# ID: svediakorp-per384
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,439
# sentences: 1,114
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DAG NY T I D N I N G F.OR S V E N S K A K V I N.
N O R O R E L S E N.
UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET A F - FORENINGEN DAGNY ANDRA ARGANGEN F. ENGLUNDS BOKTRYCKERI - STOCKHOLM 1909
BIOGRAFIER.
.
MINNESTECKNINGAR.
Sid.
Hvad vi vunno d&amp; 10 febr.
1909 ....... 78 NEKROLOGER.
Konstitutionsutskottet och kvinnornas rösträttsfraga .................................... 42 Sid Agrell.
Alfhild Af E K-n ............... 19 Kvinnorna och kommunalreformen.
Af M.
S.
V .. H ..........................; .......... l64 Andersen.
1 1.
.
C Af Maria Holmström 447.
Kvinnornas deltagande i kommunernas 458.
471.
fattigvard och barnavård Af Agda Bjarnhédinsdottir Asmundsson.
Briet Montelius ......................................... 361 Af E.
K-n .................................... 534 Bonnier.
Eva 9 Af Hanna Pauli ..... 49 M~illvadsarbete ....................................... 441 Neutralitet eller partitagande?
.............. 235 Borelius.
Hilma Lunds första kvinnli- ' ga fil.
d.r.
Af Lydia Wahlström ... 520 Pressen och nattarbetsförbudet ............ 125 Pressen och röstrattsmötet i Stockholm 307 Borg.
Elsa.
En kvinnogarning.
Af Fanny Ekenstierna .......................... 101 Principer och konselwenser på samhälls- moralens område Af Clara Wahl- Bremer.
Fredrika.
Af Sigrid Leij ' onhuf- ström ............................................... 489 vud ................................................... 560 Friberg.
Maikki.
Doktor.
Af E.
K-n .. 429 Riksdagsupplösning och kvinnornas röst- rättsfråga ................................; ........ 103 Fryxell.
Eva.
En ' födelsedag.
Af Clara Wahlström .................... ............. ...... 17 samhörighetskänsla ............................... 572 .Fryxell.
Matilda.
Af Agda Montelius 329 Seger och nederlag?
............................ 385 Seminarier p&amp; landsbygden.
Af A.
I i 40 Garret Fawcett.
Milicent Af Ann Mar- gret Holmgren.
f Tersmeden ........ 187 Svenska folkskollararekAren och en prak- tisk folkundervisning.
Af Alma Wik ' 26 Gernandt Claine.
Jane Af.
A.
L-n .... 477.
Vid halfarsskiftet ................................... 305 Hierta Retzius.
Anna.
Af Eva Up- mark ................................................ 226 .Vid årsskiitet ........................................ 4 Hjelmerus.
Gustafva $ Af E K-n 458 Vhr röstrattsfraga inför riksdagen ....... 200 Holmgren.
Sofia.
Doktor Af Lina Gren 317 Vart mål .............................................. 581 Kempe.
Johanna.
Af Sigrid Leijonhuf- vud ........
. '.
........................................ 185 Key.
Ellen.
Af Ellen Wester ................ 541 Kvinnliga yrkesidkare i Göteborg Af Allmän rösträtt .................................... 67 Maria Holmström.
I Elisabeth Bastholm ...................... 245 Den kvinnliga röstrattsrörelsens största.
- seger .............................................. 11 6 II Fru Anna Berg.
f.
Blomgren .... 269 III Svea Brunius ............................ 284 Den 150: de röstrattsföreningen ......... 457 IV Elisabeth Wam-Bugge ............. 293 Det första allmänna svenska kvinnoröst- rattsmötet .......................................... 272 V Augusta Jonasson ...................... 310 Hvarför ha de re1igiösf.intresserade h i n - Några år med Sophie Leijonhufvud-Ad- norna hittills sa litet.
slutit sig till lersparre.
Af Mathilda Silow ........... 561 röstrattsrörelsen och hvad vore önsk- Palmquist.
Helena $ Af A.
K-e ........ 149 li t?
Af Karolina Sjalander .......... 212 Quint.
Stina Af E.
K-n .................. 161 jag är med i den borgerliga Rossander.
Alida f..
Af H M ........... 519 röstrattsrörelsen.
Af Ester Brisman 282 Rylander.
Anna .f Af Alma Wik ....... 209 Inbjudan till deltagande i Internationel- Sell.
von.
Sophie Charlotte.
En tysk la kvinnliga röstrattsalliansens fjär- Sverigekannare.
Af E .. K-n ......... 345 de möte ........................................ 128 Sjöcrona.
C A.
Af A.
K ................. 417 Spencer Musse Mrs.
.Af Candida ....... 410 Kvinnornas första allmänna rösträtts- mÖ ?e i Stockholm den 18 och 19 Stone.
Lucy k n.
pioniär.
Af C von juni ................................................. 295 Koch ................................................ 65 " Kvinnornas rösträtt Var viktigaste och Sunden.
Ebba.
f.
Gregersson Af M.
mest aktuella fraga på det konsti- Rbg ................................................. 446 558 tutionella ornrAdet.))
Whitlock.
Anna.
Af Signe Bergman ..... 1 Landsföreningens deputation hos konung- en .................................................... 27 I..
K.
P.
R: s flygblad ....................... 444 LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- Nar en F.
K.
P.
R.
bildas.
Af Jenny LAR.
KOMMUNALA ANGELAGENHE- Velander ...................... .... ............ 480 TER.
SKOL- OCH UNDERVISNINGS- Röstrattsföreningarnes Arsberattelser ....... 157 Röstrattsföreningns Centralstyrelsemöte FRAGOR.
i Örebro.
Jenny Velander 14 Allmänhetens ökade kraf A skolan i Röstrattsmötet i Stockholm ..................... 281 vAra dagar.
Af Tyra kullgren ....... 80 Tvanne tal för den kvinnliga rösträtten 60 Allmänhetens ökade kraf p i skolan i Ur röstrattsdebatten den 10 februpri .... 83 vira dagar ...................................... 116 Delilarationsplikt och rösträtt.
Af M.
.............. S.
v.
H ............................. 79 ARETS V ALRÖRELSE.
Efterdyningar ........................................ 39 Fri medborgarinna - bättre fostrarinna Förstakammarvalen.
.Af M.
S .. v H ..... 430.
Af A S-m .................................... 530 * Förstakammarvalen i Stockholm ............ 409 Gift kvinna och de kommunala rattig- Stadsfullmaktigevalen i Stockholm ......... 115 heterna ............................. 176 Utgången af de kommunala valen i huf- Hvad göra kvinnorna?
........................ 377 vudctaden ......................................... 144.
.
.
.
.
.
.
. '
.
+.
.
.
.
.
.
.
.... '.
.
.
.
varför.
.
.
.
.
.
........................ ........
.
............... LAGFRAGOR.
Sid.
Ruti kstangningsfragan ............................ 21 Moderskapsf4rsäkring Af M Anholm 52.
68 Moderskapsförsakring.
Af M.
Marcus ... 346 N&amp;ra funderingar med anledning af förslaget tili lag om vissa lärlings- aftal Af M Nordenfelt .................... 139 Några reflektioner med anledning af riksdagens beslut angAende förbud för kvinnligt nattarbete.
Af Sofie Lindstedt .......................................... 201 Aktenskaps rattsverkningar enligt Atskil- liga främmande länders lag .. Af A.
P-n ................................................. 8.
.
.
.
.
SOCIALA FRAGOR.
LUNEFRAGOR Befrielse.
Af Anna Höjer .................... 571 De extra ordinarie skrifbitradena i sta- tens tjänst ....................................... 237 Den hvita slafhandelns bekämpande 479 Den ' kristligt sinnade kvinnan och kvin- norörelsen.
Af Gerda Meyerson ...... 583 Den sociala striden.
Af Emilia Broomé 405 De permanent korslagda armarna Af Jenny ' Velander ............................... 431 - " Drap dem ".
Af M.
Anholm .............. 397 " Drap dem ".
Af Spes .i ...................... 370 Ett svar Af Beatrice Dickson ............ 577) ' Fran grunden uppAt9) Af.
Spes 413 Hvar ar hon?
En efterlysning.
Af Eira Hellberg ........................................ 543 I-Ivar ar hon?
Af Johanne Blauenfeldt 576 Generalpoststyrelsens uttalande om kvin- nor som postmästare ..................... 33 Hur aktas den högre kvinnobildningen i vårt.
land.
Af T.
K .................... 246 Ja eller nej.
Af Emelie Rathou 479 Klasshat och hypien.
Af Hilda Sachs 444 Kvinnan och bankarbetet Af Christina R ..................................................... 455 Kvinnornas löner och befordringsmöj- ligheter i posten.
Af A.
L-n ...... 91 Nya sociala arbetsomraden för kvin~or.
Af Anna Whitlock ..................... .... U01 Några ord om ett kvinnligt arbeisom- råde.
Af A.
G .............................. 001 Postverkets lönereglering ...................... 199 Storstrejken och kvinnorörelsen an en gång ................................................ 467 Till nattarbetsfragan ............................. 237 Tjanarinnefrågan under diskussion ........ 215 ......
.
.
........ ............ '
SOCIALA OCH FILANTROPISKA FO- RETAG.
BESKRIFNINGAR OFVER BYGG- NADER OCH INRATTNINGAR.
RESE- SKILDRINGAR M M.
Andelsrörelsen i Finland.
Hannes och Hedvig Gebhard Af E.
K-n ......... 465 Casa internazionale di Alassio.
Af Ty- ra Kleen ............................................ 461 Centralkök.
Af L ................................. 277 En ' id 11 bland klipporna Af Maria ~ormström ...................................... 234 En ny t ' anarinneskola i Stockholm Af Eira hellberg .................................. 504 Ett hem för öfvergifna mödrar och de- ras barn ........................................ 424.
.
.
.
Sid.
Efter valen i Köpenhamn.
Af S-d PI-n 150 Ellen Ke i Paris.
Af A. L-n ........... 273 En förehningsturné i Ryssland.
Af Zénéide Mirovitch ........................... 103 En hemkoloni ....................................... 190 En ooff iciell berättelse .ftAn Toronto- mötet.
Af Sigrid U-ch .................. 378 En soaré i Student Hostel.
Af A. L-n 582 En seger för den kvinnliga rösträtten 128 En vädjan Jrån de amerikanska kvin- norna till de svenska i röstrattsfrA- gan .................................................. 55 En 10-årsfest.
Af A.
L.
..................... 263: Ett experiment vid ett barnhem i Ame- rika .................................................. 449 Ett hem för skyddslösa, vanvårdade barn i Paris ............................................. 157 Ett kongressminne.
Af Anna Kleman ... 257 Ett möte om hemarbetet.
Af M. An- holm ................................................ 531 Ett kvinnosaksföredrag i Paris.
Af A. L-n ................................................ 542 Ett samtal med eii fransk suffragist ...... 468 Ett 25-krsjubileum ................................. 306 Finsk kvinnoförening ............................ 319 Från Londonkongressen.
Af Anna Kle- man .................................................. 227 Hemarbetet i Schweiz.
Af Naima Sahl- bom .................................................. 453 Hemarbetsförhållanden i Schweiz ........ 341 Internationella kvinnoförbundets femte kongress.
Af Axianne Thorstensson 330, 354 Kampen om nattarbetsförbudet i Norge.
Af Dagny Bang ...................... ....... 395 Kortbref frAn Kanada.
Af, L-g .......... 309 Kortbref frAn Köpenhamn.
Af St. Gra- ve ........................................ 261, 282.
Kvinnliga advokater .............................. 351 ICvinnlig.
fabriksinspektör i Norge.
Af A.
M.
H.
....................................... 573 Kvinnokongressen i Toronto ................. 260 .Kvinnornas utställning i London ........ 248 Kvinnoröstratten på .Nya Zeeland ....... 490 La Francaise.
Af Elisabeth Krey ......... 77.
Lifvet i ett kvinnligt college i Oxford Af M.
N.
................................. ...... 173, Londonkongressen .................................. 152 Maria Martin och Le Journal des Fem- mes.
Af Signe Garling-Palmer ......... 25 Meds League for Wornen9s Suffrage och Mannenbood voor Vrouenkies- recht.
Af A.
K.
............................. 393 Mötet i Hertadalen.
Af Maria Holm- ström ............................................... 324 Norges första kviiinliga stortingsmanna- suppleant ........................................ 490 Norska statens hushAllningslärarinnesko- la på Stabaek.
Af Ann Ma.rgret Holni gren, f. Tersmeden ................. 419 Notiser från utlandet.
21, 55, 74.
92, 104, Sid. Florens.
Af A. L-n Mina bostiider ................................. 322 Mina matställen ............................... 338.
Mina vänner ................................... 352 Modeller och tiggare ...................... 363 Fredrika Bremer-Förbundets stipendie- institution ........................................ 10 Fredrika Bremer-Förbundets 25-årsminne.
Af Lotten Dahlgren ........................ 553 Fredrika, Bremer-Förbundet år 1908 ... 259 Fredskongressen i Stockholm 1909 ....... 333 Från fardevagar, I.
Af E. K-n .......... 388 Från Majblommans örtagård.
Af Maria Holmström ....................................... 202 Föreningen Vaksamhet .......................... 313 H.
T. Cedergrens miljondonation i ...... 443 Husmoderski~rser i Stockholm efter ame- rikanskt niönster ....................... ..... 97 Hvita bandets verksamhet 1908 ............ 461, I det mörkaste Italien - tre mil frAn.
Rom.
Af Hilda Sachs .................... 506 Inför världsfredskongressen i Stockholm 1909.
