# ID: svediakorp-per392
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,826
# sentences: 731
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 17.
Prenumerationspris: år.
kr.
4: 50 119 å r.
.
kr.
2: 50 311,, ..,, 3: 5011 / 4 &lt;, ..,, 1: 25 111.
Lösnummer 10 Öre.
Prenumeration sker såväl i landsorter?
coin i Stockliolni å närmaste postanstalt - eller bok- handel. '
I 2: a - arg .. - S t o c k h o l m den 29 April 1909.
Redaktion: hlastersamiielsgatan 51, en tr. I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
~ t ~ i f n i n g s t i hvarje d torsdag.
Sthlni 1909.
F. Engliinds Boktr.
I Expedition %h Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Annonspris::.
.
.
.
15 Öre per .mm.
.
Enke; spaltbredd 50 .mm.
Marginaiannons u n d e r texten 1.5 mm: s höjd per g å n g 10: .-.
: Rabatt: 5 g g r 5 010, 10 g g r 10 Oju 20 g g r 20.
' Yol ' 50 @ rgr.
25 Ola.
.
Annons bor vara d a m n a d.
senast måndag f. m..
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
, Millicent Garret Fawcett.
, M rs Fawcett ar den kvinna vi framför andra ha-att tacka för att kvinnornas röstrattsrörelse i England nått den utveckling, att den äfven gagnat rösträtts- arbetet i hela det.
öfriga Europa.
Första gången hon talade offentligt om kvinnans rösträtt var 1867.
På den tiden var det ingen lätt sak för en kvinna att bryta gängse sed och upp- träda i talarestolen.
Dct ansågs så föga passande, att ordföranden vid ett möte fann sig föranlåten ' att.
upplysa åhôrarne om att talarinnan var en .absolut aktningsvärd kvinna)).
En resolution fattades afven med tack till den kvinna, som .visat det hjältemodet.
att komma och hålla det intressanta föredraget s.
Mrs Fawcetts man, den framstående nationaleko- nomen professor Fawcett, hade nyligen blifvit leda- mot af parlamentet, nar hans hustru började sin - strid för kvinnans politiska medborgarrätt, Nigra b ~ a n d hans väljare besvuro honom att förbjuda sin fru ' att tala om kvinnans rösträtt.
) &gt;Det kunde skada hans ställning som representant för Brighton ..
Men långt ifrån att ge vika för denna påtryck- ning beundrade han sin .hustrus offervilliga arbete i lika mycket som han gillade målet för hennes straf- van och delade hennes uppfattning.
Det var så myc- ?ket ..; mer aktningsvardt af prof. Fawcett att ej lagga -: - hinder i vägen för hennes verksamhet, som han var: p - blind och i hvarje ögonblick behöfde hennes Ögon h l kbch händer ti !l sin hjälp i l ap por - p - Promenaddräkter och Vid bol: of aFdessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska t ger, solidt svenskt arbete efter bPsta ntländska modeiier.
O B ~ Med!
detta goda fabrikats prisbillighd finnes ingen lonkorrens.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFF&amp; NORRMALMSTORO / L r ' '.
f: h l.,.
,, # P,.
.
.
q .. *.
Y .- / P f ' U
19s.
.
D A G N Y Han tycks emellertid haft höga tankar om hen- nes politiska förstånd, ty på ett möte yttrade han, att han &gt;) hade öfvervunnit alla hinder i sitt politiska lif, bl.
a. därför att han i sitt hem hade en hjälparinna, fivilkens politiska omdöme mer sällan slog fel än hans eget .. Innan lian företog något af betydelse, vande han sig alltid till henne för att höra hennes mening.
Hans vänner lära afven ha ansett, att den lycka och medgång som foljde honom på hans po- litiska bana till stor del berpdde på hans hustru.
Mrs.
Fawcett.
fortsatte således, utan motstånd från sin mans sid4 .arbetet för.
kvinnornas frigörelse och utveckling på skilda - områden., Det första mdte.
i ändamål att åstadkomma en högre kvinnobildning,.
.
som hon igångsatte, hölls i hennes hem 1870.
Resultatet af den agitation som blkf följden häraf, var grundläggandet af ett kvinn- ligt college i Cambridge, det nu välbekanta Newnham procession på mer an tiotusen kvinnor samlades i Albert Hall under ideligt hurrande, medan fyrtio re- presentanter for olika k~innoförenin~ar defilerade förbi henne medlaggande blommor för hennes fötter.
På en af buketterna stod » Ara åt vår ledare.
Må hon - få lefva och se frukterna af sitt arbete ».
Dessa ord vor0 säkerligen ett uttryck för hvad hundratusentals engelska kvinnor kanna för sin första röstrattskam pe.
Mrs ~awcett är nu en aldre dam.
Hon är född 1847 ..
Ingen kan dock marka detta hvarken i hen- nes arbete eller utseende.
Hon bevarar en förvi- nande ungdomlighet.
Kanske beror detta till stor del på att hon ar en ordningsmänniska med prak- tiska arbetsmetoder och att hon .lefver regelbundet och aldrig nekar sig nödig hvila.
Hon försummar ej sin dagliga promenad, förfriskar sitt sinne med musik och andra konstnjutningar och gläder sig för College.
öfrigt åt hvad lifvet kan bjuda henne.
Ej ens säll- Mrs Fawcetts dotter Philippa var vid den tiden skapslifvet föraktar hon.
Med ett ord, hon gör sig blott två år gammal.
Och ingen kun.de va!
då ana, ingalunda till martyr för sin sak .. att.
den lilla en gång i framtiden skulle bli en pryd- Öfver heiines hem hvilar en anda af ' fred och nad för detta universitet, dar hon nu tagit högsta ordning.
Man ser ingenting af hela det ansträngande priset i en matematisk taflan med framstående man arbete, hon i sjalfva verket utför - delvis redan och besegrat B the Senior Wrangler~.
under de tidiga morgontimmarna.
Aldrig låter hon Det finnes knappast någon rörelse af större be- nedstämdheten sla rot i sin sjal utan ar beständigt tydelse i England till höjande af kvinnans ställning full af mod.
och Ii11 förbättrande af de lagar, som speciellt röra Hennes van Edith Palliser, hvilkens omdömen henne, utan att Mrs Fawcetts namn på ett eller annat har anförts, skrifver i en längre biografi i ~Kvinde- satt knutits därtill.
Som författare har hon gjort sig kand genom stemmeretsbladet B bl.
a. följande: » Fastan hon i » Political economy for beginners », Tales in political många fall kan ha en annan syn på tingen an hen- economy », m. m, samt genom utmärkta biografier.
Hen- nes vänner, låter hon e j.
detta utöfva något infly- nes, lärdom har gjort henne till föremål för utmärkelsen tande på vänskapen till dem, och hvad hon lär att utnämnas till hedersdoktor vid universitetet S: t kvinnorna, genom ord och exempel, ar plikt, an, vars- .. känsla, lojalitet och mod n, och därefter tillägger hon: Andrews i Skottland.
G-enom sina skrifter och tal har hon föranledt » Hvad mrs Fawcett har skrifvit om Jeanne d ' Arc, kunna vi afven saga om mrs Fawcett och det nästan många stora reformer till kvinnornas fromma.
med samma ord hon sjalf anvandt:)) Icke därför, Mrs Fawcett ar en god talare, om också icke att vi äro engelskor, men därför att vi äro kvinnor, hvad man kallar medryckande.
Hon talar klart och äro vi stolta öfver henne., Denna stolthet torde logiskt, .sakrikt och understundom kvickt, men alltid afven delas af kvinnor ' iångt utanför Englands gränser.
utan spår af känslosamhet.
- Den som vid kongresserna i Köpenhamn och Mari har förebratt henne bristen på känsla i hen- nes föredrag.
Det ar sannt, att hon appellerar mer Amsterdam hade - tillfalle att se och höra henne pli till hufvudet an till hjärtat.
Och det må vara, att närmare håll, har nog ej undgått att erfara ett djupt en viss torrhet alltid vidlåder den talare, som bann- intryck af hennes helgjutna personlighet och hennes lyser sin känsla, men faktum ar dock, att hon lika- i basta mening förnäma framträdande.
fullt omvandt och öfvertygat massor af man och kviti- Hennes politiska linier - äro enkla och klara, hon nor just genom sin nyktra argumentering.
följer den taktiken att vid valen söka hindra hvarje Hon har afven p i grund af sin fullständiga opar- kandidat, som står i opposition mot kvinnans rösträtt, tiskhet och lojalitet tilltvingat sig allas aktning, både och att stöda den kandidat, som lofvar att rösta för motståndares och meningsfränders.
Kvinnor af alla och att motsatta sig hvarje förslag om vidare utstrack- partier och alla sam hällsklasser söka råd och hjälp ning af rösträtt för mannen, såvida ej kvinnorna ocksa hos henne, när något står på.
