# ID: svediakorp-per387
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,694
# sentences: 713
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


... S t o c k h o l m den 25 M a r s 1909.
N: r 12.
Prenumerationspris: ' 11 år.
.
kr.
4: 50 " 14.
.
, l i: ' 12 501 ' 1.1 år.
.
kr.
2: 50,,.
.
l, 1: 25 Lösnummer 10 ere.
Prenunieration sker saväl i landsorten soin i Stockholm å narniaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion.
: Mästersaiiiiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Redaktör o. ansvarig iitgifvare: E L L E N ULEMAN.
Mottagningstid: torsdag.
Sthlm 1909, F. Engliinds 2: a arg.
.
..
Expedition och Annonskontor: Miistersamiielsgatan 51, en Kl. 11-12.
Post- och telegrafadress: p Utgifningstid hvarje ' Boktr.
DAGNY, Stockholm.
tr. 1 Annonspris:.
15 öre per ' nirn.
Enkel spaltbredd 50 mni .Marginalannons texte; 15 mm: s höjd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20.,010, 50 gr .. 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f.
m. '
,.
-,.
.
.
- .. 3 " Antis " ojämna kamp.
t Bref f r h Amerika.
.
.
.
- 3 - ar jag sist skref för ett par miliiader sedan, var det rikas socialt inest tipprörda ' perioder, och som genpm " sin från Boston och on1 huru agitationen för kvinnlig !pirituella begifning och höga bildning gjort m e r ä@ k l i I rösträtt dar höll på att dragas lit från de sl~itna kretsarne ske någon annan i Nya England for a t t höja ' kininans och in i det publika lifvet.
Röst- standard i det allmänna .m@vétanl rattsrörelsen i Massachusetts grup- det.
Intellektualitet är Mrs: Howe ' s perar sig alitjanit omkring gamla mest karakteristiska d !ag, Ö&amp; ' här traditioner, och dess medelpunkt &amp; man sett hennes fina; - kloka ' ariijktei.
Nya Englands ilGrand old ladyu, så förvinas man ej, atlA det.
?ai ~ r Julia s Ward Howe, trots sina denna.
89-åring, som ' på * d$.
skar: 89 ar ännu ledande såväl inom lit- paste och mest dräpi&amp;dë.
ditt frebli- terära som socialreforniatoriska kret- kerade Mrs Humphry.
Ward, da han sar.
Jag har hört henne under ett i den engelska pressen !#ljeröm ' d ' e 3 halftimnies tal stiende och med klar Amerikas kvinnor för deras ?sur$~ och tydlig röst framlägga några af och upplysta motstindo .mot Rvinnoi.
.. sitt rika lifs erfarenheter och uttrycka rösträtten!
,.
-.
sin glädje öfver den ljusning, som Hur förhåller det s i g i- i@lfYa nu tycks skönjas för kvinnornas verket med dessa kvinnot ' n.as .. så sak.
Ar det stimulerande för främ- mycket omtalade anti-&amp;$trättsföfii lingen, huru mycket mer dil för ningar i Amerika, hvilka Mrs Hum: hennes egna landsnianninnor måste phry ' ~ a r d påstår skulle vara ' - $a&lt; det vara att se denna docklika va- kare an rösträttsorganisationer !ia.?
relse, som personligen bevittnat nära .Anti-Suffrage Asiociationsli exist&amp; ett sekel&lt; utveckling, som stiltt vid blott i 4 af unionens ' 46 sfaki, och.
.
M r s dia Ward Howe.
.
.
.
s m å " Anti-Suffrage - comniitteesr&lt; i sin makes, " den förste filantropenll, (d: r Howe) sida under en af.
Ame-.
.
Den 89-3riga röstrattsförkani pen.
.
4 andra.
Däremot finnes livini!
: m.
.. N) f: -. '
, 8 ' '.
.
* -.
.
- - .J Promenaddräkter- och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en mycket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
OBS.!
Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen konkkrens.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO.
liga ' röstrattsföreningar i 33 stater och flera territorier.
Anti-rösträttsföreningen i New-York-staten har blott 4 lokalsektioner, då däremot rösträttsorganisationen i samma stat har 125. sektioner, Massachusetts ' anti-röstrattsförening har - 38 lokala afdelningar, då rösträttsförbundet därstädes räknar 11 ' 1 anslutna föreningar.
~Antifl-föreningen i den sistnämnda staten utger sig att äga 14,000 medlemmar, men detta skänker en öfverdrifven föreställning om dess styrka, med mindre man förklarar, hvad som i denna förening menas med.
medlemskap.
I motsats till de flesta organi- sationer betala nämligen medlemmarne däraf inga afgifter, de endast ha att teckna sitt namn, och de som gjort- detta åratal tillbaka raknas alltjämt som ' ttllhörande föreningen.
Med 1 4, ~ 0 0 medlemmar menas sålunda blott, att förenin- gen under 13 års tid lyckats samla 1.4,000 namnunder- skrifter.
Jämför detta med att rösträttskvinnorna i en enda staf nyligen i och för en politisk konferens p5 ett par må- nader å en petition erhöll0 175,000 signaturer!
Eller med de, 300,000 kvinnor, som i New-York vid ett liknande till- fälle petitionerade om rösträtt, samtidigt som anti-sufira- gisternas vädjan undertecknats af blott 15,000!
Och öfverallt möter man samnia, erfarenhet, att anhan- gar.ne af kvinnlig rösträtt stå till motstindartie som 50, .ja ofta 100, till 1.
Då nyligen Chicagos kvinnor anhöll0 om kommunal rösträtt, skedde detta af representanter från 97 olika slag af kvinnorganisationer, under det att blott en enda obetydlig förening " undanbadll sig densamma.
Mrs Humphry Ward tillskrifver alla kvinnorösträttens nederlag i Amerika " kvinnornas organiserade motstAndl1.
Men i de flesta stater, där rösträttsmotioner Blifvit afslagna, har ej existerat nagon ilantill-förening.
I Amerika är det verkliga hindret för kvinnans rösträtt att söka i den kon- servativa trögheten hos bade nian och kvinnor, i förening med det förbittrade motståndet från det mäktiga rusdrycks- intresset och öfriga samliallsfördarfliga element.
En af Nya Englands stora skalder, Whittier, - sade, att de män, som fruktade kvinnans rösträtt) använde nagra få kvinnors opposition som en mantel öfver sin egen fientlighet.
Och dessa .ord äro lika sanna i dag, som d&amp; de uttalades för.
nara 50 år sedan.
För utlandingen erbjuda de amerikanska llantistt ett egendomligt skadespel, och deras farlighet synes efter ' nå- gon iakttagelse mycket ringa, härför äro deras argument för ologiska och, deras ståndpunkter för vacklande.
De ha i själfva verket undergått en utveckling, som med stora steg närmar dem till suffragisterna.
När år 1899 i New- Yorkstatens parlament väcktes motion om att en tredjedel af skolstyrelsernas medlemmar skulle utgöras af kvinnor- inlämnade ' antill-föreningen en protest, hvari sades, att en sfidan lag liskulle hota hemmets bestand, äktenskapets helgd och kyrkans säkerhet samt underminera sjalfva grundvalen för var stora republikll.
För några dagar sedan förvána- des emellertid världen genom ett bref till statens guver- nör fran samma förening, hvarur jag för läsarens egna re- flektioner gör följande utdrag: ~Öfvert~gade, att den för- miga och erfarenhet, som kvinnor vunnit på olika lifvets omrAden, borde komma samhället till godo och att all- männa uppdrag skulle kunna utföras bättre och på ett sparsammare sätt, om kvinnor med omdöme och ~ncrgi utsågos till medlemmar af sådana styrelser och kommittéer, hvilka ha att bestämma skol-, fattigvårds och halsoviirds- frågor, som beröra båda könen lika - anhålla vi v6rd- samt, att Ni måtte så snart som möjligt i och för nämnda uppdrag utse kvinnor i den utsträckning, som lagen till % ter.
F. ' n.
äro kvinnornas antal inoni dessa styrelscr d !t- för ringa, och sadana finnas, dar ingen kvinna utsetts.
.- --.
u Samtidigt med nyss anförda bref, afsande föreningen w bestämd protest till parlamentet mot det där föreliggarrdc röstrattsförslaget!
Det är svårt att förstå hvad som numer ar drifkrafttw i denna opposition, om det ej är en besynnerlig farhaga, att kvinnornas inflytande skall minskas (!)
gerionr rösträt tens erhallande.
Denna farhaga förklaras delvis af att flthe antisll nästan uteslutande rekryteras inom den fiirn1ögn; t klassen, bland kvinnor, hvilka aga ekonomiska och socia !a företräden.
För kort tid sedan lästes silunda p i Pölsta sidan i en stor New-Yorkstidning ett spaltlåingt tlttaIande af en af stadens rikaste kvinnor, hvilket gick ut på, (Intt sedan Adams och Evas tid (!)
ha man och kvinnor fylit skilcia områden och plikter i lifvet och detta kunna vi icke ändra !ll Det erkännes visserligen däri, att kvinnan har rättigheter, att ' bevaka, men att hon kan göra detta utmärkt röstrattera förutan.
Det säges: ({kvinnorna måste sammansluta sig och förskaffa sig hvad de vilja med tillhjälp af de niedel, som Gud så rikligt begåfvat dem med!
Hvilkeil inteiii- gent kvinna som helst, som tillika har - jag säger icke skönhet - men charm och dragningskraft, !&lt;an f; hvad hoii behagar af de flesta män!