Af Emilia Broomé ............... 214 Koloniträdgårdar ................................... 265 Landthushållningsskolan vid Rimforsa 193 ' Litet om K. F. U.
K: s arbete och dess n a hem i Stockholm.
Af F. E-a 168 ' ~ ä r o f k r s för fruntimmer.
Af M. Rbg 569 Moderskapsförsakring.
Af Marianne Vill- ners ................................................. 433 Mora folkhögskola.
Af Ellen Lundberg, f. Nyblom ........................................ 105 Myrornas barn .......................... ........... 55 Sjiillhjalp.
Af N-n .............................. 469 Små barnens bespisning.
Af Inez Laurell 503 Små blad ur vandringsboken.
Af St..
Grave.
En söndag på Themsen ...........: ....... 412 I det niörkaste SrnAland ................ 424 Sommarkurserna i Uppsala 1909 ........ 193 Svenska Hem ........................................ 443 Sällskapet Barnavårds nya lokaler.
Af ... H.
............................................ - 28 Södra Sveriges Förening för Sjuk " cö- terskehem ........................................ 266.
Vid Sankta Marie kloster.
Af Maria Holmström ...................................... 483 ' ... ' UTLANDSKA KORRESPONDENSARTIK- LAR, KVINNORORELSEN I UTLANDET.
Ada Negri om den moderna milane-.
siskan ........................................ 155) JAntis)) ojämna kamp.
Af Carola Sahl.
v. Koch ........................................... 137 arbetet, hemmet och kvinnorna .......... 467 Belägringen af Westminster.
Af Alice Zirnmern ........................................ 532 Berlins ' sociala kvinnoskolas första ar- betsår ............................................... 386 Beslut och resolutioner vid London-.
.
kongressen .......... i .. ......................... 270 Bref fran Internationella rösträttskon- gressen i London.
Af Anna Kle- man ................................................. 211 Rref till en finsk landtdagsman .......... 340 De danska kvinnliga ' stadsfullmaktiges arbete ........................................ 523 De finska valen och kvinnorösträtten 126 De italienska kvinnorna och valen.
Af.
I i LITTERATURANMALNINGAR, I ' SER I LITTERARA AMNEN, ESSAYER, KONST, KUKULTURSKILDRINGAR.
... ' De kvinnliga advokaterna i Paris.
Af Elisabeth Krey ................................ 494 Den första ryska kvinnokongressen.
Bref frAn Ryssland.
Af Zénéide Mirowitch 4 1 Den internationella kvinnokongressen i Toronto ........................................ 31 3 Den kvinnliga skyddslagstiftningen i Fin- land .................................................. 145 Den nuvarande regeringen i Danmark och kvinnoröstratten ....................... 502 Det tyska förbundet för modersskydd 371 Det tyska kvinnoförbund&amp; Af Sophie Charlotte von Sel1 ........................... 247 ....
prekidenten och barnen.
Af Carola Sahl von Koch ............................... 221 Prograni för Londonkonpressen .......... 182 Rösträttsarbetet i England ................... 312 Samundervisningen i Förenta Staterna 187 \ ' ersailles-dagen.
Af A. L-n ................. 308 Yrkesutbildningen i Paris ..................... 224 Zentralstelle fur Volkswohlfart ............... 340 Ännu en kvinnlig rösträttsseger i Ame- rika .................................................. 141 l ' I!
I UPPSAT- Addisons Italiaresa.
Af E.
S. Wester .. 31 Adelborg, Gustaf Otto: Våga, vedervaga.
Rec.
af Jonii Montelius .................. 45 Arne Garborgs " Heimkornin SonJ '.
Rec.
af Gustava Svanström .................... 382 Sid. Bergman, Hjalmar: Savonarola.
Rec.
af M.
.L.
B. '
........................................ 356 Bilder frAn .ett gammalt förmak.
' Af Sigrid Elmblad ................................ 398 Celsing, Celie: Marie Louise Ulfklos.
lefnadssaga.
Rec.
af Tyra Kleen .... 264 Compain, L.
M.: Le féminisme au XX: e siecle.
Rec.
Af K-rd ........; ............ 386 Curtelius, Elisabeth: Carl Eric L ~ s t a - dius och hans broder Petrus.
Rec.
af M.
L.
B.
.................................... 301 Den kvinnliga konsten på Svenska konst- närernas förenings utställning.
Af T.
K.
.............. ................... 1 ......... 365 Den äkta kärleken.
Af K.
J.
............. 82) ' Det evigt kvinnligaJ '.
Af Huck Leber 178 Ellen Kev och kvinnorörelsen.
Af E.
- ....................; .. ......................... 422 K-n En småstadsflickskola för femtio år sedan.
Af Frigga Carlberg ............ 89 En ung sjuttonhundratals-societetsdam.
Ur Malla Montgomery-Silfverstolpes menloarer.
Af Lotten Dahlgren 118, 131.
Ett aftonsanital i Jargonnant.
Af Huck Leber ............................................... 275 Et förbisedt 50-Ars jubileum.
Af Lotten Dahlgren .......................................... 51 3 Ett gammalt faniiljearkiv.
Rec.
af ~ i w a Uppström ........................................ 563) ' Ett hjärtas rop ').
Rec.
af F: E.
....... 492 " Familjeflickan).).
Breffragment funnet.
i. sliktarkivet.
.L Jenny Engelke.
522, 536, 546 Fglkskolans Barntidnings julböcker.
Af.
A. H-n ........................................ 563 Funch, Elsbeth: Korta bref frAn en lång resa.
Rec.
af E. K-n .......... 253 Gagner, Marie Louise: Hjalten bland hjältar.
Charles George Gordons lif och stordåd, skildrade för ungdo- men.
.
Rec.
af Valfrid Palmgren ....... 167 Gamla och nya äktenskapsproblem.
S..
.
A.
Fries: Urkristendomens ställning till äktenskapet.
Af Lydia Wahlström 142 Giftermål hos mina grannar.
Af Jane Gernandt Clai,ne .... i .. ....................... 372 Giftermål på Korfu., Af Jane Gernandt Claine ........................................ 239 Heijermanns, Herm.
: Dianiantstaden, Rec.
.
af Maria Jouvin ............................. 537 Jeanne d ' Arc - en kvinnlig riddare.
Af, Sigrid Platen 43, 57, 72, 84, 95, 107 Kamma Rahbeck.
En kvinnoprofil., Af Sigrid Platen ........................ 250, 262 Kastman, Carl: Fredrika Bremer.
Rec.
af Sigrid Leijonhufvud ...................... 94 Keller, Helen: Min värld.
Rec.
af.
Cla- ra Wahlström ................................... 323 Kvinnotidskrifter.
IV Nutid.
Af E. K-n 113 Käte Kollwitz .. Af Tyra Kleen ........... 274 Lagerbjelke, Lina: .Svenska.
tonsättare under nittonde Arhundradet .. Rec.
af Rh .............................................. 8 Lilian Rea.
Af Tyra Kleen ............... 7 Lundquist, Ernst: Fulvia.
Rec.
af F. E.
545 Marie Basjkirtsev.
Af Elisabeth Krey ... 336 Maskulin renässans, Af: Huck Leber.
.... 203 Nilsson, Christina: Skiljas.
Rec: af E. K-n .................... L .. ......................... 288 Något om ' vAra konstnärinnor.
X Ruth Milles.
Af rllen Lundberg, f. Ny- blom ................................................ 37 " Nar den ny vin blomstrer ').
Rec.
af Gustava Svanström ......................... 521 Nyare religiös litteratur.
' Af Lydia Wahlström ....................................... 130 Ny kulturhistorielitteratur.
Mila Hall- man: Danviksfolk, präster och vinskankar.
- En tants berättelser, Grefvinnan de Boignes memoarer.
Rec.
af Lydia Wahlström ....................................... 179 Ny rösträttslitteratur.
Af Ellen Wester 190 Palmgren,.
Valfrid: Bibliotek och foik-.
uppfostran.
Af H.
L.
..................... 154 z - - J ' A '
DAGNY Sid. Per Hallströms " Erotikon ".
Af K.
J.
70 Prydz, Alvilde: I Ulvedalen.
Rec. '
af Giistava Svanström ......................... 585 Riddaren och jungfrun.
Af Gustava.
' Svatiströrn ........................................ 411 Roos, Anna Maria: Elsie von Tharow.
Rec.
af Aivva Uppström ................ 228 Sjögren, Hilda: Bilder ur vaxtliivet.
Rec.
af Maria Lewin .................... 508 " Skönhet i t allaJ '.
Af T.
.K.
........ ..... 503 Starnberg, Marta: I sanningens tecken Rec.
af Anna Harpen ..................... 508 Starnberg, Marta: Mikal, Israels konunga- dotter.
Rec.
af Harp ...................... 339 Svanström, Gustava: Långdansen.
Rec.
af Anna Harpen ............................... 507 Svenska slöjdföreningens tidskrift.
Arg.
IV.
AT Ellen Lundberg.
f. Nyblom 56 Två madonnor.
AT Astri Dahlgren ....... 334 " Valfrändskaperna ".
Af K.
J.
............ 434 Vetterlund, Fredrik: I Gråbergsland.
Af Hilma Borelius ............................... 143 Våra vänner, fienderna.
Af Lydia Wahl- ström ................................................ 19 Zimmern, Alice: Women ' s suffrage in many lands.
Rec.
af E. K-n .......... 288 Kkerhielm, Annie: Don Juan Tenorio.
Rec.
af K.
J.
................................. 238 Akerhielm, Annie: Riktiga människor.
.
Rec.
af S. E-d .............................. 544 Änkan i Efesus.
Af Hiick Leber ....... 299 KONSTINDUSTRI OCH HEMSLOJD.
Pietas .................................................... 153 Textilkonst på Industïi~ttstallningen: Af - Ebba .de la Gardie.
Selnia Giöbel .................................. 311 Nordiska Kompaniet ....................... 320 Liciun i ............................................. 332 A.-B.
S. Giöbel ............................... 351 Handarbetets v anner ....................... 369 Kvinnornas arbete pA sommarens ut- ställning ........................................ 479.
MOTEN, MOTESREFERAT.
De religiösa kvinnorna och medborgar- intresset ........................................... Fredrika-Bremer-Förbundets fjärde krets- möte.
Af A. Th. ........................... Fredrika-Bremer-Förbundets kretsmöte i Linköping ........................................ Gafleborgsförbundets årsmöte ..............
Hvita Bandskonferensen den 23-26 juni 1909.
Af A. T-Il .......................... Kvinnorna om den sociala striden ..... Lika arbete, lika lön ....... ................... Skåneförbundets årsmöte.
Af G. Linder Stockholms F. K.
P.
R: s Arsmöte ...... Svenska Hems Arsmöte ......................... Svenska Kvinnors Nationalförbunds mö- te i Stockholm 18 oktober 1909 Två soaréer i Göteborgs F. K.
P.
R.
Af S.
M.
........................................
DIVERSE.
Dagny 1910.
Prenumerationsanmalan .....
559 Det internationella röstrattsbaneret ......... 201 Sid. Ellen Key-afton i Stockholm ... i .............: 558 En fest.
Af Eea .............................; ..... 9 En kvinna i deii offentliga arbetsför- medlingens tjänst.
Emilia Lindqvist.
Af Elsa Alkman ............................... 421 En lärarinna, Af ' Hilda Sachs ............. 241 En replik .............................................. 51 8 Ett försummadt omride.
Af Farbror.
Joakim ............................................. 229 El t somaiarmiiine.
Af Eea .................. 284 Ett tack för hyllningsfesten för Selma Lagerlöf den 13 dec.
1909 ............ 573 Ett öfvergrepp?
..................................... 557 F. Q.
P.
R: s första lifstecken ............ 181 Hvad jag lärde af Konstind~istriutstall- ningen.
Af Anna Brunnemann ......... 297 Hyllning åt Fredrika-Rremer-Förbundets stipendieinstitutions sekreterare .......... 9 Jul och nyiirshalsningar.
Af Maria Kallström ......................................... 565 Kvinnan i den offentliga arbetsförmed- lingens tjänst.
Af Elsa Alkman ....... 467 Kvinnor i den offentliga arbetsförmed- lingens tjiinst.
Af Alb.
Bergström.422, 493 MAnga backar små göra en stor A.
Af Maria Kallström .............................. 249 Några tankar om en tidssjukdoni.
Af Gystava Svanström ......................... 31 8 Nar Konstindustriutstallningen i Stock- holm öp nades.
Af ' Eea ................ 273 Nar Selma hgerlöf fick Nobelpriset ..... 558 Och de förundrade sig öfver att han talade med en kvinna.
Af Gustava Svanström ........................................ 353 Pristiiflat1 om röstrattsflygblad ............. 1 O9 Program för sommarkurserna i Uppsala 288 Program vid internationella Fredskon- gressen i Stockholm 1909 .............. 366 Röstrattsbrefkorten ................................. 357 575 Selma Lagerlöf och var fest.
Af - n .... Semesterfond för kvinnliga kontorister ... 225 Skvallerpolitik ............................:.
.......... 41 8 Svenska kvinnors medborgarsång ......... 432 Till deltagarna i festen på Höganloft 12 jan.
Af Anna Whitlock .................. 29 ~ i l l efterföljd ......................................... 576 ~ i våia h svenska röstrattsföreningar.
Af Sigrid Hof rén ................................. 285 Upprop till allmänheten ........................ 496 Vårt nya hyllningsord.
Af Jenny Velan- der ................................................... 366 Arets Nobelpristagarinna ...................... 546.
.
