# ID: svediakorp-per403
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,471
# sentences: 744
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 27.
111 Prenumerationspris: kr.
4: 50 l / i ar.
kr.
2: 50,, 3: 5oJ1k,, ..,, 1: 25.
,, .. Ar.
Stockholm den 8 Juli 1909..
Lösnummer I 0 öre.
Prenumeration sker saväl i landsortei?
som i Stockholm A nirmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktör o. ansvarig iitgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
2: a arg.
Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr.
Pas.
och telegrafadress: Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 öre per m m Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Uio 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bör vara hlämnad senast måndag f. m.
Doktor S o f i a H o l m g r e n.
D et var på hösten 1898.
Efter slutadt dagsarbete i en af Malmö folkskolor hade jag varit på besök i Lund och befann mig på återfärden, Trött och likgiltig sjönk jag samman i det skummaste hörnet af järnvägs- kupén och lat blicken långsamt glida hän öfver medpassagerarne.
Ett par unga studentskor, en äldre herre, några damer i granna hattar.
Längst borta .i andra hörnet såg jag en kvinnogestalt med frapperande enkelhet i dräkten.
Hon vände emot mig ett ljust, själfullt ansikte.
Hvem var hon?
Ingen af de vanliga.
Mina blickar kunde ej släppa henne, jag kom ihåg .ett uttryck, som.
jag stundom hörde mor fälla i min barndom:, Hon för en sådan .helg med sig hvar hon kommer,.
Detta var nog en af dem som förde helg med sig.
En annan kvinna kom in och började frågande sam- tala med henne.
Dämpade och allvarsamma kommo svaren, tankfullt var uttrycket, men så med ens lystes hela ansiktet upp af det varmaste leende.
l god natt doktorn!, hörde jag därpå, och så '.
1 visste jag hvem hon var.
Det var den i Malmö nyligen bosatta kvinnliga Iakaren doktor Sofia Holm: gren .. Och nu har jag länge vetat, att jag ej 4og fel den gången.
Hon är en.
af dem, som » föra helg med sig,.
Sedan hösten 1898 har doktor Holmgren verkat som praktiserande läkare i Malmö och är anställd som skolläkare vid en af de högre flickskolorna.
Enkel och flärdfri i sitt uppträdande, dugande, samvets- grann och plikttrogen, arbetar hon på det fält dar många goda och stora krafter behofvas - icke ' en- dast mäns, lika mycket kvinn4rs; - den lidande mänsklighetens.
Stilrre och större har ocksa det anseende.
blifvit, som hon förskaffat sig, vidare och vidare den krets, som söker hjälp hos den skickliga och varm- hjärtade Iakaren.
Blid och stilla kommer hon till sjukbädden, lugn och säker gör hon sina frigor och ger sina förhiillningsregler, hela hen- nes personlighet verkar ljus och hopp, men lämnar tillika intryck af det allvar som tvingar en att klart se framåt och med styrka möta hvad som kan komma. '
Promenaddräkter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska t ger soiidt svenskt arbete efter bästa utlindska modeller.
0d.l Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes Ingen &amp; m k ~ r e n s.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
.
Doktor Holmgren är ej en i vanligaste mening vek och känslig natur; bestämd och fast med omut- lig rättskänsla fordrar hon allt af sig sjalf, men dar- för också.
mycket af andra.
Dock ar det två parter, som ligga henne synnerligen varmt om hjärtat, de unga,.
de som skola fostras för det krafvande lifvet, och de ensamma, fattiga gamla.
B Kom till mig, då jag slutar.
arbetet för dagen, jag vill så gärna rida och hjälpar, hur ofta har jag ej af henne fatt det svaret, då jag bekymrad star framför frågor, som gallt fostrans skuggsidor och dar endast vetenska- pen kunnat ge svar.
Starkt socialt intresserad, med kärlek till allt högt och öppen .blick för lifvets missförhållanden ar dok- tor Holmgren en varm anhängare af kvinnosaken och har allt ifrån början tagit ifrig och verksam del i den ' kvinnliga röstrattsrörelsen i sin hemorts- stad, Malmö.
Hon var med om att bilda, en lokal- förening därstädes, har ständigt varit medlem af styrelsen och är ombud i Centralstyrelsen.
~illbaka- dragen af naturen älskar hon ej att framträda i det offentliga, men fast hon ej stått i spetsen För före- ningen, har hon dock med sin rika intelligens, sin klarhet och tankeskärpa mycket bidragit till arbetets framgång och varit den sammanhållande kraften i det hela.
Nu har hon afven gjort en direkt insats i det påbörjade upplysningsarbetet såsom ledarinna af en kurs hufvudsakligen - beraknad för .lararinnor i Malmö.
Ämnet var sexuell hygien och omfattade fem före- läsningar, hvilka vor0 fulltaligt besökta.
Hon fram- ställde det Ömtåliga ämnet si, som endast den finaste och ädlaste kvinna kan göra det, och alla kursdel- tagarne sta i stor tacksamhetsskuld till föreliiserskar för att hon lärt dem förstå, att i deras fostrarckai!
rättvist bedöma, barmhärtigt döma och ratt leda criga domen i dessa ömtåliga stycken.
En liknande Kurs har afvc: i under doktor Holmgrens ledning pigatt i Lund.
, Stora män ha nästan alltid ägt goda och b e gåfvade modrarr, heter det s % ofta.
Doktor iiolm- gren har den stora.
lyckan att ännu aga vid sili sida den som var själen i det bildade Iicm, d i r hennes barndom förflöt,.
den som i mycket led: hennes ungdoms studier, den kloka, begåfvade nic- dern.
, Fråga min mor i historien!
Min mor har undervisat mig.
Jag har aldrig last latin f6r nigori annan an min morr.
Med hvilken stolthet hörde jag ej doktor Holmgren saga detta en girig med den strilande blicken fäst på den leende gamla vid hennes sida.
Det ömmaste förhallande råder mcllall dessa båda, tillsammans ser man dem på mötcnu; modern följer ännu med vaket intresse dottern f allt hennes- arbete.
Doktor Sofia Holmgren föddes i Lund 18V4.
Fadern, d. v. adjunkten i fysik, sedermera professorK vid Lunds universitet fil.
dokt.
K. A. W. Holmgren, ar numera afliden; modern Elin Stjernstedt.
Doktor Holmgren blef 1888 student af Östgöta nation vid Lunds universitet, blef 1892 med.
kandidat och I898 med.
licentiat, allt vid Lunds universitet, forklaradcs samma år för legitimerad läkare, idkade under som- maren l898 vid Medevi hälsobrunn medicinsk prak- tik och ar sedan hösten samma iir bosatt i M: !lrni) såsom praktiserande läkare.
LINA GREX.
om paradiset, som de själfva förverkade, gir stan- lefva!
- gång finns den val hos hardt nar hvarje digt igen.
Den gud, som dyrkas mest i världen, 2 nog ?j jordevarelse, ogrumlad, ursprunglig, pekande framåt en gud af ande.
Och hur han än till tack Iär sin som den eviga vägvisaren att lifvet skall lefvas.
Men i mänskovärlden dröjer det ej länge, förrän upphöjelse lönar mänskorna; en obestridlig sanning ar det, att döden, där den går fram öfver jorden, kan saga: sjalfva den klara urkällan grumlas.
- Tusen falla vid min högra sida och tio Lifslusten, lifsgladjen eller djupast känslan af att vi itervändt hem till " art rätta jag, till lifvets stilla tusen vid min vänstra af dem som jag aldrig kaliat.
Och det ar nog ej därför att de funnit att litvet mening med oss, kommer endast som helgdags- till sin mening är ett ondt, som de flesta kasta 5014 stunder, eller inte ens så, ty för många är lifvet en enda kamp för att dagarna drägligt skola rinna det, utan det ar därför att de gått för lingt bort från den meningen och blifvit sjuka, elier ocks3 ---.
undan.
Om blott en enda liten stund af vart vasens och kanske oftast - stupa de helt enkelt i de?
ma- harmoni, af sol- eller vishetsgladje, af alla sattes högst teriellas hetsjakt.
Sådant har lifvet blifvit, att guldet, SOK kir dc+ af allt, skulle det vara annorlunda på jorden.
Under den höga himlen finns det säkert plats för mycken än skimrar aldrig kan fånga en droppe af evig2 lycka, men mänskorna vilja inte vara lyckliga, sagan varden, dräper kropp och själ.
D A G N Y Det finns ett ondt mot hvilket det i dessa tider föres en ihärdig kamp, en liten bacill spm förstör kroppen.
Det ar vackertdoch glädjande att se man- skornas offervillighet, ehuru de också handla af sjalf- bevarelsedrift, nar de söka att mota fienden ur landet.
Sjalfmordet ar ej smittofarligt på samma sätt som tuberkulosen, och många af dem som bara hand på sig sjalfva bereda ej mänskligheten någon förlust med sin bortgång.
Men detta galler också om dem som skördas af tuberkulos, och i alla fall: lif som lif.
Tidningarna besatta om dem som stupa och glömmas i en sådan mängd, att det till slut ej rör oss.
