# ID: svediakorp-per393
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,872
# sentences: 839
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNI ' NG ' FOR UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBLJ-NDET AF FORENINGEN DAGNY.
.
.
.
...
.
-.
.
,.
1 N: r 1 8.
Stockholm Prenumerationspris: 111 a r.
.kr.
4: 50 11- a r.
kr.
2: 50 3: 50l1 / 4 I l.
.
1: 25 314,,.
...
Lösnummer lo Prenumeration sker såviil i landsorter som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122.85.
~ t ~ i f n i n g s t i hvarje d torsdag.
den 0 M a j 1909..
.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l E L L E N K L E MA N..
.
Mottagningstid: Kl. 11-12..
. '
.
Expedition c ~ l Annonskontor: i Mästersamuelsgatan 511 en tr. Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
Post- och telegrafadress: ' DAGNY, Stockholm.
.
D.
I.
2: a ..
arg. '
Annonepris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
~ a r g i n a i a n n o n i under texten !.s mm: s höjd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 O / u 20 ggr 20 .. 0 / 0, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara hlämnad senast niandag f. m. mäktade hindra hans verk.
I den tidiga sabbatsmorgonen den 25 april ingick hon i den eviga hvilan, hon, hvars hela lif varit en samman- hängande arbetsdag, fylld af adla sträfvanden.
likaväl som af förtärande strider.
Anna Rylanders namn har under många ar klingat som en stridslur i Sveriges folk- skollararekår.
Själf utrustad med styrka och mod i säll- synt grad skydde hon ej kam- pen; den var snarare hennes rätta element.
Liksom s i många andra lärarinnor ifrade hon varmt för kvinnans fri- görelse och.
likställigho med mannen; i uppfostrarens kall, där kvinnan genom- hela sin naturliga begåfning måste äga företräde framför mannen, blir ju den gängse värdesätt- et har &amp; rit med dämpade röster, ofta, i- hviskande samtal, namnet.
här ofvan nämnts i kamratkretsen det sista året.
Man,.
har alltid, nästan instinktivt, känt att en annan än de talande, en osynlig, varit närvarande: dö- den.
Det dröjde länge innan nagon högt ville utsaga sina tankar; man fann det nästan förolämpande mot henne, som s i outsägligt älskade lifvet med dess växling af.
strid och glädje, segrar och neder- lag.
Och så vandrade man dag för dag med sin egen lilla blomma - eller en.
stor dekoration från många - till hennes sjukbädd för att själf finna rad och hjälp eller in- tala henne hopp och mod.
Men döden smög allt när- mare; ingen jordisk viiilskap!
- Promenaddräkter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska tyger, solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
0Ed.l Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens.
OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
210.
.
e.
D A G N Y.
ningen.-om mojligt ännu meningslösare an på andra För Anria Rylander, som i sin verksamhetsområden.
- -.
.., lifsgarning ägde och utvecklade femmannakraft och som sk ofta i samarbete med männen ägde tillfälle till ' nyttiga.
, jamförelier, blef orättvisan i det nuva- rande.
systefnkt slutlig&amp;, ett aldrig ' upphörande kval.
Med snart ' sagdt öfvermansklig energi kämpade hon under de ' två löneregleringarna det sista årtiondet för bättre löner och raitvisare befordringsfö~hållan- den.
Och.
hon - ämnade osjälfviskt sin egen per-.
son, till: hån och ' klander, ja,.
, stundom rent af begab- beri;: förtviflad - ehuru.
aldrig verkligt misströstande - då hon såg, att .he.nnes basta sträfvande miss- tyddes och underskattades, t. o. m. af dem, för hvilka hon så uppoffrande gaf ut sin tid och kraft, fort- satte hon dock striden så länge en skymt af hopp ännu.
.
kunde skönjas.
Hvern af oss,.
som Zskade henne och stodo henne nara, skall någonsin glömma den förtärande smärta, som präglade hela hennes vasen, då riksdagen först, och sedan stadsfullmäktige, med nästan forkrossande kraft fastslagit den oerhörda Iöneskillnaden mellan man och kvinna i svenska folk- skolans tjänst?
Den som skrifver dessa ord mötte henne dagen efter stadsfullmäktigesainmantradet - i slutet af dec.
1906 - det aldrig förgätna.
Hon syntes ha åldrats tio år på ett ' dygn, hade synbar- ligen fallit samman som under ett förfärligt slag.
Sjalf upprifven till det yttersta genom det förlamande nederlaget, kunde jag endast gråtande smeka hennes hand.
Då brast hon ut under bittra tårar: %Ja ser du, det ar inte * pengarna, fast jag nog såväl soni de andra behöfver dem, men att, - och har nan~nde hon ett par namn - - %mina gamla vänner, som jag beundrat och hållit af sedan ungdomen, klinde så handla mot oss stackars lärarinnor!
Jag kommer inte öfver det,.
Och hon.
fick ratt.
Från.
den dagen var hon som eri annan människa.
Det kom något bittert, lidande öfver.
hennes person.
Jag fruktar, att om fröet till dödssjukdomen fanns redail då, som val ar troligt, fick det en god hjälp till utveckling i hennes djupa nedslagenhet.
- Ingen må dock tanka, att.
hon nu lämnade fältet öppet åt motståndarna.
Tvärtom.
Med största ihärdighet började hon arbeta för sammanslutning bland lärarinnorna i landet; hon insåg nämligen, att endast i enig samverkan ligger en arbetskårs styrka.
Sverige.~ Folkskolelararinneför- bund blef en frukt af hennes strafvan i detta syfte.
Stockholms Folkskolelararinnors Diskussionsklubb blef en annan.
Sjalf var hon vid sin död ordförande i båda dessa sammanslutningar, och en oberäknelig förlust ha de nu lidit.
Alla ha med en mun erkänt det.
För egen del vill jag i det längsta hoppas, att nästa gång en lönerörelse kommer till stånd inom vår kår rattfardighetstanken skall ha hunnit sa långt fram i gamla Sverige, att en strid af ofvan berörda slag blir en omöjlighet, därför att den är obehöflig.
%Mannens renässans, förestår ju, sia profetiska röster.
Komme den snart!
instämmer med migsakert mången af Dagnys läsare.
Vi kvinnor alska dock innerst frideii.
Men må vi ej taga den till hvilket pris den än bjuds!
Stort ar också, när de kvinnor, som synas inest i striden för hela sitt köns rättigheter, kunna peka på vackra insatser i det samhälleliga, fredliga arbetet. '
Det kunde Anna Rylander.
Hon, som han- synslöst kunde kämpa mot förtryck och orättvisor, var själf alla värnlösas basta van, sa I h g t det stod i hennes makt.
De stumma djuren hade i henne en varm beskyddarinna, som hvarken skydde möda eller uppoffringar för att .bringa dem hjälp och upp- muntran.
Ingeii medalj fick hon för sina tys ' ta, af endast hennes vänner kända bemödanden, men nog borde .hon haft en med.
ädla stenar, t i det gick löst på stora summor om året, hennes offrande för dessa sina tysta vänner.
De fattiga, vanlottade eller sjuka barnen fingo ocldi ett stort rum i hennes varma hjärta.
Hon visade det i nara 25-åi-igt, aldrig tröttnande arbete i arbetsst~igornas styrelse, så ock i det mycket kraf- vande arbetet med utsändandet af feriebarn från huf- vudstaden.
Hon var ständigt vaken för bristerna i vårt skol- väsen, men ej p2 deii blott klandersjukes satt, utan såsom en, den där först af alla ville gripa sig an med att afhjälpa defekterna.
Så insåg hon Iange behofvet af yrkesskolor; ' hon studerade saken i de stora kulturländerna och fordrade åter och åter att nagot skulle göras för idéns förverkligande här hemma.
Men förgäfves.
Då företog hon sig - redan myc- ket sjuk och svag.
.- att med oerhörd möda upp- rätta Husmoderskolan vid Rraiininge, hvarom förut skrifvits i denna tidning.
16 folkskoleflickor ha där under det gångna året utbildats till husnlodrar under fröken Gerda Odhners ledning.
In i - det sista lefda hennes sjal i detta med så mycken försakelse åstad- komna verk, och hon bad bevekande, med den dö- endes underliga, betvingande makt: dfvergif inte Branninge!))
Hennes vänner ha besvarat den bönen genom att vid hennes begrafning, utom eller jämte blommor, sanda gåfvor till Branninge.
Den insam- lingen pågar allt fort, och emottager äfven under- tecknad bidrag för det ändamålet, Mycket, mycket mera vore af intresse att upp- taga ur Anna Rylanders på verksamhet och.
intresse s i rika lif, men jag fruktar att redan ha för mycket inkräktat på Dagnys spalter.
Kanske förlåtes det mig dock därför att hon var en af dem, som ifri- gast verkat för att tidningen i fråga kommit till stånd.
Hon hade Iange insett behofvet af att kvin- norna finge ett eget språkrör i pressen och satt som.
medarbetare i den kommitté, som .blef upphof till Dagnys framträdande på världens skådebana såsom en ropandes röst - kanske icke .riktigt i öknen i alla fall.
Nigra dagar före sin d6.d lämnade hon genom a ' fsagelse sin plats i tidningens styrelse, från - hvilken också en vacker krans sändes till.
hennes bar.
Stort var hennes intresse för kvinnornas tidning
- DAGN-Y och hennes glädje tifver att den fått en så präktig, allvarlig hållning, värdig den stora sak den gjort till sin uppgift.
Den första maj invigdes Anna Rylanders stoft till griftero.