-- Sid. &gt;&gt;Sjalfförsörjande kvinnor ".
Af) ' Larar-.
inna och kvinnosakskvinna ') .............. &gt;&gt;Själiförsörjande) &gt;.
Af Th. P-d .......... Till Eira Hellberg.
Af Elin Cederblom Till friherrinnan fru Annie Akerhielm Af W. Andersson ............................. Till fragan om kvinnorna och storstrej- ken.
Af En ropandes röst ............... Till Huck Leber.
Af Justina P ............. Till JJkvinnosakskvinna och husmoder) '.
Af Viola Björk ................................. Till S.
G. Lorén.
Af L-n ................. Oppet bref till Huck Leber.
Af En ere- mit ................................................... 9 33 563 181 390 169 216 390 228 RIKSDAGEN.
De proportionella utskottsvalen ........... Författningsrevisionen afstyrkt och af- slagen .............................................. Grundlagsändringarna vid årets riksdag Kommunala mellanskolor ............ 61, Konstitutionsutskottet tillstyrker Liberala saniliiigspartiets motion om rösträtt för kvinnor ..................................... Lagutskottets utlåtande i den kvinnliga nattarbetsfrågan ............................... Motion angående kontroll öfver biograf- teatrar .............................................. Motion angående utredning on1 förbud för nattarhete för såväl man som kvinnor.
Af borgmastare C.
Lind- hagen ............................................... Motion i nattarbetsfrågan ..................... Motion i första kammaren om politisk rösträtt för kvinnor ........................ Motion om politisk rösträtt och valbar- het för kvinnor .............................. Ny rösträttsmotion med yrkande on1 röstratt afven för kvinnor .........! ...
Riksdagens beslut i den kvinnliga natt- arbetsfrågan .................................... Skolfrågorna inför Arets riksdag ........... Skolfrågornas slutliga afgörande inför riksdagen ......................................... Arets iiiotioner ...................................... S FRAN ALLMANHETEN.
Brytningstider.
Af Neutral ...................
Den kvinnliga sjalfhafdelsen.
Af Justina P.
" Den akta karleken ".
Af Justina P ..... Dräp dem.
Af S.
G. Lorén ..............
Genmäle till Justina P.
Af Hu+ Leber Kvinnorna och det sociala kriget.
Af - N.
N ............................................... Kvinnorna och det sociala kriget.
Af Suffragist .......................................... Kvinnorna och ödmjukheten.
Af Justina ..................................................... Med anledning af Upprop till allmän- heten.
Af Anna lohansson ............
Pension At f. d. fahiljelararinnor.
Af Bescheiden ....................................... Id.
INSAND LITTERATUR.
Sid. 74, 120, 182, 217, 225, 414, 496, 505, 518, 537, 549, 583.
Sid. 22, 34, 129, 134, 146, 217, 230, 242, 313, 325, 341, 414, 425, 438, 509, 524, 565.
NOTISER.
62, 74, 85, 97, 158, 169, 182, 253, 265, 278, 357, 367, 382, 450, 462, 473, 109, 194, 289, 391, 485, 121, 205, 301, 402, 497, FORENINGSMEDDELANDEN.
Sid. 10, 46, 62, 74, 86, 98, 109, 134, 158, 169, 194, 206, 218, 230, 254, 266, 278, 289, 301, 426, 438, 462, 473, 485, 497, 509, 524, 537, 566, 585.
121, 242, 450, 549,
N: r 1.
~ t o ~ k h o i r 7 n Januari 1 9 0 9 I Prenumeration~priu: Redaktion: hr ... kr.
4: 50 ' l2 hr kr.
2: 50 bIilstersamuelsgetann6JI en tr. i S: 5011 /,.
D l: 25 s /, Lösnummer 10 are.
,.
Telefoner:.
6353s Rika- 12286- ii^^ sker i landsorten som i Stockholm h närmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifiiingstid hvarje torsdag.
l /, ... ... ... I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid Kl. 11-12. toc ck bo ini le&amp;, bllonblodhtil trycker !.
2: a Expedition och Annonskontor: b1fisters~muelsgatan 51, en tre ' ' Post- och telegramadress: D A (4 N Y, Stockholm.
.
I arg.
Annonupris: 15 öro per mm.
Enkel spaitllredd 50 mm.
E / Iari: in~l~nn~,n# under texten 15 nim: s höj ' i per ghng LO: - Rabatt: 5 ggr 6 %, 10 ggr 10 20 f3V 20 ' / I, 50 ggr 25 ' h Annons bör vars inllimuad senast mhntlag f. m.
-. '
Anna Whitlock.
.
.
(?-et centrals tyrelsei-nbte, som af landsföreningen ' @ för kvinnans politisk8 röstratt ar utlyst i Orebro den 8-9 januari, korniiier ined all saunolikhet att i högst vasentlig grad skilja sig fran föregående central- styrelsemöten genom den omständigheten, att lands- f öreniagens hittills.
varande ordförande, fröken Anna Wl-iitlock, icke liiiigre Br den, som med vail .och saker hand kommer att föra klubban.
Redan sedan nhgon tid tillbaka ha de, som i arbe- tet ståht fröken Whitlock nara, börjat fA klart för sig, att hennes hittills så stark&amp; kroppsliga krafter höllo p&amp; att vika för den dubbla arbetstyngd, som två s&amp; inaktpaliggande varf som att vara ordförande i landets största kvinrioförening och f örestbndarinna f ör e11 stor samskola skulle medföra.
Nar val till representant: skap i ceiitralstyrelsen skulle aga rum sistlidna no- vember, förelhg fröken WhiIlocks afsagelse, och de, soin skulle välja, hade endast att resignera.
Med f rijkeu Whitlocks afgång fran ordföralide- skapet gör den sveaska kvinnoröstrattsrörelseu en svhr, och, jag vAgar säga det, oersattlig förlust.
SA nara sopi fröken Whitlocks namn varit förbundet med denna rörelse alltifdn dess allra första början med utstakande af grundlinjerna för dess första organisation, med le- dande af hela utvecklingen fran de första mötena, d&amp; stockholinsföreningen bildades och till dess en hel lnndsföreuing uppstbtt med filialer i alla delar af lan- det, blir förandringen kambar i vidaste kretsar.
Men f ör att nhgorluiida först&amp;, hvad landsföreningen f ör: lorat med fröken Whitlocks afghng från ledareskapet, måste mah dock kasta en blick tillba.ka på ett lif ovanligt rikt och intressant i hela sin mAngsidiga ut- veckling.
Anna Whitlock föddes i Stockholm den 13 juni en norsk liufvudstadstidning, samtidigt incd att lioii 1862 och räknar, sksom namnet anger, anglosaclisiskn arbetade ph ' Tordisk Fainiljeboks redaktion odi Mrjade anor p&amp; fädernet, medan modern, som tillhör den sin 17-Ariga verksamhet som föreläsare p&amp; Rtockl: oliiis gamla välkända stockholmsslakten Forsgrh, afven har Arbetareinstitut, där hon blef den första kviiinlig: i finskt blod i - Adrorna.
f öreläsaren.
Bredvid de starka politiska och sociala intressena Redan tidigt blef Anna Whitlock ställd inför valet af lefnadsbana, d. v. s. något val fanns egentligen icke, fanns ett tredje lika starkt - det pedagogiska, oeli ty dh fadern dog, måste den dB 17-Ariga dottern ut äfven detta hade tidigt tagit sig uttryck hos deiiiia sh och förtjäna sitt uppehalle och hennes första anställ- rikt gifvande natur.
Kedau som barn undervisade iiing blef som lärarinna i Adolf Fredriks folkskola.
hon andra barn och det är undervisningen soiii scduii Denna post lämnade hon dock redan efter ett gr, d&amp; blifvit hennes egentliga lifskall.
Med uiidaiitsg: d ' hon blef erbjuden plats som ledarinna af en barnkurs avallfarts- och ~andringsAren~ i friimmande land - i Jakobstad i Finland.
Det stora sociala intresse,, d8 de allmänna intressena fiiigo öfrertaget - kaii som alltid varit ett utmärkande drag i Anna ' Whit- man säga, att Anna \ 17hitlocks lif varit skolans, nied locks lif och.
verksamhet, tog sig här ett aF-sina första fritider och ferier agnade At det allmänna.
Vid hem- uttryck, och hon, som sedermera blef banbrytande p % komsten till Sverige efter den första utländska resuii sB mAnga omraden, bröt i en aflägsen bygd i Fiuland började hon den lilla privata laskurs för barn, soii?
vid I S års Alder vag för det första folkbiblioteket och sedermera vuxit ut till lIrhitlockska sainskolan ocli den första arbetareföreläsniiigsverksamheten i dessa som nu sk helt lägger beslag pit siii förest8ndnsiiitias trakter.
NAgra &amp; r senare var hon deii, som tog det tid och krafter, att alla andra intressen - Btrniiistc: nict första initiativet till zistadkoinmande af skollofskolonier tills vidare - fhtt vika.
i Sverige, d&amp; hon vid vistelse sisom lararinna pb ett Att Anna Whitlocks skola skulle koiiiiiia att gi i stort bruk i Värmland förrniidde bönderna i angrän- spetsen, d&amp; det giillde pedagogiska reformer, var lika sande trakt att mot en ringa afgift i sina hem för naturligt som att hon skulle genomföra sninuiiderris- sommaren mottaga fattiga barn fr&amp;n Stockholm.
Själf ning.
Med hennes uppfattning och laggning vap det insamlade hon de medel, som fordrades för planens otfinkbart annat en att gossar och flickor skille lin realiserande, och var under tiden afven verksam i sainma uppfostran och utrustas nied sainmu niöjlig- folkupplysningens tjänst, i det hon om lirrdagskväl- Iieter i lifvet.
SaiiiskoleidBn med gemeiisaiii upp- larna samlade brukets arbetare till föreläsningar 1 hi- fostran och ett sundt och naturligt kamratskap i d a i i storia och geografi.
inan och kvinnor har för öfrigt gittt igen i xllt.
h i i i i Men värmlandsvistelsen hade föregåtts af en kurs ITlliitlocks verk, och själf st&amp;r hon dar soiii ctt got!
: vid högre lärarinneseminariet, därifrhn Anna Mrhitlock exempel på hur 18ngt en kvinna kan n i i fUrvSrl ' - utgick med betyget laudatur i alla ämnen utom ett - vandet af framstilende mäns vänskap, förtroeudr ocll franska.
För att afhjälpa denna brist - om man ens aktniug.
I hennes vänkrets fiiiiies n a m pk kfiiidii fhr kalla den s&amp; - men framför allt för att f$ komma författare ocli politici i olika länder liksom pk dc iiicni ut och se sig om i världen, företog Anna Whitlock franistiiende af våra egna 80-tals-inäu.
1877 sin första utrikes resa, som gällde Schweiz, T ' r samskoleidén och Anila \ Vliitlocks stor: ^ socitiiti Italien och Paris.
Att allt det nya i alla former, som och politiska intresse i allinäiiliet fraiiiviixte sh siiii- en sådan resa medför af erfarenheter och upplefvelser, iiingoiii iiiinu en institution, namligcn den sociiila uri- icke skulle fela att utöfva sitt inflytande p&amp; en sh dervisiiing för.
ungdoin, som numera oiiifuttns af sk mottagande och utvecklingsmöjlig natur som Anna godt som alla Stocklioliiis privata uuderrisiiiiigsuiisM- Whitlocks var ju klart, ocksa har med säkerhet pariser- ter, statens högre liirarinueseminariu~ii och uiigr: i a! '
året varit af en alldeles särskild betydelse för hennes de allmänna läroverkens hugsta klasser.
Iiitet toindc senare andliga utveckling.
Det var ocksh i Paris, som bättre iin dessa kurser vara ägnadt att lugga g~iul (lell hennes stora politiska begåfniiig fann sitt första offent- till den dag d&amp; miiu och kvinnor geinensuiiit gli till liga uttryck i de artiklar hon d a r i f r h sande till Af- lösniugen af de frhgor, som rQra sig i tiden.
Straf vaudena att iistadkomma samarbete inellur: 111th tonbladet, hvilka väckte sildan uppmärksamhet att t i d ningen erbjöd hennes plilts såsom fast .pariserkorre och kvinnor, som tagit sig s&amp; m h g a och viickïa ut- spondent.
Det politiska genombrottet f 8r dock kanske tryck i Anna Whitlocks lif sverk, har koinplet terwta .f räkijas frkn ännu tidigare datum.
Hon var icke mer en sträfvan efter ' saimerkan p&amp; ännu ett oinriidc, iiiini- än fjorton tir, dS hon för en kria sjalf valde iiinnet: ligen mellan de olika samli~llsklasseriin.
Och dtars: i, Biskoparnas stallning oin representationsförandringeii Ater lia tagit sig ett vackert och phtagligt iittiyck i går igenom.
och &amp; drog sig bhde för ämnesval och startandet af det-företag, som bar det nu s i rii1kiiiicl: i det sätt; på hvilket ämnet var behandlat, sin familjs namnet s~ivino ' oimas andelsförei~iiig Svenska Heiiip.
uppmarksahhet.
Den journalistiska verksamheten, som Efter en social studieresa till England, soiii fiirt:: ogs i afbrutits genom afresan från Paris, inleddes efter hem- sammanhang med British Associatioii ' s möte, ~ R Aunii S kornsten i en ny strömfara, och under flera Ar tjänst- Whitlock representerade Sverige i pedagogik, I) öl.jatlc gjorde Anna Whitlock som svensk korrespondent till hon efter hemkomstcn arbeta för förrcrkliguri (tc?
af '
de kooperativa idóeriiu, som 11ou sett geilornförd~i i England och hvilka, om de rätt tillaingades, s % att det fördärfliga kreditsystemet bland annat afskaff acles, i väsentlig grad skulle komma att inverks på ekono- mien icke .minst i de arbetande klassernas lieni.
