# ID: svediakorp-per396
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,483
# sentences: 802
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 20. '
...
. '
- 1 toc ck holk t;.
...
.
Pren.umeratiocsprii:. '
.
.
Redaktion: 111 år.
kr.
4: 50 11s år.
: kr.
2: .50 ' Mastersamuelsgatan 51,; en tr. .i: 25.
.
314 #, ... 3i.5o1q4.
Telefoner: Lösnummer I 0 - 0re. '.
-.
~ l l m.
63 ' 53.
Riks-.
b 2 85.
Prenumeration sker sava1 i landsorter?
som i Stockholm å narmasfe postanstalt eller bok- handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
o 1.
d e n l9 Maj 1909.- I.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Sthlm 1909.
.F.
Englunds BoMr.
l I ~a arg. '
hp.dition 9ch Annonskontor: ~ästersamuels~atan 51, en tr. '.
I Post; och telegrafadress: ' DAGNY.
Stockholm.
I ' Annonspris: 15 Öre per mm.
' Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per.
gång 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20 010~ 50 ggr .. 25 010.
Annons bör vara hlamnad senast mandap f. m.
En idyll bland ' k1,ipporna: I det jäktande nutidslifvet med dess själfvkkhet och ~älkommen.
Telefonen hade pinglat oss emellan.- dess smasinne känner man ett rent fysiskt välbe- förmiddagskaffet stod redan och väntade i förmiket.
finnande vid att på nara hall få blicka in i lifs-.
Så det smakade efter resan och promenaden!
förhållanden, dar det - Berätta nu, fro- sjalfviska och småak- ken Cederblad, berätta tiga ar bannlyst.
hur ni började och Det fläktar s i skönt alltsammans!
från hafvet därute vid.
-- Jag har varit Nya Varfvet, och vin- .guvernant, och lifvet den för afven med har fogat det så, att sig vällukt från falt jag nästan alltid haft och skog.
Härom- någon att vårda och dagen, då jag tog .att .. pyssla med, dar I spårvagnen ditut och jag varit.
Så till sist!
- vandrade upp till .hamnade jag har på Ellensberg i det var- Nya.
Varfvet, dar jag maste solsken, måste höll en liten privat- jag gång på gång ut- skola o.ch under tiden ropa: men så det skötte kara anhöriga doftar!
Det var ur till döden.
Jag tog den fuktiga, solvarma också emot i inackor- myllan, ur spirande dering.
en sinnesslö gräs och örter, ur tall, flicka, hvars föräldrar björk och vildpors vor0 .döda.
ELLENSBERGS KONVALESCENT- OCH HVILOHEM.
.
En dag kom en af som solvärmen .fram- destillerade dessa vågor af vårdoft, som blandade Göteborgs läkare och frågade, om jag skulle vilja sig med vinden.
åtaga - mig en nervsjuk patient.
Jag gjorde det, ty Grinden till Ellensberg stod öppen och jag var hvart skola dessa stackars nervsjuka taga vägen?
p - Promenaddräkter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska tyger, soiidt svenskt arbete efter bästa utländska modeiier.
OB~.!
Med detta goda fabrikat!
prisbillighet finnes ingen konkurrens.
OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
- Ingen vill ha dem och ingen förstår dem.
Icke ens naden.
Modern kom hit ocli bad mig taga emot i sina egna.
hem äro de f6rstådda.
De ha aptit,.
honom.
Han arbetar i trädgården med, det lilla stundom nog så röda kinder och se ej alltid klena han orkar, det ar ju hälsosamt och en omvixling ut -- så bli de ansedda för inbillningssjuka.
tillika.
Ni förstår, att jag dock afven mottager - Efterhand ombads jag att mottaga flera pa- patienter som kunna betala helt och fullt, och det tienter.
Jag tog så långt utrymmet medgaf.
- På.
så hjälper upp hemmets ekonomi.
vis kom hemmet till stånd.
Det var år 1902.
De Vi gingo rundt täppan, som ligger emellan klip- flesta som nu kommo .vor0 medellösa och kunde porna.
Det lilla kökslandet var redan besådt och, betala litet eller intet.
tillklappadt.
Längs rabatterna blommade mångfärgad - Då har fröken Cederblad enskild förmögenhet krokus och krusbarsbuskarna lyste gröna.
Har och att- offra, inföll jag.
hvar stod en berså med bord och bänkar.
Man - Jag äger icke ett öre utom en liten årlig såg glimtar af vatten, och gick man några steg högre pension om 175 kronor.
Men d i nu den har upp- upp på berget såg man lingt utåt hafvet.
giften liksom lades mig i handerna, så beslöt jag -- All denna mylla häruppe på berget ha vi efter mycken tvekan att uppsöka burit hit.
Då vi gräfde brunnen någfa af Göteborgs rika personer i fjor, fingo vi rikligt med jord, och den kom val till pass.
Det ar för att frtiga, om de skulle vilja: bidraga något, s % att hemmetwerk- min rekreation att syssla har med samhet kunde fortgi.
De ' jag.
mina blommor och buskar.
Ni vande.
mig till vor0 särdeles van- förstår, att då man dagen lang har; liga och intresserade, och hvar och nervsjuka omkring sig .och ofta I en utaf dem utlofvade ett årligt under nätterna får sitta vid bädden bidrag af 100 kronor.
Nu äro och jollra dem i sömn, så be- emellertid flera af dessa personer höfver man någon omväxling.
- Hvad saga lakarna om frö- redan döda, och jag har ej ens: haft tid och tillfälle att söka få ken Cederblads arbete för de nerv- andra att bidraga i stället.
sjuka?
.
.
--- De %ro mycket snälla och - En dag kom mannen som jag hyrde det ' lilla huset af och tacksamma.
Vill ni läsa det Bref erbjöd mig att köpa det för billigt jag fick från doktor Matell, då jag pris.
Jag skrattade och sade rent meddelat honom att jag tänkte för- söka bygga till hernie?
för att få ut, att jag icke ägde någonting att Fröken ELLEN CEDERBLAD.
, kopa för.
Han återkom till saken flera rum?
- - Så har lydde brefvet: ett par gånger, och sedan jag af en person erbjudits)) Tanken att utvidga edert hem för mindre be- ett lån till första afbetalningen och fått löfte om att medlade nervsjuka ar af så stor betydelse för våra amortera köpet räntefritt, så beslöt jag mig.
Jag har stackars sjuklingar, att jag med glädje griper tillfallet sedan byggt på, köpt det lilla lustiga, öfver 100-åriga för att på det varmaste tacka eder därför.
Den huset, som ni ser därborta vid grinden, och i fjor verksamhet ni hitintills utöfvat för att vårda och lindra till o c h med låtit grafva brunn; så att vi ha rikligt dessa från de vanliga sjukhusen utstötta och af sin med godt vatten - men allt för lånade pengar; omgifning misskända stackare har varit så frukt- - Hur många patienter kan hemmet nu rymma?
bringande, att jag af fullt hjärta anbefaller ' eder plan -; Nu kan har vara tolf både sommar och vin- till goda medmänniskors åtanke.
ter.
Kom .nu, så se vi på rummen, men blif ej för- Kunde mina ord blott åstadkomma något af ' undrad- öfver att allt ar smått och anspråkslöst.
Men hvad jag med dem åsyftat, skulle jag veta mig ett - hem.
i ordets basla mening ha de har.
Se nu hafva bidragit till utförandet af en god och ädel detta lilla krypin, det ar ju ' nattj eller hur?
Har garning.
Med uppriktig önskan om god framgång.
bor en stackars flicka från Stockholm, som skulle för edert företag och med utmärkt högaktning M. Matell.
2 hamna på Grubbens, om hon ej finge vara har.
-- Nå, hvad betalar en sådan flicka?
- Vet fröken Cederblad, att alltsedan jag såg -- Betalar!
Kara, hon betalar inte ett öre.
Och ert iilla nätta prospekt hos en läkare inne i Gote- nog får hon stanna öfver sommaren alltid, det blir borg, har jag önskat se Ellensbergs Konvalescent- och val någon råd.
H a r bor en som kan betala 30 kr.
Hvilohem.
Nu Önskar jag mer än det: jag önskar i månaden.
Och den som bor i det dar rummet att: kunna gifva anvisning på det för de sjuka landet betalar förmyndaren 40 kr.
för.
Det ar just månads- rundt - men också för de friska landet rundt.
rantan på hennes lilla kapital.
I gårdshuset bor en Må de friska förstå min mening!
ung man. '
För honom får jag ocksa 30 kr.
i .må-.
.
.
- MARIA HOLMSTROM:,, i,;,,.
saga: den och den lagen skola kvinnorna genomdrifva, för den och den sam hallsförbättringen behöfs kvinnornas med- verkan, få se om icke då kraftigare känslor an .ett ljum1 rattskraf skulle kunna väckas .till lifll.
Men detta .ar ju egentligen hvad våra rösträttsagitatorer gjort allt ifrån rö- nnii en ging har frågan om F. K.
