# ID: svediakorp-per394
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,701
# sentences: 952
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- ...
N: r lS .. Stockholm d e n 13 Maj 1909..
- Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s å r.
kr.
2: 50,, ....,,.?
: 5011 / 4,,.
i,, l: 25 111 å r.
.
os nummer '.
Redaktion:, Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' TeLefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I0 öre.
Prenumeration sker .såväl i .landsortei!
soin i Stockholm å nirmaste postanstalt eller bok- handel. '
...
.
...
.
.
.
.
-.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: ' Kl.
11-12. l 2: a arg.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 5it en tr-.
.
Post- och ' telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
.
I Annonspris: 15 öre per min.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons undor texten 15 inm: s höjd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 %, 10 ggr 10 010 20 ggr 20.m010, 50 e r.
.
25 O / O.
Annons bor vara .nlamnad senast inåridag f: m. r r.
e s i d e n t e n och b a r n e n.
.
E n barnavardskonferens i, Hvita Huset.
f ~ i h e d d &amp; härnied eii-shdring af en barn8våfdskoiiferen~, den första i ' .sitt slag och hvilken hölls i Hvita Huset under de sista veckorna - af - ~ h e o d o Roosevelts r presidentskap.
Son, barnavårds- frågan äfveii är en indirekt.
kvi~inofråpa - -.
finna vi saken vara af speciellt.
intresse Por Dagiiys.
läsekrets. '
, Theodor Ropsevelt tycktes samla.
&amp; n outtröttliga energi som i en brännpunkt * under de sisia veckorna af sin maktperiod-.
Och trots det löje och som hopade sig kring hans politiska. » sortie., lefde dock beundran för hans oförvagna kraftnatur och hans rena motiv alltjämt orubbad hos hvarje akta amerikanare.
Ej minst skall det en ' et .. k&amp; i Washing-.
.ton, den vackra. '
...
.-Man.
- rikshufvudstaden.
.
...
ännu var.
.
.
.
viyC ?rligen mMt.
.
.
.
1, yihte.rn, *, men solen lyste så varmt g h g skrifvas på hans som.
.-.en .. majdag.
och kreditsida,.att han, midt.
skyhgga.
.
aber., kom.
den .bland massan af.
offent- lisken,.
...
minnesvården liga ärenden, midt i en Öfver republikens fader, het, personlig kontro- At, ' te big h e r silfver- vers med rikskongres- skiftande, och underbart sen, fann tid att slå.
luftig &amp; I någonsin.
Och ett slag för landets fat- meljan världens, valdi-.
tiga barnskaror.
Det gaste ämbetsverk.
h i d t var nämligen på hans i ett bälte .af.
parker HVITA HUSET.
kallelse, som eliten af &amp; h. planteringar .. lyste.
.
d i snöh " i ' ta: kolonnaderna framför .Amerikas förste Amerikas w sociala arbetare.
och särskildt förkäm- medborgares, enkla,: minnesrika bostad.
~Hvita Husets parne för en effektiv barnavård kommit för att rådslå var i, rikshufvudstaden.
.
- - denna .. morgon målet för ett par hundrade man och - kvinnor,, - ...
nyss anlända från staternas.
.
.
1 en.
af D Hvita Hiisetss hvita.
salar samlades man, alla kö-rn.
.
l.
.
... sedan hvar och en vid ingången.
hugnats med en.
-.
.
a,.
.
Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en ni cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger, solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens.
OBY.!
OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO,
demokratisk handtryckning af varden-presidenten.
Och så kom den senares ej val !aliga, men kraftiga och sympatiska hälsningsord.
Gång på gång tackade han de närvarande för att de hörsammat hans kallelse, och som sin personliga åsikt i barnavårdsfrågan utta- lade han, att hvarje barn, hvars abrott. '
ej ar annat an fattigdom och öfvergifvenhet, har ratt till ett godt hem, att intet hem får splittras uteslutande på grund af fattigdom och att de föräldralösa som regel böra skänkas fosterhem, ej placeras i insti- tutioner.
Kqnferensen skulle röra sig enbart om de mor- mala, fattiga barnen.
Man har nämligen upptäckt, att dessa blifvit försummade, under det att omsorg slösats på de fysiskt och moraliskt defekta.
För de senare ' ha kongresser sammankallats, föreningar bil- dats, centralbyråer upprättats.
Men hvad har gjorts för att en hetliggöra och öfvervaka vården af rikets hundrat usentals adependent and neglected children S?
Så godt som intet.
Nar presidenten aflagsn.at sig, vidtogo omedelbart förhandlingarne, som skulle racka nästan oafbrutet i två dagar.
Dar borta vid sekreterarebordet sitter en kraftigt byggd men låghalt ung man.
Hans oregelbundna ansikte har ett beslutsamt men något sorgbundet ut- tryck, som den lätt får, hvilken alltför tidigt pröfvat lifvets hårdhet.
Han håller sig anspråkslöst i skug- gan under konferensen, men nar han någon gång ingriper för att bringa en urspårad diskussion till ratta, så sker det med en underström af lidelsefullhet, som.
talar om att saken för honom har en djupare betydelse an blott den af en sallmans fråga.
Alla veta också, att den unge mannen, till yrket jurist och journalist, har en ahistoria *, att han en gång sjalf var ett hemlöst barnhusbarn och att han nu star på tröskeln till deJ som han satt till sitt lifsverks mål, att bereda andra lika olyckligt lottade amerikanska barn en .ljusare uppväxttid an hvad som beskärdes honom.
Under ett par års tid har han såsom rei daktör för.
en sbarnavårdsafdelriing~ i en bland lan- dets kvinnor .oerh ördt spridd niode- och mönster- tidning, %The Delineatora, varit ett verktyg till att med tidningen som förmedlare placera hundratals barn i goda, valbärgade fosterhem.
Han har dar- under gjort den erfarenheten, att det ingalunda ar bristen på sådana, som förhindrar massinstitutionernas utbyte mot tackorde de rings systemet, det ar saknaden af en förmedlande centralorganisation, Iivarigenom de hemlösa barnen och de barnlösa hemmen kunna bringas till kännedom om hvarandra.
Och det be- höfdes blott, att han demonstrerade denna ödesdigra lucka för presidenten, för att denne skulle slå allarm för ' saken i hela landet.
Det ar saledes i sjalfva verket den f. d. barn- huspojken, hvilken ytterst har aran af att ha $stad- kommit rden märkligaste barnavårdskonjerens som någorrsin hållits i Förenta staterna, och som utmyn- nade i en omfattande, e~~hiilligt antagen resolution af ' i hufvudsak föl-jande innehåll.
Att barn af aktnings- värda föräldrar ej på grund af fattigdom skola skiljas från dessa.
Att hemlösa nomala barn s i vidt möj- ligt skola anskaffas privata fosterhem.
Att de icsti-, tutioner, som t. v. måste finnas, inriittas enligt famiI- jesystem (cottage-plan) med så små grupper s o x rriijj- ligt.
Att alla slag af barnahjalps- och barnaviiras-.
institutioner skola registreras och underkastas statens inspektion och att skoldepartementet skal!
utöfva koc.
troll öfver den inom dessa institutioner be6rifri.a UP dervisningen.
Att hvarje institution skall vara skyl- dig utarbeta utförlig statistisk redogörelse öfvcr sin verksamhet och inlämna denna till staten.
Att s a m arbete i största möjliga utsträckning matte etableras mellan alla arbetare på barnavårdsomridet och att desamma likaledes matte samverka i och för ~tndcr.
sökning och bekämpande af fattigdomm orsaker.
Slutligen uttrycktes önskvärdheten af att en natioxll permanent organisation kom till stand, scm kunde genom upplysningar, råd och understöd ledr bsrea -- vardens utveckling i den af konferensen utstakade riktningen.
Och därjämte beslöts att stalla e;: vad- jan till rikskongressen, att denna måtte bifalla den därstädes väckta motionen om inrättande 2f era riks- bar~tavdrdsbyd i Washington i ändamål att p5 ett ställe samla alla uppgifter rörande barn och ratt ge- nom officiella undersökningar enhetliggöra och full- ständiga hithikande, nu sorgligt bristfälliga statistik.
Känner man något till det amerikanska sociala arbetets mångskiftande och individuella karaktar ock den splittring, som på detta liksom på huanje annat område framkallats af de skillnader i ras, religior, ccii traditioner, som den ofantliga republiken innesluter - så måste man förvånas att enighet i ohransticiide i många afseenden radikala beslut kunde i s t a k m i -.
mas.
Förvåning öfver resultatet var ej heller fjai-nwi från den, som hade tillfälle bevittna hur skarpt k i k - terna emellanåt brötos mot hvarandra under Por- handlingarna - en förvåning, som byttes i beundran öfver den sällsynta villighet, son1 har tog sig uttryck, att offra meningsskiljaktighet i detaljer for att uppni ett stort och behjiirtansvärdt mil.
Det största motståndet, nar det gailde kmferen- seils ledande princip - institutionernas ersättandc af utackordering - kom från katolikerna.
Ty dei-s väldiga, af munkar och nunnor ledda barnhem fingo ju därigenoin sin dödsdom.
Och- ~cottagea-systenet ar ej heller tänkbart i samband med en kyrka, scm strängt hiller på ' det manliga och kvinnliga elementet?
särskiljande under uppväxt och uppfostran.
slutlige^ förestalle man sig statskontroll öfver undervisninger; i en katolsk anstalt!
