# ID: svediakorp-per397
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,852
# sentences: 950
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r21.
s t o c k h o i m den 27 M a j 1909., - - ~renum; rations~ris: kr.
4: 50 112 år.
.
kr.
5: 50.
,,.
,, 3: 50 1 ' i4,,.
.
,, 1: 25 111 år.
' 14 Lösnummer 10 öre.
~renume ?ation.
sker: saväl i landsorteo ' som i Stockholm 8 närmaste postanstalt elld bok- handel.
.
.
.
I Redaktlon: Mästersamuelsgatan 51, en tr..
Allm.
I Redaktör o. ans; arig ' l Expedition och ~nnonskontor: Mästersamuelsgatan 51, p n !r.
' ELLEN.
KLEMAN; Telefoner: 63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: Kl, 11-12.
-.
-.
~ t ~ i f n i n g s t i hvarje d ' torsdag.
utgifvare: .. 2: a 7,, Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm, Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
1 Annonsprin: 15 öre per - mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gång 10: Rabatt: 5 ggr 5, 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20°10,.
50 ?gr .. 25 Ola.
- Annons bor vara ~nlamnad.
senast måndag f. m..
-.
Kvinnliga yrkesidkare-: i Göteborg.
,.
i a Elisabeth Bast ' holm.
arg.
,.
-.
.
D å den på1880- talet startade Göteborgs Para- mentverkstad på grund af ogynn- samma omstandig- heter måste upp- lösas, fick fröken Bastholm den idén att ensam upptaga det nedlagda ar- betet.
Under en tillfal- ' ligtvis.
genomgin- gen kurs i konst- sömnad vid Hand- arbetets Vänner i Stockholm hade hon funnit sig sar- skildt tilltalad af den kyrkliga textila konsten, hvil- kens.
djup och mystike ju inger ett helt annat intresse an vanliga lyxarbeten, låt vara af an så konstnärlig rang.
Genom ett litet bidrag af 250 kronor frh den upplösta Paramentföreningens kassa sattes fröken Bast-.
-., ...
holm i tillfälle att.
göra en resa till ' Neuendettelsau vid ~iirnberg; en af.
de mest berömda parament- anstalterna i Tyskland, från hvilken altarprydnader utgått till nära 2,000 kyrkor.
Har arbetades strängt) minst 10 timmar om dagen.
.
Eleverna vor0 af den mest oli,ka nationalitet, men alla eldades af den konsf narlighet och hängifvenhet för uppgifterna, som besjälade anstaltens ledare: på 6. månaders arbete följde.
1 månads ' studieresor -.
till Eisenbach, Dresden och ' Herrn hut.
P3 sistnämnda plats gastade fröken Bastholm den framstående para- menttecknaren professor Beck, från hvilken tusentals kompositioner äro utghgna.
Dessa ut.märka sig så- som synnerligen ' lätt.
utförbara i sömnadssattet, äro kraftigt, .vackert ' och så att saga barnsligt religiöst tänkta) ' men lida af en viss enformighet och ' visa brist på teknisk utbildning.
.
Emellertid har Beck varit en kraftig banbrytare på sitt område.
Hans förnämsta kompositioner förekomma i domen i Schwerin och bestå af en praktfull samling ante- pendier i kyrkoårets fem.
färger.
Hemkommen efter denna resa var det so ' m froken Bastholm ' begynte sin verksamhet.
Det var - år 1899.
Alldeles ensam, utan något så att .saga officiellt upp- drag ' - - om ' an ' i tysthet påstött -- utan stödet af n i Promenaddräkter - -.
&amp; h.
I Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en mycket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska t ger, solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
OBS.!
Med detta gofa fabrikats pilsbillighet finnes ingen l (onkurrens.
.
: OUSTAF HOLMBLOMS
2 46 - D A G N Y vare sig styrelse eller förening och i saknad af en- skild förmögenhet öppnade hon nu Paramentverk- staden C Göteborg.
Länge lät icke den första beställningen vanta på sig.
- Hur väl minns jag icke då denna kom och med hvilken glädje- jag sydde det enkla antependiet - det var till någon liten kyrka i Skåne - be- rättar.
fröken Bastholm.
- Till och med på skynket, hvari det nedlades i lådan, broderade jag, ' för att det skulle se genomgående prydligt ut.
Nu begag- nas domestik till 17 öre metern som omslag, utan att det förses med så mycket som en fåll en gång.
Efter ett års tid vor0 arbeten utförda för 5 kyrkor.
.
En kortare resa till Berlin med studier i Gewerbe- Museum afbröt de nu ratt arbetsamma år som följde, då beställningar inkommo tätt på hvarandra.
Så år ' 1906 sökte och erhöll fröken ~asth8i ' m ett stipendium af k. Kommerskollegium såväl som af Göteborgs Handtverks- och Industriförening.
Dessa satte .henne i tillfälle att göra en lång och grundlig studieresa till Köln, Niirnberg, Miinchen och Wien.
Äfven Neuendettelsau besöktes för några veckor.
I Wien lyckades fröken Bastholm efter stora ansträng- ningar.
och endast med svenska konsulatets bemed- ling få.
tillträde till en större industriskola, dar till- fälle gafs att- se och studera häpnadsväckande sköna saker i guldbroderi.
Arbetena kallas betecknande nog för ~Nadelmalereien D..
Sommaren samma år - före utresan - utställde fröken Bastholm i Göteborg jämte en del andra ', ';,.
paramenta afven den då fullbordade biskopsskruden för det nybildade Luleå stift - .ett mästerstycke i para- mentik., som det kallades af konstbe ' domare på platsen.
Kåpan, som till utseende och material betyd.&amp;gt afvek från förut befintliga, var af purpurbrokad med inväfda kyrkliga symboler.
Framtill uoro två bårder - i rikt broderi, komponerade i gotisk stil med rosor, liljor och törne, hvilka symboler också förekomrno på mitran: Äfven kräklan levererades af jröken Bast- holm.
Den var utförd af förgylldt silfver och eben- holts och skilde sig genom originella detaljer frin dem.
man förut sett.
Samtliga ritningar vor0 utförda af fröken Gisberg.
Många beställningar till norrländska kyrkor, hvari- bland Pajala, Ytterhogdal och Dorothea, såväl som till kyrkor i Skåne, bevisa ' att intresset för paramen- tikens sköna konst vaknat i såväl norr som .söder af vårt land.
Pa.
sista tiden har fröken Bastholm fullbordat två mässkrudar till Karl Johans-kyrkan.
i Göteborg och är .f.
n. sysselsatt med paramenta för den nyinvigda vasak yrkan därsammastades.
Hvar och en förstår lätt, att till den punkt fröken Bastholm hunnit når man icke utan efter mycket famlande och sökande, stora ansträngningar och tål- modiga försök om och om igen.
Att ensam och utan föregående erfarenhet företaga sig att skapa en paramentverkstad för västra Sverige, hvilken efter endast 10 års arbete nått en sådan utveckling, som den har, vittnar om stor energi och stor kärlek till d e t föresatta målet.
MARIA HOLMSTROM. '
.
.
.
.
Hur aktas den högre kvinnobildningen i vart land?
D et är en sedan gammalt känd sak, att svenska staten ej ansett sig .skyldig att sörja för de.
kvinnliga medborgarnas bildning på samma satt som for de manligas.
Än i dag äger staten endast en högre flickskola, statens Normalskola för flickor, un- der det att s. k. allmänna läroverk för gossarnas undervisning finnas i stor mängd.
Någon ersätt- ning har dock legat däri, att staten på senare.
år mera frikostigt understödt de privata elementarsk.0- lorna för flickor, hvilka ensamma och under stora ekonomiska svårigheter måst sörja för den svenska kvinnliga ungdomen ' s undervisning utöfver folksko- lans matt.
Till innevarande års riksdag har framlagts en kungl.
proposition om ökade anslag till flickskolorna, särskildt för .att kunna bereda deras lärarinnekår drägligare villkor.
Man skulle väntat, att den riks- dag, som gifvit kvinnorna ökade kommunala rättig- heter samt tillträde till ett flertal ämbeten, och .främst.
den kammare, som utan diskussion antagit förslaget om kvinnans politiska rösträtt och valbarhet, skulle behjärta det viktiga krafvet om tillgodoseende af den kvinnliga ungdomens undervisning.
Men hvad sker?
Just den nyss nämnda kammaren beslutar,.
att anslag till högre flickskolor skall .beviljas .endast under förutsättning af bifall till förslagen angående högre folkskolor och kommunala mellanskolor ..
O m så- lunda medkammaren ej kan ansluta sig till f.örslaget om en ni, betydelsefull skolreform blott några få år efter en annan genomgripande förändring inom vårt undervisningsväsende, så skall staten ej göra något för den högre undervisningen af vårt lands kvinn- liga ungdom.
Ligger ej en oerhörd orättvisa i denna tankegång: Om Första kammaren ej antager förslaget till mellanskolor (i hvilka b5de gossar och flickor kunna föras till realskoleexamen), så skall sta-.
ten ej gifva något understöd till kvinnlig undervis- ning utöfver folkskolans mått?
Om Andra kam- '
27 D A G N Y maren endast villkorligt utlofvat understöd till ' - en- skilda goss-skolor, kunde man möjligen förstiitt saken, ty v f ö r gossar ger staten i alla fall tillfälle till fort- satt undervisning, - ehuru det nog blefve skäligen tringt i d e allmänna.
läroverken, om med ens .de enskilda goss- och samskolorna upphörde, - men att dessiltom satta hela den högre flickskoleunder- ' visningen p i spel, det kan ej ' annat än väcka stor förundran.
