# ID: svediakorp-per401
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,142
# sentences: 877
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 25.
Prenumerationspris: h: kr.
2: 50,, 3: 50,, 1: 25 ' h år.
.
kr.
4: 50,,.
.
l 2: a Stockholm den 23 d u n i 1 9 0 9.
.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker siväl i landsorter som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersaniuelsgatan 51, en tr. Telefoner: A h.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig iitgifvare: E L L E N K L EMA N. Mottagningstid: Kl. 11-12.
Expedition sch Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, ' en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
I arg.
Annonspris: 15 Öre per mm.
EnEe: spaltbredd 50 mm.
.
Marginaiannons under texten 1.5 ' nim: s höjd per gång 10: - Rabatt.5 ggr 5 010, 10 ggr 10 ' u / 11 20 ggr 20 010; 50 ggr 25 010.
Annons bör vara hlämnad sehast niindag f. m..
Kvinnliga yrkesidkare i Göteborg.
IV.
Elisa ' beth Wern-Bugge.
.
.
ngen torde be- Den sakkunnige svarar oss: Orsaken är att söka.
strida den stora däri, att innan de kemiska färgerna blefvo så lätt betydelse de ke- tillgängliga i handeln, användes på landsbygden ute- slutande växtfärgningen, hvarvid folkets egen fantasi miska färgerna haft för industrien, skapade de vackraste och ' mest.
harmoniska färg?
alltsedan man i skalor.
Det förgick knapppast tjugo år efter anilinfärger- medlet af 1860- nas framträdande, innan man inom textilkonsten bör-.
talet lyckats få färgskalan täm- jade bittert klaga öfver dem, ty de blektes icke en-.
ligen fullständig.
nast fort utan äfven fult, blefvo orena och smutsiga Men det finns om- råden dar dessa kemiska färger också gjort skada och verkat ' för- därfbringande, nämligen inom konsttextilen och allmogeslöjden.
Om man jämför de klara,.
mjuka färgerna i gamla slöjdalster, väfnader och broderier, med den giftiga prakten hos allmogens tillverkningar i våra dagar,.
så framstår skillnaden så stor, att den oinvigde för- undrad frågar: Hvar är orsaken att söka?
i färgen, då däremot de gamla färgerna alltid bibe- hö110 sin skönhet och karaktär, om de an förlorade något i valör.
' Det blå förblef alltjämt blått, om än svagare, det ' gula alltjämt gult, om än mildare.
o c h framstående auktoriteter.
i skilda länder.
vor0 snart eniga om att.
, svagheterna hos de nya färgerna hotade s h ä l.
konst- som allmogeslöjdens innersta lifsnerv.
Direktören för Kunstindustriniuseet i Kristiania; H. Grosch, uttalar att den norska » tzppevzvningens » förfall och allmogeslöjdens råa smaklöshet i främsta rummet måste tillskrifvas de kemiska färgernas, sär- skildt tjärfärgernas fördärfbringande inflytande, och han framhåller starkt såväl den konstnärliga som den ' Promenaddräkter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en n1 cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska t ger, solidt Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen tonkurrens.
svenskt arbete efter bista utländska modeller.
OBBI GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
ekonomiska vinsten af ett återvändande till de pålit- liga och harmoniska vaxtfargerna.
Fru Frida Han- sen, den modarna norska s billedvzvenss skapare, säger rent ut - att hon för sin del anser de kemiska far- gerna subrugelige i artistisk Öiemeds.
Äfven .i vårt land ar det mångas mening, att kunna vi inte finna vägen tillbaka till vaxtfargerna, s&amp; bli alla offer af ekonomisk och konstnärlig art, som gjorts för höjandet af vår textilkonst, till ingen nytta.
Att radda hvad- som raddas kan af den gamla fargningstekniken har också sedan ett årtionde stått på konstslöjdens program, men det ar ett svårt ar- bete detta.
Visserligen finns ännu en ganska rik gammal litteratur .i ämnet, men vis- däri uppgifna ingredienser äro ej längre att tillgå, en del - plantor h a blifvit mycket sällsynta, och därtill kommer att de gamla recepten ofta äro otillförlitliga.
- I Norge har man vid början af 1890-talet gripit sig an med att tillvarataga resterna af den gamla växtfärgningskunskapen, och redan ar 1894 upprat- tade t en Norske Husflidsforening med hjälp af stats- anslag ett fargeri, dar uteslutande växtämnen anvan- das.
Husflidsforeningen föranstaltar också årliga kurser i vaxtfärgning både på landsbygden och i staderna.
Har i Sverige ha nog flera personer intresserat sig och delvis arbetat for saken, men utan några egentliga resultat.
Hvad som behöfdes hos oss var liksom i Norge ett fargeri, dar vår blomstrande sven- ska textilkonst och vår pånyttfödda Svenska hemslöjd D i Föreningen Konstfliten Ar 1906 bildades I Göteborg, blef fru W.-B., som då återvandt till Sic- rige, utsedd till föreståndarinna för försaijnir; gs: r; .aga- sinet.
Härunder kom hon i direkt beriiring med allmogen, den hon fick tjana och hjälpa ined r i d och dåd, och siiigen period af mitt] if », säger fru W.-B.,, har varit så rik eller gifvit mig s2 niycke:; tillfredsstäilelse, som d i jag sålunda arbet, .. de fik- den stora hemslöjdstankens genombrott i Vastrx Sverige s.
Under denna tid hade afven fru W.-B.
att genatri föredrag i Hushållningssällskapen söka utverka anslag åt Föreningen samt att 2 utstalliiingar och möten väcka intresse och sprida kunskap om hemsl0jdciis innebörd.
Dessa föredrag vunno ett sidan t crkar ?- nande, att fru W.-B.
sedermera blifvit engagerad som Föreningens för Svensk Hemslöjd i Stockholm f 6 r e läsare och af Hushallningssällskap, Folkhögskolor., Hemslöjdsniagasin och Förelasriingsföreni~~gc~~ varit så anlitad, att hon endast med svirighet kutiiint g2 alla till mötes i fråga om föredrag.
Som emellertid för både hemslöjd och konst-.
slöjd tillgången på bättre garn var en lifsfriga och fru W.-B.
redan 1907 på grund af skiljaktig stallirhg till vissa principfrågor lämnat sin befattning vid Konstfliten i Göteborg, satte hon som sitt mai a ?f få till stand ett fargeri med växtämnen for Sverige.
Ansträngningarna kröntes också, som ofvan aritydts, med framgång, så att fru W.-B.
jämte frökeir Siri kunde fylla sjtt behof af växtfärgade garner.
Magnus och fru Ingeborg Pripp i fjor lyckades bilda 1 september 1908 såg också ett sådant fargeri dagens ljus hos oss.
D2 begynte nämligen Vaxt- färgsaktiebolaget .i Göteborg sin verksamhet.
Den kdande kraften i detta, fru Elisabeth Wzern-Bugge, har nedlagt ett energiskt arbete, för ' enadt med en riandlig tålmodig uthållighet, för att få företaget till stånd.
' Men så ar od&lt;cå hemslöjden hennes stora li ' fskarlek och.
växtfärgningen hennes hjärtebarn.
Elisabeth Wzrn-Bugge har rikt konstnärligt påbrå.
Hennes mor - liksom flera af slaktens medlemmar på fädernet aga stora konstnärliga anlag.
Sjalf agnade hon sig re ' dan som helt ung åt akvarellmålning, men efter.
' sin bosättning i Norge i medlet af 1890-talet åt konstindustri.
Hon studerade stilistik och orna- inentik för- arkitekt Meyer och Joe Pinie i Kristiania och lärde att vafva norsk gobeläng hos fru Frida Hansen.
Då det emellertid med allt större tydlighet fram- gick hur platt omöjligt det var att komma dit man ville i gobelangväfnaden med de garner, som funnos att köpa, genomgick fru W.-B.
en kurs i vaxtfarg- ning i Kristiania, och på, grundvalen af denna kurs byggde hon sina fortsatta grundliga studier och lång- variga experimen t. ett aktiebolag i önskadt syfte.
Arbetet begynte ock fortsätter ännu i liten skala, ty dels måste ett fiire- tag, som startats under dessa ekonomiska kristider, operera med klen ekonomi, dels önskar man s i; tt saga skanna sig förii och först så sm5ningct.c ut- vidga gränserna för a; betsområdet Visserligen ha textilateljérerna och hemsf6j6sxeg~i- sinen med glädje halsat det nya företagetj mrn 6et beror nu till stor del och i stort sedt på det m&amp;r- stödjande intresset hos vänner och gynnare tilr d s svenska hemslöjd om färgeriet skall kunna Orifvas med framgång.
Men konstslöjd och hemsEjd - - som växtfärgningen ju vill tjana - ha genom sin stora fosterlandska betydelse fatt en s i sk611 klang för våra öron och en så stor plats i vira ?j %&lt;ap; i att alla farhagor helt.
visst äro onödiga.
Och ed den rika erfarenhet, den konstskicklighet och b h - nande kärlek till hemslöjden och dess olika s; re; laG som fru W.-B.
besitter, kan man vara förvissa6 om, att Vt2xtfargsaRtieboZaget vid Skanstorget 3 i O 5 b borg har alla förutsättningar för att lösa 2. ';.
up;; .- gifter det förelagt sig.
MARIA HOLAISTROJA.
DACNY .. 295 Kvinnornas första allmänna röstrattsmöte i Stockholm den 18 och 19 juni.
D en första mötesda- gen var också den första verk- ligt, varma sommardagen i Stockholm.
Den luftiga Tennishallen i Idrottsparken blef därför ett särdeles ange- nämt samlingsrum, sval som den var trots värmen utanför.
Den friska grönskan och vårblommorna funnos äfven därinne.
Unga björkträd böjde sina toppar samman öfver talarstolen .. Vackra Iöfgirlander slingrade sig inellan de blågula flaggdukarna, som dekorerade salens fondvägg, och guldvifvor och nar- cisser fröjdade ögat öfverallt.