Blotta namnandet darab tkdei en glimt af fiendtlighet äfven i den mildaste prejat ' öga.
Att trots detta de katolska delegerade 23 % j d ~ sin röst mot vissa punkter i resolutionen, kzri blot: förklaras af den diplomatiska försiktighet, som iit marker den romerska kyrkans stadiga, smygafide u t- bredning i det demokratiska Amerika.
Men en viss opposition fanns också af mera praktiska grunder.
Erfarna personer påpekade med ratta faran af, att alltför.
brådskande ersatta.
institutio- ner med fosterhemssystemet, innan det senare blifvit tillräckligt omhagnadt af åtgärder till hemmens för- undersökning och barnens beständiga, noggranna öf- vervakning.
Från några håll framkom den bea.ktans- varda synpunkte,n, att för yngre barn hemmet alltid var att föredraga framför anstalten, men att, nar det gällde .äldre barn, ej sällan svårighet förefanns för barnet att vänja sig vid nya familjeband .och att för .dessa.
därför i många fall institutioner.
vore att före- draga, hvarest disciplin, basta undervisning och det vid denna ilder högst.
betydelsefulla goda kamrat- lifvet erbjöd sig ...
I en punkt.
vor0 dock alla.
eniga, nämligen.
att under inga förhållanden barnen finge tagas från sin mor för fattigdoms skull.
Den fattiga ankan borde lämnas tillräckligt understöd för att kunna helt agna sig ' åt sina barns vård, och dar så behöfdes skulle en van och rådgifverska stallas vid hennes sida.
De kraftigaste anförandena under konferensen rörde sig emellertid om de sociala missförhållanden, som ge upphof till tusentals barns hem- och skyddslöshet.
Framförallt pekades på den föga smickrande ensam- plats, som .Förenta Staterna intager bland civiliserade.
.nationer i fråga.
om försäkringsväsendet, och sarskildt arbetsgifvares ersättningsplikt.
vid olycksfall under ar- bete.
På grund af frinvaron af den senare göras onödigtvis tusen och åter tusen barn årligen faderlösa, och sköflas och splittras otaliga hem.
Det fanns de, som ansågo att konferensens för- nämsta.
uppgift vore, att på det eftertryckligaste för- döma detta tillstånd och fordra snara lagstiftningsåt- garder däremot.
.
Hit hörde den framstående socio- logen, prof. Henderson från Chicago,, som med obarm- härtig kraft blottade hvad han kallade, Amerikas skamflack » och vädjade till folkets .stolthet ..
Det ar en förolämpning, sade ha?, att erbjuda fattigunderstöd åt ankan efter en man, som hela sitt lif arbetat hårdt och hederligt och slutligen fallit på sin post, kanske ett offer för samhällets försumlighet och enskildas vinningslystnad., Hit hörde också den ' världsberyktade barndomaren, i Denver, Ben Lindsay, en man, hvars oansenliga, bräck-.
.liga yttre föga anger hans mäktiga personlighet.
Det var hjärtskärande bilder ur en vidsträckt erfarenhet bland sina, srnå vänners, de försummade, vinddrifna barnen, som han upprullade, och han sparade ej sina ord, nar han på Amerikas sofvande samvete lade skulden för de tusende barnasjalar, som dagligen och stundligen gå till spillo i fabriker, i fängelser, i gator I samma riktning talade också och grander - -.
Chicagos nyttigaste medborgare^, Jane Addams, kanske den största kännaren af.
lifvet i storstädernas jmmigrantdistrikt, sarskildt uppehållande sig vid faran att barnen för tidigt tagas från skolan och sandas i arbete, utan tillfälle att erhålla verklig yrkesutbildning.
-- P - P - - Bland de ryktbara amerikanare, som uppträdde konferens., var afven negeruppfostrareri.
Booker Washington.
Ocksa han lade under sitt humoristiska anförande förnämligast vikt vid.
barna- och fattig- vårdens förebyggande sida, och hvad hans egen ras angick,.
uppmanade- han på det kraftigaste de nar- varande att biträda hon0.m.
i att.
» kvarhålla negern vid jorden ».
På landsbygden, sarskildt i södern, » dar negern hör hemma, under det utvecklingsstadi.um rasen nu genomlöper », faller han så godt som aldrig fattigvården till last.
Rasen lefver namligen i ett slags primitivt, broderskaps, och det är gammal sed att anhöriga eller .grannar sörja för medellösa gamla och barn.
Det a r först.
i staderna, i eo civilisation, hvilken han inte ar vuxen,.
som negern blir fattighjon.
.
.Konferensen afslutades med en middag på Wa- shingtons största hotell,.
i hvilken öfver-500 personer deltogo.
Talens rad öppnades har af en, kvinna, som intog hedersplatsen vid det, officiella bordet,.
Miss Wald utför ett vidsträckt socialt arbete i New- York och ar bl.
a. ledamot i den nationella kommitté, som.
undersöker ba.rnar6etets utsträckning och förbere- der dess afskaffande.
Det ar betecknande li,ka mycket för.
den stora del, som landets kvinnor taga i kam- panjen mot detta onda, som för det erkannandie minnen skänka deras insatser - att konferensens kanske mest offi- ciella anförande öfverlåtits åt en kvinna.
Miss Wald - uppdrog namligen konturerna för den önskade barna- vårdsbyråns uppgift och skildrade dess oumbärlighet.
- Under middagens lopp inträdde Roosevelt med raska, ungdomliga steg och under de församlades hjärtliga hyllning.
Han slog sig ned bredvid miss Wald, åhörde sekreterarens uppläsning af konferensens resultat och tog därefter till ordet.
Hans skämt- samma tacksägelser för konferensmedlemmarnes arbete präglades af den uppriktigaste tillfredsställelse, och han lofvade att göra allt hvad på honom berodde för att få riltsbornavdrdsbyrdn till stånd.
Han .under- lät dock ej att skrattande antyda sitt f. n. spända för-.
hållande till rikskongressen, .hvilket gjorde hans in- flytande åt det hållet tämligen tvifvelaktigt!
Nar presidenten därpå aflagsnade sig - lika raskt .som han kommit - efterlämnade han.
ett intryck, som hos litet hvar af gästerna, deras politiska ståndpunkt må vara hvilken som helst, alltid skall tala till hans förmån.
Inom sista året af sin regim har Theodor ~oosevelt gjort två saker, som, de allenast, äio ägnade att ge honom en hög plats bland, Förenta Staternas presidenter.
Den första var, n a r .han sistlidna maj kallade staternas guvernörer att rådslå om åtgärder att skydda landets .af privatekonomisk hänsynslöshet hotade.
maturliga tillgångar s.
Den andra, nar han under de sista veckorna af sitt presidentskap inbjöd barnavanner och sociologer att förena sig .i arbete.
för bevarande af nationens människomaterial.
.
Den sista konferensen var blott den förras oumbärliga komplement.
C. SAHL VON KOCH.
..: under, ' *
Det finns sådana, där ända till 11 ateljéer äro anordnade.
Man sysslar med allt hvad som hör till toaletten och dessutom med prydnadsarbeten: klänningar) linneutstyrslar, nder de senare aren har krafvet pil inrättandet af barnkläder, hattar, blommor, plymer, broderier n:.
m.
3 e yrkesskolor inom vart land gjort sig kraftigt gällande.
olika facken ha sin kundkrets, och det gäller att iitföra Man har allt mera förstått, att vår ungdom behöfver en allt smakfullt och billigt, för att man ej skall råka i miss- verklig utbildning för praktiska yrken,.
sedan den lämnat sko- kredit.
Det är ett traget arbete de tre Aren igenom.
Vi göra i tankarne en vandring genom zre shdan lan för att ga lit i lifvet att dar med eget arbete ta upp kam- pen för tillvaron, och man - har kommit till allt klarare skola.
Vi träda in i syateljén.
Nigra elever syssla med insikt om att var industris utveckling- kriifver det.
Sa har ritning, det gäller att finna ett orginellt satt xit gargera då frågan o h bildandet af yrkesskolor ryckt fram på dag- en klädning, .man gör ett utkast, man söker ett uttryck för ordningen, och förverkligandet af önskemalen torde ligga sin egen individuella smak.
1 linneafdelningen är allt lätt.
inom en ej allt för langt aflägsen framtid.
Af intresse kan och luftigt, spetsar och tyger, skickligt arbetade meci ett vara att taga del af hur man i industrilandet Frankrike otal veck, allt sydt för hand.
Vi begifva oss in bland blommor, plymer och band.
Man ser här nriodellhattair, ställt sig inför frågan om yrkesutbildningen.
Vid, senaste .samniantradet med Stockholms lokalafdel- där hvarje fläta, hvarje blomma ar tillverkad af riagcn 16 ning af Sveriges.
folkskollärarinneförbund höll.
fröken - 17-ilring; vi finna lampskärmar) prydnadsarbeten och Amanda Rundqvist ett intressant och sakrikt föredrag om blommor i finaste färger och utförda med elegans.
itlan yrkesutbildningen vid Paris skolor, hvaraf här meddelas ett visar oss de progressivt ordnade öfningarna, Ixilka !&lt;da kort referat.
Fröken Rundqvist besökte i och för studier till fullfärdiga prestationer.
Nu komma vi ii7.
till bre.
