# ID: svediakorp-per389
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,214
# sentences: 730
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


l - Redaktion: Mästersainiielsgatan 51, en tr. Prenuiiiirationspris: 111 år.
kr.
4: 50 ' h är.
.
kr.
2: 50 %,.
3; 501v4., ..
,.
i: %.
.. .. .. -,.
Stockholm d e n 8 April ' 1900.
N: r 1 4.
E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Lösnummer I 0 öre: Prenumeration sker såväl i landsorter!
som i Stockholni å närmaste postanstalt eller bok-.
handel.
Redaktör o. ansvarig iitgifvare: l Utgifningstid hvarje torsdag.
1 Mottagningstid: Kl. 11-12, - %a arg.
Expedition 9ch Annonskontor: Mästersamuelsgatan en tre, Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
Post- och telekafadress: DAGNY, Stockholm.
I ~nnonspris: - 15 ' öre per mm.
Enke; spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 15 mm: s höjd per gång 10: -.
Rabatt: 5 ger 5.
010, 10 ggr 10 O / IJ 20 .ggr 20~.010,.
50 ggr- 25 Ola.
Annons bor vara, nlamnad senast måndag f; m. Stina.
Quint.
, -.
- Märkesdagarna i en - magniskas lif inbjuda ett öfverblickande ' af hennes lifsgarning.
Nar .Stina Quint nu den 12 april firar sin 50-trsdag, ar det med beundran man kan skåda tillbaka på hvad hon fått utrattadt.
.
Det ar icke allom beskärdt att lyckas i att realisera en idé, och flertalet minniskor kom- mer icke .ens så långt som till att undfå en.
sådan - ' ännu mindre till att,.
lefva för dess.
förverkligande.
Därtill fordras något utöfver det vanliga mittet- - .en vilja som aldrig slappas.
under den hårda .uppgiften att be-.
segra förhållandena och föra fram något nytt.
Det ar till detta icke allt för vanliga slag $af människor, som Stina Quint hör.
Med sällsynt intensitet har hon arbetat framat på förverkligandet af en ide, hon har lyckats att föra den igenom och hon har därmed gjort ett godt och fruktbärande verk.
Och ' dock har hon icke ensidigt förbrukat alla sina krafter på denna uppgift, hon har hun- nit med och räckt till afven för annat ' och andra.
Hennes varmhjärtade entusiasm, lien- nes starka energi och personliga uppoffrings- 6rrnåga ha gjort sig gällande äfven vid sidan af hennes egentliga garning -- arbetet med .den tidning hon skänker Sveriges barn. '
', 7romenaddrakter A Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en in cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
O B ~.
!
Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen konkhrens.
01 OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR NORRMALMSTORG
162 D A G N Y Främst bör i detta sammanhang har i Dagnys spal- ning, som kom ut med korta mellanrum och som ter namnas den stora och osparda möda hon ut- skulle ersatta de dyra och oåtkomliga böckerna.
Och vecklat vid startandet af Dagny och alltjämt såsom den skulle hon ge ut.
Det var en djarf dröm, men iidningens ekonomidirektör sätter in vid ordnandet den skulle förverkligas.
Fem långa år gick hon och bar på sin ide: Hon af den ekonomiska sidan af företaget.
Det offent- liga tack, som vi nu äro i tillfälle att uttala härför, hade nu fått klart för sig sjalfva planen.
Med folk- klingar tomt och obetydligt i jämförelse med hvad skollararekåren såsom mellanhand skulle man försöka fröken Quint gjort och ännu alltjämt gör för Dagny.
nå folkets barn, tidningen skulle vara förstklassig En fråga, som på det lifligaste tagit fröken sival till innehåll som utstyrsel, &gt;&gt;det basta endast Quints verksamma intresse i anspråk, ar rösträtts- ar godt nog åt barnen,, men genom en stor sprid- rörelsen.
Som styrelsemedlem i Föreningen för kvin- ning, öfver hela.
landet, skulle den dock kunna till- nans politiska rösträtt i Stockholm har hon nu i sju handahållas för ett ytterst billigt pris.
Detta, att.
år skött det arbetsamma uppdraget att vara förenin- genom lararekårens hjälp kunna drifva publicerandet gens kassaförvaltare.
Utöfver detta besvärliga arbete af tidningen i verkligt stor skala, var det nya och har fröken Quint städse på det mest aktiva satt ursprungliga i Stina Quints idé, ehuru hon kom i hjäipt och understödt föreningen.
Äfven i Förenin- efterhand med utförandet.
Olika personer, hvilka hon rådgjorde gen för befram- med, bland dem jande af förad- en fackman på lande ungdoms- området, afradde nöjen ar hon henne på det styrelseledamot, allvarligaste från och såsom sådan företaget.
Hon har hon i många lat då saken för år afveri varit tillfallet förfalla.
särdeles verksam Detta var år 1890, i Kvinnoklubben.
men redan 1891 Men tillbaka tog hon upp den till upprinnelsen på nytt.
och utvecklingen Hon vande af den bärande sig då till fri- idéen i Stina herrinnan Adler- .Quints lif.
Hon sparre, som upp- föddes den 12 muntrade henne april 1859.
Hen- på det lifligaste nes hemort ar att försöka föra en af Skånes saken igenom.
vackraste trakter Författare och i närheten af Hel- Fröken Qwint i sitt arbetsrim; staende bredvid heiiile Fru Lilly Hellström.
tecknare, som singborg.
Dar gick nu den lilla fröken Quint flickan med en brinnande lust efter läsning och uppsökte och intresserade för företaget, lofvade val- böcker, som icke var lätt att få tillfredsställd ute på villig hjälp, och lararekåren, som förstod hvad det landsbygden och i det lilla landtbrukarehemmet.
De gällde, tog sig på allvar af saken.
Ar 1892 i april få böcker som funnos, lästes alla, men någon %rolig kom första numret af Folkskolans Barntidning ut.
bok, föll aldrig i hennes händer.
Den lilla flickan Redan det första Aret raknade tidningen 4,000 pre- växte upp, kom till Folkskollärarinneseminariet i Stock- numeranter, bland hvilka märktes de höga gynnarna holm efter att hafva öfvervunnit de svårigheter, som drottning Sofia, kronprinsen och hertiginnan af Da- stodo i vägen, och tog sin afgångsexamen dar vid larna, hvilken sistnämnda allt sedan livarje år pre- nyss fyllda 20 år, med högsta betyget i alla ämnen.
nlimererat på 15 exemplar af tidningen för utdelning Hon blef nu lärarinna i St. Nikolai församling i Sö- i Solna skolor.
dermanland, nara Nyköping.
Den unga lararinnans dröm om en god och I ensamheten på landet, i den nara beröringen billig tidning,, som skulle kunna finna vägen till alla med barnen, vaknade tanken på hennes egen barn- ' de många - afven fattigaste - hemmen, höll p2 att dom och huru.
bittert hon saknat all tillgång på förverkligas, I allt större-och större upplagor kom tid- goda och roliga böcker.
Hågkomsten haraf väckte ningen ut, med den.
goda idens framgång följde före- funderingar på att söka skaffa barnen god nöjeslas- tagets ekonomiska tryggande - en valförtjänt belö- ning, och så sprang idén fram och tog form - det ning åt grundlaggarinnan, som oegennyttigt varmt och var en tidning, .som folkets barn skulle ha, en tid- - entusiastiskt blott tänkt p i e n god saks genomförande ' ' - -.
.
.
- _ .. I.
-.
.
.
.
.
.
163 D A C N Y Ar 1897 började fröken Quint utgifva en ' gratis- sestipendier.
Hvilken storartad utsträckning denna tidskrift benämnd Till föräldrar, hvilken medföljer fröken Quints understödjande och hjälpande verk- Folkskolans Barntidning.
.
Den innehåller råd och samhet tagit; gör man sig bast föreställning om, nar anvisningar åt föräldrarna i uppfostringsfrågor och man upptäcker att på detta satt sammanlagdt under de har under de gångna åren utgått i nara- e n half gångna åren utdelats ett belopp af nara 19,000 kronor.
Kanske kan det ligga nara till hands för någon miljon gratishäften.
Redan 1893 börjades utgifvandet af en jultidning, Julklappen, och senare ha de öfriga att, med vetskapen om den oberoende ekonomiska välbekanta julpublikationerna Guldslottet, Lilleputt, stallning fröken Quint varit i stånd att sjalf skapa åt sig, tala om den Trisse och Rosenaull.
drifna affärskvinnan, tillkommit.
med blicken öppen för Vid sin sida i det » affärer,.
En större arbetsamma företaget missuppfattning an ta- har fröken Quint haft let därom i detta sam- lyckan att aga en god manhang kan knap- van och skicklig med- past föreligga, det arbeterska, fru Lilly oegennyttiga och med Hellström, hvilken se- stor uppoffring till en dan många år tillbaka början igångsatta före- delar hennes hem.
taget har visserligen Nar Folkskolans visat sig i ekonomisk Barntidningskulle star- måtto särdeles gif- tas skref Topelius ett vande, men .detta ar vanligt bref till den ett ganska ovantadt nya redaktrisen, däri resultat,, då fröken han bland annat ytt- Quint sjalf på intet rade: Wgif barnen en satt startat det som god läsning utöfver affärsföretag och då läxan, och Ni har fyllt llHagenll, -- fröken Quints hem på Lidingön.
hon hyser en bestämd en lucka i deras upp- fostran. » Detta ar motvilja för allt hvad också hvad tidningen ständigt gifvit och det varf affärer heter och endast med öfvervinnelse måste tanka den har fyllt genom de vackra berättelserna noch.
på - och - sysselsätta sig .med sådana.
