# ID: svediakorp-per39
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1886
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,365
# sentences: 904
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Om .den samtida Amerikanska romanliteraturen.
f. torde v51 de unga män och qvinnor vara?
som icke älska roinanläsning.
Författaren får erkänna att afven lian Iiör till dem, som skattat åt denna böjelse.
Man slukade gerna allt man kom öfver, skandinavisk och utiandsk literatur; men var der någon gren deraf, som särdeles behagade, så var det för visso den engelska roinanliteraturen.
Den egde ocksa på det ar val snart 25 år scdan - utmärkta malsman.
denna tid Kring Dickens ocli Thackcray, såsom ledare, grupperade sig en mängd man och qvinnor med snille eller åtminstone med talang.
Det kan val handa att deras arbeten till en stor del redan hem- fallit at glömskan; det kan val handa att ett och annat bland dessa verk af professionela estetici räknades till de förkastliga tendens- eller ~tévattensromanernap det var ej omöjligt att kunna locka läsaren att grata.
isom man gråter i ungdomens vår,.
mcn i alla fall angrar Stminstone undertecknad icke sin syssel- sättning med dessa arbeten.
De skankte en uppfriskande hvila.
de gafvo niånga giiigcr genom sina liffulla nutidsskildringar en inblick i lifvct och dess förh5llanden, de kundraverka bildande för hjerta och karakter.
De utgjorde afven ett föreningsband mellan ungdom af de báda könen, de lanades hit och dit; och det tycktes som om de små gula Tauchiiitzvolymema cgde för- mágan att hclt och hallet insöfva alla den aldrc generationens niisstankar och förbud niot romanlasning.
1 % detta satt öfvade man sig i och I5rde älska det engelska språket.
Vill man åter nu St uppviixandc ungdom rekommcndera modern engelsk roman- literatur, r.5kar man sannerligen i förlagenhet.
Va1 kan man till cn viss grad hänvisa dcn till de klassiska verken, men dessa för- slå cj att matta ungdoiiiens begär efter det moderna.
\ %r tids ynglingar och flickor fordra nägot nyare an Uickens och Thac- keray, likasåväl som vi i vår tid icke nöjde oss med Walfw Scott och * The Vicar of Wakeficld.a Om det också villigt må erkaniias, att åtskilliga engelska författare ocli författarinnor på ett berömvardt satt hälla de goda traditionerna uppe, får å andra sidan icke förnekas, att ett så- dant klöfverblad som WilRc ColIi~~s, Miss Brnddon och O d a svårligen kan tillvinna sig famiijesympatier eller bidraga till ung- - Dogny.
19.
w domens moraliska bildning.
Men har det engelska språket nu en gång blifvit oss kart och vilja vi ej gerna undvara den u p p friskande bekantskapen med dess prosastil, trots det att det gamla moderlandets forfattare icke hålla målet, ar det oss en gladje att veta, att, i dotterstaten p i andra sidan Atlanten lefver och verkar en skara forfattare, hvilkas bekantskap är värd att sökas.
Om jag nu nämner några utaf dem, sker det visserligen på grund af personlig kännedom on1 deras författarskap i allmänhet: men jag hoppas att ingen må fordra af mig en proprie borgen för hvarje Fisigt, som nagon af dessa forfattare kan i ett enstaka verk hafva uttryckt; far rekommendationen är det mig nog att hafva lärt kanna dem genom några af deras typiska arbeten.
Om jag da börjar uppräkningen med de tvenne namnen Bre; Harte och Mark Tvnin, så presenterar jag harmed ingalunda några obekanta män.
Båda dessa författare äro genom öfver- sättningar redan kända och älskade af vår läsande allmänhet.
men likväl får det anmärkas att öfversattningarne icke Mlla jemna steg med författarnes ännu oförminskade produktivitet.
Det ingår heller icke i min plan att noggrant uppleta, Iivilka amerikanska noveller och skisser kunna vara öfverflyttade till vårt sprak, d i det just tvertom ar till studium i original jag vill anbefalla dem.
De scener, som dessa båda forfattare skildra, äro dessutom af ' en alldeles egendomlig art, och det skulle vara ett stort misstag, om man förestalde sig att andra samtida anieri- kanska novellister endast dväljas bland halfkultiverade territorier och deras egendoniliga befolkning.
Flera andra författare skildra lifvet sådant det rör sig i Newyorks och Bostons förfinade sa- longer.
De skänka oss derigenom intressanta tidstaflor, väl eg- nade till att fylla mangen lucka i vart vetande, till att utrota mången traditioncl föreställning.
Uti arbeten sådana som .Gentlemen of leisure.
af Edgar Fawcctt, $The House of a merchant prince * af H.
1.V.
BisIwp, * An Amcrican Politician.
af MaMn Crmwford m. fl.
införas vi uti det finaste amerikanska sallskapslif.
Vi må ej farestalla oss att någon republikansk enkelhet i sederna har träder oss till möte; all den utsökta lyx, som penningar och äfven smak kan be- reda, omgifver oss i de hus, dit vi blifvit införda.
TiU och med en skara af galonerade och pudrade lakejer saknas icke.
Uti detta sällskap ar man ej heller mera demokratisk an att man med den största ifver efterforskar, huruvida man ej på ett eller annat sätt kan leda sin härkomst ifrån de äldsta kolonisterna i den
29 I nya kontinenten, och en sådan härkomst skanker ett socialt foretride lika stort som det.
hvilkct p3 ort och ställe cgnas Spaniens blåaste blod.
Liksom uti den europeiska novellen de unga älskandes for- ening hindras genom de oförsonliga motsatserna af borgerlig och adlig börd, visa oss de amerikanske författarne, att liknande konflikter kunna uppkomma p5 andra sidan Atlanten mellan fa- miljer, som härstamma från .Pilgrimsfäderna# och nyuppkom- lingar från Vestern.
Uti m chance ncquaintancn låter HmueIfs denna motsats leda till upplösning af en inghgen förlofning; uti ithe lady of the Amstouk.
följer väl hjelten sitt hjertas val och giftcr sig icke med en * society girb fr511 Boston, utan med .en enkel, hjertegod och karaktersfast flicka från landsbygden; men samnie förf.
kan då icke placera det lyckliga paret i n5gon af dc stora städerna, utan låter det skapa sitt hem å en boskaps- farm. Af skildringarne i dessa noveller framgår för öfrigt, såsom vi1 var att vänta, att den nya verldens män, likasaväl som den gamlas, hembara dcn gyldene kalfven sin hangifna dyrkan.
Inom många refonnifrande kretsar i det gamla Europa får man höra Amerika framställas sisom de politiska institutionernas förlofvade land, der folkfriheten redan afskaffat alla de missbruk, soni ännu häfta vid det Europeiska statsliivets former.
Ameri- kanen Blskar högt sitt land.
den amerikanska novellisten icke minst; men likväl anser han denna kärlek fordra att han håller sanningens spegel for sina landsmans ögon.
Den snillrike, okände förf.
till ~Dnrrocracy~ har derför icke tvekat $tt blotta skugg- sidorna uti det nuvarande amerikanska statslifvct.
1 denna bok målas den politiska korruptioncn uti farger så bjerta, att de skulle göra ett synnerligen pinsamt intryck, om ej en rik humor bredde en nsgot försonande slöja ofver det hela.
Tycker man att denna.bok är för pessimistisk, att den framställer idel skugg- sidor, hyser man en instinktiv förhoppning att den ärorika fri- staten afven i vara dagar kan cga ärliga offentliga män, och värdiga efterföljare till Washington och Lincoln, så läsc man Marion Crawfords ran American Politician .. I den bild, som denna författare ger oss af sin hjelte, skall man icke kunna finna cndast en idealiserad romanfigurs drag; den ger hrertom intrycket af att vara en skildring ur lifvet och erfarenheten.
John Harrington i r en politisk realist: som kanner de möjlig- heter han har att räkna med, lian kan finna sig vid att endast
292 gradvis nå sitt mål, men han inlåter sig ej p i niigon kapslagan om grundsatser.
Endast i stora frågor tillgriper han den högre politiska vältaligheten; det tal om partibildning, hvarmed den sistnamda boken afslutas, ar en perla i sitt slag och förtjenade att blifva kändt och beaktadt inom de vidsträcktaste kretsar.
Det kan ju ej förvåna oss, att de amerikanska novellisterna lemna liffulla skildringar af sitt lands egendomliga natur.
Niagara och Mississippi, klippbergen och prairierna målas ju biist af dem.
hvilka sedan barndomen lefvat inne bland deras scenerier.
Det amerikanska samhallet med alla dess vanor och egendomligheter tecknas ocks5 bättre af landets egna söner än af resande skrift- ställare, de senare m2 vara an så talangfulla.
Egendomligheter har Amerika ingen brist på: från och med landets styresman, ofta uppvuxna i odlingens utkanter och uppfostrade vid yxan eller plogen.
sedermera blifna studenter, krigare, advokater och derifrh stigande till samhällets höjder.
sedan de naturligtvis p5 något satt kunnat fanga lyckan i form af gyldene dollars, - till och med Amerikas qvinnor, utvecklade under frihetens sol.
hvilken lika ratt visar sig kunna alstra missbildade vidunder soni härliga rosor.
Den amerikanske novellisten vill med skal for oss påpeka skilnaden mellan den gamla vcrldens samhälle och den nyas, och för detta ändamål arrangerar han jemförelser p5 ett eller annat sätt.
Ibland låter han, såsom Edgar Fawcett och Marion Crawford, engelska man och qvinnor göra en tur öfver Atlanten.
presenteras i den amerikanska societeten.
och val upptagna der.
föras att granska den ena institutionen, det ena sällskapsbruket efter det andra.
Under denna rundresa kan författaren finna till- falle att frarnhillla för sina landsman både deras goda och deras då- liga sidor.
Ibland åter följer romanförfattaren med den stora ström af landsman, som hvarje Sr landstiger p3 Europas kuster; han granskar deras uppträdande i de gamla kulturländernas societet och malar for oss brytningen mellan nedarfda traditioner och naturfrisk ungdomlighet, för att icke stundom saga klumpighet och affekterad arrogans.
Sålunda kunna vi följa Henry James till Paris, hvilken stad han enligt infödingars utsago känner lika val som de sjelfva; Howells förer oss till Venedig och Crawford till Heidelberg, Mark Twain till en tur genom hela Europa.
Nästan alla sammanställa de europeen och amerikanen, skif- tande åt hvar och en af dem den heder och det företräde, w m honom tillkommer.
293 Det beror så mycket på uppfostran och vanor, i hvilket sallskap vi befinna oss bäst; men skulle jag få välja emellan de kretsar: der nutidens europeiska romanförfattare dväljas, och dem, till hilka amerikanerne i sina böcker inbjucla oss, så tvekar jag ej ett ögonblick att föredraga de senare såsom ledsagare.
Den amerikanske författaren är tillräckligt verldsman, han inser att lifvet af oss fordrar deltagande i sträfvan och arbete, lian begär ej att vi skola sluta oss in i kloster eller blifva eremiter; men när han tager oss vid handen f6r att föra oss igenom sanihället, kunna vi förtro oss at honom skom ledare, han förer oss icke emot var vilja genom gränder, krogar och tjufqvarter, han later oss förblifva inom vår naturliga umgängeskrets.
Väl diskuterar lian ej några inveckladc sa~iihällsproblcm, och finner intressantare ämncn för dikten än äktenskapsbrottets naturalhistoria, men det vore orätt att derför tro att han är en ytlig forskare i mennisk * lifvet.
Han visar oss huru, under gifna oniständigheter och in.
flytelrcr, mcdfödda anlag utbildas och karakterer danas; och uti den noggranna skildringen af sanningen blir han reellare än rea- Man kan ej neka att det är l i s h, naturligare än ~~atzwalisle~a.
en verklig vederqvickelse att läsa en amerikansk roman, sedan nian fiirinit leda vid de toiigi~vandc europeiska författarncs pessi- mistiska alster.
Amerikanen är visst ingen blomstermålare, nien lian later oss Pn nienskligheten porträtterad sadaii den är.
Vi förskonas i f r h desse ständigt 5terkommaiide rou6er och bof- var, dessa sfinxer och cocotter, som utgörii liufvudtyperna i en stor del af den europeiska literaturen, den nordiska ej till for- glönim: indes.
