# ID: svediakorp-per390
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,973
# sentences: 844
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
a.
,, ...
.
Telefoner: M m.
03 53.
Rik- 122 85. l o öre * Prenumeration sker såväl i .landsortep som i ' Stockholm A nirmaste postanstalt eller bok- handel.
.
Redaktion: Mästersan~iielsgatan 51, en tr. Prenumerationspris: 112 Ar.
kr.
2: 50,, 3: 501~14,, ..,, 1: 25 111 år.
kr.
4: 50 ' 14 Stockholm den 1 5 April 1 9 0 9.
N: r 1 5.
, Utgifningstid hvarje t ' orsdag: Expedition sch Annonskontor:.
Mastersamuelsgatan 5lt en tro Redaktör o. ansvarig iitgifvare: E L L E N: K L EMA N..
.
Mottagningstid:.
.
Kl. 11-12: Post- och telegrafadress: ' DAGNY, ~tockholm: Cthlni 1909: F. Englunds ~ o k t r.
- '.
2: a Arg.- '.
Annonspris:.
.
.. .l5 Öre per mm.
.
Eoke: spaltbredd 50 mm.
Marginiiannons.
under .texten 15 mm: s höjd per g h g 10: .-.
ggr 5 010, 10 ggr10Olu - Rahatt: 5 20 ggr 20 .. OIo,- 50 &amp; r .. 25 Vo.
.
Annons bor vara Aamnad Lenast måndag f. m. '
: Lifvet i ett kvinnligt college i Oxford ...
.
-- .-: utvecklas uiider gemensamma studier och sport; och den vänskap, som stiftas inom ett college ' s åldriga murar ellei i dess lummiga, hundraåriga trädgårdar, där vandrat och tänkt, blir ett band, som .ej bi-ister i ' lifvets.
.
, -, växlande öden.
.
Då några tiotal af år tillbaka.
universiteten .öppnade % afven för kvinnor, var det naturligt, att deras vistelse i ' universitetsstäderna skulle taga formen af collegelif.
' I: Oxford finnas för närvarande 4 kvinnliga colleges.
Be-.
tingelsen för att dar vinna inträde ar att hafva fyllt 1-8 år och att hafva tagit ' en förberedande examen; utländska-, St. Hildas Hall.
.
.
ngelskt collegelif har val knappast sin niotsvarighet i nigot annat land.
Den urgamla institutionen, att stu- denterna skola bo såsom helpensionarer i skolor, s. k.
.colleges, och - ej lefva det liberst~~dios~~slif soni vid andra.
länders universitet, ger en alldeles särskild prägel åt stu- dentlifvet i de gamla uiiiversitetsstaderna Oxford och Cam- bridge.
Mången kanske anser, att ett college nied, alla sina regler och föreskrifter utöfvar ett ' alltför stort tving 135 den studerande ~ingdoinen, inen den möjliga inskrank- ning i friheten, som denna institution innebär, uppväges mer an val af den samman hillning och kaliiratan-da, som E Ett college-rum.
Promenaddräkter Vid behof af dessa artiklar rekommendera.
vi en svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
in och Kappor cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt Med detta g&amp; fabrikats prisbillighet finnes ingen konkkreno.
0851 GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORG
174 - D A C N Y. -- ------ - -- -- --.
- -.
examina antagas, om de anses motsvara de engelska.
Vi- tebjudningar på sina egna rum.
Dessa tebjudningar spela stelsen i college brukar vanligtvis.
racka 3 eller 4 år, en stor roll i collegelifvet.
Det hör till bruket, att der, hvarefter slutlig universitetsexamen tages.
Undantagsvis första terminen på läsiret - d. v. s. höstterminen - alla emottagas dock flickor utan inträdesexamen för kortare tid, de aldre flickorna taga hand om de nykomna, ~lfreshersll, om.
de endast önska genomgå en kort, utvald kurs i - ett gå ut och gå med dem och bjuda dem på te o. s. v. eller ett par - ämnen.
De ämnen, som hufvudsakligen stu- Det ar en gammal college-fördom - som dock ej alitid deras,.
äro latin och grekiska, historia och engelsk litte- respekteras - att de nykomna- ej böra bjuda de iildrc raturhistoria.
Studierna ledas af en Iltutor ", soni gifver flickorna på te under den första terminen.
Med hvilken sin .elev en eller par lektioner, s. k.
~lcoachingll, i ' veckan stolthet är det ej man har .sitt första tekalas, då man bju- med uppsatsskiifning och genomgaende behandling af äm- der sina basta vänner eller lärarinnor; och med hvilkert.
net; fria .studier,- som ej äro ledda af en lltutorll, förekomma ängslan betraktar man ej vattenkitteln, som ställes pil eldei?
ej.
Vid hvarje termins slut insänder tutorn en redogörelse i den - öppna spiseln, och undrar, om den skall behag2 för sina elevers arbete till de respektive collegeförestån- koka, innan gästerna anlända.
Vid dessa tebjudningar är darinnorna - det ar alltid ett spännande ögonblick; då ocksa umgänget lifligast mellan flickor fran de olika col- man kallas in till föreståndarinnan för att få veta inne- legen.
hållet af tutorns redogörelse; alla se med ängsliga blickar Men kanske ännu mera typiskt för collegelifvet al.
mot dörren, som i tur och ordning öppnas för hvar och bruket att hafva s. k. llcocoapartiesl kl. 10 på kväller,.
en .. Aret ar indeladt i 3 terminer p i S veckor hvardera Då middagen ar kl. 7.30, skulle det egentligen ej beliöfvas - Michaelmp term: midten af oktober-midten af de- något senare ' mål, men i college har man alltid god aptit; cember; Kent.
term: - midten af januari-midten af mars; det kan handa, att mail blir bjuden till 2 ii 3 I1cocoa- Easter €k Trinity term: slutet af april-slutet af juni.
parties11 på en enda kväll.
Plikten för de äldre att m &amp; - - Det minsta af Oxfords kvinnliga colleges ar St. Hilda ' s hålla- de yngre förekomnier afven här.
Det hör till min- Hall.
Det ligger vid en biflod till .Thenisen, med trad- gen stackars llfreshersll erfarenhet, att hon blifvit bjuden gården sakta sluttande ned mot floden.
Från öfre vånin- till ett par ~lcocoa-parties~l, och då hon hvarken vetat nam- gen har man en vacker utsikt öfver botaniska tradgarden net på den flicka, som bjöd henne, eller kunnat finna - som är den äldsta trädgård i England - och.
bakom hennes rum, sa har hon öppnat fel dörr och stört en slri- den resa sig de majestätiska tornen af några manliga col- ten krets, som betraktade henne ined förvånade blickar.
leges.
St. Hilda ' s Hall har plats för ungefär 30 flickor.
Hon har försökt se obesvarad ut, men konversationen has Hvar och en har eget rum - men ej två såsom i Cam- gått trögt, trots det att hon ansträngt sig att, tala om böc- bridge - och detta rum Tår då tjana till sofrum så val ker och taflor och hur finurligt sangen förvandlas till en som till arbetsrum och förmak.
Morgontimmarna arbetar bekväm schäslong) allt i väntan på att chokladen skulk man dock vanligtvis i en gemensam sal, det s. k. ncornmoii- koka, hvil ket ofta dröjer ganska länge.
Slutligen Iiimr~ar roomi1.
Alla måltider intagas gemensamt.
hon rummet, och i hopp om bättre framgång knackar hoii Kl. S ringer gongongen, och alla flickorna komma på nästa dörr.
Men da alla blifva mera bekanta, går det ofta rnycket springande uppför trapporna till kapellet i öfre våningen, där morgonbön hålles.
Omedelbart därefter intages fru- muntert till vid dessa llcocoa-partiesll.
Det händer nagon kost.
Men på vägen ned till matsalen uppsnappas ifrigt gång, att man blir alagd att komma kostymerad, r,&amp; d&amp; första posten, som ligger utbredd på bordet i hallen.
Ett gäller det att med små medel åstadkomma största möjliga vanligt bruk i college ar, att de aldre flickorna, d. v. s. effekt.
En blommig gardin och dito sängtäcke samt ett de som vistats i college 2 eller 3 år - de kunna vara dunbolster kunna då få tjana till att skapa en rococodarri; yngre till åren - helt lugnt slå sig ned vid de dukade ett par gymnastikbyxor, en mjuk filthatt och &amp; gr2 stora silkespappersrosetter samt en eldgaffel som svärd @ ra er?
borden, medan första årets flickor, de s. k.
~~freshersl~, servera dem.
Hvarje fresher skall passa upp en af de utmiirkt medeltida riddare o. s. v. En halftimma för@ äldre flickorna.
Så fort bordsbönen ar öfver, ar det form- under skämt och skratt, chokladdrickande och ätande af lig rusning till sidobordet, där frukostratterna stå fram- en massa kakor; s2 ringer den fatala l / 2 l l-klockan, och satta, och ofta far man nara nog slass för födan.
Det hvar och en måste gå till sitt.
Men afven då inga llcocoa-parties11 föreliomnia, äro fordras en viss skicklighet att hastigt kunna rycka till sig ett par olika saker, ty den flicka man passar upp måste kvällstimmarna de trefligaste i collegelifvet.
Då sitta ofta få fördelen att kunna välja.
Först när man sett till, två vänner tillsammans framför den sprakande braszn och att hon fått ' all ' hvad hon önskar, kan man lugnt sitta arbeta i lugn och ro.
Och då klockan slår 1C, sattes ned och njuta af sin frukost.