Paris skolor under förliden sommar, .och hennes fram- döserna, hvilka vackra mönster.
här komponeras ccR h i i k a ställning är således byggd på personlig iakttagelse och arbeten i kläde, siden och sammet har utföras!
Eviiiken sal vi än besöka, finna vi ett traget arbete, där ordrri~ig upplysningar hämtade på stället.
Sedan ynglingen och flickan lämnat folkskolan vid 13 och metod äro härskande.
.
.
Yrkesskolorna för den manliga ungdomen ha H huf- års ilder, stå hufvudsakligen tre kategorier af skolformer till buds för vidare utbildning för de praktiska yrkena.
vudsak samma organisation som flickyrkesskolorna.
Dock Dessa äro de rena yrkesskolorna (les écoles professionelles), förberedes hvar och en till ett bestamdt yrke: en u ?bi !das fyllnadskurserna (les cours compl6mentaires) och högre folk- till möbelsnickare) en till mekaniker, en till bokbindare, etc. skolan (l ' école primaire supérieure).
Af dessa äro väl yr- När man besökt en yrkesskola och sett elevernas ar- kesskolorna de som i främsta riinimet utbilda för de in- beten samt hört om de diplom och utn~arkelser, som skolan vunnit vid utställningar och vid andra tillfallen, känner mans, dustriella yrkena.
I Paris finnas yrkesskolor till ett antal af 15, hvaraf att man står inför något storartadt.
De mest entuisiôsPis9~a 7 äro för gossar, 8 för flickor.
De kvinnliga eleverna omdömen ha ocksi vid skilda tillfällen blifvit gifsra 311: vor0 2,258.
enl. 1907 års statistik, de manliga 1,400.
Paris yrkesskolor, och den undervisande personaller, diir är Inträdesåldern är 1 3- 1 5 ar, för gossarna är afgångsbetyg lifligt öfvertygad om att denna skolform ar dec som har från folkskolan obligatoriskt.
Alla inträdessökande skola framtiden för sig.
Men skolan har ock sina vedersakar=, undergå pröfning, hvarvid si?
val praktiska som teoretiska främst kanske bland dem, som se saken ur ekonomisk prof föreläggas.
Kursen är minst tre-årig med undantag synpunkt.
Hvarje elev kostar nämligen samhället öfver för de flickor, som utbilda sig till strykerskor, hvilka ha 300 francs om året.
Äfven en del industriidkare äro e j två-årig kurs.
Undervisningen ar kostnadsfri för barn till- tillfredsställda, och de skulle se en lyckligare lösning af hörande Paris sanihalle.
.För att sätta äfven verkligt obe- lärlingsfragan, om man " flyttade in skolan i ateljén, och medlade i stand att genomgå en yrkesskola lämnas peku- ej ateljén i skolan ([.
niär hjälp i form af fria frukostar samt bidrag till kläder.
I yrkesskolorna finnes plats för blott ungefär ' Iio-del Ett träget arbete niöter den nyintagna eleven.
Från af de fran folkskolan utexaniinerade.
Af de 5Ziiga 3 w g 5 kl. 8 på morgonen till half 6. e. m. pågår undervisningen en stor del till de fyllnadskurser, llcours compléoa: entairesfij alla dagar.
De 40 veckotimniarna fördelas så, att under som äro anordnade vid de flesta af Paris folkskolcs.
första året den teoretiska .och praktiska undervisningen får Dessa äro tva-ariga, och sedan 1898 har undervisningenr lika mycken tid, på förmiddagen arbetas i klassrummet, vid dem fått en allt mera praktisk riktning.
Nio af veckc .. på eftermiddagen i ateljén.
Under atidra aret inskränkes timmarna ägnas At arbete, hvilket syftar åt handel och in- den teoretiska undervisningen till 12 timmar, under det dustri, och därtill komnia ej mindre än nio timmar I teck- tredje året till 7 timmar i veckan.
Eleverna bestämma ning.
De elever, som genonigått dessa kurser, vinna lätt från början hvilket yrke de skola ägna sig at, och så ge- anställning.
De äro t. o. .m.
eftersökta: de ha teoretiska nomgås under de tre aren alla de olika grenar, som yrket kunskaper, goda vanor, utbildad smak och htresse aii iika omfattar.
Hvar tredje månad anställes prof af siväl teo- sitt vetande.
Kostnaden, som hvarje elev vallcrr samh3iet; retisk som praktisk art, vid skolårets slut anställes flytt- är här blott 81 francs.
ningsprof, och den som ej på ett tillfredsställande sätt Vid det tredje slaget af de förut nämnda skoior.iiia, löser de förelagda uppgifterna, far ej fortsätta sin skolgang.
den högre folkskolan, är kursen tre-årig.
E h r: iifvcn den För hvilka yrken förbereder nu en fiickyrkesskola?
säges vara af allmän praktisk läggning, synes d x k dem:.
Yrkesutbildningen i Paris.
U e
225 D A C N Y. '
skolform mest lämpad för dem, som tänka agna sig åt affärslifvet, post, järnväg, telegraf eller dylikt.
- Hur olika arbetsordningen an kan vara vid dessa olika slag af skolor, synes dock samma intensiva arbete vara rådande vid dem !alla.
~ {; erfar n ' den kansian, eleverna utbildas att arbeta fort och val, att på kortaste tid vinna basta möjliga resultat.
.
Ett raknande af den använda ' tiden och ett värdesättande af dit utförda arbetet möter en öfveral1t.- ~n stor mängd af den ungdam, som lamnar folk-, skolan, får emellertid ej tillfälle att besöka nagpn .af dessa fortsättningsskolor utan måste genast söka ' forvärfsarbete.
Men afven för deras utbildning ar sörjdt genom de s. k. tekniska kurserna, som gifvas i.
de officiella skolorna.
Tilloppet af deltagare i dessa kurser är synnerligen stort.
~ f v &amp; arbetsgifvarne ha Ställt sig förstående till saken, i det ' de hta sina yngre arbetare f3 två timmars ledighet på.
Por att kunna deltaga i i.
vkckan efte; middagen tre detta utbildnin&amp;irbete.
vid sidan af skoloina lämnas yrkesutbildning åt bortåt 20,000 unga man och kvinnor af syndikat, af arbetsgifvare och arbetare, af korporationer och kyrkliga föreningar.
Mycket är sålunda gjoidt, och visst är, att för hvarje gosse och flicka, som så önskar, gifvas rikliga tillfällen till god yrkesutbildning.
Det ar säkerligen med glädje) som denna tidnings, läsare erfar, att mönstret för yrkesskolorna gifvits af en kvinna.
Elisa Lemonniers namn nämnes alltid,.
då man frAgar efter initiativtagandet till de kvinnliga yrkesskolorna.
Vi få gå ända till 1852 för att * finna den brodd, som nu spirar så rikt.
Under de sista årtiondena ar det Ater kvin- nor, som genom sina rika idéer och sin hängifna kärlek hjälpt att föra verket framåt.
Madame Schéfu, inspektris öfver flickyrkesskolorna, och Mademoiselle Maln~anche, inspektris öfver handels- och bokhållerikurserna, äro de namn, som med glädje och tacksamhet namnas af tusenden och åt&amp; tusenden kvinnor, som genom derai verksamhet vunnit kunskap&amp;, skicklighet och god förtjänst, sa att deras lif därigenom länkats in i trygga förhållanden.
,.
hternationell kongress for skolhygien.
Den tredje i ordvingen af dessa .för folkundervisningen .e: så .betyd&amp;efulla I&lt;opgresser, .komm&amp; att hållas i Paris under dagarna 29 mars-2 april nästa år.
I samband Semesterfond för kvinnliga kontorister.
.
..; 1 därmed anordnas en internationell.
utställning för skol- och mdervisningshygien; ' Initiativet till skolhygienkongres- serna, som hållits i Nurnberg 1904 och London 1907, ha utgått från en internationell kommitté,: men dessa ha nu fått en mer officiell karaktär, då franska undervisnings- ministeriet tagit saken om hand samt utfärdat inbjudan.til1 de olika landens regeringar.
Bland viktiga frågor, som skola behandlas; ma näm- nas: om sexuell uppfostran, om lungtuberkulosen ' i sko- lorna, om - lekplatser för skolbarnen, om gymnastikens ord- nande .efter olika åldrar .och fysiska anlag, om medlen att skydda hemmen mot smittosamma sjukdomar från sko- lorna, jämte en mangfald andra., Från den franska organisationskommittén här ingått en f6rfrAgan till svenska kommitténs ordf., ö ' fverdirektör B. Json Bergqvist, huruvida vårt land vill ataga sig att vid den blifvande kongressen hålla inledningsföredrag rörande frågan om tuberkulosen bland skolbarnen. '
Utlandet ...
Ungkarls- och ungmoskatt i Köpenhamn.
Folketingets utskott för en ny skattelag för: Köpen -- hamn har nu afgifvit sitt betänkande och däruti bl.
a. föreslagit ett tillägg af, 15 proc.
i skatt för ogifta personer, som ej ha några barn att försörja.
Dessutom föreslås ett skattefritt afdrag på 100 kr.
för %vart barn under 1 5 år.
Med barn förstås sådana inom äktenskap födda, samt hvad mödrarna a-ngår äfven oäkta barn, samt vidare styfbarn, adoptivbarn och upptagna barn.
,, Insänd litteratur.
.
.
.
.