På sin vandringsgang genom lifvet försummar ej amerikanen att taga reda på det ädlaste, det bästa, soin samhallct har att bjuda.
Han vill liksoni Christoffer Newman uti James ' * the Ame- rican.
se .dc högsta berg, de bliaste sjöar, de vackraste taflor, de ståtligaste kyrkor, de berömdaste man och de skönaste qvinnon.
Och allt hvad en amerikan funnit och iakttagit lägger han fram för sin läsare, utan att dölja eller förvränga dess utseende.
Der- för möter oss i alla dessa böcker en skara qvinnor och män.
långt i f r h fullkoniligheten visserligen, men dock ärliga och sträf- vande, ett bildande och angenäme sallskap på våra lediga stunder.
Det synes mig som om hela den amerikanska literaturen kunde taga till måtto följande ord ur James ' sist anförda arbete: r1 Amerika haha gossar p i 25-30 år gamla hufvud och unga hjertan, eller atmiiistone en ung nioral; här Iiafva de unga hufvud och
- gamla hjertan, och moralen den ar gr2 och skrynklig., Hos oss i norden vore det val ej omöjligt att uppleta några specimen af den amerikanska typen; och om det ej ar möjligt, 15toni oss då med det första importera dylika från Amerika, men val utan skyddstull.
till förståendes Det blir nog kanske till sist en sanning hvad Fredrika Bremer yttrade, att amerikanarne eljes ej stä framför europeerna, rmen d e hafva mera hopp-.
- S.
R.
Arbete o c h Erotik.
~Alrdt emot hirdh.
bcrilltelsc af MathiIda Raos.
Albsrl Bonnier.
Stockholm ~886.
Pris: 3,p.
I jeltinnan i dennn roman är Cecilia Arnell, en varm.
lidelsefull natur.
mottaglig för de mest vexlande stamningar och besinningslöst hängifvande sig i t dem.
Efter ett sällsynt gladt och bekymmerfritt lif, hvamnder hon varit sjillen i det lyckliga hemmet samt rört sig såsom en firad skönhet inom hufvudstadens finaste kretsar, star hon vid 28 ars alder fader- och moderlös, utfattig och dertill sviken af den man hon alskat.
Man ger henne tvenne utvagar for sin framtid: a t söka en anställning eller antaga sina slägtingars, gross- handlaren Billners anbud att ristas i deras hem.
Cecilia hade redan miirkt en förtidmjukande skillnad i verldens siltt att &amp; handla henne nu och förr, hon fasade vid blotta tanken pil ett regelbundet arbete i frilmmande omgifning och hon egde dessutom ingen-kunskap eller fardighet, som hade n9got värde pil arbetsmarknaden.
Hon antog saledes slitgtingarnes anbud.
ehuru hon väl k5nde det förödmjukande i ett sadant heroende.
Hon kunde atminstone nu utan t v h g hän- gifva sig &amp; sin sorg och den grlrnslösa bitterhet, som det bmtna kärleksförhtlllandet lemnat i hennes sinne.
Smhingom drages hon likväl in i familjens lif, märker med ett visst nöje, att den af alla tillbakasatte sonen i huset egnar henne en vbande böjelse och hon mottager den utan att erfara ntgon genkärlek blott, af dennn svag- het för det erotiska, som är oskiljaktig fran ett passioneradt qvinligt väsende ..
Slutligen fordrar dock Ernst ett afgörande; hon tror sig ett ögonblick kunna bli hans, men rysande rid hans första smekning stöter hon honom brutalt tillbaka, hertager sitt löfte och beslutar att
295 söka sig en anställning, heldre än att bära med sig genom lifvet den förnedrande vissheten: * Jug hur sålt mr!, t ' t Nu börjar ett nytt skede af Cecilias lif, i det hon lemnm Billners hus.
inackorderar sig hos fru Orii och söker bereda sig tillfälle att arbeta för sin utkomst.
Allt, som möter henne hrr, viicker hennes hemliga afsky, och tanken p i detta arbete, som hon söker, gör henne förtviflad.
Endast tvenne af d e personer, hvilka tillika med henne gästa inackorderings-heminet!
lyckas hos henne Wcka ett visst intresse, den ena fröken Zelow, i följd af ett intasllsarnt \ .asende och ett halft magnetiskt inflytande, den andre, iiigeniör Vigert, genom sitt krm- friska, frimodiga, arlietsglaila v: isende.
Det itr han, som lofvat söka arbete i t henne, p i samma g b g han begagnar hvarje tilliälle att varna henne för fröken Zelows osunda inflytande.
Cecilia kanner sig ofta styrkt, men ej sällan ocksi tillbakastött af Vigerts nigot sträfva röst och osminkade vasende, s i olikt hennes ideal af en gentleman, samt indrages d a ocli dS i den tvetydiga gamla frökens trollkrets.
ehuru hon.
skilid fr9n henne.
m h t e le i t henlies karleks- fantasier och clununa historier.
Slutlieen har Vieert Ivckats skaffa Cecilia intrrde DS en telefon- byri.
Med e n k#nsL af ?örnedring begifver hon sig dit, krnner sig utpinad och enerverad af det själlösa, men jägtande arbetet och kommer hem i stum förtviflan, Iivilken, d i Vigert uppsöker henne, ger sig loft i bittra iitrog och konviilsivisk grit.
Detta föriindrar likvit1 ingenting i deras förhallande; han söker styrka och niuntra henne, lockar henne att skratta a t sin egen för- triflan och tar hennes löfte att börja arbetet; x % nytt följande morgon.
S 9 sker.
Cecilia gör snabba framsteg, f i r ordinarie plats och far- söker utan knot iiiiderkasta sig sitt öde.
hten d i kommer sommaren och gör arbetet äniiii outhirdligare.
Vigert reser bort, fröken %eloss inflytande v e e r, och en ny flicka far plats \ .ii1 telefoneu.
Gerda ä r iing.
sprd.
skön, en afiild af, Cecilias syster.
Cecilia greps vid hennes aiil&gt;lickr berättar förf: ii, * al denna svärmiska, i erotik skiftande vänskap, som s i ofta insmyger sig i qrinnohjertat, d i det medvetet eller omedvetet törstar efter kirlek ocli är dömdt att försaka.
* Nar Gerda sjuknar.
uppsöker henne Cecilia; hon kan ej afhilla sig att kyssa henne, och vid denna smekning - rodna d e bida!!
Iiör att skaffa Gerda tre veckors ledighet Stager sig Cecilia att tjenstgöra för henne.
Ehuru stark och frisk till sin natur, blir hon nu utarbetad, enerverad, försliten, och hiller sig uppe endats i med- vetande, att hon arbetar för Gerda.
Kommer s9 Gerdas död och den förbittring, som häraf vPckes hos Cecilia emot deni, som fordrn ett s i oerhördt förslitande arbete för s9 ringa lön (7 h S timniar h 50 kr.
i manaden).
En samniankomst anordnas, en strejk eger rum.
och bolngets direktör infinner sig 115 b y r h.
Han Xr en nigra och trettio ars man med behagligt utseende och förbindligt vitsende, men med ett uttryck af koncentrerad kraft i sina jerngri ögon, som redan
vid första anblicken verkar förlamande på de strejkande.
Han be- klagar, att styrelsen ej kan gå damernas önskan till mötes.
Man försöker protestera, men vid hotelsen att antaga dalkullor i d e strejkandes ställe, atergår hvar och en till sitt bord.
Endast Cecilia vägrar trotsigt.
Hon och direktören se hvarandra in i ögonen, och båda mottaga haraf ett icke flyktigt intryck.
Han lägger märke till hennes smidiga gestalt och hennes fina hy, hvars skara rodnad, för- tonade nedat den snöhvita halsen,.
Cecilia känner sin blick skalfva, som hade hon sett in i för skarpt ljus, och härmed förenade sig ett hemligt välbehag vid sammandrabbningen med denna manliga vilja.
Hon afskyr dock sjelfva denna känsla, och upprepar sin vägran.
Han går, i det han kastar tillbaka på Cecilia Ben lång underlig blick », och hon stannar qvar, förlamad af en vild sinnesrörelse, sammansatt af de mest stridiga kanslor.
Här utspinner sig nu ett halft mystiskt och p % samma gång helt prosaiskt förhållande mellan Cecilia och direktören.
Hon vill hata honom, men Kan icke.
Småningom komma de i ett slags umgänge medelst promenader, boklin och utbyte af biljetter.
Hans eleganta väsende och samtalston äro för henne som hemlands ton ers; har var hennes gamla ideal af en gentleman personifieradt.
Men pröfningarne hade gjort henne skarpsynt, och hon finner snart, att innanför denna förfinade jargon, deinla ytliga ridderlighet bor en formalistisk dussin- menniska, hvars manliga kraft och viljestyrka icke ar något annat an kondenserad egoism.
Och likväl böjer hon sig mer och mer för makten af hans blotta person.
» Hennes svärmiska, lidelsefulla natur, hvilken under de sista åren hållits p5 afstånd från poesi och kärlek, hamnas denna försakelsep säger f ö r h » och vid dez ovantade beröriltgea med det erotis&amp;a strömdrag, som snuddar förbi hcmze, zraknnr hos henne en törst efter kärlek, som hon tycker skulle förtära henne, om den ej stillades.
Hennes förstånd griimlas af hettan i hennes kanslor, och tankarne förvirras i den hvirfvel af fantasilif, hvari hon kastade sig.
Denna fantasiens och sinnenas kärlek tillfi.edsställde hennes hjerta lika litet som sötsaker stilla hungern, » och likväl hangifver hon sig deråt, men under hanlöje öfver sin egen svaghet.
Snart nog kommer också Cecilia under fund med, att den till en tid ganska grannlaga tillbedjaren icke hade för afsigt att bedja henne blifva sin hustru.
Hon hade sett en skärande glans i hans ögon och ett cyniskt drag öfver hans mun, då han tillhviskade henne de frestande orden: wni ar skapad för något helt annat an att arbeta, Cecilia,, och hon hade fasat och ilat ifrån honom, likasom jagad af en demon.
Och likväl ger hon efter för hans ömma öfvertalande, att hon ville unna honom ett besök i hans hem, för att de der i ro måtte komma till en förklaring.
Har utspelas nu en ytterst pinsam, om an med stor talent skildrad scen, hvilken slutar med att Cecilia i ellofte timman rifver sig ut ur förtrollningen och flyr.
Hemkommen söker hon förgafves hos sig uppkalla någon till- fredsställelse öfver att hafva betvingat frestelsen, att hafva handlat ratt.
Söndersliten till sitt inre och utpinad af ett jagtande, själlöst
arbete utan annat mål an att hålla kropp och sjal, bida förpinade, tillsammans, gripes hon af leda vid lifvet och vid sig sjelf.
wO&amp;ckan,~ säger hon senare wvar större och starkare än j a g och förslöade m&amp;; nerför föraktar jag m&amp; sjelf och tycker det ä r bäst, att j a g g å r under och f örsvinner ».
Huru hennes lif gestaltar sig under intrycket af denna sinnes- stämning, huru nya frestelser, men också nya starka hjelpkrafter möta henne, och huru hon slutligen raddas af en adel mans kärlek och sin kärlek till honom, visar oss den sista afdelningen af boken.
Vigert är präktigt skildrad i korta drag: manlig, arbetsglad och tros-stark.
I förbigiende framställes han som fritänkare, något som ' förefaller temligen omotiveradt, eftersom det icke har minsta inflytande p % hans handlingssätt, Det ter sig nästan som en liten krok, utlagd för att fånga » det unga Sverige,, och försvagar i stallet att starka intrycket af personligheten.
Historiens detaljer l ' emna vi %t våra läsare att på egen hand inhemta, då de, såsom det ar att hoppas, förskaffa sig den intressanta boken.
Den ar nemligen, enligt vår uppfattning, skrifven med stor talent och förenar med vei-klighets-skildringens friska lefvande askadlighet en finhet i franistallningen, som sällan förnekar sig, äfven der det galler situationer och sjalsmålningar, hvilka kunde frestat en mindre grannlaga penna att öfverskricla till- ständighetens gränser.
Och likväl kan ' sjelfva grundtanken i fröken Roos ' bok lätt missförstå,^.
Denna grundtanke galler KonfEikten mellaa arbete och erotik.
Förfm har icke löst den, men hon har med den inkastat i den nutida diktverlden ett nytt problem, värdt att stallas under debatt.
