# ID: svediakorp-per395
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,002
# sentences: 652
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR XSVENSKAA UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY p - - p - Ntr 2.
- Prennmeratlonspris:.
1 Stockholm 1 4 Januari le09 .-Redaktion: I Redaktör o. ansvarig utgifvare: (Expedition 2: a Arg.
1 Annonspris: Centralstyrelsemötet i Örebro.
Gtruppbild.
af delegerade.
1.
Fru S. Widebeali.
2.
Fru F. li ' orSslund.
: J. Frii E. Boheiiinu.
4.
D: r S. Rolingren.
5.
Fru Uöraiissoii.
G.
E ' rök.
Tliorstensoii.
7.
Fru Floren.
S. Frök.
Borgström.
O. P u Borg.
10.
Fru Billing.
11.
D: r 11.
Wuhlström.
12.
Frök.
PBlman.
18.
D: r G. Petrini.
14.
E ' rök.
Bergman.
15.
Fru FriggaCarlberg.
16.
Fru Tonning.
17.
Fru Wiberg-Söderberg.
18.
Fröken Ingr.
Orströin.
19.
Prök.
31.
Il ' orssliind.
20.
Frök.
Anderson.
21.
Frök.
A. Eriksson.
22.
Fru T. Larssou.
24.
Fru Lindstedt.
23.
Fru Bruce Benedicks.
215.
Frök.
S. Kruse.
27.
Fru Assarsson.
2s.
Frök.
Persson.
29.
Fru Danielsson.
30.
Fr. A. Rundberg.
31.
Prök.
J. Vallerstedt.
32.
Fru Strmdberg.
83. lprök.
G. Nartin.
34.
Fru ' Hesselbom.
35.
Fru Nordström.
36.
Frök.
v. Post.
37.
Pru Gerda Hellberg.
SS.
Frök.
Suiidbom.
39.
Fru Liudli.
40.
Frök.
S. Cederqvist.
Fru Johansson.
41.
Brök.
Törnmark.
42.
Fru Lindström.
43.
Prök.
Larsson.
44.
Frök.
E. Boman.
45.
Frök.
Steiiborg.
46.
Fröii.
Nyström.
4 ' 7.
PriiLindströin.
4s.
Frök.
h.
Eulbii.
49.
Frök.
Wollter.
61.
Friik.
OttilitlNt~ri~i.
52.
Frök.
: \ riiinhei.berg.
53.
Frök.
A.iiclersoil.
54.
Prök.
Gröilfclt.
55.
Frök.
\ Vahlqvist.
56.
Fru L~~iubsrt.
Rosträttsforeningens centralstyrelsemote i Örebro.
-.
andif öreningens ' f ör kvinnans politiska rösträtt fröken S. Bergman, fru F. Carlberg, d: r G. Petrini och w sjatte centralstyrelsemöte tillhör nu historien, och fröken A. Kleinan och som suppleanter fru E.
~ o h i i n a n, det torde icke vara n %gon öfverdrift att säga att det fru H. Böving-Söderberg, fru Mary Wijk, fru E. val fyller sin plats p&amp; historiens blad.
Ett &amp; r har för- Brissman, dr Ingegerd Palme, fröken A. Torstenson, eningen växt sedan det sista mötet, och det ar intet fru Ellen Hagen, fru Kr.
Borg, fru A. Tonning och tvifvel om att den satt en dryg aln till sin liingd.
fru Benedicks-Bauer.
Den har ocksh vunnit i fasthet ocli själfinedvetenhet.
Till representanter i C.
S.
A. valdes frukeo A.
Fredagen.
den 8 och lördagen den 9 januari sain- T4 !liitlock, fröken A. Lindhageu, fru Kr.
Borg, fru I. lades ett 70-tal centralstyrelsemedlekmar i ~ i s b e r ~ s k a v&amp;stegh och fröken ' S.
Sjöstrand.
skolans sthtliga lokal i Örebro till enskildn öfverlägg- Nästa centralstyrelsemöte skall hAllas i Jöuköping ningar, som utstrhcktes öfver hela förmiddagarna.
i början af januari 1910.
Första dagens eftermiddag kl. 6.30 hade styrelsen Mötet beslöt att uppvakta koiiungen tisdagen den stämt möte med Örebro F. K.
P; R,.
till ett half-en- 12 dennes kl. 10 f. in.
samt att pii aftonen samma skildt möte, och lördagens afton hölls ett offent- dag anordna fest i Stockholm for fröken Whitlock.
ligt möte, och samvaron afslutados ined eii storslagen E£ teriniddagens halfenskilda möte hide lockat ett fest, hvartill framlingarna inbjudits af Orebro F. K. talrikt audit.orium, och att det afveii var iiitsresseradt, P.
R. bevisades af att trots den sena tiininen och den Iiöga Fredagens förmiddag upptogs af de ordinarie be- varinegraden i salen s&amp; godt som alla stannade i liela styren, som fick ett allvar som aldrig förr, daraf att tre timmar.
det .meddelades att dess ordförande, fröken Anna N7hit- Frågan: &gt;~HvacZ kan yö~ccs för utt f&amp; zmydon~en att lock, på grund af hälsoskäl mast afsa.ga sig det med &amp; $iga ?.e sen?
af fröken deZtc6ga i ~ ö s t ~ u l ' t s ~ ö ~ e n ~ iilleddes sh utomordentligt .saker hand, klart hufvud och varmt A. Sundbom, som menade att vi behöfva de uuga hjärta alltid skötta varfvet som den uuga organisatio- för - deras - tro,.
entusiasm och verksamhetsbegar, vi be- nens ledare.
Mötets mest betydelsefulla handling var höfva - .del i.
deras-.gladje ocli friskhet i arbetet men att anförtro detta värf %t d: r Lydia Wahlström.
-.
-- de unga - beliöfva äfven oss for att få sina intressen - » Det ar de svenskes sed att hylla sina höftiingar)), fördjupade - de &amp; ro ju ofta S&amp; grunda - för att f A yttrade under festen Örebro F. K.
P.
R: s ordförande träning i arbetet o. s. v., och detta ömsesidiga utbyte i ett hyllningsta.1.
Kvinnorna visa sig vara svenske skall visa sig kunna föra röstrattsrörelsen starkt franiht.
afven däri att de veta att hylla sina höfdingar och Utdaningen af kvinnan soin sairihällsmedlem skall att genom sitt förtroende mildra mödor och latta bör- börja i hemmet helt enkelt därmed att hon alldeles dor.
Till fröken Whitlock afsaudes ett saslydande jämställes med bröderna och får del i fars och mors telegram.
intressen bhde för hemmet och för samhallet.
Vidare liar skolau att fortfölja uppgiften genom att lära henne Du sttttt vid rodret med säker haiid k#nila i~tvecklingens g h g, icke partipolitiskt f iirgadt och styrt vQr kurs emot framtidsland, utan .objektiv t.
Andre inledaren, d: r Petrini, gick gan- du klarat branningar, skar och bankar med mod och kärlek och kloka tankar.
ska strängt och mycket humoristiskt till rätta med Och n#r nu kallet för tungt dig blifvit, skolorna - b&amp;de folkskolorna och elementarliiroverken vi tacka varmt för hvad du oss gifvit, - för deras sätt att bilda ungdomens begrepp om men hoppas dock att du stadse in&amp; samliiillet.
Hon önskade att det patetiska elementet som stöd och hjälp far oss alla st&amp;.
i historieundervisningen, som mest rör sig med ter- Fröken Whitlock invaldes som standig ledamot a f merna lida och dö för fosterlandet, m %tte f % inindre centralstyrelsen.
utrymme och ungdomen i stället få veta., hvacl det Valen af styrelse och öfriga?
funktionärer utföllo SA, ar sitt lefva för fosterlandet.
-- Vi behö£va de ungas att till Landsföreningens ordförande utsågs, som ' ofvau .tro och entusiasm meil ej mindre deras rättfardighets- namndts, d: r L. Wahlström, till v. ordförande fröken känsla.
Studentpolitiken säges ofta vara opraktisk, Signe Bergman och.
till, skattinastare fil.
kand. Axianue men det beror ibland ph att den ar inindre klassego- Thorstenson, hvilka alltså bilda det verkställande ut- istisk än de .äldres.
-.
I&lt;vinilorna böra f % intresse för skottet.
Utanför utskottet fungera som vice sekrete- samhället genom b; j ektiv undervisning, ej genom egna rare fru Ezaline Boheman och som vice skattmästare erfyenheter, sedan de soin aldre tvingas att bli sam- fröken Torborg Widebeck.
P~sskommittén utgjordes hällsmedlemmar, ty intresse, som vackes p&amp; det sat- af dr Gulli Petrini, fru Frigga Carlberg och fru Klara tet, kan lätt p&amp; grund af bittra erfarenheter blandas Lindh.