- GA, läs historien och se hvad Récamier och M: e de Stael uträttat ritan: rdsl- rätt!
- -- lt I sanning, det är ej partiskhet, som dikterat Mrs Julia Ward Howe ' s ord, då hon säger: iijag hzr all- tid funnit förkämparne för kvinnlig rösträtt intaga m högre moralisk ståndpunkt än deras motståndare.
De srnare ha lagt i dagen egenskaper, hvilka, om de f; göra sig gH1- lande i samhällslifvet, måste hämma dettas utveckling cclr bortskymma dess ideal 1 '.
I New-York, dar jag under nigra månader vistats, ut- veckla röstrattskvinnorna en lifligare verksamhet an hvad som skett p i öfver 10 år.
Rörelsen är där oförbehällsar ?i- mare, mindre rädd för radikala stridsmedel, mindre blm- den af nationella traditioner an i det aristokratiska Boston.
Engelska kvinnor ha talat inför fyllda salar - Svilket i.3 vill säga så obetydligt i det af alla slags konkcnrerande aftonunderhållningar öfversväminade New-York - och jag har därvid särskildt fäst mig vid den varma sympati, ' har- med amerikanskorna följa de engelska suffragetterrias 6deso.
Förenta staternas själfständiga och vid allt förtryck ovanc döttrar mena, att det sociala och ekonomiska beroende, den orättvisa i juridiskt afseende, som i europeiska länder kanxie.
teckna kvinnans ställning, kunna vara i stånd att drifva dessa till ett våldsamt och " okvinnligt11 uppror.
Bland de manga röstrattsmöten, som denna viriter töre-.
kommit i New-York, tyckes mig det niest imponerande det som nyligen afhölls i arbetarinstitutet Cooper Unio~: ".
Flera tusen människor fyllde till trängsel Iokales: f %: att lyssna till en af landets mest uppburna talare p i det diska -
1 ' 39 D.
A C N Y, ' och sociala området, prof. Zueblin: Det var ett glänsande erkännande åt hvad Amerikas kvinnor redan gjort och hvad de förmådde göra, som här gafs af en bland de ifrigaste kämparne.
för llpolitisk rensning ".
Han påpekade, huru- som det var kvinnor, som på många håll tagit initiativ till bildande af l~rnedborgarklubbaru .- af hvilka d e själfva ej .kunde blifva.
medlemmar - och som gifvit upphof till hela samhällens kommunala pånyttfödelse och blomstring, Han visade det absurda uti, att Jane Addams, " Chicagos nyttigaste, medborgareli, - ej kunde bl,ifva medlem af stadens llmedborgarklubbfl, - att Jarie Addams,: som i samband ' med sitt sociala settlement i stadens fattigaste kvarter an- ordnat en valbyrå, " som liknade ett konstgallerifi, ej själf ägde den ratt, som hennes okunniga ryska, judiska, italien- ska skyddslingar, där kunde.
utöfva!
En annan man har., utan att tala om rösträtten, - genom sin.
blotta närvaro i New-York bidragit att stimulera .fö ' st- rättskampen.
Jag syftar på Ben Lindsay, den världsbekante domaren vid barndomstolen i Denver (Colorado), hvilken nyligen, trots båda de mäktiga politiska partiernas mot- stånd, genom kvinnornas och delvis arbetarnes röster åter- insattes på den post, där han utför ett så viilsignelsebrin- gande arbete för tusentals barns lycka och framtid.
Då han uppträdde i Cooper Union, och framlade sina gripand.e erfarenheter om barnabrottsligheten, .var det såsom det lef- vandebeviset på hvad de rösträttsbeväpnade kvinnorna förmå till samhällets gagn -- t. o. m. i ett politiskt depraveradt land som Amerika.
.Jag skulle kunna gifva massor af bevis för att Amerikas och särskildt New-Yorks kvinnor efter åratals slö likgiltig- het börja vakna till medvetande af både sina kraf och sina krafter.
.
Aldrig har t. ex. förr en sådan störtsjö af bref regnat öfver ledamöter, uppfordrande dem att " lydall.
kvinnorna, och vid.
dessas snart, förestående " riks- dagsaudiens " i Albany väntas de att närvara i ett fler- faldigt större antal än n,ågot föregående år.
Emellertid vill fag till slut blott påpeka en omständig- het, som kan synas trivial, men hvars betydelse ej far un- ', l derskattas.
På de allra sista månaderna har New-Yorks .. högsta societet börjat taga aktiv del i röstrattsagitationen.
~Million %rsalongernas ' drottningar ha bildat sin.
.egen röst- rättsfö.rening och i stället för beskrifningar på deras toa- letter och middagar publicerar pressen deras uttalanden i denna kvinnor af alla ' stånd enande fråga.
Denna rörelse, " de fyrahundras.
led; har i det. " de.mokratiska '.
f me rika en nastan ögonblicklig verkan.
Finansmännen bli.
upp- märksamma, politikerna förlora.
sin säkerhet, den kokerva- tiva pressen Ilfår upp ögonenil, för.
det flgrundade och högst beaktansvärdau i kvinnornas fordringar, och f&amp; den stora, osjalfitändi&amp;,.
efter signal från ' höjderna spejande.
.
och .re- massan.
har saken med e&amp; blifvit flfashionabelfl spektabel.
- - ...
.
.
_..
Man vore blind, q n i man ej såge att den, förnar&amp;a orsaken till- detta hastigt iippsval1&amp;d~ r~striä~sikt; esse.
.
är just anti-syffr ?gisternas uppträdande denia !inter., Så länge dessa höll9 sig i skymundan o i h aldrig &amp; o-nade ett ' of- fentligt möte, vor0 de i viss, ån!
: en fara, s i .till iida: som de med fördel kunde åberopas.
af rösträttens motståndare) men själfva undveko att utsätta sig för anfall.
.
Men då.
de framträdde i dagsljuset och preteidérade att föra majo- riteten kvinnors talan, att representera hemmet, familjen, kyrkan, alla samhällets bästa element - da vaknade ame- rikanskans själfständighetsinstinkt och hon fordrade bevis på dylika påståenden.
Ha de förmått gifva dem?
~ 6 m själf: I millionstaden New-York ha de éj en- enda gång förmått fylla ens den minsta möteslokal mer än fil1 hälf- ten; - vid deras sista .offentliga möte kommo blott.
66 per- .soner tillstädes, och - ej en enda i f de framstående.
ta- lare, som de annonserat skulle uppträda, infann sig!
D.e- ras rapport för 1908 visar en kassabehållnihg af doll.
7,so &amp; h föreningen står i skuld för hyra; trycksaker och tele- fon.
I sanning, är icke.
påståendet, berättigadt, att anti- suffragisterna med hvarje steg .de taga, hvarje tal de hålla, hvarje- intervju de lämna skänka motsidan en kraftig, positiv handräckning!
.
.
.
CAROLA SAHL V O N Kocn.
b,, ' Några.
funderingar med ' anledning af förslaget, till.
lag vissa lärlingsaftal.
D et&amp; aktstycke p2 6 helsidor i tryck, indelade i 5 kap. och 54, har tillkomrnit i den mycket goda af- sikten att genoni lag söka skapa ett battre förhållande mellan det slag af arbetsgifvare, ' som benamnas handt- .verkare (yrkesidkare) och deras ' yngsta ' arbetare, de s. k. lärlingarna, för att härigenom söka bibringa dessa senare en bättre yrkesutbildning och dymedels söka höja yrkesskick- lighetens nivå.
Vi hafva många skäl för att med glädje hälsa välkomna alla reformsträfvande insatser inom detta område, så äfven denna.
Vid genomläsandet af detta långa aktstycke får nian till en början det intrycket, att med detta hafva vi kvinnor ju intet att befatta oss.
Där står arbetare, lärling, yrkes- idkare och i §.
2, där de olika yrken, som denna lag skulle afse, iippraknas, saknar man en mängd, hyilka vi maste kalla kvinnliga .yrken, därför att de ofta förestås eller ägas af kvinnor och nästan uteslutande sysselsätta kvinnliga .arbetare.
Jag menar nastan allt som rör söm ' - nads- och modevarubranschen m .. fl.
Mark väl, nastan alla yrken för tillverkning af kvinnliga bekladnadsartiklar, då däremot sidana yrken som skriiddare, mössmakare o. a. för manliga bekladnadsartiklar fått komma med, fastän de afv.enledes till största delen sysselsätta kvinnliga arbetare.
Min första tanke var: ar detta månne ett försök att afven har; utestänga den kvinnliga arbetskraften, så som förut skett med de nu nastan enbart manliga, förut kvinnliga naringsyrkena, bagare- och sockerbagareyrkena.
Men då den kvinnliga arbetskraften.
i förut nämnda manliga be- '
.klädnadsyrken är s i mycket billigare, låge det ju närmare till hands att antaga, att det kanske snarare vore ett sätt att för all framtid fastlåsa den kvinnliga arbetskraften i dessa yrken inom denna billighetsgrad genom att förneka den den itb bildnings möjlighet med ty åtföljande Iönesteg- ring, som genom lärlingsaftal med den manliga arbets- kraften skulle komma denna till del.
20, underafdelning n: r 8, s i Kommer man så till står där: ((å lärlings sida kan aftals hafvande påfordras, om kvinnlig lärling skall inga äktenskapu.
Således får kvinnlig lärling medräknas, hvilket också en .af de kom- mitterade vid förfrågan jakande har bekräftat.
