# ID: svediakorp-per381
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,341
# sentences: 1,030
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm 27 Februari 1908 N: r 7.
.
' II Br ... kr.
... 4: 50i1 /?
3: 501 /, Losnummer Br ... kr.
2: 50, hl ' iistcrsnmuelsgutnn 51, cn tr. ... 1: 25 10 6re.
8 prellulllerntioll sl; er s&amp;viil i lalilclsort.cn som i Stockholm I niirlnnste postnnstrilt ellcr bok- hnriclel.
Telefoner: Allm.
6353.
Kiks- 12255.
- - - ELLEN KLEMAN.
blottugningstid K1.
1-2.
1 Utgifuingstid hwtrje torsdag.
l: a &amp; rg.
.
och Aunonskontor: Bllistersninuelsgntun 51, en - Post- och telegramadress DA G N Y,.Stockholm.
15 orc per min.
Ellkc1 sprrlthredd 50 nun.
BIarginalaniions under testen 15 mm: s hojd per gllng 10: -.
Rrtbatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 O / o, 20 ggr 20 O / 50 ggr 25 Ole.
Annons b6r0; .nra inliimnad senast rnhndng f. m.
~ k t e n s k a p s rattsverkningar enligt gtillande- norsk lag.
&amp; enier-Forbnudets komn~ittd for 1agfrAgor httr forftlttning om att Iita pnblicern kortfnttacle fijr de bestiimmel3er, som, g&amp;lla i nndra lander rormde Mkta mnkars egendornstorh~llanden och diirmed snmmanh&amp;ngn~.lcle frAgor.
Borjm hnr gjorts i tidslrriften Dngnys sistn hAfte rned en uppsnts om .tys7c rdtt.
Vi fortsiittn hiir serien med neclanstiende nrtilrel, son1 kom- nier att efterfoljns nf nrtiklar om forh&amp;llnndenn i andra Iiincler.
t * * Enligt cle g~.I.lnllcle bestiimmelsern anghende fattig- virden Bligger det makarua o~nsesidigt att sorja f6r hvarandras uppehfille; emellertid iir inannen nhgot s trgagare forbunden 115i~utiimm~.
Om il %@n a£ ma- kmna i ett iiktenskapsf ijrord fr8nskri: fver sig ratten att bekoinma passaude underh&amp;ll af .anclra maken, fir.
en skdan bestaimnelse ogiltig.
Allt sedan 1888 har gift kvinna samma inyndighet soin ogift; och ' hen rKcler of ver sin enskilclcz egendom, rned vissa inskrilnkningar.
AY 11on omyndig f orklarad Norges ci vill~gbok &amp; r tinnu Cl~~+iskiun V: s No~ske eller under 18 &amp; r och clarfor p&amp; grund af sin alder omyn- Lo@ af 1GS7.
D c u n ~ ILL&amp; ' f irreskrif ter pR iildenskaps- dig, f6rvalt.a~ heimes enskilcln egendom af en forn~yn- rattens omrdc7e hafvn enlellerticl till stor del uppl~afts dare.
i - r hon iniuclerhig (Sfver 18 men under 21. eller: fir1: 8nd~ta ts gellorn l y r e firrfattningnr.
Slirskildt &amp; r), stiilles vicl hennee sida i f6rvaltuingen af enskild iir diirvidlng att mKrka LOU o m E b ~.
~ ~ c z.
i e, ~ f o ~ me&amp;~r J ~ I (l e t egendom cn gocl man.
Borgeq, inclossalnent eller &amp; m a n rattshandling,, ~Z ' g, ' gfqfd ?w af den 29 juni 1888. bvarigenom.
hustru ikliicler sig ansvar for m.aimeils 1: friga om malran~ns persoldigit r %ttsf~~: llhllandei~ eller det gemcnsamma boets skuld eller fdrpliktelse, gal lcr ~isserligen, ntt mnkarnas st 5illaing i llufvudsal~ iii.
icke far Ileaae bia.dande, darest clet ej sker med 81. sidoordnacl: dock &amp; r inannen deu ledancle, bland saintycke af 6lverformyndaren d. v. s.
' den myndighet, soin i allnzanhct ' u tir fvar den h.6gsta firrmyaderskaps- I ~ riitta sig efter haas val af hem- annat 11ar ~ U S ~ I I U 8tt vist fijr den1 $Ada.
Maimen anses ~ a aga l 11.usboacle- viideu.
Plirpliktelser, som hnstrun ingAr till mnknrnas ge- ~iildet, livaremot skulle svara lydnadsplikt: for I: ~ustrun, inen n Agot medel att fraintvinga en s&amp;dm plilrt fimes mensa.inma agtta ell er f or deras gemensamma bellof, ej.
Hvacl i frkga om tvlings~nedel staclgades i den kunna krifvas fullgjo$la af det gemenstunma boet,.
Hvar och en af lnakaraa forvaltztr sin enskilcla iilclre lagstiftningen - bar bortfallit redan i Ch.ristian egendom, cl firest icke f orvaltningen geaoni sarskil d be- V: s lag. '
'
D A Q N Y 94 staininelse eller ofverenskominelse iifverlainaats till ligt bruk, hvilkas viirde ej star i rnissf~rhlillande till iifverf 6rm yndaren eller annan.
of verf or m nderen as gifvareils villkor.
I i~tskilliga fall kan hustru geuom ansiikau hos skyldig att oflfvertaia f tirvaltningen af enskild eiendbm, som p&amp; grund a£ iiktenskapsf~rorcl eller arfl8tares eller vederborande myndigbet pgkalla egendomsgem enska- gifvares uttry ckliga bestiimmelse eller inakars of ver- pens upphtifvande och slcifte af boet.
En sBdan r&amp;tt enskominelse begilres undersballd nainnda mpdighets for heme intriider, niir maanen genom oforst&amp;ad eller ltittsiime vid ftjrvaltningen af det gemensamma boet f iirvaltning.
Hustruh wger rAda Bfver cle inedel, soni hon genonl gifver valgrundad anledning till farhhga, att hail skall sjalfstandig verksamhet f lirvkrfvar, och 6 h e r hvad hon l&amp;ta dess medel forfams.
Vicl afgorande a£ en shdan fiir shdana inedel bevisligen har aaskaffat.
Om verk- ai~siikan har myndiglleteu att taga sarskild lliinsyn till samheten grundas eller uppehBlles huf vudsakligen ined on1 nhgoadera a£ inakarna infijrt i boet hela deu genien- manilens eller det gemensamma boets medel, eller om sa-mma f ormogenheten eller den.
vasen tligaste delen manilen soin prokurist eller pB a m a t satt deltager i daraf.
driften, kominer d e m a fiireskrif t ej till ai~viinda~ng.
Hustru ka.11 vidme fordra egendomsge~neiisainhetens upphorande, om inamen of vergif vit henne; och hennes * * * a.nsokan f8r dB ej a,fslfi.s.
Sainina fordran kan hoa frainstalla., om mannen, vid forvaltningen af det gemen- Hvad betraff nr aktenskapets fijrlnogenhetsr~ttsliga samina boet, utan hustruns samtycke vidtager.
for- verkningar, galler regelmilssigt en viss af lageu bestaind f ogaaden, hvartill heunes samtycke erfordras; exeinpel- anorduing, men genonl ilhtenskapsf6rord) qtepagt, kan vis om han utau hustruns inedgifvande fdrsdjer lands- af vikelse darif rbn ske och rnakarnas egendomsforhA1- fastighet, son1 hon .infort i det gemensamma boet.
I-Iar det gemensamma boet under mailnens lifstid koni- landen ordnas pB s g t t den1 Ior godt synes.
D % ej annat genom aktenskapsforord bestamts, mit i konkurs, 11a.r hustrun ratt att fordra egendoms- galler den allmanna egendomsgeinenskapea.
I och genlenskapens upplosning.
Dar egeildolnsgelnenslcapen upploses, blither det ined &amp; ktenskapets iugdende blifva alla rattigheter af gods,.
som .senare tillfaller nhgondera maken, denues fiirmogkhetsvtlrde gemensamma for rnakarna.
Det gerneusamnla boet fiirvaltas af mannen alleaa.
enskilda f osmogenh et.
Likval tiger han ej utan hustruns samtycke bortskanka mer ali en tiondel af boet.
E j heller fBr haa utan hustruns samtycke bortgifva, ffirsalja eller pantsattn Som ofvan nril~mts, kan i stallet for den lagbe ' pB lailclet belagen fast egendom, som af lieme inforts iutrada en i boet.
I-Iandlar mnunen htireinot, kaa hustrua inom stamda, allinamla egei~doinsge~enska~~en aftalsinassig anordning al makars f orinogenhets f61-hhl- viss tid soka ersiittniag.
Einellertid kan i boet finnas afven enskild egen- landen.
Geuom iiktenskapsfiirord, c ~ y t e p q t, kan mecl dom.
Liff i) rsakringssuinma eller li frtinta, soin tillfor- iakttagande a£ vissa lagens foreskrif ter egendoinsf or- sakrats nBgon af makarna, blifver deanes enskilda hhllandet rnellan iridrar ordnas 11 % det satt kontralzen- egendom, om ej genop testameute, ghfvobref eller terna for sig finna tjanligast.
Forord upprattas skrift- aktenskapsforord annorlunda bestamts.
-.
Arflhtare kan ligen och i aiirvaro af tillkallade vittnen.
0111 o i q a - forordna, att arfsmedel blifva arf vinges enskilda egeii- dig eller miiicler8rig skall vara bunden af forord, inaste formyndare eller god man deltaga i handlingens upp- dorn.
For att hustruns egendoin i losore skall sBsom hen- rattande.
nes enskilda respekteras fordras regelmtissigt, att sainrnn ~ktenska~sfrirord k m upprattas antingen fore eller egendom hh.lles utoin inannens besittning.
Denna under aktenskapet.
Porord, som uppriittas fnre akten- fordran uppehhlles dock icke i fr&amp;a 0111 skuldebref, skapet, skall, for att blifva giltigt, fore &amp; ktenskapets.iu- l ' himj- s n inskrifning, in~ forsakringsbref eller aktier, som lyda p,S.
hustruns gkende inlainnas till ~ ~ 1 ~ 1 1 ~ och nainn; hustruns g&amp;ng- och sangklader sanlt smycken, lysnilay, i den jurisdiktion, dar nlakarua forst taga sin bo- inhbler och husgerhd, som upptagits i en af bdda stad.
Forord, soin uppriittas efter iiktenskapets iugH- inakarna undertecknad och i vittnens n#rvaro uppgjord ende, skall jiimval inregistreras, diirjanlte skall i den all- forteckning; inventarier % fast egendom, som ar hustruns in&amp;nda ticlningen kuagoras, att sadant fijrord a.r upp- enskilda.
Shdan egendom, soin nu namnts, skyddas rattadt och inom hvilken jurisdiktion inregistreringeu sBlunda som hustruns enskilda, afven n#r den ar i skett.
Innan inregistrering och kungorelse skett, iir mannens besittning.
hktenskapsf6rordet forbindande endast for mikarna GBfvor makarna emellan under aktenskapet mhste, sjiilf vn och deras arf vingar.
for att vara giltiga, ske genom iiktenskapsf6rord; dock Fijr 8kt enskapsforord, hvarigenom bestainmes an- forefinnes hiir ett viktigt undantag, i det hustrun iifven dring i, tillagg till eller upphafvande af ett fore &amp; kten- utan iiktenskapsforord kan tillforsiikras lifriinta eller skapet upprattadt f orord, erf ordras kunglig stad fastelse.
liff orsakringssumma.
Vidare kupna makar af ven utan Om genom ett under aktenskapet upprattadt akten- akenskapsforord skanka hvaraudra forernhl t-ill person- skapsforord m&amp;gon del a£ den gemensamma formogeu- L '.
,
1.1.eten gores till enskild egenclom, eller aAgon del af ella makens euskilcla egendom, tilhgges clea.
audsa maken eller clet gemeasainma boet, s&amp; skall tillika uppriittas en tablh, som upptsger egendomen, noga specificerad, lned dess af gode infin vitsorclacle varde samt de forbindelser, for l~vilka egendoinen svarar ..
Bf denua tablh skall framg8, stt den genom dfrer- easkoln~~lelsen f8rminskacle f~rmogenhets~~~n.ssna jamte det, s o n den for skulden ansvariga maken.
eljest iiger och kan r&amp;da ofver, Br fullt tjllracldig for att t k k a ' salnnia nlakes samtliga fdrpliktelser.
N~i.mnda t a b h skall inregistrertzs jitmte &amp; ktenskapsforordet.
De niilnuda bestfilhme1ser11.a komna ej till anvaad- l i n g pB ilktenskaps Eorord, hvarigenom makarna under iiktenskapet ofvereaskomms, att hvad soul seaare till- faller uhgondera maken genom arf eUer ghfva skall blif va samma makes eilskilcla egendom.
E t t sBclnnt &amp; tenskaps: fbrord iilregistreras i den jurisdiktion, dlir makarna vid tiden for inregistxeringen 11.afva sin bostad, och trader i liraft fr5n inregistreringen.
En viidjan till riksdag och allmiinhet.
(~lnfiirande vicl Svenskn ailmLinns barnrnorskeforbundets extra ombuclsmtite den 17 februari 1908).
I par.
3 af det ilya barnmorsltcreglenleutet l&amp;a vj: stigmcle ~nedici~~alstyrelse~ls minimum, och det torde aBarnmorskorna i riket sth under Meclicinalstyrelsens ur rfi.ttfmrdigl1etssyi111~111kt icke vara ofverdri fvet pKsti, ofverinseende och hiigu)).