Långt ifrån att sagorna och små.
stamning.sfulla verserna.
Följe.
vara den typiska affärskvinnan ligger hela hennes sjals- tongsafdelningen, som utgöres af goda, för tidningen riktning åt ett lugnt och stilla lif, hon älskar tystnaden omarbetade äfventyrsböcker, såsom t. ex .. tsarens och ensamheten p å landet, - och intet ar henne så kurir % och WDen hemlighet,sfulla ön W af Jules Verne, kärt, söm .när hon på Hagen, hennes vackra hem på .Nybyggarna i Kanadar, af Marryat m.
fl., kan saker: Lidingön, får drömma bort tiden i en härlig natur, ligen sagas utgöra en god motvikt mot Nick Carter- med hela öfverflödet ' af sina.
älskade blommor omkring litteraturen.
Tidningen fyller på basta satt missionen sig, med sina kära husdjur, hast och hund och kissar att r o a o c h ändå endast lämna det utvaldt basta och i närheten, och rundt omkring skönhetsperspektiv - fjärden glittrande i solljus eller hvitskummande i storm, nyttigaste för barnen.
Det äfven ur affarssynpunkt efter hand val lyc- gröna trad eller rimfrosthvita, fruktträdgården i blom eller kade företaget har satt fröken Quint i stånd att ut- dignande af frukt.
Hennes kärlek till ro och tystnad .öfva en storartad hjälpsamhet - naturlig för hennes hindrar henne dock icke att ha tid med sina vänner, varmh jartade sinne.
och det vackra .Hagen står gästfritt öppet - sommar En afsevard procent af behållningen af sina och ' vinter för bekanta och vänner.
Den som vill publikationer har hon under arens lopp afsatt till kanna.
och förstå fröken Quint skall se henne dar, stipendier åt lärare och lärarinnor för bevistandet af ' glad och ' lycklig i kretsen af det och dem hon sommarkurserna i Uppsala och Lund, och under de håller kart och kara, alltid osjalfviskt gifvande af ett senaste två åren har dessutom understöd utdelats till hjärtevarmt sinnes goda gåfvor.
sjuka småsskollararinnor; därtill kommer utdel-e re- E. K-n.
7 - - 8 ' p '
164. '
D A G N Y - Motion i ' Första kammaren om politisk rösträtt för kvinnor.
A, fven i Första kammaren har nu.
vid årets riksdag motion väckts om politisk rösträtt för kvinnor.
Motionären ar hr Alb.
Bergström, och motionen har följande lydelse: Hufvudsakligen p2 samma grunder, som anföras i min motion.
n: r 41 till 1907 års riksdag, men - också af skal, som från andra håll anförts men hvilka afven de.
har torde vara öfverflödigt att upprepa, anhåller jag vördsamt, att riksdagen behagade besluta, att svensk kvinna erhåller samma politiska rösträtt till Andra kammaren som man.
I motionens syfte ' instämmer hr Gottfr.
Olsen.
Ur den utförligt motiverade motion, som hr Bergström framförde vid 1907 års riksdag och till hvilkeri han nu ' hänvisar, anföra vi följande uttalande: a f a llrnän rösträtt är absolut och oaf- visligt.
åtminstone afven rösträtt för kvinna.
Utan denna är allt tal om allmän ' röstratt meningslöst.^ r konsekvensen Det ar af särskild betydelse, att i år, nar den » all- mannna rösträtten » för män genomförts, få detta yttrande af en riksdagsman ytterligare betonadt.
Man borde kunna hoppas, att våra lagstiftare, nar d e öf- vergå till den kvinnliga rösträttsfrågans behandling i riksdagen, verkligen skola vara nog konsekventa att vilja undanrödja den meningslöshet, som ligger i att utestänga kvinnorna från den nu genomförda all- männa rösträtten.
Sa mycket mera .våga vi hoppas, att så skall blifva förhållandet, som det förljudes, att konstitutions- utskottet tillstyrkt den Staaffska motionen om poli- tisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Det a r första gången i den kvinnliga rösträttsrörelsens historia, som riksdagens konstit; tionsutskott ansett sig böra tillstyrka en motion med röstrattsyrkande för kvin- norna.
Detta visar, att mannen nu börja blifva mogna för den kvinnliga rösträtten och atl saken ar så avancerad, att nigra af de mest betrodda repre- sentanterna inom riksdagen icke längre anse sig kunna vara med om att tillråda ett fördr6jande af frågans lösning.
Vi vänta dock ännu på en bekräftelse af att så ar förhållandet.
Men vi hafva skal att tro, att så verkligen ar, och man borde kunna vänta att riksdagens ledamöter ansluta sig till konstitutions- utskottets uppfattning af saken.
Kvinnorna och kommunalreformen.
P H vad betyda de nya kommunallagarna för kvinnorna?
Svaret blir: i likhet nied öfriga mindre inkornsttagare beredes dem möjlighet till ökadt inflytande a de kommunala angelägenheterna och vid Förstakamrnarvalen samt dess- utom ' har gifvits dem en ny rättighet - den kommunala valb&amp;ekn.
Kvinnorna böra ' därför ' hafva särskildt intresse af att sätta sig in i de nya bestämmelserna, så att de veta ' sina okomniunala rättigheter och äro färdiga använda dem, när lagarha frin och med nästa å; träda i kraft.
.
Upljrepade gånger, ja nästan vid hvarenda riksdag, ha under de sista årtiondena väckts motioner om begräns- ning af de förmögnare.
samhällsklassernas - så gpdt som ensambeslutanderätt i de komm mala angelägenheterna) men förgäfv&amp;.
Dessa kraf hafva .strandat på den för var k o ~ ~ n u n a l l a ~ s t i f t grundläg&amp;nde rh~ principen om rösträtt i mån af skattskyldighet, in ' flytande beroende på förmögen- hetsställning. '
Frigan blef på allvar aktuell i och med fordran på en demokratisering af.
första kammaren i sam- manhang med införande af den allmänna politiska röst- rätten för män.
~ubbel~ro~ortionali&amp;n förutsatte pro- portionella val till stadsfullmäktige och landsting, och om de ' lika grupperna af kunna göra sig i förhallande till sin numerär så gällande, SOnl med införande af proportionella val till första kammaren måste anses önsk- värdt, var följden, att de kommiinala röstskalorna måste förändras.
Reformen af kommunallagarna utgör ett led i den politiska rösträttsrefornien.
De framlades för och an- togos af 1907 års riksdag i sammanhang nied det politiska rösträttsförslaget och hafva sanktionerats först i och med dettas definitiva an tagande af innevarande års riksdag.
De .viktigaste förändringarna i kommunallagarna rijra valsättet och beräkningen af röstvärdena .. Se vi först pA själfva valsättet märkes, att samma pro- portionella valmetod som vid riksdagsmannaval skall fill- lämpas vid val af stadsf~illmäktige och landstingsniän, men däremot icke vid.
öfriga kommunala val, sasom t. ex. vid val af komniunalnämnd .på landet eller i städerna vid val af drätselkammare och öfriga nämnder.
1 fråga om den kommunala rösträtten möta vi.
i de ' nya lagarna nya bestämmelser i syfte att, såsoni ofvan nämnts, bereda de mindre .skattebetalarna ökadt inflytande.
Den kommunala skattskyldigheten och rösträtten be- räknas numera enligt samma grunder för stad och land.
Den för landsbygden förut gällande fyrktal.sberäkningenl) l) Fyrktalen ha, innan taxeringsvärdet å fast egendotn år 1892 höjdes, tjallat sasom enhetsberäkning " id bestämmande af den högre koinmunala skatt med åtföljande större rösträtt, son, ansågs böra tillkomma jordägare framför annan skattskyldig.
.
har såsom varande öfverflödig borttagits.
I städerna grun- dades förut beräkningen på bevillningen, kronoskatten.
Det har emellertid framhållits, att denna beräkningsgrund vore olämplig, emedan en eventiiell förändring af bevill- ningen skulle hafva äfven en förändring af den kommunala beskattningen och rösträtten till följd.
Lika gärna kunde man grunda de senare direkt på den taxerade eller an- tagna inkomsten soni på bevillningen, hvilken ju i sin ordning hvilade på nämnda inkomst.
Så har nu skett, den kommunala skattskyldigheten.
och rösträtten beräknas direkt efter den beskattnirigsbara inkomsten.
I realiteten innebär detta icke någon annan förändring an att under det man förut (utom vid det första hundi-atalet) först för hvarje fullt hundratal skattepliktig inkomst skattat för en bevillningskrona och erhållit en röst men nu får en röst för hvarje påbörjadt hundratal af sådan inkomst.
~ i k s o m förut äger man ej rösträtt förr än man är skattskyldig.