Låtom oss då kasta en blick på detta problem och, med ledning äfven af ett pär andra författare, söka några syn- punkter för dess bedömande.
Vi fasta oss till en början vid det lilla ordet sel-otikw, hvilket esoinoftast ' förekommer i boken, och med hvilket den wmoderna literaturenw slösar i tid och otid.
Nar nu detta sker under de mest vexlande förutsättningar rörande ordets betydelse, så uppstir häraf ett slags språkförbistring just på det område, som inom den nya literatiiren ar mest utsatt för missförst %nd och - nzissbruk.
Det vore derför af stor vigt att uppreda begreppet erotik för att sedan använda ordet endast der det duger.
Nu brukas det som uttryck för den raaste sinlighet, lika såväl som för den finaste förnimmelse af ett gryende tycke, en förflygande sympatisk stamning, eller den djupare, sjal och sinnen genomträngande, hjertats böjelse, som kan uppstå mellan man och qvinna.
Och icke nog härmed, det talas om werotisKa strömningar,^ hvilka från en libertins eller simpel.
kurtisörs nargangna blickar, sådana som telefondirektörens, lika val som från en allvarlig, hangifven, efter genkärlek trängtande mans väsende, &amp; dant som Ernst Billners, skulle träda den unga qvinnan till mötes och hos henne mot hennes vilja
ansla motsvarande sinliga känslor eller i lyckligaste fall egga henne till koketteri.
Annu värre än sa: man kallar wrofih.
eller i ~eratih s h f t a n d ~ den svärmiska, sjelfiippoffrande vänska &gt;, soni en 281rig qvinna, sadan som Cecilia, kan hysa för en ung 18-irig flicka, och man later ocksa denna zerotik.
ofrivilligt &gt;strömma öfver: de b3da vännerna, SH att de icke kunna kyssa hvarmdra utan att rodna!
SILrskildt här synes oss ordet synnerligen olämpligt.
Om det hade gällt en fröken Zelow, förstörd af kärleksgriller och morfin - 3. la bonheur!
Men icke d i det gäller Cecilia.
Om ock angripen, synes hennes i grunden sunda natur icke sa besmittad, att den ej skulle kunna hysa en enda rent naturlig känsla.
Ocksa uppkallar förhillandet till Gerda endast Ce- cilia~ basta och ädlaste krafier, något som helt visst icke varit fallet, om i dess art legat nagot osundt.
Att ocksi vänskapen han urarta och kräfver lika som hela vart känslolif, omsorgsfull helgd och tukt, det ILr visst, och kanske Ei vi framdeles tillfdle att beröra detta ömtaliga ämne.
Här hafva vi upptagit det endast för att visa hum likt och olikt ordet serotik * användes.
Det är detta vi kallat spri %kftirvirring, men deraf följer en begrepps- förvirring, som blir farlig.
Ma da vara sprakkännare och &amp; a niora- lister i förening söka lösa denna förvirring och utreda begreppet.
Uppgiften kan icke vara svir: sSomt rtrfnin meon in d l fhinp m q hr f a r r d To inork a r virfurs and vitts hund.
säger en engelsk skald, och just detta gäller det här.
LiderI.ht, är ju icke detsamma som lidelse, sinl&amp;hct icke detsamma som kärlek, cii JJ@&amp; begärcia icke detsamma som en ren, ädel hängij.vcnhet.
Redan den gamla medeltidsvisan skiljer p i: en ful ä11Rog och en ~höyuis.4 *, och vart sprak bör väl sedan dess ha blifvit nog rikt att ega eller kunna skapa skiljda uttryck för olika begrepp.
Under afvdmn p s en analys nf det farliga ordet skola vi i det följande begagna det, enligt d r uppfattning, s h o m uttryck för d m grundriktning inom menniskonaturen, hvilken drager könen till hvar- andra.
Det erafishu ä r sdhnda for oss dtf anlag, sop ursprungl&amp;cn innebär förmagan och behofcf att älsha med den RurIek, huarmed en kysh husfru.
en rensinnad muie ä / s&amp;ur.
Men detta anlag kan genom vanvård och missriktning, m. m. förflygtigas eller Urarta till en be- gärelse, som fordrar standigt ombyte af föremal och silunda bekämpar det ändamål, som det naturliga anlaget var afsedt att främja: akten- skapet och familjen.
Utveckladt i den förstnämnda riktningen blir anlaget härIc.4; uranmit och förvändt blir det osedI&amp;ht af finare eller råare art. Emellertid är det nu det erafiska anlagd, stäidt i strid mot en af nutidens starkaste lifsmakter, arbefet, som frtiken Roos lagt till gmud för sin berättelse.
Ligger det da i dessa stormakters natur att sta shirdt mot hirdts till hvarmdra såsom i Cecilis historia?
Eller, ännu varre, Yro de rent af oförenliga, särskildt inom qvinnans naturligaste lifssfer, sasom flera författare helt nyligen förmenat?
299 Det har till exempel pbtatts!
att för qvinnan en uppgift utanför det htisliga lifvet, ett tillfredstallande arbete, som gör henne oberoende, skulle komma henne att föredraga det ogifta ståndet framför det gifta och förina henne, att af wjelfvisRa hänsyn hindra böjcfstn att uivcc~las till &amp; ärIed och Rarfeben alt ufvccRIas genom iifitenskaph.
En annan förf.
menar.
att det icke blott är arbetet i och för sig, utan isynnerhet den iira och rit~~~iirbcfse, som derined skulle vinnas, hvilka sUiiiida skulle omskapa ej blott qviniionattiren, utan derjemte ocksa den allintiniin opinionen, detta ända derhän, atf hustnrr och mii&amp;ar s41ifle Run~ina att i framtiden betraRtas s9so1n varcfser Idngi finderfngrna dc ogryta qzinnor, AvifRa p ~ o m arbcht.wunnit r~tmiirRclse, att, i följd haraf, stcriltctcn skvlfe bomma ritt anscs s9ro111 cn ära, ni.
m.
Har nu allt detta iiagoii grund?
H d t visst icfic, s9vida man ej vill upphöja till lag och regel enstaka undantagsförhdll.ln&lt;leii, Iivilka existerat i alla tider.
Arbetet skall byta form, det skall komma att för qvinnan likasom för mannen blifva en pligt.
en nödrandighet.
Lifvet skall foga sig derefter.
er- sättande p9 ena hallet menniskokraften med niaskinen för att taga henne i ansprsk p9 ett annar.
Derta nya skdl till en tid bringa i olag eller verka stOrandc på gammal sed och gnmla isigter.
Men sinhingom viinjer man sig vid det ovana, förstir att för det goda gamla, hvilket bör, ej blott besta utan fdqwqas, göra sig till godo fördelarne af det nya, och sa förv ?uiar man sig, att man till en tid kunnat jamra sig s9 illa öfver detta nya.
Lefva vi icke just nu i en sadan tid af ilet nyas och det g a m h sammansmaltning och försoning, och vill derför n5gon pasta, att äktenskapen Tro mindre lyckliga, familjelifvet mindre innehallsrikt, mindre tilldragande an förr?
Vi skulle snarare tro motsatsen.
Hvad de anförda författarne klaga öfver ar brytnings- och öfverg~ngsfenomen, hvilka val böra beaktas och sb si&amp; möjligt genom uppfostran och sjelfuppfostran förebyggas, och hvilka kunna pikalla \ .amingar mot enstaka öfvergrepp eller löjliga ytterlighetstendeiiser hos individer; men att betrakta dessa brytningsfenomen som konstanta, f r h qvinnorörelsen oskiljaktiga missförhiilanden, hvilka kunna befaras omgestalta naturen eller föra den menskliga utvecklingen in pil olycks.
bringande villosp %r, och derför böra mana till reaktion, det är i sin ordning en yttcrlighet.
ett öfvergrepp, som icke bör lemnas utan motstigelse.
hlaii kan för öfrigt vara ganska trygg.
Frivilligt skall aldrig en alskande qviiina afsta karleken för arbetets skull eller förskjuta en adel nian, som är henne kar, och som hon vet sig kunna lyckliggöra, för att i stallet sola sig ni den sociala glansenr.
Vara fOd hafva dessutom glömt en vigtig faktor i det framtida problem de uppstalt.
Det ä~ den ära, som mer och mer skall tillerkannas allt arbete, det - ' S e .Om rcakiionen mot ovinnofracan.
af Ellen Kev.
1886.
Rcrv i literiira sociala frågor.
' Se * qrinnofräpa ur naiun~cienrknplig synpunkt.
af Jarl Hagelstam.
Finsk tidskrift, juni 1886. och
ma nu utföras vid hemmets härd eller pii det sociala området, i skolkatedern eller vid * kollationering af senatens protokoll.
De haiva glömt, att tiden tenderar mer och mer till att aflyfta den forna missaktningen friin allt &amp; Ii@ arbete för att lata den SA mycket tyngre Sterfalla pA lätjan och den eleganta sysslolösheten.
Tager man detta oförnekliga faktnm med i räkningen, sa blifva de bAda mr- fattarnes farhagor ännu ofarligare.
Men, frågas det: Auad ar da i sjelfia uerkct arbetets inp~ ' ta~aic pJ känsl06~et2 Vi skulle vilja svara, att, om man lart att ufva och älska aibetet,verkar det iiterhBlande, samlande.
fördjupande.
I allmänhet älska sadana qvinnor senare, men djupare och mera odeladt.
Fröken Roos har visat oss hum, i motsata hurtill.
sysslolösheten medför niigonting retande, oroande, ett förspridande, ett utminuterande i koketta nycker eller flygtiga.
hrarandra jagande tycken, af den kärlekens kraft, som skulle gifvits hel, frisk och odelad.
Visserligen var det en ren ungdomskärlek.
som midt i det vimlande, arbetslösa verldslifvet band Cecilias hjerta vid Georg Dal- heim, hennes rgentlemanuaideal.
* Men något förädlande inflytande hade denna böjelse icke förmatt taga ufver hvarken henne eller honom.
Den hindrade icke honom att svika först henne och sedan sin faderlige förman, samt att sjelf berbfva sig lifvet, n&amp; hans hopp mt genom ett rikt gifte reparera sitt anseende slog fel.
Den hindrade icke heller henne an kokett leka ined Enist Billners känslor, om den ock måhända hade nagon del i hennes snnda motvilja mot äktenskap med en man, hvars närmande var henne motbjudande.
Van att standigt se sig omgifven af mer eller mindre oäkta föralskelse och att sjelf underhalla densamma med ett finare eller simvlare koketten.
afvägdt i man af behof, samt att fylla sina ensanha, sysslolösa stunder med minnet af denna betydelselösa.
men derför icke oskyldiga lek, rycktes hon nu genom sitt eget beslut plötsligt bort fran d&amp; krets.
der hon varit drottning, och nedsiönk vid det lila si~ruckna bordet i sin kammare hos f % &amp; n, betvingad under det bhda, i hennes tanke förnedrande budet: d u s4alll ula din brad i &amp; t aBLtcs mttt.2 H&amp; inträder nu det märkliga förh3llande, att arbetet, l h g t i f r h att upprätta, fortsätter hos den unga qvinnan den föregiicnde sysslo- löshetens verk genom att slappa båtlids kroppens och sjalens nerver samt lemna frin lopp at hennes redan uppjagade fantasi.
Att &amp; tta skull6 vara &amp; n naturl&amp;a, oirnd~iRl&amp;afd~&amp;n af ihållande arbeit, ur rirt nksfdrsfå~ui, huartill boken kan fdranleda; och de@c) ~on~ skdle &amp; n ock fur unga si~zrrrn kunna bh3a far / &amp;.
Arbetet kan vara af en art, som är olämplig för den arbetande.
Det kan misshmkas s3.
väl från den arbetandes som fran atbetsgifvarens sida; men i ach ' Den finskc iörf: n fönitsfitter nit =dan nutidens qvinnor betnkta barnaupp- fostran drom cn Illgre, den fint bildade qvinnm ovädia libu~paih, jcmiörd med uppginen att kdlntiömrn i semien eller pi IändtdGii af; crliigga mm hingrtiöls utsldppnnde p betel.
Dessa och dylika utmladcn vuirtllls Hr Hagelstomr uppmr, hvilken eljest inncb5llcc mycke4 som Ur bc.kl.nrviirdt.
och som Kr lhgl ifrh ofömnligl med qvionoidgmr sund * utveckLmg.
to koll
301 för s i.
kan det icke verka moraliskt förslappande.
