# ID: svediakorp-per383
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,619
# sentences: 693
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 9.
Stockholm 1 2 M a r s 1908 ' 1 I I ~~renumamtiohs~ris: Eedaktion: Redakt6r 0. ansvarig utgifvme: Expedition och Annonskontor: Lr ... kr.
4: 50 IIr ... kr.
2: 50 3ILstersmuelsgtltuu 51, en tr. E L L E N K I, E MAN.
... 8 I: Sol1 /, D a I: 25 MiLstersamuelsgatan 61, en tr. Telefoner: ' LBsnummer 10 6re.
Motttlgningstid.
- Allm.
6353.
Riks- 12285.
K1.
1-2.
Pronumeration sker s&amp;va1 i landsorten som i Stockholm II Post- och telegramadress: niirmaste postausl; alt eller bok- DA 6i Y, Stockholm.
handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Stockholm 1908, Aftonblndets trjckerl.
/,.
... - - Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spultbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g&amp;ng 10: G.
Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Ole, 20 g~ 20 .. O / 01 50 g.fP 25 ' 10.
Annons bor vnra inlhmuad senast m&amp;ndag f.
m..
Kvinnorna och stadsfullmaktigevalen i Stockholm.
alfva aiitalet af vhra 100 stadsfullrniiktige st&amp; som bekant under omval hvarje Ar - 10 i hvar- dera af vhra fen1 ki-etsar.
Tillf@le fins shlecles s %soiii vi.
a h veta att utofva inflytande p % stadsfullmaktiges samnlansiittning eller med andra ord att verka for de kommunala angeliigenheter man anser viktigast.
De kvinnor, som aga konimunal rljstratt, d. v. s. de hvilka taxeras till allman bevillning, hafva de flesta s$ fli roster, att det ju kan tyckas som om deras del- tagaude i valen vore alldeles utau betydelse.
Fr&amp;n blott en eller ett par roster till ett antal af 10 h 15 ar det for kvinnor vanligaste.
En enda fullmakl pa 100 r6ster kan sAledes slh illjal en he1 rad rbster fr %n smAfolket.
Men liksonl arbetsklassen har ihsett att den ej f&amp;r undaadraga sig att deltaga i de konlmu- nala valen, sh barja ocksb.
kvinnorna alltmer inse, att de kunna gora sitt inflytande.
gallande, om hvar oc11 en gisr sin plikt, s&amp; att det blir en striim af kvitinor till valurnoraa.
Det &amp; r dessutoin kvinnornas oafvisliga skyldighet att anviinda sig a£ sina riittigheter s %som konimunala valman s %val p % grund af ansvar gent emot samhallet sonl einot kvinnosaken.
Va1manne.n~ ansvarska-insla f or a l l m ~ i n a angelagenheter ar of ijreulig med den tan- ken att det icke 18aar sig att r6sta.
Och nar vi fordra vidgade medborgerliga rattigheter; rn %ste vi ocksB an- vanda oss af de rattigheter vi redan ha, afven de a£ oss som till dventyrs, aro pessimister till f6ljd af sm % inkomster eller den 100-gradiga skalan eller af blidadera orsakerna.
Emellertid iir intresset for stadsf ullmaktigeralen i &amp; r alldeles sarskildt stort, emedan bostadsfrdgan sthr framst.
pB dagordniugen, och om n %got skall kunna ena alla medborgare, man och kvinnor, antingen de hafva storre eller rnindre inkomster, sA iis det val bostads- frsgan-.
De d %liga bostadsforh %llandena har i Stock- holm drabba oss alla och tvinga oss in i det missfor- h %llandet, att en tredjedel af vAra inkomster g h till hyran, och de tvinga dessutom en tredjedel af Stock- holrns befolkning att lefva under trsngboddhetens for- bannelse.
Det tix overkligt for oss soin vackra sagor, nar vi hiira talas om, huru de bo pii en del andra hiill i varl- den: att t. es.
i London kan f$ hyras ett helt hus nied flera rum for samma pris som en niindre v h i n g kostar i Stockholm, att inan i e n stad i Tyskland med unge- far samma folkmangd som .Gdteborg, kan f %.
en ljus, ryrnlig lagenhet pii 3 rum och kok med badrum ach balkonger f6r 420 mark.
Vidare att arbetarbefolknin- gen icke lstngre bort fr %n oss iin i Danmask ganska allmant bor i lagenheter pi % 2 &amp; 3 rum och kok, iiled&amp;i h5ir hos oss den janif6relsevis battre situerade arbetar- befolkningen f %r tranga ihop sig i 1 rum och kiik och de fattigare i 1 rum med eller utan del i kak.
-.
Kan dB stadsfullmaktige r&amp;da bot far v&amp;ra bostads- forhhllanden?
Ja, slikerligen %thinstone till nligon del. '
Ref ormplanerna f r h .den dltnler v~sancle reforinviia- tillampning af tointrattsiastitutet.
Vidare det aE samala liga milmiteten inonl sladsfullrn~1i: tige visa allt be- koinmitt6 och af 44 stndsf ullm %lctige unclerstildcla f iir- stiimdare riktlinjer och hafva i forra veckau vunuit slaget 0111 en.
ll~neanstalt for att skaffa byggnads- l m skulle ~ ikltida sig en seger, i det ntt stadens styrelse beslutat att sjiilf kapital, fbr hvilken S t ~ ~ k h ~ stad bygga bostader.
I huru stor utstrackning iir icke fast- gnrauti.
Vidare ingste stocljas plan.erna fiir, for- - slaget, men att steget- nu iir taget i d.einia riktuing as buit~uc7e 7conznzzclzi7catio1zel., 1: l.vilket sS intilnt sai~mnn- betydelsefullt, liksorn att dessa bostader skola uppforas hanger rned miij ligheten att fh billigare bosltider lik- hvilken genom snibbbare s i i ~ a l inom staden soin pB Easkede.
Beslutet, som sorn ock med lifsnzeddsfrhgu~~, fattades narmast med anledning af d: r Elrncpists mo- kommunikationer och ett btittre ordnande af saluhalls- tion, att staden, till ersattaude af de bostader.
hvilka fi&amp;gan ocll torgllai~cleln mhste f % en snar losning, 135 g % forlorade genoin gaturegleringar, inii uppfora bostads- det att det blir gjordt hvad garas kan for att aed- hus, har sakerligen fororsakats a£ den allmanna opinio- bringa prisen p % lifsmedel.
nen, som ph sistone lhtit ganska eftertryckligt Bora a£ Icke blott i v&amp;r hufvudstad utau i helo, viirt land sig.
I detta sammanhang mh p %inimas om, att det utbreder sig fordyrningssmitta, son1 allvarligt hotar var pS, initiativ af en .kvinno£6rening (Kvinnornas vh.r ekononli.
0 f ~ e r Bela landet biira darfor salinaa- diskussionsklubb), soin raden af opiaionsinoten pA all- nen sarskildt nu g6.
till val yh programmet: c7.9 koat- var borjades, oc11 dar det uttalades noclv&amp;ndigheteu a£ 1 1 1 ~ l l ' b ~ ~ S~ ?J ' I ' ~SW~ZC~S U plikt ~ t gol t ^C6 C6Zlt 7&amp;liUCZ $&amp; ' ~7t3) ?&amp; C 6 W en hyresgasternas sammanslutning.
Sedan har reform- 7commer for utt nec26ringu Ze~zadkon~7~ost~zc6~7e~1~~~.
.&amp;r icke krafvet vuxit sig starkare och starkare med bildandet detta ett program siirdeles Signadt att vinna kvinnor- af HyresgSisteriias fijrening och I&lt;oinmunda reform- nas iutresse?
foreningen, hvilka i likhet mod 0stermalms kommunal- De gifta kvinnoma, ph nfigra f % undantag nar, cch forming antagit sarskilda program for h e t s kommu- de kvinnor, hvilka i Stockl~olm hafva sii liten in- uala val.
komst, att de ej iiro taxerade till allmiin bevillning, Stadsfulln~&amp;ktiges senaste beslut visar, att det liinar d. v. s. ej 114, upp till ininst 700 kronors inkomst, liulma sig med vakenhet och opinion blaud valmii,nnen.
Eu tyviirr ej direkt deltaga i valen, men de ' lrunna 13 %- mhlmedveten samling kring ett fortghende reform- verka andra - rostberattigade man och krinnor - arbete i bostadsfrBgan blir det effektivaste sattet att att verka fiir en reformerad kommuualpolitik.
f A en initiativkraf tig stadsf ullinaktigekbr.
I-Iarf or ko111- Den 13-20 mars st&amp; cle stora slagen har i Stock- mer ocksA en massdemoastration till valurnorna att holm; cle borja ph Sijder (5: e kretsen) fredagen den.
verka, afven om rsstetalet ej sknlle lyckas satta in i 13: de; Eortsiittas i Storkyrkoforsamlii~gen och 138 Kungs- alla kretsar de reformviinligaste kaudidaterna.
En holm en (1: a kretsen) lordagen den 14: de.
demonstration skall i alla fall stiiclja ett mhlinedvetet I ntista vecka ar det val i Iclara och Jolinanes fortghende 13 % reformernas vag i den anda och med (2: a kretsen) m %ndagen den 16: de; i Jakob, Adolf Fredrik de kraf, sorn uppstalles i bostadsmotionen nf 11rr von och Vasastaden (3: e kretsen) oiisdagen den 18: de och Koch och Kj ellberg .eller af la~~dtegendomskommitt4ns till sist ph ~sterlnalm och Djurghrdeu (4: e kretsen) forslag, att ph stadens forvarfvade stora markoinr %den fredagen den 20: de.
anliigga forstader efter nutidsenlig plan.
och att fore- bygga jobberi med denna inark genom att dar infores Skyddslagstiftning for kvinnor.
