# ID: svediakorp-per382
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,024
# sentences: 1,022
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
- N: r8 ...
.
... Stockholm 5 M a r s 1908 hr ... lx.
4: 50 Ar ... lir.
2: 50 S r i i s t c r s: ~ r n ~.
~ e l 51, s ~ t cn n ~ Lr.
~ ... 8 3: 501J4 1: 26 T e l c f o n e r: L 6 s n u m m e r I 0 ore.
Allm.
6353.
Kiks- 12255.
I ' re~~nmcrntion sker stlviil i li~uclsortcn soln i Stockholm: P.
~~i.irrmfrst postnustnlt cller bok- I /, hanclsl.
.
ELLEN KLEMAN.
Mottt~guingstid K1.
1-2.
- Stoekliol~ !~ 1909, Aftoublndets trgckwl.
.
1: a &amp; rg.
- och Annonskontor: 3Iiistersnmuclsgc~tan 51, en - I 15 orc por inm.
Enkel spaltbredd 50 nm.
tr. I ALarginalannons under terfei~ Post- och telegra~nadrcss: D A GI 1I ' Y, Stoekl~oln~.
-.
1 15 mm: s hojd per gAng 10: Rabntt: 6 ggr 5 OJ0, 10 ggr 10 Of,, 20 ggr 20 Ofo, 50 ggr 25 Ofo.
!
Annons b6r vara inliimnad aennst mAndag f. m. i skola f " d ut bildande af lararinnor.
-.
.
Vi b6l: ja med sl~t1 ' 173~ " ~lt.~cre11e) 11 .. 111ct, so111 fir beli-lget i i * ~ d: ~ l i 1 t i 3 ~ begart ~~ nhgrn uppgifter fr$n ~ j d: LXi mforsa, och j: r.g s t h ~ n a d en: flyg~ll~~ggimcl, @ mmnl .. oclr r6dmRla.d.
n e t m y till ' fitt b61:; ja 1uec1 s r h t att f % hempriigel pb smL- ' 1:) rnkets r ~ m i illen, arbetc oc1.1.
al: betsreclskap h.a f \ - a gifvit hjglp diirvicl- lag.
En nf arbetslngets e l e h, ~11usi130r 2, lagnr clay mat At snn8brukets elever ocl: .l en l#rarinna.
For iifrigt sepczreras d&amp;r: In jijlkea, dar diskas inj6l.k- l; # rlea, cl Ar vhf ves ph le- dig9 stwcler och.
' fi5rriit- tas ffir ofrigt de sysslur,.
som IliSra till ett s~nhbru -- a 1 e 1 En hund iiiecl sin vn1.p ocl-1 ett par Itatt- ungnl.
gi5ra ock sitt till ningen.
.
net torcle clock vara ombjligt, ntt i ncigra Ed korta satser gifva en att gifvit lif At I: ~.emmet.
Att det fattas barn diir, ' k&amp;nnes inblick i sl.olans verksamhet; bmttse tdar sii.kerligelz som en brist; en stor dockzt, kladd i smlbarnskllider,.
syclcla och stickacle fit henne, finnes dock ~ o h hon.
kan on beskrifning af skolans~.siirsliilda nfclclning ?r.
----- tj # nsI: g8ra som.
m~dervisaingsi~~ateriel .. I detta rum Bar I) Se Titlskriftcn Dagny h g.
1907 11.
17.
~-qy,ys, 4.B t F-13-F: s skoln,
ledk, fijrdiisa eller fijresti~ en skola och m~ viisentl.ig olikhet 1.10s eleverna kau clii vwa till gngn.
Men IBtoin oss btergb till sinAbruket.
Dct prak- tiska arbetet tar cltir fbrmicldagen i aasprhk.
Ryktning och rengorning tar sin tid, likash mjGlkaing, ty kl. 11 mjdlkas korna for audra g h g e n.
Har mjolkas niilnligeo 3 ghtuger om dagen.
Iil.
I /, 1 ates middng.
MRngen g h g ar det sarnlna ratt i skola och smBbruk, men vid smhbruket gores anrsittiiihgim sh enlcel so111 mojligt, detta sb val med afseende ' h iugredienser som tillagniug.
Tidsbesparing irr nginligen ett af cle 1nK1 vi sikta till.
Sysslar man, sbsoln ~i fijr a8r- varancl8 &amp; ra, ined cle g6romBl Iai~dtbefolk~.lillgens kvin.
n o r skota, ltolnmer man siart nog till det resultatet, att det blir ett hkrclt tal att saga till en clel af dem: wNi.
duga icke till det arbete Ni ut,fOilra Ni laga allt for enformi; mat, Ni bora genom triidgirdsarbete kunna vima omvexling i Eder math&amp;lloing pi, samma gang som Ni erhhlla billiga ngringsmedel; gepoin honsgiir- den bar eii iukomst kunna vinnas ocli likash genom hemsli) jd.
Edra bard bora .erbklla en nogranlmre vhrd.
Renlighet ocli ordniilg b6ra rBda i Edra hem ..
Hr det inte ungefax, hvad vi skulle ijnska siiga?
Gran- skar man; hvacl businor sedan nu h.ar att gora, sh kommer man dock till det resultatet, att hon 1.m arbete nog och ofvernog - att m h g a kvinnor Wr- sulnina arbetet och darfijr hiniia att vid kaffekoppen prata och skvallra bost lBug tid, Br en aman sak.
Att vinila tidsbesparailcle arbetssiitt, att inbf va praktiskn grepp i de enklsste cletaljer, synes oss clgrfor \ - era ytterst viktiga sgapunkter vicl skolans arbete.
Att: v&amp;r skola iir forbuilden inecl ett s1nB1wuk, clhr vi k r a oss inse och becloma hvarje clew arbete, samt ntt inga tj&amp;nare Bro anstallda vid skolan, utan asistan allt ar- bete utfores af eleverna, tvingar skolan ntt agna myc- kell ointanke Bt frBgan om tidsbesparing.
LadugBrden, d&amp;r vAra smhbrukare utfbra sitt arbete, &amp; r nybyggd.
Den # r struken med kalk och den nedre delen tjaracl, den ilr vacker till forinen oc11 ser utmiirkt treflig ut.
Day st&amp; nu ett par oxar och fern kor, alla reaktionsfsia.
I kalfkiittarna finnas tre kalf var oc11 i h6nshmsetJ som pQ riktigt smKbruks111ai16r # r inrynldt i laclugArden, finnas 20 honor och 1 tupp.
Alla dessa djur tillrinlla sig elevernas stora kiirlek, och nar det for n&amp;gon mOter svfirighet att l&amp;ra mjalka, sA miirkes latt, att elevens kgnsla a £.
att koll knil fara illa af att ej handteras r&amp;tt, s t h frainst i hennes sinne.
Fram.steg i ~njiilki~ingsko~.~ston hillsas ocksii alltid ined stor glndje.
Gmska 11Gmg.a af v h a elever.
injolka iiktigt bra.
IUocknn I /, 1-1 ar nmicldagstid uid bAde smhbruk och.
skola och kl. 1-3 iir ledighetsticl fijr alla.
Moj- ligen iiaclras cletta langre fram, men under vintertid ar clet eu fijrdel att ha ' fva leclighet vid den tid p51 dagm, dB sol och- bliiclare temperatur gora proinenader mest lockaide.
Eleverna tillhkllas att .vaca utoml~us minst en tinime livaije dag.
Skid- och skridskotikning ha dfvats ganska flitigt utomhus, under ' det ringlekar.
.
.
.
.
gif va kroppsilf ning inonihus .. ' - gruppen r$mA.bruket~ sin tillvaro, dB den ej vistas i ladu- ghrden eller i inj 6lkkainmareri.
Natt en tillbringa eleverna inom skolan.
Till sm&amp;bruket komma dessa elever kl. I /, 6 ph morgonen (husmor n5got senare), dricka d&amp; genast valling, som sedan aftonen h. %llits vurm i holtida, och be- gif va sig darefter ut till ladugihden, dar arbete med ren- gaming, mj6lkning, kornas och.
kalfvarnas utfoclring m. m. utfbres af tre elever.
Att gifva inat Kt hons och grisar iri&amp;ste ock medhinnas, innan klockan blir 1 /, 8, dQ.
frukosten vitlltar.
Denna hsr tillagats af husl mor, so111 under det ladugilrdsarbetet pdghtt, st8c1atn, lagat inat in.
rn.
Strax efter Crukosteu deltaga slnBbrukets elever i den teoretiska lektionen, som hvarje dag kl. 8-9 ar gemensak fbr alla elever.
Dessa lektioner i ftidoiimoes- lara, kemi, fysik, tr&amp;dg&amp;rdsskotsel m.
111. gifva liksom ett slags ryggrad At skolan.
Fijr elever, som aro fijrut val inne i de praktiska g6rom&amp;len, ar det ytterst in- tressant att fA svar p&amp; de frBgor om hvarfbr och huru, hvilka st&amp; i. sariband med det dagliga arbet ' et.
For i n skola shd ' an som vhr, blir ock en n6clvaudighet att i miijligaste i&amp;n sammanknyki teori och praktik.
Liiro- bocker fullt liimpade for &amp; ndaniBlet saknas i en del fall; skolaus eget behof och erfarenheter f&amp; visa vagen for huru uudervisningen bijr liiggas.
Det ar naturligt, att en viss svarighet uppsthr cliiraf, att skolans elever &amp; ro sB ojatnna i skolbildning -- mellan studentexamen och hogre llirarinneseminarie- kurs ' 5.
ena samt folkskolebildning A ' andra sidan &amp; r ett bra stycke vag.
Sv&amp;righeterna syntes oss dock storre till att bisrja med, de vkrkligen iiro.
Att clet for skolan sjalf %?
en fordel att h a f p el eve^., represente rande icke ' blott olika provinser i v %rt utstrackta land, utan ock olika arbetsgrupper Sir: natusligt, ty skolail vinner darigenorn erf aren het.
~ &amp; n a olikliet har nog ock sin betydelse, nar den dag kommer, clB eleverna skola ' trada ut som lararinnor.
I ?f&amp;n, ' ~tt arbgtsfiilt.
S&amp; nytt som kvinnans uppf ostrau for land thush Allnings- arbetet komlna stora krrtf att stallap p$ v&amp;r skolas ele- ver, men ' krafven blifva af olika.
art..
~n begares framst den prakteiska erfarenheten, an att orgnnisera, '.
.
.
.
Sedan arbetsordaingen pB grund a£ erfarenheter tydelse for skolan, so111 den har f6r det enskilda hem- f r h hijstter~ninen anordnats sff, som htlr n&amp;mnfs, har met, beslots, att maten skulle lagas gemensamt far alla.
lakare antagits for skolan och denne har granskat och Det var liittare att gbra denila Bndriug, dQ ~ a n a id goclkiint s&amp; vii-1 lokilerna so111 gitllande matordliing ocll matlagning for mindre hushfill kan vinnas i snxibru- cle olika lagens arbetsordniag.
ket.
k t.
t.idbespaking, f6renkling samt kysslornas prak- Klockan 3-4 ar praktiskt azbete ph alla afdelain- tiska orclnande egilas sii.rskilc1 onisorg i det stora koket.
Bredvid detta ligger diskrummet, praktiskt ordimdt, gar, kl. 4 drickes kaffe,] warp8 s&amp;ngofning - 20 minu- ter - bisrjar och diirefter vanligen en teoretisk lektion.
sh att arbetet m&amp; kunna ut.foras p % iliinsta.
tid ' och.
I stmllet for den teoretiska lektionen forekominer en ntan onodigt spring mellan diskbdjor och hyllor.
Ar- g h g i veckan demonstratio~lslektion, d&amp; 4 elever hvarje betet utfiires af det lag, som 12.a.r.
diskning, kok11.in.g sa.nit gHng infor liirarianor och en del kailirater 1aga en stadning af fijrelasningssd.
in.
.1n.
om hand.
:.
rSitt, reclogora for tillagningen, f ' iir de praktiska grep- Gh vi sB &amp; her till sli) jdea.len, se ~; nu i dBr tv %-raf- .. pen, for ingredienserna in.
121.
Dessa lektioner afse att stolar .i gang .och varpa och bobinor i verksamhet .och gifw elererna 6fning i att 132 % Host sntt redogrira for sA 5ir det ' niistan a.lltid.
H-iarje vaf gores n~mligeh huru ett arbete utfores saint att vanja dew att sofra., endast.
p&amp; aiigra fA meter, ty om ett 20-ta.1 elever ' skola.
hvad de liirt, sB att frainstiillningen kan blifva lainp- hinna satta up]?
vaf, fhr den ej vara dryg-att ' vafs~a.
lig for en Ahorarekrets, so111 senare skall lyssna till En del &amp; lever aro fullt kuuniga i uppsiittning.
Af deras lektioner.
dem fordras d&amp; enda.st en uppsattniag, de andra fB Ef ter denna Bro snldbrukarna lediga, utoin hus- mor, s o ~ n lagar kvall och diskar.
Det har niimligen risslt sig, att smAbrukets sysslor jfimte den tidiga upp- stigningen %ro sB pass anstriingande, att btrninstone.
tills vidare fr8ininaade l~jfilp tages till kv %llssysslon~a i ladug8rden.
Klockan 7 Sites kirSill och sedan iiro slnhl~rukets scPl vtll som andra elever rned undnntag af dem, som l ~ a f ~ a diskning om hand, lediga att g i ~ och.
lligga sig, om de vilja, men ofta lockas de at sAng eller h6gliislling till sal11lingsl: uilln3et ellel: ock anv&amp;ndes ticlei1 till iifverliis- ning e. d. Ticligt g&amp; de emellerticl ti11 siings i sina goda siingar och sof vn i gllmiinhet godt, soiy helt na- turligt a]:.
