# ID: svediakorp-per386
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,713
# sentences: 783
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~: rYl.
y - Prenunierationspris: fl, nr.
.
kr.
4: 50 112 Hr.
.
kr.
2: 50 J / &lt;.
.
3: 50l1 / r ii ...,, 1: 25 Lösnummer 10 Öre.
Pr~iiii~iicratioii sker såväl i landsorten som i Stockholm H iiärniaste postanstalt eller bok- Iiaiidcl.
.
.2: a A r g.
- .&amp;ockholm den 1.
8.
M a i - s 1 9 0 9.
.
.
.
.
Redaktion: Mastcrsaiiiiielsgataii 51, en tr. ~elefoner: Alim.
63 53.
Riks- 122 85,.
Utgifniiigstid livarje torsdag.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
e Mottagningstid:.
Kl. 11-12.
Stlilin 1909; F-.
Englunds Boktr.
Expedition.
och ~nnonskontor: Mästersamuelsgatan 51, el1 tr- Annonspris.
: 15 Öre per min.
.Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons tinder texten 15 - nim: s höjd per g5ng 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 O /,) 20 ggr 20 .. 01u, 50 ggr .. 25 Ola.
, Post- och telegrafadrrss:.
Annons bor vara inlarnnad .. senast niåndag f; III: DAGNY, Stockholm.
.
Pressen och nattarbetsförbudet.
ha vid för.egående tillfällen haft anledning att påpeka det ' nara sambandet mellan här ifrågasatta skyddslagstiftning och ordnandet af hemarbetsinspek- buller .istad .. Siväl Stockholms .Dagblad som Dagens tionen.
Ett flertal erfarenheter från utlandet ådagalägga Nyhet&amp; ' har i förra veckans fredagsnummer med af- naturligt nog, att ett utestängande af kvinnorna friil seende på det ifragasatta förbudet mot kvinnors natt- fabriksarbete nattetid ökar hernarbeterskornas antal, arbete gjort sig till vapendragare för en uppfattning, och det torde vara allmänt.
kandt, hur ofördelaktigt som Stockholms Dagblad.
karakteriserar såsom rde hemindustrien ställer sig i ekonomiskt och hygieniskt af omsorgen för släktets, val .. intresserades,.
Detta hänseende.
Hvilket kraf kan ' under s ' ådana förhållan- välklingande epitet ges till monopol.
åt dem, som den vara rimligare än det, att nattarbetsförbudet matte träda.
inom- skranket för, herrar Clasons och Fursts få anstå åtminstone till dess att vi.
h+ en lag, som motioner.
Oron för verkan af herr ' ~ i n d h a ~ e n för-.
s ' påbjuder inspektion.
' af hemindustrien, och till dess.
.
en sådan lags effektivitet.
hunnit pröfvas?
Denna slag måtte vara mycket stor.
.
- Det bevismaterial, som Stockholms Dagblad sam- fordran är s i mycket mer berättigad, som det kvinn- manbragt för att ådagalägga den.
trängande nödväii- liga nattarbetets ringa förekomst inom vår fabriks-.
.
digheten.
af att riksdagen i år ' aritar lagen om för- industri under inga förhallanden gör förbudet .- v o o bud mot kvinnors nattarbete i. industrien; innehåller ock dess välsignelser obestridliga - till ett.
trängande '.
intet väsentligt nytt.
Ej .. heller är det ägnadt .att behof för ögonblicket.
Stockholms Dagblad lämnar några meddelanden verka omedelbart öfvertygande på: ~riotståndare till förslaget ' i det skick detta framföres.
De förut kända ur det stenografiska referatet öfver arbetarskyddskon- omständigheterna, att fabriksarbeter ' skofna stundom ferensens i Luzern förhandlingar.
Redan innan detta äro mödrar och att den föreliggande.
frågan om referat anländt, visste vi, att herr Keufer från Paris speciell skyddslagstiftning för kvinnor - är af inter- var mycket förvånad öfver en del uttalanden om nationell natur, göra det för visso.
i.- hög grad önsk- skyddslagens följder för de kvinnliga paristypogra- ligt, att vi få en allsidig utredning om nattarbetets ferna, som gjorts i fjol vid Andra kammarens de- verkningar, men icke bevisa de oundgängligheten batt.
Det ar visserligen ytterst beklagligt, att orik- tiga.
siffror gifvit.
en falsk uppfattning om.
skydds- af att nattarbetsförbudet för kvinnor blir lag i år.
err cindhagens motion i frigan om industriellt H nattarbete, för livilken motion vi redogjorde i Dagnys senaste nummer, har kommit nog så mycket ' ' ' ' Promenaddräkter- och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m icket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbete efter bästa utländskh modeller.
OBS.!
Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes ingen konkbrrens.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORG
lagens verkningar bland kvinnorna på paristryckerierna, men berattigadt torde det näppeligen vara att fram- stalla detta förhållande som ett afgörande skal, hvar- för nattarbetsförbudet i å r utan vidare skulle antagas.
Dagens Nyheter meddelar ur en undersökning rörande tryckeriindustrien i Sverige, som i dagarna utges af kommerskollegiums arbetsstatistiska afdelning, en del siffror jämförande sjukligheten hos manliga och kvinnliga arbetare.
Enligt dessa uppgifter förete kvinnorna både hvad sjukdomsfall och sjukdagar be- träffar en högre siffra an mannen, under det att statistiken för rikets samtliga sjukkassemedlemmar uppvisar större sjuklighet bland man an bland kvinnor.
Med denna motsättning vill tidningen ha klar- gjordt, att det ar nattarbetet inom typografyrket som ar orsaken till det stora antalet sjukdomsfall bland d e kvinnliga arbetarca.
Detta torde dock ännu aterstå att bevisa, eftersom nämnda undersökning ej har några särskilda tabeller för d e kvinnliga typografer, som afven sysselsattas nattetid.
Emellertid skall det visst erkännas, att förekomsten af sådana siffror som d e nyssnämnda pekar han på andamålseiiligheten af den närmare utredning, som kvinnorna fran början påyrkat.
I det outredda läge, hvari nattarbetsfrågan ännu befinner sig, och med hänsyn till att ett förbud skulle framför andra drabba d e högst aflönade arbeterskorna, d. v. s. d e inom tryckeri-, bokbinderi- och socker- industrierna sysselsatta, borde det kunna förlitas d e svenska .kvinnorna, o m d e i närvarande stund upp- resa sig emot ett arbetsförbud och vägra att ufan vidare falla till föga för hvad som blifvit axiom i de stora kulturländerna.
nian kan se, i Australieii och 3 Nya Zccland pl-olxx ?ioiis- vis mera an iiiäiinen rösta nied socialisterna och delii närstående. "
Eli onekligen öfverraskaiide (lveteiisl&lt;apligll iiietod at: vid bedömande af en företeelse utan vidare fiirhlara det eller det sakforhållandet, Iivarigenoni sakföreteelsen afvikcr fran andra tllikartadell, vara en följd af en viss ny faktor, ufan att bevisa att ifågavnrande nyn faktor ur &amp; ii etidu, som fillkommit.
P.
F. lär val icke kuiiiia åberopa nfigot enda land i världen, dar ifråga om de politiska valen för- hallaridena äro så likartade nied deni, soiii råda i Finlandl att kvinnorösträtten ar det enda, soiii skiljer.
Valören af P.
F: s metod belyses ytterligase a?
cii i Nutids sista häfte publicerad artikel af d: r Arvid Nvoviiis, Iivilkeii vi harnedan återgifva in exteiiso.
Kvinnorösträttsa och socialdemokratins frarngiingar vid valen i Finland.
Ofverallt, där kvinnornas rösträtt varit iiiider ciiskus sioii, hafva två motsatta åsikter gjorts gällande beträffande det inflytande den skulle komma att ha pil fo1kreprcsci1- tationernas sammansittning och darigeiioin 115 statsled- ningen.
A ena sidan liar nian fruktat den, eiiiedaii iiiaii trott, att deii skulle starka koiiservat isnieii och siirskildt klerikalisiiieii; å andra sidan liar iilaii befarat, att den skulle niedföra ett ökadt inflytande at de radikala och utopiska opinionerna.
I båda fallen har man Iiarlertt sin Asikt ur allnlanna och enligt sakens beskaffenhet I öfver- viigalide grad subjektiva betraktelser öfver llkvin~ionat~~ren ".
Rcdaii detta, att två alldeles iiiotsatta åsikter saliitidigt kiiiiiia nied ifver förfäktas, borde utoiii annat vittna omi att det riktiga högst saiitiolikt ligger niidt cmellzri, d. v. s. att olika isiliter bland kvinnorna i det stora hela äro lika förJelncle soiii bland niaiineti, och att förty röstriittens vt- sträckning till kvinnorna icke bör niedföra siiigsa ii ii ii in,^ värda förändringar i de olika opinionernas relativs styrka.
En författare i oktoberhäftet af professor P. Faiilhccks " Statsvetenskaplig Tidskrift " har eniellertid tyckt sig i er %- renheten från vira två senaste landtdagsval finn12 ett st8d för den senare af de ofvannaiiinda tvi yttei-liga risilde !-ix.
1 uppsatsen " De finska valen och kvinnoröstr~tteri~~ ytfinr nämligen märket P. F. A sid. 277 och 278, efter att Ils anfört landtdagsmaiiiieiis fiirdelning inellan de olika P ~ F.
Fröken Helena Westerrnarcks kritik i N: ro 48 (10 dec.)
tierna, följande: ((Det ar intressanta lärdoinar, man Iiaraf kan Iiiitiita, 1908 af Dagny rörande professor Fahlbecks under ofvaii- - först och frainst rösande socialisnieiis alliiiänlia gecesis staende rubrik gjorda uttalan ?en i Statsvetenskaplig Tid- och för det andra beträffande kvinnornas rösträtt - - - - skrifts sista oktoberhafte liar föranledt ett bemötande i sin Den abstrakta jainliklieten utan föriiiögen!
!etsaliklieter och ordning af professor Falilbeck, niarket P. F., i Statsveten- utan klasskillnader ar tidens stora dröiii.
