# ID: svediakorp-per391
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,774
# sentences: 936
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, Stockholm den 22 April 1909.
.N: ~l6.
111 å r.
Prenumerationspris: a r.
.
kr.
2: 50 kr.
4: 50,, 3: 5011 / i,, ..,, 1: 25.
,, .. L ' snummer lo öre * ~ r e n u m e r k o n ' sker såväl ' i landsorter!
soin i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
I Redaktion: Mastersaiiiiielsgatan 51, en tr. I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l E L E N: K L E M A N..
~otta~ningstid: Telefoner: Allm.
63 53.
Riics- 12?
85.
% Utgifningstid hvarje torsdag.
Expedition.
.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ...
Kl. 11-12..
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
I.
.
Post-.
och telegrafadress: DAGNY, - Stockholm.
, 2: a arg.
.
.
.
Annonspris: 15 Öre per mm. '
'.
Enkel.spaltbredd ' 50 mm.
- MargiriaiarinonS under .tektén.
1.5 mm: s höjd per gång 10: --.
Rabatt: 5 ggr 5.010, .l0 ggr 10 O / ~J.
20 ggr 20 Ola, 50 ggr 25 ' 010.
.
, Annons bör vara hlämnad -.
senast måndag f. m.:.
.
Fru ' dohanna - Kem.pe.
I.
.
D e: et ' ar en stor och rik verksam- - het, om an en verksamhet i ' d d tysta, som blifvit afslutad med.fru Johanna Kempes bortgång. '
Få perl soner i hennes stallning torde s5 all- varligt som hon hafva .fattat inne- börden af ordet » richesse oblige~.
Klok och klar, pröfvade hon noga halten af ett allmännyttigt eller filan-.
tropiskt företag, innan hon beslöt sig för att understodja ' det, men då hon.
grep .. in J.
0 H A N N A KEMPE: ' - och det gjorde hon på många .områden - var det med fri- kostiga händer.
.
Fru Kempe var dotter.
till den framstående köpmannen Wallis, som tillhörde en skotsk, till svenska Pom- mern öfverflyttad slakt och sjalf vid unga år slagit sig ned i Sverige.
Hennes mor, född Kempe, var af gammal ansedd köpmanssläkt från Stralsund.
Hon föddes i Sverige 1818 och fick den uppfostran, som tillkom, en ung - flicka på den tiden.
Till tolf ars ålder - fick hon dela sina bröders undervisning, men därmed ansågs - Porträtt 1 olja af Julius Kronberg.
Promenaddräkter- och ' - Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbete efter bästa utlindska modeller.
O B ~.
!
Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes ingen konkhrrens.
a GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO ' I.
.
n -,.
,, '
hon ocksi hafva fått nog af bokliga studier, hur begåfvad och vetgirig hon an var.
Det enda in tresse, som hon sedermera fullt tilläts att odla vid sidan af de praktiska, var musikintresset, som hon också af hela sin sjal omfattade med en kärlek som varade lifvet ut.
Ännu för ett eller annat år sedan kunde man bland opera- eller konsertpubliken lägga märke till hennes lilla rörliga gestalt och fina, anda in p i den höga ålderdomen liffulla drag.
1843 blef Johanna Wallis gift med sin kusin ~ i h e l m Kempe, som vid unga år kom öfver från Pommern till Stockholm och dar tjänstgjorde på hen- nes fars kontor.
Då Wilhelm Kempe nigra år se- nare blef ägare af Ljusne bruk i Helsingland, fann hans maka i omsorgen om talrika underhafvandens basta en rik användning för den tid, som hem- och sällskapsplikter Iamnade öfrig.
Äfven sedan hon 1883 blifvit änka, och hennes måg, grefve v. Hall- wyl, sedan 1865 gift med hennes enda dotter, hade öfvertagit vården af de stora norrländska sågverks- domänerna, var hennes intresse för Ljusne oför-.
minskadt.
Helt säkert kände dock fru Kempe, klart med- veten som hon var om det ansvar som hennes stall- ning medförde, att hennes inflytande på ett annat satt skulle kunnat göra sig gällande, om hon ej vuxit upp under så starkt tryck från sin omgifning och stängd från tidens rörelser.
Visst ar att hon hörde till dem som starkt fängslades och påverkades af Fredrika-Bremers idéer och att hon hela sitt Iii ag- nade henne en varm beundran.
I den strid, som Fredrika-Bremers Hertha vid sitt första framträdande väckte, hade hon genast sin ställning klar, och tanken på kvinnliga läkare, som d2 den har framkastades, på vissa håll blef ' föremil för så mycket hin och förlöjligande, väckte hos henne endast sympati.
Denna sympati skulIe fru Kempe några tiotal år senare på ett lysande satt ådagalägga i handling, då.
hon år 1890 till Fredrika-Bremer-Förbundets sti- pendiefonden öfverlämnade en gåfva af 30,000 kr., afsedd för stipendier för kvinnor som idka medicin- ska studier.
Det sätt, hvarpå denna donation tillkom, ar synnerligen karakteristiskt för fru Kempe.
En sommar kort efter det planen för Fredrika-Bremer- Förbundets stipendiefonder blifvit uppgjord, samman- träffade fru Kempe i Sanna sanatorium med S.
L - d Adlersparre.
En dag hörde hon hur friherrinnan Adlersparre med sin vanliga medryckande entusiasm för sin bordsgranne redogjorde för det nya företaget.
Fru Kempe, som satt midt emot dem vid bordet, blandade sig alls ej i samtalet, men några månader senare kom hennes gåfva, skänkt under förbehåll att gifvarinnans namn ej fick namnas.
Redan tidigare hade fru Kempe visat .sitt intresse för friherrinnan Adlersparres initiativrika verksamhet i Fredrika Bremers anda.
Då Fredrika-Bremer-För- bundet under första året af sin tillvaro beslöt att utgifva en egen tidskrift, lämnade fru Kempe - - Dagny .. ' ett pekuniärt understöd och har afven bidragit att trygga andra grenar af Förbundets verksamhet.
Och på samma frikostiga sätt understödde hon det arbete, hvaråt Esselde agnade sina sista år - förberedel-.
serna till hennes biografi öfver Fredrika Bremer.
Dessa rader kunna gifva någon föreställning om hvad Fredrika-Bremer-Förbundet som representant for kvin- norörelsen i vårt land har fru Kempe att tacka för, men de racka ej till att ens antyda betydelsen af hennes liffulla, originella och flärdfria personlighet, som utan tvifvel öfvat stort inflytande på hennes omgifning.
Hon lefde länge nog att se yngre gene- rationer befriade från de skrankor, af hvilka hennes egen kraftiga ande lidit, och sarskildt måste det hafva gladt henne, då hennes dotterdotters dotter agnade sig åt medicinska studier, ett verksamhetsfält, hvzrs tillgänglighet för svenska kvinnor hon sjalf sa kiaf- tigt befrämjat.
Till och med den sista fasen i kvin- nofrågans utveckling, röstrattsrörelsen, kmde r2kna på hennes intresse, och det var med gillande hoii såg sin dotterdotter, fru v. Eckermann, aktivt d e l taga i arbetet som styrelsemedlem i rbstrattsför- eningen.
Med fru Kempe har bortgått en af de numera fåtaliga representanterna för den genombrottstid, som fick sina väckelser och impulser förnämligast genom Fredrika Bremer.
Hvad hon gjort för att fränja de.
nya idkerna skall ej glömmas och sarskildt skola de generationer af unga kvinnor, för hvilka hon under- lättat tillträdet till läkarebanan, helt visst i tacksant minne bevara den frikostiga donator, som ej Iangre behöfver undandraga sig deras tacksamhet.
SICJRID LEI J O N H I Y Y I ~ Riksdagens beslut i den R iksdagens slutord i den kvinnliga nattarbetsfrågza har nu fallit.
Sistlidne lördag behandlades ärendet i Första kammaren, då utskottets afstyrkaiide utlitande erhöll 62 röster och reservationen likale- des 62.
Den förseglade rösten blef således den som afgjorde voteringen och detta till fördel TOK.
reservationen, hvarigenom således kam maren beslet, emot lagutskottets yrkande, förbud mot kvinnio~s användande till arbete nattetid i vissa indci ?riel; a företag.
Andra kammaren, som behandlade fragar.
i afton - plenum i måndags, kom till samma beslut.
som För- sta kammaren med 166 röster mot 24, hvarigenom således frågan ar afgjord.
Denna friga har varit en af de viktigaste för oss kvinnor.
Det har tillvitats oss, senast R ~ I vid.
riksdagsdebatten i Första kammaren, att det mot-.
D A G N Y stånd, som från kvinnohåll rests m o t ' förbudet, en- dast skulle berott på att man ur kvinnosakssynpunkt ville fasthålla likstallighetsprincipen mellan man och kvinna.
Gentemot denna uppfattning har ställts man- nens.
omsorg om hela slaktets val, hvilken skulle befordras genom det varnande om kvinnan, som låge i nattarbetsförbudet.
Härtill må svaras och på det skarpaste betonas, att kvinnorna första skyddslag- stiftningens- stora betydelse och att de icke af ensi- digt likstallighetsstrafvande stalla sig fientliga mot nytti- ga reformer på denna väg, om dessa äro af den art, att kvinnorna icke blifva sämreställda an mannen i konkurrenskampen, men att de fasthålla, att nationens och slaktets val battre tillgodoses genom positiva åtgärder till förbättrande af.
kvinnans stallning an genom negativa, - som kringskära hennes förvarfs- möjligheter.