Till Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse öfverlämnas i dagarna af en person, som vill vara okänd, en summa.
af 2,000 kr., afsedd .att.
utgöra grundplåten till en semester- fond för.
kvinnliga kontorister.
Afkastningen.
af den.
nämnda summan skall hvarje år tilldelas en i Stockholm bosatt kvinnlig kontorist för ' att n~öjliggöra en valbehöflig rekrea- tion ' under semestervecko~rna.
Semesterhjälpen är afsedd endast för kontorister, hvilkas månadsafiöning ej öfverstiger 100 kr.
.
, Genom donators anordningar har det blifvit möjligt att redan innevarande år utdela det första stipendiet af= detta .slag, och inom den närmaste tiden komma de af donator vidare uppctallda: villkoren för sökande af semester: hjälpen att tillkännagifvas.
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse har tillsatt en kommitté med uppdrag att hand-:, hafva stipendiets utdelning.
Albert .Bonniers förlag, Stockholm: Kungl.
Maj: ts och rikets Af.
Valdemar Swahn.
- Aska.
Noveller af Henning Berrger.
- I kappa och krage och Hjärterknekt.
Två teaterstycken af Gustaf Ullman.
-- De u ' nge gubbarne.
Af Paul Rosenius.
- Thora.
Roman från gamla dagar.
Af Gustaf af Gegerstam.
- Skiljas.
Berättelser af Christina Nilsson.
- Pompeijis sista dagar.
Häft.
3 o. 4: Af E.
L. Bultver.
.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Marie Louise Ulfklos lefnadssaga.
Ur gamla tiders lif af Celie Celsitzg.
Aktiebolaget.
Hiertas bokförlag, Stockholm: Pompejis sista dagar.
.
.Haft.
5. o .. 6.
Af E.
L. Brclwer,.
Vara.
1 ärade läsare.
uppmanas vördsamt att ifrigt verka för DAGNYS spridning genom värfvande af nya prenumeranter.
F r u Anna H i e r t a - R e t z i u s.
v id Svenska Kvinnornas National-Förbunds årsmöte den, 24 april hade ordföranden fru Anna Hierta- Retzius på det bestämdaste afsagt sig återval, och, vid det fortsatta årsmotet den 6 maj lämnade fru Retzius också det ordförandeskap hon sedan 10 år med aldrig svikande intresse, nit och offervillighet utöfvat.
.
Det är en lång tid fylld af träget arbete, ty fastan Svenska Kvinnornas National-Forbund verkat och bör verka genom de föreningar, hvilka tillsam- mans bilda förbundet, erfor- dras dock att förbundets sty- relse bildar medelpunkten i hela detta arbete, i synnerhet i hvad som beträffar vårt förhållande till systerförbun- den jorden rundt.
Med den stora personal- kännedom fru Retzius äger, då hon på sina manga resor i utlandet och på alla de kongresser hon bevistat stiftat en ingående bekantskap med de ledande kvinnorna snart sagdt inom alla länder, har hennes egen och förbundets utländska korresponderis otro- ligt utvecklats och förfråg- ningar i de mest olikartade ämnen ingått och besvarats.
Sverige står inom det internationella förbundet i 4: de rummet, då vårt land jämte ~ n ~ l a n år d 1898 anslöt sig till det i. Amerikas Förenta Stater år 1893 bildade världsförbundet, hvilkef sedan i sig upptagit Canada och Tyskland 1897.
Fru Retzius valdes 1904 till det internationella förbundets vice-president, hvarigenom icke blott hen- nes person utan äfven hennes fosterland hedrades.
Hennes djupa försänkningar inom olika kvinno- kretsar i utlandet gjorde henne också härför sär- skildt lämplig.
På .förslag af den svenska vice-presidenten år 1905 har på de två mötena i Paris 1906 och Geneve 1908 antagits en stadgeändring som har till ändamål att förhindra, att I.
C. W. &gt;på sitt program upptager politis Ra och religiösa strids fdgor, som beröra tvanne eller fIera.
landqs ' inbördes förhållanden D.
Denna stadgeändring hade framkallats af den pamflett ',,)) Norway »,.
hvilken år 1905 af Norska Kv.
Nat.-förb.
spriddes ut kring världen och af den protestskrift som omedelbart darpå af svenska Nat.-förb.
utsändes.
I ett internationellt förbund, som satt såsom motto för hela sin verksamhet: .Do unto others as ye would that others should do unto you » och hvars högsta uppgift ar sto promote peace and good wilb, är det af ytter- sta vikt att förhindra.
att mellanfolkliga tvistefrå- gor diskuteras.
.
Svenska nationalförbundet och dess dåvarande ordförande ha har för evärdelig tid i I.
C.
W: s arsböcker åt sig inskrifvit ett blad dar fosterlandskärleken och ansvarskänslan gent emot.
andra folk funnit ett värdigt uttryck!
Inom Sverige har National- förbundet under de senaste åren äfven varit synnerligen verksamt.
Vi erinra här en- dast om den del förbundet tagit i införandet - af kvinn- liga poliser, i kontrollen öfver biograferna, i stiftandet af Ellen Fries ' stipendiefond för kvinnliga historieforskare.
Här som öfverallt har fru Retzius ' outtröttliga nit, brinnande in-.
tresse och stora frikostighet gjort sig gällande, och hennes namn.
skall alltid med saknad och tacksamhet nämnas inom det förbund, som nu går en ny, verksamhetsperiod till mötes, delvis under helt olika förhållanden.
Till fru Anna Hierta-Retzius öfverlämnades vid arsmötet blommor och en oflförandeklubba af.
eben- holts prydd med silfierbeslag och försedd med in- skription, och på förslag i f styrelsen blef fru Retzius af mötet med acklamation vald- till.
Sv.
Kv.
Nat.-för- bunds hedersordforande.
Då hon nu lämnat den vidtomfattande verksam- heten som ordförande j förbundet, komma säkerligen hennes lifliga intressen på sa många skiftande om: råden, vi piminna har endast om de svenska arbets- stugorna, hennes kanske största lifsgärning, att ännu rikare och intensivare få taga hennes ännu oför- minskade krafter i anspråk.
EVA UPMARK.
D A G N Y 227 Från Londonkongressen.
London den 3 maj 1909. ongressveckan ar tilländalupen.
Alla de tusen skiftande intrycken, framför allt bestämda af mång- falden af formerna .för röstrattsarbetet i det land hvari vi befinna oss, samla sig i en känsla af und- ran och beundran inför rörelsens sjudande, pulserande Iijaktighet.
Naturligtvis har hufvudparten af intresset kommit den engelska röstrattsrörelsen till del, men hvilket vimmel af typer och personligheter, represen- terande alla stadier af vaknande kvinnligt samh.ällsin- tresse i länder, om hvilkas kvinnorörelse man känner föga eller intet.
Den som förut deltagit i inter- nationella kongresser är van att se och höra ' högt utvecklade kvinnor af anglosachsisk och germansk ras, men denna gång har man exempelvis fått höra en ung serbiska, arkitekt i statens tjänst, tala rösträtt.
Hon ' var mycket optimistisk beträffande frå- gans utveckling i sitt land, dar kvinnorna som bekant.
t. o. m. dela militarlifvets bördor med mannen.
Men gifyetvis äro för närvarande i Serbien alla sinnen fyllda af oro för den politiska situationen, som upptar tankarne.
Äfven den vackra italienskan, marchesa Melia Pellicano, författarinna under pseudonymen Jane Grey och enligt Mrs Catt ' s uppgift moder till sju barn,, ar ett.
lysande bevis på att vi lefva i en uppvaknandets tid.
Hon var rädd, att hon.
skulle förlora sitt rykte för » charms », och hennes vänner funno det icke » chic)), att hon reste till kongressen, men hon kom ändå.
På första banken vid sidan af de svenska dele- gerade har Syd-Afrika haft sin plats.
Det gör ett egendomligt intryck, att det t. o .. m. från denna aflagsna del af jordklotet kommit delegerade för en tydligen ganska kraftig röstrattsrörelse.
En af repre- sentanterna sticker i min hand flera brochyrer röran- de frågans stallning i Kapkolonien.
Mina blickar falla på ett citat ur en motståndares uttalanden: » Kvinnorna böra sköta sitt hushåll och sina barn och på lediga stunder studera Shakespeares Julia som sitt ideal ».
Den kvinnliga kommentatorn hade härtill bifogat: » hvilken dog hemlös och barnlös vid fjorton års ålder ».
Bland fattade beslut har lejonparten af intresset fallit på den stadgeändring, som innebar att flera röstrattsföreningar - förut blott en - från hvarje land kunna vinna inträde i alliansen.
Långvariga debatter ha ägt rum rörande frågan under, hvilka former en förening bör, få ingå, och under hvilka förutsättningar.
För Sverige spela dessa bestämmel- ser blott en indirekt roll, men i länder med många sinsemellan.
.
stridiga föreningar blir ju förhållandet ett.
ann.at.
Med fröken Anni.e Furuhjelm som 2: dra vice president och fröken Signe ~ e r ~ m a som n en af sekreterarne i den nyvalda styrelsen ha de nor-.
K, ', - diska länderna ryckt fram till en mera framskjuten stallning inom alliansen.
Mrs Chapman Catt, Mrs Fawcett, fröken Martina Kramers och Mrs Stanton Coit behålla sina funktioner inom styrelsen.
Nyvald jämte fröknarna Furuhjelm och Bergman ar fru Linde- mann, Tyskland.