De som förut varit uteslutna äro det fort- farande.
Inkomsten måste öfverstiga det bevillningsfria af- draget för att man alls skall taxeras för inkonist.
Enligt bevillningsförordningen äger naniligen taxering ej rum för så vidt inkomsten (den enskilde person ' ens eller makarnas sammanlagda) ej öfverstigit 500 kr.
Detta bevillningsfrh afdrag kan .å orter med särskildt dyra lefnadskostnader eller på grund af andra omständigheter höjas till högst 700 kr.
Om vi taga t. ex. Stockholm, där det bevillningsfria afdraget utgör 700 kr., har man ingen konimitnal rösträtt för en inkomst intill 700 kr.
För inkomst daröfver, t. ex. af 8 10 kr., har nian t,ej nio röster, de 7011 kr.
äro ej skatte- pliktiga, man skattar blott för 110 kr.
och får 2 röster.
Först vid en inkomst af 1,800 kr.
bortfaller det bevillningsfria afdraget; man skattar för hela sin inkomst och får * röstratt där- efter, intill den begränsning) som kan vara fastställd i lagen.
Angående begränsning af röstetalen har en absolut sådan förefunnits i städerna vid 100 röster och på lands- bygden vid ett röstetal motsvarande 5,000 fyrk samt en relativ, i städerna bestämd till ' / 50 af stadens eller valkretsens och på landet till ' / lo af kommunens sammanlagda röstetal.
Genoni de nya lagarna är införd en för land och stad lika absolut begr2nsning " vid 40 röster.
Därtill ar in- förd en graderad röstskala, något olika för land och stad, som redan vid de mindre och medelstora inkomstbeloppen reducerar röstvardet.
Endast de högst beskattade, de som i stad skatta för öfver 1 1,500 och på landet för öfver 15,500, komma i åtnjutande af det högsta medgifna röste- talet, 40 röster.
Reduceringen af rostetalen.
börjar på lan- det vid ett taxeradt .inkonistbelopp öfverstigande 1,000 kr., för högre inkomst far man en röst först för hvarje på- började 500 kr.
För taxerad inkomst öfver 1,500 således 11 roster, öfver 2,000 12 röster o. s. v. I stad vidtager begränsningen först vid en inkomst af 2,000 kr.
För in- komst af 1,900-2,000 erhåller nian således 20 röster, .för inkomst mellan 2,000-2,500 21 röster o. s. v. Det relativa maximum i staderna har bortfallit.
Enligt utredning har det nämligen visats, att endast i 7 stader, däribland Sigtuna och Trosa, l150 af.
stadens sammanlagda röstetal är n~indre än 40 röster.
På landet har däremot begränsningen till l / to af konimunens röstetal bibehallits.
De för Stockholm särskildt gällande bestämmelserna angående röstberakning vid kyrkostämma och prästval äro ej ändrade.
Vid kyrkostämmor ii landet eller i öfriga sta- der gäller den nya röstberäkningen.
Bestämmelserna angående rätt att rösta med fullmakt kvarstå oförändrade.
.
Ar 1869 infordes den första begräns&amp;ngen i den kommunala rösträtten, den 100-gradiga skalan.
Efter fyra- tio år hafva vi erhållit den andra, en graderad 40-rösters- skala.
Gifvet ar, att härigenom de mindre inkornsttagar- nas inflytande kommer att ökas.
Genom ett enigt och målmedvetet uppträdande kunna de nii hoppas att göra sig något gällande vid sidan af de förmö@a samhällsklasserna.
De förra hafva icke mindre viktiga intressen att bevaka än de senare.
Ja, för deni blifva dessa intressen verkliga lifsvillkor, för dem är ' bo- stadsnöden, kommynikations- och lifsmedelsfrågorna, ord- nande af folkskolor och fattigvårdsväsen helt visst mer brännande än för de ekonomiskt oberoende.
Det behöfs lefvande erfarenhetskunskap oin saiiihällsbristerna för vac- kande och underhållande afadet nödvändiga reformarbete till beredande ' af drägliga existensvillkor för alla sanihallsklasser.
De höga röstetalens makt är kringskuren, men det ar dock fortfarande de, som hafva det afgörande ' ordet.
På landsbygden behöfs det blott 17,2 af alla röstagande för att väga upp de iterstående 82,s, %.
Utskyldsstrecket ar oförändradt.
För valrätt vid riksdagsmannaval fordras fullgjord skatteplikt under de 3 sist förflutna åreii.
För den kommunala rösträtten fordras - i de kommuner där ej oguldna kommunalutskylder afskrifvas -- att hafva er- lagt alla påförda kommunalutskylder under de sist förflutila 10 åren.
Bolags och omyndig.
persons rösträtt står afven- ledes kvar.
Personlighetsprincipen har ännu ' ej erkänts såsoni berättigad afven i det kommunala lifvet.
Ovillkor- ligen frågar man sig, huru 1ange.skall det dröja, innan vi få nästa reform.
I intet annat land ar förmögenheten nar- melsevis tillmätt så stort inflytande å de kommunala ange- lägenheterna som hos oss.
Se vi på t. ex. Norge, Dan- mark, Preusseii, Österrike finna vi att, hur än valsystemet ar ordnadt, ingen valman har mer än en röst.
I syfte att förekomma förhastade beslut rörande den kommunala hushållningen .äro införda nya bestämmelser om 2 / 3 majoritet vid afgörande af vissa frågor, såsom be- viljande af anslag till nya ändamål eller behof, upptagande af lån, ingående af borgen 111.
' m.
Redan i 1862 Ars kommunalförordningar fingo kvin- norna den kommunala rösträtten.
I detta afseende utgör ' denna lag ett undantag, kvinnorna likställdes med männen ej blott ifråga om skattskyldighet, de ansågos helt enkelt såsom medlemmar af ' kommunen och fingo i denna egen-.
skap rösträtt på.
samma villkor som man.
Det vanligaste är jii eljest, så snart det är fråga om rättigheter, att kvin- norna bli fdremål för undantagslagstiftning, orättvis vare sig de uteslutas eller det sarskikit lagstiftas för dem.
Nämnda lag var dock ej fri från sAdana undantagsbestäm- melser; nar det gällde valbarheten bestod kommunens medlemmar endast af nian.
Kvinnornas sträfvan har na- turligtvis allt sedan de börjat blifva socialt och kommunalt CIDFIL !II AKTIEBOLAGET CIDRIL Biis ta alkoholfria - äppledryck.
= Absolut ren naturprodukt.
- IGEFLE - 1 1 T e l e g r a m e d r.
9 9 C I D q l L 9 9 Tel..
1899, ises %.
intresserade gått " ut på att erhålla den konimunala valbar- heten.
.Såsom en första början erhöll0 de 1889 tillträde till fattigvårdsstyrelser och skolråd, dar de förra ej rit- gjorts af kommunalnämnden eller de senare varit förenade me!
kyrkoråd, och senare till fosterbarns- och barnavårds- nämnder samt i Stockholm i fattigvårdsnamnden, folkskole- öfverstyrelsen och styrelsen för stadens arbetsförmedling.
Det var dock blott de ogifta kvinriorna, som voro valbara; de gifta ansågos ej valbara silsom stående under mannens målsmanskap.
I 1907 års Kungl.
prop.
upptogs ej kvin- nornas valbarhet, men krafvet härpå framfördes såväl i en särskild motion af borgmästare Lindhagen, som i de olika stora kommunalmotionerna, Liberala samlingspartiets, gruppen Lindhagens och Socialdemokratiska partiets.
Kvin- norna nedlade ett energiskt arbete på stödjande af detta kraf.
Förslaget om den kommunala valbarheten upptogs af statsutskottet, accepterades af regeringen och gick igenom i riksdagen - utan debatt.
I stallet för bestanimelsen ~lstadsfullmaktige väljas bland stadens röstberättigade man, ".
heter det nu llröstberattigade rnedlemmarll.
I&lt;vinnorna hafva .. fått sanitna koniniunala rättigheter som mannen p i ett undantag nar: de kunna ej blifva landstingsman.
Orsaken hvarför de äro uteslutna härifrån angifves ej i motive- ringen.
Antagligen har det varit för svårt att hitta på några skal, hvarföre de skulle vara mera kompetenta till den ena an till den andra befattningen.
Det sägs helt enkelt: " det torde ej vara lampligt,~ men hvarför?
Är det månne därför, att inkonsekvensen af kvinnornas ute- slutande från de politiska rättigheterna då ännu tydligare skulle springa i ögonen?
Det var min första tanke och jag har ej kunnat finna någon annan.
Nu få de såsom stadsfullmäktige i någon af staderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping .eller Gefle, hvilka stader ej deltaga i landsting, politisk rösträtt till Första kammaren; hade de afven i landstingen fått deltaga i dessa val skulle inkon- sekvensen af.
att de saknade politisk rösträtt till Andra kammaren framtradt ännu tydligare.
Genom särskild bestämmelse har stadgats, att gift röst- berättigad kvinna skall anses valbar oaktadt niannens måls- manskap.
De flesta gifta kvinnor blifva dock fortfarande i praktiken ej valbara, de äro ju i allmänhet ej skattskyldiga, de sakna i de flesta fall.