Det ar att tillse, att icke kvinnorna genom i skydds lags stiftning^ blifva hänvisade till den underbetalda hemindustrin, som mera än något annat arbete undergrafver deras halsa och krafter och .hvil- ken svårligen kan regleras genom några skyddslagar.
I namn af nationens och slaktets välfärd.
har nu nattarbetsförbudet genomförts.
.
En talare i.
Första kammaren har i detta sammanhang uttryckt den ön: skan, att mannen skulle få mera och battre betaladt arbete an hittills, hvilket skulle göra att kvinnorna återigen uteslutande skulle få agna sig åt uppgiften att vårda sig om hemmet.
Innebar denna välmenta och fromma önskan månne, att d e mera arbetande och battre betalda mannen afven skulle underhålla de ogifta kvinnorna -- och hvilkas hem skola de senare vårda sig o m?
Man kunde vänta, att de man, som ha rslakfets val.
för ögonen och i namn daraf genomdrifva reformer till kvinnornas basta, hade en klarare blick för de förhållanden, som göra att kvin- norna i vår tid mera an.
någonsin förr måste lita till sig sjalfva och måste genom eget arbete skaffa sig medel till lifvets uppehälle och nödtorft.
Samundervisningen i Förenta Staterna.
D et .karakteristiska för den offentliga undervisningen i Förenta Staterna ar den i mycket vid utsträckning tillämpade samundervisningsidéen.
Af lärjungar i statens folkskolor undervisas minst 96 % i blandade skolor; i de högre allmänna läroverken utgör procenttalet 95.
Att saitii skoleidéen omfattas med allmänt gillande visas i öfrigt af det sakförhållande, att 40 % af larjungarne i privata högre läroverk besöka samskolor.
Hvad själfva högsko1,orna be- träffar, colleges och universitet, så åtnjuta 63 % af alla " undergraduatesl samundervisning.
Procetitantalet skulle utan tvifvel blifva ännu högre, ifall statens högskolor och offentliga colleges togos med .i beräkningen.
I sin helhet taget är det öfver 16 miljoner barn och studerande ung-.
187 dom, som Atnjyta samundervisning i skolor och .colleges i Amerika.
.
.
Om man undantager de colleges ' och universitet, hvilka.
äro uteslutande - afsedda för kvinnor, så lämnas i 70 % af dylika anstalter i Amerika samundc&amp;sning.
I detta antal inneslutes .34.
universitet, son1 underhållas genom offentliga anslag, nämligen 32 med statsunderstöd och 12 med bidrag från kommuner, dessutom tillkomnia såsom samundervisande 18 privata anstalter.
Den anmärkningsvärdaste händelsen i den amerikanska samundervisningens senaste historia ar tillåtelsen för kvinn- liga studerande att deltaga i de högre kurserna vid vissa universitet i oststaterna, framför allt i Yale och Columbia.
Trots den stora ' utbredning samundervisningsidéen så- leies.
vunnit i Amerika, reses ännu i.många delar af landet ett stort motstånd mot densamma.
Det, beslut, som ' l902 fattades, att vid.
universitetet i Chicago under det första studieåret meddela särskild undervisning åt de, manliga och kvinnliga studenterna, samt det samma år fattade be- slutet att inskränka antalet kvinnliga studerande vid Leland Stanford Junior University till 500, vack.te stor oro hos alla dem, hvilka kampat för att bereda kvinnorna samma.
utbildningsmöjligheter som männen.
Emellertid visade sig, att fruktan för dessa beslut var.
obefogad, man afsåg dar- med endast att inrätta sig på ett för förhållandena lämpligt satt.
Ett försök i riktning att delvis skilja de manliga och kvinnliga larjungariie gjordes för två år sedan vid Engle- wood High School i Chicago.
Har undervisade man under det första året (som folkskolan ar 8-klassig, är detta det 9: de skolåret) .gossar och flickor i skilda klasser, i öfrigt vor0 de ej skilda åt och arbetade till och med i ge.men- samma rum.
Detta försök visade sig särdeles godt och var.
föremål för stort intresse från närgränsande staters sida.
Som ett resultat af detta intresse kan betecknas en officiell enquete, som sattes i gång bland skolinspektö- rerna och föreståndarne för de.
högre 1arov.erken iwiscon- sin.
Följande frågor framstalldes: * Är- samundervisningen.
fullständigt genomförd i Eder skola?
Har Ni verkstal1: t~ något försök med att skilja undervisningen för gossar och flickor, nar då och med hvilket resultat?
Om Ni hade ratt att ordna undervisningen efter egen önskan, skulle Ni.
d3 anordna skild undervisning?
Är samundervisningen till fördel för gossarna, och i så fall, pA hvilka grunder?
Ar den till fördel för flickorna?
Hvilka missförhAllanden.
har Ni iakttagit, som skulle kunna tillskrifvas samundervis- ningen?
Låter Ni gossar och flickor arbeta atskilda?
I Europa tyckes den åsikten vara rådande, att samskolorna underminera den amerikanska ungdomens moral.
Vill Ni vara god att yttra Eder mening om denna sak, Af svaren framgingo följande förhållanden: I 82 % af skolorna rådde hel samundervisning, 72 % hade icke gjort något försök att skilja gossarna och flickorna, 10 % hade ge- nomfört ett afskiljande, och 18 % hade delvis gjort detsamma och med godt resultat.
70 % skulle ickeviljagenomföraettsar-.
skiljande, äfven om det tillates; 10 % önskade detsamma, 20, % ville icke under några betingelser genomföra delvis upp- hafvande af samundervisningen.
Alla öfverensstärnde i att anse, att samundervisningen på intet satt kunde vara af
188 D A C N Y.
.
skadlig inverkan på de ungas moral.
Flertalet ansåg, att fran framstaende amerikanska pedagoger, kunna icke be- där missförhAllanden uppstått, detta icke kunde tillskrifvas .traktas såsom ett utslag af en vaxande.
reaktion mot samu.n,dervisningen men väl brist p å en; erkligt god samundervisningsidén, hvilken i Amerika med värie om- uppfostringsmetod.
Skolinspektörerna förklarade, att den fattats på alla håll, utan ar snarare ett tecken på moraliska atmosfären miste betraktas såsom renare i .sam- rörligheten i den amerikanska uppfattningen, som icke gärna stannar vid fastslagna förhållanden utan vill un- skolonia än i skolor endast för gossar.
De uttalanden mot samundervisningen, så som den dersöka alla möjligheter och medgifver modifikationer och nu ar ordnad, som p i senare tiden faktiskt framkommit ändringar.
Fredrika-Bremer-Förbundets fjärde kretsmöte.
O medelbart efter påskhelgen - den 13 och 14 april.- samlades i Linköping medlemmar af Fredrika-Bremer- Förbundet och dess lokalafdelningar till afhallande af förbundets ' årligen återkommande kretsmöte.
Kallelsen till medlemmar i olika delar af landet och till en fastare kon- solidering af förbundets.
' arbetande krafter.
Efter en lång- varig och intressant debatt antog kretsmötet för sin, del.
.. måtte förslaget och.
hemställde till centralstyrelsen, att denna mötet hade i gA i författning om förslagets genomförande.
stor utsträckning hörsammats, och i mötet deltogo utom flertalet af Linköpingskretsens med- lemmar ledamöter af centralstyrelsen i Stockholm, repre- sentanter för lokalföreningarna i Helsingborg, Lund, Malmö, Motala och Strängnäs samt.
Atskilliga af förbundets ombud å orter, där kretsar ej äro bildade.
Under presidium af Linköpingskretsens ordförande,.
frö- ken Ada.
Arwedson, togo mötets förhandlingar sin början.
Den första dagens förmiddag var reserverad för ärenden rö- rande kretsarnas,arbete och organisation.
Hur niangfaldig den verksamhet ar, som utöfvas af de olika lokalföreningarna, framgick af de redogörelser, som lämnades för senaste ar- betsåret.
Skånekretsarna hade hufvudsakligen ' inriktat sin verksamhet på anordnandet af föredrag och diskussioner i sociala ämnen samt med synnerligt godt resultat arbetat på insamling af medel till ökande af länsfinden för kvinn- liga studiestipendier.
Malmö-Lunds-kretsen hade dessutom vidtagit en del förberedande åtgärder för planläggande af yrkesundervisning för kvinnor inom länet samt för plats- anskaffning för bildade kvinnor i samband med den offent- liga arbetsförmedlingsanstalten i Malmö.
De öfriga lokal- föreningarnas årsberättelser m eddelade om arbete för åstad- ' kommande af skolkökskurser, inrättande af en barnkrubba och insamlande af stipendiemedel samt om anordnande af upplysande föredrag i ämnen af allmänt intresse.
Lin- köpingskretsen hade koncentrerat - sin verksämhet p i vidare utveckling af den, klubb för fabriksflickor, som.
tidigare startats m e d ändamål att bereda dess medlemmar tillfälle till nyttiga kunskapers förvärfvande och till bildande för- ströelser.
I mötets program ingick afven ett besök i klub- ben, som bär namnet ([Arbete och trefnadll (A, T.
), och utfördes- d2 på ett förträffligt sätt flera tilltalande sångrkm- mer a f, A.
T: s sångkör.