Det ar en arbetsarn clag, so112 iir till linda, men nllmiinna omcloniet bland elevema 81. n.og, att 3rLetet vicl smAbrukst, 0112. ock det triittsailinlaste, dock.
fir det intressantaste.
F r h snldbruket g&amp; r i in i koket, diir mat lagas for hela skolau.
I bijrjan lagades dtir inat i tvA.
spisnr ofvas desto flora ghnger.
MAlet, son1 vi onska uppn %, och b lzvarje spis lagades a£ lirarje r#tt mat till halfva, ar, att hvarje ' elev, so111 utgdr fr&amp;n skolan, skall kunna antalet personer.
Dilrigenom vailns mera Bfniug f or spiima, sgtta up11 en vitf och varpa tvk- och fyr- elgverna, gin n5ir maten 1aga.s fbr alla gemensam t, inen skaftadt samt nhgou.
gAng konst vii.f, vidare bar hon nSir fr&amp;gan om tidsbespnring risade sig ha sanliila be- kunila sy lill1les6m ocll undervjsa dtlri, sy s m a a b arns- kla.der, el I klaste klii.dniugssonmd sa.m t sticka strumpor.
Hufvudvikten liigges sfiluhda pA den sldjd, som s r den s. den slajd, som utfbres egentliga hemsliijden, d. i hemmet oc11 for 1lernm.st.
S16jd- oc11 tr&amp;dg&amp;rclslaget Br cletsainma.
Snart nog komrner den ticl, d % trad- giaden hiifver sin skotsd, och d&amp; fAr .slojclen st8 till sh liinge.
Baknings och tviittniugslaget har en tiiiiiligen ojiimn sysselstlttuing.
Niir tiden ej krafves for dess egentliga arbete, f k laget gif va 11a11clr ~ickning i lcoket el1.e.r ock arbeta zP, sl.8jclafdelni~.~gel.z.
Tviitt lzar h.ittills foga ofvats.
SB ungefhir iir arbetet ' ordnndt for n&amp;rra.raude.
En shdau skola som, denim iir iclte fardig rned ens.
Det giller att bycga sten efter sten.
TTi ha intet monster at-t gQ efter, ingen erfarenhet att bygga p&amp;; inan f&amp;r trefva sig fram. '
' ' 11.
Att.
\ .iir slioln 1la.r clr dcl s \ - dri~) .lletur utt s1ridi.1.
.Breclvid d l t dc t praldisk: ~ c !ll.c !r teorvt; .iskt-~~) k~~lc tiska 9 arbetet, mhste eniellertid ltimlias utryliiine for ideell ut- lned iil.
naturligt, och beror cletta clels clsiraf att skolan veckling.
Hoglasning k m cliirvicl gora sitt gag % ..
Vi arbetnr u tan iiBgon sl ngs f rjrebilcl och de1.s clliraf n t t sijks, emellertid gB fram afven en a ~ n a n u8g, uilmligen den fihu: fiSrstn borjnn ijppnncles fijr.
sA pnss stort genom ftjrellisningar, soin p % senare tiden hA1las hvarje antal elever som 20, och detta utan atl &amp; n uncler tisdag.
Vid ett par forelamingar nfhaudlades Fredrika nAgon tid f Att i all anspr&amp;ksloshet prof va sig fram.
Bremer och nu senast seclligb.etsfr5ig~11.
For att gijrs~ Skolan 1: mr diiremot geuast f r h sit t iSppi~ab cle w r i t &amp;, fbljcl c18rrtf f6reltisningsserien inera gagnande, har skolans narinnste faljd med ~nyckeu ~ ~ p ~ m i i r k s a m h till graniiar erhdllit rli,tt att vara med.
Det bjuclos h~7a.r; att den startats inec!
aask.ag af staten och.
att den ken y &amp; kaff e eller a n n a ~ trnktering, i men likvd lliomma till sitt grunclande.
mottagit bid rag a1 13 h ~ i s b ~ ~ l l n i n g s - de troget hvarenda ghng, .och det iir alldeles tyclligt, siillskap, hsarforutoin f r i ~ g a nu fordigger.
vid h-ets att de m s e det vara en stor foriiiBn att pA detta satt riksclag om anslag for den pbg&amp;encle kursen.
Det fA vara ined om .en del af skolans verksainhet.
Att torde vnra ii&amp;stan ex em pel lo st^, att en skola fbtt biirja, gifva skolan en naturlig forbindelse mecl ortens be- under sh gynnsaimna fiSrhAllaaden.
At.t bidragen HI: ^ - naturljgt.
E n skola s o n dcnnn folkning ar ocksii rrf stor betydelse, siirdeles som den ' v; il.behofliga, r iir dyrbar bade att grbitda o c l ~ att o n r l e ~ ~ ~ ~ Mol lln.
liar nastnn uteslutancle bestAr (zf srn~~.brukare.
I clenna trRkt,, sSsoin h i n h n g ~ mclra ortell, I.iljrcs fa1 0111 att starkt kiinnes oclc for clein, so111 arbeta vid skoltl~i, (' let den kvillidiga ungclomen icke vil.1 arbeta i laclug~~.rclen, ansvar, sorn clessa f i j r h b ~ e r fiira mecl sig.
Likn starkt och skolans verksam.llet halsas clarf or nf in Anga ald re mecl glaclje; - v h m .ungclo~-n.ar; sKv#l Iiirarilmor SOIII.
elevor hb&amp;rops soin.
c: ftel: .Fijlj~11~1~iir (1i1 csc ' 1npc.1.
A E siirskjld betydelsc nr rl#i.fiir!
: ttt Inilug~1.1~1 o c l ~ s~nin~l~ix~lc i iifrigt 1.10s oss ickc rnh utr~lstas moil untlrn m: luki~lc ?r eller rcclsknp, 81.1 som ka11 m w s 18.111pl.ig: ~ ocl I ti tknm - liga far befolkningen i iil ' rigt.
Skoliul o c l ~ dcss: u.l) et e bem6tas a £ befolkningen III eil stoi1t f iirtro6n~lo ool I i allo rbcler ett inycket viimligt fiirllli,llil~~ilc mc1l: ln skolnn och.
ortens in. \: dan.i: c.
Att gifvn ctt svnr h fl:: ~gill~.
i llvnd 1n; i.n sl; ol: ~n kill1 sagas inotsva~: a 1.1.vnd som knn l z ~ % l i \ x i1.E IIC \ ~IIIC, ii.r icke latt, och.
det svaret biir cj hcller gifrczs: if den, som stkr inidt uti arbetet, inen ofv~11stAencle toi: cIc.
niigot visa hm: u arbetet iir orclnad t sam t Ilvncl som afses med detsainma.
.
Kvinnornas rostratt.
Den statist ls ka utredningen ftird1.g.
I tatistislrn, centralbyrin hnr nu till k.
I I X ~ aflii~nnnt den statistis ' k~~ utredning ro ' r: mcle politisk rijstriitt for kvinnor, sorn b y r h f %tt i uppdmg ntt utfiira.
Den riksdagsskrifvelse hvilken gifvit.
anledning till u treciningen i frdga innehhller, siiger b y r h, visserligen inga niirmare anvisningar sngAencle utreclningens omfatt- ning eller om cie siirskilda synpunkter, sorn borde be- aktas.
A£ naotionerm i rilradagen och de forhnndlingnr som foreghtt riksclagsskrifvelsen ' framgbr emellertid att man i allmanhet forutsatt att.
valratt till andrn, Itammaren borde beredns kvinnor, giftn sfi val sorn ogifta, efter samms grunder son1 for man.
Mecl hansyn hartill hade ut.reclningen visserljgen kunnat baseras ph den allmiinna rostriittens grund.
Ernellertid har det ansetts lampligt att %Even framlaggn vissa data rorande den kommunala Xuar och en, rostriitten, sb att man.
erholle .en inern .vidg,zcl kiinnedorn om lrvinnor~~ns deltngmcle: i det ekonomisk,z samhallslif- vct.
Centralbyr&amp;n har ansett det alltfor ticlsodande och beavlisligt att inforskaffa sarskilds primkuppgifter, utsn inskriinlrer sig till att 1neddel.z en clel uppgifter, sorn ltunnat erhbllas genom utnyttjande sf clet material a£.
merendels migot aldre .datum, sorn reclnn forut var j byrgn ti1 lgangligt.
Af den gjorda utredningen framgir, att antalet lrvin- nor, hvilka ph samma grunder sorn miinnen skulle Bga rostratt enligt det hvilande grundlags£orslaget uppgick vid drsskiftet l9OO -- l9Ol till lY4Ol,357.
Motsvarande tnl far mannen var vid samma tidpunkt 1,237,153, altsd ett ofverskott till kvinnornas fo.rrnAn a£ 164,204.
Kvinnor- nas ants1 Ofvereteg.
si ' llunda.
miinnens rued 13,a procent; som inser vikten af att vi kvinnor juet nu erhlllla ett kraftigt sprClk- rbr far ldsningen a£ den just nu brannande frhgan, vdr polltiska rostriiff, b6r sjalf prenumerera pfi Uagny och s0ka farma millst en bland sina bekanta att gora detsamma.
a
sndnst inom fyra af de foreslagna &amp; a valkretsarva aro Om Hr 1900 vnlriltt till a n c h k,zmiiiaren varit till- miinnen flera 311 lcvinnorna.
Ilessa lrretsar aro JBmt- crkiind myndiga kommunalt rostberattigade kvinnor, skulle lands och Norrboltens.
I: alla de andra 52 vdkretsarnn 65,376 ha, lrunnet vnra polit iskt rostberiittigacle.
A£ dessa ofverstiger kvinnornas nntal miinnem, och storst ar ofver- hade emellerticl 6,324 fallit pB gruncl a£ ogulclna kom- vikten i de kretsar, som helt och hiillrtt eller till ofver- n1u11al u tskglder oc11 Aterstoclen skulle ha reducerata,i~Agot \ igande del best % a£ stiider.
Friimst kommer Stockholn~s genom hlclerstreclret.
st: .lcls andrn valkrets, cliir kvinnoraa &amp; ro narn 50 procent Antelet hustrur till 1; ommundt rostberiittigade uiZn ilera iia miinnen.
NBgot mer an f,jardedelen,?
; f kvin- beriiknss till 493,000; dA nf deras m l n 14 procent h5P- norna aro ogifta, on~kring tre femtedelar gifta och en tacle fiir oguldna kon~nlunalutskylder, skulle denna grupp sjundeclel a.nlior ocli frbnskilda.
Tar man Iandsbygclen ge 425,000 rostberiittigacle kvinnor.
for .sig och stiiderne for sig, sA finner man att de gifta I ' nalles skulle en \ ~nlnlanskHr nE 480,000 komrnunalt l w i n i ~ o n ~ iiro a proportioilsvis mycket t d r i l w x pA lancls- rijstberiitt igacle lrvilpor fi9, valriitt till andra kammarea, bygclea 211 i staderna.
o11.1 kvinnorn; ~ jiimata1lclc.s med miinnen enligt 1907 %rs Af de eiirskilclit villkor f6r rostr6ttens utofvaiicle eom o r 1 1.
Dctta alrulle betyc1: i att 2 /, af va1l; jarlrAren ud- (let hvilande gruncllaagsEiirslnge ' t u pptiiller 11s cildast fat t ig- gjortlcs: I.E 11iii,n, .I /:;; ~ f kvjnn~r.
virclsstrecl~et och de b5cla ut~liylclestrecl~en~ nilgo11 nii~.nn- ' (U.
N.)
ens Ar 1300 sbuJlc viircl inverksn pH v d m a ~ ~ s k ~ r nuniertir.
l ' attigv: " lrclsst; recket och.
kronoutsl~yldsstrecket ha reducerat Irvinnornns antal i hBgre grad 6n miinnens, iuen clct koni- iuuriala utskyldestrecket skulle diirenlot 1: m h&amp;rrditre clmbbat miinnen, iifven om llustrur till miin, son1 trii8us ctf cletta villkor, I.~ctraktas soul sjii.1fvil hiif tancle for ut sky lcler.
&amp; uer huf vucl taget skulk miinnen hilrdurc ha drabbats at!
strecken iin kvinnorna.
Hvad kvinnornas yrken Lctriifli~r, h a c; j illindrc iin 5.iS,7 procent i egenskap: IE llustrur, sin verksamhet for- lagcl utes1ut: u~cle till hem~ncn, 11, T procent iixo uypgifna sonl f a m i l j e ~ ~ ~ e c l l c ~ ~ utan ~ ~ n; ~nnaii ar, syseelsiittning, odi 30,1; ~J ' ' OCXI-I~ iiro sjiilfst5ncligo yrkesutijll \ wc ellcr i ofrigt hufvuclpersoner iuum fii1.11il jen.
.I.
stiicler~la ibro clc::, jiil E- fijrstjrjande kvilworna ~llisl: ~~: ~ l.ik; t rn; i.ng: ~ so111 h u ~ t r ~ ~ r n a, under det; utt 1.2~ 1; ~ndsbygclen de ' forra iiro mi.nclre iin I~Slften.
: ~li de senares rtntal.
' Hlanc !.
sjiilfTors6rJanclc .kvin- w r iiro tjiinurinilorna tdriliast.
De i1tg6ra mer ii1.1 Eemtedelen aE hela .klt~ssci,~ Darniidl konlinu iinliorua utnn r~ppgifret yrke oc11 i~lhysesbjon.
Jndi~striurbeterelrornns autal iir 7,:) procent.
Ilvacl cli: giftn kvinnorua I~etriif %ar, ii.r gruppen gods- o h 11enim: tnsiiga re 1.i1digast ftjretriidd eller mecl 6fver 25 ~ ~ r o c e n hvarefter t, Iol ja arbetare inoin i ndustrien lnecl 14,s procell t,: .~rrendatorer ocll jorcl tor- p r e lned 1.