[legen debetsedel. "
Angående möjligheterna för gift kvinna att erhilla egen debetsedel hänvisas till, artikeln Dek.larationspli kt och Rösträtt i N: r 7 af Dagny.
Har må blott upprepas huru sarskildt bestämmelsen om att gift kvinna skall ' taxeras för sin inkomst af arbete, kommer att inom arbetarekretsarna, där de genom direkt arbete sig försörjande hustrurnas antal gifvetvis ar störst, å kvinnorna öfverflytta en stor del af de röster deras man förut förfogat öfver.
Äfven må ytterligare påpekas den möjlighet för gift kvinna att förvarfva egen debetsedel som förefinnes, om hon såsom inkomst af arbete uppskattar sitt underhåll - underhåll in natura såväl som i kontanter - i hemmet och dekla- rerar därför.
Uppskattas denna inkomst till ett belopp, gifvande 1 eller 2 röster, blir .ej skatten därför något nämnvardt betungande: Visserligen blifver rösttalet ej af större inflytande, men det blir.
nya röster, som om kvin- -- norna i större utsträckning försökte denna utviig kunde komma att spela en viss roll, och den gifta kvinnan blifver därigenoni valbar; betydelsen haraf ar gifven.
Gift såväl som ogift kommunalt röstberattigad kvinna ar således valbar till alla kommunala förtroendeuppdrag: - med undantag af landstingsman - till stadsfullmäktige, till alla olika nämnder, till ordförande i komniunalstan~nia, till ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnd m. m.
Den.
principiella betydelsen haraf är oomtvistlig.
Af statsmakterna har ett ytterligare officellt erkännande gifvits åt kvinnornas ratt att deltaga i den offentliga maktens ut- öfvande, det har fastslagits att rösträtt och valbarhet höra tillsammans afven när det galler kvinnorna, och genom deras valbarhet till stadsfullmäktige i de stader, som ' ej deltaga i landsting,, har l~olitisli rösträtt gifvits kvinnorna: ' ' Den komnlunala valbarheten ar ett betydelsefullt steg till erhållande af fulla me ' dborgerliga rättigheter.
De nyvunna rättigheterna äro ej blott af principiell, de ha äfven.
reell betydelse, saväl för kvinnorna personligen som för samhället i dess helhet.
Möjlighet till ökadt in- flytande, indirekt genom de nya röstskalornas inverkan, direkt genoni valbarheten, kommer helt säkert att vidga Kvinnornas sociala och kommunala intressen, medförande utveckling för deiii själfva.
Ökade rättigheter och ökad makt ge ökadt ansvar.
Kampen för valbarheten liar i viss mån varit en strid om makten; vi vilja med man- .neri dela denna.
Striden har varit berättigad, den har förts ur den synpunkten, att samhällets lyckliga utveckling fordrar kvinnornas direkta medverkan vid beslutande oni frågor angående detsa~ma.
I det föregående har påpekats, huru verkligt inflytande af alla samhällsklasser är en förutsättning för genomförande af behöfliga reformförslag.
Kvinnornas arbete behöfs ej blott i detta afseende.
Kvinnornas sakkunskap, deras vana vid ordnande af hemmens angelägenheter, deras och heni- mens erfarenheter böra få göra sig gällande så att säga i den dagliga skötseln af kommunens angelägenheter.
Det blir har ej fråga om något intrång p i de arbetsområden, som af ålder ansetts vara mannen förbehållna.
Tvartoni, många af de områden, å hvilka kvinnorna nu få inflytande, bruka betecknas silsom speciellt kvinnliga.
Till stadsfull- mäktiges och de olika nämndernas verksamhetsområden höra t. ex. ordnande af slakthus, matvaru- och nijölkför- säljning, ordnande af sjukvird, tillsyn af barnavård genoni fosterbarns- och barnavirdsinspektriser, bostadsinspektion, fattigvårdsfrågor m. m., allt områden inom hvil ka kvin- nornas speciella erfarenhet och sakkunskap böra vara af varde.
Andra, såsoni bostadsförhållanden, skolfrågor, nykterhets- och sedlighetsfrågor beröra på det intimaste hemmen.
Kvinnorna torde vara närmast till att bevaka dessas intressen, och deras ofta mera ideella och kompro- missfria syn torde konima att bilda en välgörande motvikt mot de öfverhandtagande ekonomiska intressena.
Kvin- norna böra sätta som mål att aktivt arbeta för erhållande af det direkta inflytande de nu hafva fått rätt utöfva, i full öfvertygelse att deras medverkan erfordras för skapande af goda och lyckliga samhällsförhållanden.
M.
S. v. H. HENRIK GAHNS.
såsom Gall-Tvhl och Quillaya-Tv&amp;l ha visat sig mycket goda för borttagande af flackar ur så&amp;l siden som bomulis- och ylletyger.
Se vidare beskrifningen.
-- Flack-Tvålar ' -.
' Litteratur.
Marie Louise %agner: nialien bland Ijalfar.
Charles George Gordons lif och stordåd, skildrade för ungdomen .. Stockholm, Folkskolans Barntidnings förlag 1908.
Pris 75 öre.
Redan i det gamla Grekland förstod man vikten af god nöjeslitteratus för ungdomens utveckling och uppfost- ran.
I andra boken af staten " framhåller Plato, att man icke får låta barnen höra hvilka sagor som helst och dik- tade af hvern som helst, ty de kunna genom olämpliga sagor .i sin sjal insupa föreställningar, till.
stor del motsatta dem som vi anse att de såsom vuxna böra hysa.
Plato anser därför; att maii i ett valordnadt samhälle bör hålla uppsigt öfver sago&amp;ktarne och, om de dikta en skön saga, upptaga denna, men utesluta de andra.
De gillade och upptagna sagorna skola vi öfvertala mödrarna och andra barnens vårdarinnor att berätta för barnen, sa att de de sköna sagorna bilda barnens sinnen vida mer än de vårda deras kroppar.
Men, tillägger Plato, af de sagor, som sagodiktarna nu berätta, måste största delen forkastas.
Vi äro visserligen ett 20-tal sekler franiom Plato i tiden, men när det galler vårt iands barn-och ungdomslitteratur kan man ej underlåta att än i dag saga .med Plato: en stor del ar af ringa varde.
Visserligen kan man med glädje konstatera, att de sista åren medfört en omkastning i värde- sättningen af ungdonislitteratur, och man synes nu vilja hylla den satsen att afven på detta område endast det bästa ar godt nog åt ungdomen.
Men om man bortser från de få och lysande undantagen, hvilken myckenhet af under- haltig litteratur .- underhaltig hvad saval valet af ämne som språkbehandlingen.
angår - bjudes icke vara barn till förströelseläsning!
Jag vill härmed icke hafva sagt, att all denna barn- och ungdomslitteratur som öfversväm- mar vara boklådor, ar direkt dålig, men den ar ofta så tarflig och torftig, så ointressant för både små och stora, så sökt och uppstyltad i sin strafvan att verka uppfostrande, att man knappast förvånar- sig öfver att de mera afventyrs- lystna bland barnasinnena sökt sitt nöje i de hårresande Nick Carterböckerna.
Men hvad som förvånar den, som haft tillfälle att ta del af vår sago- och ungdomslitteratiir, ar.
fast mer den störtsjö af undran och frågor, soni följt den nyväckta oppositionen mot kolportagelitteraturen i spåren.
Hur kan d e t komma sig?
och hvad skall man ta ' sig till?
äro frågor, h~varn~ed alla för saken intresserade öfverhopas från bestörta föräldrars och uppfostrares sida.
Svaren äro synnerligen enkla: Nick Carter-litteraturen har vunnit sin oerhörda spridning ej blott för sin billighets skull, utan därför a t t en så stor del af den barnlitteratur, som eljes bjudes på, ar så rent ut sagdt tråkig, att den ej förmår fängsla ett hurtigt barnasinne.
Och emot detta onda finns ett godt och verksamt medel: lat oss gifva barnen och ungdomen verkligen Ilro- e -.
.
liga " böcker och ej blott sådana, som ge sig ut för att vara det.
Lägger man härtill den redan af Plato upp- ställda fordran, att ungdomslitteraturen dessutom skall vara sådan, att den pil ett eller annat satt verkar utvecklande, höjande, förädlande, så har man nått idealet: skön, som Plato säger.
Och en sildan saga skola vi enligt den gamle filosofens ord upptaga, ' d '.
v. s; läsa och lära oss hålla af.
En ungdomsbok af detta slag ar det, som jag .med dessa rader vill göra Dagnys Iasare uppmarksamma på, nämligen seminarieadjunkten fröken Marie Louise Gagners bok om Gordon.
Den förträffliga skildringen af Gordons lif och stordåd, har tidigare influtit i. Folkskolanc Barntidnings följetongsafdelning.
Den synes mig,fylla alla de fordringar som man kan ställa på fängslande nöjeslektyr för ungdom.
Att läsa om Gordon, hjalten bland hjältar, .hvars lif var - fylldt af de mest spännande afvent yr och våghalsiga hjälte- dåd, intresserar den mest afventyrslystna ungdom.