Ofverailt, d %- iii- skaplig Tidskrifts senaste nummer.
Detta be~iiötande lyder dividernas rörelsefrihet ar stor och den inre ~ i i o g ~ ~ ej ~ d m svarar darefiiot, för den (janilikhets-) tanken till socialis- sålunda: nieii, som iitlofvar detta och niycket annat.
' Och iia~ii~ida llD: r W. förgäter eniellertid: 1) att allmän rösträtt förutsättningar finnas i rikt mått i Finland - iired dess förekommer i många länder, dar socialisinen liar vida svaga statsniakt, stora borgerliga frihet och iiii röstra: t för större föriitsättningar an i Finland, utan att likväl valens hela den stora.
niassan af omogna nian och frainför allt resultat blir janiförelsevis så starkt socialistiskt fargadt, och kvinnor.
- Ty detta ar den andra lärdom, vi E12111ta s! '
detta trots användningeii af proportionalval, hvarförutan dessa siffror (näinl.
partiernas styrka i laiidtdagen).
Kvi~i- antalet socialister säkerligen blifvit ännu större - 2) att norna rösta öfvervägaiide pa socialister.
Harföriitaii slci~lk det är vetenskapligt f~lllt berattigadt att tills vidare, och den ofantliga öfvervikten af socialdeiiiokraterna icke l&lt;un~:; it iiinaii statistiska eller andra data föreligga, uttala ett allmänt koiiiiria till s !ind.
Detta yttrande blef pa siii tid aftryckt i cn ~ i i i t ~ g ~ ', oiiidöme öfver en företeelse och därvid hänföra det, hvar- uti denna företeelse afviker från andra likartade, till en i tidningar både i Sverige och hos oss iitaii att vctcrligcii densamma ingående ny faktor, i detta fallet den kvinnliga ha blifvi t upptaget till narniare granskiiing.
Ocl; pil niiiigc~t Iii11 tyckes det ha blifvit iippfattat sisoiii ett vetensl&lt;ape11s rösträtten.
Till dess motsatsen kan exakt bevisas, måste därför slutord i ~akeii, hvarpå vidare slutjatser oril I&lt;visit; oriist- antagas, att kvinnorna i Finland liksoni för öfrigt, s3 vidt.
rättens farlighet förtrösta~ifiillt kiiiiiia byggas.
I ' dstilciidet De finska valen och kvinns- rösträtten.
127 D A C N Y ifraga liar eniellertici helt visst icke franistallts nied sådant anspräl;.
Det bar tvärtom i allo prägeln af ett antagande.
Något verkligen bevisande iiiaterial ar ju icke i uppsatsen anfört; och ' uiiclersöker iiiaii nariiiare argunienteringen, finner iiiali, att deii går i cirkel: Kviiinorna äro relativt oiiiogiia och seiitinieiitala och i följd daraf böjda för att tilltalas af de socialistiska utopierna; nu ha i landtdagen invalts ' talrika socialister, alltså rösta kvinnorna öfvervagande på socialister.
Har tages ju för gifvet just det som skall bevisas.
Det enda, som kunde gifva ett verkligen beviskraftigt svar på frågaii, huri.ivida kvinnorila i Fiiiland mer an niaiin ' en rösh på socialister, vore en statistik öfver, huru de ' af kvinnor och nian afgifna rösterna fördelats mellan de olika partieriias kandidatlistor.
Men anskaffandet af (], etta statistiska ii~atttrial är oniöjligt, helt enkelt emedan omröstningen ju ar hemlig.
Man miste således nöja sig med att förbli utan ett exakt afgörande svar på frågan.
Dock ar det icke oniöjligt att fii en indirekt statistisk be- lysning af deiisainina.
Resultatet af en af niig i sådant afseende utförd liten undersökning följer liar nedan.
I den af d: r Aiigiist Ran~say publicerade statistiska rcdogörelcen för ((Valen till landtdagen i Nylands lans valkretsll ingår en tabell, ' som bland annat för hvarje kom- mun uppger såväl hela antalet personer, livilka deltagit i valet, som ock hurii inånga af dem vor0 niäti och huru många kvinnor.
Härur kan man för hvarje kommun beräkna, huru många procent af alla i valet del- tagande valjare varit kviiiiior. '
En annan tabell uppger åter, huru många valsedlar i hvarje koniinun afgifvits för de skilda partierna.
Man kan saledes också beräkna för hvarje kommun, huru iiiånga procetit af samtliga afgifna val- sedlar tillfallit socialisterna.
Om man uppskrifver alla kommunerna i .ordnings- följd enligt storleken af procenttalet kvinnor bland väljarne och efter kommunernas namn.
i en första kolumn skrifver dessa procenttal samt bredvid deni, i en andra kolumn, procenttalen af de socialistiska rösterna, så borde, om på- ståendet i Statsvetenskaplig Tidskrift vore riktigt, talen i båda kolumnerna förändras på enahanda satt, förete saiiima gång.
Om koliimunerna ordnas i förteckningen så, att de nied lägsta kviiinoproceiittal stå högst, och de andra följa efter enligt stigande kvi~inoprocenttal, så borde också pro- centtalen socialistiska röster bli allt större, ju längre ned man komnier p5 l istan.
Sktille någon sådan regeliiiassig- Iiet i förändringen af talen i den andra koluninen icke vara niarkbar, utan alla talen antingen vara narnielsevis lika stora, eller större och riiindre tal stå blandade om hvar- andra, huller om buller, tydde detta på att nagon böjelse hos kvinnorna att mer an man rösta på socialister icke kunde markas.
Det var detta sistnanida resultat jag van- tade mig, da jag tog ihop med undersökningen.
Till min öfverraskning fann jag, att talen i den andra kolumnen i ännu högre grad än jag väntat dementerade satsen (' kvinnorna rösta öfvkrviigande på socialister.^ De visade en antnärkningsvardt tydlig tendens att minskas, ju Iagre ned man kom på listan.
Naturligtvis försiggick denna minskning icke jämnt och utan afbrott, ty på stor- leken ' af socialistprocenten verka !era andra orsaker utom kvinnoröstratten, hvarför beroendet mellan de två ifråga- varande procenttalen måste har och dar skymmas bort.
För att så mycket som möjligt eliminera den störande inverkan af dessa andra orsaker har nian att gruppera taien i den ofvan- nämnda listan i lika stora .grupper, beräkna medeltalen för hvarje grupp och uplyatta en ny tabell nied dessa medel- tal.
Detta utfördes af mig så, att niedeltalen beräknades för raderna 1-10, 6-1.5, 11-20, .16-25 o. S.
V.
Re- sultatet synes i följande tabell n: ~ 1, dar hvarje tal således är ett iiiedeltal af tio tal i den ursprungliga förteckningen:, ' Tabell 1x0 1.
Kviiinliga väljare Socialis ticka i af saiiitliga röster i af väljare samtliga röster I O / " (' 10 Tabell ii: o 2.
~ocialistiska- " ' jare röster o / O För att an bättre aflagsna inverkan af andra orsaker ordnades kommunerna annu i andra förteckning efter af- tagande socialistprocenttal, hvarefter i öfrigt förfors som första gången.
Resultatet framgår af ofvanstående tabell n: o 2.
Om nian framställer dessa tabeller grafiskt genoni kurvor, ter det sig annu åskådligare, huru ' nära de öfver- ensstamma.
I efterföljande tabell n: o 3 hafva båda (genom grafisk utjämning och uppdragande af medelkurvan) sam- manslagits till en. '
I&lt;viiiiiliga väljare % Tabell 1x0 3.
Socialistiska röster % Af denna statistiska undersökning skulle således framgå, att det visserligen förefinnes ett beroende mellan kvinno- rösträtten och antalet socialistiska röster, men att detta be- roende är alldeles motsatt det, som antagits af författaren i Statsvetenskaplig Tidskrift.
, Dock synes mig afven denna slutsats ännu vara för- tidig, då det tillbuds stående stati- stiska materialet tillsvidare .omfattar endast ett län, inom hvilket likväl i valet deltagit icke mindre an 52,742 inän och 55,499 kvinnor eller inalles 108,241 personer.
Men hvad denna undersökning i hvarje fall berättigar till att pastå, iir, att satsen ((kvinnorna rösta öfvervägande på socialister (l synes motsägas af ' erfarenheten fran Finland, i det att det enda statistiska material, som för närvarande liarifrh kan presteras, bestamdt vittnar mot denna sats.
~tsdsfullmiLktigevalen i Stockholm.
Ännu återstå valen i 5: te kretsen, Kata- rina och Maria församlingar, fredagen den 19 mars, och uppmanas alla röstberaiftigade.
kvin- nor inom denna krets att afämna sina roster.
Xnbjudda till deltagande i Interna- tionella, kvinnliga röstr&amp;ttsa,llian- sens fjiirde möte.
I nternationella röstrattsalliansens fjärde niöte hälles i Lon- don den 2 6 april-l maj 1909.
De till alliansen an- slutna 1 6 staternas.
röstrattföreningar Iiafva hvardera ratt att sanda sex delegerade och sex suppleanter.
Dessa sta- ter äro: Australien, Bulgarien, Kanada, Danmark, Finland, Tyskland, Stor-Brittanien, Ungarn, Italien, Holland, Norge, Ryssland, Sydafrika, Sverige, Schweiz samt Nordamerikas Förenta Stater.
Dessiitoni inbjitdas sarskildt de kvinnliga nationalföreningar) som sympatisera med röstrattsrörelsen att sanda " fraterna1 delegates ".
Personer af alla raser och trosbekännelser, hvilka tro på och intressera sig för kvin- nans ratt att aktivt deltaga i det politiska lifvet, inbjudas att närvara vid mötet.
Den stora rörelse för allmän rösträtt, som imder det sista halfva århundradet uppväckt så häftiga strider i olika länder, når icke sitt mål förr an lika politiska rättigheter tilldelats man ocli kvinnor.
Att den kvinnliga rösträtten inom kort kommer att blifva ett allmänt erkandt faktum, * såsom den ' redan ar det i Australien, Nya Seeland, Norge, Finland och i fyra af Anlerikas Förenta Stater, kan icke längre betviflas.