.
nder ofvansthende rubrik iu.nel.llller Dcq~zys fijrsta nuininer en beaktansvard artikel af Alma S u d - quist, iiguad att gifva en orieiitering ofver denna vikti.ga fr&amp;ga, sorn hos oss iir tirmligen ny.
Det var genom lag af den 17 oktober 1900 anghende minderaringas och kvinnors anvandande i industriellt yrke, soin syste- met hos oss gjorde sitt intbg.
Nu st&amp; vi infor rnojligheten a£ en utstrackning af samma skyddsprincip.
Medan det i ofvannaninda lag forbjods lcvinnor stt arbetn under jord i grufva eller stenbrott sanit tillika forbjiids kvinna, som fodt barn, att arbeta i iudustriens tjanst under de fyra forsta veckorna efter barnsborden, st % vida hon icke lned ltiknrebetgg kunde styrka, att arbetet tidigare kuucle up11 tagas, s5 afser det ~ ~ u v a r a i ~ lngf d e ijrslaget f ijrbud mot nattarbete.
MA det tilltttas mig, sorn en gbng (i egenskap af redaktor for Danmarks r Dagny., Kvi1zc7elz og Sum- fnlzc7et) stBtt midt uppe i striden om smnma frhga och da.rvid haft tillfalle att hora olika ineningar b q t a sig mot hvarandra, att med exempel, hamtade frAn olikn lander, ytterligen belysa densamma.
Genoin kvinnans dubbelstallniag i sanihsillet blir saken af gttersta vikt, men tillika synnerligen invecklad.
Till forekommande af allt missfiirstbnd,.
fQr jag dock forst af allt uttryckligen betoua, sttt Bvnd som i '
DAUNY detta sainmanhang afses, alls icke ror frbgan om skydds- spetsade konkurrensen kvinnans arbetskraft blifvit hvililas nodvandig- mera eftersokt, ha de senare skalen kommit att ut- lagar for arbetareklassen i alln~iinl~et, het och nytta viil nunlera mhste anses hbjda ofver allt tifva en mera bestSi.rnmande verkan, afven om.
det tvif vel, utan endas t eli~s7rildc6 skyddslagar f or 7czjinnan.
vackra namnet 8nnu alltjamt hslles uppe som ett Det ar isynuerhet shdana paragrafer, hvilka stalla den standar.
vuxna arbeterskan i jainbredd med den minderAriga, son1 till sitt varde aro ornstridda.
De innehBlls van- ligeu forbud mot nattarbete och inskr#nkuing af arbets- Sbsom vi kunna se, representera den forsta in- tidens l#agd.
vandningen enzot och det fbrsta skalet f o ~ sarskilda FrSgan om ett shclaut lagskydcl for fabriksarbe- skydclslagar t v l motsatta lifstiskhdningar: individens terskall jlr icke ny.
Allaredm &amp; r IS42 infBrcles i Eng- rgtt dler samhallets riitt s&amp;som grundprincip.
~f oen land detta system, hvilket - senme vid flera tillfallen om man icke staller sig pB ahgon exklusiv sthndpunkt y tterligare skarptes.
Frin England vandrade systeinet i detta fall utan helt eakelt formenar, att det storsta senare till de bagge stora industrilanden Fraukrike ocb mhtt af lycka far alla narmast vinnes genom en Sam- Tysklancl samt till nBgra mindre stater.
I f r h att i verkan mellan de bagge motstridande riktningarna, sB borjan ha mottagits utan protest frbn kvinnornas sida, inAste det dock erkannas, att samhallet till uodvarn 11nr systeinet si-niiniugoin rijnt en stark opposition frhn knlz aga ratt att med tvhug ingripa i den euskildes kvianligt li.&amp;ll och detta hufaudsaldigei~ af tvh skid.
frihet.
Ser ett samhalle sig hotadt nf tuberkulosens li ' G1.
(let fiirstiz, anses kvinnans kainp for likst&amp;llighet harjningar, ager det otvifvelaktigt ratt att gora lamp- incd inannen I~#mmas daraf ntt 1.1.on a£ lagen i for-.
liga dispositioner, Bfven om dessa lagga hinder i v5igen till.
du omyndiga.
for den enskilde.
Likaledes for att Bindra slaktets I A l i t ~ d t.ill ~ sitt f 6rvii.1.f ncdHytt~~s So111 s jillf bcst81nmmde iildivid ocll sjalff ors6rjando c1,egeneration genom kvinsans indragande i ett olamp- mcdlem af s m d l ~ l l e borcle t 1n.o~ icke underkastas lagar, ligt arbete.
1 l ~ i l k a inskrfininlra henncs I ~m1d1iogsfi.j het pB arbets- En skdan Atgard - det m&amp;ste man dock kunna marlmaden.
fordra - bbr icke vara ett bliildt fdrsok foretaget For (let anci~a, anses s&amp;dana ul~dantagslagar ecdast utan att karma Atgardens rackvidd.
Icke heller bor pttcrligare forsvhn kvinnans kamp for tillvaron, i det den vara endast en negativ handling, ett blott och fiirbudet mot nattarbete ovillkorligen ntesluter llenne bart fbrbud, en expropriation af arbete utan all ersatt- f r h vissa, viil aflij~iade faclc, och.
inskrc ' lnkningen af ning.
Det kuude d,4, handa, att incZiuicZen traffades sh arbetstiden, sorn s8tter hcnnc i liuic incd minder5,riga, hhrdt diiraf, att ocksh sunt7zdlet blefve lidande, hvilket liitt k m medfijra en reduktion af henncs lon.
For en vill s&amp;ga detsamnla son1 att lagen fbrfelat sitt Bnclarnhl ~ 1lon d&amp; nodgas soka oc11 utvisat ouodig grymhet.
Nar lagen sAluuda t, ex. sLdan ncdsiittning i 1 6 1 1 ~ skulle ersfittning i clet tinnu s i h m aflijnadc och helt okon- i samhallets intresse fijrbjuder barasai~gskvinnans ar- trollernde heinarlxtet.
bete under en viss tidrymd utau a t t samticligt gifva Den fiirstsl invandningea stanmar friiu .kvinuo- h e m e utsikt till understod i B&amp;.ndelse af nod, sB miste c.mancipatj onens f orkampar; den aadra g b e s I~uf vucl- detta sligas vara en Btgiird af mycket tvifvelaktigt sakligen gallandc f r b arbcterskornas egeu sida.
varde.
Skulle clet tillika visa sig, att genom - 1agens Lags1; yclcle ts forf iikttlre liter ku11ur-t frainfora iicke f 6rskyllan endast slimre arbetsomrhden med sin f 6lj d ~ ~ ~ i tun$ u d i viigande ~ s1; iil: af sainre lefnadsvillkor bppna sig for Irvinnan, s&amp; ar 1) Kvinnaus dubbla st&amp;llning i samllallet gijr ctt inan i sin ratt att bestrida den humant-sociala karaktar, siirskildt ltcgskydd for heline, s o ~ n den svagnre parten med hvars nimbus denna lagstiftniag garna omger noclviindigt.
Sand~iillct mkste i - si tt eget intresse skydda sig.
Och i stallet trader d % konkurrensfriigan i f h - den blif v a d e modern.
frBn en arbetsbijrcla, iignad att grunden.
nedhryta homes fysik och undergriifva den kominande D&amp; skyddssystelnet redan har mer $in ttr8 genera -- generationens l.l$ilsa.
tioners erfarenhe t att &amp; heropa, bar det val '.
ha visat 2) Skyddsbest~mmelser for kvinnaii kornma att frukter, rojande dess verkliga innebord.
draga ined sig fijrblittringar i maimens arbetsvillkor.
SBdaiia finnas ock.
3) S ~ d d s b e s t &amp; m ~ ~ ~ for e l s e kvinnm r &amp; ro sB ingcket Hvilken skyddsvan har icke som lysande exempel mera nodv$tndiga, soin arbeterskorna endust i ringa franldragit v&amp;f verskorna i Lnncashire?
Sedan lagen grad kunna fijrmAs att organisera sig.
Rvad n~&amp;unen inskr&amp;ak.t e deras arbetstid, Baf va arbets8i) rhhllandena genoln sina foreningar form&amp; att genomfora, mdste pK, ett i 6gonenfallande satt farbattrats b&amp;de for clem diirfore tillfijras kvinnan a£ lagen.
och for deras madigti arbetskamrater.
Fack- och 4j Ett inskriiukaade af k v i n n ~ r s och barns arbete kooperativa foreningar ha vuxit upp ibland dem, ar- ar uodviindigt, om icke arbetsmarknaden belt skall betsintensiteteu har okats, lonen likash, och hela denna f8rstbrns for inan nen.
korporations lef nadsstandard har hoj ts p&amp; ett anmark- Son1 vi se, iiro dessa skill af mycket olika art.
Det ningsvardt satt.
inern ridderljga iir, son1 sjiilfva namnet antyder, det Vafverskorna i Lancashire Bro verkligen ett varde- - urspungliga.
Ef terlmu d som genoin den starkt till- fullt exempel p % skyddslagars nytta.
Men ser man ' '.
DAGNY I sammanhang rned den forA.ldrade fabrikslagens revision, utfardades ett regeringsf orslag, hvilket, tillika med utmarkta foreskrifter, i synnerhet ang8ende barns och minderarigas arbete, afven afsdg inskra.nkningar i den vuxna kvinnans, s %som forslag om 10-timmars arbetsdag, forbud mot nattarbete och mot barnsangs- kvinnans anvandande inom en viss tidrymd.
Ett vtll of verviigdt motesbeslut affattades och af- sandes till riksdagen.
~rbiterskorna ferklarade drirmed, att de kunde er- kgnna det berattigade i forbud lnot nattarbete och forkortande af arbetstiden endast under forutsattning af att en liknande skyddslag Sifven genomfijrdes for arbetarne.
