# ID: svediakorp-per380
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,598
# sentences: 706
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LSVENSKAA KVrNNOF@RELS EN UTGIFVEN GENOM FREDRlKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY Stockholm 20 Februari 1 9 0 8 Erpcditior Prenun~erntionspris: Jhxlnktior~: Itedaktdr o. nnsvarig utgi fvnre: br ... kr.
2: 50; \ liisters: %mnelsgtltR~l och Annoaskostor: 51, en tr. E L L E N K L E M A N.
m ... 1: ?5 Bliistersaml~clsgatnli 61, en tr. T ' elefoncr: Liisnummer 10 iire.
Blotts~guiugstid.
- A l l m.
62.53.
Kiks- 12255.
KI.
1-2.
Prenurncratiori skcr s&amp;v %l i landsorten son1 i Stockholm fi Post- oc11 telegrnmadiess: niirrnnste postanstdt ellcr bok- DA 0 W Y, Stooklrolra.
Utgifningsticl hrarjc torsclng.
Stockholn~ 1908, Aftoublndets lrgckerl.
huidel.
.
. '
.
' I1 ilr ... kr.
4: 50 ...:;: MI ',, - I 15 ore pbr mni. '
E11ke1 spaltbredcl 50. mm.
Mnrgins~lunnons lmder testeu 15 mm: s hojd per gbng 1.0: -.
Rnbatt: 5 ggr 5 ' lo, 10 g q 10 ' lo, 20 ggr 20, ' / 0, 50 ggr 23 ' lo.
.
An !iolu bor vura ~nliimnc~d ~erinst m&amp;udng f.
m. '
' ' Kooperationen.
Ett socialt arbetsomrkde for kvinnan.
, d6n.
till Svcnska Hem liom f r i h fr6ken Anna.
kunde CIA ej nog uttala sin benudran bfver fbreningens Whitlock, den kaacla ordfiirandeii i Lanclsfiireniagen s~ab11a utvecklimg.
Den hade pb ll /?
9vr hunait liingre fiir kvinllaas polit-iska rijstriitt.
Uncler ett- besdk i iin en, vanlig 1; oasumtiousf~~: enhg i England bruknr England soinlnaren I904 hacle ho11: fiitt blicken ijppen 11: ~ p5i 5 &amp; 6 Br.
f iir hvilken mnkt kooperwtionen Itan bli h a.
I3on Men vi btervllncla till fiireningens startancle.
Efter. \; .nnclracle beundra~~cle genom en clel af cle Jokalel:, en serie fiiredrag inoin olikn 1rvinnokretsa.r under vin- som %g.es af Co-operative l \ Tl~olesrtle Society (clet koope- tern 19.04 -- 1.905 lycksdes fr1.iiken Whitlock i den grad rativa pnrtihandelsfijrb~i.ndet).
R o n sirg dess tddeparte- v&amp;ka intresse bland h~fvltdstadens kvinnor fiir deu ment, ett helt hus, dar ti, som p i \ \: rl~.olest~le ' s egn&amp; atlan- uya husmoderliga uppgiften, att nar w Kvinnomas terdngare fraktats frHn cless egan plantager p, ' L Ceylon aaclelsforening Ssenska Hem utan personljg ansvarig- sanlt frSn Iidien ocli Kina, afprofvas,: fo.rpackns o. s. v.] let * konstituerade sig den 5 april 1.906, hade 391 fijr att sedan skickas till, koasumtions: fijreningarna i kvinnor anmiilt sig son1 medlenimar.
Ett belopp a£ heln Storl~rittanien, Tyskland o c l ~ Itnliea.
Den tanken 20,940 kr.
i anclelttr cP1 20 kr.
hade teckaats.
Fiir att det inte mijjligt att i g6ra det mbjligt iifveu firr slnh iilkomsttngare att rnra trilogde sig pi % llenne: Sverige fA en lifskraftig kooperstion?