Och likväl borde hvarje fall erinra oss om att vi alla ha skuld i att lifvet blifvit förfuskadt, att det blifvit sådant, att det jagar mänskorna som villebråd, istället för att de enkelt och skönt skulle besitta jorden.
Och de, som kanske äro lyckliga eller vilja vara det, som tro, att tillvaron ej ar ett ondt utan en god gåfva, borde val kanna sorg öfver denna ska- rande disharmoni, som kulminerar i sjalftillintet- görelsen.
Kvinnorna, som genom sitt vasen sagas st2 barm- härtigheten närmast, kunde kanske göra något, ehuru det blefve outsägligt mycket svårare att gripa denna sjukdom som realitet an t. ex. lungsotsbacillen.
Att stifta föreningar mot sjaifmordet som mot tuberkulosen skulle säkert visa sig ohållbart, ehuru enskilda mänskor kanske genom godhet och barm- hertighet skulle kunna raddas.
Att stifta lagar, som straffade alla misslyckade försök som andra förbry- telser, vore barbariskt.
Men förefalla a n.
vägarna sedan aldrig så and- lösa, vore dock ett steg ' vunnet, om det väcktes en större känsla af samhörighet med dem, som gå un- der, en starkare känsla af våra faders och våra egna försyndelser gent emot lifvets lyckomöjligheter.
Mycket sedligt och socialt arbete utföres i dessa dagar, men ej många tecken tyda på att guldets varde ar i sjunkande, på det att de ideella värdena i stallet måtte stiga.
Tiden ar trots allt materialismens.
För ständigt större löner i det materiella strafva mänskorna, och öfver en stor del af själfrnorden står ekonomisk ruin, med åfföljande andlig, som rubrik.
En man pantsätter sin vigselring för att skaffa sig en revolver att anda sitt lif; detta ar så vanligt, att ingen ens tanker på det längre.
Och på satt och vis ar han berättigad, nar det enda, som han egent- ligen strafvat efter, svikit honom.
Men kvinnorna som - atminstone till ett flertal - drömma om att lämna tillvaron i arf åt kom- mande slakten och betrakta detta som sin högsta sällhet, borde väl djupt röras af dessa dagligen upp- repade mänskliga tragedier.
Det lif d e tro på göres till en sumpmark, knappast värd vandringens mödor.
Paradiset kunna de kanske aldrig återeröfra från sin första moder, blod och tårar skola kanske följa mänskligheten till tidens slut, men de böra alltid ha 319 en vaken blick för att jorden, som i sig sjalf ar god och glad, kunde bara ett lyckligare släkte.
Hvarje medvandrare som sjunker i sumpmarken och förgås, borde ropa till dem om ansvaret och försyndelserna, om att tillvaron inte endast måste vara dräglig utan afven samla ett öfverskott af halsa, vishet, styrka i striden mot sina egna dödsfiender.
Att lifvets varden måste omläggas så, att ingen rikedom i världen, som gör sjalen matt och död, skulle sattas högre an fattigdomen, buren af vingar.
Finsk ' Kvinnoförening.
l884 bildades Finsk Kvinnoförening, en af de trenne nordiska kvinnoföreningar hvilka i år kunna blicka tillbaka på en 25-årig tillvaro; de tvanne andra äro Norsk Kvindesagsforening, för hvil kens till komst nyligen redo- i ör bundet, hvars 25- gjorts i Dagn y, samt ~ r e d r ka-~rerner- Arsjubileum dock ej infaller förr an i slutet af året.
Såsom belysande för det mångsidiga arbete Finsk Kvinnoförening under dessa 25 Ar utfört, ' meddela vi ur en med anledning af 25-årsininnet utgifven redogörelse nedanstående: Finsk Kvinnoförening har sedan Ar 1884 utgifvit 71 publikationer på finska och svenska: folkskrifter, kalen- drar,.
biografier, broschyrer, ströskrifter samt en kalender öfver kvinnoarbetet i Finland, resultatet af en hela lan- det omfattande enquete af statistiska uppgifter om kvin- nors arbete på olika områden.
.
Arbetet utgafs till förenin- gens 10-årsfest i maj 1894.
Vidare.
har föreningen hållit öfver 400 möten, 1,064 föredrag och diskussioner.
En del af dessa föredrag ha naturligtvis afsett att verka för reformer i kvinnans ratts- liga ställning samt att förbereda den allmänna opinionen för dem, afvensom för en ädlare och rättvisare uppfatt- ning af kvinnans person och hennes uppgift i hemmet och samhället.
Men därjämte ha föreningens medlemmar i alla delar af landet hållit föredrag, hvilka direkt anslutit sig till folkupplysningsarbetet i allmänhet.
P2 65 orter ordnades föredragen i serier vid s. k. Ilhemmets dagar ", hvarvid fragor berörande hemmets och kvinnans intressen belystes och diskuterades.
Medveten om den betydelse en god ungdomslitteratur har för ungdomens sedliga utveckling, har Finsk Kvinno- förening, understödd af Finska Litteratursallskapet, arbetat för ökande af en dylik på finska språket.
Den 22 april 1893 öppnades ett lånebibliotek för ungdom, uppkalladt efter barna- och ungdomsvännen Z. Topelius, som sjalf i tiden gaf sitt kraftiga understöd och intresse At företaget.
Bi- blioteket raknar f. n. omkr. 1,850 böcker, daraf nigot öfver 1,000 svenska och resten finska.
För att komma den arbetande kvinnans i hufvudsta- den bildningsbehof till möte, föranstaltade föreningen un- der .. sjutton år på söndagseftermiddagarna elementarkurser på m
finska och svenska spraken.
Dessa besöktes af 4,138 elever af alla åldrar, mest sådana hvilka i barndomen ej varit i tillfälle att besöka folkskola.
Undervisning meddelas i läsning, räkning, stil- och ämnesskrifning samt bokföring.
.Afven höllos för dem närmare 200 enkla, lättfattliga före- drag mellan lektionerna.
Sedan dessa kurser upphörde, försökte föreningen ett år att för dessa elever möjliggöra erhållande af fullständigt folkskolebetyg genom att öppna en kurs ajsedd att leda till Iagre handtverksskolans högsta klass.
Detta försök strandade på vederbörandes vägran att emottaga kursens elever i handtverksskolan.
För att för yngre flickor, som ville agna sig åt söm- merskeyrket, underlätta erniendet af bättre fackutbildning, inrättades år 1900 en förberedande yrkeskurs för sömmerskor.
Likaså anordnades ett ar en åslZadningsundervisningskurs i matlagning, besökt af 346 tjänarinnor.
För att bereda arbetssökande kvinnor af alla sam- hällsklasser lättare tillgång till arbete, inrättades redan ar 1 SS5 en arbets- och platsförmedlingsbyra ".
Sedan år 1889 har på föreningens föranstaltande nigra veckors sommarhvila på landet beredts at sjukliga eller öfveransträngda sömmerskor och andra med dem likställda arbeterskor.
Utom privata gafvor beviljades de första åren medel härtill af Helsingfors sparbanks vinstmedel, därefter af Helsingfors stadsfullmäktige.
Inom Finsk Kvinnoförening bildades år 1889 en söm- merskeklubb, hvars medlemmar medels kurser, föredrag och diskussioner arbetade för intellektuell förkofran och praktisk utbildning.
Klubben grundade en sjukhjälpskassa, som öfverlämnats att förvaltas af Finsk Kvinnoförening; några smärre bidrag ha utgifvits ur densamma.
För landsortens kvinnor har Finsk Kvinnoförening anordnat 62 ambulatoriska handarbekkurser med samman- lagdt 859 elever.
Kurserna räckte en månad och afsågo att efter ett af föreningen godkandt program meddela un- dervisning i tillklippning och sömnad af underkläder för kvinnor, män och barn, enklaste klädningssömnad samt stoppning och lappning.
Föreningen anskaffade lärarin- nor, hvilkas resor och aflöning den bekostade.
Sedan år 1896 har föreningen föranstaltat 136 ambu- latoriska matlagningskurser o m 6 veckor med 1,643 elever, samt 3 korta kurser för inläggning af bär, grönsaker och svamp.
Kurserna leddes af lärarinnor, som genomgatt ordiska kompaniets textilutställning disponerar ett vackert rum med ingång från kupolsalen å konstindustriutställningen.
Man har nedlagt en alldeles särskild omsorg på väggarnas och takets enkla men stilfulla dekorering.
De förstnämnda äro helt klädda med svenskt, grått linne, på hvilket sytts några latta ornament i samma nyans i Delsbosöm, komponerade af fröken Marta Christerson.
Taket Pedagogiska inatlagningsskolan i Helsingfors, och afsägo att bibringa eleverna de första grunderna i enkel niatlag.
ning för allmogehemmens behof, bakning, brygdj t ~ ä l l i ~ k - ning, användning af hölåda för matlagning m. m.
Inseende trädgårdsodlingens betydelse som biniiring för kvinnan i landsorten, har föreningen för att väcka intresse för tradgh-dsodling och sprida kunskap d5rom alltsedan år 1900 anställt 22 instruktriser i trädg6rdssköt- sel.
