# ID: svediakorp-per404
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,177
# sentences: 998
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 28.
~renomeratio " ns~&amp;: 111 år.
kr.
4: 50 ' / r Sr.
kr.
2: 50,, 1: 25 VI,,,, 3: 50) 1 / 4.
.. ' 2: a arg.
Stockholm den 9 5 Juli 1909.
-.
s --.
,, ..
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker saviil i Jandsorter som i Stockholm L närmaste postaristalt eller bok- handel.
1 ' Redaktion: Mästersamiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.)
Rediktör o. ansvarig utgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Stlilrn 1909.
F. Englunds Boktr.
et var med vemod och bestörtning man i tidningarna sag Mathilda Fryxells namn i förening med det betydel- sefulla korset.
Det synes som om den tanken skulle ha legat nara, att man ej länge kunde få behålla henne då hon närmade sig åttio-talet och alla visste att hennes hjärta var svagt, men man hade blifvit så van att se henne just sådan hon nu var, att man nästan alldeles upphört att oroa sig öfver hennes klenhet.
Hennes själs spänstighet var så stor och det intresse hvarmed hon omfattade de sociala frågor, som rörde sig i samtiden, så ungdomligt varmt, att man glömde hennes ålder.
Ännu på de sista åren hörde man Expedition gcli Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, =n tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gHng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 ulu 20 ggr 2o .. O10, 50 @ r .. 25 Ola * Annons bor vara Aamnad senast mandag f. m. '
-.
henne hålla föredrag utan ens en P.
M. till ledning, och dock förekom diiri sifferuppgifter af olika slag.
Intet omtagande och ingen slapphet förmärktes och intet vittnade om svaghet annat än att hon måste sitta under sitt föredrag; det var således förlåtligt om man glömde, att det var en kvinna, hvilken börjat sitt fjärde kvartsekel, som talade.
Förklarligt också att dödsbudet kom som ett oväntadt slag.
Då man första gången såg Mathilda Fryxell, liten späd och skenbart Ömtålig, tänkte man omedvetet att hon hörde till dem, som ständigt behöfva om- huldas och skyddas; när man så mötte hennes lugna, klara och kloka blick blef man medveten om sin tanke nyss.
förut, men den försvann då med ens och för alltid, ty man förstod, att i den bräckliga krop- pen bodde en stark ande och en energi, som ej lät sig nedslas af kroppslig svaghet.
Uppfostrad i Värmland, i sin faders, historieskrif- varen Änders Fryxells hem, fick hon från ungdomen sin blick fästad på höga idea!, som hon aldrig upp- hört att sträfva efter, och den sociala ansvarskänslan - dessvärre ej så vanlig hos kvinnor, åtminstone ej i forna dagar - utvecklades hos henne och hen- nes systrar i en grad, som gifvit prägeln åt hela deras lif.
Promenaddrakter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger, solidt svenskt arbete efter b8sta utllndska modeller.
0d.l Med detta- p % a fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
Kristendomen var för henne den fasta grund, på hvilken hvarje människas lif borde uppbyggas, hur skiftande de olika byggnadsformerna an blefve; att bibringa ungdomen en lefvande öfvertygelse därom, det låg henne i främsta rummet om hjärtat, och åt en sådan uppfostrande verksamhet hade hon oför- tröttadt egnat sitt arbete alltifrån sin tidigaste ung- dom.
Det var ej blott med ord utan med hela sin personlighet, som hon vittnade om sanningen och kraften i den lära, hvars djupa grundton är kärlek.
Med öfverflödande, själfuppoffrande välvilja om- fattade hon alla som rörde sig omkring henne.
Om framför andra de svaga och de lidande blefvo före- mål för hennes omsorger och outtröttliga verksamhet, beror detta måhända på att hennes egen klenhet lärt henne att kanna med och sarskildt ömma för dem, som i förening med kroppslig svaghet äfven trycktes af yttre svårigheter, hvarifrån hon besparats, något som hon alltid med tacksamhet tänkte på.
Huru plågande det an var för henne att röra sig, tvekade hon aldrig att gå många mödosamma steg för-aft tala vid personer i och for att ordna för en sjukling eller för någon som behöfde andras vård och stöd.
Den naturliga följeslagaren till all kärlek, som ej är klemig - rattfärdighetskanslan - var hos Mathilda Fryxell stark och lefvande.
Oförfaradt drog hon i härnad, i tal och skrift, mot de sidor af samhallsskicket som ockra på människors onda böjel- ser eller äro till en snara för de svaga.
För nyk- terhet och sedlighet kampade hon med kraft och trosviss frimodighet.
Den minsta lilla framgång för dessa strafvanden halsades af henne med jubel så- som gryningen till den dag ' hon visste skulle kom- ma efter nattens mörka timmar, ty tron pa det godas seger till slut öfver allt ondt och vrångt var hos henne ständigt lefvande.
Hennes ideella syn på lifvet gjorde henne till en sangviniker som få, och hennes entusiasm verkade välgörande afven p i dc: ~, som log ett skeptiskt löje.
Alltsedan hon och hennes ännu mera bekmta syster, författarinnan Eva Fryxell, flyttade till Stock- holm efter fadrens död 1881, har hon verkat i n 2 angifna riktningar.
Med henne såsom ordförande har Föreningen fiir sömmerskor utvecklat sig till en betydande orgnni- sation med sjukkassa, understödsfond och sommar- hvilohem samt med regelbundet aterkommande sam .. kvamsaftnar.
På föreningens hvilohem, dar de klena medlemmarna fä i tur och ordning tillbringa nigra sommarveckor, och hvars goda verkningar hola sett på mången öfveranstrangd stackars sömmersl~,i, tänkte hon i det sista och önskade att de som v i k hedra hennes minne skulle ihågkomma det kemrnct med en liten skarf istället för att smycka hennes kista med blommor.
Att kun.na ordna för de iitar-.
betade medlemmarna så, att de p i gamla dagar kunde erhålla en liten pension, var hennes dröm, uc?
den har så till vida blifvit verklighet, att en pen- sionsfond ar bildad, visserligen blygsam annu till sitt belopp, men dock så stor att redan nu nigr2 smärre belopp kunna lämnas ' som k id er dom si and er stöd.
Det ar att hoppas, att .denna Mathilda Fryxells ska.
pelse må tillväxa och att genom den lifvet må kunna göras något ljusare och lättare för de stackars kvin- nor, hvilka, efter ett lif vid symaskinen, möta ålderns dagar med förstörda ögon och bruten halsa cch cj veta hvart de skola vanda sig för sin dagliga riöd- torft, ty afven om de lyckats spara något, s8 ar det otillräckligt.
Mathilda Fryxell var född den 8 oktober i830 och afled i sitt hem i Stockholm den 6 juli.
Med henne gick en kärnkvinna ur tiden, eii kvinna af den sort, som landet skulle behöfva m5ng; r af, men har alltför fa.
AGDA MONTEI.ICS.
Internationella Kvinnoförbundets femte kongress.
Toronto, Kanada den 20 juni 1909. staternas kvinnoförbund sandt en fulltalig delegation Det torde vara Dagnys läsare bekant, att Inter- och att många kanadensiskor deltaga i kongrcssen, nationella Kvinnoförbundet innevarande ar och manad bör det tydligen framgå, att den kvinnoförsamling, afhåller en femårskongress och att denna ar förlagd som i dessa dagar mötts i Toronto utan öfverdrift till en ur europeisk synpunkt nog sa aflagsen ort, kan sagas motsvara afven ratt högt ställda fordringar p2 nämligen staden Toronto vid.
Ontariosjön.
Trots numerärens storlek och nationaliteternas mingfnld.
- den långa vägen hit äro .dock flertalet europeiska Endast fransyskorna ha ej varit i tillfälle att sandn nationer representerade.
Delegerade till kongressen några representanter och lysa till allmänt beklagai~dc ha kommit från de tre skandinaviska länderna och med sin franvaro.
Möjligen fragar sig någon hvad Internationella från England, Tyskland, Holland, Belgien, Österrike, Ungern och Italien.
Ett tiotal australiska damer ha Kvinnoförbundet ar, hvilket ändamål det har och rest öfver haf och land under en månads tid för hur det arbetar.
Förbundets namn ar fiIlrackligt att nå mötesorten.
Lägger man härtill att Förenta allmsnt for att icke förråda nigot ens af syftets eller
D A G N Y arbetets hufvudpunkter, utan öppnar snarare tämligen obegränsade möjligheter för gissningar.
Den som skrifver detta känner sig därför uppfordrad att efter förmåga söka presentera det.
Internationella Kvinno- förbundet och ämnar för undvikande af till afventyrs otillbörlig subjektivitet låta stadgarne tala, d. v. s. stadgarne i urval och öfversattning.
Förbundets an- damål ar att vara en förbindelseled mellan kvinno- föreningar i alla land och att bereda kvinnor från alla varldsdelar tillfälle att mötas och utbyta erfaren- heter i frågor rörande samhällets, familjens och indi- videns basta.
För att deltaga i de delar af det so- ciala reformarbetet, som sarskildt äro föremål för förbundets intresse, ha ständiga kommittéer tillsatts.
Det finns kommittéer för, fred och skiljedoms, för, sedlighet och lika morals, för dagstiftning rörande kvinnor och barn,, för skvinnans rösträtt och medborgarskaps.
Dessutom har Förbundet en press- och en finanskornitté.
Till de förutvarande sex har under de dagar som gått sedan inrievarande möte öppnades, afven kommit en sjunde kommitté med uppgift att arbeta för förb,ättrad sarnhallshygien.
För- slag om en stående kommitté för uppfostringsfrigor föreligger dessutom till behandling.
Såsom af denna uppräkning framgår, ar det af Internationella Kvinnoförbundet (International Council of Women - I.
C. W.) uppställda programmet syn- nerligen omfattande, och det finns all anledning an- taga att verksamhetssferen afven framgent kommer att utvidgas.
Det kan till och med ifrilgasättas hu- ruvida det ar fullt klokt att söka verka på sa många arbetsfält samtidigt, ty ej ens en internationell för- ening förfogar öfver obegränsad tillgång på aktiva medlemmar.
Hufvudandamålet med I.
C.
W: s verk- samhet torde emellertid vara, såsom dess ordförande lady Aberdeen framhöll i sitt tal vid mötets öpp- nande, att hos olika och vidt skilda länders kvinnor väcka och starka intresset för var tids sociala reform- arbete öfver hufvud.
Skall detta syfte fullföljas, böra gifvetvis de aktuella samhällsfrågorna vara represen- terade p % förbundets program i möjligast fulltaliga måtto, och det vill med andra ord saga, att ett visst milngsyssleri under de gifna förhållandena ar ound- vikligt.
Det bör afven beaktas, att den praktiska tillämpningen i de olika länderna af I.
C.
W: s omfat: tande arbetsprogram öfverlamnas åt respektive Ian- ders nationella kvinnoförbund, som sjalfva en samman- slutning af olika kvinnoföreningar tillsammans utgöra det Internationella Förbundet och bilda sjalfständiga enheter inom detta, med full frihet att efter behag, förmåga eller andra omstandigheter dra upp gran- serna för sin verksamhet.
I.
C. W., ' som bilda- des i Washington 1888, omfattar nu 22 national- förbund representerande tre världsdelar, och det ger en god föreställning om vidden af I.
C. W-s geografiska utbredning, då man.
hör, att national- förbund af kvinnor äro under bildande i Turkiet och.
Egypten och att de första förberedelserna 331 - till liknande sammanslutningar äro gjorda i Japan och Indien.
Då detta skrifves ha endast tre dagar förflutit sedan mötet började.