A inte n-ted, bestauncles, ntt andelarila sku1l.e kunna - af beta1a.s med 2 kr.
i inAi+den.
S ' venska 13em .. riiknar ocksh detta nAgot f6r vBm utvecklade svenska kvinnor?
EIon talacle 0111 cletta med ledande 1nii.u iuoln, $l.ancl sins inedleinlrnar representanter fr %n alla sain- Wh.ol.esale, 11vilka 1110 ttogo fiSrslnget med undrai~.
I3ar h.iillslager, ehuru flertalet tjll11; tjr de iner valstdlda Ni verkligen sAdana kvinnor i Sverige, att de skulle kl.asserna.
k u m a PA egen hand skapa en koasu~-nt.ioiisfiirening?
Vid mbtet tillsattes en interirnsgtyrelse, och man fr %g.ade de tviflande.
Friiken Whitlock vhgacle .tro tog itu med ftjrberedelserna till f6rehingeiis paktiska det, och llou har blifvit sannspBclc1.
E n af dessn verksnmhet.
Till biirja ined skulle man ban dla iaed engelska k o o p e r a t h r besbkte i somras Svenska 1 ' iei.n specerier 0c11.
vi ktualier, Man f a m i Iiuset Jakobs- och kuude bfvertyga sig om, att h.an tagit miste.
Hail bergsgatah 6 en liiinplig dubbelbutik rnbd ett litet
DAGN ' Y 82.
kontor, som forhyrdes fr&amp;u 1 okt.
foljande host, enga- gerade fiiresthdarinna och bitrhclen samt.
borjade iu- leda lzaadelsf ijrbindelser.
Det sista var .val det viktigaste och afgjorclt det svhraste af stgrelsens- uppclrag.
Man l ~ d e f r h bor- jan klart for sig, att sh fort sjg gora l&amp;t, borde man importera kolouialvaror 111.
111. direkt f r h utlandet for ntt sh vidt mojligt undvika mellanhiinder.
Men dc4, styrelsemedle~~inarm ju voro ovana vid affarer af detta slag, beslot man att gh forsiktigt fmm och tills vidare gh den vanliga vagen vid amkaffandet af varor, dhr direkt forbindelse ej genast yppade sig.
Vid hiin.
vandelse till fabrikanter, grosshandlare och ageater i hufvudstaden, inijttes man till bijrja med af stort tillmotesgAende.
Svenska Hem vantades bli en god kund, den erbjod sjg att betala per extra kontant .. Allbekant ar, att f iireuingen nagra dagar innail aff aren skulle oppnas, blet utsatt for bojkott frhn dessa.
affars- man.
Orsaken var att soka i ett organiseradt ingri- pande frhn specerihandlarna,~ sida.
Enclast tvd firmor i Stockholm vhgade trotsa maktbudet och leverera varor enligt aftal.
Det s8.g shlunda ut, sonl om Svenska Hem skulle nodgas nedlagga sin verksamhet - redan innan den p&amp; allvar bijrjat, - men forsoket att, krossa f ijretaget misslyckades.
Arbetet pB att genomfllra Svenska Hems program blef genom deilna bojkott wycket fijrsvkadt, men % andra sidau hojdes dot upp pa ett annat plan.
Det giillde ej bara att sammansluta husmodrar for gemen- samma inkop, det g&amp;flde att hiifda friheten till kooperativa sanimanslutniagar i allin %nhet, att visa, att ett tillvaratagande af konsumentiiltresset under de mest lojala former och i enlighet med principer, hvilkas rattvisa ingen med fog kunde forneka, ej kunde, ej borde fh krossas a.f privatintressen.
D&amp; en he1 del kooperativa foreningar forut funnos i vhrt land, hvilka.
ej utsatts for bojkott; Atminstone blott mera tillfalligt, utgjorde angreppet pB Svenska Rein afven en lleders- betydelse, som clet gallde att uppbiira.
Man fruktade husmodrarnas organisation sAsom farlig i konkurren- sen mer an de andra!