Som Sveriges delegerade vid internationella med bitterhet, inen det bör alltid hiillas på det ide- ' röstrattskongresse,n i London deu 26 april-l maj ellas plan.
Man bör dock ej vara för ängslig för att ' detta år valdes fru.A.
M.
.Ilolmgren, fru A. MTicksell, lärarens subjektiva uppfattning af de unga upp ' fattas.
, '
I&gt;iskussjoneii blef mycket Ii flig och.
betoiltlclc starkt de ' framh~llna synpunkterim.
.
.
Amii e t: Hvarf ör W a religiöst ofiw~ysade kvinnor cmslt&amp;- sig tilt ~öst~atfs~Ö~elsen ?s visade sig vara i hög grad aktuellt .. Fru Lindstedt inledde diskussionen med ett varmh järtadt aiif örande; hvari frAgan belystes f r h i flera hB11.
Hon konstaterade att en mangd religiösa kvinnor ställde sig bestämt afvisande inot i-östrätts- saken saint att en mängd visserligen voro ganska vänligt stämda inen icke ville g&amp; in i föreningar och icke ville deltaga i arbetet.
Hon sökte orsakerna till dessa företeelser och fann som möjliga shdana, att de re- ligiösa kvinnorna mer ' an andra föreföllo vara gripna af den.
s. k. socialistskriicken samt att de mer än andra stodo under mannens inflytande,.
och prästerna äro i allmanhet emot rösträtt for kvinnor.
Detta vore ganska egendomligt, enär 75 3 ' af dems A.höraïskaror äro kvinnor och man då ' kunde vänta att prästerna skulle &amp; ska större inflytande At kvinnorna för att främja den religiösa utvecklingen.
De religiösa kvin- uorna äro mycket verksamma, när det gäller barm- härtighetsverk, som äro som en droppe i liafvet, eller när det gäller hedningarna i fjärran land, ' men borde de inte först se den nöd som ropar till dem frhn deras närmaste orngifning.
V %rt lands största fara är degenerationen.
Betänka de ej, att.
o h en ny ras tränger sig frain till besittning af viht land, s % gir v&amp;r religion uuder?
Osedlighet och alkoholism äro de viktigaste orsakerna till denna degeneration.
M&amp; dem etii kvinilorna maktlösa, om de ej- ha inflytande pb lagstiftningen.
Det synes soin om de religiösa kvin- norna just borde önska .förvärfva detta medel att med kraft llafda kristendomen både i heminet, i det offent- liga lifvet och i lagstiftningen.
När de nu få rösträtt, maniie de d&amp; ej skola hngra att de ej förut deltagit i vQrt arbete.
Om religionen kommer att utöfva min- dre inverkan på samliällsutvecklingen &amp; il den skulle kunnat göra, om de ej hiillit sig borta frbn arbetet, skola ej deras samveten d i tungt känna ansvaret där- för?
I ett längre anförande redogjorde d: r Wahlström för digra olika iippfattningar i den religiösa världen af kvinnans deltagande j det offent-lip lifvet.
Bokstafs- tolkning samt ovillighet att erkänna att bibeln ej ar auktoritet i hvarje fr&amp;@, livarvid som exempel berör- des de kända diskussionerna om ' den idisslande haren och om Pauli uttalanden om kvimorna, kvarhöll0 d i n g a i ovilja mot rösträtten, men hon ville ta pr&amp;- sterila i försvar, emedan hon funnit m h g a präster som voro vänner af kvinnans politiska rösträtt.
Hon sAg det som ytterst angeläget att de religiöst öfver- tygade kvinnorna vakna till uppfattning af att större medborgarrätt betyder större möjligheter tillarbete för Guds rike.
Fröken Wallerstedt, sjalf religiöst öf vertygad, ville framhtilla att inihga religiösa kvinnor voro med.
i arbetet.
Många höllo sig undan icke af rädsla för arbetet utan af rädsla för ansvaret, men detta g %r-man)) ' ' ' dock ej fri: frlin genom att sitta passiv i sin vrA och därifrhi ' kritisera At alla lliill.
Hon trodde takt om kris teiidonzsfiendtlighe t vara ganska öf verdrif vet och beklagade att rädsla för de radikala och socialdemo- kratiska partierna: höllo de kristna kvinnorna borta.
Men om kristendomsfientlighet verkligen förefinnes, s % lage däri ett SA mycket starkare skal för dem att söka beröringspunkter med dessa partier och fylla sin uppgift att v8ra bhde världens ljus och världens salt.
Fördragsamhet Izöfves Jesu efterföljare, och endast genom umgänge undvikes ensidiga föreställningar.
Vi in %ste inverka pli.
hvarandra för att komma till har- moni och hjälpa hvarandra att lätta bördor och rifva ned skrankor. '
Alla, som ej deltaga i detta arbete, verka hämmande; tillbaka.h %llande.
Frin Göranson ans8g att det ar den kristna kvin- nans skyldighet att deltaga i rösträttsarbetet, fröken Larson betonade önskvärdheten af en samling af alla krafter, fröken Erikson beklagade at.t inkin skulle be- höfva peka p i allt för kvinnorna, och undertecknad citerade några ord af en Man: 8 jag tror att det kvinn- liga skall vinna sin seger för att Guds rike skall kuuna ' kommar&gt;.
Fröken Lundgren menade att de religiöst öfvertygade kvinnorna komma, när de blifvit öfvertygade röstrattskvinnor, men ej förr.
De vilja koncentration p % sin uppgift, och fru Chrysander an- s %g att man kunde p % rösträttsrörelsen tillämpa Ga- rnaliels ord: wty om detta verk är af människor, sh skall det varda om intet, men är det af Gud, s21 kun- ilen I icke göra det oin intets.
.
Karolinska läroverkets sal var ined aidediiiilg af festen vackert dekorerad med svenska fl.aggor, och en inansksartett lät oss höra n %gra stämningsfulla och väl utförda ~Angnuinmer.
Till ordf örande valdes fru Frigga Carlberg.
Talare voro d: r L. Wahlström, f. d. riksdagsman Lindgren, Frisinnade landsföreningens sekreterare redaktör A. Grunde1 saint undertecknad, som redogjorde för ' en del erfarenheter fr %n de länder, där kvinnorna äro medborgare.
Herr Lindgren framhöll en mangd skäl för att kvinnorna böra få rösträtt, väntade sig att detta skulle ha goda inverkningar på s % godt som alla olika gebit, ocksa hemmets, samt uppmanade kraftigt alla att stödja och verka för denna rättvisa och samhallsgagnande sak.
Redaktiir ' Grunde1 behandlade följderna för det politiska lifvet af att valmar&amp;kfiren .växer.
Hur kvin- noröstratten kommer att verka, beror dels på hur de maktägande behaga .utsträcka den, dels p % hur kvinnorna Törstå ' begagna den.
Ledningen af rörelsen bhdar godt.
Inför kvinnornas ifriga politiska sjalfupp- fostran ar.
inaningen frhn mannen att begagna den återstl~ende omyndighetstiden öf verflödig.
Orsaken till iniinuens tvekan ar att de ej känna kvinnan som sam- fundsmedlem.
Genom att hon blir deras jämlike, kam- rat och ineda.rbcta ' i; e, som hon genom 1907 hrs beslut blir pH: det kommunala ohrhdet, kominer han att finna att hon äger ovärderliga egenskaper just som med- ' borgare.
' AS samma skal ha kvinnorna fördel af att ' ' ' ' -
gh in i de politiska organisationerna.
Bocialdemokra- diska partiet Ilar frkn början inbjudit dem, Frisinnade landsföreningen har ett 100-tal kvinnliga medleiiimar och Allmänna valmansförbundet tillhter kvinnorna att i&amp;$ k vissa platser.
De kommunala föreningarna st&amp; henne nog i regeln öppna.
Han trodde ej att kviii- nan skulle ta skada till kropp och själ genom poli- tisk verksamhet, men väl att hon skulle höja det moraliska planet och gagna den samhällets grundval, som heter hemmet.
Hon skulle därmed ock finna till- fälle att se de fina tradar som binda samman den lilla världen, heinmet, med den stora ' varlden, sam- liälle t.
Ett briljant, med humor kryddadt föredra.g om hvarför kvinnorna önska rösträtt inledde d: r Wahl- ströni med nbgra resignerade ord om det ledsamma i att i detta sena stadium af fragails utveckling nödgas blöta ocli stöta ga.1nla synpunkter men motiverade detta genom att nfviiinn dem nya varden och nytt in- tresse.
Hon erinrade om hur många steg de rösträtts- lösa maste g % och bur agitationen binder sh mycken kviiinokraft, som kunde bättre användas.