Hvilken bråkdel af landets kvinnliga ung- dom kunde väl mottagas i statens Normalskola for flickor?
Faran afvärjdes ju, genom att Första kammaren icke ville afventyra den högre flickskolebildiiingen, utan därför biföll förslagen till en skolreform, som den kanske eljest ej velat främja.
Men för oss kvin- nor står kvar som ett outplånligt minne af skolde- batten i den .svenska riksdagen anno 1909, att den högre skolbildningen.
för den blifvande svenska kvin- nan, för henne, som skall.
b.eredas att med insikt och ansvarskänsla taga emot nya attigheter och dar- med nya plikter, den spelar för ett stort antal af herrar politici en mycket underordnad roll,.
om den - ock i nödfall kan vara lämplig som - tumskruf.
-.
, T.
K.
..:.
SkoifraIgornas slutliga afgörande '.
inför riksdagen.
I anslutning till det af riksdagens särskilda skolutskott uppgjorda sarnmanjäm kningsförslaget rörande de kommu- nala mellanskolorna ha nu båda kamrarna fattat sitt defi- nitiva beslut i frågan.
Vid sammanjämkningen stannade utskottet anggende .statsanslagen till högre folkskolor och kommunala mellanskolor vid Andra kammarens uppfattning, i fråga om bestämmelser om statsunderstödda enskilda läroanstalter vid Första kammarens, och detta utskottets förslag har nu antagits af båda kamrarna.
Fruktan för att de enskilda statsunderstödda läroverksanstalterna skulle komma att ffi sitta emellan for den nya skolreformens skull har således dess bätti ' e visat sig öfverflödig.
. '
Angående eforalstyrelsens befogenhet att ha uppsikt öfver kristendomsundervisningen hade utskottet såsom sam- manjämkning föreslagit, att biskoparna skulle ha inspek- tionsrätt vid högre flickskolor samt enskilda och komrnu- nala mellanskolor, däremot icke vid högre goss- och ' sam- skolor samt enskilda lärarinneseminarier.
Detta förslag antogs af .Första kammaren, Andra kammaren afslog emel- hed 104 röster mot 99. lertid ~ammanjamknin~en De e. o. skrifbiträdena i statens ämbetsverk.
Hr Lind- hagens interpellation, .huruvida en fastare ordning ' för skrifbitradenas stallning i ämbetsverken vore att vänta till nästa riksdag, besvarades på onsdagen förliden vecka af finansministern.
Med anledning af 1906 års riksdags- skrifvelse hade utredning verkställts och förelegat färdig vid ' .förra Arets slut, men maste undergå ytterligare gransk- ning.
Tal.
ansåg sannolikt, .att riksdagen vid behandling af stat för ett verk skulle nästa år få fastställa.
grunderna för detta verks skrifbiträden, som sedan följande år kunde tagas till norm för andra verks.
Hr Lindhagen .tackade för svaret och uttryckte förhoppning, att man allvarligt skulle gripa sig an med tryggande af dessa illa lönade.
statstjänare.
.
Debatten var.
därmed afslutad.
Biografkontrollen.
Riksdagens bada kamrar ha bifallii hr Clasons och hr Hellgrens m. fl.
af Första tillfälliga utskottet tillstyrkta motioner om att riksdagen ville i skrif- veke till K.
M: t anhålla, att K.
M: t efter verkställd utred?
ning måtte utfärda effektiva föreskrifter .till förebyggande af det.
skadliga inflytandet af biografföreställningar, sä ' r- skildt p5 den uppväxande ungdomen i vårt land, samt i den mån riksdagens medverkan kräfves till riksdagen göra de framställningar; som häraf kunna föranledas. '
Det tyska, kvinnoförbundet.
~ r e fr$ * f Berlin., M.
ånga svenska läsarinnor veta säkerligen hvad den engelska (lprimrose-leagueu ar, om det tyska ' kvin- noförbundet hafva de däremot kanske aldrig hört talas.
Det stiftades ocksk först i februari detta år.
Initiativet till denna sammanslutning togs icke af kvinnorna själf " a utan af män, parlamentsmedlemmar, tillhörande olika politiska partier, en- dast med undantag af socialdemokratien.
.Ordförande i för- bundet blef fru Marie von Alten.
Tyska rikets förenings- lag, hvilken antogs förlidet år; tillåter hvarje kvinna, som fyllt 18 år, att vara medlem i politiska Greningar; detta hade dessförinnan varit förbjudet.
Det kampades mycket om denna lag.
De som ansågo, att endast de socialdernokra- tiska kvinnorna skulle begagna sig af den medgifna rättig- heten fingo icke orätt.
Ty med undantag af dem och de s5 kallade ~Frauenrechtlerinnenll har det visat sig, att den tyska kvinnan i det stora .hela icke brytt sig stort om po- litiken.
Det finnas de, soni äro stol.
öfver att ' - ej ens läsa tidningarna.
" Politiken fördarfvar karaktären, den är män- ' nens affär och angår, oss icke.
.
.
.l1.
Sådana.
omdömen kan man ännu f5 hora, icke blott från mannens utan äfven från kvinnornas sida.
.
.
.
Och detta säges af människor, Som i den preussiska drottningen Louise se ett slags nationalhelgon. '
mor- farsmor ' till den nuvarande svenska drottningen tog icke allenast af allt sitt hjärta del i folkets.lidanden under olyc- kans tider, - hon satte sig ' äfven in i alla politiska och fosterländska frågor, hon korresponderade därom ined furs- ' tar och ministrar, och hon utöfvade det största inflytande på sin gemåls beslut ..
De tyska kvinnorna dyrka henne och synas dock tills nu annu icke begripa, hvarföre hon egentligen var s5 beundransvärd: icke bara för allt hvad hon sjalf led - förföljelse, fattigdom, umbäranden, sjuk- dom - och icke endast för huru hon bar detta,-utan annu mera darföre, att hon handlade och eggade män till att handla.
.
i en tid, c@ alla förtviflade.
Som sagdt, våra riksdagsman insågo, att så godt som uteslutande de två ofvannamnda politiska grupperna skulle ' '.
248 D A G N Y begagna sig af den nya lagen.
Och därför vande mannen sig till kvinnorna i allmänhet och sad.e: Vi behöfva kvin- nornas hjälp!
Vi kunna ej längre umbära dem.
Kom och tag med hjärta och hufvud del i vårt arbete och våra straf- vanden!
([De tyska kvinnorna svarade på denna vädjan med stiftandet af kvinnoförbundet.
För tjugo eller till och med för tio år sedan skulle de tyska mannen ej lia talat så.
.
Detta ar ett utomordentligt stort framsteg.
Ty de man, som i dag begära kvinnornas hjalp i arbetet för fosterlandet, måste också göra klart för sig, hvad denna3nskan för med sig för framtiden: kvinnans praktiska medarbete i det poli- tiska lifvet - hennes rösträtt.
Förbundets ledarinnor utgå från den åsikten, att det tjänar till intet att aga eller strafva efter en ratt, om man icke förstår sig på att uppfylla de plikter, som den medför.
Det behöfs i. första hand, att den tyska kvinnan af de bor- gerliga partierna förbereder sig för sina nya plikter.
Hit- intills ar det endast en mycket lifen minoritet, sorir ' varit politiskt intresserad.
Alla fosterländska och politiska fragor ingripa emellertid djupt i hela folkets lif; deras lösande angår kvinnorna lika mycket som mannen.
Och kvinnan, hvilken måste betala skatt likafullt som mannen, hvilken ar i lika hög grad som han beroende af krig-och fred (itinin- stone lika mycket som en man, som icke gör ' värnplikt) ' - hon skulle icke ' .bry sig om; icke ens vilja förstå, hvad som rör sig i den politiska världen?
Älskar en sådan kvinna sitt folk och sitt land?
Huru kunna kvinnorna strafva efter- ' den politiska rösträtten) så länge de tänka så?
Den uppgift förbundet har föresatt sig är nu att lara kvinnorna - att förstå och verkligen intressera sig för sina sammhiilleliga plikter.
llThe primrose-leaguell ar en före- ning af konservativa elementer; ((Der deutsche Frauenbund " kan och vill icke vara det.
Det stiftades p3 initiativtagande af medlemmar tillhörande tre olika politiska partier, och det kommer att förhålla sig neutralt i såväl politiskt som kon- fessionellt hanseende.
([Förbundet vill förstärka det gemen- samma band, som knyter samman, eller borde sammanknyta, rika och fattiga, lärda och obildade kvinnor, hustrur och konstnärinnor: f osterlandskarleken.
Den tyska kvinnan, som vill sysselsatta sig med politik, måste fran början stalla sig öfver partierna; Vi hafva nog af splittring.
.Det finns- en lösen för alla: fosterlandet!
ll Så skrifver Agnes Harder, en bekant författarinna och en af förbundets stiftarinnor il en uppsats i oDie tggliche ~undkhau '.
" Men, (l fortsätter hon, Ilingen människa får vänta, att ett under sker och att ett palmtrad utvecklar sig ' ur en dadelkärna och framalstrar frukt som en indisk fakir kan trolla fram det för våra ögon inom nagra minuter.
Utvecklingen behöfver tid, möda och arbete.