Styrelsen satte alla krafter t.ill och lyckades erhiilla fullgoda varm fi&amp;n landsorten, s&amp; att butiken k u d e 6ppnas pB utsatt dag den 8 nov.
1905.
Omsiittniilgen blef genast mycket liflig.
Genom f6rfijljelsen mot forenidgen vacktes medlemmarnas solidaritetskansla, och en mangd nya medlemmar aninalde sjg.
Mau hade oherseende med de .brister, som naturligtvis vid- lhdde det nya faretaget, startadt under ph forhand ofijrutsedda svarigheter a£ vid aff arslif ovana personer.
Foreningen skulle dock mAhiinda haft svArt nog att slA sig igenom, om inte bland styrelsenledlemmarna en hade funnits, som ville och kunde satta in ' sin hela arbetskraft ph foretagets konsolid,erande.
Det var froken Ina AlmBn, som med uppoffrande af egna intressen grep in som frivillig arbetsledare.
Efter niigon tid Atog hon sig ph styrelsens uppmaning officiellt chefs- platsen .som f ilreningens verkstiillrinde di ' rektilr.
Det 0 # r friimst heunes mdlmedvetna, af seg energi priig- lade arbete, bottaande i ett varmt intresse fijr den sak 11011 iignat sig At, so111 foreningeiz har att tacka for ntt den.
stBr, diir deli nu stiir.
NAgra siffror belysa Svenska Hems utvickliog.
Medl.einsantalet var vid .slutet af 1905, 1906 oclz 1907 respektive 573, 8 63 och 10533.
Andelskapitalet har nu- niera vlnsit till kr.
38,227: 13.
O~nsattningen som uncler tiden S nov.-31 dec: 1905 beliipte sig till kr.
22,673: 97, uppgick under 1906 till kr.
141,058: 44 och under 1907 till lrr.
216,419: 08.
Svenska Hems f brsaljningssumma narmar sjg.
sAlunda redan andra Aret I /, million la.
Harvid ar Bfven att marka,.
att fareningel1 endast handlar med medleinmar, hvilket ej alla kooperativa fijreningar gora.
Trots de pB grund af bojkotten forsvltrade for- hallandena vicl inkopen ha ~r~anisationskostnaderna tilckts redan under andra &amp; ret och vinstutdelning kunnat ske.
Under fijrra halfhret af 1907 uppstod en nettovinst p i kr.
3,349: 61, motsvarande eb forrant.- ning af andelsliapitalet ', efter 19 %, per h.
Det se- nare halfArets rakenskaper 5il.o ej afslutade, d % dessa numera foras per &amp; r till 1 juli.
Af vinsten utbetalades enligt stadgarna endast 4; 4 pQ audelskapitalet (sBdan ranta liimnades redan forsta ket); efter afsiittning till reservfond och en fond for ett)) kvinaornas h u s ~ i Stockllolm m. m. utdelades det ofriga till medlek- marna i fBrhAllande till deras inkop, i enlighet rned de kooperativa priaciperna.
k1Alet att kunna undvika ~~iellaal~ander har delvis uppdtts.
Svenska Hem har lyckats komma i direkt f orbindelse rned herrg8rdar, iiggfiirsal jnir~gsfijreningar m. fl.
samt med fabriker, dar bojkotten ej stAr hind- rande i vagen.
De utlandska forbindels8rna pibbrja-.
des vhren 1906, dB direkt6r Alm6n och annu efi sty- relsemedlem ' foretogo en resa till Danmpk,.Tyskland, Holland och England.
Som resultat af deana reea framgick bl.
a. den direkta importen af kaffe och t6, kaffet frhn den kooperativa ' handelskammaren i Hol- land, som p % viirldsmarknaden i Rotterdam inkoper kaffe At HolTands konsumti~nsf6reningar och Svenska Hem, t6et fr %n W11.olesale Society i England.
BAda clessa tsrbindelser visade sig vara utmarkta, bhde hvad varornas ' kvalitet och pris betraffar.