Egendomligt skorrar ordet att redan dessa Brsloner iiro alltfiir knappt tilltagm.
2 7 z t i g m i vQra oron, dA vi IQsa det i en annan para- Det Br nlimligen konstateradt, att medelsiffran af barn- graf f oreslagna afltiningsminimum: % minst det belopp, morskans s. k. taxa eller sportler uppghr till omkrjng som erfordras fiir intrade i barainorskornas pension- 100 kronor Brligen.
kassa, d. v. s. 200 k r o n o r.
~ Man fHr iblancl hora den inv5i ' udningen: D ja, men Tror man inojligen att barn112orska.n fir en frhn hon kan: fb rgtt ruycket j a naturd)).
Att sfi bero a.f auclra individer siirstalld varelse, so^ kaiz lefva pK sol- milu&amp;kors godtycke k h ej vara annat an forodmju- sken och Gackert viider ?.
, H u r mhnga firs thlmodig ksnde och nedtyngande f6r barnmorskan, som nog sK ~iilltan och trogel~, n&amp;sta.n roraucle utl~hlligl~et har icke va.1 hehofver all sin arhctsgliidje i inanniskolii; rleke~~s barnnlorskan p&amp; landsbygdea behoft, f61: att i kornu- tjiiust.
Ty llennes kal.1 li ?.
och nuhie va9.u 7~ih.lelcs- nernas allminne medvetande fA inpriintrrdt, att 11011 fjii,rst, i iinnu hogre grad &amp; n lararens och l#rarinoa~ls, dock m h t e kfuu och att det tuuga och ansvarsful.la for lzvillrs smnh.#l.let likvd.
vakaat upp till rattvisare kallet med all ratt borcle s l d i g t afloans!
u ppskattande.
.
Tjlinarinnan p&amp; lmdet kan niippeligen erhhllas an- Nationens mbdrsr beh.8fva vakua, yrkesskickliga, nat an mot en BrsliIn af 120-150 kronor och uZZt fiitt.
samvetegrank., 6mhjiirtacle 13 jalperskor vid sin sida Att i det blifvande reglementet fastslh en s5 oskaligt under de svhra tiinmar eller dygn, di5 cle i smart8 1Kg summa s o ~ n 200 kronors minimum, skulle g i f w foda sina barn.
De spada barnen beliiSfva iilnina, ett visst berattigande At ko~limuner~m att nedpressw samvetsgrauna, rmliga, kiirleks [ulln vbrdariui~or cle barilinorskans afloning sh 1Bgt som inbjligt, och clet forsta dagarna af sitt liE.
Man skrifver och planeras ar fard m d t att detta steg sbledes, i stallet for att och - donernr f6r att htervinna folk At vart foster- gagna, endast skadar i m %nga f d l.
land, folk, som emigratjonen slnk&amp;t.
Men I.IIB natio- En liten czsplockniag af de af Qr 1905 i ~: iksfors&amp;k- nen med all krnft sorja: for att insiktEul1 ocl-I.
god vKrd ~: ingsnnstal ten tillgiiaglige~ si£fror, och.
~i finnn at t: lirlnnas At Sveriges inlddrar och.
bt cleras spacla barn, 53 barnmorskor hade Kronor 200-224 13 D D 225-249 5 S 8 B 2 258-274 18 w 2 s 274-299 164 D.
D 9 300-324 9 w 2 B 325-349 350-374 64 8 2 375-399 50 2 2 400-424)) ' just fnr att beh&amp;lla folk At fosterlanclet!
Hgr ett gif nkt af den allra storsta ~~ationalekonomiska betydel.se! '
I ' arbetsyliirlje mhste j u 11j alpen gif vas &amp; t landets m6clrar - ej under s d d t ocll umbiiranden och bittra besvikelser; dB kan liitt slappliet och liknbjdliet blifm undermineraade for pli ktkiinslaa.
Till sist ett exempel, hiimtadt direkt ur miu egeil erf areuhet: Jag befanu mig i sjukvArclsiirendeil &amp; en egendom i Uppland.
DB kusken skjutsade n i g frBn stationen Visserligen fiunas ht.skillign lned afloning uuder berattade han,, att bans hustru just dagen farut fhtt sligande 200 kronor, - sA, t. ex. ph Gottlaucl och en gosse, deras fbrsta.
NAgra dagar dlirefter vid eu 01and t. o. in.
150 ja 100 kr., men flertalet har dock, liknande skjuts horde jag att hustrun plbtsligt blifvit som af ofvansthende tabell framgdr, cn ~ r s l i n, Qfce ?= sjuk, och db.
jag af beskrifningen fiirmodacle ' bloclpropp)))) &gt;))))
I J ~, o J I.
; ~ J J.
~ c do1 allva~: sar.~~ 111n i s, j u l &lt; ~ l o ~ u e Niir ~ ~.
jag efter t v e m e dygns bortovaro i t e r: S~: Rgaclc cftw I-lustruns l.
) efinaande, svnrade i ~ ~ a n n: e n)) (let licler mot slntet, och doktoru har fororclnat, att barnmnorsk~n skall vnrn h a r i natt .. E n skjuts 11ar a.Fg; " ttt efter h.eniie~.
PA nnt- ten vid tvdticlen gick jag ner i kuslmls bostad.
Basn- niorskan vai: cliir - en stilla, lAek, jag k a u aiistan siiga sviiltfbcld f v i ~ m a.
Med karleksf dl omsorg gjorde l ~ o n allt for ntt nnclerliittn clot sv&amp;m cliidsarbctet, sun^.
redan borjat.
J a g l i a l l a d ~ h e m e mecl mig u t ctt 6gon- blick.
~ B l i r n.i I.~ar 11.ela n a t t c n.
?
~ fri5gacle jag.
, Ja, det tror jag., rAr clet 1; usken ellcr patron, som sknll friikcu, jag ljar redan ersiitta f6r ert arl~ete?))
)) &amp; .I., fBtt mitt., ~ H u ~n.ycket?))
r DJO, olter tnxms.
~ O c h ~ I~.ernmanstigare clen &amp; r ?s ~ 5 Ore 0 for stntfolli, 1, for och tbrpnre.
s a Och den h s t n Ionon?
u, 200 krollor.
r R o n hadc inoehsft plntsen i 11 Ss.
r i i r ni gift?))
Ja, jag h a r 5 barn, det miusta 2 mAnader.
Det var svkrt lii.mna cleni heln natten, ineii cle n d ~ s t e reda sig.))
DB jag till nfskecl trycktc 11.ennes hslud, s ~ n i j g jag en sedel med - det w r nli.slan ett I ~ h o f for n i g att forsdka i mi11 mAn godtgora koimiuuens fiirsumlighet!))
1 Andelsbeuis ansvarsful: 1.t kall.
arbetan.de indivicler!
R ' esolution.
te nl ecl Svenska all n ~ l i z ~ n bmn- a Extra oilib~~dsmii i Stockh.01~11 den 17 f ebrumi 1908 for ntt of verlitgga o ~ i kominuoalt i anstidIda ba.rn- morskors 16nef6rhAllandei1, enades dgrvid om foljancle en1-1.8lliga resolution: Miitet auser, att i det forslag till barninorske- reglemente, hvilket m a r t llirer forelaggas dksdageu till afgorande, ~~zilzimibonen mB bestiimrnas till lninst 400 kr.
jalnte bostacl och veclbraud och f&amp;r motet &amp; fvenledes enhglligt uttala sill v d r d s a ~ ~ i ~ anh.hll.an, na att statell mKt,te mecl nligon clel bidraga till barumorskonlas af- lonande. '
111 orsk sf o.rI ~uncjet, sannlndt.
i Fareningen Dagny erhillas i. tidningens expedition fr, o. m. den- 27 februari mot iiterstallande af interimskvitto.
I den slaviska kvinnan.
tan att viljn pAsti., clet jag gjort nigra cljupn och iagAenc1e studier af clen slaviska kvinnnn uncler resor hars och t v k s i det heliga ryeka rilret, tror jag mig dock ha fntt ett stnrkt intryck af niigra egeu- heter 110s henne, och sirslsildt stdr nu i n ~ i n crinri~ig cn rstt typisk foreteelse.
Jag kom nf ' en hiinclelse att bli hennes gBst under en ticl, dH hon ined sin m a n.
bodde pH ett storre gocls i nirheten af Mosk \ \ 7a.
H O I ~ gjorde pd mig ett mycket sympatiskt intryck genom det forfinncle lidande, jag tyck te n ~ i g liisa i hennes vackrn, bruna ogon, och jag betogs a,-£ en mycket dtiraldig lust att kunila bringa h e m e en slnula .glidje.
Hon var mycket musikalisk, men det f a n s l: i,nga tider, dA hon ej ville rora vicl clen hiirliga flygel, l~ennes man skiinkt henne.
En afton spelade hon dock for ~ n i g sH val Griegs kompositioner soin sina egna, och sKllan har jag hort nHgon aflocka ett instrun~ent toner, s.i ssllsam t gripaucle som hon d&amp;.
De talade om ett lands fortviflnn oclz forneclring, cle tnlade om en sjals mart-er och van&amp;r,z, och de ropade skriahde ' hogt efter renhet och fricl.
Dh hon reste sig frin pianot, gick jag emot h e m e och tryckte nbstm andaktsfullt hennes hand.
Hon sn~dlog drojancle, och jag hade en kiinela a£ att hon ej sar fullt nojd nlecl sig sjalf diirfor, att hon, sb som skett, oppnat sitt inre for en friimling.
r och en,.
13011 drog sig unclnn till ' sitt enskildn ruin, och en stuncl cliirefter hiir jag cliirinnef ' rdn, cle j~t~~inerfullaste slrrik.
PA min oroliga frhga, hvncl son1 mBnne stocl p i hos henne, fick jag till svar:)) Det i r blott frun, som pryg- lar barnskijterslrai~.
Sh gor hen oft %, och 118r rnseriet gbtt ijfver, mutnr hon clen p1: yglncle inecl kliiclek och pen- gala, for att clet e j skall bli skandid&gt;).
Jag lc8ncle lnig pA en gBng generad och skrattlysten, det sennre kanske mest i t den likgiltighet min sagesman lacle i dagen f6r hvad sonz skeclcle.
Det fnnns ej ett spAr aE ogillnncle ' hvczrlien i 11ennes ton eller min, clet var blott clet enkln konstaterandet a£ ett faktum, jKmforligt med: sFran clric- lter nu sitt eftermiddagst8s Dagen d k p % skulle min viirdianas man ' efter ett pal: mhnaclers fr8nvsrcj kommn hem.
Jag visste, .att Imn vm: passioaeradt foriilskad i honom, och att han allt i bland hade haft plAgsamma scener att utstA med henne pi, grund af llennes oresonliga svartsjuka.
Hon vnr sA obe- sltrifligt intagande i sin lilngtan efter hononi, att jag snnrt iifvervann den motvilja hon ingaf mjg rned anledoing xf gBrdagens upptriide, och allt hvad jag kancle var blott en innerlig onskan, att hennes forv8ntningar 0111 ho110111 efter denna skilsmissa mdtte gH i uppfyllels ' e.
Hon rali- nade minuterim, tills hans vngn korde in pb gbrden, och mecl ett gllidjerop skyndade hon ned for trapporna for att mota honom.
Fr %n mitt fonster frojdade jag mig i t som inser vikten 5tf att vi kvinnor just nu erhhlla ett kraftigt sprak- r6r f6r lljsningen a£ den just nu brllnnandt: frhgan, vdr polifiska rostraff, bor sjiilf prenunierera pR Ljagtiy och s6ka f6rmA luinst en bland sina bekanta att gtlra aetsamme.
.
; dt au, Ilur iimt ha11 o~nfamnacle lleane!
och jag viintsclc clern?
frfigaclc: jag och dig Injdylost p i henne.
Nej, mig en mirl~lng i clcn nllrn festlignste si~~ncsst~iliniag.
vi fR v5l sv51tnJ tills jag knii fd 11Rgon anstallaiag son1 Just som miclc~agsgongol7genlgoiie ringcle och jag stod Elir- mnsikl&amp;arinna.
Dock hvad tiinber jag p&amp;?
fortfor dig nlt gB, ryclttes cl~rren till mitt rum upp, och mi11 hon lirlelseft~llt, inin man ensani - hvad skul-le ej ~ i i k i n u a stiirtacle in.
Btlnnn intriifll ' n.
Nej, nej, jig stannnr, jag 11ar forofrigt Ack, jag oly cklign mtii~nisliii,~ ropncle 11011 och ingen riitt att skilja bnrnen fran derns far,.
och jag kan Iiri~ri~nde min arm, sK att jag gaf till ett kvidancle.
ej uthSrdsl ntt lefra utan honom.
Jag vill godtgori - ' Suscil gilngcr biiittre hncle clet writ, ntt; jag: ilclrig blifvit jag vill bli fijriluftig och ni, hon riickrte sina Mcli~, l: iic.ld, i i i l: ~ t t; j; tg slca1.l nodgas lefva ett lit i sAclunt eliincle.
hiincler mot mig, ni sknll stijcljcz och bj5lpn mig.
Fijr idlt och.
; il.l: ~ iir jag en biirclu utom fvr lifvet sjiilft, Jag knn ej inse h ~ i r clettit sltulle v: ua mig mojligt, soln h g t h i ~ d g r i viigen for m i g de g h g e r jag siikt dB- sade jag riitt dvisniicle.