Och på samma gång erbjuder.
en skildring af Gordons lif den la- sande ungdomen en bild af mänsklig storhet så hög, så ädel, sa helt och hallet en man i ordets vackraste betydelse, att knappast studiet af någon annan personlighet kan gifva de unga ett värdigare ideal att efterstrafva.
Och till ett efterföljansvärdt ideal, ett mönster att rent af imitera, vilja nu en gång barnen upphöja hjältarna och hjältinnorna i sina älsklingsböcker.
Därför ligger så stor vikt daruppi, att ungdomsböckerna bjuda oss värdiga ideal, men ändå sadana, som äro eller kunde ha varit verkliga människor af samma kött och blod som de små Iasare och lasarinnor, som med klappande hjärta och glödande kinder följa deras öden.
För att frökh Gagner skänkt oss en rolig och spän- nande, men på samma gång fin och förädlande ungdoms- bok, äro vi henne stor tack skyldiga, ett tack, som vi med manni- skans vanliga otacksamhet uttala, i det vi till detsamma knyta en förhoppning om mera af det slaget, med val af ämne kanske, t; o. m. ur vår egen historia.
Ty sadana böcker, saga vi med Plato, behöfva vi, dem gilla vi och upptaga, och dem vilja vi öfvertala mödrarna att anskaffa åt sina barn och att läsa för dem för att därigenom.
skänka den för allt stort och dådkraftigt, känsliga barnafantasien en sund näring.
VALFRID PALMGREN .. ' Till Dagnys lgsekrefs i landsorten.
Som Dagny önskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor- samf har fill s i f f mdl a f f fiflva- ra faga allas in fressen.
pil skilda pla fser, få vi här- med uppmana " dra läsarinnor i landsorten a f f &amp; för atf underlidffa denna vAr uppgiff, ville fill tid- ningens redakfion insända sddana no fiser, som ut öfver loka lin fresse f innehålla saker a f vikt för kvinnorörelsen i dess helhef. '
I
168.
.
D A G N Y Fredrika-Bremer-Förbw] ridets kretsmöte i Linköping.
Den 13-14 april sammanträda i Linköping ombud for Fredrika-Bremer-Förbundets olika kretsar till årets ordi- narie.
kretsmöte i Linköping.
Förhandlingarna börja tis- dagen den 13 april kl. 10,30 f. m. med enskiidt möte i K. F. U.
M: s lokal, hvarvid val af ordförande, sekreterare och kr@snämnd företagas.
Därefter lämnas meddelanden angående förbundets och dess kretsars verksamhet.
Nasta punkt på programmet är.
organisationsfrågor, upptagande förslag .till ny arbetsordning för kretsarna.
Kl. 6,30 e. m. besökes, ungdomsklubben A.
T., och kl. 7 e. m. hålles oflentligt möte, då aktuarien fil.
lic. M. Marcus håller före- drag öfver 11Modersskyddll.
Diskussion och samkväm föl ja på föredraget.
Onsdagen den 14 hålles åter offentligt möte med före- drag.
Fru A. Montelius, som då skulle talat öfver ämnet: » Kvinnan i komrniinens tjänst)), har .genom sjukdom blifvit urståndsatt att närvara vid mötet, hvarföre programmet pA denna punkt ännu icke är fastställdt.
.
Denna dags eftermiddag är ett besök vid Rimforsa- skolan anordnadt för förbundsmedlemmarna.
Sedan före- visning af skolan och dess arbete ' ägt rum, talar fröken G. Adelborg öfver ämnet: Rirnforsaskolan, dess nuvarande ståndpunkt och framtidsutsikter '.
Aterresa sker kl. 9,19 till Linköping.
Litet om .E.
.F .. U.,.K: s arbete och dess nya, hem i Stockholm.
.
E tt .eget hem - det ar rent förunderligt, hur starkt dessa ord representera en längtan, som ligger i själfva vår tids kynne.
En egen torfva, en egen stuga p2 landet, där man i frid för det jäktande storstadslifvet får vara envålds- härskare på ett an s2 litet område och styra och ställa.
hur man vill!
- Och kan man inte flytta ut på landsbygden, så ville .man allt helst ha ett eget litet hus i staden, där ingen hyresvärd med husköp eller onibyggnadsplaner kan drifva en ut, just som man kommit sig i ordning, fått niattorna utskarfvade och gardinerna omändrade - men s i långt kan ju inte ens djärfvaste drömmar sträcka sig en gång; om man är en enskild person utan alltför späckad penning- pung.
Men samma dröm som hägrar för den enskilda, utgör också målet för föreningarna och samfunden.
Det är inte roligt heller för en förening att bli uppsagd och få flytta staden rundt i lokaler, som egentligen inte alls passa för ändamålet och som nästan alltid äro för trånga för att tillåta den utvidgning af verksamheten, som hvarje lifaktig förening innerst längtar efter.
Detsamma hade också K. F. U.
K.
(noggrannt uttryckt Kristliga Föreningen för Unga Kvinnor) fatt erfara, och därfor hade den där längtan efter eget hem vuxit s.ig allt starkare hos dess vänner.
Och Önskemålet blef verklighet under december manad 1907, då centralföreningen fick flytta in i sin nia lokal n: o 3 Brunnsgatan i Stockholm.
För kort tid sedan kunde föreningen fira sin andra årshögtid i den nya lokalen och da se tillbaka på det första arbetsåret sedan inflyttningen, ett år som betecknar en glädjande ut- veckling i verksamheten.
Ja, den som var med i arbetet för några år sedan och minns hur lätt den låga samlingssalen blef alldeles öfver- befolkad och luften därinne tjock soni en vägg, hur trångt och primitivt och oändamålsenligt man egentligen hade det, och så plötsligt kommer in i det nya hemmet, så rymligt, så vackert, så trefligt och hemlikt anordnadt, skulle allt ha svårt att känna igen sig: Hela huset för föreningens behof, det ar ju något riktigt idealiskt!
Låt oss i största hast gå på en liten husesyn!
Ned för trappan till bottenvåningen och in i den kolossala gymna- stiksalen, som ofta uthyres till basarer o. d. eller användes till föreningens egna försäljningar.
På samma botteii ha vi också bad- och duschruni.
Sa upp igen och in i föreningens stora och vackra expeditionsrum, innanför hvilket man har ett särdeles hem- trefligt läsrum, ordförandens och förbundsstyrelsens rum, tv2 rum hyrda af K.
M.
A.
(Kvinnliga missionsarbetare) samt två gästrum.
Vi måste tala ett par ord om gästrummen, det kan inte hjälpas.
Det torde nämligen inte vara tillräckligt kändt, att K. F. U.
K. har tre större och ett mindre gästrum, som uthyras till resande på längre och kortare tid till ett pris af respektive 2 kr., 1,75 och 75 öre per dygn.
Det senare är af enklare slag och afsedt för obem&amp;ilade, de förra särdeles trefliga och komfortabla.
Om rummen hyras för minst 14 dagar, blir priset äfven f&amp;- de bästa rummen endast.
1,75 pr dygn.
Frukost.och 16 erhållas inom - lo- kalen till billigt pris.
Ej endast föreningens medlemmar utan äfven andra Wilrenommeradel resande äro välkomna.
En trappa upp ha vi lllilla hörsalenll, som da skjut- dörrarna öppnas till lektionsrummet, har plats för omkr. 200 personer.
Denna sal uthyres ofta till mindre möten.
På sidan om hörsalen är ett stort téruin, ' vidare husmo- derns rum och ekonomiafdelning.
Två trappor upp ligga de öfriga båda gästrummen o; ch stora hörsalen, vacker, enkel, hufvudsakligen hållen i hvitt och mahogny och begåfvad med en särdeles god akustik, användes den ofta för konserter af musiksällskap och en- skilda.
Det ar ock denna sal, som i det närmaste rymmer 500 personer, hvilken möjliggjort en gren af föreningens verksamhet, som ligger denna särdeles varmt om hjärtat: arbetet bland, som det heter, " i industriens tjänst anställda unga kvinnor. "
Här i stora hörsalen samlas nämligen hvarje månad flera hundra .unga arbeterskor till samkv2ni1 hvarvid de bjudas på musik eller roande föredrag.
Till sist hålles alltid en kortare religiös betraktelse.
Februarisamkvämet var särdeles omtyckt och talrikt besökt.
Då hade S: t Paulskyrkans kvinnliga messingssextett åtagit sig underhållningen, och det .var lustigt att se hur behändigt de unga kvinnliga musikanterna handterade sina oviga instrumenter och .blåste af sina lungors hela kraft.
Nasta gång kommer den populäre pastor Klefbeck att tala om ' en af sina fotvandringar med de manliga konfirman- derna, (lpastorns gossar ', som de kallas.
An en musikafton med deklamation samt en iitflykt - mede ångbåt star på vår-
programmet.
Att samkvämen verkligen fylla ett behof sy- nes af den starka anslutningen.
All underhållning är gratis, öre.
men den soni vill ha kaffe med dopp, Att fiireningen kunnat upptaga denna verksamhet bland fabriksarbeterskor och deras likar, därför har den det egna vackra och rymliga hemmet att tacka.
F.
' E. -- A.
Från allmllnheten.
Till Huck Leber.