Stockholms folkskolelararekår var starkt representerad vid det högtidliga ögonblicket.
Bagge inspektörerna hade infunnit sig, och professor Fr. von Schéele ' höll sjalf ett varmhjartadt tal vid graf- ven.
Djup saknad och gripande smarta kanneteck- iiade stamningen.
Alla kände, att en gått bort, hvars plats ej lätt skulle fyllas.
Frid öfver den trogna arbetaren, den redbara, hjälpsamma ' kamraten, den varma hjärtegoda vännen!
ALMA, WIK.
Motion.
angående kontroll öfver programmen för biografföreställningar.
D en på ' senare tid i hög grad uppmärksammade fragan om biografföreställningarnas i allmänhet dåliga halt och deras på den grund skadliga inflytande på barnen har nu blifvit föremil för riksdagens behandling genom en motion af hr Sam Clason i Första kammaren angaende skrifvelse till konungen i fråga om kontroll öfver program- men för biografföreställningar.
I början af den utförliga motiveringen omnäniner motionären det allmänna diskus- sionsnlöte i frågan, som den 24 februari 1908 anordnades af Pedagogiska sällskapet i Stockholm, då professor B.
E. Gadelius genom en insänd skrifvelse utvecklade sin åsikt om det menliga inflytande biografteatrarna kunna hafva på det uppväxande släktet och seminarieadjiinken fröken Marie Louise Gagner i ett belysande inledningsföredrag i hufv~idsak framhöll samma synpunkter.
Mötet beslöt då enhälligt dels att ingå med en anhållan till öfverståthållare- ämbetet att ämbetet matte tillse, att de föreskr~jler, som.
af detsamma utfardats för biografförevisningar, verkligen m&amp; iakttagas, dels att åt Pedagogiska sällskapets styrelse upp- draga tillsättande af en biografkornmitte; som skulle aga till uppgift att utöfva kontroll öfver efterlefvandet af de för biograferna gällande stadgar.
Efter en redogörelse för huru denna kommitté verkat, framhåller hr Clason den frivilliga kontrollens otillräcklig- het samt öfvergår, efter att hafva framlagt en del moderna biografprogram, till förslag till åtgärder, hvilka skulle hafva till andaniål att förekornma uppförande af klandervärda num- mer.
Motionären påpekar därvid sarskildt, att skall kon- troll i sistnämnda riktning ifrågakomma, så bör den gifvet- vis så anordnas, att den drabbar ej blott sådana föreställ- ningar, dit särskilda barnbiljetter säljas, ' utan öfverhufviid sådana dit barn Iärnnas tillträde.
Att, såsom somligstädes lär ha skett, biografägare söka undandraga sig hithörande kraf blott ' genom att annonsera, att " särskilda barnbiljetter säljas icke ", meil i stället slappa in barnen på vanliga bil- jetter, bör naturligtvis ej få ifragakomma.
Skall en sådan särskild kontroll af biografföreställningar för barn anordnas, ' 2 ' 1 - 1 bör den dock gifvetvis icke upphafva den eljes .-befintliga allmanna kontrollen af de ordinarie ordningsmyndigheterna, sa att biografer&amp; därigenom sattes i stand att för vuxna förevisa hvad redan nu är förbjudet.
Motionen utmynnar i. följande yrkande, Ilatt Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.
Maj: t anhålla, att Kung1: Maj: t täckes efter verkställd utredning vidtaga åtgärder för att det må åvägabringas en före uppförandet gående kontroll af programmen för ' biografföreställningar, i all synnerhet sidana, till hvilka barn aga tillträde.
({.
.
Bref från internationella r6strättskongressen i London.
London den 29 April 1909.
N å g r a dagar gångna af kongressveckan, dagar af de mest skiftande intryck, särskildt beroende på de många olika former under Ilvilka den engelska röstrattsrörelsen framträder.
Ena dagen sanimanträffar man kanske nied kvinnor, som främst på programmet i ' sin " conservative and unionist trosbekännelse sätter en stark här ' och flotta, hvil- ket icke hindrar, att de äro de mest intensiva suffragister, medan man ater en annan gång ser och hör representanter för den riktning, som motarbetar t. o. m. vännerna af den kvinnliga rösträtten, i fall - de tillhöra regeringspartiet, kvin- nor, för hvilka för marvarande ingen annan synpunkt fin- nes än kvinnornas egen fråga.
Naturligtvis är ytterlighets- taktikin ytterst antipatisk för många, som på allt sätt taga afstånd från tlsuffragetternall.
Andra återigen göra hvad de Izunna för att betona hvad som enar, icke hvad som skil- jer.
Bland dessa klokt förmedlande kvinnor torde man kunna främst af alla rakna mrs Fawcett, ordf. för National Union of Women ' s Suffrage Societies.
Förutom hälsningstal till kongressen af Mrs Fawcett, utnämnande af en del funktionarer, fastställande af regler för förhandlingarne m. m., upptog första dagen korta an- föranden af representanter för olika länders nationalförbund samt för en mängd engelska rösträttsföreningar.
Karakta- ristisk för förhiillandena och för lifaktigheten inom den eng- elska röstrattsrörelsen ar förekomsten af författarinnornas, artisternas, skådespelerskornas och industriarbeterskorilas särskilda föreningar, llWomenls Liberal Federation11 och " Conservative and Unionist Women ' s Franchise Associationl~, för att ' icke tala om männens förening för kvinnans poli- tiska rösträtt.
Ett offentligt möte afslutade dagen,.
hvarvid Mrs Chapman Catt höll ett glänsande föredrag.
Afven förekommo tal af Norges officiella representant, fru Qvam, af fröken Annie Furuhielm, Finland, m. fl.
Bland tisda- gens föredrag var dr Gulli Petrinis om (~Suffrage Work on Both Sides of the Polar Circlell synnerligen uppmärksamrnadt och frainkallade den komplimangen af ordföranden, att hon skulle finna det alldeles sarskildt naturligt, om de svenska männen inom den närmaste framtiden skulle visa sig nog framsynta att införa kvinnlig rösträtt i Sverige.
En lång-.
varig debatt om ändring af Iniernationella alliansens stad- gar i syfte att bereda ier an enarösträttsfö; ening rätt till medlemskap i ' hternationella alliansen upptog en stor del af onsdagen.
I den kommitté, som utarbetat förslag till lösning .af denna mycket svårlosta fraga - som är syn- nerligen betydelsefull för länder med många föreningar ' -- har fru Anna Wicksell varit medlem och lämnade en exposé ' af arbetet.
PA.
tisdags afton ' ägde ett offentligt möte rum i Albert Hall, hvilket gaf ett storartadt intryck af den engelska röst- rättsrörelsens omfattning, intensitet och resurser.
.
Lokalen, som rymmer 10,000 personer, var till större delen fylld och förnämligast af kvinnor.
På den rymliga plattformen, rikt dekorerad med grönt och med blommor i Itongress- färgerna - rödt och hvitt --, befunno sig kongressens med- lemmar.
Solo för orgel, kortare ' tal af Mrs Fawcett och Mrs Chapman Catt, hvilken senare var föremål för verk- liga ovationer, och in träder den stora processionen af 1,000 kvinnor, representerande ungefär 60 olika yrken under en timmes tid hade den tigat genom flera af Londons gator.
Bondkvinnor, biodlare, trädgårdsmästare, cigarrarbeterskor, restauranguppasserskor, målarinnor, skulptriser, brodöser, fotografer, sömmerskor, modister, väfverskor, hattarbeterskor, typografer, journalister, författarinnor, sångerskor, skåde- spelerskor, sjuksköterskor, kvinnliga läkare, lärarinnor m; fl.
m. fl.
In komma de genom fem olika ingångar, med prun- .kande standar och bärande högt öfver hufvudena emblem af sina yrken, doktorerna i skarlakansröda eller svarta kap- por med fyrkantiga doktorshattar och eskulapistafvar i hän- derna, trädgårdsmästarna med blommor och grönsaker o. s. v., bildande tillsammans en tafla, prunkande, färgrik och imponerande - och mycket ovanlig för svenska ögon, som icke äro bortskämda med dramatiska effekter i samband med den kvinnliga rösträttsrörelsen.
Rösträttssanger, föredrag af parlamentsledamoten Mr Ramsay Mac Donald, Dr Anna Shaw m. fl.
utfyllde aftonen, hvilken borde ingifvit pro- fessor Sam Clason, ifall han varit närvarande) obehagliga .tvifve1 i hans Ijufva tro på den utländska rösträttsrörelsens - aftagande.
Onsdag afton ägde en diner rum i Prince ' s Restaurant, hvartill Mrs Fawcett och National Union utfärdat inbjud- ning till öfver 300 gaster.
Vid 25 smärre bord, vid hvilka tvänne engelska ' damer presiderade som värdinnor, intogs middagen.
Ofverallt blommor i rödt och hvitt, damer i grande toilette blixtrande af juveler, okväxlande med enkla, allvarligt klädda rösträttskvinnor - ~lvi ha slutat med att skaffa oss fina klänningar för att istället gifva våra pengar till rösträtten1 - sade värdinnan vid mitt bord, miss Ford.
Där ser man den rika damen miss Ashton, som gjort sig af med sitt stora hus af samma skäl.
Där lady Grave, som lär ha varit en af Englands största skönheter och ann11 är mycket vacker, där lady Mc Laren, som i en bok sam- manfattat kvinnornas önskemål: llThe Women ' s Charter of Rights €k Liberties ", hvilken utdelats till de utländska dele- gerade vid kongressen.
Men hvem är denna mycket gamla dam?