Ett hr efterat öppnades Svenska Hems första försäljnings- lokal och Anna Wliitlock blef ordffirande i styrelsen liksom hon varit det i den kommitté, soin.
tillsatts för att sätta företaget på fetter.
Hon inhste dock snart nog på, grund af bristande tid och för det vid sidan af skolarbetet alltmer kräfvande röstrattsarbetet Ifinma Svenska Hem i andra l i h d e r och kunde göra detta ined den känsla af trygghet, som mail måste kanna, da man lämnar efter sig som ett fullödigt uttryck för en mogen och klar tanke en organisation, som till- kommit på sadant sätt, att den b#r lifvets gnista inoin sig.
De starka politiska intressena, soin i allmauhet fått stå tillbaka under det första tiotalet %r af samskolans lif och verksamhet, koimno &amp; ter till sin rätt, da arbetet för kvinuornas politiska frigörelse för 7 hr sedan tog sin egentliga; början i Sverige och den första F. K.
P.
R. bildades, i h v q s styrelse Anna Whitlock genast inträdde som medlem.
Bildandet a.f denna den första föreiiin- gen, den i Stockholm, hade föreghtts af en stark agi- tation, af iniiten och kommittésaniinanträden och.
par- tivågorna hade gått höga, innan man kom till ett enigt beslut att bilda era enda förening.
Bland dem, som verksammast bidrog0 till $stadkommande af detta lyckliga resultat, var Anna Ilhitlock.
Själf sager hon, att det just var enhetstankeil, som dref henne in re- dan i organisationsarbetet - att det sedan blef hon, som tryckte den starkaste prägeln p&amp; hela organisatio- ii&amp;, blef en lycka för denna, som p&amp; en g&amp;ng blef en- hetlig, stark och malinedveten - en förebild för röst- rättsorganisationer i andra länder.
DA ej fullt ett år efter den första föreningens bildande sh metnga nya föreningar uppstatt pet olika M11 i landet, att tiden för aammanslutnipg i en landsf öreniug var mogen, var det Anna Wh.itlock, som blef dennas fiirsta ordfö- rande, f ör hvilken ansvarsfulla och kräf vahde post ingen kunde varit mera lämplig.
Hur nära förbundet hennes namn anda sedan varit med allt det, som rört rösträttsarbetet, veta de bäst, som sjalfva deltagit däri.
Det var hon, som skref det första uppropet till Sveriges kvinnor om samling kring rösträttskraf ve t, soin infördes i pressen.
Tillsammans med en annan styrelsemedlem uppgjorde hon det förs1a.g till st-adgar, som sedan af Stockl~olmsföreningen antogs, likaset har hon skrifvit landsföreningens stadgar och det förslag till stadgar, som oförändrat antagits af de flesta lokal- föreningar.
Nästan alla officiella skrifvelser till rege- ring och riksdag, soin under dessa; &amp; r sett dagen, äro af Anna Whit.locks Iiand.
Det var hon som förde de svenska kvinnornas talan vid uppvaktningen för ex- cellensen Lindman, och hon var en af talarinnorna på det möte p&amp; Grand Hôtel, till hvilket landsföreningen förra varen inbjudit riksdagens båda kamrar.
Vid det t.illEiille, il&amp; c11 stor inualig politisk: fi5reniiig för först+ gåpgen inbjöd en medlem af kvinnornas politiska or- ganisation att tala p&amp; offentligt möte, var det Anna hitl lock, soin besteg talarstolen.
Detta vax p&amp; det stora liberala mötet pk cirkus i Stockholm strax före sista ri ksda.gsmannavalet.
Men det har icke blott varit i det arbete, som synts och s0111 varit riktadt utat, soin Anna Whltlock varit verksam.
Det största och mesta arbetet har nog varit utfördt i det tysta, d. v. s. inom och för själfva före- ningen.
li ' ränyt bland det, som ' Ilar uträttats, måste utau tvifyel det socialpolitiska upplysningsarbetet nam?
nas, hvilket helt kan sagas vara Anna Whitlocks verk.
Visserligen hade bon lyckan att i nuvarande riksdags- mannen, friherre Erik Palmstierna, finna en intresserad och initiativkraftig hjälp, som villigt piitog sig en dryg anpart af det första årets arbetsbörda, nien den, som känner Anna: Whitlock, spiirar henne i uppslaget till shväl frainläggandet som ut.
: förandet af denna stor- slagna plan, som upptagits och omfattats med sh myc- ket intresse öfver hela landet och som i icke ringa grad bidragit att ytterligare stärka och befästa den svenska kvinnoröstr#ttsrörelsens kredit ..
Det mAste.för öfrigt räknas henne till berömmelse, att hennes verk vu.n- nit efterföljd äfven på andra sidan Kölen, där de numera röstrattsägande kvinnorna upptagit det socialpolitiskcz upplysningsarbetet efter alldeles samma plan som de svenska kvinnorna.
Det socialpolitiska upplysningsar- betet har på ett lyckligt sätt blifvit ett förenadt uttryck för Anna Wbitlocks sociala, politiska och pedagogiska intress ' e.
Ett annat framst&amp;ende drag i Anna Whitlocks po- litik har varit sträfvandet efter enhet, sammanhAllniiig, och äfven i detta afseende anses Sverige - hvad den kvinnliga rösträttsrörelsen beträff ar - vara ett f öre- getngsland.
Det har redan blifvit antydt, hur det var just denna tanke, som fran början dref henne in i rösträttsarbetet, ocl1 enheten har alltsedan varit ett mål, som aldrig lämnats ur sikte.
och som just ut- gjort organisationens styrka.
Redan friin början inshg Anna Whitlock, att enda medlet att kunna sainla alla var iakttagande af den strängaste politiska!
neutral.it.et., och, det har ocksh varit i den politiska neutraliteteils tecken, som rörelsen utveck1a.t~ att bli en politisk makt, hur omöjligt detta an kan &amp; ta i vanliga poli- tiska partigängares öron.
Anua Whitlock är själf det biista exemplet p&amp; hvad till och med en annars stark partimänniska kan offra, d&amp; dat galler ett stort mål.
~ e som.
i känner henn.e vet, att .hos henne blir den lugna, beräknande parti- lösheten strid mot en het och impulsiv.
natur,.
som endast 1iKlles tillbaka af lojalitet mot det program, pR hvilket hela den kvinnliga röstrattsrörels~ns orgrnisa- tion är byggd.
D i de svenska kviunornaq rösträtts- rörelses historia en gång skall tecknas, skall det alltid räknas Anna Whitlock till fortjanst, att den getngen, då, rörelsen - ä n n u.
vid unga %r - stod vid skiljo- vägen, hon icke svek den sak hon med s % stora l ' ' F '.
peraouligt politiska ol ' t ' cr otnfhttat, utnit 10rts: tttc 14, den inslagna vägen utan att se livarkeli till höger eller ~anster.
Hade hon och flera andra deii glingen följt den vind, som d&amp; blåste från vanster, hvar hade.
vi dA stiltt n * Att hålla borta fr811 rösträttsrörelsen alla frhgor, soni pA något sätt kunnat splittra denna, bar alltid ra- rit Anna Whitlocks ögonmärke.
Man skulle ju kunnat befara, att en person med så m b g a andra stora och lefvande intressen som Anna Whitlock, ofta skulle va- rit frestad att begagna rösträttsrörelsen för att genom denna föra fram andra saker, men för henne har det alltid endast gällt rösträttsfrhgan och att h Alla denna obeblandad af dagens stridsämnen.
Utom i det inhemska rösträttsarbetet har Anna Whitlock, ända fr811 det den Iiiternationella Alliansen bildades, tagit verksam del s v e n i det internationella rösträttsarbetet, hvilket äfven det kräfver en dryg tid nied tätt Aterkommande cirkulärskrifvelser att besvara, förslag att göra och beslut att fatta.
Vid den sista in- ternationella kongressen i Amsterdam blef Anna Whit- lock - fastän icke själf närvarande - utsedd att till-.
sammans med Alliansens ordförande mrs Chapman Catt och.
dess vice ordförande mrs Fawcett utarbeta förslag till nya stadgar för den Internationella Alliansen, hvilkeii därigenom visat sin uppskattning af Anna Ivhitlock shsom auktoritet pA organisationens omrhde.
Ingen har heller bättre än hon, och mycket genom sitt per- sonliga inflytande, varit ä.gnad att åt Sverige förvärfva den framskjutna plats, som det numera intar inom denna internationella kvi~nnosamilianslutning.
Det är nog ocksh till stor del hennes personliga vänskap med mrs Chapman Catt, som vi ha att tacka för deniias löfte att under detta Ar besöka Sverige - ett besök, af hvilket vi vänta mycket för var rörelse.
Att försöka i en kort tidskriftsartikel ge nAgon an- tytlaii oiii i i i i ~ i i \ \ ' liitltrcks stora och rika ptnwIigix !t är som - för att använda ett ofta citeradt uttryck - ctt ösa ut hafvet med en fingerborg.
De olika delar af hennes s&amp; omfattande verksamhet pA skilda camrAd@ii, som har berörts, ge dessutom endast en skef bilti, s&amp;- vida vi icke ock&amp;, oin a11 endast för ett ögoiil: lici&lt;, besöka henne i det själfskapade, konstnärligt vackra hemmet på Djursholm, där man egentligen ska!!
se henne för att f&amp; nyckeln till hennes hjärtas rika skatt- kammare, och där hon, den framstaende pedagogen och skarpa politikern, afslöjar sig som en svensk hus- 1i3or.i detta ords bästa bemärkelse.
Vid sidaoi af den stora offentliga verksamheten har hon alltid haft tid öfver för hemmet och den som eget barn äIskacle och uppfostrade fosterdottern - nu gift och utfiugen nr boet - och f i iiro de hemsysslor, id hvilka icke lalicis- föreningens ordförande själf lagt hand.
Komriier iiim till Glittne sommar eller vinter, alltid äro rumincii fyllda af blommor, uppdragna och vackert ordnade af stiillcts liiirrskarinna, och allt godt man fhr i sylt, iiilagpin- gar och bakverk, ar ställets egna produkkm .. Fiim~ allt och alla räcker Anna Whitlock till, men i sylmer .. het för allt lefvande, för allt ungt spirande lif, harq växter och djur.
Jag tänker mig henne alltid sasom Ceres med ett ymnighetshorn i famnen, ur huilkst I !ori strör ut af sin andes rika håfvor.
Att hon ami-, länge, länge måtte fh stil siisom en Ceres ibland oss och skänka oss af sitt rika varma intresse - om vi också icke Iiiagre f&amp; pAriikna, att Iion skall lagga Iiaritl vid arbetet - det är säkert en allmän önskan i i I i vi:!
vaktombytet.
Som eu god styrmnn liar hon fört röst- rättsrörelsen mellan skär och bränningar u&amp; p; i klmat vatten, där visserligen annu ett och annat undervattcns- skär hotar - men kursen gdr dock jhnt ock stadigt .mot det stora d l, som skymtar vid horisonteli.
SIGNE RER (: N. \ S .. ' Vid arsskiftet e w e d ett nytt Brs ingAng vgckes osökt lusten att sklda framlit och med mätandet af frain- v tidsmöjligheterna följer ett spännande af den egna kraften.
Men i omedelbart sammanhang med fram&amp;tskA- dandet mot de nya nAen - eller mot de redan upp- ställda, som ännu icke nåtts - star för eftertanken det gamla Aret med sin färdigräknade summa af vinster och.
förluster.
En rekapitulering af det gfingna Arets händelser ger en fastare utghngspunkt för bedömandet af det nyas möjligheter.
Mycket är det .emellertid icke som vi kvinnor vid en ' återblick kunna - notera oss till godo från 1908 års vinst- och.
förlustkonto.
.
Årets första anmärkningsvärda händelse var en direkt motgling.
En lösning af den kvinnliga röst- rattsfrtigan.
inom en närmare framtid hade hiigrat shsom on möjlighet i den pA vissa skal gruuclade Eör- hoppningen, att regeringen skulle vid krets riksdag framlagga proposition om rtistratt för kvinnor.
We- dan de första dagarna af Aret bringade oss emdler- tid visshet om, att sh icke skulle blifva förhiillandet.
PA intet sätt verkade emellertid denna nyhet nedslat- ende eller förlamande pA det kraftigt ledda och cnw- giska arbete, som rösträttsföreningarne utvecklade w; - der h e t.
PA ingen punkt har arbetet legat r,ere, ny:: arbetsmetoder hafva upptagits och tillämpats, det 5o- ciala upplysningsarbetet har med allt större ifver be- drifvits, och vid höstens riksdagsmannaval toga kviil- norna för första gången del i den politiska agitat: 7011eE genom att arbeta för de kandidater, som hade dcri kvinnliga rösträtten p&amp; sitt program.
Var frága hade - såsom väntadt var - Edlit i
DAUNY.
- riksdagsdebatten den 2 maj, det ga-llde att genoin de nya valen tillförsäkra sig den majoritet, som diL mankerade i Andra kammaren.
Höstens val tyda ph, att det inålet är vunnet.
Annu en motgfing skulle emellertid beredas kvin- nornas sak vid 1908 Ars riksdag.
Motionerna om koinmu- nal rösträtt för gifta kvinnor rönte afslag i båda kam- rame - utan att ens föranleda debatt i Första.