Dessa ha arbetat på 24 skilda orter i landet, dir de varit behjälpliga vid anläggning och skötsel af köks trädgårdar, plaritering och beskärning af fruktträd och bar- buskar, upptagning och förvaring af rotsaker m. m.
A;; - vändning af trädgårdsalster vid matlagning inlärdes där- jämte vid korta kurser.
För undervisning i matlagning och trädgårdsskötsel åtnjuter föreningen statsanslag.
Ar 1906 föranstaltade föreningen jämte Tammerfors filial vid utställningen i Kuopio i en enkom för detta an- damal uppförd paviljong förevisning af en i full verksarri- het varande kok-kurs.
För denna, liksom för tryckningen af en broschyr om kokning i hölåda, hade föreningeii erhallit anslag ur statsmedel.
Föreningen erhöll år 1 S90 grundpliten till ett stipm- dium för kvinnor, af donator bestämdt att uppkallas efter föreningens första ordförande, fru Elisabeth Eöfgren.
Af räntorna å denna fond, som sedermera vuxit gerioni flera särskilda donationer, ha 12 stipendier A 200 mark och.
2 mindre sådana utgifvits åt kvinnor, med företräde för dem, hvilkas verksamhet varit af banbrytande beskaffenhet.
Till föreningen öf verlämnades 1 903 en siipeizdieJ: oond, hvars räntor med 50 mark årligen, efter ansökan, gifvzs åt allmogekvinna för väl skött trädgård.
Inom föreningen har vidare stiftats en stipenciicfor: d, som bär Fredrika Runebergs namn och hvars raritor, se- dan kapitalet nått ett visst belopp, skola utgifvas siisox litterart stipendium åt kvinnor.
Dessa stipendiefonder in- beräknade har föreningen i gafvor erhillit något öfver 30,000 mark.
Som ordförande i föreningen ha under de gingrsa 25 åren fungerat fru Elisabeth Löfgren, fröken Alexandra Gripenberg och fru Elin Sjöström.
Fyrtioen filialer i landsorten ha under dessa 2r am- slutit sig till föreningen; af dessa ha dock sju hlifvit upplösta.
bestar af tunn, hvit s. k. smörduk, med &amp; i (ipp liceradt stjärnmönster, fålladt och viket fiir harid.
Portiärerna öfver den stora entrédörreir;.
göra sig väl med sin varma röda farg mot allt detta gr;, ljusa.
De äro i rodt kläde, broderade i silke i SzIIi-.
ma farg.
Mönstret är kopieradt, eller kanske rättare sagdt, inspireradt af Mariebergsporslin.
Allvarsam i färgen och intressant i komposi+ ' mm
321 D A C N Y vilda rosor i blekaste rosa svafvas på midten en klunga fjärilar i de mest exotiska färger, dar påfå- gelsblått ar förhärskande, Samma skarpa blågröna färgskala återfinner man i den vackra lilla bonaden i silke, också ritad af arkitekten Boberg, och dar de svenska tre kronorna bilda hufvudmotivet.
En del hvita möbler utgöra en liten utställning för sig.
Vackra, hemtrefliga och ovanligt graciösa verka har de hvita fåtöljerna med sina skulpterade ryggar, hvars mönster äro baserade på den gamla engelska D Sheratonstilen B, hvilken var modern i England i början af förra århundradet, Herr Blomberg har komponerat ett litet blom- sterbord med, rutor i hvitt och fuchsiamotiv i skulp- tur, mycket natt och ej störande genom några kan- tiga former och öfverdrifna prydnader, hvilket tyvärr så ofta ar fallet med de hypermoderna möblerna.
Priset ar dock val högt, 235 kronor.
EBBA DE LA GARDIE.
verkar fröken Annie Frykholms gobelangvaf nad, ugg- lor och svalor.
Den har i dagarna inköpts till utställningslotteriet och kostat 1,200 kronor.
Ofvanför den hänger herr Nils Lundströms lilla gobeläng, tre kråkor på.
rad bland en del bligrönt bladverk, en rolig liten bit, som ger en viss karak- tär åt det rum hvari den hänger.
I ett hörn dominera de gula och röda färgerna, en stor hörnsoffa med hög panelning kladd med rödt kläde, två fåtöljer med lätt gult broderi på rödt, och till sist afslutar en gul bordduk denna symfoni i ofvannamnda lifliga färger, allt kompone- radt af fröken Marta Christerson.
En del hvita broderier på hvit botten, dels i linne, dels i silke, ådrager sig härnäst uppmärksamheten.
Det ar fröken Anna Rudbeck, som ritat mönstren härtill.
Den hvita linneportiaren ar rik i ornamen- ten, och hålsömmen ar särdeles treflig, medan den hvita sidenkudden har ett ganska originellt mönster.
Från fröken Hilda Starcks spetsskola, kompone- rade och till större delen påbörjade af henne, ha utgatt de sannskyldiga mästerverk i spetsteknik som utgöra denna utställnings förnämsta prydnader.
Ett helt altare kladt med sydda spetsar, i italienska an- tika motiv och dari man placerat fyra mindre me- daljonger af apostlarna helt broderade i guld, det hela hvilande på ett underlag af skimrande gyllen- duk.
Till denna enastående kyrkoprydnad, dari ingen annan nyans förefinnes an den fina crkmegula spetsfärgens och det milda guldets, hör dess- utom ett kalkkläde med de härligaste spetsar, dar kyrkliga emblem förekomma, samt en guldfärgad bokdyna med broderi och en flossamatta i gult.
Allt strålar tillsammans i en viss högtidlig ro och förenar en fin, kultiverad smak med en utsökt konst- skicklighet.
Det ar en heder för vårt land att ha en konst- närinna af en sådan rang som fröken Starck, på samma gång det ar en glädje att konstatera, att det finnes så stor arbetsskicklighet och ett så varmt in- En deputation af ledande kvinnor inom olika kvinno- föreningar i Italien ha nyligen uppvaktat statsministern, Signor Giolotti, i Palazzo Braschi för att till ministern framföra kvinnornas önskningar angående politiskt med- borgarskap.
Bland deputationens medlemmar märktes priii- sessan Venosa, grefvinnan Pasolini, markisinnan Lucifero samt professor Theresa Labriola, som anförde deputationen.
Prof. Labriola framförde kvinnornas önskan att erhalla kannedoni om huru öfverlaggningarna fortskridit inom den kommitté som tillsatts i och för den kvinnliga rösträtts- frågan.
Statsministern meddelade, att kommittén på grund af frågans omfattning ännu icke var färdig med.
sitt ut- latande.
För egen räkning sade han sig vara öfvertygad om nödvändigheten af en reform, som medförde politiska rättigheter At kvinnorna, men antog att detta komme att ske gradvis och efter hand.
Signorina Labriola svarade härpå, att det icke skulle vara något öfverrakande i att tresse för spetsslöjden.
genast, d e n d a g s o m ar, gifva kvinnorna rösträtt, emedan Utom ofvannamnda kyrkoprydnader i spets fin- nas dessutom tvanne originellt ko.mponerade lampskär- mar af spetsar af fröken Starck samt ett par ståtliga gardiner af hvitt, mjukt linne med hålsöm och spets- rutor, afvensom flera eleganta små kuddar af spetsar.
En vinfärgad portiär med gröna s ' ilkesbroderier, i japansk stil af fröken Marta Christersson ger en god färgverkan midt ibland allt detta luftiga hvita och ar på samma gång en vacker fond At fröken Starcks lilla förtjusande skärm i tre afdelningar, ute- slutande med sydda spetsar infattade i en smal mahognyram.
Bland de i läckra färger hållna soffkuddarna i siden ådrar sig den af arkitekten Boberg ritade fjarils- kudden mest uppmärksamhet.
Färgerna äro smal- tande.
På en tätt broderad botten bestående af Utlandet.
En kvinnodeputation hos Italiens statsminister. '
de sjalfva alla nu inse det nödvändiga dari.
Bast bevi- sades detta under de sista parlamentsvalen, då såväl Nord- som Syditaliens kvirinor hade demonstrerat för .. röstratt.
Statsministern förklarade sig på förfrågan villig att nar den kvinnliga rösträtten kom före i parlamentet per- sonligen yttra sig.
National American Woman Suffrage Association.
Fran den 1 till den 6 juli har National American Wo- man Sugrage Association hållit sitt fyrtioförsta arsmöte, denna gång i Seattle.
Bland intressanta punkter på pro- gramniet kunna namnas: diskussioner öfver Förhallanden hvilka skapa suffragett-taktik, Situationen i Amerika jam- fórd med den i England, Organisationer och deras varde sasom arbetande för rösträtten.
Mrs Catt lämnade en redogörelse för den national- petition on1 en ändring af konstitutionen i syfte att bereda kvinnor rösträtt, hvilken inlaninats till regeringen.
Florens.
I.
M i n a bostäder.