For barnsiingskvinnan Bnskade de lagligt skydd, men rned bestamdt kraf ph att ekonomisk hjalp, som icke fick vara fattighjalp, skaffades heme under den tid lagen forbjbd henne att arbeta.
Riksdagen tog, fornuftigt nog, hansyn till dessa protester, sekunderade af Damk Evzl.li-lesanzfzmcl, Fre91.z- s7c~icZtsforew~9zge1z och den kvinnliga pressen.
Inskriiuk- ningen i arbetet afbbjdes och for barnsangskvinnan 8ppnades utsikt till hjalp s; f allmanna medel.
Dan- marks fabrikslag kom sblunda att innehhlla en verklig skyddsparagraf, som gjorde den ensam i ~ i t t slag.
i Europa.
Sedan nu ocks % svenska arbeterskor uttalat sig emot det foreslagna lagskyddet i form af forbud mot natt- arbete, torde man rned ratta kunna hberopa dem, som sjalfva k&amp;nna, hvar skon klammer.
Men darmed ar icke den vanskliga friigan om konkurrensen mellan den manliga och kvinnliga arbetnren.
afgjord.
Det mkste erkannas, att dei Br den upp- och ned- vanda varlden, n u den, naturlige s familjeforsorj are11 -- hvilket ofta sker -- lwhste g8 ledig, medan barn och kviimor draga en arbetsbbrda, som &amp; r ofver clerns krafter.
Skulle det icke ur allas synpunkt vara bast, om jamvikten genom de senare kategoriernas uteslu- tande fr8n arbetsmarknaden- %terst&amp;lldes.
Om barn uteslotos frbn fabrikema, sB att Alders- gransen sattes till 15 br, skulle det rned all siikerhet ska.ff as luft pA arbetsmarknaden, och oppnade lagen dktill utsikt till olika slag af yrkesutbildning for bagge konen, skulle kvinnostrbmmen.
till f abrikernn af sig sjalf minskas och %tg&amp;rden blifva af storsta betydelse.
f or samhallet.
Med den v u n a kvianan ar det dock en nnnm, sak.
I de flesta fall.
torde arbeterskan, om ocksh icke i samnla utstrackning son1 arbetaren, iiga en forsorja.res plikter.
Soln ogift har hon i alln hlindelser skylclig- het att forsorja sig sjalf och s % lange detta anses som en saml~allsplikt, kan lagen rattvisligeu icke berofva * * - % heme m6jligheterna dartill.
For att ordna .konkurren.sen mellan kouen finnes I Damnark hade man vintern 1899-1900 det mkkvBdiga skAdespelet att se de kvinnliga (social- en annan utviig: lika lon for lika arbete.
:!
: * demokratiska) fackfijreningarna med stor sjalfstandig-: c het forfakta sin mening, oberoende af pa.rtipressens - energiska agitation och kr~ftiga forsisk att fB, den1 For att visa de yttersttl konsekvenseriia af sarskild att lystra till partiets paroll.
skyddslagstiftning, kan jag icke underlbta att till sist narmare efter, sA finner man orsaken dartill i en om- standighet, som skyddsvannerna., i sin ifver att for- faktg saken, forsumma att - framhSllla och livilken gor det farligt att generalisera.
Saken &amp; r den, att dessa vafverskor &amp; ro i absolut majoritet och att textilfacket 5ir ett sbdan.t, som fore- tradesvis lampar sig for kviunan.
Det ar dA solklart, att en begransning af den lbnga arbetstiden endast kan ha de basta foljder for kvin- norna sbviil som for rnannen i facket.
Men att frbn ett sii begransadt fall vilja sluta sig till att en inskrank- ning af kvinnans arbetsticl ofwe ?.
78ela linien skulle draga lika goda foljder rned sig, synes mig vara mer an viigadt.
Det kan pet sin hojd aga rum i motsva- rande forhbllkden.
Foreteelser saknas icke, so&amp; peka i motsatt riktning, och det frbn ~ s k y d d e t s eget ~ for- lofvade land.
Upprepade gAnger hafva frdn arbeterskornas sida protester hojts mot en utstr5ickning af skyddslagarna, sorn icke tillika afshg miinnen.
Br 1887 beriittas om en stidan protest frBh kvinnor, sysselsatta med kol- harpning; %r 1891 ar det kvinnor, arbetande i spik- ocli ked jefabriker, hvilka afboja ett tilltankt skydd, och 1898 hojes protesten f r h arbeterskorna i den vik- tiga fiskkonserveringsindustrien.
Representanter for en korporation p&amp; omknng 20,000 arbeterskor motiverade sitt afbojande darmed, att den foreslagna lagen ovill- korligen mhste for dem medfora arbetets forlust och dar- med berofva dem deras enda inedel till uppehalle.
Dessa exempel s p a s visa, att lagen om den verk- ligen skall motsvara sitt namn, bor anviindas rned stor urskillning och aldrig tillampas utan en foregb- ende undersokning af arbetsfiirhbllandena samt h6rande a£ deras mening, hvilka drabbas af lagen.
Ett syn- nerligen drastiskt exempel, sorn framdrogs pb den stora internationella kvinnokongressen i Lo~~doil 1899, kan tjana till upplysning om hur det s. k. skyddet annars latt kan komma att verka.
M: me B6lilm.z meddelade, att en mangd kvinnliga typografer, till foljd af fiirbudet mot natta&amp;te, mist sina platser.
PA ett enda tryckeri hade icke mindre an 184 kvinnor afskedats.
FrAn clet v5il aflonade sattnxearbetet voro.
kvianorna siiluuda afskurnn och er- sstta rned man,.,men - det fanns ett aunat nattarbete pB samma tryckeri, sh dAljgt aflijnadt, ntt iugen man ville phtaga sig det, och d&amp;rifr&amp;n roro kvinnorna icke uteslutna.
Under sju af nnttens timmar kunde de sysselsattas med att vika ihop tidainganza., medan det var den1 forbjudet att ~ s a t t a vore ~, det sb endast i .fen1 minuter af samma tid.
1 Andelsbeuis, I i Fbeningen Dagny erhfillas fi tidningens expedition fr. o. m. den 27 februari mot fiterstallande af interimskvitto.
I
DA ' GNY omn$imna ett lagforslag fAn.
parlan~entssessionen br 1 S !.)!
).
Aren farut hack uudersokningar af de allt mera hetryckta hemarbetsfiirl~.811a11del1a i on don.
pBg&amp;tt.
Fiirskrackliga forhAllaliden Lade dlirvid afslo jats, hvilka, om de ocksii icke lyckades .. uppskaka s a m ~ e t e n a dock, ~Ackte fruktan fijr de a11ma11aa sauitiira farorna.
Den.
oskiiligs boskapen i den fattigaste farm hnde clet l h g t i d i g t r e 061,. battre p&amp; allt sgtt all t. ex. East-Ends arma .fell-pd7cr~.
NAval, lagstif tningen mhs te taga saken omhand.
Det fijrslag, son1 framatiilldes, 3r.liit-o- rilit.
Ingenting ansilgs mera effektivt A11 att gijra arbetsgif v a r ~ m ansvrtrign for det sanitiirn tillst Andet i d e hein, diir deras ~ m o fijrarbetadcs.
r -- Mhnne man med ljus och l y l ~ t a skulle lcuriua upy- leta arbetsgifswe, villiga att piitaga sig risken af ' ett ' sadant ansvar?
Foljdeu 1cu11.de endast blif va den, att de arma kvinuorna, stiindigt af lagen &amp; if&amp; f&amp;n ett battre arbete till ett siimre, slutligen skulle triingas u t till samhiillslifvets yttersta periferi, diir degenerationen iir ouudviklig.
Det vore ungefar detsamma, sorn om man ville forbattra de fattigas villkor genom att vraka dem frail otjiinliga bostiider, innan nBgra battre ofver- lmfvud fuullos att f f ~ Bian ref ormerar icke v ~ r l d e n ei~samt genom.
for- bud och negativa dtgiirder. '
' -- PRENUMERATION.SPRIS.
D A G N Y htkommer hvarje torsdag i ett htifte pi.
12 B 16 sidor.
Tidningens psis, postdrvode inber8knadt, iir for helt.
Ar kr.
4: 50, half t Ar kr.
2: 50, ett kvartal kr.
1: 25.
LiSsnummer 10 6re.
Prenumeration sker B ntirmaste postzinstalt eller bokhandel.
Anuonser mottagas B tidningens expedition, 51 Miister Samuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angeliigenheter torde man hanvanda sig till redaktoren, froken Ellen Kleman, under expeditionens adress.
.
Madame Curie. '
.
.
.
T r den franska tidskriften La f e ~ m d lAna vi nedan- itdende liffulla skildring a£ en af Nadarnc Curies foreliisningar vid Sorbonne.
Det ar professorn vid Nea- pels Universitet, &amp; I. Piutti, son1 gifrer foljande bild a£ den f ranlstdende forelasarinnan och Nobelprjstagarinnan Blek, med blondt h i ~ r och morka, djupt liggande ogon, triider hon in i salen, gor en latt bugning for Hhorarna Iapparna slntna och en djup, n b t a n extatisk blick i de mar&amp; tigolien.
Hon ser rakt ut 6fv&amp; sit6 audito- rium; diir Bro friimmande nnsikten, fyllda af ifver a t t tranga in i hennes tankeghng, diir iiro ocks % valkanda ansikten, cle trofastn liirjungar, sorn foljt henne frkn hennes forstn foreliisning och son1 # ro uppfyllda af beundran och med- lidande med hknne.
Och plotsligt ar det, sorn om hon skulle tlnka, pR och bijrjar sin fi5relasning genorn att, snebbt vanda sig om och rned kritan p % den svarta taflczn upprita en bononi, sorn liimnat henne, hennes.
rost blir svagare, schematisk frametallning af de forB~idringar ett magne- tonen och rytmen niistan klngande och smartfylld.
.
SB.
.
.
tiskt fiilt utsKttes for under radiumaktivitet.