Till behandling vid ' kretsmötet förelåg ett förut af cen- tralstyrelsen i princip gilladt förslag till ny arbetsordning för förbundets- lokalafdelningar.
med innebörd att kretsarnas Ar- liga ' sammankomst hädanefter skulle hållas i samband ' med förbundets årsmöte och att detta skulle förläggas omvax- lande till stockholm och landsorten.
En sådan anordning afser att leda till en lifligare samverkan mellan förbundets ' ',.
.
.
.
I samband med kretsmötet vor0 anordnade tvenne of- fentliga föredrag, som båda samlade en talrik publik.
- Första mötesdagen pA aftonen föreläste aktuarien M. Mar- cus om (~Modersskyddll, ett af de problem, som genom industrialismen förts in i vårt sociala lif.
Tal.
framhöll, hur antalet kvinnliga.
industriarbetare är stadt i oupphörlig tillväxt och hur den stora barnadödligheten hos de kropps- arbetande klasserna Adagalägger nödvändigheten af att möd- rarna sättas i tillfälle att fullständigare än nu ofta sker få agna sig åt uppfyllandet af modersskapets funktioner under den första tiden af barnets lif.
Ett förbud mot den nyblifna .moderns industriarbete under vissa veckor - den svenska lagens enda bestämmelse om modersskydd - vore en legal ironi, så länge det ej Atföljdes af en lapom moder- skapsförsäkring, som tryggade mödrarna mot förlusten af ar- betsförtjänst under en tid, då deras ekonomiska behof vore större än eljes.
Modersskyddet borde äfven utsträckas till tjänstfolksklassen, hemarbeterskorna samt handelsvärldens och landtbrukets stora grupper af- kvinnliga arbetare, afven- som till arbetarhustrurna.
-- Föreläsaren slöt sin med liflig uppmärksamhet följda framställning med en öfversikt öfver de åtgärder, som i afsikt att skydda fattiga mödrar och deras barn vidtagits i utlandet såväl genom enskilda för- eningars försorg som på lagstiftningens väg.
Afven med- delades, att svenska riksdagen genom en skrifvelse af fjol- Aret begärt utredning och.f.örslag angående modersskapsför- säkring: På föredraget följde en kortare diskussion.
Andra mötesdagens förmiddag talade fru E. Boheman vid en offentlig sammankom ' St om ((Kvinnan och koopera- tionen ".
Fru B. gaf en utförlig skildring af den.
ko- operativa rörelsens utveckling och de hufvudsakliga prin- ciper, på hvilka den hvilar, och öfvergick därefter till att redogöra för startandet af det enda kooperativa företag, som ledes uteslutande af kvinnorna, nämligen kvinnornas andelsförening Svenska Hem.
Till belysande af företagets hvarje år ökade omfattning meddelades en del siffror, som visade, hur öfverraskande snabb den framgAng är, At hvil- ken Svenska Hem kan glädja sig, och hur kraftigt de olycks- profetior blifvit vederlagda, som naturligt nog ej saknades
vid tiden för företagets tillkomst.
Tal.
förklarade sig vid slutet af föredraget beredd att under den kommaride diskus- sionen lämna ytterligare upplysningar om kooperationen i.all- niänhet och särskildt Svenska Hem,.och denna uppmaningvtill framst %lläride af fragor hörsammades flitigt af de ' näflarande.
Med afslutandet af den andra förmiddageiis förhandlingar hade man hått fram t.ill den sista afdelitii~gen på möte-SprograiiFi- niet, besö.ket p i: F-B-F: s landthushållnir~gsskola vid Rim- forsa, belägen en dryg tittime.~ järnvägsfärd från Linköping.
~tfärdeh, som motsetts med stort intresse, bjef syn- nerligeri lyckad ti-ots mulen himmel och snöbyar.
Sedan niiddag int8gits omedelbart efter framkomsten ' till skolan, iippmanades det till ett femtiotal iippgående sällskapet ' att dela sig i grupper för att bese skolans lokaler.
Under ledning af ' en lärarinna genomvandrade hvarje grupp sanit- liga afdelningar, slöjdsal; kök, källare, mejeri, småbrukar- hem, ladugai ' cl och stall.
På de flesta håll ' voro eleverna i arbete.
I ladugården mjölkades korna och på småbru- karhemnietc tröskel möttes riian af den harligaste .. doft af.
.
nygräddadt bröd.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Då ronden var slutad, sandades alla deltagarne i ut- färden till stora föreläsningssalen i hufvudbyggnadens botten- våning, där fröken G.
Adelborg i ett föredrag redogjorde för u Rimforsaskolan, dess nuvarande ståndpuiikt och hamtidsut- siktetlt.
Skolan hade, framhöll tal., trots sin korta tillvaro rönt mycken uppmunttan både från statens, hush~llningssäll- skapens och enskilda persoilërs sida, och detta visade otve- tydigt, att behofvet af skolade lararekrafter pLi.
lancifhushåll- ningens kvinnliga områden vore allmänt kändt.
De ledande principerna vid de blifvande lärarinnornas utbildning vor0 väckandet af ansvarskänsla och kunskapernas meddelande i sädan form, att eleverna ständigt hade sin kommaride lä- rarinneuppgift för ögonen.
- Hvad de utgående elevernas framtida användning beträffade, såg tal.
ett godt omen för denna i det förslag till upprättande af kvinnliga småbru- brukarkurser, landthushillningsskolor och utvidgad skolköks- verksamhet, som nyss.
afgifvits af den kungl.
kommittén för den lägre landtbruksundervisninge~is ordnande.
Efter föredraget intogs supé, hvarpå gästerna anträdde återfärden till Linköping, synnerligen tillfredsställda med det lärorika besöket vid Rimforsaskolan.
Med denna ut- färd var programmet för kretsmötet genomganget.
Under mötesdagarna utöfvade Linköpingsborria en storartad gästfrihet.
Samtliga till.
niötet från andra orter samlade represehtanter och ombud niottogos som gäster i kretsmedlemmarnes familjer.
Dessutom var som afsluthing på första mötesdagen anordnadt ett samkväm, till hvilket de resande inbjudits.
Vid samkvämet, som präglades af den bästa stänining, höllos flera tal och utfördes sång.
Besöket i Linköping ar ett synnerligen angenämt minne.
A. Th. a ' ' Utlandet.
Parlamentsvalen i Italien.
Med anledning af de stundande politiska valen i Italien har den italieniska kvinnliga rösträttsföreningen genom sin ordförande., .. Donna Martini, utfärdat en uppfordran till kvinnorna att deltaga .i valen genom, att arbeta för de kandidater ', som äro for den kvinnliga rösträtten.
En kom- mitté har tillsatts, hvilken arbetar genom utsändande af bref.
och - upprop.
Föf första gången i Italien har en kvirina L ' deri kän ' da professorn i.
rättsfilosofi Terera La- briola - iippträdt ' på ett offentligt stort valmöte i Rom och talat för kvinnornas sak.
.
På Sardinien - har en del.
v+nän.
beslytit: att &amp; om demonstrationsyttring rösta pA författarinnan Grazia Deledda.
Detta kan ju e j ha niigon annan påföljd an ' att det kommer att p4 ett eklatant satt visa, - att det verkligen fiiines en opinion för den kviriiiliga rösträtten.
.Mari anser afven, att regeringen fatt upp ögonen: för.
det riktiga i saken och att den kvinniiga rösträtten .kommer att blifva en af de ' första punkterna.
p i.
det nya parlamentets program.
.
... ...
.
.
': .En mtkssdemonstration i Toroato. '
' ' Att den kvinnliga röslrättsrörelsen i Föonta Staterna på senaste tiden " tagit ett lifligt uppsving bekräftas af de " tätt komiiimde nyheterna om såval de framsteg som vin- nits - som orii- den.
lifliga -- agitation, som bedrifves.
Den storartade demonstratioii, som ilyligen ägde rum i Torötito;.
.
saknar ännu sitt motstycke. '
.
Y.
En deputation på omkring, 1000 personer hade begifvit sig till parlamentshuset för att ofverkinha en petition till premierministern.
Kamrai-na och förrummen vor0 till trängsel ofverfyllda af.
folk och.
flera af ministrarna kunde icke ' komiila in.
Premierministern yttrade, att om han haft en aning om deputatipnens storlek, sklille han ordnat mott tagandet på annat ställe.
.....
Torontos stadsfullmaktige hade petitiönerat om full politisk rösträtt för kvinnorna, och eri representant.
från stadsfullmäktige samt flera andra inflytelserika märl, bl.
a. skolinspektören Hon.
James L. Hughes, gingo med i depu- tationen.
Petitionen var undertecknad med 100,000 nanin- underskrifter från Ontario samt dessutom af organisationer, representerande ' 16,000,000 medlemmar.
Femton talare från olika föreningar höllo korta an- föranden.
Då en af damerna framhöll, att en vanlig in- vändning mot rösträtt för kvinnor vore, att kvinnorna vor0 för okunniga för att rösta, men påpekade att flickor nu er- hölle bättre undervisning än gossar, bekräftade skolinspek- tör ' Hughes detta på det lifligaste.
Torontotidningarna synas i hög grad imponerade af deiina väldiga niassdenionstration och af antalet föreiiimngar.
- och betydande personer, som togo del däri.
. '
- .. -.
.
.
National Women ' s social and Political Unioii.
Den mest stridbara .af de engelska kvinnliga rösträtts- föreningarna, National Woinen ' s Social and Political ' Union, har i dagarna hallit sitt ordinarie årsmöte i London.
För- eningen har under det si,stförflutna Aret varit stadd i en utomordentligt hastig tillväxt.