Frågan, hvarför alla s. k. kvinnliga yrken ej medräknats, besva- rades däremot med, l1att detta ej kunnat ske utan att sam- tidigt upptaga hela den kvinnliga handaslöjden och detta medförde väsentligen tvi olägenheter) dels att svårighet kunde uppsta vid uppdragande af gränsen mellan handtverk och hemslöjd och dels att utbildningen i en del grenar af den kvinnliga sömnaden, t. ex. linnesiim, ej kräfde den Iång- variga öfning, som var hela lagens förutsättningll.
På det första skälet skulle jag ju helt kategoriskt kunna svara: Men hvarför hafva då ej också snickare- och svarfvare- yrkena uteslutits, för att nu ej tala om korgmakarne.
En- ligt mitt förmenande är det alldeles samma sltillnad mellan flickornas skolslöjd och hemslöjd å ena sidan och respek- tive beklädnadsyrken å den andra, som mellan gossarnas träslöjd och handaslöjd i jämförelse med snickare- och svarfvareyrkena, och jag skulle vilja tillägga, att gränsen mellan allmogens korgmakeri-, laggkärls- och möbelsnickare- slöjd och stadernas korgmakare-, svarfvare- och ' enklare niöbelsnickareyrken vore ganska hårfin, om ej själfva grundprinciperna hemslöjd (handslöjd) och handtverk (yrke) vore vidt skilda från hvarann, hvarom mera har nedan.
Såsom svar på den andra olägenheten, linnesömnadens ringa behof af öfning för yrkesskicklighets ernående, s i behöfver jag ju endast påpeka det enkla förhållandet att i nästan alla utländska yrkesskolor - jag menar nu verkliga yrkes- skolor, ej fortsättnings- eller slöjdskolor - har linnesömnad på maskin med tillskärning och ritning upptagits såsom det mest nödvändiga, ja, elementarämnet, från hvilket alla öfriga yrkesämnen för beklädnadsindustrien sedan hafva utatt.
För att ha ännu ett stöd för mitt pastående om linnesömmens vikt och värde rådfrågade jag förestånder- skan för en i Göteborg mycket anlitad linnesömnadsverk- stad.
Hennes lärlingar få öfva sig tv5 år på symaskin, om de ha goda anlag, eljest längre, innan hon vågar Iåta dem sy hvad som halst.
nMen då kunde de ändå icke hvarken klippa till eller satta tills am mans^^, tillade hon.
Tillskarerskor och förarbeterskor behöfva således ytterligare ett år eller två.
Detta sammanfaller ju just med den tid 5 afser, där det star: # Lärotiden ma ej bestämmas längre, an som kan anses erforderlig för att lära sig det yrke eller den yrkesgren aftalet afser, samt ej i något fall öfver- skrida fyra årll.
Vid en diskussion öfver yrkesskolor för ett par ar sedan började inledaren, en erkänd expert på detta om- råde, sitt anförande med den anmärkningen, att hvad han hade att meddela endast komme-att röra sig om de unga .s ni5nncns yrkesutbildning.
{(För de unga kvinnorna stalicr sig saken helt annorlunda ", tillade han.
Ja visserligcti, saken ställer sig helt annorlunda, ty da männer, larma föräldrahem och skola, få de helt och fullt agna !id och krafter åt en uppgift, sitt yrke.
Den tinga kvinnan möter i de allra flesta fall vid sitt utträde ur skolan tvi slags plikter, hemmets och förvarfvets, och för bäda behöfver hon förberedas.
Hon behöfver ha alla förutsättningar for att kunna sköta om ett hem, antingen föräldrahemmet cller- sitt - eget.
Hon behöfver dessutom också aga spccialkun- skaper i ett visst bestämdt yrke för att vid behof kiirina bidraga till sitt uppehälle.
Flickan får nu för t i d e ~ sir allmänna praktiska utbildning dels i föräldrahemmet, dels i skolan (skolköket, slöjd- och ritsalarna).
iion n !eddrl; ?s här en viss grad af händighet och uppfostras till ordning, ihärdighet, sjalfstandighet och hvad de nu kallas, alla de goda egenskaper, som böra bilda den grund, p i nvilken den unga flickan har att stödja sig för vidari.
uthildning.
Ju o~nsorgsfullare denna grund ar lagd, jio lättare bli!
: dn11 att bygga på.
Nian kan således ej underlåta öi ?ska, att tiden för denna obligatoriska praktiska utbildning för alla flickor utsträckes till dess de ha fyllt 15 Ar eller Bti~it ?- stone 14 år.
Det vill säga, till dess de ha erhiliit till- räcklig praktisk utbildning i sina hemsysslor och fil1 dess de ha uppnatt den ålder, da de börja få krafter och andra förutsättningar för specialisering, för att kunna mottaga den fortsatta yrkesutbildning i verkstad eller yrkesskola, som de behöfva för att vara i stand att förtjana sitt Iii&gt;pc.
hälle.
Folkskolan kan således rätt ordnad och xtsträckt till 14 i 15-årsåldern väl fylla en uppgift siisom praktisk fostrarinna för hemmen.
Ktinde den ej ocksa lämna tiil- ricklig yrkesutbildning?
Nej, ty slöjd och handtverk Rro två helt olika begrepp.
Slöjden lägger hufvridviktern c j p i arbetsprodukten utan pil den arbetande, sam utfór den- samma.
Slöjden ar ett medel att hos eleven fi-an~kzlir; vissa krafter och egenskaper; den vill verka ~ppfmtrmdc, samtidigt som den inlär formandet i f den förelagd2 n; o. dellen.
Slöjden vill meddela en viss allmän hindigile:, d. v. s. den allmänna praktiska utbildning flickan behöfver för sitt hem, hvilken utbildning genom sin egenart of alI- mänbildande uppfostran ej kan ersätta den yrkesutbildning, det är, den specialkunskap flickan måste inneha skom för- värfsmedel.
Våra slöjdlararinnor skola hafva sitt hrifviid- intresse fästadt på barnens uppfostran.
De hóifvz so !^ r: -.
gel ej själfständigt utöfvat något slags yrke, bchöfva ej heller för sin slöjdundervisning följa maskintcknike~is stiiil-.
diga utveckling, men kunna därför ocksa ej ersätfi dc!?
yrkesutbildning, som en verkstad i förening med en yrkes- skola ') kan lämna.
Lika litet skulle det Iåta sig göra att för hvarje särskild yrkesgren tillkalla respektive kandtver- kare till folkskolorna.
I handfverket är arbetsprodukten, som aktras genoiii den arbetandes och maskinens samverkan, hufvudsa ?&lt;.
Yr !res- utbildningen i verkstaden afser saledes att inlarzi Iattzstri ") Den form af yrkesskolor, jag här hänsyftar pi, ar del; s. k. Iagre, som afser att komplettera respektive verkstadsarbctc genom att systematiskt inlära den ifragavarande tekrillten iiiidc~- utarbetandet af vissa gifna ritningar och m.odeller.
141 -.
D A C N Y .- sättet) rakaste vägen att få arbetet val utfördt på kortast möjliga tid.
Handtverksmastaren måste smidigt anpassa sig efter de tekniska hjalpmedlens stan ' diga utveckling.
Hans egentliga intresse ligger icke så mycket däruti, att arbeterskan skall kunna behärska alla grenar af sitt yrke, utan att hon skall vara fullt hemmastadd i sin lilla spe- cialitet.
Därför behofde hon mer an val det stöd, som en lärlingslag skulle kunna gifva därigenom att handtverks- mästaren genom denna blefve skyldig lämna ordentlig yrkesutbildning.
Lagen vore således på samma ging ett skyddsmedel som en sporre till vidare utbildning för den unga flickan och tillika en garanti för.
handtverkaren att f; dugliga arbeterskor och att fii behålla dessa åtminstone 4 år.
Orättvisan i att af mer eller mindre ohållbara skäl utesluta en kategori arbeterskor och medgifva andra nar- besläktade denna förmån ar ju påtaglig.
Jag kan ej första skillnaden mellan dem som förfärdiga t. ex. herrvastar och dem som förfärdiga damkappor.
De förra skulle få rak- nas .med bland dem, som komme under lagligt skydd, ej.
de senare, fastan dessa nog behöfva en lika stor grad af skicklighet Som de förra.
Hur vore det möjligt skilja mellan arbeterskor, som utföra gosskavajer och de, son1 litföra samma slags plagg för skolflickor.
Ni och jag ha kanske köpt samma sort tyg hos samma handlande.
Ni syr eder vårdrakt hos.
en damskräddare med lagskyddade arbeterskor, jag låter handlanden sy min alldeles lika i sin afdelning för kappsömnad af icke lagskyddade arbeterskor.
Detta blir ju hårklyfverier.
Det kvinnliga handtverket for- drar stor färdighet af sina utöfvare och tages af dessa icke shom något provisoriskt arbete eller ett slags öfvergångs- stadium före ett eventuellt äktenskap, utan bibehålles ofta afven efter äktenskapet af den orsak, att de i dessa yrken lättare än i de flesta andra kunna grunda sin egen affär.
Detta om lagskyddade förhållanden mellan lärling och mästare ar icke något nytt, utan var en af skråväsendets grundprinciper.
Endast utlärda mästare fi ' ngo inskrifvas .i skrået och endast medlemmar af ett skrå fingo sjalfstan- digt utiifva ett yrke.
Kvinnan hade tillträde till alla skrån, blef lArling, gesäll, mästare) allt efter som hon kunde fylla de kraf, som fordrades för att stiga till den ena eller den andra graden.