Detta ma- nar till eftertanke i detta Ar med siffran 9.
För 100 och för 200 %r sedan gjorde vi sv&amp;ra förluster, men nu är situationen värre, ty vi st&amp; i begrepp att förlora en klass, som förlorat f osterlandet.
I dessa vargatider ha vi ej rad att stöta tillbaka deu kraft, som kan till ett, -: förl18lli~udevis för svagt centrum iiistro~iiiiia fran peri- ferien, hvarmed vinnes.
den natimella sainling, som vi ha sa iilycket att saga 0111.
Mötet antog följande resolution: Män ocli kvinnor till antal af 650, samlade till offentligt möte i Örebro den C) januari 1909, uttala som sin %sikt att, d % det bilande förslaget om allmän rösträtt för man efter all sannolikhet af innevarande års riksdag kommer att antagas, frAgail om allmän rösträtt för kvinnor bör omedelbart darefter upptaga.^ till lösning.
Denna for- dran är sk mycket mera berättigad, som efter utghgen af 1908 Ars val en säker majoritet för kvinnornas rösträtt bör kunna paraknas inom Andra kainiiiareii.
.
Mötet afslutades med &gt;Du gamla, du fria,.
Darrned var den allvarliga delen af kvinnokon- gressen slut, och den festliga började omedelbart.
S h g cicl-i huinor karakteriserade den.
Fröken Julia Tide- ström lät oss njuta, af sin härliga stämma, och.
talens rad inleddes af rektor Melaider med en öfversikt öfver n&amp;rkliga kongresser och möten i Örebro.
D: r Wahl- ström uttryckte sin stora öi ' verraskning öfver att han s&amp; fullkomligt lyckats läsa hennes tankar, att han stulit hela det tal hon ämnat hålla, och hoppades att inän- ilen alltid inhtte lika bra kuniaa!
lasa kvinuornas taii- kar.
Andra talare voro fröken Anna Borgström, fru Widebeck ocli herr Blomberg.
JENNP VETANDER.
En " delsedag.
Taagnys redaktion har önskat f&amp; pryda ett af tid- ningens första nummer pA det nya Aret med den bild vi liar se och har därjämte velat, att bilden skulle Btföljas af nhgra textord.
Men - äro inte de senare egentligen öfverflödiga?
Talar inte bilden i och för sig tillräckligt, och bellufs det i själfva verket att 11A- got skrifves om henne, som blide genom sin person- lighet ocli genom sina skrifter förmhtt göra sitt in- flytande gällande i vida kretsar, gjort sig s&amp; kand och välkänd bland olika samhällslager i vårt land?
Och dock - icke som » förklarande texts, utan som en vörd- nadei~s ocli kärlekens hyllningsgärd p&amp; 80-Arsdagen m % nhgra rader här bifogas.
Ja, ty den 15 Januari fyller Eva Fryxell verkligen SO hr.
Man har sv %rt att f6rsth det, när man möter hennes.
om en ljus syn p % lifvet vittnande blick, när man iakttar hennes ännu alltjämt friska ansiktsfärg eller ser hennes spänstiga ghng, d&amp; hon beger sig till nhgot af de sammantraden, dem hon med sitt oför- minskade intresse f6r alla humanitära strä.fvanden allt fortfarande s % gärna bevistar.
Man kommer ovillkor- ligt att tänka p&amp; den i v %r nordiska gudalära fram- ställda berättelsen om ålderdomen, som.under sin brott- kamp med Tor endast föriilhdde denne att segna ned p % ett kna.
Eva Fryxell tillhör en släkt, hvars med- @ lemmar finda i det sista brukat bevara sjalen spanstig- het och fysisk kraft; det är inte sh lätt för å-lderdomen att f&amp; bukt med &amp; dana kärnfriska naturer, hvilka för oss, sena tiders förvekligade barn, m h t e utgöra ' före- m&amp;l för förvåiiing och .beundran.
Det händer ej sal1a.n att naturen i ' en människas hembygd ger sin prägel At hennes karaktär och inlag.
Eva Fryxells ungdom har förflutit i Sunne vid sjön Frykens vackra stränder, och hennes väsen har onek- ligen bevarat nAgot af de v&amp;rinlä,ndska skogarnas friskhet, på samma sätt som hennes sinne bibe1G~llit d g o t af glöden fr811 de varmländska brukens hyttor.
E j är det alla 80-Aringar beskärdt att som hon kunna se tillbaka p&amp; en rik och väl använd a.rbetsdag, en le£ nadsdag, s&amp; uppfylld af intressen, ädel strhf van och framghngsrik verksamhet i det godas tjänst.
De rika gA£vor naturen förlänat henne hafva alla blifvit till- varakagna genom en a.llvarlig, gedigen uppfost.rau, hvilken icke afslutat-s i barndoms- eller ungdomsArea, utan hvilken sedan fortsatts genom själf uppf ostrau.
Redan som ganska ung började Eva Fryxell sia litterära verksamhet.
Faderns, den store historieskrif- varens,.
vittra anlag hade gatt i arf till henne, och under den följd af år, d&amp; hon tjiinstgjorde som hans handsekreterare och sarskildt var halis litterara bitra.de
vid utgifvandet af r Bidrag till Sveriges historia 1772~ soch, Min historias historia, (af hvilkea senare, som bekant, helt nyligen annu en upplaga utkommit), ut- vecklades dessa anlag alltmer, skärptes alltmer hennes blick för tidens litterära och sociala företeelser.
Hen- nes p&amp; frisinnadt kristlig grund hvilande världsåskåd- - ning kom till synes dels i. en mängd uppsatser, hvilka under pseudonymerna w Edmund Gammal.
och .F.
A. Ekw eller ock under hennes eget namn inflöt0 i olika tidningar och tidsskrifter, dels ock i en del större ' ar- beten, bland hvilka särskildt m % nämnas ~Kvinno- fr Agans och x Omstörtning eller utveckling w, hvilka bada utkommo p % 1880-talet.
Med hvilket intresse lästes ej, - dessa talangfullt skriflla., om; stor sakkännedom och histo- ~ i s k blick vittnande litteriira alster, genomandade som de vor0 af hänförelse för allt .som är stort och ~ d e l t och af tro p&amp; rattfardighetens se- ger öfver synd och oratt- f ardighe t.
Men det ar ej endast som &amp; riftstallarinna Eva Fïyxell tagit del i tidens reformstraf- sanden på det social och lit- terära lif vets områ.de.
Alla kanna vi huru hon sedan Aratal tillbaka ägnat sitt in- tresse åt olika grenax af den f öreningsverks~mhet, som i art land liksom i de större kulturliinderna samlar sh .iiinga adla krafter till kamp mot de samhallsfiender, hvil- ka hota att undergrä.fva ua: tionens andliga hälsa.
Sed: lighets- och nykterlJetsrörel- serila hafva siilunda nied sto; haogifvenhet af henne omfattats; Sveriges Bliibands- förening äger jämte Hvita Bandet i henne en verk- sam medlem och hennes varma kärlek till och tro på ungdomen röjer sig bland annat i det stora intresse, hvarmed hon alltid följt den verksamhet, som utöfvas af Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund.
Åt Stockholms Läsesalong har hon under en l&amp;ng följd af år offrat tid och krafter och de reformer, som här vidtagits, härröra till stor del frhn hennes hangifila, m&amp;lm,edvetna arbete.
Med ännu en annan institution är Eva Fryxells namn f örknippad t, nämligen med Adresskontoren f ör arbeterskor, genom hvilka en stor m8ngd fattiga kvin- nor erhalit arbete och inkomster.
Till och med i v %r jäktande, orosfyllda tid händer det nAgon gång att vi möta personligheter sh präg- ' -.
.
lade af friskhet och lifsintressen, att de, äfven vid en helt flyktig samvaro, förma dela med sig nagot häraf &amp; t dem, med hvilka de komma i beröring.
Något shdant erfar man ovillkorligt vid samman- träff andet med Eva Fryxell, som ända in i ~lderns da-.
gar bevarat optimistens ljusa syn på lifvet och som- aldrig förlorat tron på möjligheten af ljusets.
seger ' öfver mörkret, renhetens seger öfver orenhet äfven i en af sh mycken synd och SA mycket elände fläckad värld.
Man liksom smittas af denna glada förtröstan,.
man tvingas att i .den ungdomliga Aldringens närhet se lifvet mera ljust och förhoppningsfullt; man ryckes med af detta varma lifsin- tresse, som kommer en att tänka på George Elliots ord: DI want to live, because the world is so intensely inte- resting,.