AngAende de kvinnornas lönefriigor, som behand- lades vid det gångna Arets riksdag, kan inan vid af- görandet af småskollärarinnornas löneförinåner konsta- tera ett förh~llandevis godt resultat genom en ganska tillfredsställande höjning, da däremot barnmorskornas lönefrtiga ~lut~behandlades på, ett sätt, som icke vitt- nar godt om våra lagstiftares vilja - eller förmåga - att förhjälpa de under de mest tryckta förhiillanden arbetande k~riniior till en dräglig esistens.
Friin den, hvad kvinnorna Vidkominer, i allinänhet särdeles ofördelaktiga manliga uppfattilingeii af lämp- liga löneförmiiner, bildade hr C.
G. Sseddns vid riks- dagen framkomna motion ett glädjande undantag.
H r Szcléns uppfattning af att en lön bör vara tilltagen så att den är tillracklig för mhttliga lefiriadsbeliof led ej af n %gou inskränkriing, nar det gälde kvinnorna, utan han anshg verkligen att dessas lefnadsbehof borde till- godoses i sanuna grad som mannens.
Olika löneför- m&amp;ner skulle göras beroende af om löntagaren - vare ' sig det är man eller kvinna - vore familjeförsörjare.
E ' rainkomsteii af denna, sarskildt hvad det gäller kviil- norna., verkligen revolutionerande uppfattning i forin af en motion i riksdagen hör - ehuru den i det stora hela gick förbi ganska obeaktad och utan att leda till något resultat - dock till de företelser som kunna be- teckna.~ shsom a.f verkligen glädjande art under det gångna året - ett af dessa sporadiskt hterkoininande tecken på att gamla fastslagna Asikter börja få maka At sig och lämna plats för ett nyare och rättfärdigare be- traktelsesätt.
Att den gamla uppfattningen emellertid ännu sitter djupt rotad, risade sig, i att SsedBnska ino- tionen icke beaktades i riksdagen, och samma.
uppfatt- ning gjorde sig äfven gallzinde p&amp; ett sorgligt sätt i den bekanta striden oin kamrerareplataens besattande vid Stockholms stads hidsovhrdsnämnd, där ett enskild t fall bragte de gängse ofördelaktiga aflöningsprinciperna gentemot kvinnorna.
i bjärt belysning.
Afven denna frågas afgörande niilste betecknas som ett direkt ne- derlag för kvinnosaken för närvarande; dock bar den i sig uppslaget till nya möjligheter genom de motio- ner, som väcktes under fragans behandling, och genoin hvilka vi kunna hoppas, en bättre tingens ordning pA detta omrhde.
P % Arets vinstkonto kunna vi darelnot sätta den utgång frhgan om förbud för kvinnors anviindande i nattarbete fick i riksdagen.
Striden om denna f r Q a hade stiitt het, utgiiiigen blef den kvinnorna önskade.
...
.
.
.. 5 Friigan torde emellertid vii1 åt.er komma upp - pil.
ett lyckligare satt uppställd och icke shsom separat skyddslagstiftning för kvinnor, d % den bör kunna om- fattas ined glädje af alla.
Nar vi f r h i de direkta kvinnosaksfr&amp;gornas afgö- rande kasta, en blick pA kvinnorörelsen i allmänhet, konstatera vi med glädje, att en stor lifaktighet gjort sig gällande på olika omr8den.
Allt flera gro de kunskapsgrenar och de förvärfsmöjligheter, som kvin- norna veta att tillägna sig.
Ett bland de nyare fillteii Hr land tbruksarbetet.
I möjlighet till utbildning främst företriidt af Fredrika-Bremer-Förbundets laiidtliush&amp;ll- ningsskola vid Riinforsa, lockar detta arbet-e allt flera kviunor.
Husmoderskolor börja itfven att upprättas ph allt flera hhll, dizrvid att sarskildt påpeka den p i euskildt initiativ tillkorniia för: flickor som slutat folk- skolan, en särdeles behjartansvärd id6 och som man får lioppns skall kunpa koinma att realiseras i afse- vard t stilrre utsträckning ined tiden.
Krafvet p8 yrkes- skolor för husmödrar sAsom obligatorisk fortsättnings- kurs friin folkskolorna har afven fra.mkominit., samma tanke shledes - att gifva folkets kvinnor en god ut- bildning i liush ållning och matlagning, hvilke t väl torde vara den för dem nödvi6ndigaste kunskapif on- den ..
Vi se således, huru på olika omrhden och med afseende fast på de speciella förut.siittningarne och fik- liUlandena, kvinnornas strafvan, samtidigt som den ghr ut p&amp; att utvidga deras verksamlietsfalt, inriktar sig p&amp; utbildaudet af en verkligt god yrkeskunskap, oin innn sb fKr uttrycka sig - i just de af gam- malt sasom sarskildt kvinnliga betraktade sysslorna.
För dein, soin med rädsla och förfäran skada pk D kvinnorörelsen », torde detta yara en beaktansvärd företeelse, hvilket borde kunna bafva med sig en bättre förstaelse af livad kvinnorörelsen innerst inne verkligen innebar - kvinnornas sträfvan efter att p&amp; bä.sta.
möjliga sätt utveckla anlag och färdigheter icke endast far eget utan för allas och sainhällets bästa.
Skulle inau nu.
efter denna tillbakablick på det ' ghngna Aret söka göra upp balanskontot till detta Ar, skulle viil den direkta slutsumman icke blifva hög.
Det är icke att dölja, att kviimorörelseii för närvarande mötts af en bestämd reaktion, men icke heller kan det förnekas, att trots detta - eller kanske just därför, ty inotg8nga.r uppfostra - har arbetet för kvinnornas sak af deu sjalfva tagits UPP ined ä.nnu säkrare mhl- medvetenhet och fortg %tt med en icke slappad uthhl- lighet.
Och det ar därför vi förtröstansfullt kumn halsa det nya Aret såsom eii de nya förhoppningarnas tid, ty dar 11iod och vilja icke slappats, .där f~refihnag alltid iiya möjligheter till framgling.
.
Och i sjalfva utvecklingens lag ligger det ' bästa framtidslliftet för kvinnornas sak, ty efter tider af reaktion följer stän- digt en dag m e d.
friskare vindar och friare utveck- lingsmöjligheter.
.
.
.
.
, '
b Prenumerationsanmalan.
Sd k 1909 pabörjar Dagny sin andra Argang.
För det intresse och den sympati tidningen mött från alla håll rundt om i landet under det giingna aret f % vi frambära ett.
vördsamt tack, räk- nande p&amp; att desamma oförminskade måtte komma.
tidningen allt framgent till godo.
Främst pil tid- ningens program står alltjämt det mål, Dagny satt sig före, att samla svenska kvinnor öfver hela landet för att genom den atyrka en sammanslutning - höjd 6fver klassintresken och partitaganden - gifver kunna föra fram .kvinnornas sak till allas ocli hela samhällets bästa.
Men för att blifva en styrka, som man räknar med, en röst, som hörs, maste vart lands kvinnor i ännu mycket vidare kretsar än hvad hittills varit fallet verkligen förstå nödvändigheten af en så- dan sammanslutning, förstå, att de alla måste kanna sig solidariska med kvinnorörelsen i vart land.
Detta v&amp;ga vi ocksa hoppas och tro på skall blifva fallet, och därför vänta vi att få räkna tusen och &amp; ter tusen nya kvinnor såsom våra prenumeranter under det kom- mande hret.
Tidningen kommer att innehalla artiklar i de för kvinnorna viktiga fragor, som stå på dagordningen.
Den aktuellaste af alla, den kvinnliga rösträttsfrågan, är ännu olöst.
Starkt, kraftigt och viirdigt vill tidnin- gen häfda detta kvinnornas kraf, i hvilket, djupast sedt, alla andra bottna.
Men hvar för sig måste afven de andra frilgorna föras fram - liäfdandet af kvinnans stallning i socialt, juridiskt och ekonomiskt hänseende.
Tidningen ser sig i stand att genom utlofvad benä- gen medverkan ?f de basta kvinnliga pennor och af de för dessa frågor mest intresserade personer kunna lämna ingaende och sakrika artiklar i dessa ämnen.
Genom en rikhaltig litteraturafdelning vill tidniu- gen sätta sina lasare i stånd att följa de mkkligaste företeelserna ph litteraturens omrade.
Den intressanta artikelserien ~NAgot om vara konst- närinnor~ kommer att fortsätta äfven under detta Ar.
Genom att l&amp;ta de sakrika och gedigna artiklar - Iivilka det program, som är tidningens, betingar - omväxla med lättare * sådana af roande ianeld~ll, vill tidningen vid sidan af sin stora uppgift att vara ett or- gan för den svenska kvinnorörelsen af ven tillgodose den önskan, som mhste förefinnas hos en talrik läse- krets, att erhhlla en stunds lättare lektyr.
Som Dagny önskar att stå i nära kontakt iiled hela Sveriges kvinnor, öppnas dess spalter ' beredvilligt för, sådana spörsmål, som enskilda vilja taga upp, ocli f&amp; vi uppmana eventuella medarbetare och insändare att i sådana fall godhetsfullt vända sig till redaktionen.
Tidningen utkommer hvarje torsdag i ett 1 % B 16- sidigt häfte.
Priset pr år, postarvode inberäknadt, är kr.
4.50; pr halfår kr.
2-60; pr kvartal kr.
I. ?ó.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker B närmaste postanstalt eller bokhandel.
.
Annonser mottagas B tidningens expedition, 51 Mästersamuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angelägenheter torde man hän- vända sig till tidningens redaktör under expeditionens.
- adress.
Till Dagnys läsare!
Med det nya Arets ingang vaga vi rikta en vörd- sam uppmaning till vara läsare att verka för Dagnys spridning i vidare kretsar genom att söka vinna pre- numeranter a densamma bland umgängesvänner och bekanta.
Dagny bör läsas af mängden af svenska kvinnor.
Vi hoppas att hvarje vän af Dagny vill i sin man bidraga härtill.
Redakt4one~a.
Lilian Rea.
Författarinna till " Marie-Madeleine, Countess de La Fayette ".
1 p ö r vissa iiiä.nniskor Iiar det en särskild slags charine att med fantasien lefva sig in i en annan tid iin den de sjalfsa blifvit födda till.
Jag kiincle t. ex. en gAhg en ung polack- -- en fin ocli känslig m %ililiska med lbngt mer a11 vanlig beghfning - Ilvars hela lif vaïit en eiida kedja af alla slags tragedier.
Han hainnade i reii~issancen.
Han lyckades koi~-ima ifr8a sig själf, s i m sorger och hela den ticl, han lefde i, genom att ute- slutaade fördjupa sig i forskningar och studier af detta iiii~eh~dlsrika skede i mili~sklighetens utvecklii~gsl-iistoria.
Han lefde helt och 11Rllet i clet ocli Ilade kui: iskaper L dari son1 iiigen ailuail; och, hade 1-ia.n bara haft tillräckligt ined intresse kvar för sin egen ticl för att bry sig om att skrif \ 7a ner och publicera sitt vetaude, sh hade Ilan \ d.
ini varit en I~eröiiicl historiker.
Hos inannen i frbga var intresset f ör renaissanceticleil detsamilis soii-i alkohol eller opium skulle kiinnat bl.if va för Izonom, om liau varit en vulgärare iiatur, själfinord, om han sari t beslutsaininare, ~: eligiosi tet, om Ilan varit anlagd för.
illystik, eller dikter fulla af sji %lfinedlidande, om han varit sentimental.
Jag ville n u inte alls koinma till, att clet varit likiiaiicle anledningar som l&amp;it Lilian Rea lefva sig in i Ludvig SIV: s Ilof ocli.
1600-talets litterara och.
konst- narliga salonger; Ilvad som pSminte o111 den okande, litterärt sterile historikern var bara hennes f örin Aga att SA förflytta sig in i ett förgiinget sekel, att dess upplefyelser för heane fii en reellare esisteils an lieii- nes eget lifs och Iieimes egen tids; att 11013 blir famil- järare ined dess persoiiljgheter a11 nfi-gonsiil ined siiia: a ' författarinnan Blanche Willis Howard, att Btervancla med henile till A merika och agila sig åt skriftst&amp;llerj.
Men Liliail Rea slets all tjarnt mellan sina t~tiniie .o biijelser.
Aret darp&amp; reste hon tillbaka till Europa och slog sig ner i M.iinchen, dar hon bland mycket annat afven sysselsatte sig med öfversiittningar.
1 ' 896 antog hon ett erb; judailde att komma ' till England soin sek- reterare At den skottske poeten och kritikern JVilliain Sharp (mest ryktbar under pseudonyinen Fioila Mac- Ieod).
NStgoii tid samarbetade hon afven iped pro- fessor Patrick Geddes i Ediaburg sai-n t. andra fram- s t k e d e litterära personer - en serk- saml~et, som passade henne, d a hon just iiger särskild f örm&amp;ga a t t intres- sera sig för och täiika sig in i andras personligheter.
Hon ' öfversatte till engelska friin tyska, fransks, italienska och s p a d a samt skref artiklar om europeisk lit- teratur i amerikanska tidskrifter.
Med eget författarskap började]: loii egen t- ligeil först 3.904.
DA bodde l-ion i Berlin, dar .hon koin att lgsn Vol- taire ' s * Sibcle de Louis XIVD.
Tids- färgen tjusade henne nieï iiil allt - annat, och 1: ion började att dar, samt sedan i Paris, studera historiska kall.or f r h den tiden.