Det föll af sig sjalft, att hon ej korn att tillhöra ' sidana skrin, dar stor kroppslig styrka krafdes, men hon var därför ej hänvisad till nål eller vafskyttel.
Almqvist talar t. ex. a m en ung kvinnlig glasmästare.
En senare tidsperiod, som eljest öppnar sina dörrar allt vidare för sina kunskaps- och arbetssökande döttrar, borde val ej stänga dem för de sämre lottade, för dessa, som kanske allra bast behöfde tagas vara på.
Att våra yrkesarbeter- skor, där de få ordentlig utbildning, äro i stånd att med fullgodt arbete bjuda den utländska konkurrensen spetsen, bär t. ex. ett sådant yrke som kappsömnad vittne om.
De flesto damkappor har i Sverige äro t. ex. frin ett ar- betscentrum, där en dansk mans energi förstitt tillvarataga och utbilda en mängd kvinnliga krafter. '
Inom andra beklädnadsyrken hör man eljest ofta talas om den eller den utländska niodellens förträfflighet framför liknande svenskt arbete.
I foregående har nämnts skolslöjd i motsats ' mot ' '.
yrkesutbildning för handtverkarc.
En annan motsättning mot handtverket är den s. k. handaslöjden eller hemslöjden.
Enligt- en af ko ' mmittéledamöternas uttalande ' skulle det ju vara svårt att närmare bestämma gränsen mellan dessa två principer, handtverket å den ena sidan och hemslöjden å den andra.
Ett gifvet kännetecken på hemslöjden är jlt dock, att denna Som regel ej ar ensam förvarfskalla för sina utöfvare.
Hemslöjdaren går till sitt handarbete som till en förströelse på lediga stunder, för att med sin talang gifva sitt hem en mera personlig prägel (hemslöjd) eller för att genom afyttrandet af sina slöjdalster sprida trefnad till andra hem och samtidigt skaffa sig sjalf en biförtjänst.
Hemslöjdaren vill söka tillvarataga gamla vackra traditioner och ' nöjer sig ofta med ganska primitiva, från äldre tider nedarfda arbetssätt och verktyg och tar gärna afstånd från det moderna handtverkets nya arbetsmetoder ' och nyupp- funna tekniska hjälpmedel af maskiner.
Det slutligen, som jag har att omnämna i detta sam- manhang, därför att det mycket val kan sammanflyta med en stor procent af de i 2 omnämnda yrkena, men dar- emot ej brukar ingå i de kvinnliga bekladnadsyrken, som blifvit uteslutna, u r samma 5, ar det som ofta i dagligt tal gifver sitt namn omväxlande i t hemslöjd och handt- verk för att höja vissa företeelser från det ena eller det andra området, nämligen konstslöjden, konsthandtverket.
Detta ar ju konstens inflytande på dessa tvi principer.
Det ar konstnärens insats i det praktiska lifvet och det konstnärliga höjandet af en del handtverks- och slöjdpro- dukter utan att förringa deras praktiska nytta.
Önskvardt vore ju, om det konstnärliga inflytandet, den goda smaken genomsyrade alla.
slöjdens och handtverkets områden.
Om nu dessa .fyra principer, skolslöjd, yrkesutbild- ning, hemslöjd och handtverk, i dagligt tal i all välmening låna hvarandra sina namn, så må det ju vara handt, men då denna sammanblandning af brist på forstielse för de olika värdena åstadkommer skada, s i som för lång tid framit skulle blifva förhiillandet för en stor grupp af nied- borgarinnor, om föreliggande lagförslag under sin nuva- rande form ginge igenom, så kan man ej underlata att djupt beklaga detta faktum och i någon liten mån, medan tid ännu ar, försöka påpeka denna saks allvarliga innebörd.
.
M. NORDENFELT.
Ännu en kvirinlig röstr8ttcsseger i Amerika.
Omedelbart efter nyheten o m beslutet o m in- förandet af allmän rösträtt, och därmed äfven röst- rätt för kvinnor, i staten Washington, kommer un- derrättelsen o m att rösträtt beviljats kvinnorna- i Syd- Dakota.
Beslutet fattades i Underhuset med 68 roster mot 28, i Senaten med 30 röster mot 10.
De triumferande nyheterna från Amerika följa snabbt på hvarandra.
Ännu vantar man dock p5 folkomröstningen i d e båda staterna, på hvars ut- gång beror, o m d e n u fattade besluten komma att genomföras. '
CIDRIL !II A K T I E B O L A G E T - C I D R I L - Bästa alkoholfria äppledryck.
- = ~ b s o l u ren t naturprodukt.
1 GEFLE 11 Telegramadr.9 * CIDql~ ".
Tei.l899,1898
Motion om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
D.
en från liberalt håll väntade motionen om po- litisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för man har tisdagen i förra veckan franiburits af hr Staaff i Andra kammaren.
Motionen, som i hufvudsak ar af samma innehåll som fjolårets, är undertecknad af Liberala samlingspartiets förtroen- derfid.
Rörande gift kvinna innebar förslaget, som bekant, att hennes rösträtt i vissa fall skall göras beroende af om mannen ar berättigad att utöfva sin rösträtt; vidare skola kvinnor aga obegränsad ratt till afsagelse af riksdagsmannauppdrag.
.
I motionen aftryckes hela motiveringen från i fjol, och därefter lämnas en resumé af frågans be- handling af 1908 års riksdag, af debatten därom i Andra kammaren och af de skäl mot och för för- slaget, som då anfördes.
Härefter tillägga motio- närerna, att sedan riksdagen i år definitivt antagit det från 1907 hvilande rostrattsförslaget ar hvarje farhåga för att genom medgifvande af politiska rättigheter åt kvinnorna fördröja afgörandet af mannens röst- rättsfråga absolut utesluten.
, Något rimligt skal » - heter det i motionen -)) att af sådan anledning ytter- ligare undanskjuta frågan om kvinnans rösträtt finns sålunda icke.
A andra sidan har riksdagen afven- ledes i år genom att tillerkänna kommunalt röstbe- rättigade kvinnor valbarhet samt genom att fastslå principen om kvinnans tillträde till högre ämbeten ytterligare bekräftat grundsatsen om svensk kvinnas medborgarrätt.
En oemotsäglig konsekvens af denna grundsats ar gifvetvis tillerkännande af politisk val- rätt och valbarhet åt kvinnor.
Om kvinnor i vårt land kunna anses ' mogna ' att bli stadsfullmäktige, professorer, provinsialläkare o. s. v., lär det ej längre kunna rimligtvis påstås att de äro omogna för del- ' tagande i val af riksdagsmän eller ens eventuellt för att sjalfva motta sådant val.))
Med denna motion har således åter kvinnornas kraf på politiska rättigheter framlagts för riksdagen.
Redan år 1902 yttrade hr Lindhagen i motiveringen af sin då väckta motion om rösträtt för kvinnor » att den politiska rösträttens yttersta uppgift vore att i samhället göra gällande och i samhällets in- tresse tillvarataga personlighetens behof och intressen, samt att kvinnan härutinnan ej kunde företrädas af någon annan an henne sj alf,^ ett uttalande, som då- varande konstitutionsutskott fann ur teoretisk syn- punkt riktig.
Det ar att hoppas, att de år, som sedan dess förflutit, förstärkt uppfattningen af det principiellt rik- tiga i beviljandet af röstriitt åt kvinnorna och att 1909 års konstitutionsutskott vid frågans behandling ansluter sig till denna uppfattning och tillstyrker yr- kandet.
Det mest vägande praktiska skalet emot kvinnornas röstrattskraf ar ju undanröjdt - mannens rösträttsfråga har fått sin lösning.
Öfriga skal - och svepskäl - lära val icke längre på allvar be- höfva bemötas.
Den statistiska delen af den före- liggande utredningen utgör, såsom afven motionä- rerna påvisa, det kraftigaste stöd för bifall till för- slaget, den juridiska delen åter kan icke vantas gifva något bidrag till principspörsmålets belysning.
Kon- sekvenserna af grundlagsändringen den 10 februari i år äro ju afven obestridligt hvad kvinnorna vid- kommer politisk rösträtt och valbarhet.
Att dessa konsekvenser snarast möjligt utdragas ar icke blott ideellt riktigt - utan praktiskt klokt - ett ytterligare förhalande af tiden larer icke vara till någons båtnad.
, Gamla och nya aktenskapsproblem.
S.
A. Fvies: Urkristendomens stallning till ak- tenskapet.
En historisk öfverblick.
Albert Bonnier 1908.
Att d: r Fries ar den flitigaste af våra vetenskap- liga teologer, det kan ingen af hans motståndare förneka.
Ingen har tillnarmelsevis gjort s i mycket som han för det teologiska folkbildningsarbetet, om jag så får uttrycka mig, nämligen genom före- drag, predikningar och småskrifter, på samma gang som detta slags folkbildningsarbetea fått sin pålitliga grundval i det rent vetenskapliga, bibelkritiska arbete, som Fries alltid bedrifvit jämsides med sin präster- liga verksamhet.
Och en sådan sammansättning af teologisk vetenskapsman och folkbildare, den behöfs.
i våra dagar mer än någonsin.
Genomsnittsuppfatt- ningen bland den bildade allmänheten ar i sjalfva verket i nästan alla frågor en tjugu, trettio år efter sin tid, just nar den tror sig vara som mest » tids-, Femtioåringarna, d. v. s. de tongifvande äfven enlig.
i sådana kretsar, dar man)) följer med, » lefva i regel,.
nar det icke galler det egna facket, utan så kallad allmänbildning, på de dogmer, som det på 70- och 80-talen var liberalt att kampa för med nabbar och klor.