Det hör också till % bruket, vattenkitteln p i elden, ty te eller choklad kan nu ej usid- att den äldre flickan, då hon lämnar college, böi gifva en varas, och så består den ena socker, den andra kakcr o. s. v., allt är gemensamt.
Och så följer en treflig prat- present åt - den llfresherll, som passat upp henne.
.
: På förmiddagen går hvar och- en till sina föreläsningar stund, medan man väntar på att vattenkitteln ska2 koka.
eller llcoachingll eller arbetar på egen hand.
Mellan kl. 1 och Det ar under sådana stunder, som vänskapsba~den kr,y: as 2 serveras lunch.
De därpi följande timmarna agnas i all- fastare; det är till dessa kvällsstunder framför brasar, niiac mänhet åt sport eller promenader.
Kl. 4 ar tetimman.
Te blickar tillbaka med saknad och vemod, da man iamnzf.
star framsatt nere i matsalen, men oftast hafva.
flickorna collegelifvet bakom sig. '
.
.
.
.
175 D A G ' N.
Y Vid de engelska collegen förekommer mycken sport: tennis, hockey, men i synnerhet rodd.
.St.
Hilda ' s Hall har fördelen af att ligga mycket nara floden, och favorit- sporten är därför gifvetvis olika sorten flboating., hvilket innefattar vanlig rodd - nästan uteslutande med två åror - paddling af kanot samt llpuntinglf.
.1lPunt1 ar en lång, flat båt, tvär i både för och akter, soni stakas fram medels en eller två långa stänger, Det ser ut, som om denna manövrering vore eri helt enkel sak, men det fordras en viss öfning för att kunna styra val och hastigt svänga bå- ten rundt.
Innan man får tillåtelse att alls fara ut på flo- den, måste man gå igenom ett simprof på ungefär 50 m.
Men ingen får gå ut i båtarna, såvida ej en kapten eller två halfkaptener äro med.
För att antagas som halfkapten i rodd fordras att kunna ro fullkoinligt och afven sköta rodret och utdela order, hvilket inte alltid är så lätt i en smal flod med skarpa svängar och: ofta öfverfull med bi- tar; detsamma galler llpuntingll, dar.
man maste visa .sig vara fullt kunnig i båtens manövrering.
Man profvas två gånger af två kaptener och hvarje litet fel eller forbiseende observeras noga.
För att antagas som (hel-) kapten fhdras, att man skall kunna undervisa nybörjare och deni, som ännu ej tagit någon grad.
Vid kanotpaddling förekommer ej halfkaptensgraden.
Den basta tiden för rodd ar natur- ligtvis sommarterminen, då alla människor begifva sig ut på floden i båt, punt eller kanot.
Det finnes val intet härligare än att en ' varm sommardag taga sina böcker med sig ut i en punt, göra det bekvämt åt sig med en massa kuddar och så sakta- glida utför floden eller förtoja .båten vid någon af dess grönskande stränder.
Fast jag fruktar, att med läsningen blir det .ej så mycket af.
St. Hilda ' s Hall har liksom hvarje college sin val or- ganiserade brandkår med öfningar hvarje vecka.
Den dräkt, som flickorna då bara; består af knäbyxor samt.
en kort tunika af mörkblått ylletyg. '
Från andra våningen nedslappes ett brandsegel, och flickorna öfva sig att åka ned däruti) en och en eller två tillsammans; brandspru- torna pröfvas också.
Det händer ibland, att vatten sprutas så ymnigt öfver trädgårdsmuren, att det ingår klagomål från förbipasserande, som blifvit alldeles genomdrankta; klättring i r&amp;-förekommer mera sällan.
Men utom dessa regelbundna öfningar kan det nar som helst hända - af- ven under måltiderna - att man hör den.
galla hvissel- pipan ljuda, och då måste alla, som tillhöra brandkåren, störta upp till öfre korridoren för att ställa upp sig till inspektion.
~llrhant allarm förekommer endast 1 i 2 gan- ger i terminen.
Då slås på stora gongongen, brandkårens medlemmar, iförda sina dräkter, sanhas i öfre.
korridoren, men alla andra, äfven tjänarna, nere i hallen.
Alla namn uppropas för att kontrollera att ingen uteblifver.
Just då man håller på att kläda sig till middagen, eller midt i natten, kan man få höra stora gongongen.
Om man då ej genast ' springer ned i hallen, blir man räddad och ned- buren af brandkåren, hvilket anses allt annat an ärofullt, kanske först väckt, om man ej lyckais vakna sjalf.
Det ar en löjlig syn man får s t nere i hallen vid sådana till- fällen, somliga äro iklädda de mest fantastiska dräkter, just hvad de som hastigast kunnat få.
tag uti, och alla se mer ' eller mindre yrvakna och besvarade ut.
Att hvar och, en .vet hvad som skall företagas ' i händelse af eldsvåda har visat sig vara.
af nöden vid de engelska collegen.
Mellan de manliga och kvinnliga studeriterna ar myc- ket litet umgänge.
De manliga auktoriteterna vor0 ganska mycket.
emot, att kvinnorna skulle få tillträde till universi- teten, och .nar college för dem först bildades, måste de omgifvas med en massa regler.
De strängaste af .dessa, såsom t. ex. att flickor ej kunde gå till föreläsningar utan en äldre person som förkläde; hafva nu försvunnit.
Men.
en del finnas annu.
kvar: .en flicka;.
som bor i college, kan ej utan att vara chaperonerad besöka ' ett.
manligt col- lege eller promenera i dess trädgård; ingen manlig indi- .vid, - ej ens en flickas egen far, kan vinna tillträde till hen- nes rum.
Det ar omöjligt att återgifva den blick ' af djupt ogillande.
man ' varsnar .hos ' den gainla.
.tjänarinnan - utan hvilken ett college ej vore hvad det ar - då hon annon- serar: (la gentleman to see you, rniss~l.
Hon later tydligt förstå, att hade det berott på henne,.
så inte skulle hon hafva låtit en.
man komma in0.m ett flickcollege ' s heliga murar.
Den stackars misstänkta.
manliga individen införes .emellertid i salongen, men .såvida han ej råkar vara far eller bror till den flicka hari önskar se, .får han ej.
träffa henn.e ensam; utan föreståndarinnan tillkallas för.
att åhöra konversationen ..
Man kan ej annat an förundra sig ' öfvei- dessa- ' föreskrifter i vår moderna tid.
En sak, typisk för collegelifvet, iterstår att namna.
Det är diskussionerna.
Den stora diskussionsklubben, ' (the Unionll, gemensam för alla Oxfords manliga ' colleges, där så många af.
Englands pohtici öfvat s i g såsom talare, innan.
de uppträdt i.
parlamentet, har varit modellen till en motsvarande kvinnlig diskussionsklubb omfattande de e De- fyra ' kvinnliga idlegen samt !l~xford ~ o.
i students .. batter ' hållas hvarannan vecka nied fyra talare samt därefter öppen.
diskussion.
Allmänna ämnen väljas hufvud~akli~en, men äfven politiska frågor upptagas.
Utom dessa mera officiella diskussioner har ' emellertid hvarje college sina igna ~debates ..
Dessa, äro af två siag:.
vanliga diskussio- ner, dar arnnet, valdt af presidenten och styrelsen, sattes upp några dagar .förut och de två talarna.
gifvas tid att förbereda sig.
De, som utsetts till talare, kunna omöjligt undandraga sig.
Men omväxlande härmed förekommer s. k. llsharp practiceu.
Då.
får ingen veta ämnet förrän samma dag diskussionen ager rum, och inga: talare utses.
Men hvar och en försöker att förbereda sig, ty man kan ej veta, hvem presidenten har utsett till offer.
Utan minsta varning uppkalla ' s nu i tur och ordning sex talare, tre för och tre emot motionen.
Det ar ett ' hemskt ogonblick, då man uppropas af presidenten och känner allas blickar rik- tade mot sig.
Hvad man förut tänkt ut.
att saga, brukar då flyga .sin kos och man känner sin hjärna s i tom.
Man kan också vara saker på, att har man några sympatier för den ena sidan, ' så ar ' det för den andra man blir ålagd att tala.
Förrän tre minuter äro gångna får ej talaren satta sig ned, afven om hon ej har något alls att saga.
De tre minuterna förefalla vid dessa tillfallen som en hel evig- hst.
Ett lustigt bruk ar, att flickorna aldrig uppropas vid sina egna namn utan vid för tillfallet uppfunna öknamn, ', '
som vitsa eller anspela på deras egna namn: en flicka, som heter Winter, kallas t. ex. (' the lady who is now in seasonn,.
o. s. v. Det dröjer då ibland en stund, innan man förstår hvem som åsyftas.
Ar skämtet bra, bidrager det till den allmänna munterheten.
Det gäller vid dessa diskussioner lika mycket att kunna gifva snabba repliker som att framlägga en grundlig utredning af saken, och skämtsamma infall hälsas med jubel.
Talarnas yttranden upptecknas af sekreteraren och uppläsas vid nästa debatt.
- Genom dessa diskussioner öfvas de engelska flickorna att uttrycka sina tankar klart och logiskt, och särskildt ssharp- practicefi har sin betydelse därigenom att den tvingar hvar och en att uttänka argument både för och emot motionen, då ingen vet hvem som kommer att uppropas för den ena eller andra sidan.
: Nigra - konturer af engelskt college-lif hafva här blif- vit framställda.