Då de mest afgjorda sympatier funnos för tanken att hålla nästa kongress i Stock- holm, utfärdades en villkorlig inbjudning.
Vidare beslöts.
bl.
a. bibehållande af det nu brukliga röst- rattsmarket, samt antogs med några smärre andrin- gar två af.
de från Liciums ateljé utgångna flagg- förslagen.
Man anser sig nämligen behöfva såväl ett banér som en mindre flagga.
Färgerna blifva hvitt och gult.
Vid kongressens afslutande på lördagseftermid-.
dagen - kulminerade den under kongressveckan stän- digt stigande hyllningen af Mrs Catt.
Det finns icke mer an en mening om den internationella alli- ansens ordförande - att hon ar allenastående, bril- jant som talarinna, utmärkt ordförande och i besitt- ning af en personlig charm, som vinner.
alla.
Äfven miss Shaw, den kvinnliga prästen frin U.
S.
A., ar föremål för utomordentliga sympatier.
.
Lordags afton vor0 kongressens medlemmar in- bjudna af » Men ' s League for Women ' s Suffrage » till en fest i The Galleries of the Royal Society of British Artists.
.
Denna förening, som började med fem medlemmar, har nu 2,000.
En glad stamning utmärkte festen, som bl.
a. hade på sitt program ett anförande på svenska af fru Ellen Hagen.
&gt;Fast jag icke förstår ett ord », yttrade en holländska, » så ser jag på henne, att hon ar en utomordentlig tala- rinna ».
Söndagen predikade Rev.
Canon Scott Hol- land i S: t Pauls Cathedral ötver amnet: » Kvinna- rösträtten ur.
religiös synpunkts.
Det ar onekligen märkvärdigt,.
att den .döende)) engelska rösträtts- rörelsen (enligt Stockholms Dagblads korrespondent) har förmåga att föra fram saken snart sagdt öfverallt.
Ena dagen hör man en af Englands mest beundrade andliga vältalare hålla röstrattspredikan, andra dagen diskutera medlemmar af .Shakespeare Leagiier amnet: s Hvad Shakespeare tänkte om kvinnorna W, och många förfäkta med ifver den satsen, att flera af Shake- speares mest beundrade kvinnotyper, exempelvis Portia, hafva just de egenskaper, som den nya typen - kvinnan-medborgaren - har behof af.
Och röst- rattsintresset Öppnar dörrar, som eljes skulle varit stängda.
Af de talrika exkursioner, som dagligep varit anordnade, markas ' sådana till lady Henry Sommersets jordbrukskoloni för kvinnliga alkoholister, till Oxford, Cambridge, Stratford on Avon, Windsor, m. fl.
platser.
l samband med dessa utfärder ha forekommit talrika lunchbjudningar och five o ' clock-teas.
I Windsor vor0 ett antal kongressister in bjudna till
lord och lady Edward Churchill ' s charmanta hem, i Hampton Court mottogs en grupp af Mrs Creigh- ton, biskopens af London enka, o. s. v., A great success, har Londonkongressen varit ur alla syn- punkter.
Och det ar med en ökad känsla af seger- visshet, som mötesdeltagarne återvända till sina- lan- der för att fortsatta striden för en idé, som har kraft att ena kvinnor u r.
alla kretsar och från så många olika stater i ett gemensamt strafvande.
ANNA KLEMAN.
drömbilder glida taflor af lugn och lycka förbi i konflik- t.ernás och problemens diktning, knappt varsnade drabbas de af förödelse.
f är för verkar den så frisk som ett källspr,rilng, denna känsliga och trosstarka skildring af den sa mycket omordade och betviflade ilstora lyckanll.
Ej heller här ar den oförgänglig, men icke lifvet utan döden ändar den.
Men äfven då är ej allt förbi.
I sorgens ensanma ar mognar Elsies själ.
Hon kommer till insikt om lidan- dets utvecklande kraft, hon känner lifvets mal vara att " tjäna den Evigeii.
Detta ar den vackra och fängslande berattd- sens bärande tanke. '
Litteratur.
Anna Maria Roos: Elsie von Tharow.
C.
E. Frit- zes Bokförlags Aktiebolag, Stockholm.
1909.
Föregången af den senaste höst utkomna berättelsen flpå sällsamma ' vägar.
&amp; r åter en roman af Anna Maria Roos offentlighetens ljus.
En jämförelse mellan de bada böckerna ligger nära till hands och visar, att i den senare, berättelsen förf.
rör sig p i ett hufvudsakligen olika område, ehuruväl likheter kunna påvisas.
" På sallsamma vägar1 är rik på spännande händelser) verkligen sallsamma nog och ofta utspelade på främmande länders mark med inter- nationell personal.
" Elsie von Tharowil däremot står helt på svensk botten: första akten försiggår i Stockholm, den andra i en småstad, den tredje till största delen på landet.
Visserligen skildras i denna liksom i föregiende bok främst ett kvinnoöde, men här utan sällsamma upplefvelser.
Lugnt och enkelt berättas en hvardagshistoria, som dock ej är hvar- daglig, ty hufvudpersonens själfulla gestalt och förf: s be- rättarkonst skänka den rikligt af det tystas poesi.
De olika människotyperna äro äkta svenska.
Bland alla dessa gestalter, somliga tagna på allvar, andra lindrigt karikerade, är Elsie själf intressantast, själsbefryndad med Hervor i liPå säll- samma vägarii.
Ja, hon är egentligen en äldre syster till denna, ty Elsie, hvars utveckling följes längre, verkar mera mognad.
Men hon är lika skygg och vek, lika kvinnligt hängifven.
Hennes inre värld af varma känslor, lustigt naiva funderingar och djupa tankar, hennes utvecklingsgång fran en barnsligt omedveten ung flicka till en tänkande, af pröf- ningar luttrad kvinna, allt är skildradt med fin psykologi.
Hennes tankar och stämningar anar man ofta vara förf: s egna.
' Af sin andliga moder, skaldinnan Anna Maria Roos, har Elsie ock ärft gåfvan att gifva uttryck åt sitt själslif i dikter, hvilka innerliga i känsla och melodiska i klang fler- städes äro inströdda i berättelsen.
Länge dröjer förf.
vid Elsies äktenskapshistoria.
Det är ovanligt nog för nyare svensk litteratur ett äktenskap utan Striridbergsgräl och rival, ett äktenskap hvars sällsynta humoni har sin rot i ' makarnas nobless och inbördes själs- frändskap.
Handlingen star länge ' nästan stilla, medan förf .. glömmer ' sig kvar i det unga hemmet; små drag ur samlifvet och djupsinniga samtal mellan ' man och hustru ersätta bris- ten på yttre händelser.
Dock blir där ingen enformighet, och idyllen är gifvet berättigad som konstform, icke minst därför att den sällan far plats i nutidens dikt.
Endast som 6ppet bref till Huck Eeber.
Efter genomläsandet af Eder uppsats " Ilet evigt kvinn- ligan greps jag af ett begär att säga författaren ett ord till tack.
Och emedan Dagny på sistone blifvit sä infer- naliskt satirisk, vill jag för säkerhets skull förutskicka den anmärkningen, att jag menar det jag säger.
Ja, jag är glad att Huck Leber i Dagny kommer in pa ett allmänmänskligt område, ty K.
J: s kritiska författarskap kan ju fullt uppskattas blott af dem som ha tillfälle att följa med litteraturen.
Måtte nu bara Huck Leber allt oftare uppträda i Dagnys spalter!
Om Ni visste, hvad det är uppfriskande för en eremit i en andlig öken att läsa n %got som väcker både syrnpatl och beundran!
Beundran för ett klart hufvud, gedigna kunskaper och en betydande framställningskonst, syriipaE för ett varmt hjärta, en redlig vilja.
När jag läst den ofvannämnda uppsatsen, fortgingc mina tankar i den af Huck Leber bestämda riktningen.
Och resultatet blef ett aldrig nedskrifvet opus, som s k n k handlat om det sannt mänskliga, således just det som är kärnan i artikeln i N: o 17 af Dagny, iiMaskulin renässans, li Ni har rätt: intet kön får ha monopol p i någon viss dygd eller ' på nigot visst fel eller andligt lyte.
Egen skaper, som verkligen pryda en man, kunna aldrig van-.
ställa en kvinna, och vice versa.
Det kan nog t. ex. hända, att en man finner ett visst behag uti att Ilans =iai~ ?.
är rädd och sjåpig, detta emedan han d i pzssai.
p2; t.tt konstatera sin egen andliga öfverlägsenhet.
1Men mii ingen flicka tro, att hon väcker en mans beundran genom att skrika, när hon t. ex. skall stiga i en bit.
A andra sidan har ingen förlöjligat en Kristina Gyllenstierna för hennes manliga mod.
Ingen hånar en man för det att han ar mild och ömsint.
Idealet är väl, att man förenar a118 -- eller så manga som möjligt - af de goda, men SH Prall- ständigt som möjligt saknar de daligcz egenskaperna.
Hvilken skillnad skulle - om detta kunde genomföras - därefter finnas mellan kvinna och man annat an den fysiska?
som betraktar en miinniska först och sist scm~ en könsvarelse, han gör henne ofta orätt.
Ty åtminstone de mera ideellt anlagda äro ännu mera något anriat och högre.
en
Om franitiden veta vi icke ens så mycket, att vi kunna säga om utvecklingen kommer att föra frarnit eller at mot- satt hall.