H varje gåiig jag ar i Florens, bor.
jag på ett nytt ställe, och hvarje gång blir min sista bostad den vackraste, den mest älskade.
Kan det finnas något skönare, frågar jag mig, an att bo som i i ~ i under takåsen på ett gammalt palats midt öfver Ponte Vecchio, denna bro, som på samma gång är en gata med de lustigaste små juvelskrinsliknande butiker - arf generationer igenom - dar koraller, guld och adla stenar, lysa bakom de minimala rutorna och dar de bar- hufvade kvinnorna stanna vid hvarje steg och med väl- taliga åtbörder uttrycka sin beundran.
En standig ström af pratande, skrattande ynglingar, haltande gubbar och häxor till gummor slingrar sig har fram mellan fordon lastade med frukt, grönsaker och halmomspunna vinflaskor, bland hvilka tronar den halfsofvande eller hojtande kör- svennen med den snagghårige hunden vid sin sida, allt medan hästarna i granna, massingsbeslagna seldon lunka sakta frainat, skakande sina tofsprydda hufvuden.
Från den lilla tornkammaren ser man Palazzo Vecchios Campanile resa sig som en blomma på sin stangel, hör Duomens klockor ringa Angelus och kan med ögonen följa den underliga gamla gång, som förbinder Uffizierna med Pitti, i hvilket palats numera bilderna af de mäktige, som fordom styrt staden, ännu behärskar den.
Ratt som det ar faller skymningen på.
Davidstatyen uppe.
på Piazzale Michelaiigelo höjer sig djarft mot den röda aftonhimlen, cypresserna vid S. Miniato fylka sig samman som en lifvakt kring den gamla kyrkan, huslängan utmed Arnos vänstra strand sveper sig i en guldskimrande dimtoga, medan dess uddiga kontur faller ner öfver vatt- net.
I ' ett och annat fönster lyser ljus, en månskära sitter redan som en liten silfverbage öfver grönskan i Boboli- parken.
* Men hor vackert ar det ej att bo bortom Viale dei Colli, högt däruppe ofvanför Piazzalen.
För sina fötter har man staden som ett skimrande blomstersmycke, och i bakgrunden höja Fiesole och Set- tignano sina konturer af en biblisk skönhet och ömhet.
Dit upp vandrar man .i solnedgången genom en cy- pressalle, som tyckes föra rakt in i den röda kvällshimlen, men som plötsligt stannar framför en liten madonnabild i blå skrud och med.
Kristusbarnet tryckt intill sitt hjärta, väl vetande att vi behöfva en föresprakerska, innan vi nalkas helgedomen.
Det sista cypressparet lämnar oss nu - vi äro i goda .händer - och efter en kort hvila fortsätta vi vår vandring, fram till ett litet torg, stöta upp en tung järnport och träda in genom ett hvalf, där man hör en hasts otåliga hofslag mot marken.
Har står det lilla stenhuset med sitt höga torn, som sträcker sig i kapp med Torre del Gallo, och nedanför ligger en smal terrass med gräsmatta och fikonträd, Ett haf af grönska breder sig utåt kullarna så långt ögat kan nå.
Det skiftar i gratt - oliver - det lyser i blått - druf- vor, cicalans klirrande late tyckes fortplanta sig langs mar- ken från blad till blad, lysmaskarna glindra.
På försommaren hålla näktergalarna sångartaflan i den öfvergifna men af eldflugor illuminerade parken midt emot, då och då afbrutna af skalfvande yngligastämmor, som un- der ackompanjemang af mandolin draga förbi i den dof- tande, heta stjärnenatten.
.
.
9:!
: oma ana, Vandrar man fram den urgamla Via som är så smal att grönsakshandlaren i porten kan racka skoma- karen tvärs öfver gatan en klase drufvor, utan att denne behöfver mycket mer an sträcka ut armen, där kammaka- ren och ciselören sitta i sina öppna fönster i förtroligt samsprak, medan händerna fila och hamra, kommer man, sedan man passerat tullen med dess soldater i fjäderprydda hjälmar och granna byxor, ut till den ståtliga Porta Ro- mana, som har Orcagna till mästare.
Aldrig ser man rödare vinlöf an dem, som pryda dess fasad; de tafla i färg med vattenmelonen, som försäljaren bjuder ut från ett litet bord bredvid för en soldo skifvan.
Sedan man fått sig ett ansenligt stycke till vägkost) bär det tvärs öfver en öppen plats och fram till den rnajesta- tiska Poggio Imperiale, som med sina stenbeläten bland grönskan, niörk och allvarlig leder upp till Piazzale Irn- periale, hvars laga, halfcirkelformade mur ar en Ijuflig hviloplats för alla trötta vandrare och en förtjusande lek- stuga för alla lockiga små änglabarn - i Florens se alla små barn ut som anglar, det vill saga som anglarna på de gamla mästarnas taflor.
Vik nu bara af litet åt höger, så har du framför dig en muromsluten trädgård) i hvars midt står ett gammalt stenhus med stängda fönsterluckor och omgifvet af mag- noliatrad och neriumbuskar.
Har har solen sitt högkvarter och I (arlavagiien sin hållstation för natten, och gårdens stora stenplattor äro varma som smekande händer.
.
.
Vackrare bostad finnes icke.
O Dock, nere vid Fiesoles fot, alldeles invid järnvägen, ligger en liten fyrkantig sten, ett litet leksakshus, bebodt af endast artister.
Dar malas, skulpteras och drömmes.
Från de höga, breda fönstren, som ar husets enda lyx, har man egentligen ingen utsikt, och ingen grönska smeker ögat.
Men nar konstnären i skymningen star stödd mot sin kavalett, trött efter dagens arbete, och en sista stråle belyser hans verk, då får hans tafla alla himmelens färger, leran ett lif, mäktigare an det som brusar utomkring, och för hans inre syn visar sig en oskapad värld, som i sig upptager hela Florens, allt skönt som varit, är och blir - och i den ville jag bo.
A. L-n.
D A G N Y Helen Keller: Min var1 d. Ofversättning af Annie Anderberg.
Hugo Gebers förlag, Stockholm.
1 909.
Ett nytt arbete af Helen Keller är alltid ägnadt att väcka intresse.
Alltsedan ar 1896, då genom .en uppsats i tidskriften Läsning för hemmet en större allmänhet i Sverige första gången fick göra bekantskap med den då sextonåri.ga amerikanskan, som, ehuru beröfvad så många af de yttre uttrycksmedel, livarmed de flesta människor äro begåhade, likväl så underbart utvecklats till sitt inre lif, har man hos oss med uppniarksamhet följt hennes vidare utveckling och lefnadsöden.
Soni bekant debuterade Helen Keller soni författarinna genom sin för flera år sedan utkonina, till de flesta eiiropei- ska språk öfversatta autobiografi " Mitt lifs historiall.
Den boken utgör ett märkvärdigt vittnesbörd om de segrar som kunna vinnas äfven af den, som med alltför ojämna krafter har att upptaga kampen mot lifvets vedervärdig- heter.
Följde så 1905 nyckeln till mitt lif.
.Optimism.ll, däruti hon i sin lifsåskådning framstår såsom en optiniist, den dar lllycklig, modig och nöjd med den lott himlen beskarl!
fullt och fast tror på det godas .slutliga seger, .i trots af alla de lidanden och orättfärdigheter lifvet i många hänseenden företer.
I boken ([Min värld11 ger Helen Keller en fängslande frarn.ställning af siia observationer och sinnesiakttagelser, som gifva en intressant inblick i en människas lif, hvilken i saknad af syn och hörsel endast genom känseln, smaken och lukten erhåller en harmonisk världsbild.
Hennes ut- talanden bekräfta den redan förut gjorda iakttagelsen, att saknaden af ett eller flera sinnen har till följd en högre utveckling af de öfriga, men de gifva tillika ett nytt öfver- raskande vittnesbörd om en utomordentligt hög grad af förfining och frillkomn.ing af känselsinnet (finiuskelsinnet~) och lukteq.
Helen Keller talar om Ilden seende handenll, som för henne är hvad syn och hörsel äro för en nor- malt utrustad människa; hon talar om (landras händerll, som vid beröringen kunna inge en känsla af trygghet och varme, som kunna uttrycka så många olika skiftningar af tanken.
" Hvarje atom i min kropp ", skrifver hon, Ilar käns- lig för vibrationert1.
Ljudverkningar, för hvilka man skulle tro de döfva vara helt och hållet otillgängliga, få värde och betydelse genom en till det yttersta utvecklad sensibi- litet hos huden och porerna, hvilket gör att afven de Iat- taste ljudsvangningar kuniia uppfattas af dem, som förlorat sin hörsel.
llJag lyssnar med bafvan till åskans rullande och den mängd dämpade ljud, som uppkommer, då haf- vet kastar sig mot stranden ".
Om musik vore synlig, skwlle Helen Keller kunna beteckna de skilda noterna, hon skulle urskilja musikens stigande och fallande, dess upp- och nedklättrande) än högljudt, än djupt, an högt och stormande, an fint och andaktsfullt med alla lättare vibra- tioner däremellan.