Min herre!
I ett till mig riktadt genmäle i förra veckans nummer af Dagny drager Ni i härnad för att för- svara K.
J. med en entusiasm, som kunde vara värd en bättre sak!
Edra rader ha kommit mig att undra om icke äfven för manliga författare.
en åldersgräns af 40 år borde stipuleras ifrå ' ga om rätt att publicera sina idéer.
Jag är nämligen lifligt öfvertygad om att Huck Leber skulle falla för ett sådant streck.
Sarskildt vill jag säga, att den dar nattväktarliknelsen var föga passande.
Gud ske lof, Justina P. har aldrig haft n3gra mörksens ärenden att beställa, utan gått sin väg fraln i öppen dag.
För öfrigt, min herre, om ock Ni faller in i en u.ngdomligt frivol ton, som en mogen kvinna icke kan gilla, så är Ni verkligen själf ett glänsande bevis på den sanning, som ligger mig mest om hjärtat - att den moderna kvinnliga själfhäfdelsen är af ondo, att vi kvinnor icke behöfva någon röstratt, utan ha alldeles nog af vårt indirekta inflytande.
Alltid, alltid - det har ju Ni återigen visat, hvad nian än må tänka on1 sattet - stå männen färdiga att skydda, h j ä l p och försvara kvinnan, när så göres henne behof.
Därför, finns det hopp gent emot den nuvarande själfliafdelse- och rösträttsförvillelsen.
Sanningen måste segra.
Friherrinnan Akerhielni ar sjalf en borgen för att fordna tiders kviilnor icke försvunnit ur vår tid.
Hvad äro de uppoff- ringar, som våra .helgonlika mödrar i svarta sidenklädningar med spetsmössor öfver det slätkammade håretr ålade sig, nar de buro och skötte sina sjuka barn om nätterna, jam- förda med den uppgifvelse af det egna jaget, som friher- rinnan Akerhielm sjalf ådagalägger.
Då hon offrar den sanna kvinnlighetens afskilda förnämhet p3 de politiska stridsamn ' enas vulgära valplats.
Herr Huck Leber!
Jag vill glömma, hvad jag har att anmärka på Edert uppträdande, som säkerligen före- stafvats af ett.
ädelt, ridderligt begär att försvara en kvinna, om blott Ni inga i och arbeta för det riksförbund, not den kvinnliga själfhäfdelsen och för kvinnans bevarande åt hemmet, som antagligen snart -- med Gefle som centrum kommer att breda ut Sig Öfver allt Sveriges land.
Eder~gitina~.
-.
Notiser.
Den 143: e afdelningen af Landsföreningen för kvinilans politiska rösträtt har bildats i. Färila.
Färila F. K.
P.
R. är den 5: e föreningen, som bildats under den af Gefleborgs Iänsforbund anordnade fjorton dagars föredragsresa inom länet, hvilken fru Augusta Tonning företagit .. Förut har felaktigt uppgifvits att fru Tonning bildat .en förening i Harmån.ger, Traktens namn ar Hamrånge.
En rösträttsturné.
Fru Jenny Velander, en af röst- rättsrörelsens mest energiska arbeterskor, har företagit en kort föredragsturné genom Värmland och Dal.
.I Karlstad, Kil, Säffle och Amåi talalade V. on1 .Kvinnornas kommu- nal~olitiska u ~ ~ g i f t e r)].
Fru V- framhöll som kvhnornas speciella uppgift att arbeta for social trefad inom sam- hället och belyste manga olika sidor af detta arbete.
Föreningsmeddelanden.
Vid Stockholmsföreningens för Kvinnans politiska röst- rätt styrelsesammanträde den 5 april valdes till ordförande ' fru Lizinka Dyrssen, född af Ugglas, till vice ordf. fröken Anna Lindhagen, till sekreterare fröken Anna Kleman och grefvinnan Louise Stenbock, född Mörner, till kassaförval- tare fröken Stina Quint, och till föreståndarinna för för- eningens expedition fru Anna Ciunnarsson.
centralförbundet för Socialt Arbete i Stockholm afhöll ordinarie årsmöte nlå,ldagen den april, Fil, lic. M. till .bildande af en Marcus f,.amförde sver; sk sektioil af Internationella föreningen lagstadgadt arbetareskydd.
Efter en kort diskussion beslöts att Gen- konstitLiera sig sektion af,, arnnda förening, D: r Ivan Bratt redogjbrde därpå för af inred- planen till en.
Ferlllanent utstallning i ningar för smalägenlieter ..
Det intressanta föredraget följ-, - af en kort diskussion.
Halmstads lokalförening af F. I&lt;.
P.
R. hade den 29 mars ord.
irsmote under fröken Anna Ljungbergs ordfö- randeskap.
Af årsberättelsen framgick, att inkomster och utgifter under det gångna året balanserat på kr.
121: 66.
Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet.
Med- lemsantalet har under året något minskats och utgör nu 120.
Till ordförande återvaldes med acklamation fröken Anna Ljungberg.
Öfriga styrelsemedlemmar.
omvaldes äfven med undantag af fröken Frida Billing, som undanbad sig åter- val.
I hennes ställe valdes fröken Sofia Thorsson.
Revi- sorer med suppleanter omvaldes.
Till revisorer för arbets- stugan utsågos fru Heuman och fröken Karin Lundberg.
Till pressombud valdes fröken Hildur Börjeson.
Beslut fattades om medlemsafgiftens höjande till 1 kr.
Pr år- Efter själfva mötet, hvilket hölls å hotell Svea, vidtog ett enkelt samkvänl, som fortgick ett Par thnmar mder basta stämning.
Föreningens afgående sekreterare, fröken Frida Billing, blef härunder föremål för en vacker hyllning med tal och blommor.
Fru Frigga Carlbergs lilla röst- ratts~jas,)) Nar begreppen klarnafil u ~ ~ l ä s t e af s en m d e m i föreningen och ett par andra underhöllo med musik och sån&amp; Mötet var jämförelsevis talrikt besökt.
.
Kvinnorna och kooperationen.
Svenska Hem hade.
$-,dagen den 2 april ordinarie sammanträde i Brummerska ckolaniSto,ckholm.
- Sedan ordföranden, fru Emilia Broomé, halsat de nar- varande välkomna, lämnade hon en redogörelse öfver för- eningens verksamhet under det gångna året.
Medlemsantalet uppgick, enligt livad som häraf fram- gick, den 31 mars 1909 till 1,435, Andelskapitalet var vid samma tid 46,718 kr.
Förcäljningssumman från den 1 juli 1908 till den 31 mars 1909 utgjorde 253,140 kr., under det att motsvarande summa föregående år ' utgjorde endast i82,l35 kr., således en ökning på 71,005 kr.
Försälj- ningssumman uppgår i medeltal under sistlidne februari och mars månader till öfver 1,300 kr.
pr dag.
Därefter skred man till behandling af ett af styrelsen utarbetadt förslag till ändring af 5 12 i föreningens.
stadgar.
Enligt denna skulle 5- % a f nettovinsten afsattas till byggande af ett,, Kvinnornas hus,.
Det.
nya förslaget gick ut på att dessa procent i stället måtte användas,, dels ett des
170 D A G N Y till utbildning af lwinnliga kooperatörer, dels till allmint upplysningsarbete i kooperationens tjänst1 [.
Efter en stunds diskussion bifölls styrelsens förslag, som koninier att defi- nitivt fastställas vid nästa möte.
I anledning af margarinstriden hade från Kooperativa förbundet inkommit en skrifvelse med begäran om teckning af ytterligare några andelar i förbundet.
Svenska Hem har för närvarande 7 andelar i förbundet.
Styrelsen före- slog nu ett anslag ' af 1,500 kr.
till teckning af nya andelar och detta antogs af mötet.
Vidare lämnade fru Bohenian en redogörelse öfver föreningens lagerdepå pá Ostermalni.
Slutligen företogs val.
Till revisorer i upplysnings- nämnden valdes fröknarna Gunborg Elfving och Valborg Chron.
Till representant i C.
S.
A. utsAgs fröken Ina Almén samt till representanter i kooperativa kongressen i sommar fru Broomé, fröken Almén och fru Wessel.
Svenska barns sociala och rättsliga skydd.
Öfver detta ämne har fru Frigga Carlberg från Göteborg nyligen hållit föredrag i Borgholnis F. K.
P.
R.
Några dagar tidigare hade, föreningen anordnat en soaré med niusikundei: hållning.
Såväl föredraget som soarén vor0 talrikt besökta.
Före- ningens medlemsantal har på senare tiden betydligt ökats och föreningens arbete omfattas med lifligt intresse.
, al mö ' F. K.
P.
R. har under mars månad afhållit dels årsmöte den 20 mars och dels en mera bemärkt föredrags- afton den 23: dje för deltagarna i den af F. K.
P.
R. och Fredrika Bremerförbundskretsen gemensamt anordnade kur- sen i samhällslära.
Vid årsmötet föredrogos Ars- och revisionsberättelser, af hvilka syntes framgå, att föreningen hör till de niera välbärgade, samt att medlemssiffran uppgår till 232.