Hon får därigenom äro innefattade i förslaget.
Hennes hufvudmål ar att osökt tillfälle att söka ena kvinnorna i arbetet för omvända väljarne och att förmå dem att, så att saga, gemensamma mål.
truga frågan på sina valda kandidater.
Denna taktik I sällsynt grad har hon vunnit tillit och betindran.
har engång resulterat i en petition till Underhuset Detta visade sig påfallande den 13 juni 1908,. då en från 9,000 väljare.
.
199 D A G N Y.
Som bekant använder sWomenls Social and Poli- tical Union8 en annan politik nämligen att motarbeta hvarje kandidat, som stöder regeringen, antingen han ar för eller emot- kvinnans rösträtt.
Detta för att tvinga regeringen ' att verka för saken.
.
Fastän mrs Fawcett icke sympatiserar med dessa s. k. suffragetters satt att gå till väga och aldrig sjalf skulle viija använda)) the militant tacticss, så var hon dock opartisk nog att i sitt tal i Köpen- hamn försvara och förklara deras tillvägagångssätt.
Hon började med att gifva en historisk återblick öfver männens föredöme i Englands historia.
, De hon, hade manliga rösträttskämparnas seger B, faktiskt både 1832 och 1868 vunnits tack vare just deras våldsamma metoder.
Ar 1884, nar det gällde rösträtt åt jordbruksarbetare, hotade cham berlain med att sända 100,000 man från Birmingham till London för att kufva oppositionen.
Juristerna blefvo förstås förfärade - men Gladstone kom Chamberlain till hjälp med de odödliga orden &gt;Om ingen annan lärdom gifvits folket under politiska k&amp;er an att hata våldsamhet och älska ordning och visa tålamod, så hade detta lands frihet aldrig blifvit genom förd s.
Därpå öfvergick hon till att tala om att kvinnorna visat sig förmå utföra förstklassig-t arbete.
-- De inväl- jas i kungliga kommissioner, användas i kommunala varf o. s. v. -, men när vi komma till rösträttens fasta borg och fordra vår rätt som fria medborgare, då säger oss statsministern, att vår fordran ar rättfärdig och icke kan tillbakavisas men att han ingenting kan göra för oss.
Han råder oss att visa tålamod, att älska ordning och hata våldsamhet.
Rider oss till allt det som enligt Gladstones ord aldrig ensamt skulle ha skänkt England frihet.
Men de arbetande kvinnorna visa nu, att de icke låta afspisa sig med ord, ord, ord.
De stå färdiga att göra sig obehag- liga, ja att göra sig till rena plågoandar, om deras fordran icke vinner gehörs.
.
Och hon slutade med dessa ord:,) Skola så vi, som i fyrtio år hafva ar- betat med penna och munn för kvinnans rösträtt, tadla dessa kvinnor och säga att deras metoder for- störa vår sak?
Jag säger n e j och tusen gånger nej.
Ord besvaras med ord.
Men dessa människor ha visat, att de fdrmå att omsatta ord i handling.
De fordra hvad vi fordra, den nödvändiga grundvalen för all medborgarfrihet.
Framtiden skall visa hvilka argument som verkat kraftigast - deras eller våra ».
Endast få människor skulle kunna se bort från sin personliga böjelse i den grad och så rättvist bedöma hvad som synes motbjudande för den kvinnliga känslan, som Mrs Fawcett här gjorde.
Hon förstår, att nöden har ingen lag.
När nu den internatione1,la röstrattskongressen i dessa dagar öppnas i London, då sända vi alla vårt tack och vår lyckönskan till pionjären Millicent Gar- y@ Fawce.
Och vi instämma i de engelska kvin- nornas önskan: .Må hon f å lefva och se frukterna af sitt - arbete!, ANN MARGRET HOLMGREN f. Tersineden.
' Postverkets lönereglering: D et sedan föregående års riksdag kordlagda Iönereg- leringsförslaget för postverket.
har sistlidna vecka behandlats af kamrarna.
Statsiitskottet hade i hufvudsak tillstyrkt Y.
M: ts proposition i frågan, och riksdagen åter har nu i hufvudsak bitradt utskottets utlåtande.
Någon utförligare redogörelse för löneregleringsför- slaget i dess helhet kan har icke ifrågakomma.
I en tidi- gare artikel i Dagny har utredts, i hvad mån de kvinnliga posttjänsteinannens löner och befordringsmöjligheter genom detsamma tillgodosetts - eller kanske snarare icke till- godosetts, och det är endast denna del af frågan, som har kan upptagas.
Den princip, som genomgår förslaget, att samma ar- befe för män och kvinnoi uppdelas i tvanne olika grupper med större befordringsmöjligheter och högre lön för män- nen, ar hvarken ny eller ensamstående.
i sitt slag, om 2n i hög grad beklaglig.
Denna princip har tidigare fasthilllits, bl.
a. vid Iönereglering inoni folkskollärare-, telegraf- och järnvägskårerna, för att nu icke tala om att densamma så godt som utan undantag tillämpas inom olika bolag och hos enskilda arbetsgifvare.
För att emellertid i någon man vid den ifrågavarande ~önereglerin~en inom postverket modifiera denna för de kvinnliga tjänstemannen ofördel- aktiga iippdelning, hade motion väckts af hr Lindhagen om att postmästaretjänster inom 3: e och 4: e klasserna skulle till ett antal af 25 förbehållas de kvinnliga post- tjänstemannen, i den mån kompetenta kvinnliga sökande anmälde sig, samt af hr Thylander om ett ålderstillägg af 200 kr.
att utgå efter en tidsperiod af tre år, sedan den af K.
M: t i proposition föreslagna slutaflöningen vore upp- nådd.
Utskottet hade emellertid afstyrkt dessa motioner och riksdagen har nu följt exemplet.
Det Lindhagenska förslaget afslogs af Andra kammaren med 1 1 8 röster mot 99; i Första kammaren kom frågan icke ens under debatt.
Thylanderska motionen afslogs i bagge kamrarne.
utan votering.
En fördel, som de kvinnliga posttjänstemannen dar- ' emot kiinna rakna sig till godo, ar den ändring i K.
M: ts förslag, som statsutskottet föreslagit och som äfven nu antogs af riksdagen, nämligen att de kvinnliga tjänstemän, som f. n.
äro placerade inom andra lönegraden, skola vid öf- verging till nya Iönestaten få behålla sin gamla pension.
Detta ar saledes den vinst, som vid lönestatens omorga- nisering kommit de kvinnliga tjänstemannen till del, och har äfven af dem halsats med tillfredsställelse.
200 D A C N Y - Var rösträttsfråga inför riksdagen.
D en utgång, som frågan om politisk rösträtt för kvinnorna fick den 24 april vid behandlingen i riksdagens båda kamrar, hade val i sin helhet kun- nat förutses, men i hög grad öfverraskande var det satt, hvarpå beslutet fattades i Andra kammaren och som visade, huru långt frågan i sjalfva verket nu ar framskriden.
Utan debatt och utan votering biföll Andra kammaren liberala samlingspartiets, af konstitutionsutskottet tillstyrkta, motion om poli- tisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Att emel- lertid denna seger, glänsande som den var, icke i realiteten skulle komma att tillföra kvinnorna röst- rätten, därför sörjde, som man kunde vänta, Första kammaren, hvi,lken efter en till flere sina detaljer ömklig debatt utan votering afslog utskottets hem- ställan, samt med 104 röster mot 25 afvenledes afslog ett under debatten framkommet förslag om rösträtt utan valbarhet.
Vår rösträttsfråga ar således åter fallen, trots Andra kammarens imponerande hållning.
till förmån för saken.
Mot bakgrunden däraf ter ' sig debatten i Första kammaren ännu så mycket mera bedröflig - ett gengångaraktigt försök att bevara en ståndpunkt, som icke längre ar hållbar.
Till hvilken grad de argu- ment, som kunna anföras emot saken, äro få och dåliga, bevisades till fullo under denna debatt.
Den kvinnliga rösträttsfrågans kanske ifrigaste motståndare, hr Clason, hade t. ex., för att bibringa.
kammaren den uppfattningen att kvinnorna själfva ej i någon större utsträckning omfatta röstrattsrörelsen eller gilla densa.mma, ej funnit bättre medel an att uppläsa en anonym artikel ur idamernas egen tidning,, såsom talaren med en kand beteckning benämnde den mycket.
spridda familjetidning, hvilken mycket litet sysslat med kvinnofrågor men som har ' den omtvistade hedern af att ha intagit omnämnda artikel.
Troli- gen lär det val vara första och sista gången, som .damernas egen s citeras i riksdagen såsom auktoritet, och osmak var det ju afven, att nar det nu skedde, valet skulle falla på en med okänd signatur underteck- nad artikel, hvilken alltför tydligt, nar den på sin tid publiceraaes, röjde antingen vare sig total okunnighet i frågan eller också endast afsikten att få en polemik i gång.