P.
R: s neutralitet relsens början, antingen de nu gjort det genom att draga blifvit aktuell.
Och aniiu en gång har det sagts att frani exempel - allt fijr latta att finna dess värre - ur liden politiska neutraliteten på sistone legat som en förla- det sociala lifvet, hvilka battre -.
an alla utläggningar talat mande hand öfver rörelsenll.
För hvilken gång i ordnin- om nödvändigheten af kvinnligt inflytande och kvinnlig med- gen är det val som den beskyllningen framkastats under bestämmanderätt, eller de .helt enkelt gifvit en redogörelse F. I&lt;.
P.
R: s nu något nier an 7-åriga tillvaro?
Ja, F. I&lt;.
för (lsvensk kvinna inför svensk lagl (, hvilket oundvikligen P.
R. ar inte äldre, det veta vi ju alla, fast det är hart nar måste bli en kraftig apologi för krafvet på kvinnans röst- otroligt, nar man tanker efter, hvad som uträttats och hvad rätt, afven on1 ordet rösträtt ej förekommer i.
föredraget.
som vunnits under denn.a jämförelsevis korta tid.
För Dagnys Och härvidlag har det naturligtvis alltid statt den enskilde läsare ar det ju öfverflödigt att styrka detta påstaende med individen fritt att draga fram just det som för denne synts fakta, hur frestande det an kunde vara; det må ju vara nog.
mest betydelsefullt, har har sannerligen ej i ne~itralitetens att konstatera att vår fråga, som ännu för 7 år sedan rak- nainn krafts någon tråkig likformighet, som kunnat verka nades bland de välmenta, men val snarast löjliga utopierna, .förlaniande på rör&amp;en.
numera är en aktuell politisk fråga, som man talar on1 med (1En splittring vore i ett fall som detta icke något.
allvar och hvars lösande man anser oundvikligt, om också tecken på svaghet, utan ett vittnesbörd om lifll, har det mångenstädes som ett oundvikligt ondt.
vidare sagts, och så har nian pekat på Englands exempel Till denna punkt har var rörelse kommit under strängt och frågat, om man kan beskylla dess röstrattsrorelse för iakttagande af den politiska neutraliteten; i sanning ej un-.
svaghet trots att där finnes ett flertal olikfärgade föreningar.
derligt, om {Iden politiska neutraliteten har varit rörelsens.
Man glömmer så lätt, att England har 44 millioner innevånare " dyrbaraste klenod ".
Men det ar ej blott för dessa yttre och vi ' fem, det.
torde göra en högst väsentlig skillnad.
framgångar, som den politiska neutraliteten varit af oskatt- Den soni någon tid deltagit i något socialt arbete har i bar betydelse.
Kanske har den varit det annii mer för landet vet nog af bitter erfarenhet, hur ondt om människor, arbetet inom de olika föreningarna, den sortens arbete, som som duga till ledare, har finnes.
Redan af den orsa-ken.
aldrig kan omtalas i årsberättelser eller skildras med siffror.
skulle splittring inom vår rösträttsrörelse sannerligen ej betyda Det.
ar ju nämligen tack vare denna så mycket förkättrade lif .utan ' död. '
Härmed vare ingalunda sagdt, att rösträtts- neutralitet, som vår rörelse kunnat upptaga och utföra det krafvet skuile dö, däitill är det ' sannerligen allt för d j u p högst betydelsefulla sociala arbete, som genoiii våra före- rotadt, men vi skulle ej längre kunna föra fram det med ningar utförts och alltjämt utföres, ett arbete hvars bety- samma kraft som hittills och vår frågas lösning skulle ' delse ej kan öfverskattas.
Ty det betyder verkligen något därmed otvifvelaktigt ' vara skjuten en bra bit framåt.
i vårt af ursinnig klasskamp nästan utslitna stackars land, i tiden.
att det finnes ett område dar personer ur olika lager och Men äfven &amp; n man boitier.
från denna stora risk, så med olika intressen kunna mötas och lära kanna hvarandra skulle otvifvelaktigt en splittring af rörelsen afven på annat i gemensamt ' arbete för ett gemensamt mål.
Men så har satt betyda eii oersättlig förlust, ty den skulle därigenom det verkligen varit ej blott inom de olika F. K.
P.
R: s ha förlorat sin karaktär af föreningslänk mellan kvinnor ur styrelser, utan äfven inom den stora centralstyrelsen.
Att skilda samhällsklasser och med olika intressen.
Och, det ett sådant samarbete kraft offer, det är ju tämligen natur- måste ännu en gång sagas, ty det kan aldrig nog kraftigt ligt, men hvad af varde vinnes val utan offer har i lifvet?
framhållas, som en sådan föreningslänk har vår rörelse re- Det galler bara att se till att det åtrådda ar vardt det offer dan uträttat otroligt mycket godt.
Den, som personligen man ger, Och trots all kritik våga vi fasthålla vid att de deltagit i arbetet inom någon if F. K.
P.
R: s styrelser, har offer af egna önskemål och.
egna fördomar, som af vår säkerligen mer an en gång haft glädjen att iakttaga, hur rösträttsrörelses medlemmar biingats neutraliteten) mer än människor, som vid det första sammanträffandet betraktade uppvägts af hvad som härigenom ernåtts.
Det ar tack vare hvarandra nära nog som naturliga .fiender, SA sniåningoni dessa offer vi nått vår kraftiga, fasta organisation, som under det gemensaninia arbetet blifvit goda vänner och lärt battre an många och.
långa tal kullkastat den gamla för- sig se på hvarandra som människor och ej som klass- domen om kvinnornas medfödda och obotliga brist på dis- representanter.
ciplin och sanimanhållning och soni imponerat på dem, Ofvanstående reflexioner äro föranledda af en strid, som makten Iiafva, mer än något annat.
Och denna vinst som nyligen utkämpats i den dagliga pressen och som kom- utåt har varit förknippad med och betingad af en ännu större mit mycket buller åstad; Striden uppkom på så satt, att inåt: de olika individernas uppfostran till att skilja sak och fru Ruth &amp; utafson på en socialistisk kvinnoklubb höll ett sak och sak och person.
föredrag om en af landsföreningens nuvarande ordf. för- Det har sagts att aför det rent ideella rösträttskrafvet fattad broschyr, statsin intresset och kvinnans rösträttl1, som kunna endast ett fåtal bildade, i abstrakt tankande skolade fru G, ansåg vara så högerfärgad, att F. K.
P.
R: s neu- kvinnor .bli entusiastiska, men låt blott röstrattsagitatorerna tralitet måste anses bruten, då den utgifvit broschyren ifråga.
Neutralitet eller partim tagande?
A
Föredraget, försedt med.
åtskilliga koiiimentarier, refererades utförligt i Dagens Nyheter, som afven senare i en artikel pläderat för nyttan och nödvändigheten af neutralitetens upphafvande.
Landsföreningens ordf. har sedermera dels i ett flertal intervjuer och dels i ett par artiklar tillbakavisat de mot henne utslungade beskyllningarna, som nog ocksa måste stämplas som oberättigade af den, som ej nödvan- digt önskar f8 en anledning till anklagelse för neutrali- tetsbrott.
Närmast torde hela denna historia, som val nu kan anses afslutad, betraktas som ett utslag af utpräglade partimanniskors svarighet att fatta, att det kan finnas politiskt intresserade personer, för hvilka en anslutning till ett visst parti ar en omöjlighet.
" Du ar ej med oss, alltså ar du med våra- motståndarell, så~esonnera de, och därmed ar den saken klar och för alltid fastslagen, trots alla pro- tester från vederbörande,.
som i all anspråkslöshet tro sig om att åtminstone i någon mån kunna bedöma sin.
egen ståndpunkt.
Klokast torde val i dylika fall vara att sna- rast möjligt resignera och finna sig i att i allmänhetens ögon vara instoppad i ett fack, dar man själf kanske känner sig f öga " hemmastadd.
Landsföreningens ordf. kan säkerligen med allt skäl ta denna strid med ett godt samvetes lugn och le ett stilla leende åt sin för alltid fastslagna konservatism.
Men för vår röstrattsrörelse kan det ha sina vådor att röra upp - - vågor af detta slag.
Icke som skulle icke alla, som verk- ligen gafve sig tid och lugn att tanka efter, komma till liknande slutsatser, soni vi framställt här ofvan, men i en så stor sammanslutning som F.
K. '
P.
R. måste ju ovillkor- ligen finnas många, som snarare Iita sig ledas af stämningar an af eftertanke.
Och för sådana torde det kunna ha sin betydelse att f2 en liten påminnelse om saker, soin annars ju äro sjalfklara nog.
Vi skola också vi en gång l11öfte vort land, blot vi löfter i flok ".
riksdag;.