Förf: ns mening ä~ ockks tydligen en helt annan.
Hon har velat framhiilla ett fel, det 21 sant, men hvilket?
Hon har velat varna för en fara.
men hvari ligger den?
Svaret kan uttryckas med nigra f 3 ord: Cecilia var uppfostrad till nerotikn och icke till arbete: Volymer kunde skrifvac om detta missgrepp, men vi miste slilta här.
Fr: n Roos har gifvit en varning.
Den iir skarp, men icke oratt- vis.
och den pekar hän p i en utväg till riittelse och hjelp för dessa älskvärda, men genoni uppfostran förfelade Cecilia-naturcr, hvilka vi s i ofta möta inom de i yttre mitto mest gynnade kretsar.
Den ger der- jemte hennes bok en Iingt större betydelse än hlott den af en lyckad literär produkt, och den skanker allvarliga läsare en behillning, för hvilken författarinnaii vare uppriktigt tackad.
Intryck frAn s c e n e n af Selma Lagerlöf.
Hamlet.
(I~inmlcr.
Hr Lindberg.)
B ö r sccncns under faldes nyss ridån; ~llord~stetr trqcdi har &amp;.
t till ända; A / r!
i ditt minne d r + - ä f ~ fi~r&lt;hunrln De d i u p tankars underfulle son.
Du minnes ord af uani,clt, ord af han, Ord af / urhij.lan, ord, som kärlek tunda, Ord, som liibt blixtar pdarn ' s hjcrta blända.
n16 fur ett oraZaf JIICI~ n ' ig deri / rån.
Afin det, SOIII mcst d&amp;-fiiplar, är I i n r pvai.
Han lider.
älskar, hatar blott med ord, W rnsanrt hai~dlin~ lisar sjiilrns sinärtu.
O, liir r i inisskund ~ med dc tusenial, Sorn dådlöst vandra / m m p,!
bra&amp;i2 jord Mcd ordets Hamlctsbördo pi sitt hjcrtn!
Margareta.
(g ' Db l.
Fr: n Ek.)
rim, sköna juq@r, s@n i somma~tidcr, r~cstanvindar späda blo~nnror smcku, Da frosten sibonar li~orna, de neka!
Spiwn,.
s&amp;öna jru~frrt: spinn: ly dagen lider!
Sjung, fagra ma, da hjulet kring sis.
u d e r, Om kämpar, som med snärd och luta leka, Om borgfnrr, hoilkas Rin&amp;r fårar bleka!
Sjung, uackra bom, om hjertats glad; sfriderl Och dröm om prinsen pd sin h o p skimmel, Den stolte, som cn g&amp; dzg mbta skall Och se bloilorr d&amp; bland gatans mrnskminrmcl!
Guds M ' moder skydde dis.
för fall F A I fina drömmars ljusa sagohimmel!
lJ jorden är d&amp; allt fdr hdnf och Raii.
Maria Stuart.
(alnria Stuart.
FN Hnsrcr.)
drofhing i Europas &amp; n, p Hon Hon w skönsta körde Pumas vagn mtd slaka iönrmar.
e cj de njupa ulskogsströmmar ca Och ej fpralets byupfyIda d h n.
Ned biwr hennes hufiud romantiken Göt ut sitt horn med uYvn4v och drömmar.
Och än i dag af hennes / i7 man sömmar En praktskrud SR f d r dramat som / piken.
Ilfin hon, som skapades att a k k m bara, Hon skullc sitta p8 en tron och slyro.
häll för passionvs röst or / r hj&gt;rtats yra.
Ack, rosen har nog lust att drutining vara Fdr vackra, granna sonrmarfogfars skara, Afin ej för giftgt bi och flit&amp; myra.
En midsommarnattsdröm.
(Puck.
FN Iiartmin.)
rtrollad skog i * r, mystiskt matt, P D e r c / / uor i huar rosenbuske slintm~, Och ny~nfcr m ' irn~a om i f o n d m dimma.
Hvad &amp; t är skönt!
Det ar mid~ommarnati.
Dor i en / i@ har on f y r sig satt, H w r s blda igon utaf skulmskhtt glwin~a, Hm &amp; r &amp; r filt dagens fdrsta s h i r ~ ~ n ~ a, Och hans r@ng heter skiimt 0.
4 shratt.
Han ur sa ufver~~~dftan fäck och h e r r.
Och ur den andra skaran for scnsibd, ~Voz ur han n~ru~fcr; mcn WCI III kan &amp; t t a m?
H2r &amp; r &amp; n, OIII jbg r j d s c tagtr, D6 fransha pj ' csernas rcnfant terrible *, Tcafcrnr A u k i annan skepnad bara.
NBgot om de q v i n l i g a I a k a r n e s stallning och verksamhet.
IV.
Tyskland.
i Tyskland ocli Osterrike är fr5paii orii den qvinliga Iäkare- bildniiigen knappast väckt inom det offiicicla oiiir5det och likväl möta oss dcr nigra ganska intressanta förcteelser.
S3 finnes i Herlin sedan flera år tv5 qvinliga praktiserande läkare.
Den ena af deni, Fröken Fransiska lïbrwtirrs, född 11.5 ett litet landtgods på Kugeii, egiiadc sig fr511 sitt 17: de 5r åt Iärariiiiie- kallet, bestred efter n5gra ar nied Iiedcr dcn offentliga Iära- rinne-exanieii ocli fortsattc dereftcr sin verksainhet s5soiii hem- lärarinna, Iivarunder hon vann så val sina lärjungar soni deras föräldrar till vaiiner för lifstiden.
Hon öfvertog Iängrc fram sina systerbarns uppfostran och lärde uridcr tidcn sjclf af sin svåger latin och niateniatik.
Det var Iienncs afsigt att sedan öfvcrtaga en skola, nieii genoni en sin broders inflytande kom hon att f5 sina tankar riktade åt annat 11311.
Denne brodcr, öfverstabsläkareii Doktor Tiburtius, Iiade iiäiiiligeii vid denna tid fattat en Mig tillgifvenliet för taiidläkariiinan Fru Hirschfeld i Ucrliii, nicd hvilken han scdermcra gifte sig.
Denna dam, som var cn varm v311 af qviniiaiis framåtskridande, väckte först Iios hononi tanken på att förniå den begåfvadc systern att egna sig åt läkarekallet, Iivartill, enligt hennes uppfattning, de pcdagogiska insigterna skulle göra Iieiiiie s5 mycket mcr lämplig.
304 Doktor T. efterkom s3 mycket heldre uppmaningen, som han i krig erfarit qvinnornas stora förmåga att varda sjuka.
Under 1870-71 års krig brefvexlade bror och syster lifligt i ämnet, och nar D: r Tiburtius efter en svar tyfusfeber atervände hem, beslöt Fransiska att följa hans råd och begagna sig af broderns anbud att medelst undervisning förbereda henne till examen.
Hösten 1871 begaf hon sig med sin moders samtycke till Ziiricli.
Efter fem Srs allvarliga studier blef den d5 34-ariga Fransiska 1876 promoverad af Professor H. Frey.
Med betyget .utmärkt.
erhöll hon Doktorshatten och gick derefter till Dresden.
der hon jemtc flera andra erhöll tillstand af den humane och frisinnade förestandaren för förlossnings- anstalten att der arbeta s k o m assistent.
Hösten 1876 flyttade Fransiska till Berlin, der redan förut en af hennes kamrater Fröken Lenius slagit sig ned.
De båda damernas upprepade ansökan att få aflagga statsexamen blef af- slagen.
Val kunde det enligt lagen om näringsfrihet icke för- nekas dem att praktisera som hkare, men de f % icke utskrifva döds- och födelse-attester eller förratta enligt lag gällande lakareförrattningar.
Genom Herr Doktor Tiburtius och hans fms, tandlakarinnan Hirschfeld-Tiburtius ' försorg upprättades då i juni 1877 en poli- klinik för obemedlade gifta och ogifta qvinnor, der de bada l ' akarinnorna, Fröknarna Tiburtius och Lemus, fingo anstallning.
Denna anstalt fortgår alltjemt och arbetar med en vaxande framgsng, hvarom följande statistiska siffror gifva bästa besked.
Under de två första %en har nämligen journalen att uppvisa ej mindre an z,5m patienter samt 6,5m konsultationer.
Under senare ar flerdubbla antalet.
D: r Fransiska Tiburtius har med sin broder och svägerska ett gemensamt hem, der de lefva tillsammans i basta trefnad.
Jemte det att Fransiska ar den mildaste, outtröttligaste hjelpare för sina fattiga patienter, har hon uppsökts af ett ratt stort an.
tal vii1 bergade damer ur den högre samhällsklassen, hvilka betrakta det som en valgerning att ega en qvinlig läkare, i t hvilken de kunna anförtro sig.
Doktor Hewiettc Tiburtius-Xirschfcfdt ar Berlins första tand- lakarinna.
Danska till börden, och född p5 den lilla hafom- brusade ön Sylt, led hon bittert af danska krigets olyckliga utgang, var bosatt någon tid i Kiel och följde slutligen en
3 ' 35 vsninna till Berlin, dcr hon undcr sökandet efter utväg till sjelfförsörjning Toll på den tanken att utbilda sig till tandläkare.
Efter förberedaiidc öfningar, och sedan hon försakrat sig om kultusininisterns löfte.
att hon i franitiden skulle bersttigas till examen ocli praktik i Herlin, begaf hon sig, med understöd af sina cgna och sakens vänner, till I: iladelfia, Atcrkoni efter 2: ne 5rs kurs 1869 till Berlin och liar scdan der cgnat sig, med vaxande framghg, sarskildt åt barncns tandsjukdomar.
Scdan 1872 lefver hon i lyckligt aktcnskap med förste stabslakaren D r Tiburtius.
Efter slutadt förniiddagsarbetc &amp; dar hon nicd öniliet ocli praktiskt försthd sina barn ocli sitt Iiusli.
' ill och slutar dagen under förtroligt aftonsamqviini med sin man ocli hans syster, hvartill ofta koninia några få intelligenta ocli undcrhållaiidc gastcr.
Vid uppgången till bostaden liar man den sallsyrita aiiblic- ken af trennc läkares adresser på en ocli sanima tafla.
Fru Hirschfclds exempel har följts af elfva hennes lands- maninnor, Iivilka alla studerat i Amerika och nu praktisera i hemlandet.
Utoni de båda här namnda lakarinnorna i Berlin, har Tyskland annu en qvinlig läkare, fru Adam Walter, bosatt i Frankfurt.
Aniiu alltjcmt uteslutes emellertid den tyska qvinnaii från univcrsiteten och derined också fr5n niöjlighetcn att i hem- landet iitbilda sig till läkare.
Att niotviljan mot den qvinliga Iakarcbildningcn dock ej ar alldeles oöfvewinnelig, visade sig vid den i Cassel i 878 sanilade Iak; irekongressen, dcr Mrs Hoggan, den franisthende engelska läkariniian, i trots af sitt doktors- diplom, till en början blef nekad att uppläsa ett andragande om en af dc i prograniniet upptagna fr5gorna.
Ilar bragtes saken dock undcr omröstning, segrade, om ock med svag niajoritct, ocli den qvinliga läkarens föredrag befans vara ganska maikligt och vann lifligt bifall.
Min hustru och jag i fraga om malsmanskapet.
Al Hilarion.
.
~ n n c n sknIZe vara en r~oiIa i äkte~skapcf, m&gt;r hais riiiInunns- rätt b&gt;er htisttw~ upphafds&gt;.
Det var en gammal erfaren jurist, som vid sista mötet inom Föreningen för gift qvinnas eganderatt på fullaste allvar forkunnade denna öfverraskande sats.
De närvarande damerna hade nyss, s3 obesvaradt som möjligt, applåderat Grefve Stackelbergs satiriska klagan, att qvin- norna, som vor0 närmast intresserade i den föreliggande lagfra- gan, visade det minsta intresset derför.
Men hvad intryck de erfarit af den djerfva tanken, att deras herrar och man endast af milsinanskapet hindrades att nedsjunka till nollor, det förrådde icke de älskvärda livarken med ord eller tecken.
Sjelfva styrel- sens damer sutto tysta som Egyptens prester.