På ena kortväggen var en originell utställniiig anordnad, minnen fran de en- gelska kongressdagarna: rösträttsplakat, affischer, por-, tiatter och karrikatyrer.
Vid ingangen funnos bord för försäljning af röstrattslitteratur, föreningsmärken m. m., och tidningarna för dagen, Rösträtt för kvinnor och Dagny, utbjödos flitigt, den förra af unga damer med ett gult och hvitt band om armen, den senare af halfviixna flickor med ett bredt gult band, hvarpå Dagny stod att läsa ' i stora svarta bokstäfver, bundet med blå rosett öfver axeln.
Mötesdeltagarna birjade strömma till.
Välbekanta an- sikten, ledarinnorna af rörelsen i hufvudstaden, kända, verksamma representanter från landsorten och andra, nya ansikten och personligheter.
Förväntansfull, intresserad ifver lyste fram hos alla.
Vid bordet till vänster ' om talarstolen sitter l q ~ d s - föreningens ordförande, d r Lydia Wahlström, under hvilkens presidentskap mötet skall äga rum.
Med några korta ord förklarar hon mötet öppnadt, angifvande dess enskilda karaktär, hvilket gör att inga bindande bes1 ut kunna fattas Däremot har det sin betydelse såsom sammanförande en- skilda föreningsmedlemmar, hvilka icke äga rätt att deltaga i de årliga centralstyrelsemötena.
Ett stärkande af sam- hörighetskänslan vore det utbyte mötet skulle gifva vid sidan af det intresse som ligger i det gemensamma råd- plägandet ..
Därefter skreds till val af presskomntitté, hvilkens med- lemmar kom att utgöras af fruarna Klara Lindh, Frigga Carl berg och E. Vaern-Bugge samt fröknarna Wallerstedt och Vägner.
Till mötets sekreterare.
utsågos fruarna Alma Vik och Ester Brisman.
Därefter trädde d r Alma Sundquist upp i talarstolen och höll det första föredraget för dagen: Lika Zon, lika ' arbete.
Kvinnan, yttrade.
talarihnan, hade genom en mer och mer sig utvecklande industri fråntagits det arbete hon förut förrättat i Iiemniet och därigenom drifvits ut i offentligt arbete.
Hon har konimit in p i nya arbetsområden, staten liar gifvit sin sanktion åt det kvinnliga arbetet genom att anställa kvinnor i ' sin tjänst samt geiioiil att gifva dem erforderliga kunskaper och utbildning.
Den ekonotiiisI&lt;a valutaii, som gifves kvinnorna af staten, och enskilda arbetsgifvare, motsvarar emellertid ej arbetsbördan och ansvaret.
Hon far ej i fri taflan nied mannen söka platser, dar hon blir lika aflönad och har saninia: befordringsmöjligheter.
Denna orattvisa, som trycker kvinnorna, iiiverkar afven p2 själfva arbetsprestationen.
Förstördt nervsystem, bruten arbetshåg äro en iiattirlig följd däraf.
Förtjänst och skicklighet böra vara det bestämmande vid tillsättaiidet af en tjänst, ej kön.
Ur sanihallets synpunkt ar detta af stor vikt för att godt arbete skall kunna erhållas.
Kvinnan behöfver känna, att hennes arbetskraft uppskattas, detta blir en sporre för henne, hennes arbete får ej hallstämplas soni mindre vardt.
Hennes ' sjalfförtröstan skall väckas; parad med sjalfkritik är densamma alltid nödvändig för ett godt arbete.
Vi måste för- söka ändra de nuvarande arbetsförhållandena.
Den politiska röst- rätten ar ett medel härtill.
Först genom den kan kvinnan häfda sin stallning.
Fru Kata Dahlström talade daref ter om Arbetarkvinnornas stalIning, betonande, att de socialdemokratiska kvinnorna särskildt hade orsak att krafva politisk rösträtt, emedan sarnhallsot ' attvkorna hårdast hvilar öfver dem.
Medelklassens kvinnor kunde val kanna dem, men ej p$.
samma satt .. Bibehållandet af kötisstrecket vore en raffinerad grymhet.
Den Österländska uppfattningen måste bort.
Man och kvinnor skola arbeta tillsamnians under samma betingelser.
För en lycklig lösning af en mängd samhällsfrågor vore det nödvandigt att Ila kvinnorna nied.
Skydd för barnen, moderskapsförsakring, en rösträtt utan streck, yrkesskydd och yrkesinspektion, däribland kvinnlig sådan, ny fattigvardslagstiftning, ålderdonisförsakring, humanitära spörsmAl, såsom slaktets upp- fostran, hvarvid det borde arbetas på borttagande af.
folk- och elementarskolor sanit införande af medborgarskolor, fredsfrågan, politisk valrätt och valbarhet för kvinnor, allt detta och mera vore frågor, för hvill {a de socialdemokratiska kvinnorna särskildt måste arbeta.
En kort diskussion följde på detta föredrag, hvarvid fröken S. Kriise, Karlskrona, fastslog, att alla dessa önskamål ej vor0 blott arbeterskeintressen utan gemensamma kvinnofrågor.
Fru D: s före- drag visade just, att ~ ö f v e r k l a s s k v i ~ ~ hade n a ~ ~ ~ samma ~ inål och samma intressen som arbeterskan; Fru Ruth ' Gustafsson höll på att arbetarekvinnan framför allt kunde kalla dessa fragor för sina.
Öfverklassens kvinnor .kunde aldrig förstå dem på samma.sätt.
Fru Lilly Sjödin ansåg, .att man såg alla dessa frågor för mycket mot bakgrundeii af genom stadernas industri uppkomiia för- I hållaiideti, på landet gestaltade sig mycket annorlunda.
diskussionen deltogo ytterligare fröknarna Lindhagen, Bergius och Larsson.
Fröken Sigrid Kruse talade därefter i Nykterhetsfrågan.
.
Att denna fråga anses som en matifråga vore.
ju egentligen en koniplitiiang åt kvinnorna.
Men nu är det en santhillsfråga, i hvilken afven kvinnorna borde få ha medbestämmanderätt.
Det ar upprörande att kvinnorna ej skola ha rätt att vara ' med och bestämma om en krog skall tagas bort.
Tiisendens och åter tusendens lycka liar förstörts genom rusdryckselandet, kvinnorna bli de, som lida mest, deras hem förstöras, barnen fördarfvas.
Sjalfva ha kvinnorna stått emot frestelsen.
I sjalfva husbehofsbranningens dagar visade de en niotståndskraft, Iivilken man val kan saga räddat nationen.
Det är kviilnornas afhållsamhet under denna,
fördarfvets tid, som folket nu lefver pi.
Kvinnorna ha i ar- hundraden med böner och tårar stridt mot rusdryckselandet, först vid ilalurrian och i riksförsamlingen kunna de göra det med fram- gång.
Rusdrycksfrågan ar en af de stora frågor, som skola fram- jas genom att kvinnorna erhalla politisk medborgarrätt.
Gift kvinnas rättsliga stallning var ämnet för nästa talarinnas, fröken M. Stael von Holstein, föredrag.
Talarinnan uppdrog jäm- förelser med andra länders äktenskapslagstiftning.
Märkvärdiga bestämmelser finnas.
Enligt engelsk lag t. ex. fir mannen s15 sin hustru, Imen ej på ett våldsamt och grymt satt ".
Visserligen star ej detta i den svenska lagen, men den gifta kvinnans stallning i vart land är dock den förhållandevis sämsta.
Målsmansskapet står i vägen för hustruns sjalfstandighet.
Utan dess borttagande kan inga väsentliga förbättringar åstadkommas i äktenskapslagarna.
Därför ar det med misstro man ser fram mot det lagförslag, som skall bli följden af 1903 ars riksdagsskrifvelse, hvilken uttryckligen be- tonar, att ingen väsentlig rubbning af grunderna för den nu gällande lagstiftningen får ske.
Det ar därför af stor vikt att väcka en opinion i denna fråga, något som vore en - uppgift för F. I (.
P R.
De förnämsta önskemålen äro målsmansskapets upphafvande samt ratt för gift kvinna att förvalta sin egendom.
Och vi behöfva politisk rösträtt för att stödja våra fordringar.
En trekvartstimmes rast i förhandlingarna vidtog nu, ' hvarunder förfriskningar intogos i den lilla paviljongen i Idrottsparken.
Mötesdeltagarna samlades därpå åter i Ten- nishallen för att åhöra framläggandet af Erfarenheler i röst- ratsar betet.
Fru Carlberg framhöll, att kvinnorna i allmänhet ej nog energiskt agiterade för sin sak.
Det vore ej endast ordförandena och ledarna som skulle arbeta.
Alla böra verka för saken, och kunskap och upplysning är det " Sesam öppna digll, som skall gifva kvinnorna rösträtt.
Fru Tonning ansåg, att kvinnorna i all- .manhet äro intresserade och vilja vara med, så .fort de endast få reda p i hvad saken galler.
I södra Sverige vor0 kvinnorna mera intresserade, i norra däremot mannen intresserade för kvinnornas rakning.
Agitation på landsbygden vore ett särdeles verksamt medel.
Alla kvinnor måste med ur alla samhällslager.
Fru Billing, Kristianstad, talade om förhallandena i Skåne, dar jordmånen var ganska svårarbetad.
För att nå alln~ogen borde föreläsningar an- ordnas på landsbygden.
Skåneförbundet, en sammanslutning af de olika skanska föreningarna, hade bildats.
Ett önskemål var att få ett röstrattsmöte förlagdt till Skine.
Samhallskurser och studie- cirklar komme att af förbundet anordnas.
Fru Widebeck, Strang- näs, 11ö11 ett humoristiskt anförande, däri hon bland annat på- pekade att friherrinnan Akerhielm, professorskan Söderblom, biskop Lövgren och pastor Ringius vor0 de, som p5 senaste tiden mest främjat röstrattssaken.
Fru Ellen Hagen, Uppsala, lämnade därefter en redogörelse för Londonkongressen.