De som stiftade det tyska kvinnoförbundet vilja arbeta med tålamod - för sig själfva och för andrall.
Hvar vecka föranstaltar förbundet ett föredrag i Berlin ") för sina medlemmar och afven för utomstående.
Föredrag hållas af riksdagsman, professorer, l [globe-trottersl och - last but not least -- af damer.
Dar talas; om riksfinans- reformen, om de tyska kolonierna, den internationella kvinno- handeln, om kvinnofängelser och.
ref.ormer af strafflagen,, ' - ' * j Det finnes medlemmar och lokalföreningar också i andra städer.
.
.
såväl som öfver historiska ämnen.
Den 26 april började en fjorton-dagars social utbildningskurs för damer - ' för- bunden med, fria diskussioner.
Dylika kurser skola anord- nas ' tid efter annan.
Förbundet ämnar arbeta intensivt.
Huru arbetet kommer att laggas och i hvilka riktningar det kommer att gå, får framtiden utvisa.
([Det som ar nöd- vändigtll, skrifves i förbundets meddelanden, Ilär en viss social pliktkänsla) som gör att vi för vår egen skull vilja medverka till förbättringen och höjandet af alla våra med- kamraters läge.
Endast därigenom kunna vi medverka till lösningen af den sociala konflikt, under hvars tryck hela det tyska folket liderll.
Dessa ord iippna stora uppgifter för det unga förbundets verksamhet.
Jag vet icke, om det finns ett.
förbund i Sverige, som har till uppgift att lära kvinnorna att fylla sina plikter mot sitt fosterland.
Kanske behöfva de svenska kvinnorna icke lära detta, kanske äro de fullkomligt förberedda för att ut- öfva de politiska ' rattigheter, hvilka åtminstone alla Dagnys läsarinnor strafva efter.
Jag hoppas emellertid, att det i alla fall skall intressera iem att höra, att afven de tyska kvin- riorna börja tanka på sina .plikter mot fosterlandet.
Vid om- nämnandet af den har s i nödvändiga försoningen af de sociala motsatserna uppstod tanken inom mig: är den icke lika nödvändig i Sverige?
Under strejktiden för tvi år sedan märkte afven jag som främmande, (jag uppehöll mig i Sverige just vid den tiden) huru skarpa de sociala motsatserna voro.
' För Sverige och det svenska folkets skull, hvilka jag lart mig alska, hoppas jag allvarligt,, att de svenska kvinnorna må klart .känna sin plikt att medarbeta till lösningen af de sociala konflikterna.
SOPHIE CHARLOTTE VON SELL.
Kvinnornas utställning i London.
I samband med den internationella röstrattskongressen ' har en kvinnlig slöjd- och handtverksutstallning öpp- nats i London.
Hvarje slag af kvinnoarbete ar där repre- senteradt, dyrbara dräkter, smakfullt pyntade dockor, bro- derier, läder- och guldsmedsarbeten, m. m.
Bland de olika afdelningarna., femtio till antalet, kan sarskildt näm- nas trädgårds- och jordbruksutställningen, dar smörtillverk- riing framställes; på den internationella afdelningen tilldrar sig de svenska bondsmyckena och nationaldräkterna i hög grad uppmärksamheten.
I bokstandet, hvilket ordnats af de kvinnliga författarnas röstrattsliga, finnas arbeten af de förnämsta engelska skriftställare) försedda med deras egen- händiga namnteckningar.
Som en särskild sevärdhet märkes i ett hörn af ut- ställningssalen tvanne fängelseceller.
I den ena, hvilken är väl möblerad, sitter en elegant klädd: man i en bekväm stol och läser en tidning.
Skrifmaterial och böcker ligga till hands.
pA bordet framför honom, och te med läckert tillbehör har nyss serverats.
Det är en politisk finge.
I cellen bredvid, hvilken är hälften så stor, sitter en suffragett, en kvinnlig politisk fange, klädd i den grofva.
fangdrakten och sysselsatt med att slå in försändelser - de bara väggarna och det kalla stengolfvet fullborda den, starka kontrastverkan mellan de två arrestanternas förhål- landen.
Som synes, försummas ej tillfallet ' att slå, ett slag, för suffragetterna.
.
Dea nöjen utställningen bjuder.
på ara anordnade af aktriserna; rösträttsliga och äro särdeles omväxlande och underhållande.
Mindre tillfällighetsstycken uppföras hvarje dag af de förnämsta aktörer och aktriser; ett vaxkabinett, ordnadt af Miss Cicely Hamilton, den kända skådespeler- skan och författarinnan, förekommer afven; ett par dam- orkestrar samt en damkvartett bidraga till un.derhallningen.
Hela den välordnade utställningen, hvilken öppnades af Aldeburghs kvinnliga borgmästare Mrs Garret Anders- son, vittnar om den högt uppdri£na kvinnliga yrkesskick- ligheten och konstförfarenheten, inte bössornas l-öringar, 2-öringar och 5-öringar fun- nits till.
.
.
Ja, vi vor0 mycket: nöjda med idén, icke minst vi som haft, bössorna att plocka i, och därför vore det glad- jande,.
om flera föreningar kunde begagna sig af den än de som redan gjort det.
Om föreningen ar aldrig så liten, borde sparbössor kunna ge en relativt god inkomst enligt vår.
erfarenhet. '
Ty knappast nagon behöfver af ekonomiska .skal - draga sig för att, ta en ' bössa.
- Om man lägger ner e,n 5-öring eller en 10-öring i veckan, blir det; föga kännbart, äfven om ens inkomst är betydligt * begrän- sad, men på aret .gör- det medlemsafgiften: flera ginger om.
Kanske ar man ocksa i tillfälle att få hjälp.
med en och annan slant af vanner.och bekanta, något som dock ej är att bygga på, ty vara kvinnliga vänner äro natur-, ligtvis medlemmar af föreningen och ha egna bössor, och af vara manliga våga vi.
val knappast begära mer an deras moraliska stöd åt saken.
.
.
.
.
.., För den som har rad att offra en sedel p i.
en: gång åt krigskassan, kan det kynas öfverflödigt med dylikt plock.
i bössor, men som vara föreningar till stor del bestå af för en.anspr~kslös inkomst arbetande kvinnor, sa tror jag, att omtalade sätt att lämna ett.
nödvändigt bidrag till agita;.
tionensl mångahanda utgifter är ett af de basta och säkert Ett gif akt till r8strättsf6reningarnaI.
.
,, det enklaste.
.
Låtom oss komma ihåg att penningen regerar värl- tt a r.
har gitt, sedan ~ ö t e b o r ~ s f ö r e n i n ~ lämnade en ut sina första sparbössor med godt hopp om att icke sa få den - icke minst dem som skola ge oss medborgarrätt:: I slantar skulle skramlas ihop till rösträttsarbetet p&amp; detta - och Htom oss därför taga en .sparbösia!
Fastan jag vill minnas, att saken en.
gång ' .förut.
af allehanda missionsföreningar så länge och med god fram- varit omtalad i Dagny, kanske det inte skadar.
att .nämna gång praktiserade satt.
Hvarf6r skulle icke vår förening vara lika off&amp;-&amp;g.
att sparbössor,.
särskildt tillverkade för ändamålet, £imas som missionsföreningarna, da vi äro vissa om att ha en att f&amp; .till inköpspriset, 25. öre per styck (l&amp; .till bössorna 1,75 per dussin) hos .vit- sekreterare, fröken Hildur stor mission .att fylla!
tänkte vir initiativtagarinna och flera med henne.
Och s i hade vi alla dagar läst om Öijer (adr.
: endast Göteborg).
.
.MARIA KALLSTROM .. hvad vira engelska medsystrar göra för sin sak, med varmt hjärta och öppen pung, och därför var det inte utan, att en och annan af oss skämdes litet smått.
Ty hvad göra val vi, som hvarken skriftligen eller muntligen agitera för vår sak!
Vi äro nöjda med att vara medlemmar, det ar oftast allt.
Och dock.
skulle vi kunna göra mycket utan något slags ouentlighet om vi af en eller annan anledning draga.
oss för ' den, endast med att gifva var skärf till arbetet.
Pengar äro ju tidens lösen, de behöfvas till det mest ideella.
arbete och hade våra.
rösträttsföreningar god ekonoini, vore ' pålitliga och valrekommenderade.
.
frigan säkert ett betydligt stycke längre p4 väg till malet.
Som sagdt, på detta tänkte vi härnere, nar vi förra önskas för Dagny såväl i landsor- året togo, våra sparbössor, ansenligt tilltagna i storlek med tanke: på kopparslantarna.
: Ty.
det.
var p&amp; dem vi räknade ten som hufvudstaden.
Anmälan å - en silfverslant vid.
högtidliga tillfällen, sasom glädjande.
.
riksdagsmannaval och framgångar för kvinnorna, .och en DAGNYS EXPEDITION,.
kopparslant i hvarda.gslag.
.De högtidliga tillfällena vor0 ~ästt&amp;sarnuels~atan h, St o&amp;kholm.
tyvärr ganska fa, och därför kunde det inte bli så många hvita slantar, men det .. bl ef dess mera koppar.
När kassören .nu för några dagar sedan tömde våra bössor, samlades det p i hennes bord en hel koppargrufva med en och.
annan trefligare slant ibland, och ' när slan- tarne .växlats M, blef det ändå.
tref~igare pengar af dem,.
riktigt stora sedlar,.
som ' aldrig vår kassa fått, om.