Och på detta satt ha dessa dogmer, som en gång vor0 så » farliga,, nu trängt ned, om inte - precis till kökskamrarna, dit fru Carlén och fru Schwartz blifvit förvisade ur societeten, så dock till den stora medelklass, dar man alltjämt betraktar))
.l 43 D A G N Y Y Renans, Jesu lif~ som modernt och raknar d: r Anton lika arfsratt och kvinnosaken alltså varit den enda Nyström som en teologisk auktoritet.
Det ar i så- sociala specialfråga, dar ' han tycks ha haft ett kon- dana kretsar, som slagorden » prästlögner »,, kristen- kret program.
Men i slutet af boken, dar d: r Fries domens kulturfientlighet, och.
munkm moral^ kritiklöst kommer in på Luthers åsikter och den moderna upptagits ur de katolska ländernas fritankarlitteratur, protestantismens stallning till äktenskapet, framställer.
medan okunnigheten i bibeln och kyrkohistorien ar han mågra riktlinjer för en evangelisk äktenskaps- lika renodlad som språkkannedomen och allmanbild-, etik:, sådan denna hämtat impulsen från Nya Testa- ningen för öfrigt är obestridlig.
Hvarje tid har sina mentet, reformationen och den nyprotestantiska var- modevetenskaper; renässansen hade den klassiska filo- desattningen af det kristliga lifvet.
Och dar fram- logien, reform ' ationstidehvarfvet hade teologien, upp- .trader helt naturligt som första satsen: &gt;.Äktenskapet såsom en samhallsinstitution utgör lysningstiden dyrkade naturvetenskapen, vår tid vantar allt af samhallsläran, och för hvarje nytt liebhaberei en .af de eviga grundlagarna för allt ordnadt sam- man får, visar man benägenhet att slunga de gamla hallsskick ».
i skräpvrån.
Det ar därför vår tids bi1dad.e manni- Förf.
har i allmänhet en optimistisk.
uppfattning skor i allmänhet äro så ömkligt tafatta, nar det.
af äktenskapen inom Sverige, men papekar också, galler religionskunskap; på detta område vore det.
att det i de flesta fall är dryckenskap&amp; som för: ' ju nästan genant att kanna sig hemmastadd.
Dekar darfvar samlifvet.
&gt;&gt;Det allmanna sedliga tillståndet att hoppas, att det.
af d: r Fries grundade w~eli~ions- skulle, i alldeles märkbar grad höjas, om brännvins- vetenskapliga sällskapet i Stockholm » matte få bi- handteri,ngen totalt förbjödes och undervisningen om draga att skingra mörkret.
farligheten af rusdrycksmissbruk verkligen blefve Ett populär-teologiskt arbete om äktenskapet borde effektiv.
B dock ha utsikter att afven i dessa dagar kunna på- räkna någon större publik.
Dogmen om, akten- skapet som en privatsak, torde för många af vår tids frisinnade vara lika oomkullrunkelig som den om %religionen som en privatsak,&gt;) och en frisinnad teo- log, som inte bekänner sig till någondera af dessa dogmer, men har historislza fakta nog för att kunna Fredrik Vetterlund: I GrGbergsland.
Stockholm, Wahl- hafda .sin mening, borde åtminstone som kuriositet ström &amp; Widstrand 1909. kunna väcka intresse.
Det händer allt ocksa, att det Blå himniel, solsken, klar, genomskinlig luft, moln- i sjalfva verket ar framtidens mening han represen- diger himmel, råkall dimma - dessa motsatser, som finnas terar.
Så inkonsekvent är icke utvecklingen, att för hvar och en, bli för människor af en viss lagg- staten i alla andra afseenden skulle kunna, såsom dagligen sker för våra ögon, alltmera gripa omkring ning något vida betydelsefullare an en obestamdt lifvande eller sig och söka kontrollera alla det sociala lifvets ytt- deprimerande inflytelse.
De bli symboler, och symboliken ringaf, men lämna de vitalaste af alla lifsområden, gör deras kontrastverkan stark och bjärt.
Motsatsens ena religion och erotik, totalt okontrollerade.
För så pol behöfver icke vara närvarande för reflexionen vid in- vidt det öfverhufvud taget skall ligga någon mening trycket af den andra, symboliken behöfver icke alltid vara i äktenskapet, för så vidt detta icke skall blifva en medveten, men den finns där alltid och mitttar intrycket, ' institution .för tillgodoseende af individernas sjalfvisk- liksom förstärker det med iifvertoner, som icke ' förnimmas het och njutningslystnad; så måste det i första hand af ett i detta hänseende omusikaliskt öra.
betraktas som.
en samhallsinstitution, till för slaktets.
.
För Fredrik Vetterlund är himlens blå och solskenets uppehållande.
Så till vida hade de gamla förkättrade flöde symbolen af det unga, varma och kacka lifvet.
Him- lens oandliga blA, den glatisdruckna rymden, motsvarar reformatorerna ratt i sin ' så ofta hånade 9 brutala uppfattning.
Den, som icke vill inför samhället ungdomsdrömmens oandlighet.
Dimman, som - stänger påtaga sig ansvaret för sina garningars följder har- blicken, symboliserar andlig lamhet och tvinsjuka, det fula, utinnan, ' har helt enkelt ingen rätt till » den stora poesiberöfvade lifvet.
Det djupa blåa öfver skogens bryn lyckan,, och hvarje försök att afkasta oket skall en- det enda ar som döfvar dolda kval dast föranleda, at&lt; han kommer ur askan i. elden.
och lockar med sin fjärran renhets syn Den åter, som med kärlekens ratt tar ansvaret på sig, kan icke gärna finna samhallsbanden så olidliga, lyder anslaget till en af dikterna i den nyutkomna boken.
Men där kan ligga vemod ocksil i klarheten.
.
att de afventyra lyckan; ty för sa vidt förhållandet är vardt kärlekens namn, ar lyckan ett inre varde Såg ' du, när den höga julidageii sjönk i f r h sin middagstron däruppe, och beröres ej- af lagstiftningsfrågor.
hur i ' .detta djupa blå en stråle Föreliggande lilla lättlästa häfte ar nu ingen pro-.
kom af hemligt vemod och förbi?
.
gramskrift i aktuella ' frågor, utan en historisk under- Mera sikt och gyllne varm blef strimman sökning, rik på nya intressanta.
detaljer, såsom t. ex. i den första eftermiddagstimman, att Jesus enligt Talmud upptradt som förkämpe för men - en darrning blandades däri. '
N y lyrik. '
'.
144.
-.
.
.
.
.
.
-.
.
D A G N Y -- Som en bubbla brister för ditt öra med en klang iitaf overklighet, halft förnimbar blott, du kunde höra rymdens suck om gyllne ensamhet.
.
.
.
börjar en annan dikt, bokens första.
I Prinsen af Vintervälde framstår motsvarigheten mellan natur och sjalslif i form af allegori.
Mig synes denna allegoriska dikt fylla de oumbärliga wilkoren för att en alle- gori ' icke skall bli en krånglig och ledsam rebus: den har å ena sidan en lättfattlig grundtanke, ii ' andra sidan detaljer af, en poesi som fängslar, detaljer som ha poetisk betydelse i sig sjalfva, utan pressad tydning.
Så beskrif- ningen p3 Vinterväldenas kung: - e Sju vintrars mörker i blicken han bär.
Ett snömoln lians mantel ar.
, - '.
Men kronan, som is kring hans hjässa blir, fått Polstjärnans silfverskir, - och beskrifningen öfver den unge prinsens återvändande till hemmet:.)
mannens arbete, vacker genoni och stjarnorna blossade kallt.
och vacker genom sin diskreta stämning, fri från all senti- mentalitet.
HILMA BOREI-IUS.
Och allt som han for, tog dagen af, och året sjönk i sin graf.
Först red han genom septembers ring.
Det bleknade ruridt omkring.
Han kom till oktobers gråa tält öfver kala och ödsliga fält, Och nar ' han nådde novembers hus, då slocknade dagens ljus.
Vid hemmets slott som förr var allt, och stjarnorna blossade kallt.
.
Hvad formen beträffar, föredrar jag i det hela taget mycket Fredrik Vetterlunds regelbundet rytmiska verser framför hans fria rytmer, som icke sällan verka osäkra och stackiga.
Särdeles vacker och välfunnen för innehallet ar rytmen i .bokens sista dikt: Granbergsland, gdbergsland.
Den uttrycker i sin mån det ljusa, lätta i den natur, som inspi: rerat dikten.
Jag har talat mest om ' de stycken, som äro natur- stämningar eller dar en sadan spelar in.
Men häftet inne- håller också rena stamnings- och reflexionsdikter, dar den yttre naturen icke ar med annat an som anknytning eller i bildspråket, och dar finnes både romantik och ironi.
Zj alltid ' ar en dikt om ynglingens drömmar och Så red han hemat, men tom p5 allt, Red icke långsamt och icke fort mot Vinterväldenas port.
- har märkt-med bredt, med smutsigt finger, och rita kvinnoröster skrika i gatan på lågt och simpelt mål, och gulbleka barn se ut ur dörrarne med oredt hår och tidigt onda ögon.
, Dikten En gammal gard uttrycker i en idyllisk som- marbild en stamning, som förenar det okändas och det för- troligt bekantas poesi, så som den förnimmes af barnet och den helt unge.