Frågan ä r endast hvilken nation som skall blifva den första att gifva ' kvinnorna rättvisa och nar detta kommer att ske.
Internationellt samarbete behöfves för att påverka och påskynda rörelsens utveckling.
Alla soni intressera sig för lösningen af detta våra dagars vik- tigaste problem äro välkomna till mötet.
Kom en och hvar, kommen alla.
Carrie Cltapn~an Cat, Ordf. 2, West 86: th Street, New-York.
Anita Augspurg, D: r Jur., l: a Vice Ordf. Paul Strasse, 25, Hamburg.
Millicent Fawcett, L.
L.
D.
2: dra Vice Ordf. 2, Gower Street, London.
Rachel Foster Avery, Sekreterare.
Swvarthmore, Pennsylvania.
Icathe Schirniacher, D: r,.
Martina Kraniers.
63 Rue Notre Danie des Champs, Paris.
92 Kruiskade, Rotterdam.
Mrs Stanton Coit, skattmästare.
30 Hyde Park Gate, London.
En seger för den krin Allmaii och lika rösträtt i staten Washington har den 23 februari beslutats i Senaten med 30 röster mot 5.
Frågan har.
tidigare gått igenom i Un- derhuset med 70 röster mot 18.
I motsats med förhållandena hemma hos oss betyder detta beslut om allmän rösträtt politiska rat- tigheter afven för kvinnorna i staten Washington.
Således har nu den 5: te af Nordamerikas Förenta Stater erkänt kvinnans likställighet med mannen på det politiska området; de fyra föregående äro som be- kant Wyoming, Colorado, Utah och Idaho.
Gefleborgsförbundets - årsmöte.
Söderhanin samlades den 1 och 2 inars representaiiter för I irstnöte.
olika rösträttsföretiitigar inom Gefleborgs län till sitt fiirsta Första aftonen upptogs af offentligt möle, anordnadt i den vackra rkihussalen, som af tjänstvilliga röstrattskvinnor smakfullt dekore- rats med flaggor och blommor.
Talare var fru Ellen Hagen fraii Uppsala, som i ett sakligt ocli ypperligt framfördt föredrag talade om, Kvinnan som nzedborgare.e ?.
Därvid erinrade hot1 bl.
a. om dc nya grundlagsändringarna i hvad de beröra kvinnorna ocli upp- nianade de gifta kvinnorna att använda siii rätt att sjiilfdeklarerri.
De kvinnor, som sitta i tryggade förhillanden och icke karina behof af en bättre stallning, manade hon att ätniinstone icke genom sin likgiltighet vara ett hinder för dem som sträfva för battre fiir- Iiillanden ät de kvinnor, som lefva under trycket af niivaratide lagstiftnings brister.
En del af de vanligare skälen mot kvinnans politiska rösträtt bemöttes och en del omraden pävisades, dar kvinnans insats skiiile verka särskildt välsignelsebringa~idc.
hlot- ståndet, yttrade tal.
vidare, mot kvinnans aktiva deltagaride i det politiska lifvet hade nuniera sin grund icke s5 mycket i priiicipen som i vanan vid den gamla ordningen.
Det ar alltid svirt att antaga nya vanor ocli besvärligt att tänka nya tankar.
Iion hop- pades dock, att mannen ej måtte dröja nied att resa sig den odöd- lighetens arestod, som de skulle vinna genom att tillerkänna kvinnan fulla medborgerliga rättigheter.
Föredraget hölls inför i det närmaste fullsatt salotig, dar ocksi dct manliga elementet var tämligen talrikt representeradt, och fru Hagen, som redan vid sitt inträde halsades med en appl$d, fick efter före- draget mottaga de varmaste bifallsyttringar frän s L d män soni kvinnor.
Mötet afslutades med unisont afsjiitigatide af nDii ganila,dii fria i.
Efteråt hade Söderhamnsföreniiigen inbjudit de framniande gästerna till supé Z Stadshotellet, dar afven företiingsmedleni1i1n11ii~ man gran to samlats.
Ett par damer itnderhöllo onivaxla~idc ~ncl !riii talen för och af gästerna med vacker sing och niiisik.
Andra dagens f. m. upptogs af länsförbundets enskilda för- haiidlitigar, som leddes af ordf. i Söderhamns F. K. i '.
R., - - friiltcii Maria Larsson, Mötet beslöt att Gefleborgsförbutidets angelägenheter fortfa- rande skulle handhafvas af en kommitté bestiiende af ctt arbets- utskott, förlagdt till Gefle, samt ordföranden i hvar och en af dc öfriga F. K.
P.
R. inom länet.
Till arbetsutskott omvaldes: fru Anna Björk, ordf., fru Klara Lindh, sekr., och fröken Ester Forssell, kassaförvaltare, med fröknarna A. Suridbom och E. Pihlblad soiii suppleanter.
Att granska förbundets räkenskaper utszgos frök- narna A. Lindborg och K. Dryselius i Gefle.
Arsafgiften bestän~des till 10 öre pr medlem att utgi ur resp. föreningars kassa, och beslöts att dessutom genoni iiisaiii \ iiig sölta ästadkomnia så mycket penningebidrag som möjligt för iiridcrstiici åt de mindre beniedlade föreningartia.
Stadgar för Förbundet ansågos t. v. obeliöflign och skola alla vid mötet fattade beslut vara gällande till nästa förhiiiidsniötc, soln bestämdes att aga rum nästkommande februari i Hudiksmll.
Fru Stina Rodenstam inledde frigan: ~ H v a d Bör göras f ~ r att kvinnorna nid f&amp; en tillracklig kännedom om de nya Lomrnu- ntallagar~za, särskildt med a fseende pd hvad som b~ror k ~ i i m m s skyidigheter och ratt&amp;hetep ?~ och lämnade en kort redogörelse fiir besluten af den 10 Februari, i hvad de beröra kvitinoriia.
Röst- rattsföreningarna borde sprida kännedom om de nya Ingarna genom föredrag ni.
m. och göra allt för att väcka de koimiiirial-.
röstberättigade kvinnorna till intresse för att använda sina riittig- heter, hvarigenom de bast bevisa sin nniognada sanit att piivcrka de gifta kvirinorna att begagna sin deklarationsrätt.
Mötet beslöt att inga till V. U. med en begäran att det niitte låta utarbeta ett kortfattadt och billigtflygblad_om de nya kofi~riirrnaI- lagarna, Ianipligt till niasspridning och gratisutdeltiitig.
129 D A C N Y Innan mötet afslutades, sändes ett halsningstelegram till verk- ställande utskottet.
Til!
Gefleborgsförbundet hafva följande föreningar slutit sig: Gefle, Söderhamn, Hudiksvall, Ljusdal, Storvik, Sandviken, Bom- hus och Skutskar. '
På aftonen hölls möte med Söderhainils F. K.
P.
R och hade härtill inbjudits medlemmarna af B Hvita Bandet a.
Frågan a Kun- na kvinnor af olika samhällsklasser hafva gemensamma intressena var uppsatt till diskussion och inleddes af undertecknad, som skärskådade den ur social och politisk synpunkt.
Meningsutbytet blef lifligt och flera nya synpunkter framdrogos.
Diskussionen afsliitades af fröken Larsson, Söderhamn, som sarskildt såg frigan från den religiösa sidan och manade kvinnorna att varna om kristen tro och lära i vårt land och radda vår dyrbara ungdom från att gripas af tviflets smygande makter.
Efter diskussionens slut vidtog ett synnerligen animeradt sam- kväm me!
tesupe, serverad i en af skolans rymliga salar, som f. t. ommöblerats till ett det trefligaste samlingsrum.
Äfven har bjöds på ypperligt framförd sång och musik, en stämningsfull trio för sopran, orgel och violin, och talens rad afsliitades med ett lefve för fosterlandet och unison sång.
Gefleborgsförbundets första årsniöte kan betecknas som i allo synnerligen lyckadt.
Främst bidrog härtill det utomordentliga satt hvarpå Söderhamnsföreningens styrelse ombesörjt anordningarna såväl för det dffentliga mötet som för de båda enskilda, hvarvid .kom till synes det goda samarbete som ar ridande inom denna förening.
Ett godt stöd har föreningen alltid (efter livad som upplystes mig) ägt i aHvita Bandeta dar på platsen, hvaraf många redan förut tillhörde F. K.
P.
R. och ytterligare ett flertal ingingo under dessa dagar.
Söderhamnsföreningen kunde afven glädja sig åt flera nya medlemmar ur lager som raknas till rena motståndare och .ortspressen visade sig synnerligen välvillig.
Belåtenheten med lansmötet var också allmän bland röstrattskvinnorna, icke minst bland de främmande, som mötts af så mycken välvilja och stor- artad gästfrihet.
Vi kände också alla nyttan af att på detta satt anordna lansmöten, då medlemmar af olika F. K.
P.
R. därigenom komma i.
lifligare kontakt med hvarandra och då det torde vara ett verksamt medel att slå ett slag för vår sak på den ort dar mötet halles.
KLARA LINDH.
Utlandet.
En motion i engelska parlamentet om allmän rösträtt för män och kvinnor.
.
F r h England meddelas att en motion om allmän rösträtt för män och kvinnor, hvilka uppnått 21. år och under tre manader varit, bofasta inom sina valdistrikt, före- lagts parlamentet.
Den 19 Mars kommer motionen upp i " andra Iäsningen.ll Motionen stödes af medlemmar af arbetarepartiet, sir Charles Maclaren, mr Stranger, mr Dickenson, m. fl.
och har framförts af mr Geoffrey Ho- ward, en son till lady Carlisle, hvilken ar känd som en ifrig förkämpe för den kvinnliga rösträtten samt vän d nykterhetssträfvanden.
Lady Carlisle har stort inflytande i liberala kretsar, där hon söker sprida isikten om att rösträttsfrågans lösning måste vinnas genom hjälp af ar- betarepartiet samt att beviljandet af begränsad kvinnlig rösträtt skulle vara en orättvisa, som måste förhindras.