.
" Många backar små göra en stor .å ".
E ' a O Annonsf örmedlare, '.
:;, &lt; Sprid Dagny!
n a
.
' Est-ce qu ' une vie de femme se raconte?
Elle se sent, elle apparait, elle passe.
.
.l (.
I ngen samtida målare har föi-evigat Kamma Rahbeks drag.
gården star ett väldigt kastanjeträd, sannolikt af yrxgre Den enda tillförlitliga bild af henne eftervärlden äger datum, och uppåt väggarna klänga som fordom vinstcckar; utgöres af en fint skuren silhuett, som är otillfredsstäl- hvilka med sina drufklasar brukade kransa de nu här och lande, därför att - den i mörker höljer just det vi framför hvar söndriga fönstren.
Det mot staden vettande hörn- allt önskat se i hennes ansikte - en sällsynt själs ut- fönstret med den då vida utsikten öfver fälten och den strilning.
Ingen af hennes många litterära vänner har välskötta trädgården, från hvilket husets härskarinna s2 gifvit oss en fyllig karakteristik af henne.
Man kan icke mången gång beundrade minskenet eller viftade farvii: åt peka på ett positivt resultat af hennes lif.
Hon var icke kära besökande, ar det omöjligt att nu få en skymt af.
litterär i egentlig mening, utom sasom brefskrifverska.
Alldeles midtför reser sig nämligen den stora anstalten för Hur har då hennes namn blifvit s3 odödligt i vårt grannland, ~lAandssvage (l, inom hvars strängt fridlysta område genom att det där ännu lyser upp för det nu lefvande släktet?
en besynnerlig ödets tillskyndan äfven det hus befinner sig, som på sin tid utgjorde den karaste fristad Och hvarför skall vid sidan af diktaren-pwbli- för danm marks aandrigste Qvinde~l.
Ett ansep- cisten Knud Lyne Rahbeks namn äfven hans ligt stycke längre ned i alléen - så lång!
har hustru Kammas för alltid vara införlifvadt ' med alltså den blomsterälskande fru Rahbeks $räd- den.
epok af dansk litteraturhistoria, som faller gård sträckt sig - står nu en enkel minnes.
inom öfvergångsåren mellan det 18: de och 19: de.
.
sten med en medaljongbild af b h b e k och ifi- Arhundradet?
skriptionen: " Her boede Knud Lyne bhbeIc og Var hon Danmarks m: me de Sévigné eller hans elskelige hustru^ (.
På sidorna: L. Danmarks Rahel?
Intet af - bägge och dock - Rahbek 1830.
K.
Ni.
Rahbek 1829 ".
Rundt -- något af dem båda.
omkring i de nybyggda stadskvartei-en bära Ett sådant lif som Kamma Rahbeks låter stenpalatsen sådana namn som flKamrria %h- sig svirligen berättas.
Det .kan endast anas, beks Minden, ' fKammah~s [~, ~~Bakkehusf~.
DeI kännas.
Ty hon var en af de fA benadade, är allt som nu härute minner ona Karen Mar-.
hvilka i rikt mått besitta detta sällsynta något, garet he, af hennes lilla syster på barrispriket som plägar nämnas själfullhet, och hvilka äga gåfvan att lägga poesins förtrollande gulddager.
öfversatt till Kamma, ett namn som kon ficS P,MMA RAMBEK.
öfver lifvet.
behilla till sin död och utöfver denna.
Icke Sällan .händer det.
att en svensk, som besöker Köpen- långt härifrån finns på Frederiksbergs kyrkogård en murgröns- hamn, ' förirrar sig sa långt västerut som till Frederiksbergs kransad sten med en enkel grafskrift af Danmarks stórste Have, och ännu mindre känner han till Söndermarkens skald öfver makarna Rahbek samt Kammas älsklimgsbrorEe~, vackra skogspark.
Helt få steg därifrån ligger ännu det i hvilken i lifvet städse delade deras hem: Danmarks litteratur historiskt vordna liBakkehusetfl, invid # # Med elskte Viv vor Digter hviler her; den allé, som numera bär namnet (~Rahbeks allé ".
I bör- De deelte troligt Livets Fryd og Kummer, Og han som var dem bägge kjaer jan af 1800-talet, genom dy och träsk, i ur och skur, har Og leved dem saa laenge naer allt hvad den danska hufvudstaden då ägde af spirande Nu deler med dem Gravens Slummerll.
eller blomstrande diktare och skönandar styrt sina steg genom denna samma allé till den diktarboning, där enligt Midtöfver på samma kyrkogård har Adam Oehlen- en skämtsani ' biljett fran Oehlenschläger ' Gratiernes och schläger, som af Kamma skämtsamt nämdes flah SV&amp; Musernes Yndling, vor Velynderinde og Veninde, Kamma, ger Alpha och Omega ", själf fått sitt sista hvilorun vid sidan af sin hustru, Kammas syster Christiane.
Så h2.r Rahbeks Qvinde " - förde spiran.
För några i r sedan hade man här i de gamla rum- döden åter sammanfört de människor, som i lifvet hfird2 men med stor pietet anordnat en Kamma Rahbek-utställning, tillsammans i glad som mulen dag, om än någon g2n2 som helt visst har varit af stort intresse för alla hennes skilda åt af öfvergiende misstämning.
I kyrkan dan bred-.
beundrare *.
Af den plats som en ging utgjorde ramen vid vigdes den 23-åriga Karen Margarethe KIeger er * för denna liffulla kvinnas hvardagslif återstår dock numera augustidag 1798 i tvil eller tre vittnens närvarc, och eli - dast själfva boningshuset.
Och denna lagt belägna, en iskall januaridag 1829 lades hon här till hvila, enlig!
si11 gång nog så ansenliga gulrappade tvivåningsbyggnad med önskan följd af ungefär samma fåtal af sina närmste.
$2 gammaldags spetsigt tegeltak ligger s i väl omgärdad, att stilla och omärkligt slocknade hennes lifsgnista eftcr eii det har sin svårighet att taga den i Ögonsikte.
Midt p i längre tids aftynande, att hennes make, ' den hoppfulle ", * Se O. Borchsenius ' uppsats (~Bakkehusets i Ord och Bild tillbragte fyra timmar vid hennes dödsbädd i vantan pi 1904. hennes återuppvaknande.
[[Det var förgäfves u, utbrister ' '
han med smarta; " det är jagasom har vaknat upp ur en ligheden) fosdi ' den- er af Gud; har, og.
hvorledes den kan.
30-årig lycklig drömt1.
.&amp;An.
detta plågsamma uppvaknande.
forene hvad der ellers * vilde vzre vidt.
adskilt fra '.
hinan.
.
.
förlöstes han .dock redan påföljande.
&amp; -; .. då han baddades den1l .- - -.
.
.
.
.
.
.
.. .. .., till.
hvila vid hennes sida.
.
.
,.
- D i äktenskapet var barnlöst. '
och .Rahbek ofta .i säll-: .O.
Mänskligt att döma .hade dessa tvi utgjort det mest skap.
med en eller annan van först sent om aftonen kom.
omaka par.
Rahbek var icke blott ansenligt mycket äldre hem från sin stadstur,.
hade " Bakkefrunl hela-förmiddagen,.
an sin hustru.
och till det yttre föga tilldragande, han var- till sitt förfogande.
.
.Men.
hon hade aldrig ledsamt.
Af Bven i flera fall.
hennes fullständiga motsatts.
Kamma, fadern, assessor Heger, som var .ett slags tusenkonstnär, hade.
som älskade ensamheten) kunde ' långa tider icke.
förmas - hon arft stor behändigh~t i alla slags praktiska arbeten.
at.t förflytta sig utom sin trädgård; dar hon, fiblommoriias Nar .hon icke arbetade " som en hastH i sin mönsterträd-, vän "; arbetade i sitt anletes svett; och det var henne myc- gård eller som sin mans renskrifverska eller llstak op ket emot ' att då och da .for Rahbeks skull besöka teatern, over begge aren i lutter Oehlenschlägerianau, kunde det 11.Gjaglerietl i det llbitterlige.
Kiabenhavn ".
.Rahbek, hvil- handa att.
man.
fann henne i full färd med det pa den kens ' stallning som lärare och föreläsare i estetik, teater- tiden nioderna ' askmakeriet.
Alltid hade hon beställningar ledare och.
tidningsredaktör nödvändiggjorde dagliga besök eller ville hor.
på födelsedagen .lyckl,iggöra någon af van- staden, hade en.
så .stor förkärlek för sällskapslifvet, att nerna med sina sirligt klistrade eller fint malade små papp: askar med .eller det hos honom på utan deyiser.
Dess- äldre .dagar.
urar- emellan agpade tade t.ill ett nästan.
hon .sig t!
studier sjukligt behof.
Han och läsning eller kunde om sön-.
stickade hon ull- dagsmornar.
ses strumpor till sin med tuben i hand man,.
läsande ~ e -.
f8ör att speja efter nofons Memora-, eventuella gäster i allén, och.
kunde bilia.
Hon var ett.
han utan sadana. '
verkligt sirakgeni; Utom tyska,.
fran-.
icke få tiden att ' gå,.
staMde han tjuf- ska och engelska,, ' ' pojksaktigt.
fram som hon fullstän- klockan en eller d i g behärskade,.