Miss Emily Davis, som jämte mrs Garret Anderson föranstaltat den första rösträttspetitionen.
För öfrigt öfver- allt unga, vackra damer med denna prägel af llrefinen~entll, som är särskildt utmirkande, för den anglosaxiska rasen.
Ett vaxkabinett, förevisadt af författarinnan och skådespe- lerskan Cecily Hamilton, hvjlken presenterade sig som an- tisuffragist och mycket effektivt gaf dramatiskt lif At de svaga punkterna i dessas program, gjorde stormande lycka.
God musik utfördes, hvarefter den vackra festen var slut.
I afton äro utländskorna inbjudna till ännu ett stort möte i Albert Hall, denna gång anordnadt af suffragetterna.
~ästfriheten är utomordentlig, inbjudningar till både klubbar och enskilda förekomma i stort antal och dagligen äro exkursioner a ' nordnade för dem som ha tid och till- fälle därtill.
ANNA KLEMAN.
Hvarför ha de religiöst intresserade kvinnorna hittills sh litet slutit sig tiii röstrilttsrörels.en, och -, hvsd vore önskligt?
Plats har begärts för nedanstående, ett inledningsföredrag till en diskussion som nyligen hållits i Gefle F; K.
P.
R.
I nskränkande frigan till att åsyfta de kristligt sinnade kvinnorna torde jag för att svara komma sanningen närmast, när jag säger, att orsakerna ligga framför allt på det religiösa och etiska lifvets områden.
Därmed vill jag icke neka, att bristande kunskap om hvad det verkligen gäller i den s. k. kvinnosaksrörelsen samt rent konventio- nella och ännu tarfligare hänsyn spela in hos en och annan individ äfven bland de kristligt sinnade kvinnorna, men.
många bindas ännu af samvetsbetänkligheter.
Anda in i våra dagar bibehåller sig vidsträckt och segt den ganila misstolkningen af aposteln Paulus ', som man menar, inlägg i hvad modernt sprak kallar kvinnofrågan.
Man tillämpar alltfort utan hänsyn till den historiska samfunds- utvecklingen okritiskt på kvinnan i allmänhet och i alla tider de yttranden aposteln p i grund af den tidens sam- fundsförhållanden och därmed samman hängande låga kvin- nobildning fann sig föranlåten säga till nigra lifliga gre- kiska kvinnor, då dessa, gripna af förkunnelsen om Kristus- trons frigörande och på det inre lifvet helt och hållet rik- tade makt, genast och oförmedladt ville afkasta några af de besvärliga yttre band, dem seden med religiös myn- dighet hade lagt på deras offentliga uppträdande.
Vi känna alla hvad makt en genom generationer in- född religiös åskådning har öfver hjärta och sinnen.
Vi veta huru stor och genomgripande andlig upplysning och utveckling det kräfves, innan det djupaste hos människan verkligen frigöres.
Och för en kristen är det icke rådligt att göra våld på sitt samvete.
Det kan kosta delaktigheten i Kristus.
Manga, manga kristna kvinnor äro ännu verkligen bundna i sina samveten af häfdvunnen uppfattning i fråga om hvaruti åtskillnaden mellan mannen och kvinnan består och i hvilka former denna åtskillnad måste taga sig ut- tryck uti det offentliga lifvet, sasom vore dessa en ging för alla af Gud bestämda, Men sa länge detta är fallet, blir den s. k. kvinnofrågan i våra dagar för dem ett reli- '
, giöst spörsmål, som hvarken kali eller.
bör.
lösas utan .ge- ' iiom sann upplysning och evangelisk frigörelse.
Jag uttalar dock min vissa förhoppning därom att i den mån dessa kvinnor äro sanningskära och redligt försöka fatta vår tids påträngande samfundsfrågor samt sina egna förpliktelser i lösandet af desamma, de skola förr eller senare sluta sig till vår sak och drifna af " Kristi kärleku offra många af sina forna kara föreställningar och det bekväma ~ansvari~hetslif dessa skänkt sanit visa Öppet och oför- färadt, att tron på Kristus är en.
makt äfven för detta lify vet och hindrar icke dem att just sasom kristna vara verk- samma uti de former samfundslifvets historiska utveckling skapar i de skilda tidsskedena.
Hos en icke ringa del af de kvinnor, som halla.
sig på afstånd från kvinnoröstrattssaken, ligga dock skälen öfvervagande p i det etiska lifvets område.
- Man.
tror sig se ett visst samband mellan denna och en kulturströmning, som lösgjort sig eller .gör anspråk på att ha lösgjort sig från kristendomen såsom kultur- bärande makt.
Hvad ar d3 naturligare an att de, som hålla på kristenaomen såsom.
högsta religiösa och sedliga kraften i såväl den enskildes som folkens framåtskridande mot sann lycka och trefnad, draga sig för en rörelse, som tyckes dem ha kommit i händer, hvilkas oförtydbara ' stafvanden äro att ' utnyttja den för sina mot kristendomen och det - på dess grundvalar upprättade samhället?
Vi kunna ej blunda för att hos många af de.
kun- skapsbildade ' och med skärpta: intelligenskrafter utrustade kvinnor, som trädt frani såsom.
ledande i skrift och tal, möter.
oss en tendens vittnande on1 huru de icke förmått stå emot den ande; som klippt .vingarna mot högre rym- der och i stället hänvisar den moderna människan att be-.
sinningslöst gifva sig åt en kulturriktning, som visserligen lofvar b.ereda henne medel och frihet till att njuta, ~lefva lifvet fulltil - men lämnar henne redlös mot den out- grundliga tomhetska !lslan i sjalens innersta, som förr eller senare inställer ' sig och från hvilken den icke kan rädda.
Jag vill gifva ett mycket talande exempel.
Följande i rim satta stamningsbit utgifves for att vara " bästa ut- tryck~ för hvad en modern ku.lturmanniska känner efter att ha njutit all den lifvets lycka, som rikedom och ett estetiseradt lif.
skänkt: Kom vänner, låt oss satta oss ned på landet i lugn och vakta vår kakelugn!
Ett battre lif efter detta törs ingen mera tro, och därför Ifit oss bo i fröjd med våra kara.
r Det stora mörkret ar nara!
Da man ser sådant och hör huru kvinnor med upp-.
odladt tankelif så lätt falla för en ytlig materialistisk varlds- åskidning och fångas af en kulturströmning med flack.syn på hvad i lifvet skiinker verklig lycka och glädje -- då ligger den frestelsen nära att tro på det mycket omdebat- terade påståendet, att kvinnan ar intellektuellt undermålig, och därmed inställer: sig tviflet, huruvida kvinnan skall komma att göra en god eller skadlig insats, när hon en.
gång slappes fram i det offentliga lifvet.
.
Litet e.mellan.
bevittna vi, huru icke få af våra litterärt eller akademiskt bildade kvinnor i skrift, i tal, i lif ställa sig .i .tjänst hos den tidens ande, som är .verksam .att hos vårt folk och i all synnerhet hos ungdomen utplåna synd- .begreppet, omvandla.
våra betydelsefullaste sedliga.
varden, borttaga äktenskapets och hemmets helgd, m. m. ni.
m.
Man må icke undra att kristligt moraliska kvinnor, sårade i sitt innersta af dessa sorgliga företeelser i den s. k. upplysta kvinnovarlden, draga sig tillbaka samt försöka att hejda deri sviiidlande farten mot ' den tidpunkt, då kvinnan skulle helt frigöras för att med sin medfödda intensitet fullborda det påbörjade förstörelseverket i vårt folks religiösa.
och moraliska lif.
Lyckligtvis räddar oss kristendomen - ja, just den utdömda kristendomen - i det att den äfven i detta läge.
gifver oss rätta synen, gör framtidsutsikten ljus och för- ' drifver pessimismens tryckande dimmor.
.
.
Kristus har tandt en eld på jorden.
Den.
elden utslac- kes icke, huru än tidens strömmar bullra och fräsa.
Men han har lämnat åt oss, .som bekänna hans namn i världen och tro på ej allenast {lett battre lif efter dettadl utan äfven, på ett Guds rike redan nu, att, skaffa bränsle .. Och bräns-: let skall vara att vi, som aposteln Paulus uppmanar, ilfram- bara våra kropparii - vårt lif i tiden -.
iltill ett offer, som ar lofvande, heligt och Gud behagligt, vår förnuftiga.
gudstjänst. "
Förnuftig gudstjänst - Gud och människan, värdigt - blir det att vi satta in oss uti att tjäna i det jordiska samhället, bidraga till att göra vara medmänniskors lif bättre, bortskaffa fördarfvande seder och lagar ' och däri-.
genom hjälpa till att ratt och rättfärdighet matte komma ' till- större herravälde emellan människorna .. Hittills har dock kvinnan varit socialt och politiskt-.
bunden och därför endast på ett oansvarigt satt gjort sina insatser.
Men ett oansvnrigt inflytande utvecklar icke män- niskans ädlaste och bästa krafter, f.örlänar dem icke heller.
flykt och spänstighet.
Det synes som förestode det nu ett betydelsefullt utvecklingsskede i folkens samlif.
Alla tecken.
tyda hän mot ett rattfardighetens ' ingripande, .ett jattetag till omplacerande af maktens tyngdpunkt inom folklagren, dit ock kvinnans sociala och politiska frigörelse helt visst hör., Djupgaende.
omdaningar föresta, organisationer skola skapas, som för långliga tider komma att reglera folkens och den enskildes lif.
- Skola vi, kristna: kvinnor, därvid hålla oss undan, bara sta och se på o c h lämna verket i mer eller - mindre antikristiska händer!?