Sju kvinnliga stadsfullmäktige i Köpenhamn.
Vid de nu förrättade kommunala valen i Köpenhamn hafva sju.
kvinnor blifvit valda till stadsfullmäktige, nam- ligen tvA från hvardera af socialdemokraternas, högerns och de radikalas listor samt en p i de religiösa borgerligas lista.
Fem af de valda äro gifta, af de båda öfriga är en tryckeri- arbeterska och den andra, de religiösa borgerligas kan- didat, folkskollärarinna.
Vi aterkomma med utförligare uppgifter i nästa nummer.
.
Mrs .Fawcett contra Mrs Humphry Ward.
Den med stort intresse motsedda disputationen mellan mrs Fawcett, ordförande i den engelska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) och mrs Humphry Ward .har nyligen ägt rum i London under sir Edvard Bushs ordförandeskap.
Mrs Ward ville göra gällande att kvin- nornas inträde i det politiska lifvet skulle verka neddra- gande på politiken.
Sedan mrs Fawcett utförligt bemött mrs Wards anfallspunkter, förelade mrs Ward mötet en resolution, i hvilken det hette, Ifatt mötet förklarar att be- viljandet af rösträtt åt kvinnorna icke är nödvändigt för de kviilnliga intressena och skulle bli ödesdigert för lan- dets intressenll.
Resolutionen afslogs nied 235 röster niot 74, som afgåfvos för densamma.
.
I Öf~erst~relsen för Stockholms folkskolor har beslutat fördela det af stadsfullmäktige lämnade anslaget till skol- hygieniska und.ersökningar.vid Stockholms folkskolor, 5,000 kr., sålunda: Doktorerna Matilda Lundberg och G. Kjellin erhilla tillsan~man.
1,500 kr., dels för statistiskt bearbetande.
af hela det samlade materialet frin de under år 1908 utförda undersökningarna angaende lungtuberkulos bland folkskole- barnen, dels ock för utredning af de åtgärder, som ur skolhygienisk synpunkt - böra vidtagas med de sjuka barnen.
D: r Josef Hammar erhåller 1,000 kr.
för undersök- ningar öfver öfningsfenomenen och ' ofningens inflytande på arbetsresultatet i en skolklass.
D: r K. Söderling erhåller dels för fortsättning af un- dersökningar af snedryggens uppkomstsätt under skolåldern 1,000 kr.
och dels för utredning af i huru hög grad bas- sängvattnet i skolbaden förorenas under pågående badning 300 kr.
eller sammanlagt 1,300 kr.
D: r ' K. Weinberg erhåller 1,200 kr.
för att pibörja undersökning och behandling af stammande barn.
Feriekursen i Greifswald under innevarande år kom: mer att påg2 under tiden 5-24 juli.
Vid kursen, som egentligen ar afsedd för lärare och lärarinnor, komma At- skilliga föreläsningar att anordnas sarskildt för främlingar, som vilja fullkomna sig i tyska spraket.
Program och närmare meddelanden erhållas under adress Ferienkurse, Greifswaldll.
Kvinnan i statens tjänst.
Fem nya kvinnliga kon- torsskrifvarebefattningar vid järnvägsstyrelsen ha anslagits lediga för ansökan.
Af dessa skola fyra tillsättas å kon- trollkontoret och en å biljett- och blankettkontoret.
- Vara ärade läsare uppmanas Vördsamt att ifrigt verka för DAGNYS spridning genom varfvande af nya prenumeranter till det snart ingllende 2: dra kvartalet.
.
-
130 D A G N Y \ Nyare religiös litteratur.
Natanael Beskow: Det kristna lifvet.
- Wahlström t3 Widstrand.
1908 .. Elisabet Lönroth: Hvem söker du.
- Lars Höker- berg.
1908.
En ny bok af Natanael Beskow kan alltid på- räkna sin gifna läsekrets, och, hur denna ser ut, kan man något s å.
nar få en föreställning om i Djurs- holms kapell, en söndag då han predikar, halst en solig sportsöndag, då skidor och stafvar stå tätt in- stuckna i snön bland tallarna i backen utanför ka- pellet och.
grå koltar och röda topplufvor sticka af mot den gröna färgtonen därinne, Dar finns natur- ligtvis också den i kyrkor öfliga publiken af äldre, att lefva på för den, som måste lefva i varlden utan att vara.
af världen. » Det sista har den bl.
a. lärt sig af Natariael Beskow, som trots sin ringa fallenhet för att iramtrada, ändå på senare tider allt mer blifvit den andlige ledaren för vårt lands bildade religiösa ungdom.
Teolog, utan att dock vara prästvigd, men på samma gång konstnär och sportman, har rektor Be- skow förträffliga kvalifikationer att bland denna ungdom representera det basta af den anglosachsiska studentvärldens kristna ideal,.
det man kallat » den kristna gentlemannen.
Den som.
häri tycker sig spåra antydningar om en sköngeistreligion för finsma- kare, skulle emellertido bli storligen besviken vid ett om den an kanske i mer an ett afseende förefaller studium af Beskows skrifter.
en smula mera soignerad än i de flesta andra kyr- kor.
Men det som egentligen skiljer Djursholms .församling » från andra dylika, det är dock den yng- re publiken, inte bara gråkoltarna och toppmössorna frin Stockholms fortsättningsskolor, utan den något äldre, särskildt den, som har med det pedagogiska och sociala arbetet att skaffa.
Har finnas jäktade fö- relasare, som själfva vanligen - nödgas)) predika.
bort sin söndagshvila, unga vetenskapsman med allvar- samma, kritiska ansikten, som skulle vara bra glada, om de för ett ögonblick kunde slippa ifrån vanan att slita ut sina egna tankar genom att syna dem i sömmarna, tills de falla sönder - lararinnor, som efter en förmiddag med sex timmars lektioner ändå bruka tro sig orka med att leda lekar eller sjunga visor på ' kulturella ungdomsrörelsen på aftonen.
Efter alla dessa ungdomars yttre habitus att döma, ar det inte svårt att veta huru det ser ut i deras hem och på deras bokhyllor.
Det finns säkert badbalja i garde- roben och skidor i tamburen och skönhet och pinn- stil och .solgult a därinne med reproduktioneri smalaguld- lister eller mahogny efter Böcklin, Rembrandt,Sinding och Carl Larsson.
' Och på hyllan finnslutom den oundvikliga facklitteraturen och Social Tidskrift, naturligtvis Ryd- berg, Karlfeldt och Selma Lagerlöf -)) seminarist- poesin., säger Hjalmar Söderberg!
- men också möj- ligen Martin Birck sjalf, troligen till sin egen för- undran att ha kommit bland bättre folk, och vidare Nietzsche eller Weininger och Strindberg.
På sista tiden få nog Hackel och Eucken söka sämjas där så godt de kunna, kanske skilda åt genom den neutra- liserande James ' ~eligionspsykologi.
Af uppbyggelse- litteratur finnes kanske bara Harnack, Vikner och Beskow.
Den sortens ungdom.
ar nämligen inte skuggrädd; den vet, att som Harnack säger, afven inon-i den - andliga varlden * gäller den mekaniska re- geln, att man stöder sig bast på det, som gör mot- stånd, och den vet också, att en tro, som inte för- mår se den moderna kulturen i ansiktet, inte håller af genomsnittstypen finner honom säkerligen .dog- matisk,.
liksom mannen af gamla stammen finner honom för litet ortodox och skönandarna för enkel.
och sjalfklar., För mig ligger hemligheten af hans inflytande egentligen i hans förmåga att ge naturliga och enkla uttryck åt den moderna människans re- ligiösa sjalslif.
I det afseendet äro hans böcker att betrakta som klassisk litteratur.
Att han kunnat detta, beror naturligtvis på att han sjalf genomlefvat hvad han säger eller iakttagit det hos sin omgifning, och sålunda blir hvarje anmälan af hans böcker i viss mån e.n framställning af honom sjalf och hans miljö, sådan jag har helt flyktigt sökt skissera den.
Föreliggande samling korta betraktelser öfver Jesu bergspredikan och Pauli bref till församlingen i Filippi har liksom de föregående båda samlingarna,)) För det dagliga lifvet,.
uppstått ur morgonböner vid Djursholms samskola.
De valda texterna tyda på ett företrädesvis etiskt innehåll, och icke heller i denna samling förnekar sig Beskows stora förmåga att låta kristendomen tala till samvetet.
Denna bok blir därför, som så många andra af Beskow, ett evan- gelium om sjalfbeharskning, d. v. s. om den makt öfver det egna sjalslifvet, som endast Guds närhet kan gifva och som ar det vackraste och ljusaste af allt i denna förunderliga värld.
En liberal stockholmare Elisabet Lönroths » religiösa betraktelser, tillag- nade vår skolungdom,&gt; äro i mångt och mycket samma andas barn som föregående arbete, och un- dertecknad instämmer lifligt i fru Hedda Andersons önskan, att boken måtte bli använd i många skolor.
För min del tror jag, att den också kunde ha goda utsikter att bli använd till enskild uppbyggelselas- ning af ungdom i öfvergångsåldern.
.
För ungdomen ar i våra dagar äfven härvidlag endast det bästa godt nog; den ar lika kritisk som de fullvuxna på form och innehåll, men den har vida.
mindre S
131 D A C N Y i. samhällsfrågor, behöfva vi den också i lifvets grund- läggande element, religion och kärlek.
Både kristen- d o m och poesi.
komma.
kanske att afslöja hittills oanade ' faser, nar v i få tillräckligt med kvinnliga teologer.
och skalder, som våga hvad kvinnor eljest så sällan våga: tvinga sitt eget innersta på läsaren eller åhöraren.
.
.
.
:.
.
LYDIA WAHLSTROM.
.formaga än d e fullvuxna att för sin uppbyggelse tillgodogöra sig sådant, s o m icke står - i kontakt med nutidens förhållanden och uppfattningssätt i andra fragor.
Har finnes denna kontakt i h ö g grad; man märker, att den, som skrifvit dessa betrak- telser, själf a r u n g och lefver med ' vaket intresse i sin egen.
tid.