Men det väsentliga i studentlifvet i den gamla universitetsstaden, det som gifver lust i arbetet och munterhet i leken, kamratlifvet och värkkapsbanden, som stiftas, det är något, som ej med ord kan skildras; men för den, som en gång erfarit det, kommer vistelsen i col- lege att kvarsta som, ett af ungdomens vackraste minnen; ej ett.
dödt minne, som hör till det förgångna, men en lefvande.
verklighet, som sträcker sitt inflytande många år framåt, kanske öfver en människas hela lif.
.
M.
N.
Gift kvinna och de kom- munala rättigheterna.
enom pressen har i dagarna gått en notis af innehall, att Kungl.
Maj: ts ~efallningshafvande upphäft Malmö Rådhusrätts ' beslut att i den röstlängd för Malmö stad, som skulle följas vid stadsfullmäktigevalet sistlidne decem- ber, ej uppföra praktiserande läkaren i Malmö fru Malin Wester-Hallberg, trots det hon pa grund af egen debet- sedel.
betalat skatt till stat och kommun.
Då det möjligen torde intressera Dagnys läsare att erfara detaljerna i detta principfall, anföras här nedan fru Wester-Hall bergs skrifvelser: Till Magistraten i Malmö.
Uti den senast uppgjorda röstlängden för Malmö har jag icke blifvit uppförd.
Som jag emellertid anser mig lagligen berättigad att inom kommunen utöfva rösträtt, får jag vördsamt anhålla om den rättelse i röstlängden, att mitt namn däri införes.
Jag ar praktiserande läkare i Malmö och skattar, oberoende af min mans skatt samt på grund af sarskildt för mig utskrifven debetsedel, till stat och kommun för inkomst af nämda mitt yrke.
Ingen torde förneka, att jag är en välfrejdad svensk undersåte, och jag äger således, enl. 55 10 och 57 i Kungl.
Förord- ningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, alla af lagen fordrade betingelser .för att utöfva kommunal rösträtt.
De i aberopade lagrummen begagnade ordalag omfatta tydligen afven kvinnor och ära helt visst valda i det syftet.
Man har någon gång sökt därutinnan gifva den gifta kvinnan en sämre stallning än den ogifta.
Men därtill gifva lagrummen ingen annan anledning än möjli- gen den, att dcn gifta kvinnan står under sin mans mals- G manskap och således kan vara att likställa liicci er, oiriyn- dig.
Afven den fiktionen förfaller alldeles för den gifta kvinnan beträffande den egendom hon själf förvärfvar eller den hon pa grund af äktenskapsförord eller boskillnad äger själf förvalta på sätt kap. 9 5 1 Gifterniillsbalken nimera tittryckligen stadgar.
Men det ar just för sådan egendorii iag själf förvärfvat och hvilken jag till yttermera visso på grund af äktenskapsförord själf förvaltar, som jag nu kräf .. ver rösträtt, Till stöd för min mening ber jag att ytter- .ligare få åberopa Stockholms magistrats beslut den 10 mars 1903 rörande gift kvinnas koinmunala rösträtt.
Malmö den 30 nov.
1908.
Malin Wester-HaZlbergg Då magistraten ansåg sig ej kunna bifalla ansökningen, anförde doktor W.-H.
hos Kungl.
Maj: ts Refhde besvär i följ.
ordalag: Till Kungl.
Maj: ts Befallningshafvande i Malmöhus Ian.
Genom beslut den 18 dec.
1908 har magistraten i Malmö afslagit min anhållan att varda upptagen i röstläng- den för Malmö stad.
Ofver detta beslut, som bifogas jämte bevis om dagen, da jag däraf erhållit del, får jag vördsamt anföra besvär.
På grund af äktenskapsförord äger jag ensam att förvalta hvad jag genom eget arbete förvärfvat och ilar således rätt att liksom hvarje annan själfstandig och fu ' il- myndig person ikläda mig ekonomisk ansvarighet, ingå för .. mögenhetsrättsliga förbindelser samt tala och svara inför domstol.
Såsom läkare har jag förvärfvat beskattningsbar inkomst och har blifvit för denna inkomst påförd skatt till stat och kommun, som efter mitt förmenande rätteligen och lagenligt upptagits a särskild debetsedel.
Jag innehar således alla de kvalifikationer, som enligt kommunallagen erfordras för utöfvande af rösträtt inom hemkommunen.
Och samma kommunallag, den enda man i detta full har att skaffa med, oberoende af skattelagarna, hvilka ej i der, förma ändra en bokstaf, lägger icke uttryckligen något h i n der i vägen för gift kvinna att utöfva rösträtt.
Den har icke ett enda ord, som kan innebära sadant hinder, men i den föraldrade uppfattningen om den gifta kvinnans rin- derordnade stallning, hvilken uppfattning dock nu torde hafva börjat förlora sin allmakt, har man hämtat anledning att anse gift kvinna inkompetent att rösta för egendom, som lagen förklarat henne kompetent att med fuil sjalf- ständighet förvalta och för hvilken just den skatt er !ägges, som grundlägger rätten att rösta.
På annat sätt är det omöjligt att förklara den skriande inkonsekvens, ja orätt- visa, hvartill vira eljes så samvetsgranna myndigheter s2 allmänt gjort sig skyldiga i dylika fall.
Men härtiil korn- mer enligt min mening ett annat förhållande, som syaes mig hafva bort föranleda en annan utgång af föreliggande fråga än den jag nu nödgats öfverklaga.
Redan gäller nämligen lag, som undanröjer miijiig- heten att tyda kommunallagen såsom hittills skett, i det numera ar uttryckligen stadgadt, att gift kvinna under sidana förhållanden, som nu äro i fråga, äger utöfva röst- rätt.
Jag yrkar alltså vördsamt, att Kungl.
Maj: ts Refhcle ville förklara magistratens af mig nu öfverklagade besitit icke vara lagligen grundadt samt föreskrifva, att mitt namn skall införas i nu gällande röstlängd för Malmö stad.
Öfver dessa besvär yttrade sig magistraten ock an- förde därvid endast, att den lag, som direkt tillerkänner gift kvinna med inkomst under egen förvaltning eger: de- betsedel (och som följd daraf kommunal r&amp;trabt), ej skilIle gälla förrän fr. o .. m.
1 jan.
1909.
177 D A C N Y I faktum och öppnar nya möjligheter för en snabb och lycklig slutbehandling af frågan.
Det väntas att möjligen utskottets utlitande skulle kunna komma upp till behandling i kamrarna någon Magistraten har framhållit, att Kiingl.
Kungörelsen dag mellan den 18 och 25 april.
Som antagligt har den 16 okt.
1908 icke träder i tillämpning förrän vid taxe- framkastats, att motståndarna ' till förslaget skulle kom- ringe.n år 1909.
Detta torde visserligen vara forniellt rik- tigt, men nämnda kiingörelse är ej någon ny lag, son1 ma att hänvisa till den utredning af frågan, som riks- står i n~otsats till föriit gällande, utan är endast afsedd +t dagen år 1.906 begärde.
Detta återigen skulle då tindanröja möjligheten af att tyda kommunallagen såsom kunna komma att gifva anledning till en interpellation hittills skett med afseende p2 taxering af sådana gifta kvin- till regeringen om hvad som vidgjorts utredningen nor, som ha inkomst under egen förvaltning.
Denna upp- samt om hvilken ståndpunkt regeringen htar till den fattning af den nya lagens innebörd framfördes ocksi vid debatten därom i Riksdagen, då en talare förklarade lagen kvinnliga rösträttsfrågan.
Anmodad att inkomma nied påminnelser i anledning af magistratens ofvannamnda förklaring anför klaganden slutligen: _ - d _ - _ onödig, darför att lag aldrig tillämpats nielsen ville fastslå.
skriften anfört.
Malmö den 26 _ - - _ - - enligt hans erfarenhet dittills gällande anriorlunda än hvad den nya bestam- I öfrigt vidhAlles hvad jag i besvärs- februari 1909.
M alin Wester- Haliberg.
.
Kungl.
1Maj: ts Befhde har den 10 mars 1909 fattat foijande beslut: Klaganden har år 1908 taxerats för inkomst af tjänst till 156 kr., och för inkomst af yrke till 3020 kr .. eller tillhopa 3176 kr.
För klaganden har utfärdats särskild kronoskattedebetsedel, hvari henne påförts bevillning för nämnda inkomst.
Enligt det- åberopade äktenskapsförordet har sagda inkomst utgjort klagandens enskilda egendoni, daröfver hon ägt råda. '? '
Vid sådana förhållanden är kla- ganden berättigad att vid allmän rådstuga deltaga i öfver-.
läggningar och beslut rörande stadens angelägenheter.
På grund haraf finner Kiingl.
Maj: ts Befhde skäligt upphafva magistratens öfverklagade beslut och förordna, att klaganden skall i stadens röstlängd upptagas för 31 röster.
.
- Det märkligaste i denna sak torde vara, att Malmö niagistrat, oaktadt fru W.-H.
pA begäran erhållit egen de- betsedel, likväl ej ' velat bevilja henne den därmed följande kommunala rösträtten, Sakens iitgång i högre instans visar emellertid, att det kan löna sig att ej stilla resignera för oriittvisor, utan med till buds stående medel söka få dem hafda.
Ur denna synpunkt har ofvan relaterade fall en principiell innebörd, hvars betydelse ej bör underskattas, fast själfva saken vid nästa debitering ej längre ar aktuell.
Konstitutionsutskottet tillstyrker Liberala samlingspartiets motion om rösträkt för kvinnor.
Från tillförlitligt håll har nu det tidigare om- nämnda ryktet om konstitutionsutskottets tillstyrkande utlåtande angående Liberala samlingspartiets rösträtts- motion bekraftast.