Icke heller kunde man på de nianliga medlemmarne af föreningen skönja hvad inverkan d e rönt af den gamle juristens påstående.
Ord- förandens uppsyn var icke mera qvick och ironisk än vanligt; major von Kochs lika litet; herr Hedin lyste genom sin från- varo.
Endast foredraganden, Grefve Hamilton, hvilken nyss i cn novellistisk parafras af hufvudpunkterna i Nya Lag- beredningens förslag visat verkan af milsinaiiskapets bibe- hållande i bredd med den frihet, som tillerkants hustrun endast han röjdc sina kanslor genom en skalkaktig blinkning, hvarifrån spred sig en svag reflex öfver de i hans närhet sittande unga herrarna.
Att reflexen osynlig gled u t öfver församlingens hufvuden anda bort till den skumma vr3, der vi slagit oss ned, &gt;det var der ingen som visste *.
Jag kände mig illa till mods, kastade en frågande blick p3 mitt unga vif, såg hur hon reste sig med lapparne halfoppna och ögat tindrande af ett trolskt sken, färdig, tänkte jag, att försvara åtminstone sm målsman mot den förringande profetian.
Men så sjönk hon tillbaka p3 sin plats, återhallen af samma tanke som jag: Vi voro icke medlemmar af föreningen.
vi hade - ' Minne l r h Föreningens far gift qvinnas egnndwrii diskussion n1 Nyn Lagberedningens IÖdag till förhdrndc bcstllmmclicr om tikla makars egendoms- iörhllllanden.
P7 ingen yttranderätt, vi kunde endast fundera på sakcn i tysthet under den djupa, ljudlösa paus, som följdc p3 dct olycksdigra utlåtandet.
Mcn snart bröts itcr tystnadcn, niajoren begärde ordet, och i skydd af lians stämma.
soni fylde rummet likt icn Ijiidandc nialni,.
vigade vi ett Iialfhögt samtal.
allvad tänkte niannen pä.5 fragadc hon.
&gt;I-lvad tänkte da p å h sporde jag tillbaka.
=PS dig * ljöd dct med en smältande hviskning, som gick rakt till niitt Iijerta; roch sedana - fortfor hon.
asedania inföll jag ömt.
snörlifvet.a &amp; dan på Jag ryckte till ocli stirradc på henne bestört: =P8 snörlifvet !.
&gt;la visst !.
fortfor hon, och iter tindrade nigonting trolskt i hennes öga, ~aidrig förstod jag förr, Iivilkcn djup annlogi, som förefinnes nicllan snörlifvet på qvinnosidan och målsnian- skapet p3 de äkta mannens sida.
%g sjelf, hvad är det cgcntligen du liar emot snörlifvet ?.
.Det är naturstridigt., svarade jag raskt.
# Ja visst!, svaradc hon wocli s5 ar in il si ii ans kapet.^ * Det förtryckcr hjertat.~ ?just soin ni5lsmaiiskapet.~ * Det hämmar de ädlare dclarncs utveckling, stacker dcn naturliga friheten, ocli ibland^, tilladc jag, laggande omärkligt armen kring hennes lif, sibland ställer det sig soni en inur niellan man och Iiustru.~ * Alldeles soni in3lsmanskapet gör,.
sade hon och flyttade sig en in311 dt andra sidan.
.Och sedan,.
Stertog jag, ifrig att fortsatta niitt angrepp, att * det der dunima pistieiidct, att snörlifvet ar er ett stöd!
- .D ni skulle sjunka ihop, on1 det ej Iiölle er uppe ' Ja visst!
ja visst !.
afbröt hon mig med en jublande endast oniflyttade, hviskning, ioch alldeles på samma grunder förstäs.
från dct fysiska till det nioraliska onirådct förkhrar juristen der borta, att ni akta man skola sjunka ihop till nollor i samma stund nian beröfvar cr mSlsm: ~nskapets konstlade stöd och begär, att cdcrt eget värde skall bestämma ert för- hallande inom akt ...
.
.
nien-ts,~.
.
Den Ijudandc nialnien hade förklingat, diskussionen vidtog; inoiii kort afslutades mötet och först på hcmvagcn kiliide vi Stertaga det afbrutna samtalet.
Dct slöts med en kompromiss: - - - -.
- -.
,
Jag erkände analogien nicllan snörlifvet ocli m5lsmanskapet sanit lofvade inträda i foreningen för att verka för målsmans- rattens upphafvandc.
Min Iiustru lofvade att aflägga snörlifvet och Stergå till naturlifvet.
I glädjen öfver den seger, vi silunda vunnit öfver hvarandra, togo vi in vin till vår enkla qvallsvard och drucko en skal för den gamla juristen, som varit den oskyldiga orsaken dcrtill.
Glasen fyldes på nytt.
Min Iiustru höjde sitt ocli hriskade med ett vackert leende, böjd niot mig: sHon &amp; dc hon on^ !.
Jag svaraclc: * Och han +it Irrirnc.
Löjet smalt bort i allvar, ett fuktigt skimmer dämpade blicken, tv5 händer möttes öfver bordet i ett trofast haridslag, och sil var den lilla malsmansfesten slut.
Svensk giftermalsstatistik.
Af f M.
H. tatistiken en jemförelsevis ny \ .etenskap.
men dess betydelse ... för iir hvarje vaxer dag, och den har redon hunnit göra mensklig- heten stora och rigtiga tjenster.
Mycket, som man förr mera instinktlikt kände ega ett visst sammanhang, kan man nu med ojäf- bara siiiror visa st8 med hvartannat i förhallandet af orsak och verkan, sisom t. ex. en god skörds inverkan pa sjelfrnordens.
de vansinni.
gas och de oäkta födda barnens antal, att icke nämna dödlighets- procenten, giftermalsfreqvensen o. d., der kausalsammanhanget är mera i ögonen fallande För qrinnofragans allsidiga belysning är i synnerhet giftermals- statistiken af största vigt.
Förgiif \, es m i rara romantiker tala om att qvinnan är skapad blott för hemmet och familjen, att hennes vasens finaste blomdoft förflygtigas genom beröringen med det yttre.
lifvet, förgäf \ .es m9 de anse henne oskärad af att intränga pS verksamhets- omraden, som hittills varit mannen ensamt förbehillna: när statistiken säger, att qvinnornas antal i rart land öfverstiger männens nied 6!
;, sa måste man fraga sig sjelk huru skola alla dessa qvinnor f8 arbete, f2 ett verksamhetsfalt, rare sig detta hehöfves för att na Act dag / + Ty tre gro, säger en engelsk br3111t eller den da&amp;a til~~~cAssIiiIIclsc~~~ författare, huhudrilkoren för lifvets lycka: r~&amp;t att @ ra.
något att älska och nagot att hoppas.
vore det nu blott frilga om dessa 6 5, som omöjligen Dock under nigra förhallanden hunm blifva gifta, sa vore derom ej s i mycket att säga.
Men nu är antalet af giftasvuxna qvinnor, som förblifva ogifta att icke nämna de talrika ännu unga enkorna - - -
309 sa ofantligt mycket större, enär ett s4 betydligt antal mBn aldrig intritda i det akta stSndet.
h blick p9 denna del af de statistiska uppgifterna ar nog för att komma oss att inse huru, oundgängligen nödv5ndigt det är, att qvinnnns utvägar till förviirf mangdubblas, hennes tillgSng till arbete, till kropp och själ starkande sysselsilttning förökas, med ett ord hennes verksanihetsomr ?ide ittvidgas.
Att ett SS stort antal män förblifva ogilla hör till det nutida samfundslifvets sorgligaste sidor.
Ktt noggrant studium af statistiken skulle harvidlag lära oss mycket med afseende S den alder, den san~hällsstallning och de förmögcnhetsvilkor, hvari flertalet ogifte man befinna sig, och denna ISriloni skulle b sin sida kanske ockss gifva oss mer an en fingervisiiiiig ang3ende de vägar, pS hvilki botemedlet för detta onda nied dess i mbnga riktningar ödesdigra följder skulle kunna sökas; inen dessa betraktelser skulle ' föra oss för vida, och vi iiiskrXnka oss för denna gfug till att angifva gifterniSlsstati- stikens htifvuilsiffror.
- - * 8 * Polkmiingden i riket var enligt Statistiska centralbyrSns * Under- &amp; niga beriittelse för Sr 1884.
(hvilken vi lagt till grund för ne&lt;lan- st5eiide iipligifter) 4,603,595 personer, hvaraf 2,372,813 qvinnor mot 2,230,782 nian, allfsd cft iiJvcrskott nf I J I, o ~ I yvinnor cller cn pru- portion af 1,067 yvinnor ntut 1,000 I I I ~ ~ I I.
Antalet af d e under Sret ingbngna Bktenskayen uppgick för hela riket till 29.449 hvilket utgör 64 aktenskap p8 10,ooo af rikets meilelfolkmängd, eller nagot flera an itiider de fyra iiärmast fvre- gSeiide Aren.
I afseendc 119 cirilstbndet fördelade sig makarna vid ïkteiiskapets ingiende Sr 1883 med följande tal: ogifte man 26,329, enkliiigar 3,1oa, friinskilile män 18; ogifta qrinnor 28,074, enkor 1,339, frbnskilda qvinrior 36.
1) essa siffror I~ekrafta den under c11 l %ng följd af Sr vunna er- farenheten, att äktenskapen i n g b mer och nier mellan ogifte, under ilet att enklingars och i synnerhet enkors omgifte blifver allt säll- syntare.
lilanil ile omgifta I~efiiiiia sig 7 mZn, som gifte sig för 4: de gbgen.
Hvad aiig9r de orter, hvnrest de flesta aktensknpe~i ingas.
star Stockholms stad främst med 90 ing8ngua nitenskap 118 10,ooo af befolkningcii;.
stiiderna i sin helhet visa 79 mot landsbygdens 61 9 samma iiinevbiinreantal.
Af länen ingas d e ii ro portionsvis flesta äkten- skapen i Vesterbotteils (78); Jemtlaiids (76), Cefleborgs (74)) och Vesternorrlands Iiin (73), saledes i allmänhet i Xorrlantl, da ileremot det relativt minsta antalet äktenskap ingbs i Verniland meil 52 och dernäst i Elfshorgs och Gotlands lan med j 5 samt Hallands med 56.
I de öfriga lanen variera siffrorna mellan 57 och 69.
138 af Sktenskapen hrr ingitts inför borgerlig myndighet, hvilket 3r det högsta antal: som hittills förekommit, och hvilket med z4 öherstiger näst föregSende ars:
3 10 Genom döden upplöstes 21,ojz äktenskap, deraf 11,669 genom mannens och 9,383 genom qvinnans död, hvilket gör ett öfverskott af 1,586 nyblifna enkor utöfver antalet af de samma ar blifne enklingarne.
De trolofningar (inmr presterskapet inghgna), hvilka under arets lopp genoni skiljobref upplösts, hafva utgjort 136. af hvilka 27 par vid skiljsinessan hade lefvande barn.
Aktenskap halva under aret genom skiljobref upplösts till ett an- tal af 218, hvaraf i i 6 landsbygden och 102 i städerna, hvilket antal är högre än under nigot föregaende ar.
De frånskilda makarne hade tillsammans a99 lefvande barn.
Till lefnadsaren roro de flesta f r h k i l d a miinnen 40-45 ar och qvinnorna 30-35 &amp; r gamla.
Bland de orsaker, för hvilka iiktenskapen upplösts, förekommer oftast megenvilligt öfvergifvande= eller i 137 fall, i I 14 fall hrilar orsaken till skilsmessan pa mannen, i 67 p8 hustrun, i 37 fall bitra bido makarne skulden, allt juridiskt taget.
I afseende på dldri71 u d uRIc~~sRaprIs UI&amp;II&amp; märkes, att 37 man under fylda ao Br ing8tt iiktenskap, hvaraf en med q \ inna i Qdern mellan 35-40 ar; att 41 män bfver 70 år inträdt i akten- skap, deraf I i sitt första gifte; att I j qvinnor blifvit gifta före fylda 16 br; att 2,067 qvinnor gift sig före fylda 20 9r och att 409 qrin- nor intriidt i gifte rid en alder af mer iin 50 ar, deraf 5 enkor öfver 7 0 ar.
De flesta man gifta sig i åldern 25-30 br och de flesta qvinnor i ildern 20-25, bMe i stad och p8 land, efter hvad man de senare Sren iakttagit.