Själfva det kvinnliga temperament, som ofta framträder, är att beteckna som en fördel för boken.
Liksom vi behöfva mer af kvinnans blick '.
.
.
.
,.
!
.
.
' -.
.
-.
.
.
En ung sjutton.hundratals societ.etsdam.
: ' M a l l a Mo.ntgornery-Silfverstolpes memoarer ....
.
.
.
I morföräldrarnas hem och under hägnet a f den ömmaste och oförståndigaste mormoderliga fostran.
upp- växte den moderlösa.
Malla Montgomerys barndoms- och ungdomsår förflöt0 på det Rudbeckska godset Edsberg, beläget längst in i Edsviken, samnia idylliska vatten, hvari Ulriksdals lustslott speglar sig.
Än i dag är det ärevör- diga uppländska herresätet i slakten Rudbecks ägo, och den i .. samma skick som för hundra Ar sedan bevarade bygg- ningen rymmer en rikedom af konstskatter och dyrbara släktminnen, sidana man endast finner hos gamla adels- familjer, där anor och tradition parats med konstsinne och pietet för det häfdvunna.
För Malla blef begreppet hem identiskt med namnet .Edsberg.
" Edsberg var hennes bästa vän, och detta namn innefattade för henne ett helt, hvaraf hvarje del var kär-.
.
lek, trefnad, lugn och sälll.ietlf.
Men i dessa rörliga tider, då adelsherrskapenas väl- diga resvagnar ej länge fingo stå obegagnade i vagnslidret, hörde ständiga ombyten af vistelseort till det hvardagliga.
F. d. landshöfding Ture Gustaf Rudbeck var ägare till flera egendomar, och mellan dessa ambulerade familjen.
Efter Rudbecks död blef dock Edsberg för änkan det sta- digvarande residenset, omväxlande förstås med vistelser i hufvudstaden: under llsasongenll och täta pilhalsningar pil de många släktegendomark landet rundt.
.
.
Vår lilla Malla var således från sin tidigaste.
barn- dom .ofta.
på farten.
Friherrinnan Rudbecks ekipage - den sex personer rymmande gula (lengelska vagnenu för småresor och för längre färder den stora tunga resvagnen.
med ett rosigt flickansikte tittande ut genom.
vagns- fönstret bredvid den gamla fruns mellan uppstaplade hattaskar och res-schatull var säkert en mycket vanlig syn för de vid landsvägen kring Stockholm med omnejd boende.
När man inte är ute på rutsch, fördes ej nigot stilla lif för det.
.
Edsbergs rymliga salar torde sällan stått tomma.
Den talrika släkten samlades där tidt och fatt, slog sig ned för .veckor, månader, med barn och blomma.
Sådana in- kvarteringar hörde till ordningen för.
dagen och omtalas i familjekrönikorna utan kommentarier som en själffallen sak.
.. II.
,.
.
.
.
.
s I,.
Den minsta, yngsta bland många aldre, var lilla - Malla, allas bortklemade älskling.
.
Den gamla .guvernantens, fru Zelia, elakhet och tyranni.
i enrum,.
som.
' den lilla under tystnad fördrog med den för barn egna martyrlika för- mågan att tåligt lida oförrätter, bildade nog ingen hälio- ' sam motvikt till mormoderns, mostrars och tanters kle- mande.
Efter fru Zelia leddes Mallas uppfostran af en engelsk ' guvernant, yngre, vackrare och lifligare, men icke så litet behagsjuk och svag för.
kurtis; hvad Malla själf berättar om denna person ' och de förtroenden) hvarn~ed hon regalerade sin lilla elev, låter oss tvifla på att hennes lärdomar ur pedagogisk synpunkt varit fullt välbetänkta.
.
.
Hvad de bokliga kunskaperna beträffar stodo dessa i nivå med tidens.
.
" Numa Pompiliusfl af Florian utgör, det förstås af.
sig själft, Mallas första själaspis) Rousseaus » Emile~ älskar hon, och i en samling episoder kallade ~Biblioteque de Campagnen njuter hon smakbitar af den franska litteraturen.
Hon tigger sig till att f2 höra på, när de aldre väninnorna läsa ~ W e r t h e r högt, ~ och därifrån och till M: me Genlis är ej steget långt.
För öfrigt slukade.
hon böcker utan urval, och ni stället att däri finna den näring hon behöft för sin reflexion, förbryllade de Mallas idéer och uppskrufvade blott hennes kansla.11 Ack, denna känsla!
Till öfvermatt .hade en alltför gifmild försyn begafvat henne därmed, och ingen förståndig uppfostran ledde det unga sinnet i de riitta Fårorna.
Re- dan vid 7 - 8 års ålder väcktes hos1 henne " den första kärlekens aningar, och ett par år därefter, då hon Ater sammanträffar med B föremalet B, visste Malla redan [Inam- net på denna böjelse, men den doldes som en helgedom.~ Då andra flickor ännu leka med dockor,.
spekulerar Malla, öfver kärlekens väsen.
I M: me Genlis uppfostringsbok ~~Adele och Théodore~ hade hon läst, (latt kärlek vore egentligen inbillningens foster och sysslolösas tidsfördrif, att en rik- tigt bra flicka med ett rent hjarta och ett svalt hufvud al- drig skulle öfverlämna sig At denna känsla.
En sådan bra flicka ville Malla vara., - Fiifäng föresats!
H.ur hindra ett lättantändligt hjärta,.
.
ett fadernearf lika väl som: genealogien 6fver slakten Montgo- mery, fran att brinna, när bränsle, .aldrig fattades!
Edsberg var ett Sannskyldigt tillhåll för unga karlar.
Kavaljerer svärmade in och ut genom dess dörrar året om.
De lekte och sk2mtade den lilla flickan och uppmuntrade .hennes behagsjuka, till .dess rollerna ombyttes och hon lekte och skämtade med dem.
Och ro1~förandri.n- gen .korn tidigt.
Som 14-15-aring har hon redan kom- mit underfund med, nar lynnet hos någon af adoratörerna asom en barometer stiger och faller efter hennes honom visade mer eller mindre vänlighet, men langt ifrån att hålla honom rakning därför ansåg Malla honom som en riktig leksak.^ - Hon erkänner.
ocksi, att hon " tyvärr var sil kokett, att fastan hon inte ville gynna de ungaka- valjererna, var hon ändå angelägen att inte vara de unga mannen likgiltig.
({Och hvad sägs om den maxim, som vår 16-liriga backfisch, under intrycket af, nAgon hjarte- besvikelse, föresatt sig att efterlefva?
, Man skall med " det ena intrycket bortjaga det andra, med en ny böjelse utpliha den farra.,, Si l ' amour porte des ai ' les N ' est-ce pas pour voltiger?
D är Mallas - ur Figaros.
bröllop hämtade.
devis.
Med allt detta har hon en känsla af att nagot ar på tok.
" Hon ar rädd för sig sjalf - för sin brinnande ' liflighet -- .och det omätliga djup af förmåga till sällhet och olycka, som hon kände .inom sig.
- En af de manliga vännerna, som var fysionornist,.fann henne ha likhet både med den olyck- liga Malin Ru.denschiöld.
och med mamsell Stenberg, en aktris kand för sin stora talang och sin omoraliska lefnad (!
), - En dubbellikhet hon tror vara ödesdiger.
Den brådmogenhet i kanslovag, hvarpå dessa utdrag ur memoarerna lämna vittnesbörd, fick rik.
näring genom en uppfostran, som i vara ögon förefaller atskilligt bak- vänd.
I en ålder, då var tids flickor ännu sitta pil skol- bänken, fördes Malla af sin snälla men ytterligt svaga och oförståndiga mormor pa baler och assembléer bland stora.
När familjen om vintern vistades i Stockholm, var Malla.
' allt från sitt 1 4: de år på.
Vauxhalls-balerna, p&amp; börspick-.
nickerna, på teaterFöreställningarna, ' på hofpresentatio- nerna, var klädd och behandlades som en stor dam.
På Edsberg.
spelar hon hufvudrollerna i de sällskapsspektakel, ' hvarmed alla helger, alla födelse- och namnsdagsfirningar illustrerades, fick applåder och eloger.
(11 dansen nedföll hennes långa tjocka har och fick ett öfverflödigt beröm. "
Undra på om den unga damens hufvrid blef förvridet!
* Historien talar om åren efter Gustaf III mord som en tid af " silence mornell, men af denna tryckta sinnes- stämning märkes ej mycket i friherrinnan Rudbecks um- gangeskrets.
- Och ändå raknades däribland representanter för Sveriges högsta aristokrati, personer, ' som stodo hofvet nära och som sjalfva måste varit medspelande eller hvars anhöriga varit det i dagens politiska händelser) hvari kunga- mord, tronomstörtningar, statshvälfningar och dylika par- force-nummer ingingo i programmet.
Det ar väl möjligt, att de unga man, som figurera i Mallas memoarer, hade någon bisyssla, nigot arbete bred- vid det som synes ha varit deras hufvuduppgift: nöjet.
Det ar möjligt, men af tidsteckningarna framgår det inte.
Att svärma .och kurtisera, spela sällskapsspektakel och skrifva b o ~ ~ rimés, ts dansa och uppvakta de unga damerna matte för tidehvarfvets jeunesse dorée ha utgjort lifvets innehall.
Om de varit bundna af någon slags allmän tjänst, tog denna ej större tid i ansprak an att de .hunn0 med att tillbringa dagar, ja hela veckan hos sina bekanta p2 landet eller att förnöta många af såväl för- middagens som eftermiddagens timmar på visiter.
På Edsberg var det, som sagdt, ett ständigt kommande och farande af ungherrar.
Den dryga milen däremellan och .hufv.udstaden ' lade ej något hinder i vägen för besöken.
Hade man ej egen vagn eller hast till sitt förfogande, åkte man snålskjuts på kuskbocken till någon ankenids ekipage eller begagnade apostlahästarna.