De penningmedel den.
uhder 1908 haft att förfoga .öfver äro efter våra förhållanden kolossala.
Totalsumn~an af gå teckningslistor infliitna me- del upilgår till $20,000, d. v. s. omkring 375,000 kronor it svenskt mynt.
Antalet ' möten, soni under åtet hållits i olika delar af landet, uppgår till ungefär 10,000.
Tillag- gas kali, alt om man sammanräknar den tid olika med- lemmar af föreningen tillbringat i fängelse för agitations skull denna utgör 8 år.
Medräknas de två föregående åren af föreningens verksamhet, ha medlemmar af den- samma aftjänat fängelsestraff uppgående till .. en samnianlagd.
tid af 20 åri.
.
.. .. AKTIEBOLAGET CIDRIL - 1 GEFLE - Bästa alkoholfria gppledryck.
Absolut ren naturprodukt.
I I 7 Telegramadr.
" CI ~ q L * ¶.
i Tel. 18 QQ, 18 ss
N y röstrattslitteratur.
.
.
.
...
.
.
.
- Och lik.som jag började min korta anmälan med ett LydiaP !ahlsfrÖm: ~.
S t a t s i n t r e s s e t och k v i n n a n s m ä t t.
: K. A. Sheppard: K v i n n a r ö s t r ä t t e n på Nya citat; ' vill - jag äfven sluta därmed.
Jag kan icke underlåta Zeeland.
G. Welin och Fridtjuv Berg: P a r t i u t t a l a n d e n att anföra det intyg om kvinnans vederhäftighet som med- .borgare, hvilket synes mig nbtan mest värdt att beakta för i k i i n n o r n a s r ö s t r ä t t s f r i g a.
" ~okförja~s-~ktiebola~et dem; som ha statens angelägenheter.
om hand: För kropps- EOS,, Stoc,kholm.
,.
det .är förunderligt ' med hvilket kllamod man bär arbetarkvinnan är lifuet lika tröstlöst slahigt Som fö-r mannen, andras olyckor.
(; Dessa ord af ~ostbj&amp;ki anför dr Lydia och ändå faller hon så sällan för fresteken att f@-gylla upp Wahlströin ' i denna sin nyligen utkomna broschyr om eländet med sprit -- en ansvarskänsla gent emot det kom- ~talsintress&amp; och kvinnans rlkt~ätt, ' och ' hon vi1 l därmed niande slaktet, som förtjänade annan belöning fran statens sida än ett intyg om omogenhet ".
påpeka, hur stor likgiltighet de " högre klassernas kvinnor!
ELLE N WESTER. '
visat för sina fattiga medsystrars ställning.
Saväl Dosto- jewskis ord som dr Lydia Wahlströms tillämpning aga.
.
måhända sin ' riktighet, men det är dock glädjande, att hon / (vinnoröstratten p2 Nyn Zeeland af .Mrs I (.
A. Sheppard omedelbart efteråt konstaterar, att en " förändring härutinnan består af en del samlade omdömen af framstaende män öfver d e verkningar den kvi " nliga rösträtten anses haft i alltmera borjar visa sigi1.
För oss.
alla, som kanna till dr Wahlströnis grundliga Nya Zeeland.
Det har visat sig, att äfven förutvarande kännedom om kvinnornas statsrättsliga ställning och hennes motståndare till: saken nu mist erkänna) att den är af godo.
konsekventa intresse för den kvinnornas i-örelse, hvars för- Den tredje broschyren, Parthttalanden i &amp; vinnornas nämst?
shreskvinna hon nu är, är det alldeles onödigt att rösfratfsfrdga, innehåller de uttalanden som gjordes af hrr utförligt hennes skrift.
I all synnerhet som den trafikdi.rektör G.
Welin för allmänna, valmansförbundet och bör läsas noga och därigenom torde kunna öfvertyga mera dr Fridtjuv Berg för liberala samlingspartiet vid det i än en, som kanske inom sig ödmjukt tänkt, att hon önskade Stockholm i höstas af Stockholms F. K.
P.
R. anordnade politisk rösträtt mera för egen.
än för statetzs skull därom, stora politiska mötet.
Det anförande, som då afven hölls att staten afven bör ha rent praktisk nytta af att göra sig af hr Sven Persson 5 socialdemokratiska arbetarepartiets till.
godo de (Inya kvinnliga krafter, soni erbjuda sig till ' vägnar, har icke medkomm.it i broschyren, på grund af &amp; t fosterlandet tjänstu. '
manuskript till detsamma icke erhållits, ehiiru broschyrens Det är roligt och instfuktivt nog att höra de invänd- tryckning i det längsta fördröjdes i väntan på detsamma.
nhgar, som gjorts mot hvarje reform af kvinnornas stall- De tre uttalandena refererades på ' sin tid i Dagny ning, och att se, hur dessa reformer sedermera befunnits i samband med det ofvannämnda mötet.
verka i god riktning.
- N..
.
F 1 -.
, En.
" hem koloni ".
.
vi återgifva .har nedan - utdrag Lir en artikel af den bekanta amerikanska förf$taren Upton Sinclair, hvilken han benämnt: det kooperativa hemmetn.
Öfversattaren har ansett sig böra utbyta denna rubrik mot " En hemkoloni,,, emedan af artikeln ej fram- g&amp;- något om det kooperativa i företaget men val dess art af ko- loni.
De delvis ganska djärfva och främmande åsikterna iro af och kunna möjligen verka impulsgifvande till nya iipp- slag i frågan.
-- liMycket sannta, sade jag, {loch i alla tider har hem- met stått &amp; samma punkt.
Och under tiden har maniien förändrats och kvinnan och allting omkring %dem.
Tag här ett exempel.
Ett ungt par, båda intelligenta och med utpraglad individuell läggning, .förälskar sig i hvar- intresse^ andra, d. v. s. hvar och en identifierar den andra med sitt ideal.
Så.
gifta de sig och sätta hushåll.
Om de häll- Jag talade häromdagen med en äldre herre, som sade ' delsevis satt sig in något i frågan förut, hyra de sig ett sig vara alldeles .. utanför de moderna rörelserna och hvilken ' par rum, äta okokt föda och lefva på idel kärlek.
I de Önskade vinna ' upplysning om desamma.
.
Han hade just flesta fall hafva de emellertid icke tänkt mycket 4fver ' läst ' i en tidning, att, ' en viss författare: .samtyckt till skils; saken och g5 till verket med förbundna ögon.
De hafva mässa från.
sin.
husti-u.
" Huru.
kan det komma sigll, vänner, som de vilja umgås med, och en viss etikett, som frågade han, " att-så många af våra unga, frisinnade män- de vilja följa.
För detta fordras ett mottagningsrum, en niskor.ej kunna finna lycka i äkten~kapet ?~ treflig matsal, vackra kläder och en hel del andra saker,.
" Jag känner ej tili förhallandet med särskildt dessa., ' och så skaffa de sig en tjänare, kanske två, och svarig- svaiade jag honom, ' men .i.
allmänhet ligier felet i det.
heterna begynna.
Ty nigon måste sköta tjanarne och se som yi älska kalla hemmet. ".
till att kläderna.
hållas rena och göra uppköpen.
och betala llHernmetli, utropade den andre!
(~Hvad ar det föi- räkningarna, o. s. v. ~ B n n e n, som i regeln är den skick- fel med hemmet?
Hemmet har funnits i alla tider.11 ligaste penningskaffaren af de två, sköter den saken på,
sitt eget sätt, d. v. s., .han tillbringar sina dagar, utomhys till sadana förfärliga .platser som helpensioner, och;: säker- och ser aldrig sin hustru anhat än när han är trott, af ligen äro de allra.
f@siktig&amp;e a f.
oss afven * villiga att skicka si-va sma till, en viil - .ansedd kindergarten.
.
.
Inte är affärer och då hon också är .tråkad af sitt hushåll.
Det måste anmärkas, att öfverallt ute i sitt arbete heller hemme.
uteslutande den.
plats, dar barne-n leka, ty kommer maannen .i kontakt med yrkesmässighet, hed det alla, skicka: vi.
våra barn.
utomhus,.
så snart kidi-et.
tillåter som är systenlatiseradt och, kombineradt .-och .specialiseradt.
det.
Hemmet, * nöjjiggör .iike f6r modern.
att helt.
&amp; h Har han intellektuellt arbete, kommer,.
han, ijfven, ' pA detta hallet öfvqvakg.
sina barn, ty äf ven deg mest omsorgsfulla område i beröring med yrkeskicklighet, med, män, som mor måste anförtro dem i sköterskans vård någon del.
.
.
.
tränat sig att tänka exakt och korrekt.
, A andra sidan qr af dagen.
" F&amp; öf; igt, .vi tala om hemmets afskildhet - k h.
.. helgd,.
.
.
hicmet, till hvilkit han pm kyäll~m ~åter~änder, ' .ohjälgligen och huf " tidsakligen, ett ahatörhem.
, Tjanaren är en amar och ändå.
f nies det väl ._.
knapp&amp; ett hem ' .bland de burg- tör, hon star på så lag kunskapsplan, att hon ej kan bl.
nare klasserna, som ej måste anva;; da sig af en till&amp; ' två yrkesskicl&lt;lig ' på något område, så högt uppdrifng som eller t:, .. o. m. ett halft dussin framlinga;,: som ' kanske våra iiioderna fordringar äro ..