O nej!
Bereder historiens herre kvinnan rum i de radplägandes församling, kallar han .henne fram till .aktivt och ansvarigt deltagande i det nya omdaningsverket - ja, d i påropar han i första rummet de af Kristi ande besjälade kvinnorna att komma och vara med och det Jrån början.
Det har alltid visat sig vara en dålig taktik att drö- jande försöka hålla tillbaka ett verk, som måste fram.
.
Un- der tiden gripa farliga krafter ledningen och föra ' verket in i riktningar, ur hvilka det kommer att kosta obeskrifliga ansträngningar att föra det till ratta.
Kvinnosaksrörelsen i var tid saknar ej stoff för allvarlig eftertanke i detta hän- seende.
AKTIEBOLAG-ET C I D R I L - I Basta alkoholfria äppfedryck.
--- Absolut ren naturprodukt.
GEFLE - Telegramadr.
yyCIDRILyy.
Tel. 1898,1888
21 4.
- DAGNY.
.
C Just till mina meningsfränder) till alla dem, som hålla Våra barn såväl son1 kommande släkten skola tacka.
oss, om vi p i kristen tro och kristen moral, vill jag varmt ' och lifligt vågat något för att Guds rike måtte på allt sätt f&amp; göra utropa: blif inte borta, dröj icke med att tränga in i för- sig gällande .och gjuta sina friska.
källsprång.
in i de blif- ståendet.
af .tidsrörelserna på det sociala och politiska lif- vande sa ni halls formerna.^ vets omraden och kom och ställ .eder med i arbetsledet. '
.
.
KAROLINA SJALANDER.
Inför världsfredskongressen i Stockholm 1909.
B ehofvet af internationell samverkan, som i våra dagar gör sig gällande på allt flera ' arbetsomriden, fram- trädde naturligtvis redan tidigt med särskild styrka inom fredsarbetet.
Fredsrörelsens mål berör ju internationella förhållanden, och dess arbetsmetoders effektivitet .star i ett bestämdt förhållande till deras sanitidiga och likartade till- lämpning i olika land.
Ingenting ar då naturligare an att hela fredsrörelsen blifvit internationellt organiserad och att dess anhängare ifrigt söka tillfälle till personlig kontakt och gemensamma rådslag om de gemensamnia intressena.
Ett sådant tillfälle erbjuda som bekant de stora varlds- fredsko.ngresserna, hvilka årligen anordnas på.
olika platser i Europa eller i Amerika.
Från en ganska anspråkslös borjan - den Törsta världsfredskongressen hölls under Fr. Passys i Paris 1889 - ha dessa kongresser sedermera utvecklat sig till ' att bli ett allt verksammare medel till fredssikens främjande.
I mångt och mycket kunna de sägas hafva gifvit riktlinjerna för det praktiska fredsarbetet; under ' diskussionerna där har också fredsvännernas ställning till alla de olika problem, som sammanhänga med fredsfrågan, vunnit allt större klarhet och tagit sig uttryck i fast for- made resolutioner.
Men utom sin stora uppgift att för fredsvännerna själfva bereda förminen af vidgade insikter, nya impulser och ökade.
möjligheter till samverkan, så er- bjuda fredskongresserna det basta tillfälle att vinna de stora utomståeride massornas uppmärksamhet och intresse för fredsarbetet.
.
Medan de tidigaste kongresserna förlöpte tämligen obemärkt för andra än de närmast intresserade kretsarna, - så ha de senaste däremot kunnat betecknas så- som verkligt imposanta tilldragelser, som i synnerligen hög grad kring sig samlat.
det allmänna intresset å de platser, där ' .de ägt rum.
De storartade propagandamöten af olika karaktär, som pläga förekomma i samband med världs- fredskongresserna och vid hvilka de mest framstgende per- soner inom: fredsrörelsen i olika land pläga medverka, bidraga naturligtvis också i hög grad att främja förshelsen och intresset för fredsarbetet.
.
.
Den sista af dessa kongresser ägde som bekant rum i London förliden sommar, och den betydelse, som där tillmättes densamma, framgår bäst af det mottagande den fick röna inom olika kretsar och från olika ' samhällslager.
Från statsmakternas sida fick kongressen mottaga de tyd- ligaste bevis p i välvilja.
Vid den audiens, i hvilken ' konung Edvard och hans drottning mottogo särskiMa de- puterade från kongressen; uttalade konungen på det mest.
oförbehållsamma satt - sin uppskattning af fredsstsäfvandet. '
' Vid ett af de stora offentliga möterta - besökt af öfver 5,000 personer - uppträdde.
en af regeringens mest be- märkta medlemmar, finansministern Lloyd-George, såsom hufvudtalare och utvecklade i ett timslångt anförande sina alltigenom fredsvänliga synpunkter: Det hjärtliga förhål- lande, i hvilket det officiella Englands högsta represen- tanter trädde till kongressen, fick ytterligare ett påtagligt uttryck i den bankett, till hvilken kongressen inbjöds af regeringen, och i det tal, hvarmed den dar hälsades af regeringens chef Mr Asquith.
o Sambandet mellan.
de religiösa strafvandena och freds- rörelsen - som i England alltid varit mera direkt än i andra länder - fick en mycket fyllig betoning genom de kyrkliga myndigheternas uppträdande.
Kongressen inleddes genom en högtidlig fredspredikan i Westminster Abbey af biskopen af Carlisle, och under presidium af samma.
prelat diskuterade följande dag 200 kyrkliga delegerade fragan om llkristendomens förhållande till den internatio- nella fredenll.
Tre biskopar, representerande den angli- kanska kyrkan i tre världsdelar, infunno sig personligen för att bringa dess hithing till kongressen, och i. de ka- tolska kyrkorna hade pafven grskildt förordnat om att förböner skulle hållas för ett lyckligt resultat af kon- gressen.
Från arbetarevärlden, som länge förhållit sig reser- verad till de hufvudsakligen från llborgerliga " kretsar re- kryterade fredskongresserna, fick Londonkongressen afven röna stark tillsl ' utning.
Frin Frankrike, England och Italien hade infunnit sig ombud,.
representerande tillsammans mil- joner arbetarröste ' r, och en af de ståtligaste i samband med kongressen vidtagna anordningarna blef en storartad fredsdemonstration i det fria kring Nelsonpelaren å Tra- falgar Square, i hvilken deltogo 10,000 organiserade arbe- tare, som sålunda gåfvo uttryck åt sin anslutning till freds- rörelsens grundsatser.
De grupper man särskildt sökte n i utanför kongres- sens deltagare vor0 ungdomen och lärarna.
De senare samlades vid ett diskitssionsmöte) ~ där man sarskildt syssel- satte sig ' med metoderna att genom uppfostran och ' under- visning främja fredstanken: Vid det stora ungdomsmöte i Queens Hall, .som ingick i kongressens program, ' fick man sarskildt tillfälle att lära känna och se i praktisk verk- samhet de, ungdomsorganisationer, som under namn af [~Life-Brigadest1 ha till syfte att inrikta ungdomens mod och offervillighet på konsten att rädda lif i stället för på konsten att tillintetgöra dem.
All den vänlighet och gästfrihet af många slag som '
D A C N Y.
visades kongressens deltagare bar i .si11 min vittne om att intresset ' för densamma nått ' de.
vidaste kretsar.
Med ' ett ord, Londonkongressen gaf sina 600 deltagare, samlade ur 25 olika nationer och representerande omkring 250 olika fredsorganisationer, tydliga vittnesbörd om att fredssträf- vandet - från att länge ha förhånats som en opraktisk utopi - .börjar vinna erkännande såsom ett af vår tids mest betydelsefulla kultursträfvanden.
med fasta rötter i v.erklighetens grund och med tacksamma uppgifter i prak-.
.
tisk nutidspolitik.
Den inbjudning att förlägga nästa världsfredskongress till Stockholm, som i London framfördes från Sveriges freds- föreningars samarbetskommitté, halsades där med lifligt bifall.
Frin olika håll har det också försports, att utlandets fredsvänner med intresse motse detta tillfälle att lära känna V M land och folk.
Att fredskongressen i Stockholm måtte komma att värdigt ställa sig vid sidan .af sina föregångare är nu det närmaste målet för alla svenska fredsvänners önskan och sträfvanden.
.
De åtgärder som hittills vidtagits - för att tfygga detta mål ha utgått från Sveriges fredskommitté, och de ha åsyf- tat dels att säkerställa kongressens ekonomi, .dels att för- värfva Iäinpliga krafter för det lokala organisationsarbetet.
Med ' afseende på den - ekonomiska frågan har ett ' värdefullt.
stöd vunnits frin regering och riksdag, i det att ett stats- anslag å 10,000 kr.
beviljats för kongiessen.
Afven har en i Stockholms Stadsfullmäktige väckt motion om ett an- dag å 3,000 kr.
vunnit bifall och således äfven ett ansen- ligt bidrag erhållits af Stockholms stad.
Emellertid är det af.
stor vikt att äfven de olika fredsorganisationerna och de förmögnare enskilda fredsvännerna göra allt .hvad i deras förmiga star för att ekonomiskt stödja kongressen, för hvars värdiga förlopp ej obetydliga summor ytterligare.
erfordras.
Kongressens anordnande hvilar delvis på fredsbyrån i!
Bern, som uppgör dagordningen för densamma och ut- siimder meddelanden till alla fredsorganisationer i den mån förberedelserna fortskrida.