Hennes rost slutar hon tala.
Med en lStt hklsning drager niadanie- Sklodowska iir till att borja med nfi.got osiiker, och hon gor intryck af en person, som fullgor en obehnglig plikt, men s; " r Curie sig tillhaka genorn dorren, som den svartkladde s~niningorn blir hon mera obesviirad, och nlan ~nlirker, valrtmiistaren hhller ijppen for henne.
Vi kunna tilliigga, att Sorbonne kommer att utvidgai att intresset for iimnet borjar gripa och besjiila henne.
Det iir nndlost tyst i den stora d e n och Inan foljer i stor skala.
Det har anslagits fern miljoner till.nybygg- med standigt ' stigande uppmarlcsamhet hennes noggranna nader ptpl ett vidstrackt omride, sorn har ti \ lhort riunne- klostret Saint-Michel.
En siirskild donation; tillforsakrar och skickliga framstiillning.
madame Curie och hennes elever ett valordnadt labo- Med nastan rytmisk regelbundenhet foljer den ella linien efter den andra pH den svarta taflan, liorsorna, ratorium for bedrifvsnde af studiet af radiumaktiviteten, sorn hennes hand drnger upp, tiro alla lika osvikligt slikra i st. %llet for det provisoriska lilla laboratoriet vid Rue Hncla till slutet af den eleganta framstallningen, d&amp; Madame Cuvier.
Curie viinder sig om med en liitt rodnad pA kinderna, @ ' som inser vikten af att vi kvinnor juet nu erh&amp;lla ett kraftigt eprllk: .. -: -.
.
.
.
.
. '
Kvinnor sasom motionarer och utskotts- or kvinnor, so111 likt clc svenska nu, sh godt som st9 p i troskeln till r6stlokal och riksdag - clet synes sB &amp; tiniustone for den afliigsna Bskbdarcn - - torde clet erbjuda ett visst intresso att d6 ocl: ~.
d9 kasta en blick ocksi~ p5.
fait accompii.
Pit ett nfstdnd f r h det svenska riksdags1: ~uset a£ endast ett dygns - resa ligger det h s k a laildtdt~gshuset, d&amp;r far n&amp;r- varaude den nya finskn enkammaren saiiirnautriider till sin an drn landtclag.
Eid~vnr af)?
~ a ~ i .s, 3 l&amp;sere.
j ~ ~ vet, att det ar 1: lar hon fimier clen fijr kvinuorn.a forst fallna sf dessa de manliga folkrepreselztationernas sB viil befasta och sh sviirintagliga murar, iiioin hvilka lag stiftas ocb.
folket beskattas.
Bland 200 1m1ig.o folkrepresentanter finnei: hon liar 19 kvinaor: Helt nyss hafvn i Fidands landtdag Arets motioller blifvit inl %mnacle och.
Iielt ngss hxha likasii ytskotten blifvit tillsatta.
E n blick pA inotioner och utskott gcr p&amp; sitt siitt en bild a£ detta fait cmonzpli.
Nlir kvinnor i el1 lags tiftande f orsasamling j iimsides med miin hafva ratt att frailistiilla onskem %l och for- dringary af hvad slag iiro CIA dessa?
Svaret ph denoa frhga vinnes llittast genoni frjljnnde fors6k till samman- stdlning af cl e kvinliga representsuterllas motioner i storre p p p e r.
Deras motiooei: af so: - rim * Kvinnans rattsliiJa stiillnhg: 4 niotioner.
l).
Akten~ka~slagstiftning Utvidgad riitt till statst; j&amp;nst o. d.
3 motioner.
- - SedIiiJhets frigor: Striingare straff for sedliglletsforbrytelser mot miti- derkriga 4 motioner.
Atggrder betriiffande prostituerade 1 motion.
Gatuf rid for kvinnor I motion.
Hbjande af kvinnans giftermilsilder: 2 motioner.
F&amp;biitfrande af varnlosa barns och deras modrars stallning: Utom gktenskapet fodda barns rkttsliga stallning 3 motioner.
iModerslrapsforsa1~ring 1 motion.
Skyddshem for medellosa barn och modrar 1 motion.
Folkhygieni: AllstSllande a£ kvinnl.
halsovirdsinspektorer d arbets- platser 1 motion.
Understod for skolkok (bespisning af folkskolebarn) 1 motion.
V&amp;rd och uppfostrnn af andesvaga 1 motion.
Skolfrigor: Framjande af samskolorna 1 motion.
Utvidgad riitt till statstjLnst efter gonomgHngen mel1anskolekurs S motion. '
S h e r i n g a Lindberg, Jakobsbergsgatan 43.
* Allme ' tel. 217 09.
Sociala frigor: Upphilfvancle af giillmcle legohjonsstdga 1 motion.
Iiomnlunernas forpliktande att inratta, zrbetsfornzecl- liogsbyrber I motion.
HyresfrAgor 1 mot8ion.
Djurskydd: 8triingscl.e strsff for grymhet mot cljur .I motion.
Anstkllancle sf konsulenter pR lanclsbygden i djur- skyddssyfte 1 motion.
Straffriiftsl$a frigor o. dyl.: Afskaifnnde d ordningsstraff i fMngelserna 1 motion.
Beniclning af i Sveaborgs-upproret cleltagande 1 motion.
Lokala frigor: Ombildancle af enskildt laroverk till statslarorerk 1 ' motion.
Byggnnde trf jbrnvag I motion.
Aflyftande af genom rysk militks f6diiggning upp- koinmen tunga 1 motion.
Det ar ~xlltsA inalles 36 rnotioier, soin nf landtdags- kvinnorurt blifvit fminforda, eller ined a&amp;ra ord c. I /, af hela autalet vid denna landtdag viickta (under den forsta af kvinnor bevistado landtdagen voro mots ' va- ranch tzl 27 resp. I /,).
Ofvaustdende ofversikt ger genast vid handen ett riitt egendomligt, om ' ocksl~ lstt forklarligt forhU1,znde: De s p h s m i ~ l cle finska land t- arb till stor clel af clagskvinnoma lcrc ' fva losiliug - p&amp; - s &amp; att siign interuutioiiell art. Samma sporsrnhl, on1 hvilka kvinnosaksrorelsen i de flesta llinder sanllar sig, gh igen h&amp;r och visa p&amp; ett eklataut siitt,, l~vill&lt;e.i~ sainhiirjghet existerar inellan deuua riselse i skilcla lander 0~11.
af hvjlken bet~delse clot for den ge] ~~e] l,- salv~na framg %ngelis skull iir, att afven forbiaclelse mellan skilda l&amp;nders arbete 115, detta omride upp- r&amp;tt.h&amp;lles.
Saintliga fyra forsta grupper torde utan tvekau 1iu11lla riiknas l i t; de omfatta ocks: ~ icke mindre iin I~.alfva antalet (20) af kvinuornas alla inotioner.
Att niirmare brjrja dissekera olika inotionsgrupl~er eller enskilda sbdaim torde icke kunna intressera svenska kisnre.
For det afsedda lindamidet tror jag min Sam- mmstid1nin.g i ocli fijr sig ar upplgsaiide] log. '
I forbighmde dock annu en omstiindighet, soin imihiincln icke iir utun intresse.
Den finslia landtdsgevs stormotiooiir b la svenska rjksdagens Lindhage~l be- finner sig blmd de kviiiliga ledwm6terun.
Detta iir.
saunskolefijrestbndariu~ia Ltcchzcc Hugnrcclz, sol11 fram- laninat c.
I /., af de ofvan angifiia inotionerixi, eller 9 stycken.
Bland 1.ancltdagskviunorsn 11a.r 1.1.8st efter frrjken Hagmsla storsta intalet lnotiouer (4) framburits ' ' Skylt-, Mobellackering.
Dekorations- utfores, afven.
o. Kostnadsforslag Rumsm&amp;lare.
pk begaran.
.
.
0 B s.!
Valgjordt arbete!
Moderata priser!
Xu iii: clet syccielt i Finlands landtclag en stor skill- nacl mellan iitt motionem och att sAsoln fijrsta steg fram %t f A sill motion upptagen till be11andl.ing i ut- skott.
hendenas rniingd och omfattning vnr nlirnligen i fjol ocli tir a h e n i Br I; olossal, nrbetstiden iir Iii~app (eu niknad kortare ii.11 i Sverige), enkainmaren bestkr till stor clel af nya, vid lagstiftningsarbetet ovalla leda- nidter, 11vilka af clen allniiinna rijstriitten I~urits in i c1ensa.mrna.
' Vid senaste la~~dtclag blef vo sU~~nclsl en- clast 3 af k.vinnonlas 2.7 lnotioner slutbel~aatllacle (inom parentes: alla i, gl.lsam riktning).
Men om ock de reelln resultaten antngligen &amp; hen i Ar lromlna att blifva klena, hafva kvinnornas motioner icke desto miadre sin stortl betyclolse.
De f6mnlccln clen stoia nl.lm&amp;n- heten.
att, l i t vara 0111 ock for en kort tid, fasta ugp- iniirlisamhet vid de i lnotionerna berorcla f.digorna, de tvinga den kvinnliga vii1jal: massan att tanka p5i clessa frAgor och att tags stinddunkt for eller emot, och f a s t och.
friimst f ' rsml~.dlla de f dr folkrepresentation ocl: ~.
regering, I.~.v.ilka lxister i lagstiftaingen 1t~i1111orat~ vil ja hslfva afhjalptct oeh llvilka o n s k c ~ ~ ligga ~ d dcai nar- mast 0111 h.jfirts1.t.
Bii~viclclen a: f allt detta iir icke sk allcleles liten.
Jag kommer sB till clen anclra punkten, af denan lilla 6 f verblick.
: I 11.vilken n: l h lmr land t-clagen heredt kvinaonla ' tillfiille att erldiila plats: i utskotten, cl3r ju dock tirendenas lif eller clijd egentligen: lib sitt ~ f g 6 - raizde?