Hon .hör till den utstötta komma från hvilka nästen och bakgator som helst.
och.
-.
.
.
och.
laster.
.
klass, för hvilken vetenskap och knappast heller civilisation föra ' med: sig vi, &amp; a e j hvad för slags r sjukdomar mak * .skulle -.
" men?
med ett hem är, efter hvad existera ' vanligen är hon tjänare, emedan hon ej.
ar nog för fabriksarbete.
Och naturligtvis är hustrun jag kan ' forst&amp; en plats, dar mor, far &amp; h barn kunna ocksa amatör: Hon har e j utbildat sig till hushållerska, mötas " i ' &amp; bete, hvila eller lek.
Men] ag tror ej, ?tt ett .hem h0.n föredrar att alltjämt syssla med tankearbete, fortsätta skulle ' förlora något af ' sitt värde som hem, utan snarare kuide uträttas an-,.
tvärtoni, om de s. k; h~sli~a ' sysslorna med sin musik och dela sin mans lif och intressen.
S$ konima barnen.
Då iipptäcker först amatorhus: norstädes, utanfö; hemmet, ' som.
.
hade till yrke att ...
.
.
i f.
folk, .- hallerskan riktigt sin stora okunnighet.
Hon har varit nöjd uträtta sådana sysslor och som stodo under ledning af per- på ett med så som nu hemmet skötts, så.
länge det endast varit soner, hvfika förstodo sig ' på att ordna hon själf och hennes man.
Men nu känner hon, att hon rationellt satt.
.
I pensionat och hotell göres detta.
Men.
där göres med, nödvändighet miste dana sig själf till en yrkesskicklig husmor.
Med detta menas naturligtvis, att hon får ' lämna det endast på förtjänst och af folk, hyilk.
intressen äro- helt sina drömmk- bakom sig och lefva ett lif för.
sig och andra än våra &amp; h hvilka ofta profitera ' oskiligt på detta är-.
bete.
Hvad jag nu tänker mig, är ett hkell.
eller pensionat, hennes nian ett annat.
Mefl de nervösa och lifliga temperament, som vårt hvilket äges icke if en särskild innéhafvare ' utan af gä- moderna, intellektuella lif.
skapar, kan nian nu tanka sig sterna själfia och som skötes och förvaltas af en utveckling af saken på två olika sätt.
Hafva både nian som också äro .gäst&amp; och ' hvilka således hafva det största och hustru tillräckligt tålamod och verkligen försöka ana- intresse af att.
få.
allt.
arbete väl och ordentligt gjort.
N u hör jag nigon komma med den anmärkningen: lysera förhå !landena, komma de kanske till e " riktig upp- det skille vara alldeles utomordentligt, endast ' det läte fattning af de orsaker, hvilka tvinga hustrun till hushallets släpgöromål och göra, henne så godt som till barnpiga sig göras. "
Mitt svar är helt enkelt:: .Det kan göras .. Min familj och jag ha vridit och vändt '.
på frågan i ur stånd att kunna sysselsätta sig tyed nagot annat, De måste då komma öfverens om ömsesidiga eftergifter, be- sex år.
För omkring ett ar sedan - beslöt; vi a$ taga.
i tu sluta, att äfven om d e blifva ckilda i det förut gemen- med saken.
Vi kommo öfverens om att det icke hjälpte samma intellektuella arbetet, de ändå skola försöka: uppe- att ' sitta och drömma om huru lyckliga män och kvinnor hålla en verklig gemenskap och att de tillsammans skola skalle bli i framtidens kooperativa hem, utan att vi måste hjälpa till- att befria så val sig själfva som sina barn från g å ut och söka.
rätt på ett halft dussin likasinnade och verkligen, sätta i gång med att ' etablera obehaget.
af ett qnatörheni.
Om de å, andra sidan icke lyck^&amp;,, att - se klart på siken, skola.
de skylla svarigheter en hemkoloni.
Vi lyckades äfven finn; flera personer, .hvilka.
och, .brister .p5 hvarandra och snart tröttna på hvarqndra.
hvilka redan.
haft samma idé som vi själfva, For att " .undvi ka dessa.
slitningar behöfs ett nytt: slags.
icke samlat sig kring en bestämd plan.
~ a &amp; ~ l ~ c k a d e ~ hem.
Vi äro ' det, tjugonde århundradets människor, vang emellertid snart att förena dem alla.
kring samma idé.
.
vid det tjugonde århundradets nöjen och det tjugonde .år- Nästan alla ha de n i också vänner, hvilka intreseradt hiindradets uppfinningar, och dock skota vi våra hushAl1 vänta p å.
att få se vira planer realiserade for # att sedan O följa i våra.
fotspår.
efter det adertonde århundradets metoder.
.
.
.
.
.
...
Nu hör jag kritikern.
saga: IlNi skola aldrig kunna.
Principen om hemmets afskildhet och helgd är .något.
som, de flesta ännu omfatta.
Men hvad - är.
det då, son?
skall göra.
alla till lags, det kommer.
att bli lika ' många viljor.
.afskiljas för hemmet och hvilka saker.
skola uträttas .i.
ett som kolonistq- fl ... Om det vore et.t par .sekel tillbaka i hem, från hvilka utomstående böra utestängas?
Säkerligen tiden, skulle jag medgifva styrkan af denna invandning.
är det icke kokandet och ätandet, ty vi bjuda våra vänner Men när d&amp; nu är sa, att v i i allting utom i vårt hemlif.
till middag, och hemmet ar ett hem i alla fall, och omstän- äro det tjugonde seklets människor med det- tjugonde sek- digheter göra ater, att ofta de mest hemkära måste äta p i lets sätt att .tänka och detta förslag om en.
hemkoloni helt hotell och restauranger .. Icke heller barnens uppfostran enkelt är ett försök att föra upp vårt hemlif på detta samma ske,r i-nom hemmet,, ty: vi sända våra barn till skolan, äfven tidsplan, så ar jag öfvertygad om att saken kan realiseras .., ad ' ' ' ' ', ' ',.
I
Men vi måste tillämpa demokratiens ' metoder.
v i skola införa enkelhet och sparsamhet i liar kolonis mate- riella förhållanden, och i våra ihtellektuella och sociala affärer ' vilja vi bli lämnade i fiped.
Vi sko1a " få lika sa mycket hemfrid som någonsin, och i de fall., där det m8ste uppställas regler, skall majoriteten bestämina dem, och de, som ej vilja lämpa sig efter dem, få gi % och bilda en an-.
nan koloni.
Om jag nigonsin haft några tvifvel på möjliggörandet af kbldniplanen, s i ha de alla skingrats, sedan jag be- vistat d; dussintal.
kommitt~sammanträden, som hittills hal- lits.
Där har jag mött ett trettiotal män och kvinnor, af hvilka jag blott sett &amp; t par förut och af hvilka endast en ä r min personliga vän.
Där fanns människor af alla slags yrken och de mest motsatta temperament, och nästan hvaknda en hade ett fullstindigt utarbetadt förslag för kolonien.
Naturligtvis vor0 de nästan alla olika.
Det var mycket roande att höra de framställda förslagen diskuteras och granskas och att gifva akt på hur s i småningom bland alla de stridiga uppfattningarna en majoritetsåsikt långsamt skapades.
Till slut kom den stund, d8 alla sagt, hvad de hidb att säga och man var öfverens.
Fråg8rna utreddes på det mest fridsamma säit.
Den första och viktigaste frågan, som kom till be- handling, var huru man skulle kunna ordna kolonien med uteslutande af tjänstefolk.
Hemkolonien måste bli banbry- tande på detta område, ty den tid kommer snart, då man icke för pengar kan fa en god tjänare.
Som det första steget till tjänarefrågans lösning och ett steg, utan.
hvilket ingeding kan göras, togo vi den regeln, att det ej far existera någon klasskillnad och att vi ej engagera någon, som vi ej kunna gifva samhällets alla privilegier.
Med detta menas ej, att man mkte göra kokerskan till sin vän, ty det är ej säkert, att man vill skaffa sig flera vänner.
Det menas ej heller, att man måste äta vid samma bord Som hon, hvar och en kan hafva sitt eget privata ' bord.
Men därmed menas, att när kokerskan icke är i tjänstgöring, äter hon i den gemen- samma matsalen och får uppehålla sig i det gemensamma läsrummet och musiksalen.
Ar hon icke en sidan person, som kan göra detta utan att väcka anstöt, får kolonien skaffa en annan kokerska.
Naturligtvis skola vi ha alla möjliga arbetsbesparande maskiner för hushållet, och vi skola.
hjälpa till att förenkla arbetet genom att äta enkel mat och bära enkla kläder.
Alla platser, där hushållsarbetet ut- fores, skola vara rena och trefliga.
Arbetstimmarna skola göras så korta som möjligt, och för att detta slag af ar- bete ej skall anses förnedrande, böra alla inom kolonien uträtta nigon del af defsamma mot betalning, antingen de behöfva pengarna eller ej.
Sedan alla dessa goda regler antagits, skola vi annonsera i skolor och läroverk för att finna den sortens personer vi önska.
Skulle lönerna visa sig för låga för att locka några sökande, kan jag ej tänka mig, att det finns nigot annat att göra an att höja dem.
För min personliga del väntar jag emellertid att kunna lefva i kolonien för en tredjedel af hvad mitt hushåll nu kostar.