Som densanlnia redan ar i detalj bekant för ' Dagnys läsare, lämna vi har icke något referat af det liffulla och intressanta föredraget, hvilket halsades med lifliga applider.
Förmiddagens förhandlingar vor0 härmed afslutade.
Kl. ' J e 5 intogo ett sextiotal af mötesdeltagarna middag på .Anglais, hvarvid en särdeles animerad stämning radde.
Aftonens möte, då Tennispaviljongen fylldes till sista plats, inleddes af dr Wahlström, som i ett kort tal be- mötte det gjorda påståendet, att rösträttsrörelsen skulIe vara på retur.
Hon sl~ltade med att uttala sin öfvertygelse att kviniiornas rättvisa sak skulle segra i en snar franitid.
Kyrkoherde K.
E. Hallberg framträdde därefter och uttalade sina synpunkter angiende det gamla kända slag- ordet: Kvinnans verkamhetsfalt ar hemmet. '
Fattadt absolut och utan restriktioner, yttrade talaren, ar detta slagord icke sannt; i den mån det innebar en sanning talar .det ej mot utan för det kvinnliga röstrattskrafvet.
Icke ens hem- mets kvinna står i vår tid utanför samhallslifvet.
Det finnes nii- mera ingen fast grans mellan samhallet ' och Iitmmet, det offent- liga lifvet griper in öfver allt.
Barnen höra samhället tilli skolan tar dem tidigt nog oin hand, och kvinnan skulle ej ha iiagot iitt saga om skollagstiftningen!
Nykterhetslagstiftning, bestäinii ?elser för värnpliktiga, äro fragor som beröra hemmets kvinnor och mödrarna.
Just för att bevaka hemmets intressen behöfves ?a wnan ' i samhallslifvet.
Det vore icke en dag för tidigt att gifva dc11 svenska kvinnan rösträtt, om man kunde gifva henne den redan i dag.
Efter det af djup öfvertygelse burna föredraget, SOT lifligt appliderades, afsjöng Typografiska Föreningens sång- kör från läktaren " Vårt land ", hvarefter redaktör von Koch beträdde talarstolen.
Hr von Koch berättade att han varit i New York, nar Cck- grammet kom om att allmän rösträtt införts i Sverige.
Cfverallt möttes han af lyckönskningar och beröm öfver att hans land Iiiircie till föregingslanderna, som gifvit afven kvinnorna rösträtt.
Han tviflade nog pil att det verkligen förhöll sig så, och snart fick ju såval han som amerikanarne veta att med allnzan rösträtt i Sverige hade menats allmän rösträtt för man.
Och så fick han lisa rilzs- dagsreferaten och hr Clasons uttalanden i Första kammaren.
I-Ivad den sistnämnde dar yttrat om den kvinnliga röstriittsrörelscns iterging i Amerika nagelfors af lir von Koch, som sliitade ~iicci att säga, att om man ej är i tillfälle att noga kontrollera hr CIasoiis tippgifter och siffror, så skall man ej alls fasta sig vid dem, sä oriktiga hade de visat .sig vara.
Han framförde direkta iiiotsiffro!
: och exempel.
Hr von Koch slutade med att saga, att det vore iG tiden, att rnannen har hemma toge hand om de manliga mot- ståndarne mot kvinnoröstratten.
I England liksom i Amerika har man slutat att betrakta den kvinnliga rösträttsfrågan soni 211 kvinnofraga, den anses nu som en samhällsfråga.
Zivad männeti beträffar vore det fördelaktigt om det gamla kviiiiioidealct.
halften angel, hälften idiot - frånginges; angeln borde behatlas, men idioten utbytas mot en sjalfstandig, tankande kvinnan.
På de ihållande appliderna följde ännu ett sängniim- I.
\ tt mer: # Jag vet ett land ", hvarefter dr Gulli Z3; - &gt;etri \; i starkt ironiskt föredrag af handlade den kvinn !iga r-iistr2tt.s- fragans historia i riksdagen.
Hon indelade våra motstandare i tvi slag: ittrediiingsIicrrzrlie och de principiella niotståndarne.
Hr Clason fick naturligtvis afven har sitta hårdt emellan.
Hans bekanta " medborgare = gcnrrs maskuliniim~l framkallade åter det valförtjanta, oeniotsthdliga löjet.
Äfven dr Petrini påvisade hr Clasons otillförlitliga siffcr- uppgifter, har i sammanhang med debatten 1907 om kvinnatis be- fogenhet att bekläda lärareplatser vid universitet och rörande kvinnans sjuklighet.
Det särdeles underhållande föredraget appliderades lifligt.
Sedan sångkören afsjungit " Hör oss Svea ", förkla-.
rades aftonens möte upplöst.
Lördagens förhandlingar inleddes kl. l / 2 13 f. m. i: icd ett föredrag af fröken Signe Bergman om Hur r&amp;str ' &amp; iffS- arbetet bedrifves i Ehgland.
Vi återkomma i ett %Ijnr ' dc nummer till det särdeles intressanta f ' jredraget, hvi !ke ":;::: 3 sina sifferuppgifter belyste det kolossala arbete, s o ~ drifves i England.
Efter detta lifligt applåderade IöreCxg följde fröken Wahlqvists inledning af det viktig ?.
ky:: ..; rt Partipolitiken och kvinnornas rösfrati3fråga.
k - m Enig, mäktig och stark, yttrade talarinnq slzall vSr röreisc gå framåt, ej bunden inom ett partiprograms snafva graiisei ', dcii skall vara en brygga öfver klasshat och misstroende.
JIIEC~I c~ltiii kvinna behöfver kanna sig utesluten, det ar plats för uIla inom den politiska neutralitetens vida ram.
Men neutralitetcii lträfver sjalfdisciplin, respekt för olika %sikter och att and5 h ?il !ii pli sim egna.
Upphäfvandet af den politiska neutraliteten vore ett rir2p- slag för landsföreningen, de olika föreningarna skulle falla sö !idr:.,
E 297 D A G N Y och afven om de äro små, så äro de dock fyrbåkar öfver hela landet och från dem åter strömma sundhet och kraft tillbaka till centrum.
Ingenting hindrar oss att fortsatta p i den inslagna neutralitetens vag, och det får aldrig inom röstrattsföreningen blifva en strid om makten, men val en taflan om att skapa lyckan.
I den därpå följande diskussionen yttrade sig först fru Ruth Gustafsson.
Hon förfäktade den åsikten, att rösträttsrörelsen just förts fram genom partipolitiken.
Arbetarepartiet hade först ar- betat för kvinnornas sak.
Hon gaf en historik öfver de social- demokratiska kvinnornas arbete för lösningen af den kvinnliga rösträttsfrågan.
Deras lösen vore nu borttagande af fattigvirds- strecket, allt för många mödrar skulle falla på detsamma.
Hvarje röstrattsförslag, som ställer dem utanför, skulle bekämpas.
Hon uttalade sina sympatier för Stockholms F. K.
P.
R., hvars ledning hon lart sig uppskatta och vardera.
Dr Gulii Petrini ansåg att om neutraliteten brötes, äfven- tyrades i hög grad röstrattsarbetet i landsorten.
Rösträtt på samma villkor som mannen måste vara programmet.
Inga inskränk- ningar såsom endast för kommunalt röstberättigade kvinnor, men ej heller några utvidgade villkor, på eventuella sådana få sedan man och kvinnor arbeta gemensamt.
I diskussionen yttrade sig vidare fruarna Frigga Carlberg, Kata Dalström, och fröken Anna Lindhagen.
Fröken Whitlock ansåg, att diskussionen kommit i en lycklig stund.
Den klarade ut förhållandena, nian förstod hvarandra bättre, och det var Iat- tare att därefter arbeta vidare.
Frågan galler nu samarbetet med de socialdemokratiska kvinnorna.
För F. K.
P.
R. ar det enda kloka att arbeta för politisk rösträtt på samma villkor som för män, från detta program kan den icke vika.
På denna punkt måste arbetarkvinnorna gå med, så länge de tillhöra föreningen.
Detta ar afven det af Internationella Alliansen uppställda pro- grammet.
Ytterligare inlägg gjordes af fruarna Widebeck, Öst- lund och fröken Wallerstedt.
Mötet antog därpå enhälligt följande resolution: Behandlingen af kvinnornas rösträttsfråga vid 1909 års riksdag har tydligt ådagalagt, att motståndarne mot kvinnans rättmätiga fordran pil fullt medborgarskap äro att söka inom Första kammaren.
Ett utbyte af motståndare mot anhängare.
af den kvinnliga rösträtten inom denna kammare måste därför vara kvinnans närmaste politiska önskemål.
Vi uppmana därför kvinnorna att i detta syfte energiskt och planmässigt deltaga i de stundande lands- tingsvalen samt i stadsfullmäktigevalen i Stockholm, Göte- borg, Malmö, Norrköping, Gefle.11 D r Wahlström förklarade därefter mötet afslutat och fru Frigga.
Carlberg framförde mötesdeltagarnas tack till ordföranden.
Efter en timmes rast samlades mötesdeltagarne vid Nybrohamnen, di; en förhyrd ångare väntade på att föra gästerna ut till Saltsjöbaden.
Middag hade där arrange- rats på restaurangens glasverandor och afåts under en ani- merad stämning.
Dr ' Wahlström höll tal för 100-årsmin- net af grundlagsändringen med nagra humoristiska anspel- ningar p2 grundlagsändringarna 1909 och de framstående rösträttkvinnors namn, en Ann Margret Holmgrens, en Anna Whitlocks, som i framtiden skulle kunnat nämnas i samband med desamma.
Fröken Anna Kleman talade för kamratskapet de olika rösträttsföreningarna emellan, och fru Augusta Tonning tackade festkommitterade.
Efter slu- tad måltid intogs kaffe på terrassen.
Från musikestraden höllos därefter tal öfver Kvinnans ansvar i samhället.
Fru Ruth Gustafsson började med att se frågan från arbe- tarekvinnans ståndpunkt, som för barnens och slaktets skull fram- för allt måste arbeta p i att åt sig sjalf bevara halsa och kraft och förbättra sina förhållanden.