.Förhandlingarne komma som bekant att försiggå i 14 dagar, och den första veckan ar reserverad för förbundsangelagenheter: förrättande af val, aflämnande af rapporter samt öfverlaggningar om de olika förslag till fortsatt eller utvidgad verk- samhet, som föreligga i talrika motioner.
- Bland annat föreslås, att I.
C. W. under den kommande fem-årsperioden skall agna särskild uppmärksamhet åt frågor rörande barnauppfostran samt ' verka för upprättandet af upplysningsbyråer och för ökad press- agitation i I.
C.
W: s syften.
Sedan de egentliga för- bundsangelageriheterna äro slutbehandlade, vidtager den i förening med fem-årsmötet anordnade kon- gressen.
Denna kommer att arbeta på olika sek- tioner, t. ex. afdelningarna för litteratur, filantropi och kvinnliga yrken, samt afdelningen för frågor rö- rande industriarbetande kvinnors och barns hem- ' och arbetsförhållanden.
För hvarje sektion föreligger ett.
deltaljeradt och innnehållsrikt program, upptagande en # mångfald olika diskussions- och föredragsämnen.
I listan på anmälda talarinnor markas många namn, hvars bararinnor äro kända för mångsidig erfarenhet och grundliga kunskaper; exempelvis kunna namnas: Reverend Anna Shaw, M: rs Foster Avery, doktor Alice Salomon och fru Hainisch.
En del framstående manliga talare äro sarskildt inbjudna till kongressen.
Från de få mötesdagar som nu förflutit föreligga gifvetvis icke så många slutdebatterade frågor och upp- nådda resultat.
Det viktigaste som hittills förekom- mit, ar - utom det nämnda beslutet om en kommitté för sarnhallshygien - att val af internationella funktio- närer för nästa femårsperiod förrättats.
Lady Aber- deen har återvalts till ordförande och till vice ord- förande har utsetts M: rs Ogilvie Gordon, som förut med mycken energi och framgång bekladt posten som korresponderande sekreterare, samt Contessa Spa- letti och fru Hainisch, den förra det italienska, den senare det österrikiska nationalförbundets ordförande.
Doktor Alice Salomon blef I.
C.
W: s nya korres- ponderande sekreterare och genom doktor Alexandra Skoglunds val till protokollförare har Sverige en re- presentant bland I.
C.
W: s funktionärer.
Det skulle ge en mycket oriktig föreställning om de förhållanden, under hvilka kongressdeltagarna be- söka Canada, om det mottagande som landets invå- nare, man som kvinnor beredt .oss, ej blefve föremål för ett sarskildt omnämnande.
.Bland alla har för- samlade främmande gäster finns endast en mening om det satt hvarpå kanadensarna sörjt för de resan- des basta.
Mottagandet öfvergår i storslagen gäst- frihet och älskvärd hjärtlighet de - mest högtflygande förväntningar.
Vi ha p2 åtta dagar fatt se fem af Kanadas stader, utan att vi sjalfva b i ö f t agna en tanke åt resebestyr.
I såväl Quebec ' och Montreal, som Ottawa, Toronto och Hamilton har allt varit '.
332 -- D A C N Y -- - - -- p - ordnadt på ett utomordentligt satt, och i samtliga Under mötesveckorna har i Toronto liksom förut stader ha kongressdeltagarna mottagits officiellt af under dagarne i Montreal ha enskilda persotler iipji- de lokala myndigheterna.
P5 en lunch i Ottawa, iiat sina hem för samtliga delegerade och afven kon- Kanadas hufvudstad, halsades kongressen välkommen gressdeltagare från andra världsdelar, och gästernas i regeringens namn af jordbruksministern.
Vid be- talrikhet - val ett par hundra - illustrerar de!
: söket i Ottawa vor0 I.
C.
W: s medlemmar general- storslagna i den kanadensiska gästfriheten.
guvernörens gäster på ett gardenparty, och dessutom I senare meddelanden hoppas jag få tilSfalle att ha p3 olika platser en mångfald af offentliga och redogöra för mötets och kongressens arbete.
enskilda mottagningar varit anordnade och flera återstå.
AXIANNE THORSTENSON.
Textilkonst på] Industriutstallningen.
et första intrycket af Liciums utställning ar ståt- ligt och gladt.
Luften ar har fylld af färgrika dukars fladder.
Främst märkes den s. k., kungs- fanans af ljusaste blåa siden, i tunn kvalitet med ett stort gult namnchiffer infalldt i bottensidenet, allt efter en gammal idé, och af synnerligen god ver- kan.
Liciums eget standar, afven af blått, något tjockare siden, har de tre kronorna invafda däri.
Mönstret härtill ar komponeradt af fröken Gisberg och sidenet ar vafdt p i de Almgrenska sidenfabri- kerna.
Börjar man nu en vandring i Liciums lokal, finner man till vänster först Anders Zorns omtalade Dalaskarm i tre afdelningar, brokig och liflig i teck- ningen med scener från Dalarna.
Gobelängerna äro vafda af Karna Nilsson-Walberg, och skärmen kostar 8,000 kr.
Öfver den hänger fröken Frykholms, i färgen något svårmodiga gobeläng till vapensal, brunt och mörkblatt .äro har de förhärskande nyan- serna.
Hvad som förskaffat Licium dess största beröm- melse, ar emellertid det mästerskap man dar upp- nått i förfärdigandet af antependier, mässhakar och andra kyrkoprydnader.
utställningen omfattar också en riklig samling dylika broderier, dar man lag- ger märke till, bland andra, ett antependium be- stalldt för Lunds Domkyrka, afsedt att användas under passionstiden vid sorgegudstjänster.
Det ar af svart sammet, med en bred, i schatt6rsöm broderad bård i lilas, ljust olivgrönt och silfvergrått, dar tistel, rosor och tornen ingå- i stiliserade motiv.
Altarduken har en spets af filetguipure och kalkklädet ett med ante- pendiet öfverensstammande broderi.
Nara intill ofvannamnda altare finner man Gustafs- bergs kyrkas, val placeradt i en korliknande utbygg- nad i r~immet, och dar ofvanför hänger den mycket omtalade väggbonaden D Den eviga staden r.
Det .ar cn sällsynt lugn komposition, som oaktadt den ar utförd med relativt enkla material uppnar en för- vånande helhetsverkan.
Botten ar mörkblitt linne, och härpå ar broderadt i lika, sig upprepande linjer, ctt stiliseradt stadsmotiv med tak, palmer och B4eI: enis lysande stjärna.
Färgerna äro mildt grönt ock blek- gult.
Det nyss omtalade antependiet för Oustafsbergs kyrka ar vafdt i röd gobeläng med mönster i rödt silke.
Apostlarna synas å midten, och i den breda öfre bården, som har delvis guldgrund, synas gröna palmgrenar med eii gyllene sol och kors bakom.
Lofö kyrkas antependium sitter också det upp- satt p5 ett tillfälligt altare och lyser härligt i firgen och rikt i teckningen.
Det är broderadt p i grön sidendamast.
En bård i gult silkesbroderi löper upp- till och i midten sitter ett I.
P. i guld, orngifvet af en vackert ornamenterad krans af vindrufvor och blad.
Det hela är utfördt efter en gammal idé.
Kyrkans i Hörnefors antependium ger ett alldeles nytt uppslag.
Det verkar fullt modernt med sitt mönster af gran- kottar i blekgrönt och gula ernblemer, allt broderadt på röd boj.
Ett ståtligt antependium ar förfärdigadt af hvit sidendamast med bård i guld, broderade 5 %- jor, apostlarnas bilder i sydda motiv på guldbolten, samt en fågel Fenix resande sig ur de renande eld- flammorna, allt utfordt i finaste schattérsom i färger.
En praktfull mässhake är af hvitt siden med ett rikt broderi, drufklasar sisom motiv, broderadt i guld.
Fröken Sofia Gisberg har komponerat alla har ofvan uppräknade antependier, bonader, kalkklzdc~, bokdynor etc., förenande stor teknisk skicklighet och djupa kunskaper inom denna konstart med ett sant artistiskt öga i fråga om ämnesval och färg- sammansättningar.
Artisten Gunnar Wennerbergs gobeläng har kix- git sig mycken uppmärksamhet och beundran.
Den föreställer ett månskenslandskap vid ett vattendrag, hvars stränder äro synnerligen rika på allehanda bloin- ster.
Emot vattnets lugna spegel och fjärraii b19- nande skogar af popplar afteckna sig rododendron, rosor, liljor och iris i riklig mängd och milda, natur- liga färger, allt medan månen gjuter sitt bleka ljus ofver denna idealiska växtlighet.
Infälld i en vagg
- - 333 D A C N Y med boaseringar vore denna gobeläng väl på sin redan visat sig behjärta detta genom anslag till kongres- plats.
Ett kuddöfverdrag, ocksi i gobeläng, med sen.
För ett godt resultat fordras dock allmänhetens och blå hortensior af samma konstnär) ar vackert, och pressens intresse och medverkan.
Undertecknade, som fått blommorna måttfullt stiliserade.
I gobelangväg Iag- i uppdrag att förbereda och anordna .kongressen, få i uti ger man märke till tvänne dylika af Oscar Berg- förhoppning därom härmed inbjuda till deltagande.
.
ström, svenska höstlandskap med gulnande björkar densamma.
Kongressen hålles i Riddarhuset i Stockholm under och falnad grönska, något kalla i färgen för öfrigt.
.
En mängd broderade, mindre prydnadsföremil dagarne 29 aug.-3 sept.
och efterföljes af en två dagsrs samt gardiner och dukar g e omväxling åt den smak- utflykt till Dalarna.
Programmet upptager,.
utom kongres- fulla utställningen.
Fröken Rudbeck har kompone- sens egna förhandlingar, festligheter och utflykter, afven rat b l i långgardiner med hilsömsbroderier och en flera offentliga möten, vid hvilka komma att medverka treflig linneduk med broderi i samma färg i platt- mycket framstående talare från Sverige och utlandet.
Anmälan om deltagande kan göras till kongressens söm och med bottnar.
Fru Hjorth-Wesslau en luf- byrå, Lastmakaregatan 6, Stockholm, med insändande af tig gardin i gult och hvitt och en mindre, ljusgrå kon,gressafgiften kronor 5: 50, hvaruti är in beräknad af- sidenduk med starkt gula, stiliserade björkblad, ett sällsynt lyckadt arbete med härliga färgsammansatt- giften för kongressens tryckta förhandlingar.
ningar.
XV1II: e Internationella fredskongressens Detsamma kan man saga o m fröken Frykholms organisationskommitté.
.
portiär i tunnt grönt siden med gula silkesbroderier Carl Carlson Bonde.
i japansk genre.
Ordf. Fru Jancke-Björck har komponerat en blå siden- Edv.
Wavrinsky.
Emilia BroornE: K Langlet.
v. Ordf. Skattm.
Sekr. d u k med gula silkesbroderier, stiliseradt blommotiv, Johan Bergman.
Arvid Grundel.
Erik ~almstierna.
och mycket lyckad, hvilket man i mindre grad kan saga o m den blå, broderade klädseln till d e två förgylda stolarna.
Mattan som d e stå på ar afven i blått, i stil med det öfriga.
Fröken Anna Larssons lilla originella bonad i gult och grått, gåsungar och kabbalökar, g ö r s i g bra, och fru Ljungström har sytt utsökta spetsar, Från landtdagsvalen i Finland.
points d e Venice i stiltrogna mönster.
Vårens landtdagsval i Finland ha hvad de valda kvinn- liga representanterna beträffar utfallit sålunda, att deras antal nu utgör 21 mot 25 föregaende gång.