I föreningens stadgar företogs en ändring af innehåll att äfven män kunde vinna inträde i föreningen, en reform, som man får antaga kommer att tillföra föreningen många nya hjälpare.
Vidare förekom föredrag af fru Eva Hanzén öfver amnet [lyvinnan och nykterhetssaken 11, hvarvid särskildt fram- hölls frågans betydelse ur social synpunkt.
Den 23 mars höll d: r Lydia Wahlström från Stock- ho.lm föredrag i friniurareordens festsal öfver amnet ((Den svenska kvinnans rättigheter och skyldigheter i stat och kommunll.
Talarinnan redogjorde på ett glänsande sätt för kvinnans nuvarande ställning i samhället och utveck- lade därpå skalen för en utvidgning af hennes inflytande på de allmänna samhällsangelägenheterna.
Föredraget häl- sades med det lifligaste bifall.
Efteråt anordnades samkväni, soiii dock i betraktande af d: r Wahlströms ansträngande Eriksgata, måste afslutas tämligen tidigt.
Uppsala F. K.
P.
R.
Den för kvinnor afsedda kurs i samhällskunskap, som ' föreningen anordnat och som pågått sedan terminens början, @ klutades till påsk.
Föreläsare och ledare af den praktiska öfningen i proportionella val har varit fil.
lic.
Sven Tunberg, som meddelat undervisningen på ett synnerligen klart, intresseväckande och fängslande sätt.
Tillslutningen till kursen blef genast så stor, att efter första aftonen en större lokal måste förskaffas.
Detta ar sarskildt aninarkningsvardt i en universitetsstad, där, som naturligt är, framstfiende offentliga föreläsningar och före- drag så - rikligen står allmänheten till buds.
.
Då intresset visat sig så stort, har föreningen för afsikt att under höst- - terminen anordna en ny kurs, denna gAng behandlande de sociala frågorna. '
Karlstadsföreningen for kvinnans politiska rösträtt höll mandagen den 22 Mars sitt årsmöte under fru Gerda Hellbergs ordförandeskap.
Medlemsantalet under 1908 vai- 165.
Utgifterna un- der året - kr.
543: 51 - ' hade med 33 kr.
öfverstigit inkomsterna.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
I denna omvaldes fru Gre !a Gullström, fru Gerda Hellberg och fröken Signe Palmér, samt nyvaldes fröknarna Anna Wid- mark och Ragnhild Dyhlén efter fi-u Emmy Welin och fröken Margareta Oldevig.
.
Revisorer blefvo .fru Gerda Melin och fröken Hilda Allert med fröknarna Josefina Ekstani och Gertrud Maxhel till suppleanter.
Efter förhandlingarnas slut intogs gemensam supé å Husmodersskolan, hvarvid till fru Hellberg från förenings- medlemmar öfverlämnades en stor, utsökt vacker kristall- skål, fylld nied blommor jämte en penningsumma att användas till föreningens bästa.
Fru H. tackade rörd för den glada öfverraskningen.
Strömstads F. K.
P.
R. hade inåndagen den 29 niars ord.
sammanträde å hrr stadsfullniäktiges sessioiisruni.
Ordf., fröken Ingrid Nilsson, öppnade niötet med ett kort anfö- rande, hvari hon bl.
a. erinrade om hvad kvinnorna vun- nit de kommunala rösträttsreformerna.
Härefter upplästes Ars- och revisionsberättelsen för 1908 och beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Mötet beslöt göra ett tillägg till 3 i föreningens stadgar med att välja 2 suppl.
till styrelsen.
Till press- ombud valde mötet fröken Hilma Normann.
Af före- ningens 20 sparbössor tömdes 6, som innehöll0 kr.
10: 99.
Sedan ordf. lämnat en redogörelse af centralstyrelsens möte i Örebro i Japuari, beslöts att anordna ett offent- ligt möte tredjedag påsk, med föredrag af fröken Signe Wallter.
Medlemsantalet vid 1908 års slut afgjorde 57.
Rogberga F. K.
P.
R. afhö11 sitt första årsmöte tisda- gen den 23 mars i Huskvarna.
Af den föredragna styrel- seberättelsen framgick, att medlemsantalet vid årets slut var 60.
Beslut rörande ändring af stadgarna fattades.
Sty- relsen framlade förslag on1 anordnandet af en kurs i sam- hällslära för både män och kvinnor under nästkommande höst, hvilket af föreningen godkändes.
Efter föreningsmötet vidtog ett festligt samkväm, till hvilket allmänheten ägde tillträde.
Föredrag hölls af före- ningens vice ordförande fröken Elsa Carlsson öfver E.
A. Karlfeldt, hvilket mottogs med lifligaste bifall.
Före och efter detsamma utfördes flere sångnumnier.
Té och kaffe intogs under angenäm stämning.
F. K.
P.
R. i Skutskär firade måndagen den 22 Mars sin 3: dje årsfest i den nya Husnioderskolans vackra och rymliga lokal, soni för tillfället upplåtits till mötet.
Festen började med, att några af föreningens medlemmar på ett fortjänstfullt sätt uppförde fru Frigga Carlbergs röstratts- klarna », som mottogs med stort bifall pjäs » När begre / ~ / ~en af de talrikt samlade rnedlenimarnal Därefter började det egentliga niötet med uppläsning af års- och revisionsbe- rättelse samt styrelseval, och återvaldes den förra styrelsen med undantag af vice ordföranden,: som undanbedt sig åter- val.
10 nya niedlemmar hade föreningen glädjen mottaga.
Föreningens ordf. blef föremål för en särskild hyllning, i det till henne öfverlämnades en ' kristallskål fylld med blomnior, såsoni ett bevis på den tacksamhet föreningen känner för det intresse hon visat och det arbete hon ned- lagt till dess bästa.
Efter samkväm med kaffe och t6 riktade ordf. några uppinanande ord till de närvarande att visa allt mer.
kärlek och intresse i arbetet för rösträttens sak.
Efter ett fyrfaldigt lefve för rösträttsarbetet i hela landet afslutades mötet.
Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera p2 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
SkaM man alltid nrenumerera &amp; dessa sfallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postansfalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
H vilka villkor erhålla prenumerantsamlare 4 Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
.
1: - för hvasje helårs-, 50 öre för Iivarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skaM man förfara för denna provisions er- hallande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går nian tillväga på ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen beställer nian det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagiiys exp., Stockholni, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (eJ ' anrior- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under livars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sänder samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
Rösträttslitteratur: Skrifter utgiJna af Centralstyrelsen i Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Rösträttsfrågan 1905-1906 .........
.:.
........................ -: 5i, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor äga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -, III, Matliilda Stael von Holstein: Malsmanskapet och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ..................................................................... -: 5i,, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 1i,, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4 (,, VI, Partiiittalanden i kvinnornas rösträttsfråga .. ................
-.
: 2!
a VII,: K. A. Sheppard: Kvinnorösträtten på Nya Zeeland .. .... -: 4 (Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn .. .......... -: l (Föreningens för kvinnans politiska r6stratt i Stockholm flygblad: Y: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst-.
rätt ...................................................................... -: O!
,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: l (,, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet niot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
................................. -: l (, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: l (' II 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
.....................; ........... -: O!
,, 6, Lydia Walilström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... -: l (,, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: l!
,, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande.
situationen ....................................................... -: OE VIinneslista ........................................................................ -: OE 3eorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 75) -: 6C Justaf A. Aldén: Svenska kvinnans ' I&lt;omrniitiala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: l (, ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 4E &lt;agiihiId Modin: Bröllopet p i Eiisillre ................................. -: 25 - 1ilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 h n a Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 -.
(ar1 M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf.
.................................. Ofvanståeiide flygblad och broschyrer kunna rekvireras från:.
I&lt;.
P.
R: s i Stockholrii expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm, om hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. iii.
samt dessutom onsdagar: l.
7-8 e. iii.
Vid rel&lt;visition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 länitias 15 proc.
rabatt.
7 I stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr niiiiimer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, Lärarinna STOCKHOLM.
K u n n i g o. ordentlig flicka ÖI .skar niedfölja familj eller er sam dam till badort eller landet, a sköta hemmet.
Svar till " l Maj Platssökande få sina annonser införda i Upsala p. r. mkar plats i god faniilj, 2 inån.
rå sommaren, att mot fritt vivre isa med m.jndre barn några tim- riar dagl.
Ar äfveii villig deltaga hiisliga sysslor.
Svar, inom 3 eckor, till lara ra rinna 25 ", p. j r. Iäckaskog, Skåne.
l a p y för Anlfva priset eller 7119 öre pr rnrn.)
ärdinneplats sökes i stad elle V på landet af några och 30 ai ndervisningsvan, niusikalisk ung flicka önskar somniarkon- lition som lärarinna eller husmo- lers hjälp.
Svar till " Maj ", Helle- rikstrand.
U bildad flicka a f god familj.
Kur nig i matlagning och ett hems ski: tande, diverse sömnad.
Fris1 barnkär, praktisk.
Svar till " Sy H u s m ö d r a r!
Ung flicka, som pretentionercc, under adress genonigått åttaklassigt läroverk Gumaeliiis ' Annonsbyrå, f. v. b., ch praktiserat i skolkök önskar i) ch för iitbildandet till skolköks- o m husförestandarinna ellc ararinna, att niot fritt vivre få hushållsfröken söker bättre al tomma till någon egendom på språkslös flicka, plats (hälst i Stocl andet som husmoders hjalp och holni el.
närhet).