Arbetet p i den ekonomiska fri- görelsen blir därför en hufvudfråga, likaså införandet af effektiv skyddslagstiftning, en human fattigvård, borttagandet af prostitu-.
tionen samt ordnandet af arbetsskydd för barnen.
Målet ar den stolta och frigjorda kvinnan, som vet att hennes största uppgift ar moderskapet och som därför vill fylla det under naturliga och lyckliga förhållanden.
Fru Widebeck talade om kvinnornas plikt att framför allt bearbeta opinionen.
Kvinnorna ha alltid.
haft och ha ett stort inflytande på seden, härigenom kan mycket uträttas, ty en sed, som gått in i det allmänna medvetandet, blir af sig sjalft lag, som seden endast behöfver sattas på papperet för att blifva giltig.
Talariniian slutade därefter med en undran öfver hvar regeringen har sin utredning i den kvinnliga rösträttsfrågan.
Den tredje talarinnan, fröken Whitlock, framhöll huru ska- ror af kvinnor redan starkt kanna sitt medborgaransvar.
Många man frukta det inflytande kvinnorna skola ' komma att göra gal- lande i samhälleliga angelägenheter, men kvinnornas ansvarskansla kommer att rikta iii deras intressen på andra ?inråden an man- nens.
Kvitinans inflytande kommer att blifva starkt kanslobeto- nadt, men däri ligger ingen fara.
Kvinnorna stå moraliskt taget högt, de kunna uträtta mycket.
Kvinnor ur skilda lager skola samarbeta i gemensamma intressen, som mödrar, som uppfostra- rinnor, de skola afven arbeta p i utjämnande af det klasshat, som ar en af våra största faror.
Sarskildt i röstrattsrörelsen finns för kvinnor ur skilda samhällsklasser en möjlighet att mötas och racka hvarandra systerhanden, ty alla kvinnor äro dar likställda, de äro alla politisk underklass.
Med att taga upp denna försyst- ringskalisla ha de tagit p8 sig en del af samhallsansvaret, som ar i hög grad betydelsefull.
Människan först, i andra hand klass- medlemmen.
Det m ' otto, som Internationella Röstrattsalliansen antagit, ar sannerligen kvinnornas motto: enighet i det väsentliga, frihet i det oväsentliga, förstående kärlek i allt.
Lifliga applåder hälsade det djupt kända och varmt framförda föredraget.
Sedan dr Wahlström därpå i ett kort anförande uttalat sitt tack till talarna samt sin tro pil att detta möte ytterligare stärkt entusiasmen och hängifven- heten för den gemensamma saken, anträddes återfärden till staden i den vackra sommarkvällen.
Vårt första all.
männa rösträttsmöte var öfver, ett varmt och väckande minne hade det säkerligen blifvit för alla deltagarna ..
Hvad jag lärde af den svenska konstindustri- utställningen.
Af Anna Brunnemann.
D - Dresden.
irektören för Hamburgs konstindustrimuseum, Alfred Lichtwark, en af vara mest betydande kämpar för den textila konstindustriens renässans, har vid sitt besök pA Stockholmsutställningen, hvars hedersgäst han var, med den honom vanliga säkerheten framhållit dess kul- turellt stora betydelse: framgangsrik samverkan mellan allmogeslöjdens mest skilda element och Ii fligt deltagande frAn lekmannahåll hand i hand med de skapande konst- närerna.
Ja; lian kallar den insats, som gjorts af icke yrkesutöfvare frappant och visar pil de förundransvärda framsteg, som textilindustrien gjort sedan 1897.
Vidare er-.
. '
känner han med den honom egna skarpblicken den oer- hördt värdefulla insats, som härvidlag gjorts från kvin- nornas sida, i det han tillägger: utställningens mest fram- trädande drag är det organisatoriska arbete, som kvinnorna bedrifva för att höja den nationella konstslöjden såväl kvalitativt som kvantitativt.
Liksom Lichtwark först därefter ger sitt fulla erkän- nande åt utställningens ästetiska moment, så måste äfven jag först i andra hand skänka detsamma min uppmärksamhet, väl icke emedan det står tillbaka för något annat, men eme- dan det är en slutpunkt, resultatet af en utveckling och icke har ett ändamål i och för sig.
Det synes mig af kulturell betydelse och för samtliga de reformatoriska sträf- vandena på det konstindustriella området viktigt, att det här uppträder såsom resultatet af en lång utveckling.
Isynnerhet emedan det nu för tiden så ofta uppfattas som ett mål i och för sig och hos andra nationer har tagit sig så många falska uttryck, jag tänker därvid i synnerhet på den till sitt innersta vasen rotlösa lyxkonsten i Frankrike.
Helt annorlunda här i Sverige.
Naturligtvis faller det ästetiska momentet sisom mycket värdefullt särskildt i ögo- nen på konstvännen, hvilken besöker utställningen.
Ju djupare dess verkan efter hand blir, desto mera söker han emellertid, icke nöjd blott med anblicken af de förbigli- dande föremilen, efter orsakssammanhanget, som ligger ba- kom desammas framträdande, och den frågan dyker upp inom honom: huru .har detta osedvanligt starka och en- hetliga intryck åstadkommits, hvilket frapperar i denna textilindustri och som man så sällan påträffar vid andra utställningar.
Låta vi konstindustriella produkter fran föregående kulturperioder passera revy, så finna vi ett starkt gemen- samhetsdrag hos de mest olika föremal, vi bruka kalla detta stil: den individuella skaparviljans paverkan af den allmänna tidsandan.
Askådaren känner huru en mäktig riktning inom folkandan gör sig gällande i de en- skilda verken, hvilka därigenom blifva ett uttryck för just folkets inre vasen och lefnadsförhållanden.
Nutilldags påträffa vi emellertid nastan aldrig ett dylikt gemensam- hetsdrag, och om äfven de konstnärliga krafterna inom så godt som alla nationer efter en tid af likgiltighet ochsplitt- ring vid slutet af det 19: de århundradet åter rest sig och mer och mer fått en nationell prägel, så kan man dock ej spara en dylik koncentration på det konstindustriella ornriidet, emedan samarbete med folket nastan alltid fattats.
Här i Sverige ar detta samarbete förhanden, och där- för gör den konstindustriella utställningen ästetiskt taget ett så starkt intryck.
Man må vara aldrig så aristokra- tisk i sin konstnärlige uppfattning, man kan dock aldrig förbise, att de förnämsta konstalstren, det lefvande intyget på skaparförmågan hos ett folk, ha sin rot i sociala och nationella förhållanden, i allmogekonsten och i de betingel- ser, ur hvilka den utvecklat sig och ännu ' utvecklar sig.
För den konstförståndiga åskådaren blir det snart uppenbart, att .bakom den svenska konstindustrin står en bakom.
allmo- kraftig och högt utvecklad allmogeslöjd geswden si % adter kvinnorna.
Besjälade af en energisk vilja, förenad.
med .verkligt konstförstind, främja de denna - konstslöjd genom att upptaga det för hemorkea ksrzkte-.
ristiska.
Högt berömd är i utlandet de svenska kvinnor-.
k c !ilta nas sträfvan att materiellt och ideellt söka heja c provinsernas allmogeslöjd.
Här framträder deras praktiska blick, deras af Lichtwark betonade organisatoriska förrn@, Anmärkningsvärd är vidare den fina konstnärliga.
takf, med hvilken de tillägna sig den gamla allmogeslöjd~ns skatter; en vandring genom det oförlikneliga Nordiska Muséet, hvilket ovillkorligen anbefalles främlingec s o n ett supplement till utställningen, visar detta ännu tydligare.
Aldrig se vi den naiva folkuppfattningen intvkgad i icke adekvata former, utan med den säkraste stilkänsla och För- siktig beröring anpassas den efter en nyare tids at1sps2k.
Kanhända är det ej så svart att i detta land g; f,rflmEt f rätt riktning, då Sverige ju är i det lyckliga Iaget att ags en så högt utvecklad konstslöjd; taga vi emellertid mdrli länder som jämförelse, hvar har väl en s % icsiktsfuli, s2 fint förstående insats gjorts af kvinnorna i der.
naatiortcliu konstindustrin, och framför allt, hvar har den varit s2 all- män?
En välgörande glädtighet och kraft framtrzder öfverallt, såväl inom den anspriikslösare som dec koilsh2r- ligt högre riktningen, en enhetlig vilja, en milmedveten insats, som åstadkommit förvånansvärda resultat.
Cräkne- liga kvinnliga krafter ha här varit verksamma, besjajack genom en mogen social-etisk åskadning, hvilken 2us !cin, Morris och flere andra af vara sociala konstnärer-reformä- torer framställa såsom ett ideal.
Den äkta allmogekonsten, betraktad från dess2 r e k - maforers standpunkt, innehåller redan i sig de gruadlag- gande astetiska värdena, ty säger Ruskin: skönt ar soil:, som är på sin plats; intet öfverflödigt kan nigonsir.
kz!
!as skönt ".
Där folkandan får sin fria utveckling, pligx deit.
naturliga konstnärliga instinkten för det mest2 traffa =le!
ofelbart riktiga i fråga om material och smak, och gör dct äfven här i Sverige på ett särdeles framträdande satt.
Sa: - .- med äro de tänkbara förutsättningarna för en vidare ztver !~.
ling af konstindustrien gifven; visar icke en blick pH tcx- tilkonsten, metallindustrien, träsnideriet, att S ~ e n g vik ~ sidan af sin friska, ögat glädjande allmogekonst, ifver; äger en öfverraskande högt utvecklad lyxkonst, som orne- delbart visar tillbaka på en oafbruien utveckling ur all- mogekonsten.
Textilindustrien måste jag ännu en ging framför allt framhålla.
Den visar en utpräglad!
fin Icänslx för form och färger, en högt utvecklad ögats kuItgr, ' iiit hvilken endast ett genom generationer utveckladt och ut- bildadt konsfsinne kan ni.