Medelaldern vid aktenskapets ingaende visade sig, med blott ett undantag, under hela 1870- och början af 1880-talen hafva vant i sjunkande till yngre ar och var ar 1883 mr manskön 28.30 samt för qvinkön 27.47 ar.
Aret i883 följer den under flera k iakttagna reglen, att de flesta äktenskapen ingås under arets tre sista minader och det minsta an- talet i Januari.
a Donationer till s k o l s t i ~ e n d i e r.
tipendiedonationn till 18nungar vid siatens ISrorerk för gossar under 9r 1885 haka ~iitgjorts af följande: Till Iitrorerket i Afalma af framlidne redakttir Rnllcnherg ~.
o o o kr.
- Till Iiiroverket i hcbro af bruksegaren Arridsson p i Hrdens~i 1,000 kr.
och af framlidne lektor Aminson 8,000 kr.
Till SIrr&gt;rsais I !iroverk af den sistnamnde gifnren 4,000 kr.
- Till Iiiroverket i Enkupi~g af franilidne stadskassören C. i .. Otter 1,000 kr.
Till läroverket i Uni&amp; af framlidne f. d. I.äroverksadjunkten ii.
Lundberg 2,000 kr.
Till 19roverkct i Lj,sa / a ' af grosshandlaren P.
1.undberg - - -
och hans frii 4,500 kr.
- i Ostersrrrrds Irroverk af framlidne apotekaren M. Justeliiis 3,000 kr.
Till Inroverket i E / &amp; af den- samme 3,000 kr.
Allts9 haha stipendiedonatioiier till förmån for eleverna i de niistan afgiftsfria elemenlarskoloma fir gossar, Illifrit af frikostiga, för imgrlomens viil nit5lsknnde gifvarc skankta under inncwrande 3r en summa stor 31,500 kr.
Under samma tid liar, till förm5n för elever vid elementarskolor for flickor, der under \ - isningen I~etalas med Srsafgifter, v~slandc fr9n 50 h ioo till 300 kronor, skiinkts intet!
- - Om m8nadsbladets spridning.
För sin spridning rXknar Ihgny p9 haft&amp; mt~liicrfian, ej blott af förbundets medlemmar, utan ock af alla \ .anner af cn snnd r ~ h ~ e c k l i ~ ~ af quinnofrågaa.
och en på samma gang viicRandc och rin~IerhdIhride lUrnNg.
.&amp;f \ .en må papekas, att genom medrerkan för Ihgnys spridning \ .erkar nian tillika för förl&gt;unriets blifvande stipendiefond fbr flickor.
S9 skall, om I) agn).
visar sig kunna Iiiira sig sjelf, en större summa, skiinkt till garanti för hennes tryckniiigskostund, enligt gifvnrens önskan öfvrrptas till en stip,,ditfond Oiii, sisom man hoppas, huarje fJrdurrdsrned / e~n prtat~n~crcrar p?
Dag~y och tillika tillvinner henne, hrar och en, j eller 4 andra pre- numeranter, skulle 6cQd1ign ofverskott nppst11 att anviindn för saniina ~nrlam51.
Den, som skaflar G prenumeranter, tjenar saken iinnu kraftigare och skall sjelf uppbira ersattning för sitt Ilesviir, hvarom.
anmiilan upplyser.
Kika personer kunna, genoin ritdeIning of större antal cxtnplnr till 0681ne1iIade eller i skolor och stminarier, ' g q g n saken i dubbelt matt; och vill Irörbundsbpr9n gerna ataga sig siklan utdelning.
I+esentiort finnas alltid tillgangliga i Förbun1lsbyr911, och der inot- tagas ?ifven iiitresserade personers anl~ud att verka för spridningen.
Fran F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n d e t.
E örbundet höll den 3: dje dec.
ett allmint möte, hvarrid dels be- slötos n5gra smirre ändringar af stadgame, för hvilka den kom- mande anberittelsen skall niirmare redogöra, dels företogos nya val till styrelse och dess suppleanter, hvarvid i stället för fru r. Ecker- maun och fni af Klintl~erg i styrelsen invaldes fm ii.
Hohman, f. Ruffel, samt fm Agda Monteliiis.
Bland suppleantenia iirgingo fru G. af Klinther, revisionssekreteraren H. Rohtlieb och professor P.
C ..
Rosen i sta let för kausliradet Forssman, fröken Sandström och docen- ten .$berg.
Sedan mötets officiela del salunda genomförts, uppliistes af ordf. ett genom Red: n af Dagny medcleladt anförande OJJI faran f&amp; den yvid@a ungdomen af d n moderna literahren, hvilket gjorde mycket intryck pa de nirvarancle, och hvilket, pil fr. Adlersparres förslag, fram- deles skulle göras till föremal för öf \ .erläggning bland Förbundets qvin- liga medlemmar.
f * * * De i förra numret oiunämda nybildade utskotten hafva h~var pil sitt h811 varit uerksamma.
Utskottet för sjubiassans brfrmjande har meddelat sig med en mangil personer i Stockholm och landsorten, inottagit och besvarat anmitrkningar, firfri3gningar, anmhingar, m. m. Uhkoifet for anordnande af sanquiim hade d.
1 3 Nov.
samlat pi5 hotell Phccnix ' lokal ett stort antal förbundsmedlemmar, hvilka under lifligt samsprak, omvexlande med föredrag och sang, tillbragte en angeniin afton samt hade tillfälle att knyta bekantskaper och utbyta tankar i dagens fr5gor.
Utsiotht for be&lt;iönande af barn- uch u ~ o m s l i t n a i u r har samlats en gSng i veckan.
F r h sju förlaggare harva arbeten till ett antal af 97 hittills blifvit insända.
Dessa hafva fördelats till granskning mellan utskottets medlemmar, och p i grund af dessas uttalanden, natiirligtvis affattadc i största korthet, 3ro listor uppgjorda för ledning vid inköp.
Vid uppgörande af dessa listor %r bhrnsyn tagen dels till böckernas inneh~ll och litersra vitrde, dels till deras lämplighet för barn och iingdom af olika Sldnr.
I .. istorna, liksom oek i allmsnhet de granskade böckerna, %ro pa b y r h tillgngliga.
Bref till Dagny f r h Kristiania if.
I I.
S.
&amp; 30. ii.
86.
?f stort intresse för qvinnosakeii ar uppförandet af Hjiirnsons En Xz~dsRc och den diskussioii, som det franikallat.
Ilet tippförda stycket i r en oniarbctniiig af det i tryck utgifiia, som nr val kandt ocksi i Sverige.
Rjiirnson har i oiiiarhetningeii offrat sin optimism p9 sanningens altare.
Hans stora makt ligger ju eljest i att öfver \ i v nna ilet oiiila nied ilet goda.
HBr Ster later lian dc tvi riktningariie, d e tv8 nioraleriia, st5 oförsonliga emot hvarandra.
Den sorgliga sannin- gen, att ett sidant lif, som i \ Ifs, gör mannen n?, och ntt denna r5het förnekar renheten och föraktar renhetens fordringar, risas oss h i r ntan föruiildriiig.
Stycket slrrtnr allts5 följdriktigt dermed att Svara kastar handsken i nnsigtet p9 Alf.
1) essutoni liar stycket underg5tt andra genomgiliande föriindringar och förkortningar, hvilka alla stegra dess dramatiska konst \ .Xrde.
Den sceniska verkan iir nu mycket stor, hvilket enilast kan tjena till att förstarka den iuoraliskn.
Men natiir- ligtvis vticker stycket ock&amp; s9 mycket större inotst5nd.
Det iir en kastad hanilske och har som s 5 h i upptagits.
Men flet in9rkligastc, det föriiiiderligaste af alla dc inkast Kii Handske rickt tir det ~öplinz brcfvct * f r h professor Monrad i Luthersk Ugeskrift.
I ' rofessorn har i iiiirniaste hanil blifvit retad af ctt förcilrag af V. Ullinaiiii till förni5n för =Hanclske-iiioralen,~ som han hallit i den akaileniiska kretsen af sedlighetsföreniiigeii, och som viickte en si iitoinordentlig ansliitning, att det I) lef Ii&amp;t IX!
nytt i r \ n&lt;lcrscns gpiil- ~iastiksal för ctt s9 talrikt aiiditoriuii~, att in.Snp, och hland deni er korrespondent, iniste 65, iitaii att ha kunnat konma iii.
I ' rofessor Blon- rad aktar emellertid icke för roi att förklara den iHjl~rnson-Ullmanska sedlighetslire&lt;lika~in syftande till att rtmfe / gr&lt;iY~~,z, / (f .rcdIiyn sar~fffndrl; han fursikrar, att den indirekte predikar den fria kiirleken.
sQvinnan: s sager professorn, skall vara niannelis sedlighetsideal; derigenom att han li5ller detta högt drages han snarare iiliplt, nn genom att strtifva till ett eget (sedlighetsideal), och lian vakar öfver dess 5ra mer till öfver sin egens.
Det rill jii med andra ord saga, ntt lian ssöker icke att 119 nigot eget seillighetsideal.
Vidare förklarar rar professor, att hustruns otrohet .ïr skadligare för sanifundet fin inannens, emedan den inför aolierattigade barns i familjen och s9lunda undergriiiver denna, griindvalen för allt sedligt sanihale.
.
.
Den Iiirde professorn sdöile emellertid icke i synden.
* Han har Iatt pbskrif \ .ct i ni9nga och goda iittalanden inom pressen.
Rjiirnsons egna tir0 natiirligtvis de finaste och vigtigaste, men eii framst5endc plats intaga ocks9 de qrinliga iörfattarnes (ii.
och R.
N.)
iiiltigg emot Dagbladets teateraniiitilare och professor Monrad.
Det var i soniniar under sin vistelsc i Gansdal, p i sin g5rd Au !- stad, Bjnrnson fullbordade omarbetningen af Eli Handske.
D5 hade haii efter sin egen ut ?ago arbetat 1x5 den ett ar.
Strömmen nf resenärer i somras \ isade en stark dragning till diktarens gard.
Eder korrespondent var bland dem, som f r h Saga- tuninötet gjorde en afstickare dit upp och fick njuta den skta gam.
nialnorska g3stfrihe1, soin Hj@rnson med hustru ofvar i sia sköna, nied modcni komfort och smak anordnnde hem.
I de dagarna vm just sista handen lagd vid Eli Handske, och Er korrespondent var lycklig nog att få höra den förel5sas af diktaren.
Jag bifogar har nedan för- teckning öfver de msrkligare inlsggen i Handske-fejden under Okt.- Nov.
i 1) agbladet: h ': o 380: Kristiania Tenter af I.
H.
387: Bjarnlanr En Handske p3 Kristiania Teater nf I.
1.1.
3960) Alf och Srwn af B. Bjornron.
398: Smva af K.
401: Alt och S v m n d I.
11.
403: En Hindske d R.
X.
410: Ockrl en Ilmdrke af L.
A. II.
413: Alf Chrirtcnscn b: =ni af Rj.
Bjernron.
414: Proferror Xonmd i f Bj.
Bjernron.
(HKr ockra n l l q c k i prof. Jlonrad.
öppna href.)
I 307 star ett referat (icke eodt) af V. Cllmanns föredrag i iicti Hvarjehanda i qvinnofragan.
Sverige.
Forcningcn för gift qvinnas rgandcrafl hade till den 26 sistl. Nov.
utlyst ett sammantrade för att diskutera Xya lagbereil- ningens förslag till ny lagstiftning beträffande akta inakars egendoms- förhallanden.
Diskussionen inleddes med ett föredrag af hyrdchefen grefve H Hattrilton, hvilken utarbetat en schematisk öfversigt öfver hufvnilpunkterna i lagberedningens vidlyftiga utlatande.
' M.
erkände förslaget vara e n steg (ramat, men ansåg, att det cgde s i mllnga brister, att dess antagande skulle hämma i stiillet för att frsrnja re- formstrtifvandet pa detta omrade.
Han pivisade uti en fbr: tillfallet diktad *, särdeles fyndigt ihopkommen äktenskapshistoria om Brita och Per en mängd af de stundom löjliga ekonomiska iörvecklingar.
som genom denna lag kiinde uppstii, och slutade med att uttrycka som sin isigt, att man heldre borde tills vidare stanna vid det gamla an antaga ifrågavarande förslag.