Imyorten har sedermera betydligt uividgats, sh att Svenska Hem numera k8per eq stor del af sina kolonialvaror direkt f r h - utlandet.
Set t. ex. importeras ost, kakao, ris- gryn, bruna bonor fr&amp;n Holland, torkad och inlagd frukt frail England, Frankrike och Tyskland, kakmjol, sAser, ' tvAl m. m. fr&amp;n England, oliver, olivolja, sardi- ner fr %n Frankrike, makaroner oCh.
tomater fr %n Ita- lien, ost frhn Schweiz, sparris fr&amp;n Brauilschweig 0. s. V. Utvidgning af lokalerna blef en naturlig f a1 jd af fijreningens utveckling.
Redan det fiirsta k e t 6ppna- des en filial i Karlbergsvagen 16, i hostas utvid- gades hufvudafftlren och kontoret och till n&amp;sta host pIaneras nya filialer.
D A G N Y Redan frhn blirjan riiknade Svenska Hem med- leinmar i landsorten, h ~ i l k a val hufvudsakligen af principiella Eke1 ville genom sitt medlemskup stoda foreningen.
Delta fick dock sedermera afven en .prak- tisk betydelse.
Efter i pressen och frBn andra htgll framstdlda uppmaningar be&amp; foreningen att ijppna expedition ph landsorten.
Man framholl, att Svenska Hems hjalp vore iner vtilbehoflig for landsortsbor an for huCvudstadens innevAnare, som ju and % kunde valja i Stockholms mkugn affarer.
I landsbygdens smA bodar, klagade man, vore det omojljgt att fksina behof a € fiuare specerivaror m. m. tillfredsstallda och att rekvirera f r h en storstadsfirma fiille inte alltid bra ut, d&amp; mojligheten att utofva verksam kritik vore ' sh godt sorn utesluten.
DA en utvidgning af omsatt- ningen, sarskildt med hansyn till den direkta impor- ten, afven var onskvard for Svenska Hem, inrattade man sig fisr det nya verksamhetsoni~ ' &amp; det.
Shlunda expedieras numera varor frakt fritt till landsorten, om rekvisitionen uppgh till ininst 50 kr.
Antalet lands- ortknledlemmar h.ar darefter starlrt 6kats.
Den kooperativa upplysningsverksamlleten, soin ju p&amp; manga likll ansetts vara kvin~iaus speciella om- rAde i den kooperativa rorelsen, har in0111 Svenska Hem sitt organ i en s. k. upplysningsnamd, som bl .. a. genom foredrag och diskussioner inom och utom Svenska Hem, gei~oni broscliyrer och tidningsartiklar soker sprida kunskap om de kooperativa idderna och om S v e ~ ~ s k Hem.
a Den m~tsvarar de engelska fore- ' ningarnas r educational committee^.
Den torde vara den forsta i sitt slag vid d g o n konsumtionsf~reniiig i Saerige och bildades afven, innan den forut ornta- lade gillesrorelsen bbrjade i v %rt land.
Det gynnsamma mottagallde Svenska Hems idher riint., torde kunna tillskrifvas flere orsaker.
Kvinnor- nas intresse och solidaritetskiius~a for ett af dem&amp;ar- tndt f6retag skulle ej i liingden ensnrnt kuima bara upp det, sli sorn ett aktivt stijdjande aF Svenslra Hems aff ar ingriper i medlemmarnas dagliga lif.
Boj kotten har nog tillfort foreningen nya medlemmar, inen steg- ringen i omsattningen kan ej endast hiira-f fijrklaras.
De dyra tiderna, son1 gjort sig kannbara inom alla san~hallslager, 11a forlnhtt manga mtinniskor att sluta ~ i g till ett foretag, soin nntudigen gnnu i borj.an af sin tillvaro ej kunde lCiman sri stort ekonomiskt utbyte, men .som dock aagaf den ratta vageu for att nB battre f 6rliklland en.
.