Kanske far man dock den allra starkaste för- nimmelsen af Eva Fryxells glädje åt lifvet, hennes in.
tresse för allt som rör sig i tiden, nar man ser henne mot bakgrunden af det idyl- liska Sandhamn, dar hon se- dan m %nga Ar &amp; er ett det näpnaste lilla sommarhem, som blifvit uppkalladt efter hemmet i den älskade ' värm- landsbygden.
Har sysslar hon med sina blommor, som utgöra hennes glädje och stalthet, har samlar hon vid iilandandet af de friska, salt- bemängda hafsvindarna en fond af ' styrka och lifskraft f ör höst- och vintertider; här lefver hon naturens friska lif, p % samma gdng hon som allhd med vaket intresse följer de olika företeelserna på det litterära och sociala lifvets omjriide.
Och man förstar då battre än någon- sin.
det yttrande, som en gång fälldes af, en yngre 1a- rarinna: » Jag har tillbragt niigra timmar tillsammans med tant Eva och känner mig till följd däraf minst tio Ar .yngre an förut !D D&amp; Eva Fryxell nu firar sin födelsedag sändes henne.
fr %n Sveriges kvinnor ett varmt tack för alla de g&amp;nger hon fört deras t a l y för allt hvad hon uträttadt till främjande 06ks.å af deras sak.
Och fran mhnga, miinga hjiirtan uppstiger en bön att hennes lefnadsafton m&amp; ' blifva rik p8 solljus och på välsignelse och att hennes lifsgärning m&amp; bara frukt ' i n i aflagsen framtid.
.
..
Prenumerationsanmalan.
ed Ar 1909 pabörjar Dagny sin andra Argång.
För det intresse och den sympati tidningen mött fran alla h&amp;ll rundt om i landet under det gAngna hret f&amp; vi frambara ett vördsamt tack, räk- nande p % att desamma oförminskade matte komma tidningen allt framgent till godo.
Främst p % tid- ningens program står alltjämt det m %l, Dagny satt sig före, att samla svenska kvinnor öfver hela landet för att genom den styrka en sammanslutning - höjd öfver klassintressen och partitaganden - gifver kunna föra fram kvinnornas sak tiil allas och hela samhällets bästa.
Men för att blifva en styrka, som man räknar med, en röst, som hörs, malste vårt lands kvinnor i annu mycket vidare kretsar an hvad hittills varit fallet verkligen först&amp; nödvändigheten af en sh- dan sammanslutning, först&amp;, att de alla milste känna sig solidariska med kvinnorörelsen i vårt land.
Detta vaga vi också hoppas och tro pil skall blifva fallet, och darför vänta vi att fil räkna tusen och hter tusen nya kvinnor s %som v %ra prenumeranter under det kom- mande aret.
Tidningen kommer att innehala artiklar i de för kvinnorna viktiga friigor, som stil pil dagordningen.
Den aktuellaste af alla, den kvinnliga rösträttsfrågan, är irnnu olöst.
Starkt: kraftigt och v ~ d i g viii t tidnin- gen hiifda detta kvinnornas kraf, i hvilket, djupast ' sedt, alla andra bottna.
Men hvar för &amp; g milste äfven de andra frilgorna föras from - häfdandet af kvinnans ställning i socialt, juridiskt och ekonomiskt hänseende.
Tidningen ser sig i s t h d att genom utlofvad bena- - gen medverkan af de bästa kvinnliga pennor och at de för dessa frkgor mest intresserade personer kunna lämna ingaende och sakrika artiklar i iiesse.
ämnen.
Genom en rikhaltig litteraturaf delning vi19 tidnirn- gen sätta sina läsare i stånd att följa de märkligasts företeelserna pil litteraturens omrade.
Den intressanta artikelserien ~NAgot om vara.
konst- ntirinnors kommer att fortsätta %£ven under detta k.
Genom att lata de sakrika och gedigna artiklar - hvilka det program, som är tidningens, betingar - omviixla med lättare shdana af roande inrme5.8:;; fi: tidningen vid sidan af sin stora uppgift att varra ett or .. gan för den svenska kvinnorörelsen af ven tillgodose den önskan, som maste förefinnas hos en talrik lase- krets, att erhalla en stunds lättare lektyr.
Som Dagny önskar att st % i nara kontakt me6 hele Sveriges kvinnor, öppnas dess spalter beredvilligt f&amp; s&amp;dana sp6rsmA1, som enskilda vilja taga upp, och f Y, vi uppmana eventuella medarbetare och insändare att E stidana fall godhetsfullt vända sig till redaktioxen.
Tidningen utkommer hvarje torsdag i ett l2- h 23 .. sidigt hafte.
Priset pr hr, postarvode inbertiknadt, är kr.
4.50; pr halfar kr.
2.50; pr kvartal kr.
1.25.
Lösnummer 10 örs.
Prenumeration sker h narmaste postanstalt e h u bokliandel.
Annonser mottagas A tidningens expedition, 51.
Mästersamuelsgataii, Stockholm.
I alla redaktionella angelägenheter torde man han- vända sig till tidningens redaktör under expeditioce~s Till Da,gnys lasare!
wed det nya Arets ingling vAga vi rikta eun vörd- sam uppmaning tu1 vira lasare att verka bbr Dagnys spridning i vidare kretsar genom att sbka viunna pre- nu&amp;raaii&amp;er h demsamma bland iomg&amp;ngesv~aner och bekanta Dagny b8r niasas af aaaiiangdenn af evenska kvinnor.
Vi hoppas att hvanje van af Dagny vill i s h m&amp;n bidraga härtill.
O
Alfhild Agrell.
lfhild Agrells namn har i dagarna gått genom pressen på grund af tvänne olika orsaker.
Iduns kvinnliga akademi liar tilldelat henne stipendiet för b e t och den 13 ja- nuari inföll hennes 60-Arsdag.
Det var med tillfredsställelse och glädje som ny- heten on1 stipendie- utdelningen mottogs af fru Agrells per- sonliga vänner såväl som af de, hon vun- nit genom sitt för.- fattareskap, men det var med förvihing man skg sig om och tillbaka, när man fick veta talet på.
hennes Arsdag.
Hur val man &amp; n visste att Alfhilcl Agrells första diktar- period inföll på, 80-talet och att hon kämpat med, varmt ocli eldigt, i realismens indignationsfalang, att sbledes hennes vår låg ganska liingt tillbaka i tiden, sh Ilade nian dock nästan glömt detta genom den nya diktning 11011 sedan dess låtit en göra be- kantskap ined och soin varit i nivå med ocli i sig upptagit en helt annan och nyare tids strömningar. '
Men det är just detta, som är det underbara med Alf- hild Agrell, hennes sinnes sig alltid lika unga mottag- lighet., som gjort att hon aldrig stått stilla, aldrig blif- vit kvar och efter bland de gamla och som.
ännu gör att vi, trots räknade &amp; r, icke stä1l.a henne bland dem.
Men icke endast receptiv utan afven skiftande och rik i sig själ£ är Alfhild Agrells diktarpersonlighet.
Därom bär hennes författareskap vittnesbörd, hvilket spänner öfver SA mhnga olika utvecklingsfaser - från 80-talsdrainerna: RiidcIud, Emam och Dömd med dess under debatt ställda samhällsfrågor, öfver V&amp; och Jzyrid till Lovisa Petterkvists dråpliga lustspelsfigur och vidare Ram till Stig Stigsons No~dunfrån med dess lyriskt vackra stäinningar och typiskt norrlandska färg.
Och det sista Alfhild Agrell gifvit oss, &amp; ds d~önznzu~e, var äimu en öf verraskiiing och ett bevis p&amp; hennes nl1tjä.int rika fantasi, p % huru ung hon i själfva verket ännu ar och på hennes förmaga att alltjämt söka och finna nya former för sin diktning.
Detta sista arbete - hennes fijrsta roman. -- är vlil, ehuru sent tillkommet, hennes största och bästa verk.
Ännu ung och färdig a.tt gifva af sin rika diktare: fantasi sthr Alfhild Agrell sålunda inför oss trots sina sextio Ar.
Ryktet vet också att förmäla att hon för när- varande ar sysselsatt med att lagga sista handen vid ett nytt arbete.
Vi vilja gärna tro att det skall koinina att beteckna annu en vunnen framgång.
E. K-N.
Våra vänner, fienderna.
(Rudolf Kjellen: Ett program.
Geber 1908.)
venska bönder och svenska liberaler ha föga re- spekt, för teoriernas nian i riksdagen; men alltid skynda de sig att demonstrera sin vanvörclnad med s&amp; nerv&amp; ifver, att man niistan tycker sig skymta niigot af tankelättjans motvilja mot folk, som vill tvinga oss att tänka.
I alla händelser ha de sex statsvetenskap- liga professorer - jag lärniiar h k den juridiska fakul- teten ii sido - som p&amp; de sista åren tillhört riksdagen, nog lämnat spar efter sig i den politiska utvecklingen, iifven om deras motioner icke alltid haft kammarens öra.