Försla@ försvarades af justitieradet HersIm, hvilken erkande, att förslaget icke tagit steget fullt ut, men a u det likval erbjöde den g i h qvinnan en betydligt förbtittrad ställ- ning - sanit af vice häradshöfdingen 0.
A. Beckmon, som ansag, att mhnanskapet ovilkorligen mikte bibehllllas, emedan derfllrntaii männen skulle inom atenskapet blifva nollor.
Major u. Koch ansåg, att man nu borde nöja sig med hvad man a t t, enär han trodde att förslagets brister snart skulle framkalla ett nytt lagstadgande, genom hrilket steget kanske komnie att tagas fullt ut till det m91 föreningen föresatt sig.
Fniarne BiII~hum -
och Dahlsfriin~ uttalade sig för egendomsgemenskapens upphafvande och den senare rrkade dessutom uin~hafvandet af mannens m5lsnian- ~ E ~, afskatiandet af skap.
; ifviin orköranden, frih.
S ~ R ' C ~ C I förordade eiftoratt och mSlsmanskau.
uien a n s h ändock.
att llacberednineens förslag I&gt;orde understödja;, ' hrilkcn iiie~ing äfve " justitiehdet ~ e G l o w biträdde.
J ' S grefve Haniiltons förslag beslöts, att den förda diskus- sionen skulle anses utgöra föreningens uttalande i fr3gaii.
KyrRos / iitt~it~~ni i Dttnkers fjrrnml.
i Södcrninnland har tagit det vackra och efterföljansvrda heslutet att betala inträdes- och arsaf- gifter i Södermanlands sjukhjelpsförening för samtl.
sm9skoll~rarinnor inom försanil.
samt att, för beredande af Iifranta vid 55 ars Slcler för hvarje smbkollarariinia, i Iifranteniistalt h l.
insätta I o kr: 119 det vilkor, a n lärarinnorna sjelfva lidroge med minst lika stor summa.
Qvit~I&amp;a sf~trlentcr.
Nio unga qviniior stiiilera under innev.
höst vid Universitetet i Upsala.
Pdrcni~tgen ~fhtitlnr6ctcfs E n n c n har i Okt.
m h a d haft en iit- ställning af vackra och smakfulla arbeten, bland hrilka saskildt de.
som anordnats af fru H.
\ Vinge samt frökli.
Rohtlieb och Branting, varit rärda:, tt beakta.
Bland d e arbeten fru W. komponerat inarktes ett broderi i guld och silke, samt ett par praktfulla gardiner i ro- mansk stil.
Frökcn K. har bl.
a. apterat dalallniogens karakteristiska mönster till olika arbeten, och Fröken R. efter studier i Herlins och Dredsdens must ?er komponerat modeller och Cirglagda mönster.
En del vainader och antika broderier fans itiven till likeende.
Senare har förevisats en ypperlig altarduk samt en praktfull flossamatta, vafd efter mönster af prof. iironberg.
B n r t ~ n ~ w s k c ~ ~ ~ h ö a f h c a n hSlliis eller skola hillas i Norrköping.
I i ~ ~ k ö i ~ i o g, s, \ Visby; Ostersund m. fl.
städer för öfverlaggning om stiftandet af eii ~eiisionsiiir: tttniiigl för barnmorskekåren m. m.
I \ \ ' isby öfverlnde man derjainte om bildandet af en hjelpkassa för Gotlands harnniorskor.
Finland.
Till frökcn Rusina HciRd, den I~ekaiita lakarinnan i Helsincfors.
aflemnades iirlie&amp;.
- nenoni.
en dei&gt;utatioii fran Iiruntiiiinien- föreningen följaiidc d r e s s: .Hos fröken Rosina Heikel anhSller Friiiitiniinersföreniiiacn ge- noin sina deputerade: att ni benäget ville vidtaga sklaii t %tgär&lt;l, som möjliggör fortsättningen af eder för stadens fattiga qvinnor och barn sS gaguaiide Iakarcverksanihet; hvarjeiiite föreningen för eder uttrycker sin tacksamhet och högaktning.
* Norge.
Not.s.4 A r i i ~ t ~ i e s n ~ ~ f u har r c t ~ .ritsSiidt ~ ~ g sin hsberättelse, af hvilkeii fraiiigSr, att föreningens verksamhet Iiufvudsakligen besatt uti h5llandet af föredrag och diskussionsmöten, samt utgifvandet af sm3skrifter.
Men som intresset för föreningen ~ i ständigt stigande, tänker man 115 att utvidga sin verksanihet.
Man har sS1unda uppuat ett kontor, hvarest alla önskade upplysningar om och af föreningen kunna e r h h s.
Derjemte har man beslutat utgifva en egen tidskrift, som skall utkomma hvar fjortoiide dag.
I; Jrc~~ingcn har - och det ~ ~ - w.
rned rätta - ansett det si!
viptipt att / h ett cftt q a n, att I n Irslutat i fdrct~get insutta alla sina Aisponibla tillgångar.
datet på Sagatnn.
Vid detta möte höll fru Ragna Nielsen ett föredrag i qvinnosaken, hvarvid hon sammanfattade qvinnornas önsk- ningar i följande punkter: Lika kraf uppfostran och sedlighet för män och qvinnor, upphäfvande af den gifta qvinnans omyndighet och egendomslöshet, samt vidare lika betalning för mäns och qvinnors arbete.
Men först och sist rösträtt för qvinnan, ty annars kunde alla ernadda rättigheter ater fråntagas dem.
Danmark.
@ in / &amp; sjtl / / rjc@rfdrcning.
De qvinliga hmdarbe- tama i Köpenhamn hafva upprättat en förening till ömsesidig sjelf- hjelp, som redan räknar 1.450 medlemmar.
Den firade nyligen sin arsfest, hvarvid prof. Brandes höll festtalet.
Quinn.fu~~~uii~ar.
Flera nya qvinnoföreningar hafva pa senare tider gmndats i Danniark bade p8 landet och i hufvudstaden.
En af de förnämsta bland dessa senare är .Den KiindcIi.a Frcmskridbfore- ninp, som stiftades nu i November och arbetar i demokratisk rigtning.
Den verkar för att stämma allmänna opinionen till förnian för gvin- rians rätt och söker ratt väcka och underhalla intresset för alla poli- tiska och sociala fragor *.
Föredrag och diskussioner hallas tv % ganger i manaden.
Vid dessa har man sista tiden diskuterat fragan om hvacl som kan göras för att fGrb5ttra qvinnans ekonomiska ställning.
I Helsingör Gppnades i Maj detta ar en qvinlig läseförening.
soni har läsesalong och bibliotek samt later halla föredrag.
Qvinliga studenter.
Examen artium (studentexamen) har i Sr tagiu af 5 qvinliga studenter, hvilka alla tindergingo nämda pröfning vid frijken N Zahles skola.
Frankrike.
~e,innukon&amp;ess.
En korrespondent till Droit des fcmmes föreslir, att en internationel kongress nästa ar matte hallas i Frankrike i och för qvinnofragans främjande.
Quinlipo srirdenter.
Ett stort antaL qvinnor studera f. n. vid universitetet i Paris, af hvilka dock de flesta äro utländskor.
5 af dessa studentskor idka astronomiska studier, men de flesta, ej f * re Xn 103, studera medicin.
Endast 8 af dessa senare äro fransyskor.
76 2ro ryskor, 3 österrikiskor, i turkinna, r indiska, o. s. v. - Under de sista 7 aren hafva i 8 doktorsdiplom utdelats vid detta unisversitet.
Italien.
Qui~~nans rUsIräï /.
Vid senaste generalkonferensen i Florenz beslöto Valdenserna, att qvinliga fönamlingsniedlemmar efter fykla zr Sr skola ega rtittighet att rösta, men icke att yttra sig vid kyrkomöten.
QvinIipo litografer.
SSaväl i Rom som i Korigo arbeta äldre och yngre qvinnor vid litografiska anstalter och harva godt beröm om sig.
Spanien.
Senora Doloris Leonardi Casanovas hm icke länge sedan tagit sin medicinska grad i Barcelona.
Det säges, att hon vid
317 r 8 Brs alder Ilörjade sina studier vid iniiversitetet samt aflade sin första examen vid 1 3 3.r.
Hon har nu vid 19 ars aliler fullstSndigt genomg9tt sina niedicinska studier samt tagit flera pris.
Tyskland.
Qnirrlip rrpp / i~inarc.
En fni Suchland har erhallit patent p9 en bromsinrättniiig.
förenad nied ett ringverk och afsedd för sl&amp;v %gartie, samt SS beskaffad, att kusken samtidigt kan både bromsa uch gifva rariiiiigssignal vid olyckstillbud.
Japan.
@ nid@ ndaktur.
Ett för Österländska förh8llandeii högst ovanligt framsteg har qrinnofrilgan i Japan tagit derigenom att en infödd (pinna nyligen blifvit anstald i redaktionen för en a f g e vigti.
gaste politiska tidningarne i Tokio.
N. Amerika.
M r s fjranic S&lt;ir~thrvort har aflagt den erforderliga eden G r tilltrSdandet d sin plats som inspektris vid tullhuset i Hostoii.
Hiidanefter halva alltsa de qrii~nor, som föredraga visita- tionens verkställande af qvinliga tjenstemän, tillfälle att f8 denna sin önskan uppfyltl.
Fdrmta sfafrr,ias tucrrru rikaste qviirnor iiro .Mrs A.
' 1 '.
Stewri och Mrs Mark Hopkins, som hvardera ega omkring trettio millioner dollars.
Ett fruktbiir&lt;rnde ritsude sfiddes af ganila general Spinner, huilken var den förste, som för statens riikning sysselsatte qrinnor, d3 han iippdrog i t driii att Iijelp till att r.ïkna ~ienningar rid registrerings- byraii.
Nu Bro omkring 4,000 qrinnor anstiiIda i regeringens tjenst i \ Vashington, deraf 1,349 i Skattkaiiiiiiar&lt;lel&gt;nrte11ie11tet.
.
Arriarirn-Rnwn / - ko~rrl&gt;a~~ict.
I h t siiges, att af de ioz,ooo aktie-egarne i detta siillskap 9ro 16,000 danier.
Fc~.ie-hrishrlll~sk~l (~r.
I Hoston hiin; is ' flcra ferichush3.lls- och hus- flitsskolor, i hrilka unga flickor iinilcr soiiiniarlof \ .ct undervisas i hus- hbllsgöro~nfil och handarbeten.
San FrancisRo.
En qviiilig arl~etareförening har bildat sig i ii5innda stad med uppgift att tillverka kliider, grunda tv.ïttinr8tmiiigar, restaurationer, enklnre matstallen samt läsesalonger.
Aktiekapitalei Br ioo,ooo (lollars och hvar aktie lyder B i dollar.
I Ilfhphis, i ' l ' eiiiiessee, höjdes för tio Br sedan lirarinnornas 1611 till saninin belopp soiii Iiirarnes - och den dag i dag är finnas endast IRrarinnor i stadens all.1 oftentliga skolor.
Q-oirrlig jrrrisdoktor.
VYrdiglieten af Juris utriusque doktor har vid Smits college i Norihampton gifvits at Miss Amdia B. Ehvnrds.
Hon anses vara den första qvinna, som kreerats till juris doktor.
Den n r ~ ~ c r ~ a i~ntio~~elln ~ ~ s k a ~yhfcrhctsfurc~~i~~gt~~ (national Woman ' s Christian Temperance Union *) räknar f. n. zoo,ooo niedlemrnar, för- delade 118 omkring io,ooo lokalföreningar i alla unionens sinter.
I " öreningens ordförande är Miss farrrcs E.
1Villnrd och dess tidning bär naninet &gt;Union Signal *.
F a r p d Mnirrgs~~tgifr~ersRn.
Miss Carrie B r a s, mulattska, utgifver den i Petersburg i staten Virginia utkommande tidningen * The Virginia Lancet *, det enda pressorgan i Förenta staterna, som utgifves af en firgad qrimia.
f l a h i a Ett antal ö m h j e m d e qvinnor haf \, a bildat e n som har till uppgift a t t till billigt pris laga k l i d e r 51 ting.
förening, karlar.
I Phiindc / jhia finnas 8 q \, inliga Ifkare, som förtjena omkring 20,000 dollars o m Sret, 1 2, soni fönjena omkring ro,ooo dollars och 22, hvars praktik inbringar $1 d e m öfrer 5,000 dollars Srligen.