» Jag maste best#mclt ha lefvat med vid Ludvig XIV: s hof litterära salonger i a Agon föregl~encle tillvaro., sade hon; » jag tycker mig niistaii känna igen allting, och jag känner mig nlycket inera h.emma clfii: 5iii i Amerika, och Europa nu för tiden., Resultatet af dessa &amp; rs studier och arbete liar i höst kominit u t i London pY Methueils förlag samt genast rönt stort erkiinnande i den engelska.
pres- .Det ar en volyin pb 336 sidor egna lefvande saint.ida.
sen ocl: ~.
hos publiken.
Men Lilian R e a är däremot f r h början skapad till historiker; 110s henlie iir lusten att forska i clet fös- gAngua inedfödd.
Redan som barn var clet hennes iilsklingsnöje att valja ut n8gon historisk personlighet eller nAgon s8rskild tic7 ocli fördjupa sig i den.
)) Jag tycker bast oin att betrakta ett stycke maiisliljghet genom seklernas perspektiv », sade hon so111 ung flicka, db nhgon aiiin$irkte på, att hon var alltför litet road af sallskapslif och j5imi1Aïign.
n h för tiden. \: ar det egentligen musik, soin 1i.oi.i agnade sig &amp; t.
Född i Iilclianapolis och uppväxt i Chicago, lioin hon IS89 till Stuttgart för att dar ut- bilda sig i imsik.
Hiir stannade hou i tre ilr, inen det hlef dock li.tteratur, som hon mest sysslade med; och sh lät hon ufvertala sig af eii vän, den ainei: iikaiiska (pris 10 shillings, six pence) med elegant och aptitlig utstyrsel, tryckt p&amp; tjockt papper samt med 20 illustra- tioner efter kopparstick, ininiatyrer ocli porträtt frba 1600-talet.
Pastan boken ar uppkallad efter » La prin- cesse de Cleve ' s~ - författarinna ocli M: me de Sevigaés viin, SR l~andlar den egentligen mest om alla andra personer, sonl 13011 koin i beröring ined, samt o111 hela.
tidssindail som bildade hennes bakgrund och infattuing.
Istt förresteii lockande littei ' iirt motaiv att skildra, denna isolerade elit-själ, bj2ii.t kontrasterande inot sin bakgrund af frivolitet.
Mellan raderna i Lilian Reas strangt sakliga skildringar, där allt ar historiska fakta utnii oiliidiga romantiska utläggningar, laser inan och f a ~ ~ g s - las af den tragik, so111 alltid- blir deras öde, som st&amp; utai-ifiir ocli öfver sin tid.
Lilian Rem tidsbild # r ut-,
förligt.
och dock diskret mAlad; lion skildrar de poli- tiska förhhllandeiia under Marie de Medici och Riche- lieu, Anna af Osterrike ocli Mazarin; Iion rekonstruerar Paris ' fysionomi under la Fronde; hon för oss niecl Marie-Madeleine Pioclie de la T ' ergue, Cointesse de la Fayette, ut i societeten i PaRs och in i hoflifvet vid Versailles med alla dess intriger och @ lsu ta af ventyr, vidare och.
i synnerhet pB de litteriira inottagniagarna i Hotel Rnmbouillets » salon bleiir ocli andra salonger, clk vi bli faiiiiljara med hela den tidens lysande sam- ling af beaus-esprits och ryktbarheter.
Denna bok liar redan från Methuens furlag skaffat förf attariniiau beställning p;: i en ai-idra voly in af ven- ledes frAn sainina period af fransk litteratur: p&amp; hyil- ken hon - iiuniera bosatt i London - arbetar och som skall koinma ut 1910.
TTRA I&lt;LICISS.
Äktenskap rättsverkningar enligt åtskil- liga främmande länders lag.
T n d e r denna beiiämniiig liar en liten broscliyr i @, i dessa dagar utgifvits frBa trycket » pAföraustal- tande af Fredrika-Bremer-Förbu~~dets kommitt6 för lag- f r Agor ».
För Dagnys läsare är den lilla värdefulla broschy- rens inneha11 redan välbekant, d&amp; dess olika kapitel under det gångna Aret iigatt shom shskilda artiklar uti tidningen, men den förtjauar att spridas och göras kand i vida kretsar och icke eiidast hos dem, som re- dan hunnit stadga sitt omdöme oni att reformer i vhr svenska äktenskapslag verkligen äro af nöden.
I kort, lättfattlig form frandaggas det hufvudsak- ligaste af nu gallaiide i i k t e n ~ k a p s l a ~ i r Korge, Da.11- mark, Tyskland, England och Frankrike jilmte Belgien, Luxemburg och Monaco.
Visserligen utvisa ju ett äktenskap rättsverkningar oändligt många flera facer an dem, som i broschyren särskildt framliillas, men d&amp; allmant torde vara kandt, att roten och uppliofvet till en stor del af de konflik- ter med lagen, hvari ty varr allt f ör n i b g e n gift kvinna rhkat och alltjämt rhkar, huEvudsakligen är att söka inom # k- i frågan om makarnas egendonz~fö~ * lrtZlanc7e~~ tenskapet och- i livad angA.r deras prsonliga rMFfö- I~&amp;Ela~den samt da en ~idlyftigare utredning utöfaer den har föreliggande d h &amp; u d a skulle föra all t för 18ngt in i juridikens djupa schackt för att blifva njutbar afven för icke ftxckinän, synes oss lagkommitténs upp- slag att framför allt rikta strklkastaren p&amp; sjalfva kärn- punkten synnerligen valbetänk t.
Det skulle dock, tro vi, ha rarit till icke orasent- lig fördel, oiii utgifrareii till den oinvigdes tjänst för jiimförelses skull jämväl 1Atit i broscliyren inflyts ett litet sammandrag af r&amp;r svenska lag i hithörande delar.
Hvad som redan vid en första blick pil det lilla rrde häftets afdelningar om Norp och ~ a ~ ~ ~ n framträ- der och väcker var eftertanke ar den ratt, soiz tiilagts icke boskilld hustru att jämväl utan .paktim.
för-.
valtil och rada öfver viss sin egendom, s i ock förhit.
det för inmuen att utan hustruns samtycke till iiiei än viss na (Ze7 bortgifra saiiifallda boet samt den sy:: - nerligeu riktiga bestämmelsen om giltighet af gRf vo i forin af lifranta, lifförsiikring o. d. af maiineri tiil siii hustru.
- Ej heller f&amp; vi förbise deii föriniiii, swii ligger i rattigheten att afseii efter vigseln kunna, med iakttagande af vissa formaliteter, uppriitta aktenskaps- förord.
Äfren ï&amp;+7«ntls lagar tillerknniia i vissa fall Irust- ruu vidsträcktare ratt i fr8ga om egendoiiisförvalt- ningen au den svensk undersåkes Iiustrii har att pi- rakna.
Mest vicltgheiide bestiimmelser i frhga o u egeii doiilsförhhllandena inoiii äktenskap e t synes emellertid deii etl,ye7~1i~ lagen innehhlla, deii vet niiinligec ickc af ii8got gemeiisarnhetsiiisti tu t. Ftwrdwikes lagar daremot torde mest öfwrensstiiiiinin med vRra egna, dock medgifva janiviil de förstnamncla viss modifiering betrgffaude mannens ratt att gyifni bort boet o. s. v. Hvad angar hustruns yw-sodigcc stiilluiilg, synas oss de engelska rtittsförhAllaildeiia öfverlägsnn vitra.
Deiiiia omstandigliet gif ver vid handen, att ei~gelsm: iiism: s kända aktning för kvinnau harridlag tagit sig ett pra7t-tiskt uttryck, därmed denna aktning just f i k si:: gedigua värde.
Som sagclt, den lilla broschyren iii.
ett syuiiedigci; godt inlagg i en af de för de svenska kvinnorna mest brännande friigor och bör med gliidje ocli tacksainhct omfattas af en lirar, som har sinnet öppet för dc fak- tiskt rAdande missförhållaiideiia ph ifrrjgavaraiide o: x- rhde af var lagstiftning, och den har alldeles g i f ~ e c11 t inission att, fylla.
T ' i emotse med stort intresse en ifrttgasati f o ~ t ~ a ' i t - ning af detta Fredrika-Bremer-Förbundets koiniiiithk för 1agfrAgor l~et~delsefulla uppslag.
d.
1 " s., Litteratur, ' Liaace Leege~~fi %akke: Svenska tonsättare un.
der nittonde arhundradet.
.
Författarinnan till ifragavarande bok (i distribution hos Wahlström &amp; Widstrand) liar förut puh1icvr: it tranne samliiigar af sina musikerbiografier, nE livi !.li: i den första upptog tyska mastare frhi Bach till Webw!
medan den senare behandlade komponister af rommsk eller slavisk börd.
Den nu föreliggande sairdiiigeir utgör eu p&amp; liknande satt uppställd följd af fiistdentle biografier öfver tio scrnska tonsättare.
Htvffiier, Erik Gustaf Geijer, Franz Berwald, de hagge 1, iiidblaciq Wennerberg, Josephson, Hallström, Norman och Sö- dermail heta de man, som genom produktivt ndxitl gjort de största insatserna i adertonhundratalets si: i.- ii&gt;
.
rui.idc ixiusikkultur och uti Stockholin ocli.
Upps: \ la, dep svenska vetenskapens och konstens bägge för: n ä p s t a centra, sått det utgade, h a r s fr&amp;t-skall varda ~, de denna den inhemska tonkbiistens g u l d ~ l d e l ?varph.
niiner Aimu mest sangviniska bland dess utöfvare och v " ej helt uppliört att hopp@.
Författa.rinnaiis afsikt var - enligt hvacl hoii sjalf helt blygsamt meddelar - att h ett ställe sammanföra de ' uppgifter, som pli spridda ställen, mest i dagliga tidningar eller i ~ S v e n g k musiktidniogr, finnas om dessa.
d svenska tonkonstens föregångsmän.
Förf.
.
uppger, ' att endast ~ a &amp; n e r, Geijer, A. F. och 0.
Lind- blad samt ~ o s e ~ h s o n hitvtills ' - erhållit mera dfökliga biografier, hvarvid, hon synes ha förbisett d e n förträff - liga minnesrunan öfver Frans Berwald i Lindgrens .Musikaliska.
studier9 (1896).
Företaget att pi % ett stAlle och i för den stora allintiuheten lättillgtimglig forin behandla samtliga det svunna seklets största toii- mästare i v$rt land innebar emellertid eii vacker idé, soni hade varit värd ett bättre utförancle.
Liiin Lager- bielkes bok framträder utan nAgra alisprhk ocb.
mot- svarar icke heller de vetenskapliga och konstnärliga kraf, som man i v$ra dagar plägar ställa ph ett dy- likt arbete.
Med torr nykterism, ogudligt fjarran Eran den partiska entusiasm, som mRste karakterisera bvarje aktn biograf, uppradar I ' örf.
de nakna fakta, som bildn stoinmen i hennes hjältes lefnadssaga, d$ och då kryd- dande sin frainställning ned en och anna.n anekdot ungefär i stil ined de s. k. populär-vet.enskapliga skrift- stallare, hvilkas quasi-folkliga produkter ä: f veii hos oss en tid voro sk 1); inodet.
Om shledes dessa biografiska skisser i litterärt och konstnärligt htinseende icke fylla inåktet, SR bör 6 andra sidan erkäunas, att de data., soln dar finnas samlade, haintats ur de biista källor, som existera, och utmärka sig för stor noggrannhet.
Tyvgrr gäller detta sista oindöine ingalunda om bokens senare del, som inrymmer en förteckning,, sh fullständig som varit möjlig att erli&amp;llai, öfver de behandlade komposi- törernas verk.
En flyktig blick pK densamma visar, att förf.
är okunnig om principerna för vetenskaplig systematik.
RH. "
,, » Till hökeri.
Blat .. hilclzl Siloiv.
.
.
...
DA Fredrika Bremerförbundets stipendieinstitution nu har anledning att kasta en blick tillbaka p i de gkngna &amp; ren vill förbundsstyrelsen gripa detta tillfälle att ' till Eder f &amp; uttala sitt varma tack för hvad Ni genom Edert ini tiativstnrka, oförtröttade arbete istadkommit vid u tfö- randet af ICsseldes stora tanke.
Med le£ vande intresse har Ni ägnat Edpr &amp; t uppgiften att bereda unga kvinnor ett behöfligt ekonomiskt stöd vid deras sträfvari att skapa .sig en själf~tiindig tillvaro och förb~kdsst~relsen vet yä1, att Ni intet tack krafver eller väntar för den möda, som en inre roaning driEvit Eder ait piitaga Eder för deras bästa, men det är föi styrelsen kart a t t f % ph förbundets vagnar med tacksamhet erkilnna vikten och betydelsen af denna Eder gärning för framgången af den kvinnorörelses syfte, som representeras af förbundet.
MAtte de skördar, som inhöstats under de tvii g %ngn$ decennierna följns af lika rikt utbyte för mödan under minga kommande Hr, och mfitte Ni ej f.örtröttas i Eder adla sträfvan att för otaliga generationer af vArt lands döttrar underlatta kam- pen för tillvaron genom att vill rusta dem för densamma .. En rik blomsterskörd, bre£ och telegram vittnade om de mPngas öpskan att till ' fröken Silow frambära ett tack för hennes Mnga och oförtröttade ' arbete för stipendie- fonden. '
Från allmänheten.
P.
» Sjiilfförsö.r,jniide kviniiors.
If ' lats liar begiirts för iiedanstAende, yefiexioner öfver beniim- niiigeii mjalfförsörjande kviiinor~.