De fördela sig på de olika partierna pil följande satt: svenska folkpartiet 4 af 25; nyfinska partiet 1 .af 28; gammalfinska 4 af 48;.
socialdemokratiska 12 af 84.
Om antalet röstberättigade och i valen deltagande kvinnor i hela landet kuiina vi icke har lämna några upp- gifter men ha däremot kommit i tillfälle att meddela några.
Med anledning af den Internationella fredskongressen, som siffror från Nylands lans valkrets, hvilka torde kunna vara kommer att afhållas i Stockholm den 29 aug.-5 sept., har kon- af intresse.
Af röstberättigade personer inom länet vor0 gressens organisationskommitté iitsandt nedanstående inbjudan, 74,447 eller 45,67 proc.
h a n och 88,557 eller 54,33 proc.
för hvilkeri vi härmed bereda plats.
kvinnor.
Af dessa deltogo i valen 53,227 man och 56,106 fvertygelsen ' att ' tvister emellan folken i våra dagar kvinnor.
Anmarkningsvardt, är att inom tvanne partier, det gam- böra afgöras gt ' nom öfverenskon~melse eller ratts- malfinska och det socialdemokratiska, tvanne kvinnor, förhandling och ej genom krig har under senare, år fått fröknarna Kakikoski och Sillanpaa, erhållit det största röste- allt allmännare utbredning och börjat mer och mer pit- talet och kommit ut som N: r 1.
Afvensa kan vara af in- verka lösningen af uppkomna konflikter.
Den moderna tresse att namna, att fröken Vera Hjelt, trots en ifrig mot- fredsrörelsens andel häruti ar ett erkandt faktum.
Ej minst agitation som satts i gång af kvinnor tillhörande svenska folkpartiets konservativii fraktion, gick igenom med glans, ha de årligen återkommande internationella fredskongres- af aderton valda kandidater kom hon in den femte i serna genom sin samlande och utredande verksamhet bi- ordningen.
dragit till fredsrörelsens inriktande på praktiska niål: främjandet af skiljedomstanken och minskandet af anled- ningar till krigsutbrott.
Med Iivarje år hafva dessa kon- gresser vunnit i betydelse; sarskildt framgångsrik var den i fjol i London hållna.
1909 års kongress skall samlas i Stockholm och blir sannolikt liksom de föregående besökt uppmanas vördsamt att ifrigt verka för af flere hundra deltagare från olika länder.
Det blir för oss svenskar en hederssak att de få ett godt intryck af sitt DAGNYS spridning genom varfvande af.
.
besök hos oss.
K.
MA, riksdagen och ~tock.holms stad ha nya prenumeran ter.
, Utlandet.
Fredskongressen i Stock- holm 1909.
O Vara ärade läsare D-s1CK A K T I E B O L A G E T CIDRIL.
- 1 GEFLE - C1 DRIL! / I Basta alkoholfria Zpp ledryck.
= Absolut ren naturprodukt.
1 1 Telegramadr.
9 9 C I D q ~ Tel.l899,lSQ8.
~99.
334 - D A G N Y - Två madonnor.
v alkommen från Paris, bror!
Har du nu i de franska kallorna renat din ande fran all senti- mentalitet?
Nej, vet, du, bror, från det försöket afstod jag snart.
Var det inte du, som jublade från Paris, .frans- mannen ha inte minsta gnista sentimentalitet %?
Jo, i Paris gjorde jag så.
Sen for jag hem öfver Briigge, och da började jag tvifla på fördelen daraf.
Fransmannen äro.
inte sentimentala, men, ha de?
ens %sentiments % Det var ett djarft yttrande af en ung studerande.
Tank på den franska lifligheten!
Bara en fransman säger några ord, blir han ju eld och lågor.
Blixt- snabbt fattar han om ämnet och lägger ned hela sin sjal i att diskutera det.
- ar det inte ~senti- ments »?
Du har kanske ratt.
Jag ar öfverdrifven.
Men ser du, nar jag gått dar i fyra månader och blindt beundrat allt det ' franska, så blef jag till slut trött på det.
Det går for mycket i Victor ~ u g o s; eller för att ta något nyare, Rostands stil.
En fransmans ord flyga i luften som champagneskum och braka och knalla som en hel kanonad - men tanker man ratt efter hvad han sagt, så ar det bara obetydlig- heter förefaller det mig.
Ju längre jag dröjde i Paris, ju mera reserverad ställde.
jag mig gentemot det franska.
.
Du var hemsjuk, gosse?
Må vara!
Nar jag kom till Brugge måtte i så fall hemsjukan, som du behagar kalla det, kommit till sin kulmen.
Då s i g jag hela svalget, som lig- ger gapande mellan fransmannen och oss, germaner.
Hur gick det till?
Börja nu förklara dina nya upptäckter, jag skall vara en uppmärksam lärjunge!
Jag ar inte den, som kan bevisa saker och ting, men nar jag stod i det Heliga Blodets kapell i Brugge, fann jag på en liten helgonhistoria, och om du vill vara så god och behärska dina skrattmuskler, så skall jag försöka reda upp hvad jag menar.
- Come along, då!
Jag ar red^.
Du minns S: t Sulpice i I ?aris?
Det ar riktigt typen för en osympatisk, fransk kyrka, stor och flack, med mycket guld och mycket teatereffekter.
Äfven deras basta kyrkor har något af det dar.
Frans- mannens ideal tycks vara att bygga stort och rikt, och de lyckas i allmänhet.
Hvad kan vara mer strålande, glansande, i sin halft orientaliska, halft franskt-raffinerade prakt, an det lilla relikskrinet Sainte Chapelle!
Hvad kan vara mer imponerande an Notre Dame.
med ' sina harmoniska pelarrader och höga spetsbågshvalf!
Men hos dem, som hos alla parisiska kyrkor - jag undantar endast Saint Ger- main des Prés med sitt halfdunkel - ar det något som fattas,, stamning (detta ord som inte finns i den franska ordlistan).
Den franska elden brukar all sin kraft i förmågan att lysa, men har ingen förmåga att varma.
Förstår du hvad jag menar?
Jag tror så.
Och med oss germaner ar det mot- satsen - men gå på du bara!
Jag längtar efter helgonhistorien.
Jo, ser du, nu tanker jag mig, att ett litet hel- gon, som skapats af en germansk mästare, par hasard kommit att stå i kyrkan Saint Sulpice.
Det ar natt och månskenet som silar in kallt och blågratt .p2 allt guldet och den hvita marmorn, gör att kyrkan kom- mer att se ännu flackare och ödsligare ut.
Det germanska helgonet - låt oss kalla honom Sankt Sebastian, för han ar den mest germanske jag vet med sin blodsmystik och sin vällust i lidandet - ryser af ensamhet och kyla.
De andra helgonen väckas till lif af ljuset, som glimmar till i deras guld- glorior.
De springa ned från sina piedestaler och samla sig kring madonnan, som står höjd öfver dem.
I tur och ordning komma de - eleganta, smidiga gestalter, ansiktena uppåtvända i konventionell from- het - fram för att f3 hennes välsignelse.
Då uppstår det oro i lagret, Sankt Sebastian vägrar att komma.
Han har öppnat kyrkdörren p i glant och står och tittar med längtan ut öfver det sofvande torget med dess nu tysta fontän, ut öfver Paris ' sofvande hus och långt, långt bort.
Sankt Sebastian ar en kättare, hvarför kommer han inte och mottar Himladrottningens välsignelse?
Jo, säger Sankt Sebastian, er Himladrottning ar inte min.
Hon iycks mig lik en kvinna, som går till dans med en kerub på sin arm.
Hvad vet hon om lidande?
Hvad vet hon om saligheten af att för- saka sig sjalf?
Jag har sett henne, den verkliga Gudsmodren.
Människorna kunna inte gå henne fiirbi med ett hastigt korstecken och en rabblad bön.
Den soni ser hennes ansikte, måste kanna hennes ve och vånda, och alla andra känslor dö inför henne.
Hennes ansikte ar som en ' blek stjärna i dunklet, och hennes lappar äro som darrande strängar på en fiol.
Är hon vacker din madonna?
Jag vet inte ratt.
Jag har aldrig tänkt därpå.
Hvem ar den ratta, din Himladrottning eller vår?
undra helgonen.
De äro i stort bryderi.
Så till sist besluta de sig att låta de båda madonnorna tafla.
Himladrottningen med kjolarna kokett samlade i sin hand och det krönta hufvudet buret högt och segerstolt går fram som till dans.
Hennes fot ar den minsta, som någonsin en konstnär skapat, och hennes ansikte lyser i det skarpa månljuset som en nyut-
slagen La France-ros.
Nattvinden, som leker i hennes draperier, visar hennes mjuka kvinnliga former.
Helgonen, som komma efter henne i en lång pro- cession, veta förvisso, att ingen madonnabild kan finnas så graciös och så fullandadt kvinnlig som deras.
Men också Sankt Sebastian blir mer och mer segerviss.
Luften bar snabbt deras hvita skepnader, och snart äro de inne i det sofvande Brugge.
Det ar mörkt mellan de spetsgaflade husen.
Har och h a r faller en månstråle med ett difust och darrande sken på en hvit trädgårdsmur, hvaröfver grönskan Iianger tung och drömmande.
Darnedanför glider - kanalernas mörka, hemlighetsfulla vatten, speglande svarta tinnar och bleka stjärnor.
Allt ar försänkt i mystisk sömn.
Då plötsligt börjar katedralens klockor att ringa, först långsamt, svagt, sen flödande, den ena tonen fyllande i den andra, tills hela luften vibrerar af spröd hvit klockmelodi.
Du vet, Brugges härliga klockor, som ringa långa melodier hvarje kvart.
Dunklet, som ligger tätt och mjukt som ett duntäcke öfver den tysta staden, och så klangen, som tycks tona ut från hvarje smal grand och svafva ofver de spetsiga tegeltaken som en hemlighetsfull fågel, allt kommer de franska helgonen att rysa.
Det bringar deras nationella klarhet i oordning.
Allt under det klockringningen pågår, leder Sankt Sebastian de franska helgonen öfver Pont de 1 ' Eeck- hout, dar silhuetten af en man i vid kappa och guld- gloria står egendomligt skarpt mot himlen, upp för Rue de 1 ' Ane aveugle, hvars hus mötas tvärs öfver gatan till ett skulpteradt porthvalf och fram till det Heliga Blodets kapell.
Just då slutar klockklangen, men luften ar ännu vibrerande - de sista långsamma och ojamna flax-.
ningarna innan fågeln lägger vingarna tillsammans utefter sidorna och går till hvila.
Allt lif tycks upp- höra med ringningen.
Hela luften ar fylld af en ångestfull tystnad.
Det ar som om Brugge andades med handen .tryckt mot hjärtat och andedräkten åter- hållen.
Som ett skramdt barn trader den segerstolta Himla- drottningen och efter henne med hufvudena sankta alla de franska helgonen inom kryptans port.
Hvad ar det för underliga, vandfulla känslor, som slå emot dem?
Halfdunklet under det låga hvalfvet tycks lefvande.
Det ar som doften af offradt blod, det ar som en fägels klagan öfver mörka vatten,.
det ar som all mänsklighetens kvalda suckar - och dock ar det något Ijuft och helande däri.
Längst in i kryptan sitter Gudsmodern, hvars an- sikte ar som en blek stjärna.
Hennes ansikte ar lidandets ansikte med fula fåror och gul hy, hennes ansikte ar spegeln för all hennes kärlek och all hennes sorg.
UttryCket som hvilar öfver de fula neder- landska dragen ar hennes enda prydnad.
Öfver hennes knän hvilar den döde mannen med blödande tinningar.
och såriga händer och fötter.
Hvalfvet ar så pressande lågt.