Ännu en artikel, denna gång sig- nerad med ett kandt namn och författad af en kvinn- lig motståndare till röstrattssaken, upplästes af hr Clason.
I hvad mån dessa två dokument skola kunna utgöra ett bevis på ett allmännare utbredt mot- stånd eller likgiltighet för frågan från kvinnornas eget håll, kan man val fråga sig, något som afven en senare talare framhöll.
Ett .annat påstående af hr Clason, som han med tillhjälp af F. K.
P.
R: s årsberättelse sökte bevisa, nämligen att rörelsen vore stadd ' i tillbakagång, darföre att ökningen af med- lemmar det sista året skulle varit mindre an under det föregående, torde falla för ett enkelt påpekande af det faktum, att röstrattsrörelsen, hvilken såsom en tidigare uppgift haft bildandet af en massa lokal- föreningar, nu på ett mera utveckladt stadium kon- centrerat sin verksamhet på andra och nya mål.
- Med hr Saves anförande åter gjordes ett vackert inlägg för den kvinnliga rösträtten.
Talaren beto- nade vikten, sarskildt för ett litet folk, att taga med alla krafter i ansvarsfylld medverkan till fosterlandets basta, komme kvinnorna med skulle de blifva en kraft i denna riktning.
Kvinnorna vore i basta me- ning samhällsbevarande och de finge icke lämnas utan- för.
Han yrkade bifall - till utskottets förslag.
.
Hr Björck talade för sin till utskottets hemställan bifogade reservation, som bekant gfiende ut på be- viljande af rösträtt) men ej valbarhet.
I edetta yr- kande instämde hrr Sjöcrona och.
Wieselgren.
Ytterligare talade .hrr Carl Nyström, von Friesen och von Möller för kvinnans rösträtt och valbarhet, och till sist drog hr Fahlbeck i härnad mot utskot-.
tets förslag.
Hr Blomberg, som öppnat debatten, talade afven emot, betonande vikten af att kvinnorna ej nu kastades in i det politiska lifvet, de borde vänta och bereda sig, liksom riksdagen borde vänta på den begärda utredriingen och icke fatta ett för- hastadt beslut ...
Utgången af den på debatten följande omröst- ningen är ofvan angifven.
Författningsrevisionen afstyrkt och afslagen.
Konstitutionsutskottet har afstyrkt socialdemokratiska partiets inom Andra kammaren framförda motion om för- fattningsrevision, som bekant gående ut på införande af allmän rösträtt och valbarhet för till myndig ålder komna m$ och kvinnor med bibehallande endast af förmynder- skaps- och fattigvårdsstrecken, iipphafvande af bostadsban- det, upphäfvande af valbarhetscensus och sänkning af val- barhetsåldern till 30 ar för Första kammaren samt in- förande af suspensivt veto för denna kammare.
Utskottet hänvisar i sin motivering endast till sitt utlåtande i fjol i samma fråga.
.Hr Staaff som äfvenledes yrkar afslag pil motionen, anger bl.
a. som skäl härför, att, ehuru vissa af de i den nyligen beslutade rösträtts- reformen gjorda inskränkningarna i rösträtt och valbarhet väl kunna göras till föremål för välgrundade anmärkningar) dock nu utoper fragan om - den kvinnliga rösträtten ej före- finnes anledning att uppta spörsmalet om aflyftande af dessä inskränkningar till förnyad pröfning, utan bör detta Öfverlämnas åt den nya representationen. '
'
2 ' 0 1 D A G N Y Vid lördagens plena afslogs motionen af bägge kam- rarna, af den Första utan debatt och af den Andra efter votering med 145 röster niot 6 9 i fråga om ytterligare utsträckning af valrätten ...
till Andra kaniniaren och med 139 röster mot 59 i .fraga om borttagande af suspensivt veto för Första kammaren m. m.
- IWgra reflexioner med amiedning af riksdagens beslut anghende förbud för kvinnligt nattarbete.
A r 1904 beslöts i riksdagen mellan kl. 2-3 på natten, att lärarinnor i statens samskolor skulle ha hälften så stor lön som de manliga Iärarne med ' samma tjänstgöring och samma kompetens.
Ar 1909 beslöts vid ungefär samma tid pA dygnet en lag angående förbiid för kvinnligt natt- arbete.
Viktiga lagar för kvinnorna i landet anses tydligen bäst att afgöra denna tid af dygnet.
Under debatten om nattarbetsfragan yttrades i riksdagen af hr Hildebrand, att denna lag ej bör ses ur kvinnornas egen synpunkt, ittan först och främst ur samhällets.
Detta är nog en princip, som ej är ny, utan både har gammal häfd och nutida tillämpning.
Deiina princip gjorde sig helt säkert gällande vid den skyddslagstiftning, som för- bjuder fabriksarbeterskor att .arbeta vissa vgkor efter ' barns- börden, men ej innehåller ett ord om; hvarmed d e u i d &amp; denna tid skola lifnära sig och sitt barn.
Men hvarföre ej tillämpa samma princip på andra områden?
Då det t. ex. gäller att lagstifta mot osedlighet,; Yore det ju .skäl ' att ej taga hänsyn till männens synpiinkter utan främst till sam- hällets och afkommans.
Herr Thyrén, som i riksdagen uppträder som förkämpe för ett ~verkligtll familjelifs högsta moral, går t. o. m. så långt i sin ifver för släktets bevarande, att han förklarar: vill man bibehålla det kvinniliga nattarbetet, bör man fordra, att den arbetande kvinnan o) kså lefver i celibat&lt; Jag tyc- ker, att den som är så sträng i sina fordringar, bör låta linan löpa fullt ut och fordra celibat äfven för alla vårt lands alkoholister, hvars, afföda till stor del befolkar vira idiothem, fängelser och dårhus, samt för de niän som, be- häftade med syfilis eller på annat sätt förstörda genom ett osedligt lif, enligt vår brist på skyddslagar nu ogeneradt kunna ingå äktenskap.
Detta skulle kunna kallas en effek- tiv llrashygienisk " åtgärd, skulle kanske också kunna åstad- komma den af oss kvinnor länge efterlängtade " maskulina renässansenll och törhända fördröja {{början till slutetll, ty .släktets bestånd beror nog ej ensamt på kvinnan och på att hon ej blir degenererad genom nattarbete.
SOFI LINDSTEDT.
är undertecknad af samtliga ledamöter i det särskilda skol- utskottet.
~ u f v u d s ~ f i e med t motionen är, att planen rörande kommuna !a mellanskolor skall g.enomföras i organisk an- slutning till den historiska utvecklingen och till de, öfver- byggnader på folkskhan, som redan arbetat sig fram samt med iakttagande af full likstiillighet kommunerna emellan, så att äfven landsbygdsbefolkningens berättigade.
kraf på möjlighet att bereda sina barn tillfälle till inhämtande af de kunskaper, som fordras för afläggande af .realskole: examen blir tillgodosedt.
Motionärerna anse sålunda, att de verkliga kommu: nala mellanskolorna böra frigöras ' ur sin i propositio.nen föreslagna hopfogning med de privata lägre samskolorna och i stället sammanföras med de högre folkskolorna samt erhålla delaktighet i det för dessa senareibeviljade anslaget.
.
jämte alla andra dem tillförsäkrade förmåner.
.
v Det internationella, baneret.
a id den internationella röstrattskongressen i .4msterdam sistlidne sommar uppdrogs som bekant i t en kom-, mitti, bestående af en engelska, en holländska och en svenska, hvilken sistnämnda blef fröken Agnes Branting, att utarbeta ett förslag till ett gemensamt rösträttsbaner.
Nu .kornma emellertid dessutom ännu några andra länder att deltaga i " täflingen, och forslagen komma att under- ställas engelska konstnärers bedömande vid den nu på- giende kongressen i London.
De sex svenska förslag&amp;, som utgå från Liciums ateljé, äro ' alla komponerade af fröken Eivor Hedvall.
Vi äro här i tillfälle att lämna en kort beskrifning öfver tre af dem.
Det första, en flagga, är med solrosmotiv och ämnadt att utföras i gult: i midten synes det gemensamma rösträtts- märket, den bekanta kvinnogestalten med rättvisans våg- skål i handen.
Det andra, ' äfven en flagga, utföres i grönt med ett hörnornament och en inskription midt öfver ' ba-.
neret i gult.
Inskriptionen skall för hvarje särskildt land affattas på dess språk.
P i det färdiga förslaget står flVotes for women ".
Det tredje, standaret, hålles äfven i gult, med .Jus suffragi " öfverst i stora bokstäfver, därunder, bildande ett ornament, gående som en bred bard öfver standaret, det internationella rösträttsmärket omgifvet af tvänne vapen.