Ehiiru vi icke riktigt först8.
den sorg och fördiiing iittrycket t.yckes kiiiina framkalla hos dein, soin sjiilf vn satta skiljetecken inellan, giftap och ssjälf för- ~orjancle~ kvinnor i stallet för att helt etilrelt satta likhetstecken, dar shd~nt kan sattas, linfra vi emellertid icke velat iindertrycka deii lilla opinionsyttringen, Iivilken troligen kommer att motas n.f gen sagor p&amp; ins#ncl~resMeliiingen .. För hvarje g&amp;ng de orden möta mig i tidningen Dagny, kommer jag att tanka pH.
min bästa vän, dH.
h&amp; första g h g e n läste dem i samma tid-ning och med djupaste förvåning frågade h g, kvinnosakskvinnan:)) Hur kan Dagny: tillåts det uttrycket om d e utanför hemmen arbetande kvinnorna utan att besinna, hvilken förnedrande syn på I Hyllning &amp; t Fredrika-Bremer-För- bundets Stipendieinstitutions sekreterare.
P6 20-Arsdagen af stipendieinsti&amp;utio&amp;s stiftande, deil 2S: de sistlidne december, uppvaktades stipendiel fondens sekreterare, fröken Mathilda Silow, institu- t.ioonen brdförande, fru Anna Wallenberg, som i hjärt- liga ordalag tolkade förvaltning~styrelsens och stipen- dienamndeils tacksainhet för dess sekreterares v.ärde- fulla insats i det gemensamma arbetet.
Friin Fredrika- Breiner-förbundets styrelse ingick en skrifvelse af föl.
jande lydelse: sarskildt den gifta kvinnans arbete det ger, inte minst mannen, 3 Det kom s % sorgset förvhadt; att jag tvingades till att allvarligt; begrunda saken, och Iiärined framlagger jag en bön till alla för kvinnans rattjgheter arbetande .män och kvinnor till att hvar i sin mHn bidraga till uttryc- kets bortskaffande ur.
tiden.
Själf hör jag till de .själfför&amp;rjande ar lärarinna med 1,200 kronors lön.
Min vän, som varit min kam-.
.
till nämnda klase, har gift sig rat och allts % ocks % hört med en ämbetsman med cirka 4,000 kronors lön och studieskulder.
Hon arbetade intensivt som lrirarinna i ett ämne hon fullt behärskade, men hvad var hennes arbete d %, mot det hon dessa sex 8ist.a år utfört i eget)),
. '
hciii.
Inför hciii-ies arlxtc nu iir jag mor i i i i förödinju- kad.
Säkert har h a r och en &gt;&gt;sjalfförsörjande % i sin närhet en husmor, inför hvars omfattande arbete med att £&amp;da barn, med att fostra dem och tjiinare, sköta allt inom huset s % att pengarna racka etc. etc., hon känner, att n äretiteln r sjalfförsörjande ar ett slag i ansiktet mot dessa, som utföra det för samhället viktigaste arbetet.
Låt oss visa, att vi kvinnosakskvinnor förstå den gifta kvinnans arbete i det vi ur v %r tidning borttaga uttryc- ket k sj alf försörjande kvinnor, om de utom hemmen ar- betande.
Lat oss därmed visa att de gifta kvinnorna alla äro sjalfförsörjande, de flesta dubbelt D sjal ' fförsörjande~ - fast med kleba löner.
Lararinna och kvinnosakskvini2n.
tiaf vn varit mantalsskrifnn iiiotn det lan, hvnw stipeiidiuiii sökes; afven iiis tes uppmärksamhet y A, att ansökningtir ej komma under stipendienämndens ompröfning utan Bt- följda bifogade afskrifter af kunskapsbetyg samt lfikare-, präst- och mantalsintyg, utvisande att vederbörande den stadgade tiden haft hemortsriitt inom lii.net.
Laiidsföreiiingens för kviiiiians politiska röstriitt 6: tc Brsinöte kommer att aga rum i Örebro den 8 och 9 januari.
Deltagandet i mötet viintas blifva mycket stort; ett 70-tal anmälningar fran centralstyrelsemedlemn~ar i alla delar af landet hafva redan inkommit.
De b %da dagarnas förmiddagar äro anslagna till enskilda möten, d % bland annat val af ordförande och öfriga funktionärer Fredrika Rreii~cr-E1öi * biiiidets Stipeiicliciiistitiitioii.
Hos i centralstyrelsen skola ske.
Vid detta tillfälle skola iifven Stipendienamnden .finnas till ansökan innan den 15 Fe- delegerade till den internationella röstriittskongressen i London nästa april utses.
De enskilda öfverlaggningarnn bruari 1909 följande stipendier: komma förnämligast att röra sig om taktik- och orgailic: t- Fr&amp;.
Alht~nnn Sliipendie fonden:.
400 kr.
för kurs vid Anna Sandströms semiiiariiim i tionsfriigor.
Första aftonen anordnas ett s. k. halfenskifdt möte, da frågor af mera allmänt intresse komim att ' Stockholm.
(Stockholms stads stip.)
500 kr.
till resestipendium för studier af 1andthushAlliiings- diskuteras.
Till detta möte äga alla nledlemmar af röst- rattsföreningar tillträde.
Andra dagen afslutas med stort skolor för kvinnlig ungdom (fritt stip.)
260 kr.
för af Svenska fattigvArdsförbundet ordnad kurs offentligt opinionsmöte, anordnadt af F. K.
P..
: T - ' i fattigvård.
(Västerbottens stip.)
Den lokala kommitté, gom med anslutning till irecl- 200 kr.
för elev vid folkskolesemina.rium.
(Jam tlands rika-Rremer-Förbundets stipendieinetitution verkar inom.
stip.)
Alalmöhus län för Astadkomrnandet af flera och större 200 kr.
för elev vid barnmorskekurs.
(Varmlands stip.)
stipendier för liineta flickor, fick uppbära en behallning r 260 kr.
för elev vid folkskoleseminariet i Fdiin.
(Kop- af kronor 1,233: 04 f r h de i Lund B Akademiske före- parb.
stip.)
ningen anordnade soirkerna.
200 kr.
för kurs vid Rimforsa landthushållningskoln.
(Vasternorrlands stip.)
Ein kominuiidföroning bildades i Linköping i början 260 kr.
för universitetsstydier.
(Skaraborgs stip.)
af december månad.
Den har satt som sitt ma1 att vilji!
225 kr.
för kurs vid Atvidabergs fjaderfiiskötareskola.
väcka och uppehfilla s h a l .kommunrala som socialo in- (Gottlands stip.)
tressen.
För att intresserade kvinnor, gifta &amp; vii1 som 200 kr.
för elev vid Södra Sveriges Sjuksjöterskehem i ogifta, skola kunna ingå i föreningen ströks ordet %röst- Lund.
(Malmöhus stip.)
berättigade~ i $ 2 af stadgeförslaget, hvarefter paragrafen 225 kr.
för sjukvArdskurs.
(Blekinge stip.)
om medlemskap i föreningen omfattar hvarje i Linkiiping - 300 kr.
för kurs vid Rimforsa landthush %llningsskola.
boende man eller kvinna, som fyllt 21 %r och till före- (Södermanlands stip.)
ningen erlägger en årsafgift af 50 öre.
Vid val af styrelse 400 kr.
fördelade i tvB stipendier, det ena för kurs i till- var man allmänt ense om att kvinnorna borde reyreccn- skärningskonst, det andra för kurs vid Atvidabergs teras i tillräcklig utsträckning.
Valet utföll sålunda, att 3.
fjäderfaskötareskola.
(Göteborgs o. Bohus stip.)
kvinnor invaldes i den af 15 personer bestAende styrelsen, 400 kr.
för kurs vid Gymni Centralinstitutet.
(Kristian- och ytterligare l bland de 6 suppleanterna.
stads stip.)
, 200 kr.
för ordnad kurs i barnavárd.
(Östergötl.
stip.)
S&amp;ookBao %awsfö~emni~~ge~~ för kvinnans politiska röst- 200 kr.
för kurs vid Atvidabergs fjaderf&amp;skötareskola.
rgtt anordnar tisdagen den 12 januari B Skansens TIögloft (Jönköpings stip.)
en fest i ändamAl att d % f % bringa Landsföreningens rf- 200 kr.
för kurs vid trädgårdsskola.
(Älfsborgs stip.)
ghende ordförande, fröken Anna Whitlock, sin hyllning.
200 kr.
för kurs vid tandläkareinstitut.
(Uppsala stip.)
' Listor för anteckning f ör deltagande i festen finnas utl8gd: i. Norrbottens stipendium å 325 kronor för universitetsstu- pil Röstrattsföreningens expedition, Liistmakaregatsn G, dier och Vestmanlands stipendium å 225 kronor ut- Stockholm.
Äfven icke medlemmar af föreningen, sfivö!
delas med företrädesrätt tillika med de medicinska damer som herrar, aga ratt att deltaga i u s t e n.
studiestipendierna å 400 och 500 kronor till förra Krets innehafvare af nämnda stipendier.
I samband med ofyanstilende m % till ledning för sti- Tri f&amp; häa1wzeiZ fasta den ä m d e aZlman7teteizs upp-.
pendiesökande hiir nämnas, att rätt till ansökan af Fred- ntadcsct nzhet p &amp; crtt tiden för 9-eiZuktövens motta~ / uiw g rika Bremerförbundets - 1ansstipendier hafva endast kvin- f / * t %n &amp; * ePs 6öaYasz iiiwc ?.wtts till 7 d.
f 1-18 f.
nz., och fii nor mellan 18 och 35 %r, som vid tiden för ansökans vi vördsccntnzust (inhtZlla att s&amp;z.äl bes676 sonz telt~to- insändande ' bro samt under minst tv&amp; år omedelbart £örut I kanta.
FRAGOR OCH SVAR.
esaininerad iärariniia I Hanover söker anstiillning, helst i skola.
önskar anställning i familj, att Svrr till tyska SprHket B, Villa medfölja p % resor eller hos läkare.
Gocla rek .. Svar emotses tacksamt lJinnéa, Orebro.
till franskt al and er, Visby, p. r, F O ~ E E S T Å N Z) A R I N N E- H ' U P S LATS s6kes af 40 Ars fru, iivar kan man prenumerera pH Dagny?
.
I landete alla poetanetalter och boklådor kan man beetalla huru m&amp;nga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endaet 1; 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
ffvad kostar Dagny i postanstalter och bokliidor?
Dagnys postprenumerations- och boklkdspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för ' 1, och 1: 25 för ' 1, hr Hvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare d .Dagny? '
Den, som eamlar minst 6 prenumeranter, erhiiller en prnvieion af kr.
1: - för hvarje helare-, 50 öre tör hvarje halhre- och 20 " öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna ' iprovis ?ons er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenameranter, g&amp;r man tillvaga pi % ett af följande satt.
: Genom insaiidiindet af prenumerationsafgiften med afdrag af prcvisionen bestkller ' man det behöfliga antalet ex. (hur mi3nga som helst, men alltid minst 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har di3 att ombesörja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ellw: Man prenumererar i3 närmaste postkontor (ej an- norstades) för de samlade ' prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beqsr postens kvitto i3 eamtligs er- lagda afgifter, tillstaller cm detta kvitto,.
da vi omgående pr pos@nvisning sander sa inlarm den stadgade provisionen.
1) Antingen: ffvar, och till.
h vilket pris kan man nummer vis lösa Dagny?
- - BRDINNA.
Miisikalisk dispo.
nentdotter söker plats som inecl godt lynne af god familj, spar- sam, praktisk och ordentlig, fullt viirdinna på egendom eller i större kompetent i allt som hörer till ett.
st Är frisk, glad och praktisk hems vKrd.
Svar till ~Heintret- och van vid ett större hems skö- tancle.
Svar till &gt;Verklig hjälp,, nad~,-Ronneby p. r.
Sv.
Dagbh Hnf.vudkontor f. v. b. JUGUEY R A ~ R I C; bildad, flicka TATS, att föresth ett aktnings- af god fainilj, önskar plats vkrdt hem, önskas at biittre, iitoiiiland, för barn, eller att g5 frun tillhanda.
Fritt vivre, fria diiglig Småländska nu eller frwm- ~~ resor önskas.
- (Kan och med- cleles.
Svir till ~ 1 9 0 9 Dagens följa iildre dain, soin ressililskap.)
Nyheter Gustaf Adolfs torg, Stock- Svar fortats inöjligt oinbedes till Iiolin.
~ 3 9 0 ~ Tidningskontoret,, Kungs- FLICKA, kunnig i matlagning, gatan 14. klildsömnad och handarljete, ~ ~ - A R I G BATTRE, FLICKA, önskar en tid plats pB landet; Svar önskar att i finme hem p % tlll) Fritt vivre 1884 *, Sv.
Dagbl.
landet mot fritt vivre g&amp; frun till- G kunnig i niat- handa.
Har genoingQtt sjiikvbrds- ~ ~ - Å R I FLICKA, kurs, samt Ur kiiniiig i knyppling lagning och husliga göromAl, in.
111.
Onsksr anses sohi iriecllein önskar genast plats, hklst p&amp; lan- af familjen.
Svar s n a r a ~ till t &gt;Ja- det, att föresig hushill.
Svar till a Siskan D, p. r.
8veiiljuiiga.
niinri 1909~, Arboge.
.
T, DAGNYS.
EXPEDITION, STOCKHOLM.