Vill 11i emellerticl f6l.ja ett viil- den!
- Ni - ni iir clcn encl: ~ i dennit obarmlmtign viirlcl, mcnnclt ~ ' Bcl, fiirsdr ilii: ttt vien er viinlig och glad inot solu lly ser ~l-~ecll.idancle mecl mig.
er man oc1-1 ' sviigerska, sh gl6inmer b a n knnske ert bi~rils- lIviic1 stir pH?
frAgncle jag, blott inittligt slnickr~~cl lign misshurnor nyss.
nf clen roll 11011 tillclelade mig.
- Jn, ni 11a.r riitt, ' clet vnr barnsligt: zf rnig - sncle Ack, ni germnnslrt~ Icviimor!
sncle 11011 bittert och hoi1 med ett litct s1ir:: ~tt - bnrnsligt clet iir just riitt-a sliippte greppet 01- win arm, n i finna (let e; j for- orclet.
Hncle jag blott er vicl inin sicln som clen ltlolta, cnligt mecl ert ofverkultivernde viisen att s61tn fijrstd kiirleksfulli~ viinnen.
och riidgifvaren, slrulle mill man och oss, gorn; j: l.g: ~s fram; if cle alclrig tyglncle liclelserilns storm.
jag vam f; llkomligt lyckligs.
Gud och helgonen ~ $ 1 - hTi ~ Q g i t r ej ens foreijkn, hvad det vill saga ntt lriinna signe er for att ni koni hit!
nlan betsel i muiinen och str: mt r " ltc1ragnn tygli~r.
Det Ilon kysste mig och gnnslta, stolt Bliver inin ottnacle 1.
4.
1 1 - ell 11y: t.n~: ~ f foralit i henlie ' s ton.
Ni giira er en gliiclje makt ntt lugm hennes sinnc, ledcle jag henne necl i cjcl~ ' iira i att Sorst och .fr$imst tiinka p5 hur ni sjiilfvn iilska, n~iitsnlen.
c,j pA hur iniii~ncn ii.l&amp;tt el ..
Jag oi~sknr ej varn sorn en af 1~01: st: t riitten sfAts uncler clen gliicltigaste st5mning el;, uien jag Cinsktir,: ~ t jag t vore lili cle nnclrn nf mitt lands och inin belbtcnl~el; riled nlig sjBlf stegracles.
h v a ~ j e sekuncl; Icvianor, son1 trosta sig mecl en iilslrm: e, d i inannen knll- Jag lriincle mig nlistitn som en slag3 fridsbring: tnde jul- nat.
Detta kan jag ej och liommer vkl I d l e r slclrig ntt iingel, soin Llifvit nedskncl till den kifvnnde niansklighe- lcunnn- 18ri1, inig clet.
Jag har hendigen besiikt Johannes i liroiletnilt och bedt om h: ~ns fiirbon for ntt fb mslit mecl tea.
Uricler nasta riitt bbrjade viirclen tala om landtbruli niitt l~jiirtn, s i ntt kiirleken till mill ~ n n n ~lzitte li~1111a och. \: Bade eig clA foretriiclesvis till sin syater oc11 mig, do och mitt sirme viinclns till idigon anniin, son1 kan och hnas frus Bgon borjncle f, ' l ett olyclisbBdaade uttry k.
J: L blef ~ 01iyggl.igt ineclveten om hur saabbt mina iingla- rilslcn niig sK, ' soin jag v.ill bli 5ilslrizcl.
vingnr sl.nltnacle och 11ur oE6rm8gnn de voro nit fliiktn Hvizd star pA3 upprep: t.de jag Bnyo, oS6rlniigen att f rid tiher bordskllslcapet.
ICfter niigra strandade fors ' ok F; i frim nAgot annnt.
Allt var godt och ~ $ 1, cli 1l: m liom, sacle l~on, att f; P, ett mern nllm5ut snmtal i gHng ined v&amp;dinnan och jag tacktide Gucl ocll alla bc1gonc.a fiis den lyclrn soin den ordforayle, ink ttog jag en af vakrtnacle tystnacl.
Jag trol: liaaoppnst p l t vi ens hunnit till tredje ratten, j3.g 1; iincle vicl 3tt se mi11 lnan och hijra hans rost t d x.
till g SA koni h m s syster in .och IAsi~cle och genast CIA viirclinnan reser sig LIPP ocli tviirs ofver bordet ger viinder ha11 sig till heme oc11 borj: l,r bcrstta hvacl hnn sin sviigerslin en ' srniillnncle Gifil ssmt ubpmannr henne upplefvnt under sin rcsn.
J; lg iniirker sf hvarje 11ans ord, att solrn sig en illlllnll plats 511 den inellan en man och alt hnn har lAngt storre noje af att t 1 h med ' henne iin 1: lans hustru.
Jag f6rbigCr clet upptriicle, som foljcle.
Det iir allt mecl mig, och ni fiirstKr, ntt.
j: ~g under sficlann omstiin- ' - ' ', dighetcr ' e j liingre knn s t n n n n ilncler hnns t t ~ l r.
Bedan i fijr iikt: .~, ryskt iliorgon d; rg skall jag i n lnina staclcirs sm5.
barn i han- clen och \ ranclra ut i viirlcleii 1mcd clenl.
Hen br: i,st8 i Iiystesisk griit .. S; jiilE for jag mecl imtt-tiget till Mosliwn, niistan heln re- sail uppfyllcl mecl t: t.clisn~~het for att jag tillhorcle en.
att Iinnna dtergifvas ~ C L svenskt sprhk.
.
Rvinnan och teologien.
h ~ Br u frbgan, hvilka sysslor och ambeten ofver- ensstamma bgst med kvinnans natur, lAngt ifrRn utredd.
SA godt sorn dagligen och stuadligen forandras viirldens opinion i det fallet och cle arbetsfiilt, som blott for nitgra hr sedan sii v d naturen son1 seden och lagen hhllit aE- spzrrade for kvinnan, st8 nu vidiippna, utan att n8gon.
rsflekterar ofver nit det iir naturvidrigt.
Detta hindrai: dock ej, att ett envirt afsparrningssstei ialritages inon1 .vissa oinrhden och ' bland dessa iir det eit, ' dar naturen om nagot, anvisat lrvinnan en plats.
Vi mena prastam- betet.
Ar icke t,.
ex. sjiilasorjarens liall liksoin earskildt danadt for clen kvjnnliga begbfningen?
Att nutiden icke stiir frfinlinnnde for den tanken, bevisar kanske bast ett uttalande fr8n ett SA ptodoxt 0~11 konserva$vt hAll, soin sjalfva ' I. ' yskland.
Detta uttalancle liises i den tyska tid- ningen, Die Frauenbewegung~ och dd det till p i kopet utgRr fr %n en kyrkans man, ager det en dubbel betydelse.
Harmed Ktergifves den af pastor Liebster i Leipzig signe- rade artikeln i ofversiittning.
)) Icke af iatresee for att ett nytt.
k d l skall oppnas for kvinnan, utnn af karlek till lryrkan griper jag till pennan for att nedskrifva mina tankar rorande en frani- tidsmojlighet for henil-es kon.
r Kvinnan och kyrkanlr iir ctt amne, sorn ofta blifvit behandladt.
Uppfqttningen, at t .lrvinonn tige i forsamligen D, iir, som beknn t, tradi- tionell.
Kvinnnns religiosa laggnisg har alltid varit hogt skattad, men den har endast tillerkiints en passiv be- tydelse.
Stadse bar kvinnan garna blifvit sedd ~Asorn besokare af gudstj~nsten, enledan gei~om henne forsnm- liugens besthnd betryggats.
E ' orst dA.
en ordnad lriirleks- tjiinst borjczt betraktns sorn en uppgift for den kristna forsamlingen, erholl kvinnokraften diirinom aBgon anvand- ning .och kvinnan upptogs af ky~lian som en aktad och verksam medlem.
Helmep sinne for det praktiska i for- ening mecl hennes Irfrleksfulla sinae1a.g gjorde heme helt enkelt oumbiirlig, d h d e t giillde att skota sjuka och vierda barn, och hennes lof siisorn hjalperska har ofta besjungits, men diirutofver ville man ej.
veta 3f henne.
T. o. m. kvinnan som lBrare har lange motarbetats fr8n kyrkligt hAll: underviming ansiigs son1 okvinnligt.
En l %ng tid forgick, innan kvinrian genon~ sin framstiiende forrnHga som ' religionslBrariaaa lyckats ijfvervinna dessa fordomar.
I vkr tid torde viil kyrkans motvilja for den lrvinnliga Iararen vara hiifd.
Alltsb, kvinnans medverkan inom den aktiva dgorenheten oclr hennes religiosa inflytande, d. v. s. evangeliets forkunnande, om dn enclast for barn, hafva vunnit erlr8nnande.
Men dkrned: punkt!
Liingre fil kvinnorna ej gA!
Inoin vissa kyrkliga kretsar rieder en formlig skrack for kvinnorna.
Man fruktar en upplosning af alla sedliga, band, i fall kvinnorna biirjade predika Kfven for de vusna.
Det iir dock ett betankligt svaghetstecken, niir religio- nen$ represeotanter iiro sb riiddhsgade a£ sig och rAka i uppror for allt nytt.
Kyrkans nuvarande niidstiillda be- liigenhet borde bringa henne p % andra tankar, fran~for nllt borde hdn pA sig stalla den frSgan: rFinns ej inom kvinnovtirlden religiosa lrrafter, som skulle kunna an- vindas i kyrkans tjanet ?B Ma11 behofver ej forst gA tillbaka till Tacitus ' sh ofta missbrulrade uttryck om kvinnan, hvarje fordonisfri miin- niska vet, hvilket djupt intresse, hvilken.
glodande karlek till de evign tingen kan vara ridande i en kvinnas sjal.
Naturligtvis forekomma iifven clessa egenskaper hos man- nen, men icke hos honom allena ..
Det synes mig obe- stridligt, att den naturliga religiosa kanslan iir vanligare och ofta nlera djup och lefvande hos kvinnan.
Att dessa egenskaper icke gora sig gallande, beror pA, att de and- liga formogenheter, som fordras for religionens forkun- nande, icke 110s h e m e blifvit utbildade.
I vAra.dag,zr iiro cle niidvlindiga betingelserna for en offentlig religios verksamhet ii ena sidan historisk8 och filosofidza kun- skaper, H den andra besittning af logiskt ~kolade uttrycks- medel.
I foljd af kvinnans bristfiilliga utbildning i clessn, stycken saknar hon mojlighet, att utom i det tysta in- verka inspirerande pA ' andra, men den religiosa, kiinsln, soin ej nlottager ett befruktande inflytande u t i f r h, for- krymper liitt; endast den, sorn gifver, vnrder gifvet.
Sorn det nu iir stiilldt~, giir kyrlian ovillkorligen nliste om en del ytterst v5rclefulla lrrafter och kvinnornn sakna lillfiille att gora de finaste egenekaper&amp;, i sin natur frukt- barande.
Det mHste blifva annorlunda., och reformen rnAste utgA fr %n kvinnorna sjalfva.
Kyrkan a.r nlldeles for lA,ngsan~, hon arbetnr # for tungt, viilgiirningarnn mbete tvingas ph henne.
Kvinnan m h t e studera teologi.
For mAnga synes detta yrkande vanvettigt och out- forbart.
Men dB man tar i betraktande den zn %ln~eclvetna styrkn, hvarmed kvinnororelsen giir framPLt i vHra dagar, bijr man ej rygga tillbalta for nA-gontiag, clen kvinnliga energieu skall eb sn19ningom veta att tilllriimp,z sig allt, som Br forenligt mecl kvianaas natur.
Hvad det teologiska studiet betraffar, ligger svierigheten dari, att den kvinnliga teologie studenten f. 11. saknar hvarje utsikt att erhBlln ett sjdlfstiindigt lef vebrtid.
De ends afltinade befattningnr, son1 komnla att stA h e m e till buds, iiro de hogre reli- gionsliirnreposterna och inom missionea.
For den skull mbste de forsta banbrytarna pH detta omrAde se bort ifrBn clen peknniara vinsten.
Ofver hufvucl taget borde teologi aldrig betraktas som ett nledel till brodforviirf, allra milist af de baa bry tande kvinnorna.
Troheten och sjiilfuppoffringen i arbetet skall vara en vinst i oc11 for sig sjiilf.
Niir kvinnnn forst visat, att hon duger till nAgonting, skall kyrkaa nog finna inedel att mot en Iamplig penningersattning tillforsakra sig hennes tjiinster. '
Borjm in8ste fijrtroendefullt goras aE henne sjalf.
Lampligast vore nnturligtvis fullst~ncliga teologiska studier och erlagda alradeiniska examha.
Darigenom tystade man det foraktfulla talet om fruntimmersteologer.
Enligt mill mening kan vid teologiskt studiuin hebreiska 0 Dagny erhhler.
med deeto me1 bemgndigande kan den fdra den wenska bv~nnorrlrelsene talan och for rlensamma krPfva gehdr.
Prenumerera d ' dr far el ' dlf pti Llagny o c t vet k a €01 spridningen sf den i Eder omgibing.
mycket viil uteslutas.
Det finns tjiinstgorande, vetensknp- ligt intresserade teologer, som p % grata1 ej liist en rczd a£ gamla testamentet p l urtexten.
Bfven nnser jag det ej nodvandigt for ett intranglznde i teologiens anda, att kunna grekiska.