A ena sidan ha vi haft Alin, Boethius och Clasoii, det gröfre artilleriets man, lärda och gedigna, om ock- sh inte alltid möjliga att fritaga från en viss aprofes- sorlig, tyngd i framställningen; å andra sidan Hjärne, Faldbeck och Kjellh, ocksh de med obestridlig lär- dom, men dessutom utrustade med en formell begå£- ning och en rikedom pii, temperament,, som narmar sig den i Sverige alltid för.
ytlighet inisstankta epiri- ' .. tualiteten: Säkerligen kommer den förra Spens män alltid att f &amp; mera gehör inom riksda.gen, inen den se- nare blaiid allmanheten, den fiirra behagar gudarna alltså, men den senare Cato!
Detta sista gäller nog inte ininst prof. Kjellén (som ju fur öfrigt med detta &amp; r afsagt sig sitt ledamotskap i andra kammaren).
Jag hade velat se ahbetsman- ilens ininer, nar han i sina anföranden mot byrfikra- tismen och ämhetsinänneiis oifsattlighet talade om, detta halfrnesyreruas, de halfva tankarnas och de halfva viljornas land,, och jag skulle velat se bönder- nas, nar ban pli tal om rösträttsfrAgan utbrister:, Han- förelsens ghfva, om den är oss gifven, har sannerligen lätt att furfrysa i detta karga land och denna t r h g a tid, där man så sallan får nAgon klar färg att strida för,, dar idealet för all politik SA länge varit att söka å kommunalstämrnor och kanske än är att söka &amp; bolagsstäxn.mor - - - r.
Siidana ekvilibristiska '
vältalighetsöfningar p&amp; spänd lina har man knappast varit van vid i svenska riksdagen sedan Curry Tref- fenbergs dagar, och honom visste man ju and8 hvar man hade, som termen brukar lyda.
Kjellén har nog ocks8 fatt veta att man icke ostraffadt v8gar vara stämningsmänniska midt för ögonen p % kungl.
maj: ts nidiga tågordning; det märker man p6 hans utfall mot dem, rsom syssla med att peta upp politiska personligheter som insekter på nlilar och sätta på dem en etikett och stämpla dem som öfverlöpare och för- rädare, så snart de vbga röra p&amp; sig!, Om jag inte misstar mig, SA kommer nog också en oinvigd allmänhet att stundom känna sig förbryl- lad inför all den blandning af rfrisiiithetr och, kon- servatisms, som han sammanfört till en bok under titeln rEtt pyograw, nligot som godt kunde ha spe- cialiserats till isett unghögerprogramr.
D. v. s., har man last Adrian Molins, Svenska spörsmA1 och krafr, s8 inser man suart att där var ungen och här ar lejonet, såsom ock&amp; naturligt är, dh Molin varit Kjel- léns lärjunge i Göteborg.
Men läraren sitter har inne inte bara med gedigenheten utan också med den större smidigheten och elegansen i spdket, som gör det till ett nöje att lasa denna bok, fast den endast består af ett urval riksdagsanföranden i politiska och sociala frk- gor, försedda med en sammanfattande inledning af högeligen aktuell beskaffenhet och alltigenom hiillen i den högre tonen.
Eljest är här e11 bildrikedom, som inte drar sig ens för det triviala och drastiska, .med möjligt.
När kvinnorna sh godt de kunnat med s i x smil resurser ha sökt föra utrotningskrig mot Iastex, ha de världsligen vise alltid svarat: &gt;nej, det ar barc.
enfaldig idealism; vi ska reglera lasten, laga s&amp; at: staten förtjänar därpb.
S8 ha vi fatt Gateborgssy- stemet; sils skulle vi ocksh kunna få offentligen lega: !- serade bordeller och statslotteri, om det ville sig riktigt illa.
Hvarför inte i en framtid ocksA.
ett Dopiu.- system^, om opiumlasten hos oss blefve modern, gorr, den nu ar det i Frankrike!
Det är har, scm dar: kvinnliga uppfattningen med all makt mbste rergere, i förvissning om att hvarje reglering frhu statens si&amp; blir det samma som en legalisering och att detta m&amp;- för ett förvridande af allmänhetens rättsbegrepp, so:: gynnar lasten mera an regleringen kan hämma de^ Jag undrar inte pA, om detta resonnemang skdie ytterligare styrka prof. Kjellén i hans iisikt, u t t dr: inte &amp; r de specifikt kvinnliga egenskaperna ~i nii ': e- hofva för statslifvet.
Det vittnar näppelige~i m: Ges r kloka beräkning och eftertänksamhet D han anser stats- lifvet kräfva.
Det är dessa, egenskaper, tillika ilaed kraft och heslutsamhet lian raknar till de speciellt masr- liga dygderna, som r i också längta efter.
Och först när vi f %tt normala befolkningsförhAllanden, d.
Y. s. blifvit af med öfverskottet p % gubbar, och niir k r i m - lig värneplikt blifvit genomförd, anser han tidcn n m - gen för.
en diskussion i frilgan.
Yameplikten speln- här för honom en stor roll, ehuru dess konil) iiiatio~ med rösträtt, hvad mannen anghr, numera praktiskt citat ur modern poesi och liknelser f1-b sport och taget ar en öfvervunnen sthipunkt.
Han f r n i n l d!
e ~, att det endast &amp; r länder utan vamplikt, som g~nom- fört kvinnans rösträtt, men glömmer ocks % Norge rid denna uppräkning.
För öfrigt anser han att mannens värneplikt inom hemmet, d. v. s. försörjarplikten, mot svarar, kvinnans varneplikt inom hemmet r, allts3 bilds barnafödande och huarnoderskall.
Att han i iiHi: et med eu annan talare vid debatten den 2 maj slilu~iclz ringaktar själfva husmoderskallet i och för sig, ur filr- klarligt därigenom att han icke inser dess ekonomish och sociala värde, något som han däremot tillerkanaer r äfven det blygsammaste manliga arbete r.
Antagligen tanker förf.
pH de fåtaliga hustrur, som ha rhd att lef va som männens lyx£ öremal, ty eljest i n g h j. i .- !a mindre bemedlade hem ocksh en dryg del ekonomiskt arbete i den, produktion af människolyckser, som %a3 anser vara hustruns uppgift.
Vidare komme?
: % %z.
med ett argument om kvinnans skyddande friin stzts- lif vet: # Dock - klippor finnas, där vi alla stranda, rDå det mliste finnas en rhghng kring det p i n i t a och själfva dikten har sin frusna vag,.
lifvet, hvilken staten icke f l r g % öfver, sk ha w3 5 1 - Det Kjellénska frisinnet strandar, som vi hoppas gjort vflrt andliga lif från statens förmynderskap o r k dock icke för alltid, p&amp; kvinnosaken och de moraliska likaledes vårt familjelif, vårt hemlif.
Viii rzzag - lr frligorna.
I nykterhetsfragan ar han svagast och minst med statslifvet införlifva hela det element, som h a r originell, ty därvidlag hkller han sig hufvudsakligen sitt speciella väsen i hemmet, sil innebar det i przk- till den gamla argumenteringen om smuggleri som tiken och konsekvensen att utlämna detta omriidt.
C.: följden af rusdrycksförbud, och i sammanhang Mrmed staten.
D Ur en tidningsartikel, (dtatslif och hemiifa i ACkz: .. kommer, naturligt nog för resten - förslaget om stats- lotteri.
Tankegången ar s&amp; exklusivt .manlig.
som bladet 24 sept.
1908) där jag bernatt denna taiikeghg, kortspel och Karl X1I: s gamla skjortor!
Och bakom allt detta en enda genomlöpande trad af reformifver p i de historiska traditionernas grund.
Det är en brokig mä.ngd reform£ örslag: ämbets- männens afsättlighet, sammanslagning af de båda försvarsdepartementen och upprättande a£ tv % nya, ett för handel och ett för konlinunikationer, tomtvärde- stegringens beskattning och ålderdoms- och invaliditets- försäkring.
Kjellen har för öfrigt varmt och vältaligt pläderat för statsbelöning %t Rösiö och har aldrig va- ri t n8gon vän af proportionalism.
Egen tligen finns det mera liberalism^ an rkonservatism~ i denna bok; jag vigar fasthålla detta, trots förf: s pläderande för kroppsstraff och rlex Hildebrand r och hrliga kyrko- - möten med 2ialratt för hinnor!
(Det sista uttrycket ar har dunkelt; kommunalt rilstberättigade kvinnor ha ju redan ratt att rösta på kyrkomötes-elektorer.)
mför jag har föl.jande.