2, ~ procent; o. s. v. SlKr man t.illscz.imr~ai~s de ulika yrkeegrupperna i tre h~z€ \: uclafclelningar: jorcl- I~rllk, industri, hrtnclel och saulfiirclsel saint n11111 %11 tjiiinst o. d., fhr ina1.1 inoin cle1.1 Eors ' ta afdelniagen, jordbruk, 739,000 kvinnor, eller 54,. procent inom deli ctndra af- clelningen, industri, hanclel och sanifiirdsel 521,000 eller 38,s procent, och inom den tredje 108,000, eller 7,s pro- cent.
Arbetsklassens kvinnor 5x0 nastan lilcil, mAnga som Nagot om vara konstnarinnor.
NBgra inledande.
ord.
i i u m, jag b o j a r clc smQ uppsatser 0111 v k a koust- de rcsyektivw konatni-irinnor~~~s alster, lika litet soin uiirinnor, son2 hlifvit nlig t~~lfiirtrodcla i Dagily, n Q ~ h t.
~ n s t r n u d e nf derws person.
skulle jug litet .viljn klargiira inin stii,llning till iiilmet.
hlsni.ugen v o w l ~ l o t t dell, att, s&amp; lbilgt det knappa Meaiagen ~necl clesstl bilder iir ph jntet siitt a l g o n u t ~ y m m c t ~ncdge~:, ge cn iigonblicksbild af en eller ingkende konstkritik; - a f kritik 11a vi, uppriktigt alman li.~llst~~ii,i: inn: ~ och 11,enues iilsats pb det omrhde, sagdt, bhde al.1.t fBr mycket oc1.1, i.
~ i s s inening, nllt som.
1.iggcr jiii: l~s.ides m.ecl det sociwla, ocli soill Bfvell ------- ----- - - - - ------ - -- - - - ----- - - Dagny orhAller.
med cleeto me?
bemyndigande Iran den f6ra den svenska kv~nnorOrelsene talan ocb €Or densamma krafva gehiir.
Prenumerera dlrfOr ejfill p l Lhgny o c t verka IOI spridningen rtf don i Erlcs omgifning.
, Ju storre spri -.
.
krafver sin.
del af de t allmanna intresset; konstens bch konsthandtverkets.
Det ar darfor min lifliga onskan, att allt ifrAn borjan arbeta med sy lnpatiens och f6rstAelsens medal, i det ' lofliga syftet, att 1Ata Dagnys lasarinnor fA kiin- nedom om de arbetande kvinnliga krafter, son1 med- verka till att rilrta och forsk6aa v h t lif med f#rg och form.
Dar nast komma konsthandtverkets ledande kvin- nor, de so111 fi5rlyjalpa dirt folk att 11hlla i helgd och ge ny n&amp;ring At de gamla vackra handasl~jcler, so111 en gang utgjorcle dess gladje och stolthet, ocli som, hufvudsakligeu tack vare kraftiga kvinnliga impulser, hindrats frAn att helt do ut.
De olika personer jag i korthet amnar skildra, koninla darf Br heller icke att framtrada i nagon strangt kronologisk, ordning!
s Honni soit qui nzal y peme !.
~ D e m kan jag aldrig hiilla reda ~ 8.)
) Och s % vander lion sig till sin lilla flicka, son1 sitter bredvid oss med sitt handarbete och frhgar heme helt skiimtsamt: .Vet cZu, nar jag barjade mAla ?.
.
Det vary nar mamma hette Hirsch., ljuder svaret raskt.
Ja, clet var redan nastan soin barn Hanna Pauli fick sitt koiistnarskall klart for sig.
Hennes allrafarsta lararinna var froken Clara Lofgren; hon gick darpk ett Ar ph slojdskolan, och redau vid fjorton kr blirjade hon besoka Malnistroms atelier tillsammans ihed n Agra.
andra ungdomrlr.
D k ritades efter model1 (dock icke naken), och man fick kopiera Maln~stroms egna och afven andra taflor.
For ' ofrigt gick dar gladt och ge: mytligt till.
MallnstriSni var den)) rarastea larare man kunde tanka, och hau vann sina elever genom sitt franka, sympatiska satt.
Han hade en liten egenhet; han t&amp;lde inga utlandska namn, och.
Hanna Hirsch om- doptes genast till Rajsa Hjort, ett namn, som hon fick behhlla hela den tid hon gick kvar hos Malmstrom, Hanna Pauli, fodd Hirsch, eller ' tvh Br.
Niir Malmstrom var vid riktigt godt lynue, tog I.
likliet ined flera audra af vkra.
koastn8rer har konstnarsparet Panli slagit sig lied i ett af villasam- lmu ~ R a j s a Hjort 3 pii axlarna och galopperade rundt ha.llena utanfor Stockholm, dar de, i ro kunna arbeta ateliern med heme.
Nhgot tv8ng tycks siledes icke o&amp; ajuta den hvita vintern, - som ej fornnnas oss, ha rAdt inellan ltirare och elever.
Nar Hanna Hirsch %r 1881 gjorde sitt intrade i stadsbor, - onigifna af tallar ocli granar.
.For en flyktig besokare verkar kaaske ett s h t akademien, fortfor Malmstrom att vara hennes larare, btir litet samhalle tristi, siiger Hanna Pauli, dk vi och jamte honom Wallalider och Georg von Rosen.
f r h den trefliga lilla hallen en trappa upp se ut ofver ~ r d v e ~ o s e n var egentligen den forste, som ltirde snof alten ocli solnedghngen.
B Men med tiden kom- heme fbrst.8 valijremas betydelse, sager fru Pauli, mer man att hklla mycket af det.
Och vkra tallar i oc11 11on har mAnga goda minilen af hans undervis- forgruuden ar jag stolt ofver.
De likna ju pinjer!))
ning.
Nar Haima Hirsch sista Bret i akademien (1885) Det sista ordet v w ett fmligt ord.
Tankarna fiiras skulle m$La prisllinnet, fail11 hou sig icke i stfind, .att ' till pinjernas liemla~ld, till.
Italien, och.
en gKng inns karma sig inspirerad dtiraf, utan mklade p % eget bevhg en tatia, som.
hon.
kallade:, Vid larn.pan)), en interibr p$ detta amne- ha vi mycket svhrt att kolnma loss.
Hanna Pauli fir nyligen henlhonlnien frhn en langre lned tvii kvinnliga por ' tratt.
Fastan hon.
sklunda gick pA sidan om den utsta- vistelse dar nere, och hon lyser upp nf entusiasn~, ntir hou borjar tala .om det.
EIennes starka, friska kade viigen, var resultatet at ' den art, att man a ~ d g personlighet har 118mtat iiy naring i den rika jord- sig ftirad~ten, att ge heme hertigliga medaljcn, och nl %nen nere i det soliga I ' talien.
Hon har sett och Haana Pauli sager sjalf, att denna hennes forsta storre l k t s$ nlycket dar, kant sig lycklig ocll lefvande.
tsifla onekligen)) stir sig)) soin ett kraftigt oclz friskt 0 c h till de m h g a ljosa minnenn knyter sig nu.
hen-.
arbete, trots ntt nii.nga Br ligga dar emkllnn.
Hon nes llingtan, att snart, q c k e t snart kunna komma var dB eadast 19-20 Ar.
SalmnaoP~r, P&amp; hosten.
85, begaf sig Hani~a Hirsch dit tillbaka.
Mea Hanna Pauli liar ett allt for ljust oc11 frodigt: till Paris f6r: att fullborda sina studier, dit den telnperanlent for att spilla tiden, niir 11011 nu hter be- tiden alla unga och lof vande krafter oeniotsthndligt finnes sig henma i sitt- I.and igen, midt upye j silo- drogos.
HOLI hade ocksh lyckaa att bland andra 1tirai: e vintern, omgif ven aP lifvets smh hvardagligheter.
Hon pA Colarossis atelier rakaa mtin sAdana som den fina, alskar Sverige och sitt he111 dtir ute blancl furorna, sjalfulla Daguau-Bouveret och l ' uvis.
de Clinvaimes, for livilken senare Hannn Yauli hyser en oinskrhnkt och hon arbetar staudigt och g8s alltjamt framt ' ct.
Hennes produktion visar ocksB ett kraftigt och beundran.
Fin och nobel i sitt upptrii,dancle, stilla egenartadt kynne, som r6jer hog grad af energisk oc11.
vardig, mycket elegant utan att verka snobb, syn- tes haa.
bland den entusiastiska ungdonlen i ateliern, ml~lmedve tenhet.
och cle ganger lnan visacle sig dar for att korrigera, N k samtalet konimer in p$ hennes konst, och jag frAgar, nar hon egentligen bosjade mAla, skakar hon och clet satt, hvarpB hail gjorde det, stkr for Hailna Pauli son1 iihgra af de minnesrikaste ogonblicken un- ph hufvudet.
~ A r t a l ar inte min saks, sager hon skrattande.
der hennes studietid.))
' ' a
En g h g fick hau syn pK en liten studie, - en i~a~ken rygg - d k uppe i ateliern.
Hail uttryckte sin gl#clje ofver det siitt I-warpb den v: ir gjord, och l ~ a d att f$ vets namaet, 19, den elev, som mBlat den.
Rod och forlagen blef Hanna Hirsch framknuffad af kamraterna och mottog, mycket konsternerad, Puvis de Chavannes uppmuntrande oclz beromniande ord.
Men nasta dag var studien forsvunnen.
NQgon af kainraterila hsde tydligen fiirstAtt att v8rdes8tta den lilla in81ning.cn och.
hade stulit den for att be1ii.lla eller s&amp;lja den.
' Hon si1.g den aldrig inern.
Sista viiltern i Paris bodde Hanna Hirsch tillsain- mans med en nng fiilsk skulptris, sedermera gift ined den finske forfattaren Juhani Aho.
I deras kalla och nakna bostad mBlade Hamla Hirsch under vintern 86-87 etk mycket cluktigt portratt af denna sin van- inna.
Det utstaldes sedan pii Pariser-sdongen, ofill har sfveil writ synligt h k heinma- i Syerige.
Den unga damen sitter pA golfvet ined en model16rpinne4 i l~aaden ocll ser riitt ut mot AskAdare11 med en litet trott men iutelligent blick.
Ogonen aro ljusa och muanell h~lfoppen, soin om lion nyss talat.
13ufvudek &amp; r utornordentligt modelleradt, fast och.
blond t pB en g h g, och 0111 sjtilf va w kompositionen u nu till dags fijrefaller mycket SO-taligu, f r h hvars nakna realism och ralct pB snlr gnende uppfattning vi tagit afsthud, ar taflan, enbart soin mBleri betraktad, ett utmiirkt godt koastverk.
Fru Pauli Ilar seuare gifvit oss portriittbilder af helt a m a n art, en hvm god i sitt siirskilda slag.
Efter den forsta vintern i Paris hade Hanna Hirsch varit hemma i Sverige och fijrlofrat ' sig med konst- n&amp;ren Georg Paul.i, och nar hon vhren 1557 lainnade Paris Tar det for att resa Be111 och gifts sig.
.
Det unga konstnarsparet stauuade dock ej lahge i Sverige, utan tillbragte filrsta Bret af sitt gil ' termB1 i Roin, d#r fru Pauli arbetade en del.
I.
Wteborgs museum Bterfiimes en studie aP en naken italiensk gosse (frA.n namnda vistelse i 1tdie.n) gif ven med intensiv kraf t och blandand e solverkan.
VBrt.
stocld~oln~sinuseu~n kan daremot icke berijillma sig a.f, att Siga ens en teckning af Hanua Pauli ' s duk- tiga hancl.
Af senare alster mB n$nmas Heidenstams portratt S O L.
Hans Alienus, med krans kring hBret, staf i hnu- den och iltliicld hvit pilgrimskhp, en nhgot stiliserad bild af v %r svenska skald, pH en gdng mustig och dampad i f arg och tritffande i karaktiiristik, icke minst posea, som utmarkt st&amp;nmer sa1111nan ined den fan- tasirika och originella dilitaren at ':)) Vallfart och van- dringskr,.
Ett nlycket flott och vackert portriitt af fru Bratt Literfanu jag i Hanil?
Padis atelier, dar det af en tillf iillig ~ i n s t ~ n d i g t h e befann sig.
iifven det har &gt;) varit utstaldt i Stockhom, och mBnga torde erinra sig det.
Fru B. sitter vid flygelu, vand ut mot AskAda- ren, soin om ho11 talade ined dem hon nyss spel.at for.
Det hela Br hBllet i en.
dampad tonskala,.
ur livilken ansiktets, halsens och armarnas karnation ly- ser fram nied lef vande friskhet.
Det ar utrnikrkt som likhet, mycket personligt uppfattadt i &amp; v&amp;l 11Allning son1 uttryck, lugqt och diskret i fargi .. -.
.
-.
I atelieren fiistes ocks&amp; min upi&gt;m&amp;rksamhet pB ilHgra pritktiga kolteckningar, framst en ung k&amp;ma vid ett fiinster, i lyktsken; - et6 ausikte, fullt af.
djup och melankoli, i hogsta grad lef vande och allvarligt.
En annan teckning af Hanna Pauli, som sarskildt fangslat mig, &amp; r blyertsteckuhgen till hufvudet af ~Prinsessan~, den tafla, som inkopts for Kristianias- galleri.
Teckningen ages af fru- E. Thiel.
Det ar.ett sallsynt poetiskt och sjalfullt litet hufvud, den unga veka prinsessans, med sin tunga krona pA hhret, och Ggon, son1 se l&amp;ngt bort mot nhgot vemodigt och heinlighetsfullt.
Mail glomlner .den inte.
latt.
Af Ellen Key liar Henna Pauli &amp; dat tv8 portriitt: (F6rutoin ett, diir Ellen Key &amp; terfinnes som liufvud- personen p % en tafla, diir hon laser hogt i en krets af vilnner.)
Det senaste aE - dessa portratt ar miWndt forlidet &amp; r i Italien, nu infirrlifvadt med I&lt;.
0.