Alla viktigare skrifter foreligga i for- tr6ff lig a ofversiittningar.
Niista fr %ga for den utbildade kvinnliga teologen blir att skaffa sig ett arbetsfiilt.
Detta mlste ske i samverknn n ~ e d kyrkan ' och sokas inom sadana forsamlingnr, hailkas ledare stalla sig sympatiska till det teologiska kvinno.
arbetet.
Genoln bildande a£ kvinnoforeningar med krist- ligt syfte, genom hbllande af bibeltimmar o. s. v. skulle hon f % tillfille att utveckla sin&amp; religiosa krafter och till- godogora ~ i g sina kunskaper.
Ungdomsforeningar aro ocksh ett passande falt, diir den kvinnliga teologen kunde sammanfora unga man och kvinnor enligt samskoleidens principer till gemensam religiijs utbildning och uppbyg- gelse.
Annu Lr man i Tyskland inom kyrkokretsar mot- stlndare ' till snmuppfostran.
Det tillkomrner kvinnnn att soka ofvervinna detta motstfind.
Skola prasterna erkanna den livinaliga teologen och nnh&amp;lla om hennes medverkan vid barngudstjansterna?
Detta Kr frhgan.
Fiirsamlingarna i staderna tillvKsa i storlek, tillghngen pil Iryrkliga arbetekrafter hAller ej jamna steg med den standiga folkokningen, en mindre arbets- DAGNY, - for tidning ~ v e n s k a kvinno- borda, i synnerhet om s6ndagen, vore for forsamlings- herdarua hogeligen af behofvet piikallad.
Under s %dana omstindigheter, hvilket vore naturligare i n att kyrkan tillgrepe de hjalpmedel, sorn erbjodes henne?
Tills vidare skola vi ej tala om kvinnornas ofver- tagande af den allmanna predikotjansten och andra kyrk- liga ambetsfijrrattningar for ntt ej vKcka alltfor stor for- argelse bland de m&amp;nga motst9ndarna till reformen.
Men detta komnler i sinom tid.
Fordomarna smiilta sorn smor i solsken och efterlt kan man ej EorstA, att vklden upp- rorts a£ sii naturliga saker.
Som bekant voro i den forstn kristna kyrkan flera kvinnor.
profetissor och Pauli ord: akvinnan tige i forsamlingen~ aro bevisligen oakta, d. v. s. det har bevisats vnra ett senare tilliigg till de kanoniska bockkrna, Niir anden faller pA kvinnorna, skola de veta att tala och i liingden skall kyrkolagen ej afsparra dern frail det aktiva deltagnndet i gudstjansten.
Borjan af det kvinnliga teologiska studiet ar redan gjord.
Att nLmna namn tjanar dock ingenting till.
Men annu iir det blott ett fAtal, som vhgat.
taga steget fullt ut.
Dessa rader h a ernellertid ej skrifvits forg ' ifves, om genom den1 hos de kvinnor, sorn hysa kLrlek till kyrknn och aro besjglade af ett sant religiost nit, beslutet mognade: # Vi vilja offra viira krafter for den goda saken, vi vilja studera teologi.~ D A N y vill strlifva f6r tillvaratagande m a af kvinnans ekonomiska intressen att verka for kvinnornas h6jande i socialt, politiskt och etiskt, s8val sorn i rlittsligt och ekonomiskt hiinseende.
i egenskap af llintagare shviil hos staten sorn hos D A G N y D A G N Y rorelsen, sat-ter som sitt innehMler originalartiklar i kvinno- rorelsens alla brlinnande frbgor.
D A G N y D A G N y verka filt k v h m n s?
?olitiska enskilda arbetsgifvare.
f ' ljer frsgorna f6r dagen, meddelar kortare historiska uppsatser, bio- grafier bch nekrologer, litterilra Ofversikter och litte- raturanrn a h i n g a r samt utlandska korrespondensar tiklar D .A G N y rbstratt.
iir tidning f6; svenska k v i m o - rlirelsen.
-.
vill arbeta for hafdandet af en genom lagefi skyddad s tallning for kvinnan inom hemmet s&amp;v&amp;l som inom samhiillet.
- En jnpctnesisk l i i ~ c ~ r i ~ ~ For ~ n.
niirvarande befin- ner sig en ung japanesiska, froken Ei Imura, 18ra- rinna vid statens dofstuminstitut i Tokio, i B ' orenta Staterna for att dar pti eget initintiv studera lik- nande in&amp;itutioner.
F ' rolren Imuras nloder var den forsta kristna i den del a£ Japan, dar hon var bosatt, och hennes dotter I r uppfostrad i deniza tro.
Ei Imura har med storsta intresse och hangifvenhet omfattat ' sitt arbete for dofstnmma och blinda barn i sitt hemland.
Egendomligt nog 1Br det foretrldesvis varn inom de $ka japanesiska fan~iljerna, sorn dofstumma barn fodns, dA diirenzot blinda barn hufvudsal !ligen finnas bland de fat- tiga klassernn.
Det form forh&amp;llandet 1Br man tillskrifvn clet i Japan mycket ofta foreliomrnande giftermhlet mellan kusiner, hvilket prnktiseras for att bevara rikedomarnn inom samina familjer. '
w - V De stackars dofstumma och blinda barnen betraktas nhgot vnnhederligt for familjen, och de iiro mycket olyckliga i sina hem, pil g r ~ m d af att de icke fa liira sig nagonting och icke kunna sysselsiitta sig pB egen hand.
Froken Imura har nu for afsigt att uppriitta en sorts yrkesskola for de dofstumma och blinda barnen i Japan.
Ei Imura, sorn.
nu uppehhller sig i Boston, h&amp;ller offentliga forelisningar oEver olika iimnen sil~om aDe blinda och dofstumma i Japan, Kvinnan i Japan, Den japauska familjen, Religionen i Japan, Japanesisk Litteratur~ och w Japan ef ter kriget 2.
A h e n ar froken Imura sysselsatt med att utarbeta parlorer i de japanska, koreanska, kinesiska och engelska sprilken.
sAsom symboliserar den eveoska kvinnorSrelsens mB1: Dag-ny eller Ny ' dag for den avenska kvlnnan: fulla medborgerliga riittigheter och fullt medborgexligt anevar. '
loo DAGNY Husmoderskola for flickor, som slutat * folkskolan.
Yb e a egeadoin, ej 1dng.t f r h h~rfvudstaden, h.ar 16 elever snmticligt, och lneaingen Br, att vel ' ksam- 1,.
D. I&lt;.
Lqwsfritt Bhtt en heten skall b h j a oinkring den 20 juai d. b. f ol.kskoll~rarinnef~reai~~ge~~ Skolan 1: l.a~ redan lolial, 1: ~11s~noclei:, elevw, nhgot byggnncl, innehldlancle S rum och.
f ijli fijr att cliir nnorclna eu husmoclerskola f6r flickor f r i n Stocldlolm, inventarier ocl.1 peniliagar nnon behof ver iny d i e t illern Elsverna sko1.e u ~ ~ d e r af det senare.
Stj7relse.n~ forh.~ppaillg Br, att skolun 11vilka ny ss slut at f oll~sl~ol.~~n.
n ~ i n s t 1 Srs ticl; gratis ellcr n ~ o t ca iingn afgift, cs- srnbningom Iiommer cl&amp;rh&amp;n, att den I a n biira sig sta~: ta.nclct och u1.1c1er dc fiirstn haen 1.1Ua kost, 1.og.i~ o c l ~ - ~u~cler \ risn.il~g uti 01.13 i ctt enkelt sjd.
: f, n.lcu stiicl, soni kall er- Imshiill f 8rekow a1 wnclc gBromA1; sh att cle fb el.]
god hehof ver deu tdl t clet eko~~o~nislzn g r ~ ~ n c lagd l till att 1tuaa.a skota egna eller mc11: i~s lum.
I l.hl las.
An.h i " ll.1~~ cl91: 1: ' ol: v61: cl ssnnt at t Dagays liisarinnor Skolans angs1iigeml: ~eter 1 1 mcll-ltif vans a f en sty.rcI.sc, villo god hctsfullt stbdja dcttn k~innoforetag genoni i~cst5encle xf 9 I.ii.~:, zrj~-~.iior f.1:,: 1~1 I i ~ i.
F \ ~ ~ ~ c l ~ olila t: ~ c l e stiirre ~ ~ ~ el.ler minclro yeaniugcbiclrag oclt.
emottages n-l@cl- delanclc hBroin t d i s n l ~ ~ ju t, fBrr cless hcllrc.
S t o c l i l ~ o l.
Nybrog: ~tnn ~~, 1.5 A.
Am -- \: I.
Y J; AN]) 12; IL UrilE.
i I:,.
D. I \ '.
Den svenska kvinnororelsen infm utlandet.
arbete, son1 den S V C I I S ~ kvjln~ ~ or6relsen f r h c1c1.111a sin forsts bcgylmelsc ocll nllt; j&amp;mt seaa.re.
kulmnt upp- visa.
Hon sager bland anaat, ntt man i Sverige vicls pekn pS den bitterhet ocli cle of \ ~erclriEtcr, rninclre k ~ n som konlmi t till synes .i tn~clrn 1Bncler.
Diireftei: skilclrar forfnttariiiuan F1: eclri ka-Bremcr- ' fij.rbundets verksamhe t, p8pekancl.c att fijrbunclet cgen t- ligen. \ Tar dell forstcz son1 i .knmpen for kvinnaas rattig- heter fijrst inrik ' tade sig pA ett prnktiskt socialt nrbetc.
I ett utforligt o~an&amp;mnancle af cless arbetsp~ogram, ber6r 1,011 skrskilclt Lagkornmittt ' e~~s och Stipeudiefond- .ko~ni.nitt8e~1s. \;; crl-csa~i~l.t.et .. l ' rhl.
dettii gfir 1: loa iifvcr till.
dun kviiinl.ign riist- i: %ttsrisl: elscn .i Sverige, som 11011.
1.11~7cket iiigAcncle ruclo- @ I: f fir.
Den 1: r.w tigl I.&amp;, IN ed l: ~vil ' ken, cl en u tvecklat sig, siigel: hou, I-iar f i i r ~ 4 n a t sj&amp;l !va cless motstAaclnre.
Dcnua suabba utveckling, s.llser Inou, b e r m till stor clel ph den v e r k l i g c ~ ~ enastl " lenc1e fi~sta organisation, som utm8rker c1ei-I.
svenskw r8strSittsrijre~sen och pi, don iuteasitet ocl~.
li&amp;ngif.irenl .. ~et f6r saken, som be- s; jlila leclnriunorna af arbetdt: for propaganclan.
Siir-.
skildt driijer 1.1on vicl dcn styrkn rorelsen vmmit genoin at t stiilla sig utaufijr oc1.1.
ijf vcr partiersa och Jarjgenoin sainla nlla k \ .iunor i ilet geinena~amma arbetet for ett.
sto: ~: t, gemensamt 111B.l ...
Meil olnnamurulde af dut socitila ~111~~lysaingsarl~et~, .for s o c i d t so111 pBgir,, clels genom Gk~~etrc~ (fo~.Bz~.rz~ ?ct,s ~ w W e verksamhet, clels kenom de i viuter upprattnclo socials fiii: eliis11i1~gskurser11n, afslutar fijrfattarinnan si1.1.
ntikel meil ad.grn orcl 0111 clen svenska uogiloiuens ~~: alre~.het oc1.1 socit~la iatresscn.
Gl&amp;cljnnclc: iir det att finnn den svenskn kviilno- rijrelsen sii kfind ocll uppskattud i utlandet ..
Den lliaga artiliehl i l!
i e F ' ra26 fastsl8r &amp; auu en gSng fijr ocli.
mecl oss, att lnau ser p i den inecl ugp~n&amp;rksari~l .. ~et HENR ' IK G A H N S (ienom behandling diirmed forsvinna pormaskar 0. d.
Hum bor arbete betalas?
Herr C.
G. Saedens motion.
vid jnnevaraacle Brs riksclng, soin nscle ntt i hog gracl Qclraga sig kvin- norms ill tresse, iir 11.err C.
G. Stcd6ns r o ~ n skrifvdse till Kungl.
Maj: t mgbenclc tillsiittande nf en konmittd fiir ntreclning af statstj&amp;mmas loueregleringsf.rAgt~ en- ligt \ nngif ua gruacler)).
1) et iir hvarken lner clle: ~: ~niaclre.
a11 framfijrancle id r behofsprillcipen och Ssikten 0111 likstiilligl let mellall 111an ocl: ~.
kvinna, som &amp; ro cle i f herr S~ecl6n forordacle.
)) nya)) grunclerna for stateus scfl.o~: ingssystem.
Herr 8tcddn fijresl&amp;r, ratt for stateas tj5instemBn.
(hvillren tjii,astea iiu 111B vara., bogre eller lagre, civil eller inili- tar) bestfimmes en 1011, gmndlon, om mnu s&amp; vill, olikn firr olika tjiinster, allt efter deras sociala bety- Clclse och de forutsattningar, son1 erfordras for deras slibtande, men lika for alla i sarnmn tjMnst., fijr gifta oc.1.~ ogifta, for man och l ~ ~ i n n o r Dennn.
gruacllou 1~61.
varn a&amp; tilltagen, att den iir tillrhcklig f6r de olika I~Enadsbel: ~ofven, till amortering nf skulcles vid god I~uslzi " llning o. s. v., inen icke s %dan, ntt, clen: frestar till sloseri eller le: h~ads~anor, som icfe lcunna f ijljas clter i n g h g e t Bkten.skap.