Det ar, som om ångan från såren skulle fylla hela kryptan,.
Mörkret faller så tungt på de stackars franska helgonens bröst.
Men öfver den nederländska Gudsmodern brinner en sval, lugn stråle, och ingen vind kan svalka den innerliga varme hon sprider omkring sig.
Intet kan störa henne i hennes betraktelse af sonens lidande.
Hon har ingen tanke för ' den, som kommit för att mata sig med heiine.
Hvad bryr henne all yttre hyllning!
Utan att ha afvunnit henne en blick smyga de franska helgonen.
med ångestflamtande andedräkt ut ur kryptan.
Forst månskenet, som flödar kallt och silfverhvitt genom natten, bringar dem åter i jamnvikt.
Natten i det ~e1ig.a Blodets kapell måste st2 för dem som en hemsk spöksyn.
Ofta, nar skymningen kommer öfver Saint Sulpice, skymta de skräckslagna den främmande Gudsmoderns bleka lidande ansikte - gåtan, som en klar fransk hjärna ej kan fatta.
Det ar mystiken.
Men, kanske säger du nu, att det ar lika omöj- ligt för mig - germanen - att fatta det franska lynnet.
Ja, och kanske att du svärmar, gosse!
ASTKI DAHLGREN. '
Insand litteratur.
Albert Bonniers förlag, Stockholm: Dagar och händelser.
Tal, inlägg och fantasier, af Verner von Heidenstam.
- Ur Eng- lands samhällslif och kultur, af Gustaf F. Steffen.
- Det nya systemet, af Richard Vallner.
- Samhällets fiende, af Leon Larsson.
- Purpurhjärtat.
Dikter af Sigurd Agrell.
- Svenskar: Verner von Heidenstam.
En essay af John Land- quist.
- Bonniers månadshafte N: o 7.
Till Dagnys prenumeranter.
För att mojliggöra ordnandet af semesterför- hållandena på redaktionen ha vi med styrelsens bed- gifvande beslutat utgifva tvänne sextonsidiga nummer den 15 och 29 juli för att åter från den 12 augusti hvarje vecka utsända tidningen med dess vanliga, mindre antal sidor.
Vi hoppas att våra prenumeran- ter godhetsfullt gilla denna åtgard och i de två större och ' till innehållet rikhktiga och omv2xlande numrrn se sig fullt ersatta för de under de mellanliggande två veckorna indragna.
Red.
B Sprid Dagny! '
M a r i e Basjkirtsev.
En 80-talets kostnihinna och hennes dagbok.
I.
((La rnort n ' est qu ' un vain mot.
{otamda sjal, och hon anropar.
den barmh tige guden n gång i framtiden -- i den snara framtiden, att få honom till man - om tio år.
Hunnen till.
ty allt går så fort - kommer man att sknfva sexton år dömer hon oförvilladt om dessa barnsliga volymer om 1800-talets kvinna och bland de skif- känslor: - i denna passion fanns det mycket på tande kvinnotyperna skall Marie Basjkirtsevs gestalt förhand beredd öfverspandhet, som jag hade i öfver- stråla.
En varelse så brinnnaiide af lif som .hon till- flöd och inte visste hvad jag skulle göra med.
hör alla tider, saga hennes beundrare och den allt- Beundran af ett okandt föremål tillhôr ju hennes jämt vidgade vänkretsen kring hennes dagbok, och ålder, men det fanns andra alltför svåra frågor, de ha ratt, men för att finna den son1 upptogo det lilla barnets psykologiska förklaringen till hen- tankar.
Hon sökte sanningen nes personlighet måste man se om sig sjalf och världen.
Hon henne mot bakgrunden af de ge- tyckte sig lefva endast på ytan, nombrottets och förvandlingens hvad fanns på djupet och hvar- för nådde hon aldrig fram till år, under hvilka hennes korta lif själfva grunden i sitt vasen?
Och förflöt.
Ty få ha snabbare an hon inandats tidens atmosfär.
Balzac ' s hon ar otroligt ärelysten redan .och Flaubert ' s realism hade gått nu, hon vill lagga världen för henne i blodet, dessa två och de sina fötter, hon vet bara inte yngre Dumas fils, Zola, bröderna riktigt genom hvilka medel.
Ty- Goncourt voro hennes uppfostrare pisk för hennes känsla att lifvet och ledare, som hon valde sjalf hvarje ögonblick skulle ge det af instinkt, liksom hon sjalf vid mesta möjliga, ar hennes förtvif- tretton år anade sig till en stu- k ' lan öfver förspilld tid.
- Jag ar tretton år, hvad skall dieplan, som omfattade alla gre- \ det bli af mig, o m.
jag förlorar nar af mänskligt vetande.
tiden?
2Hvad tjänar det till att ljuga och posera?, frågar den tjugu- All skolbildning ville hon ha y.
P " nu med ens - på sitt schema treåriga Marie Basjkirtsev i sitt hade hon sjalf anslagit nio tim- företal några månader före sin bortgång.
Hon lämnar sin dag- '?
.
v,, J,,.
-, mar till studier - sedermera.
k- skulle hon studera sång, musik, bok åt varlden att offentliggöras L / målning, som hon har fallenhet för.
nar hon ar död som ett mansk- Redan som helt ung bar Marie Basjkirtsev på ligt dokument, i hvilket ingenting ar förfalskadt eller fördoldt - däri ligger dess varde för andra an en längtan efter harmoni i tillvaron, och denna straf- van i förening med hennes enastående förmåga af henne sjalf.
.
Dagboken börjar i Nizza, dar Marie Basjkirtsev analys skapar tragiken i hennes tillvaro.
Hon ser bodde i en villa vid Promenade des Anglais med sitt lif som ett konstverk, som hon sjalf skall skapa, sin mor, sin morfar och, moster, brodern Paul, ku- endast det basta och det högsta ar värdigt det ideal sin&amp; Dina, en husläkare, en stab tjänare och favo- af henne sjalf, som hon söker lefva efter.
Hon ar rithundar.
Två år förut hade hon tioårig kommit visserligen ärelysten, fåfäng och kokett, ständigt från Ukraines stepper, en liten barbar af rysk pro- hungrig efter beundran, men djupare ligger dröm- vinsadel med tartariskt blod i ådrorna.
Hon hade vuxit men om en storhet, som icke mates med yttre.
varden.
Med sin brinnande inbillning genomlefde hon upp på morföräldrarnas gods, afgudad och dyrkad som underbarn, modern lefde skild från sin man hos tiofaldt både glädje och missräkning, och endast konst- närligt skapande kunde utlösa all hennes energi.
sina föräldrar.
- O Gud,, gif mig lycka i lifvet, skrifver tolf- Men innan hon nådde fram till konstnärsskapet, för- åringen, och jag skall vara tacksam.
Men hvad brukade hon år af sitt lif på att försöka lefva som säger jag?
Det.
tycks mig, som om jag vore har i de andra sysslolösa af hennes klass.
Men hennes logik insig, att, varelser åt hvilka Gud gifvit så varlden för lyckan.
Gör mig lycklig, o Gud!
~Lyckanx var för ögonblicket liktydig med en mycket, nöta ut sig genom att göra ingenting,.
I denna dagdrifvarperiod - under hvilken hon hertig de H., som hon dyrkade med hela sin lilla E .p t C d ' - &lt;, f&amp;u.+.
- d i
D A G N Y i alla fall lärde sig italienska, Iaste allt hvad hon kom öfver och tog emot en massa konstintryck under en resa i Italien - faller kärlekshistorien i Rom.
En ' ung italienare, brorson till en kardinal,, uppvaktade henne enträget, hon hade då ännu icke fyllt sexton år.
Giftermålsplanerna strandade på kardinalens motvilja mot hennes religion.
Marie Basjkirtseirc fåfänga fick har ett blodigt slag, under åratal ar vistelsen i Rom hennes bittraste minne.
Innerst ar hon kall för » den lille munkens, som hon kallar honom, men hon hade svedt vingarna på hans passion.
Nar hon sedermera under sin sungdoms ålderdom&gt;) blickar tillbaka på denna passion, förkla- rar hon kardinalens brorson ha varit Sune musique pour oavrir les lamentations de mon hes.
Ty vid sexton år finner hon sitt lif i trasor.
Hon, vill nå en ovansklig ara, vara allt, och hon ar ingenting.
Denna klagan kommer inte bara från en ung n~elankoli, utan det ar en fången begåfning, en stark ande, som förtvinar i overksamhet.
Hen- nes fantasi arbetade ' standigt med stoff från allt hvad hon såg, hörde och Iaste, så att ibland kunde hon icke skilja sina verkliga kanslor från dem hon genomlefvat i dikten.
Hur stark miste icke hennes intelligens ha varit för att stå emot denna förtärande inbillningskraft, som på länge inte fick något uttryck.
- Hela hennes febrilt nervösa laggning måste ha ett öfverretadt nervsystem till följd, men hennes vilja.
förblir oangripen.
- I går kväll, det ar den sjalfironiska sexton- åringen som skrifver en afton i Nizza, fick jag ett sådant anfall af förtviflan att jag stönade, och detta dref mig att dränka matsalsklockan i hafvet.
Dina sprang efter mig, ty hon fruktade några hemska planer, men det var bara klockan det gällde.
Den var af brons med en metande Paul, i mycket söt hatt, utan Virginie.
Dina kom in i mitt rum, det dar med klockan tycktes roa henne ofantligt, jag skrattade också.
Stackars klocka!
Några månader efter detta barnsliga tilltag af en ung dam, som poserar och ar ohyggligt medveten om sin pose, kommer en imderstruken passus af vikt: - Jag har bestämt mig för att stanna i Paris och studera ...
Alla mina nycker äro slut ...
Och jag känner, att.
ögonblicket att stanna andtligen ar kommet.
Med mina anlag kan jag ta igen den föi-lorade tiden på två år.
.
Ske alltså i Fadrens, Sonens och den Helige Andes namn, och himlen beskydde mig.
Detta ar icke ett öfvergående beslut som så många andra, utan ett afgörande, II.
- Och jag ser ingenting, ingenting annat an min målning.
Om jag blefve en stor konstnär, vore det en belöning från Gud, jag sku !le få ratt inför mig sjalf att hysa kanslor och åsikter, jag skulle inte ' 337 förakta mig själf att jag skrifver sådana eländiga saker.
Jag skulle kunna vara ingenting och vara lycklig att endast vara älskad af en man som vore min ara.
Men för närvarande måste jag hli nigot af egen kraft.
Världsdamen har blifvit en liten målarflicka i svart blus, som arbetar åtta till nio timmar om dagen och laser återstoden, man kan nästan saga af dygnet.
Hennes framsteg äro också häpnadsvackande.
Hon kampar för att bli, konstnär, hon ' skall fram - hon rasar ' öfver den dyrbara tiden hon slösat b.ort.
Om hon bara börjat måla vid tretton år i stallet för vid sjutton.
Hennes orofyllda sjal hinner aldrig fram till jamnvikt, men målet har flyttats från sin dim- höljda afskildhet och står i klarhet framför ' henne.
Anteckningarna från .studietiden ha den tjusning, som alltid omger en ung intelligens upplacktsfard på sin egen vag.
Hvar Marie Basjkirtsev går fram, finner hennes observationsförmåga skatter.
Hon ser lifvet som konst- när redan som barn, att komma i omedelbar berö- ring med tillvaron ar för henne att få insikt om alltings inre sammanhang.
- A, hvad vi som last Balzac och som läsa Zola .ha fö,r en njutning i iakttagelse, säger hon.
Hennes teorier om konsten kunde uttryckas med Taine ' s, realismens store lagstiftares ord: -- I1 faut s ' arreter longtemps sur le vrai pour arriver au beau.