Den fullstandiga oppenheten angAende fareningens affgrer och stallning, samarbetet p&amp; f6reningsinijtel~, m6jligheten af att utofva inflytande p % skotseln geaom kritik, rtld, upplgsningar om varor och varuk~llor, tryggheten, af att vara be h andlad som alla andra, allt har bidragit till att mAnga medlenimar verkligen kannt foretaget.
som sitt eget.
Iioatantbetalilingssysteinet, som skenbart ej inne- bar nhgon flirdel f6r kunderna, liar uppskattats s o u genomf lirandet af en sund priucip.
Lika.s&amp; finna flera, att det system for hemsandniug a£ varor, som tilliimp ts pA grund af kundkretsens stora spridning Bfver h la Stockholm, varit dem sjirlfva till nytta for ett mer rationellt skotande af hush8llsangelagenheterna.
Men framsta orsaken.
' till affarens utveckling torde vara, att Svenska Hem genom sina varors kvalitet och pris kunnat tillfredsstalla sina medlemmars ansprhk.
Dock framtrader mirist den fordel, s o u kanhanda tillhijr de betydelsefullare, den namligen, att Svenska Hem utofvar och an mer kommer att utofva inf ' ly- taude pB hela specerihandeln i Stockholm genom att forhindra oberattigade prisstegringar.
~ D e t b a r sig ej langre - att ha specerihandel, nar allt skall vara kooperativt nu for tidenr, klagade en g h g en affars- man i branschen.
Att hans mening delas af andra, visaf den alltjamt fortsatta intensiv~ bojkotten.
andra sidan faller tdet om illojal lronkurrens till marken, dB foreningen ej saljer till underpris ocli pA sA satt nedpressar den reella handeln.
Det vore dare- mot berattigadt, olli Svenska Hem f6r aft draga till sig kunder lamnade rabatter, som foretaget ej kunde bara och samtidigt gjorde hrliga kapi6alfofluster, ett forfaringssatt, sorn markligt nog forekommer p8 sina hiill.
Svenska Hem daremot siiljer till vanliga priser och Aterliimnar i enlighet med de kooperativa princi- perna det ofverskott sorn uppsth, sedan omkostna- deria bertiknat s.
Den specerihandlare, som tillampar goda affarsprinciper, borde ej behofva frukta, ait Svenska Hem eller andra kooperativa foreningar skola vara farliga for honom.
De kooperativa idderua tranga endast lhgsamt igenom samhiillslifvet och.
den utveckliug de tags i i praktiken, beror p % i hvilken grad den vanliga han- deln tillgodoser den konsulnerande allmanhetens be- rtittigade intressen.
Det sker ingen revolution, som plijtsligt gor en massa manniskor brodlijsa.
Utveck- lingen g8r s&amp; sinAningolv.
Kooperatiouen hindrar i vAra dagar, dilr den lyckas som bast, ett lattsinnigt startande af obehisfliga affarsforetag, den slKr kanske ihjal nligra d %liga asffa; rer, hvilkas forsvinnande borde gladja afven kiipmaunen, och den begransar vinsten for de audra till ett normalt mAtt.
.
Forst framtiden ar det fiSrbehHllet att till fullo for- verkliga de kooperativa idkerna, men d&amp; torde utrec- lingen humit darhan, att denna form fbr produktion och distribution ej anses till skada for nBgon, sorn ge- noin iirligt arbete och under fredlig samverkan med a ~ d r a rill skaffa sig sin andel i detta lifvets goda.
Den insats kvinnorna redan gjort for lttt praktiskt omsatta de kooperativa idderna 5ir lof tesrik.
Sakerli- gen kommer den att vaxa i betydelse i samma m&amp;n sorn deras ksnsla af social fijrpliktelse vidgas och deras.
striifvan att fA ett allsidigt inflytande ph sam- hiillsutvecklingen narmar sig mAlet.