Skulle det behöfvas, är jag dock villig att betala två tredje- delar för att få min kokning gjord af en i husliållsvete&amp; ' &lt; '.
skapen utexaminerad person och bli uppassad vid bordet af en bildad människa och för att mitt hem ej skall bli afskyvärdt för mig genom sådana syner, so111 jag brukade se, när jag studerade i Columbia och tidigt om morgonen sammantriiffade i biblioteket med ett halft dussin ria och beklagansvärda slafkvinnor, hvilka kröpo omkring p2 sina händer och knän för att torka golfvet åt mig.
Därefter kommer frågan om barnen.
Planen ar At af- skilja omkring tjugu acres land och dar ordm en p !&amp; At dem, hvars like ej finnes i denna världen och hvilketr för barnen skall förefalla som ett himmelrike.
En &amp; skild byggnad, som helt och hillet blir barnens, skali uppföras.
Allt skall vara inrättadt för dem.
Trapporna skda vara barnens trappor, liksom borden och badkaren och allt an- nat.
Naturligtvis skall det finnas centraluppvärmning, och belysningen och kokningen skall ske pil elektrisk väg.
Barnens etablissement skall stå under särskild styrelse och underhållas och betalas af föräldrarne.
Dessa ha natrir- ligtvis frihet att skicka dit sina barn hvilka timniar de be- haga och betala då endast- för dessa timmar.
Det beftof- ver väl knappast sägas, att det mesta möjliga arbetet vid barnens vård skall utrattas af mödrarna, hvilka betaias därför af kolonien.
Detta blir ingen imitation af en ssyl för föräldralösa barn, från hvilken föräldrarne u teslutas på samma gang som bläckflaskor och öppne eidstäder.
Vi ordna själfva med varden af vara barn, och allt skal ', blifva s8 fullkomligt som möjligt.
Med fullkonlligt nienar jag såväl i andligt som kroppsligt hänseende, i kärlek d - väl som i renlighet.
Hvarje niinut, som föräldrarne kunna spara, skola de vara där och hjälpa till, och när cie icke hafva tid, skall nigon annan, som de känna oc5 kuni~a lita pi, finnas där.
Barnen skola icke vara öfverIin ?naJ~: At en främmande irländsk barnpiga, son1 erhillifs geriom annons och hvars enda reference är nigra 3r2; f a: okänd, som önskat bli af med henne.
De styrelseledamöter som väljas af föräidrarce arf sköta barnens koloni, skola tillsatta en bofast läkare, Iivil- ken studerat barnhygien.
Skulle några af f6raldrcrne ej öfverensstämma med doktorn om ratta sättet att tvat$, föda och kläda barnen, så hafva föräldrarne sin frrlia fri .. het att taga barnet till sitt eget hem och sköta det p&amp; sig eget sätt.
Emellertid rakna vi på att få ett hundratal barn i vart lilla himmelrike.
Dar skola de få härliga baddar att sofva i och härliga badkar att plpska i och en hiirlig matsal att äta i och kindergarten utomhus och saii.dh5gar.
och gungor och trädgird att plantera i och verkstad att snickra i och ängar och skogar att ströfva i och iiii v&amp;- dare personer, som kunna berätta sagor och sjmg2 vissr och sysselsätta dem på bästa sätt.
Vi tro, att haren&amp; mor skall bli förståndig nog att lata sitt barn rätta sig efter de enkla regler, som äro nödvändiga.
V: sltalfa verkligen tänka på barnen, da vi utarbeta dessa.
Hemkolonien är nu verklighet och har icrvarfvat åt sig Helicon Hall, som förr varit gosskola i Engle \ \ - ooi!
M.
J.
Byggnaden rymmer omkring femtio Fersoncr.
Den ligger hogt; med utsikt at Pallisaderna.
9: Izzlft
D A G N Y dussin familjer äro redan inflyttade, och ett tillräckligt antal bildade och verkligt fina människor anmälde sig p i en enda vecka för att fylla alla platserna på arbetsafdel- ningen.
Landthushallningsskolan vid Rimforsa.
F redrika-Bremer-Förbundets la ' ndth~shallnin~sskola vid Rimforsa har i dagarna utsändt redogörelse för sitt första arbetsår ..
Den första lärarinnekursen tog sin början den 1 no- vember 1907, och som kursen är l l / s-arig, afslutas den nu .den 30 april.
1909.
Lararinnekursen afser att utbilda 1ä- rarinnor för landth~shallnin~sskolor för kvinnor, lärarinnor och föredragshallare för kvinnliga smabru karekurser, ledare af studieresor för kvinnliga småbrukare samt lärarinnor för såväl fasta som vandrande skolkök på landet.
~ilifälle till specialutbildning har icke gifvits vid denna första kurs, utan alla elever ha deltagit i samma undervisning .. Som skolan ju ar förlagd på landet och ett smilbruk är förbun- det med densamma, har skolans undervisning kunnat i det närmaste.
lämpas efter de förhallanden, som gälla för- de mindre småbrukarna, och lärarinneeleverna.
ha samtidigt med öfrig undervisning kunnat inhämta direkt erfarenhet om ett småbruks skötsel.
Under kursens sex första månader ha eleverna titfört allt arbete inom skolan (med undantag för en del städning af trappor och.
eldning af kaminer) samt allt arbete inom ladugård, svin- och hönshus; under de därefter följande sex månaderna, sommarhalfåret, bereddes emellertid ele- verna ledighet från en del arbete inomhus för att tid skulle vinnas för trädgårdsarbete och undervisningsöfningar, hvar- jämte de teoretiska lektionerna under denna tid endast före- kommo sparsamt.
Under kursens sista sex månader öfver- lämnades nästan allt arbete med städning och diskning åt tjänarinnor och da minskades afven elevernas arbete med renhållningen i kök och ladugård .. Lararinneeleverna, 20 stycken, vor0 vid kursens bör- jan fördelade på fem arbetslag för det praktiska arbetet; under kursens senaste tid har arbetats å fyra lag.
Skolans köksafdelning består af kök, skafferier, disk-, rum, förrådskällare och bakstuga.
I köket laga eleverna maten för skolans stora hushåll, som i hvardagslag består af 22 personer och 28 personer de dagar da småbrukare- .laget ej äter i småbrukarhemmet.
Enkel matlagning ingår hufvudsakligast i programmet, vikt lägges vid att i största möjliga utsträckning använda de produkter, som finnas på gården, framför allt trädgårdsprodukterna.
Undervisning meddelas äfven i slakt, bakning och konservering.
Alla rengöringsarbeten utföras af eleverna, som afven i tur och ordning ha uppsikt öfver skafferi, källare och f örråder.
Dukning och städning utfördes första tiden af eleverna, fördelade i stadningslag; dessa göromål ha emellertid nu öfverlämnats åt tjänarinnor.
Fyra elever åt gången sköta arbetet vid småbruket.
.En af dem städar i llstuganll, lagar maten, tvättar och ba- kar m. m., under det att de tre andra sköta ladugården, rykta och fodra korna, sköta gödselstaden samt ha hand om kalfvarna, grisarna och hönsen.
Mjölken.
separeras och .smör och ost beredes.
FÖP närvarande har skolan 5 kor,.
2 ungnöt, l.
kalf, 7 grisar och ett 20-tal höns.
Det.
till småbruket hörande landtbruket skötes af en gårdskarl.
Eleverna deltaga endast undantagsvis, såsom under skörd- och bärgningstiden, i det egentligi landtbruket.
Trädgården består af fem små täppor, hvardera c: a 300 kvm stor.
Hvarje liten tappa skötes af en elev, som för1 egen bok öfver afkastningen.
Redan anläggningsåret gåfvo trädgårdarna ett godt resultat och $kolans behof af gr6nsaker blef fullt tillgodosedt.
, En del gamla fruktträd.
.
finnas och nya ha planterats.
PA slöjdafdelningen meddelas undervisning i olika ar- ter af slöjd, i enkel sömnad för hand och med,maskin, enk- lare väfnad samt nagon konstväfnad, strumpstickning m. m.
I förbindelse med lararinneelevernas pedagogiska ut- bildning står den husmoderskurs, som anordn-s vid skolan ' sommaren 1908.
Eleverna vor0 fem till antalet o.ch del- togo i det praktiska arbetet jämsides med lararinneeleverna a samtliga skolans områden.
.
.
Ny kurs för lärarinneelever börjar den 1 oktober 1909.
Kursen räcker två år och ansökan om inträde ställes till Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse .. och insändes under adress Laiidthushållningsskolan, Rimforsa.
Ansökan bör vara inlämnad före den 1 juni.
Afgiften för undervisning, logis, kost och lyse utgör 600 kronor pr år.
En del af de elever, hvilka nu genomgå kurs vid Rimforsa, hafva redan erhållit anställning: en vid landt- iiushållningsskola för kvinnor, en vid slöjdskola förbunden med skolkökskurser, en vid barnhem, en vid kolonitrad- gård, en såsom lärarinna i väfning, en vid tradgardskurs.
Endast ett fatal äro ännu 1ed.iga att genast antaga an- ställning.
Sommarkurserna i Umsala I nbjudan till deltagande i 1909 Ars akademiska sommar- kurser i Uppsala har i dagarna utgått tillika med fast- ställdt program.
Kurserna, hvil ka.
hållas i universitetets lärosalar och institutioner) öppnas måndagen den 16 augusti kl. 1 e. m. med en föreläsning af universitetets rektor prof. H. Schuck och afslutas måndagen den 30 augusti.
Följande föreläsningar komma .bl.
a. att hållas: A.