Ar kuiiiiig i en ieltaga i matlagning, bakning m. och fin matlagning, sömnad m. n n.
Närmare meddelar Svar till liSa~nvetsgrann 29 ", Hve FRU LUNDQUIST, landa p. r. daga Kyrkogata 12 C., Göteborg.
stadgad flicka.
3n ir plats i faniilj i landsortsstad.
S Sprilkkunnig (eng. o. franska) ung dam söker plats som mas-; ös, sällskap och hjalp i familj eller los ensam dam.
Upplysn.
hos ' riherrinnan Schröderheim, Jung- rug.
23 a I. Sthlm.
LEDIGA PL A TSER.
U n g, bättre flicka söker plats familj.
Har genomgått hu!
hållsskola.
Är för öfrigt kiinnig alla i ett hem förekommande görc mål.
Svar till familjerne ned lem, Böda p. r.
- Ung bildad- flicka, kunnig i sömnad, erhåller plats p i landet under sommaren att g i frun tillhanda niot fritt vivre och fria resor.
Svar till 11Fru M.
({, Norrkö- pings Tidn: s kontor, Norrköping.
- Ung fru på landet i naturskön trakt vid Angermanä~fven, söker som hjälp 1 Maj en enkel, frisk och gladlynt flicka af god familj, kunnig i matl.
o. bakning.
Sök.
hvilken anses som fam.-medlem, skall biträda vid skö- tandet af tvenne friska barn samt vid öfriga i hemmet förek.
göro- mal.
Jungfrur finnas.
Svar jämte foto.
o. lönepret.
till ((Godt hemil, Junsele.
iöromål: hufviidsakligen skrifning, amt hjälp åt två pojkar med läxor.
3oda kunskaper nödvändiga i tyska, venska, musik samt om möjligt, lana i stenografi och maskinskrif- iing.
Svar med fotografi, .som .tersändes, till " Plats varen 1909 " inder adr.
S. Gumaelii Annons-, yrål Stockhol~ii f. v. b. och biträde vid bokföringen erhål- språkkunnig, kontorsvaii Dam C i n l.
sjukgymnast, tysktalande ler nu genast i härvarande aktie- föredrages, får plats i utlandet plats bolag.
Svar, med referenser och r.
1 Maj.
Ansökn.
med foto som betygsafskrifter, märkt, Punktlig tersändes, samt uppgift på ålder och ordentlig ", inlämnas 8 Dagens i. m. insändes till Sv.
Dagbl.
an- Nyheters Hufvudkontor, f. v. b. onskontor under 4-09 ".
Som maskinskrifverska
Deposition &amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Mot klåda, reformar, eczem, hud ' sjukdomar af många slag har Salubrin i talrika fall vi.
sat sig vara ett verksamt me- del.
Mot vita utslag bör de: i allmänhet användas stark1 utspädt, mot torra eczem kan det användas mindre utspadt En ordinarie blifva nästa lä&amp;r två lärarinnebe- fattningar lediga med tindervis- tiingsskyldighet, den ena i kristen- dom och svenska, den andra i svenska och historia, båda såväl p i mellanstadiet som p i det högre, samt därjämte i franska eller en- gelska.
Kompetens: Högre lärar- inneseininariiim eller motsvarande.
Lönegrader: 1,500, 1,700, 1,900 (efter resp. 5 år).
Skolan erlägger hela pensionsafgiften och utbetalar af lönen under längre frånvaro vid af läkarebetyg styrkt sjukdom.
Ansökningar, åtföljda af prästbetyg och läkarebetyg, ställda till styrel- sen insändas före den 15 april till Förestandarinnan.
vid fasta folkskolan, Hylliiige Bruks- skola, sökes inom 60 dagar efter Första kungörandet häraf i Post- och Inrikes tidningar hos underteck- nad.
Skolan omfattar 2 årsklasser.
Skolhuset nytt.
Tidsenlig bostad.
Begynnelselön 1,000 kronor jämte lagstadgade naturaförmåner.
Västra Broby.
Astorp, den 25 Februari 1909.
Nils Engström.
Skolradets ordförande.
VID UMEA ELEMENTAR- FLICKOR I ' Sveriges konf " mmander tillagnahat af De Ungas Tidnings redaktion, har utkommit med sin tionde irging, 34 sidor stort; värdefulla, rikt illustrerade textbidrag, omslagsteckning af nitIstm Alfred Frijs.
Priset ftir enstaka ex. ar 15 Öre.
Nar minst 25 ex. tages 112 eii gai !k, nr priset endast 15 Ore och hvart 1l: te ex. gratis.
Rekvireras frin brista och billigaste hnnd / eJn; ngen titt nyn vo / srittets ti1l; impning iiid sft~d.rfrr! / miik~.~~c- - ?i %i .. ndstings- och riksd~~gsmannavnl.
Fullt utrednnde och b r l p n t i ~ ~ Pr; s.
r * / irit~.~i ' ~mmissionrircr rrnt~~gns mot god provision.
Enstiiku och profcxcmpl~~r mot.
I 0 s i, c i .i.
t.
1 1 ~ ~ Grcs fritnrirken.
a l f a e d Henrikssons Förlag, Varberg.
, II - Maskinskrifverska, S tenograf kunnig i svensk och tysk kor- respondens, får genast anstäilning 1 kontor i Stockholm.
Den, som kan åtaga sig något bokföring, äger blifva till nästa läsår trenne lära- företräde.
Svar med uppgift om lönepretentioner under märke " Ty- rinneplatser lediga: 1) Med undervisningsskyldighet i fransh pewriter ", Dagens Nyheters Huf- och svenska p3 högre stadiet samt engeiska vudkontor.
Styrelsen.
Andelsägare i Föreningen Dagny B i l d a d flicka, frisk och hurtig, som vill hjälpa till med husliga göromål och undervisa i musik och några skolämnen erhåller genas1 plats.
Svar m. fotogr.
och lönean- språk till " 6.
N.
", Solberga p. r.
P -: allas till ordinarie samrnantracie kciagen len 20 april kl. 7.30 e.
.m.
ii K. F. g.
K: s lilla al, Brunnsgatan 3, Stockholm.
8XYREMEN.
Fotograf, kvinnlig eller manlig, skicklig i tagning af förstoringar, erhåller stadigvarande plats å för- storingsanstalt.
Svar till " C.
N.
L.
", under adr.
S. Gumaelius ' Annons- byrå, Stockholm, f. v. b. Ewnehållsförteckning.
Summer Holiday Engagement.
Miss E.
G. Wackrill proposes to accompany from 1 to 3 or 4 ladies as companion and guide on a tour in any part of the British Islands, or on a visit to London.
Miss WacknilS, Gr.ef Ttiregatan 51, 1 tr. Stockholm Owing to alternative arrange- ments, an answer before the end of this month is desired.
100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 ' met., aMa färg, ljus- eller tnörkrandigt, erhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog: 23 A, Stockholm.
i utgifuen och redigerad af STINA QUIIVT, utkom- 9er 7909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer huarje ueckn, 36 leckor under dret, Biista och tampligaste lilsning föï f am af alla am h Qillsklasseu.
Prenumerera d niimaste postkontop.
Pipis för elt d r Kronor 7: 65, halft dr 9 0 öre.
FOR på lägre.
Kompetens: högre lärarinnese- minarium eller däremot svarande utbildning.
Minimilön: 1500 kronor jämte pensions- bidrag.
2) Med undervisningsskyldighet i engelska och matematik p3 högre stadiet samt tyska pil lägre.
Amnena för siväl denna lärarinna som föregående kunna möjligen kombineras p5 annat sätt.
Kompetens och lön lika med föregående.
3) Med skyldighet att undervisa i alla i 3: e förberedande kl. förekommande ämnen.
Kompetens: folkskolelärarinneseminarium eller däremot svarande utbildning.
Lön: 1200 kronor jämte pensionsbidrag.
FulIstandiga ansökningshandlingar böra insändas till Styrelsen för läroanstalten f6re den 20 april.
/ j1 folkskolans Barn tidning Vid Linköpings Elementar- läroverk for flickor LAROVERK 1- Konfirmationsminne, - / I Dagens maaunumer n ' wmehAEReat Stim Qwint.
Af E. K-n.
FAodioan I F8rsta Kaaanrnarenn om po8ibiisk a8srtcHtt.
!Gr &amp; v !a ?ra # vianmormu och kowswnnanalrePormemi~ Af M.
S. II.
iie Marie Louise Gagnet: Hjliitean blamdi hjiBlar.
C h ar: es C zvrg cl.
G or dons lif och stordad, skildrade för u; igLc;::: i~:.
Rec.
af Vagria!
Palrrgren.
Fredrilsa-Bremer-Fgrbumdets kretsmlite i Linköping.
Litet om K. F. U.
K: s arbete och dess nya hem i Stockholni.
Af .E E-a.
Fulan si88mlanhetew.
Notiser.
F~semingsmeddelanden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom 54 Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eiier bokhandel.
- I I m m m I