" .annan timme: läste hon obehin- Kamma, som icke dradt spanska, por- föl: intet kallats tugisiska, italien-: ogracernas älsk- ska och grekiska.
Iing " och till hela Men da en.
vän sin person var.
llBakkehusetsu nuvarande ' fasad med Kammas hörnfönster.
sänder henne en svensk bok, blir ytterst prydlig, al-.
skade ordning och har utan tvifvel haft svart att vänja hon en smula häpen; " Skal jag nadvendigvis ogsaa forstaa sig ' vid sin i otroligt hög grad ovirdade make.
Dock för Svensk?
Er det ~ e @ ikke nok, at jeg hjzlp&amp; m i g Rem en.
sidán natur som Kamma har detta varit oväsentlig- med et halvt Dusin andre ~ u n ~ e m a a l?
.
utbiister hon.
,.
i heter,.# som hori med sitt medfödda sinne för det, komiska komisk förtviflan.
Men det visar sig, att hon förstar lätt har satt sig ofver.
.
.Jag, som finner löje öfverallt och svenska ocksi mycket bra, och hon tilltalas af ~tterboms kan le åt hela världen OCH mig ' själf med, borde visser- dikter.
Hvad hennes eget modersmh ingir, så forrader ligen ha haft Aristofanes till min onkel ", skriher hon p8 hon sig i sina bref som den mest betydande stilist.
tal, ' om sin " uhyre Receptivitetfl aför det löjliga.
En sådan man som den uppburne predikanten, seder-:.
Och.
för dem som vilja låta påskina, att hon aldrig mera biskopen, J.
P. Mynster, hennes mångarige van och var lycklig i sitt äktenskap, förtjänar följande uttalande korrespondent, kallar henne flen hurtig Pen ((och kan icke anföras ur ett bref från 181 3 till den vän * man ' velat ut- nog ' förundra sig öfver den lätthet hon har att.
berätta.
peka som hennes verkliga.
förälskelse: liMitt Liv.
har en llJeg.
studerer mangen Gang., skrifver han till henne, helligere,.
bedre, varigere Nzring - -- - nemlig den ~Periode-Bygningen og den heele flyd.ende Stiil, fordi Kjzrlighed der u d g a a ~ af mit eget Hjerte og som omfatter jeg meget gierne vilde lzre dens Grace, hvilken jeg ganske alt hvad dei- er mig helligt og dyrebart.
Jeg ' vilde önske mangleril - - - jeg ret kunde skildre Dem alt hvad Rahbek og jeg ere Då man vet hur dessa hennes bref kommo till, skrifna for.
hinanden med al vor Forskja ?ZZighd; thi dette fore- ofta midt under ett säkert ingalunda betydelselöst samtal ' kommer mig som et skiant Beviis paa hvad Magt Yjzr- med en eller tvi besökande vänner eller med mariga af- brott för husliga bestyr, alltid med piskan på ryggen ' i '.
.
G. Brandes om brefväxlingen med Chr.
Molbech.
: (lnogle styrtende Ord ", därför att den trogna Stina, post-. '
' ' ' ' n.
252.
.
D.
A C N Y ' budet, redan ' står väntande vid dorren.
med sin korg, kan ' man icke annat än till fullo, i.nstämma i hans beundran.
: Ansprikslösa Kamma, hon som så ofta uttryckligen för- klarade, att hon endast skref.
af.
nödvändighet för nöjet att f i mottaga svarj om hon kunde ana, att dessa af henne själf s i ringaktade fruntimmersbref; samlade och utgifna i tryck,.
nu hamnat.
i hennes fddelsestads stora;.
i mer än en mening kungliga bibliotek, skulle hon vanda sig i sin graf!
: Till Mynster skrifver hon en ging just i detta ämne, att hon finner det ganska begripligt; när han skrifver till en dam, om han kan raka säga, att det blott är fruntim- mer som duga till att skrifva bref, men hon kan alls.
icke vara ense med honom, däri.
Hon vet för sin del endast en dam bland alla sina bekanta som har begrepp om hur ett bref skall vara; annars, säger hon, p4 sin oöfversätt- liga drastiska ' danska - " er der gierne i deres (vores) Breve, naar det- ikke er noget reent ~ölsesnak, saa megen Affektation, Forfzngelighed og jeg veed ej alt, som Idog er langt fzlere end den visdom der Undertiden kan .v&amp;e for meget af i Maendenes?
.
Och en annan gang: - lfmine Breve ere kun indret- tede at Izses een Gang og derefter tilintetgiöres, hg skulde der undertiden findes.
et eller andet.
i dem der fortjente at bevares, saa er der et Sted hvor man godt kan bevare sligt uden at i sin Pult behöve at have et Archiv af Dum- heder och Flau heder.
.
Eftersom badadera vor0 bannlysta ur hennes bref, där hennes djupa allvar och skälmska munterhet flyta lätt och behagligt samman, lata " de sig ännu läsas med nöje,.
och man kan icke vara nog tacksam för att de, icke alla till- intetgjorts.
Ty att det varit fallet med en stor del af dem framgir af Mynsters yttrande.
- " mangen.
Gang naar hun - skrev sig heftig, kom det til et alvarligt Bombardement, til Ytringer som, ikke bör opbevaresll - - - Mer an en .gång mottog den till kroppen bräckliga, till själen s i liffulla Bakke-frun frin denne sin utkorade själasörjare, hvilken hon fiupptäckt ' 1åhgt innan nigon annan och hvilken hon ägnade den hängifnaste beundran och kärlek, .stränga tillrättavisningar: försäkrar honom .med tirar af tacksamhet, att- just dessa bref äro henne särskildt dyrbara och att hon läser.
dem gang .. på gång.
* Jeg er uagtet mit heftige ~ e m ~ e r a m e n ikke t noget, flygtigt Memeske,# kan hon i ödmjuk själfkännedom säga.
Och detta spåras mer än väl i de bref, där nussedan hon själf är död och borta och de tungor tystnat, som sa lif- ligt sjöngo hennes lof, nigot af hennes ande ännu lefver kvar.
.
# Mit Hjerte er min Rigdom - - - af dette kan jeg altid give og beholder dog nok .. tilbage; der er altid.
Varme nok til at omfatte alt Godt med, og det var vist heller intet godt Tegn .om det var anderledes beskaffent der.
I sit Hjerte baerer dog Mennesket sin Gud - eller hvor ellers?
- altsaa maa der vzre en uudtömmelig Kilde af Kjaerlighed.
og derfor er det ogsaa vi skulle.
bevare Hjertet fremfor Alt hvad der bör bevares, thi bliver det med os, og vi leve tomt .og koldt der, saa er det uden Olzde og Gavn for os selv og Andre11 - - -.
11. on ' '.
.
.
Flerfaldiga.
gingei; återkommer.
hon; till, denna tanke: och gläder .sig öfver att hennes hjärta aldrig är tomt och kallt,.
ty d&amp; .det är, alltför kallt i världen, är det ' vår plikt: att inbördes uppvärma hvarandra, och detta, menar hor&amp;, kunde vi också, om vi blott allvarligt ville.
Det ärhennes fasta öfvertygelse att ingen .redlig föresats blir alldeles utan frukt och att vi alltid .närma oss målet, om än i en; s i omärklig grad .att vi icke varseblifva det, förutsatt aft.
vi städse och allvarligt vilja närma oss det.
Att hon för sin egen del icke alltid har dnnna ljusa syn på lifvet, att hon har sina stunder af trötthet, da hon trängtar efter ensamhet och då hon klagar öfver ilall den Commerzu (af besökande) dar ofta är i hennes rum - hennes ilkapellll, som hon plägar kalla det - hvilket mången ging we1 rneget ligner Noahs arkll, därom vittnar följande för hennes karakteristik så belysande ord af Mynster: 11De skal riktignok have Ensomhed, som De saa ve1 forstaar at nyde o g at bruge, men Konversationen med mange og mangeslags Mennesker regner jeg blandt Deres Embedspligfer.
Thi De er ikke som De er, for at De skulde szettes under en Skjaeppe, men da man dog ikke kan faa Dem udaf Huset og sztte dem som en Stad paa et Bjerg, der ikke kan skjules, saa maa man i det minste i Huset saette Dem paa en Lysestage, og da er det godt, naar der af og til er ' mange i Huset som De kan lyse for.
.
Jeg forsikrer Dem at jeg mener det alvorligere end De ve1 troer.
En af Deres Bestemmelser i Verden er just at tale med Folk, hhvorved De gjör dem ikke blot ' Glaede men Gavn.
Dersom De uagtet al Deres ydmyghed vilde erkjende noget af den Sandhed som ligger heri, saa vilde De ogsaa derved kunne tröste Dem naar De undertiden klager over at De ikke lever andre til Gavn.og Glade.
.
. "
uppsluppnare än hon kan likväl ingen ha varit, när hon i sin ungdom munhöggs med den unge Oehlenschlä- ' ger under den tid, da han i Bakkehuset giljade till hennes syster.
Da gick inken fri för deras bevingade kvickheter och länge efteråt erinrar Oehlenschläger henne om denna glada tid.
Men Kammas goda hjärta borgar för att yster- heten hos henne aldrig urartade till elakhet, och därtill hade hon ilbland andra fullkomligheter^, som Mynster be- undrade, också den, att hon alltid så väl visste,, Tid og Stedil att tala eller tiga; och aldrig heller har han liover hendes saa inderlige og fyrige Vaesen seet den.
mindste.