K. m: ts till riksdagen afgifna proposition angående statsanslag till konimunala och enskilda läroanstalter samt de af den kungl.
propositionen föranledda motionerna ha efter afgifvet betänkande frin riksdagens Särskilda Utskott N: o 2 varit föreiål för behandling - .i- riksdagens bida kamrar * Något slutgiltigt afgörande af.
frågan annu icke, när detta skrifves, grund af de pi punk- ter olika beslut som fattats af Första och Andra kammaren.
Den sammanjämkning af de skiljaktka 8sikterna inom bagge kamrarna, som nu miste bringas till stgnd, lär väl företagits samtidigt med att tidningen lägges i press.
En kort redogörelse af frågans stallning dessförinnan.
anse vi oss emellertid tills vidare böra lamna.
.
.
Såväl Första som Andra kammaren beviljade de i den ' kungl.
propositionen begärda anslage11 till de priv: ~: ita sko- lorna, Första kammaren utan något villkor, hvaremot Andra kammarens ledamöter endast tillstyrkte anslagen i i ~ d c r följande förutsättningar: att det nuvarande anslaget till högre folkskolor (32,CCO kr.)
skulle höjas till 58,000 kr., hvarigenom de högre folkskolorna, som hittills varit 2-åriga, skulle kunna blifva 4-åriga -.
; att ett förslagsanslag å 10,000 kr., till upprättande af kommunala mellanskolor (-- skolor, hvilkas mal ar real- skoleexamen) beviljades; att kompetensfordringarna för lärare i itomrnmaia mellanskolor skulle sattas lika med dem för lärare i högre folkskola.
Afven skulle d2 om de förra gälla samma bestämmelser som för de senare hvad beträffar lön, pefi- sion och aflöning af vikarie.
Angiende dessa tre punkter, hvilka af Första kam- maren ej sammankopplats med beviljandet af atislag iiii de privata skolorna, fattade sistnämnda kammare följande beslut: det nuvarande anslaget 4 32,000 kr.
till högre folk- skolor bibehålles, emedan dessa skolor af kammaren anses bast fylla sin en g4ng gifna bestämmelse genom alt bibc- hillas högst 2-iriga; den nuvarande högre folkskolan kan utveckla sig till kommunal mellanskola; förslagsanslaget i 10,000 kr.
till koinmuitaka r n e l h.
- skolor ingen kompetens för lärare i kommunala mellanskolor bestämdes tillsvidare, en utredning i frågan torde först förebringas.
Genom dessa beslut ha således riksdagens bädc kam- rar enat sig om upprättande af skolor för folkets barit med realskoleexamen som mål.
I enskilda punktcr ha asikterna, som synes, betydligt differerat.
Andra kn mrn nar ex tillvägagångssätt att för ernående af sina önskcmiil saina .. mankoppla sina fordringar vid ordnandet af de kommunala mellanskolorna med beviljandet af statsanslagen till de privata läroanstalterna ' berör i största utsträckning.
särskilalt hela den kvinnliga ungdomens högre utbildning.
De högre flickskolornas existens - dessa med s i stora enskilda uppoffringar igångsatta och sedan ofta med möda vidmakt- hillna läroanstalter - ar ju i allra högsta grad beroentlc af de anslag staten beviljar.
En reducering eller -- 2nniz värre - ett eventuellt borttagande af desamnia sklille vara ett dråpslag för kvinnobildningen i vårt land.
Det är att hoppas, att riksdagen vid sammanjämkningen.
noga betänkt, att hvad den vill till beredande af ut-.
&amp; iäckt undervisning åt folkets barn icke far ske p; bekost., riad af den kvinnliga ungdomens så mödosamt ti] lkänipadc högre utbildningsmöjligheter.
En bredare lagd folkunder .. .isning vore val i och för sig ett godt, den blir ondt för hela landet om den kvinnorna ute fran den höpre undervisningen.
Vi v; ga tro, att ledamöter vid af det afgöraodet fra- gan haft detta förhallande klart för ögonen,.
D A G N Y De - extra ordinarie skrif- biträdena i statens tjänst.
Vid Andra kammarens Sammanträde sistlidne söndag framställde hr Lindhagen till finansministern följande inter- pellation: Har riksdagen så vidt på lir statsrådet aiikoninier att motse ett regeringsförslag rörande fast anställning för skrifbiträden och deras vederlikar hos statens ämbetsverk och myndigheter; och i fall s3 är händelsen, vågar man emotse detta förslag till näst- kommande års riksdag?
Den fråga, som genom denna interpellation bringats på tal, berör på det allra närmaste kvinnorna.
Till största delen utgöres de estra ordinarie skrifbitradena inom statens ämbetsverk af kvinnor, och i deras stallning med afseende på löneförmåner och befordringsmöjligheter är en reform till det bättre i högsta grad påkallad.
Till stöd för sin interpellationsbegäran anförde hr Lind- hagen följande: 1906 års riksdag gjorde en franiställiiing till K.
M: t on1 iit- redning och förslag rörande fast anställning för personer som vore hos statens ämbetsverk och myndigheter på ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöroni~l och dylika sysslor.
- Atskillig i ärendet h a r sedan veterligen ägt rum.
M&amp; riksdagarne gå utan att trots mångahanda förespeglingar detta iitrediiingsarbete tager form och kommer med någon glimt af för- hoppning för dem saken gäller.
Tvärtom regleras lönerna i det ena ämbetsverket efter det andra utan att dessa statstjänare tagas med.
Hvad senast i år i Iöneregleringsförslaget för hofrätterna yttrats on1 skrifbitradena därstädes ar ingalunda agnadt att särskildt glädja dem.
Annu längre borta är nian således från uppfyllelsen af dessa statstjänares naturliga önskan att snart sanitidigt erhålla fast anställning utan afvaktan på successiva Iöneregleringar för de olika verken.
Denna oroande väntaii niedför också en oskälig förlängning mångenstädes af en tjänstgöring under särdeles betryckta för- hållanden och ett omintetgörande af niinga gamla utslitna biträdens förhoppningar att kunna koninia med i den nya ordningen och därigenom erhålla en välförtjänt pension.
Till nattarbetsfrågan.
Nedanstående uttalanden med anledning af riksdagens be; slut i fragan om förbud för kvinnors nattarbete har kommit oss tillhaiida.
Den aniioiiyma författarinnaii har till mai.iwskriptet fogat följande rader: En gammal kvinna ber ~ödmji~kast att Redaktionen af Dagny behagade använda sig af iiedanstående anteckningar och skrifva något gripande.
Ty saken ar gripande.
Vi anse oss emellertid ej nu böra vidare taga till orda i denna mycket omdebatterade sak, men som ett iitslag af de enskildas indignation öfver det fattade beslutet, talar det har gjorda in- lägget för sig sjalf och förtjänar att publiceras i sin urspriingliga form.
Människor saga, att kvinnan i våra dagar inkräktar på mannens arbetsfält.
S i heter det, men hvad menar man därmed?
Beställer ej mannen allt som kan beställas, och i allt lyckas han.
Han syr damtoaletter och föreläser för kvinnor, kokar potatis och jagar jakar p3 Trans-Himalayas högfjäll, dar luften tryter honom.
Ofverallt är han allas.
öfverman.
Mannen har.
också drifvit kvinnan ur hemmet - visserligen ej i ond afsikt.
Maskinen, som han uppfunnit, yaskinarbetet, som han satt i gång, ha gjort hemarbetet till stor del obehöfligt.
I fabriken kokas, bakas, brygges, spinnes, väfves, broderas, m. m., allt kvinnosysslor, som nu till ej ringa del förrättas af manliga arbetare.
Hemmet har icke längre användning för döttrarna i familjen, ej bröd åt de många kvinnliga munnarna.
.
Nu senast har mannen funnit, att fabriksarbetet skadar kvinnans fysik, och som han genom medvetet eller omed- vetet sjalfbedrägeri lägger skulden för en mindrevärd afkomnia på kvinnan ensam, Utestänger han henne från vissa slag af industri, dar hon hittills funnit en hederlig och fullt tillräcklig utkomst.
Mannen kan taga arbetet fran kvinnan och satta henne på förknappning, så Iingt ar han allsmäktig.
Icke langre.
.
Mannen ' kan icke reglera följderna af sin garning, icke rubba den naturlag, som bestämmer, att undernärda kvinnor föda svaga barn.
Han står vanmäktig inför den sjalfuppehAllelsedrift, hvarigenom kvinnan, gjord öfverflödig i hemmet, utvisad frin lonande industriellt arbete, kufvad af brist och umbäranden, hem- faller At förnedring med itföljande sterilitet.
Utlandet.
Kvinnorna och de kommunala valen i Danmark.
Från de danska kommunalvalen i mars föreligga nu sifferuppgifter, hvilka utvisa kvinnornas deltagande i valen.
I städerna har antalet röstberättigade man och kvinnor varit ungefär lika stort, men på landet hafva mannen .haft öfvertaget, dock obetydligt.
I det stora hela taget kan man säga, att för hela landet antalet röstberättigade män och kvinnor varit lika stort.
Deltagandet i valen var storst i städerna.
Så t. ex. röstade i Slagelse 90,s proc.
af de röstberättigade.