Alla lokala anordningar äro däremot anförtrodda åt en lokal organisationskommitté, hvilken dessutom ensam har att ombesörja alla de propa- gandamöten och öfriga åtgärder i samband med kongres: sen, som visat .sig vara af minst lika stor betydelse som sjalfva kongressförhandlingarna.
Den svenska organisations- kommittén, som räknar 7 medlemmar, har följande sam-.
mansättning: friherre Carl Carlsson Bonde, ordf., kandidat V. Langlet, sekr., fru E. Broomé, bssaförv., direktör E. Wavrinsky, friherre E. Palmstierna, lektor J. Bergman och redaktör A. Grundel.
För olika ändamål kommer att till- sättas mindre kommittéer, och då tiden för kongressen närmar sig, upprättas en särskild byrå för densamma.
Tidpunkten fastslogs redan på Londonkongressen till - början: ' af september och har af organisationskommittén.
närmare bestämts till veckan 29 aug.-5 sept.
.
.
.
Man.
har redan hunnit förvissa sig om att intresset ' för kongressen är .stort inom vida kretsar i vårt land.
För ' att ytterligare .öka detsamma har bildats en hederskommitté, sammansatt.
af män och kvinnor som äro representativa.
för.
olika sidor af svenskt kulturlif.
..
.,.
. '
I ' ' - - -.
.
215.
Rätt till deltagande i kongressen.
' .aga alla, medlemmar i. en fredsorganisation.
Beslutanderätten - utöfvas emellertid ' endast af delegerade för fredsföreningar.
eller for inditu-.
tioner,.
som utan att ha fred&amp;tiäfvandet till sitt hufvud- syfte lik; &amp; anslutit sig till ' fredsbyråh i Bern.
Det.
är ätt hoppas att tillfäll-e till åhörande af förhandling&amp;na skall i någon inin beredas äfven andra än kongressens medlemmar.
I hvarje fall kommer det att.
bli sörjdt för sådana anordnikgar.
att den stora publiken kan få.
tillfälle att lyssna till några af de fredsrörelsens framstående före- ' gångsmän och föregångskvinnor, som vi .hoppas få väl-.
komna här i höst.
Och det är att hoppas, att de.
lång-.
väga främlingarna icke heller skola komina att kanna sig.
besvikha ' på det intresse för deras stfäfvanden, som; de säkert vänta att finna.
hos Sveriges fredsälskande folk.
.
. '
.
. '
s I.
EMILIA .BROOM-.
.
.
.
. '
Tjanarinnefkågan under diskussion.
S tockholms tjänarinneförening hade under medverka ".
af en del husmödrar onsdagen den 28 april anordnat ett diskussionsmöte i tjänarinnefrågan, hvilket hölls i Vik- toriasalen under fru Emilia Broomés ordförandeskap.
I inledningsföredraget, som hölls af fröken Kerstin Hesselgren, påpekade denna först, hurusom utbildningen i de praktiska yrkena i forna tider varit mycket samvets-.
grannare än nu, såväl i fråga om arbetet inom som utom hemmet.
Näringsfrihet hade blifvit ' liktydig med frihet för samhället, att ej bry sig om den yrkesmässiga utbild- ningen, och detta hade-så srniningom alstrat ett visst för- akt för de praktiska - yrkena, särskildt tjänarinneyrket, hvil- ket ju ej heller var så underligt, ' då: - såsom nu.
ofta är fallet - tjänarinnornas yrkeskunskaper, .stå p i en järnmer- Ijgt lag nivå.
Men hvilka yrkeskunskaper kunde man väl vänta att finna hos en flicka, hviken i bästa fall genom- gått en 30-dagarj skolkökskurs och sedan kanske haft nigra IiaIfArs- eller månadsplatser, där hon ej hunnit lära något ordentligt!
En yrkesskola särskildt för utbildandet af tjänarinnor vore därför af nöden.
I flere andra länder såsom England, Tyskland, ' Frankrike, Danmark och Schweiz finnas sidana och bland dem kan som nummer ett .nämnas fackskolan i.
Basel, vid - hvilken årligen.
3,000 elever undervisas i allt som hör till ett hems skötande ochahkars undervisning visat.
de, allra bästa resultat.
Sverige är ju ej .heller.
all- deles utan dylika skolor: vid Uppsala fackskola ' finns en specialkurs för tjänarinnor - en dylik finnes äfven i Kai-1- stad.
Stockholms.
stadsfulImäktige- ha nu i sju ars tid funderat på att ' bilda en fackskola och frarnIagt förslag därom, men talarinnan påpekade, att därbredvid god plats finnes för fackskolor på enskildt initiativ och uppmanade alla.
husmödrai- att bistå förslaget om bildande af dylika,,.
iivilka skulle, bfifva dem sjalfva tiI1 stor fördel.
Stockholms tjänaiinneförenings ordföiande, ' fiökei Elisabeth Andersson, redogjorde därefter för huru förenin- gen tänkt sig skolan.
Denna skulle mottaga dels betalande elever, bels 24 frielever ..
Undervisningen skulle vara prak- tisk, omfattande matlagning, dukning, städning m. m., samt.
tkoretisk med undervisning i bland annat häIsolära., ekonomi, födoämneslära.
Ingen.
@ dersgräns skulle finnas för de- be- talande eleverna; frielevernas alder.
borde begränsas till åldern.
17-22. år,.
dock med möjlighet.
för undantag.
- .. ' '.
Skolan skulle for ekonomiens skull vara förenad med skildring ' af hvad vi hushillsfröknar son1 .klass kunna ha matservering - framdeles afven.-med bröd- och matvaru- att kampa emot, och det tyvärr ofta nog.
affär.
Man .hoppades afven att erhålla statsanslag.
Hvad som .redan ar bra behöfver ej förbättras, men ' Då ' det en~ellertid, trots välvillig hjälp från flera hiII, - missförhållandena, skulle ej afven dessa kunna oljli gick Iangsa ' mt att få ihop medel för .skolan,.
hade man bra "?
System och paragrafer hjälpa ej.
härvidlag, säger beslutat bilda en andelsförening för ändamålet.
Hvarje andel var p i 10 kronor och det minimikapital man ansåg Ni; nej minsann, det ar det allnianna lllaissez-allerl~-syste- sig behöfva var 30,000 kronor, met, som skulle ruskas upp.
Det ar det missbrukade ordet Skolans styrelse skulle besta af två medlemmar af ~lfamiljemedlemtl, som skulle bort ur alla annonser, där det Ekonomiska föreningen och två af Tjanarinneföreningen, hvilka i sin ordning valde den femte styrelseledamoten.
står som surrogat för en hel del viktigare saker.
Hvarför På kapitalet skulle utdelas 4 % ränta; öfrig vinst lofva hvad man ej vet om man kan hiila?
Så pass länge sedan är det val se ' n godtrogenheten regerade, att man skulle användas att främja företagets vidare utveckling.
.
Under den härefter följande diskussionen påpekades lärt sig att ej taga hela världen i famn - som system, bl.
annat den stora vikten af att motverka såväl kvinnor- Mången llvalrekommenderadll flicka af god familj nas öfvergående till fabriksarbetet som deras utvandring drager in i ett hem, åtföljd af en eller, som Ni berättade, till Amerika, genom att husmödrarna gjorde det sa trefligt fyra koffertar.
Antalet ar ju likgiltigt, det kan ju innehilla för sina tjänarinnor som möjligt, sarskildt med afseende en karaktäristik - Iitom oss antaga, att .fisolstrålarna~ be- p i dei-as rum.
- Mötet förklarade sig gilla det franistallda förslaget höfva minsta bagaget.
Hur [lvalrekomrnenderad [l man ar, och en kommitté valdes, bestående af fröken Elisabeth predestinerad som medlem i hvilken familj som hälst är Andersson, fru Natalia Frölander och fröken Mathilda Stael von Holstein, $t hvilken sistnämnda kommittén .uppdrog man icke.
Få kunna saga: Ilveni, vidi, vici.!
det ar först att utarbeta stadgar och sammankalla ett konstituerande möte.
efter daglig nötning man har klarhet i å ena ' sidan: (tvilja Anteckningen p i de utlagda, listorna uppgick till 2,820 vi ha henne till medlem af vår familjll, i den andra: llvill kronor - ett synnerligen glädjande resultat.
För dem j a g bli medlem i denna familj?
Först ömsesidig pröfning, som önska teckna andelar finnas nu listor utlagda i Stock: och hiiller den, kommer sedan det goda förhållandet af holm, bl.
.a.
på C.
S.
A: s byrå, Lästmakaregatan 6, ' och sig sjalf in.
i de rätta gängorna.
llFröken (1 blir ' en verk: på Tjänari nneföreningens lokal, Grefturegatan 20 C. ligt tillgifven familjemedlem och llfrunll ej en ~lbusell utan, en klok och .god arbetsgifvarinna.
Det ar " klassen~l hushållsfröknar, som ber att fA bli förskonad från Iialfheten i sin existens.
Hellre d i,, rik: tigt som jungfru " med dennas af oss ofta afundade .frihet,.
efter sysslornas utförande, hellre hvad som helst an denna undran: Ilnar bör jag, nar får jag försvinna till .mitt ofta Ildeles af en händelse fick jag häromdagen höra, att Ni mycket delade rum,?
varit nog vänlig att i N: o 49 ' af Dagny f ö r förra Det, ar llklassenll hushållsfröknar, som ber att tilI.
Eder, fru husmoder och kvinnosakskvinna, f.å saga etf.tack året besvara mitt " Bref till allmänhetenll.
visst ar jag fl kvinnosakskvinna^, som Ni förmodar; för vanligt bemötande, riktandc till Eder.
en anhållan om den sak vi afhandla ar ju odisputabelt en kvinnosak.