Nibrasha har tvf qvinliga förs.Xkringsagenter.
B i d a g ö r a goda affarer och förtjena pengar.
Ohio.
S a l l s k q ~ e t för grymhets förhindrande har vid sitt senaste f r s m ö t e besliitat att utstrscka sitt verksamhetsomr3.de till qvinnor, s o m misshandlas a f sina m5n.
Mrs Hc~~driCRs, d e n nyligen niiidne vicepresidentens hustru.
har blifvit vald ntt utgöra e n af dircktörerna för Heda gmf-kompaniet, som eger en af de största silhergrufvorna i Montana.
Rask qnintza.
.Mrs Sarah Daridson i Lower Boulder M.
' I '.
s k ö t 113 nyfret en björn med egen hand och köpte e n symaskin för skott- pengarile.
Fr&amp; obiindu brrrrpondr.ftr i k o har Dagny haft gkljen mottng.
eii bref, hvarr innchill sUker1 rknll intressera henner svenska Ilssm, hsarfär det hllr meddelas ulan namn.
nHJnförds d Redmr nf Dagny vtirdi uppt&amp; !dnnde emot ~Pyrrhusscgnr~ i l vi till Eder dcrfiir l %mbtir.
r h vnrmaste tacksamhet.
Vi tidskriflen Pramit.
I delas nf månen rön det s i mvcket hellre som vi veta.
all vlrt ni&gt;~fattniness~tt " Elii itinkmde denn.
ort.
Tidskriflen .Framfila har htirförinnan ofla uttalu aktningsdrdn l i g t e r i .givinnofrSgm.
h t var derföre s i mycket mer Iörvinande alt i samma tidskrift läsa uppsatsen + ' yrrhorscgrnr~.
som nedsutter och missaktnr v i n begrepp om scdlichcl.
könsförhillinden och %ktenrkav.
h i t a g f6rsitkrnn om var htignktnbg för Eder, och vUlönskan Mr Eder - - faasatta verksamhet i samma riktning rom hittilli.s 61.
.
- - - - - - Till &amp; d: " s j Dagny.
Ilvarför skrifn aldrig Svenska förfatinrinnor böcker i samma genre som t. u.
A.
L. O. E.
(förf.
till Slottsfrun i Provence), Herba Stretton.
(föd.
till Xrs Charles- ~Jesricds bön * m. m) bln \ Valtoo (förf.
till rl&gt;ei gamla vorth (förf.
till ~amiljen Schönberg Coltn).
O. Wildermuth, M. ihthusius och m b p andra?
De, rom i likhet med undertecknad.
önsko.
för arbelsklassenr ungii qvinnor förelitsa dylika med dlvir och bibliska sanningar blandade bertittelscr, Um alltid n6dpde att nnlitn öfverstithingar, der frtimmandc namn och frtlmmindc om- gifning gara det hela mindre nndcrhUlnndc för ihönmc.
Skulle icke möjligtvis " k o n af .Dagnys.
litsare kiinnn sig manad att, fylla denna brist inom v i r avniski litemur) Eller åtminstone.
vore det icke tilllltliet nit i &amp; ta rvmd d r u - t iter- g i h dc utländsks förf: r arbeten?
- Hiida.
.
.
.
.
.
.
.
Innehall: Sid Inlulningsord .................................................................................... I Symr.
Ont sjelfhjelp och IöncfDihlllmden ........................................... 2 Strödda tankar och ordspdk ................................................................. 7 I f i l i n, Drn litcrlirn rrnstcrns rjulfportrïtt ........................................ 8 1 p o, Vid nyhet IJaeni ................................ 11 I ' raktisk vttlgKrenhet: I Ett besök vid I&gt;iakonissinslrltcn ...................... 13 f S., Bref frPn Iiiistimin ................................................................. 15 r i ~, d ung och gnmind Ola Ilanrro~ och EIIIIJI En s t ~ ~ d e n t h i s t ~ bcdömd Erik Grnna af Gustnf af Geijeratrni ................................................. l7 Z 7 ' Till Finlands försim &lt;Ivinliga filosofie kondiilat ' l ' ocin .......... 22 K r a f f I.
E b i n g, Om friska och sjuka nerver - Hclso r B j,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ellm Fris *.
En sjelfhiogrifi frla scitonhundrit~ilet ................................ 33 Qrinnofdgm och socialisntcn i Tysklnnd ......................................... 45 i i (' lm niodedllrskapcn och ihöjlighrlcn af dess bekiimpnnde ......... 47 1Sn drJglrcfooii ............................................... Sa I ' rnkiisk viilgöreonhet: I I Glkljespaihösrnn 5.2.
I.itcraturanniiihn:; VdhilJu L n d 1 1 Döitmr och mödrar; Alfhild April, Hmd ingen ser: Anrn A I svart och rKdt ..................................... 53 11rnjchandn-i qvinnofdgmo .............................................................. 56 Stndgnr för lirc&lt;irik3il~rcnie1~Förb~n~Iets sjukknssn ................................... 6a Iii&gt;rmpondetisddcloing ................................................................ 63 Sjclfhjelp i forni af s ' ukhjelp .............................................................. 65 tiltdmdc o m qrinnofJrPkm Föredrag af Dr Schwnbe.
Hamburg 69 n i 1Sn sjelfhiogrnfi M n sextonhundrntnlet (forL1.)
..................... 7a h 7 ' t i l l Svurigïs qvinnor Poem 81: l / If., Hunrflirc hörn qviitnor dcltagn i valet nf Siadsfullinl * iige .............. 81 L ' tidandcn för och cmoi idden om en vlirnpligt för qvinnin i form af sjukvhd 87 TmrrioYn n j., Filn scenen I Hur nian gör godt, d A Ch E d p e n II Ensam, af r \ lfhild Agrell III Cormen .................................. 89 blvnjchm&lt;ln i qvinnofrlgnri .... 93, Knrrrspon&lt;lcnsafdelning ............................................................. (Omslngel) I h n qvinlip vdrUltsrörelrcri i England och hwd vi i Sverige af den hifva att 111m 1 .................................................................................. 97 FJlm h ' t !.
N k m ord o m do iyskc diktarner qvinnoiype r.
........................ 101 107 Lii~vlo.
Skol4if I .............................................................................. ~.
.
.
~ .. ....
.
.
.
.
...............
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ititt eller ortttt) Med inleddng nf r \ llhild A p l l s .Ensa nr.
.................... i.
1 N$r3 Ord o m IJaniel Sten ' och Stclh Ctevr ........................................ 114.
Ilvajchandn i qvinnofrLgan .................................................................. 115 Korrespondeniafdelning ..........................................: .......................... 128 Ellrx Frits.
En sjcllbiognfi frin saxtonhundratder (slut) .......................... 129 Ännu en skildring af universilctslifveiu skuggsidor V h öfverliggzre af Thord Hordi ............................................................................... 14 % .l f. S., Brcf till Ungny .. fran Kristiania ................................................ 152 Ilöckcr för barn och ungdom ............................................................... 154 Ilvlijehandi i qvinnofrSgin .......................... - .- ...................................... 157.
Iiorrea andensafdelning ...................................................................... 159 FrrdriIa Urrinrr Om odKilligheten (Ur ett outgifvet b d.)
..................... i61 ~.
.
.
.
.
.
.
.
320.
....................................
.................................................................... Roramundn Samskolcfr~ans utveckling i Finland Onämnd.
Min tmtjenirinnz Poem ........................................................ Sfe~htn.
S ort Sovelette.
.
.
Sid 1 %.
.
.
167 169 172 i74.
.
.
.
rlf II .. Fr % Norra Amerika Vilriittsrl~lrens fmmsteg .......................... N S Bre1 frin Kristiania ................................................................. Esstldt.
VVarnpligtcn och sjukrkrden ................................................... 176 IV 3 .. Prakttsk v11görenhet III Iirnd unga flickor klinca göra ............. r77 Frrdrika-B~mcrFörbu~dets ilnmötc ..................................................... 179. klvajrhandi i qvinnofillgan .................................................................. 182 Korrrrpondenrafdclning P&amp; &gt;L !tmrinnor., besvamit i f Cnrola FrSn K S dho.
hcsv d Rcd: n Uref från V l n af ritt&amp;n i alla riktningu ......... 188 mmgen far gift qrinnns egmdcriitt ................................................... 192 m brottsligheiifreqvenlen ' bland qrinnor och mlln .................................. 193 L E .. En feriefiird 202 Den qvinligi rilriittsrörclr n i England II ........................................... z06 Liurniurnnmil1c.n.
L If .. ikrr.
En sommanagn af A Ch Edgren; H.
Lind- p m i Profiler i f Emrt Lundqvist .................................................... zia Loften ven Krmnrr.
Fri Poem 215 Eller Frler.
Om .Hemitudie n.
I z16 e l i t.
Doktorns unga fru .................................................................... 2x9 Qvinnosnken betraktad i möten och inom tidrkriftsliteraaren 221 Hvarjehnnda i qvinna~&amp;n ............................................... 2zr Korrespondensifdelning Till Shdnibor * dm undervisning i husliga sysslor Till Hi&lt;r ana Stephenr novclcttc .Sport .......................................... 2- Mgot om dc qvinlign läknrnes udlning och vcrksamheL Yamnt n Stntcrun.
Storbritannien och Eng Indien .................................................... 225 Praktisk ritlgörcnhct l \ Christine Herniann oeh hennes verksamhet ...... 234 Hihvion.
Strtldda inteckningar om qvickhct och humar .......................... q z 3 E Berggren.
Ccnmllc I art Om hrottslighclsfmqvcnscn ................... 245.
Cbtebops qvinnoföreninz och dess tidskrift rFnmlt ................................ z49 Fredrika-Brrmc~Fl) rbnndcts verkrnmhct s i o m ddgifvande i juridiska Krendro 251 IV y ..
Hans lilla tenndorn .................................................................. z51.
Hvarjchanda i qvinnofdgaa .................................................................. 253.
Korrciuandenrifdelnine ........................................................................ x 6 L N .. Om gift q r i n n u cpnderltt enligt S y r Laghciedningcns f 6 n l q ...... 257 Laura h ' irlcr Ibsen 261 Literitoranmillin: H.
Lir&lt;brrr.
h u 1 Iieysn iiovcllcr =á) Fdn Fredrika.BrrmerFörbunde1 Uakottsf6delning 267 Ernrf A h l p n.
Ilerr Tobiasson En julhistorii 268 Till frågan am nrbetrlöncn .............................................................. 28- Ilvajehrndn i vinnofrigan ................................................................. z d ~ o ~ ~ n ~ o n d c n r n?
d Till c l ~ Errcldc i~~ f&amp; $1 R Till Dagnyr Ilrare frin Kcd: n .......................................................................................... 28s S R Om den snmlidi Amcriknnski rammliterituren 289 Arbete och Emtik Hirdt emot hirdt af Xnlh Roos zgl Stlma Lag~rldf.
Intryck f&amp; sicenen Sondter ...................................... jo1 N i o1 om dc qvinliga l i h r n t s rtYilning och verksimhet Tyskland goj f f k r i o n.
Min hustrc och ja^ i fdga om mUaminsknpet 3 6 rlf H Svensk giflemSlirtntirtik 308 Donationer till skolstipendier ................................................................ 31 a.
...
.
.
.
p ".
.
.
.
.
.
.
.
.
.......................................................... .........................................................::::::::::::::: I:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~~ ~~~~ ............................................................................ ................................
.................................
..................................
.
...
.
.
............................................................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- .-~.
.
.
.
.
.
.
.
.
..............................
.............................
......... .......................... ............................................................
Frin Frrdrika-Bremer-Förbundet ....................................................... j t z.
M.
S., Bief till Digoy frln Krislinnin ................................................... 313.
Hvajehrnds i qvinnoldgan .................................................................. 3 1 4 Korresponden~ifdelning ........................................................................ j 1 8.
.
.
.
Bilngor: Fredrika-Bremer-Förbundelr imboritttelrc (Se mnnhaftetl rörande reformdriigtcn bled dc fleiti hlften har dessutom följt hlnrisninpr till mXrkligarr tidnin,nr uppiauer i socinln och literilra iimncn, hrilk n fdrekommil i Aflonhirdet, Stock holms Dagblad, Xya drgligl Allehindi och nr (Land.
.