Orgelmusik fyller hennes känselsinne ända till hänryckning.
Men afven andra instrument be- reda henne stor njutning.
Violinen synes henne under- 323 bart lefvande, då den lyder den spelandes minsta vink.
" Nyanserna i dess toner aro finare än mellan tonerna på pianot (l.
Största njutningen har hon af pianormsik, när hon sjalf berör instrumentet.
Lägger hon handen på kla- viaturen, förnimmer hon de fina vibrationerna, melodiens gång och den följande stillheten, och hon kan; fatta, hur tonerna dö bort för det lyssnande örat.
Hon förmår urskilja musikens art och anda.
Hon.
uppfångar den yrande dansmusiken, den stilla sorgesån- gen, det nielankoliska drömmeriet.
Om någon sjunger och hon därvid lägger handen p3 den sjungandes strupe,.
njuter hon af stämmans &amp; ixlingar.
Mången gång före-.
falla henne höjningen och sänkningen af rösten så för- trollande, att hennes fingrar flskalfva af intensiv glädjefi, äfven fast hon ej förstår orden.
Och på samma sätt som känselsinnet stegrat sig till.
en ovanlig fullkomlighet, har saknaden af syn och .hörsel drifvit afven luktsinnet till den högsta utveckling.
n 1 min erfarenhet ar luktsinnet ytterst viktigt, och .jag anser på " grund af höga auktoriteter, att detta sinne, som vi ha för- summat och ringaktat, ar ädelt och förnämt.
.
.
.
Lukten ar en mäktig trollkarl, som förflyttar oss tusen år tillbaka och öfver alla år vi ha lefvat.
Lukten af frukt för mig till mitt hem i södern och till mina barnsliga upptåg i fruktträdgården, Andra dofter, snabba och flyktiga, kom- ma mitt hjärta att vidgas af glädje eller sammandraga sig.
af sorgu.
Miss Keller anser de yttre sinnena llbedrägliga (1 och tror sig veta, att människor, som ha fem sinnen, finna det nästan omöjligt att skilja på dessas olika åligganden.
" Jag förstår ", säger hon, (latt vi höra scener, se toner, njuta af musik.
Man talar om för mig, att röster ha färg.
Takt, som jag har antagit vara detsamma som en fin upp- fattning, visar sig vara en smaksak.
Om jag skulle döma efter ordets vidsträckta begagnande, skulle smaksinnet vara det viktigaste af alla sinnen.
Smak styr de stora och srnå förhållandena i lifvet.
Sinnenas språk är helt visst fullt af motsägelser, och mina kamrater, som ha fem dörrar till sitt hus, kanna icke bättre till det an jagil.
I bokens senare del uppehaller sig Helen Keller sar- skildt vid frågan om själens djupare lif.
Det intressanta.
kapitlet " Före sjalens daggryning " meddelar, huru hon från att ha varit Ilfamlande och oviss " till slut konstaterade sitt vasens tillvaro och så småningom började att skapa sig en egen värld.
manni ni sk an skådar in i sitt eget inre, och med tiden upptäcker hon världsalltets mening och, ut- strackningll.
.
Blindheten harll, utbrister hon på tal om Ilden dju- pare insiktenll, ilingen begränsande verkan på den andliga synförmågan, Min intellektuella horisont är oändligt vid.
Det tiniversum, som den omsluter, är omätligt ".
- - - " Verkligheten, af hvilken de synliga tingen blott äro en symbol, lyser för min tanke.
DA jag går omkring i mitt rum med ostadiga steg, ilar min ande på örnens vingar
324 D A G N Y mot himlen och blickar med skarp och omättlig syn in u t i den eviga skönhetens värld ".
De tre sista kapitlen handla om drömmar, och tycker.
man sig finna att Helen Kellers drömmar ej äro synner-.
ligen olika andra människors.
.Hon har i drömmen kän- sel-, lukt- ', och smakförnimmelser alldeles som andra ha, och tankar tränga sig inpi henne, tankar som hon ibland ej kan påminna sig ha haft i verkligheten.
" Kanske äro deli, säger hon, l1glimtar, som min tanke genom sömnens sliija uppfångar af min tidigaste barndom u.
({Min värld1 bildar ännu ett värdefullt blad -- ett tillägg till dem som förut finnas - i Helen Kellers inre lifs historia.
Den ger .oss äfven den en inblick i ett sjals- lif, som slagit ut i den rikaste blomning, den later oss ännu bättre kanna en ande, som i trots af de tredubbla fjättrarna tyckes n i ett allt högre mått af klarhet.
På utställningen i Saint Louis 1904 firades en dag en fest till Helen Kellers .ara.
För de församlade höll då festföremålet ett tal, som tolkades af hennes lärarinna och trogna följeslagerska, miss Sullivan, och som rörde många af åhörarna anda till tarar.
Hon yttrade därvid bland annat: livetenskap, natur och konst säga till mig: Du ar döf och blind, men.
också du får ingå i Guds rikeil.
Dessa ord utgöra helt visst nyckeln till Helen Kellers optimism.
Och säkert har hennes underbara sjalsutveck- ling för många fått vara till hjälp och tröst.
Ty den ut- gör dock ett lefvande bevis p8 andens seger öfver mate- rien, ett bevis på tillvaron af den inre kraft, som sätter en människa i stånd att med glad undergifvenhet, med ljus förtröstan bara afven de tyngsta bördor i lifvet.
CLARA WAHLSTROM. '
M ö t e t i Herthadalen.
S olen strålade från en blå himmel med hvita moln i vackra formationer.
Allt i naturen grönskade, blom- made och doftade - ty det var midsomrriartid!
De för- sta varma sommardagarna vor0 nu komna efter en sen och kall vår, sådan vi just haft den i år.
I hjärtat af Sjalland med dess bördiga fält och ängar, dess bokskogar, betande hjordar och stora gods ligger på slottet Ledreborgs ägor den förunderligt sköna Herthadalen.
Den är en nästan cirkelrund däld, kransad af höga, mak- tiga bokar, i hvilka faglarna jubilera öfver tillvarons lycka.
Blott ett och annat träd har slagit rot därnere i däldens botten, där marken ar klädd med en tjock brun matta af torra löf frin skogen, som kransar höjderna - allt är af naturen själf liksom ordnadt för ett visst ändamal.
I Herthadalen hållas nu sedan ett par år tillbaka vid midsommar s. k. folkmöten efter initiativ af den framstå- ende folkpedagogen, föreståndaren för Roskildi Höjskole, Thomas Bredsdorff.
Dessa möten i denna trakt ha visser- ligen förr funnits till, men efterhand tynat bort.
Omkring tjugu.
år ha gått sedan de sista mötena höllos.
Då för ett par år sedan Roskilde Höjskole öppnade sina portar för Danmarks vakna ungdomsskaror fann Th. Bredsdorff det vara hans uppgift att upptaga folkmötena i Roskilde- trakten på nytt.
Det var en glädje att få vara med om ett sådant för ' oss svenskar ratt ovanligt tillfälle.
Från skolan cyklade 130 kvinnliga elever i förväg med lärarne i spetsen, och de öfriga 40 i 50, som inga cyklar hade, for0 med tåg, I tvänne char-i-bancs reste så familjen med gäster och skolans lärarinnor.
Det var en god mil att åka - fbrst till Roskilde, som ligger l / 4 mil från skolan, och genom dess knaggliga gator, som löpa öfver så många .Iide dö- das ben ' fran längesen svunna dagar, och så ut på lands- bygden.
Här bär det förbi större och mindre gårdar med storkar p i takisen, med getter, kor, grisar och höns i vanskaplig sämja på, gärdena, med små doftande täppor, dar just nu både guldregn, snöbollar, hagtorn och fläder blomma i kapp.
Så småningom ar nian inne på de vidsträckta om- raden som tillhöra den gamle grefve Holstein-Ledreborg, förr bekant politiker tillhörande vänsterpartiet, Då vi hun- nit in i den val ' / a mil långa slottsallén, se vi på höger hand 1lLejre Höje ", en hel rad ättehögar fran Ynglinga- sagans tidehvarf.
Det var har vid " Lejre på Seelandll, som den danska konungen Helge hade sin hufvudstad, och dit han från ett af sina plundringståg till kung Adils i Sverige förde dennes sköna drottning, Yrsa, som han till- fangatagit och gjort till sin gemål.
De fingo en son, Rolf Krake, hvilket namn ännu later så trefligt välbekant från historien, niedan så många andra af de i barndomen in- pluggade gatt all världens väg.
Har kunde vara frestande att inflika ett och annat om historieundervisningen vid de s. k. llfriskolornall och llhögskolornall i Danmark.
Den ställes nämligen där nästan i jämnbredd med religionsundervisningen, sa oändligt vik- tigt anses det att historiens djupa och innerliga poesi så- väl som dess ande,.
hvilken j11 är detsamma som gudstanken i folkens förande genom tiderna, kommer till sin fulla rätt vid ungdomens undervisning.
Men det skulle föra bort från ämnet att tala därom nu.