Visst hjälp att öfvertyga andra fruar om att vi vid minnet af läs&amp; jag f agn^, sedan jag lagt mig om kvällarna, men våra egna hem, som vi måst lämna, vilja bli ' en dugande bara lösnummer d i och då.
Ty oaktadt ' jag har 15 kr.
och intelligent hjälp.
- om endast ' -- om endast vi fii i manaden, kanske .mycket merau, anser jag mig ej ha behålla litet individualitet, få åtnjuta aktning ' och förtroende rid ' att offra en hel årsprenumeration på mitt nöjes altare.
och få - gärna, gärna ett intensivt arbete, men bestämd Ni tror att jag alltid träffat ~lhjartlösa, taktlösa, oupp- ledighet, bestämd llstallningll.
Vi ' förstå nog, att det för minga fruar är länge sedan fostrade och ancpriksfulla fruar " (var säker om att jag mellan raderna, eller så godt som på dem, läste Eder tanke: de vor0 unga -- manga ha kanske aldrig varit fattiga, hem- " som man ropar i skogen far man svar ").
Ni, kvinno- lösa, med all egendom inrymd i en koffert, med all Iang- sakskvinna och husryoder, hör ju, som Ni själf säger, ' till tan efter verksamhet, förstiielse och lifslust kufvad inom de ilsnalla och välvilliga människornal1, och sådana finnas, sig själfva, kampande med blyghet och ' osäkerhet, kanske har jag- hört äfven andra berätta.
Ni.
är ' säkert idealet för dubbelt känsliga för allt i minnet af en längre bort eller en fru, men det finns andra, hvarken hjärtlösa, taktlösa närmare liggande tid, da äfien de vor0 omhuldade.
Vi eller ouppfostrade bide fr-r och fröknar, som behöfva förstå, att som liten, liten finner man ' redan nöje i.att en annan syn p i verkligheten för att reformera den.
stiga upp på en pall för att kanske bli högre än t. ex.
Dessa " andrall äro helt enkelt de vanliga människorna, kara gamla newfoundlandshunden, i skolildern hoppar man upp på en stol och säger triumferande till en kamrat: bundna af vanans lag.
Ni säger att man ej reformerar genom bittra tidnings- " jag är större an dull, och sedan - lifvet igenom - artiklar, men - reformerar ' man genom tystnad?
Ärade behärskas vi ej af samma tanke, af folkhumorn omskrifven fru husmoder,,~i tyckes alldeles ha missförstått mitt brefl i satsen: hvar och en ar herre öfver sin stackare ?^^ Vi första, att det är svart ' att vara en rätt oherrell, vi.
Dess mening var ej att .utsa misstroende mellan två par- ter, som behöfva hvarandra, ej heller innehöll adet endast veta, att det är svårt att vara en ratt " stackare ".
Men - pekonliga erfarenheter, dess mening var att utgöra en tänk om dessa två partei- skulle kunna mötas på .h$fva ' Till " Kvinnosakskvinna och husmoder ".
A '
D m A G N Y -.
.
.
.
.
.
j23 7 --.
.
-.
.
.
.
- vägen med llljusa blickar ", båda glömmande sin ll~tallning~~, Annie ' Furuhielm, Finland; sekreterare; froken ' Martina gang ' Kramers; Holland, fru Anna Lindemann; Tyskland, fröken bida dömande efter manniskovärdet, båda Mrs Stanton kommande ihåg att taga människan sådan .hon a r och ej Signe Bergman, Sverige, och skattmästare.
.
Coit, England.
sådan som jag ville ha henne - skulle ej båda d i f8 Kongressen har afsandt ett lyckönskningstelegram till erfara att nu som förr drottningen af Hol1an.d af följande.
lydelse:.
Internationella rösträttsalliansen, representerad .af 2 1 lllifvets gåtor lösas lätt, ' nationer, sander vördnadsfulla lyckönskningar till .H.
M: t nar känslan) tanken äro ett! "
drottningen af Holland, uttryckande den allvarliga förhopp-.
.
VIOLA.
.
RJORK.
ningen, att nar den unga prinsessan i framtiden kallas att styra konungariket Holland hon matte, blifva härskarinna ' öfver ett folk, dar man och kvinnor atnjuta lika .politiska rättigheter.
.
I .. ' Albert Bonniers förlag, Stockholm: Savonarola.
En munk- historia af messer Guidantonio Vespucci.
Af Hjalmar Berg- man.
- Bonniers .manadshafte N: o 4.
C.
E. Fritzes bokförlagsaktiebolag, Stockholm: Elsiev.
Tharow.
Roman af Anna Maria Roos.
- Mikal, Israels konungadotter.
Berättelse af Marta Starnberg.
Wahlström &amp; Widstrand, Stockholm: Korta bref fran e n lang resa af Elsbeth Funch.
Lars Hökerberg, Stockholm: » Boupptecknaren ».
Hjälpreda för menige man vid bouppteckning och vid beräkning af arfskatt, af / oh.
Rudbeck.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Don Juan Tenorio.
Drama i f ra akter af Annie.
Akerhielm.
- Nar stunderna växla oc8 skrida.
Betraktelser af Nathan Söderblom.
-- Enkro- nasbi blioteket: Sagor af August Strindberg.
Almquist ' 8r Wiksell: Carl Erik Laestadius, En bild ur en norr- ländsk prästsläkts lif af Elisabeth Curtelius .. Aktiebolaget Framtidens förlag, Malmö: Dar hemma och andra dikter af Ceodor Tuf vesson.
skattskyldighet för afiiden persons inkomst.
Till Fredrika-Bremer-Förbundets byrå inkom för någon tid sedan en förfrågan, huruvida Förbundet ej kunde göra något " för de stackars ankor, som efter mannens frånfälle kunna ha att i två hela år utbetala skatten för den aflidne mannens inkomster de två sista åren, s i nar som p i kro- noskatten för näst sista året ".
Nu förhåller sig emellertid saken så, att lagstiftarna redan behjärtat det rimliga i detta kraf, och genom beslut af 1 907 års riksdag kunna taxeringsmyndigheterna med- gifva befrielse @ n el] &amp; lindring i skattskyldigheten för den aflidnes inkomstll, förutsatt att behallningen i boet enligt förrättad bouppteckning ej öfverstigit 5,000 kr.
och att den aflidne efterlämnat anka, oförsörjda barn eller annan sterbhusdelägare, som varit beroende af honom för sin försörjning.
DA tydligen detta beslut, som började tillämpas förra året, ännu ar ganska okandt .af den stora allmänheten, torde det ej vara ur vägen att påpeka den lättnad som härigenom kan beredas ankor i små omständigheter.
l1 Kongressen i Toronto.
Vid den stora internationella kvinnokon.gressen i Toronto, Kanada, hvilken kommer att aga rum under den sista hälften af juni månad, represen- teras Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
af fröken Ellen von Platen, dr Hedvig Malmström, dr Inez Laurell, frök- narna Anna.
Lagerberg, Sigrid Ulrich och Axianne Thor- stenson.
Folkskolans Barntidnings stipendium utgår innevarande ar med 1,500 kronor, hvaraf 1,200 kronor till vid folk- och smAskolor inom Svealand och Norrland anställda lärare och lärarinnor, som ämna bevista sommarkurserna ' i Upp- sala.
Ansökan om stipendium, som utgår i poster om högst 60 och lägst 30 kronor, insändes till Red.
af FoM- skolans Barntidiing, ' Sfockholrn, före 25 initimdande maj, och bifogas sådana intyg, som den sökande sjalf finner bast tala för att stipendium må honom tilldelas.
.
Ofriga 300 kronor utdelas som- understod åt tjänstinneha f vande sjuka småskolelirarinnor.
Ansök- ningar, åtföljda af tjänstgöringsbetyg och läkarintyg, in- sändas före 25 instundande maj till Red.
af Folkskolans Barntidning, Stockholm.
Påfven och rösträttskvinnorna.
I förra veckans ons- dagsnummer berättar en af.
våra landsortstidningar - Skara-Posten - om en skarp läxa, som påfven gifvit at en deputation af franska och italienska kvinnor, hvilka uppvaktat honom för att få ett uttalande af honom om den kvinnliga rösträtten.
" Påfven skakade på hufvudet ", heter det, (loch för- klarade, att han icke kunde första deras strafvande.
- Hela .denna rörelse, sade han, ar ett sjukligt resultat af mo- dern öfverkultur.
De kvinnor, som strafva efter att .få deltaga i det politiska lifvet, ha en falsk uppfattning af hvad som är deras naturliga uppgift.
Hvad saga rösträttskvinnorna, doktorerna Wahlström och Petrini, om det då ?ll .- Tidningen tycks triumferande förutsatta, att de luther- ska kvinnorna skola kanna sig .mycket ' snopna .öfver den påfliga oniden och bafva, nar de se sin verksamhet i ' den ' påfliga belysningen. '
De kommunala mellanskolorna.
Det utskott, som blifvit tillsatt för behandling af k. m: ts förslag om- inrättande af kommunala mellanskolor m. m., lär nu, enligt.
hvad en tidning uppgifver, i det Väsentliga vara färdigt med.
sitt arbete, och utskottets betänkande torde under de närmaste dagarna inkomma p i kamrarnas bord.
Enligt förljudande skall utskottet hafva tillstyrkt den Notiser.
k. propositionen med de hufvudsakliga ändringar i denna, som föreslagits i hr Fridtjuv Bergs, af samtliga Andrakam- I Internationella rösträttsalliansens styrelse har fröken marledamöter i iitskottet underskrifna, motion.