Det till vänster skall vara de olika län- dernas rösträttsforeningars eget riksvapen, det till höger stadsvapnet.
I den utförda skissen ser man således till vänster det svenska riksvapnet, till höger Stockholms gamla vapen.
Det är att hoppas, att dessa konstnärliga svenska för- slag g2 segrande ur täflingen.
* Kommunala mellanskolor.
E n motion om ändring af det k. förslaget rörande an- slag till kommunala mellanskolor har väckts i Andra kammaren.
Motionen, som framfördes, af dr Fridtjuv Berg, Sprid Dagny!
202 D A C N Y Från Majblommans Örtagård.
v åren ar kommen.
Blåsip- ning fördelats mellan redan befintliga institutioner.
pan och tussilago titta för tuberkulosens bekämpande och återstoden blifvit.
redan fram litet hvarstans i anslagen till di~~~etisarverksamhet.
Det lär emellertid landet.
Men i Göteborg växer vara fru Hallbergs varmaste önskemål, att hädanefter just nu hela massor af en gul medlen odelade skulle tillfalla ett enda företag: ett.
liten blomma, en ranunculus.
sjukhus för tuberkulösa barn i skolåldern.
Ett sådant Den växer och vaxer till hela hem, menar fru Hallberg, skulle bara namnet » För- drifvor, hela f h g, och där stamajblommans sjukhem för tuberkulösa barn .. undret sker, dar lyser det så Tanken ' ar .lika vacker som den synes klok och klingande gult och grant som praktisk, och det ar att hoppas, att den som sådde det vackraste, gyllene solsken.
det första fröet till den tacka majblomman, må få Men blomman slår icke fullt glädjas åt att skördevinsten faller, dar hon innerligast ut, så att säga, förrän alldeles önskar se den falla.
Den allra första majblomman var blå och inför- inpå den 1 maj.
Den ar alltså en majblomma, och skrefs från en tysk fabrik.
På några få timmar för- den dagen, som af ålder ar anslagen till firande af såldes i Göteborg och ett par grannstader hela lag- vårens ankomst och vårens glädje - den l maj - ret, 137,000 blommor.
Det var den 1 maj 1907. plocka alla människor sig en eller flera af den lilla Den lilla butik i Arkaden, hvarifrån denna första för- blomman.
Man faster den i knapphålet eller i hatten, säljning och distribuering till stadens affärer skedde, på rockuppslaget, eller hvar eljes det bar till.
Och var nog så anspråkslös, ehuru allt var vacket arran- geradt.
i det präktiga det arförunderligt, hvad skyltfönstret var deko- alla se glada ut som reradt med idel guld- bara ' den!
Man nickar regn - tanken däri vai- god mening åt hvar- genomskinlig nog - andra, och det ar ' som och stora skyltar upp- om den kärlekens idé, manade till köp och som ' blomman symbo- öfverbetalning. '
liserar, gåive glans åt blicken och litet extra I fjol hade saken varme åt hjärtat.
redan tagit så stor ut- Utan bilder: det ar veckling, att försälj- ningsstånd vor0 upp- har i Göteborg, som ställda har och hvar p2 dessa oerhörda massor stadens promenadplat- - i år omkring 2 milli- ser.
I år ar en annan oner - af Förstamaj- blomman tillverkas, och (# MAJBLOMMANU TILLVERKAS.
och större plan förbe- det var ett alldeles extra nöje att under direktör redd.
Ett stort slag skall slås, och som första Maj Brusewitz ' ledning få bese arbetslokalerna.
Rent för- infaller på torgdag, skola alla torg, alla broar och vinande ar, hur flinkt alla dessa kvinnohander - till öppna.
platser besattas med ~truppafdelningarr, som största delen unga flickor ur de arbetslösas led - från klockan 8 i 9 på morgonen och till mörkrets sköta de små maskinerna eller göra det öfriga hand- inbrott leverera små bataljer med såval stadsbor som arbetet från början till slut till ' dess förpackningen i landtbor.
Hvarje station står under befäl af en dam med kartongerna vidtager.
Det var i mars månad 1907, som fru Beda Hall- biträde af tre andra damer.
Stationerna utmärkas berg har i Göteborg fick den genialiska idé, hvilken med Förstamajblommans standar och en ranunculus.
redan 1908 inbragte en summa af 130,907 kronor Äfven folkskolorna biträda verksamt med.
försälj- till tuberkulosens bekämpande på 157 platser i vårt ningen.
Sjukhus, sjukhem och andra inrättningar- land.
I centralkommittén för Förstamajblommans riks- begåfvas i flera fall af enskilda med lämpliga blom- förbund, där kammarherre Carl Lagerberg är ordfö- sterpartier, på det hvar och en af dem, som sjalfva rande, ar fru Hallberg en af de fyra damer, som till- äro oförmögna att skaffa sig Förstamajblomman icke höra kommittén och den tysta, verkande kraften i må bli lottlös.
Ja, öfver nästan hela vårt land - och icke minst det hela.
.
Hvad Göteborg vidkommer, har har större delen i Stockholm - rustar man sig i dessa dagar till att af nettobehållningen vid Forstamajblommans försälj- mottaga den lilla gula blomma, som i all sin för- '. '
',,
-- 203 D A G N Y p synthet och blida anspråklöshet dock maktar så stora ting åstadkomma som sommarsanatorier, byggnads: fonder, sommarkolonier, sanatorievård åt enskilda, hvilohem och .mera sådant (se redogörelsen för riks- förbundets verksamhet!)
- allt i kamp mot tuber- kulosen.
MARIA HOLMSTROM.
.
" Maskulin rennässans ".
N.
yss dryftade jag i dessa spalter ett mörkt ord af Goethe, och knappast uthvilad från denna möda tvingas jag att grubbla öfver ett än mörkare ord af professor Thyrén.
Hur förunderligt meningsfullt fo- gar det sig dock inte: nästan i samma stund det evigt kvinnliga afslöjas som en chimär, alstrad af öfversattarslarf, sias af en tröstande stamma den maskulina renässansen!
Mäktigt måste detta stolta ord ha rungat i natt- ligt plenum, och gärna tror man referenternas berät- telse, att sömniga lagstiftare vid denna vackarfanfar utbrusto i jubel.
I riksdagens kamrar finner marg- fullt klingande poesi städse sin publik.
Men var det bara en hanryckande klang, en skönformad glosa som utgick ur den store lunden- siske oratorns mun?
Nej, en trollformel, var det, den revolutionäraste lösen som någonsin ljudit på detta ' åt sansade reformdebatter helgade rum.
Man må val undra, om icke nästa förmiddag fullsöfda lagstiftare bekymradt kritiskt skärskådade sitt spontana nattarbetsjubel.
Men dra mannen, som man kan befara, de ett ögon- blick tjusade Öronen åt sig, så skola i stallet kvin- norna flockas kring den lycklige talaren och hylla honom som sin.
ridderlige anförare.
Han har för- ' stått deras innersta, hemliga, mening, han har tolkat den outsagda längtan, som sporrar dem till social och politisk strid.
Hvad de icke vågade anförtro hvarandra i konferenser för slutna dörrar har han utropat från landets förnämsta offentliga tribun.
Under den historiska period, som framför andra fått det sköna namnet renässans, förstod man ännu ej att genomfördt skilja.
på maskulint och feminint.
Man hade uppdagat rnätrskarz, gudom och damon tillika, utan gräns i krafter och begär, och grepsa-af en sublim högfardsyrsel, som smhingom i naturlig afmattning Sjönk från sina svindlande höjder och hos ett smhaxtare släkte blef till snusförnuftiga och ab- strakta svärmerier om mänskosläktets genom petig själshygien, s. k. upplysning, befordrade perfektibili- tet.
Med det begynnande nittonde seklet gjorde romantiken ansatser till en ny renässans, men det stannade, vid en esoterisk förkunnelse, som snart öfverröstades af politiska meningsbyten, industrins maskinlarm och naturforskarnas högljudda disputatio.
ner.
Därmed var intresset bortvandt från mänskans full komning och energiskt inri ktadt på förbättringen af hennes villkor.
Samhällsformer, teknik, insikt i,.
naturlagarna -- nar en viss fulländning nåtts på dessa omraden, då skulle mänskan plötsligt finna sig ha undergått en.
omfödelse, så.
resonerade man med gladtigt vårdslösande af all psykologi.
.
Mitt hjkta blöder för nittonde seklets man- ska.
.
Mina ögon tåras vid åsynen af.
denna hjart- löst försummade, tåligt och hopplöst trälande varelse, som strafvade med att möblera om samhallshemmet åt efterkommande med okänd smak, som .matade ma- skiner.
veckan i anda och tillbad protoplasman om söndagarna för att slutligen krypa i jorden med det skygga evighetshoppet att uppstå som bladlus p&amp; sin- egen graf.