Bon- niers samling af beromda forfattares portratt (liksom afven Heidenstams.)
Ellen Key Bterges har i brilst- '.
bild, helt e n face mot en blandande blk h ' irnmel och ett djupblhtt haf ..
Hon ar kllidd i svart.
Det ar ett utomordentligt fast och.
kraftigt modelleradt hufvud, dar karaktiiristiken ar gif ven med oskrymtadt allvai.
~ f.
a e n de tre forhuskande tonerna i taflan aro sall- synt v B afvagda; bakgruudens blB, karnationens varma ton och driikteils svarta stamma samman till ett klingande ackord, son1 glader irgat.
Att detta portratt kommer att)) st&amp; sig-2 iir ovedersiigligt: Hanna Pauli har mBnga strangar i sin personlig- het, b&amp;de starka och veka, bide realistiska och fantasi- rika.
Hennes temperament andas en kraf tig vitalitet,.
dBnga rika ut~ecklin~smrijli~heter (- ett ord, som kanske kan nlissuppfattas om en redan # fardig&gt;) konstnar; men som, ratt forsthdt, kan brukas om hvarje lefvande formhga; - och hvilken verklig.
.
konstnar blir val aBgonsifi uf &amp; dig u?)
.
Hanna Paulis vakim iutelligens och friska, person- liga sjal &amp; r starkt mottaglig for intryck; intryhk som hon n ~ e d energiskt allvar och poetisk~konstnarssyn omsatter i fiirg och form.
Vare sig det gdler en liten sjaifull teckning eller ett kraftigt modelleradt portrtitt, Hanna Paulis produk- tion, - i hvad form den $in uppenbarar sig, - faller.
ko~t.
alltid under begreppet verkligt.
god
Bref f r h Madame (Jirardet-Vielle.
Ord forande i ~ ' D ssoeiation A Vaudoise pour le suffrage femf n.ina.
rdf oranden i den kvinnliga r6str#t tsf o r e n n g e i Sverige, fru Ann Margret Hol~ngren, har sarskilclt bisthtt kantonen Vaud, Sqhmeiz, Madaizie Girardet-Vielle, oss med goclr~ rAd oc11 upplysningar, uppm~~~itraacle]: lap 1 bref till Dagnys ~reclnktion 181nnat en reclogorelse bss kvinnor att upptriida som f6redragshAllare.
Sekre- f or rijstr;.
attsrorelsens ugpkomst och utveckling i Sch weix, termen i ~a~usaune-forkingen, Mademoiselle Dutoit, 11ar livilken vi hii.rilied lneclclela v h a lfisare.
brutit iseu genom: ~tt inecl stor framgA11g hlllc?, ctt)) Eliuru Schweiz D, skrif 17er Madanic Girardet-Vielle, foredrag iif ver rijstr8ttsrorelsens historia.
Hvad betrafEnr rostrattsrorelsens vidare utvecklil.~g wsh att sgga anses for 13uropns sociologiska laborato- rimi, har det icke dess ininclrc w r i t lhngt eftar i i Schweix arbetn vi for en sarnina13sluti~i11g at de olikn hvad so111 galler den ltviuidiga ros tlr&amp;ttsfrtigan.
Emel- f 6reningmna till.
ett natioi~ellt forbuucl, so111 kuucle lertid liade Inan redau for Hr tillbaltu sedan kunnat for- msluta sig till det internationella rBstr&amp;ttsarbetet.
utse, sttt dema frAga skulle triida fram och den hacle r 1.ill koagressen i Amsterdcznz 1: loppas vi 1m1n: i s&amp;ndi: i liiage a.fh.andlats i de schwe.iziska kvinnonlas nationd- d elagefade.?
.
S$ 1fLngt Madame Girarclet-Vide.
foreaiog.
Det var cmellurtid icke forr ii-n i oktober 1906 vid izilnii~cla: fijrenings enlm~nntrfide i Lsusaaiie, I ett niirslutet exemplar af stadgarna for I ' ~1ccso~iw son1 en komlnitt6 tillsattes f6.r ntt studera fri9,gnn.
I t i o n I %udoise firmer man att Bfven man l \ - umncz si t.ta i far- .februari 1907 bildacles i Genbvc den forsta ri-jst- eningens styrelse.
0 r d f o r: u e l t s e bekliides sl~sunl riittsfiSreni~: ~geu, I~estAencle af sivii.l kvinaor soin mii~: ~, ofvnu namu ts rrf ~naclanie Girarclet-Viejle, vice orcl- och i juni 1907 bildacles kantonen Vczuds fiirening i f6ra11.de Br cloktor lk Afachoa.
Doktoi: Mach.un, soil: ^.
Lausanne Br praktiseraacle lakare i Lausanne, I.l.nr publicerat 01.11 demm senare skri Sver h9uclaine Girewdet-TTiello, flere vetcnsliapliga a: fl: ~: ~.~ldliugar sumt iizti~ger en frnrn- ratt den l.~.nr writ stndcl i jiimut st.igaudo utveckliug.
skj uten ocb.
bemarkt st&amp;llning.
~lecllomsant.al.et.
uppghr for niirvarande till 123 med- Hvad som shledes nlldeles s$.rskildt mkste frapyerii lel~ilni~r, diiribland flera f r ~ m s BeaCle t miin, 1.1 villa n~ecl oss i f~ttga om de sch \ \: eitxiska rostr8ttsforenillg~rui1: \ - er: klig I~bngifveiihet.
: irbuta.
for kvin~nori~s sak.
Hit- iir, att i.~~.ecllemma.r~t~ utgoras LBde af lnrn ocl~.
kvin- intills 11nr pressen writ viil \: illigt stamd och onskat nor.
Likn tilltnlai~cle som clettn fo~l: ~&amp;llande ill:, erne- f r a m g h g St den kvinnliga ~ * ostriittsfriigan.
Foreuiil- clan r.le t tyde: c pb .syinpati o ' ch f oss tiielse: b: h 131 3~1- gens verksam.l~et dennu viuter 1-~ar riktat sig pir knord- I ~ I: sida, S lika lo !vaizde t y k e s cletta vai: a fiir cn snabl) nandet af fiirudre~g, 11,villta hSllits af kiinda foredrags- liisning af frAgnn.
Man ksn ju under shdana fiirlzhl.
: 11 Allare och framst %encle jurister.
: I ' ubliken h.nr inf un- lailcleu kilappas t tiinlca sjg att frhgau sliall behi) fvus nit sig talri kt.
. \: id dessa rn6te1.1, Iwillict verknt myclcet foras frnm i ki~mp mot miinuet, hvilket tyvarr l~lifvjt uppmuntrancle.
T7i haf va underl~blli t cstt lifligt saw- formen i auilri~ llincler.
I Sc1: nveiz Iian man ju vhga.
bai~d ined du lander, som syssc1sfiitu siv med rest- l.~.opyns pA en af man ocl: ~.
kvinnor gense~zscwit: tram- a., rMttsfrSgan och mcd de~n, &amp; r de1.1 r e i h ~ 1.iists.
.~ I311 af cle ford rostviittsfri~gu, som d#ir.igenom skall] &lt;omma att mest verksa~u.ma leclarjm~or~m li6r riistrattsrorelsen ' i, snabl., ocl: .~ normal.
lijsning. '
- l)). '
, ' ' tidniug D AG N y, - for fivel~slza kvinno- rorelsen, siltter s o ~ n sitat mB1 att verka for kvinnornas hajande i socialt, politiskt och i egenskap a£ lijntagare s&amp;v511 110s staten som 110s etiskt, shviil som i riittsligt och.
ekonomiskt hhnseende.
enskilda arb etsgif vare.
f6ljer frhgorna for dagen, i~ledclelar innehtdler originalartiklar i kvinno- kortare historislta uppsa tser, bio- r6relsens alla brannande frhgor.
grafier och nekrologer, litterara (ifversikter och litte- Cj vill verka for kvinnans politiska raturanmiilningar samt ut~lindska korrespondensartiklar.
rostrtitt.
vill arbeta for hafdandet af en D A G N y D A G N. y D A N y ' D A G N y, D A G N y iir tiduing for svenska kvinno- - rorelseu.
HENRIK GAHNS Pimpstens-Tva1 genom lagen skyddad stiillning for kvinnan inoin hemmet shviil som inom samhtillet.
G ~ R G R O F ~ ~ ~ Genom behandling LEN ocn MJW forsvinna diirmed pormaskar 0. d.
En episod frhn Fredrika Bremers ungdom - efter outgifna bref skildrad af SIGRID LEIJONHUFVUD.
(Forts. fr5n fdreg.
nulnmor:) clen t: inlmi inijgla i anclan ' om; men se, - innom etk Ar var d l t fijrbizdrat, vdrt lif vlira utsigter vbra ltiinslor n11t -- oc11 allt for det basta.
- -- Charlotte lelver niycket med den for sin forn5mhet och clrygl~et S: " L omtdta slc~iaska ndeln, och son1 vi finna Ijesl.5: ~f gocla, enkl: i, viinliga meniskor, 1~rraribl: incl ijeriz r5tt bilclaclc.
Cl~urlotte skijter sin man, sitt hue, sitt friii~imi.~ncl.e, j a g Kter lef ver still: % for mig, liiser, skrifver, m8lar, spelizr ger)) clr6ppnrz.
{it tijser och paukar och gubbiir och guni- och i slcfiuslra n ~ u r ocll ofver mig smKningorn i ttHli~~nocl clinlecten.
Udd: trp, cler vi nu bo, iir en egendoln tillhiirig BEver- l3fter otta clagars vistuncle i Strometacl s1cre.f jng clettit.
NU, ~min l~iiista Leuhusen, har himlen lil,zrn: tt, stormen.
tyst- st.elij; jtnnnt Toll, mi.$ till excelle~icen Trolle ~ \ racl~trnei-.
bok- nat och n~ei~sltori~a ha rest u.pp sin % clufntz huf \ ludcn ster.
I-Inset ligger pB en hijjd, omgifvit af 1~5lrtign oc11 nmouretter och brouillerier och sqvaller svir1.1-ln mecl skogwr.
Ifrfin mina fonster,har jag utsigt iifver clen fruckt- Inyggor och flugor omkrii~g.
Stron1st: id i solsken 5r cloclc Ixirri, of: mtlign sliitt, uti hvillcen Christiitnstncl lilc en liten leliselcsstncl ligget.
n e t iir en hlrlig syn, dig.
on1 morntune vicla blittre iir Strijmstncl i regn ocll stor111.
geuo~.ntriimgcla.
0~1.1 Har finl !es cleliket hummer (fiirslc), prb1itig: i Idlon, tockilar dans: .i der6f \ wJ srn, ' ~~~ingo~n.
Littersitlta bncl, n.f lzvilka scclntzre Agrithe oclz Cnsper i ski11gr: tc.e a € so1strt " il: irlic.
Nu just tittar 1ncPlnai1 in till niig ocll: .igernr br: cndv: rkt, ty deli siigcr mig att ~ l i l: iir s~~.nnerhet finnn sig fortxiiffligt.
Viclare fiilnes h5r Ilyggli@a menisleor, viditre clbrizlit.iga, meaislcor, viz.
den fort; jnsanclc tio sltigen!
B - - .- grefvinna~l Nontgoniery I), som spelar till sig il; °lgr: ~ hjer- (!l~risLi; .i~~st: iil d.
5 Dec.
1.331. tar1 och.
f r h sig allas i~ktning.
T7icl: xre fimes hiix socic- - - nien hiir linnes Yifve1-1 Gud- tetcr mccl St.ockl~oln~sluft .I) itt s i s h b r d, el~uru \ rcmodigt, l d e, clt " i clu l~eskref sl.
~e l,~.!
' 11.
frisk IxifsluSt, den j:: g oftri gAr ner till stf: .iudcn durvicl .i jen~fBrclse n~cil ditt c1.1slig: ~ liE 0~1.1 din tref~~: icl for ntt n; jula, och uncler clet att viigornii Lryta sig vie1 clet, soin slittes 11xr i bervring ~necl ~n.eniskor, n,: lgot 111in: ~ fijtter och el1 klar sol strilar ijfver clet akumi.~~: incle lugn: l.ncle och triistfullt~, soin.
grif mig 11opp oln: rtA clu I~iiE \: et ~necl.
dess niiknit skiix, liring livilka I l ~ n c l r d e t i t l ~ liiinner lifvet, 0111 oclrsi ej glaclt., cloclc livitrken.
son1 ell .TisIc~.r~~siir sviirm: ~, tillbringar jag riitt gluclii, lugn: ~ och njut- tung eller bitter borda.
Pcll dB en g h g stormen biir,iat ~ i i r ~ g s r i l stx~ncler c~ mecl atti betrnkta Gaels I~iirlig: ~ verlcl i liiggn sig, fortfar clcn att downs, tills clen lngnus full- en fijr ipig 11y skepnacl.
- - - komligt.
Kanslse: itt p i det helu tagit.
XI: nlln tAlsMnrl i lifvet dct iir bgst, t " ttrninstonc tryggast, i hvilket Br .en- Udclarp cl.
25 Sep.
1.S31 .. - - - - - - - - - - - - - - - - dast frinvarelse d smiirta.
hlin kiinsla strider likv51 nu uemot denim trb, ty jag Aclc, lifvet vander och hvirflar stundom sb unclerligt.
l, ling: oss och for oss msd sig i hvirfveln, innon?
n; ~gm har en.
tid bortit varit sl " i lycklig och k5nilt sA:, lifligt ogoilblick Ban allt varn SA foriindrat.
Upp och ner gh njutningea, zt ' att lefvp, ntt jag fi " uktc~r den negativa ssll- vigorne pi % det storiz hsfvet, och clen son1 ar nere kan het, som ej kBnner frulrtnn att forlora nigot.
Jag skall just derfore vam siilrer pB att komina upp Ater i den i dng, b5sta Leuhusen, tala for dig mycket .om mig ' och Zjusa verlclen.