" B ' ' 9 ANNA BRITA BERGSTRAND. '
n t a 1 rika smAskolliirarinnek %ren hor till en af de ogynnsommiist etiillda 1rvinnokArer i virt 1 and, om man tager deras otillriicklign loneforhhllandei~ i be- traktande.
&amp; lea for a t t forbattra en sR ogynnsaint stiilld ItRrs forbbllaaclen giiller clet att noga afpassn den tid, som Rr lii~npligast for genornclrifvandet af dess reform- planer.
Vidare gilller det, hvad srndskolliirnrinnorna be- trgffar, oc11 niir stom anslag for clem skola ilskas, att on1 niojligt ej konima sanltidigt med folkskollKrarne, hvars l6nefrAgor likaledes tarf va stora penningesurnrnor.
Sm A- skolliirarinnornas lonefriga.
har oclrsA blott en enda ghag, namligen vid 1900 Ars rilrsclsg, komrnit; tillsammans med folkslrollLari~ee.
Ofripa S gknger, som den frambnrits i riksdagen, hnr den koimnit utan samband med folkskol: 1aral ' ekArens.
Nu 11ar I&lt;.
M: t franiliimaat en proposition on1 loae- forbflttring i t s~&amp;~skolliirarinnorm.
Den 21 febr.
1907 inlatnnades till I&lt;.
M: t en af 4,318 ~miiskollilrarinnor undertecknacl pebition 0113 loneforhojning.
Wessa petitions- listor utsilndes redan i oktober 1906 och mecl deras ut- siiindnnde togs initintivet till den lonerorel.se, eorn vi vilja hoppas skall nti en lycklig losning vid cletta Ars riksdng.
Af de 4,318 petitionarerna begiirde 3,858, att gruncllonen slrulle bestiimmas till 450 kr.
rned 3 Hlderstillagg &amp; 75 kr., 1,021 hade eiireltildt framhillit B petitionslistorns, att de anslgo Blderstilllggen borde utgA efter 5, 10 och 1 5 tj8asteAr.
Ofriga liirarinnor begiirde de hogre beloppen a£ 500 och 550 kr.
i grundliin.
I en m n a n frAn Mstlmo ubgtingen och aE 1,521 snli- skolliirarinnor undertecknad petition begiirdes 550 la-.
grund- Ion och 3 Uderstilliigg 75 kr.
efter 5, 10 och 15 tj5nsteilr.
I&lt;.
M: t hnr vid afgorandet beriiknat ~ h v a d en snG- ~kollararinna ~ k u l l e under en 30-Arig tjanstetid i afloning uppbiira~ eRer de af fiertalet-$titioniirer gjorda y rknndena: Afloning H 450 kr.
i 5 gr ..................... 2,250 kr.
w 525 8 w 5 8 ..................... 2: 625 2 w 600 w w 5 ' ..................... 3,000 B 675.
D w 1 5 w ..................... 1 0, 1 2 5 w e &amp; ')))))))))) S: a 1S,000 kr.
Man fann sAlundn, att lonen for 30 5rs tjiinstgoring enligt flertalet iiirarinnors begaran uppgick till samman- Iagdt 18,000 kr.
Dets: imlm slut.resultatet vinnes, om grundlonen be- stamnles till 500 kr.
n-led 3 Blderstilliigg &amp; 50 kr.
efter .5, 1 0 och 1 5 t.jansteAr.
I&lt;.
M: t 11a.r ansett., ntt ett sH beskaffaclt 1onefijrsla.g ekulle Tarn till fleras b: itnad Hn dct af IBrarinnornn ~jiilfva fran1st5llcla och sKluncla stnnnat i darvid.
' Enligt K.
M: ts nu framlagda forslag ~ k u l l e smdskol-.
lararinnornas lonegrader stalla sig sillunda: Afloaiag &amp; 550 kr.
i 5 Hr ..................... 2,500 kr.
&gt;) 550 2 5 &gt;) ..................... 2,750 w w 600 ' B 5 .. .................. 3,000 2 w 650 w w 1 5 D ..................... 9,750 w))))) &gt;)))!