Det var inget festligt århundrade.
.Det var; då som intelligens blef synonym till pessimism.
Men det hade sin ljusa sida, detta arma sekel.
Ur dess .gnisslande kaos lösgjorde sig sakta och för- siktigt något som småningom började ta skepnadaf e-n nyskapelse - den feminina renässansen.
Den har sett ut som slafuppror, som klasskamp, som ett socialt-ekonomiskt problem och såtillvida en följdriktig utvidgning af århundradets tendenser,.
men i djupaste grunden torde den vara en brinnande protest mot dessa.
Samtidigt som mänskan uteslots~ ur den kulturella intressesfären, begynte, kvinnorna €änka på att utbilda sig till mänskor.
Detta erkände de icke högt.
De begagnade sig af tidens språk och.
.föregåfvo, att de onskade anpassa sig för vissa mo- derna verksamheter samt framför allt renodla sig till verkliga kvinnor.
Den senare förevändningen, geni- aliskt påfunnen, har slagit våldsamt an och utgör för närvarande kvinnorörelsens förnämsta taktiska fint.
Mannen bli så dimögda af rörelse, nar de höra talas om verkliga kvinnor, att de inte förmå.
varsna de be- tänkliga företeelser, som detta begrepp har att skyla.
Den feminina renässansen är emellertid numera en uppenbarad hemlighet mellan de skarpsyntare i.
världens mer och mindre kultiverade länder, och i minget socialt kärleksfullt hjärta har uppstigit en oro- lig undran hur det offentligt kritiska och Iönligt spända förhållandet mellan könen skall gestalta sig i framtiden.
Äro icke snart, har mången bäfvande frå- gat sig, alla broar upprifna mellan den nya Eva och den gamle Adam? '
Professor Thyrén har &gt;varat.
Adam kommer efter!
Som i syndafallet, så i renässansen.
Initiativet riskerar han icke, men ar saken påbörjad, så går han med.
Mörkt kallade jag ofvan professor Thyens ytt- rande.
Ja, det ar.
dunkelt i sin kärna, fastän det ', ', Henrik Gahns " de Gahnelit i flaskor i 2 kr.
och 1 kr.
Behagligt och i hög grad verksamt munvatten.
Tillverkas under kontroll af herr professor Carl Sundberg vid Karolinska institutet i Stockholm. '
e
.
utsänder ett fosforescerande ljus.
Hvarje kommen- tator står det fritt att tyda det efter basta förstånd, inen icke bör han skryta med att till fullo ha ge- nqmblickat auktorns mening.
Ordet, en gång ut- slungadt ur talarens mun och fångadt af en refent- penna, hör mänskligheten till, att brukas och miss- brukas.
Med sin bebådelse af den maskulina renässansen har professor Thyrén stadfäst ock krönt den femi- nina renässansen.
Ty hvad annat än komplett so- cialt nederlag, fullständigt uppgifvande af allt hopp att något uträtta i världen, förestår denna rörelse, om den icke ratt snart kompletteras af en motsva- rande strömning bland männen?
Och hvilket soligt perspektiv öppnar sig icke, om nu äfven mannen anamma renassansidéer och börja utbilda sig till mänskor!
, Verkliga mans kommer det kanske att förmildrande heta, men benämningen bör ingen hänga upp sig på: Skall gnistan tända?
Skola mannen, som hittills högdraget dispenserat sig från den evolutionens lag, hvilken de uppställt för materien, kvinnan och Guds- begreppet m. m., frivilligt g e sig under oket?
fram- tidens- mans - hvem har någonsin vågat drömma om honom?
Mannen var alltid färdig.
Ett faktum.
Det absoluta.
.
Han såg sig i spegeln, och si, det var allt ganska, godt.
En titt i spegeln stärker ho- nom under alla förhållanden.
Kvinnorna spegla sig mindre gärna, de ha svårt att gilla sig sjalfva, och jag undrar inte på det.
Att vara kvinna ar ett lyte.
Månne inte också det att vara man?
Bagge tillvarelse- sätten förefalla pinsamt begränsade, och den som pastår sig vara stolt öfver det ena eller andra (så- dant hör man stundom), den kallar jag lättroad.
Kvinnorna, som länge oförtrutet mödat sig att pryda sitt vasen med färdigheter och förtjänster, hvilka betraktas som maskulina attribut, skola med beundrande ömhet se mannen lika renassansdjarft försköna sin sjal med dygder och ljufva egenskaper, som de hittills hållit reserverade At den kvinnliga naturen.
Redan om ett halft sekel skola kanske de bagge könen första hvarandras tungomål och i sämja rådslå om renassansmansklighetens angelägenheter.
Vi upplefva icke detta, frälsningen kommer icke oss till del, men vi ha dock hört Johannes Förelöparens stamma - ropande i öknen.
HUCK LEBER.
De italienska, kvinna och valen.
Bref fr$n Italien.
F a men intensiva, så tyckas de italienska rösträttskvin- norna vara.
Detta betyder icke, att endast ett fåtal kvinnor här skulle ägna sig i t kvinnosak.
Långt ifrån!
En mängd finnas, som arbeta i denna rörelses tjänst, fli- tigt, ordentligt organiseradt, ifrigt och samvetsgrant.
Själfva säga romarinnorna: det ar ju ingenting har, här är man efter, det är i de norra städerna, i Turin och hufvudsakligen i Milano, som feminismen ar en stark cch lefvande rörelse.
Men en främling, om ocksa var, att se rätt verksamma kvinnliga sammanslutningar, kan icke f h a, att det är litet det man här gör.
Först och främst finns Kvinnornas nationalrid, en 25. delning af den stora internationella sammanslutningen, detta råd, som genast efter katastrofen i Messina ord- nade en storartad hjälpverksamhet.
SA finns föreningeri (~Per la donna [(, som är särskildt grundad för att tillvara- taga kvinnornas intressen, söka förbättra deras stailning, verka för upplysning bland dem genom diskussion och föredrag.
Och så till sist rijstrattskvinnorna.
Dessa synas mig en elitkar, de mest öfvertygade, de mest färdiga att handla.
Och detta ar modigt här.
Man- nens hin är groft, emedan det är okunnigt, de veta ännu så litet om kvinnorörelse.
För kort tid sedan blef jag inbjuden till ett kviniiiigt rösträttsmöte.
Det var just vid detta möte man öfverlade om hvad som från kvinnornas sida borde göras vid de stundande valen.
Grefvinnan Martini är ordförande.
Men för: ?varje sammankomst väljes tillika en särskild, denn2 aftor, pro- fessoressa Teresa Labriola.
De två damerna t2 p !&amp; pa en estrad i tva högkarmade stolar, sitta dar som t i r a fur- stinnor, den Aldrade, fina och bleka och hennes unga, friskhyade medhjälperska, föra sig så värdigt och graciöst mot de höga karmarnas bakgrund, att man icke kan zri- vända ett ringare uttryck.
Sa räknades namnen Lip?
p5 cie närvarande, som måhända endast äro ett fyrtital .- - hck rösträttsföreningen täljer icke öfver sjutti - n8gx-z läkare, filosofie doktorer, fru den och den, lärarinnor och mzrkis- innor.
Som det visade sig vid kvinnokongressen här förrsl.
våren, är Roms aristokratiska värld starkt företrädd Inior rörelsen.
Ett sådant möte ar intressant afven som ett uppa.isatide af nationalolikheten.
Det är i sättet att föra förhandlingar här som man äfven i kvinnliga kretsar skiljer sig 1-3; mycket fran hvad som ar brukligt hos oss.
Allt går 18- ligare, raskare till och, som vi skulle tycka, mindre ordnadt.
jag begär ordet4 ', höres plötsligt, och sh börjas ett inlagg, nästan innan ordföranden ännu hunnit gc ordet.
Ett nytt flätas in lika raskt.
En nordbo iiiåste tänk: hvart tar detta vägen?
Men hur det är, så har alltsammans reck upp sig, hastigt och lätt.
Det är alldeles som med de gamla slingrande gatorna här.
De äro utan trottoarer, ock.
man tror de äro farliga, de ringla sig, s8 att man tar de= för omvägar, men tvärtom: vagnar och gilende konimr behändigt förbi hvarandra, vägen förkortas just af ett: naa icke har stora kvadrater att g8 omkring, a!
!ting air sa glidande enkelt och lätt, att man blir förälskad tiJI slut i att g3 i dem.
Så ar det ocksi nied en diskussior, af of- vannämnda slag.
Nar man tyckt, att dar gjorts afvikeIser, ar det just en ginväg som blef tagen genom at: det ratts ordet blef sagdt i ratt tid, allt har ledigt förts ôner I h&amp;
-.
.
D A C N Y vudriktniiigen.