Eli shdnn grunclloa sknlle scclan sbsoln 1.1.ittills i a ~ h n af belnof kunna iilcas meclelst hlders- ellcr dyrtidstillggg.
' LTtom clcima grundlbn skulle dock en familjef6rsorjare i stateas tji@st (man eller kvimna) erllhlla ett tillskott icke under nwnn a f lane- tillsl&lt;ott utan I: l.&amp;lh: e fnmiljeuilclerstijd cller kanskc iinuu 1.1iil.lre tjiiizstems~~~i~afa~niljeunde~: stod.
Detta tillsltott skulk bevil jas, s % s m r t ndgou tj&amp;u&amp;nl.an genom bevis styrl-er, att han ingQtt iiktenskap, och bestilmliins oliks far olikn tjiinster saint; ijkas: for hvarje barn soin f i j Jes, iif ae1.1 ileum olming Ilimpacl cEter tjiinstemns 01 ika lijaegraila.
Alldeles siikert skulle ett fbrverkligaude at Cle t a n kar, SUM herr Sred.Bn gjort s.ig till toll&lt; fbr, inneb511.a en 1: d revolution i afloa.ingsv&amp;sendet.
Ensltilda: whets- gifvare skulle med cllel: mot.
sin vil-ja s&amp; srnhningom t v i n p s ftiljs det exempel, so111 staten gifvit.
Men.
- sve~~skarne iiro icks fnllnn fiir rev ylutioner, oc1.1.
sSiker t kommn dessa nya atl6niogsl~rincil1er, soin rednn segrat i finska luudtdagen vicl ~xgleringen af clc 1-iuska folk- skolelkwnles liiuer, att liiuge viiuta p " i sin till&amp;rn.pning lliir.
. ' .l.
' vifvelsutnn blir clock en l6snjng i clcnna rilit- ming af det sviii: a af-l6niugsl ?i: oblemet: hamticleas svar pi \, s] ~iSrs~~~LIet: HLIIU b6r nrbete Ix ?tslas?
Icke ldott i Finland, afven i Tj-sklaucl hiirja tlessa afl (iningsprii1- ciper att vinim terriing.
l i w r Slccldn bar i sin inotiveriu~ gjort, giilli.~nde, att i rp~: ivatlifvct och clos~ affhrorv i idlm&amp;nh.et gores Btskill~.mil ~nelltm f amil.jef6rsol: jal.e och ogif tit,.
Om iin mfihiiudn i smtirrc sfCiirer delta undorst nuclom iir fnllet, linn man dock icke betrakts deilila princip son1 regel.))
. '
I Skarr bet I ar makt.
sett alltid eudsst motsvara, icke ofverstign cle mcstB socialn st#ll.niag, torcle yiil iclte k ~ m u a: ftjrnekas, om en vilselverkan ksu spAi: as, s6.
i t t &amp; m d r a siilan 9, rill ' ocl~.
yrinc: lpeu rI.ika 1.01.1: I ' tir lika arbete)) kvi~nloraa omellan, ryckw iisnn en g&amp;ag in.
Den k \ 7innliga for- siirjaren !ikstiil.l.es n !ed.
c h i o~~.snmstdencle k ~ i a n a i ~ Ilet.
k d u s j. nllmiin.lr.et ' riled stor v6i: clnnd om, li \; inn~as uwk- 7iqa I; al.lelso, men - dct Hr ult fiji: tv.iflaclt kasus att vnra ii&amp; med brrr~l a t t uppfostra 115 en k v i ~ ~ n lijn, as iif \: en om i~rbetsfdm$gt~: Iinl~.es.
, parfymLri 1 % ' liviwje dfim f o ~.
h det vw~.~Bf stnrsta i !ltresse til,gft liiimeclom 0111 aiittct fijr en rationell hut1 \ $rd.
11clt.i~ tillfii.1 Ic gi.l: \ res i de \ ~lirdcl ' ull: t prnk- 0 U. i S tisku rild ~ o l n er11Allils uti Y~ ' L.I: FLOP; ~, 1mk Rfllanilli~lde Yliiinl~~te~~li 110111- ligltct.
Baken crh8lles grnt.is ocli fri~11Ii0.
Tillskrif oss i clng.
Stockholm C.
L e, 1 I
Q ~ L i k a 101.1 for lika arbete)) har varit och &amp; r fort- For kvinnorna skdle realiserandet af de principer, f nrande en losen f or stora skaror - af de sjiilffiSrs6rjande som ultryckts i herr SzdBns motion, betydn befrielse kvinnorna.
Det ar naturligt, att kvinnorna, som lida fr&amp;n en tryckaude kansla af orattvisa i deras .nuva- under den praktiska tillampaingen a£ teorin: olika 1011 raude stiillniag.
*: .# * for samlna arbete, dR partenza a7.o elf olika kon, reagera for pettagliga., ovedersiigliga orattvisor och afhugga (leu svlmlijsta loizefrA~gans gordiska knut genorn att f r a ~ n - Den f ullkomliga riittfardigheten l&amp;r val einellertid stalla ett teoretiskt berattigadt ideellt rhttskraf.
Fijr- vara svSr att uppud h&amp;r i vgrlden.
Herr Sred6o tiin- lhtligt ar, att kvinnorna icke kiiilnt sig afv5ipnacle af ker i sin motion blott p&amp; dem, som genoin aktenskaps.
alSgumeatet., att manneu behilfver mera darfor, att hnn iug&amp;eude och barns fodelser fAtt forsarjningsplikter.
skall kunna gifta sig och bilda fa.mi1.j) detmde standigt se Hareniot kau ju med fog invaildas, att det gifves 1: o) att gent emot den k~inlzliga familjefdra~rja&amp; rnanga ogifta, sk ~ # man l som kvinnor, som foisbrja behofsprincipen v icke plagar tillampas; foraldrar, syskon, anhbriga o. a.
MAhanda blir det 2: o) att den ogifta mannen i regel har samma lijn svKrt att faststalla gransen mellan dem, som b6ra vara for samma arbete som sin gifta kamrat.
beratittigade till)) f amiljeunderstod x och dem, som icke # Men det blir baklasa, dB man g %r for enkelt och bdra betraktas soul forscrjare.
' konsekvent tillvaga)).
Ser man afloningsfr&amp;gan i sam- E n invalndning, som mAhancla kominer ntt fmm- ba.nd med p&amp; familjeiustitutionen gruudade sainh#lls- stallas mot ett afloningasystem i enlighet med herr fiirli&amp;llandei~, och.
gBr mari Hart fijr sig, att trots alla Sredens principer, ar, att om Bn staten-srbetsgifvaren inkonsekvenser - som speciellt galla kvinnorna.
- gariia utbetalacle de hogre lonerna till familjeforsorjare, behofsprincipen har varit, iir och alltid mliste blifva s&amp; skulle de enskilda foretagen hiillre taga i sin tjanst sii ogifta, $in personer, hvilka de.
enligt gallade praxis en krsf tigt vcrkande faktor i a~~i~ingsfor1~S11ai~c1e~~, bar dfverghugen vara latt frAn den skenba.rt r~ttftirdiga, m$ste bevilja hogre lbeform8ner.
Detta skulle ju orealiserbara satseu, lika loll for lika arbete, till Bsikten: skada de gifta ina~iaens utsikter och en sankniug a£ likstallighet Inellan man ocl; kvinna, men olika 1iS.n for &amp; ktenskapsfrekvensen i allnlanhet taget falja.
' fnrsorjare och icke forsorjare.
Att samla sig i det Vid narmare eftertanke torde man dock finna, att krafvet vore shkerligen bdde klokt och rattvist af kviu- &amp; f+en under nuvarande forhhllanden aro understun- norna.
Trill man likstallighet lnellan konen, indste dom inom enskilda foretag de loner; som betalss, rnedgifvas, att ' ekonomisk 1ikstaJl ' ighet icke upynhs, om &amp; dam, att engagerande at gifta m8n fiirbjudix sig en ensanistetende kvinna Atnjuter sa~nma lon som en sj&amp;lf.
0111 mojligen under ett afloningsviisende enligt man nied stor familj.
at '.
]] err SredBn fijreslagna principer familjefiSrsorjarna Skulle en systen1f8raudring i nf herr SsclBn f0re- i nhgon m&amp;n skulle blifva lidande i konkurrensen med slagen riktning blif va till f ordel for nA.gra anclra kvin- de ogifte manneo, set skulle den olagenheten kompen- nor %n kvinoliga familjefdrsorjare?
Ja, all.deles s8ker.t.
seras cl5irigeuom, att de i stallet skulle undslipps den Ett sanlnna~~forancle af iniiu och kvinnor i sanima lef- nu p&amp;gkende lionkurr&amp;~sen med arbetsmarknadens af nadsf~rhiillauden ifrkga om aflaniagar skul.le utan tvif- nodtvhng starkt underbjudande kineser, kvinnorna, vel verka en hojning i kvinnornas villkor utef ter hela so111 ju under ett shdaut system skulle hirjas till samma h ~ i e n.
S: %rskjldt skulle en viisentlig f6rblittring in- plan som miinnen oc11 darigeuoin forvandlas till lojala, traffa for de samst stiillda kviaaorna, for dem, soin d. v. s. inindre farliga konkurreuter an flirut.
Att a r b e t a pB omrPlclen, d&amp;r en snnnskyldig esploate- kvinnorna skulle undantriingzls ur arbetsmarkaaden, ring af kviuuokraft l ?Bg&amp;r.
Ocli kvinnoraa skulle, oin om de fiirlorade den attfaktionen att vara mycket bil- den ekoilomislta undervarderingen af deras arbete ligare tin sina manliga kamrater, 8,r nog icke att be- upphfirde, afven undslippa underva.rderingens konse- fara.
Det torde utan formatenhet kunna pastiis, att kvenser, som s&amp; ofta fortaga arbetstrefuaden, och de hafva en del andra flirtjanster.
I de fall, dar detta hvaraf cie ofta lida 1.ika starkt s o ~ n nf de ekonomi- icke ar fiSrhhllandet, fir det utsn tvifvel biittre fdr ska forldillandena i oc11, fijr sig.
PA arbetsinarknn- kviunorna sjiilfva liksoin for det stora hela, att de in- den galler i a h a n h e t svaret pi % fr8gan: hur niycket rikta sina krafter p&amp; arbetsfiilt, dfir de passa.
fort jamr hau eller hon son1 en norm far ifrkgavmaude Hvilket ' ode, son1 mPL kornma herr S~edBns motion persons stalluing och anseende i for11; ~lnode till om- till del, torde det vara i f stor betydelse, att de dari gifningen.
D$i,rftir betrnktas kvinnorna si " lsoin tillhij- uttryckta Bsikterna blifvit framforda, och siirskildt bars rande ett lRgre plan 5in siun mlzuliga kamrater, afven kvinnorna vara 111. tionaren tacksamma for det storre om de Astadkomma sailnna arbetsprestation.
E-I&amp;rmecl mBtt af r&amp;ttfardighet i deras stiilluing, s o q innefattas saminallhilnga minskade ~nfijligheter till utveckli ug, i forslaget.
avancemang, dliraf f 61 jande intresse f ijr arbetet rn.
m:, In.
m..
.
.
. '
-. '
D A Q N Y 103 En episod fr %n Fredrika Bremers ungdom.
.
efter outgifna bref skildrad af SIGRID LEIJONHUFVUD.
(Forts. f r h ' f6reg.
nummer.)
,.
For ofrigt fortfar Fredrika Bremer att genom li fliga genrebilder af lifvet omkring sig siika forstro sill vau.
Dh familjen nyss flyttt~t u t till Arsta, skrifver hon i ett bref, son1 hon sedermera fortsatt och afslutat inne i staden den 9: de juni: KngbAtssallslrapet; deribland befanns en verkligt hjelplig conaisaeur, nem.
shngaren Berg1).
Unga Nils Flemming2).
oclz Hinrik Wrecle " anford.a af ksn~marjunlraren Rook4) slogo sig till vArt partie.
, Vi tilbragte en nzycket ange- n8in dag.
PA aftonen gBfvo de ungn dra.gonerna oss en.
delikat gout6 i grongriiset rned glacer och konfelrt m. m.
SA ntt den viilsignade influenzai~ afven grasserar pi % Under ' det clen skonaste aftonsol helsade oss ined sina Bjorno!
I Stockholm lAter den hvarannan rneniska grilta, strblar och vanliga minnen spelade omkring i vHra sjalar, nyaa, hosta och se jeminerlig ut.
dfren Agathe har rullnde vi sakta och fredligt hemkt.
Dagen derpA gjorde vi e t t lbngt besok pR Barniingen.
nyss varit en xeoeur grisew och clB vi for n8gra 0 nzin goda Leuhusen, der Br f6r bra och gnlant qch dagar sen flyttnde ut till Arsta vnr det fasligt ynkligt.
Vi voro ofverallt och besBgo allt, tills vi blefvo s e t var kallt i rumnzeu - Heddn var helt flat for trii- trefligt!
s&amp; hungriga, att det var en Guds lycka (mente Hedda) clen sonz till stikre clelen \ 70ro hodkala och torra, Ag~ttl~e att clet £011 den hederliga fru Reuter in bjuda oss smor- var genoln influenzan a.lldeles i olaz koinmen och fann intet i lag.
Blott mamma och jag voro muntrn.
Eld- gbsar.