Konstitutionsutskottets samman- sätttiing gaf ju i och för sig redan förhanden att den kviiinliga rösträttsfrågan torde inom utskottet kunna rakna .på majoritet.
Detta ar nu äfven ett glädjande *) För iiridvikande af missförst5nd torde inåhanda böra på- pekas, att gift kvinna afven utan äktenskapsförord ar berättigad att sjalf förvalta den inkomst hon genom eget arbete förtjänar och för densamma sarskildt beskattas samt pil grund af denna beskattning erhalla koinmunal rösträtt.
Lagutskottets utlhtande i den kvinn- liga nattaxbetsfrhgan.
Lagutskottets utlåtande öfver de af hrr Clason och Furst i Forsta och Andra kammaren väckta mo- tionerna om bifall till den i fjol af riksdagen afslagna k. propositionen om förbud för ' kvinnors nattarbete inom vissa industriella företag föreligger nu i af- styrkande form.
Utskottet håller nämligen före, att bestämmelser sådana som de föreslagna torde bli till tvifvelaktig nytta för kvinnorna.
Kvinnornas ekono- miska.
möjligheter skulle komma att inskränkas, utan att det åsyftade målet med säkerhet vunnes, det nam- ligen, att kvinnorna skulle komma i åtnjutande af större hvila och vederkvickelse.
Till förmån för hrr Clasons och Fursts motioner ha hrr Rudebeck, Gezelius, Magnuson, Widén, grefve Hamilton, Jansson i Edsbacken och .Back Per Ersson, reserverat sig.
Af hrr Lindhagen och Petterson i Södertälje före- ligger en reservation till förmån för hr Lindhagens motion.
Reservanterna opponera sig mot den ' syn- punkten, som drar upp skiljemurar mellan man och kvinnor i stallet för att ställa den som kamrater vid hvarandras sida.
D Den af miljonärerna förordade ut- söndringen af kvinnoslaktet i förevarande fall ara, heter det,)) en uppfinning af ämbetsverkens, katedrar- nas och filantropiens socialpolitik.
Den goda afsikten är omisskännlig och värd det största erkännande.
Men den liar ledts vilse af fördomen.
Vid skapandet af botemedel mot det orida har det manliga nedblickan- dets ande sväfvat öfver vattnet.))
' O Till Dagnys Iisekrets i landsorten.
- Som Dagny.
önskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mal att tillva- rataga allas intressen på skilda platser, f4 vi här- med uppmana våra läsarinnor i landsokten a t f de, för att underlätta denna vår uppgiff, ville till tid- ningens redaktion.
insända sldana notiser, som utöfver lokalintresset innehålla saker a f vikt ' för k vinnorörelsen ' i dess helhet.
.
.
" Det evigt kvinnliga. "
D en infernaliska ironi, som med tilltagande ålder och världserfarenhet allt starkare utpräglade sig hos Goethe, skulle finna.
ymnigt stoff för sin grymma lek i eftervärldens satt att bruka honom som citat- kalla.
.De hyggligaste mänskor uttala i predikoton som varning för ofruktbart plugg: Grå, dyre van, grå ar all teori, men lifvets gyllne trad ar grönt, ' hvilka verser äro sammanfattningen af en serie frivola cynismer, med hvilka Mefisto kollrar bort en enfaldig studentpojke.
Och nyss hiinde det .näst intill otroliga, att en världsfrejdad svensk naturvetenskapsprofessor gaf luft åt sin stolta fortjusning öfver nutidens höga upplysning i de ordalag, som naivt skraflande brukas af ~ a u s t s åt löjet prisgifne famulus, den redbare hum- bugsakademikern Wagner: w i e wir ' s ' dann zuletzt so herrlich weit gebrachta.
At fall som dessa skulle Goethe som sagdt haft ogement roligt.
Men skulle det beredt honom samma njutning att åberopas som upphofsman till det i ohejd- ligt omlopp komna slagordet det evigt kvinnliga,?
Jag tror inte det.
Han har verkligen ingen skyldig- het att stå till svars för denna glosa.
Han har inte skapat den.
Hvem har då gjort det?
Viktor Ryd- berg sanktionerade den, men helt visst har den långt före honom uppstått i det allmänna språkmedvetan- det.
Sverige .har inte patent på den - nyligen såg jag i en dansk bok » det evigt I&lt;vindelige ».
Har.
föreligger från begynnelsen ett öfversattnings- fel, som med tiden urartat till en parodi.
Saken hänger på ett bindstreck, men Goethes bindstreck .betyda alltid något, stundom outsägligt mycket.
Hvarje person med elementarbildning tror sig kunna slutverserna i Fausts andra del och får val någon gång i lifvet osökt tillfälle att mysande an- bringa: Das Ewig-Weibliche zieht uns hinan.
fall betyder det mer an vare sig skalden eller ' hans många gånger sjutti.
uttolkare mäkta i ord återge.
Det ar troligen snarare en händelse an en tanke, som har.
förmått H.
M. Melin i hans Faustöfversätt- ning af 1872 att bibehålla bindstrecket:, Det evigt- qvinliga~.
N ~ S ' förut s har han parafraserat)) liebend- heilige Busserinnen3 med - saligt frälsta kvinnor, heligt älskande botgörarinnor.
, Det evigt-kvinnliga, ar visserligen en slafviskt trogen tolkning, men likväl når det icke originalet i högtidligt majestät, vare sig för ögat eller örat.
Detta beror dels på den tunna, ljusa klangen i wkvitin- lig~, .dels på saknaden af det utmärkelsetecken.
- stor begynnelsebokstaf -- hvarmed tyskan pryder till substantiv befordrade adjektiv.
Det kunde ju lätt sattas dit me6 skulle bara störa som en påträngande kursivering.
Hvad vill man då göra?
Låta bli att öfversatta Faust, om man kan slippa.
Hur sällsamt, att det ord, hvars blotta formella beståndsdelar kunna vålla så mycket studium och grubbel, åtnjuter den vidaste popularitet för sin strå- lande lättfattlighet!
Mänskligheten har blifvit oer- hördt begåfvad sedan Goethes enkla dagar.
Mysti- ska begrepp, som fordom satte myror i tränade tyska tankarhufvuden, handteras nu af den andliga under- klassen så vårdslöst som goddag och adjö.
Manga kuriösa omständigheter äro Förknippade med .det evigt kvinnliga)).
Jag nämnde, att termen betraktas.
som eminent lättfattlig, men daraf följer icke, som man skulle tro, att den äger en fixerad innebörd.
Hvar och en, som begagnar den, förbe- håller sig frihet att sticka under den en särskild me- ning men fordrar icke desto mindre att utan förkla- ring bli omedelbart förstådd, hvilket också - häp- nadsväckande att saga!
- i regeln inträffar.
Sagan om Babels torn har således ingen allmängiltig sym- bolik.
samhällen bara sig ganska bra med genom- Naturligtvis lägger han hufvudton på &gt;u Weib- förd språkförbistring.
liche », ty han känner raderna blott genom hörsägen » Det .evigt kvinnliga » betecknar en duglig hus- och anar inte bindstrecket, som förändrar situationen.
hållerska och dammtorkerska, en undergifven maka, » Evvig)) ar inte ett fattigt adverb, i tjänst hos en öm moder,)) hemmets genius, kort sagdt, men ett adjektiv.
Det ar adjektiv sjalf och intar genom också en damonisk medlem af demimonden, en katt- sin plats försteget i rang och betoning.
Detta slags likt lekfull flirtflicka, en sysslolös äldre dam, som bär adjektiv-komposita höra till Goethes djupt karaktär- omkring skvaller till teborden, och en känslofull, istiska stilegenheter.
De leda sitt ' ursprung ur hans ranklik fästmö.
)) Det evigt kvinnliga » består i att begär att, måste det an ske med våld, koncentrera som Alkestis offra lifvet för sin husbonde och det och pressa ihop.
Utan förklaring och ursäkt ställer består i att hemfalla åt konvulsioner, nar gemålen han upp två kanske direkt fientliga adjektiv intill vägrar medel till en ny hatt.
Det triumferar i tra- hvarandra och fyller ut det lilla mellanrummet med gedin och bespottas i skämttidningarna.
&gt;&gt;Det evigt ett streck, hvars meningsnyanser löpa genom en lång kvinnliga, yttrar sig i lögn och förställning, i blyg- skala.
Det kan betyda » och&gt;&gt; eller » men, eller » det samhet och kyskhet, i omättlig sensualism och kall oaktadt » eller » närmare bestamdt W.
I förevarande lastbarhet.
» Det evigt kvinnliga,, säger en med rörd,.
.
179 DA ' GNY vibi-eraride stamma och himlar sig.
det evigt kvinn- liga., ekar en annan n e d ett g i n och ryckerpå ax- larna.
Somliga beundrare af d e t evigt kvinnliga .. afls ' e det för ett vackert smink, som1 går bort om man tvättar sig; andra bedyra, att ränderna gå aldiig ur;.
Det hålles an för en vasensegenhet, sedan urtiden bofast i den kvinnliga organismen, an för ett under en viss historisk period uppträdande fenomen.
Det har varit bundet vid krinolinen och vid korsstyngs- broderade soffkuddar.
Nu kan det anträffas med.
studentmössa p2 hufvudet eller florett i hand.
Nu sattes det i samband med smala cigarretter - våra mormödrar demonstrerade det med snusdosan.
O Babel!
Allt detta bygger du p å en enda liten öfversattningsbock!
Mellan dina begrepp förekomma ihga bindstreck.