Konkret och konturfast är naturskildringen i prosa- styckena.
I Vandrare är landskapet, föremålen, hufvudsak, i Molnslöjan belysni ngen.
I Klockslagen är högsommar- dagens stiltje tillika symbol för den sofvande förtrollning, som hvilar öfver en till det yttre oförändrad plats, dar man en gång haft sitt lifs rötter och som manåterser som främling.
Ju mer lik till det yttre, ju mera minne, icke nutid.
Det hela ' ar presenteradt som en dröm, och man bör väl därför ej satiriskt fraga, hvarför just tre-slaget - så som det af orden låter - har en mystisk bety- delse.
Bland det bästa i boken äro, som skildring betrak- tade, de första stroferna af Tröstlöshetens stad, en bild .af koiikret åskådlighet, beklämmande sann: Trista och gråa stad, jag ser dig an från forna dar i sömnlöst hemska nätter, jag ser ännu, hur dimman råkall lianger öfver dina kanaler.
.
.
.
Där ligga försfadsgatans låga hus men utan idyllens ro och gamla tiders trefnad.
Nej, fr.edlös hvardags träskor klappra dar emellan solkigt gula tegelbyggen, dem fattigdomen lik en kopplerska det poetiska bildspråket Utgången af de kommunala valen i hufvudstaden.
De nu forsiggångna.
koniniunala valen i Stockholm ha inneburit en glansande seger för högern ocn den 100- gradiga rösteskalan.
Då emellertid hufvudstaden nästa gång skrider till val, skall detta försiggå enligt de nya bestäm- melserna för den konirnunala valrätten.
Bland de nu ut- mönstrade representanterna ha.
kvinnorna att notera för- - lusten af tvanne nian, som äro i hög grad förtjänta af deras tacksamhet, borgmästare Carl Lindhagen och dr Knut Kjellberg.
Vi vilja blott erinra om tvanne af dessa her- rar väckta motioner åsyftande förbättrade villkor för i sta- dens tjänst arbetande kvinnor: af borgrnästare Lindhagen om rätt för kvinnor i stadens tjänst att kornya på ordii narie stat och i atnjutande af därmed förknippade för- måner; af dr Knut Kjellberg on1 infordrande från stadens nämnder och styrelser af utredning rörande hvilka platser som kunde alternativt besattas med man och kvinna samt om löner och pensionsförhållanden för sådana platser.
Glädjande nog kan man med visshet antaga, att dessa motioner skola leda till ett resultat, som kommer att för- bättra många kvinnors ställning och upphafva orättvisor, foga värdiga staden som arbetsgifvarP.
- - - - p - - Vara ärade läsare uppmanas vardsamt att ifrigt verka för DAGNYS spridning genom värfvande af nya prenumeranter till det snart ingaende.
2: dra kvartalet.
145 D A G N Y - smittar våra kvinnor och som det ar mitt lifs patos att bekämpa, hvar och nar jag möter den.
Det var den gångeii till en kvinna af pennan jag vande mig, till en s. k. litteraturkritiker, som, pe- id finska kvinnosaksförbiindet Unionens nyligen hållna kande.
på falska, dimmiga ideal, d jarfdes försöket att.
årsiiiöte i Helsingfors höll yrkesinspektrisen fröken minska glansen af denna den kvinnliga sjalfuppgifvelsens strålande apoteos, som ställts fram för oss i Per Hallströms Vera Hjelt ett intressant föredrag öfver frågan om särskild Alkestis.
Men förgafves har jag väntat p i en förklaring, skyddslagstiftning för kvinnor.
Hennes uttalaiiden i denna som i n5gon niån kunde lugna mig beträffande dylika aktuella fråga äro af största betydelse på griind af heiiries farliga tendenser och den skadliga inflytelse de kunna ut- ingående kännedom om arbeterskeförhållandpn och särdeles öfva på Dagnys läsekrets.
Därför har jag beslutat att vanda mig direkt till Eder, beaktansvärda för oss på sakens nuvarande Iage i Sverige.
niina da ' mer, med mina tankar och bekymmer, som i dessa Fröken Hjelt franihöll skyddslagstiftniiigens stora berättigande) dagar fått ökad näring genoni en p~essdiskussion, som då den i lika mån tillgodosåg man som kvinnor, då däremot pågått i tvanne af våra större hufvudstadstidningar.
Det särskilda skyddslagar för kvinnor i många fall Iiunde verka ar ju i alla fall sa, att liksom man llpå detta numera van- helt motsatt mot livad afsikten vore: .att skydda kvinnorna.
liga satt1i, genoni pressen, kan skaffa sig en make, sfi skaf- Understundom kan ett intrång på kvinnornas arbetsfrihet far nian sig också åsikter.
Och jag kanner niig verkligen manad att uttala min djupt kända tacksamhet för den sann- blifva ett drapslag i stället för en skyddslag.
Tal.
berörde skyldiga väckelse, som jag för min del mottagit genom därefter speciella förhållanclen inom industri- och fabriksrö- de glansande iiilagg, som signaturen M. G-p gjorts relsen i Finland, såsom genoni klimatet nödvandiggjordt i den nämnda pressdiskussionen, soni rört ' sig om garn- säsongarbete med åtföljande nattarbete, samt framhöll att mal och ny moralll.
Jag vill icke har yttra niig i sjalfva ofta de kvinnor, soni måste idka nattarbete, företedde det disk~issionsarnnet, hur intressevackande det an ar, utan försöka i min ringa mån så ut ett för mitt speciella lifs- friskaste utseendet, troligen beroende på, att ett val betaladt intresse dyrbart tankekorn, soni jag funnit i .makans och arbete satte dem i stånd att för öfrigt sköta sig bättre än moderns från Yorkshirell diskussionsinlagg.
många andra arbeterskor.
Ofverallt i de stora industri- Alla äro vi ju ense om hur svårt det är att skilja länderna, dar man infört separat skyddslagstiftning för ogräset från hvetet i kviniiolitteraturens, och kviiinojourni- kvinnor, har denna ledt till lagöfvertradelser, hvil ka ofta listikeiis örtagårdar och att förkvafva det, som icke bör, icke får vaxa - den kvinnliga sjalfhafdelsens giftiga ört.
varit vida hälsofarligare för Iwinnorna, an det arbete nian Men hven~ har som M. G-p satt fingret på den sjuka förbjudit dem, sanit dessutom i de flesta fall bestått i be- punkten och funnit Iösningeii i denna tanke: Bort med de tydligt sämre aflöiiadt arbete.
Fröken Hjelt gick därpå unga blåsti-utiiporna!
(De ganila klarar man sig nog för.)
in på frågan om konkurrensen man och kvinnor emellan, Det behöfs ju blott antagande i riksdagen af följande lag- hvilken vore beklaglig pil grund af de olika aflöningsprin- paragraf - konsekvensen af M. G-ps uttalande -: llIiige~i förläggare, tidnings- eller tidskriftsredaktion tiper, som tillämpades och hvilka gjorde konkurrensen har ratt att till trycket befordra af kvinna härrörande ar- osund.
Som ett korrektiv yrkade talarinnan på en bättre tikel eller skrift, med mindre författarinnan genom prast- yrkesutiderbyggnad för kvinnorna samt ett fastslående af betyg styrker sig vara öfver 40 3 - 1 1.
Och vi skola slippa sjalfhafdelsen i dess oftast före- lika lön för samnia arbete med lika kompetensvillkor.
En kommande former, i 27-årig nioralfilosofi liksom i några ambulatorisk yrkesutbildning borde införas på landsbygden; och 30-årig litteraturkritik ni.
ni., m. ni.
i yrken, som icke ' lämpade sig för sådan ~tndervisning Skall jag vara fullt uppriktig?
Jo, ett ögonblick.svek borde genom s. k. Iarlingsaftal nied å orter boende val- jag mig sjalf.
Så blandad blef jag af de strålande per- kända mästare utbildning kunna ' ordnas.
Detta skulle göra spektiv, som ett i min tanke kvinnligt geni öppnade för en jämnare fördelning af arbetet inan och kvinnor emel- niig, att jag verkligen ett kort ögonblick drömde om fram- lan och niinska rusningen till städerna.
Konkurrensen skulle förande genom en kvinna af en sådan motion i vår riks- dag.
Men högmod går för fall.
Som en mogen man i blifva sundare.
niiti unigangeskrets yttrade: " Så mycket förstånd som hos Fröken Hjelt slutade nied att saga, att skyddslagstift- M. G-p finns naturligtvis icke hos ett fruntimrnerll.
Och " - ning är förrädisk mot kvinnan.
Den karl socialt taga till- det var så - linlakan och modern i Yorkshireu har för- vandlats till y Hjalmar Jönsson från södra Sverige.
Men, baka, hvad som vunnits politiskt.
Förbundet beslöt på förslag af fröken Hjelt att an- hur desillusionerad man an blir öfver att ej få rakna henne, honom menar jag, till de våra, så låt oss ej tappa modet.
ordna en enquete rörande den planerade skyddslagstiftnin- Nej, l i t oss, vi s6n1 förstå lifvet, med den sanna kvinn- gens sannolika följder.
I den kommitté, som tillsattes för lighetens receptivitet göra hans tanke till vår och på det att förbereda frågan, invaldes utom fröken ~ j e l t författa- indirekda Utflytandets mig genom våra män och bröder rinnan H. Westermarck, fröken A. Furuhjelni och d: r Tekla verka för den reform han pekat på.
Låt.
oss bilda ett för- bund mot den kvinnliga sjalfhafdelsen i hem och i sam- Hultin.
hälle, i politik, religion, filosofi och litteratur.