- Man måste vara stor konstnär, säger hon, för att kopiera naturen, och det ar t. o. m. endast en stor konstnär, som kan förstå naturen och återge henne.
Idealet ligger i valet, hvad utförandet beträf- far bör det sta på höjdpunkten af hvad de okun- niga kalla naturalism.
På.
1884 års salong efter endast sex års studier vann Marie Basjkirtsev sin första stora framgång med sin tafla Le Meeting, några gatpojkar vid ett plank samlade kring en angelägenhet af gemensamt intresse.
Taflan köptes efter hennesl död af staten och hänger i Luxembourg.
Hon hade talat om att konstens hemlighet lig- ger i att öfverraska naturen, och nu visade hon hvad hennes teori dugde till.
Framgången, som hon hoppats på, förtviflat öfver, anropat Gud om, lämnar henne ganska lugn.
Hen- nes fåfänga, som hon standigt framhåller i sin dag- bok, ar för ett ögonblick tillfredsställd öfver det upp- seende och den häpnad hon väcker - folk vill inte tro, att hon målat sin tafla utan hjälp.
Men hon vet,.
att hon ar mäktig större saker.
Hennes planer för framtiden äro som alltid gigantiska.
Hon har börjat skulptera, färgen ar inte nog som uttrycksme- del, med hennes formkänsla måste skulpturen aga större möjligheter.
Hon lefver.
i feber af verksam- hetsbegär, men hon ar trött, krafterna hålla på att ge efter.
Redan tidigt hade hon anat, att hon skulle förbrinna fort, hon lefde för intensivt.
Nu visste *
bliceras efter hennes död.
För att närma sig dcssa föremål för hennes gränslösa beundran skrcf hcn anonymt, men hennes bref fingo ett mottagande, som afkylde henne.
Till sist anförtrodde hon sina anteck- ningar åt Edmond de Goncourt.
På ett ställe i hennes dagbok finns ett skgs till.
ägnan: - Konventionella människor, med andra crd bmcko~; komma aldrig att förstå mig.
Ocksii k det till de vdra, som jag vänder mig.
Jeuaes misirables, lisez moi!
Les jeunes misérables ha lydt uppmaningen, dar .. för att de hos Marie Basjkirtsev funnit en bel af sitt eget innersta.
Hon ägde alla förutsättningarna för en stor personlighet, det egna samvetets omrát- liga sanningskraf, sträfvan efter en konstnärlig form åt tillvaron, längtan till ljuset.
Att hon aldrig hlef färdig, betyder för dem att hon ar evigt utig och står midt i deras egen kamp.
ELISABETH KREY.
hon, att hon skulle dö, bägge lungorna vor0 an- gripna, men hon ville inte tro, att det skulle ske snart, inte före trettio år åtminstone.
Hon har haft så litet lycka i ' lifvet, hon skulle vilja njuta af sin ställning som ung ryktbarhet, lära känna kärleken, - fast hon tror inte den skall kunna ta henne så helt som konsten - eller åtminstone.
göra ett ly- sande parti.
Men 1 okt.
1884 skrifver hon: Allt är slut.
Man far begrafva mig 1885.
Hon upplefde aldrig slutet på året.
Hon dog 21 okt.
1884.
Hennes sista dagar förljufvades af vänskapen med målaren Bastien Lepage, som också påverkade hennes konstnärliga uppfattning.
Marie Basjkirtsev kände tyngden af den ensam- het, som hennes sällsynta begåfning omgaf henne med.
Hon drömde om kärleken eller om en in- tellektuell vänskap med någon af tidens litterära stormän, som hon kände sig i släkt med.
At nigon af dem ville hon också anförtro sin dagbok att pu- Florens.
II.
D e som i vår goda hufvudstad äro tvungna att förtära sina måltider utomhus,, ?rio beklagansvärda varelser, vare sig de äro män eller kvinnor, men helst de senare.
Vanligen gå de till en hush~llsskola och afäta under dys- ter tystnad sin enkla måltid.
Lokalen är kvaf och manni- skorna se sa tryckta ut, att matbitarna sätta sig i halsen, och hvarken svagdrickat eller det blaskiga kaffet förmår lifva sinnena.
Nedstämda i stallet för uppfriskade återkomma de till sitt arbete för att dagen därpå styra kosan till någon af våra fina guldkrogar, medan de dock föresatta sig att vara förståndiga och ej skena öfver skacklorna.
Men när de val hamnat vid bordet i den öfverljusa lokalen och den halft krypande, halft pockande kyparen räcker fram matsedeln, vaga de ej hålla fast vid sin före- sats, utan rekvirera in den ena rätten efter den andra mest af fruktan för grannarnas hånfulla blickar.
Och när de sedan vandra hemat, tunga af den feta maten, ölet och punschen till kaffet, ha de spenderat långt mer än deras kassa tillåter.
Alla dessa olyckliga råder jag att begifva sig till Flo- rens - vägen lönar sig.
Har kan man äta hvar som helst, öfverallt är det lika trefligt och billigt.
Är man i festhumör, går man till Melini, Florens operakällare, där de små officerarna och snobbarna under muntert samspråk intaga sin middag, medan de bakom de äkta mannens ryggar kasta smäktande blickar på deras unga, vackra fruar - en ganska farlig sport, ty i Italien utspelas dagligen dramer af svartsjuka, som sluta med död och fängelse.
En middag hos Melini gir högst till 2: 5G person, och när man inmundigat den, känner man sig glad s c z en spelman.
Risotton var en dröm, chanitin stsrlc, ich fyllig, hönset delikat, osten ljuflig och vindrufvcrna sijta.
Hvad kan en människa val mer begära?
En måltid i Florens bör emellertid ej !tosta m: 2n hälften af ofvannamnda summa, hvarför vi se oss om ei ' - ter ett annat ställe.
Det ar inte svårt att finna.
Vi slingra oss igenom några mörka, till hälften öfverbyggda grander med kantiga utsprång och hvalf och komma fram till ett histcriskt p- lats, i hvars källare vi stiga ner.
I porten möta vi värde^, som hälsar oss med ett vanligt god afton, hdfvags i trap- pan står kocken, tjock och fryntlig, vid den öppna spiseii med dess koleldar, och så fort vi slagit oss ner, störtep: Carlo, ställets uppassare och rolighetsminister, fram me6 matsedeln.
Det är en son till värden, en aderton&amp;-ig ycg- ling med djärfva, blanka ögon och en rörlig tunga.
Ezln utropar de beställda rätterna med ljudlig stamma och under många roliga kommentarier och rusar sedan blixtsnzbbt upp för trappan, s i fort kockens falsett förkunnar zft de äro färdiga - till afresa!
- som han säger.
Denna duo sätter en genast i humör, ch den goda, billiga maten i den hemtrefliga gamla källaren, SCE &amp; - tapetserad med granna affischer, förhöjer yttermr2 m ?- ningen.
Nöjd och belåten klattrar man uppför cleri skrsng- liga trappan, följd af m h g a hjärtliga afskedsh2sr: ingi:.
Vill man se folklif och ej är allt för kvac !rclmagz: i,
är det lustigt att gå in i den stora stekboden eller tratto- rian bortom S: ta Annunziata.
Här vimlar det af folk; myn- diga bönder, som sitta och plocka i sig såar af maccaroni och jättebiffstekar, sedan de försiktigt lossat hakar och bälten, magra präster i slitna sutaner, glada studenter och gamla gummor, ej olika de stekta krarnsfilglar, som de gnaga på.
Det ar ett sorl och ett prat.
Kyparna springa och ropa, och konversationen löper ledigt från bord till bord, utan tanke pi rang eller presentation.
Hit gå de enkla florentinerfamiljerna gärna och äta sin söndagsmiddag.
Det blir knappt dyrare an hemma, och det är natt att se deni aftiga, man, hustru, barn och jungfru, alla lika lyck- liga och iklädda sin finaste stass, till största del köpt i boden 48.
Denna bod är en egenhet för Florens.
Där kostar allt en gang 48 centisimi, 2 gånger 45 och så vidare.
Endast i Italien kan det framtrollas på en gång så nätta och så billiga saker.
När man vandrar rundt i den stora basaren, blir man riktigt rörd vid ' tanken på den glädje och den förnöjsamhet, som dessa manniskor känna om de kunna skaffa sig den minsta lilla tillstymmelse till lyx, en grann halsduk, en liten tygblonima, intet ar för enkelt eller för smitt för att framkalla den sannaste glädje och tacksanihet.
Denna glädje och tacksan~het, i förbund med naturlig älskvärdhet, ar det kanske som förlänar italienskt utelif dess sällsynta behag.
A.
L -- n.
Litteratur.
Marta Starnberg: Mikal, Israels konungadotter.
C.
E. Fritzes Bokförlags A.-B.
Stockholni 1909.
Den som studerat Bibelns gammaltestamentliga böcker kan ej undgå att frapperas af huru väl Marta Starnberg i sin bok fått fram egendomligheterna i dessa böckers språk - dess stundom kärft kort- huggna satser och dess mörkt glödande poesi.
Att detta lyckats henne förutsätter ett träget studium, och ett studium buret af kärlek till ämnet och till arbetet.
» Mikal, Sauls dotter, hade David kars - » Mikal föraktade David ..
Detta, jämte en kort skildring af hennes behjälplighet vid Davids flykt, är allt hvnd Bibeln har att saga om denna Israels konunga- dotter.
Omkring dessa ord har Marta Starnberg spunnit sin vackra saga.
Hon ger oss en sällsynt klar karaktarsbild af den unga, hetblodiga prinsessan som hade ärft sin faders mörka ögon, hon med det stolta .hjärtat, &gt;) stor i sitt förakt som hon varit i sin kärleks.
På ett betagande satt skildrar hon Mikals och Davids unga kärlek, som växte het och stark, närd af harpotoner och långa blickar - och någr; ord då och då, växlade mellan taket och gården.
Det ligger en daggig friskhet öfver några scener, under det andra äro skalfvande varma af den dolda glöd som skymtar därur.
Och hvilken tragik ligger ej i beskrifningen ' öfver Davids många hustrur: Abigal, som var hans dagars ro, och Ahinoam, hans dagars lust och hans glädje, Haggit, den rosenkindade, och Abital, den guldhåriga, och Egla, den ståtliga, och Maaka, konungadottern från Gesur.
David älskar dem alla, han gifver dem vackra poetiska namn, - en ar som västanvinden, - e n.
som vårens dag - en som vild.rosen - - en som en ung gasell, allt under det han kallar Mikal sin * enda », kärare än lifvet.
Och Mikals suck: &gt;) sådant är val mannens hjarta!
r ljuder förklarligt nog ganska bitter.
Scenen, då alla Davids hustrur, den ena efter den andra, ställa sig i Mikals väg för att visa henne, den barnlösa, sina barn, är skildrad med stor kraft, och Mikals stolta ord till Egla tala om det till bristning pröfvade kungliga tålamodet.
Men nar David låter sina harposträngar tala till henne, då han sjunger om det underbara, outransak- liga människohjärtat, som kan älska solen och längta till skuggan, - då han ber henne fröjda sig öfver att vara, den käraste bland många, den som först kom hjartat att älska, den enda som tanken och hjartat vända åter tills - när han minner henne om den tid, då Sauls dotter längtansfullt lyssnade efter harpo- lekarens toner, - då förlåter Mikal allt, glömmer allt utom David.
- ' .Mikal, Sauls dotter, föraktade David s.
Hennes stolta sinne led ej att se harpolekaren, konungen såsom wdansare och narrs.
Och hon.
vände sig frin honom med ett hjarta, hvilket hon tror tomt på alla känslor som förr bott därinne.