» Det lilter onekligen ridderIi-.
gare att saga: &gt;) vi inkste skydda kvinnaiis omrhde fisr statslifvets intriingr au att säga:)) vi måste skydda statslifvet för kvinnans iiitrHngs, men i sjalfva verket sammanfalla cle bada taiikeriktiiii~garila.
Man behöf- ver inte .ha iignat digot djupare studium ht tyska tid- ningar för att Inar känna igen den kejserligt-preussiska kalkborgarf örskräckelsen f ör kvinnans s f eminiserande » iiiflytande på en militarstat.
Sakiiandet af rösträtdi innebar emellertid intet skydd för kvinnlighet ocli hemlif; det är fastiner för kvinnorna det största hin- der i deras försök att skydda sina hem för skadliga inflytelser inom samhallslifvet, och detta särskildt nu pA en tid, d&amp; en stigailde statssocialism alltiner kring- skär just detta kvinuornas område, som herrar teore- tici förklara för fridlyst.
DA öfver 400,000 af Sveriges kvinnor - äfven hustrurna -- siisoin sjalfförsörjande ar0 meddelaktiga i den ekonomiska procluktioneil och staten dagligen vidgar sitt inflytande inte bara öfver denna utan ocksh öfver kyrka, skola, nykterhet och sedlighet och sociala.
frágor i allm$inhet - nu ar det ett hKn att vilja l-itiilvisn kvinnaii till 11eiines rstilla ii if lyt ande^.
I den senast skrjfna delen af boken, inledningen, sager förf.
emellertid (s. 92) ett liar ord, som skulle kunna betyda en slags utveckling Iiärvidlag: .Maii skulle möjligen kuima se kvinnornas framtradande som ett löftesrikt sa.mhä.llssymptom, nämligen som vittuesbörd om ett slags läkekraft inom folket själft: n&amp;r kraft syntes fela i centrum, SA ~t~röininade kraft till från periferien&gt;.
Meii förf.
vill liarur icke draga den naturligaste koiisekveusen; han f örskaiisar sig hak- om sina tyska statsr&amp;ttsprofessorer och förkunnar, at,t det icke är feiniiiiiï kraft vi behöfva.
Sanningen .ar nog, ' att vi behöfva, all kraft vi kunna f A, vare sig f erninin eller maskulin.
När det galler viljan till enhet och frid inom sa.mhlillet, ha vi i dessa rarga- tider inte rAd a.tt i langdeii afvisa .ubgon, som bjuder Iijalp och vill tjäna.
sitt land.
I prof. ICjell6ns eget andliga hemland är man redan inne pk den vägen: det så länge manligt förskansade Tyskland gaf i våras ht kvinnorna tillträde till politiska försainlingar, och de tyska statsriitts-professorernas fruar (t. ex. sjalfve Jellineks fru!)
tillhöra nuinera kvinuorörelse~~s förfat- tare.
Danaerila äro redan i Troja, och det hjhlper inte atit professor Kjelldn fruktar deras skänker!
Uii- der tiden tacka vi honom uppriktigt för den skank 7lja9z ger oss i denna lättl2ista haiidbok i aktuella fr&amp;,- gor, hvarur röstrtittskvinnorna under sina julferier pk ett angenamt satt kunna inhiimta något af det poli- tisks vetande de; behiifva för sin framtida uppgift.
LYDIA WAHLSTRON.
Tri f&amp; ?ham,,tecZ fasta elen tiracZe allmäni~etens upp- etlaii iikgon vecka tillbaka förehgger i tryck en redogarelse fur den .undersökning i butikstring- iiingsfragan, hvilken under loppet af föregående viiiter.
anordnades i Stockholm af Ceiitralffikbundet för Socialt Arbete.
Ändamklet ined uiiclersökningen var att samla material för e t t objektivt bedömande af denna fråga.
Den innehållsrika lilla boken ger ett intyg om den noggrannhet och sakrikhet ined hvilket detta skett.
Efter en inledande öfverblick af sjalfva frågan följer en redogörelse för förhdllaudena i utlandet, af hvilken framgår att lagstiftningen dlir redan flerstades tagit hänsyn till krafven på en reglering af arbets- tiden inom handelsyrket, db däremot den svenska lagen hitintills endast innebdllit förbud mot Öppetl~Allaucle af rkramlåda eller annan dylik bods B sabbatstid, d. v. s. mellan kl. G f. in.
och kl: 9. e. m. på sön- och helgdagar, hvilket förbud k 1.893 utsträcktes afven till tobakshandeln.
Efter ett kapitel aguadt åt den särdeles viktiga frbgan om anordnaudet af sittplatser &amp; t butiksbiträdena, öf vergår förf.
till frligans historia i Sverige samt .dar- efter till den verkställda statistiska utredningen af för- hiillaudena i Stockholm.
D&amp; enquôte, som för detta iiiidamB1 sattes i g h g, har omfattat det ej obetydliga antalet af 2,691 butiker med samrnanlagdt 5,198 hi- triiden, hvaraf 2,031 voro manliga och 3,167 kvinnliga.
Undersökningen ger vid handen att fiertale t butiker hL1la.s öppna 12-14 timmar.
Mindre än 1.2 tiinmars expeditionstid ha eridast ett fatal affarer, under clet att en del hålla öppet 15 och t. o. m. iner at1 15 timmar om dygnet.
Härvid ar att marka att clet nästan uteslutande ar kvinnliga biträden, som äro an- stallda i affärer med denna ohyggligt 1Anga arbetstid.
Detta är ju återigen ett förhhllande som beror p k att kvinnor visat sig särskildt lämpliga att användas just i de affärsgrenar, hvilka ansett sig tvungna att öppna tidigt och staliga sent, shsom bagerier, inatvaru- och.
cigarraff ärer.
Af undersökningen framgår mad all tydlighet atk inängden af s h a l handlanclen som deras biträden lida af en allt.
för 1 h g arbetsdag.
Afvenledes har den öfvervagande ' delen af bildadera uttalat sig ftlr önsk- värdheten af en genom lagbestämmelser ' genomförd reform.
Det ar ju äfven närmast ined detta inål för ögonen som ei~qu6te1n satts i g&amp;ng, ocli det iir till justitie- departeinentets disposition vid dess uta.rbetande af butikstängningsl.a.gen, som C.
S.
A. ställt den gjorda utredningen.
Man fAr hoppas att densanin~a, med sina talande siffror, skall medverka till en sinar och.
effektiv reform pA detta område.
Utlandet.
ana da.
cctt tiden för ~eeZa7ctöm * ens mottngmi~ag Frirn Norge meddelas att p&amp; Arets statsbudget upp- fi * &amp; n dvets W9; jan ändvats t.iU kl. ii-I2 f. m., och fel vi 2.ö9 * dsawamast er,nJ,,tdlla att sKval besö7c som telefo- förts 2,000 kr.
till representationsutgifter för Norska-Kvin- nors Nationalförbunds räkning vid sommarens möte i ~teo * .lngnv till e1eeZa7ctö9 * e9a Bep * tinsas till denna tlrZ.
912 a~ * fcsanzhet pcE Norge och kongressen i
Kanada.
Stortinget kommer - antagligen under loppet af februari månad - att besluta öfver denna regeringens framst ' illning, och man har skäl att antaga att i hvilket fall som helst tvänne kvinnliga representanter komma att - resa pA statens bekostnad.
Rostrattssegern i kolonien Victoria.
Som tidigare meddelats i m agn^ har den kvinnliga rösträtten gatt igenom i den hittills i detta hänseende enda efterblifna af Auutraliens stater, nämligen kolonien Victoria.
Fjorton ganger efter hvarandra hade frågan fallit i Öfverhuset efter att h a h a g&amp;tt igenom i det mera demokratiska Underhuset.
Den fientliga majoriteten i ÖEverhuset hade för hvarje g %ng lyckats votera ned saken, sista gangen med endast tva rösters öfvervikt.
Nu Lindt- ligen ar oppositionen bruten, och nar frågan gick igenom, var det med en glansande majoritet, 23 röster mot 5.
Victoria har ändtligen blif vit janlställd med Australiens öfriga stater.
Sret till ordföraude oiiimlt dircktör 14: uiil HIaminarlitnd.
Till vice ordförande valdes teol. d: r Sam.
Fries, b ' B grund af tvanne för &amp; r 1 ' 308 nya bestammelser äger öfverslyrel- sen att öfverliimna handläggningen af vissa ärenden St särskilda inom densamma.
utsedda nämnder, Ofversty relsen beslöt tillsätta fyra dylika, namligen: undervisninge- iianmden, ekonominämnden, rikolhusncimnden och barm- vårdsnämnden.
Provisoriskh föreskrifter antogos för dessa navmuder att galla tillsvidare och intill dess instruktioner för dem blifvit af öfverstyrelsen antagna.