Min baste Leuhusen, jag skulle vilja skrif \ la vet att jag dermed ej skall trottn dig.
Jag har forliifvat mig, m.in biista ~Jeuhusen, nied - gladt oclz mocligt, mei?
clet artar sig s: " i allvnrligt .. Dock clB jag soker fiista ' din blick pH lifvets glacla vexlingar ~ n i n penna!
Det vill saga, jag har beslutit att nled kiinner jag ljuft., att troa p A dessn grunclar sig i Inin den bygga, bo for lifvet, ined ett ord bestiimt mig, sA vidt det stcir i en nieniskas nialct att bestanima ofver sig, egen erfarenhet.
Jag lefver nu hgr, L5st; i Leuhusen, i ett litet fri- att allvarsanlt egna inig till en forfattares kall.
Necl det elens och gladjens hem - jag ser Charlotte lycklig nied lifligaste begar efter en \ wrksanihet, soin kunde p i en elen biista inan, allt iir stilla och ljust och vtinligt 0111- g h g utveckla och fullt och nngeaiimt uppt.aga alla mill kring rnig - sjelf har j2.g frid, och frihet att efter niin s j d s krafter, har jag lange writ oviss 0111, lzvar jag lust och m i m krafter aara verksnnl, - hela inin fninille skulle fi.nna clen, pii hvillren viig jng skulle kunna gora iir lyclilig - vi alla gifv: ~ ocE taga inbordes kiirlelr och mig gagneligast fijr mina nledvarelser oclz sjelf fiizna gliidje.
Ack, ej mycket 18nge sedan var det mycket mest skydd mot lifvets smiirta.
Foret sedan tredjc: tnnorlundii ..
Vi ha haft, miaaV tv !i 8lsta systrer .och jag, dele11 af nzinn teclruing: ~ utkoni och hemt~zde rnig det en mycliet gliicljelos, ja till en clel dyster ungdon-~.
Vira mest uppn~untrnnclc beroin, fick jag en aning ow, at.t Iyanen nedtrycktes uncler dell seclnnre clelen nf clenna; jag tijrhiinda lcuncle fiimn hvncl jag sokte pA forfattare- ungdom till en grad, som lnnn skall ha syhrt att fijre- banm; men lor att ~necl allvnr oc1.1.
cluglighet betrada stall&amp; sig.
Jag soin den lifligaste, miast tilign nf oss clen, fnnn ji~g mig i noclviincligt bellof af grundlignre led nlest - jag trodde verkeligen en ticl, att allt i verlclen Irunsliiqm, ~.ecligttre begrepp, mecl ctt orcl, vf ordnat och foriindrade sig utom vdr st#: .lning, att vi vore iin~nacle utbilclnt tii,nk,znde.
1 ' foljd nf en.
vanlig ~nissfosterlig uppt ' ostran och en att bli ledsnadeas petrificater -- oc11; jag k h l e niig vicl lifligllet eller hiit ' tighet i lriiinslor, som 1Bt g&amp; upp i r01i.
ocli aska nlla fiirnuftets och forsthdets recepter ocll pre- - - - ... - - -- .. - .. -.
- - -.
- ---- - - - - - -.
- -.
-- -.
.
--.
-.
.. - -.
-.
.
.
.
- - - - - -- -.
S k B r r h et ar makt.
.
Iil \ rnsje c h n torde dot v~r: i.
' xf st,drsta intresso: itl tj: i.g !l liihmedorn om Parfym eri siittet fijr en rationell hnd \ r !~rcl.
Detta tillfii.lle gifveu i cle vrirc ' lefull: ~ prak- tiskn did soin crhhllns uti vhr stors bok nfl~mdlniule Sliii111~tc11~ Ban- L 0 U i s e light.
Boken er1.1Alles gratis och hnnko.
Tillskrif oss i clng.
Stockholm C.
lT6r I I
118 DAGNY cepter, var liinge allt tiinkande 110s rnig ett morkt hvirf- lande chaos.
Ett i nlin natur neclla.gt, obeskrifligt inner- ligt begKr till sanning, ljus och reda ingnf mig ofta en odriiglig ltansln af pldga att varn sH lfingt derifrHn, men jag trodcle att jag genom nlin nntur, yttre omstandighe- ter, mill stiillning i samhallet shorn qvinnn vore for alltid stangd frHn att komma dertill, och derifriin uppkom hos nlig det oiindliga begar efter doden silsoni forare till ett lju- sare och friare lif, sorn i nxinga, n1Anga br jelnte begiiret att gora nAgot godt writ det inrierligaste i min sjB1.
Forledcn vinter.
gjorde jag beliants1r: ip af ett ungt engelsltt fruntirnmerl) ined en stark och rent och rikt utbildad sj51, som kraftigt bestridde rnin theori onz lifvets ofullkomlighet, om omojlighet att lronlnla till renare s m - ning och lrlarhet.
13011 gjorde mig uppmiirksam pA miaa egna krafter sHsom meniska, hon visade mig, hvilken viig jag bwde gtl for att utvecltla dem, hon gaf nlig bocker, hvilka lato for min sjiil ovantade nya ljus uppgb, hon - - ack, valsignad vare hon!
hon forberedcle min in- telectuella uppst&amp;ndelse, och Guds barmhertighet tillat att morlrret i rnin sjiil rvardt ljus,.
Detta ljus hnr borjst uppgc5, under den nutid, d i jag allvarligt och traget egnat nzig till att solra det i bocker, i egna tnnlrar, i upptecknandet, profvandet och berigti- gande af dessa.
Jag har for forstn gbngen i mitt lif haft fullkomlig ro och frihet att sysselsatta niig efter rnin snmk, och rnin smak har for forsta gtingen iigt en be- stiinid, tydlig rigtning.
Jag hnr under ett par nlilnaders tid njutit hvad njutas knn hKr pH jorden och banshe niira kannt hinmelens gladje.
Ty tilltagande i kunskap om Guds verk och med detsamnm on1 honom, kansla af Zltt skrida franl mot ljuset, tjusning af ljuset sjelf, hvars strblar jag ser i nllt hogre ltlarhet bryta sig ofver.tingen och detta tingens ting, menisltan, medvetandet on1 en ododlig, evigt stigande kraft, - vnrnz kiirlek och tack- ~ a m h e t mot den, som skapade mig till ett s&amp; harligt mA1 -- hvacl, hvad finnes mer rent, mer skont, mer rikt i njutning, i gladje!
Och denna gladje kan fortvara, .den .ar sA skiljd frAn verldens frojder, att clen nzindre Ln alla pb jorden iir utsatt for inflytizndet a£ vexlande yttre oden, och den ar nog for at!
; lBta alska och i 116g grad njuta iif vet.
-.
Utsigten till verksamhet sAson~ forfattare, ger mig den, sorn iir mig sH kar, att fijr mina medvarelser kunna lefva angenani och ej onyttig.
Ned ett ord, jag ar nu lycklig i mitt n#rvnrande lif, lycklig i utsigten af det framtida .. - Basta, goda Leuhusen, jag vet att du skall cleltnga for rnig och gladja dig ofver nlin gliidje.
I det interesse,, som soltandet efter kunskap ger mig, anser jag rnig ha funnit en skatt, eom skall foda mill sjiil hela lifvet igenorn.
Jag lefver nu dczg ut och dag in nastan bestgndigt ensam pA mitt rum och tycker rnig der iigs hela verl- den.
BlAlar giir jag en stund om fijrniiddagen O C allt ~ ernella !~At litter jag spinnroclr och h i i r f d snurra for att ej bli for nlycket bokmal.
Pinnot hvilar ej heller.
Hii.rom.dngen h6rde jag grefvinmn Wrangel sjungn.
n e t va,r.
en njutning!
Jag mBste inncrligen grhta af bara gliidje.
Tegnhr fade en gHng om loncrnn, de osynlign englarnn, som komlntl och gh pfi sjultbesok till det ned- sla.gna och bedrofvade h jertat.
s Ja, cleras makt Br stor; hvad skonast och rikast lifvet har i klinslor och minnen vakna vid deras harinonier och hela lifvet Kr for ett ogonblick HtminstAne end&amp; poesi.
JTunde de Ijufvn txostarne ') Miss Frances Lewin, 1832 gift med sedermera justitiekan- slern N.
8. von Iioch.
hinna till enslingen p&amp; Rjorno, - det skulle blifvn ho- nom bgttre till mods.
Bista, gocla Leuhusen; nu tar jag nfsked af dig for denan gang; jag har barn talat om mig i dag, men clu skall ej vara miasnojd derofver, du har ju kallat din vBn Fred.
B. Christianstad d.
25 Nov.
-- 32.
- - - - - - - - - - - -- -- Jag blir i Christianstad 8n1 ?u denna ~ i n t e r.
Nu borjar jag Ater kiinna rnig lugn och lycklig har.
Dii man har bestiimt sitt lif och striifvsr med ordning och klarhet till ett viset ' mhl, blir hjertat bra stilln och fridfullt; isyn- nerhet dH man fBr fullt ofverliimna sig At de sysselsatt- aingar, so111 fijra till detta nxU.
Jag har ett bra varmt hjertn, son1 behijfver kanna lifvets fullhet for att bara lifvet; det har Iange irrat och sokt ett faste, ett par giinger har ' det fast sig innerligt vid menislror, men det har blott gjort ondt.
Nu bBker det och finner i Gnd sitt allt., och i hononi har det f i t t ro och gliidje till fyllest ..
Det 5r clock ej blott riled kaaslan, den varma och djupa, jag soker och finner rnin Gud.
Det iir med den.
forskande tanken, dct $1.
i vetten~ka~pen om h a m verk och vishet, som jag finner och tillber honom och b " anner clernncler ' klart, ntt jw mer jag kan tillegna rnig a£ denna eviga springaade kalla, ju friskare och mer viilgoraade slid1 den droppa lif sorn iir i mig blifva.
.
Det lif jag for iir * pA n !lt vis godt 6ch angenamt fijr rnig.
Jag lefver sorn en eremit och ar tillika vittne till Charlottes husliga och s m n a lycke med den englagoda lneaiska till man, sorn Gud gifvit henne.
Utom Lenhu- sen vet jag ingen s&amp; god.
- - - I sliiende mots&amp; till det rika lif, hvaroin Fredrikn Brenlers bkda sist anfordn bref vittna, sthr den resig- neradt hopplosa tonen i svaren.
rD&amp;-man ingenting mera h a r att vanta, ingenting att hoppas, blir m a n tranquil och s t i l l i och lugu s, skrifver eremiten p&amp; Bjorno I).
Och liingre f r a m i s a m p a bref: .Det enda tycke, som har djupare rottex efter de forluster jag gjort, iir mitt tycke for ensarnhetenr.
Det iir e j troligt att brefv&amp;xlingen de bkda van- nerna emellan alldeles afbrots efter 1832, m e n nled u n d h t a g a £ en liten biljett frhn 1840, dk Fredrika Breiner skickar sin galnle viin)) Strid och fridu, h a nhgra bref fr$n henne fljrst fr&amp;n Bren 1846-48 kun- nat iiterfinnas.
U r denim senare breffoljd 11.a utdrag.
meddelats i Tidskriften Dagny for 1901.
H a s iir det emellertid baron Leuhusens dotter, som spelar huf- vudrollen.
Men att den .episod i Fredrika Bremers ungdoms- historia, som u r den tidigare breffoljden kan rekon- strueras, for heilne spe.lat en, stor roll och annu feinton Ar senare lefde i hiskt minne, darom vittua o r d a l a p n i det fijrsta brefvet frhn 1846.
Det 2ir ej att riikna till de iifverdrifter i uttryck, som Fredrika Bremers g o d a hjarta ibland k a n f6rleda henne till, utan saker- ligep p&amp; fullt allvar menadt, d&amp; h o n skrifver till sin Rf hr och belrymmer t p g d e van: rDu forblir nlltid en af d e menniskor, son1 iiro rnig .karast i verldenr. ')
I ett braf af den ' 8 /, 1833..
Pa .sins annonser infdrda i Dagny for halfva vanliga priset e l k r 7 ' 11 ore pr mm; enkel spalt- bredd.
.
intryck T n d e r loppet a£ forlidet &amp; r hade undertecknad tillfiille &amp;,.
att p % nara h %ll iakttaga ett 20-tal kvinnliga f %ngar i ett af vBra liinslangelser: A€ de personlign intryck, jag med forde frtln denna verksalrhetatid, vill jag har fram- llgga n6gra.
D % jag adgnr detta forsok, F&amp; Hr det dar- for, att, om dessa meddelantlen upptagas med intresse m %ngen ung kvinnas 1efnadsfor.hiillanden darigenom kunna komma att forandras.
.
Uti ett fangelse finnas n i h ~ g a slag a£ forbrytare: ' mor- dare, mordbriinnare, forfalskare, tjufvar m. fl.
Alla ha ffitt sin dom, och nlla skola, de forsoka sona hvad de brutit.
Det finnes afven uti en del a£ v %ra fangelser ett slag af brottslingar, hvilka mera an andra iiro varda bjtilp, och det iir barnamortlerskorna.
Dessn vanligen mycket unga forbryterskor, hvilka for ett oftn under sta.rkt f6rmildrande.
omstiindigheter beg %nget brott bliEvit dijmdn till 1, 2, 3, 4 eller t. o. nl.
6 9rs straffarbete och sedan kanske for hela lif vet iiro branninarkta, iiro docli ofta eldana, att iie med en kiir1e: kst ' ull hjiilp skulle kunna Kterbordas till eamhlllet for r ~ t t blifva nytbiga och goda med borgarinnor.
I dessa tider, d&amp; det talas och skrifves s %: mycket fo ' r att skydda den bildade klassens kvinnliga ui-~gclom genoni att upplyea den om, hvad som moter den i lifvet, mA .man fr&amp;ga sig: hvad gores fijr att pB motsvtxrande s l t t upplysa dlmogens barn om lilivets frestelser?