Detta utgör en af olikheterna me1- lan dig och Goethe.
.
Dock tycker - jag mig varsna en sammanbindande idé i .det evigt kvinnligas.
svagsinta förbistring.
Sta- dig förblir under alla det kvinnligas fluktuationer det evigas dekadans.
Från adjektiv till adverb, från huf- vudton till biton! '
Det har inte större helgd an i frasen slit mig slippa det eviga tjatet *.
Det inne- bar tydligen inga garantier.
Man .skulle finna det ologiskt, om någon sade: Jag tror på Gud, men tank om han inte finns i morgon.
De som tro på .det evigt kvinnliga.
gå jämt och ängslas för att det skall fljrsvinna.
Så ar det stalldt med den evigheten.
.
.
Det tillfälliga och jordiska kännetecknar samtliga ' ' rdet evigt kvinnligass inkarnationer, de - ' beprisade ' så2 val Som de bespottade.
Och det var det - som skulie ' ha frälst Faust, som skulle ha dragit honom upp.
i högsta ' .himlen?
Jag har ofvan rentvgtt Goethe - hvad han menade med det kyinnliga bör ingen un- derstå sig att gissa, men säkert var det något utom.- ordentligt stort, eftersom han aktade det värdigt att koordineras med det eviga, det verkligt eviga bortom alla provisariska evigheter.
Hur ar det änglakören sjunger öfver de heliga anakoreternas berg: Uns bleibt ein Erdenrest - zu tragen peinlich, und war ' er von Asbest,.
.
er ist nicht reinlich.
Nar en ung konstnärinna hade tecknat illustratio- ner till » Die Wahlverwandtschaften.
och ' framställt ' Ottilie med något för mycket af .Erdenresbl skref Goethe förgrymmad: &gt;De där kunna inte .komma loss från det låga och nedriga, från amman, ' från madonnan, och at det hållet vrida.
de ' allting, om man an önskar sakta aflagsna dem därifrån,.
.
.
Ett hårdt tal, ett hädiskt tal, Weininger före Weininger.
Korresponderar han fortfarande med vännen Meyei-, som va1 bör ha fått sig anvisad en aflagsen och.
blygsammare boning i Elysium, så h a i han dagligae tillfallen att upprepa sina förbannelser öfver ' menlösa.
karikatyrister.
HUCK LEBER. '
' N y kulturhistorielitteratur.
Mila Hallman: Danviksfolk, präster och vinskan- Fröléen Q comp.
1908..
Titeln på denna bok liksom på en föregående af samma författare tyder nästan val mycket på journalistens blick för hvad som .gör sig., åtmin- stone bland en icke alltför kräsen Stockholmspublik, nämligen den, som läskar sin sjal med .Glada ankan » och ~Södrans)) nyårsrevyer, i trygg medvetenhet om- sin ~bi1dni~g.r Det ar möjligt,.
att boken på detta satt vunnit publik bland dem, som eljest inte skulle se åt ett historiskt arbete, och detta ar ju icke att för- akta, ty man får val antaga,.
att den granntycktare läsekretsen, trots en afskrackande titel, lyckas hitta reda på det, som ar vardt att uppmarksammas.
At- minstone har det icke fattats recensioner, som gett den.
ratta uppskattningen af denna bok.
Ty föreliggande arbete ar inte en samling ak- tuella tidningskåserier öfver » Halmstail-lax och forte- piano., som man af titeln vore nog så frestad att tro, # det ar helt enkelt en serie kulturhistoriska studier från 16- och 17004alens Stockholm.
Hufvudstadens forna restauranter, fattigvård och kyrkliga förhållan- kar.
den presenteras har med oupphörliga citat ur otryckta kallor och i en form, som röjer en van skribent.
En historiker kan visserligen anmärka, att en eller annan.
gång röjes brist på studier i den tryckta litteraturen och att sarskildt första uppsatsen med dess rikhaltiga mängd af fakta kunde varit redigare disponerad.
Men å andra sidan bör ingen &gt;skråanda » hindra fackmannen från att tacksamt mottaga från främmande håll den källforskning, hvars mödor han bast är i stand att uppskatta och ' hvars resultat han - eller hon - visst inte alltid skulle kunna göra så » roliga », som har ar fallet.
I rådman Thesrnar, den frivillige t fattig vårds inspektören^ från Karl XI: s tid och ännu mer.
i Ladugårdslandskyrkoherden Rutström, den förföljde herrnhutarprasten, har.
förf.
för ofrigt så godt som upptäckt två.
nya, värdefulla personligheter åt den svenska kulturhistorien, den ene, så vidt jag vet, hit- tills fullkomligt okänd, och den andre kand mera genom en förvirrad tradition an genom verkliga fakta.
Rutström utgör bokens enda mera genom- förda karaktarsbild, .för öfrigt ofantligt mycket mera intressevard an sin afvenledes skildrade företrädare,.
den geinytlige Elisif » - diktai-en och Olaus Petri- biografen Hallman.
Förf., som här agnat tillbörlig uppmärksamhet åt Nils Jacobssons intressanta, nyut- komna afhandling om herrnhutismen i Sverige, på- pekar behofvet af en mera ingående studie öfver den kraftfulle, varmblodige Rutström, ett slags 1700-talets Wieselgren i oförskräckthet och förmåga att impro- visera på talarstolen.
Men sjalf har hon genom de ' synpunkter hon framkastar och de kallor hon be- gagnat banat vag för kyrkohistorikern.
Redan i det utkast hon tecknat har hon för öfrigt lyckats göra Rutströms gestalt för oss både mänsklig och sympatisk.
Det ar hennes egen sympati, som smittar, och detta beror naturligtvis på att hon kan meddela hvad hon känner.
Mila Hallman hör inte bara till de mycket få svenska kvinnor, som våga sig på verklig historisk källforskning, icke dilettan- teri - måtte vi få fler af den förra sorten!
- utan hon har.
också stil och temperament.
Att detta tem- perament ar afgjordt, kvinnligt, är inte någon brist; det betydei- bara en viss blick för detaljer och en förmåga att friskt saga ut hvad man därvidlag sett utan ängslan.
att förefalla naiv.
Ellen Fries har redan visat hvad kvinnlig forskarblick och kvinnligt temperament har att göra i den svenska historieskrifningen.
Och vi borde vara glada &amp; t allt hvad vi mera kunna få i den genren, vi som tyvärr ha så godt .om kompilationer och läseböcker, skrifna på 60- och 70-talens abstrakt oklanderliga och jämnstrukna tidningsprosa, men så litet, som verkligen ger en inblick i hur shistoria göres s.
» Jag var sexton år.
Jag hade endast en kiinsIa i mitt hjärta, och denna var dotterkarleken.
Min mor förtärdes af fruktan att se de osäkra tillgängar, på hvilka vår existens hvilade, förrinna ..
Jag behärskades af dessa intryck, då M.
09Connell in-.
fann sig för att till make föreslh mig en man, som var värd tjugutusen louisdorer i ranta, erbjBd ett ankeunderhåll på tretusen louisdorer och, som han icke hade nigon släkting eller något annat band I världen, icke skulle anse någonting kärare 211 sin unga hustru och hennes familj. » Så föijde ett möte mellan kontrahenterna, dir barnet förklarade, att hon icke hyste nggot t y c k för honom, att hon sannolikt aldrig skulle komina ztt göra det, men att om han ville trygga hennes för- äldrars lif och oberoende, skulle hon vara honom s3 tacksam, att hon utan motvilja gifte sig med honom.
&gt;Jag fordrade, att femhundra louisdorer i ranta en- ligt kontrakt, som undertecknades på simma gång som mitt aktenskapskontrakt, tillerkändes mina för- äldrar.
M. de Boigne förklarade, att t så fall skulle han icke gifva mig mer an tvåtusenfemhuridra 1 0 ~ 1 s - dorer i änkepension.
B Det upprörande i denna så typiskt franska ni- storia mildras knappast af att föräldrarna besvara henne att h d å noga öfvervaga det steg hon stod i begrepp att taga. » De Iato sig i alla fall nöja med att hon förklarade sig belåten - därför att Ron ingenting begrep - och togo sedan med god smak emot köpesumman för deras dotter af en gammal brutal afventyrare med förstörd halsa, en skrytsam uppkomling, som på samma g h g gärna ville visa En Tants beraftekev.
Grefvinnan de Boignes me- sin unga hustru och blef svartsjuk, om man b e u i ~ d r a ~ e moarer 1781 - 1814.
Hugo Geber 1908. henne.
Förf.
till dessa anteckningar, grefvinnan Adkle Man förstår efter detta så val den resignerade, dlOsmond, tillhörde på fädernet en gammal norman- världskloka tonen i denna bok, som för öfrigt ar disk familj med anor sedan Vilhelm Eröfrarens da- skrifven 1837, på äldre dagar, då hennes plagare gar och hade från mödernet irländskt adelsblod i var försvunnen, men » det närvarande var utan glädje sina ådror.
Fadern var en fattig fransk officer, mo- och framtiden utan hopp. » Trots allt kände hon V -: dern hofdam hos Ludvig XV: s dotter, madame Adelaïde, hof af att lefva i det förflutna, hvilket ju tyder?
; öfver hvilken hon ansågs ha mycket stort inflytande, att lifvet afven för henne inte varit utan sin lycka.
Xez och dottern, som föddes i Versailles 1781, var dar- därom tiger hon sorgfälligt; hon saknar talangei, för uppfostrad vid hofvet och hade den lille Dauphin att göra sin lefnads roman intressant, säger hon och hans syster, de sedermera så olyckliga barnen i sjalf.
skriftställare ar grefvinnan de Boigne heller Tempeltornet, till sina närmaste lekkamrater.