I Iandskonlmunerna röstade i medeltal blott 56 proc.
Kvinnorna deltogo i Iingt ringare grad i valen på landet an i staderna.
Medan i staderna 70 proc.
af de röstberättigade kvinnorna röstade, var procenten p i landet blott 38.
På Bornholm röstade blott 19 proc.
af kvinnorna.
Af landets 1,206 konln~uner valde S5 kvin- nor.
Iialles valdes 127 kvinnliga representanter mot 9,682 manliga.
Af de kvinnliga vor0 84 gifta, 38 ogifta och 5 änkor.
.
, ' Annonsf örmedlare, pålitliga och välrekommenderade.
önskas far Dagny såväl i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmälan å DA GNYS EXPEDITION, Mastersamuelsgatan 51, Stockholm.
AKTIEBOLAGET C I D R I L.
CIDRIL! / (- " 1.G.EFLE Biista alkoholfria äppledryck.
= ~ b s o h ren f nafurprodukf.
11 Telegramadr.
9 9 ~ ~ ~ el.
q iese, ~ ~ ieee * 9.
d
Litteratur.
.
.
Don Juan Tenorio.
Drama i fyra akter af Annie Akerh iel m. Hugo Gebers förlag.
.
Den gamle rutinerade hjärtekrossaren spökar allt- jämt omkring och förför - åtminstone diktarna.
Skall.
det aldrig lyckas någon att skänka honom slutgiltig gestalt, att uttala den trollformel, som till- försäkrar honom griftero?
Nar en ging tiden blir mogen att genomskåda honom, .lär det val uppstå nigon damoniskt yster farsmakare, som kröner hans bana med ett behörigt knallande slutfyrverkeri.
Till dess fortsatta vi att slösa var ovillkorliga beundran och vår instinktiva högaktning på den oförbrännelige hjalten i ett tusen och tre alskogs- afventyr, representant för den öfvermanskotyp, som hägrar i ' hjordmanskans vildaste drömmar.
Han har också undergått en märklig utveckling genom sek- lerna: den forne något lymmelaktige rekordsattaren i erotisk sport står- inför oss kringsvafvad af odödlig musik, genomdränkt med filosofi och behagfullt tyngd af en intellektuell dandys utsökta Weltschmerz.
Bakom honom skymta kamraterna Faust och Hamlet, och sjalf bar han lord Byrons dystert adliga drag.
Denna den notoriske .missdådarens rehabilitering, p i hvilken generationer arbetat, fullföljes energiskt af Annie Akerhielm.
I hennes drama beträder han skådebanan med en nobless, en grandezza, hvars glans fördrifver hvarje skugga af dåligt rykte.
P i denne riddare utan fruktan kan icke falla något tadel.
Har träffas han icke invecklad i de betänkliga historier, bIottställd i de nervskakande groteska lagen, som gångna tiders kamediskribenter och librettoför- fattare pådiktade honom.
Denne Don Juan har all- tid ratten på sin sida och behärskar alla situationer.
Som, trotsigt gycklande frondör mot Kastiliens för- hatlige kung, Pedro den grymme, vinner han alla mänskligt sinnades bifall, och ingenting respektablare kan tankas än hans salla och korta förbindelse med flickebarnet Berenguela, som en komplott af sall- samma omständigheter och hennes * eget oskuldsfulla hjärtas drift kasta i hans ömma och trofasta hjalte- armar.
Fasiah: p2 språng, att ifly: iSevilla, idgr den hämdrasande kungens knektar hålla p i att söka honom, påyfkar;.
han.
.
.
vigsel,.
.
och.
då Beicnguela med kvinnors vanliga- lättsinne * de: konventionella skruplerna f0.r bekymrqn om hans välfärd, blir hon sk-ärca tillrit-tavisad:, höfligt, fast ' med -- .riagbn-a.
l ~ Don Juan som idealisk akta man!
Galant kutt- rande med en liten näpet naiv och beskäftigt hus- moderlig fru!
Har ligger uppslaget till en yr och giftig komedi, som tyvärr icke ingår i förf: s plan.
Under hennes hand blir detta äktenskap en smal- tande vek och tragisk idyll.
Den kvittrande och trippande Berenguela tömmer ovetande en åt Don Juan.
tillblandad giftdryck och drar, alltjämt lika ove- tande, sin sista suck i hans armar.
Han bevarar ståtligt sin cjälsnarvaro och tillåter sig inte tänka på annat an att försköna hennes dödsstund med smek- ningar, sång och rosor.
I slutakten återfinnes han i Sevillas katedral, som botgörare men af ett egendomligt slag, lika hidalgo- stolt som någonsin, karft hårdnackad i sin synd- känsla och egenrättfärdig i sin ånger.
Han taxerar sig sjalf.
och därmed sin skuld vanvettigt högt -- eviga kval ar det minsta en Don Juan kan fordra till ' straff.
Bankruttörer och småförbrytare må noja sig med den nåd prästerna bjuda på, han håller sig för god att inte betala till sista skarfven, och han ropar till krucifixet: Du tage all den skiild all världen hade och bare den; själf skall jag bära min!
När kröp jag fegt bakom en sårad man?
Har är mitt brott, och jag ar Don Juan!
Men San Miguels staty upplåter sin mun och lär honom en riktigare värdering af hans syndamått:.
Tidens skiften utan tal utplåna tidens synd mot tidens sorg och kval.
Ett plus mot niinus.
Intet återstår, blott evigt vara. "
Förödmjukad.
och ' upprättad af statyns hoga lära skrider Don Juan, som nyss segnat död till golfvet och väckts af stenrösten, genom uppflammande elds- lågor in i ett nytt lif.
Detta stort planerade drama, skrifvet på verk- ningsfullt växlande, flytande och fyndig, blott alltfor distinkt utredande vers, rymmer.
mera lefnadsklo k- skap och filosofisk reflexion an poesi och psykologi.
Det har en kultiverad elegans och en torr, spetsig spiritualitet, som ofta gör ypperlig effekt i och för sig, men ingen atmosfär af lidelsefullt allvar, som så val samsas med saftig humor.
Trots sina titaniska kval och sina öfvermansko- later röjer Don Juan ett fatalt släkttycke med sjutton- hundratalets mönstergentleman, Sir Charles Grandison.
Äfven om en nyare romanhjälte påminner han i sitt moraliska adelsmedvetande, i sin lugna ironiska ar- tighet: grefve Augustin på Hvidehus.
Förf.
har dukat under för frestelsen att utstyra honom med sin manliga.
idealtyps.
förtjänster och egenheter, f, dam.
; vid Gud, ni.
får, ej dela Jo,., min flykt, som " vore ni ej - den n i är. '
.Sidan.
är.
Ddn ' Juan: korrekt anda in i dödens $syn.
Han slipper.
emellertid.
lyckligt undan och njuter en ljuf srnekmånad.
p å s i t t b-efastade.
slott .. ---.
.
%.
, ' N si.
.
.
~.
~, j; p c n (~,.
~ ~, Bor=.La ' nolin = Tuål.
.
H %E.N.R 1.K.
, G A.
.
.
.
.
:,.
.
, i..
I.
.,.
.
I BEREDD AF DE FINASTE INQREDIENSER MEQ ~ ~ L S A T S AF?
- T FOR: &amp; @ EN SA " VALGORA.NDE LANOLINFETTET JAMTE BORAX ..
YPPERLIG H U S H ~ L L S T V ~: L::: ' ...
,
.
.
D A C N Y hvilka mera skymma an individualisera sägnens Don Juan.
Det hade varit både intressant och styrkande att se denne högdragne riddersman, så skarp i sina do- mar öfver andra,.
begå fauter, men slikt erbjudes aldrig.
Hans förbrytelser ligga tydligen långt till- baka och bekantgöras endast genom en och annan ej särdeles starkt betonad antydning.
De göra föga intryck och förefalla snarast osannolika; i hvarje fall racka de dåligt till att motivera den gigantiska skuld- känsla, som redan från styckets begynnelse spåras bakom den stolta hialtemasken, och den omstand- 239 liga frälsningsapparaten.
Ett snillrikt grepp var det däremot att sammankoppla Don Juan med det ' lilla dumma och beskedliga lammet Berenguela - förf.
har dock, som jag ofvan antydt, genom sin behand- ling af den möjlighetsrika episoden förringat och nara nog förintat sin briljanta uppfinning.
Har föreligger således ännu icke det slutgiltiga Don-Juandramat, kanske icke ens ' det Don-Juandrama förf.
sjalf drömt sig, men val ett i hög grad akt- ningsvardt arbete, pragladt af kunskaper och skick- lighet, tankeklarhet och höga intentioner.
K.
J.
Giftermål p å Korfu.
Af Jane Gernandt-Claine.
M ed mindre hon har förmögna eller åtminstone dem en smula utsikt öfver den trånga gatan, och någorlunda välbärgade föräldrar, ar det allt stickade tröjor och strumpor åt skapelsens herrar annat an roligt för en flicka att ha sett dagen i utan hopp om att detta tröstlösa enahanda någonsin Grekland, dar hennes ankomst till världen sällan skulle ta slut.