Skeptikern viintnr mLb. %nda, att de 19 kviil- norna hiirvicllag I: l.elt ocli l~bllet fa triidi: ~ t.ill.baka for de 181 msnnen.
Det 5ir ingalu~lcla s&amp;.
Lancltdagen liar i i.~r tillsatt ' inalles 1.2 utskott, for- utom clet for den finska enkam~uaren siiregaa s. k. stora utskottet.
df dcsss 12 utskott 11afva 5 fktt mot- t a p sEven kvinuor shsom orclianrie utskottsmedleni- mar.
I ~ / ' 1~1~ (~ ?~6~,911 / ~ ?7i0tt~t si tiel: s61un (la en kviiliza, social.- ' clempkratl).
I clet for ICvinuorna sii viktiga Zccyzlts7~ot- till hvilket alla fr Agor r6mncle kvinnnus rattsliga stiil.lningj utom ~kte~lskapet fijclcla barns ratt~li~a~stiill- ning b. d. remittekxs, iir invald en a£ den finska kvin- ~~osaksrijrelsens fritrusta fiirktimpar, fr&amp;n Akm6ndra Gq-ipe~~berg, samt tvit11~1e socialdeniokrater.
I det s. k.
7i; ?l7ttt?
* / (t.~kott~t; SOIN 1xha11.dlar sltol-, Polkbildniags-, ayk- terhets- o. d. kvinaornas iatressen.
S ~ L niirst&amp;mde frA- gory hn %va likas8 icke fiirre iin ti: e kvimor erhiillit plats.
Samma iir f ijrh.iillanclet lned socialzsts7cottet, 11vi.l- ket i li,r bl.
a. ko~mner at ' t behaadla arbetarskydcl, inoclerskapsf orsakring, tjansteb j onslag; i detsal~nnia haf va invalts socialdemok~xterms tvb frgmsta kvinliga repre- sentanter, ntgif vm: en af den.
f insksprhkiga tidskriften D A.rbotarkviunaa)), fiu I-l 2 %-.rsi~zeiz, ocl: ~ den tif yea i tek: ' en kvil: m~ ur cle borgerliga~ grupperila (underteck- nad).
Det: fen~te ut.skottet, son1 blczncl sina i~iedleln- 111ar rii.knar kvinnor (2), %r det s. k. konznzznzc~2trtsIr~ottet.
Slutligen riiknas blancl det ofvanniiliida s. k. stora GO mecllernmar 5 kvinnor.
Bro bra tal, dessa.
~ddiotl~ts Jag skulle tro att reforni ' nf iikteaslispslagstifnin- gen iir den: hSga vii1: l.a kvinnor fiamst af allsl vilja.
c1ri: fvn frtm.
Vi h a h a iifven rii.tt stor utsikt for att denna i Pinlaacl l .. iksom i Sverige sh hrtinnande frhga vicl cl.enna landtdag skall blifva behandlacl.
Rlefve clet sd, sA kunde vi dkmed mAliiinda samticligt bidraga till.
att deilna frdga ii£ven for den svenska kvinnm bragtes ett steg n#rmare sin I.ij5ning.
S t e r v ~ r k a n inellau vlira bBda kinder 2s stor och vi stoclja, ~neclvetet eller onled- vetet, b.
v n r a ~ ~ d strafvan.clen r~~s.))
' ' 0 tidning for ~venska kvinno- D A G N y DAG-NY, - r6relsen.
satter som sitt mA1.
att verka flir kvinnornas hlijande i socialt, politiskt och etiskt, shv&amp;l sorn i riittsligt ocb ekonomiskt hanseende.
vill.
strgfva f6r tillvaratagande af kviunans ekonomiskn intressen i egenskap a£ lontagare sBval hos stateu som hos enskilda arbetsgifvare.
- grafier och nekrologer, litterara iifversikter " och litte- for kvhmans ~olitiska raturanmiilningar samt utlgndska korrespondensartiklar.
D A G N y rlistratt.
D A G N $i,r tidning flir svenska, kvimo: rorelsen.
D AG N y.
I Sktit7 h e t.
ar.
.
makt.
vill arbeta flir hafdandet af en genom lagm skyddad stallning for kvinnan * inom hemmet s&amp;v+l som inom samhlillet.
.
F6r hvarje dam torde det vnra nf st6rsta ilitresse ntt tiga li %~ii~edom om siittet for cn rationell hndv~isd.
Dettcz tillfiille gifves i cle vBrclefulln prak- tiska rid som erhfi,Ilas uti vL storn bok; tfhandlancle SRSnI~etens heat lighet.
Eoken erhBlles gratis och frnnko.
Tillskril ' oss i dag.
Parfym eri L 0 U i s e, Stockholm C.
.
.
P~ * cins He&amp;Lcl * g: Vid s kril.
' bordet och.
alla cle ltanda skbdespelarna frin clenna ticl, och han lHter bakom ridAn.
htiunco f r h u f4ycltIa tc: ltertidcr.
dm1 alla passera revy, skickligt Iraraktiiiriserande den1.
Stockholm, Alhert - 13onnicrs f iirlng.
ininnen frHn flydcla teaterticler utgiir ' i.
i och.
for till en god del oclish ~tockholms teaterhisto- den lhnga ticlrpmden: I£ cle ijfver femtio h e n, r i i under son1 cle omfatta.
SAsoin skhclespelare, iif versiittare, f6r- ' fattare, ecenintenclent och tenterclirektor -- clet senare clock r IIedberg sj5lf pH clet icke i Stockhol~n - l ~ Frnns mest aktivn ~ i i t t varit niecl om ntt)) gora~ dennlt historia, och det ar cliirfor dessa lninnen f: Dt sit-t nlldeles siiregna intresse.
Och vid sida.n af forfattarens egen insats i teaterlifvet skymta cle lndnga gestalternn mecl cle k8ntla nanmen, iinda, ifrAn dem, som en nu borttghende gene- ration ' naniner i samband mecl sina b#sta ungcloms- nlinnen frin scenens v5rld, slsoni en Olof Ulrik Torss- low, en Gustd Kinn~aneon, en Edvnrd Swartz och en Hnut A.lmlof fram till cl ' em, sorn vi alla varit med om och kunnn n-rinnas; sdsom Guetaf Bredrikeson, 1Tmil Hill- genom en detalj, n5gra yttracle ord, en nnekdot eller ett liffullt beskrifvet personl.igt samniantriiffaade.
Det Hr personer - och nanan, oupplosligt forbundna med en vAr lyrisk: ~ scens blomstringstid, soin draga forbi -- Julius G iinther, Anders Willman, Fritz Arlberg, Oscar Arnolcl- son, Louise Michni; li, Signe Hebbe, Louise Yyk.
Son1 Timino i Priskytten skiir Arvicl Odman sina forsta lagrar.
n e t ale aiikert med stort noje sorn den liisande allnianhe- ten Bommer att drojcz vid clessa nlinnen frAn flydcla tider och vid denna monstring af ett helt lifs verksamhet pB och for tentera.
Man gripes af forvhiag ofver hvad allt Pram Hedberg l ~ u n n i t ' mecl D vicl skrif borclet och bnkom ricl&amp;n D, och man lagger bort hans bob.
med en liflig kii.nsla nf tacksamhet for den unclerh~llancle och ronncle inblicli han gifvit oss i sitt eget lifs ~balrom kulieserna s. '
, och aldrig nioclfiild in£&amp; en mot.g&amp;ng.
Efter den rsista Det fordrsis en viss fiirdighet i voltigeringskoi~sten fiil.den pB Tespiekiirr~n)), se ' - vi honom prof va lyc- fijr att onleclelbart fr %n Frans Hedbergs teaterviirld kan shsonl tidningsredaktor for en ticlning, sorn nKr upp knsta sig in i I&lt;.
G. Ossian-Nilssons lustepel En n o d a m just till sitt 13: cle nummer, och sorn slutar mecl detta upp- n c.
Denaa kvinna ar verkligen sA pass hypermodiirn, Bunna olyckstal, hvarefter Frans Hedberg slBr in pB sin att hon i mycket hog gracl distanserar ~ f l y d d a teater- l ~ n g a och mhngfrestnnde forfattarebann.
.
T ' i fA vara med tiders)) lwinnotyper, och for den skull ocksli iifven vkr.
om, .hum ti~lfiillighetsstycken, lustsyel och historiska skii- egen ticls Mde diktade och lefvande kvinnor.
despel efter hvarandm se dagens.
ljus, sksoni li ' 2-1612 af - Svhrigheten i att sentera henne - och dpmedelet stind och fi-ti11 i. stdndet, Stockl~ol~nsbo~.
216 .so~mzcc.r~zoje, senare lustspelet i sin helhet - ligger val i att man nlilste pL ' 1 Sodrn Tentern, st.&amp; ~ f u l l t pH h o j d e n ~ - son1 lion sjalf sager - mecl spelad under namn af T~~iZlntjz~fca~-ae Kimg llfurta, Heclbergs forsta historiska skfidespel, samt dennn modiirna kvinna, och s l hogt 3ir .det helt siikert Blonznzor i clrifbiinl;: soin uppfordes pH Rungl.
Stora Tea- mycket f&amp; sorn .~niikta.
Nedifrh betraktad - af oss tern och gjorde etor succbs med Elise Hvasser sotn den son1 icke n l upp - skjuter hon till och med betydligt unga l i i r ~ i n n n n Anna Holm.
(s&amp; bekant gafs .Blo~~nnor iifuer mllet, hvarfore vi hafva litet svlrt att fatta Dtraf- i clrifhdnk lRngt senare p5 Dmmatiska ' I ' eatern, Bnda upp fen&gt;.
Vi st&amp; dKr endast och erfara, - liksom Nancy till 52 g %nger ined Ellen Hartman i den yngstcz pensions- sjiilf vid n&amp;got tillfiille - ren dyrbar forvhningn.