Inte brydde man sig om lands- vägsdamm eller bottenlöst väglag) hvarken brännande sol eller alnshöga drifvor för att f3 ta sig en svang eller göra furore i nfigon roll på uEdsbergs-teaternil med Malla Mont- gomery och hennes halfsystrar, kusiner och väninnor som moitiéer. '
Bland alla dessa grefvar, baroner och adliga yng- lingar, dessa gardeslöjtnanter, dragonofficerare, kammar- herrar och unga kanslister hade Malla bara att välja i flocken.
Det hvirflar om öronen på en af adliga namn,.
hvilkas bärare för längre eller kortare tid ägnat vår fröken sin hyllning och för hvilka hon sjalf turvis hyst en ((tendre passion .. " Det ar Wrangel och Mörner, Sölfverarm och Manderström, Skjöldebrand och Lilliehöök, Adlersparre, Lagerbjelke, Silfverstolpe och De la Gardie, hela adels- kalendern passerar revy.
Någon gång ar listan uppblandad med ett och annat ur bördsynpunkt mindre klingande namn, men desto mer ur intelligensens och de medbor- gerliga förtjänsternas: diplomaten Rrelin, teaterdirektören, och Helvig, blifvande generalfalttygmästaren samt blifvande man till Amalia von Imhoff; för att nu inte tala om den unge skalden Choreus, nyss utnämnd till predikant och religionslärare p3 Karlberg, hvilken stapplade på målet och höll pil att komma af sig ' midt i predikan, då fröken Montgomery helt oväntadt sedan gudstjänsten börjat gör sin entré.
i Karlbergs slottskapell.
För att ha så manga chancer på äktenskapsmarknaden som dem Malla kunde skryta med, fick man ej lefva i kloster.
Oss förefaller det tvärtom som om den sallskaps- krets hon tillhörde befunnit sig i en ständig karneval.
Harskade verkligen nagon " silence mornei4, öfverröstades den skickligt af en forcerad munterhet och torde inskränkts till hertig Karls och Reuterholms frimurarséancer eller, efter Gustaf Adolfs myndigblifvande, till den trängre hofkret- sen.
Gäspade man dar, tog man skadan igen pil annat hall genom att skratta sa mycket högljuddare och svänga om s i mycket ystrare.
Öfverflödsförordningarna och inskränkningarna af de goda medborgarnes frihet att klä sig, äta och dricka som dem för godt syntes, inverkade, efter hvad det tyckes, ej fördystrande på sinnesstämningen.
Voro frumtimren för- bjudna lyx och öfverdrifven grannlat ' i toalettväg och. '
133 D A C N Y I att visa sig på baler i annat än svart, grått och hvitt, iinderlättade ju detta för mången möjligheten att få " vara med.
((Hvitt ar ingen llcouleiir tristeld för de dansanta damerna, hvitt brukades ocksi mest och tygerna vor0 net- telduk och linon.
({Med en sådan Itlänning och ett litet simpelt sidenband till skarp var man val kladd på de grannaste baler.
l1 Men liksom Napoleons maktspråk ej förmådde nagot, då det gällde Joséphines sömmerskerakningar, fingo en Reuterholm och en Gustaf IV Adolf stryka flagg inför allhärskaren modet.
Trots lagar och förordningar var Stockholnisdamernas beprisade enkelhet ej att taga efter ordet.
Hii-frisörskan manisell Carlbohni förde enväldigt modets spira och hvad betydde kungsord bredvid hennes?
llHon bodde i en af de smalaste granderna, nära Stor- torgetu, beskrifver Malla, " venie elaka trappor upp, som vor0 nästan utnötta af vandringar till och från denna få- fängans vallfartsort, liksom de besökta helgonkapellen visa spår af andäktiga pilgrimers besök.
Uti hennes mörka, fula ruin funnos om hvarandra liggande på bord, stolar och sängar, flor, atlas, mat, band, blomnior, snus, panascher, hattar, pomada, löshår etc. I detta näste sökte då Stock- holmsvärlden sin elegans.11 De funno den ocksi.
Det var- tack vare niamsell ' Carlbohm Malla, som först upptradt något A la landtlolla, förvandlades till en elegant ung dani, klädd efter senaste modet.
Soiii en af hennes llcréationsll namnes Ilen liten engelsk svart kastorhatt, fin och lätt, öfverdragen nied ett mörkblått silkesnät, som gaf den en gredelin skiftning.
Denna arrangerade nr11 Carlbohm med gula band och kordonger, så att den blef en riktig favorit och nyttjades garna, ej till stor paryr, inen då nian ville vara ratt gentil.
Med en gul panasch var den särdeles vacker.ll På tal om ~lpanascherll (närmast a t t likna vid fjäder- buskarna på likvagnar) måste öfverflödsförordningen iiiskrän- kas till dessa hufvudprydnaders förmån, lleniedan niodet t öfver sådant befallde. "
l1 Håret brukades slatt - u~~pkanimad en liten dyna eller toque, hopknutet på hjässan och sedan flatadt i tvA delaraåt sidorna, och däruppe sattes två höga panasclier.~i Med anledning af drottningens kyrktagning gafs åtskilliga festligheter, som MaIla bevistade.
Men o ve!
de panascher hennes morinor gifvit henne för att bara vid ' högtidligheten motsvarade hvarken i fraga om längd eller kvalitet modets fordringar.
Malla suckade, men hvad var att göra, med svidande hjärta måste hon nöja sig med de otillfredsställande panascherna.
DA hppenbarar sig en släkting som en räddande angel; ser Mallas bry- deri, rusar ut, återkommer med liett par de allra vackraste långa snöhvita panas.cher, son1 han skänkte henne, och hon blef en af de bast kladda på denna granna bal-pari, dar Mall ' a hade ratt roligt.11 På en annan bal hos presidenten grefve Gyllenborg gjorde hon ifven fiirore filed sin smakfulla toalett.
som det var Iiofsorg fick intet brokigt brukas.
På hufvudet hade Malla en guirland i diademform af stålpärlor, uppträdda på ståltråd som blad, det var särdeles vackert!
Den krithvita linonklanningen öfver hvitt atlas var garnerad med breda hvita atlasband, broderade med stiilpärlor som, ' ' gick på snedden tipp till lifvet och öfver ryggen och bröstet, hopfäst på högra axeln med en stilagraff och om lifvef: ett dylikt skarp med stilspänne.
- Det rika.
bruna håret i flator och lockar upplystes af stalet, och sällan hade Malla varit s i nöjd med sin utstyrse1.l - Dagen därpå fick hon höra, Ilatt fröken .Montgomery varit bäst kladd p i hela balen och att hon varit så bra växt1 (.
-- Det smickrade hennes fåfänga, erkänner hon, och säkert var modeharskarinnan, mamsell Carlbohm, ej mindre tillfredsställd.
Men Ilenkel heten (1, hvart hade den tagit vägen?
Små kulturbilder som de har ur Mallas memoarer anförda, afven on1 de ej afhandla riksviktigare frågor än en ung flickas baltoalett, läsas alltid med nöje.
De ge lif och färg åt de iiågot enformiga och langtrådiga personalnot iserna.
De historiska smakbitarna, inniängda i tidsskildriiigarna verka, soni naturligt är, ännu nöjsammare: Föreliggande niemoarverk har en rikedom på siidana, ty deras tecknarinna rörde sig ju så att saga på en historisk scen och har därför ett intressant material att komma med.
Hon dansade på hofvet, var med i hertigens och hertiginnans af Södermanland intimare cirkel, hörde skotten anda till Edsberg, soni förkunnade Gustaf IV Adolfs till- träde till regeringen, och förenade sina valönskningar till de mingas, soni nedkalladc Guds välsignelse öfver konung och fädernesland, den unge konung, som - äcinu var ett förerniil för folkets .. kärlek och förhoppningar.
Förmal7 ningscoiiren vid Gustaf Adolfs och den badensiska prin- sessans förenirig bevistade hon också, llkladd i hvita galadrakteii med en törnrosl&lt;rans p i sitt tjocka opudrade hår1 (, liksoin hofbaler, assembléer, galaspektakel, illumina- tioner, alla de fester, som ägde runi de höga herrskaperha till ara.
De porträtt, hon i. minnets kamera uppfångat och bevarat af detta så sorgligt ryktbara kungapar, äro också särdeles karakteristiska och lefvande.
, Ett " historiskt ögonblick ", i Mallas lif, ej mindre minnesvardt an dem, dA hon solade sig i majestäternas åsyn, var besöket nied Georg Adlersparre - hennes ideal sedan riksdagen 1800!
- i Sergels ateljé.
Hon fann den berömda gruppen IlAmor och Psyche " obeskrifligt skön och gaf högt sin ungdomliga ' förtjusning tillkänna, På hemvägen fördes Malla och hennes sällskap genom Bangranden, för att de skulle fa se det hus, dar fru Lem.- gren då bodde; Malla ville se uppåt fönsterna men höll på att falla i halkan.
, Adlersparre fattade hen !es arm; iiå ' hon tackade, hviskade han galant: ' &lt;Jag ville garna alltid vara frökens stöd!
- Georg Adlersparre, stödjande Malla Silfverstolpe i sina armar utanför Anna Maria Lennk grens- fijnster!
Tablå!
* ' Med författarinnans tjugoförsta år slutar första delen af memoarerna, hvari hennes llBarndomsminnenll, hennes ~~Adolesce~ice~~, heniies llUngdoms glädje och sorger1 (erhållit en rymlig plats.
Va1 har denna tidigt lifserfarna un,ga dani ofta under de gångna Aren haft tillfälle att med vemod erinra sig " le temps jadisll, men torde icke desto mindre ' redan börjat skymta ul ' avenir f l, det fran~tidsperspeki tiv, som uttryckes i en till Mallas ara af en af de många.
134 D A G N Y, .- adoratörerna författad sing, bevarad, icke bland egna i~n~domstroféer, utan flinneii i en atinan depdt af gamla papper.
I detta poeni, hvars författare ar ett blifvande statsråd akademist ni.
m.
*, heter det blaiid annat:.
" Nå val!
det till niitt .öra huiitiit Det fröken Malla ocksli fiiiinit,.