L - U SG, bild&amp;, bttrnkilr flicka, sol iiled högats betyg genoingli - - - - p Ri~~dergarteiiskiirs, önskar till ii; bel p1t1.t.s antingen gom Iiirarina (1: -- latssökasde ffi sima a ?i~imieer imförtln i i; l&lt;indcrgnrlen eller ock att unde viaa ' iiiinclre barn i god fxiriil Svnr einotees tackssint till nIiii ilergxrten B, Oskarepnrken 7,Orebrc -- Da, gny för halfva prisel eller 7 l /, Öre pr mm.)
- !Yl: GA FRUN !i ' IlJIJt14KDd i Ei ' UNG, I~ildad Finska, som ä A Lett respelrtitbelt och Lurget heiii, arbetstim och Lariikiir, o~ecl te (L ht:, ist i Htocklioliii eller dess om- retiska och praktisks erfarenlietc ile jil sbkei: 18 Ars fliclr: ~.
f r h i 1,ziiJt- i ett 1iiishRlls skötande saint va 1.1 € !m plats iincler 1 firs tid, med vit!
handarbete, önskar p1: its i gc sk yldighet ttt.t aktivt deltwga i alla familj i Stockholm.
Ett v8nligt ck: sysslor, soin i ett lieiii före, beiiiöinnde snmt tillfiille att.
grlind- kc, ii~mx, U ~ N I I: iflöning.
S \ w till # gt ~ 3 t t a sig iii i svensks spraket n X ' rfiktislr ugpFostraii~, Allin.
Ticl. "
y liiifviideakeii.
Ph lön fastes ej Giist.
Ad.
Torg 10, k!
n-~yckct afseende.
Svar emot- ii i iigskoiit.
St ockliolln.
se&amp; t acks: iiiit till n Aino af.&gt;, I h - köping, p. i .. - G flicka frhn godt lieiii, soin l 1 S genomgAtt %kl.
laroverk, ön- s JUKSKO~L ' ELISKA i n e ~ flora 81: s praktik, $ifveii vaii vid sinnes- sk s r plats i respektabel fain.,: ttt I kr 3a med n-iiiidre bwn.
B8st: i. ref. sjuka, tiriskar privat~Rrc1 eller f: rst S \: w till ~F~iiniljeinedlcin 1 7 ara, plats.
Svar till nSjulrsköterska.n, ö l.
e h o p. r. Tidiiingakontoret Bain1eg; firclsg.
9.
- V P ' IIJ~USTKIiCRAD TIDSKRIFT ~ Ö l t SVHRSKA KVIXSAX OCH - I J E ' S V K X S K A HEMME; \ ']) EX - - - Redaktion: Vera von Krmner, Gannnr Bjurttmt.
Utkommer hvk-annan torsdag.
*.
Elegant Julnummer gratis till helårsprenumeranter.
Mönsterbilagor, Romanbilagor, Pristaflingar, hvaraf en lit terar 0 0 I städernas tidningskontor ~&gt;c$ cigarraffärer samt Los Cag- nye kominissionarer i landsclrten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditione *!
adresseras: KVINNLIG EX.
SJUKGYMNAST pistäflan, i livilken 3,000 kr. '
utclelas i pris.
Mitt Hem kostar IielHr kr.
5: -, 11aliA.r 2: 75, kvartal 1: 50.
Preiiumeratioii Itan ske hos all: ~ Bokhandlare oc1.i Postkontor.
LEDIGA PL A TSER.
~ h T s I \ olkökslkrariiinebefett11ii1g '.
- &amp; r " ' till wnsökaii ledig hos styrel.
seiis för .Vasterbottens lails folk liögskola i Degerfors, postadress Viiidela.
Eefattningen, soiii till- trades den 1 febr.
1909, n-iedför ~kyldigl-iet ntt fi.rligen I.i: PlI: t G flyt- txiide skolkökskorser inom Vastel: - bottens lilii p: 1 G veckor livardera .. Löii U00 kr.
saint bostad och fritt Ansök- vivre under kiirserria.
iiiiipstideii ritgbr deii I jaii.
1009.
Styrelseii.
TSrCIJNDAWDE ~P~rterriiiri finnes Iytill fuljd nP sjiikdouisfall) plats för iiiiclervisniiigs \: aii.
Iiirariiina, ii~ccl skyldighet allt iiiiderv.
15-Arig Sickn i vanliga skolami.ieii och snu- sik.
Betyg, rcf., foto., Iöiiesiisprål;; il1 frii: E.
I ' ersson, !i !oi.ps &amp; dJ Bettiia.
- Brwriiiiit~., kunnig: it t iiii (1ervisa 2 barn till 2: di.a och 3: clje klnss s: iiiit kuiiiiig i pi: inoapeliiing och villig iitt i Ofrigt sysselsBt *: i sig ined bnrrien, f t r yliata i s \ - cnsk Faiiiilj i Kijpeiihaii~n.
Svar iiied betygsafskriiier etc. till Gr: iiicl Hôtel Nilsoii, KBpenliainii L Ni ångrar det inte!
Gör ett försök!
TRE FLICKA kunnig i enk- B A lare och finare matlagnipg, bakning, slakt o. konservering - kinl~t ined vnna vid 1andil.iiishlill - far plats genast p % NyA.ret Iios Fiihei-riiin~n M. Huininerhieln~, Degeln pr Frinnaryd.
H USH~~,LSFRBKKN.
En Lilrlail godlynt flicka, ej öf ver 3!)
iii., kiiniiig i sbviil finare soiri enklare matlagning och villig alt g: l f !.iiii tillhancla ined i lieininet förekoin- inande syssloi., kali ffi bra plats i Gtocklioliri i iniiidre ' f: iiililj, diii: 1: iiii 25 kronor jungfru finnes.
p i ii6iiincl.
Svar med uppgift oiii tflder ocli afslrrift af betyg friin föregieiide ' platser torde insiindas före den 8 janiiai: i till &gt;Bra plats 1 S i) 9 ~ Svenska, Jhgblndets hiifvid.
koiitor, Stocktioln-i.
[sttid i ööder~n: inlarid fiir i febr.
bi1d: id hicka, kunnig j iinni1: ig- ning, ~ismilnd, plats att, sk6ta lim- 1iAllet för tveniic pcrsoner ined lij %lp till gr6i ' i.c gisruii~eil.
itledleiii: if f: ~iniIjen.
5 y a ~~~iacl;.
HyrA.11, Briiiikelergsgtitnii 3 B, StockI,~oliii.
Rodenstamska STESOG IIAI?
ocli Slöjd- och Hushållssholan, K \ ' II \ ' NI,IG inaskinskriFvare er1iHller] hits Hudiksvall.
hos st.drre verkstad i I: ~iidsorten.
Svni: iiikrkt BL.
K.
E.
567n, under Husiuoderskiirs.
Skolköksliirnrin- d r e s s S. Giiintclius Aiinoiisl~yrK, iieknïs.
Slöjtllilrariniieknra.
Hein- S tockliol in.
slöjds- och Viixtf %rgiiingskurs.,
-- Orientaliska flattor v - - och ofriga Afpassade mattor, sdsom S m y r n a, A r g a m a n, Kos- mos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, V e l v e t, B r u s s e l m. fl.
i alla kvalitder och storlekar:::::: E n g e l s k a Magasinet Röstrattslitteratur: Hudens P % grund af sin uppfriskande inverkan 5, hudsystemet vinner Salubriii en städse ökad anvand- ning vid / hudens vArd.
Särskildt har frottering af kroppen nied eit af Saliibrin fnktadt tygstycke be- funnits verkssiii till förekommande af förkylning efter svettning och till motverkande af ömhet och värk efter öfveransiritngning.
Salubrin tillhandahiilles i Parfym, Speceri- &amp; Fiiirgafiarer.
I parti hos Geijer c % C: o, Stockholm.
och elegantasts strumpa heter Kaja, Raja-Strumpan saljes i k-801 Stmmpfab~iken Ra- Ja8 Fabriksbod, Gamla Kungs- Iioin~sbrog.
13.
S t o c k h o l m s Musikinstitut.
Brahegatan 7 B, Drottninggatan 3 1 g.
111.
Allm.
Tel. 115 96.
VBrterminen börjar den S januari.
Anrniilningstid d e n 7 janiiari kl. ' 1, 2- ' /?
4 sa111 t l /?
6-ll2 ' i.
e. m. I3fter terminens början anrniilnings- och inottagiiingst id: 31Kn- dagar och t0rsdaga.r kl. ' 1, %l /, 3 e. in.
Prospekt t illlia.ndabkllas.
Ö. Sigrid Carlheim-GyllenskMd.
l5 .jan.-l5 mqj Skrifter odgifna a f Centralstyvelsen i Landsföreningen f&amp; k v i m m t ~ politiska röstrutt: X: o I, Till Regeringen froin svenska kvinnor ingifna akrifri !l- ser i Röstrat t s friigan 1905-1906 .......................... -: a (, D II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor iiga konimii- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -.
D III, Xathilda $tael von Holutein: Malsmanskapet och kvin- nans stallning inom gktenskapet enligt gällande svensk ratt .. ................................................................... .-.
: S (] D IV, Anna B. Wicksell: Om kommuns1 röstriltt för gifta kvinnor .. .......................................................... --: 1 (1 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nellrt kriiinorösträttskongressen i Köpenhamn ..........: ZU Pö~vningens for kvinnans politiska 9.östratt i Stockholm Jy!
; lTud: S: o 1, Satanael Beskow: Till frtgan om kvinnans politiska röstratt .............................................................. - .-Z (15 D 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhiilla poli- tisk rötitratt?
...................................................... --: 10 D 3, Hiima Borelius: Hvarför &amp; r motsthdet mot kvinaam politiska röstratt oberattigadt?
.............................. -: 10 D 4, Lydia Wahlström: Principerna för ' kvinnans röstratt ... --: 10 D 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska röstratten?
........................... -: 0.5 a 6, Lydia Wahlström: Lardomar af den kvinnliga röstrattn- rörelsen .. ............................................................. - .-: l (; D 7, Sagra manliga inlägg i den kvinnliga röstriittsfrlgaiz ... -: 18 D 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nurarancle ~ituationen ......................................................... -: f 15 Minneslista .. ......................................................................
--.
: {) S Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rattsliga ställying ... -- 75) - - - z G (] Glist af A. Aldén: Svenska kvinnans koinnitinaln rattiglieter odi sk yldigheter .. .......................................................
.
: 1 0, U Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... - .-: A n \ 1909 ENGELSKA Ragnhild Modin: Bröllopet pB Ensillre ................................. afton-7i: tcrsera för siviil nybörjare soni iiiera föreigkorniia.
Antalet Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr iidolt Xdail-: 22 lekagare begränsas till högst tio i livarje grupp.
gren ................................................................
.
: 2; X &amp; l &amp; n e Phi l i p s o w, A m a Kleman: Kvinnans medborgarratt ...............................
: 2 {j - _.
T&amp;].
Brkb.
17 83. lär.
vid Wallinska skolan, Karl 31.
Lind: Kvinnornas röstrilttskrd ............................... ' kl.
5-6 e. iii.
f. tl.
h r.
rid Stocklic~lins borgarskola.
Ofrmstiiende flygblad och broschyrer kunna rekvireras friiii F. K.
P.
E: s i Stockholiii expedition JAstinakaregatan fi, Atock- Iioliii, soni liiill~s öppen livarje dag kl. 3-5 e. iii.
s2mt clessutorii onsdagar kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: rio B - 8 iE: .mxi~ ufgifven och redberad af S T I I A QUINT, utkommer 1909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer hwarje vecka, 36 veckor under are f. Basta och lampligasfe läsning för b ~ r n af allo samhtfllsklasser.
ler Prenumerera å närmaste postkontor.
l: 65, halff år 90 öre.
l F ~ ~ d r i R ~ - B r e ~ m ~ ~ - F o r b D~offninggdm und~t: 5 1 Rikstel.
27 62.
Förbundets byrh öppsn 11-4.
Allm.
td.
26.
Fmdpoika- Bmmer- FOrb~ndefs Sju kskodea~skeby~&amp; Pumelgotan 15.
Allm.
tel. 82 11.
Riketel.
68 98.
Pris för helt år # ro- anrnehilllsförteokning.
Dageras asemrner imeRBBBeo: Kvinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika - Brerner-För- bundets byrå, 54 Drottninggatan Aiiiinw, 1TDiPtBse.L.
Af Sipc Uergww.
Vid iPrsskiftet.
Lilian Wem.
X Tyra Kfeeu.
Äktenskaps rKttsverkiiingar enligt Rtskilliga friimmcudc 1Piidei-s hg.
Af A. P-11.
Lina Logerbiellie: Svensktt toiisattt~re iinder nittoiido 8rllitrnw draedet.
Af Rh.
Hylliliing at Fredrikat-Bimcincr-Pörbiiaadcts stipciic~ieiiistitiition~ sekretcrare.
Fi-Hii aUliniinhctemi.
B1redrikae~Bseiaaer-B1l~rb~aidcts Mipedieiristitri tioria. '
Frhi FredrikaBrerner-Förbun- d e t s Allmanna Stipendiefond utdelas för Ar 1909 ett resestipen- diiiiii!
i kronor Feinhundra (500) för stadier af, laiidthiislillllnings- skolor för krjnnlig ungdom.
Ansökaii stalles till Fredrika-Bre- mer-Fthbuiidets stipeiidiepämnd Stockilolin, i n n a n 15 F e b r u a r i htföljd nf koinpeteiisintyg, stiidia- plan för resan, präst- och Iiilrare- ketyg, s m i t andra lianilbugar 58- kande vill Abcropa.
Stoc.l; holm i januari 1909.
Stipendienamnden.
Prenumeration a Dagny sker $ !t narmaste postanstalt eller bokhandel.
-