Hvad är för öfrigt llframåt " och llbakåtll annat an relativa begrepp, beroende af den ställniiig man själf intager?
Nu.
ha.
ju hittills vissa sedliga begrepp ansetts oan.tastliga och.
flertalet människor h a böjt.
sig för deras auktoritet.
Men nu tyder mycketet: på att rent motsatta åskådningar aro i. färd ' med alt .ar.beta s i g fram.
Af ' na-.
.
tror jag i mina ' ljusare ögonblick på det t u r e n Öptimid, godas .seger, men när jag genom o&amp;ändigheternas.makt stundom tvingas ' till en pessimistisk åskadning, finner jag, att det är lika möjli$ och kanske t. o. m. mera troligt, att alltsamhans bär ' At.
skogep: Min tro på.
mannen har dess värre lidit svåra bräckor: Den sanne mannen .väntar jag mig aldrig att få.
skåda - om inte nikjligen den I1sannt ryskell mannen med.
piskan höjd för att tvinga ' den " sanna kvinnan.
att följa pliktens väg, det är: föda oih ge mat.
Det var kanske ungefär så professor Thyrén ine- nade, fait han ej vågade.
sig på - ett d drastiskt exempel.
Jag har nog märkt, att många I1sannt .ryske mänli finnas äfven på denna sidan Östersjön.
De ha ingenting emot saken ty alla medel äro ju bra, som föra till målet, men de vilja helst, att allt sim rör den - skall höra till husets hëniligheter. '
Nu tror jag, att kvinnan har stor skuld i att genoin- snittsmann.en är som han är.
Skulle ej uppfostrarinnan ha .kunnat.
öfvertyga hononi on1 att det finns högre mål för en människas tillvaro än att njuta, vinna makt och berömmelse?
Skulle han icke kunnat bringas att inse lyckan uti att osjiilfviskt arbeta för andras lycka, att ta hänsyn till sin onigifning samt förstå hurusom det att tilkäinpa sig en god karaktär är mera värdt än allt annat.
Hon borde inriktat fela sin kraft p i att bekämpa mannens tvenne kardinalfel, ' högmodet, egoismen; högmodet, det farligaste ' af alla fel, emedan det förblindar, egoismen, som förhindrar den ädlaste af dygder, .altruismen.
I stället har.
.
hon om huldat hans svagheter. '
' 229 D A G N Y - ' Hvartill tjänar det, att en nior predikar sa vackert för sin son, att han skall vara blygsam, anspråkslös och [löd- mjuk i sitt hjärta ", .om hon samtidigt låter honom praktiskt erfara, att han i hemmet är den sol, kring hviken allt vän- der sig, att hans systrar t.illbakasattas för honom, blott för att han är gosse.
Dessa .. svaga, okloka mödrar äro nog till stor.
del skuld till den missaktning,; n211ga män (t. ex. en professor Thyrén) hysa för kvinnan.
Mannen !atie i allmänhet tro, att alla kvinnor p i håret likna dem, som omgåfvo dem under deras uppväxttid.
De män, som tanka högt om kvinnan, ha troligen haft en god o c h klak kvinna.
till.
nior och stå också säkert moraliskt högre än kvlnnohatarne.
Därför skulle jag vilja samla alla kvinnor och tillropa dem: Vid allt, som är er kärt och heligt, hall kvinnans banér högt!
Utan fruktan och tadel måste den sanna kvinn- ligheten vara, eller också är allt förloradt.
Hvarje ovärdig kvinna ar ett lik i lasten.
Männen fodra mer af oss än af sig själfva.
.
Det är kanske.
orättvist, men det är så, och.
.
.
därför n k t e vi räkna med den faktorn.
, ' Men låt oss också till gengäld ställa hÖ,gre fordringar på männen!
Vi skola därigenom kraftigt befordra den.
.
-.
maskulina.
renässansen ...
Vill NI inte föra vidare denna röst ' af.
.
, ' en, som ropar i ödemarkgrna?
.
De skdle inte tro mig, men.
kanske.
Ert.
.
.
.
.
ord väger.
nigot.
En eremit.
.
fl '.
' n Ett försummadt .. område.
.
.
.
.
.
I damtidningar, i kvinnof&amp;-eningar.
' &amp; kvinnliga: diskus- sionsklubbar diskuteras flitigt och.
allvarligt fråga11 om huru flickorna ända- från sin barn do ii^ - skola utbildas till.
.
h u s ~ o d r a r, till blifvande makor och - mödrar.
.
I våra ' flickskolor har nian infört ' handarbete ' och ' klad- sömnad, på det att den blifvande husmodern Skall ' kunna hålla den ev. mannens och de ev. ' barnens.
kläder samt husets linneförråd i godt skick. '
och ' slippa betala dyr söm- lön för enklare klädesplagg.
Man har inrättat skolkök; på det att hon skall lära sig att sköta det invecklade hushålls- maskineriet och laga god, billig och närande mat.
Hon får lära hushållsbokhålleri m. m. och fran de soni så okvinnliga ansedda rösträttskvinnor ?as läger begäres nu, att de unga kvinnorna under.
ett s. k. llkvinnoårll skola.
.
utbilda sig i sjukvård, barnavård och huslig ekononii.
Dessutom får man i. så godt son1 hvarje .tidning och tidskrift till lifs goda råd om huru da ' rn- ' och barnkläder skola förfärdigas i hemniet - om huru nian skall.
kunna bevara ungdom och skönhet, on1 huru kvinnan - särskildt ' hustrun - alltid bör vara glad och älskvärd o r att * sprida ljus och lycka i hemmen.
.
.
.
.
.
Det vimlar af artiklar om huru kvinnorna skola göra - sina ev. man lyckliga och .bibehålla deras kärlek - on1 huru de skola dela niännens intressen, huru ?e skola värna.
.
om deras arbete o. s. v., o. s. v. Och när flickorna slutat skolorna, bege .de sig i stora - massor till husmodersskolor, h~~s~ållsskolor o.
d. '
for att vidare utbilda sig i samma riktning.
.
.
Allt detta bevisar huru samvetsgrannt kvin&amp;rna bereda sig för sitt blifvande kall som- yaka och moder och - är- j@ - ett glädjande tidens tecken.,.
.
.
.
Men hemmet bygges ej ' af kvinnan allena, dess lycka beror ej endast på henne.
Och hvad.gör man för att den nianliga ungdonien skall bli; duglig till sitt ansvarsfulla kall.
.
.
.
.
.
.
soni make och fader?
Icke se vi i de tidningar som läsas af man den minsta lilla artikel on1 huru en man skall göra sin hustru lycklig eller om huru fadern bör handleda sina barn.
Icke.
- finnas dar artiklar oni huru en familjefader &gt;ör behärska.
sitt dåliga lynne, då 4. ex. maten ' ej.
ar .lyckad, huru han bör bemöda sig att ständigt ' vara glad, älskvärd, vacker och: -.
intagande för att sprida ljus och glädje i.
henimet! '
. "
Icke finns det.
en enda gosskola, som meddelar s.ina elever de små talanger, som en husfader.
så väl behofver - f ö r att undvika att anlita dyra handtverkare ' för småsaker !.
,; .i Icke far ' gossen höra det minsta om sina blifvande ' faders-.
plikter!
Man vore frestad att tro; att husfadern vore en mycket.
oviktigare faniiljeniedlem ' än liusrnoderfi -, att.
hemmet,.
.
snart sagdt, vore endast kvinnans sak.
.
Men detta finner jag verkligen sårande .för ' den nian- liga värdigheten .- i hög grad sårande.
Kallet som make och fader är.väl lika högt och heligt - lika fordrande och ansvarsfullt som makans och moderns och behöfver säkerligen lika mycket.
förberedelse. '
' ' m ' ' ".
Därför skulle jag vilja föresla:.
1.
Att gossarna redan i skolan få lära sig de fardig- heter, som en husfader kan behöfva vara hemma i.
2.
Att ynglingarna efter slutad skolghg genomgå en ~lhusfadersskolall.
Denna kan ju lämpligen anordnas i sammanhang med varnpliktsöfningarne, och soiii ämnen i denna borde ingå: a: ' Hygien.
b. Alkohologi.
c.
Sjukvård.
d.
Huslig ekonomi.
(Huru nian skall få en be- gränsad inkonist att racka till en familj.
- Huru man skall kunna ' undvika dyrbara och onyttiga vanor.
- Bokhålleri.
- Ekonomiska beräkningar m.
ni.)
3.
Att de tidningar, som läsas af man, innehålla sak- rika utredningar om huru en man skall kunna fylla sitt kall- som make och fader samt rad till mannen angående deras uppträdande i hemmet, huru de skola bibehålla halsa, skönhet m: m.
- Om så man och kvinnor båda uppfostras att göra hvarandra lyckliga, huru idealiska skola förhållandena då ej bli! '
FARBROR JOAKIM.
Notiser.
'.
Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte äger rum i Stock- holm 5 förbundets byrå, Drottninggatan 54, lördagen den 22 maj kl. 6,30 e. m., hvarvid förslag till stadgeförandring kommer att framläggas.
Medlemsantalet inom samtliga föreningar uppgår till omkring 31,300 personer.
Arsberattelsen innehaller en omfattande redogörelse för den Internationella kongressen i Geneve i septeniber 1908, vid hvilken det Svenska Nationalförbundet var representeradt af sju delegerade.