Alltsi: då vi framkornmo till ort och ställe visade sig en i hög grad pittoresk tafla.
Mellan 3 i 4,000 människor - mest allmoge - vor0 lägrade i däldens botten och på dess sluttningar.
Dar sutto män, son1 lugnt och tryggt rökte sina långa pipor, gamla kvinnor med dessa under- liga, gammaldags hufvudprydnader - s. k.
" Nakkern - och yngre kvinnor med näpet kladda små barn.
Alla åld- rar och alla stand vor0 representerade.
I dalens midt var den flaggprydda talarstolen rest.
Sedan Th. Bredsdorff hälsat de försanilade välkomna sjöngs gemensamt den vackra sangen: Hvor reder Sommeren ve1 Blomstersengen mer rigt end her, ned til den aabne Strand? ..
Hvor staar Fuldmaanen over I (lövereiige11 saa dejlig som i Bögens Fzdreland?
Du Danske, friske Strand, hvor Danebroge vajer, Gud gav oss den - Gud giv den bedste Sejr!
Dig elsker jeg!
Danmark, mit Fndreland!
325 D A C N Y.
Det danska folket kan sjunga, nien det kan ocksa lyssna, lyssna med intresse och belefvenhet.
Det ar för- underligt hvilken stillhet som här kan ligga öfver en för- samling på flera tusen människor.
Folket ar genom den lifliga högskoleverksamheten så vandt, så uppfostradt till att höra, och det oftast sådant som en främling tycker borde ilgå dem öfver hufvudetll.
Men långt därifrån.
Det går dem bara ratt in i hufvudet och så ned i hjärtat.
Föreståndaren vid den bekanta Askovs höjskole, J. Appel, höll d ~ första t föredraget.
Han talade öfver ((Bon- deståndets utveckling i Danmark och dess niivarande stall- ning {l.
Härefter kom Th. Bredsdorffs föredrag.
Han talade om de danska folkmötenas uppkomst och utveckling; om huru det var Steen Steensen Blicher som, då han grubblande vandrade öfver Jyllands hedar och såg folkets slit och släp i en enformig tillvaro, kom att tanka på hur godt det skulle vara för dem om de kunde föras samman för att genom sång och föredrag och känslan af brödraskap uppmuntras och styrkas i lifvets kamp.
Folkmötena kunde i år sagas fira ett slags jubileum, enar det är 70 år sedan Blicher fick det första till stånd - på Himinelsbjerget i Jylland.
Nu följde åter gemensam sång, och så skingrades man för att äta af de medförda förråden eller intaga sin måltid framme vid restatlrationen, dar massor af vagnar och frånspända hastar - för att icke tala om alla stålhastar - hö110 till.
På bestämd tid samlades man åter.
Nu var det pro- fessorn i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet, Wilh.
Andersen, äfven kand i Stockholm genom sina föredrag, som talade.
Han hade som ämne valt en af sina älsklings- författare, Poul Möller.
Ur dennes lif och diktning visade han en del lllysbillederll, som han kallade det.
P3 ett för- träffligt satt och med ypperlig mimik föredrog han en del af Poul Möllers dikter.
Publiken var i fullt samförstånd med föreläsaren och skrattade " på alldeles ratt ställe ".
Ja, har någonsin ett folkmöte ute i naturen gifvit stam- ning och verkat harmoni, så var det i Herthadalen vid midsommartid 1909.
Genom bokskogens friska grönska silade aftonsolen och rundt om slogo fåglarna sina drillar obekymrade om alla de människobarn de sågo i llfågel- perspektivil.
Kanske gladdes de öfver att äfven, dessa fingo för en stund helt hängifva sig At tillvarons skönhet.
Man hörde icke ett rop, icke en tillstymmelse till stoj, man kunde icke upptäcka en onykter person.
Och detta i en folkhop om 3 h 4,000 människor!
Sedan ett par sångkörer låtit höra sig, aftackade Th. Bredsdorff mötet med att uttala den önskan och förhopp- ningen, att vid nästa midsommartid skulle i Herthadalen mötas en fördubblad skara.
Säkert är äfven då Sverige representeradt!
Nu vor0 vi fyra svenskor från skilda trakter i vårt land.
Hvalsom ofta rör och vidgar ens hjärta härute ar - den längtan efter skandinavismen som en " andlig unionu, hvilken man så ofta hör uttalas af de basta.
Till en politisk sikta de icke.
Historien har lart, att den icke ar eftersträfvansvard.
Men ett andligt utbyte i broderligt för- stående - ett uppskattande och utnyttjande af livarandras olika kultur och folkliga egendomligheter - det önska de, ty sådant är för folken som friska vindar i en instängd dal.
Och i sanning, vi ha mycket att gifva och mycket att få af hvarandra, vi skandinaviska folk, hvilkas språk för t. ex. fransniannen eller tysken förefaller som sinsemellan blott " skilda dialekteril.
MARIA HOLMSTROM.
En kvinnornas stad.
En stad, där kvinnorna uträtta allt, är East Claridon i staten Ohio.
Sedan flera år tillbaka har den manliga befolkningen utvandrat för att försöka sin lycka i det trettio mil därifrin belägna Cleveland.
Då kvinnorna ej kunde besluta sig för att lämna sina hem, ha de sjalfva måst öfvertaga allt arbete och alla offentliga ämbeten, som förut innehafts af nian.
Med undantag af två affärer lig- ger hela handeln i kvinnliga händer.
På ett originellt sätt har fru Nellie Cleator blifvit utnämnd till postmästare.
Denna syssla sköttes förut af hennes far, hvilken gärna velat öfverlamna den till en af sina talrika söner.
Men då den ena efter den andra af dessa utvandrade, invigde han sin dotter i göromålen, och så snart hon hade åldern inne, tilldelade vederbörande henne postmastaresysslan.
Den kvinnliga skolinspektören, som tjänstgör vid försam- lingskyrkan, skall inom kort utnämnas till församlingspre- dikant.
Afven ortens läkarevård ligger .i händerna på en kvinna, hvilken vid IlOhio State Universityll promoverats heller sky de " simplaste.
till doktor.
it kvinnorna och hårdaste arbeten, därom vittnar åsynen af de många oxspann, hvilka draga fram genom gatorna, styrda af kvinnorna.
4, statsunderstöd för Svenska kvinnornas nationalfor- bund.
I en tiil I (.
M: t ingifven skrift anhålla ordföranden och v. ordföranden i Svenska kvinnornas nationalförbund om ett understöd af .2,000 kr.
under tre.
Ar.
Anhållan har sarskildt framkommit med anledning af att förbundet har att under de närmaste åren motse stora omkostnader, då som bekant det internationella kvinnoförbundet år 19 1 1 kommer att hålla en konferens i Stockholm.
Hulda Lundins slöjdkurs i Stockholm för utbildande af lararinrior i kvinnlig slöjd, upprättad 1882, blir nu &amp; skurs.
Hittills har den som bekant varit terminskurs.
Genom att öka tiden för undervisningen blir det möjligt att vid läroanstalten få utvidgade kurser i klädsömnad, teckning samt prydnadsarbeten.
Spri
326 D A C N Y hragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pi Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru många ex. som helst.
Skaii man allfid prenumerera i?
dessa sfsllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man I alltid göra det.
iivad kostar Dagny i posfansfalfer och bok ?Aalor?
Dagnys postpren~iinerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för l / 1, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
1 Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare 91 Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
l Huru skall man farfara f6r denna -- rrrovisions er- hlllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga på ett af följande satt: 1) Antillgen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestitller man det behöfliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar 2 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny P.
I stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
i Annonsf ormedlare, Sknyter uwfna af CentraIstyrclsen i L a n d s f e g e fap lziiitma~ politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen f r h svenska kvinnor ingifna skrifvclseri.
.
i Röstrattsfragan 1905-1 906.
................................... .1 II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga koninni- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6:.
, III, Mathilda Stael von Holstein: Malsmanskapet och kvin-m nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ........................................................................
.
IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... --: i V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans röstriitt -:.
,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga ......................, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten p2 Nya Zeeland .. .... -: Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio-.
nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: I Föreningens för kvinnans polifiska rösfratt i Sfockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt .....................................................................
--.
: c 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erh2lIrii poli tick rösträtt?
...................................................... .-: l, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvi: lnaiis politiska rösträtt oberattigadt?
.................................: 1,, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans röstraii ... --:!
5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: I, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................. -: 1 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... --: 1 I), 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ..........................................................
-.
: C, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade h i i i - nor ansluta sig till rösträttsrörelsen: C Minneslista ..........................................................................: C Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rittsliga ställning .. ....
(-.
: 75) -: t Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rattighetcr och skyldigheter ....................................................... -: 1 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... --: L.
.
.
c Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre .................................. Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Aciolf Hallgrcrt: F .... - Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ...................................
_..
Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .................................. Ofvanstaende fl gblad och broschyrer kunna rekvireras fri E K.
P.
R: s i ~toclholrn expedition Liktmakaregatan 6, Stockholr som hilles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom oricdq: kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1 - 3 limnr 25 proc.
rabatt.