Mojligt ~ komma lir, att man i m y c k t uppslnppen h r s s t ~ i m n i n kan flickans roll.)
E t t siirskildt kspitel t d a r on?, huru .Brublopet yb Z ' lf- till att betrakta El2 nzocldrn kcinlza slsorn ett inlttligt kvickt fisa k o i till, och hnru August Soderinan komponerade skiim t.
I .Brottsl.ing och JfdnMcor emellan, bhda beniimnda musiken till cletsamnia.
I kapitlet E ' y1.a Direktarer ger forfattaren oss en inblick skAclespei i en ' akt., tager forfattaren med- allvar - 118 i Kungl.
Teaterns reclan cll sv&amp;rskot.tn, affarer, pB s a n ~ n ~ a sitt iimne.
I det form stiiller han ett psykologiekt, gilng sorn han gifver oss goda och liff ulla karaktaristiker a£ i det senare ett snmhK1leligt-juridiskt problem p i hufvu- de fyra direktorerna, I h u t Bonde, Gunnar Olof HyltBa- det med verklig dramatisk effekt.
~ t stalla t det pi, ratta Cavallius, .Eug.
vou Stedingk och Erik af Edholm.
Son ?.
fotker igen liimnar hnn emellertid At andra.
Att pro- det tyckes, rar det just ej sA mycket lattare p i den tiden blemet i lMtimziskor ar svSrlZist nog tyckes hall antyda, att vara fijrste direktor vid ~Kungl.
niaj: ts hofknpell och genorn ritt 1Ata D Vdr Herre reservera sig till p&amp;okolletr.
spektakler~ iin i vhra dagnr.
Det lilla haftet slutar .med lustspelet P a p ~ ~ a son1, i-ir Som scenintindent vid Iiungl.
Stora Teatern, hvilken lustigt nog hopkommet, ehuru man ju kanske kunde invanda post Hedberg bekliidde i tio Ar, kom han i beroring nled att froken Ingers lilla orfil har en inf6r verkligheten bra.
.
.
indiska dramer O C ~ Tusen O C ~ en Natt.
Det hor till forfattarens tidigaste diktning, nu n&amp;got omarbetadt fore utgifvandet.
Det ar nAgot af ung lyrik och drommande fob.
Dillarzade gr dKr - och ashkatrgdet blommar, E. K-N.
Stadsfullmiiktigevalen i Stockholm.
Tnlen iiga rum den 13-20 mars mellnn kl. 9-2 f. 111. och 6-9 e.
111.
5: te 7cretsen, Siider- liirdagcn dcn 14; n ~ a l n ~ fredilgen, den 13; 1: sta 7cvetsen, Stork~rkofiirsamlingen 0011 lini~gsholi~~eu, 2: d9 * a 7wetsen9 Klnra och JoZlannes fiirssinlingar, u~indagen den 16; 3: c %je 7m * etsen, Jakobs och Adolf Fredriks fiirsamlingnr saint Yasastailen, onsdagen den 18; 4: de 7cretsem bstermalrn och Dj~ir- g %rdeu, fredngea den 20. engelska underhuset.
Kvinnorostratten Ur Svenska Dagbladet ineddela vi nedansthende redo- gorelse fiir lasningen af mr Stranger ' s bill i underhuset.
Fredagen den 28 februari liistes i engelslra under- huset for andra gAngen ett nytt fijrslag om politisk rest- ratt At kvinnor, framburet af mr Stranger och under- stodt af Btskilliga andra talare.
Det antogs till andra laming mecl den ofverraskande stora, maojoriteten af 271 mot 92, alltsh ett flertnl af 179 roster.
Emellertid hiin- ekots frAgan till hel la .huset sorn utskott~, hvilket Br li ktydligt med dess begraf vnnde lor deana session.
Om- rostningen delade ej huset efter de vanljga skiljeli.njerna, utan opposition och regeringsanhiingare blandades denna den1 gifvit att soka fh den kPinnliga rostriltten genom- ford.
Fredageas framghg, sager den konservativa Morning Post, Br den storsta, Eom ntigonsin uppnitts under &amp; el- sens parlamentariska historia.
Den vnnns icke genorn - n Agon of verrumpling, shorn vid ett par f oregsende till- fallen, utan bhde anhangare och motstindare till forsla- get voro ph fijrhand varslrodda och visste, hvad saken gallde.
Det ar ej heller nAgon ny riktning, sorn harmed ta-ger vid, utan reoultatet markerar endast okningen af en flodvilg, som r w i t i stgndig stigning under 30 Ara tid och utjn tvifvel en gang skall bli sB stark, att den gAng om hvnrandra i understod och motstbnd.
ifvervinner nlln hinder.
A£ rege- Motstfindet mdt kvinnans r6st- ringens inedlemmar rostade bland andra justitien~inistern riitt ar viisentligen ett utslag af vanlig, simpel troghet.
Gladstone och inrikeslninis tern John Buins f&amp;, men finans- Under &amp; tminstone en mansi %lder eller mera har det varit ministern Ascluith emot.
Den senare, Campbell-Banner- fullstandigt omojligt att komma med giltiga skal, hvar- mans eventuelle arftagare sorn premiiirminister, Br ju for kvinnor ej slrulle hafva ratt att rosta vid riksdagsvnl, suskildt illa ansatt a£ suffragetterla for sin hAllning i lika vtil sorn flertalet man ha det.
.net %r nu endast en frbgan.
tidsfriiga, nar de fB denna ratt, liksom det blott var en Sedan 1867, dB John Stuart Mill forsta gangen i tidsfrAga, niir ratten att gifta sig riled den aflidna makans underhuset forde frani krafvet ph politislr riistriitt At syster och andra liknande reformforslng, som gllng p i kvinnor, i samband rned den stora reformbillen, sorn sA ghng fhtt stora rnajoriteter i underhuset, skulle bli lag.
vasentligt utvidgade manaens roetratt., Br detta nu fjBrde SA bnge staten ofverviigande var en organisat ion till for- g %ngen, son1 ett forslag diirom uppnhtt andra lasningen.
svar mot yttre fiender, kunde det ligga nhgon mening i Senast skedde detta 1904, d&amp; majoriteten var 114.
Fril- att neka rostratt At den], som ej kuncle uppbhdas till gall tycks alltsA falla framht, och n3gon ro fB lagstiftarna cletta forsvar.
Meii nix for tiden har d e t h skid ingen sakerligen ej a£ suffragetterna, forr 311 de p i ett eller giltighet, iilven om den niilitgra varnplikten blefve utstriickt annat siitt inl6st de obestiimda loEten, aom inhnga af till hvarenda man.
I v %ra dagars sammansatta civili-.
sation blir det dagligen allt fler atatsuppgifter, son1 ej ha nA.got tltt gora ined b i g och yttre forsvnr.
Och snn~ti- digt bli rostriittsfr,S.goraa son1 sKclnnn foremkl for nllt m h d r e och miudre intresse.
Det iir i hogstn grad osan- nolikt att vare sig de en och en kvarts miljon kvinnor, som formodligen skulle f B rostrztt genom den i fredn,gs be- handlacle billen eller de htta miljoner, son1 billen ej tm.
med, men som forr eller senare ocksh n~Hste sliippas fmm, skulle synnerligen n~ycket inverka pB partiforhbllanclena.
Anau.
mindre sannolikt iir clet, ntt det skulle inverka pB 1m- dets bestiende styrelseform.
Vissa rostsiflror, t. ex. de, son1 afgifvits for sknrpare nylrterhetslagstiftaing, skulle sannolil~t okas genoln kvinnors delta.gande i voteringen.
Och i nnclra sporsn~Al, t. ex. rorande fabrikslagstiftnin- gen, skulle nntagligen den mest utpriiglade meningsskilj- aktighet yppa sig ~nellnn mnnliga och Jcvinnliga riistgif- vare.
Men det viktigaste slriilet for fredngens bill ligger icke i nsgon sarskilcl forviintning om kvinnors inflytande pb lagstif t ningen eller forvaltitnii~g,en i enn eller anclrn riktningen, utan i svirigheten, for att ej siiga omojlig- heten, att mecl nigot sben a€ rattvisa utesluta eljest kva- lificernde personer frail rostriitt pb grnad at clerns lion, slutnr clen aaforcla tichiagen.
Foreningsmeddelanden.
1~retsen biEiill en anhbllan frdn tviinne andrn f6re- ningar om snmarbete i och for anordnande a£ en kurs i samhallsliira nSistkon~mancle host.
Striinpliiskrctscn aP Predrika-Rrcnicr-E ' iirbn~itlot bar hAllit sitt forstn Hrsmote.
Interinlstyrelsens orclEoreade, fru v. Eagestrorn, med- delade, ntt de vid kretsmijtet den 4 dec.
i fjor antagma stadgarnn nu snnktionerats nE f6rbnnclets centr,zlst.yrelse.
NKgon ~~evisioi~sberii,tteIse for lrretsens kort: L verlrsarn- hetstid hacle iclrc ansetts behoflig.
Dock lcnadc meclde-• Insj s t t rneclle~nsantalet hastigt stigit till 77 och ntt cles- sas Arsafgifter bilclr~t en liten grundplilt for clet tilltiinkt: ~ arbetet.
Interimsstyrelsen, soln fullgjort sitt uppdrag, blef geaom onival och nya val ersatt af ordnarie styrelse.
l ?retlrik~-l~ro~oe1~-~~iirb111i~1skretse~i Mi~l~nii-Lurid lncd !~iuw,jtl hlr hKllit sitt Arsmote i Mdmo B Frimurnrelogen.
Arsberiittelsen fiiredrogs och aasvarsfrihet beviljades sty- relsen.
~, ~ fGr d kretsens ~ verksamllet ~ ~ och ~ riikenskn- ~ l perm komruer att inflyta i Fredrilca Bremer-1Torbnndcts 5rsberiittelse och dBrefter tillst5illns krctsmedlern~nm.im ',.