Famil- icke född till; alldeles som i Malla SilfverstoIpss jen emigrerade till Italien 179i och kom en tid att anteckningar stöter man här och dar på dec a !Ux vistas vid hofvet i Neapel, dar Adiile fick nya kung- societetsdamens oförmåga att ge sammanhmg vch liga lekkamrater, drottning Carolines döttrar, af hvilka öfverskådlighet åt de skiftande bilderna.
Massarj cf den ena sedan blef kand som Ludvig Filips gemål.
personligheter, betydande och obetydliga, rör2 sig Därefter följde en längre vistelse bland emigranterna stundom i boken nästan lika opresenterade och oför- i England, och slutligen ingick Adkle vid 17 års ålder medladt som på en » biograf. » Skada ocks;: ritt äktenskap med den femtioårige general Boigne.
Han anteckningarna afstannat just 1814, vid en tid, fr211 var son till en laderhandlare, hade skaffat sig en hvilken man ännu inte har godt om memoarer oerhörd förmögenhet som befalhafvare hos en ma- Men afven sådana de nu äro, ha dessa upp- ratthöfding i Indien, hade fått sina titlar från det teckningar mycket af intresse att bjuda pil f r k detta sardinska hofvet och behagade inte dö förrän 1830. sallskapslif, dar det hörde till goda tonen, att hustrmx Hur äktenskapet gestaltade sig, kan man få en före- alltid agnade särskild uppmärksamhet åt den utvalda ställning om af följande talande rader: älskarinnan, och dar man icke tyckte om barn, eme- '!)
181 D A G N Y dan detta skulle ha.
varit en alltför wborgei-lig familje- .smak., Förf.
ger en dråplig skildring af konungens wcoucherw, och hon bestyrker den närmaste omgif- ningens uppfattning af Marie Antoinettes förhållande till Fersen; hon har känt den berömda målarinnan m: me Lebrun, som hon beskrifver som vacker, en- faldig och behagsjuk, och hon har tidtals umgåtts med m: me Stael och Chateaubriand, hvilket hon na- tudigtvis särskildt uppehåller sig vid, utan att låta sig hänföras till någon större entusiasm.
Största historiska intresset anknyter sig till skildringarna af 181 4 och restaurationens verkningar p i d e forna emigranterna, som till det yttre försonat sig med kejsardömet, men alltid hållit sig på ett visst förnämt afstånd från Napoleons hof.
.
.
LYDIA WAHLSTROM.
F. Q.
P.
Ris första lifstecken.
.
För Dagnys läsarinnor ar F. Q.
P.
R. ju en redan kand företeelse.
Alla minnas säkerligen det konstituerande mötet i friherrinnan Bitterfelts salong, som på sin tid så tro: värdigt skildrades i denna tidnings spalter af det kända mär- ket Huck.
Leber.
Under vinterns lopp har emellertid för- eningen .icke vidare låtit tala om sig.
Ingen märkbar agita- tion - hvarken möten eller flygskrifter!
Och den bebå- dade veckotidningen ~~Qvinnans vail har icke synts till; icke heller ha samhallskurserna, agnade att klargöra den kvinnliga rösträttens osälla konsekvenser, blifvit igångsatta.
Men llhvad stort sker, sker tyst ".
Just i dessa dagar når ett rykte ut till offentligheten.
En af förenin- gens ' mest energiska medlemmar, som i flammande nit- älskan för den goda saken - den kvinnliga röstrattsrörel- sens bekämpande - icke skyr några ansträngningar) har satt sig i spetsen för ett företag, hvilket antages skola få vidtgående och välsignelserika följder.
Idén är visserligen icke ny - den, såväl som andra inom föreningen påtänkta arbetsmetoder, ar ju ett medvetet adopterande af F. K .. P.
R: s redan bepröfvade kampmedel, men såsom F. Q.
P.
R. nu sätter den i gång, skall den blifva imponerande till sina verkningar.
Det galler afläninandet af en petition niot den kvinnliga rösträtten, icke en larniande masspetition denna gång, man inser med rätta att det vore missbrukad kvinno- kraft att försöka.
öfvertrumfa de 142,128 namn som F. K.
P.
R: s petition för rösträtten på sin tid kunde framlägga, men i stallet för massan af namn blir det nu verkliga elit- namn, med omsorg utvalda bland välsituerade och blott inom slutna kretsar ' bemärkta kvinnor.
Från allmanheten.
I val borde få litet andrum, .nar den nu lyckligen genomfört den allmänna rösträtten här i landet.
Det kunde val vara nog - tycker man - med allt annat bråk, utan att också vår statsminister skall behöfva oroas med kvinnofrågor.
Men Fru Friherrinna, deniia gång liksom flera gånger förr har Ni visat Eder vara situationens herre -- jag me- nar härskarinna.
Ni har ånyo tradt fram till försvar för regeringen och hernlifvet och p å ett glansande satt demon- strerat kvinnans brist på polititisk mognad och politiskt intresse.
Med en beundransvärd gest har Ni pekat på våra helgonlika, sjalfuppoffrande mormödrar i svarta siden- kladningar och slatkaminadt hår inorii hemmets stilla vag- gar och sagt ut sanningen: se dar kvinnans uppgift. '
Jag kan här icke namna allt hvad som slagit mig med beundran i Edra uttalanden nu på sista tiden men miste särskildt tacka för den träffande liknelsen mellan kvinnans nyförvarfvade koniniunala valbarhet- och officers- fullmakten för ' den unge löjtnanten.
Ja, för visso, .liksom den unge officeren, om han utvecklar sig tillfredstallande, kan tjäna sig upp till att få föra befal på - ett örlogsfartyg, sa bör kvinnan genom iitöfvande af kommunala förtroende- uppdrag göra sig förtjänt af den allmänna politiska röst- rätten.
Men en sak, Fru Friherrinna!
Låt oss uttryck- ligen saga ifrån, att de kvinnliga individer, som icke varit stadsfullmäktige eller någonting sådant, böra under alla förhållanden hållas utanför rättigheten att hissa den all- manna politiska rösträttens befälstecken på sin skuta.
Och så tackar jag Eder för den intressanta psykologiska ana- lysen af kvinnans väsende.
Gent emot den kvinnliga.
sjalf- hafdelsens ovederhäftiga förmodan, att kvinnoröstratten i moraliskt hänseende skulle kunna blifva en faktor af varde, kommer Ni med genial intuition till den obestridliga san- ningeri, att niannen har starkare hederskänsla, mera för- måga att osjälfviskt offra det egna intresset för - det all-.
manna an kvinnan.
Men icke sant, då Ni visar tillbaka på de man, som i kamp för idéer offrat både ekonomisk stallning och sina barns framtid och därunder icke haft " n9gon lidelsefullare motståndare, icke någon tyngre black om foten an sin hustru, " då vill Ni icke blott gifva man- nen det pris honom tillkommer som det ideellas represen; tant har i världen, Ni vill också härmed ara fordna tiders kvinnor i svarta sidenkladningar, ' som visste att tjänstgöra som broms i framtitskridandets utförsbacke.
Hvart skall det: ta vägen, om också kvinnorna vilja offra sig för idéer?
Och huru Idargörande för den kviiinliga rösträtts- frågans läge ar icke i sin allvarstunga maning den erin- ran, som Ni nyligen framställt, att mjöl bör inarbetas skedvis i en deg.
Fru Friherrinna, Ni har gjort mycket för att häfda ratten af det som varit.
Men jag väntar mera af Eder.
Hvarför skall icke Sverige liksom England hafva en kvinn- lig antiröstrattsförening?
Någon eftergift åt tidsandan måste ju göras.
Organisation ar dagens lösen.
Och kan man tanka sig ett ädlare mål för en.
kvinnoförening.
an detta: att bevara kvinnan för hemmet.
Jag vet, att många, många skola fylka sig kring Eder.
Och med Eder som vår anförare behöfva icke hemmens kvinnor riskera nå- got nederlag.
Som nyligen, beklagligt nog, inträffat.
i.
England, da ronlanförfattarinnan Mrs Humphry Ward i en diskussionsduell rörande kvinnoröstratten snöpligt be- segrades af röstrattskvinnan Mrs Fawcett.
Men som sagdt, vi lita på Eder!
Fru Friherrinna) Ni har en gång inlagt en berättigad gensaga mot Stockholnis oförskämda pretention på att vara Sveriges hufvudstad.
Stifta en antiröstrattsförening och Ni blirl de sanna kvinnornas drottning.
Och Gefle blir den svenska kvinnovärldens hufvudstad.
Med beundran och vördnad W. Anderson.
.
. '
, Till Friherrinnan Fra Annie Akerhielrn.
Gefle.
Med förbittring har jag i tidningarna last om den mo- tion om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor, hvarmed hr Staaff oroat var regering, denna stackars regering, som ', 1 ' ' '
.
En bön till Dagnys Redaktion.
Låter det sig göra, så låt oss se Justina P: s fotografi i Dagny på första sidan nied någon vacker rubrik öfver.
Hon förstår ju lifvet " med den sanna kvinnlighetens re- ceptivitet. "
Det lät så vackert.
Vi ha bestämdt bra myt- ket att lära af henne.
Hon vill ju hålla vägen jämn för oss kvinnor, det värsta och svåraste arbetet vill hon, att männen skola uträtta, och det är alldeles rätt.