Farenitagens för kvinnans politiska r~sBr6PB i GBfebsug f&amp;@ !&amp; ': N: o l och 2 (slutsålda),, 3, Helen Sjöstedt: Kvinnornas frihetsvädjan ..................... - .-t c, 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Håkansson gick in I riist- rattsföreningen ...................................................... - .. f, 5.
Helen Sjöstedt: Den fängslade modern ...........................
,, 6, Frigga Carlberg: Nar begreppen klarna.
Drn~ilntis !i h- --- * gate11 i 2 scener ..................................................... Vid rekvisition af minst 100 ex. af n: ris 3 och 4 cch vid relw sition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lämnas 20 % rabatt.
J J r Q J,.
........................ ' C Föreningens för kvinnans politiska rÖstrdBB i Linkbping fljig85,Iad: N: o 1, Villy Sjödin: Nagra intryck från kvinnosaksinötet i Kris- tiania ................................................................... I, 2, Emy Wenström: Ett ord till kristligt intresserade kvinnor -- -:,, 3, Jenny Wallerstedt: Några ord med anledning af kvinnor- nas masspetition ....................................................: (Föreningens för kvinnans politiska röstrliid i Gäfle flygblud: N: o 1, Anna Björck: Föredrag vid årsmötet den 31 janu; lii, 2, Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och komnlirnnla Föreningens för kwinnans politiska röstraft a ' Lands !~utza flygblblnr Anna Linder: Hvarför vi begära rösträtt ...................................
.
: I Föreningens för kvinnans politiska rösiriiit i Sundsvuil jlygblntl: Dag, utgifven med anledning ai föreningens femarsfest i decem- - * b ber 1908 ..................................................................
# I ten som hufvudstaden.
Anmälan å DAGNYS EXPEDITION, Mästersamuelsgatan 51, Sfockholm.
D A G N Y PLA TSSOKAIVDE ' Platssökarzle fd sina annonser inföda i !lagny för Itnlfva priset eller 711s öre pr mm.)
ararinna, barnkär, undervis- L nlngsv.
i skolämn., språk, mu- sik, söker plats för, läsåret.
Goda jetyg.
Svar fiTålaniod~l, Sv.
Te- egrambyrån, Sthlm.
u n g flicka, som genomgått 8: kl. elementarlaroverk, önskar till qösten plats i familj för att läsa ned barn.
Ref. önskas och er- iålles.
Svar till III (.
", Kristinehainn 3. r. yngre lära- U ndervisningsvan, rinna önskar hösten 1909 plats i enkelt men ljust och godt landt- hem för att läsa med barn i skol- aldern.
Innehar afgångsbetyg från Statens normalskola för flickor.
Vackra tjänstgöringsbetyg.
Svar till ~Studieintressell, Varberg p. r. ng lärarinna, kompetent att un- i vanliga skolänmen, Ung bildad dam LEDIGA PL A TSER.
U; pråk dervisa och musik, önskas till nasta asår för att undervisa en begåfvad .öker &amp; ats i bättre familj att deltaga i 14 års flicka, som skall läsa 5: te iusliga görornal, villig läsa och spela ned barn samt om så önskas hjälpa il1 med sltrifgöromål.
Svar emot-; es tacksamt till ((Ung dan~ll, Nor- Föreståndarinneplatsen Iiska Annonsbyran, Göteborg.
rid Skaraborgs lails sjukhem i iköfde blir ledig den 1 nasta okt.
.ön 500 kr.
jämte allt fritt.
An- ökan, ställd till styrelsen, jämte) rastbetyg och meriter insändes!
års undervisning, önskar plats öre den 15 aug.
till Doktor A. ifver sommaren mot fritt vivre o. .undquister, Sköfde.
ria resor.
Svar till Agnes Hansson,, indome p. r.
Studentska, Forlofvad battre Befattningen som lararinna) ch biträdande föreståndarinna vid 3revesn1iihlska samskolan harstä- les kungöres ledig att tillträdas len 15 inst.
aug.
Kompetensford- mingar: examen från högre lärarinne- eIler examen från folk- inskar plats, helst i p~.ästfainilj, ieminarium; kolelararinneseminarium jämte stii-; om hjälp och sallskap.
Ar kunnig ientexamen.
Begynnelselön 1,600 alla husliga sysslor, samt sömnad: r. årligen samt fri bostad: om) ch handarbeten.
Afven intresse- um och kök i skolans egendom, 2 - ad af skrifgöromal och läxläsning.
13 Brunnsgatan.
Amnen: Tyska h a r märkt: ~lFamiljemedlemll,; pråket, modersmalet, matematik 4lingsås.
eller naturkunnighet).
Ansökning- ir med vederbörliga betygsafskrif- ararinna, undervisningsv.
i skol-: er böra, ställda till skolans direk- ämnen, sprak, musik, söker plats .ion, före den 1 aug.
insändas till ' ör läsaret.
Goda betyg.
Svar lakobs pastorsexpedition, Jakobs- ~~Fratnsteg~, Sv.
Telegrambyrån, gatan 4.
Stockholm den 26 juni 1909. sthlm.
Direktionen.
L intresserad lärarinna söker plats den 1 sept.
Sprakkunnig, musika- lisk.
Goda ref. Svar till [tunter- richtll, Sv.
Telegramb., Stockholm, Praktiskt intresserad nicka Lärarinna, som genomgått små- sk.-sem.
och läroverk, söker plats.
Svar till a ann all, Nyköping önskar mot fritt vivre plats i god1 p. r. hem för att lära och deltaga i et1 hems skötande.
Svar till I~B.
L.11, ildad engelsk dam önskar an- Helsingborg p. r. ställning i svensk familj som lärarinna eller sällskapsdam.
När- mare uppl.
Fil.
kand. Lilly Wester- gren, Falun.
B Ung bildad flicka ung kunnig i matlagning, bakning samt flicka, som studerat sång I sömnad önskar plats i god familj, Musik.
Akad.
och denna vintei Svar märkt " R.
L.
190911, Svenska i Berlin, önskar som sallskap mol Dagbladets Exp., Stockholn~ f. v. b, fritt viyre medfölja familj till bad- ort.
Ar villig undervisa i sång piano samt ackompagnera.
Sval till ([E. W.y Elmhult p. r.
Kvinnligt E n student (latinlinjen B) n3go.
undervisningsvan, önskar frar den 7 juli plats för att undervisi i vanliga skolämnen utom i mate matik.
Svar emotses tacksamt til ~lMariall, Skeninge p. r.
- - Kontorsbitrade, 20 år, 3l /, års kontorsvana, kunnig i maskinskrifning och med kanned i Melins stenografi, söker anställn Svar emotses till " M.
&amp; S.11, Da.
gens Nyheter, Gustaf Adolfs Torg Stockholm.
attre flicka önskar plats i fam. halst i eller närheten af Lud, g flicka af god familj Önska!
vika.
Villig deltaga i alla inomhu!
U n mot vivre komma hälst 2 förefallande görornal.
Genorngat egendom fritt p2 landet såsom hjälr kurs i matlagning.
Svar till ~ 2: och sallskap at husmoder.
Nago, aru, Ludvika p. r. kunnig i matlagning samt andr: inom ett hem förekommande gö.
romål.
Svar fortast möjligt til 21 årig Iakaredotter, t1M.11, Gumzlii Annonsb., Malmö 8 kr.
elementarbildning, undervis ningsvan, söker plats som Iärarinni Anspråkslös battre flicka önska] medfölja äldre fru eller herrc i familj under sommaren mot frit vivre och fria resor.
Svar till IIB som hjalp och sallskap till bador 21 ar " under adr.
S. Gumzlii An mot fritt vivre.
Svar " Annall, Vol, mar Yxkullsgatan 7 1. v., Sthlm nonsbyra, Stockholm, f. v. b.
B) ch möjligen 6: te klassens kurs.
5ofruni delas med eleven, men kan mummet om dagen disponeras af ärarinnan, om så önskas.
Svar ned betygsafskrifter, foto.
och u ~ p - gft om lönepret.
sändes till IIOF- ~eringeniörll, Fliseryd p. r.
(Små- and).
Bildad dam,: helst gymnast eller lärarinna), van iid sport och friluftslif, erhaller ulats att handleda tvenne gossar.
Hög lön.
Ansökan jämte fotografi 3 betygsafskrifter torde inlämnas till S t o c k h o l m s U t h y r n i n g s - b y r å, Kungsträdgårdsgatan 12.
Lärarinna .. fåi- plats i sept.
i familj i Ostergötland att läsa med två gossar och en flicka i å1- der 9-8 år.
Svar med uppgift om kompetens och lönepret.
samt Foto.
till fru Tora Hallander, Spangs- holm, Sya.
Kvinnlig Kontorist med ordningssinne och redig hand- stil erhaller anställning hos star1 industriellt bolag.
Egenhändig1 skrifna ansökningar torde sändas i bref, märkt kvinnlig kontorist ", Sju kskötersketjansten under adr.