Och efter en öfverlaggning, som förefallit kort, finner man, att allt af betydenhet hunnit sagas ' och viktiga beslut blifvit .tagna.
Och ingen lefvande själ har hunnit att ha tråkigt en minut.
En liten rolig episod berättades.
Filosofie doktor Beatrice Sacchi från Mantua relaterar.
hur hon en gång - varit uppställd som kandidat.
Angående den kominunala rösträtten här i landet finns nämligen föreskrifvet, att den endast tillkommer man.
Hvad den politiska angår har en dylik bestämnielse uteläiiinats, det har.
antagligen trotts, att ingen kvinna skulle komnia på den idén att rösta.
Professor Montara förfäktade ifrigt för ett par år se- dan, att kvinnorna ägde denna ratt, och de uppmanades i någon mindre stad, jag tror Ancona, att skrifva in sig på valmanslistorna.
Kort efter togs dock tillåtelsen åter.
Dok- tor Sacchi hade dock till och med blifvit uppställd som kandidat.
[[Jag fick visst en röstll, slutar hon.
Det manifest, som mötet beslutat utfärda, klistrades nu upp på husväggarna på flera hall alldeles som mannens väldiga proklamationer, som färga murar och monunientens socklar brokiga, sa att det ser ut som om staden sjalf kladt sig i harlekinsdräkt till karnevalen.
Detta manifest ger icke de manliga uppropen efter i högtrafvande ordalag.
Dess innehåll är en uppmaning till alla kvinnor att vid valen understödja de kandidater, sotii äro för kvinnans politiska rösträtt eller stå på kvinnornas sida i öfriga frågor, som röra dem.
Man nöjde sig dock icke med detta.
Valdagen ut- delades af damer vid några af vallokalerna upprop, i hvilka det icke heller sparades på uttrycken.
Valman!
Rösta på Leonida Bissolati, om ni i kam- marn vilja ha män, idéer, känslor och icke tomt prat ma- skeradt med patriotism.
Eller: Om landets intresse och värdighet verkligen ligger er om hjärtat, så välj .icke Felice Santini, politisk kome- diant, hofnarr inom representationen.
Föreningen för kvinnans rösträtt.
Häraf ses, att man icke heller drog sig för den vida kraftigare taktiken att bekämpa motståndare.
Vid den interpellation, soni företogs på ett par val- iiiöten, lofvade flere radikaler satta frågan på sitt program.
Och öfver utgången af valen äro kvinnorna i hög grad belåtna, då vänstern.
vid detta val, som bekant, vunnit ly- sande segrar och de bland den ha sina basta vänner.
Mest satta de sin lit till radikalen Mirabelli.
Han är deras stora namn, deras hopp.
Då röstrattsföreningen .för två år sedan ingick med petition, var han den förnämste bland de talare, som vor0 på deras sida.
Manifestet och u~~3trädandet vid valen vore märkliga ting, emedan det ar första gången kvinnorna framställt sitt kraf v i d ett dylikt tillfälle.
Valperioden är har fem år; vid det förra ' valet fanns föreningen icke till.
Framför allt har detta uppträdande verkat som en ut- märkt agitation- Pressen har upptagit frågan, visserligen i artiklar, som ena dagen varit gäckande eller svafvande, '.
- 205 men den andra direkt försvarande.
En dani hade skrifvit en sådan.
till svar på en hånfull spalt.
Med hvilken katt- mjuk smidighet, med hvilken beundransvärd graciös blid- het svarade hon ej!
l [Tribuna (l berättat- redaktionellt soni beiris på kvinnlig okunnighet, att en dam under rysk-japanska kriget icke ens.
vetat, att ett krig p&amp;gick.
Sjalf har dock tidningen i sanima drag en artikel om hur kvinnorna ha det i andra länder, där den anför i detalj från en del håll men glömmer vik-: tiga h g, bland annat sådana småsaker som att i två Ian.
der i Eiiropa både rösträtt och valbarhet äro vunna!
Kvin- nornas kamp torde dock historiskt sedt vara lika viktig som ett krig mellan ett par nationer.
Italiens feniinister äro ingalunda efter, som de tro: De äro vakna, klara, kloka och verksanima.
Rom den 26 mars 1909..
H.
S. Älfsborgsförbundet af F. K.
P.
R. hade tillstäldt länets riksdagsmän i båda kamrarna en skrifvelse af följande lydelse: Då kvinnornas rösträttsfråga väntas komma före i riksdagen en af de närmaste dagarna, afvakta kvinnorna med spänning den hållning riksdagsmännen komma att inta till densamma.
Valmännens i somras i de ' flesta fall tydligt uttalade sympati för kvinnornas sak berättiga kvinnorna att hoppas det folkets representanter skola vara villiga att göra dem rättvisa genom att gifva dem full medborgarrätt.
I förlitande på Eder goda vilja vänder sig Älfborgs- förbundet af föreningen för kvinnans politiska rösträtt med en vördsam vädjan till Eder, herr Riksdagsman, att .Ni ville vid voteringen med Eder röst bidraga till frågans lyckliga lösningt,.
Trollhättan den l 8 april 1909.
För Älfsborgsförbundet af F. K.
P.
R.
Signe Wollt er ordf..
h g d Bergius sekreterare.
Sveriges deltagande i kvinnokongressen i Kanada.
K.
M: t har tilidelat Svenska Kvinnornas Nationalförbund och Fre- drika Bremerförbundet hvardera ett anslag af 1.,500 kro- nor för att sätta dessa förbund i tillfälle att lata sig repre- senteras vid den kqngress, som International Council of Women har för afsikt att innevarande sommar hålla i To- ronto i Kanada.
Föreningen G.
C.
I.
(en förening af kvinnliga gym- nastikdirektörer fran Centralinstitutet) kommer att till kvinnokongressen- i Kanada utsända såsom delegerad sin ordförande, dr Hedvig Malmström, pa det Sverige måtte bli representeradt äfven från afdelningen för fysisk upp- fostran.
Medel till betäckande af de dryga resekostnaderna har stor frikostighet skänkts af fru Therese Andersson, som härigenom visat sitt stora intresse såväl för den svenska gymnastiken som for föreningen G.
C.
1: s verksamhet.
Kommunalt anslag åt Siidra K. F. U.
K. i Stockholm.
Med anledning a f.
motion af hr Lageru; intz har stadsfull- mäktiges beredningsutskott hemställt om ett anslag af 800 kr.
till Södra kristliga föreningen af unga kvinnor, mot d
206 D A G N Y - villkor att drätselnämndens första afdelning äger utöfva den kontroll öfver föreningens verksamhet, som kan finnas lämplig.
utgifterna ander året voro resp. 5,368 kr.
och 156 kr.
Föreningens nuvarande tillgångar utgöra 9,628 kr.
Före- ningen äger 149 ständiga och 883 ordinarie ledaiiiöter, Styrelsen atervaldes och består af dr Ada Nilsson, frök- narna V. Lagerwall, L. Palander, B. Wiman, G. Meyerson, E. Rheborg, och H. von Hedenberg.
Afven styrelsesupp- leanterna fröknarna M. Lewin, A. Josephson och E. Kle- man omvaldes.
Revisorer blefvo fru Anna Gunnarssoli och fröken Helena Carleson samt revisorssuppleanter fröknarna Maria Murray och Clara Larsson.
FCir bildande af en Fröbels-förening inom staden ha två i Norrköping bosatta, för den stora pedagogen Fröbels idéer nitälskande) damer beslutat donera 50,000 kr.
Före- ningen skulle, ar det meningen, öfverta den nuvarande kin- dergartenföreningens verksamhet och däraf bilda en kedja af med hvarandra förbundna verksamhetsgrenar: spädbarns- krubba, vanlig barnkrubba, folkkindergarten, (' eftermiddags- Trollhättans F. K.
P.
R.
Till förmån för Alfsborgs- hem11 för skolbarn, kurser i barnavård för utbildning af lärarinnor och kindergartenundervisning - allt Fröbels-idéer, förbundets verksamhet hade Trollhättans F. K.
P.
R. lördagen 17 och söndagen 18 april anordnat en soaré i I. O. G. hvilka man särskildt i Amerika vetat ta hand om.
T: s ordenshus.
Programmet var synnerligen rikhaltigt.
Sedan festen öppnats nied en prolog skrifven för till-.
~~Farniljesam~kola~~ på landsbygden.
Ett antal för den högre folkskoleundervisningen på landet intresserade per- fället af föreningens ordförande, sjöng en manskvartett soner har p4 ett sammanträde i Oxnered, nara Göteborg) Heidenstams Medborgarsing, hvarefter solosång och piano- dryftat frågan om hur landsbygdsbefolkningens barn bäst solo förekom.
Sa gick ridån upp för fru Carlbergs lilla tendenspjäs skulle kunna förberedas till inträde vid realskolornas eller när begreppen klarna ((.