: $ Brctlrik: ~ llrc111cr-~~rbaludcts Helsingborgskrets hnr afhKllit sitt vanliga Arsmote, hvnrvid foreclrag on3 ~Koope- I-ationen, cless historia, utveckl ' ing och betydelse~ holls af agronouz I&lt;.
Ljung frHn Svnlof.
Af !i,rsberiittelsen, son1 fiiredrogs, framgick, att kretsen nu rak11a.r 135 mecliernmar.
Iiretsen har under d i t gfingaa Aret ~ysselsatt sig lnecl fijredrag och diskussioner ijfver olika.
iimnen.
En matlagningskurs har w r i t mordnad for en del af medlemmarna.
Riksdagen.
Barnmorskornas afl6ning.
I Andrn Iramlmren har hr.
Kjellherg i motion fijreslngit, ~ t i t kommunens tjiinst nnst alld i stfillet for af K., J.zrllmors~ns Ion m~ ut@rn ininst 400 ~: fiireslagna t 300 kr.
D %r; jamte har h m foreslagit rilisclngen s ~ t anh811a 01.11 utxeclning cliirom, i 1 1.
~ 1 rndn bidrag fif slats-.
nmeclel mA kunna tillerli~m~as komln~ln for lrfloning nf barn ~ ~ morskn.
Ar 13ystrOrn 11-1. fl.
h8r i siirskilcl .~i~otiun gjort sammn yr1r: tiitle i fr; PLga 0111 Ionens belopy.
-- ' raktiska Traclgixds kolan for kvinnor i Agdatorp tirjar 9: e son~nmrkursen cl.
1 apri ' urser i mntlagning och konservc ng %TO forennde ~ n c d triidg ' firds nrsen.
Staten lmr anslagit me&amp; 11 en frielevphts.
Prospekt oc ' dare updysningar meddelas a ' @ lien I. SCHMIDT, Karlshamn Profva - Damernas Musikblad for 1 9 0 8 som i~lnehhller elt 70-tal af de basta mest roande och lattspelta Musi kalier och ar en intressant Musiktidning.
Pris pr ' 1, Br kr.
6 5 0, ' 1, 9r.
kr.
4: 30, ' 1, Kr kr.
2: %.
lJrc~lurnerntio~l ll hvarje postnllstnlt och bokhtmdel snmt frllu Red.
Kungs- gatan 13, Stockholm.
Skrjfter, utgifn: l a.f ~elltralstyrclscu i Landsfiiieningea fiir l i ~ j l ~ l politiska l ~?
~ ~ rijst- ~ N: o 4, Lydia: Wnhlstrom: Prineiperna for kvlnnnns rastriltt ........................ -: 10 S: o 5, Anna Whitlock: Hur b8r den svenska siitt: 1ivinna.n Bereda sig .far den politiska N: o I, Till Regeringen frLn svenska kvinnor rtistrBtten?
................................ -.
05 ingifnrt skrifvelser i Rtistrilttsfriigan - 6, Lydia Wahlstrtim: Ltirdon~ar a l den 1905-06 .................................... -: 50 ' kvinnlign rostrattsrSrelsen.
................. -: 1C a 11, Gustaf A.
A l d h: Hvilka sverlskrt kvinaor Ign kommnnnl r6stratt3 n 7, NAgra manliga inl %gg i clen krinnliga rfistr %ttsfrAgan .......................... -: 15 (pr 1,000 ex.) .............................. 6: - B 111, Mathilda Stad van T-lolstein: Ilhls- innnskapet oc11 kvinnnns stiillning Georg ~t.jernst.&amp;lt: Den svenska kvinnms inoin Bklenskapet enligt riittsligs st8llaiug ............... (-: 75) -: 6C - giillwnde - svensk riitt ................................ -: 50 Gustaf A. AldBn: Svenska kvinnms kom- Ann Margrot Holmgren: StrSddn intryck f r h rnlinala rilttigheter och skgldigheter -: 10 den internationelln kvinnorOstrtitts Lydia Mrahlstr6m: Den svermkrt kvinnor8; el- kongressen i Kopenham ............... -: 10 sen .. ......................................... -: 45 FGreningens f Gr kvinll,ms politiska rGst- Fricla Stbenhoff.
Hvarf6r skola kvinnorna - ' viinta?
....................................... -: 10 rgtt i Stockholm flggblad: LC.
DahlbBck: Allman rZistriltt ftir miin o c l ~ W: o 1, Natanael Beskom: Till frHgan om kvin- kvinnor enligt hr Lindhagens forslag -: 10 naris politiska rostratt ................ -: 06 SigOid Wiesolgren: Om kvinnans politiska D 2, Anna Whitlock: H6r den sveliska -.
- 1 riSstratt ........................................ kyinnan erhSllla poli tisk rbstriitt 7 ... -: 10 Ragnhild Modin: Ertillopet p l Ensillre ......... -: 25 ' a 3, ETilnm Borelins: Hvarftir ar n ~ o t s t h dst mot kvinnans politiska rastriitt Hilda Sacl-1s: Kvinnornns rtistriitt.
Ssnr till oberilttigadt?
.............................. -: 10 hcrr Aclolf Hallgren ..................... -: 25.
OfvanstKende skrifter kunna rekvireras frhn .Fowningens J % * kvin ?znns politiska rostrlitt expedition LWstmaknrcgatan 6, Stockholm, som hfilles 6ppen kl. 3-5 e. m. hvarje dag, samt dessutom onsdsgar kl. 7-l /, 9 e. m.
I L
DAGNY 135.
Fiir unga vinnor!
H FolkhiSgskolan Hvilan 2: ne kurscr under Hr 1908.
I.
Maj -- Juli, tre mhmders kurs,.
son1 afscr att medcleln upplys- ning och bildning i forening med nyttiga fiircligheter.
Hvar kan man prenumerera p H Dagny?
I I.
Juni-Augusti, husmodersskola for 10 B 12 elever rnecl folli- llijgskolebilclning eller motsvn~: ancle kunskaper.
Prospekt begiires nf cl: r L. Holmslrom.
Sty relsen.
Hvilan pr A l i: ~ r i ~ jnnnari 1908.
I landets nlln postanstalter och boklhdor kan man bestiilln huru mlags ex. soln helst.
Skall man allfid prenumerera ti dessa sfalien?
Ja, ifall man tinsliar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man K v l n n l t g a jurldiska byran - alltid gora clet.
Wallingatan 12.
A.
T.
183 36.
Boutredningar, Inkasseringar, FBrlikningar, R8tteghngar, E&amp;endomsFBrsBUningar, AfWrsiifverl.itelser, Legitla handlingars uppsiittande, Juridlska uppdrag af alla slag.
.
Kontorstid k1.
%10-4.
Xu utkommet: Social Tidskrifts andra hafte.
Hvad kosfar Dagny i p o s f a n s f a f t e ~ och bokfiidor?
Dngnys postprenumerations- o c l ~ bokl3dspris ar kr.
4: 50 for I /,, 2: 50 for I /, och 1: 26 f or ' 1, %r Hvilka villkor erhilla prenumeran fsam fare ii Dagny?
Frost- och brannskador.
Till att l i i n d r ~ den vark och svecl: ~ so111 %ororsnlias: L£ rrost- eller Folksholebarns srhesarbete i Sto~Rholin X£ britnnskncler Wr D: r Hhl; anssoi ?s 39-nns v. &amp; lze ' ele.
Salubrin ett verksntnt och mycket Moderskgdd a£ I. Junclell.
anviind t medel.
Faclifiireningarna iro furidisha personeir On1 nn \ ~8ndningen efterse den af Elis Bjwsteclt.
flnskornn medfijljmcle beskrif- De mlnderariga 0th RapsiQarna.
Bor; ialpolitih wid 1908 i r s riksdag.
I.
A f ningen!
Vid behanclling nf frostsiaclor .Z ?ritl~iof So~lwbc9yl~ anviindss en blnnclning nf en En beaktanswlrd folkundenisningsmotion b81: del Salnl~rin och en eller en och af Axel 31irsch.
en half del rntlen till o~nslag nled Regelbunden semester fiir fabriksarbetare gumniitdt, och bor ~ i c yamla l kyl- af Gewla Bh~e9.son.
.
skaclor behandlingen icke f6r snart Gitteratnr: Carl Imsson, By och afbry tau, om gterfall skall kuiinn bonde cch Leon Larsson, forekommns.
Vid liudrigsre briinn- Valdn dikter nf C.
D.
17Xa9.c~~.
skador kan anvsndas outspiidt Prescott I ?.
Hall, Tmmigrntion and Salubrin under nftgrn minuter, ita effects upon the United men vid s-ilbrare briinnskndor eller States.
briinnshr bor Salubrinet anv %nclsts Gerard \ ~an.I-liilzen, TTagahnclen.
stnrlit at,spiidt: 1 del Llanclaclt nied Viirlclens frnmst eg, en in terna- 5 it 10 dclar vatten.
Guinmitaft tionell revy.
b6.r alltid anvihdas i de fall, cl5 Socialn kalendrar.
en lwngre ticls ~elin~~clling erfo~dra~.
Tidskriftsofversilct.
Snlubrin tillhnndah8lles i l ' arCy1-n-, Rewy.
Speceri- och FBrgaf [firer.
I parti Afdelningen f8r jordreform.
110s Geijer &amp; C: o, Stockl.rolm.
Banderna 0th jordreformstrlfuandet sf sm Abruliaren Lu~.sso~z-A ?iliu~z.
Den, soln samlnr minst 5 prenumeranter, erhhller en provision nE kr.
1: - for hvarje helhrs-, 50 6re for hvarje hnl.fArs- och 20 tire for hvnrje kvsrtalsprenu~neraat.
InnehAll: lagra jordreformfragor wid 1908 ars riks- dag.