Ur den svenska odlingens utveckling: Prof. N.
Edén: Om det svenska statsskickets historia.
Prof. O. v. Friesen:.
Grunddragen af det svenska språkets historia.
Intendenten N.
E. Hammarstedt: Bostadens historia.
i Sverige.
Prof. H. Lundström: Ur den svenska kyrkans liistoria.
Prof. A. Noreen: Den svenska bebyggelsehistorien belyst af ort- namnen.
Doc. J. Roosval: Hufvuddragen af den svenska konstens historia.
Prof. H. Schiick: Ur den svenska litte- raturens och andliga odlingens historia.
Doc. K. Stjerna: Om den förhistoriska odlingen i Sverige.
Skriftst.
E. Sveii- sin: Det svenska väldet, dess uppkomst, tillväxt och af- tagande.
Prof. N. Söderblom: Svenska from hetstyper.
Doc. K.
G. Westman (event.
): Ur den svenska rättens historia.
Dessutom.
skola under denna afdelning fö~eläsningar om möjligt hallas öfver äldre och nutida ekonomi samt öfver hednisk kult och tro i Sverige.
B. Biolag&amp;: Doc. S. Ekman: De svenska (l. europeiska) insjöarnas djurlif.
Doc. R.
Fries: Om kulturväxterna.
Prof. O. Juel: En kurs öfver kryptogamerna (med mikroskopiska demonstrationer).
Doc. H. Kylin (event.)
: Hafvens växtlif.
Prof. R. Sernander: Förevisning af botaniska trädgården ur utvecklingshistorisk synpunkt.
Prof. Wirén: Djurlifvet i hafvet vid Sveriges västkust.
C.
Fristående kurser: Prof. V. Hultkrantz: Svenska folket ur antropologisk synpunkt.
Prof. U. Quensel: Alko- holfrågan från medicinsk synpunkt.
Prof. C.
A. Reuter- skiöld: Om samhälls- och rätt ' sidéernas allmänna utveckling.
Prof. S. Wide: Greklands äldsta kultur.
Prof. K. Angström (event.)
föreliiser Öfver fysiskt amne.
Prof. Hj.
Ohrvall: nygien.
Som vanligt vid dessa kurser komma ' vid sidan af föreläsningarna förevisningar af universitetets bibliotek, museer, samlingar och institutioner, af domkyrkar) och dom -- kyrkans nya museum, af skolor m. m., att hallas på be- sfamda tider af sakkunniga personer: Diskussioner anordnas öfver lämpliga ämnen.
I sam- band med prof. Hultkrantz ' föreläsningar kommer en dis- kussion öfver rashygien att hallas.
För tillträde till sommarkurserna fordras inga som helst examina eller betyg.
Hvarje deltagare erlägger en afgift af.
l 0 kr.
.4nmalningar med tydligt namn samt uppgift om yrke och postadress insändas till Sommarku~.sernas byrå, Uppsala, som meddelar alla nödiga upplysningar.
Vart försök att tillmötesga Er bön om offentliggöran- det af Justina P: s porträtt har tyvärr stött på motstånd.
Den ärade insändarinnan vägrar energiskt att pryda Dag- nys första sida Imed sin fysionomi, och kanske bör man ej förundra sig öfver att en sa principfast personlighet ställer sig nigot misstrogen till en publikation, hvars huf- vudsyften hon ser sig nödsakad att konsekvent bekämpa.
Red.
af Dagny.
Hvita Bandets första byggnad i Sverige.
Genom cn kvinnlig donators, konsulinnan Ekman, storartade gåfva har Hvita Bandets Ostermalmsförening i Stockholm fatt egen lokal ute vid Värtan, en storartad byggnad med den härligaste utsikt öfver Värtaviken och Lidingölandet.
Byggnaderi, Vartarestaurangen kallad, som består af tre våningar, rym- mer förutom restaurangen och kaféet läsrum och bostads- våning, afsedd dels till bostäder åt tjänstepersonalen, dels till uthyrning.
Ett rum ar inredt för styrelserna inoni Ostermalms- och Restaurangföreningarna.
Den högtidliga in-.
vigningen ägde rum sistlidne torsdag, hvarvid fröken Emilie Rathou i ett kort tal gaf en öfverblick af nykterhetsarbetefs olika metoder, särskildt dess försök att genom inrättandet af nykterhetsrestauranger och kaféer gifva en motvikt mot krogarnas lockelser.
Den vackra restaurangen med sina rymliga lokaler torde icke endast vara Hvita Bandets första egna byggnad i Sverige utan ' afven i hela Europa.
Kvinnoklubben i Stockholm hade sistlidne mandag sam- kväm i sin lokal Grefturegatan 24.
- Aftonen var agnad åt diskussion öfver frågan: Hvarför upptagas icke oftare fo- sterbarn?
Ämnet diskuterades lifligt af de närvarande, och dirunder framhölls bl.
a. behofvet af en adoptivlag afven för Sverige.
Gustaf Holmbloms kappaffär.
Vi fästa vara prenume- ranters uppmärksamhet p i firman Gustaf Holm bloms kapp affär, Norrmalmstorg, Stockholm, hvilken tillhandahiller ett rikhaltigt lager af säsongens modernaste modeller.
Genom sitt solida arbete kan firman rekommenderas till det alka basta.
.
- - - - - - - - - - - - - - - - I Strömstads F. K.
P.
R. höll fröken Signe WolIter från Trollhättan tisdagen den 13 april föredrag p i kallelse af föreningen.
Fröken Wollter behandlade p i ett äskAdIigt sätt det kvinnliga rösträttskrafvets historia och redogjorde för de senaste erkännanden som kommit fragan till del från statsmakternas sida.
Efter föredraget, som lönades med lifligt bifall, tac- kade riksdagsmannen J. Crafoord för den klara och rediga framställning fröken W. gjordt i en af de nu på dagord-.
ningen stående viktigaste fragorna.
Det öfvertygande siit: hvarpå fröken W. tolkat sitt amne maste bära frukt, och att detta skulle bli en för vart samfundslif god frukt var hr Crafoord viss om.
fireantaan F. K.
B.
R. afhöll den 1 april en sällslzaps-.
afton, hvarvid en liten fars uppfördes, benämnd (ii röst- rättens tecken " och baserad p i fröken E.Wägners i Stock- holm vid festen för fröken Whitlock uppförda 4lEnquetc i Hades ".
Underhållningen gjorde stor lycka och inkomster.
tillföll F. K.
P.
R: s kassa.
Vid en föregaende sällskaps- afton har fru Frigga Carl bergs rösträttspjes, " När begreppen klarnan, upplästs.
Sprid Dagny!
-- - D A C N Y II Frägor och I svar.
Hvar kan man prenumerera på Dagny?
I I landets alla postanstalter och boklådor kan nian beställa hurit många ex. som helst.
.
.
.
Skall man allfid prenumerera d dessa sfiillen?
Ja, ifall man.
önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man ' alltid göra det.
Hvad kosfar Dagny i postanstalter och boklådor?
1)) I I Dagnys postprenumerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för1 / ~,2: 50för,1 / ~~~h1: 25f8r1 / 4~~.
Hvilka villkor erhdlla prenumeranfsamlare å Dagny?
.
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalspreniimerant.
.
11 Huru l skall man förfara för denne ro visions er- hall an de?
Sedan man samlat mins; 5 pren~meranter-, går man tiliväga på ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur niinga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under sanilarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenuniererar A närmaste postkontor (e j annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars ' och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgaende pr postanvis- ning sänder samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och fil1 hvilkef m i s kan man nummervis lösa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: DAG.NYS E X P E D I T I O N, STOCKHOLM.
B i l d a d flicka, som genomgå 8-klassigt läroverk och, .vista i Paris 11 /, år, söker plats.
Ar kiii nig i Franska, Tyska, Engelska oc Maskinskrifning.
Ager kontorsvan ' Platssökande få sina annonser infrtia i Svar till [IL.
201~, Svenska Dagbl, Dagny för hnlfvn: priset eller?
' / a öre pr mm.)
dets Hufvudkontor.
lats som husmoder i aktadt P hem där sådan saknas, sökes af - tt till stadgad Alder kommet frun- Kvinnlig filosofie kandidi med naturvetenskapliga amnc och.
med tjänstgöringsbetyg fri realskola, söker arbete vid skola Stockholm.
Man hänvände sig t Flick- och Samskolefören.
Byr Stockholm.- Rostrattslitteratur: Skrijter utgvna a f Centralstyrelsen i LandsförenYngen för kvinnan politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfragan 1905-1906.
.............................. -: 51,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: .Målsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ..................................................................... -: 51, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal ' rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: II It V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4 (,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .................. --: 2!
VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 4I Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn.
; ': .......... -: II Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fbgblad: N: o 1, Natanael ' Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- rätt .. ................................................................... -: O!
,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
....................................................... -: l (, 3, Hilnia Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt ?.
.............. - _- ................ -: l (, 4, Lydia Wahlström: Principerna f ö r kvinnans rösträtt ...... --: l (,, 5, Anna Whitlock: Hur bök den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rostratten?
................................. ' -: O!
,, 6; Lydia Wahlström: Lärdornar af den kvinnliga röstratts- rörelsen ................................................................ -: l (,,.
7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: l!
,, .8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den niivarande -: O!
situationen ...........................;.
...........................
Minneslista ........................................................................ -: O!