Äfven härvidlag visar ailt %i; på ett djupare ursprung an en internationell modem smakrikt- ning.
En sådan smakriktning, som väl i många fall kan fram- visa statliga resultat, men som förblir främmande för de^ verkliga folkandan, verkar dock afven här som något orga-.
niskt, framvuxet ur den nationella stammen.
Huru rika äro icke de krafter, som här framträck i glad täflan, och huru mångsidiga äro de ej till sim ytt- ringar.
Vid sidan af den friska, ur folket ornedclbiirt 2; - gångna skaparkraften, som vid uppgiften att stilisera der: omgifvande naturen med folkandans naivitet bevarar dc glada svenska färgsammansättningarna, står dec i rrt !rtnde!, oftast i Paris utbildade konstnärinnan, hvilken med er;; il!
299 D A G N Y raffinemang utvecklad smak som den franska.
&amp; ck icke tager afstånd från den nationella, utan med ifver arbetar.
på dess förädling genom en förfinad uppfattning t f färg- harmoni och linjeskönhet.
Man blir icke trött på att stu-.
dera de härliga profven på modern textilindustri och kan- ner sig ständigt på nytt förtrollad af de af Handarbetets Vänner, Svensk konstslöjd, S. Giöbel, Licium och enskilda konstnärinnor utställda arbetena; för hvar gång upptäcker man nya skatter, prestationer, .hvilka såväl i konstnärligt som tekniskt hänseende kunna stå som förebilder för alla länder.
Lichtwark har ju äfven särskildt betonat, att i t.extilindustrien numera ett verkligt herravälde öfver tekniken uppnatts.
Svhigheter tyckas helt enkelt icke längre existera, och de mest storartade uppgifter, såsom framställandet af de omfangsrikaste gobelänger) lösas på ett glansande sätt.
.
.
Gör sig nu med afseende på textilindustrien ett starkt gemensamhetsdrag och ett villigt och säkert anpassande af stilkänslan och den nationella smaken gällande, så är en likaså intressant som.
kulturellt märkvärdig företeelse att iakttaga ifrån kvinnohåll p i öfriga konstindustriella om- Änkan i råden, tagna initiativ: ett omedelbart sammanförande af ~irsunda, starkt folkegendomliga element och en modern, för- finad smakriktning.
Och de båda så olikartade riktningarna framkalla icke nagon, disharm,oni, ingen afskyvärd kom-.
promiss, ' utan de istadkomma.
ett egenartadt helt af förnam skönhet.
Dess rikedom på ursprunglig kraft star i samklang med den @ st rotade allmogekonsten.
Jag nämner här såsom belysande exempel Olga Lanners myk- ket originella arbeten i metall och keramik.
.
Att så talrika och mångsidiga krafter ktinna framträda hos ett folk i glad taflan, att så manga malmedvetna kvinnliga insatser göras på det konstindustriella området äro de basta bevisen för den elementära) oförbrukade ska- parkraften inom sjalfva allmogekonsten liksom för dess mottaglighet för högre, konstnärliga påverkningar.
Snart ar Sverige i det laget att för alltid kunna pränta in sin.
egen särskilda skrift i århundradets moderna stil eller för att tala med Lionardo da Vinci: Ogni cosa beila morfal passa, ma non deli ' arte, (allt skönt dödligt förgår, men icke det sköna i konsten).
.
f fe sus.
~i omöjlig dialog.
.
.
.
AN (en opolitisk ung man): Allmän rösträtt -- HAN; An ?j,, nertrampad vill man val inte bli.
jag feredrar alltid - att vika åt sidan och stå.
och det begreppet äcklar mig !.
r.
HON (aktiv medlem af F. E (.
P.
R.
): ' Då bör.
titta efter processionerna, som vältrar förbi in - i: det vara er angenämt, att det tycks.
dröja innan den- framtiden.
.HON: v ör har da de egoist!
Men.
jag onckar i blir införd har i landet.
,.
alla fall, att lite fler karlar ' vore som ni,.
för ni ar:.
.
HAN: Ja, gudskelof att vi inte har hunnit dit, och matte det inte ske i min lifstid.
Men ' jag till- i ' grunden ' oförarglig.
står, att jag gärna ville se gränserna lite annorlunda HAN: Det var ledsamt att höra, men jag för-.
låter er, ifall ni inte menade hvad ni sa utan drefs upplinjerade an.
som nu ar fallet.
.,.
HON: Nå så det ville ni ändå!
Dar kommer af det akta kvinnliga begäret att rispa med knapp-.
.
.. vi visst öfverens.
Jag dyrkar inte heller idolen all- nålar.
HON:, Äkta: kirinnli&amp;?
Där ' fångade jag dig, man rösträtt, fastan omständigheterna nödgar mig att då och då uppsända en smula rökelse till den du urgamle Adam!
Och jag som ' nästan trodde att H, ' inför folket.
.
HAN: Jag förstår, jag förstår.
Ni drömmer i ert, privata inre o m ett elitvalde, en andens oligarki, som er sociala sial - fördömer, och det me ' d rätta.
Ni, som sätter sa stort varde p&amp; politisk rösträtt, att.
.
ni hökde hemma i tjugonde seklet.
HAN: Det var e n förhastad inbillning o c h: nä- got mindre smickrande för mig an ni antar.
Jag ar inte från i går, jag .är en seklernas produkt.
Man har val anor, vet jag.
HON: N i framkallar bilden: af ett i ä 1 d i ~ t ' ~ t a m - ' ni ' förnöter ert lif med att krafva den, ' skulle blamera er svårt, o m ni förmenade någon annan detta efter- trad, dar apan klattrar från roten anda upp i, krogsta.
.
kronan och ut på de spädaste kvistarna: - strafvade goda.
.
.
. '
HON: Och ar inte det just hvad ni gör?
HAN (godmodigt):.
Det ar inte så illa.
.
a.tt ha.
en '.
.
.
.
.
.
.
.
.
HAN: Jo visst, men det ar ett annat kasus.
ekvilibrist till stamfar.
.
Jag har ju privilegiet och aktar det så ringa, så.
jag HON: En härmningsvirtu&amp; .framför allt.
: jag vårdar ' mig inte om att bruka det.
Denna situa- har ganska länge förundrat.
mig 6fver ' mannens tion ger mig ratt att handskas med d d efter behag; friska lust fran historiens gryning och.
i ' ntill ' nu att skrifva af ' och saga efter ' hvarandra.
.
.
'.
i. allehanda fantasiexperiment, HON: (suckande).
: .Ja, sådana som er ' har man HAN: Jag vill dock.
minnas, att det en .och ingen.
nytta af.
.
Man får bara tacka för - att ni inte annan gång.
har presterats något originellt från dirt.
.
.
!
. '
.
.
, håll.
.
.
.
.. staller er i vägen.
, ' ' ' s s ' '.
. '
I
HON: Visst, visst.
Ni har ju uppfunnit krutet, och nar ert snille exploderar, så blir det vanligtvis kvinnorna som råkar illa ut.
Ert våghalsiga forsk- ningsbegar och er titaniska hypoteslust åtnjuter så allmänt och rättvist erkännande, så det behöfver ju inte.
vi två uppehålla oss med att konstatera.
Nej, hvad som outsägligt förvånar mig ar er klippfasta barnatro på urfädernas orakelyttranden, ert sagolikt pietetsfulla fasthängande vid föreställningar, som upp- stod i yrvakna hjärnor i kulturens morgonstunder.
Därifrån härstammar såväl er envetna och tanklösa vana att hopslingra begreppen kvinna och kärlek som öfver hufvud allt hvad ni har att meddela om dessa bagge företeelser.
Telemachos kunde utan att väcka uppseende stiga rakt ur Odyssén in i Första kammaren och deklamera, vand åt Penelope på läktaren: G3 nu i vaningen in och dig ägna 3t sysslorna dina, väfvens och sländans id, och befall tjänarinnornas skara göra sin gärning med flit, men att orda kan männerna ansta.
HAN: Numera går det ju galant för damer också, hör jag.
Ni orerar som ett sammandrag af en årgång Dagny, och det låter rätt plausibelt, men tål ni vid en invändning, hvilket kvinnan inte lär göra, så vill jag i all ödmjukhet påpeka, att de gamle måhända var något klyftigare och redigare än ni i ert moderna högmod Önskar medge och att vi senkomlingar i en virrig värld torde göra bäst i attt lita på deras morgonkrya visdomsord, som allt- jämt bekräftar sig.
HON: Ödmjukhet klär er inte och jag ar förtjust i invändningar.
Hvad är jag själf annat an en enda invändning mot er och ert släkte?
Ni påstår, att antikens mänskor hade Iattare för att öfverblicka världssammanhangen an vi och att erfarenheten fort- farande bekräftar deras utlåtanden.
HAN: Jag hör ni är van att svinga ord- förandeklubban och resumera diskussionsinlägg.
HON: Liksom ni att leda diskussioner på irr- vägar.
Men jag släpper inte tråden.
Ni har inte bemött mig med något argument, ni har bara, med en liten vridning, erkänt riktigheten af min tes om er blinda tro p&amp; de äldsta röster, som förnummits i frågan.
Bekräftelserna, som ni viftar med, ligger i ingenting annat .än hvarje ny generations vittnesbörd om denna tro, och dessa bekännelser har under år- hundradena hopat sig till den grad, att bara massan verkar med en förkrossande öfvertygelsemakt.
Det finns ett mönsterexempel p i denna process: &gt;Änkan i Efesuss.
Känner ni den historien?
HAN: Hvafalls?
Hvad för en änka?
Hon med skärfven?
Ack nej, ursäkta, nu minns jag; ni menar den förtjusande novellen af Petronius, en ypperlig författare, men inte just för damer ...
Detta mäster- stycke af senklassisk konst och spiritualitet kunde Maupassant ha skrifvit.
HON: Ja då, mycket lätt, och ni med, ccL hvem som helst efter Petronius.