Bland kvinnliga ledamöter markas i undervisning#.
nämnden med.
d: r Karolina Widerström samt i barm- vilrdsnamnden seminarieadjunkten fröken Hedvig Sidmr.
Kviniali i %inbetsverken.
Ksmmarkollegium har beslutit, att under 1909 anställa ett kvinnligt skrifbitriide med fem timmars daglig tjänstgöring p&amp; ambetsriimmet och som lön diirför anslagit 1,200 kr.
för Ar.
8torrkliolmsföreiiiiigeiis fest för fröken ihiiia Wlii t= lock.
S ä r Dagny utkommer denna vecka har redan &lt; ' \ en beramade festen för fröken Whitlock h Skansens IIiigioIlrr Den första stora ryska kvinnokongressen, som Bgt rum i gatt af stapeln.
På grund af förhållandena vid tidningeiit; St. Petersburg, ar nu afslutad.
ICongressens ordförande tryckning kunna vi icke förr än i nästa nummer referera var med.
d: r Chabanova, grundläggaren af Petersburgs festen, hvilken att döma af det faststallda programmet kvinnoklubb.
Det var pli henues initiativ och i sam- säkerligen varit sardeles vällyckad.
Vi vilja särski !dt arbete m ed madame Anna Filosof oval kvinnoklub bens omnämna den enquete i andeviirlden,.
som föreningen vice ordförande, som kongressen kom till s t h d.
De till föranstaltat, och hvilken omfattats med sadant intresse, ett tusental uppgliende delegerade deltogo med ifver i att de tillfrtigade själha lofvat infinna sig vid festen öfverläggningarne, som omfattade vidt skilda fragor, s %- för att besvaxa den förfragan som ställts till dem, oiii som den ryska kvinnorörelsens taktik, den ryska bond- hvad som synes dem om den kvinnliga röstriitteii.
kvinnans stallning, den ryska arbetarekvinnan, prosti- Bland de väntande B ande, - gasterna markas: den heliga tutionen, äktenskapslagstiftning, spritförbud.
Förhand- Birgitta, drottning Kristina, Agneta Horn, Fredrika Bre- lingarne, hvilka sköttes p&amp; ett mönstergillt satt, fingo mer m. fl.
dock en äkta rysk afslutning, i det att., när den sista tala- Af samma skal, som det ofvan nämnda, kilma ~i riniian uppträdde och protesterade mot dödsstraffet s h o m förr En i nti~ta veckas nummer niirmare on~nërnnn iipp en vanära för R8j7ssland, en polisofficer, hvilken, shsom vaktiiingen hos h. uiaj: t konungen, hvilken beslut: ~ts p i alltid, var narvarande d tjänstens vagnar, reste sig upp centralstyrelsemötet af röstrattsföreningen och hvilken iij: tlt?
och forklarade kongressen a£slutad.
Så lyktades Ryss- rum i tisdags.
lands första kvinnokongrese genom polisens ingripande.
Den allryska kvinnokongressen, De kvinnliga graduerade vid de skottska uni- versiteten och deras rostrattsf~åga.
Som bekant hafva de skottska graduerade kvinnorna sökt att sasom akademiska medborgare f % begagna sig a£ den rätt att rösta p % parlamentsledamot, hvilken en- ligt gällande bestammelser tillkommer graduerade vid universiteten, men hvilken endast tillämpas p % de manliga.
I den process, som anlades, pläderade de kvinnliga gra- duerade själfva sin sak, hvilken i sista instans afgöres af engelska Öfverhuset.
Den 10 december afkunnade lordkanslern lordernas enstamrniga beslut, enligt hvilket kvinnor, graduerade vid skottska högskolor, icke aga att afgi£va röst vid val af den parlamentsrepresentant, som universiteten h a h a ratt att utse.
Koininuiial tilliiggsyension ht folkskolliirnres iiilkor odi barn.
Vid kyrkostamma i Malmö den 25 december antogs ett reglemente för tilläggspension &amp; t änkor och barn efter aflidna folkskollaratre i Malmö.
Före Malmö har blott en stad, namligen Landskrona, beriljat dylik tillaggspension.
Stockholms folkskolor.
ofverstirelsen för Stockholms stads folkskolor har vid konstituerande sammankäde för uppmana vira firade läsare att bereda presentkorten p&amp; Dagny en Mig afsättning,::::::::
0 DAUNY I Qöstrattslitteratur: FRAGOR OCH SVAR.
Skriftw z~tgijka af Centralstyrelsen i Landsföm&amp;ngen for kvinnans ?olitisku 9.östratt: N: o I, !l311 Regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvel- ser i RösträttsFrAgm 1905-1906.
D Hvar kan man prenumerera pII Dagny?
D I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa st3llen3 Ja, ifall man önskar endast ' l, 2, 3 .eller 4 ex. skall man alltid göra det.
1 23.
.
.
Hvad.
kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
i 1.
Dagnys postprenumerations- och boklkdsprie &amp; r kr.
4: 50 för1 /,, 2: 50för1 /, och1: 25för1 /, ~Ar Hvilka villkoi erh Alla preiumera&amp;amlare II Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiiller en provision af kr.
1: - for hvarje heliira-, 50 öre for hvarje halthrs- och 20 öre för hvarje kvartdsprenumerant.
Huru skall man farfara- fer denna provisions er-.
hallande? '
Sedan man.
samlat minst 5.
prenumeranter, går man tillvaga p&amp; ett af följande satt:,.
1) Äntingen: Genom insändandet af prenumektionsafgiften med afdrag af provision.en beställer man det behöfliga antalet ex. (hur mknga som helst, men alltid minst 5) direkt frln Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress - i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlven.
har da att ombesörja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar il narmaste postkontor (ej an- riorstades) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beq#r postens kvitto A samtliga er- lagda afgifter, tillstiiller cm3 detta kvitto, d&amp; vi orngilende - pr postanvisning sander samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fil1 hvilket pris kan man nummervis lösa r.
I stadernas tidningskontor cxh cigarraffärer samt hos Cag- nys kommissionarer i.
landsc orten.
Pris 10 öre pr niimmer.
nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: - III, Mathilda Staël von Holstein: MA.lsmanskapet och kvin- -.
nans ställning inom äktenskapet enligt giillande svensk rätt ..................................................................... -: 30 D IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal röstratt för gifta kvinnor ............................................................. -: 10 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvirinorösträttskongressen i Kopenhamn: ......... -: 10 l ?ö ?.eningen8s .för kvin.~zans politiska östr rutt i Stockholm ji !ygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fr&amp;gan om kvinnans politiska röstratt ............................................................
.
: -: 05 B 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhhlla poli- tisk rötrträtt?
...................................................... -: 10 D, 3, Hilma Boreliiis: Hvarför %r motstlndet mot kvinnans.
politiska röstriltt oberiittigadt 3 ............................... -: 10 D 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans röstratt ... -: 10 D 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda.
sig för den politiska rösträtten?
........................... -: 05 D ' 6, Lydia Wahlström: Lärdoniar af den kvinnliga röstratts- rörelsen .. .............................................................. -: 10 D 7, NAgm manliga inlagg i den kvinnliga rösträttsfrkgan ... -: 15 D S, Lydis Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande sitiiatioiien ......................................................... -: 05 Minneslista ........................................................................ -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning ... (-: 76) -: 60 Gustaf A. Alclén: S-ilenska kvinnans koiiimunala rättigheter ocli skyldigheter ......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen .. ................... -: 45 Ltagnhild .Modin: Bröllopet p&amp; Ensillre ................................. -: 23 Bildn Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hall- gren ................................................................. -: 25 Anna Klemaii: Kvinnans medborgarrätt .............................. -: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf ............................... Ofvanstfiende flygblad och broschyrer kunna rekvireras frfin F. K.
P.
1t: s i Stockholm expedition IJästmakaregatan 6, Stock- I.iolm, soiii hilles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. nl.
samt dessutom ~nsdagar kl. 7-8 e. in.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 proc., rabatt. '
STEKOGRAF och K VINNLIG ii~askinskrilvare erldller plats Alla skrifvelser rörande expeditionell adresseras: DAGNYS EXPEDITION, l BTQC EHOLM.
.......................... -: 50 11, Gustaf A.
A l d h: Hvilka svenska kvinnor äga kommu- LEDIGA P6 A TSER.
hos st.örre verkstad i landsorten.
Svar niikrkt DL.
I&lt;.
E.
567 D, under adress S. Gum~elius Annoi~sbyrh~ Stockliolin.
KOF~ ' O~ ' O~SF~.~KE ?I, ined laiigre praktik saii~t f nllt kompetent USHJLLSFROKEN.