Georg Stjernstedt: Den.
svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 75) -: 6 (Gustaf A. Aldén: Svenska kviiinans konimiinala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: l (Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ...
.
; ................ -: 4E Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 25 Hilda.
Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 2E Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 2E -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .................................. Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras från F..
K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholml som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt.
Skicklig stenograf, kvinnlig, med färdighet i niaskin- skrifning, söker god anställning.
Svar till ilpraktik, 8 år ", under adress S. Gumzliiis ' Annonsbyrå, Stockholni, f. v. b.
Fotografer!
..
Skicklig negativ Retitschös, kun- nig i plåttagning, erhåller plats ge- nast.
Arbetsprof, rekommendatio- ner, eget foto.
jämte lönepretentjo- ner sandas till Ch.
Granbom, Os- tersiind.
Plats finnes genast LEDIGA PLATSER.
: immer, som är väl kunnigt i alla nusliga göromål.
På lön fastes ej ifseende.
Muntliga oc3 skriftliga - ekommendationer finnas att tillgå.
h a r till " A.
H. "
under adress S.
Skicklig kvinnlig sjukgymna: 3umaelii Annonsbyrå, Stockholm.
med utniarkta betyg och rekon mendationer önskar plats vid inst lid Göteborgs Kvinnliga Folkskole- p l a t s som husmoders hjälp tut, badort eller medfölja på res,; erninariiim ar ledig.
Ansökningar och sällskap i fint hem önskar Har förut varit assistent vid bac ' ore den 1 niaj.
bildad, af husliga sysslor intresse- orter.
Fina referenser från innc Göteborg i April 1909. rad flicka.
Ar van vid barn och hafda platser i familjer.
Bilje kan afven, om så önskas, undervi- märkt " Prästgård ", Prästnäs.
Sfyrelsen.
sa nybörjare eller hjälpa dem med läxläsning, Någon.
lön önskvärd, U n g, bättre flicka söker plats p i n i.
sjukgymnast, tysktalande men mera afseende fastes vid familj.
Har genomgått hu!
föredrages, får plats I utlandet ett vanligt bemötande och att bli hallsskola.
Är för öfrigt kunnig r.
1 maj.
Ansökn.
med foto., som ansedd som familjemedlem.
Svar alla i ett hem förekommande görc itersandes, samt uppgift på ålder till " Hjälp och sällskap ".
Sv.
Dag- mal.
Svar till ~~Familjemedlern~ n. m. insändes till Sv.
Dagbl.
an- Böda p. r. bladets exp.
ionskontor under 11s.-09 ".
i.
tjänstemannafamilj på landet för en palitlig; .enkel och frisk bättre flicka att deltaga saväl i, tillsynen och skötseln af .barn (den yngsta 3l /, ar) som ock i alla husliga sysslor, Anses som familjemedlem.
Svar med uppgift å 1öneans.pråk och referenser sändes till 111909 ", Stenungsund p. r. Föreståndarinne- egendom i Skane får mu- plats P ii sikalisk, undervisningsvan lara- P - P - rinna plats för kommande läsår, Bör kunna tala franska; elev flicka 9 af.
Lönevillkor 500 för läsår.
Vidare Nya hack.-Byrån, Brunke- bergsg.
3 B, Sthlm.
(S.
T.
A.
2248 66.)
p Rodenstamska Slöjd- och Hushållsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs:
Brann- skador särskildt fruntimmer, har det länge varit e ' For ka.i talis t er önskningsmål att .kunna öfverlämria virdcn sina var epapper och skötseln af sina affker Lit nägon person elle.
a institution, som med absolut ' säkerhet förenade punktlighet och nog rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom ?ris %illighet.
En sadan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdehing (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-9,.
Såsom smärtstillande ocl som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vird oc ' fördelande är Salubrin el förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponera ' lika förträffligt medel å bränn obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponge skador som A ' andra skador och ' tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notarial afdelningen utlottningar af obligationer och underrittar deponenten om Salubrinet användes en god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit iitlottad, samt Iiin STOCKHOLM.
till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
ligt bruksanvisningen och .a nar förslag Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelninger Aktiekapital 3,000,000 kr.
underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att, rantorna i in lämplig utspädning.
teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, son inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninger att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om e: r hos af Ivid Oskarshamns Ele- delningen deponerad inteckning genom underlåten förn else skiilk för falla, ersätter Stockholm~ Enskilda Bank därigenom upp~ornmen skada mentarlaroverk för Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositio nens värde, dock ej under två kronor.
-.
.
.
.
.
flickor.
.
vid blifva till hös&amp;hinen i909 tre.
.
.
.
.
lärarinneplatser lediga.
1) ' V i k r i a t ' med undervisrrings- Stiftelsen Kjellbergika Flickskolan.
.
skyldighet i engelska; franska och i Göteborg.
matematik ' på högre stadiet.
- ' Kom- utgifuen och redigerad af S W A QUINT ' utkom petens: högre lärariimeseminariuni mer 7909 i sin adertonde drgdng.
Seminariet omfattar 4 ett-årig; eller- motsvarande utbildning.
Lön 1,200 .i+-oncsr- jämte ' pensiombidrag.
afdelningar.
För inträde i AFDEL Ett rikt illustreradt nummer huarje u s c h, 31 .2) - Ordinarie .befattning med-.im- NINGEN I .fordras kunskaper mot veckor under dret.
dervisningsskyldighet i svenski .på svarande dem, som bibringas vid högre stadiet samt geografi och 8-klassig flickskola.
Bästa och lämpligaste läsning föp baril af all6 Studentskor kunna utao ' inträ naturkunskap: Kompetens och lön sam h ällsklasser, desexamen vinna inträde i AFDEL lika med föregaende.
. '
.
Ämnena.
.för.
platserna 1 och 2 NINii .I.
d närmaste postkontor.
Pris för Prsnumerera kunna, om så .befinnes lämpligt, InträdesansGkningar torde - on helt dr Kronor l: 65, halft d r 90 örs.
möjligt insändas före den 15 in kombi-eras.på annat - satt.
- 3): &amp; rdinsrie.
befattning med u - stundande maj.
de~isningsskyldighet ' inom .förbe- Närmai-e upplysningar meddela!
redande skolan.
Sökande-: bör ha af Semirtariets förestandarinna, adr Syster Agdas Sjukhem genomgatt högre flickskola.
och Södra Vägen 23.
Prospekt sinder Brahegatan 56. smaskoleserninarium.
Lön.700 kro- på: begäran.
Allm.
Tel. 52 57.
Riks.
Tel. 97 37. nor jämte pensionsbidrag.
.
STYRELSEN.
.
.
.
.
Ansökningshandlingar insändas -.
- FBrsPklassigQ Privat Sjakhemo - - till Styrelsen för läroanstalten före, Nord.
A.
B.
389 35 Tyst och sundt beläget.
Omsorgsfull sjukvård, trefliga m ~.
l maj.
Styrelsen.
God mathallning.
.
.
l ' ' ' ' - m. '
.
vid Vanersborgs högre läroverk för kvinnlig ungdom ar ledig att till- trädas vid nasta hösttermins början.
Af Iäkarbetyg Atföljda ansöknings- handlingar insändas till läroverkets styrelse före den 1 nasta maj.
Am- nen: Franska (företrädesvis), sven- ska och historia, alla på högre och mellanstadiet.
Kompetens: Högre lararinneseminarium eller motsva- rande.
Lön: 1,400 kr.
med två ål- derstillägg a 100 kr.
efter 5 och 10år.
- Ullgarn, Svenskt och Engelskt för hand- ocf maskinstickning samt.
till väfnad Hamburgergarn, Zgfir- och Kaster- garn, Carmen-, Tua- och Andalusia.
p r n till Schalar.
Oblekt, Blekt x h Crémefärgadt Fiskegarn till sardiner .. Glansgarn, Mattvarp, Mattskedar och finare Vafskedar, illt till lägsta priser i Axel Hlndersons Garnbod,.
HBtorget 13. ärarinnor, som önska platser dels för sommaren, dels för kommande läsar torde anmäla sig nu a Nya ~ n a c k.
- ~ ~ l r h, Brunkebergsg.
3 B Sthlm.
Etabl.
1887.
L oda hem pil landet, som önska mottaga sommarinackordenter, torde anmäla si 8 Nya Inack-B h ~runkebergs~.
3.
Efab.
1887.
Stor &amp; fragan.
- - - p ~tbildnin&amp;urser m. m.
Muntliga och skriftliga - 100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., äkta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhalles till 73 öre,.
10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
54 Drottninggatan.
Prenumeration i % Dagny ' ' Fredrika-Bremer-Förbundeb o Drstbninggataaaa 84.
Rikstel.
2762.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrlkai-B~emerrH: 5tb~ndets.
Sjuksk6terakebyP1: ' l: ~ n ~ e l 25.
&amp; Allm.
tel. 82 1 l. Rikstel.
68 ' 98: - A l.
- Fru Johaparia Kempe.
Af Sigrid Leijoizhufiud.
Riksuhgems beslut i den kvinnliga.
raattarbetsfsåg; an.
Samundervisningen i F8renta Staterna.
Fredrika-Bremer-Förbundets fj8ade kretsrnk M A * 73- Utlaondet.
Ny r8st~1~ds~itterat~u.
Af l (e h Wester.
En " AemkoBoni (l. Lanandthushållningsskolan vid Rim forsa.
Sonunnaaarkaarser~t~a i Uppsala 1909..
Notiser, F~renninngsmcdd~Ia~de~~: sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
I i