Vidare omnämnes skolkökskongressen i Freiburg 1908, dar förbundet var representeradt af fröker.
K. Hesselgren, hvilken vid aftonens sammanträde höll ett intressant föredrag om densamma.
För biografkommitténs arbete har förbundet visat stort intresse och till öfverståt- hallareämbetet inlämnat en skrifvelse med anhållan om effek- tivare kontroll öfver biograferna.
Till det Internationella kvinnoförbundets kongress I Toronto i juni i ar ha vidlyftiga förberedande arbeten gjorts och rapporter titarbetats af sakkunniga personer.
Namn på Nationalförbundets sex representanter vid kongressen ha redan delgifvits i Dagny, därtill kommer nu ytterligare fil.
dr Alexandra Skoglund.
Ett statsanslag af 1,500 kr.
har som bekant tilldelats förbundet för representation vid kon-.
gr essen.
Nyk8pings F. K.
P.
R. afslutade arbetet för termineii med ordinarie arsmöte den 29 april.
Af revisionsnerattel- sen, som därvid föredrogs, framgick, att utgifterna under föregående ar uppgått till kr.
293: 40, inkomsterna till kr.
351: 95.
Vid detta års möten har en sparbössa för frivilliga bidrag varit tillgänglig, och på detta satt har en välkommen, om ock mycket liten kassaförstarkning crhålfits.
Arsafgiften ar nyligen höjd till en krona.
Föreningen har prenumererat på Social tidskrift, som cirkulerar bland medlemmarna.
Genom att i Flen bildats en sjalfstandig F. Y.
P.
R. har Nyköpingsföreningen mist 11 medlemmar, men på denna termins tre niöten har den lyckligtvis inom stadens egna gränser eröfrat antalet åter.
Till de extra mötena inbjudas ofta utomstående, hvilket helt säkert ar ett lyckligt sätt att vinna nya medlemmar.
Lördagen den 24 april besöktes föreningen af Brti Augusta Widebeck från Strängnäs och fröken Elin PHinia: i fran Gnesta, hvilka höllo offentliga föredrag i kvimo- frågan mottagna med stort bifall.
Efter föredragens slut var anordnad gemensam supé för dem som så önskzde.
En liten diskussion improviserades om Ilsattet att samla pengar för föreningarnas räkning1 och 1lLampligheten af mans medlemskap i föreningarnat1.
S.
S.
U.
H. har utsändt sin årberattelse, hvaraf fram- gar, att den studerande ungdomens helnykterhetsförbund målmedvetet fortsätter sin gagnande verksamhet.
Flera ar- betsgrenar ha under aret kraftigt utvecklats.
Sarskildt må nämnas det i flere stader med stort intresse bedrifna stu- diet af alkoholfrågan; det under namnet Sveriges Vår upp- tagna löftesrika nykterhetsarbetet bland barnen, som be- drifves gemensamt med Sveriges lärares nykterhetsförbund, samt icke minst den Internationella byråns verksamhet, som nu under tvenne ar omhänderhafts af fyra S.
S.
U. H.-iter, hvilka därunder utfört ett Synnnerligen gagnande arbete i fråga om insamlande af uppgifter rörande den studerande Qreannai F. K.
P.
R. hade sitt arsmöte den 27 april, ungdomens nykterhetssträfvanden öfver hela världen.
- Denna sommar.
börjar förbundet med nykterhetsarbete .hvarvid Arsberattelsen, kassaförvaltarens rapport samt bland den värnpliktiga ungdomen.
Förbundets medlems- revisionsberattelsen föredrogs.
Ansvarsfri het beviljades sty- - reken.
Föreningen beslöt att till nästa höst anordna en antal är f. n.
11,376. utställning a af medlemmar utförda arbeten m. m. till förman för föreningens kassa.
- Sedan ordf öranden, frii Berta Bergin, redogjort för de senaste riksdagsäre~dcna, hvil ka berört kvinnorna, samt uppmanat niedlemrnarne F6~.e~gsmeddeRawde1rn~ att med uppmärksamhet följa k~i~nokongressen i Lon- De Svenskc~ Kvinnornas Nationl~lfBrbund hade sitt års- don, uppläste fru Anna Söderling ett utdrag ur proto- möte sistlidne torsdag i Stockholm.
Vid sammanträdet upp- kollet från Centralstyrelsens årsmöte i Örebro, angäende: lästes års- och revisionsberättelsen och decharge beviljades.
IlHvarför bör den s. k. religiösa kvinnan mera deltaga uti Till medlemmar i styrelsens central kommitté valdes: röstrattsarbetetll.
- Fru Ebba Ström uppläste (lKvininans till ordförande efter fru Anna Hierta-Retzius, som undan- medborgarrätt " af Anna Kleman.
Derefter vidtog en an- - bedt sig Aterval, fru Eva Upmark, till v. ordf. friherrinnan genäm sallskapsafton med sång, musik, deklamation.
Till Anna Rappe och fröken Maria Cederschiöld, till kassaför- slut framförde fru Ström föreningens tack till des ord- valtare fru Marie-Louise Klason, till protokollförande sekre- förande för hennes osparda nit och arbete till förenin- terare fil.
dr Alexandra Skoglund och suppleant fru Agnes gens basta.
- - -.
.
.
- - -- - - Ingelman, till korresponderande sekreterare fröken Ellen .Terserus och till suppleant fröken Ellen von Platen.
Till revisorer utsagos fröknarna E. Fryxell och E. Whitlock och till revisorssuppleant fröken H. Anderson.
Af Arsberattelsen framgar att Nationalförbundet för nar- varande består af 25 föreningar.
.
-.
-.
I Il I Skrvter utgiyna af Centralstyrels@ i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt:.
.
.
.
.
N: o I,.
Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Rösträttsfrågan 1905-1906.:.
......... .. L .. .................... -: 5C,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka.svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ........ t.: .............................. 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet .och kvi$- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk.
.
ratt ....................................................................... -: - 5C; I ' IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal, rösträtt f,ör.
gifta kvinnor ................................................................. -: 1C,,, V, Lydia Wahlström: Statsintres.set och kvinndns rö.stratt ' -: 40,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga ..........: ....... -: 25 It VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya ' Zeeland .. .... -: 4C Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio: nella kvinnoröstrattskongressen ' i Köpenhamn .............
Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad:.
N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- ratt ....................................................................... r, 05, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska; kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 1C,, 3, Hiliiia Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt ?.
.............. ---.
.............. -: l O,; 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 10, 5, Anna Wliitlock: Hur bör den svenska.kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
..............: .................. -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af .den kvinnliga röstratts- rörelsen .. ..............................................: ................ -: l O, ' I, .Nigra ' manliga inlägg: i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15,, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05,, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiost öfvertygade kvin- nor ansltita sig till röstrattsrörelsen ........................ -: 05 H v a ~ kan; nan prenumerera på Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
prenumerera å dessa ställen?
II Skall Ja, man ifall alltid man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det: '.
Hvad kostar Dagny i postanstalter - och boklildor?
Dagnys postprenuinerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare 4 Dagny?
Den, som samlar minst 5.prenun1erantert erhåller en pro- vision af kr.
1: - för .hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre föi hvarje kvartalspi-eniimerant.
Huru skall man ' förfara fBr denna provisions er- hallande?
Sedan nian smilat minst 5 preniimeranter, går man tillväga på ett af följande.
.satt:.
1) Äntingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det beliöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid rnitzst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
eno om.
I 1) Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i ' landsorten.
Pris 10 öre ' pr nummer.
.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: II 10 D A G N Y S E ' XPEDITION, STOCKHOLM.
En yngre .dansk dam, Minneslista '.
....................................................................... -: 05 Georg, Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rattigheter och skyldigheter ......................................... ................ -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ...............................; .. -: 25 Hilda Sachs: .Kvinnornas rösträtt.
Svar .. till herr Adolf Hallgren -: 25 4nna Kleman i ' Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .. !.
.............................. Ofvaiistående flygblad och broschyrer kunna rekvireras f r h F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastrnakaregatan 6, Stockholm,; om hålles öppen hvarje dag.
kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. ni.
.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygblaiien n: ris ' 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt.
.
ekonomiskt oberoende, önskar s reningens för * kvinna ' ns politiska rösträtt i Göteborg flygblad: en lämplig anställning, hälst i Stoc ':, - .halm- eller ' dess närhet som sal N: o d och ' 2 (sltitsålda).
.
skap åt äldre dam eller herre el11 er, 3, .Helen .Sjöstedt: Kvinnornas frihetsvadjan ..:.
................. -: 05 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Hakansson gick in i röst- irFlatss6kande fd sina annonser införda i att biträda i hushållet i fin fam ilj *,,.
rattsföreningen ...................................................... - -: 05 eller ock som värdinna.
Den si 6- Dagny för !znlfvn priset eller 711 % öre pr mm kande äger ett behagligt, vinnanc ie, 5, Helen Sjöstedt: Den fängslade modern ........................ -: 25 satt, liar fått en vårdad uppfostrz m, 6, Frigga Carlberg: Nar begreppen klarna.
Dramatisk ba- gate11 i 2 scener ........................ .L ... ..................... -: 25 samt äger förmåga att göra ett he, m Kvinnlig angenämt och att vara till verk11 i g Vid rekvisition af n~inst 190 ex. af n: ris 3 och 4 och vid rekvi- Sjukgymnast; nytta. '
Vistas f. n. i Sverige Ii (1s: jition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lamnas 20 % rabatt.