Denna historia, s m lancerades af en ästetsnobb i kejsar Neros anlupria societé, har väckt otrolig anklang anda bland de beskedligaste och mest landtligt ofördarfvade -, in.,;; &amp; skor; den förlustade under medeltiden våra s q p hungriga nordiska f örfäder och fastan ursgrmgs- beteckningen längesedan fallit bort, cirkulerar =fez genom hela den nutida kulturatmosfaren.
Xistotkz ar våldsamt rolig och raffineradt fyndigt hopkommen; det kan ingen bestrida; den sammanfattar E en 3 3 - verträffligt grym bild allt skaldejoller om kv ' !irnar,s karaktärslöshet, sensualitet, förställning och.
Iattfärdiga glömska.
Fran den efesiska matronan, som fastanse och gråtande bidar döden i en öppen kista vid sida; af gemålens lik och som af en käck officer, SOK intränger i grafhvalfvet, låter förleda sig till en liten festmåltid mellan kistorna, hvarpå hon glädtigt tigar ut i lifvet med den nye älskaren, från dennz vid .. lyftiga dam härstammar i ratt nedstigande led d m senaste skamttidningsankan, som mellan snyftningarm sneglar ut öfver den svartkantade näsduken efter be- nägna spekulanter.
Den efesiska matronan har gjort ankan till en stående komisk figur och änkesorg tilf en fars.
Ni minns val de unga och medelfildeas ' enkornas roll i moderna romaner och teaterpjäser.
Alltid demimonde.
En budoarparfym från grafhvalf vet i Efesus svafvar eggande omkring dem.
Hzn det nu någonsin fallit någon in att pröfva dessa Petroniusskapelser med erfarenhetens måttstock, h&amp;; nigon vigat sig på att misstänka och kontrollera deras psykologiska sanning?
Men öppna era Kas- siskt blandade Ögon, och ni ska uppdaga xasscr af ankor, som antingen orubbligt trofast sörjes ez älskad make eller i stillhet njuter befrielsen frin tojo; som de aktar sig att riskera en gång till.
Getta.
2- i hvarje fall de två hufvudtyperna.
Änk !ingen G r - emot, den i litteraturen så varsamt omhuldadel står di m&amp;.
inte han i verkligheten värdigt vid den efesisk * tronans sida?
Kan ni föreställa er tål ar nod et p2 en grafs i manlig gestalt?
HAN: Nej, bara i en kvinnas - eller en hunds.
HON: Jag håller till godo, eftersom ni i n k har något värre dräpande att anföra.
Ni är f&amp; ~ % i g t en obehaglig mänska.
HAN (blidkad): Det låter höra sig.
Nyss vm jag oförarglig.
HON: Det var när vi höll på med rölstritt.
HAN: Ar det inte egentligen det vi har Mat om hela tiden?
HON: Jo, naturligtvis, en smula indirekt.
Jag ville ge er ett prof på hur val kvinnorna behofver sin rösträtt till nödvärn.
HAN: Och samtidigt har ni stärkt en opolitisk yngling i hans böjelse att utöha sin r6stratt p2 dr fria marker, som sträcker sig utomkring politikena inhägnade mötesplatser.
HON (leende): Ja, därute har ni tillfälle att göra oss mycket ohägn.
HAN (belåten): Liksom Petronius.
Tack!
(Ur Rösträtt för kvinnor.)
HUCK LEBER.
Litteratur.
Carl Eric Lcestadius och harts broder Petrus.
Bilder ur en norrländsk prästslakts lif .. Af Elisabeth Curtelius.
Andra utvidgade upplagan.
Almqvist &amp; Wiksells Bok- tryckeri-A.-B.
82 sid. Pris 1,50.
Vi ha icke alltFör godt om lifsbilder ur vår svenska kyrkas historia, och det ar därför med glädje man halsar hvarje vederhäftigt bidrag till denria gren af den biogra- fiska litteraturen.
Helst då, såsom har ar fallet, de skild- rade personerna genom karakt ar och lefnadsöden kunna göra anspråk p3 lifligt intresse och skildringen bäres af intim kännedom om och varm kärlek till ämnet.
Det ar därför icke att undra p8 att ofvannamnda lilla skrift ådra- git sig så stor uppmärksamhet) att den redan föranled€ utgif- vandet af en ny upplaga.
Den första behandlade hufvud- sakligen Carl Eric Lcestadius ' och agnade blott några upp- gifter i förbigående åt hans mera berömda halfbröder Lars Levi och Petrus.
Den senare upplagan är utökad till dubbla omfånget genom en biografi öfver Petrus Lcesta- dius, hvilken afven utgifvits separat.
I förordet utlofvas eventuellt en tredje iipplaga med en skildring afven af den tredje brodern, den berömde väckelsepredikanten och botanisten, lllcestadianismensu upphof, Lars Levi L. Carl.
Erik Laestadius visar oss bilden af en högt be- gåfvad man af sällsynt adel karaktär.
Hans uppoffrande hjaltelif förflöt i sjalfvald undangömdhet och obemärkthet, och hvad han uträttat hör icke till de stordåd, som histo- rien bevarar minnet af.
Han öfvergaf en löftesrik framtid i Uppsala - Benjamin Höjer sökte förgafves förmå honom att agna sitt lif åt den filosofiska vetenskapens tjänst - för att i stallet bli lappmarkspräst, dels af kärlek till fosterbygden, dels för att säkrare kunna bispringa sina föräldrar, som befunno sig i mycket knappa omständigheter.
Det var ocksa i främsta rummet han, som sörjde för de båda halfbröderna ' s uppfostran.
I åtta år vistades de i hans hus och undervisades af honom.
Carl Eric L. hann aldrig längre an till att blifva komminister i Kvikkjokk och hans yttre lefnadsöden äga intet märkvärdigt, men det har sitt stora intresse att få en inblick i det strafsam- ma lif en lappmarkspräst fick föra för hundra år sedan.
Den första.
afdelningen af boken innehåller ifven några sidor genealogiska .upplysningar om de båda gamla norrländska prästslakterna Lzstadius och Noraeus-Fjellström samt drag af deras lif och verksamhet.
Nara förbundna med hvarandra genom vänskap och inbördes giften, be- stredo medlemniar af dessa båda slakter i öfver ' hundra år pastoralvården i de båda lappmarkssocknarna Arjeploug och Silbojokk, och de gjorde detta på ett satt, som tycks ha varit vida höjdt öfver den da vanliga nivån.
Saval genom sin förtrogenhet.
med lappska spraket som genom kun- skaper och personliga egenskaper vor0 de i stånd att göra stora insatser i arbetet för lapparnas kristnande och höjande.
Petrus Lcestadius, den yngste af bröderna, ar betyd- ligt mera kand an Carl Eric, förnämligast genom sina af trycket utgifna ~Journalei-fl öfver missionsresorna i Lapp- marken.
Författarinnan låter hon on^ ofta sjalf föra ordet, ' och hans utomordentligt liffulla, målande och humoristiska stil ger oss en god bild bide af den glade, orädde och ödmjuke mannen och af det farouppfyllda lif lian förde.
Under de sex år han tjänstgjorde som missionär i Piteå lappmark och de tre år haii därefter var visitator i Lapp- marken hann han uträtta ofantligt mycket för lappfolkets basta både genom sitt personliga arbete bland dem och genom de betänkanden och förslag, hvarigenom han bi.- drog till ordnandet af kyrko- och skolförhallanden i Lapp- marken och till att förbättra lapparnas stallning i rättsligt afseende.
Hans.
kofta lefnad - han dog före fyllda 40 år - rymmer så mycket af bragder och afventyr och af fredliga stordåd, att det ar val vardt att framställas som ett eggande föredöme för ett vekligare släkte.
Boken ar fint utstyrd och dess varde förhöjes af ett flertal mestadels mycket val utförda illustrationer.
M.
L.
B.
Notiser.
F. K.
P.
R. i Göteborg har i dagarna utsandt en serie breFkort med porträtt och citat af framstående man och kvin- nor, hvilka genom arbete och sympati for kvinnornas fri- görelse, banat vag för rättfardighetskrafvet: rösträtt åt kvinnorna.
Serien omfattar 12 kort, fint utförda i ljustryck, och tillhandahålles genom föreningens sekreterare, fröken Hil- dur Oijer, adr.
: Göteborg.
Priset pr serie utgör l kr.
Profsandning expedieras franco mot insändande af 1 kr.
i postanvisning eller sparmarken.
.
Kvinnlig sekreterare i Fattigvårdsstyrelse.
Till sekre- terare i Fattigvårdsstyrelsen i Engelholm ha stadsf~illmak- tige, efter enhällig tillstyrkan af Fattigvårdsstyrelsen, för-!
ordnat änkefru Maria Krumlinde med samma löneförmåner, som förre inneliaivaren af platsen, hennes aflidne man, ' atnjutit. '
f. ' Föreningsmeddelanden.
, Elfsborgsförbundet af F. K.
P.
R. har i dagarna till distriktsråd och distriktsloger af Elfsborgs läns nykterhets- organisationer aflåtit en skrifvelse af följande lydelse: Den likgiltighet för de sociala spörsmålen, som möter.
dem som arbeta för rättfärdigare samhallsförhAllanden, måste i de flesta fall skrifvas på okunnighetens konto.
Så äfven då det galler förståelsen af kvinnorörelsens bety- delse.
Nykterhetsrörelsens malsman erkänna oförbehåll- samt kvinnornas stora insats i arbetet för nykterhet och sedlighet, och man har skal att hoppas, att kvinnornas direkta inflytande pa lagstiftningen skall bli af genomgri- pande betydelse för nykterhetssakens framgång.
% I
På denna grund vänder sig Elfsborgsförbundet af Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt med en vädjan till distriktsråden för de olika nykterhetsorganisationerna inom länet, att d e ville bistå de kämpande kvinnorna ge- nom att vid något af sina offentliga möten bereda tillfälle för en kvinna att framhålla kvinnorörelsens betydelse för d e humanitära sträfvanden, som nykterhetsfolket upptagit på sitt program.