Hen- nes stolthet råder ock öfver kärleken så länge lyc- kan följer David.
Men då sorgen når honom och gör honom åldrad och trött, då återvan ' der hon till honom, ty då erfar hon, att den kärlek hon.
frott vara död alltjämt finns kvar i hennes hjarta.
~ H v a d säger man nu i Israel ?.
Så frågar Mikal gång efter gång den trogna Pharaona.
Och för oss upprullas i stora, raskt skisserade bilder judafolkets historla under Davids tid.
~ H v a d säger man nu i Israel? % wosiris beskydde dig och Israels Gud beskydde dig!
Man säger, att konungen ar döds.
Och- Mikal g i r in till sin döde konung.
.
Hon kommer med aska i sitt har men med händerna fyllda af rosor, -- rosor, som han ju liknat henne vid, då han en gång drog upp jämförelser mellan alla sina kvinnor.
Och vi förstå godt, att ett.
sådant hjarta- som hennes, hvilltet slog så starkt, måste stanna, då före- målet för dess kärlek och längtan ej längre fanns i lifvet, - - - Bredvid bokens egentliga historia skymta mer eller mindre tydligt åtskilliga andra kärlekshistorier: om den blida, blåögda Merob och hennes älskade, om Jonatans smärtfyllda kärlek till den olyckliga Rizpa,.
om Paltiels dyrkande ömhet för Mikal och.
340 D A G N Y o m Ahinoams stora, osjälfviska kärlek till Saul, Kis son, Israels konung.
Boken ar en historia o m kärlek, och ämnet ger kliing åt språket och färgglans öfver bilderna.
HARP.
Ett bref tili en finsk landt- dagsman.
Frin Finland har i öfversattning kommit oss tillhanda ett bref frin kvinnor tillhörande det ungfinska partiet och stalldt till partiets enda landtdagsman för Abo valkrets, hr Juho Kosknien.
Vi återgifva det härmed i Dagnys spalter, vissa om att det skall läsas med intresse anmarkningsvärdt som det är i många afse- enden, sarskildt i sitt klarläggande af att " kvinnofrågornau afven äro samhälleliga frågor, hvilka äro af den största betydelse för folket i dess helhet.
.
Då Abo valkrets ungfinska kvinnor uppställt Eder, partiets allmänna kandidat, som den andre på sina val-.
listor, och då partiet äfven denna girig ej fatt mer än en kandidat igenom, kommer .Ni salunda att representera par- tiets saväl man som kvinnor, och då vi icke varit i till- fälte att höra eder offentligt uttala - Edra åsikter i de frågor vi kvinnor, näst efter försvaret af vår statliga autonomi) ställa högst, anhålla vi att för Eder få framlägga hvad vi hoppas och vänta af vår kandidat.
Såsom vi redan nämnde, anse vi den viktigaste upp- giften i närvarande stund vara försvaret och värnet af vår grundlagsenliga rätt till sjalfstyrelse.
Må vi utan dag- tingan vidhålla den grundprincipen, att hvilka olagliga åt- gärder vi an må hotas med, så må dessa hellre genom- drifvas med våld, men ej genom våra egna mans med- verkan.
Men det finns ännu andra frågor, hvilkas snara lösning vi hoppas Ni ville befrämja, så vidt det beror af Er såsom medlem af denna valkrets och såsom landtdags- man.
- Af dessa reformförslag, om hvilka de kvinnliga landtdagsrepresentanterna redan inlämnat petitioner (motio- ner) vid de föregående landtdagarna, namna vi främst: reform af vår äktenskapslagstiftning) ratt för kvinna att utan hinder af sitt .kön söka statstjänster, en reform af utom äktenskapet födda barns rättsliga ställning, afvensoin en lag, som tillförsäkrar vanvårdade barn rättsligt skydd.
Man har hört sägas, att då det hos oss finnes så många sociala reformer som vänta .en snar lösning, anstar det icke kvinnorna.att fordra, att de s. k. kvinnofragorna nu skulle upptagas till behandling, utan borde kvinnorna vänta tills dessa vidtsyftande samhälleliga reformer blefve genomförda, och först därefter framkomma med sina spe- ciella fordringar.
Häremot kunde man anmärka, att ofvan- uppräknade frågor, såsom reform af äktenskapslagstifningen, de utom äktenskapet födda barnens ställning, vanvårdade och vårdslösade barns rättsliga skydd, på intet sätt kunna anses beröra enbart kvinnorna, utan äro de af vidtsyftande betydelse för samhället i dess helhet.
De hänföra sig till samhällets sviraste missförhållanden, missförhållanden hvilka vid hvarje steg falla bjärt i ögonen pil den som det minsta haft att göra med vårt folks djupa lager.
Och om det än vore så, att vi kvinnor ägde i nggon mån afvikande fordringar och alldeles speciella önskningsmål, så ar det ' i betraktande a f.
att lagarna under seklernas lopp på allt satt lagt hinder i vägen för .vår fria utveckling och gjort det omöjligt for oss att utföra ett samhälleligt arbete, ej för tidigt, om vi omsider finge åtnjuta lagstiftarens upp- märksamhet därhän att han ville agna något intresse at detta tills dato föga uppodlade falt och vi af honom for- drade, att han jämväl offrade något af sin tid för dessa reformers genomdrifvande.
I det vi anhalla att få fästa Er uppmärksamhet vid ofvan framhållna synpunkter, ha vi önskat bringa till Er kännedom hvad vi hoppas af var representant afvensom hvilka de frågor äro, till hvilkas lyckliga lösning vi be Er kraftigt bidraga.
Zentralstelle fur Volks- wohlfart.
F örliden vecka gastades hufvudstaden af representanter för den halfofficiella tyska institution, som kallar sig Zen- traktelle fur Volkswohlfart.
Föreningen, som bland sina medlemmar raknar flera riksministerier, en mängd mini- sterier från de särskilda tyska staterna, magistrater, han- delsindustri- och handtverkskanimare, bortat 200 valgören- hets- och andra sociala föreningar samt ett antal fram- stående industrifirmor och privatpersoner, har till sitt syfte socialt arbete i den största utsträckning.
Den till Sverige företagna resan har till andamal att studera ur social syn- punkt märkligare institutioner här i landet.
Första dagen i Stockholm upptogs till största delen af besök p3 utstallningen, men äfven Stockholms arbetare- hems hus, ett af Göteborgssystemets värdshus samt den sociala utställningen af arbetareskydd besöktes.
Andra dagen besågs Separators verkstäder och lokaler, tuberkulospaviljongen vid S: t Göran, Allmanni telefon m. m.; på middagen gjordes ett besök på Fredrika- Bremer-Förbundets lokal, där fru Montelius mottog de ut- ländska gästerna samt littryckte sin glädje öfver att se dem.
Riksantikvarien Montelius hö11 därefter ett kortare, särdeles intressant föredrag, hvari han lämnade en öfver- sikt af kvinnans ställning från äldsta tider, då hon ännu räknades som mannens egendom liksom andra bohagsting, fram till våra dagar, da ännu mycket i hennes rätts- liga ställning, i synnerhet den gifta kvinnans, åter- står att önska för att hon skall blifva verkligt sjalfständig och fri.
I detta sammanhang lämnades en framställning af hvad Fredrika-Bremer-Förbundets syfte och verksamhet ar samt af de reformer i kvinnans stallning, för hvilka förbundet främst verkat.
Talaren slutade med att kraftigt framhafva sin uppfattning af hvilken värdefull arbeterska han funnit kvinnan vara samt med ett värdesättande af hennes intelligens, klokhet och uthållighet.
Därefter besågs Förbundets lokaler af främlingarna, hvarpå de starkt upptagna resenärerna afslutade sina soci- ala studier med ett besök i arbetarekvinnornas bostäder vid Dalagatan. '
.
Hemarbetsförhållanden.
i Schweiz.
.
.
I nom kort öppnas i Ziirich en hernarbets~itställning, och organisationsltornmittén för densamnia har beslutit att efter dess afslutande i Zurich förlägga den till Basel.
Sam- tidigt förberedes till början af augusti en helliarbets- skyddskorigress.
I sammanhang härmed skall .det säkerligen intressera Dagnys läsare att taga del af hvad nyligen en fröken Nina Schriber från Ziirich vid ett möte i Basel yttrade i ett föredrag öfver liDet schweiziska hemarbetet ".
Fröken Schriber talade först om, hvarför och huru den schweiziska hemarbetsutställningen kommit till stand.
Hon agnade en kort Aterblick åt den schweiziska social- politiska skyddslagstiftningen, berörde skyddslagstiftningen för minderåriga samt dess utsträckning till kvinnor, men påpekade i detta sammanhang, hurusom hemarbeterskorna, bland hvilka det största sociala elände harskade, vor0 ute- slutna från skyddslagstiftningens förmåner.
Då för tre ar sedan en hemarbetsutstallning i Berlin afslöjade nöden bland hemarbeterskorna, steg ett skri af fasa från såväl allmänheten som pressen.
En senare ut- ställning i Frankfurt a.
M. stärkte det intryck Berlinutstall- ningen väckt.
När planen om en dylik utställning i Schweiz först framlades, mötte den motstånd, men genom arbe be- tareförbundetsll ingripande blef den dock förverkligad.
Material för utställningen skaffades på sa sätt, att, man med ledning af en i~frAgobokll utfrågade hernarbeterskorna, hvarjämte man inköpte belysande arbetsprodukter.
11 Sam- larnasll arbete var långt ifran lätt, da i följd af den minu- tiösa kontrollen man ofta måste vanda sig till arbetsgifvarna för att erhålla upplysningar samt belysande material.
Stör- sta motstandet mötte dock fran hemarbetarna sjalfva, hvilka fruktade att blifva beröfvade sin knappa inkomst; Hvad afser man dA med denna utställning?
Först och främst skall den lämna statistiskt material öfver sorg- liga, ännu i mörker hvilahde förhållanden.
Så skall den blifva ett vackelserop till hemarbetarna att genom organi- sation och sammanhållning förbättra sitt läge.
Slutligen skall den tjäna till att öppna vederbörandes ögon för att skyddslagstiftningen bör utsträckas afven till hemarbetarna.
Utstallniiigen skall afven inverka pil köparemoralen.
Sar- skildt skola kvinnorna göras uppmärksamma på huru de trycka ned lönerna genom att för en liten biförtjänsts skull konkurrera med hernarbeterskorna.
Fröken Schriber anförde slutligen såsom belysande den otillräckliga arbetsförtjänsten på vissa stallen i Schweiz följande siffror: I de inre kantonerna ar förtjänsten vid väfning cirka 3-6 centimer i timmen, 10 hör till säll- syntheterna.
I Brunnen utgjorde en vafverskas nettoför- tjänst för 9 timmars arbetsdag 170 fr. pr år.
I Muottatal ha 14-åriga barn 15 timmars arbetsdag.
Och för att ytter- ligare belysa de svåra förhållanden, under hvilka lifsuppe- hallet förtjänas, kan omtalas, att det om vintern ofta han- der, att arbeterskorna måste lata hissa sig ned från fjäll- väggarila för att kunna aflämna den förfärdigade varan.
Notiser.
F. K.
P.
9. i Stockholm har nu utsandt femje upp- lagan af sin Minneslisfa, dar den kvinnliga röstrattsrörel- sens sista landvinningar antecknats.
Daraf märkes hvad ut- landet angår, att kvinnorna i staten Victoria erhållit rösträtt Ar 1908.
I Sverige ha vi att påpeka, att årets riksdag till- delat kommunalt röstberättigade kvinnor - gifta och ogifta - kommunal valbarhet utom till landstingen.