En bildad L &amp; A I L ~ \ ' N A undei.visningsvar.
bokföring och bokslut, erhftller godlynt flicka, ej öfver 30 å.r, rnusikalisk, varit i England fC; enast förmbnlig anställning p&amp; kunnig i shviil finare som enklare sprbkstiidier, söker plats.
God Eabrikskontor i stad p&amp; västkusten.
inatlagiiing och .villig att gh frun betyg.
Vicltire Nye 1na.cli.-by rh Ansökningar, miirktn: DI!)
Bokiö- tillhanda ined i hemmet förekom Brunkebergsg.
3 13.
Sthlrn.
ring 092 ocli Atföljcla nf betygs- inaiide sysslor, kan f9i bra plats i (Plalssijkande -- f6 sina annonser införda .i ~Fskrilitei: samt iiineh Allande upp- Stockliolin i mindre fm-dj, dar VENS 13 SYSTRAR söka plntse gii ' t om Qlcler, Iöiiennspr&amp;k sc? .. int jii1igfi.u finnes.
Lön 25 kronor Dagny för halfva priset eller V " / Öre pr mm.)
som kokerslin och linsa. '
Sva .id, d&amp; platsen kan tilltradas, torde pr mhnad.
Svar med uppgift om l ' ele- &amp; Ider och afskrift af betyg frhn till ' ~Bildncle flick.or~, Sv.
Dagb; enast insändes till ~vens~fc6 AMI.XEl ?dD LAR~LBINE A ön- exp., P. v. b. p.avizByr&amp;zu Anno ?zsaf~lelning, H L föregaende plat.ser torcle iiisiindae skar handledn barn vid 12s- ring bo f y, före den 8 januari till &gt;Bra plats Iisiiing eller undervisa i de för- 1 9 0 9 Svenska ~~ Dagbladets hulvucl~ L ' UNG, bilclacl Finska, soin ii beredande klassernas Biilileii.
Svar arbetsam och barnkik, med te (B~ ' II ' BE FLICIIA kunnig i enk- kontor, Stockholm.
Allw.
tel. 122 91 kl. 3-4. retiska och praktiska erfarenhetc lwe och finare inatlagning, stad i Söderi~ianlaiid far i febr!
' .ett I~iiishAlls skötande saint va ~akniiig, slakt o. konservering - bildad Ricka, kunnig i matlag ~~-ARIG önskar mot vid handarbete, önskar plats i go? %Ist med vana vid landihiishA11 fritt vivre plats &amp; 1.1errgBrd.s- fa.milj i Stockholin.
&amp; t vänlig - fiir plnts genast 1 % NyAret hos ning, öli il ii ad, plats att sköta hiis, $Iler aniist större liein för att soin beinötande samt tillfii.lle att grunt FI ii1errilin: iii M. hu ii^ inei: hieln~, liillet för tvenne personer inec hjBlp till gröfre göromal.
i \ Iecllem fruns när iilaste 11 jiilpredtt vinna ligt ~ i i t t a sig in i svensks sprikc Degela .pr Frinnarycl.
af faiiiiljeïl.
Nya Inacl;.
B y r h 3töri.e erfarenhet i ett Battre heins I r .hiif \: iidsaken.
P&amp; lön fastes c 13runkebergsgatan 3 B, Stockholin ~kötsel.
Sv: ir till DS.
A.,, Hus- SA ingcket afseende.
h a r einoi kvarna p. r. ses t acksamt till n Aino K r, Er L %rarii; na, kunnig at t undervian Rodenstamska 2 bal ii till 2: clr: i och 3: dje klass köping, P. r. v mit kunnig i pinnospelning och W G flicka f r h godt hem, som villig att i öfrigt sysselsätta sig JU1&lt;SKÖrrERSKA ihed flera Ar .ned barnen, fbr plats i svensk geno~ngfitt.
S-kl. liiroverk, öri-.
Hudiksvall.
praktik, iifveii van vid sinnes ' amilj i Köpenhamn.
Svar med 3kar plats i respektabel hm., n.tt Iasn med rninclre barn.
Basta ref. sjuka, onskar privatvird eller fas ~etygsalskrift.er etc. till Grand Husmoderskurs.
Skolkökslärarin- aekurs.
SlöjdlBrarilinektirs.
Hem- ?var till ~Failiil jemedleiii 17 Ar n, plftts.
Svar till ~Sjuksköterskai Wtel Nilson, Köpenhamn.
slöjds- och TTiixtfargningskurs.
Tidiiingakontoret Hiinile,ac$rdag.
!
brebro p. r.
H T E2; E ' 1 U S Slöjd- or; h Hushilllsskolan,
iiirldens star- U.-a kaste P&amp; grund af sin uppfriskande inverkan A hudsystemet vinner Salubrin en städse ökad använd- ning vid hudens vhrd.
Siirskildt har frotteririg af kroppen med eit a.£ Salubrin fuktadt tygstycke be- £iiiini ts verksam till f örekolnmande af förkylning efter svettning och till motverkande af ömhet och värk elter öfvernnstrangning.
Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- &amp;.
Färgaftarer.
I parti hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
~ l l l d d några ~ dagas GUU~~S~ - - 04 ' och degaflt~ste strumpa heter Raja.
Raja-Stru inpan saijes i iL-001.
St~umpfabsifhen Ra- las Fabriksbod, Gamla Kungs- holmsbrog.
13.
- - ~usmoderskolan i Ka~lstad - I börjar sin 4: de lärokurs den 26 Januari 1909.
Undervisning meddelas i födoiimneslära, hälsolära, matlaaning, sjukvard, sömnad m. m.
Re f.: T,andsliöfd iiigskan F9.ls B m t a Dyrsscn, Fröken Iila X o ~ r - b y, - li ' örest.
vid Fackskolan för huslig ekonomi, ' Uppsala, ni.
fl.
P r o s p e k t p&amp; begäran.
Nancy En wall.
Tel. 8 12.
- I I l - - Porcst6~a (l~iritt1~u.
Johanna Brunssons Praktiska ~~~~~~~~~skola, - BirjerJarlsgatan 2 7:: Stockholm, börjar varkurs för elever den 15 Januari.
A l l r n.
tel. 4 37. p r o s n e k t p&amp; begäran.
I Ett kaffes arom - ri till stor del beroende pil konstruktionen af de maskiner, pik hsilk, 3t ar rostadt, ju bättre maskiner man använder vid rostninger ?sto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohiilsosamiu nnen aflagsnas.
w Karlbergs Specialblandning ia 1: 50 pr kg.
?star af flera ädla kaffesorter sammanblandade samt rostas $ rit denu föriiain~ta rostningsiiiaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest omtyckta kaff marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
Marlb berg Milster-SannuePsga$arn 10, (hörnet af Korrlaiida:.
: Kaffeaffär En gros ck en ' letail.
- * - w- ufgifven och redigerad af S T I M QUINT, utkommer 1909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustreradf nummer hwarje vecka, 36 vecko~ under året.
Bas t a och lärmplh~aste läsning för barn af alla sam hdlsk / asser.
Prenumerera å närmaste posfkontor.
Fredrika- Bmner- Pörbunoref: Dmftnin,gge %m 5 4 Rikstel.
27 62.
Förbundet8 byrb öppen 1 1 4.
U m.
tal.
48 16.
Frad~ika-B~eme~-Bö S ~B ~W ~ ~ &amp; ~ $ d &amp; ~ ~ f ~ ~ Q P) B S~ u Q ~ ~ ~ P ~ J 2 ~ ~: 5 ~ ~ M m.
tel. 82 BB.
Rikstel.
68 98.
Pris för helt år [ro- nor 1: 65, halft år 90 öre.
I Kvinnliga / I arbetsområden.
~ I Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika- Bremer-Far- 1 bundets byra, 54 Drottninggatan.
J ' rh F r e d r i k a Bremer-Förbun d e t s Allmanna Stipendiefon utdelas för br 1909 ett resestipel diiiin S kronor Femhundra (501 för studier af landthusldllning skolor för kvinnlig uiigdoiii.
Aiisökaii st %lles till Predrika-Br mer-Förbundets stipendienamr Stockholm, i n n a n 15 Februa: åtföljd sf kompetensintyg, studi plan för resan, 1wast.- och lakar betyg, smit andra litiilclliiigar s kande vill áberopa.
Stockholm i jaiiiiari 1909.
Stipendienamnden.
I L (östriittsf6reiiingeiis centralsty ielsemöbe i 6nadbr~.
. \ f T, %lcnder.
En f6delseda-g.
Af C ' lbra Wahlström.
Blf hild Agrell.
Af E. E-n.
Vara vinner, iieiidmntt.
Af Lydia TT7a7dströai.
ButikstEng~iingsfr&amp;gan~~ BTtiaiadet.
ISotisw.
Prenumeration a Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokhandel.
- .It~12i