.
Centralist, som under vintern ar- släktingar.
Svar torde sandas UI 1- betar i Schweiz, söker under juli der adress Fru Louise Wahlber g1 Föreningens för - kvinnans .politiska rösträtt i Linköping flygblad: o. augusti månad plats i familj på Hornsgatan 49, 3 tr., Stockholn n.
1 V: o 1, Villy Sjödin: Några intryck från kvinnosaksmötet i Kris- Upplysningar lamnas dar ' afvei Il.
tiania ................................................................. -: 06 landet.
Svar till IlEskell denna tid-, 2, Emy.
Wenström: Ett ord: till kristligt intres ' cerade kvinnor -: 05 nings kontor.
Lärarinna, 3, Jenny Wallerstedt: ~ å g r a ' o r d med anledning af kvinnor- önskar under somniarferierna: jii: Ii, .nas masspetition ...: ................................................. -: 06 n dam önskar ge deklamations- augusti, komma till landtgods ellc - r Föreningens för kvinnans politiska rösträti i Gäfle flygblad: lektioner ' på landet under som- herrgård för att mot fritt vivre de ' l- maren, i familj eller folkrik trakt, taga i husliga göroniål.
Svar, emo t- 1 V: o 1, Anna Björck: Föredrag.vid, årsmötet den 31 januari 1906. '
dar elever kunna påräknas.
Svar ses tacksamt miirkt husligt ir 1-,, 2; Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och kommunala.
till ilKonstnarligtfi Stockholm p. r. tresseradll.
Skön.
Sundsvall.
.
.
1 Föreningens för.
kvinnans polit4ska rösträtt i Landskrona flygblad: - Sjukgymnast me !d f 4nna Linder: Hvarför vi begära rösträtt.
: ............................... -: 10 n g flicka önskar musikkonditi- måi-tg rig praktik önskar pla, ts Förariingens för kvinnans politiska rösträtt i Sundsvall flygblad: on öfver sommaren, ev. längre.
å badort, egendoni eller medföl * Betyg fr. Richard Andersson finnes sjuklig person å resa.
Svar mar ' 1 Jag, ' utgifven med anledning af föreningens femåtsfest i decem- samt ref. Svar ((H.
T.
((, Lakvik p. r (1Massagell under adress S.
G W- ber-1908 ....................................;.
...;.
.................... -: 5C, Fritt vivre och fria resor.
maelii Annonsbyrå, Sthlm., f. v. b. PLATSSOKANDE.
i .j I!
a.
E u Kvinni % k
Vid Sundsvalls Läroverk r Depositi ' on- för flickor &amp;.
blir till nasta laslr plats ledig för ~xaminerad teckningslärarinna.
Be- gynnelselön 1,400 ' kr.
för minst 24 Limmars tjänstgöring per vecka.
Ansökningar, ställda till styrelsen, borde före den 15 maj insändas till ' skolans föreståndarinna.
Sparkassa Läroanstaltens uppgift är att.
utbilda lärarinncr för de högre flickskolorna, samskolorna och hemmen.
?rak- tick utbildning meddelas .i Högre Elementarskolar!
i Lund för flickor.
Ansökan om inträde, åtföljd a % betygs- Vid uppfostringsanstaltens för sinnesslöa barn å Stretered afskrifter jämte frajde- och läkarebetyg, insändes till s$ hospekt och narmare underrätte !- (ungöres härmed 2 lärarinneplatser, däral relsen före 10 juni.
len ena i vanliga skolämnen och den andra kvinnliga handarbeten, lediga a: t tillträdas ser genom föreståndarinnan, fr. Marie-Loudse I,und- ien 20 nästk.
aug.
Sökande till dessa plat-; er skola före 1 nästk.
jiini hafva till an- sta6m.
; taltens förestandare under adr.
Killered in- STYRELSEN.
; ändt till styrelsen siälld ansökan Atföljd ai STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
I LEDIGA.
PL A TSERa.
I Llders- och frejdbetyg jämte de intyg i öf- i g t, med hvilka sökande vill styrka sin kompetens.
A r ~ i g lön i ett för allt 900 kr, med 3 alderstillägg; i 100 kr.
efter 5, 10 och 15 Ars väl vitsordad tjänstgöring.
... STYRELSEN.
Folkskolans ' am fidning utgifuen och redigerad af STMA QUINTg utkom- egendom i Östergötland far la- rarinna plats för sommaren mol mer 7909 i sin (~devtonde CfPSdng.
Fritt vivre, att nigot deltaga med Ett r i M illusfreradt nummer huorje l i e ~ k QU ~ husliga bestyr och läsa med en Iii ten gosse.
Nya Inack.
Byrån.
Brun- ueckor under dret.
vid Luleå.
elementarläroverk för kebergsg.
3 B, Stockholm.
Basta och Ilimpligaste ldsning barn alf d i n flickor sökes hos.
Flickskolekom- sam h allsklcasseu, mittdn i Luleå före den 1 nastk.
Kvinnlig Kontorist, juni.
Prenumerera d ndrmaste postkontor.
Puis $iii Kontorsvan, sprakkunnig, cirka ~ör~staiidarit&amp;an skall på eget 25 l r gammal o. med basta rek.
helt dr Kronor 7: 65, halft d r 90 öre.
ansvar.
öfvertaga läroverkets ledni.ng kan erhålla plats 1 juli hos och ekonomi.
Laroverkshuset med nu befintliga inventarier och under- ARVID IVORDQUIST ' S H.
A.
B, Stnregatan 38. vis.ningsmaterigl upplltes till fri nyttjanderätt.
Upplåtelsetiden ar plats finnes nu genast i fani.
p i landet föi 5 år från den 1 nasta juli.
Läro- bildad, helst musikalisk flicka, med god1 verket har hittills gifvit god be- sätt och god skolunderbyggnad.
Den sö- kande bör vara nigot kunnig i bokföring, hållniiig.
Ansökningarna sandas Egenhändigt skrifven ansökan, Atföljd ai till Lektor P. Segerstedt, Luleä, ' ullständiga ref. samt foto, torde snarast in- äger rum å Förbundets byrå, Drottninggata?
54,; .ör- som jamval lämnar narmare upp-; ändas till Strömsfors Bruk, Strömsfors.
dagen den 22 maj kl. 6.30 e. in.
lysningar.
.
~ S r d l t i h y w l Luleå den 27 april 1909. förslag till stadgeändring.
ned hygieniskt Creme " Amourevse ".
Enda Flickskolekdmmiftén.
.
.
nedel att fA hvit fraiche och elastisk hud.
A JCOP I I ~ Fredrika- remer-F6rbundets 3orttager A kokt tid näsrodnad, finnar, räknar.
rerormar, pormaskar, solbränna,, ynkor, den rödaste hud blir hvit, och inne- ialler densamma inga för huden skadliga) estandsdelar.
Tillhandahalles för 3 .o.
5 kr.
pr burk IOS sjukgymnast Anna \ Villmark, Brahega- an.
3, Allm.
Tel. 21323.
Riks 123 10.
Till andsorten mot postförskott.
vid folkhögskolan i Matarengi (sam- skola, pågar under vintern) förkla- ras härmed ledig till ansökan.
För- måner: allt fritt och 500 kr.
jainte SllGR0D något resebidrag.
Onskvardt ar, FOTTOO WAiFlATELiiER a t t den sokaiide ar förtrogen med 3, UPPLANDSGATAN 3 landtliusl14llet samt besjälad af.
per- (invid Norra Bantorget) sonligt.intresse för iingdomen.
Nar- mare genom brefvaxling med im- hpper i det fria.
Förstoringar utföras.
dertecknad.
Ansökningshandlingar, ställda till skolans styrelse, insan- ' Örstklassigt arbete!
Amatörer iindervisas!
Pris fr. KIP, 6 3 pr duss.
bas till pastor Liidv.
De Vylder, Ofvertornea.
4.
.T.
83 03..
Obs.
Hiss l.
I / Fredrika-Bremer-F8rIbundet: Droddnaiaiggataas 54.
Kikstel.
2762.
Förbundets byrl öppen 11-4.
Allm.
te1 i 8 !.5.
Fredrika-Bremer-Krbundets Sjoksköterskebydi: ' E ' uuoeZgo 25.
Rikstel.
08 98.
Allm.
tel. 82 11.
1 1 i!
WAGMAN Dagens munmuner imehilUer: Af Cni~la Sahl von Presidenten sch barnem.
&amp;; rit.
Y Semesterfonnd % å h CrvimBiga kontorister.
1 I; j Rodenstamska Slöjd- och HushillsskoParn Hudiksvall.
~usmoderskurs: Skolköl&lt;slararinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Vaxtfargningskurs.
100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., akta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fran Anama Hierta-&amp;dziuis.
Af Eva Uprnnrk.
!I il Fraina Lonadoankoaagressem.
Af Anna Klemat ?.
i: Anna Maria Roos: Eiie von Tharow.
Rec.
af Aivva Uj+.# stm.
Oppe$ b d till Hwek Leber.
Fredrika-Bremer- Förbundets @ rå, Ett B6rssaammiadb smrlde.
Notiser.
F6remiagsmeddeBaaden. '
g 54 Drottninggatan.
Af Farbror Joakim.
- - - - Prenumeration å Dagny sker di, närmaste postanstalt eller bolrnandel, mm 0 m m m m * l