.Att hon en giiig bör sytias blid. '
Och icke Iaiigre med förakt Se Adams söner iiti flockar Med svarta eller blåa rockar Soni all siii vördnad henne bragt.
s - i - - - - - b - Cupido denna köld blott med ett löje ser Och svar inom sig sjalf, att hon skall alska fler, Att karleksgudeii allt förmar De11 som det icke trott, en gårig det röna Få;.
Det ödet ar bestamdt för alla Och ändå trotsas det af frökeii Malla.
, Vidare heter det: Först lär han med en Sköld i hand Satt edert hjärta uti brand, --- Uti eii Stolpe, som .man säger Han sig förvandlat seda~i Iiitt, Och för att göra det komplett Han utaf Silfver värdet äger.
- - - Hur förvandlingen försiggick och den lilla hjärte- knipande Malla Montgomery blef en sedesam fru, hvars namn såsom sådan, sammansatt af de båda sistnämnda stafyelserna, skulle blifva nara lieradt nied de största inom vår litteratur, däroni torde- kommande menioardelar, som - vi hoppas snart skola följa på denna första, ha mycket intressant att förtälja.
11Nar begreppen klarnau.
Med a,iiledning af notisen on1 att frii Frigga Carlbergs röstrattspjes ined ofvaiistående titel, som för närvarande ar iiiider inöfning i Falun, sk~iile ha iindergått lien mindre retiischeringll bedja vi få iipp- lysa, att ratta förhållandet är att med författarinnans tillå- telse ett par nya scener blifvit inlagda i pjeseii.
Barnens dags förening.
Den 5 deniles konstituerades llBariiens dags förening11 ' i Stockholni.
I styrelsen inval- des professor F., von Scheele, fattigvårdsinspelztöreii A. Liiidbloni, grefviniian M. Taube, fruarna Hulda Cervin och Gulli Roosval, direktörerna Fr. Zethr~rus, Hugo Le- vin och.
Magnus Liljewalcli, redaktör Beyron Carlsson, Iöjtiianterna E. Killander och Adolf Hamilton smit hr John Alniqvist.
Föreningen räknar för närvarande oni- kring 300 niedleii~mar.
I Föreningsmeddelanden.
Kristianstads F. K.
P.
R.
Lördagen den 6: te riiars hade anodnats en s. k.
~~Skåneaftoii~, hvarvid fru A n m Söderström från Malmö höll ett intressant och belysande föredrag om Skåne, dess natur och folk.
Därefter före- drog doktorinnan Anna Theorin sången llTill Skåiiell, och efter supén berättade fru Söderström skånska bygdeniåls- historier.
Det angenäma samkvämet var besökt af ett fem- tiotal damer.
Den 25 Mars har föreningen anordiiat en offentlig före- läsning af d: r Lydia Wahlström, i början af april halles det ordinarie v2rsaniinanträdet, och den 25 april talar di- rektör Yngve Melander öfver aninet 1lMatinen och kvinnatill- Gefle F. K.
P.
R: s andra kurs i sainhallslära tog sin början måndagen den 8: de mars, då fröken Mathildn Stael v. Holstein höll en syniierlig~n intressan t och sakrik föreläsning on1 ~lKviniioriia och årets grundlagsändriiigarll.
Ofriga föreläsare i kursen blifva: skriftställaren E.
H. Thörrtberg - vår utvandringsfråga och dess Iösningll.
Pastor O., Hedberg - 11Någi.a synpiinkter i den modärna arbetarerörelsenll.
D: $ M. Sterner - " Social upplysning och sociala ' utvecklingsteilde~~serll.
D: r O. Tidstvöm - ~ ~ H v a och d hur bör man, Iasa ?ll.
Med.
D: r R. v. Post - -- 11 Egnahemsfrågan 11.
Redaktör K.
M. Lindh -- II Från Mrs Edward Gulick, Secretary Lo the Quinq~ieniiial årets riksdagll.
Ännu en föreläsning kommer att hållas i Convention, 25 Victoria Street, Westmiiister, London S. W., st. f. 11Deii modarna fredsrörelsenil, son1 Fru E. Broome lämnar upplysningar angående Internationella rösträttsalli- af sjukdom blifvit förhindrad Iiålla.
ansens möte den 26 april -- l maj i London.
Den nya kursen onifattas med lifligaste intresse af kviniiorna och raknar c: a 200 fast anslutna deltagare.
Göteborgs F .. K.
P.
R: s samhällskurs.
Sista veckans Seriekort för hela kursen kostar två kr.
och en kr.
för föreläsningar ha hållits af d: r Lydia Walilström, som mindre bemedlade samt för skolflickor.
föreläst öfver llSvensk kvinna ihför svensk lagN samt Malmö F. K.
P.
R: s första sanimantrade för året hölls " Kvinnans ' politiska och korninunala ställning. "
Den vid båda föreläsningarna fulltaliga publiken applåderade lifligt.
torsdagen den 25 februari.
Inför en talrik och intresserad publik lämnade d: r Efter det sista föredragets slut frambar föreningens ord- förande, Au Frigga Carlberg, föreningens tack till d: r Sofia Holrngren en lifl ig och medryckande skildring af cen- tralstyrelsernötet i Örebro.
Därefter redogjorde ordf., d: r Wahlström.
Mnlin Wester-Hallberg, för Skåneförbundets årsmöte i Hel- Fru Augusta Tonning från Ronneby började den 15: de singborg samt läiiinade en redogörelse för den af förbun- mars en föredragsturné för att sprida upplysning 0111 det förmedlade föreläsningsverksamheten under året.
Ordf. kvinnornas röstrattssträfvande och o111 möjligt bilda.
en del erinrade slutligen med några kraftiga ord oni bet~delsen nya rösträttsföreningar, genoiii Gästrikland och Hälsing- för kvinnorna af riksdagsbeslutet d.
10 februari, hvarige- land, på uppdrag af llGefleborgsförbundetll.
Turnén om- noni kvinnan dels erhållit valbarhet till de flesta koniniu- fattar följande platser: Skutskär, Boriili~~s, Saiidviken, Stor- nala förtroendeposter och dels vunnit tillträde till vissa vi k (Norrsundet), Ockel bo, Kilafors, Bergvik, Ljusne, Boll- förut stängda befattningar i statens tjänst.
näs, Ljusdal, Färila, Hybo, Hudi ksvall, Iggesund.
och Till pressomb~~d för Malmö F. K.
P.
R. utsåg mötet Torsåker.
fru Eva Hanzin.
Efter förhandlingarnas slut vidtog ett angenämt sam- ", .Grefve Axel Lagerbjelke, statsråd, skriftställare.
En af kväm, med blomstersmyckade tébard, vacker musik gcS lifliga privata diskussioner.
- .. .de 18..
Röstrattslitteratur: BegEr prof på våra nyheter för vn ' ren och sommaren till klädtzirrgnr och blu- sar: Ottoman Liberty Cotele CrCpe de Chine Louisine Tafletas Mousse- Line, 120 cm.
bredt, frdn 95; ö metern, i, svart: Iivitt, eLfärgadt och kulört, äfvensoni broderade blusar och kladningar i batist, ylle, lrïrft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersorirr, porto- och trrllfritt till bostaden.
Schweizer 8r Ca., Luzern S 6 (Schweiz) Sidentygs-Export - Kungl.
Hoflev.
~ ' r a ~ och o r svar. '
Hvar kan man prenumerera på ' Dagny?
I landets alla postanstalter och ' boklådor kan man beställa hiirii niånga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera å dessa st3llen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall nian alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklador?
Dagiiys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för ' / I, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
H vilka villkor erhålla prenumerantsamlare i3 Dagny?
Den, soiii samlar minst 5 preniiineranter, erhåller eii pro- vision af kr.
' l: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20, öre för hvarje kvartalspreniimerant.
Huru skall man förfara för denna pro ' visions er- hållande?
Sedan- man samlat minst 5 preniimeranter, gar maii tillväga på ett af följande sätt:.
iiisändandet- af prenunierationsafgiIten 1) Äntingen: med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur niånga som helst, men alltid mit~st 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, soni under samlarens adress i ett ocli samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har då att oiiibesörja utdelningen till de samlade preniiiiie- ranterila.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (e j annor- städes) för de samlade preiiuineranterna, detta iiiider hvars och ens adress, begär kvitto å sanitliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sänder samlaren den stadgade provisionen.
eno om ' ' ' Hvar.
och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
.I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt Iios Dag- nys koiiimissioiiarer i landsorteii.
Pris 10 öre pr iilimmer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
PLA TSSÖKANDE.
(Platssökonde få sina annonser itzjörda i Dagny för lmifva priset eller 7115 öre pr tnm.)
Exam.
massös och sjukgymnast ~juksköterska nied basta bet] L och-rekom.
önskar snarast plal Vidare genoni Orebro läns Sju sköterskebyra, Drottninggatan 1 Tel. 80.
-.
.
Skrifter utgvnn af Centrnlstyrrlsct~ i Lnndsförenitzgen för kvintzons politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelseii i Rösträttsfrigan 1905-1906 .. ............................. -: 50,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor äga koiriinii- nal rösträtt?
(pr ' 1,000 ex.) .................................... 6: -, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kviii- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande Svensk rätt ..................................................................... -: 50, IV, Anna B. Wicksell: O111 kommunal rösträtt för gifta .kvirinor ............................................................... -: 10 Ann Margret Holnim-en: Strödda intrvck från deii Internatio- iella kvin~oröstrattskoi~~resse~ i köpen hamn .. ^.
..... ...
-: 10 Föret~ingens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fbgblnd: N: o 1, Natanael Beskowv: Till frågan om hvinnanc politiska röst- rätt ..................................................................... -: 05 n 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilnia Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnans - politiska rösträtt oberättigadt?
................................. -: 10, 4, Lydja Wahlström: Principerna för kvi !inans .rösträtt ...... --: 10 n 5, Anna Whitlock: Hiir bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
...............
. !.
......
.:.
.... - .., -: 05 6, Lydia Wahlströni: Lärdomar af den hi~inliga rösträtts-.