.
!Skygge af Affektation.
Hvad under om detta " fyrige Vaesenl hade en ' sidan dragningskraft, att män som P.
A. Heiberg, H. Steffens, Grundtvig, Ingemann, Christian Molbech,.
bröderna Örsted gärna och ofta infunno sig vid fru Rahbeks prydligt dukade tebord, hvarvid hon frin sin hörnsoffa dels ihörde, dels.
eggade deras konversation.
Den Kunst at samtale " - säger Brandes - 11 bestaar af to: Kunsten at kunne tale og Kunsten at kunne tie og höre.
Kamma Rahbek forstod.
begge Dele.ll.
-.
Den ende som möjligen ibland-4og hennes lustiga in- fall illa upp var Oehlenschläger, .som hade litet svårt att.
srnalta, att hon vid hans uppläsningar oföränderligt brukade vända hans patos i löje.
Dock täflade han med de öfriga .att uppyakta henne med vackra, sma festkväden.
.
Se här. '
,
förmåga, sinne för folks och länders egendomligheter samt ett ofortröttadt turistintresse.
Härmed har hon kommit ' till att kunna gifva liffulla, ofta förträffligt karakteriserande " Steds smile dig Skizbnen blid!
skildringar af de trakter hon besökt under sin långa resa.
Bliv lznge blandt os her neden.
Med en viss korthuggen humor förstir hon ofta att med En Engel.
bevare din Tid, några ord få fram en träffande bild och gripa det väsent- Du Hierte for Evigheden!
((.
.
liga i en situation.
Hon förfaller icke till långa beskrif- Till Bakkehuset kom bl.
a. ynglingen H. C.
~ndersen, ningar, hennes färd ar ingen dålig teaterpjes, där hand- och till dennes oförglömligaste minnen hör den dag, da lingen langa stunder ((står stilla ((, i raskt tempo aflöser sig han af husets ' fru för första gangen nämndes med namnet scen efter scen, och i de olika akterria passera de fem diktare.
Det ordet träffade honom som en blixt, .och från världsdelarna förbi.
den stunden visste och kände han, att han var det.
S.om Bokens talrika illustrationer bidraga till det lefvande gosse tillbragte afven J.
L. Heiberg tv2 ar af sitt lif i Kam- intryck man far af fru ~lsbeth Funchs resa ' kring jorden.
mas moderliga vård.
Och.
om han än lönade henne med Kameran har ' larit i liflig verksamhet, och mer än en otack genom att en vacker dag rymma ifrån henne, så be- gång har resultatet varit enastående.
Det är icke hvarjom varade hon dock städse en plats åt honom i sitt hjärta.
och enom beskärdt att med sitt porträttgalleri införlifva .Det ar Lir korrespondensen med honom G. Brandes tar " &amp; gn i ansiktet ((, ((Fredsmäklaren (l ' och ((Vilda jägaren ',: fram ett af hennes, bref som prof p i hennes brefstils verk- allt indianer i hogtidsdrakt.
(tvafvande ind,ian (f ' ar också.
.
liga mästerskap.
Afven fru Gyllern bourg, Hei bergs moder, en ', .nog så unik bild - en indian i paradi~d&amp;kt framför en var en gärna sedd gäst på Bakkehuset, om hvilket hon i vafstol.
Meda ((diner h la carte " förbinder man i allmän- en af sina ' noveller säger, att det var - (et Sted som i het icke föreställningen om en björn, som bjudes något Himmerig, hvor Rang og Rigdom intet gjzlde ".
Detta ätbart af tv3 r n h i en sorts dogcart, och ' en elefant arbe- hem som icke var nigon litterar salong i egentlig mening, tande i en bradgard hör ju icke heller till hvardagligheterna.
har dock, som Brandes betonar, haft en oskattbar betydelse Den lilla tamilflickan i ((nationaldräkt ((ar förtjusande med sasom den enda litterära samlingspunkt Danmark kan sina, stora mörka ögon, ((nationaldraktenh: ar .ett ' .silfver- uppvisa.
hjärta, som hänger i ett band kring midjan.
((Hungers- SIORID PLATEN.
nödens offer ({hôr till de afskrackande bilderna - en sam- (Forts. i nästa nummer.)
" ling lefvande skelett med några trasor kring höfterna - .svaltande hinduer i Englands indiska rike.
.
.
.
En af ' de bästa sidorna i boken är.
skildringen af en karavandag i Khai ber-passet, stråkvägen från vesterlandet Elsbeth Funch: Korta bref fr&amp;n en lång resa.
till Indien.
Ett citat dänir för att angifva forfattarinnans raska satt.
att skrifva: ((Karavanseraierna vor0 fulla af folk, Wahlström &amp; ids strand.
Stockholm 1909.
En hel kvartvolym reseskildringar på 366 sidor och som skulle upp genom passet nasta dag .. Där lastades ändå förefalla dessa " korta breffi på intet sätt langrandiga.
kameler, åsnor, kor och - kvinnor med andra.
handels- Författarinnan tar genast ifrån början genom sin raska varor.
.
.
Midt bland hundratalss olika asiatraser syntes skott- skildringskonst läsarens intresse fånget, och man följer ska llhighIanders (l med bara knän och sin clans rutiga henne med nöje p i resan rundt jorden, dar man sjalf sitter pläder, och engelska rödrockar vandrade arm i arm med i sitt eget lugna rum och sin egen bekva~na stol med * en snedögde gorkhas och ståtliga sikher.
((Taflan är ju val känsla af ro och trefnad, hhlken pa ett märkbart ' satt milad med nigra raska drag.
I bakgrunden lura afriderna stegras i samma mån som resans afventyrligheter tiada i sina.
i klippan - insprängda byar, oåtkomliga för hvarje fram.
Ty ' icke ens de komfortabelt inredda oceanångarna, .anfall, men.
deras egna kulor.förfela allan sitt mål, och de lyxtigen, hela.
den.
utan tvifvet mycket dyrköpta förstaklass-; hata engelsmannen.
Afriderna i. Khaiberpasset kunna en passagerare-existensen jorden rundt förmå att bannlysa - de dag koriima det stora engelska väld,et att skalfva i fogarna.
vanliga reseafventyren - storm, tjocka, .oförmodade och Författarinnan profeterar helt.
hastigt en bit eventuell varlds- dromskakande ((tigstoppningar, m. m.
Därtill kommer dess- historia.
Med dylika snabba, aktuella funderingar ökar förfat- utom de mindre vanliga afventyrligheter, som resenärerna tarinnan ofta intresset af reseskildringen.
I ett som allt upplefva bland indianer och guldgrafvare i Amerikas " Wild förstår hon att taga läsaren med, och d,et ar ett verkligt Wes ' tll, bland de s ~ A snedögda gulingarne i nMidtens Rikes " myllrande miljonstäder, där hatet mot främlingen- nöje att läsa hennes bok.
.
E.
K-n. '
inkräktaren endast tyglas, s&amp; länge fruktan för honom har öfverhanden, i Indiens underland, där den brännande syd- ost-monsunen jagar européen pa flykten, där den giftiga Notiser.
cobran, den smygande schakalen, de surrande och stingande moskitos just icke öka behaget af tillvaron, andra mer Till pensioneri.ng af lärarinnor.
K.
M: t har medgifvit, eller mindre egendomliga erfarenheter att förtiga.
att till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och sam- Författarinnan visar sig besitta de för en " globe- skolor m&amp; för år 1909 till svenska lärarinnors pensions- trotter " ovärderliga egenskaperna: en vaken observations- förening utgå ett belopp af 29,520 kr.
ett ' som h o n mottog p2 sin näst sista fö.delsedag, den 19 oktober 1827: ' Litteratur. '
,.
254.
D A G N Y.
.
Stipendier vid .högre lärarinneseminariet.
K.
M: t har anvisat ett belopp af 500 kr.
till stipendier &amp; t elever vid högre lärarinneseminariet i Stockholm att vid slutet af läs- året 1908- 1909 användas till uppmuntran och understöd åt elever vid seminariet.
Kvinnan .vid statsbanorna.
vid statens järnvägar äro för närvarande 183 kvinnor anställda i.
ordinarie tjänst.
Kontrollkontoret sysselsätter det största antalet, eller 88.
Dessutom äro såväl inom styrelsen som vid distrikten an- ställda många kvinnor, dels såsom extra skrifbitraden och dels såsom extra kontorsbiträden.
- .- .. - manträdet hade delvis karaktär af samkväm med musik-.
afdelning, servering af kaffe m. m., hvarjamte fröken A4ärta af Ekenstam utställde sina i koppar handdrifna statliga arbeten, afsedda för blifvande utställning i Stock- holm.
Under förhandlingarna lämnades en redogörelse E r resultatet af i Malmöhus län anordnad insamling Pill De på olika ställen i länet vidtagna åtgärderna i an- forda syfte hafva inbragt följande nettobelopp: Malmö, s. k. amerikanskt lotteri ............ kr.
7,234: 31 Fredrika-Bremer-Förbundets LandthushålPningsskola för Lund, soaréer .. .................................. 1,233: C4 utbildande af lärarinnor.
Till komplettering af en ofull- Helsingborg, s. k. amerikanskt lotteri ....... 3,COC: 02 807: Od ständig och därigenom möjligen vilseledande notis med- Landskrorza~fest .............................., delas, att ansökningstiden till den nya kurs, som börjar Räntor .........................................., 78: 36 den 1 okt.
innevarande år, utgår den 31 maj.