De distriktsråd och distriktsloger, som behjärta vår anhållan, torde godhetsfullt vanda sig till Förbundets sekreterare, fröken Ingrid Bergius, Vänersborg, och vill Förbundet efter anmodan anskaffa talarinna.
Trollhättan den 13 juni 1909.
För Elfsborgsförbundets Arbetsutskott.
Ingrid Bergius.
Signe Wollfer.
Ida Larsson.
Sekreterare.
Vanersborg.
Ordförande.
Trollhättan.
Kassaförvaltare.
Öxiiered.
Sprid Dagny!
11 bTragor och svar.
II Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
I I Skall man alltid prenumerera i?
dessa stallen?
Ja, - ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allhd göra det.
Hvad kostar Dagny J postanst&amp;er och boklHdor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för l / ~ 2:, 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje .kvartalsprenumerant.
1 Huru skall man farfara far denna p~ovisioas er- hiållande?
Sedan nian samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga på ett af följande satt: 1) Antingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren.
har då.att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenunieranterna, detta under hvars och ' ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
eno om I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
expeditionen adresseras: I I Alla skrifvelser rl) rande D A G N Y S EXPEDITHON, STOCKHOLM.
Skrifter utgi / na af Centralstyrelsen i Lantlsförenlngen flii.
Avintzan politiska pösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifveIceii i Röstrattsfrigan 1905-1906 .................................... -: 51, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga koniiiiii-e nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: - -, III, hlathilda Stael von Holstein: MSlsmanskapet och kvin- nans stallning inom akteiiskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 5i, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gilta kvinnor ............................................................... -: I i V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans röstritt -: 41,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga ...................: 2!
n VII, K. A. Sheppard: Kvinnorösträtteii på Nya Zeeland .. .....: 4 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnorösträttskongresseii i Köpenhamn ............ -.
.
.
: l {Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -: O!
,) 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnara erliSlla iicli- tick rösträtt?
...................................................... -: l (, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt ?.
................................ -: II 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ....... --: II,, 5, Anna Whitlock: Hur bör den sveiiska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: 0!
, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga röstriitts rörelsen ............................................................... -: l (, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfrilgan ...
-.
: l!
, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvaralide situationen ......................................................... -: O, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ -- t .9 Vlinneslista ........................................................................ -: O!
Seorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. ....
C-.
: 75) - -: 6C 3ustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och - skyldigheter .......................................................... -: If .ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... - -: 45 Zagnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 21 iilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgreri - -: 22 inna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. --: 3.2 (ar1 M .. Lind: Kvinnornas rösträttskraf ................................. -.
Ofvanstäende flygblad och broschyrer kunna rekvireras fril,:.
K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lästmakaregatail 6, StockhoI: ri, om halles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom oiisdagnr: l.
7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-44 Iännnas i5 proc.
rabatt.
Föreningens för hinnans politiska röstrdPB i GQBeBorg flygblad: J: o 1 och 2 slutsålda), 3, Helen jöstedt: Kvinnornas frihetsvädjan .......................: 05, 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Håkansson gick in i röst-.
rattsföreningen .........................................................: 05, 5, Helen S ostedt: Den fängslade modern ........................ --: 25, 6, Frigga arlberg: Nar begreppen klarna.
Dramatisk ba- gate11 i 2 scener .................................................. -.
: 22 Vid rekvisition af minst 100 ex. af n: ris 3 och 4 och vid rckvi- ition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lämnas 20 % rabatt.
k l Föreningens för hinnans politiska rösfriitt i LinkQpdia,, fi&amp;bI~d:?
: o 1, Villy Sjödin: Några intryck från kvinnosaksmötet i Kris- tiania ..................................................................: 06, 2, Emy Wenström: Ett ord till kristligt intresserade kviiinor -: 35,, 3, Jenny Wallerstedt: Nigra ord med anledning af kvinnor- nas masspetition ....................................................: 06 Föreningens för hinnans pobitiska ~OSfr~di 8 ' Gäfk flygblad: ko 1, Anna Björck: Föredrag vid ärsmötet den 31 januari XOOC:, 2, Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och kommurialz B-eningens för hinnans politiska röstriff i Landsltrona fi ' y8-bind: mna Linder: Hvarför vi begära rösträtt .. ...............................: 1 O Föreningens för hinnans politiska röstraff i Sunds~ah ' fi ' ygfilad:) ag, utgifven nied anledning af föreningens femirsfest i deccm.- ber 1908 ...............................................................: 58
D A G N Y PL A TSSOKA IVDE fPIatssökande få sinn nnuonser irtfo ' rddn Dngny far RnLfva priset eller 711:: öre pr trtm., Kvinnlig studerande (priv., lat B.)
Önskar under sommaren nio fritt .vivre Iasa med ett par barn trefligt hem, helst nära mindre bad, ort.
Svar till llBiblioteko, Liiikö.
ping p. r.
I u ng, språkkiiniiig Iararinna iiiec de basta rek ... söker till höster plats i faiiiilj.
Afveii soniniaren.
gageiiient antages.
Svar till llU1.i.
dervisningsvanll, Bnesta p. r.
U n g flicka, som aflagt realskde- examen och genomgått 3 niå- naders slöjdkiirs, önskar i augiist plats i familj, helst på landet, at1 undervisa mindre barn i vanliga skolämnen jänite engelska och tyska Ar äfven villig att, om så fordras, meddela de första grunderna i mu- sik.
Svar emotses före den 20 juni till e el sa ", Mariannelund p. r.
~olkskollärarinna med goda be- tyg samt nigot kunnig i tyska och engelska språken önskar plats som lär.
i familj 19 juni - 31 aug, samt 5 okt.-31 okt.
eller någon del af denna tid.
Svar till llA.ll, Heljarp p. f. undervisningsvan musikalisk lä- rarinna söker plats för Iasåret, Barnkär.
Svar ' ~Energiskll, Sv.
Te- legrambyrån, Stockholm.
Skicklig lararinna, utex.
fr. hög- re lärarinnesern., önskar som- niarkondition mot fritt vivre o. fria resor.
Svar till lliärarinnall, Upp- sala Gossexpress o. Uthyrnings- byrå, Uppsala.
U n g flicka, som studerat sang 3 Musik.
Akad.
och denna vinter i Berlin, önskar som sällskap mot fritt vivre medfölja familj till bad- ort.
Ar villig undervisa i sång, piano samt ackompagnera.
Svar till ((E. W. ((, Elmhult p. r.
I Mot fritt vivre o&amp; landet I önskar bildad dam med flerårig undervisningsvana komma att uii- dervisa ininderariga i vanliga skol- ämnen och språk eller mera för- sigkomna i Esperanto och kemi.
Svar till semester 0911, Dagens Nyheters Hiifviidkontor.
1 21 årig läkaredotter, 8 kI.
elementarbildning, iindervis- ningsvan, söker plats som lärarinna i familj unde ' r sommaren mot fritt vivre och fria resor.
Svar till llB.
21 år1 (under adr.
S. Gumzlii An- nonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Lärarinna, som genomgatt små- sk.-sem.
och läroverk söker pl.
Svar till flAnnall, Nyköping p. r.
U n g flicka som ' genomgått 8 kl läroverk jänite hush~llsskola söker till 15 sept.
plats i god fa.
för tvätt och linneförråd vid Jön, milj att undervisa mindre barn köpings lasarett önskas med anled, vanIiga skolämnen och musik (pia.
nina af sjukdomsfall nii genast no).
Svar med uppgift on1 syssloi ~ n &amp; a i i åtföljd af betyg om kun ocli löneförmåner torde sändas til nigliet i niaskintvätt ocli: linnesöm.
~~SIGiiiskaa, Kristianstad p. r. innar iiad, samt vitsord om god fikmåg; 25 jiini 1909. inoni Walinge konimiiii förklaras såsom arbetsledarinna, jamte rek harnied till ansökan ledig, att till- i öfrigt, insändes till syssloinans~ trädas omedelbart efter antagandet, Itontoret.
Lönen 400 kr., bostad Skriftlig ansökan, ställd till Wä- kost, jämte andra vanliga förtiiåner 2 års iiiidervisning, önskar plats linge koinniuii, åtföljd af betygsaf- öfver somniaren mot fritt vivre o skrifter, frejdebetyg, rekommenda- Sköterska fria resor.
Svar till Agnes Haiisson tioner och de intyg, hvariiied sö- å sinnessjukhus.
kande vill styrka sin I&lt;onipetens, Lindome p. r. jämte Iöiieaiisprlik, kan med all- Å Karlstads försorjningsinrätt- männa posten insändas till iinder- nings nyuppförda afdelning för siii.
teckn., ko~~imitt~aliiäinndens ordfö- nessjtika finnes, plats instimdandc U n g Dam höst för en skolad sköterska.
.,An- (21 ar) önskar plats i bittre familj, rande, före den 25 dennes.
Sköterska, soin jamte afgångs- sökan och betyg insändas till.
Fat- att deltaga vid förefallande husliga äfveri tigvårdssysslomannen A. W. Addf göroiiir " i1, afven villig spela och läsa betyg för epideiiiisjul&lt;v$.rd,~ med barn samt biträda nied skrif- tagit 1i3gon kiirs i sinnessjiilcvård, i Karlstab.
göromal om så skulle erfordras, äger företräde.
T h g a pr Rögle den 8 juni 1909.
Genomgått 8-kl. läroverk och 2-irig.
J. Nilsson.
kiirs å Gtbgs.
Handelsinstitut.
Svar - emotses tacksamt till familjerne ned- lem ' ll, Nordiska Annonsb., Göteb.
i mellersta Sverige blifver den 1 iiist.
juli förestindariniieplatsen föl ararinna, iindervisniiigsv.
i skol- van vid Röntgen och annat labora- köksafdeliiingeii ledig.
Sökande böl ä m n e ~ språk,, musik, söker plats toriearbete får plats å lasarettet i liafva genomgått fackskola för hus.
För Iasåret.
Goda betyg.
Svar Falun från den l: sta nästkomniande lig ekonomi eller jämförlig skola 11Frainstegll, Sv.