Af motioner vid årets riksdag märkas: A. BERGSTROM (I k.)
motionerar om samma rösträtt för kvinnor som för man.
1 instammande.
Votering om rösträtt utan valbarhet enligt af hr Björck inom konstitutions~~tskottet afgifven reservation.
Första kam.
; afslår I04 mot 25.
K. A. STAAFF (11 k.)
motionerar om rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för man.
16 medmotionärer.
(Liberala samlingspartiets förtroenderåd.)
Konstitutionsutsl&lt;ottet tillstyrker K. A. Staaffs motion.
Första kam.
: afslår utan votering.
Andra kam.
: bifaller utan votering.
I&lt;.
H. BRANTING (II k.)
motionerar om rösträtt och valbarhet för kvinnor i samband med förslag till författ- ningsrevision.
33 medmotionärer- Andra kam.
: afslar I45 mot 69.
Lands föreningen räknar nu 144 lokalföreningar.
Minneslistan, pris 5 öre; rekvireras genom Röstratts- byrån, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
Expeditionstiden ar sommartid tisdagar och fredagar 3-5 e. m. Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt pris- täflan om ett flygblad i den kvinnliga rösträttsfrågans grunder, särskildt lämpadt fOr allmogens kvinnor.
Vid taf- lingstidens utgång hade till verkställande utsk,ottet inkom- mit 10 täflingsskrifter, hvilka omedelbart öfverlämnades till prisnamnden.
Resultatet af dess granskning föreligger nu och har utfallit på följande satt.
Alla tre prisdonlarna ha enats om att prissumman borde fördelas i 3 lika stora pris om 25 kr.
Vidare ha de enats om att till erhållande af pris före- slå de med N: r 5 och 8 betecknade taflingsskrifterna.
Det tredje priset tillerkändes med 2 röster mot.
.l täflingsskrif- ten N: r 6.
D3 de förseglade namnsedlarna öppnades visade det sig, att N: r 5 med signaturen " En fru på landetil var för- fattad af fru Ann Margret Holmgren, född Tersmeden, Stockholm, N: r 6 med signaturen Ann.
Y. af fru Nancy Svanberg, Bracke och N: r 8 med signaturen Jus Suffragii af fröken Sigrid Kruse, Karlskrona.
De 3 prisbelönade skrifterna ha lämnats till tryckning och kommar det längre fram på sommaren att införas meddelande om till hvad pris och hvarifrh de kunna rekvireras.
Som prisdomare ha fungerat: fru Augusta Widebeck, strängnäs, fru Andriette Florén, Mariestad samt fröken Kerstin Andersson, Kurnla.
Till Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny önskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mal att tillva.
rataga allas intressen p4 skilda platser, få vi här- med uppmana vara lisarhnor i landsorten att de, för att underlätta denna vår uppgift, vWe till tid- ningens redaktion insiinda sadina notiser, som utöfver lokalintresset innehålla saker a f vikt för kvinnorörelsen i ' dess helhet.
.
.
.
D A G N Y Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera pA Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru niånga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera å dessa sfallen?
Ja, .ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltcd göra det.
Hvad kosfar Dagny i postanstalter och boklådor?
: Dagnys postprenuinerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l / ~ 2:, 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
H vilka villkor erhålla prenumerantsam lare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller eii pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara för denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p2 ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som tinder samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar 2 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenunieranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 2 samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda sanilaren den stadgade provisionen.
Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: Annonsf örmedlare, ten som hufvudstaden.
Anmiilan å DA GNYS EXPEDITION3 Mästersamuelgatan 51, Stockholm.
Sknyter u@yna af Centralstyreken i L andsföre~ziizgen för Aviittznn~ poii ' tiskia rösträtt: N: o I, Till regeringen friii .svenska kvinnor ingifna skrifveIsen i Rösträttsfrågan 1905-1906 .. ..................................
-.
: 5C, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga konimii- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6:.
,, III, Mathilda Stael von Holstein: Mälsmanskapet och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svens !r rätt ..................................................................... --: 5C,, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ................................................................
--: 1c, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt - - - 40:,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga.,.
............... -: 25 VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... --: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck f r h den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: 10 Föreningens för kvinnans polifiska rösträtt i Sfockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan - om kvinnans politiska röst- ratt ..................................................................... -: 05 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
................................. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: á0 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. --: O5, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ................................................................. -: 10, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfriigan ... --: 15 I, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen: 03 Minneslista ........................................................................ -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75).
-: GO Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: l0 Lydia IVahlströni: Den svenska kvinnorörelsen ..................... --: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ............................... .. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgrci~ --: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ..................................: 25 -- Karl M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf .................................. - Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna relwireras fr3n F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, StocklioIiii, som hilles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 iämiias 25 proc.
rabatt.
Föreningens för hinnans politiska rösbPba ' PB i Göteborg flygblcd:: N: o 1 och 2 (slutsålda), 3, Helen Sjöstedt: Kvinnornas frihetsvadjan ..................... --: 03 ', 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Hakansson gick iii i rösi- rättsföreningen .......................................................: 05, 5.
Helen Sjöstedt: Den fängslade modern ........................ -: 25, G, Frigga Carlberg: När begreppen klarna.
Draiiiatisli hi- 25 gatell i 2 scener ................................................... Vid rekvisition af niinst 100 ex. af n: ris 3 och 4 oci!
vid rclcvi- sition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lämnas 20 % rabatt.
...................... .. IId.
Föreningens för kvinnans polifiska röstrdtt 8 ' UnkOping flygblad: N: o 1, Villy Sjödin: Några intryck från kvinnosaksmötet i Kris- tiania ................................................................. -: 06;, 2, Emy Wenström: Ett ord till kristligt intresserade kvinnor - -: 05:, 3, Jenny Wallerstedt: Nggra ord med anledning af kvitinor- nas masspetition ....................................................: O0 Föreningens för kvinnans politiska rösträii i Gafle flygblad: N: o 1, Anna Björck: Föredrag vid årsmötet den 31 januari 1006, 2, Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och kommunsln Föreningens för hinnans polifiska röstrdtf i Lrrndslri ' om flygblad: Anna Linder: Hvarför vi begära rösträtt.,.
..............................: I 0 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Sundsvall jljgblad: Dag, utgifven med anledning af ' föreningens femårsfest i decem- ber 1908 ............................................................... .-: 50
Centralförbundet för Socialt Arbete ' s u t b i l d n i n g s k u r s LEDIGA PLATSER.
Tjänster lediga.
: Vid Kristianstads ' lasaretts upptagnings afdelning för sinnessjuka finnas platser ledig; för l öfvcrsköterska S~sköterskor, l nianlig virdare ocli I vaktdästare och arbetsledare Vidare iipplysniiigar ' Iamiias af lasarettet!
förestindarima och af likaren, till Iivilker senare ansökningar ingifvas före den I i juli.
för personer Iivilka skola ägna sig at bostndsinspelztion, bnrnavdrdsin- Föreståndarinneplatsen spdztion, hernarbetsinspeklion m. m. dylikt.
vid Skaraborgs läils sjukhem i Sköfde blir ledig deii 1 nasta okt.
Lön 500 kr.
janite allt fritt.
An-.
sökan, ställd till styrelsen, jämte skick] &amp; underbisningsvan lära- Tillämpad Kemi, Fysik, Fysiologi, Bakteriologi, ~ l l h ä n Hygien, Sjuk- prastbetyg och meriter insändes riiina, ej för gammal, önskas från vård, Barnavård, Fattigvård, Byggnadslära, Samhallslara, Författnings- Före den 15 aug.
till Doktor A.
15, sept.
för 3 barn, 9, 10 och 12 år, kiinskap m. m.
Sv.
ämnen, språk, musik, handar- Lundquister, Sköfde.
Etiårig kurs, 15 sent.-l juni, pris 250 kr.
beten, något slöjd och gymnastik, Inträdesfordringar: 21 ar fyllda samt kunskap motsvarande minst real- Vidinierade betyg, Iönepr., ovillkor- skoleexamen eller viss praktisk u ' tbildning.
lig aldersuppg.
samt foto.
sändes till Närmare iipplysni~igar meddelar fröken U. Hesselgren, kursledare.
ocli biträdande förestindarinna vid ~ålilrnan-~tierns~arre, Agårcieii, Lid- Adress: Ldstniakaregataii 6, Stockholm.
Grevesmiihlska saniskolan härsta- köping.
des kungöres ledig att tillträdas den 15 inst.
aug.
Kompetensford- r i n n a .. får plats i sept.
i U n g flicka, som genonigatt hus- ringar: examen från högre Iärarinne- F r a familj i.
Ostergötland att läsa h å l l s ~ k ~ l a ~ praktiskelevkurs, a~ilt seminarium eIler examen fran folk- nied två gossar och en flicka i ål- spec. i laiidthiishåll, söker plats till skolelararinneseniinariurn jämte stii- der 9-8 år.
Svar med uppgifl 1 sep.
eller till hösten i landthiis- dentexamen.
Begynnelselön: 1,600 om kompetens och lönepret.
sam1 håll eller ' prästgård å landet, helst kr.
årligen samt fri bostad om 2 foto.
till fru Tora Hallander, Spångs- IPlatssökande få sina annonser i n.
a i i mellersta eller södra Sverige, att rum och kök i skojans egendom, holm, Sya.
.Dagny för hnlfva priset eller 7119 öre pr mm.)
deltaga i skötseln af hushållet, mot 13 Brunnsgatan.
Amnen: Tyska fritt vivre eller möjligen någon lön, språket, modersmålet, matematik Lärarinna med kompetens att fö- ett godt och vanligt bemötande samt (eller naturkunnighet).
Ansökning- resta samskola med 1 - 3 klasser U n g, sprakkunnig lärarinna, som medlem af familjen.
De bästa betyg ar med vederbörliga betygsafskrif- vistats i Tyskland, söker till hös- och ref. Svar tacksamt till °A.
B.
({, ter böra, ställda till skolans direk- erhåller anställning nasta läsår.
Upp- lysning om lönevillkor etc. meddelas ten plats i familj.
Goda rek.
Svar till Marianelund p. r. tion, före den 1 aug.
insändas till af postmästaren G. Johanson, Kil, llUndervisiiingsvan~~l Olofström p. r. Jakobs pastorsexpedition, Jakobs- Undekisningsvan, musikalisk gatan 4.
Lärarinna, und~rvisningsvan i Stockholm den 26 juni 1909. lärarinna, som genomgått laro- skolämnen och musik, ' sökes för Direktionen.
ierk och mindre sem., söker plats.
tv2 flickor i åldern 11 och 8 år.
Svar h a r till ' Septemberll, Nyköping p. r. till Hofpredikant Paul Nilssoii, Intresserad lärarinna söker plats Sju kskötersketjansten Häggum.
den 1 sept.
Språkkunnig, musika- I Pitei stad kungöres härmed till iisk.
Goda ref. Svar till (tunter- n guvernant önskas från den insökan ledig.
Vid ansökningen i-iclitll, Sv.
Telegramb., Stockholm.
skall bifogas prastbetyg, friskbetyg 15 juli till den 15 okt.
för at1 x h kunskapsbetyg samt intyg on1 undervisa tvänne flickor, 11 och 13 ng, battre flicka, som genomgått ~tbildning som sjiiksköterska.
Lön ar gamla, i franska språkets talande 8-kl. flicklaroverk samt ar van 550 kronor.
Aiisökningshandling- och läsning samt i räkning och 3tt undervisa mindre barn, önskar Snskar mot fritt vivre plats i godt irna inskickas till undertecknad musik.
Olga Norberg, Björk&amp; Bruk.
plats i familj.
Svar till (# Hösten nem för att lära och deltaga i ett !öre instundande 1 augusti.
hems skötande.