Ty giftermålet, som.
de val trots halsas med entusiasm, och man behöfver knappast allt väntade på som ett slags befrielse, skänkte dem gå tillbaka till gyneceums dagar för att finna det knappast ' större oberoende, och man har svårt att föga lockande att byta med grekinnorna.
Dock vore förestilla sig något så blottadt på allt behag som det orättvist, om man glömde att antiken haft sitt ett dylikt lif.
Hur mycket förhållandena ändrat sig under det Sparta, denna enastående lilla republik, dar kvinnorna hade samma rättigheter och plikter som mannen - sist förflutna seklet, bevara kvinnorna i staderna så- med undantag af skyldigheten att gå i krig - och väl som pa landsbygden ett visst sorgset förbehåll i hvarest de anda till våra dagar bevarat.
ett visst uttrycket, till och med nar de le, och deras leende stolt sjalfmedvetande i sitt vasen.
Också lära de aga ar sällsynt.
Detta hindrar dock icke, att byarnas en påfallande högrest hållning, förenad med stor kvinnliga befolkning äger ett visst italienskt tycke, smidighet, och vara alldeles blonda, fast kanhända hvilket val framför allt beror på dräkten, som består icke efter nordiska begrepp.
Vidare skola de ut- af ett öppet guldbroderadt lif med tätt åtsittande .marka sig för sin intellektuella läggning, sarskildt i armar, kort, mörk kjol och ett bandprydt förkläde i jämförelse med sina öfriga landsmaninnor, hvilka höga färger.
Det vackert burna hufvudet täckes likväl numera göra allt för att utplåna det rykte ofta af det allra rikaste mörka hår, men de många för höggradig okunnighet de ägde för icke så sar- smycken, som vid högtidliga tillfällen pryda unga och gamla, äro ytterst konstlösa, och frånvaron af deles länge sedan.
Och hur skulle det kunnat vara annorlunda?
all hemslöjd härnere är det säkraste tecknet på det Grekinnans lott har alltid varit hård, men aldrig förfall, som under långa sekel hvilat öfver ' Grekland hårdare an har på Korfu till exempel, ty för något och kringliggande öar.
Dessa kvinnor hvarken vafva öfver hundra år sedan var tillvaron ett fullständigt e !ler spinna och ha inga traditioner i konstslöjd af inferno på denna vackra ö för det kön man brukar något slag, ehuru det särdeles enkla hushållet säkert icke upptar mycket af deras tid och barnen mest kalla det tacka.
tyckas ta hand om sig sjalfva som öfverallt på.
Från den dag de föddes tills de.
gifte sig kommo flickorna aldrig öfver föräldrahemmets tröskel; de landet.
Far man förbi de ruskiga men förtjusande ore- hade icke ens tillåtel ' se att gå i kyrkan och förnötte tiden med att förrätta de gröfsta sysslor i en mer gelbundna gråa stenhusen vid nigon bygata en ski- an tarflig omgifning, dar man icke hade det sva- nande vacker vårdag, ar det ' så godt som idel in- bundna, allvarsamma, stundom förgrämda ansikten gaste begrepp om hvad bekvämlighet vill saga.
Antingen det var sommar och magnolian dof- man ser på sin vag, i synnerhet bland mödrarna.
tade i den Ijufva luften eller vintern kom och fyllde Ha de giftasvuxna döttrar, behöfver man heller icke de eldade rummen,med " d.et standig?
agn$ genom- leta efter anledning, till bekymmer.
öred4bi&amp; $&amp; mod- tränga&amp;&amp; ~: kd1~.
: f~~i %1iij~,.~~~1tt~~~d$ Ofta sträfva föräldrarna i åratal att skrapa ihop.
.
anständig hemgift på två tre oliv- rar bakom galleitkkta fönster, hvilka ej e n s unnade en.
något så när ' '
240 D A G N Y trad och ett mer eller mindre bofälligt hus, och modern åligger det sarskildt att skaffa lakan, fina, broderade lintyg, sidenklänningar och guldbrosch, om hon har det syndastraffet att vara välsignad med en dotter.
Eller ar det icke ett syndastraff kanske?
Dött- rarna fara icke bort och söka arbete som sönerna.
De stanna hemma och bli försörjda och vänta att man skall söka upp en skaplig man åt dem, fast denna vara blir allt mera sällsynt med åren.
Antingen man gifter sig i staden eller på landet, gör man det med tanke på hvad en flicka kan fika i boet, och här talas ännu om ' en nu afliden herre, hvars namn gått till eftervärlden, därför att han gifte sig endast och allenast af kärlek.
Förberedelserna till ett äktenskap bland stadsbor äro val ungefär desamma har som öfverallt nu för tiden, men ute på landet fortlefva den goda tidens seder och bruk i så godt som oförminskad styrka, och de sakna långt ifrån sin egendomlighet.
Nar de mera valbergade foraldrarna.
till ett blif- vande akta par kommit öfverens om hvad man ger och slipper ge, raknar fästmöns pappa upp hvad han kan skänka i reda pengar inför fästmannens far, och ett par dagar därefter gör den unge man- nen besök i sin utkorades hem, räcker henne en ring, säger ett vanligt ord och kysser henne i slak- tens åsyn.
Detta upprepas ett par gånger efter hvar- andra - alltid med nya gåfvor - och har man begagnat sig af aktenskapsmaklare, måste afven dessa lyckliggöra den blifvande bruden med skänker, hvil- ket borde ställa yrket utom taflan, tycker man, ty inkomstbringande kan det då inte kallas.
Vigseln sker i den unga flickans föraldrahem, natur- ligtvis i familjens bästa rum och vid ett bord där man lagt Evangeliet mellan tvanne tanda ljus.
På ena sidan om ljusen står en tallrik med vin och bröd, på den andra ligga tvanne kransar omvirade med rosafärgade band.
Släktingarna stå uppradade rundt ikring väggarna med bruden i midten, och nar p.ra- sten kommit och ikladt sig sin.
prästerliga skrud i allas åsyn, välsignar han ljusen och räcker dem åt brudparet.
I samma ögonblick stalla brud och brud- gum sig bakom prästen och fatta en flik af hans kappa, hvarefter vigseln fortsattes efter grekisk ritual.
Så fort ceremonien ar förbi, flatas en krans af de bagge ljusen, och denna krans hänges öfver brud- sangen som sinnebild af den enighet, hvilken alltid bor rida mellan de nygifta.
Enligt vedertaget bruk bör hvarje brud, som vet hvad hon ar.
skyldig sig sjalf, storgråta under vigseln liksom modern och alla de kvinnliga slak- tingarna, och så fort prästen slutat tala, utbrista dessa senare i pris och lof till äktenskapets ara, nar de icke jämra sig, hvilket lär vara minst I ' ika vanligt.
Under tiden skjuta byns alla ynglingar och gatpoj- kar af pistoler eller fyra af smällare, beledsagade af små glädjetjut) hvilka .äro i stånd att förvandla den mest idylliska landtliga vrå till en röfvarkula, för att icke saga något värre.
Företrädda af två dansande ynglingar, af flöjt- spelare och trumslagare samt Atföljda af hela slakten, gå bruden och hennes mor till de nygiftas hem, dit brudgummen redan begifvit sig och dar han står och tar emot sin unga hustru, hvilket ger an- ledning till nya lyckönskningar och nya jämmerrop från de gifta väninnornas sida.
Nar detta gripande ögonblick ar öfver, styr hela sällskapet sin kosa till brudkammaren och beundrar inredningen i ett sakkun- nigt utbyte af ömsesidiga kvickheter, hvilka icke lämna något öfrigt att önska i osökt tarflighet.
Ute på bygatan fortsätter emellertid den inferna- liska musiken af smallare och pistoler och varar hela natten till brudparets pris, under det att vänner till brudgummen stalla till dansuppvisning utanför fönsterna.
Att det - under dylika förhallanden - kan bli fråga om att sofva ar val knappast troligt, och nästa morgon komma alla bröllopsgästerna och gratulera de nygifta, hvarefter brudens allra intimaste klädes- plagg hänges på en stång och föres genom byn som en dyrbar trofé, hvilken hon sedermera troget bevarar under sitt äktenskapliga lifs alla skiftningar.
Som man ser, har det sina sidor att stå brud på - bondlandet härnere, och att vara brudgum ar visst inte alltid så roligt heller, ty på - vissa trakter ger den nygiftas far sin måg en smällande örfil efter vigseln till tecken på sin svarfaderliga myndig.
het.
För öfrigt måste brudparet vara på sin vakt under hela ceremonien.
Fipns det någon, som har ondt i sinnet mot brudgummen till exempel, ar det alldeles tillräckligt att hans svärmor trampar honom på foten, när han uttalar sitt ja, för att omintetgöra allt häxeri, som kunde ligga i luften.