Dagen clerefter besokle vi tvenne stora skolor p i brasor i ' alla rumnzen och ett sjudande the med skorpor Soder i Fabians siillskap.
Det var ianerligt roligt.
Du ser, basta, Leuhusen, att vi rora p&amp; oss.
och kringlor och r&amp;n, sntte nllt i ordning Bter.
.
NK Brinkman - clet 5r ~ m n!
t Mecl hononz pb expo- Dagen derph aar viidret gudomligt, vi sviirinade c t sition, mecl hononz 110s Ulrngren ", - rned honom hit och frojdade oss och njijto.
Nu ar det Rter rBtt kulet o ' ch clit.
Hvad ' jag iir ledsen att du, biista Leuhusen, som och grdtt men vi 5r0 nlla hjertligt nojda att vara pr " l vbrt gamla goda Arsta.
Nu h&amp;lla vi pi, att.
stalla i ord- den bildande konsten skanker sA nlycken njutning, ej sett ning en liten lancnster~kola pB Hesslingby, hvilket glider denna de fria Iconsternas exposition.
Soclermarks por- traitter aro rnasterstycken .. Dahl, Fahlcrantz, Ezdorf, ha rnig hjertligen.
Innan vi lemnade Stockholnz gjorde vi nagra smB der hiirliga landslrnp och Hebe af Westin "!
den f6rtju- lustfiirder hvnribland en till Drottningholm, for att hiilsa snnde ungdonzlign gudavarelsen fodd af nektwdoft och pb vHra kiira sliigtingar Casperl) och August som ri7ycket ambra: ingif ver verkeligen olympiska kanslor.
Funnes hadc beat oss derom.
F.abian var in - d OSS.
Dagm var clet i verlclen en ril: poet (men niir.
hnr viil funnits en utsokt vacker cch vnrm, i 4,ra sjalar var iifven sonlmar- rik poet?)
sA borde han kopa dennn tafla.
luft., allt var shledes myckkt bra.
Knappast hade vi vid Drottningholm etigit ur vagnen, forran vi s3go vArn unga I slutet a£ ' bsefvet vidror Fsoclsika Bremer en fijrut dragoner komma springandes mot oss ifrhn rilrdshuset, a € lmnne nppgjorg plan till ett somn~arbesok sf baron der de intagit ' sin middng, Caspsr .rod som en pion August brun soln en sammetsblomma, bbda vi ' d raskt och Leuhuson p&amp; k s t n, m e n, her honoin ' tillika draja diir- ined till angusti.
Nu a r hela faniiljen upptagen af muntert mod.
August bad med vigtighet £A visa oss deras wvhningw resplaner, man rustsr sig fiir en badresa till Strom- - ~Vbning ?D ende Casper saktmodigt leelide, ~vAning stad och lir ej wph en ratt stadig f o b hemma ..)) Ens- son1 besthr af eft rums.
lingen pA Bjoraos fir mycket tilltczlad ~f forslaget och -)) Rrrrr !w afbrijt August haftigt, nett rum och ett rum och ett rum och Bnnu ett rum, formak, salon, sal, sang- upplifvad vid tankeu p % hvad han har i perspektiv: Svartn vinbiir och goran, eldbrasor och promenader, knmmare, giistrum!
m. m. Herrekapet s k d l sjelfva fii doma!))
.
iniifka aftnczr och I jusa glads ausilrten oclz v ~ l v i l j a.
Vi infordes under .mycket buller och bHng i ett myc- 0 ~ 1 7 godhet ijfver a1l.t)) - oc11 hans beslut att koimna k e t litet r u m, der tvenne uppbiiddade saagar stodo tkte som st#rkes ytterligase genoin den wflygande hi %lsuiug~, B tete -- ~toflor, remmar och Gud vet hvad allt for svart hiingde lzring vaggarna .. Agathe rddde till att rned det Fredrika Rreiner skickar hononi inidt under resbrAdskan d d r a forsta opna foostret.
Det skedde.
Mamnnn satte h b n Stockholm.
Med en st~kundeus blick tillbaka pS.
sig pi % en st01 och stoppa.de n ~ y n a i q p l af sin eau de Arsta,.
soln hon nyss lamaat BSQ lugnt, sA friskt och cologneflaskn i senstra niisborren.
Jag satte inig pA ett hlomstrandew, slrrif ver hou: &gt;) men dc5, ~7i bterkomlna b o d, och i det lilla rummet uppstocl en hogljudd mun- rned nya kraltes och n y a teckuingar, d &amp; vi hter for- terhet.
Hedcla och Atgust ofvertriiffade sig i bon-mots.
Till dejeun6n bestHende a£ sweitsertArta och speleiner, I) I.
A.
Berg, den belianta sQngl5il.aren f. 1803. som vi haft mecl oss f r h stnden, drogs fram de ungn ') Husin till F: tbinn och Casper Wrede, f. 1815. herrarnes hela service, bestHcnde uti (in11 de forlAta mig 7 Kusin till Fabian ocl?
Casper Wrede, B.
1817, vid dennn dettn forraderi) tre thefat och en sondrjg skhl rned tic1 kidett. ')
Lars Jacob \ - on Rook, sedermera hofintendent, f. 1778. iigg uti.
Ulmgrea, konstki-innare och lionstsan~lnre, f. 1767, cl.
Efter att ha: glammat och Stit, .gjorde vi alla en tour 1846. ')
Per Testsmenterade sin tnfvelsarnling till grefve Ugglns B till slottet.
Syelte pB orgorne i capellet.
Helt oformo- Forsmitrk.
7 0.
J. Sodermark, f. 1790, d.
1848, J.
R. Dshl, nor&amp; land- dadt uppfylldes kyrkan rned Ahorare, ' sorn utgjordes sf.
.
. '
') Casper Wrede, kusi~i till Fredrika Bremer, ltijtilant vid lifregementets dragonkfil .. skspsmAlnre, f. 1788, cl.
1.857, I&lt;.
J. Fahlcrantz, f. 1774, d.
1861, J.
C.
M. Ezdorf, tyslz IandsknpsmAlare, som mot slutet nf 1820- talet vistades i Norden, konstniirer.
17.
M7estin, £ 1782, cl.
1862, nlla berolndn. '
I.
,.
.
.
endast d i den r u l a r Nvar ocb en,.
s o m laser detta nummer, s j i, prenumemnt p, ~ a g n y.
~ i i s t a vecka skulle Dagny ha dabbelt sd rniinga prenumeranter, -- om de nuvarande f ~ r e s a t t e sig att hvardera soka formli en person / sin omgifning atf genast 6 n h n a s t e post- kontor prenumerera pri Dagny.
LBt snobollen rulla!
Iin " " hn v ' xer -.
.
.
do men^ minclre intresannt, lni~~clre incli \ ridualisera,d, psy- kologien 11 % en ghng mindrc inifrin seclcl ocll minclrc este.
tiskt nfrundncl i utfi-irnndet.
.
.
- -.
-.
-.
-.
-.
.
.
- ungclom oclr rilclre folk u t m mnnt sinne for ton-irens crotik 5n cle-t 111isstiiulrsamm33 spioneriets.
jkfiven dcn, son1 inte har nt " l.got geinensaint inecl de -.
-. -- -.
-.
.
.
.
- - - - -.
- - - - - - - - -- - ... - - - - - -.
- -.
- - - -.
-.
- -.
- - - - -.
.
- - -.
.
- - -.
-.
-.
.
.
f5 sina annonse; inrorda i Dagny f6$ halfva vanliga priset ttlkr.
7 ' 12 ore pr mm.
enkel spalt- bredd.
... -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- -.
....... - ... -.
.
I den: corra gruppcn finner mnn ingen motsvnrigbct sistnii,mncln, k8mner sig mycliet skcptisk genternot clen nngn l~jiilti~innn, into inot honncs 1nor: il I I I C I ~ mot .IICIIIICS 1 ' 0: ~- till Hildur, nota bcne i clen Alderslilnss, hvarom 11K.r Hr litct.
13011 iir clen ~nedvetn: ~ oclz positiva af cle bilcl: ~ ErrSga, knrle~zs period, och.
i den senare gruppen finncr ungn Blslrancle.
Soln esponent fiir sdcn spirnnck ung- inan h e m e inte alls.
Tarfligheten hos .den vulgiirt kurtislystna ungclomen rlonxms s,j %lsliF~ och ~Einheten 110s clcss intellektunlisins (se fiirE: s foretal) iir Hildur icke lycknd, ty cn brddmo- lrommer fram i Btskilliga bifigurer.
Det de illclres ofor- gcnhct siclan sonz hennes v5grnr Ifisaren helt cnkelt ntt stKende, soin vill att sbarn slra vara barns %Even sedan tro p5.
Jag sii.ger ej: s: l talw inte -- ty fork siiger ju de upph6rt vara det, representerns af Yagves mamma sjiilf i fiiretnlet, att verserna)) ej Htergifva 1117ad .son1 fak- och slrolrektor.
l ' cke nf ratthafveri men nf int.resse for friigan om cle tiskt siiges, utnn o: fversBtta hvslcl son1 fornimnles)) - nzen s: " ~ Iiiinner och fornilnmer inte en helt ung flickn ..
De alclrcs forhtlllande till den forsta ungdornens erotik, son1 E3ilclur till~gcla reflexionerna visa - med forks till5telse hiir endast 1eka.nde vidrores, kiinner b a n sig bojd att nAgotf6r- - iclte hnr den yngsta ungdonien ser sig sjiiilt ' och sina svarn.de iildre, iclre.
blott clen reiativt hyggliga nlanzman; j5lnl&amp;iga., utan hur den ter sig fiir ett mognare n~eclve- och rektorn ' ntan t. o. in.
den icke upptradande, endast tancle, sorn npgfattar cless iiilsklighet.
Hildur finner Yngve omtalade, froken Gnabbe.
Detta a£ foljande skal: Utom i ganska sKllsyntn, undantagsfall ar den skolH1- xomeclveten, ung och ljufs.
Sb uppfatt: zr blott cleo, soin sjiilf icke liingre Br ph sarnma siitt ' omedveten.
~ O c h clerserotik, soin nlls tar gripbar form, d. v. s. t.rBder mot dig hvnr inan befai-111~ som en jordldiinp mot en uta&amp;r de ensslnma dr6mn1amas omrhde, endast vulgar hiigrings, kiinner hon infor Yngve.
Detta och hela hen- kurtis.
Ndgot m e r a vulgBrt och mindre utvecklande for nes PA sig sjiilf vissa karlek, iir icke den uuga flickans hogre forlnogenheter an vulgSir skolkurtis ar svkrt att tltm den mogna lcvinnnus, hvars iclealitet besthtt lifvets finna, och hvilka sforalcirar och rniilsmiin~ med hjWrtat prof, och som 1Snge sokt och i sjiilseasamhet fulllrom- pH riitta stallet skulle inte vilja skydda sina unga frhn nnt sitt ideal, innan det triider h e m e till rnijtes som beroringen med den?
Annu en g h g: erotisk idealitet ar verklighet-.
icke en AldersfrAga.
Det visar for ofrigt forf.
sjalf pR det Dels nf yttre estetislin sk51 och dels ernedan man rnest bjiirtaste i de afskrackande obehagliga ungdomstyper, tiinlit ph den stora miingdeh, so111 h g r e frnm i lifvet hall dr&amp; fram till lrontrastverkan.
Profenurn vulgus iir nllcleles fbraoffas, 1mr (let blifvit vanligt att betrnktade forsta profanum vulgus, ung eller gammal.
Sgn och sinne Rro ungcloms5ren so111 iclenlitetens Blcler foretriidesvis.
Ser clesamma, fast den pral~tiska utghgspunkten vaxlar.
man pa verlrligheten, te sig just 2 idealisterna)) vicl den Sh inycket om den poetislra riittvisan.
For ofrigt den Aldern oftast ganska litet tiicl&lt;eligc~~, ganska clishnrnlo- laser man det lilla hiiftet med noje.
Sarskildt Yngves nisltn 0c11 surknrt-ditign, vare sig cle till sin yttre miin- oc11 Hilclurs dinloger n ~ e d derss poetislxi fly kt.
Mecl clen nislra Kro vnclrrn eller fuln.
,) Icleal ismen s visar vanligen reservatio .mentalis, soni redan k tillriickligt frainl~Hllen, mecl clet sorn jir och erkfinner man mecl gliidje, att man l ~ b r miiter en fliiikt .fijrst sin nfvigsida:.
otill fredsstiil~ll~et~en ot5lig vlintaa pa det, som borde vnrs.
Den sortens unga af den sliiirn poesi, soin i verkligheten uncler cle fijrsta finna hvnrnl \ drn icke i den &amp; lclern och skulle i 1l; arje ~1ngdorns: " lren oftast enclast Br en sluten knopp, tBclrt, nf fall inte ha klnrhet och tillt.agsen11et nog ntt g r i p .fatt tnggign, slryddsfjall.
i l~vnrnnclra., om de 11Bndelaevis &amp; kkacles.
' En poetisk vinlerst5mning iir vackert gifven i den S ~ finns L (let.
en nmnn grupp, Melsinnnde mcn oftast li.lln lrortn men suggesti vn skric1skos: " qen.
grundarc nnturer, clc Inern, hnrmonislin, som.
beh811; ~ jiitnn-.
H: CI,M: A BOBET,TUH.
vi kten i ijl ' verg9ngsAlder17, cle som clA 5ro)) sn#l.l,zs.
, ... Frkn allmanheten.
~Kvinnotidningar.
D !I ' il ' l I) ngilys rocli~ktion!