Och hvil- ken af dessa tvA grupper upywaxande ungdom iir mest utsatt for shdann?
- Ett exempel direkt ur verkligheten skulle jag vil.ja f ramdraga.
Hon var ett statarebarn p i landet med in9nga syskon.
E j siillan hander det i sAc1ana familjer, att barnen re&amp;m vid 8 B 9 Srs Alder f % biirja arbeta.
Pii sornmaren an- viindas flickorna ofta sAsonl barnflickor i biittre lottade bondfamiljer, hvilka under tiden.
bereda den1 tillfiillc att gii i skolan.
Tretton, fjortoniiringar antagas ej sallan till ladugfirdspigor, under hvilken tid de beredas, tillfiille till konfirmationsunclervisning, hvaxefter de anses Eiirdiga att sksom stadda tjiinarinnor borja, sin bann.
Eiter en s&amp;dan uppviisttid triidde hon ut i lifvet for att nutagn plats som tjiinnrinna.
IIon fick en s8dnn, och nlan fordrczde omedelbart af henne orclen tlighet, iirlighet, pAli tlighet och lrunnigllet uti litet: LE hvarje.
Men hvar ' och pA hvad sBtt hon skulle inhiimta allt clettn, .tiinkte man ej PA.
Hon forsokte, sA godt hon foratod, att fullgora sina Bliggnnden, men det gick ej bra.
Man fordracte for ' myc- ket af henne, och m a n hade ej tiilamod ntt uiidervisa henne.
Hon flyttade efter ett i r, k o m e p ett ~ nnnat sthle, och det gick ptl snmma satt.
Till slut fick hon dock en plats, dar husmodren var ganska si$l, och c1ii.r hou stannade flera Ar.
Hon var stark och villig, husmodren var klen, hvarfor denna mAste ofverliimna allt arbetet till tjanarinnan.
Denna arbetade som en slat frAn mor-.
gon till kvall.
Hon skotte hushfillet, ladugirden, barnen Lediga platser ett m. m.
.Ndgon uppmuntran eller viinlighet fick hon ej rona for sitt tra.gna arbete.
Hon stannade iindn kvar, emedan denna husmoder i alla fall var den basta hon haft.
E n dag sammantriiffade hon med en man, hvilken aisade henne vanlighet.
I) e voro tillsam ' mans dA och dA, hon berattade om sitt hdrda arbete och han borjade snart nog tala om ett hem, som de ekulle ha - tillsam- mans; de skulle bilda ~ h j o n e l n ~ sorn ~, det heter, och dA skulle hon fA det E&amp; bra.
Under Z1 /, Ar arbetnde de hvar pi, sit$ hill for detta hem, hvilket nu blifvit hennes lifs mil.
Utnn att siiga ett ord f6rsvinner mannen en drrg friin orten, Ilimnande henne uti ett sorgligt tillstind.
Tiden gick, hon horde ej n %got frfin honom, och, n u forst borjade flickan forst % hela vidden af sin olyckliga belagenhet.
Uti sin fortyiflan viinde hon sip; nu till husbondefolket, dem hon troget tjanat for ringa lon un- d e r 4 fir och 9 mfinader.
Hon berlttade oppet och ailigt alltsammana och bad ijdrnjukt a t t f % stanna.
under den svlra tid, som stundade, men hon blef obarmhiirtigt nekad och tillsagd att skaffa en annan tjanaripna i - sitt st.klle.
Afven till forilldrama vilnde hon sig med b611 o h hjllp, nieu ocksii af dem blef hon fiirskjuten.
Hon fortsatte iincl8 nied arbetet hos husbonden.
En da.g ute p i $kern hande det; forfiirliga.
Barnet kom till varlden.
Nedtyngd af skam, vanlra och fortviflan tog hon cletta, lindade varligt in det ' uti ett gamnmlt forklade och lade ned det helt sakta uti en stor vattenpol.
.
Det svaga lifvet slocltasde lika fort soni clet tiindes.
Hon Btertog sitt arbete pB dkern och afslutacle.
sin dag, sonl vanligt, nied mjolkning af cle 20 stycken korna.
Detta forefaller nihhanila for de flesta omojligt,.
Det ~i dock sannt.
F ' orst dagen efterit miirkte liusbondefolket den for- andring hon undergitt.
DB blef hon utan forbarn~ande genast bortkord, ty till detta fortriiffliga hus ville man ej att liinsmannea skulle kolnma.
NAgrn dagnr senare blef hon hiiktad och inforpassad till fiingelset fiamt ford infor clomaren.
For hononl erkiinde 11011 sitt brott samt orntalh.de, huru hoa beclt sSv5l husbondefolket soni for- iildraraa ntt f,i vara hos clem under den svRrn tiden samt att detta nekats henne.
Den infor riitta n5rvarancle husbonden nekade dA till s.tt n5gonsiu ha hort henne frarnstiilla denna onskan sumt sade att hon r l j o g ~.
Doniaren stiimplade henne nu %Even shorn liignersks.
Donlen lydcle: tv&amp; Kr och sex.
nlBnadera straffarbete.
: rAtom oss fBlja h e m e in i fiingelset.
Jag vill aj soka Ittergifva clc svira lidanden hon har att genomgd den foreta tiden 11011 sitter i sin cell, innan hon fbr fiingel- sevana.
.
Hon f i r ej se en blomma eller tags emot ' den minsta giEva, hon ar, oafsedt arbetet, berofvad allt, som ksn bidraga att minska enformigheten. '
inom alls omriiden nf for kvinnor lampligt arbete annonseraa fordelaktigast i Dagny, hvilkcn, SO^ tidning for svenska kvinnororelsen, torde &amp; hi,lla den mest vidstrackta spridning landet rundt.
D A U N Y SB srn8ningom borjitr hon dock liisn i de bocker,.
hvilka alltid finaas i cellen, det Br bibeln och psdmbo- ken. '
Liingre fram f i r hon af fiingelsepredilrnnten 18na goda lkoriko bocker ur fiingelsets bibliotek.
Fangelse- preclikantens besok emotses niistan alltid mecl tacksanihet och gliidje.
dllt som kommer fran den yttre vilrlden omfattas rned stort intresse.
Slutligen borjade hon arbettl och fann e n ' stor trost uti sysselsattaingen.
De arbets- premier, hvillm for hvarje mAnad konlmp heni~e till del fiir utfordt arbete, voro till stor ~Klsignelse, ty genonl clem iikacles nrbetsintresset.
Dell strangs eneainheten skiirpte henries iaktt: tgelscEijrmiga ocli gjorde l~eline ytter- ligt ~nottaglig fiir intrycli.
Hun ulldergicli under fiingelse- tielen en g: tnska yiifulluncle f6riinclring.
Den enfonnigut tyst; urtcien gtvf helines tanlinr fritt spelruin.
11011 h: .~cle tic1 att grunclligt ge11oint.rinkit sitt lif uoh ursaken till sin Att hon varit en moraliskt fallen och clzrtill begAtt, ett brott, det fAr och kan ej foraekas, men detta brott har likvBl genom fangelsestraffet blifvit forsoncldt gent elnot samhiillet.
Hvar ooh en har nog nlltid gjort sig n5gon forestiill- ning om clem, son1 bo innanfor de allvarligs gria mu- rarna, men ltnnske dtfoljes den forestallningen blott a€ en rysning och en onslran att slippa tanka p i elandet.
Min privata uppfattniag, om clen har nfi.got att betyda, Kr att de bnrnamorclerslror, hvillra liinina fiingelserna mecl godn rekomn~endationer, mycket val kunnn nntagas till tjiina- rinnor.
De iiga storn forutsattningar.
ntt verkligen b1iEv: t Lrit ' och phlitligs, ty cle hafva pr6f vat lif vets bilterhet .. SKsoin ett bevis pi8, att clenaa mi11 uppfattning clelas af ficrrt, ltan jag niimna, ntt till och mecl de la.nsmiin, hvilka l~iiktn dessa Lnraam8rclerskorY o.f ta nog elirif vs till fiingel- serilss ' clirektorer och begiirn att erhfill; ~, dem till tjiina-.
rianor.
B h t i l l kan jag iiEvan foga, att en gornru; d erfaren fiisgelseliikare, v5in till inig, till alla delar iast5irnmer i clet oEvan sagdn, enleclan .ha11 uncler sin mi~ngAriga prak- li k vicl fK1.1gelset med stort jnlresee ooh nliinniskokiirlelc.
omfallat; just ' clelln: ~ klnss nf ~ioga kvinnor.
Det mAsbc umellerticl bcto~~as,: tt1 clt st ort a~lfivar feljer den arl~ets- gitvare, clel mb v; triL man eller kvi~iiia,, hvilken i sin i,janst; ~ata.ger en sA~li11i tjiiunarinua .. I) ~ I.
k: lnske I ~~yss utsliippta fAngen, son1 iir skygg och miss tank sin^, bor be- h a, d a s llied \ ljialigIiet.
och jBmn: u~ocl for: ill bringas i lug11 simesst5muir1g.
lCtt l~ersbnligt goclt i11DytallclE in- verkztr i hog grad fiirbiittn~ncle, och efter kanske en halt kort tic1 ' iix hon .E~.~ll.komligt hemu~~.staclcl: yb sin plats och trifves v51.
.Men I~ehandlar illan henne 118 motfiatt siitt;, k~iinder clet ej ~5llai1, at1 skyggheton ooh misstiink- Atulil~stoae kunde rul~bas.
13: tr1lalnijrc1ersk: ~11 iir i allmiin- s; tmheten f ol,jer henlle heln lifvet .. het ej nigon ftlrlig fiirb.rytarctyp 1 ' regel 1~egl " lr ho~r e,j 1 clessn ticler, d i efterfriigan p i goda t,iiinrtrinlior kr ett shlaut brott; en gRng till.
Str,z.l.l: et i fiingelset kan gmska stor, vorc clet iin~kligt~, att mers ijjordes for att nog anscs \ m u svht, meu S ~ L h g c, F W I ~ dell nll~niiana clessa uuga Irvineor akulle kunna Aterbordas till samhal- opinionen doulsr heilne sA striiagt, sow den giir, sb liinge 1c.t ooh itcrupptagns f8r ntt blifva ny ttign inedlew mar af kun nian ocksf~ mse, att Bennes lidancles mBtt okns i cletsamma.
stiillet for att ininskas, niir hqn efter frigifvnnclet Ater Det ar clettn, son1 jag franlfor allt velnt med dessn.
Lorjar lrnmpen for tillvaron.
racler f rsud~illla.
Sram BIEATT. '
Yid extra oinbudsnlote den 1 ' 7 februari i Stockholnl med Svenska allmiinna bal-nlmorskeForbi~adet enades med- lemmarna om en resolution; hvilken innebar ett uttnlancle nf att minimilon for barnmorska mBtte 6estiimmas till ltr.
400: -.
jiimte bostacl och vedbrancl.
1: nfgifven 1;.
proposition hemstiiller nu Ir.
m: t, att 1; ommuner genom Ing mr " ltte forplilrtigas tttt anstklla minst en barnniorslrn.
Loaen fijreslhs till 300 kr.
jiin~te tjanlig bostacl snmt vcclbrand.
Sfiledes 100 kr.
liigrs dl1 clen at ' barnn~os- skorna sjiilfva shorn esistensn~inimumm betecknade lonen.
Man slrulle vara frestad att rned en at ' bnrnnlorskorna utbrista: Hvad skola de %a3 Hvacl skola de dricka?
Hvad skola de lrliida sig rned?
I clessa dagar har mall my cket talat o o i skrif vit.
om sn~Hskoll~rarinnornns stiill- ning oc11 enig har den mening varit, shval bland allm5n- h.eten, riksdagep och pressen, son1 fastslagit, att deras forhHllclnden ~n&amp;ste f6rbattras.
Barnmorskornag sak tyckes viil vsrit fullt s&amp; behjartansviircl.
Vi konzma att genom artilrlar i fr,igan ytterligare framhr " l1la densamma.
D A G N Y En husmoderskola for flickor.
vcclias nummer har f roken Anna Rylancler kortare n~eddelande om en husmoderakola, som Hr under bildande.
Foretanget afser att bereda flickor, soxn slutat folkskolnn, tillfiille till undervisning i alla de prnktiela goroinhl och eysslor, son1 forekomlna vicl ett hems skijtande.
Hvilken vilrt ocli betydelse en silclan skoln, ltan Itomma att hnfva behbfver vil.
knn.ppast pApekns, foretaget talar helt visst for sig sjiilft.
Just clet att skolnn ar afsedcl for en klass af unga flickor, som oftast lrommn f r h hem, diir omstlnclighet.ema ornojliggom inhemtanclet n.f .nS.gon kunsknp i ett hems rationella skotancle, gor fiiretaget kb s51.skilt hcnktnnsvfirtlt, s?
~ ~nyclret Inera son1 clet ?ir just deem ungn flickor, soln mcrn iin nnclrn, biittre - lottncle, be116hn IBrn att Inan genom f~rstfincl och skicklighet i.
clet prnktiskn virkligen linn Izon~n~a Iingt.
Hiir IKgges I synbarligen en grund till nigot, so1.n knn blilvn nE stiilwtn betydelse for cle smi., mindre bemedide he&amp;neil i vArt land.
Att eleverna under en tic1 aE ett Ar, gratis eller mot en ringa: ~fgiEt., erhA11a kost och logis samt unclervisning i alla forekommancle goronxY tyckes tycla pK ett ltapitd- stmk ' t foretag.
Delta iir clock icke fSrh; ~llanclet, men viil att Inan redan Iyckats aktivt och eltonomiskt intre- sera personer for den goda saken.
Att dettn mKste ske i vicla storre utstriicknihg 511 redan skett &amp; r ju helt naturligt, ty den nttryckta forhoppningen, att skolan sA smhningoln skall komma ntt biiri sig sjillf, Br 5nnu en- dast ett i.SnskemA1.