Denna afser, Signe Bergman, Stockholm, blifvit invald i egenskap af * som bekant, bl.
a. att tillfredsställa landsbygdsbefolkningens sekreterare.
Den nuvarande styrelsen består af presidenten, kraf på möjlighet att bereda sina barn tillfälle till inham- Mrs Carrie Chapman Catt, U.
S.
A.; 1: sta v. president, tande af de kunskaper, som fordras för aflaggande af real- Mrs Millicent Garret Fawcett, England, 2: dra d: o, fröken skoleexamen, hvarjämte föreslås, att de verkliga kommunala ',. '
218 D A G N Y - mellanskolorna skola frigöras ur si11 i propositionen f8re- slagna hopfogning med de privata lägre samskolorna.
Reservationer lära vara att förvänta från Första kam- marens ledamöter i utskottet, hvilkas yrkande torde närmare sammanfalla med den k. propositionen.
l maj-blommans instiftarinna hyllas.
En anslående hyllning agnades den 1 maj på Lungsjukhemmet i Göte- borg at fru Beda Hallberg, hvilken som bekant ursprung- ligen fatt idén och tagit initiativet till l maj-blomman.
Sedan samtliga patienter.
förplägats, framförde.
en af dem ett versifieradt tack till fru Hallberg för hennes framgangs- rika idé.
Flera sånger afsjöngos af en kör, kyrkoherde Holm höll ett kort anförande, och slutligen öfverlämnades en vacker bukett rosor till majblommans instiftarinna, hvil- ken rörd förklarade, att intet den dagen kunnat vara henne kärare an just den henne så ägnade hyllningen.
.
Svenska nem; Prislista N: o 2 för året har utkommit och innehåller förutom sjalfva prislistan följande medde- landen: Svenska Hem till Stockholms husmödrar; Sam- hörighet; Den kooperativa partihandeln och margarin- striden; Hemsändningen; Svenska Hems halfårsmöte.
Mat- recept; Annons- och rabattförteckning; Annonser.
- Föreningsmeddelanden.
.
Gefle F. K.
P.
R: s kurs i san~hallslära afslutades den 29 april med redaktör K.
M. Lindhs förela~ning om " Km- skapens makt och begränsning1l.
Efter föredraget riktade fru Anna Björk några tacksamhetens ord till redaktör Lindh för hans stora och betydelsefulla inlägg i det kvinn- liga rösträttsarbetet och för det stöd hail gifvit Gefle för- ening, sarskildt dess sociala kurser.
Sedan öfverlamiiade fru Björk på uppdrag af föreningen en bukett rosor samt en adress af följande lydelse: 11Till Herr Redaktör K.
M. Lindh!
Gefle förening för kvinnans politiska rösträtt vill har- med genom sin styrelse uttala till Eder sitt varma tack för det för saken mycket vägande bistånd Ni gifvit kvin-.
nornas rösträttsfråga genom Edra anföranden i riksdagen, genom Edra artiklar i pressen och för det stöd, som Ni alltid gifvit och som vi äro vissa att Ni fortfarande ger oss i Eder tidning.
Vi äro förvissade om att Edert namn på grund af detta Edert arbete, nar kvinnans röstrattsrörelses historia skrifves, inaste komma att namnas bland de första mans, som framsynt vetat ge henne rättvisa.
.
S3 vilja vi, nar sociala kurserna nied Edert föredrag i afton afslutats för i Ar,, uttala föreningens tacksamhet för Edert bistånd afven häri, då Ni genom Edra verkligen värdefulla och intressanta föredrag i fjol och i år gjort en väsentlig insats i Gefle kvinnors upplysningsarbetell.
Adressen var undertecknad af samtliga medlemmar i styrelsen.
Redaktör Lindh tackade föreningen och berörde i sitt tal rösträttsfrågans senaste behandling inom Första kam- maren.
Han påminde om, att denna kamniare, som tagit sådan hänsyn till de 40,000, som petitionerat i rattstaf- ningsfrågan, däremot ansett de 140,000 petitionerna i kvinnliga rösträttsfrågan ej varda att fasta något afseende vid, utan hade hela denna rörelse bedömts såsom Ilsvag .och konstladll.
Redaktör Lindh varnade kvinnorna att tro det deras fråga lyckligen skulle lösas så snart de skal, som nu fram- ställts mot kvinnornas rösträtt) hade förfallit, ty niotstin- darna skulle nog veta framkomma med nya skal.
Det gällde därför att icke förtröttas utan med ihärdig kraft fortsatta kampen.
Fredrika-Bremer-Farbundets sjukkassas årsmöte ägde rum sistlidne torsdag.
Af årsberättelsen framgick att vid 1908 ars slut medlemmarnas antal utgjorde 305.
Till 84 medlemmar hade i sjukhjalp utbetalats 4,257 kr.
Kassans tillgångar uppgingo till 28,976 kr.
Till styrelsemedlem- mar återvaldes, med undantag af dr Hedda Andersson och fröken Gabriella von Plomgren, hvilka undanbedt sig åter- val, professor P.
G. Rosén, dr Carl Nyström, dr Elin, Beckman, fröknarna T. Geijer och E. Ulrich.
Styrelse- suppleanter blefvo dr Arnold Josefson, dr Mathilda Lund- berg och fröken Ada Simon, de båda sistnämnda.
nyvalda.
Revisorer blefvo fröknarna Elin Rheborg och M. Aspman.
Revisorssuppleanter fröknarna Terese Bökman och.
Ingrid Tydén.
En lokalfarening af F. K.
P.
R. har bildats i Farge- Inom styrelsen fungera prof. Rosén såsom ordf., dr landa efter föredrag af fröken Signe Wollter från Troll- Nyström som v. ordf. och kassaförvaltare, samt-fröken hättan.
Till ordförande valdes fröken Hanna Ferlin, hvil- Ada Simon som sekreterare.
ken afven ingår son1 centralstyrelsemed lem.
.
Föreningen ar den 143: dje i ordningen.
Orebro F. K.
P.
R. hade fredagen den 23 april an- ordnat samkväm.
Meningsutbyte förekom om det stun- dande prästvalet samt om det i dagarna af riksdagen be- slutade lagförslaget om förbud mot användande af kvin- nor i industriellt nattarbete.
Programmets kärnpunkt var ett af fröken Johanna Lundgren hållet.
intressant.
föredrag Breflåda.
ofver ett historiskt sekelminne, statsmannen och författaren Hans Jartas person och verksam het.
X.
Y.
Z.
Boken i fraga har väl, som man får hop- Den 26 april höll stadens riksdagsn~an, grosshand- laren E.
A. Nilson på inbjudan af föreningen ett sakrikt pas, i det närmaste redan hunnit blifva glömd, hvarför vi och belysande föredrag öfver röstrattsreformen och den ej kunna finna det lämpligt att åter fasta uppmarksam- proportionella valmetoden samt redogjorde därvid afven heten vid densamma.
Var god uppgif adress för retur af för de nya rattigheteb som genom reformen tillförts kvin- det medsända.
norna.
Sedan förslaget nu blifvit lag hoppades .tal., att det skulle bli till välsignelse ej blott för vår tid utan afven för kommande generationer.
.
- Föredraget, som hölls i goodtemplarlokalen vid Freds- gatan och åhördes af ett fulltaligt auditorium, belönades med applåder, hvarjamte kvinnliga röstrattsföreningens ord- förande, fröken Borgström, till föredragshållaren frambar föreningens tack. '
Sprid Dagny!
D A C N Y II ~ ' rarror och svar.
I Hvar kan man prenumerera på Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
II 11 r Skall man allfid prenumerera B dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
II Hvad kosfar Dagny i posfa&amp;falfer och boklådor?
Dagnys postprenuinerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
I H vilka villkor erhalla prenumeran fsamlare B Dagny?
I- Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalspreniimerant.
11 Huru skall man förfara för denna lorovisions er- - - - - - -- - - - - - - - - - - - hallande?
Sedan man.
samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga 133 ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestalldaex.
Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
- 2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen. '
, Hvar, och fil / hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
1 stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras:.
DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
utbildad skötersl I eller sanatorievard önskar anställning vid sjukhe pi-ivatvard, ar kunnig och afva villig biträda vid hushållet och sön nad.
Fina refer.
Svar till 1140 åi Dagny för h l f v a priset eller 7lk öre pr rnrn.)
under adr.
S. Gumaelii Annon Platssökande få sina annonser införda i byrå, Stdckholm f. v. b.
E n frisk, gladlynt flicka önskar under juni och.
juli månader plats.
som hjälp och sällskap för ildre dam eller herre vid badort.
Fordringar: fritt vivre och fria re- som förestånderska, husmoder el11; or.
Svar till frii Ingeborg Eldin, värdinna söker därtill kompetei Tradgårdsgatan 15, Kalniar.
person med mycken erfarenhet 1 området.
Svar: 6.
Hösten 1909 ng lärarinna önskar under under adr.
S. Gumzlii annonsbyr sommarferierna komma till herr- Stockholm, f. v. b. jård ' eller prästgård för att mot ' ritt vivre deltaga i husliga göro- nål.
Svar en~otses tacksamt märkt: # Husligt intresseradl~, Akerii, Berg-; jo.
kunnig i enklare och finare ma lagning, bakning, slakt och kor Sjuksköterska Önskar öfver som- servering, halst med vana vid land maren plats vid badort eller så- hushåll får plats genast å stön; om vikarie på sjukhus.
Svar inom egendom i Småland.