.
.
rörelsen ............................................................... -: 10,, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågaii ... -: 15, 8, Lydia Wahlströni: Högerkvinnorna ' och clen niivarande.
sitiiatioiieii .......................................................... -: 05 Minneslista ...................................................................... -: 05 Georg Stjernstedt: Den sveiiska kviiiiians rättsliga ställniiig ...
.
.
.
.
.
(-: 75).
-: 60 Giistaf A. Aldén: Svenska kviniians konhhiala rättigheter ocli skyldigheter ......................................................... -: 10 Lydia.
Wahlströni: Den svenska kvinnorörelsen ....................., -: 4.5 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Klenian: Kvinnans inedborgasratt ..
.:.
............................ -: 25 Karl M.
Lind: I&lt;vinnornas rösträttskraf .............
. ':.
..............
.:.
_..
- Ofvanstående flygblad och broschyrer kuntiz rekvireras från F. I&lt;.
P.
R: s i Stockholm expedition Lästmakaregatan 6, Stockholn~, soin Iiålles öppen Iivarje dag kl. 3-5 e. ni.
samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. ni.
Vid rekvisition af minst 100. ex. af flygbhdeii n: ris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt.
U n g elementarbildad flicka af god familj som genomgått Kin- dergartenseminariiini, erhållit både sång och iii~isikiiriclervisiii~lg önskar plats, helst Iios svensk familj- i England, eller inedfölja på utrikes resa; ar villig hjälpa till med alla inom ett !lem förekommande göro- mål.
Lön önskvärd.
Svar till A.
H., V.illa Stornibacken, Långedrag, Gö- teborg.
hem pA landet söker en ung 1 alla bildad flicka.
plats som hjiilp med iiloin ett helii förekommaiide göromil.
Kunnig i sömnad.
Svar till srnå nålat id skall, under adr.
S. Gurnzlii Annotisbyrii, Stockholm, F, v. b.
D a m, med vana vid Iiögiäsning ocli med god handstil önskar ett par timinars sysselsättning hvarje e. ni.
hos äldre, sjuklig eller blind person.
Svar till 115-70 Alliii.
tidningskont.
Giist.
Ad.
torg: pfi get H errstorp, natiirsköii t belä- vid sjö, 15 min.
vag från Ronneby, emottagas 2: ne träd- gårdselever.
Kursen, 1 maj - l nov., består i praktisk trädgårdsskötsel samt inkiggiiing af grönsaker m. m.
Pris 50 kr.
i måii., deladt ruin.
Vi- dare genom brefskrifning med Fru Augusta Tonning.
.
qodeosthska nabb maskinskrifverska och Slöjd- och Hushållsskolan stenograf, kunnig i svensk, tysk Hudiksvall.
ocli engelsk korresp., önskar ge- nast anställning.
2 års praktik a Hiisiiioderskurs.
Skolkökslärariiine- större fabrikskontor.
Svar afvaktas kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Vaxtfargningskurs.
till ~~Stenografll, Gäfle, p. r. s ' P m ' i n e r a d sjuksköterska, vi vid husli~a göromal, önsk i~lats för lan~r % tia.
Svar ' till önsl&lt;ar aiistallniiig.
deliilders ", - svenska Telegraniby- Svar till " H. "
Ulricehanins råns Annonsafdelning, Göteborg.
Tidning.
KARLSKOGA PRAKTISKA SKOLA FOR KVINNOR, laroanstalt, börjar sin 17 lärokurs den 15 maj 1909.
Äm-
Hälsingborg.
.
Till aiisökniiig ledig kiingöres har- med en ordinarie Iarariniiebestall- ning med niidervisningsskyldighet, äfven på högre stadiet, i tyska, ina- tematik och natiirkuiiskap.
Tjaiisten tillträdes.
vid nästa läsårs början, Yotiipetens: Högre Lärarinnesemi- nariiim eller däremot svarande ut- bildning.
Lön 1500 kr: jämte pen- sionsbidrag.
Ansökningar torde före den 3C mars tillställas ~ o k t o i - KNUT WINTZELL, läroverkets rektor.
.. LEDIGA PL A TSER.
-.
I VASTERAS.
Plats som lärarinna, hiifvudsakli- gast i sveiiska språket,Vid Västeras högre Elementarläroverk för flickor ar ledig att tillträda den 1 juli.
Begynnelselön: 1,500 kr.
; dess- iitom.
bidrag ' till; pensionsafgiften.
Ansökan ' insandes till Rektor Th. af.
.
V i d Nyköpin ' s Elementarla- före " deii 1 april.
Billbergh.
.
.. ...... roverk fiir ffickor blifva höst- Skolstvrelsen.
terminen 1909 tvenne lärarinnebe-.
- ..... .. ... TA lärarinneplatser bli.
vid fattning&amp; lediga, den .ena med Lin- nästa läsårs början kdiga vid dervisnihgsskyldighet i hfstoria, geo- grafi och svenska, hufvudsakligen Simrishamns Samskola.
.
Undervisningsämnen: kristen- på högre stadiet samt sven$ka och dom, svenska, tyska, geografi och historia på mellanstadiet.
Amnena kunna kombineras på annat satt.
historia ...
Lön 1,300 A l; 400 kr.
- beroende Kompetens: Högre lararinnesemi- narium eller motsvarande.
Läkare- på kompetens.
Kompetens: helst högre lärarin- bet g. Begynnelselön 1,450 kronor.
~ i d; a till ~ pensionsafgift.
- iieseminari~im.
- Ansökningar, ställda till lärover- Ansökningshandlingar åtföljda af Iakarebetyg insändas före den 25 kets styrelse, insändas före den 21 mars.
mars till Föreståtzdatinnan.
Nyköping den 26 febr.
1909.
- Styrelsen.
.
.
.
.
n, -.
.
.
.
.
.
LhRARINNESEMINARIET ' Obs!
Till behandling och lakning af liggsår bör Saluhrit1 användas utspadt med minst två delar vatten.
Undvik at4 behandla liggsår med sådana efterapningar, som iiro rr pp- blandade med gifter!
Folkskolans Barn tidning veckor under dret.
Basta och Iiimpligaste läsning för barn af alla sam h d / skIasser.
Prenumerera d närmaste postkontor.
Pris för helt dr Kronor 7: 65, halfl år 90 are.
r Ett kaffes arom ar till stor del beroende p8 konstruktionen.
af de niasltiner, p2 Iivllka det ar rostadt.
Ju bättre maskiner man använder vid rostningen, desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohälsosamma arirnen aflagsnas.
Karlbergs Specialblandning B 1: 50 pr kg.
består af flera adla kaffesorter sammanblandade samt rosuis @ Sill- tidens förnämsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest oiiit~di ' rri !iaffc i marknaden.
Till landsorten niot efterkraf.
M a s t e r - S a r n u e l s g a t a n 10.
K. W. Karlberg Kaffeaffar (hörnet EII af gros, Norrlandsg) et en Detail.
Fredrika-Bremer-Ffirbunded: Dira~ftbrmi~iuggatm 54, En bilda biittre flicka, som önskar ut- sig till sjuksköterska, men saknar medel, frågar härmed, om i Göteborg.
någon välbärgad fru eller fröken Seminariet omfattar 4 +ett-åriga ville låna henne 800 kr.
mot god afdelningar.
För inträde i AFDEL- borgen och ranta.
Tacksamt emot- NINGEN- I fordras kunskaper mot- seende svar till den sista dennes svarande ' dem, - sbp bibringas vid under adr.
(~Framtidll S. Giimelii B-klassig flickskola.
Annonsbyrå Sthlm, f. v. ' b.
Studentskor kunna utan inträ- desexamen vinna inträde i AFDEL- NING III.
Inträdesansökningar torde om möjligt insändas före den 85 in.
stundande maj.
Närmare upplysningar meddelas af Seminariets föreståndarinna, adr.
Sodra Vägen 23.
Prospekt sändes Utbildningskurser m. m. pi begäran .. STYRELSEN.
Muntliga ' och skriftliga Nord.
A.
B.
389 35 ' upplysningar genom 100-tals bitar randigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., akta ' .färg, ljus- eller mörkrandigt, erhalles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
friskande och viilgörande medel.
utgifuen och redigerad af STINA QUINT, utkom- Vid terås ås ~lernea&amp;~ iner 7909 i sin adertonde årgång.
Läroverk for flickor Ett rikt illustreradt nummer huatje uecka: 36 blir höstterminen 1909 plats ledig för lärarinna i matematik och na- turkunnighet (afven halsolara.
: Begynnelselönen 1,500 kr.
Bidrag till pensionsafgiften ..
Ansökan in- sändes före den 1 April .till Rektor Th. af Billbergh.
.
Styrelsen.
vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan ar Salubrin ofta af oskattbart varde till att neutralisera och oskadliggöra osunda och giftiga gaser, till atl förekomma ~ m h e t och liggsår samt såsom ett upp- Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 54- Drottn.inggatan.
orb bundets byrå öppen 11-4.
A11m; teI.
48; Z. Fredrika-Bremer-FQplrbunaBets Sjuksk5tuslcebyrA: Tus * eQo 2.5.
Allm.
tel. 8 % 1 I. Rikstel.
68 98.
Kikstel.
27 62.
_-., - \.
1.
Innehållsf~rteckning.
Dagens unaammeu innebiAllero Bressen och .iattbarbetsfQrbudet.
De finaska valena sch kviiinnor5atriOtBen.
En seger f5r dem kvinnliga rr8strbitteun.
Inbjudara bill deldaglande i PnberrnatiasaneBBa bvInn !iga; .ht- rattsafllansens bjlrde aniite.
GefleborgsfQrbundets årsmöte.
Utlandet.
Nyare religi8s litteratur.
Af Lydia: WahIstc.ö En ung sjuttonhumidratals-societetsdam.
Ur M ~ l l a Monfqo- mey-Silfierstoipes memoarer.
I I.
Af Lotten l ' latllgw ?.
IV &amp; er.
Föreningsmeddelanden.
Prenumeration a Dagny sker å närmaste postanstalt eiier bokhandel.