&gt;) S: a 18,000 kr.
: $ i: * Att sn~Askol18rari~~norna uppskjutit nled afgoranclet af sin lonefrtiga till i br, synes s5lunda af allt att doma w r i t klokt.
Ty clet fijrslag till 16nereglering, son1 nu foreligger, hade icke lrunnnt af regeringen franibiras vid 11i.gon foreghende riksdag.
Och " om man besinnnr clet olyckliga lii&lt;ge, hvnri folkekollararinaornas 1onefrH.ga kom vid 1906 Are ri ksclag, torde snubkollararinnorlm allra lninst ha nilgot att Angra, att deras 1BnefrAg.a vid clen riks- ' dagen ej f6rekonl.
Redan den kungl.
propositionen innebar ju goda Eor- hoppningar for sllibskollaxarinnornn.
I andra knmn~aren har hr Fricltjuv B ?rg viickt en motion med ett 40-tal insta.mmnnden mgdende den, iindringen i k. propositionen att grundlonen hojes !ran 500 kr.
till 550 kr., rned tre Hlderstilliigg efter fem, tio och fernton fir pQ 75 kr.
i stiillet ft3.r foreslagna 50 kr.
Viclare foreslhr motionKren blderstilliigg afven for de oexnminerade liirarinnorna p&amp; 50 kr.
K.
M: ts forslng kostar staten 1,200,000 it&lt; Hrligen.
Sknlle den senare motionen rinna ri ksdagens Mall, s i belopte sig loneforhojningen till 2 miljoner kr.
Den, som v5ntar pB n&amp;ot godt, viintar aldrig for llioge.
ANNA HBDIDT~I ' IC ' DAHL.
Ellen Keys forslag till en ny aktenskapslag.
sle.
till betydelscn ttf frhgan om en ny akten- hafva framstegsvannerna - sAval inom riks- dagen son1 inom kvinnokret~ar, 11vilk: t senare ju l ' rtigan allcleles siirskildt beror - agnat densamma under flera.
Ar jan~forelsevis ringit upi~miirksamhet.
I riksdagen 1: mr vackts motioner om uppbiifvnndet a£ msnnens m&amp;lsmnu- skap, om att gift kviilnas inkomst skall ' betraktas soni ett skatteobjekt skildt frBn manneas, men cle bAda iner r och e cljupgiiende frigorna om gift kvii~nns iiganderiitt ssnzt om ratten till fri skilsmilssa hafva foga dryftats.
SB lilage Foreningen for gift kvinnas liganderiilt verkncle, var den forstnilmnda af clesan frlgor onekligen mer forcmiil for agitation an pH sistone w r i t fallet.
Ellen Key som ' tillhort clenna forening stclan sin ungclom - den stiftades 1873 - och son1 redan 1888 utg: tf en broschyr i fr3ga.n); om egunderiitt och lnynclighet som inser vikten af att vi kvinnor just nu erh&amp;lla ett kraftigt spr %k- ror far lbssningen af den just nu brannande frhgan, v i r politiska rostratt, bbsr sjalf prenunierera pR liagny och 68ka farm8 minst en bland sina bekanta att g01a deteamma.
D A U N Y for den gifta kvinnanw, f6rofrigt den forsta hon skrifvit, har emellertid sorn belrant Ar 1903 i forsta delen af Lifs- linjer gjort ett ganska detaljeradt utkast till en ny akten-: skapslag.
Gladjande nog har i Ar detta viktiga am.ne tagits upp offentligt iifven ' frAn andra hHll i nAgot vidare utstrackning an endast hvad sorn ror mMsmanskapet och .den egna debetsedeln.
S&amp; har centralstyrelsen fijr Landsforeniugen for kvin- nans politiska rostratt utgifvit den af Mathilda Stael von Holstein forfattade och mycket valkomna, utredande bro- schyren, sorn icke blott beror mhlsmanskapet utan det an mer brannande iimnet om makars egendomsforh~llanden.