Till all lycka ar intet otyg så ondt, att det ej kan oskadliggöras, och skulle den nygifte akta man- nen - som det ibland lär inträffa - finna sin brud en smula kallsinnig, behöfver han bara i all hemlighet klippa en tofs af hennes hår och kasta denna tofs i en brinnande ugn tillika med en lef- vande svart tupp, ty detta gör det hårdaste hjärta mjukt som vax och påstås vara ett enastående medel att vinna kvinnorna - nar man inte kan vinna dem på annat vis.
Med alskvärdhet till exempel.
Båda sätten kunna anbefallas till försök och försökas val också, tanker jag.
Det finns vackra kvinnor härnere - med stora allvarsamma ögon och detta cågot af sorgset förbehåll i leendet, som man icke har så lätt att glömma, nar ' man en gång sett det.
Sprid Dagny!
b En lärarinna.
H ' 24 1 D A C N Y on hade skött sitt arbete utan att på tjugonio år för- summa det för sjukdoms skull en enda dag.
Hon dog: .dock,.
som det synes, föi tidigt.
En sjukdom, så kan det tyckas oss, skulle säkert icke brutit henne så fort, hon, som ännu kunnat ha kvar många af de år, då människan ännu kan vara verksam.
Det är omöjligt att icke tänka, att .afven öfverarbete blan- dat sig in i de nedbrytande faktorerna.
H o n hade Men hvarför var hon väl ~fveransträn~d?
hunnit upp i en tämligen hög tjänstegrad, hon, hade ju sin goda.
lön.
Ja, för.
det första hade lönen icke alltid varit s i god.
Långa år hade gått, under hvilka den måst räknas på öret ..
Dessutom hade hon familj att underhålla.
Hon hade en åldrig far, åt hvilken hon beredde ett hems tref- nad, skänkte en öm dotters alla omsorger.
Detta tog ett hål i den summa;.
som var beräknad att räcka endast åt.
.
en.
Kvinnor äro.
ju icke faniiljeförsörjare.
Men hon ägde ännu flera omsorger, ännu en annan att racka till åt, att vårda och underhålla.
Hon hade skaffat sig .ett barn - icke ett barn af sitt eget kött och blod, men hon hade dock ett barn, e n son, som hon tagit upp som sin egen.
Hvarför hon gjort det?
Jo, främst emedan den lille var ensani i världen och behöfde det, far och mor vor0 döda och det fanns en hel rad syskon.
Men också därför, att hennes moderliga instinkt talade och hon brinnande önskade att ha ett barn att lefva för.
Modersinstinkten är en af ' kvinnans ädlaste känslor, det ar ju erkändt.
Den blir ju då.icke mindre hög, därför att lifvet icke gifvit henne äktenskapet och ett barn därinom.
Att skaffa sig ett utanför skulle ju icke förlåtits henne .. Således må väl samhället åtminstone unna henne det surrogat hon blef nödsakad.
att nöja s,ig med.
Men att lefva en moders lif kunde endast utföras med den ihärdigaste, mest oaflåtliga arbetsamhet.
Jag vet, hur hennes.dag gick.
I en oerhördt tidig timma steg hon upp, ty hennes far sof endast kort och behöfde som alla gamla tidigt få en morgondryck.
Så hade hon frukosten att tänka på, äfven den andra frukosten, som skulle vara ordnad åt de två, när hon var borta, rummen att städa, innan .hon begaf sig till sitt arbete.
Efter ett par timmars i snabb takt förrättade husliga värf satt hon i spårvagnen, det var hennes hvilostund, innan hon kl. 8 började sitt skolarbete.
Efter lästimmarnes slut kom besöket på torget, upp- köpen.
för .hushållet, dessa, som.
synes ta e n så tröstlöst lång tid för hvar ' och en soni har minuterna räknade, så tillagningen af middagen, rengöringen efter den, jordnings- - ställandet af kvällsmåltiden åt de hemmavarande.
innan hon gick .ut, ifall hennes afton var upptagen af ett möte eller eii sammankomst.
Innan dess skulle dock ' medhinnas beredelsen till morgondagens lektioner och den omsorg om en del af lärjungarnas personliga förhållanden, som ofta faller p i folkskollärarinnans lott.
[[Min pojke frågar.
ib.land, om jag talar för mig sjalf!
[, sade hon en ging leende.
((Det är därför att när jag.
går oCh sysslar i köket, masie jag passa på att bereda mig på något föredrag, som jag skall hålla ".
Hur mycket arbete denna lärarinna för öfrigt agnade.
.. - skolfrigor, som 19go sin kår, de uppväxande barnskarr) pa, henne om hjärtat, det vill jzg;; icke här .söka ' uppräkna.
Detta var för henne det nödvändiga: den organisatoriska förmågan, den hjälpande handen måste ha verksamhet, såsom andra söka nöjen och sinnets forströelse.
Jag är säker p i att lifvets uppgiftel- ordnades för henne silurida: först skolarbetet, som var plikten, den, främsta af alla, och som var ' henne kärt framför allt annat, hvilket bäst bevisas af det framstående sätt, på hvilket hon ' alltid skötte det och af d.et studieintresse,- som komniit henne att skaffa sig kunskaper långt öfver det behöfliga.
måttet.
Därnäst kom hemlifvet, den materiella ordning för.
sig själf och omgifningen, utan hvilken,.
ingen sund människa kan med.
trefnad sköta sitt dagliga värf.
.
o c h s a till sist de allmänna intressena, detta ~lmänniskan lefver icke alle- nast af bröd ", som talar i hvarje vaken själ.
D e t är åt dessa htressen en person med hennes gåfvor, hennes klara omdöme, hennes stora klokskip hade bort få ägna sig helt och hållet eller åtminstone fått ge hvarje ledig stund, sedan yi-kesarbetet är fullgjordt.
Samhället begir genoni eget slöseri f8rluster, som.
äro oersättliga.
Mycket, otroligt mycket hann hon med.
Men en rik skatt.
af intelligent kraft gick förlorad, därigenom att många af dagens stunder måste ägnas åt -- de enk- Iaste rengöringssysslor.
Det kan frågas, hvarför hon icke skaffade sig hjälp Ii11 dessa.
Hennes inkomster räckte icke till.
Som kvinna fick hon för sitt arbete en ersättning] som icke var mer än åt henne sjäif ..
Men hennes modershjärta hade talat och hon var familjef5-sörjare, detta som en kvin ' na icke har lof att vara, ehuru den ' dagliga erfarenheten visar, att hon i en mängd fal1 ålägges vara det -- och inför detta måste ju invändningarna förstumnias.
Hade hon varit en man med samma examen och samma arbete, då hade hon haft lof att unna sig familje- medlemmars förljufvande sällskap, då hade hon haft medel att både bekosta deras underhåll i hemmet och hjälp till detta hems skötande.
Mannen, så har i detta yrke blifvit faststaldt i vårt land, behofver ovillkorligen kunna skaffa sig.
detta säll: skap för .att med friskt sinne och lefnadsmod kunna fylla sitt värf.
Kvinnan behöfver det icke, hon har ' icke ens lof att unna .sig en ersättning,.
för henne är bestämd ensamheten.
i dess strängaste form .. H ILDA SACHS.
.
l.
Vara ärade läsare '.
.
.
.
. '
,.
.
.
uppmanas vördsamt a t t ifrigt ve-rka för DAGNYS spridning genom varfvande af nya.
.
,
Notiser.
ett öre pr styck.
Blomniaii säljes till förmån för tuberktilos- saken.
600,000 ha sändts till landsorten och haft en stry- kande åtgång.
Vår förs ta kvinnliga riksdagsstenograf.
Sedan nagot mera an en vecka tillbaka tjänstgör en kvinna, fru Jetta Lundgren, vid stenograf bordet i Andra kammaren.
Fru Lundgren har under ett par ar sökt stenografbefattningar vid riksdagen och kom i år som andra man vid profvet för den enda då lediga notariebefattningen.
Vid nu in- träffad vakans efter ordinarie innehafvaren har fru Lund- gren förordnats tjänstgöra.
Fru L. är på förhand val ini- tierad i riksdagsarbetet.
Hennes man, förestandaren för Arends stenografinstitut i Stockholni, hr Conrad Lundgren, har i många år varit riksdagens förste notarie och fru L. har under denna tid hjälpt honom i hans arbete.
Fru Lundgren ar dessutom redaktris för den stenografiska veckotidningen Hermes och lärarinna i stenografi vid Wallinska och Krafftiska skolorna samt i Nya elenientar- skolan för flickor.
Kaosnila F. K.
P.
R. har afhållit sitt årsmöte under ord- förandeskap af föreningens v. ordförande fröken Hedberg.
Arsberättelsen iipplästes, af hvilken framgick att förenin- gens verksamhet under året varit mycket lifaktig.
Ett po- litiskt möte med föredrag af dr Lydia Wahlström hack varit talrikt besökt.
2,000 valupprop hade utsändts.