Sedan manskvartetten sjungit ännu läroverkens högre klasser.
Efter en stunds diskussion bil- dades en förening för genomförande af familjesamskolor, etf par sånger utfördes några af våra vackra folkdanser.
Den festen var ungdomens insats i arbetet och den som äfven skulle omfatta anordnande af småbrukskolonier.
Skolorna skola underhållas genom sammanskjutna medel hade förtjänat större tillslutning från allmänhetens sida, nien från privata familjer.
För sakens förande framåt tillsattes i Trollhättan finnes en verklig syndaflod af biografer m. fl.
dylika nöjen, och med dessa ar svårt att tipptaga striden en kommitté.
om publikens ynnest.
Arets första majblomma är den lilla gula virbloniman Trollhättans F. K.
P.
R. gör sina föreningsmöten nu- Ranunculus, ((Solöga ('.
Från centralstyrelsen har nu till mera så ofta som möjligt tillgängliga afven för utomstäende.
alla städer utsandts det rekvirerade antalet blommor.
Det Tack vare vederbörandes tillmötesgående står nu den kan i detta sammanhang erinras, att ett par af våra grann- präktiga Tingshussalen till föreningens förfogande, nvifltet länder nu upptagit idén om insamling till välgörande ända- är en stor hjälp i arbetet.
mål genom försäljning af blommor.
I Finland har idén omhändertagits af en förening motsvarande vår f mjölk droppe^^ och i Norge af några smärre föreningar.
, - FGreningsmeddelanden.
Föreningen Dagny höll tisdagen den 20 april ordinarie årsmöte i K. F. U.
K: s lokal, Brunnsgatan 3, Stockholm.
Den afgående styrelsen omvaldes, med undantag af fröken ~ n n a lander er, soni P; grund af sjukdon1 ~ ~ d a n b e d sig t återval, och i hvars ställe nyvaldes fru Alma Wik.
Med undantag af ofvannämnda förändring består således styrelsen som hittills af fru Agda Montelius, dr Lydia Wahlströni, frök- narna Stina Qvint, Ellen Kleman, Mathilda Stael von Holstein och Signe Bergman, bland hvilka fröken Qvint utsågs till tidningens ekonomidirektör.
Som redaktör kvarstår fröken Kleman.
Till styrelsesuppleanter omvaldes fröknarna Axianne Thorstensson, Sigrid Leijonhufviid och fru Lilly Hellström.
Till revisorer utsågos fru Elisif Théel och fröken Sally Peterson, med fröknarna Elin Rosén och Mathilda Silow som suppleanter.
En af de nuinga uppmanas att till Fredrika-Bremer- Förbundets byrå uppgifva namn och adress för direk!
korrespondens.
~ i 1 nekrologen ~ ~ afver ~ fru lohanna l K~~~~ ~ i ~ förra veckans nummer hade ett genealogiskt misstag insrnu-.
K~~~~~ fader och moder hette badz wallis, git sig.
dock vore de ej släkt med hvarandra, den ena var af skotsk, den andra af pommersk nationalitet.
Modern till fru J. K~~~~~ make, Wilhelni K ~ helte ~ emellertid ~ ~ Wallis, daraf kusinskapet de b8gge makarna emellan.
-- -- s Foreningen SjälfflSrsÖrjande bildade kvinnors Rvilshem u. p. a. afhöll onsdagen den 21 april ordinarie årsmöte i Stockholm- under ordförandeskap af dr Ada Nilsson.
Därvid föredrogos styrelse- och revisionsberättelserna, hvaraf framgick att öfverståth2llareämbetet har registrerat föreningen samt godkändt dess stadgar med några smärre ändringar.
För att få medel att snart öppna hvilohemmet har styrelsen hos k. m: t begärt få anordna ett tombolalotteri.
Denna begäran har dock afslagits.
För att i någon man upphjälpa ekonomien har till medlemmarna utdelats insam- Iingskort.
Styrelsen hoppas, att tillgångarna skola ökas så, att- hvilohemmet kan öppnas nästa år.
Inkomsterna och Som D a p y bnskar vara eCB enande bamd mePhui7 Sveriges Ikvi~nor sam % har bill sitt mdff a t t tBJvaC~ rataga allas htressen pP stildrn platser9 ffi3 vi h &amp; i ~ med q~pmaeesdn vdra B~sari.~~nor i ltnndsorben atb dq ffbbr att nanderl~8Ba denna v&amp; nnpppIffB9 viffle BiII rlidc3 ningens redaktion ins&amp;nda sddma motiserg som nn tbbfver loknlo " es8resseB innehl Rla saker rn P vikt ffi % kv ' Pnnorbbr~lsea o " dess helhet.
,
Röstriittslitteratur: Fraffor och svar.
Skrifter utgqna a j Centraktyreken i Landsföreningen för kvinnan ' s politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen.
i Rösträttsfrågan 1905-1 906 .. ................................. -: 50,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu-.
- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans stallning inoni äktenskapet enligt gallande ' svensk ratt ..................................................................... -: 50,, IV, Anna B. Wicksell: Oni kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10,, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40 VI, Partiiittalanden i kvinnornas r6strattsfråga .. ................
-.
: 25,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn.
: .......... -: 10 Fore~zingens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fbgblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- ratt ...................................................................... -: 05, 2, ' Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
............................................ ......... -: 10,, 3, Hilma Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans poljtiska rösträtt oberattigadt?
........................... -: 10,, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... - .-: 10, 5, Anna Whitl~ck: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig.
.för den politiska rösträtten ' ................................. -: 05;, 6, .Lydia Wahlström: Lärdornar af den kvinnliga röstratts- rörelsen .............................................................. -: 10, 7, Några nianliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15, 8, Lydia Walilström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05 Minneslista .......................................................................... -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 73) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvintians kommunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ........................... &lt; .....
-: 25 Hilda Sachs: I&lt;vinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskra ' f .................................. Ofvanstående flygb1,ad och broschyrer kunna rekvireras från F. I&lt;.
P.
R: s i ' Stockholni expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessiitom onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt.
Hvar kan man prenumerera på Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan nian beställa huru niånga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera å dessa ställen?
Ja, ifall nian önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall nian alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, ocli 1: 25 för l /, år.
H vilka villkor erhålla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för livarje kvartalspreniimerant.
Huru .skall man förfara för denna provisions er- hdllande?
Sedan nian samlat ntinsf 5 prenunieranter, g&amp;- nian tillväga pá: ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af preiiumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prentime- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar S närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sander samlaren den stadgade provisionen.
Hrar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I stadernas tidningskontor ocli cigarraffarer sanit hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: ' D A G N Y S EXPEDITION, o STOCKHOLM.
PL A TSSOKA IDE.
I sanatorievArd utbildad sköterska önskar anställning vid sjukhem eller privatvård, ar kunnig och afven villig biträda vid hushållet och söm- nad.
Fina refer.
Svar till 1140 år^ / P&amp;ztssökurtde få sina annonser inflrda i under adr.
S. Gumzlii Annons- Dagny fir haifva priset eller 7x12 öre pr mm.)
byrå, Stockholm f. v. b.
E n frisk, gladlynt flicka önskar under juni och juli månader plats som hjälp och!
sällskap för äldre dani eller herre vid badort.
Fordringar: fritt vivre och fria re- sor.
Svar till frii Ingeborg Eldin, Tradgårdsgatan 15, Kalmar.
flicka, som studerat M usikalisk musik, önskar plats öfver som- niaren hos bildad familj, som bor eller vistas på landet.
Hon ar vil- lig att gifva lektioner i musik åt medleriiniar af familjen och att g2 frun ' till handa vid hennes bestyr.
- Reflekterande häri behagade egendom i mell.
eller norra trieddela sig personligen eller pr Sverige, nära stad, önskar en bref med fru Söderlund, boende frisk 25 års flicka af god familj pl.
Birgerjarlsg.
13, tvi tr. upp, Sthlm.
att jamte hiismoder förestå ett hem.
å kontor eller i större manu- Van vid alla i ett ordentligt hem fakturaffär sökes plats af ener- förefallande göromål samt kunnig i handarbete.
Någon lön önskvärd.
gisk 20-årig flicka med lust ' och Svar inom 14 dagar till 11.Hildurll fallenhet för affarsgöromål.
Godt satt, ärlig ' och redbar.
Genomgått p. r., Halmstad.
kurser för såväl minut- som gross- juksköterska önskar öfver som- handel, stenografi och niaskinskrif- maren plats vid badort eller si- ning.
Betyg.
och muntliga rekom- som vikarie på sjiikhiis.
Svar inoni mendationer fr511 h. handelslaro-, Gu- 14 dagar till a ann all, Parkhyddan, verk.
Svar till ilMaria 2 0 ~ S. mzlii Annonsbyrå, Stockholm.