Jag vet och känner, att mina ord skola vinna genklang, att modiga kvinnor skola stalla sig vid min sida i striden.
Från allmanheten.
Högaktningsfullt JUSTINA P.
Den kvinnliga sjalfhäfdelsen.
Den kvinnliga skyddslag-.
stiftningsfrågan i Finland.
v.
Till Dagnys läsarinnor.
Redan en gång liar jag i denna tidnings spalter ut- talat min protest niot den sjalfhafdelsens ande, som be- Sprid Dagny!
146 D A G N Y -- P Utlandet. '
.Allman kommunal rösträtt för Norges kvinnor.
På framställning af jttstitiedepartementet har i norska statsrådet beslutats att framlägga proposition om lag om för- af 1 837.
Förslaget ändringar af if~formandsskapslovene~~ kommer att innehålla många förändringar) &amp; n för kvin- norna sarskildt beQdelsefulla är, att den kommunala röst- rätten skulle utvidgas till allmän rösträtt ä!
e n för kvinnor.
Förslaget kommer att behandlas af konstit~~tionsutskottet i tillräckligt god tid för att hinna framkomma till slutbe- handling vid detta års odelsting och lagting.
Ar lyckan god, skola således de norska kvinnorna hafva allmän röst- rätt vid de kommunala valen 1910., De kvinnliga stadsfullmäktige i Köpenhamn.
Som redan bekantgjorts hafva sju kvinnor genom va- len .den.
l 2 mars insatts i Köpenhamns stadsfullmäktige.
Kviilnorna utgöra därmed en sjättedel af fullmäktige, d i antalet ledamöter är 42.
Vi meddela här de nyvalda kvinnliga ledamöternas namn: fru Thora Knudsen, f d. sjuksköterska och medlen1 af " Dansk Sygeplejeraadll; fru Vibeke Salicath, ordf. i fl Dansk Kvindeforenings Valgrets- forbundll; etatsrådinnan Alvilda Hoff, ifrig deltagarinna i sociala och filantropiska företag; fabriksingeniören cand.
polyt.
fru Julie Arenholt, redaktris för llKvindevalgretll; typografen, fröken Henriette Crone, ordf. i tryckeriarbeter- skornas organisation; sömmerskan, fru Anna Johansen, ordf .. i ((De kvindelige Herreskrcederers Fagforeningll, samt slutligen lärarinnan fröken Johanne Blom, medlem af Pe- dagogiska sällskapets förtroenderad.
Skrifvelser till regeringen från Dansk Kvindesamfund.
Dansk Kvindesamfund har genom en deputation, be- stående af tre personer, jur. kand. fröken Astrid Richman, fru Ester Carstensen och overretsagfarer Munch-Petersen, öfverlamnat en skrifvelse till konseljpresidenten Neergaard, hvari Dansk Kvindesamfund ined anledning af det i Lands- tinget föreliggande förslaget till grundlagsändring på det enträgnaste anhåller hos regeringen, att den vid grundlags- ändringens genomförande matte taga hänsyn till kvinnornas berättigade kraf på politisk rösträtt på samma villkor som männen.
Konseljpresidenten meddelade till svar p i detta, att regeringen nu icke kunde taga upp kvinnornas sak.
Han uttryckte i öfrigt sin personliga sympati för frågan.
Vid behandling samma dag i landstinget af det före- liggande förslaget framkom från socialdemokratiskt håll ett yrkande på politisk rösträtt åt kvinnor.
Kvindesamfundet kommer att aflåta en skrifvelse till det utskott, son1 får förslaget till behandling.
Dansk Kvindesamfund har äfven i en annan fråga af- låtit ett andragande nämligen genom att hos inrikesdepar- tementet anhålla, att departementet ville i en nära framtid taga upp frigan om ändring af förvai-fslagen i den rikt- ning, att gift kvinna skulle hafva ratt att drifva handel eller yrke på samma villkor som man och ogift kvinna.
Inrikesministern har ställt sig välvillig till frågan och lof- vat taga saken i öfvervägande.
Kvinnorna och rösträtten i staten Washington.
Det berättas från Washington, att.
kvinnorna på åhö- rarelaktarna i senaten tillkännagiifvo sin glädje öfver röst- rättsbeslutet genom att under iakttagande af fullkomlig tyst- nad vifta med sina näsdukar.
Senatorerna själfva blefvo så gripna af denna lugna sjalfbeharskning, att kraftiga appliidsalfvor bröto lösa och talmannen maste kalla sena- ten till ordning.
Mrs Rachel Foster Avery, 1: sta vice ordförande i national American Woman Suffrage Association~l n i e d delar i bref från Amerika, att fem svenskar p3 ett kraftigt satt bidragit till denna för kvinnorna i staten Washington lychliga lösning af röstrattsfrigan.
Dessa fem svenska representanter åter hade konfererat med Mr Chilberg, ordförandeti i Skandinaviska republikanska - klubben, till hvilken adse '; serats den af den svenska kvinnliga röst ratts fören inge^^ vid Centralstyrelseinötet i Örebro afsända resolutionen, och det antages, att denna skrifvelse i hög grad bidragit till de fem svenskarnes för den kvinnliga rösträtten vänliga håll-.
ning i frågan.
Nyutnämnd kvinnlig e. o. professor vid universitetet i Bern.
Fil.
dr Anna Tumarkin, född 1875, har utnänints tili e. o. professor i filosofi vid Berns universitet.
Dr Ti,l-.
markin ar den första kvinnliga professor vid tysksprikigt universitet.
P - - p Notiser, Sjalfförsörjande bildade kvinnors rekreationshem liar i gåfva af änkedrottningen erhållit 100 kronor.
Föreningar för kvinnans politiska rösträtt ha af fru Augusta Tonning bildats dels i Norrsundet med folkskoi- lärarinnan fru Clementine Blom såsom ordförande och centralstyrelsemedlem och fru Helga Svensson såsom cen- tralstyrelseledamotssuppleant och dels i Harmånger med folkskollärarinnan Lydia Lustig som ordförande och ten .. tralstyrelsemedlem.
I Torshälla har lokalförening bildats efter föredrag af fru Augusta Widebeck från Strengnas.
Till ordförande valdes folkskollärarinnan fru Frida Grönberg.
Samtliga dessa föreningar ha anslutit sig till Landsföreningen.
På initiativ af F. K.
B.
R. i Gnesta har anordnats be-.
spisning för en del barn i samhällets folk- och srniskola.
För närvarande får ett 40-tal barn - hvaraf dock en del själfva något bidraga till kostnaden - hvar dag genon: föreningens försorg ett mål varm mat tinder frukostlofvct.
Penningar ha hittills anskaffats på frivillighetens vag, men meningen är att framdeles ingå till komniunen med be@-.
ran om understöd.
Sista fbelisniangew i vinterns san~hallskurs i Stock- holm äger rum fredagen den 26 mars, då lektor O. Otte- lin talar öfver ämnet: Arbete och gE@e. Fe~iek~arsenaaa i Jema innevarande sommar komma att äga rum den 4-1 7 augusti.
Kurserna omfatta: natur- vetenskap, pedagogik, skolhygien, religionsvetenskap och religionsundervisning, fysiologi, filosofi, historia, litcrattir, nationalekononii och sprikkurser.
Anmälningar insirndas till och upplysningar lämnas genom dm Sekretariat, Friit !- lein Clara Blomeyer, Gartenstrasse 4, Jena, samt efter dc11 2 augusti genom Volkshaus am Carl Zeiss-Platz.
Till Dagnys Iäsekrefs i landsorfen.
Som Dagny anskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mal att fillva- rataga allas intressen pi skilda platser, fi vi här- med uppmana vara läsarinnor i landsorten att de, för att underlatta denna var uppgift, ville till tid- ningens redaktion insända stEdana notiser, som ut bf ver lokalintresset innehalla saker a P vikt f 6 w kvinnordirelsen i dess helhet.
Röstrattslitteratur:.
.
- '.
Begär prof på vara nj~heter för våren och somnzaren till kladnin r och blu- sar: Ottoman Liberty ColeP Cr2pe de Chine Louisine ~ a f l e z s Mousse- linc 120.cm.
bredt fr&amp; 95 ör; metern i svartJ hvitt eifärgadt o h kulört, äfdnsom broderad; blusar och kladizi&amp;ar i bitist, ille, IRrft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida.
sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till bostaden.
Schweizer 8r Co., Luzern S 6 (Schweiz) Sidentygs-Export - Kungl.
Hoflev.
hTrägor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd agn^?
I landets alla postanstalter och boklådor kan iilan beställa huru minga ex. som helst.
Skall man alltid nrenumerera d dessa sfallen?
Ja, ifall man &amp; skar endast l, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för l / i, 2: 50 .för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhalla prenumeran fsamlare å Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helirs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
~ u r u skall ' man förfara.
för denna provisions er- h~llande '?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett af följande satt: 1) Äntingen: Genom insändandet af prenunierationsafgiften med afdrag, af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Sanilaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume-.
ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sander samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fil1 hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
I stadernas tidningskontor och.
cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten, Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, Skrijter utflyna a f Centralstyrdsen i Lands föreningen för kvinnans politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfrigan 1905-1906 ... ............................ -: 50 n II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu-.
nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ..................................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kviii-.
nans stallnitig iiloin äktenskapet enligt gällande svensk ratt ......................................................
.;.
............ -: 50 IV, Anna B. Wicksell: On1 konimunal rösträtt för gifta kvinnor ...............................