Hvarför ska ' de där nymodiga kvinnorna bråka och vilja vara med om sådant, som de ej förut deltagit i?
Nej då, världen är så utmärkt bra, som männen genom llkvinnans indi- rekta inflytandet1 ha ordnat den, SA att i den saken brister intet, och dess bättre ha vi kvinnor då så bekvämt och så lite ansvar.
Kara Redaktion, föreviga Justus, nej Justina P. var det, i Dagny!
Prenumerant. '
deltagarne.
Canon Scott Holland kommer att i sin pre- dikan behandla frågan om den kvinnliga rösträtten ur reli- giös synpunkt.
På aftonen predikar d: r Anna Shaw i King ' s Weigh House Chapel, Duke Street, Grosvenor Sq.
W. * ii inbjudan af rev.
E.
.4.
Russell.
Måndagen den 3 maj: Mottagning för %&lt;ongressined- lemmar i Women ' s Freedom League mellan 3-6 e.
nr.
I (1.
8 e. m. diskussion i King ' s College öfver ämnet: 111 Evad Shakespeare tänkte om kvinnorna ", på- inbjudan af Shake- spearean League.
Tisdagen den 4 maj: Writer ' s League inbjuder 1 Q B 12 författare bland de delegerade till en eftermiddagsmot- tagning i Waldorf Hotel. '
Program för London- kongressen.
Insänd litteratur.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Min värld, af Helen Keller.
Bemynd.
öfvers.
af Annie Anderberg.
- Kulturbibliotckcl: Svenska folket, 1809 och svenska folket nu, af Johan Bewrnan.
- Enkronasbiblioteket: Fideikommissarien till Halleborg, af Sigurd.
Aktiebolaget Hiertas bokförlag,.
Stockholm: Pompejis sista da- gar, af E.
L. Bulwer.
Ofvers.
af A. F. Dalin.
2: dra itppl.
Folkskolans Barntidnings förlag, Stockholm: Hjälten bland hjältar.
Charles George Gordons lif och stordad, sliIdrade för barn och ungdom af Marie Louise Gagner.
Albert Bonniers förlag, Stockholny: Sömnens sangeir, af Anna: Ekelöf.
- Pompejis sista dagar, af Edward Lytton Bulrvev.
Haft.
1 o. 2.
- Bonniers manadshafte för mars.
Det nu offentliggjorda programniet för Internationella röstrattsalliansens kongress i London upptager följande punk- ter; dock kunna ändringar möjligen komma att vidtagas.
Söndagen den 25 april: D: r Anna Shaw talar på efter- middagen i Rev.
Silvester Horne ' s Church, Whitefields, Tottenham Court Road.
Sympatiska omnämnanden om kon- gressen komma att göras i många af Londons kyrkor.
På aftonen är privat mottagning för kongressens funktionärer och delegerade i Lyceum Club.
Notiser.
Mändagen den 26 april: Fran 9,30 f. m. till 5 e. m.
-- mötesförhandlingar i St. James Hall.
På aftonen offentligt möte i St. James Hall, då Rev.
R.
J. Campbell kommer Sbdra Sveriges sjukskQterskeaiem B Land.
Den 1 a ?ril att tala.
Afven komma delegerade från de länder, där kvin- hölls afslutning vid Södra Sveriges sjuksköterskehem i Lund med de elever, som genomgått den föreskrifna 2-iriga norna beviljats rösträtt, att yttra sig.
Tisdagen den 27 april: Från 9,30 f. m. till 5 e. m. kursen, hvarvid till sköterskor i Hemmets tjänst antogos mötesförhandlingar i St. James Hall, hvilka följas af ett Anna Berggren, Magna Gauffin, Hilma Hector, Amy Fel !- offentligt möte på aftonen i Albert Hall.
Ordförande blir dorff, Elsa Johansson, Anna Klementsson, Elisabeth Lars- Mrs Fawcett.
Talare: Mrs Chapman Catt, d: r Anna Shaw, son, Maria Lenschan, Alma Lindblad, Anna Nilss~n, A r m miss Frances Sterling, mrs Snowden, mr Ramsay Macdo- Pontén, Hanna Skog och Magda Wiberg.
Af dessa har en erhallit anställning som öfversköter-a nald, M.
P.
Onsdagen den 28 april: 9,30 f. m. till 5 e. m. mötes- ska vid Nyköpings hospital, en som öfversköterska vid förhandlingar i St. James Hall.
Därefter officiell middag Landskrona lasarett, en som polikliniksköterska vid Lunds och mottagning i Prince ' s Restaurant med dramatisk och lasarett, en som afdelningssköterska vid Helsingborgs lasa- rett och de öfriga som vikarierande sköterskor under som- musikalisk underhållning.
Torsdagen den 29 april: 9,30f.
m. till 5 e. m.
Mötes- marmånaderna vid olika lasarett.
förhandlingar i St. James ' Hall.
På e. m. utfärd till Wy- Bland eleverna vid Södra Sveriges sjuksköterskehein combe Abbey School, där miss Dove mottager kongress- hafva Milma Hector och Ragnhild Carlsson, såsom redan medlemmarne, till Hampton Court, dar mrs Creighton ut- tidigare meddelats i var tidning, af Fredrika-Bremer-Pijr- öfvar värdskap, samt till Windsor, där lady Evard Chur- bundets länsstipendier för 1909 erhillit Malmöhus Iätx chill .tager emot gästerna.
På aftonen har inbjudning ut- och Blekinge läns stipendier.
gått från Women ' s Social and Political Union till ett möte i Albert Hall.
Fredagen den 30 april: mö tesf örhandli ngar som f öre- gående dagar till kl. 5 e. m. i St. James Hall.
På aftonen offentligt möte i St. James Hall.
Talare: Marchesa Elena Lucifero, mr H.
Y. Stanger, M.
P., miss Rosika Schvim- mer, rev.
John Ivory Cripps, miss Margaret Ashton samt någon tysk delegerad.
uppmanas vördsamt att ifrigt verka for Lördagen den I maj: 9,30- 1 2 ~ 0.
mötesförhandlingar.
i St. James Hall.
På e. m. utfärder till Oxford, Cambridge DAGNYS spridning genom viirfvande af och Roedean School.
På kvällen mottagning för delegerade i Men ' s League.
nya prenumeranter.
Söndagen den 2 maj: Vid eftermiddagsgudstjansten i St. Paul ' s Cathedral reserveras 200 platser för kongress- Vara ärade läsare
prra-~or och svar.
Hvar kan man prenumerera p&amp; Dagtiy?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera il dessa sfallen?
Ja,, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postansfalfer och boklådor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare a Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalspreniimerant.
Huru skall man förfara för denna provisions er- haffande?
Sedan man samlat minst 5 prehmeranter, går man tillväga på ett af följande satt: l) Antingen: Genom insandandet af prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenunie- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar i närmaste postkontor (Gannor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi onigiende pr postanvis- ning sander samlaren.
den stadgade provisiotien. '
Hvar, och fil1 hvifkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
I stadernas tidningskontcir ' och cigarraffärer sanit hos Dag- nys.
kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: Rösträttslitteratur: Skrvter utgiJza af Centralstyrtlsen i Landsföreningen för kvinnans uolitiska rösträtt:.
N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor.
ingifna skrifvelsen.
i Röstrattsfrigan 1905-1906 .................................... -: 50, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskap~t och, kvin+ nans ställniiig inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ..................................................................... -: 50, IV, Anna B. Wicksell: Oni kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .. ................ -: 25, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland ...... -: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstriittskorigressen i Köpenhamn ............ -: 10 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fbgblad: N: o 1, Natarrael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst-.
ratt .......;.
............................................................ -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhilla poli- tisk rösträtt?
.................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska.
rösträtt oberattigadt ?.
................................ -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bdr den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
..........................
.;.
..... -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga röstratts- rörelsen ............................................................... -: 10,.
7, Nigra manliga inlägg i den.
kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna o c h den nuvarande situationen ......................................................... -: 05 Minneslista ........................................................................ -: 05 Ge.org Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans konimunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: 1.0 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet p i Ensillre ..
.:.
............................ -: 25 Hilda Sachs: I (vinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Kleinan: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas eröstrattskraf ................................... Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras f&amp;n F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholni, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. ni.
samt dessutom onsdagar kl. 7 - 8 e. ni.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen rxris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt. '
DAGNYS EXPEDITION, Lärarinna STOCKHOLM.
I fPlatssiikandc få K u n n i g o. ordentlig flicka ön- skar medfölja familj eller en- sam dam till badort eller landet, att sköta hemmet.
Svar till " l Maj " sina annonser införda i Upsala p. r.
-- - - läsa med ni.jndre barn några tini- mar dagl.
Ar afveii villig deltaga i Iiiisliga sysslor.
Svar, inom 3 veckor, till fllararinna 25 ") p. r. Backaskog, Skane.
Dagny för fznlfva priset eller 7112 öre pr mm3.
.
Värdinneplats sökes i stad eller på landet af nagra och 30 års bildad flicka af god familj.
Kun- nig i matlagning och ett hems skö- tande, diverse sömnad.
Frisk, barnkär, praktisk.
Svar till % n i i Husmödrar!
Ung flicka, som pretentionerdd, under adress S.
Får plats .i familj i landsortsstad.
genomgått åttaklassigt läroverk Guniailius ' Aiinonsbyrå, f. v. b.
Göromål: hufvudsakligen skrifning och praktiserat i skolkök önskar i samt hjälp åt två pojkar med läxor.
och för utbildandet till skolköks- om husförestilndarinna eller Goda kunskaper nödvändiga i tyska, lärarinna, att mot fritt vivre f4 hushållsfröken söker battre an- wenska, musik samt on1 niöjligt, komma till någon.
egendom på språkslös flicka, plats (halst i Stock- .landet som husmoders hjalp ' och holm el.
närhet).