S. Gumzlius ' Annons-, Piteå stad kungöres härmed til ' byra, Stockholm f. v. b. insökan ledig.
Vid ansökninger; kall bifogas prästbetyg, friskbetyg E n guvernant önskas fran den 15 juli till den 15 okt.
för att 3ch kunskapsbetyg samt intyg on: utbildning som sjuksköterska.
Lör undervisa tvänne flickor, 11 och II 550 kronor.
Ansökningshandling år gamla, i franska sprakets talande 1rna inskickas till undertecknac och läsning samt i räkning och musik.
Olga Norberg, Björkå Bruk,.
Före instundande 1 augusti.
Piteå den 30 juni- 1909. landet nära stad i Dalarne, Arvid Westman.
Halsovårdsnamndens ordförande önskas en god och erfaren 1a- rarinna för tre flickor, till läsårei 1909-1910.
Kurserna: 3: dje för- beredande samt 2: dra och 3: djc klasserna.
Musikalisk, engelskta- Neglinge,, lande samt skicklig i ritning hal Finnes plats för en duglig, skolac företräde.
Foto., betyg, ref. ock sjuksköterska.
Sökande bör ä g lönepret.
Sändes till 11Fru S-m " verkligt intresse för de sjuka, afvei Alby, Haninge.
nervsjuka, med ordning och plikt, trohet kunna sköta sitt kall sam hafva förmaga att tillse underord, För en duglig nade.
Den som icke innehar ofvan hushållsfröken, stående egenskaper, göre sig ej be svär.
Goda betyg och referense: fullt hemma i matl.
och öfriga til fordras.
Svar under ofvanståendc ett landthushåll hörande sysslor adress.
finnes till följe af sjukdom plats genast.
Svar till flGodt hem " harao-inneplats.
Stenstorp.
A I Zanderska helpensionen.
å Ström ar til nu inst.
hösttermin plats ledig för lärarinna som genomgått högre Iararinneserninariun eller äger motsvarande utbildning.
Vid an sökan torde uppgifvas ämnesFör~elning sam Iöneansprak.
Helena Hallstrom, Ström Salts kog.
A Örnsköldsviks lasarett erhaller en al delningssköterska plats den I septembc 1909 mot en irlig lön af 400 kronor jämt allt fritt.
Ansökningar Atföljda af prastbe vis och läkarebetyg samt kompetenshand lingar insändas före den 15 juli till Lasa rettslakaren.
Lärarinna, skicklig och undervisningsva samt kompetent att undervisa 2 flicko i 6 kl. kurser i elementarskola sanit musik önskas från 1 aug.
Lön 500 kr.
för Ai Rek.
och foto.
insändas till N.
M. Löwgrer: adr.
Aneby.
Modebyrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261 meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo.
deller m. m., vid ordnandet af vi- ningar, dekorering för fester m. m Uppköper modevaror för dame] i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
D A G N V 1 i I I l 1 medföres Fil.
D: r P. Håkanssons Sa- I!
skoskaf, I Kristinehamns ' Praktiska- Skola s n d e l s institut FRA,WTA OCH STORSTA ENSKILDA HdArDELS- LAROVERKET I LAIWETS FRAMSTA HANUELSSTAD S I G R I D WAGMAN Realsko~eexamen eller studentexamen eller afging f r h Iiögrc läroverk för flickor bjlda vara Ars- och ter- minskurspr cn synnerligen lämplig och tids- besparande fortsättning för inträde p i köp- mansbanan och bankkontor.
3-400 elever årligen.
15-20 lärare.
Hygieniska och mo- derna lokaler i e g e n byggnad.
Ban k- kurser.
Ofver 200 firmor rekrytera Srligen sin personal frin oss.
Höstterminen börjar den 20 aug.
Begär vårt 40-sidiga program.
FIEP HOLMQVIST, I Sagogrottan i Sagoskogen.
,,, f I Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonncl-ad.
?ris 75 öre.
Berättelse för barn i I efter Den hemlighetsfulla ön.
och ungdon,.
Fritt Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustrritio- I ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
I Hjilltemn blan I I; l hjältar;; g; m,f; z Charles (4.
Gordons Iif och stordåd, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- pris 75 Ore.
.
Erhålles i hvarje bokhandel eller direkt från Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Arbete ' s utbEPdniaagskurs FOTOGRAFIATELIER 3 UPPLANDSGATAN 3 ir personer hvilka skola agna sig åt óostadsinspcktion, harrzavdrdsir ~ektion, hemarbetsinspektion m. m. dylikt.
Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
Teoretisk och oraktisk utbildning.
(invid Norra Bantorget) Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
Efter afiagd I Par~i~al.
l lubrin af alla, som försökt det mot Omma fötter, sar, tryck, 1 muskelförsträckningar, insektstyag, 1 hudsjukdomar eller som lart att vär- iera det som toalettmedel.
OBS.
!
Glöm icke att medtaga det Arsenalegatan S), 1 Flaskorna medföljande omslaget!
Sa- STOCKHOLM.
1 lubrin kan nu möjligen komma att Aktiekapital 3,000,000 kr.
1 behöfvas för nagot ändamål, hvarför Ni icke förut behöft använda kan det vara nödigt genomse be- jkrifningen, om Ni skall kunna be- gagna Salubrin p i ett andamålsen- (För nian och kvinnor.
Grundad 1878) Hushållsafdelning med husmo- ligt satt.
derskurs.
OBS.!
Mot användandet af god- Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad, tyckliga efterapningar varnas.
Sa- träsnideri, laderplastik m. m.: ubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och Fargaffarer.
Partila- ger hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
Norra Aliég.
' 7, Göteborg; Fem priiktlga Bfventyrsböcker för barn och ungdom.
Berättelse barn och af ungdorn.
Fritt efter för Jules Verne Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris 75 öic.
En samling Tsarens kurir9 Pris fr.
Kr.
8 pr duss.
Obs.
Hiss I.
A.
T.
83 03.
V &amp; P B ~ hyep!
med hygieniskt Creme " Amoureusel '.
Enda medel att fil hvit, fraiche och elastisk hud.
Borttager !i kort tid näsrodnad, finnar, fräknar, re ormar, pormaskar, solbränna, rynkor, den rödaste hud blir hvit, och inne- haller densamma inga för huden skadliga bestihdsdelar.
Tillhandahblles för 3 o. 5 kr.
pr burk hos sjukgymnast Anna Willmark, Brahega- tan 3, Allm.
Tel. 21323.
RiAn 123 10.
Till landsorten mot postförskott.
Öfverlärare vid Tekniska skolan i Stockholm, lärare vid Chalmerska institutet, ledamot af Sv.
Revisorsamfundet.
(S.
T.
G.
28522) l Tillämpad Kemi, Fysik, Fysiologi, Bakteriologi, Allman Hygien, Sjuk Brd, Barnavård, ' Fattigvård, Byggnadslara, Samhallsiira, Författning ins skap m. m. Ettgrig kurs, 15 sept.-l juni, pris 250 kr.
Inträdesfordringar: 21 h- fyllda samt kunskap motsvarancle iriiiist rea toleexamen eller viss praktisk utbildning.
Närmare upplysningar meddelar fröken K. I~essel~grcri, li~~~-sI~d dress: Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Fredrika-Bremer-Förbudet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
Fredrika-Bremer-Fisrbu~fdets Sjuksk6terskebyrii: Tunnelg.
25.
_ A11m.
Rikstel.
hS 9s.
Svenskt och Engelskt för hand- och maskinstickning samt till vafnad, Hamburgergarn, Zéfir- och] &lt;aster- Rodenstamska garn, Carmen-, Tua- och Andalucia- till Schalar.
Oblekt, Blekt Slöjd- och Hushållsskolan garn och Crkmefargadt Fiskegarn till Hudiksvall.
Gardiner, Glansgarn, Mattvarp, Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- Mattskedar och finare Vafskedar, kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- allt till lägsta priser i och Vaxtfärgningskurs.
Axel Hinderssons Garnbod, HBtorget 13.
A h.
tel. %S 16.
___ tcl.
83 ' i i.
----- .... M .. 7 -- h i: - - Dagens nummer innehåller: ' Doktaair Sofia Rollmgremii.
Af Lina Q m z.
Nagm bankar om eena tidssjukdom.
Af Gusl ' avre S~atzsPiGm.
Finsk kvhof6uening.
Djursholm Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 erbjuder klena och nervösa perso- ner ett lugnt och stilla hvilohem.
Pris pr dag 5-8 kronor.
- n Bomullsklädningar i afpassade bitar, 8 mtr.
akta färg, vackra ran- diga eller rutiga mönster, erhalles till 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra fina mönster till 3,20 st. Otto Os- karson, Gamla Kungsholrnsbrog.
23 A, Stockholm.
9 Textilkaaunsb p i Ipadust~iutstlllwigngegn~ Nord " Rr; Pm Kmqaniet.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Utlandet.
Florens.
flina bostäder.
Af A.
L- Helen Keller: hiin viirld.
- 12.
Rec.
af Clara iV7iltMrii~~~.
Mötet i Herthadalen.
Af M a r h Holmström.
Rotiser.
5.4 .Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