Vi piipekn cliirfore att nlln penninge- biclrag, sforrc si~viil, soin minclre, med tncksamhet mottagns af froken Anna Ryl,znder, ordf. i 1J.
I).
.T&lt;., Nybrog~tnn 15 A., Stockholm.
PRENUMERATIONSPRIS.
D A G N Y ut1; ommer hvnrje torsdag i ctt hiiftc ph 1 2 h 16 sidor.
.
.
' l ' idllingens p i s, postarvode inberaknadt, ar ffilr helt 6r kr.
4: 50, hnlft Ar kr.
2: 50, ett kvartal r 6re.
kr.
1: 25.
L i j s n u ~ n ~ n e 10 Prenumera tion sker d nasmaste postanstalt eller bokhandel.
Annonser mottagns h ticlningens expedition, 51 Mi-ister Samuelsgntan, Stockholm.
I alla rednktiouella angelligenheter torde man hanvtlnda sig till redaktiiren, troken Elleu Kleman, under expeditionens adsess.
- Foreningsmeddelanden.
K v i n i ~ o r ~ l a riistriittsriirclse.
s Forening for kvinnnns Riksdagen.
Gift kvinnas nilringsfrihet.
H r Beryenclahls motion om diskussion: .&amp; !os~n&amp;fr&amp;g&amp; och &amp; ets hommunala v d, inledare riittsliga stiillni; g. Nhgot s&amp;rsliildt G k m d e fmms~&amp;llcles icke.
~ f som 6 ~ U ~ P d Trygger ~ ~ ~ pointerade, ~ t, alt ~ltsfiottet ej stiillt sig nfvisaride mot froken A ~ ~ ~, i ~ ~, d h ~ 1 ~ ~ ~ l ~ ~ d.
~ i ~ ~ snFral motionen, men den l~acle dock afstyrkts, enledan den ftirutsntte antagligen iifven den foljande diskussionei~., komlner att a,,, ~ ~ ~ Utskottets ~ farslag ~, bif611s ~ llilrefter.
~ ~ ~ lilnrgorn och belysn nodvandigheten af, att livirinorna del- Andrn kammaren biftill utan clebatt utskottets hemsttillnn.
tagn, i och intressera sig for de komniuuala valen, l~vilka -.
a Ut&amp;ra ett direkt medei fiir kvinnorna att i nilqon m8n Gift kvinna som formyndare fbr mannen.
Mecl anlccl- k u n m iiiverka ph den lIL1 sarskildt brannancle ~ 0 ~ t a d s - l in,.f I,, Bernellclnhls l,lotion hade laPotskotlet henlsta]] t olll frBgnns 16sning.
en slcrifvelse t i f k. m: t ined begernn 011; utsrbetande nf fdrslng ~
Hnsand litteratur.
till eAdana best3.inmelser att gift kvinnn fAr riilt att bli f6rmyn- clare for sin man, eom forklarats omyndig.
Reservation hacle nn1~18lts nf hrr Zetterstrmicl och Petrersson .i Soclert.Mlge, so111 Svenska Ticlslwiftw: Pedagogisk Tidskrift, utg. a f E.
S ~ h w e ~?
~ f z, yrkat al ' slag K motionen, eineclan frBgnn r6cl~i1 forut hii.nskjutits A.
.&amp; !yflfo1 ' 8, .3.
3jecle~pvist.
44: dje BrgBngen, 1908.
E-ISft.
2.
- till k. m: ts profiling.
Verdandi, 11 tg.
a F Annu S I L ~ S ~ och? '
~ Jcim ~ ~ I H Z o k e d w g m ed Flirsta knrnmaren lmr utsn debatt bifallit utskottcts forslag.
26: te Ar- bifriide af ATc~k Beckman och Otto 17., %zdh.
I aiiclra Imnmaren han~holl hr Zettei.strmd som egencloni- gRngen.
Haft.
1.
- Nordisk Tidskrift, for vetenskap och ligt att lagutslrottet tillstgrkt att aflbta.
en p ?minnelseskriErelse konstindastri, ntqif ven nf Le2to.stecltska forcn.ingen,.
1908. i just cletta lirende, Inen diiremot ej i (let sn~~i~~innhiingmcle Hdft.
1 .. -- Hvita bandet.
Tjds1; rift for Svel.lsk,z Kvinnors Arendet om gift Iivinna~ befogenliet alt idkn hanclel.
DA frAgan.
Jil.istna Nykterhetssiillskap, ntg.
af Enz.ma ' Ifi.etlinc2, Stock- inte vore af sti synnerligt trthgancle betytlelue, yrkncle talaren holm.
HBft.
1 och 2. nfslag Mde p l motionen och ph atsliot,tets l~ernsISllan.
H r Lindl~ageli talade for utskottets he~i~stti.llan.
Hvnr Tor sk~ille Inan droja ~iihiign fir ined afgtirande nf cn sB enlrel frftga?
Sitliindska Eclslcriftev: Finsk Tidskrift for vitterhet., vetenskap, Utskoltets he~nstlll: tn bifolls ined 118 roster mot 52. konst och politik, utgiEren a € B.
3 '.
v.
WiZlebl.aml, Helsing- fors.
Hfi.ft.
2.
- For kirke og kultur, udgivet af Clwist- opher 13~~zczm og 2 %.
I&lt;le~vsness, ICristiania.
Hiift.
2.
- Nylaende, tidskrift for kvindernes sag, udgiven og redigered nf Gina I i ~ o g, liristiania.
Haft.
1, 2, 3, och 4.
- Neues Frauenleben, heniusgegeben von Auguste Ficlcert, M7ien.
A.
E.
Var god uppgil eder adress till redaktionen i och Hiift.
1.
-- La Femme.
Organe des Institutions fdminines, for ett meddelande.
cbi&amp;ienneu, sociales.
Paris.
Hiift.
1.
- Revue du Tra- ' vail, Pnblihe par l ' Office clu Travnjl de Belgique, Bruxelles.
Hiift.
1 och 2.
- L ' Action Sociale de la Femme, revue rnensuelle, Paris.
Haft.
1.
- The Englishwoman ' s Re- view of Social and Industrial Questions.
Edited by A.ntoi- m t t e M.
~l %nclcenzie, London.
.Halt.
1.
Notiser.
Svensk pristt~gnrinn; ~ i ~ltliinclsk tiiflns~~.
I31anrl pris- .. tfignrna i den af tidskrit ' ten, Die \ \ roche)) (znorclnnclc storn pristiiflnn, zngAencle rit11inga.r till pl.i \: nt,z trridgkrdnr, utiir- kcs en 1111g stockholmski, frokcn Ester Cl: meon, elcv dell.
beknnte professor Ol brich i Darmstad t. D.et iir scPlsoni li ' reclri klt-13rel11er-fiirb~ ?i1d~: ts st i penclint, som friilren Clnesson i Tys1; lnncl iclknt stcclier i triiclgkrcls- nrkitektur.
.
Bvinnor i E1risi.n~ra.tlo I m ~ d s f ' i i ~ * e ~ ~ i ~ Sundsvnils ~gcl~.
e n ph fie- loltnlnfdelning nf Frisinnnclc I t m l s f i j r e r ~ i ~ ~ lmr clagcn beslutat a t t Bilclrn sina stadgar cliirhkn ntt HEven kvinnor kunna erhAlln mecllemsbap i Fijreningen.
Praktiska skolan for kvinnor i Agdatorp LTtllindske~ Il ?iclrzinp *: Kvinden og Samfundet.
Medlemsb1: lcl for Danslr I&lt; \ ~inclesamfund, ICabenhsvn.
- Kvindevalgret.
Meclle~nsblad for Ilandsforbundet for l&lt;vinclers V: ~lgret, Kaben- h: ir: n. Kvennabladid, Reykjavik - Die Frauenbewegung, herauspeg.
von Min ?zu Ccmw, Berlin.
Mecl mAnsdbilaga.11: Zeitschrift fiir Frauenstirnmrecht, herauspeg.
von An,&amp; - A r q p ~ m j.
-- Neue Bahneh, Organ des Allgep~einen Deut.- scllen l: r~uenvereins, Berlin.
- Blatter des Badischen Frauenvereins, herausgeg.
yon dem Zentrallro~nitee cles 13adischen Frauenvereins, Karlsruhe.
- Evangelische Frauenzeitung, Organ cles Deutsch-Eval~gelischen Frauen- bundes, h ernusgeg.
von Pciulc ~lhceller, Hannover.
- Monats- Bericht des Vereins christicher Lehrerinnen, Gattin- gen.
- Women ' s Franchise, Loncl~m.
- The Anglo- Russian,: rlonclon.
- The Malthusian, Lonclon.
- The Womans Journal, Boston.
- - The Socialist Woman,.
' Chicngo.
- Le Fdminisme Chrdtien cle Belgique, Brusel- ICP.
- JUS Suffragii, publishecl the Inteimtional Woman Suffrage Alliance, liotterdam.
.
Litteratur i. rostrtl.ttsfr8gan.
Skrifter, utgi fua af CentralstJrr&amp;eu i N: o 4, Lydia Wahlstr6m: Principerna for Laadsforeningene for.
I ~ v i n ~ ~ politiika aus r6st- kvinnans r6stratt ........................ r&amp;tt: N: o 5, Anna Wbi.tlock: Hur b6r den svenska -: 10 kvinnan bereda sig for den politiska b6rjar 9: e sommarku.rsen d.
1 apri N: o I, Till Regeringen frAn svenska kvinnor rirstriitten?
................................ -.
05 Kurser i matlagning och konserw ingifnrt skrifvelser i R6strBttsfrAgan 6, Lydia Wahlstrom: Liirdomar a£ den ring Bro f8renade mecl triiclghrcl~ 1905-06 .................................... -: 50 kvinnlign rijstriittsrbrelsen .. ................ -: 10 liursen.
Staten har anslsgit meclc 11, Gustaf A. A1d.h: Hvilka svenskn till en.
frielevplnts.
Prospel: t oc kvinnor Bgs kornmunal rostriitt?
n 7, Njlgra manliga inliigg i den kvinnliga viclare npplysningar inecldelas I: (pr 1.,000 ex.) .............................. 6: - r6str %ttsfr&amp;gan .......................... -: 15 friiken I. SCHMIDT, Karlsham~ P TII, hlathilda Sta4 yon Holstein: Mills- Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans m~nskayet ocli kvinnai~s stiillning inom ikktenskapet enligt g %llmde rattsliga stallning: .............. (-: 75) -: 60 srensk ratt ................................ - 1 50 G.ustaf A. Alden: Svenska kvinnans kom-: StriSdda intryck frAn Ann ~ a r g r e Holmgren t munala ritttigheter och skyldigheter -: 1.0 den internationella kvinnor6stratts Lydia Wahlstrirm: Den svenska kvinnortirel- kongressen i K6penham ............... -: 10 sen.
.......................................... -: 45 $ ' &amp; eningens for kvinllans politiska rast- Frida StBenhoff.
Hvarf6r skola kvinnorna f o r 1908 som innehhller elt tatt i Stockholm flygblad: vanta?
........................................ -: 10 70-tal nf cle basta mest roande P. Dahlbiick: Allnliin r6stratt f6r miin och W: o 1, Natanael Beskow: Till frigan om kvin- kvinnor enligt hr Lindhagens forslag ' -: 10 och Iattspelta Musikalier och nans politisktt r6str8tvt ................. -: 05: Om kvinnans politiskn Sigfricl Wieselgren ar en intressant Musiktidning.
2, Anna Whitlock: Btir den sveuska r6striitt ........................................ - kvinnan erhilla politisk rtistrgtt?
... -: 1.0 Pris pr ' II ftr kr.
6: 50, ' 1, Ar Ragnhild Modin: I3r&amp;lopet pi % .Ensillre ......... -: 25 r 3, Hilma Borelius: Hvarfor iir motsthn- kr.
4: 30, iir kr.
2: 25. dst mot kvinnans politiska r6strltt Hilda Sachs: Iivinnornas rostratt.
Svnr till.
~renumerntion B. hvarje postruistnlt obertlttigadt?
.............................. -: 10 herr Aclolf Hallgren ..................... -: 25 ocb bokhandel snmt frRn Red.
Kungs- dfvanst.iIende skrifter kunna r e h i r e r a s frAn Piireningens fbr ku * lllans politiska kk&amp;litt expedition gatan 13, Stockholm.
Lastmabaregatan 6, Stockholm, sorn hAlles 6ppen kl. 3-6 e. m. hvarje dag, samt dessutom onsdagar kl. 7- ' /, 9 e. m.
I Damernas Musikblad.
-.
.
ga kvi I Folkh6gskolan Hvilan 2: ne knrser under Ar 1905.
I.
la ' -- Mi, tre mfinnders knrs, SOIII nfacr att mecldela upplys- ning och bddning i forelling med nyttign fiircligheter.
I I. Juni-Augusti, husmodersskola for 10, h 12 elever mecl folk- li~gsliolebildning eller mots~arsncle liunskaper.
Prospekt begsres af d: r L. Holmstrijm.
Hvilan pr Bkarp i ' januari 1905.
Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I Iandets alla postnnstalter och boklidor kan man bestiilln hurn mPngs ex. s o ~ n helst.
Styrelsen.
Skall man allfid prenumerera d dessa sfallen?
K v i n r r l i g a.
j u r i d i s k a byran Vallingatan 12.
- A.
T.
183 36.
Ja, iTa11 man 6nskar eiidast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall nln~l allticl gars clet.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklddor?
Boutrcdningar, Inkasseringar, PBrliknlngar, Riittegilngar, Egendomsf6rsilj11ingar, Affarsiifverliitelser, Legnla liandlingars uppsiittande, Juridiskcl uppilrag af alla slag.