En aftonunderhilllning med framställningar af personliga drsg ur bemärkta svenska kvinnors lif af fröken Ottilia k- nander fran Orebro samt med tablåer efter Carl Earssors teckningar i Idun hade anordnats.
En försakelsevecka likasa.
Ett föredrag om Japan af fröken Tyra Brandclius Frisinnade landsforeningen hade vid sitt landsmöte i lämnade en liten inkomst, som användts till inköp af jul- Stockholm i gir bland ombuden för Stockholms stad, gåfvor i t de fattiga.
Styrelsen erhöll ansvarsfrihet.
På grund af sjukdon utgörande ett antal af 21 personer, invalt fröken Axianne afsade sig så väl ordföranden som v. ordföranden sina Thorstenson, Fredrika-Bremer-Förbundets byraförestånda-.
poster, och valdes till ordförande fröken Kerstin Andersol;, rinna.
Bland de 12 suppleanterna märktes fröken Matilda till vice ordförande fröken Isakson.
Till sekreterare om- Stael von Holstein.
valdes fru Aström, till v. sekreterare fröken Blixt; tili kas- Rimforsa landthushållningsskola.
Vid Fredrika-Bremer- saförvaltare nyvaldes, sedan den nuvarande afsagt sig upp- Förbundets landthushållningsskola för utbildande af Iarar- draget, fru Björk.
Till styrelseledamöter invaldes fröken innor, adress Rimforsa, dar kursen numera ar två-arig, Vienna meste ert on, Sabylund, och fröken Ella Löwegren, mottagas för den kurs, som börjar den 1 okt.
1909, 10 Orebro.
Till revisorer omvaldes fru Eknian och fröken elever, hvilka förut genomgått minst ett-årig skolkökslärar- Kasperson.
Ersättare blef fru Velin.
Mötet beslöt att företaga ändring af stadgarna och att under året hålla fyra innekurs.
Vidare meddelas genom prospekt.
- Till föreståndarinna vid Rimforsa är antagen frö- ordinarie möten.
Tiden för årsmötet bestämdes till februari minad.
ken Louise Nathorst-Böös.
Fröken Nathorst-Böös Ianinar Den 22 maj kommer föredrag att hållas af folkskcl- i vår den anställning hon under många Ar haft såsom lärarinna vid Djursholms samskola och tillträder sin nya läraren Holmberg från Tysslinge om kvinnans kommunala befattning i höst.
rättigheter och skyldigheter.
Slutligen redogjorde fröken Anderson för centralsty- relsemötet.
Arsmötet slöt med.
sång och musik. '
Husmoderkurser.
Stockholms lans hushållningssäll - skap har beslutit att under innevarande ar på försök an- ordna utbildningskurser för hufvttdsakligast smabrukar- hustrur inom länet, s. k. husmoderkurser.
Tre dylika komma att anordnas till instundande sommar, daraf en i Gustafsberg, en i Vaxholni och en i Hargs socken.
&amp; %a korsets Ervinnoflirening förbereder till den l l och 12 juni ett möte i Stockholm för medlemrnar från såväl Stockholm som landsorten.
Inbjudan har från cen- tralstyrelsen utgått till samtliga R.
I (.
K.
F: s lokalförenin- gar, och man hoppas, att anslutningen skall bli synnerligen liflig.
Medlemmar af föreningen, hvilka äro bosatta i Stockholm och omnejd, kunna för deltagande i mötet an- teckna sig hos fru Anna von Sydow, Narvavagen 8, Stock- holm.
Frågan om en effektiv biografkontroll liar nu tagits om hand af biografägarne.
i Stockholm, som till öfver- ståthallareambetet ingått med en skrifvelse, föriedd med ett tjugutal underskrifter.
I denna skrifvelse föreslås, att censuren skulle skötas af ett par därtill kompetenta per- .soner, som i första hand borde vanda sig till filmsfir- niorna eller deras representanter, innan bilderna hyras ut eller säljas till de resp. bipgraferna.
Man vill på så satt skydda sig för de eventuella förluster, som skulle uppstå därigenom att en redan ' köpt eller förhyrd bild af cen- suren förbjödes att förevisas.
En norsk MajbPomrnai.
Afven Norge har nu fått sin Majblomma och det ar Norske Kvinders Sanitetsforening som har äran häraf.
Hufvudkommittéen i Kristiania har inköpt en miljon blommor från Österrike-~ngern för ett pris af Vlmersborgs F. K.
P.
R. hade måndagen den 3 niaj anordnat en aftonunderhållning i Arbetareföreningens lokal.
Programmet var rikhaltigt och omväxlande.
Festen inleddes med marschen ur Tannhäuser, hvar,.
efter fröken Signe Wollter från Trollhättan höll ett sakrik och intressant föredrag öfver ämnet llI&lt;vinnans stallning efter de sista framgångarna ".
DarpA följde flera musik- nummer för violoncell samt solosang.
Herr Niklas Bergius framförde p i ett synnerligen förtjänstfullt satt Oscar Wildes vackra saga 1lDen unge konungenfl, och det hela afslöts med ytterligare ett musiknummer.
Till sist riktade ' föreningens ordförande till.
de nar- varande kvinnorna en uppmaning att ingå som rnedlc2i1- mar i F. K.
P.
R., d i de eljest faktiskt motarbetadc sin egen sak.
Som Dagny dnskar vara ett e n a d e band me&amp;m $verigas kvinnor samt har ~ i l l sitt mdl att 5o " IIvz- rataga allas htressen p i skilda platsa&amp; ffd vi h&amp;- med uppmana vdra lisarinmor i landsortam a 5 0 deD ffQbr a8f uaderlIBta denna vAr uppgiftD villa fiII 5id- ningens redaktion insInda sddana m o t i s e ~ ~ som aat6ffver lokalintresset o ' Bsneh4lla sakar a f vikt f&amp; kvinaordrdsea i dess BseRheB.
II II Frågor och war.
II, 11 Hvar kan man prenumerera pil Dagny?
- I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
I Ja, ifall nian önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i posfanstalfer och boklådor?
Dagnys postprenuinerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l /,, ' 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhålla prenumerantsamlare å Dagny?, 1 I II.
Den, som sanilar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalspreniimerant.
Huru skall man förfara för denna movisions er- Sedan man samlat minst 5 preiilimeranter, går nian tillväga på.
ett af följande sätt: 1) Antingen: Geooin insändandet af prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen bestauer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och sammam paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
.
.
2) Eller: Man prenuniererar å narniaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss .detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fil1 hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten .. Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Röstrattslitteratur: Skrqter utgvna a f Centralstyrelsen i Lands föreningen för kvinnans polfika rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Rösträttsfrågan 1905-1 ' 906 .................................... -: 50, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga komniu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ...........................
. ' ..
...... 6: - a III, Matliilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 50,, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10 V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40 VI, Partiuttalandeii i kvinnornas röstrattsfraga .................. -: 25 VII, K. A. Siieppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 40.
Ann Margret Holmgren: Strödda.
intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn .. ...... i ...
-:.
10 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- rätt ...................................................................... -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför: ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
..........................
.
-: 10,, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 10,, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten ?.
................................. -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... -: 10 7, Några manliga inlägg i .den kvinnliga röstrattsfrågan ... -: 15,, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna o c h den nuvarande situationen ......................................................... -: 05, i 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiost öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ -: 05 Minneslista ' .....; .................................................................. -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnaiis rättsliga ställning .. ....
(-.
: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: svenska kvinnans koinmiinala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -:.
10 Lydia Wahlströni: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: I (vinnornas rösträtt.
Svar till herr ~ d o l f Hallgren -: 25 Anna Klemaii: Kvinnans medborgarrätt ................................. --: 25 -- - Karl.
M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ......................... r ........ Ofvanstiende flygblad och.
broschyrer kunna rekvireras från F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af ' minst 100 ex. af flygbladen n: ris.
l 4 lämnas 25 proc.
rabatt.
I I) Ii 1 I En yngre dansk dam / Platssökande få sina annonser iqfirda i Dapzyfir Irnlfvn priset eller 7lh öre pr mm.)
Kvinnlig Sjukgymnast.
.
Centralist, som under vintern ar- betar i Schweiz, söker under juli o. augusti månad plats i familj på landet.
Svar till llEskell denna tid- nings kontor.
ng Iararinna önskar under U ekonomiskt oberoende, önskar sig en lämplig anställning, halst i Stock- holm eller dess närhet som sall- skap åt äldre dam eller herre eller att .biträda i htishållet i fin familj l eller ock som värdinna.
Den sö- kande äger ett behagligt, vinnande satt, har fått en vårdad uppfostran samt äger förmåga att göra ett hem angenämt och att vara till verklig n tta.
Vistas f. n. i Sverige hos siktingar.
Svar torde sändas un- der adress Fru Louise Wahlberg, Hornsgatan 49, 3 tr., Stockholm.
Upplysningar lämnas dar afven.