Telegrambyrån, juli.
Lön efter kompetens intill skall vara kunnig i enklare och fi- Sthllli.
800 kr.
pr.
ar samt allt fritt., An- nare matlagning, praktisk och korn- sökan insändes till d: r Akerblom, petent att sköta ett större hushåll (for c: a 180 personer).
Kokerska Falun.
ocli 4 köksjungfrur finnas.
Begyn- Bildad flicka 500 kr., allt fritt, eget rum.
af god familj En något van sjuksköterska nelselön Ansökningar med betyg, atföljda önskar f r h den l: sta eller 1.5: de önskas till större, naturskön landt- af fotografi, sändas skyndsamt till juli plats i battre familj som säll- gård, för fruns skötsel.
Svar med fiFöreståndarinna ", under adr.
S, skap ' och hjälp ..
Van vid matlag- löneanspråk till IIG.
", tidningen G~iniadiiis Annonsb., Sthirit., f. v. b, ning och husliga göromål.
Afveii Uppsalas kontor, Uppsala.
villig Iasa och spela med mindre uvernant ' önskas nästa höstter- barn.
Svar till tlFamiljemedlemll, min för 9-årig gosse.
Svar före J p.
.r.
Ljusdal.
Vid sjunde döfstumskoldistriktets 1 juli till tlG.
C.11, Ullared.
skola i Härnösand finnes plats le- E n anspråkslös flicka, kunnig i Musikalisk lärarinna, enkel och dig för ordinarie lärarinna den 1 enkel matlagning och som på gladlynt, önskas p3 landet uii- september 1909.
Ansökningar in- Egen hand i 2 år förestått enkelt der sommaren för att undervisa 3 gifvas inoni sextio dagar från den köpmannahem önskar plats i god barn några timniar on1 dagen.
Svar 12 juni till skolstyrelsens ordfö- Familj, helst på landet, dar det gif- till liTöllstor.pfi, Vinberg p. r. rande, Härnösand.
ves tillfälle lära sig battre matlag- ning, mot fritt vivre eller möjligen någon betalning.
Tacksam för svar märkt 1185 " ~ Edenö.
med vana vid svensk-tysk-engelsk ill den 1: ste augusti önskar 20- handelskorrespondeiis,stenografi o. vid Norrbottens läns uppfostrings- årig battre flicka plats i battre maskinskrifning får stadigvarande pl.
anstalt för sinness !öa barn i Råneå, hem p i landet dar tillfälle gifves vid större industriellt bruk, beläget iir ledig att tillträda den 1 sept.
' ör såväl matlagning som andra.
i invid större köping i mell.
Sverige.
d.
8.
Lön 800 kr.
jämte bostad och: tt hem förefallande göromål.
Ar Bety ' gsafskr., ref. o. lönepretentioner kost.
Till styrelsen ställda ansök- villig betala nilgot, men önskar blif- torde insändas under adr.
((A.
S. ningar, åtföljda af vederbörligen va ansedd som medlem af familjen.
190911, Sv.
Telegr.-Byr., Sthlm., f. v. b. styrkta merit- och tjänsteförteck- ningar, insändas till provinsialläka- Svar till a20 åril, Mörrum p. r.: Blekinge).
ren J. Aberg, Råneå.
Ansöknings- tiden iitgår den 31 juli.
E n anspriikslös flicka, kiliinig i enkel matlagning och som pil ?gen hand i tvi Ar förestått enkelt med jämnt, .godt lynne, ej under 30 cöpmannahem önskar plats i god ar, som vill vara husmoder till ' arnilj, helst på landet, där det gif- verklig hjälp i alla inom ett hem les tillfälle lära sig battre rnatlag- Förek.
göroin.
Kunnig i iiiatlagn.
Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholtt~.
iing, mot fritt vivre eller möjligen Icläds.
och om möjligt enkl.
sjwkv.
iågon betalning.
Tacksam för svar Får pl.
1 Sept.
om snart svar, med A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261. närkt " 850, Edenö.
Fot.
Rek.
o. löneanspråk sandas till meddelar rad.
" Köpmansheniil, Arboga p. r. vid val af damtoaletter, färger, mo- Ars battre, anspråkslös flicka Jeller m. m., vid ordnandet af vå- önskar med forsta plats som ningar, dekorering för fester m. m. ijälp åt husmoder.
Ar kunni i mat- Uppköper modevaror för danler agn.
och bakn.
Onskas ffi anses önskas att biträda vid husnioders- i landsorten.
Moderat arvode.
; om familjemedlem.
Tacksam för kurs.
Svar märkt Genastll Allm.
; var till tll&amp;åring ", Kilafors p. r. Tidningskontoret, Gefle.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
LEDIGA PL A TSER.
Sjuksköterske platsen Studentska, Sjuksköterska Vid större lasarstl L G Föreståndarinne- platsen T En barnkär, enkel, huslig flicka, 18 Skolkökslararinna Modebyrån,
SIGRI D Deposition &amp; WAGMAN KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Lärarinnekurs i matlagning och handarbete (fullständig Iiiraritiiie- Grupper i det fria.
förstoringar utföras kurs i huslig ekonomi) börjar den 1 sept.
Anmälan till intriide göres Förstklassigt arbete!
Amatörer iiiidervisas före den 1 juli.
Pris fr.
Kr.
e pr duss.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sönisiad och hiil- Obs.
Hiss I solara och iiärmast f sedd för flickor med högre skolbildning börjar A.
T.
83 03. den 1 sept.
Anmälan före den 1 aug.
p ar da hyn!
Specialkurs (högre husiiioderskurs) i finare matlagning, klHdsiirn- med hygieniskt Crknie " Amoiireuse ".
End; nad och barnavård börjar den 21 aug.
Anmälan före deii 1 mg.
niedel att fA hvit, fraiche och elastisk hud Praktisk yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hiisfi~llt.rskor Borttager il kort tid näsrodnad, finnar frlknar relormar ormaskar, solbrZnna börjar den 21 aug.
Anmälan före den 1 aug.
rynkorlp den röda6e Iud blir huit, och inne Ansökan till de Lärarinnekurser (endast för skolkök], sc: !n börja I haller densamma inga för huden skadlig; jan.
1910, insändas före den 1 nov.
beståndsdelar.
Tryckt program gratis och franko på begäran.
Tillhandahi3les för 3 o. 5 kr.
pr birrl hos sjiikgymnast Annn Willmark, Braliega Inspektor: Professor O. Hammarsten.
tan 3.
Allm.
Tel. 21323.
Riks 123 10.
Til Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
landsorten mot postförskott.
HQre Lararinneseminariet vid stilteisen Kjellbergska Flickskolan Med anledning af Riksdagens beslut, att Statens Högre Lärarinne- seminarium fortfarande skall vara treårigt, kommer det med Kjellbergska Flickskolan förenade Seminariet att omorganiseras till ett treårigt Högre Lärarinneseminarium.
Till inträde i afdelning I berättigar fullständigt afgångsbetyg frin 8-klassig flickskola eller genom inträdesexamen styrkta motsvarande kunskaper.
Studentskor kunna viiina inträde i Seminariets näst högsta afdelning.
Ansökningar, åtföljda af betygsafskrifter, frejde- och lakarebetyg, torde före 1 sept.
insändas till Seminariets föreståndarinna, Södra Va- gen 23, Göteborg.
Göteborg den 1 juni 1909.
(Nord.
AB.
40674) STYRELSEN.
Xvinniiga Juridiska Bydin, Wallingatan I Z. l /, 10-4. f ö r huslig e k o n o m i i Uppsala.
(invid Norra Bantorget) Sparkassa Kontorstid kl. Fackskolan FOTOGRAFIATELIER 3 UPPLANDSGATAN 3.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18330.
Fem prilkfiga afven fyrsböcker för barn och ungdom.
Berättelse för barn och iiiigdoiri.
Fritt efter Jules Yerne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
G r - tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyaande, 259 sidor.
Med 45 ilhi- strationer af Ingeborg Udddn.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Tsarens kurir * Par~i~de Sagogrottan i Sagoskogen.
&amp; g5 ' " '; 5 3 Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
?ris: 75 öre.
fiir barii: 5: efter Den hemlighetsfulla on.
Berätteise och m,0rn.
, t, Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio-: ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Hj ilten bland h j ältar skildrade barn och ungdom af för Marle.
m FI m Loil- Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagner?
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 Gre.
Erhålles i hvarje bokhandel eller direkt fran FoIkslcolans Barntidnings Porlagi Stockholm.
(Stina Qui: it.
; Rodenstamska l: /: I Ii Slöjd- och Hushillsskolan pri Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
Hygieniska Skodon tillverkas för Herrar, Damer o. Barn.
OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- formföreningen.
Skodon tillverkas äfven efter nrodern fasoii.
Allt arbete utföres noggranl och af basta material.
Hemskolan Benminge Undervisning i allt till ett heiiis vård nödvändigt.
5 mån.
kurs.
Härligt läge.
3: dje kursen 20 juli - 20 dec.
1909.
Vidare upplysningar, prospekt och referenser lämnas af Fröken Eva sack, adress som ofvan.
Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 mtr.
akta färg, vackra raii- liga eller rutiga mönster, erhålles till - 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra ina mönster till 3,20 st. Otto Os- carson, Gamla Kungsholmsbrog.
23 4, Stockholm.
P. Oust.
Pettersson.
52 Droffninggatan 52.
Fredrika-Bremer-Förbundet: Pbrotbninggatar.
$4.
Kikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
All=.
tci.
48 16.
FnedrlEra-Bremer-Fdsrbundets Sj~kskBterskebyti: ' B ' unnchg.
25.
Allm.
tel. 8 % I I. Rikstel.
68 98. aIllsf8rteo kning.
Dagens nummer innehaller: Kvimnlliga yrkesidkare B G8teborg.
IV.
Elisabeth V~rn-Bugge.
Af Maria Holmström.
uinnli arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Elisabeth Curttetius: Carl Eric Lestadius och hans broder Petrus.
Rec.
af M.
E.
B.
54 Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
-