I.
Af borgmastare 3t.ithioJ Allt hvnd sonz behofs for Socledmyh.
@ - den, Litte~atur, Kyckling G i t t e ~ a t ~ Markligt ~: norskt lagforslag Honsfoder, Aggkl.-maskiner a£ doktor 8.
B9.ismnv.
andrn Redskao fGrs&amp;l.ies nf [en amerikanska single-tax-Ronferensen Rosehill ~ a b r i k " ~orrktiping.
, a£ Johan Hansso~a.
Sveriges Hiinstidning 1,50 pr Br, Notisen porto 26 6re.
Kemisk Huru skall man fiirfara fiir denna provisions er- hdllande?
-- Sedan inan samlat nzinvt 5 prenurnernnter, ~ A man T tillviiga pli ctt n£ ftiljnnde siit t: I.)
Anti9qn: Gellola ins %nclnndet a£ prenumerationsafgiften lned afclrag af provisionen bestAller .man det behofliga.
antnlet ex. (hur n-ringa som helst, men alltid mimt 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samla.
ens adress i ett och sarnnla palret slinder nlla best ' illcla ex. Samlaren har dB att ombesorja utdelningen till de salnlade pre- numeranterna.
2) Ella.
: Man prenumererar- A nsrrnaste postkontor (ej an- norstiicles) for cle samlade prenurnersnterna, detta under hvars och ens ndreas, begar postens kvitto B samtliga er- lagds afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dB vi on-rgbende pr postanvisaing sander snmlaren den stndgnde provisionen.
.
Hvar, och till hvifkef pris kan man nummervis losa Dagny - -?
0 I stti,cle.rnas tidningskontor och cigxrrafflrer samt hos Cxg- nys kommission#rer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
AIla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: .. DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
m ~vitx Sjukvbrd i hemmet.
Svenska Hem,.
AmmB.
Hyn Bld Itlnd, for hvars syfte och verksamhet redogjorts i Dagnys senast Rort sjukvt~~clskurs for husm6- drar och m g a flickor i hemmen borjar den 9 Mars.
Begiir prospekt.
SALLY PETERSON, nederlag a£ Travaror, ~aggkarl, Trappstegar m. m.
Tu ristsangar frdn 10 B 12 kr.
pr st. Dobelnsgatan 73.
- Allm.
telcfon 66 12.
- Landtbruksskola f 6r Kvinnor, teoretisk och pralctisk, oppnas 1 BInj vicl Rristinehamns Praktisha Skola.
ICursen 6 mRn.
Begiir prospelit.
Carl Pehrson.
Sjuksktiterslta, 26 ' l ' unnelgatnn, STOCICI-IOLI~~.
ltikstel.
65 98.
Al11.n.
tel. 8 2 1 1.
.
Rodenstamska nummer, har nu utsindt Prislist; ~ a: r 1 fiir 1908.
Denim sandes, jHmte irsberiittelse och stadgar, pR bc @ ran till en hvm, som intresserar sig for foretaget.
Stockholm, Jakobsbergsgatan 8. venska H-em. Slljd- och Hushillssholan, .. Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
Undervisning i engelska sprikets alla branscher.
36 firs prnktik i utlandet.
Z k m c C.
0.
F. lVorcZe~mdlev, DrottningholmsvBgen 12, 11 /, tr. sokas pA alla platser i landet och erhhlla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
PL 4 TSSOKANDE.
(PlatssBkundr!
fci sinn aimonser infordo Dagny for l~nlfvu priset eller 7 ' 1, i i ~ pr e 1nm, {DELALDERS bildnd dam al MC god familj jnecl utprggladi Wejbystrands vid Skelderviken (Barkkkra station, V&amp;stkustbanan) for ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm.
s v a g h e t, mot- tager barn ocli n ~ n a dsgafgift, 4-6,50 kr.
tippet Bret om, centisl uppv&amp;rnming, hfirligt llige i barr- sltog vid hafvet.
Liikare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias l~ustsanatorium, B a r k h k r a.
ordningssinne ocll godt lynne, son i mbnga fir foresthtt valordnadl hem, soker till vbren plats siison vBrdin!
!a i hem, dar llusmor sak nas.
Ar arbetsam samt kunaig: 39~01 matlagning som sbmnad.
Df nhgon formogenhet finnes, faster mest afseende pB ett behagligt hem 3var till ~ H u s f r u ~ under, adrest Forening for beliampnndz af den 3.
Gumcelii Annonsbyrb, Stockholm hvita sldhandeln, f. v. b.
Stockholm, Goteborg, Tunnelgatan 25, Sten Sturegatan 10, K ~ T E R S K A.
Battre 26 meddelar rbd och varningar fit brig flicka soker plats i fin fa unga kvinnor, son1 resa till ut.
milj soln skoterska At barn i %Idel landet samt anakaffar Irostmdsfiiti 2-6 hr; har genomgMt sjukvfirc tillfCirlitliga npplysningar om d8r.
for hemmet.
Goda rekommendat stldes erbjudna plntser.
€ r b fijregBenc1e ~ platser.
Svar til: OBS.!
Ej platsanskaffning.
~1 Mars X. Z.D Allm.
Tidningsk Gust.
Ad.
torg. '
BAR " S ARDINNEPLATS sakes af bil dad, dnglig flicks, eympatisk mkel, frisk och glad, rned mQng big vann och v %lrek.
fbrmhga at1 skota battre hem.
Fru Ilolm, Sv Dagbladets kontor, Stockholm.
V 22-dl31~ m~isikalisk lakaredottei soker plats som hj5ilp och ~iillskap.
Kunnig i linne- o. Had.
3om.
Norrs 1nack.-ByrQn, Maim.
3kilnadsgatan 27.
Riks SB 65.
911111.
11187.
ENGLAND.
Pension for unga damer i gam.
malt komfortabelt landthem, nBr3 storre stnd.
Gruncliig utbildning i engel s k s sprlket.
Fortsiittnings kurser i vetenskapliga fack, musik, ~nhlning, om sfi6nskas iifven i hus l~bllsgorom %l, angenamt fandjelif frisk, bergig, afven om viaterr dimfri omgifning.
Stor park oct tradgkd.
Tennis, hockey, ridninq Tyska och engelska referenaer Prospekt jBmte fotogr.
frkn Miss Groschel, B: ~rton, Hall, Barton, R S. O., Porkshire, England.
-- For mindre hushgll saml enskilda a t t beakta: ID Vaxjo Elementnrlih-overk f61 hemlagad mat till afhlmtning.
flickor hlir till nasta 1BsA.r plats D La Finesse;.
BibliotekEcgatan 9 .edig for liirarinna med undervis.
A.
T.
69 83 Rikst.
70 23 ling sskyldighet i matematik ocl rysik pA htigre stadiet samt i nfigoi ~f amnena svenska, historia ellei geografi pfi mellanstadiet.
Lor 1,500 eller 1,600 kronor, beroendc kompet ens.
Pensionsbidrag.
An.
3dkningar insandas fore den 2C nars till skolans ftirestfindarinnor.
K V I N N LIGT Y R K E S R E G I S T E R €or 1908 innehkller: Prkesregister, lTi~reningsrnedclelanden, Pris- taflan, artikeln D H V R kvinnorna ~ vunnit genorn 1907 Brs Riksdng~ of firnoken Mu~icc ~ede~~scl~ioZcl samt, 1 siirtryck, broschyren ~0n-1 t,uberkulosen och dess bekampande i vbrt land?
a£ cloktov B. Bulwe.
, Annonsfdrmedlare pilitliga och valrekommenderade, onskas for Dagny sival i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmilan ii DAGN Y S EXPEDITION: Masf ersamuelsg.
5 I, Sf ockholm C, V G. V. Lofgren, v ID flickskola i starre landsorts stad nora Stockholm iir vikariat tyska och engelska ledigt nu; enast.
Stikande torde anmiila sig I Flick-Samskolef6reningens byrb, htternsgatan 3, Stockholm.
Snickerifa brik, 8 6 Skanegatan 86.
Husreparationer, Kontors- och Butiksinredningar verkst %llas om~orgsfullt till modernta priser.
B~ENFR~KEN 6nskas inst.
1 april b egendoln i VBstmanland 3BS.
!
Parkettgolf lagas och bonas.
or tvenne gossar S resp. tre hr, ch tre rnhader.
Vitsorcl om godt ynne, phlitlighet och vans vid piida barns vbrd fordras.
Svar ned fotografi och uppgift pfi Itine- wet.
ssndes till N.
K., Sv.
Dag- dadets exp., - f. v. b.
B For resande till Rivieran Pensionat i Rom,: ekommenderns det skandinaviskn ?ensionstet Villa Elsie i San Remo: anetti, Via Fontanella di Borghese: Norditalien).
Pensionatet forestbs: 2.
Centralt ltige.
Billiga priser.
~f en dnnsk dam.
20 rum och ' rospekt 11 S. Gum~elii Annons-; riidgBrd med utsikt 6fver Medel- byrfi, Stockholm.
iafvet.
Moderata priser.
Fredrika- Bremer- Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Fbrljundets byr % oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer- Forbunde ts Sjuksko terskebyri: Tunnelgatan 2 5.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Inneh&amp;llsmrteokning.
Dagens nummer innehiller:.
vinnorna och stadsfullmaktigevalen i ~ t o c k h o l m.
Af Annr findhayew.
kyddslagstiftning f8r kvinnor.
Af M. Anlzol~n.
, adarne Curie.
vinnor s i s o m motionarer och utskottsledamiiter.
Af Hedvi!
Gebltnrd.
rans Hedberg: Vid skrifbordet och bakom ridin.
- K.
G. Ossian Nilsson: En modirn kvinna.
- Tigerhuden.
Af E. K-11 vinnorostratten infbr engelska underhuset.
8reningsmeddelanden.
.
.
i ksdagen.
Prenumeration &amp; Dagny sker harmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I