Tillht mig att i E: der tii: ncle tiilnings spnlter fl " l y: " i.pekix en omst %nclighet, soin jag nnser vara viird benktandc.
' Vid den ny- ligen nfh~llnn nylrt~erhetskongresseil framfrircles sLsnm ett mot- l.
) evis mot Ir \ ~innoroutr~~tteils friimjnnde nl nyklerhetssaken clet Ihl; tii~n, ~ s t f k \ ianornas ticlning Iclmlr iclie d t n d e for rof in- tngn spritannonser.
Att Idun ~liulle kunna betraktas sfisom en Iwinnornns tidning, var s8kert for cie niirvnrancle kvinnornn en iifverraskande nghet.
Ocksb upplystes clet o~neclelbsrt frfm kvin- noh311, att sA icke m r fiSfh&amp;llnndet, CIA tichinge11 utgafs och re- digerades utseslutnnde af mla.
Skulle nbgon oklnrhet i cleimn snk Bn~lu p&amp; n5tgot 11 All vsra r&amp;clnnde, behtifver Matt hiinvisas till clen nannons,, som p.ryder omslagets aadra sida aP foregHeilde veckas nnnbner.
PB saminn g b g frA.gas, om icke en tidning icke Lediga platser - u m ldott iiger riitt.igl: let att refusern.
nndm annonser 311 spritnnnonscr, nlan iiliven ntt rerervera sig mot iwnonser, nfft~ttnde pb ett fsr nll~~-~iinl~eten vilselecla~~cle sRtt?
Jag s y f t ~ ph r clen stnrkt fiiirgntle ~: ~st-rii.ttifiellcltlign reklnm, som dettn ~k \ ~inno.rnas orgiul, icke nn- sett sig for goclt ntt publicers.
Att de tiiakmcle och fra~nitstrrif- vnilde blancl Sreriges kvinnor icke kunna vnrn bet,jiinacle nf en ticlning; som pB skdant siitt far clerss tnlm Br ju uppenbart,.
~r icke ticlen i h e att 1; yclligen siiga ifrfiii, att det fisrsta villkorct fiir att en tidning skidl kiinnn liallns en kvinuornas tidning iir, att clen skall ha klara fiirger i clen f6r kvinnornn i ntirvarancle stuncl viktigaste af nlla frfigor, riSstrii,ttsfr, ' gan?
1ngen kvinnit.
116s stodja en ticlning, som ej clrifver, rent spel n-recl clem, och dlra ~ninst en siclan, so111 under ~ l i e: i d ~ att.
vnra ett kvinnonlns Qrgan ger clem stenar i stsllet for lmci.
Lbtom oss i stiillet allt flem och flera och allt tiitare och tatare fylka oss kring Dagny, soin visnt sig v i m clet rattn ordet i den rritta stunclen!
inom alla omrfiden af for kvinnor lampligt arbete annonseras fordelaktigast i Dagny, hvilken, som tidning for wens ka k.vinnororelsen, torde erhblla den meat vidstrackta spridning landet ruudt.
.
Insand litteratur.
Riksdagen.
Gift kvinnas beskattning.
Finansministern hsr, utan att inv8nta det forelag om skattelagstiftningens reformering, som ar under utarbetancle: lf tillkallnde .sakkunniga, reclan nu framlngt forslag 01x1 sbdan inclrii~g att gift kvinnn skdl t.aseras for den inkomst, Ofver 1.1villien hen, enligt lag, Q e r att ensam rQd: ~, sib ledes for inkomst af egendom, soln hustrun pa grund a £ akten- sliapsforord, gglva, testamente eller bosldlnad sj %l£ forvaltar, oc11 inkomst, som hon forvarfvat genom eget arbete.
Deims siirsliilda tasering # r obligatorisk, och i delrlarntionsh %nseende stfi.llas malinrna lullt sjiLlfsthindiga.
* Fosterbarnsvhrden.
Lagutskotlet tillst,y rker i anledning af hr Wavrinskys motion en skrifvelse till k. m: t af lagcn om fosterbnrns vbrd.
0111 revision *, Rostriitt h t kvinnorna, men ej valbarhet.
Af h r Sjo- crona har i forsta ksmlnaren vackts motion om sdclan iindring i det 11vilande riSstrattsforslaget att kvinnonm FA rostrltt, men icke valbarhet.
* Hustru farmyndare for mannen.
Lagutskottet har i an- ledning aF motion af h r Bergenclal-11 tillstyrkt en sldifvelse till k.
1n: t anglende befcgenhet for gift kvinna at.t b l i l v ~ fosmynclare for ~nannen, dft han fijrklarats omyndig.
Reservation at!
hrr Zetteretrancl och J. Pettersson.
.
I&lt;viaao.~-nns siistriittsfrkga.
Den omfattnnde statis- tiska utredningen angKende kvinnnns politiska rostratt har nu i det narmaste afslutats.
Inom den narmaste franltiden inlamnas berattelsen dBrom till regeringen.
0.
S.
A. och I~omulrbotet.
Centralforbundet for socialt nrbete anorclnade i hostns en inycket uppmarksammad hemarbetsutst.al1ning och utgaf i ~nmmanhaag diirmed ett arbete, innehhllancle resultaten af en af forbundet foran- staltad undersokning af svenska hemarbetaforhHllanden.
I dagarna har nu C.
S.
A.
till regeirngen ofverliimnat detta arbete, Atfoljdt af en.
skrifvelse, hvari forbundet pHkal1a.r regeringeas uppmti.rksamhet rorande de forhtil- landen, som undersokningen bragt i dsgeu.
I skrif velsen anfiires bland annat, att af en sczn~manstiillning af de hop.
samlade uppgifterna framgbr, ntt arbetstiden for heinar- betarna i 82 proceat af fallen utgjorde 10 timrnar eller darutofver pr dng, i 31 procent 1 2 timmltr, eller darut- ofver sarnt i 2.1 procent mellan 11 och 1 2 timrnar.
Tre fjardedelar af desaa nrbetare fortjaaade mindre an 10 kr.
i vecknn och en ejundedel mindre; in 6 kr.
Det fram- hA,lles med an1edni.q haraf, att det borde varn otvety- digt att i vArt land finns en sannolikt ingaluada f h l i g grupp arbetare, som frnmlefva sitt lif under villkor, hvilka tarfva en snar och kraftig hjalp f r h det allmiinnas sida, CIA de troligen icke ha stora utsikter ntt kunna bilda nAgrn organisationer och sbluncia genom sjalfhjiilp gB vagea fram till forbattrade forhAllanden.
Forbundet hemstBller darfor, att regeringen ville ta friigan rorande lczgstiftning for hen~arbetet i ofverviigande och foranstalta om d e Atgarder, som n ~ e d anledning daraf kunna finnlts erforderliga.
TTTahlstrom ' LP: Widstrands fBr1a.g) Stocliholm: Nar sjon g8r hog, af June Gevnccndt-Chine.
Andra npplagan.
1Cr.
- 1: -.
- Konungens gernA1, af Helene ' I; iicu ?-esco.
Bernyndigacl ofversattning trKn engelska originalets andra upplaga af E ' bba Xovdenaclle~.
Kr.
3: -.
- Vaxternas karlekslif, af R.
H. l ?m ?zce '.
Beinyndigad ofversiittning frRn originnletu fjortonde upylaga, a £ 0.
I .. D.
Kr.
1: 26.
- Manhem, svensli tidskrift for uppfostran och unclervisnino utgifven af Fwms v. Schlele, 1907.
H&amp;fte 5 och 6.
Kr.
1Pk10.
- Ord och Bild, illustrerad nlhnadsskrift utgifven af .T .. ud ' PTG3tlin.
Fijrsta och andra h8ftet.
Pris for he1 &amp; rg %ng kr.
12: -.
Nordisk Tidskrift, for veteaskap och konstindustri, ut- gifrea sF Lettwstedtska foveningen.
1907.
Haft.
8.
P.
A.
Norstedt 6 Soners fordag, Stockholm: Musiktomtarna, sinA sagor for barn, som skola Iara sig spela piano och sjunga, af Ruth Alvnbn.
Kr.
1: 25.
- Skarntbilden af Cuvl G.
Lawin.
Haft 2.
Kr.
0: 75.
Hugo Gebers forlag, Stockholm: Det Nya Sverige, tidskrif t for nationella sp6rsli2d, utgif \ 7en af A d h n Molin.
Haf te 1.
l ' ris for he1 BrgBng Icr 7: 50.
- 1: sta 118ft.
kr.
1: 26.
Seelip &amp; C: o, Stockholm (i distribution) Tuberkulosen, kort.
framstallaing till sko10rnns tjBnst.
Ph uppdrng af Svenslia Wationnl£oreningen inot tuberkulos efter fransli forebild ut- a r b e t ~ d af d: r Is ?.ael Hohngven.
Kr.
0: 25.
P. Palmqvists A,-B., LStockholn~: Friskgymnastik, a£ Elin Pulk.
Med figurer nf Gevda Spri ?~c7~0vn.
2: dra delen.
1: sta haft.
kr.
I: 76.
Norclislca Museet, Fataburen: 1907.
Niift.
4.
Kulturhistorisk ' Uidslirift, utgi h e n af Bmnhavd S a l k Pris for .he1 Organ g kr.
5: -.
Losa l ~ d t e n kr.
2: -.
.
.
* Pedagogisk Tidskrift, utg. af E. Sc712uu~tz~ A. Rydfo~s, J.
1ijetle~- qvist.
43: dje iErgHngen 1908.
H %ft.
1.
Pris for BrgBng kr.
6: -.
Losa hiiften kr.
1: -.
- Social Tidskrift, organ for Studenter och Arbetare, Folkbildningsforbui~det, Central- forbundet for Sokinlt Arbet e, CentralbyrBn i Lund for popu- llira vetenskaplign fiirelasningar, Vastra Sveriges Folkbild- ningsftirbuad, Sydsvensks folkbildningsforbdet, Jordreform- Eoreningen i Stockholm, 1908.
Hsfte 1.
Pris for HrgHng kr.
5: 50.
Losn hiiften 60 ore.
- Tidskrift fiir Hernrn~t, ut- gifve1-1 af f a ~ l i ~ l i for ~l~ huslig l ~ ekonomi i Upsaln.
Brg4ng 3.
Haft.
4.
Pr@ for iirghg lir.
2: -.
- Fotografisk Tld- skrift, 1908.
ArgBng 21.
I-Iaf t.
1.
Pris for fi.rgAn,a kr.
10: - - Skogs~rbrdsftire~lingens folkskrifter, .utgifna.
af Foreningen for Skogsvhrd, Stockholm.
N: o 12.
Skogens vArd och afverkning, nf %.
Aminof.
Kr.
0: 30 .., Utliintlslc~c Tidslil-iftev: Finsk Tidskrift for vit terhet, vetensknp, konst och politik, utgifven af R.
P.
.
v. T.T~illeb~and, Helsing- fors.
HMft.
1.
Pris for &amp; rgBng i Finland Pmk 16: --, i Sverige lir.
12: -.
- Nutid, ticlskrift for socials frHgor och hemmetu intressen, utgifven af Annie Fwuhjehn och Pnnny Hult, Helsingfors.
Hiift.
1.
Pris f6r irghg i Finland Fmk 5: -, i Sverige lir.
4: -.
- For kirke o g kultur, udgivet a£ Cilwistophev B ?wm og Tlt.
Klaveness, Kristiania.
H &amp; f t.
1.
Pris for Argbng i Norge kr.
5: -.
I utlanclet kr.
6: 50.
- Nylaende, tidskrift for kvindernes sag, udgivet og redigeret af Gina lirog, Iiristinnia.
Pris for BrgAng i Norge lir.
3: 50, i utlnndet kr.
4: 70.
- Det Ny Aarhundrede, redigeret nE Pozcl Lewilz og P.
21 / fzcnch, KiJbenhavn.
H#k.
4 o. 5.
.Pris kr.
2: - pr kvartal, loshafte kr.
1: -.
PRENUMERATIONSPRIS.
D A G N Y utkommer hvarje torsdag i ett hafte pH 12 &amp; 16 sidor.
Tiduingens pris, postarvode inberaknadt, ill. for helt Ar kr.
4: 50, halft &amp; r kr.- 2: 50, ett kvartal kr.
1: 25.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker H nlirmaste postanstalt eller bokhandel.
Annonser mottagas &amp; tidningens expedition, 51 Master Samuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angelagedeter torde man h t i n v ~ d a sig till redahoren, froken Ellen Kleman, under expeditionens adress.
.
Litterat ur i rOstrattsP&amp;gan.
Skr.ifter, utgif-na nf Centralstyrelsell i N: o 4, Lydia WahlstrBm: Principerna for kvinnans r6stratt ........................ Lnadsfi~reniagen fGr kvinix~ns politiska rost- N: o 5, Anna Whitlock: Hur btir den svenska r %tt: kvinnan bereda sig f6r den politiska -: 10 8: o I, Till Regeringed f&amp; svenska kvinnor rtistratten?
................................. -.
05 ingifna skrifvelser i R6strattsfrAgan 3 6, Lydia WahlstrBm: Lsirdomar a£ den 1905-06 .................................... -: 50 kvinnliga r6strsittsrUrelsen .. ................ -: 10 11, Gustaf A. Ald6n: Hvilka svenska 3 7, NAgra manliga inlsigg i den kvinnliga kvinnor aga kommunal rBstr %tt?