Svar till (IB.
L.11, 1909 ", Kalmar p. r. Piteå den 30 juni 1909..
landet nära stad i Dalarne1 Helsingborg p. r. Arvid Westman.
önskas en god och erfaren 1a- U n g flicka af god familj, kunnig Hälsovårdsnämndens ordf8rande.
rarinna för tre flickor, till lasarel i engelska språket, önskar med- 1909-1910.
Kurserna: 3: dje för- ' ölja aldre dam som sallskap och uvernant sökes nu genast att beredande samt 2: dra och 3: de hjälp till badort eller utlandet Svar medfölja svensk familj till Syd- klasserna.
Musikalisk, engelskta- märkt # IM.
20 ", Utö p. r. cunnig i matlagning, bakning samt 4merika.
Förstklassiga rekornmen- lande samt skicklig i ritning har sömnad önskar plats i god familj.
lationer fordras.
Vidare under post- företräde.
Foto., betyg, ref. och ararinna (ej serninariebildad) ön- h a r märkt ((R.
L.
19091l, Svenska idress 1113S " eller Allm.
Tel. 138, lönepret.
Sändes ' till ((Fru S-mu, skar till hösten plats, helst i skola Bagbladets Exp., Stockholm f. v. b. Djursholm.
Alby, Haninge.
itt undervisa i lägre klasserna.
Ge- nomgatt 8-kl. Iaroverk, 3 års under- visningsvana från privatskola.
Vistas För närvarande i Tyskland.
Betyg och i-ekoni.
kunna företes.
Svar till flE.
helst kvinnlig, sökes för Sköfde p. r.
M O RO ON BRI S.
Tidning fur den socialdemokratiska 20 år, 3 ' 1, års kontorsvana, kunnig U n g, battre flicka, som genomgatt i maskinskrifning och med kanned.
8-klassigt Iaroverk, önskar till i Melins stenografi, söker anstalln.
kvinnorörelsen.
Upplaga 10,000 ex. hösten plats att undervisa mindre Svar emotses till (IM.
l3 S.11, Da- Anmälan A Morgonbris exp.
Tunnelgatan 1 B. l tr. Sthlm.
iarn, afven i pianospelning, om så ön- gens Nyheter, Gustaf Adolfs Torg,: kas.
Svar till uH.11, Trollenas, p. r.
Stockholm.
Teoretisk och praktisk utbildning ..
Befattningen som lärarinna ' Underu isning SY an u Praktiskt intresserad flicka.
E A Ung bildad flicka Ci L Kvinnligt Annonsförmedlare Kontorsbitrade, u L ä r a r i n n a önskas till Iiösten för en gosse, nybcgynnare, samt en flicka, soin skall ng flicka af god familj önskar läsa andra klassens kurs.
Helst miisikalisk.
mot fritt vivre komma hälst &amp; Svar nied foto., betyg och pretentioner till egendom på landet såsom hjalp * N.,, Akers styckebruk.
och sallskap i t .husmoder.
Något Bättre ansprikslös flicka, kiinnig i matlag- kunnig i matlagning samt andra ning och Öfriga husliga göromal samt inom ett hem förekommande gö- niigot Iieriima i sjiikvård erhåller plats i liten hinilj som sallskap och hjälp.
Svar med rek., romål.
Svar fortast möjligt till uppgift p i anspråk m. ni.
sändes till .Hus- u M.
~ ~ Gumzlii l Annonsb., Malmö.
U n g bildad dam söker plats i battre niors, under adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm f.
v. b. familj att deltaga i hiisliga göro- nsprtikslös battre flicka önskar nål, villig läsa och spela med barn medfölja aldre fru eller herre E t t aldre-allvarlig sinnadt fruntini-; amt om så önskas hjälpa till med mer, van vid sjukvård önskas som; krifgöromal.
Svar emotses tack- som hjalp och sallskap till badort; amt till 11Ung dam ((.
Nordiska An- mot fritt vivre.
Svar " Anna ", Vol- hjälp och sallskap åt en bröstklen mar Yxkullsgatan 7 I. v., Sthlm.
Fru.
Sv.
till .N.
N.11, Oskarshamn p. r. ionsbyrån, Göteborg.
venne 18 års flickor fran battre hem önska plats, som sallskap 2. hjälp i fin fam., helst i Stockholm.
3nskaanses som fanliljeinedlemmar.
svar inom 14 dagar till ~Dolly o. littnall, Ostersund p. r.
T A Mod.e byrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261 meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af vå- ningar, dekorering för fester m. m, Uppköper modevaror för damer i landsorten; Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
D A C N Y Deposition &amp; Sparkassa Holmqvisti andelsinstitu Norra Aiiég.
9, Götebor FRAMSTA OCH STORSTA ENSKILDA HANUELS- LÄ KO VECKET I LANDETS FRJEIS TA IIMUELSSTA U Efter aflagd K~PMANNABANKEN, Arsenalsgataei 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Kristinehamns Praktiska Sko!
(För man och kvinnor.
Grundad 1878) Hushallsafdelning med husmc derskurs.
Slöjdafdelning: Väfnad, sömnac träsnideri, läderplasti k m. m. Realskole examen eller studentexamen eller af ang fr8n hög Iiroverk f6r filckor bilda vfia h - och te minskurser en synnerligen lämplig och tid besparande fortsattning för inträde p3 kö] niansbanan och bankkontor.
3-400 elev1 Arligen.
15-20 Iarare.
Hygieniska och mi derna lokaler i .. egen byggnad.
Ban k kurser.
Ofver 200 firmor rekrytei irligen sin personal frAn oss.
Höstterminen börjar den 20 au1 Begär vart 40-sidiga progran FILIP HOLMQVIST, Öfverlarare vid Tekniska skolan i Stockholr Iarare vid Clialmerska institutet, ledamo af Sv.
Revisorsamfundet.
(S.
T.
0.
2532 Pijr kapitalister särskilddt friiiitimnier, liar dc ' iinkih varit rt önskningsmål att kunna öfverl2iiiria v: " inlvii n sina värdepapper och skötseln af siila affärer at t12go11 p-s011 ellc institiition, som med absolut säkerhet förenade pilriktiigliet och iiog grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget iif~cnsoi~i pris billighet.
En sådan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelniilg @ M a Nyga f an 27, expeditimstid 10-41, som iinder garanti af Stockholms Enskilda Bank atager sig i ' 5nl ocl förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdeliiingen dcpoiicra obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfaliotideriia I {irpo: igc och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponentcn god tid, ifall en deiine tillhörig obligation blifvit utlottad, snint Iiiiii nar förslag till ny placering af det letligblifna kapitalet.
Exempel 2.
On1 inteckningar deponeras hos Notari; itafdcliiir ?,g~i!
underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att riiiitoi-na a III teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de niedel, so11 inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeliiiiigcri att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
0111 cit Ilos af delningen deponerad inteckning genom iiiiderliten förii elsc skiillc för Falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom upp~oiiiineir siiai1: i Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositio- nens varde, dock ej under två kronor.
-- O D m m m m m D m 8 m 8 m 8 m m O m 8 m m m 8 m m m 8 m m 8 8 m 8 m 8 m 8 m m l Fem praktiga ifven fyrsbiicker för barn och ungdom.
Berättelse för barn och i~iydorri.
Ritt efter Jules Vernc af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af KarI Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frin medeltidc: ~.
Bex-betriitig af Hugo Gyliander.
259 sidor.
hkd 45 illu- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Nyheter i bokhandeln.
Du och din själ.
Af pastor Friedr.
Gaedke.
Bemynd.
öfvers.
frin t skan Haft.
1: -, kart.
1: 25.
VAr fördild.
Af Chr.
Hansen.
Att begagnas vid samtal eller bibelkurser i i~ngdonisföreningar.
Beniynd.
öfvers.
Haft.
0: 40.
Hvem ar han?
Af Chr.
Hansen.
Frågor och tankar till efter- sinnande vid ett dagligt studium af Marciis ' evangelium.
Be- mynd.
öfvers.
Haft.
l: 50, kar t. l: 75, klotb.
2: -.
I konungens tjänst.
Berättelse af D Alcock.
Förf.
till 11De spanska bröderna " m. fl.
beratt.
Ofvers.
af pastor ifenning Sjögren.
Haft.
1: 75, kart.
2: 25, klotb.
2: 50.
Tankar oeh samtal om lifvets högsta frågor: Af dr Oscar Bensow, kyrkoherde och teol. docent: I.
Ett samtal om undren o c h deras möjligheter.
Pris 10 öre.
II.
Ett samtal om försynen och slumpen.
Pris 10 öre.
III.
Ett samtal om viljans frihe ' t.
Pris 10 öre.
I fängelse.
Maningsord af H. Heurlin.
Pris 15 öre.
I lifvets morgonstunder.
Sanger för de sm3 af A. S-g.
Pris.
1: 50.
Svensk söndagsskols~ngbok till bruk för skolor och vid barn- gudstjänster.
Inneh.
350 sånger.
Inb.
25 öre.
NAgra af Guds stor liiiften till de unga af P.
Z.
Pris 15 öre.
I hanin.
Bibl.
för de unga.
Ungdomserien VIII.
Berättelse af Anna Carlsdotter.
Pris 30 öre.
Sommarlof, illustrerad sommartidning för barn med för året nytt omslag af Elsa Hammar.
Priset ar 12 öre för enstaka ex. Vid rekvisition af niinst 20 ex. lämnas tidningen för 10 öre samt hvart 1l: e ex. gratis.
Tagas 100 och darutöfver på en ging, nedsattes priset till 8 6re per ex., men då lämnas inga friexemplar.
I Katalog sändes p2 begäran gratis och franko.
A.-B.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Exp., Stockholm 3.
Rodenstamska Slöjd- och Hushållsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
Bomullsklädningar i afpassade bitar, 8 mtr.
äkta färg, vackra ran- diga eller rutiga mönster, erhalles till 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra fina mönster till 3,20 st. Otto Os- karson, Gamla l (ungsho1msbrog.
23 A, Stockholm.
Utbildningskurser m. rr Muntliga och skriftlig; upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå 54 Drottninggatan.
Parzival.
Sagogro t tan i Sagoskogen.
Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för harn och O,.
, efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 i1liis: ratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Den hemlighetsfulla on.
Hjalten bland hjältar: ";;;; p;;;: $;; Charles G. Gordons Iif och stordåd.
ise (ianner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
~ a r h n e r a d - pris.
73 öre. '
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr99 Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stim Qriilit.)
I Fredrika-Bremer-FBrbundeB: Drottsiinggatan 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
t2I.
48 16.
FrredriEra-B~eme1p-F8abm~det~ ~g ' aksk6QerskebyrEii: Tunnelg.
25.
AlTm.
kl. 82: T. Rikstel.
68 98.
Innehallsf örteckning.
Dagens nummer innehaller: Mathilda Fryxelll.
Af Agda Montelius.
Interanadisaaellsi Kvimnof8rbuaadets tamte Esssagaes~~ Bi Axi- anne Thorstenson.
Textilkomst p i Ilnadaiistriut~tIIBnI~gem~ Licianaan.
Af Ebba Dc la Gardie.
Fredskongressen i Stockholm B W % Utlandet.
Två madonnor.
Af A s t i Daltlpen.
Marie Basj kirtsev.
Af Elisabeth Kuey.
Florens.
Mina matstållen.
Af A. L-n.
Marta Staan berg: Mikal, Israels konungadotter.
Rcc.
af Harp.
Boef till en finsk landtdagsman.
Zentralstelle fur Volkswohlfart.
Hemarbetsfi) rhållanden i Schweiz.
.
Notiser.
a=.
Prenumeration a Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