: .............................. -: 10 Ann Margret Holmgren-: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: 10 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fbgblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst-.
ratt ..................................................................... -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tick rösträtt?
..........: ............................................ -: 1.0,, 3, Hilma Boreliiis: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt ?.
.............
. ---.
.............. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: 05,, 6, Lydia Wahlströni: Lärdornar af den kvinnliga röstratts- rörelsen ............................................................... -: 10, 7, '.
Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15,, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen .......................................................... -: 05 Minneslista ........................................................................ -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter ................................
.;.
...................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ...................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet p i Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Klemati: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................. .....
.........: .. _..
- Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras frin F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholm; som hålles öppen hvarje dag kl. .3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. ni.
Vid rekvkitiön af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt. '
', U ng god elementarbildad flicka af familj som genomgått Kin- iergartenseminarium, erhållit både sång och musikundervisning önskar plats, helst hos svensk familj i England, eller medfölja på utrikes resa; ar villig hjälpa .till med alla inom ett hem förekommande göro- mål.
Lön önskvärd.
Svar till A.
H., Villa Stormbacken, Lingedrag, Gö- teborg.
I bildad hem p&amp; landet söker en ung flicka plats som hjälp med Bildad musikalisk flicka, frisk och stark och van vid alla i heni- met förek.
göromil, afven niatl., ön- skar 1: sta april plats i fam. att utföra en jungfrus alla sysslor.
Svar till llUng små land ska^^ Vimmerby p. r. pA Herrstorp, naturskönt bela- get vid sjö, 15 min.
vag fran Ronneby, emottagas 2: ne trad- gårdselever.
Kursen, 1 maj - l nov., består i praktisk trädgårdsskötsel samt inläggning af grönsaker m. m, Pris 50 kr.
i mån., deladt rum.
Vi- dare genom brefskrifning med alla inom ett heni förekommande göron~ål.
Kunnig i sömnad.
Svar till ~lSrnAlandska~~, under adr.
S.
Fru Augusta Tonning.
Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, F, v. b. Rodenstamska Sjukgymnast.
-.
Slöjd- och Hushållsskolan som i april utexamineras från Syd- Hudiksvall.
svenska Gymnastikinstitutet, sökei Husmoderskurs.
Skolkökslararinne.
anställning vid badort eller i priva.
$juksköterska med bästa betyg hem.
Svar kan sandas till Ann; kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds.
och Vaxtfargningsk~irs.
.
.
L och rekom.
öriskar snarast plats Osterman, Cinibrishamn.
Vidare genom Orebro lans Sjuk- (Platssökande få sina annonser injörda i sköterskebyrå, Drottninggatan 15, Dagny för haifva priset eller 7l / i öre pr mm.)
Tel. 80.
Exam.
massös och sjukgymnast Karlskoga praktiska skola.
tidsenlig Iäroansta !t, börjar sin 17 lärokurs 15 maj 1909.
Amnen: huslig, ekonomi for kvinnor, den sömnad, vafnad, konstslöid, rrlansstrvkninrr, bok- Examinerad sjiksköterska, van vid husliga göromål, önskar plats för längre tid.
Svar till " Me- önskar anställning, t ' Pr.-ikolik för delAlders ", Svenska Telegramby- föring, realskolans läroämnen.
~ ~ t 1äroverkShu~.
Svar till iiH.ii, Ulricehamns råns Annonsafdelning, Göteborg, män öppnas 2 nov.
4,200 elever besökt skolorna.
Svar och prospekl.
.
.
mot porto.
Adr.
: Karlskoga, Joh.
Lindholm.
Tidning.
Deposi-tion.
.
... Sparkassa.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
m I Mot särskildt friintimmer, har det Iaiige varit c FÖr k@ taht~r, att kunna öfver~ärniia r; irciirden hosta, sina värdepapper och 6nskningsmal skötseln af sina affärer åt nigon person elk halskatarr, andtäppa, %f- vensom mot i l l a l u k t a n d e andedräkt ar ' salubrin ett lindrande och verksamt medel, då det användes på satt som säges i .. den bruksanvisning, hvilken medföljer hvarje flaska af Fil.
Doktor P. Håkanssons fabrikat.
I svarartade fall ' an- vändes inandning medelst ...
anvis- apparat enligt - siirskild ning ..:.
....
Social Tidskriff, institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och rio$ grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pri!
billighet.
En sådan institution är.
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning nota illa Nygatan 2 7, expeditionstid ' lO.+);.
.
som iinder garanti .af Stockholms Enskilda Bank åtager sig ~ 9 r d DC förvaltning af enskilda personQs och kassors värdepapper.
Exempel, I.
Om en person hos Notariatafdelningen dcponei-; obligationer, idasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna ktipo; i;: c och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notiiria afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponcnicri god tid, ifall.
en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt l i n nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariataftieliiiiigci underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna i ir teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de n~edel, s01 inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningel att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en kos X delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse sku !le föi falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skall; Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af dcpositic nens värde, dock ej under två kronor.
I Sveriges enda tidskrift för de sociala avinnlfga Yariäiska ~ y r &amp; n Wallingatan, I t. frågornas behandling!
Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336 Medverkan af de sakkunnigaste författare.
Utredande artiklar i alla aktuella frågor p å det sociala omrhdet såval i i m som utlandet.
Ett kaffes arom halfdr kr.
3.50, e t t kvartal E t t h ä f t e i mdnaden.
H e l d r kr: 6.-, kr.
1.75, lösnummer 6 0 öre.
Prenumerera d posten, d tidningens expedition, L&amp;stmakaregatan 6, Stockholm, eller i bokhandeln.
Begär profnummer!
ar till stor del beroende på konstruktionen af de maskiner, hvilk det är rostadt.
Ju bättre maskiner man använder vid rostiiir.gen, dest mera fullkomligt utvecklas aromen, iinder det alla ohälsosamma ämne sflagsnas ...
.
I. Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
består af flera ' adla kaffesorter sammanblandade samt rostas ?Z nu tidens förnämsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest onttyckta IIaffc Vid Linköpin&amp; Elementar- marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
M a s t e r - S a m w e P s g a t a n II.
Ilroverk for flickor (hörnet af Norrlandsg.)
Kaffeaffär En gros et en Detail.
blifva nasta las&amp; två lärarinnebe- VID ELEMENTAR- fattningar lediga med undervis- - ningsskyldighet, den ena i kristen- LAROVERK FOR FLICKOR dom och svenska, den andra i blifva till nasta läsår trenne lära- svenska och historia, båda saväl på rinneplatser lediga: mellanstadiet som på det högre, Alln~.
teI.
48: fi.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byrä öppen 11-4. l) Med undervisningsskyldighet i franska samt därjämte i franska eller en- och svenska p3 högre stadiet samt engelska gelska.
Kompetens: Högre lärar- Predrika-Bnemsr-F6rbu011de~s Sjuksk6tenskebyii-I: Tana&amp;.
25, på lagre.
Kompetens: högre lararinnese- Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98. ininarium eller däremot svarande utbildning.
inneseminarium ' eller motsvarande.
Lönegrader: 1,500, 1,700, 1,900 Minimilön: 1500 kronor jämte pensions- bidrag.
(efter resp. 5 år).
Skolan erlägger 2) Med undervisningsskyldighet i engelska och matematik pil högre stadiet samt tyska hela pensionsafgiften och utbetalar på lägre.
Amnena för såväl denna Iärarinua a / 4 af lönen under längre .frånvaro som föregående kunna möjligen kombineras vid af läkarebet g styrkt sjukdom.
p4 annat sätt.
Kompetens och lön lika med Ansökningar, åt !öljda af prästbetyg 1 föregiende.
Innehållsförteckning.
3) Med skyldighet att undervisa i alla i och läkarebetyg, ställda till styrel- 3: e förberedande kl. forekommande ämnen.
sen insändas före den 15 april till Komoetens: folkskolelärarinneseminarium Föreståndarinnan.
-.
Dagens anasmrner inpmehllUers 1 eller häremot svarande utbildning.
Lön: 1200 LEDIGA PL A TSER.
UMEA K. W. Karlberg -- kronor jämte pensionsbidrag.
FulIstandiga ansökningshandlingar böra insändas till Styrelsen för läroanstalten före den 20 april.
.
.
Styrelsen.
p r a r i n a a l I öfningsskolan vid Falu folkskoleseminarium blir en folkskolelärarinnetjanst ledig till höstterminen.
Vikarie å platsen behöfves fran och med den 15 april.
Närmare genom rektor.
100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., akta färg, ljus- .eller mörkrandigt, erhalles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, ' Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och s.kriftliga upplysningar genom 54 Drottninggatan. '
llAndisfl og ' i4muaa- kamp.
Af Carola Sakk von &amp; Q ' oc / .. NHgra funderingar med anledning af B6rslaget till k g um vissa Ilrhgsafbd.
Af M. Norde~zfelt~ Annu en &amp; viadig r6strZttsseger i Amerika.
Notioun om politisk rajsfriitt och valbarhet ff8r CrvH~nasr.
Garmiltn osh nya ~~tenakapsp~~b8enun.
Af Lydin VYnhlsk.6m- Ny lyrik.
Af Hilrna Borelius.
Utgingera af de kommunala valen i hufvudstaden.
Ben kvinnlige skyddslagstibinin$sfrhga1a Finlaard, F r h aPBmanbetein, UtBandet.
.
Notiser.
Prenumeration å Dagny sker å narmaste postanstalt eller bokhandel.