Lärarinna musikalisk flicka (skan- U ng, ska), bildad, soni genomgått gymnasiets 2: dra ring, önskar under sommar- ferierna plats i bättre familj.
på landet, helst i Småland eller ' mel- lersta Sverige, att undervisa barn såväl i språk.
som i vanliga skol- ämnen och musik.
Ingen lön ön- skas utan blott att f % anses som medlem i familjen.
Svar till .M.
T.11, Gumzlii Aniion~sbyrå, Malmö.
önskar till hösten plats G uvernant att undervisa mindre barn (7- 11 år), i vanliga skolämnen samt om så fordras i musik, tyska eller franska.
Goda betyg och referen- ser.
Svar emotses tacksamt inom 14 dagar af llSigrid 21 årll, Kapp- sta p. r.
(Södermanland.)
sommaren plats i familj att un- önskar under sommarferierna: juli, dervisa i vanliga skolämnen eller augusti, komma till landtgods eller hialpa till-med hushållsgöromål och herrgård för att mot fritt vivre del- sömnad.
Ar äfven villig medfölja äld- taga i husliga göromål.
Svar emot- re dam till badort.
Svar till ~~Hjälp- ses tacksamt markt husligt in- redall, Dagnys exp .. Sthlm.
tresseradll, Skön, Sundsvall.
.
Kvinnlig gymnasist med goda betyg önskar under sommaren Lärarinna licka med vacker handstil och mot fritt vivre undervisa en eller Ung flicka, som genomgatt grkl.
två yngre flickor i aktad familj p8 någon kontorsvana söker an- ställning.
Innehar plats men ön- läroverk, önskar till hösten plats landet: Ref. fröken Eneroth, Up- skar ombyte.
Svar till " Margitll, som lärarinna i familj.
Svar, markt: sala Privatgymnasium.
Svar ((H. W. " Dagnys exp.
Sthlm.
~~Skåiiskall, Landskrona p. r. Upsala p. r.
F u ng Elementarlärarinna, som vistats utrikes, önskar mot fritt vivre undernisa skolbarn i språk, 2 timmar dagligen,, i treflig familj på landet.
Svar till 1115 Juni-15 augusti^^, Motala p. r.
- Undervisningsvan Iararinna ön- skar under sommaren plats i familj att " läsa upp1# barn till I eller II kl. Svar till llRendlawll, Stjernhof p. r.
Ung lhrarinna önskar under sommaren plats i fam. Svar till osommaren 190911 Sv.
Telegramb.
Orebro.
U n g flicka, som aflagt realskole- examen, söker plats i god fa- milj att hjälpa o. vårda nigon sjuk- lig el.
handleda barn i läxläsning, handarbete o. något musik samt f. ö. deltaga i hushåll o. alla ett hems arbeten.
Villig o. arbetsam.
Nigon lön.
önskas.
Svar till aAr- betsglädjell, ' Upsala p. r..
m
särskildt fruntimmer, har det länge varit ett 1 C; ina Vid Hjo PÖI ' kalit alis hr, önskningsmtii att kunna öfveriämna vic~eii af värdepapper och skötseln af sina affärer åt nagon person eller nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- sexklassiga samskola l i grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensoni prrs- Deposition &amp;!
Sparkassa l blir fr. o. m. nästa läsår plats ledig 1 &gt;illighet.
En sådan institution ar 1: ör en lärarinna med undervisnings- Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning skyldighet i Engelska (kl. 4-6), (Lilla N y p t an 27, expeditionstid 10-4),!
Svenska på mellanstadiet och något i mnat ämne, helst botanik, zoologi iom under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig virä och f ' örvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
I [kl. 1-4).
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningcn deponerar Ansökningar, ställda till styrelsen 1: ör Hjo samskola .ingifvas till sam- (~bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger r skolans rektor senast d.
29 maj 1909.
() ch.
tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- i ifdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten i 4 god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt läm- 1 iar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdclniiigeii, 1 ~nderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna 5 i i i - i i Västmanlands län är ' ledlg.
t: eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soni är 550 kr.
med två ålderstiliägg af 50 i nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningcn, kr .. .efter 5 o. 10 års val vitsordad i itt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om er; hos nf- 1 tjänstgöring, fri bostad a sjukstugan lelningen deponerad inteckning genom underliten förnyelse skulk för- j i Heby samt under tjänstgöring fri ' alla, ersätter Stockholms Eniskilda Bank därigenom uppkommen skada.
1 kost o. 50 öre om dagen.
Bidrag till Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af dcpositio- pensionsafgift.
Semester.
Sökande aens värde, dock ej under två kronor.
torde före den 25 maj till d: r P. And- -- 1 réhn, Västerås, insända frejdebetyg, skolbetyg, läkareintyg om god hälsa jämte frihet från svaghet o. lyte, be- tyg från utbildningskurs å större sjukhus och epidemisjukhus sanit in- tyg om öfning i bostadsdesinfektion.
- Platsen tillträdes den 16 juni d. å.
Säsong: 10 Juni-30 Aug.
Beläget 6 km.
fran Chzrlottenbcrgb järnvägsstation i en af Varinlands vackraste bergs- och skogstrakter med utsikt öfver alf och sjö.
Förträffliga gyttjebad, tvilmassage-, tallbarr-, - kolsyre- och saltbad.
Särdeles gynnsamt belägen plats för sol- och sandbad.
Sjiikgyrnnastil och massage.
Godt bord.
Rum fr. 1 krona till högre pris.
Mat 2: 5 (Nannytund pr Eksjö, kr.
pr dag.
Prospekt och narmare upplysningar erhållas af Doktoi finnes till den 1 september detta Sr tvännc Gustaf Grill.
Adress: Varmlands Eda, Charlottenberg.
En epidemisjiikskötershtjanst STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
ön en I LEDIGA PL A TSER.
I I vid Luleå elementarläroverk för flickor sökes hos Flickskolekom- mittin i Luleå före den 1 nästk.
juni.
Föreståndarinnan skall p2 eget ansvar öfvertaga läroverkets fedning och ekonomi.
Läroverkshuset med nu befintliga inventarier och under- visningsmateriel upplåtes till fri nyttjanderätt.
Upplåtelsetiden är 5 år fran den 1 nästa juli.
Läro- verket har hittills gifvit god be- hållning.
Ansökningarna sandas till Lekior P. Segerstedt, Luleå, som jämväl lämnar narmare upp- lysningar.
Luleå den 27 april 1909.
Flickskolekommittén.
B Platsen som.
- - 7 Vid Smålands sinnesslom anstalt och skola, lärarinneplatser lediga till ansökan.
Betyg, jämte vederbörligen styrkta rekomniendaii- oner insändas före instundande 4 juni.
Pö- restindarinnan ger vidare upplysiiingar.
p l a t s finnes nu genast i farn.
p i landet f61 bildad, helst musikalisk flicka, med god ' sätt och god skolunderbyggnad.
Den sö- kande bör vara d g o t kunnig i bokföring Egenhändigt skrifven ansokan, atföljd ai fullständiga ref. samt foto, torde snarast in sändas till Stromsfors Bruk, Strömsfors.
1 ' äger rum å Föibundets byrå, Drottninggatar: 54, Lör- dagen den 22 maj kl. 6.30 e. m.
Förslag till stadgeändring.
lafs för stadgad lärarinna finnes, att undervisa i uanli ' ga skoläm-.
Fredrika-Bremer-FQrbundet: Drottrmirmggadani 54. nen, tyska och musik.
Svar til ' vid folkhö skolan i Matarengi (sam- ~~Vestkustenll, adr.
Hellevikstrand Allm.
te].
48 f 0.
.Kikstel .. 27 62.
Förbundets byrå öppen 11 - 4. skola, pågfr under vintern) förkla- ~ ~ ~ ~ r e ~ r i k a ~ ~ n e m e Sjiksk8tersErebyrii: r - ~ ~ r b ~ ~ d e ~ T s u m ~ d g 25.
~ ras härmed ledig till ansökan.
För- måner: allt fritt och 500 kr.
jämte plats för enkel, ptilitlig flicka frtir -.
~ikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 l f.
godt hem, van vid landthushål något resebidrag.
Onskvärdt ar,.
- hvad därtill hör, fin- och kunnig-i att den sökande är förtrogen med nes hos äldre dam a mindre herr.
landthushallet sanit besjälad af per- sonligt intresse för ungdomen.
När- gård, 2 mil från Sthlm.
Närmarc mare genom brefväxling med un- genom (# Fru O. ", Stora Badstugat dertecknad.
Ansökningshandlingar, 70, 3 .tr.
Stockholm.
ställda till skolans styrelse, insän- das till pastor Ludv.
De Vylder, Ofvertorneå.
-.
-.
- - - r;.
: - - ~arnavårdss.k6lan, (ireft uregatan 44.
Extra elever mottagas under som- marferierna.
100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., äkta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhalles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gainla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer: Förbundets ByråJ.
54 Drottninggatan;.
Prenumeration ii, Da.
sker å närmaste postanstalt