Till denna S: a Kr.
12,353: 37 kurs mottagas dels 10 elever (tvi-arig kurs), för hvilka A listor hade insamlats: i Lund kr.
365: 19; i lalds- sasom inträdesfordran galer högre flickskolebildning eller krona kr.
179; i Ystad kr.
460; i Svalöf kr.
54; f idm- motsvarande kunskaper eller att sökande genomgatt f01 k- högskolekurs, dels ock 10 elever.
(ett-årig kurs), som förut hamn kr.
30; i Eslöf kr.
64; fran en konsert i Hör kr., genomgatt fullständig minst ett-årig skolkökslärarinneku~s.
50: 31; fran öfriga landsbygden kr.
307: 50.
Hela in- flutna beloppet utgöres af kr.
13,863: 37.
Tyska skolbarn och svenska folklekar.
- Pa Treubners.
Fru Anna Lewenhagen lämnade i egenskap af kret- förlag i Berlin har 1907 och 1908 utkommit en samling sens representant ett med stort intresse ahördt referat af danslekar, af hvilken hälften äro de bekanta Nääslekarna F. B.
F: s allmänna kretsmöte i Linköping och besöket p2 i tysk öfversättning af fröken Gertrud Meyer, som under Rimforsa samt redogjorde för representanternas från hlz !mc flera somrar genomgått slöjd- och lekkurser vid Nääs.
I - Lund uttalanden rörande af Malmö-Lundskretsens sty- dagarna har från samma förlag utkommit ett nytt häfte, relse framsiälldt Önskemål, att en del punkter i Förbun- ~lTanzspiele und Singtänzell, af samma .öfversättarinna, dar dets saväl program som stadgar blefve föremål för pröf- dock blott ett mindre antal svenska lekar äro represen- ning och klargörande.
terade.
En redogörelse för i förening med F. K.
P.
3. i Det är på grundval af dessa bada arbeten som den valmö och Lund anordnade 2 juni pil .ängen Schönholz invid Berlin anordnas folk- lekar, hvari 1,020 barn från 20 arbetsstugor delta och hvilka.
ledas af ofvannamnda fröken Meyer.
Det är egent- visade, att dessa gifvit en behallning af nggot öfver i103C ligen vid en ' vårfest som lekarna skola utföras, och då kr.
till delning mellan föreningarna.
Om fortsatt szrnzr .. arbetsstugornas nya förening behöfver sla ett slag för sin bete skall komma till stånd kommer sedermera att beslztas.
egen existens, är ' det antagligt, att den med sin sjättelek " ocksa gör det för de svenska folkdanserna.
Rogberga Fe K.
P.
R.
För att insamla medel tiI!
en i samhällslära anordnade medlemmarna af Rogberga kurs Holmbloms Kappaffär, Norrmalmstorg, Stockholm, an- nonserar i vår tidning sitt välförsedda lager af promenad- F. K.
P.
R. en trädgårdsfest å Tormenas söndagen deri dräkter och kappor.
Som denna firma gjort sig känd för 16 maj.
Festen, som gynnades af vackert vader, hcs8 !des sina präktiga och moderna varor, kunna ' vi utan tvekan af omkring 1,200 personer och lämnade en bruttoinkcmst rekommendera den åt vara läsarinnor.
Se annonsen a första af omkring 875 kr.
Programmet ideddes af sång och musik saniif festtal sidan.
af öfverlärare Dalin.
Därefter samlades man i glad cch festlig stämning kring kaffeborden, konditoristånden och öfriga vackert dekorerade stånd, där gissningstäflan, vinst- utdelning efter den proportionella valmetoden, postkontor Föreningsmeddelanden.
m. m. bidrog0 att höja den trefliga, glada stämningen.
Särskildt intresse tilldrog sig en serie lefvande bildrir - Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte hölls den 22 maj föreställande porträtt af inom historien bemärkta kvimo;: 2 Förbundets byra i Stockholm.
Efter korta redogörelser för såsom Heliga Birgitta, Kristina Gyllenstierna, Drottning Förbundets och kretsarnas verksamhet under det gilngna aret Kristina, Anna Maria Lenngren, Fredrika Bremer m.
fl., framlades för mötet ett stadgeändringsförslag, gaende ut pil alla i vackra, stiltrogna dräkter.
Verser till hvarje portratt en omorganisering af kretsarnas ställning till Förbundet.
För- upplästes p i ett mästerligt sätt af fröken Gerda Planting- slaget antogs enhälligt.
Direfter förrättades styrelseval, Gyllen bags.
Vidare förevisades en dockteater, där till och nied e r hvarvid de sex medlemmar, hvilka vor0 i tur att afgå, ater- valdes, med undantag af fru T. Gyldén, som anmilt sitt af de mekaniska dockorna var så val konstruerad, att hor.
utträde ur styrelsen.
1 hennes ställe ingick dr Lydia kunde uttala sin önskan om rösträtt till stor munterkel, Wahlström som ordinarie medlem.
Som suppleanter efter för publiken.
Den animerade och inkomstbringande festen afs !.triadcs dr Wahlström liksom efter fru J. Jolin och fröken S. Björklund, hvilka undanbedt sig återval, invaldes fröknarna vid g-tiden på aftonen.
Genom platstidningarna framfördes därefter ett tack Kerstin Wall, Elin Rheborg och .dr Alfhild Tamm.
Revi- till alla dem, som genom oqpardt nit arbetat för dcri gods sorer och revisorssuppleanter omvaldes.
sakens skull, samt till värdfolket på Tormenas, son; go&amp; Fredrika-Bremer-Förbundslrretsen Mahi) - Lund medl hetsfullt upplatit sin härliga trädgird och park till fester .. omnejd sammanträdde den 18 dennes i Malmo, under ord- förandeskap af teckningslärarinnan Anna Nilsson.
Sam-
marror och svar.
Hvar kan man prenumerera pd.
Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera å dessa stHllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall ' man alltid göra det.
Hvad kostar k ag ny i postanstalter och boklådor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4:, 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvilka villkor erhalja prenumerantsamlare å Dagny?
.
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
i: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre ' för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall m a n.
förfara för denna provisions er-.
hållande?
Sedan man samlat minst, 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys.
exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
.
2) .Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgiftei-, tillställer oss detta kvitto, då vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
, Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
.
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: %. '
. '
DAGNYS EXPE-DITION, STOCKHOLM.
.
.
p l a t s som guvernant önsk (till hösten af ung flicka, so genomgått åttaklassigt läroverk mc goda betyg och en tid vistats rPlatssökande få sina annonser Ulförda i Tfskland dels i privat familj, de pa resor.
Dagny för Imifva piiset eller 71Ie öre pr mm.)
Svar till llSkinskal1, Brönnest, ad (poste restante), Kristianstads.
12 in, Skåne.
.
Sjukgymnast.
P, entralist, som under vintern ar- betar i Schweiz, söker under juli 3. augusti manad plats i familj p3 landet.
Svar till IlEskell denna tid- nings kontor.
Läkaredotter;.
tysktalande o resvan, önskar mot fria res och fritt vivre som tolk och sa skap medfölja ensam dam eller l milj utomlands.
Svar till 11K.S.b Lund p. r. Röstrattslitteratur: Skryter ut ' 7na af Centralstyrelsen i Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfragan 1905-1906 .................................
.:.
.-: 51,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ........................ i .. ......... 6: - III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet.
och kvin-.
nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 51 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ................................................................ -: l (n V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4 (VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .................. -: 2!
VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland ..;.
.. -: 4 (Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: l (ören ingens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o l., Natanael Beskow: .Till frigan om kvinnans politiska röst- ratt ..................................................; .. ................ -: Of,.
2,.
.
Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli-.
tiskzrösträtt?
::. '
............................. ...........; .......... -: l (: Q, ' .Hilma Borelius; Hvarför ar motståndet mot kvinnans.
.
-- ..........? ....
.
,,,.
politiska rösträtt oberattigadt?
................. -: l (,,.
' 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt;.
.... -: l (,, 5, Anna Whitlock:.
Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska, rösträtten?
................................. -: OE, 6; Lydia Wahlström: Lärdomhr af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... -: l (.
7i Nigra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfragan ... -: 15 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05,, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst .öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................... -: 05 Zrlinneslista ................................ ..................................... L: 05.
3eorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .. i.
(-: 75) -: 60 Justaf.
A. Aldin: svenska kvinnans kommunala rättigheter och.
skyldigheter ......................................................... -: 10 lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ... i ................. .. -: 45 iagnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ....; ............................ -: 25 iilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Bnna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 (ar1 M.
Lind: Kvinnornas.
röstrattskraf .................................. - Ofvanstående fl gblad.
och broschyrer kunna rekvireras - fran K.
P.
R s i ~toczholm expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm,; om hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar [l.
7- 8 e .. m.
Vid rekvisition af minst l 0 0 ex. af flygbladeii n: ris 1-8 lämnas Z5 proc.
rabatt. '
,,) l e;.
-.
LEDIGA PLATSER.
f. v. b.
Kvinnliga g y mn astiklarar eb e fat hin [en, - v.id Varberg ' s elementarlaroverk för Flickor förklaras härmed till ansö- kan ledig. '
.
Kompetensvillkor: aflagd gym- nastikdirektörsexamen vid Kungl.
n g.
bildad och barnkär flicl U n g Iararinna Önskar under Gymnastiska Centralinstitutet.