(pr 1,000 ex.) .............................. 6: - rtistriittsfrAgan ........................... -: 15 B 111, filnthilda Stael von Holstein: MBls- Georg Stjernstedt: Dcn svenska kvinnans ~ n ~ n s k a p e och t lwinnans stdlning rlittsliga stallning ............... (-: 75) -: 60 inom i %klenskapet eliligt gallande svensk rfitt ................................ -: 50 Gustaf A. Alden: Svenska kvinnans kom- Ann Margret Holmgren: StrBdda intryck frAn munnla riittigheter och skyldigheter -: 1.0 den internationella kvinnordstratts Lydia Wahlstrtim: Den svenska kvinnor6rel- kongressen i Kapenham ............... -: 10 sen.
.......................................... -: 45 Fijreningens.
f Or kvilmans politiska rest- Frida StBenhoff.
Hvarfor skola kvinnorna '.
vsinta?
....................................... -: 10 ratt i Stockhol~n fiygblad: 8.
Dahlback: Bllm %n rtistrlitt fBr man och.
N: o 1, Natanael Beskow: Till fr %gan om kvin- kvinnor enligt hr Lindhagens ftirslag -: 10.
nans politiska rCistriitt ................ -: 05 Sigfrid Wieselgren: Om kvinnans politiska 2, Anna Mrhitlock: Btir den svenska r6striitt ....................................... -: - kvinnsn erhhlla politisk rtistratt?
... - 7: 10 Ragnhild Modin: BrCillopet ph Ensillre ......... -: 25 3, Nilma Borelius: I-lvarfGr gir motsthn- dc ?t mot kvianans politiska rBstriltt Hilda Sachs: ICvinnornas r6st.riitt.
Svar till oberlttigadt?
.............................. -: 10 hcrr Sdolf Hdlgren .................
.:.
.. -: 26 ' ~onsg&amp;rden.
Allt h w d som behtifs f6r hons- girden, Litttratur, Kycklingioder, ocb Honsfoder, AggkL-rnaskiner andra Redskap fors %ljes nf Rosehill Fabrik, Norrk6ping.
Sveriges Hiinstidning 1,50 pr fir, porto 25 6re.
Kemisk Tvstt.
1 ~l.-B.
HYU BY - nm, - Stockholin.
I O£vansthende skrifter kunna rekvireras frAn Poreningens for kvinnans politiska rostratt expedition LBatmakaregatan 6, Stockholm, som hlllles Bppen kl. 3-5 e. m. hvarje dag, samt dessutom onsdagar kl. 7-l /, 9 e. m.
5.
W s m a n s Juridiska Byri, venska em, F&amp;tighets-, U t h y r n i n s- och Eor hvars syfte och verksamhet redogjorts i Dngnys sena.de ~Brsillcringsbyrf (Inneh.
Bertha Wiman) oummer, har nu utsiindt Prislistn n: r 1 f6r 1908.
(Praktiska Tradghds- (Regeringsgatan 46.
1 skolan for kvinnor 2 (Stockholm, Kontorstid 10-4.
Agdatorp Allm.
Tel. 217 63. b6rjnr 9: e somrnarkursen d.
1 npril.
Rodens famska Icurser i mntlagning och konserve- ring aro f6renade rned triidghrds- kursen.
Staten har anslagit medel Hudiksvall.
till en frielevplnts.
Prospekt och vidare upplysningar ~neddelas nf Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- froken I. SCHMIDT, Karlshamn.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
Sliijd- och HusYlsskolan, Denna siindes, jamte Srsberattelse och stadgar, pft be- giira.11 till en hvar, som intresserar sig for £thetaget.
-.
Stoc %rholm, Jakobsbergsgatan 6.
Svenska Hem.
Fiir unga I I I pilitliga och valrekommenderade, onskas for Dagny sival i landsor- ten som hwfvudstaden.
Anmalan d DAGN YS EXPEDITION, Masfersamuelsg.
5 I, Stockholm C, I I Folkhbgskolan Hvilan 2: ne kurser under Ar 1908.
I.
Maj -- Juli, tre ~nhnaders kurs, som afser att nleddela upplys- ning och bildning i forening med npttiga fardigheter.
husmodersskola - for 10 B 12 elever nled folk- I I. Juni-Augusti, h6gskolebildning eller motsvxrande kunskaper.
Prospekt begiires af cl: r L. Holmst rom.
Hvilan pr h a r p i jsnuari 1908.
Styrelsen.
K v i n n l i g a juridiska byran Vallingatan 12.
-.
A.
T.
183 36.
Boutredningar, Inkasseringar, FBrlikningar, RlttegBngar, Egendomsf6rsaljningar, Iffars6fverlBtelser, Legnla handlingars uppsiittande, Juridiska uppdrag af alla slag.
Kontorstid kl .. ', $10-4.
inom alls onlriiden a£ for kvinnor lgmpligt arbete annonseras fordelakti- gast i Dngny, hvilken, som t.idniag for svenska kvinnororelsen, torde erhdlln.
clen mest vidstriickta syriduing landet rundt.
sokas pA alla platser i landet och erhAlla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
Vardinna FRAGOR o m SVAR .. I PL -- (1 ' luls~iil: cc~rtle - - - - -.
.
.fd - sirrct ci~r~ro~iscr -.
.
-.
.
ir~fortlci -.
.
%.
Lilclad ocl~ pr: tk tisli moil gob -.
referensel: sokes nl ' enlieman at1 Dap !l.f; ir halfivt.
prisct cllcr 71 /?
iirc p r nun.)
.- ...
.
.
-.
--.
---, i ~noclers stiille uppfoslr; ~ en f p n %rig flickn s a n t ntt forestfi.
eti ATS soln 11ushAllerslia strkes I~trpmanshem i landsortsstad.
till 1 april 110s battre ungherre Fullstiindiga a m t h i n g a r motses aE Norrlilndskn, iir kunnjg i mat- mii.rkt D Kbpmanshem B, uacler adr, Ingning och allt som till ett 1111s- S. Gnmelii Bnnonsbyrh, stock holm^ bA.11 116rer.
Svar till rPlikt: rogenn, f.
v. b. Hun-rle@i.rdegsti.1.11 9.
VARI) INPI L WLBTS sokesnf yngre dam me11 basta rek.
om kom- petens for dylili verksamhet (Mat- Inpn.
etc).
V m n vicl slirifgiirombl, vicl barns uppfostr.
o. unclervis- ning.
Svar till ~ G o d t mbete - God platan, viclarebeforclrns af 8.
Gumzelli BnnonsByrA-, Stockholm.
Hvar kan ma * prenumerera p H Dagny?
I landets alla postanstalter och boldkdor .kan .man bestalla hurn mknga es.
soln helst.
Yid Hogre Elementarskolan f o ~ lickor i Helsingborg Huru skal; man farfara far denna arovisions ' er- Sedan man samlat nzinst 5 prenumeranter, gB mah tillvQa pB ett a£ ftjljande satt: 1) Am %v,gen: Genom insiindmdet a £ prenurnerationsn.Egiftell lnecl afdrag a£ provisionen bestaller man det behofligx antalet ex. (hur niilnga soln helst, men alltid nzi,~: st 5) direkt frdn Dsgnys exp., Stockholm, s o ~ n under samlx ens adress i ett och salnrnn palret sander alla bestallda es.
Samlsren har dB s t t.
ombestjrja utdelningen till de samlade pre- n u ~ n e r term.
~n 2) Ella.
: Man prenulnererar S narmaste post.kontcsr (ej an- ~iorstades) f6r de smnlade prenumeranterna, dettn under hvars och ens ndress, begar postens kvitto B snmtlign er- lagdx nfgifter, tillstaller oss detta kvitto, clS vi omglende pr poslanvisning sander sa~nlnren den stadgacle provisionen.
Diakonissa, Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis Iosa Dagny - -?
.
Frisk till kropp oc11 sjal oc11 141 vitsordad, helst friln likartad fore- verksnnihet erhhller an- 6; iende stiillning il Gelli \ rare ' Mal~nberg for: itt bit.riida den enskildn vfilgoren- heten vid cle fattiges understJd- for ung flickn sf god falnilj vid gym- jnnde och v h d.
Hanvlindelse till nnstikinstitut i Tysklnncl.
Vidare Gellivare Malmfalfs Kontor ineclclelsr clirekttir Vilh.
I ?.
h e r g, Malmberget.
Drottningg.
16, Giifle.
i 1: I st~clernas tidningsliontor och cigsrrsffarer samt hos Cag- nys kommissiontLrer i lnndsorten.
Pris 10 ore pr nbmmer.
Elevplafs Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
For mindre hushfill samt n u s h ~ l l s k u r s * enskilda a t t b e a k t a: Vid Sodra K. F. U.
K: s Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
F6rbunde ts byr % oppen 11-4. '
, Allm.
tel. 48 16. iinnii n5gm elev-platser lemlagad inat till afh#mtning.
ga.
Vidare unclcrriittelser: ~L: L Finesse,.
Biblioteksgatnn 9. llikst.
70 23 A.
!I !.
69 83 A11m.
Tel.
Maria 5 23..
pets I Kvinnligt Yrkesregister Ja, ifall man ljnsknr endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gars det.
Den, son1 ' samlar minst 5 prenumeran t er, erhdller en provision a£ lx.
1: - for hvarje hellrs-, 50 ore for hvarje I-rnlfirs- oc11 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
E I ..
Hvilka villkor.erhdlla prenumeran t samlare B Dagny?
Vaksamhet, LEDIGA PLATSER.
.
Dngnys postprenumerations- och boklddspris ilr lir.
4: 50 for I !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 ftir ' 1, Ar.
u (Skall man alltid prenumerera B dessa sfiillen?
Hvad kosfar Dagny i postansfalter och boklddor?
: .bnst8lles till htistterminen 1908 ell 1ii.rarinna i ' svensks spritket och litteraturen, f6retrMclesvis ph hogre stndiet, eve11 t. nlgon undervisning i geografi och kristendom pK lagre stadiet.
Lon: 1,500 kr.
jiimte pensionsbiclrag.
AnsCikning j8m te 18kareintyg t.orcle fore clen 28 n8st.k.
XG, bildd, 11-rusiIialisk fli~lia, februari ins %nclas till sonl talar engelska., Bnslisr Knut TYintzell, lamplig sysselsllttning, antingen liiroverkets rektor.
soln sal1ska.p 01211 hjllp Kt L ' run eller som vardinna i hem clar sAdnn saknas.
~r illven villig medfoljs mindre pink.
person till baclort.
PA 1011 fiistes mindre afseende.
Forening for bekiimpnndz af clen Svar till r Glad1 yntn torde siindas hvita sldl~~~ncleln, till Nordiska AnnonsbyrRn, Gtir e- Stockholm, Goteborg, borg.
Tunnelgatan 25, Sten Sturegntnn 10, ~neclcielnr rRcl och.
varningw B.t N bti.ttre flicka onsknr nu gcnast unga kvinnor, som resa till nt- plnts i farnilj i Stockholm eller landet s a ~ r anslraffar ~t hostmidefi-itt cless n8rhet att vara behjalplig tillforlitliga.
~upplysningar om diir- lned nlln i ett 11e11-1 £tireko !nmande stilcles erbjudna platser.
goromS1 (clock ej grofre).
Ar Ifven OBS.
!
Ej platsanskaffning.
villig ntt.
1ti.n-ms Iiish j ~ l p fiat y ngre ba.rn.
Svnr till BG.
J.,, Ulfsby, p. r.
-.
.
Fredrika- Bremer- Forbundets Sjukskoterskebyra ": Tunnelgatan 2 5.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Inneh811~5iidrteakning.
Dagens nummer innehdller: Aktenskaps rgttsverkningar enligt gillande norsk lag.
En viidjan till riksdag och allmiinhet.
Af Anna Hiiggborn.
NBgot om den slaviska kvinnan.
Af Ida Backrnann.
K.r: innl.iyt Fr7;; c.s1 * eyisfel ' ii.r en liitt 6.f versk3cllig ~ppslagsboli Kvinnan och teologien.
Kfver sSlclnna kvinnlign yrlie~s~tof \ rfir~, soln alImii ?nheten ilngligen be.
Husmoderskola fiir flickor, som slutat folkskolan.
AE Amn R; htifver anlita.
Imz der.
K v i w n l i y t Yv7ces.r~egistw bor diiirfor icke s) iknns i nigot hem, Den svenska kvinnororelsen infor utlandet.
1) R nigot kontor, eller i nigon affar.
Huru.
bbr arbete betalas?
Herr C.
G.
S ~ d B n s motion.
4 JCt: imt,liyt ' Prkcr.si * efjistel1 fiir 1908 innehAller: Yrkesregister, Anna y !e / nan.
1~6reningsmedclela11de11, Pristii.flan, artikeln aH \ - acl kvinnornn w n n i t En episod friin Fredrika Bremers ungdom.
AE Sigrid Leijo / z / zufvu (gei~om 1907 Ars ltiksdfign, snmt, i slirtryck, broschyren, Om tul.
) er: Fredrik Vetterlund: Tidiga ungdomsdr.
Af H i h a Borelius.
1; ulosen ocli cless bekiiml~nncle i vfirt lnndr.
.
JLIc ' imzliyt Zrl * 7;; esreyistoa - pris en krona - finnes ntt till&amp; i Friin allmiinheten.
alln bol~lkclor sanit h Especlitionen, Regeringsgatan 46, Stockholm.
Ri ksdagen, Notiser.
.
, Inu utkommet 1 BO8 nu utkommet.
1 Prenumeration &amp; Dagny sker B narmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I.