Kontorstid kl. 1,$10 -- 4..
x u ~1tli0111met: Social Tidskrifts andra hafte.
Frost- och brannskador.
Till att hindrw den viiirlr och soln fororsakns nE frost- eller Folkskolebarns grkesarbete I Stockholm af svecla brannskacler iir D: r EI&amp;l; anusons Fmns v. SchteZe.
Salubrin ett verksamt och wycket Mode~skgdd af I. Jimdell.
nnviindt medel.
Fatkfdreningarna aro juridlska personer Om anviindningen efterse den sf Elis Rjzwstedt. '
flaukorna medfoljande beslxif- De minderariga och kapsagarna.
Socialpolitik vid 190B ars riksdag.
I.
A f ningen!
Vid behanclling nf frostsknclor Fvithiof SocZe~+~yl~~ bor anvlnd: w en blandning a.f en En beaktanward folkundelrvisningsmotion del Salnbrin och en eller en och af Axel Hitwh.
en half del \ 7ntlen till olnslag med ' Regelbunden semester fiir fabrlksarbetare gnmniitnft, och bor vid gn~nla kpl- RE Gercla Alcyevso ?~ .. behandlingen icke for mart Litteratnr: Ca.rl Larsson, By och skador afbrgias, om hterfall sliall ltn~inn bonde cch Leon Larsson, forekomlnas.
Vicl lilidrigare bralnl- i Valcla dikter sf C '.
n. J5a9.6~4~.
skador m anviindas outspiid t. Prescott F.
Hall, In~migrntion and Snlobrin k under minuter,: its effects upon the Unitecl men vicl sv&amp;.rnre b ahgrn r i i l ~ l i ~ l i a eller ~l~r States.
br8nnsAr bar.
Salubrinet mvanclas ' Gerard ran Hulzen, Yagabunclen.
starkt utspiid t8: 1 del blancladt med Viirldens framsteg, en in terna- 5 li 10 delnr vatten.
Gumrnitdt tionell revy.
$81 ' dltid anviinclas i de fall, clA.
Socinle kalenclrar.
en liingre tick behandling erforclras.
TiclskriftsBf rersikt.
Snlubrin t illhnnclnhklles i Pnrfym-, Revg.
.
Speceri- och Fargaf liirer.
I pnrti Afdelningen fBr jordreform.
hos Geijer &amp; C: o, Stockliolm.
Biinderna och jordreformstrlfvandet nf, smhbriiknren La~.sson-ICilian.
' ~onsghden.
- Dngnys postprenumerntions- och boklldspris ar kr.
4: 50 for I !,, 2: 60 for ' 1, och 1: 25 for ' 1, iir.
Hvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare A Dagny?
Den, son1 sarnlnr.
rninst 5 prenumeranter, erhKller en irovision nf kr.
1: - for hvarje 11elArs-, 60 ore For hvarje hnlfhrs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
I ~ ~ n e h: i l l Huru skall man fdrfara fdr denna provisions er- hdllande --?
Sedan man samlnt nzimt 5 prenumeranter, gll man t-illvaga pfi ett af fiiljande salt: 1) A9ztiqilzgen: Genorn insandandet aF prenunlerationsafgiften lned afdrag af provisionen bestsller nlan det behoflig: ~ som helst, men alltid n ~ i t s 5) t direkt antalet ex. (hur ~r~Rngn frlln Dagiiys esp., Stockholm, som under salula ens adress i ett och samma.
paket siinder alla bestrilldn ex. Sanllaren.
har dh att ombes8rj8 ntdelniligen till cle sninlado pre- numeranterna.
2) ell^.
: Man prenumererar b narmaste postkontor (ej an- norstikles) for de samlade prenumeranterna, dettn under hvars och ens ndress, begar postens kvitto H, s m t l i g a er- lagda afgifter, tillsttiller oss detts kvitto, db ~i omggende pr postanvisning siincler samlaren den staclgncle provisionen.
: ' Nvar, och till hvilkef pris kan man nurnmervis lose Dagny --?
I stildernas tidnin&amp;kontor oeh cigarraff5rer sanlt hos Eag- nys 1commissioniirer i landsorten.
Pris 10 tire pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras:.
Hapa lardreformfriigor wid 1908 8rs riks- DAUNYS EXPEDITION, dag.
I.
Af borgmBstare F~~ztltzoj Allt hvnd som behofs f6r hons- glirden, Litt~~atur, Kycklingfoder ' Llfleratur: M2.rkligt norskt lagforslag Honsfoder, Aggkl.-maskiner ocl andrn Redsk ' ap forsiilies af a£ cloktor 19.
Bris~ncm.
l a b r i k " ~orrkijping.
,, Den amerikanska single-tax-konferensen ~ o s e h i l ~ Sveriges Hiinstidning 1,50 pr Ar, al ' Jolialz .Hunsson,.
porto 25 tire: Notiaer.
STOCKHOLM.
Sodevbcl~,yl~ emisk T V &amp; $ ~ Sjukvdrd i hemniet.
for 1.-1.
- Iyu Bld - Hnnd, - Stockholm.
J (odenstarnska Slitijd- och HusMlsaRolan, hvars ' syfte och verksamhet redogjorts i Dsgnys senaste nummer, har nu utsgndt Prislistt~ n: r 1 fiir 1908. drar och anga flickor i hemmen Denns eHndes, jKrnte brsberattelse och stndgar, pb be- borjnr cleil 9 Mars.
B e s r prospekt.
SALLY PETERSON, giiran till en h r n r, som intresserar sig for foretnget.
Kort sjnlcvA.rdskurs for husmo- Sjuksk6terska,.
.
Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- 25 Tunnelgatan, STOCKHO I M.
Bllm.
tel. 8211.
12ikstel.
68 (38. kurs.
Slojdlararinnekurs.
1 I I venska Hem, inom hlla omrHden af for .kvinnor 15mpligt arbete annonserns fordelakti- gast i Dagny, hvillten, som tidning for svensks l~vinnororelsen, torde erhblla, clen mest vidstriickta spridning landet rundt.
.
Svenska Hem .. I sokas pA alla platser i landet och erhAlla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
I
D A G N Y Yid (I %cftssvk ?ide itlfiirdu - - - - -.
- - J&amp;.
skta cmio~jscr Dnp ?j.fiir ltalfuct.
-.
-.
.
priset -.
eller -? ' I /?
-.
iire -- - pr - nm., -.
- .- ogre Elementarskolan foi flickor i Helsingborg: ~.nstii.lles till htistlerrninen 190s el.
1lir: crinna i s \ w ~ s k n spriket ocl.
4 clam a: litteraturen, foretrii~desvis 11 % hogrc M C g o d farnilj med ntpr&amp;gl,ad stndiet, event.
ntigon undervisning ordningssinne och godt Ignne, son i geografi ocl~ kristendom p8 Iiigrc i mBngn br fiiresthtt vtilordnacl stadiet.
Ltin: 1,500 kr.
jiimtc hem, stiker till v h e n plats sfiso~.~ pensionsbidrag.
Ansokning j#.rntc vti.rdinnn i hem, cltir h ~ s ~ n o eak r Iiiliareintyg t-orcle fore den 28 niistk febrilari iilsHnclas till nas.
Ar arbetsam samt Iiunnig. %hut T$ %ztzell, s: ' ~v %l mstl,zgning som stimnwd.
Di laroverkets rektor.
n Ago11 f6r1ntigenhet finnes, fiis t.e!
mest afseencle p !i ett beha.gligt hem &amp; ar till D Husfru D, under adres!
- S. GumaAii AnnonsbyrA., Stock110111-r.
f. v. b. Forelling for bek %mpnndd nf clen hvita, sldhkndeln, Stockholm, Goteborg, ARNSK~TE~XST&lt;A.
.l? %tt.re 26 firig flickit soker plnts i fin: fn Tunnelgntan 25, Sten Sturegntan 10, milj so111.
sliijterskit Kt barn i Alcle n~eclclel~r rhd ocl-1 vnrningar &amp; I 2-6 fir, has genoingktt sjukvA~: t unga l &lt; \ h i o r, son1 resn till ut kost~ud.
' jJ-it~ .liiir I~emniet .. Godn reko~nmenclat Imdet smnt ~11~knf.f ' nr f r h fiireghende plntser.
Svar ti1 tillfijrlitlign ~ipplysningnr om cllir a 1 Mars X. Z.D Allm.
' l ' idningsli stades ' erbjuclna platser.
Gnst.
Acl.
torg.
OBS.
!
Ej platsanskaffning.
.
DELALDE~~S bildsd -.
Vaksamhet, B KY innlig t Y r kesregis ter Diakonissa, frisk till Iiropp och sjii.1 o c l ~ vii ' vitsorda.cl, helst trHri 1ikart: icl Eire, ghencle verksa~nhet erhkller a n stiillning L!
Ciellivnre Malmberg fiil T.TI1 ' 113 1~nrnaliijtei.ska onskal ntt Litriicla clen enskilcl: ~ viilgijrcn plats i An f~rnilj fiir clt sp~rli heten vid cle f: ~t,tiges unc1el: st:; d I m m till I ' lyttningen.
Svnr ti1 jancle och vArd.
~Bnviindolse till, A. C.r, p~rt~vakten Grel ' gntan .i Gellivare Malm falts Kontor Jlnnllign rekorn~nendn.tio~ier liim Malmberget.
11: 1s.
A F o r mindre hushill samt enskilda a t t b e a k t a: heinlagad mat till afhtimtning.
V?
l.
T7 s i o j Ele~nentnrlfirorerk f o ~ DL: L Finesse,.
Riblioteksgatan 9.
I3ikst.
70 23 A.
T.
69 s 3 tllclior blir till nlista I # s h plats letlig for lfirnrinna ~ n e d unrlervis ningsskplc1ighet i 11-~at.emat.ik ock lysik p: P, hogre stacliet snmt i n k o l 2f Mmnenn svenska, historin eller ~Rnetti, Vin Fontnnelln cli Borghesc geoora.A pii mellnnstncliet.
LSir 43.
Centrd t liige.
.lMlign priser, 1,508 eller 1,600 tronar, lbcroendc Prospelit b S. Gumrelii Annons, kompetens.
Pensionsbiclrag.
An byri '., Stockholm.
sokningar ins8ndas fore clen 2C mars till skolans forest8nclnrinnor lu utkommet 1 S O 8 nu utkommet, IC.r; imrli (/ t .l-ru * Ji: es~Beyi~tc~ * f6r 1908 innel.ldller: Yrliesregist; er srcningsmedclelnnclen, Pristii.flan, artikeln D E J \ ~ kvinnorna ~c~ vunni mom 1907 Krs lIiksd: ig~, s a ~ t i, sihtryck, broschyren, Om tuber 1.llose11 och cless bekiimpancle i v8rt IBnclr,.
Kvinnliyt lr,i * 7i: essaeyista,.
- pris en krona - iinnes att tillgd .In bold: " lclor snmt h Espeditionen, ltegeringsgntan 46, Stockholn-r.
Pensionat i Rom,, v U) flickskola i st6rre lanclsorts stncl 11ii.rn Stockhol~n k viknint i tyskn och engelska ledigt, nu gennst.
Sijknncle torcle an~naln sig - A!
Flick-Samskoleforeningens by rA, Lotternsgatan 3, Stoclihol~n.
sjmpntiskt bitriitle, ~ n e ' ' d for1~1: ' lgn ntl.
genollt prak- tiskit s ~ u inkop i sortern och simk- full fonsterskglt.nin,a nppnrbeta en i gfing \ m m d e pnppersafffir mccl storn ut \ lecklingsrnijjli,oheter, i stiir- rc lanclsortsstacl, ii.f \ - ensom mecl van: c i bokforing ocl.1 villi$ clepo- nera 500 kronor for omlliinder- hafila vsror 111.
III., er118ller genast plats, till 1 ' 61jtl nf iig: \ rens mindre goan l~iilsn, att SA goclt soln e11sn111 skots nffiiren, om fotogrnfi, upp- gift om Alder, lonepretentioner och luilgoda rekommendationer om en oforvitlig kaml; t iir insiinclns till denim ticlnings kontor, under sign. D Behaglig plats D. KVi ' I, \ I,IGT, Fredrika-Bremer- Forbundet: Drottninggatan 54.
1Eikstel.
27 62.
Forbundets byrA ijppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-F ' r6undets Sjukskoterskebyr&amp; Tunnelgatan 25..
Rikstel: 68 98.
Allm.
tel. 82 11. arbetsomrhn.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom InnehikllsfZSrteokning.
Dagens nummer innehilller: landthushbllningsskola fCr ut- r l n ~redrika-~remer-~8r6utidets Fredrika- Bremer-For- bildande af iararinnor.
Af Gerlrrrd Adelbo~y: bundets byri, vinnornas rostriitt.
Den stnt.istiskn utredningen fBrclig.
54 Drottninggatan, i g o t om v l r a konstniirinnor.
A.f 1311en Lzc~zclharq, f.
X j h l o ~ n.
STOCKHOLM.
ref frln ~ a d a m e Girardkt-Vielle.
n episod frbn.
Fredrika Bremers ungdom.
A.f Sigrid J ~ e i j o ~ h r f u?
r d.
K ~ i n n o r n a s Diskussionsklubb, bgra intryck frHn .ett l i n s f ~ n g e l s e.
AE S i p e Dmlt.
Sninn~nnl~omst Fredngen den 6 \ .leu.s kl. 8 e. m. fi Sy.
Lfikarcsii.11- arnmorskornas 18nefriga.
di: lpets 10k: ll, Iilarn Ostrn I i ~ r l i o - n husmoderskola f8r flickor.
p t n 10.
Diskussionsii~nne: Ij ' ostaclsfrRgan ireningsmeddelanden.
) ch: " rots kommunnln val.
iksdagen.
Inlednre: Frtiken Anna I ', incl- otiser.
iagen. '
-- Prenumeration ii Dagny sker &amp; narmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I I