önskar plats i bättre familj sa sommaren plats i familj att un- Tjänstgöringsskyldigheten omfat- hjälp och sällskap för barnen.
H iervisa i vanliga skolämnen eller tar minst 7 lektioner per vecka, Förut innehaft dylik plats.
Fi: lialpa till~~med ' hushållsgöromål och iäraf 1 timme hälsolära,; ömnad.
Ar afven villig medfölja ald- rekommendationer.
Svar emots Lönevillkor: 500 kr.
(Upplys- iacksanit under adress l~Junill pos - e dam till badort.
Svar till ~~Hjalp- ningsvis meddelas, att ingen Sjuk- restante, Jönköping.
- edall, Dagnys exp.
Sthlm.
zymnast finnes på platsen.)
Vederbörliga ansökningshandlin- Lärarinna licka med vacker handstil och gar, ställda till Styrelsen, torde före F.någon kontorsvana söker an- Ung flicka, som genomgatt 8-1 kl. i.
20 nästkomniande Juni insändas jtallning.
Innehar plats men ön- läroverk, önskar till hösten pla its: il1 dess ordförande, komminister skar ombyte.
Svar till " Margit ", som Iararinna i familj.
Svar, mark: t: Vils Kull, Varberg.
Dagnys exp.
Sthlm.
flskånskall,.
Landskrona p. r.
STYRELSEN.
U F l i c k a kunnig i bokföring, tysk och engelsk korrespondens samt stenografi erhåller genast fast plats.
Svar till ~~Genastll under adress S. Gumaelii annonsbyrå, Stockholm Bildad, enkel, fullt frisk flicka, ' villig att jämte jungfru sköta hemmets sysslor (5 pers. hushåll] erhaller plats i god familj i norr- ländsk smastad.
Den som ar kom- petent - hjälpa barnen i läxläsning och undervisa dem i pianospelning har företräde, Svar jämte betyg, referenser och fotografi samt inne- hållande uppgift å löneanspråk till doktor N. "
under adress S. Gu- maelii Annonsbyra, Stockholm.
f. v. b.
Studentska.
Elevplats finnes å apoteket ' Gripen, Sundsvall.
Lön 1,000 kr.
jämte fri bostad.
D A G N Y Fackskolan Till nytta?
f ö r huslig e k o n o m i i Uppsala.
Icke på grund af någon giftverkan, utan endast och uteslutande pil grund af de välgörande och gynn- samma uerkningar, som det visat sig medföra såsom behandlingsme- del mot värk, hosta, yttre skador m. m., användes och rekommenderas Salubrin.
Alltjämt viriner det därför större användning, eftersom alla, hvilka lärt känna det, rekommen- dera det för sina vänner.
Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och Färgaffiker.
Partila- ger hos: Geijer &amp; C: o, ' Stockholm. '
Privata Lärarinnesemina,rium Lärarinnekurs i matlagning och handarbete (fullstandig 1 %-axinne- turs i huslig ekonomi) börjar den 1 sept.
Anmälan till intride görcs ' öre den 1 juli.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnraci cch iiii-; olika och iiärmast afsedd för flickor med högre skolbildning b51-!
?J ien l sept.
Anmälan före den 1 aug.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagfiing, kliids5n: - lad och barnavård börjar den 21 aug.
Anmälan före den I aug.
Praktisk yrkeskurs för utbild~iing af kokerskor och li~~h2llei-~ !i~ ~örjar den 21 aug.
Anmälan före den 1 aug.
Ansökan till de Lärarinnekurser (endast för skolkök), som S r j a i an.
li) 10, insändas före den 1 nov.
Tryckt program gratis och franko p2 begäran.
Inspektor: Professor O. Hammarsten.
Förestandarinna: Fröken Ida Norrby.
Stockholm; Riddaregatan 23, KONFIRMATIONSMIRINE utbildar iärarinnor för hem samt för flickskolans lägre och mellersta klasser.
Obligatorisk två-irig kurs.
Valfri tredje årskurs för fackstu- dier.
Muntliga och skriftliga upplysningar lamnas af läroverkets före- stindarinna, fröken Sofi Anderson.
Mottagn.
Qnsd.
och Lörd.
kl. 112.
Adress Riddaregatan 23.
Ansökningar till seminariet böra vara inläm- nade före den 12 juni.
Sveriges konfirmander tillägnadt med ny osnslagstcc !&lt;riiri~ rf A. Frijs.
Nionde årgången, 36 sidor stort, rikt iliustrerrtilt odi kostar i enstaka ex, 15 öre.
Tagas 25 excrnplar p i ?n g511g 51- priset 10 öre samt hvart ' l k e ex. grafis.
... STYRELSEN ..
Illustrerad sommartidning för barn med för h e t nytt omslag cf Elsa Hammar.
Priset är 12 8re för enstaka ex. Vid rekvisitim af minst_20 ex. lämnas tidningen för 10 öre samt hvart 1l: e ex. gratis.
!.a.- gas 100 ex. och därutöfver på en gång, nedsättes priset till 8 are per ex., men då lämnas inga friexemplar.
Högre Lararinne- l SIGRID WAGMAN I seminariet .. 1, FOTOGRAFIATELIER 3 UPPLANDSGATAN 3 (invid Norra Bantorget) l iii Stiftelsen Kjelil~erpska (Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
Pris fr.
Kr.
6 pr duss.
Obs.
Hiss I.
A.
T.
83 03.
I Flickskolan i Gotel~org.
1.
I 1 Inträdesfordringar: till Afdelning 1 atta- klassig flickskolas kunskapsmatt; titl Afdel- ning III studentexamen eller motsvarande.
U plysningar och prospekt genom före- st&amp;ida.rinnan, adr.
Södra Vägen.
23,.
Gote- d.
A.
.
4056 STY IIELSEN.
Hemskolan Benninge Strangnals.
Undervisning i allt till ett hems vård nödvändigt.
5 mån.
kurs.
Härligt läge.
3: dje kursen 20 Juli -- 20 Dec.
1909.
Vidare upplysningar, prospekt och referenser lamnas af, Fröken Eva Sack, adress som ofvan.
Rodenstamska.
: Slöjd- och Hushållsskolan Hudiksvall .. Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
.
Gref turegatan 44.
SVENSK SONDAGSSKOLSANGBOK till bruk för skolor och vid barngudstjänster.
KnneI ?iIlar.de 330 sånger.
Pris 1 kr.
Psalmer, lofsånger och andliga visor.
KCI.
3: 16.
Pris 1 kr.
Satta i musik af K.
J. Ekman.
~ ~ ~ i e n i s Skodon ka tillverkas för Herrar, Damer o. Barn.
8.43.
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens förlags-Exp., Sthlm.
3.
OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- Formföreningen.
Skodon tillverkas äfven.
efter Kvinnliga, 3uridiska B y r h, Wallingat-atao It.
modern fason.
Allt arbete utföres noggrant Kontorstid kl. l /, 10-4.
UgOr a h slags g ' aaldilska uppdrtig.
, i ': T.
1333t och af bästa material.
1, P. Oust.
Pettersson.
52 Drottninggatan 52., ~ &amp; r ~ LywB d a med hygieniskt Crkme " Amoureuse ".
Enda medel att fA hvit, fraiche och elastisk hud.
Borttager?
kort i tid näsrodnad, finnar, fräknar repmar.
ormaskar.
solbränna, rynkorI1den rödaste [ud blir hrit.
och inne- h8ller densamma inga för huden skadliga besthdsdelar.
Tillhandahälles för 3 o. 5 kr.
pr burh tios sjukgymnast Anna Willmark, Brahega- tan 3, Allm.
Tel. 21323.
Riks 1q.10.
Till landsorten mot postförskott.
Barnavårdsskolan, Extra elever mottagas under som- marferierna.
l Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Bomullskl~dningar i afpassade bitar, 8 mtr.
äkta färg, vackra ran- diga eller rutiga mönster, erhålles till 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra fina mönster till 3,20 st. 0 t t o.
O ~ - karson, Gamla E (ungsho1rnsbrog.
23 A, Stockholm.
Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
Faedrika-Brsaaaen-F5rbaaaadet: Drrotbaaiaaggatun 54, Allm.
tei.
43 3.
Fredriksa-Bi~eme~~IF8rb88~~dets SjaaEcsk~terskebyr&amp;~ T u n ~ ~ ~ 28. elg~ Rikstel.
68 98.
Alim.
te].
82 11.
1 Kikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4. l Innehållsförteckning.
Dagerns nummer f nnehiillero Kvimianlligsa yrkesidkare i (IB58ebam-g.
1. iElls&amp;eth Basthtp !~~ Af M&amp; HolmtPÖm.
Bunr aktsas dien BaGgre kvinnnobildmingean i dirt Bmdl % Af Z ".
4; S ~ O ~ W ~ ~ O ~ snutaaga I M I S afg8ramde inntitir riksdagen.
Det $ska kviannstalrbandet.
Af Sophk Charlo&amp; ~orz ScIE ' Kvinnornas utställning i London.
hlilnga bzckar srni giira en stor 3.
Af Maria ~&lt;ilZIsf~Ut~z.
Kamma Rahbek.
En kvinnogrofil.
Af Sigpid Plafm.
Elsbeah FuacE: Korta bref från en Iing resa.
Rec.
af E.
&amp; - +z.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
Prenumeration å Dagny sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