Ar kunnig i enk.
vana i stenografi och niaskinskrif- deltaga i matlagning, bakning m. och fin matlagning, sömnad m. m. ning.
Svar med fotografi, som itersiindes, till " Plats våren 1909 " m.
Närmare meddelar Svar till llSamvetsgrann 29 ", Hvet- under adr.
S. Gumzlii Annons- FRU LUNDQUIST, landa p. r. byrå, Stockholm f. v. b. Haga Kyrkogata 12 C., Göteborg.
musikalisk ung flicka önskar sommarkon- dition som lärarinna eller husmo- - - d e r ~ hjälp.
Svar till " Maj ", Helle- vi kstrand.
Undervisningsvan, LEDIGA PLATSER.
, -.
- En stadgad flicka S Ung bildad flicka, kunnig i sömnad, erhåller plats på landet under sommaren att g2 frun tillhanda mot.
fritt vivre och fria resor.
Svar till ((Fru M.~I, Norrkö- pings Tidms kontor, Norrköping.
Ung fru på landet i naturskön ' trakt vid Angermanalfven, söker som hjalp l Maj en enkel, frisk och gladlynt flicka af god familj, ' kunnig i matl.
o. bakning.
Sök.
hvilken anses som fam.-medlem, skall biträda vid skö- tandet af tvenne friska barn samt vid öfriga i hemmet förek.
göro- mål.
Jiingfrur finnas.
Svar jämte foto.
o. Iönepret.
till (Godt hemfl, Junsele.
Rodenstamska Slöjd- och Hushållsskolan prakkunnig (eng. o. franska) U n g, battre flicka söker plats i r i d.
sjukgymnast, tysktalande Hudi ksvall.
föredrages, fHr plats i utlandet faniilj.
Har genomgått hus- ung dam söker plats som mas- sös, sällskap och hjalp i familj eller hållsskola.
Är för öfrigt kunnig i !r.
1 Maj.
Aiisökn.
med foto som Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- hos ensam dam.
Upplysn.
hos alla i ett hem förekommande göro- itersandes, samt uppgift på ålder kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hernslöjds- Friherrin inan Schröderhiim, Jung- mål.
Svar till ~~Farniljemedlem~ff n. m. insändes till Sv.
Dagbl.
an- och Växtfärgningskurs.
I Böda p. r. frug.
23 a I. Sthlm.
ionskontor under G- 0911.
S
Depssi-tian.
...
&amp; skador.
.
.
Sparkassa, Sisom smärtstillande ocl fördelande ar Salubrin et lika förtriffligt medel å bränn skador som A andra skador om Salubrinet användes en ligt bruksanvisningen och a lämplig utspädning.
.
- KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, ' STOCKHOLM.
, ~ktieka~ital 3,000,000 kr.
1 Vid.
Linköpings Elementap Iikoverk for flickor.
...
.
...... .. YINGEN I fordras kunskaper mot svarande dem, som bibringas vid 3-klassig flickskola.
.
StYdentskor kunna utan inträ.
lesexamen vinna intriide i AFDEL.
UNG III.
Inträdesansökningar torde om nöjligt insändas f6re den 15 in.
itundande maj.
V~D .ELEMENTAR- Närmare upplysningar meddelas if Seminariets förestandarinna, adr, LAROVERK FLICKOR Södra Vägen 23.
Prospekt sindes blifva till nästa läsår trenne Iära-) å begäran.
ritineplatser lediga: STYRELSEN.
I ' FOR 1) Med und&amp;visningsskyldighet i franska och svenska p i högre stadiet samt engeiska på lägre.
Kompetens: högre Iäi arinnese- minarium eller däremot svarande utbildning.
Minimilön: 1500 kronor jämte pensions- bidrag.
2) Med undervisningsskyldighet i engelska och matematik p i högre stadiet samt tyska p3 lägre.
Amnena för såväl denna lärarinna som föregående kunna möjligen kombineras p3 annat sätt.
Konipetens och lön lika med föregående.
3) Med skyldighet att undervisi i alla i 3: e förberedande kl. fnrekonimande 5mnen.
Kompetens: folkskolelararinneseminarium 1 eller däremot svarande utbildning.
Lön: 1200 kronor jämte pensionsbidrag.
Fullstindiga ansökningshandlingar böra insändas till Styrelsen för läroanstalten f6re den 20 april.
Nord.
A.
B.
389 35 SIGRID.
WAGMAN F OTQG RAFI ATE L1 ER 3 UPPLANDSGATAN 3 (invid Norra Bantorget) kupper i det fria.
Förstoringar utföras.
I I ' arbetsomraiden.
a I I 100-tals bitar randigt bomulls- I - äkta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
-- Imgen politiskt intrcssernd kvinna b3r srrkriti Svensk Valhandbok, k n biista och billigaste handledni~igen i det nya valsättrts tilliimpnirr~ iiid ~tullJfullm3Pt; ~~i.-.
andstings- och riksdaysmnnnrival.
Fullt ' O-öres frimiirken.
P r i s rtrdlrst 3 iiw.
utredande och belysande.
~ornmissionärer nntayus mot god) rovision.
Enstaka och profrxernplriv mot .+ (I 3rc i.
' i-;. / / w a l f r e d Henrikssons Förlag, Uarberg.
Andelsägare i Föreningen Dagny tallas till o r d i n a r i e s a m m a n t r ä d e tisdagen - len 20 april kl. 7.30 e. m. ai K. F. U.
K: s lilla Stockholm.
STYRELSEN.
sal, Brunnsgatan 3,.
_ - - - Fredrika-Bremes-Förbundet: Drottninggatan 54.
Iiikstel.
27 62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Min.
k !.
48 X. Fredrika-B~emer-F8~bu~~dets SjaiikskBterskeb jr4 D TameOg.
25.
Rikstel.
68 98.
Alim.
tel. 82 2 ' 1.
- .- a -.
F .. - .- Innehållsförteckning.
- ' Miss E.
G. Wackrill proposes to accompany from 1 to 3 or 4 ladies as companion and guide on a tour iii any part of the British Islands, or on a visit to London.
Miss W a c k r i l l, ~ Gref Turegatan 51,l tr. Stockholm I Jtbildningskurser m. m. Owing to alternative arrange- ments, an answer before the end of ' Jluntliga och skriftliga this month is desired.
upplysningar genom tyg till förkläden, inneh.
2 met., - Folkskolans Barn tidning Pris fr.
Kr.
6 pr duss.
4.
T.
83 03.
Obs.
Hiss I.
1.
III m STOCKHOLM 3.
%rstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
Styrelsen.
summer Holiday Engagement.
Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition, 1 1 utgifuen och redigerad af STINA QUINT, utkom- mer 7909 i sin adertonde drgdng.
Ett rikt i l l u s t m d t nummer huarje vecka, 38 vid veckor under dret, Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan Basta och lampligcrste @ ning för bnvn af alla ram h &amp; Ilsklasser.
.
.
.
.
i Göteborg.
Prenumerera d ndrmaste postkonto p.
Pris för Seminariet omfattar 4 ett-higa afdelningar.
För inträde i AFDEL, ijelt å r Kronor 7: 65, ha&amp; dr 90 öm.
.,.
.
blifva nästa .läsår två lärariimebe- fattningar lediga med.
imdervis- I ningsskyldighet, den ena i kristeiv dom och.
svenska, .den.
andra i .och.
.historia, båda saval på i svenska.
mellandadiet.
' so.
.
' ' pil ' .det hö@e, samt -- dikjam.te .. i. franska eller.
ent gelska ..
Kompetens: Högre lärar- inneseminarium eHer motsvarande.
Lönegrader:.
.. 1,500,..
l., ' ZOO.
1.,900 (efter resp. .5. ar).
.
Skolan erlägger hela pensiqnsafgifiew och ' utbetalar.
af- Qnen .under längre franvaro vid af läkarebetig.
styrkt .sjukdoni .. Ansökni.i~gar,.
.åtföljda af .prästbetyg och läkarebetyg., stäilda till .styrel- sen insändas.
före den.
.15. april till Föresthdarinnan.
.
UMEA I I 1 1 Sveriges konfirmander tiiiägnadt af De Ungas Tidnings redaktion, har utkommit med sin tionde Srgana, 34 sidor stort; viirdefiilb, rikt illiistrerade textbidrag, omslagsteckning af nrtisten Alfred Frijs.
Priset för enstaka ex. är 15 öre.
När niinst 25 ex. tages p i rn g,ing, sr priset endast 15 Öre och hvart 1l: te ex. gratis.
Rekvireras friii - redrika-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
Dagens maammer BnaaachiUlen: Lihet i ett kvinnligt college i Oxford.
Af M.
N ' Gift kvinnan och de kommuinaila riitdigheterna.
Lr~gutsksbbe$s nbPiQande I den kvinnliga nattarbetsfrigan.
Konstit~tionsutsksttet tillstyrker Liberala samlingspartiets motion om rhträtt för kvinnor.
" Det evigt kvinnligall.
Af Huck Leber.
Ny kulturhistorislitteratur.
Af Lydia Waklsfuörn.
F. Q.
P.
R: s fiirsta lifsteclten.
F r h allmänhetew.
Program far Lomdonkongressen.
Insänd litteratur.
Notiser. '
' Prenumeration å Dagny sker a närmaste postanstalt eller bokhandel.