Faliiii.
pil P S ' mbyte af plats sökes af kon- torsvan bokförerska och kassör- ska, som innehar flerårig praktik vid böckers förande och afsliitande på egen hand.
Goda referenser och betyger kunna företes.
Svar till 1169 " emotses tacksamt å Nordiska An- nonsbyrån, Göteborg.
l Fotografer l Skicklig negativ Retuschös, kuli- nig i plåttagning, erhåller plats ge- nast.
Arbetsprof, rekommendatio- ner, eget foto.
jämte lönepetentjo- ner sandas till Ch.
Granbom, Os- tersiind.
Plats Pinnes genast LEDIGA PLATSER.
i tjäktemannafarniij på landet för en pålitlig, enkel och frisk bättre flicka .att deltaga såväl i tillsynen o.ch skötseln af barn (den yngsta Lärarinneplats.
3 ' 1, ar) soni ock i alla husligasysslor.
Vid Majornas Elementarlaroverk Anses som familjemedlem.
Svar med för flickor blir till hösten plats le- iippgift å löneanspråk och referenser p. r. dig for en lärarinna med undervis- sändes till ~1909i1, Stenungs~~nd iiingsskyldighet i svenska, historia å egendom i Skane får niu- och geografi, hufvudsakligen på sikalisk, undervisningsvan Iara- högsta stadiet.
Kompetensfordringar: Högre Ia- rinna plats för kommande Iasår.
rarinneseminarium eller motsva- Bör kunna tala franska; dev flicka 9 år.
Lönevillkor 500 för Iasår.
rande.
Lön efter kompetens.
Ansökningshandlingar toi-de in- Vidare Nya Inack.-Byraii, Brunke- sandas före 15 maj till, styrelsen, bergsg.
3 B, Sthlm.
(S.
T.
A.
2248 66.)
Karl Johansgatan 16, Göteborg.
A styrelsens vägnar Rodenstamska A. Sivard, förestindarinna.
Slöjd- och Hush~llsskolan (S.
T.
G.
286 22.)
-- Hudiksvall.
Sprakkunnig dam får ett par min.
Husmoderskurs.
Skolkökslararinne- kondition p3 landet.
Svar till kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- 4pråki1, Sv.
Dagbl.
exp.
f. v. b. och Vaxtfargningskufs.
m P - p p
D A C N Y II.
Deposition .. Sparkassa.
I I I I KOPMANNABANKEN; - Arsenalsgatan 9,.
STOCKHOLM.
Aktiekapital.
...
3,000, ?00 kr.
- Ivid Oskarshamns E k - [mentarläroverk för 1.
flickor blifva, till hösttermiiien 1909 tre lärarinneplatser lediga.
1) Vikariat med undervisnings- skyldighet i engelska, franska och matematik på högre stadiet.
Kom- petens: högre lararinneseminarium eller motsvarande utbildning.
Lön 1,200 kronor jämte pensionsbidrag, 2) Ordinarie befattning med un- dervisningsskyldighet i svenska på högre stadiet samt geografi och naturkunskap.
Kompetens och lön lik+ med föregående.
Amnena för platserna 1 och 2 kunna, om så befinnes lämpligt, kombineras på annat satt.
3) Ordinarie befattning med un- Pristaflan.
Landsföreningen för kvinnans po- litiska rösträtt utlyser härmed en pristaflan om - ett flygblad i den kvinnliga rösträttsfrågans elemen- tära grunder, sarskildt afpassadt för allmogens kvinnor.
Flygbladet skall utgifvas i vanlig postoktav och omfatta högst 4 sidor.
Manuskript, åtföljda af förseglad namnsedel, in- sändas före 20 maj till Landsför- eningens sekreterare, Karlavägen 46, Stockholm, som afven lamiiar upplysningar om pris m. m.
Privata hBgre Iararinneseminariet i Lund.
Läroanstaltens uppgift är att utbilda rararinnos tiir e högre flickskolorna, samskolorna och hemmen.
Prak- sk utbildning meddelas i N6gre Elementznkolan i .und för flickor.
Ansökan om inträde, itföljd af betygs- fskrifter jämte fräjde- och läkarebetyg, inshdes till sty- rlsen före 10 juni.
Prospekt och närmare underrattel- er genom föreståndarinnan, fr. Marie-Louise Lund- tröm.
STYRELSEK.
. '
Kvinniiga Juridiska B y r b, Wallingatan i 2.
Kvinnlig Kontorist med vana i bokföring och ban kgöromil erhåller niycket förmånlig plats på grosshandelskontor i landsortsstad, Ordningssinne och arbetsförmåga absoluta villkor.
Svar med refe- renser, lönepretentioner och hels1 äfven fotografi, emotses till Dagens Nyheters Hufvudkont., märkt # Ord- ningssinnet~.
Kvinnlig Kontorist, kunnig i stenografi och maskinskrifning (Remington) erhaller plats på större kontor.
Egenhändigt skrifna ansökningai åtföljda af betygsafskrifter torde sändas till A.-B.
Amerikansk Cycle Import, Stockholm.
: ontorstid kl. ' 1, 10-4.
Folkskolans crrn tidning istgifuen och redigerad af STi ' NA QUINT, utkom- Iier 1909 i sin adertonde årgdng.
Ett rikt illustreradt nummer humfe oecka,, l6 leckor under året.
Bästa och lämpligaste / &amp; ning för ban: nf a h am h dlsklasser.
~ Prenumerera d närmaste postkontor P K, f&amp; ielt å r Kronor 7: 65, halft dr 90 öre.
Syster Agdas Sjukhem dervisningsskyldighet inom förbe- redande skolan.
Sökande bör ha geiiomgatt högre flickskola och Fotografer!
Ordentlig, rask och skicklig Plåtretuschös, afveii val småskoleseminarium.
Lön 700 kro- hemmastad i plåttagning, erhalle1 nor jämte pensionsbidrag.
Ansökningshandlingar insändas plats 15 maj eller 1 juni hos Knut Brydolf, Eskilstuna.
till Styrelsen för läroanstalten före 1 maj.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
' i '.
1S?
?fi B !~ahegaten 56.
- Allm.
Tel. 52 57.
Riks.
Tel. 91 C.
!
- F~rs %kUasafgt Privat Sg ' ulrkem - -.
Tyst och sundt belaget.
Omsorgsfull sjukvird, trefligi;, i -, x r.
God mathallning.
Styrelsen.
SIGRID WAGMAN FOTOGRAFIIATELBER UPPLANDSGATAN 3 -.
3 (invid Norra Bantorget) vid Vanersborgs högre läroverk för kvinnlig ungdom är ledig att till- Grupper i det fria.
Förstoringar utföras, trädas vid nasta hösttermins början, Förstklassiskt arbete!
Amatörer undervisas Af Iakarbetyg åtföljda ansöknings- Pris fr.
Kr, t3 pr duss.
handlingar insändas till läroverkets Obs.
Hiss II, styrelse före den 1 nasta maj.
Am- A.
T. S3 03. neii: Franska (företriidesvis), sven- ska och historia, alla på högre och mellanstadiet.
Kompetens: Högre lararinneseminarium ellei- motsva- rande.
Lön: 1,400 kr.
nied två ål- d ' erstillagg å 100 kr.
efter 5 och loår, hisk blicka får H aishailsvan plats att jämte husmor och ung lotter sköta hushåll.
Familjemed- lem.
Foto, rek.
och anspråk, ' san- jes under adr.
(tHerregård (1, Orresta p .. r. Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom 100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., Fredri ka-Bremer- ikta färg, ljus- eller mörkrandigt,: rhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
%to Oskarson, Gamla Kungsholms- xog.
23 A, Stockholm.
54 Drottninggatan.
Fredriks-Bremer-Förbundet: DrotQ~ainggzi: an 54.
M m.
: d.
4S iO.
Fredrika-Bremeu-B: 6~bwndeda SJaakskBberskeb jrdi: Taradp.
25.
Kikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen l 1-4.
Rikstel.
68 98.
Allni.
tel. 82 1 1.
Innehållsf örteokning.
h \ iEIBisemb Gamet ffawcett.
Af A m M~rgrrt .C, ' SC:: ~rtvi, f. Tersmeden.
Postverkets 16weregleriwg.
Vir ~6strZttsfraigz~1 hf6r riksdagsa.
~~rffaidbanimgsrevisionea afstyrkt och atslagen.
Nigra reflexioner med anledning af riksdagens besiut an- giende Mrbud för kvinnligt nattarbete.
Af Scfi Lir~dsttdf.
Kommunala mellanskolor.
Det internationella rösträttsbaneret.
Frln Majblommans Zlrtagård.
Af Marh Hoirtlsfrii.m hlaskulin renässans.
Af Huck teber.
De italienska kvinnorna och valen.
Af H.
S.
Notiser.
F6reningsmeddeBandea.
BrePBldia.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