Svar till llPlal 14 dagar till a ann all, Parkhyddan, genastfi, Sv.
Dagb1: s annonskonto =alun.
Sthlm.
Till sanatorium U Bättre flicka Rösträttslitteratur: Skri !jler utgijna af Centralstyr ' elsen i Landsföreningen för kvinnan!
politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Rösträttsfrågan 1905-1906 .. .................................. -: 5 (,) II, Gustaf A .. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
' (pr 1,000 ex.) ..................................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Malsminskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 5 (,, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: l (,, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans .röstratt ' -: 41,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga ................... -: 2E VII, K. A.
Sheppard.
: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 4 (Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn .....
., ....
.
-: l (Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst; ratt ..................................................................... -: O!
, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
.......
.:.
............................................. -: 1C, 3, il ma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt?
........................... -: 1C, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 1C,, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig ' för den politiska rösträtten?
.................................. -: 05,, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af de.n kvinnliga röstratts- rörelsen ................................................:.
............. -: 1C, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfragan ... T: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande - situationen .............................................: ........
-: 05, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen .................... z.
.
: -: 05 Minneslista ......................................................................... -: 05 3eorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75) -: 60 3ustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: 10, ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 iagnhild Modin: Bröllopet p i Ensillre ................................. -: 25 iilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Snna Klenian: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 -- - (ar1 M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................................... ofvanstaende f l gblad och broschyrer kunna rekvireras f r h K.
P.
R: s i stoczholm expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm,; om halles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar [l.
7-8 e. m. vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas !5 proc.
rabatt.
Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg flygblad: \ I: o 1 och 2 (sliitsålda), 3, Helen Sjöstedt: Kvinnornas frihetsvadjan ..................... -: 05, 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Hakansson gick in i röst- rattsförenitigen ....................................................... --: 05.
, 6, Frigga Carlberg: Nar begreppen klarna.
........................
Dramatisk ba- 5, Helen Sjöstedt: Den fängslade modern -: 25 gatell i 2 scener ................................................... -: 25 Vid rekvisition af minst 100 ex. af n: ris 3 och 4 och vid rekvi- ition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lämnas 20 % rabatt.
Föreningens för kvinngns politiska rösträtt i Linköping flygblad: q: o 1, Villy Sjödin: Några intryck från kvinnosaksmötet i Kris- tiania ................................................................. -: 06, 2, Emy Wenstr6m: Ett ord till kristligt intresserade kvinnor -: 05, 3, Jenny Wallerstedt: Några ord med anledning af kvinnor- nas masspetition .................................................... -: 06 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Gafle flygblad: ko 1, Anna Björck: Föredrag vid årsmötet den 31 januari 1906, 2, Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och kommunala %reningens för kvinnans politiska rösträtt i Landskrona flygblad: mna Linder: Hvarför vi begära rösträtt ................................. -: 10 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Sundsvall flygblad;) ag, iitgifven med anledning af föreningens femårsfest i decem- ber 1908,.
......................... ..;.
...............................; -: 50
D A C N Y Mot Privata högre Illrarinneseminariet i Lund, blodstockningar I STOCKHOLM. '
I ' Aktiekapital - 3,000,000 kr.
LEDIGA.
.
PL A TSER.
Lärarinneplats ...
Vici Majornas Elementarlaroverk for ' flickor blir till hösten plats le- dig för en lararinna med undervis- ningsskyldighet i svenska, historia och geografi, hufviidsakligen på högsta stadiet.
- Kompeiensf ordringar: Högre la- rarinneseminarium eller motsva- rande.
Lön efter kompetens.
Ansökniiigshandlingar torde ini sandas fore 15 maj ' till styrelsen, Kafl Johansgatan 16, Göteborg.
A styrelsens vggnar A. Sivard, föreståndarinna.
(S.
T.
G.
286 22.)
I I svullnad och inflammation i följe I af kontusion, kylskada, sar, för- sträckningar eller annan skada ar Salubrin ett s3 framstående och öfverlägset medel, att de som an- vändt det enligt bruksanvisning- en, icge.
vilja vara i saknad daraf, Obs;!
.
Dadet vid svarare skada behöfs .behandlirig under .någon tid, bör man använda Salubrin ut- spadt o; hindra dess afdunstping,.
Salubrin tillhandahålles i Pa6 fym-, Speceri- och Färgaffärer.
Partilager hos Geijer ' &amp; C: o, Stockholm.
.
.
.
Läroanstaltens uppgift är att utbilda Iirarinmr f61 de högre flickskolorna, samskolorna och henmen.
Prak- tisk utbildning meddelas i Högre Elementarskolan i Lund för flickor.
Ansökan om inträde, åtföljd af betygs- afskrifter jämte .frajde- och läkarebetyg,.
insändes tiIi sty- relsen f0re 10 juni.
Prospekt och närmare underrattel- ser genom föreståndarinnan, fr. Marie-Louise Lund- ström.
.
e_ II_.
* ~oto~r&amp;erl L l r a ~ i m m a ~ med ex. f i h.
Högre Lärariunesem.
eller motsvarande kompetens fAr anställning vid Nora femklass.
samskola fr. o. m. inst.
hösttermin.
Amnen: matematik o natur- lära.
Förmaner: grundlön 1.210 kr.
; för lasning iitöfver 24 tim. pr vecka i propor- tion härtill.
Under irinev.
Ar 1.412 kr.
Nytt, tidsenligt skolhus och smA klasser.
Ansökn.
.insändas till Nora samskolas rek- tor, adr.
Nora, senast den 8 maj.
Folkskolans Barn tidning.
utgifuen och redigerad af STINA QUIIVT, utkom- mer 7900 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustveradt nummer huarje ueckiii?
36 ueckor under dret.
B M t a och l~mpligaste Itisning f&amp; blam qf falla.
.
.
.
.
samhalls klasser.
' Plats finnes - genast.
Prbumerera d närmaste postkontor.
Ppiq för i tjänstemannafamilj pil laridet för helt d r Kronor 7: 65, halft år O0 öre.
en '.
pa ' litlig ' i.
' enkel och frisk bättre 3 I Flicka att ' deltaga såväl i tillsynen och skötseln af barn (den yngsta 3 ' /, %r) som ock i alla husliga sysslor.
Anses som familjemedlem.
Svar med uppgift å löneansprak och referenser sändes till I ~ I ~ O Stenungsund P, p. r.
Syster Agdas Sjukhem.
Kontorist, Fotografer l Ordentlig, rask och skicklig - Pl %tretuschös, a f e n val lemmastad i plåttagning, ei-haller plats 15 maj eller 1 juni hos.
Knut Bryddfj.
Eskilstuna.
.
Djursholm be.
Riks.
Tel. 97 07..
.
Omsorgsfull sjukvård, treflign God mathållning.
riirii.
Fredrika-HIremer-F8rbu~ded: Drottninggatan 54, Kikstel.
27 62.
Förbundets byr3 öppen 11-4.
I ~~dh~m&amp;rhernrnkt.
iiks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52: rbjuder klena- och nervösa perso- ler - ett .l-ugnt och ' sfilla hvilohem.
-.
Pris- pr @ ag ' 5-8 kronor, -: Brahegatan Tyst och sundt belaget.
kunnig i kontor.
Egenhändigt skrifna ansökningar Stföljda af betygsafskrifter torde jandas till A.-B.
Amerikansk Cycle [mport, Stockholm.
.
.
- ~ l i n.
i.
.
el; 52.
57:.
- P ö r s t.
t l a s s i g t p i i v a t ~ h k h e r n -.
Föreståndarinnebefattningen K stenografi och maskinskrifning (Remington) erhåller plats på större ' STY REESEN, n skicklig negativ Ejetuschös, kun- nig i plåttagning, erhaller plats ge- nast.
Arbetsprof, rekommendatio- nei, eget foto.
jamte lönepretenfjo- ner sandas till Ch.
Granbom, Os- tersund.
.
vinnlig vid Luleå elementarlaroverk för flickor sökes hos Flickskolekom- miffin i Liileå före den 1 nastk.
juni.
Föreståndarinnan skall p8 eget ansvar öfvertaga läroverkets ledning och ekonomi.
Laroverkshuset.
med nu befintliga inventarier och under- visningsmateriel upplåtes till fri nyttjanderätt.
Upplatelsetiden är 5 år från den 1 nästa juli.
Läro- verket har hittills gifvit god be- hållning.
.
Ansökningarna sandas till Lektor P. Lagerstedt, Luleä,, som jamval lämnar närmare upp- lysningar.
-.
.
Luleå den 27 april 1909 Flickskolekommittt !n.
Allm.
te:.
48 10.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskbterskebyrå: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allrn.
te].
82 11.
Amaa Qlaader.
Af A h a Wik.
Motion angående kontroll Öfver biesgiraf~ea %~ak~a~ Bref faPn ' ImternaatEswella r8strattskorig~esserp i Imdon.
ili Anna Klernan.
%Qvaan %rp ha de religiCist intresserade kvianorria hittills så nitet silnn~iid sig Bill ~BstriittsriTrelse~i, sch Rvad vorc önsk- Bi@?
af r; (arohc&amp; Si~kander.
.
O prAkkunnig dam får ett par min.
S ' Språklf, kondition på landet.
Svar till Sv.
Dagbl.
exp.
.f.
v. b.. '
-.
!00-tals bitar randigt bqmulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., äkta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
Vtbildningskurser .m.
q.
Muntliga och skriftliga upplysningargenom Fre ' f=.
.
.
a.
Prenumeration A, Dagny sker h närmaste postanstalt eiier bokhandel.