Vidare har ju riksdagsmannen E. Wawrinsky vackt sina .inotioner angAende Bktenskaps ingAende.
Till sist fore- ligger ju k. proposition angiencle rBtt till borgerlig vigsel.
E ' rAgan om en ny aktenskapslag tycks sAledes nu Ater, pA allva:.
f %tt vincl i segl.en.
Det syntes darfor vnra en - s %rskildt lamplig tidpuakt just nu att bedja Ellen Key liter framliigga sitt forslag genom att inleda en diskussion - .i iimnet.
Denna anordnades ocksii i forra veclcan, shsom redan genom dagspressen iir lrandt, i Stockholm ti Runan af Radikala klubben, Sedan advokaten Georg Stjernstedt lamnat en resume .af den nuvarande aktenskapslagen, frnmlade Ellen Key foljande reformkraf, hvilka borde kunna Astadkomma att de hogre stilende ej hammades och att de kgre kande sig ha ett stod: 1) Vikten for samhallet att sliiktet ej fortplantades af foriildrsr, hvilka jiro behiiftade med s m i t t o s a ~ m a eller iirftliga sjukdomar, stodes genonl lagbestammelser om sA ar nlojligt, men i alla handelser genoni ett upplysnings- arbete for att vacka ansvarskiinslan.
2) D % ingen vasentlig forbiittring for kvinnans sjalfsttindiga stiillning sy nes kunna Astadkommas genom rnindre partiela reformer rorande makars egendomsfor- hhllanden och rattsliga ' stiillning i ofrigt till hvarandra, sA vore en radikal omlaggning af egendomsforhAllandena, sedan mannens mAlsmanskap naturligtvis oclrsA blifvit ur lagen struket, det enda sattet att n % mHlet: kvinnans ficllkonzligt lilca sjalfstdndiga stdll~zing z ' norn iiktenskapet sorn atom detsamma.
3) f i i skilsrnassa, s % att den ena parten ej lagligen kan motsatta sig den aiidra partens fordran pB att fB aktenskapet upplost, samt siidan skilsniassas ordnande under humaniserade former i motsats till nu gallande, hvarvid den offentliga bevisningsskyldigheten Br ett upp- rorande intrhng pb privatlifvets omrhde.
FrHn anmalan om onskad skilsmassa till erhillandet af laglig sfidan bor sA lgng tid som Il / a Ar forflyta.
4) For att i mojligaste uts triickdhg trygga barnens r&amp;t, samt for Lutredning af de ekonomiska forhalandena borde en niimnd tillsattas.
Diirvid borde det stadgas att, dB bbda makarne aro lika lampliga att handhafva barnens uppfostran, barnen skola stanna hos modern samt att ~yskon i regel ej borde skiljas At.
Efter skilsm,assan 85 borde underh Allsplikt till hustrun .ej behofva forekomma, annat an -.
om hon, forlorat sin arbetskraft.
Daremot en.
af lagen noga omgiirdad underhAllsplikt mot barnen.
Ellen Key pkpekade vidare bland annat, att det efter- striifvansyarda ar, att aktenskapet blir ingAnget sA att inga smA, lAga, oegennyttiga, fula motiv kunna spela in i fore- ningen; ' s&amp; att man har den storsta mojliga garanti for att det ar en allvarlig kansla som ar den bestammande och att kontrahenterna kunna satta in hela sin fria per- sonlighet i samlifvet och i barnens tillblifvelse.
Men att de, om de dock gora ett misstag, ej tvingas att lefva samman utan att de kunna losas fr %n de band, i ' hvilka de ej langre finna niigon lycka.
Vidare, att hon aldrjg sagt - sAsorn mbnga formenat att hon gjort - att hvarje a ktenskap, dar karleken mellan makar upphort, diirfor skall upplosas.
Ha makarne styrka att dock, for bar- nens skull, hAlla hemmet samman, s&amp; iir det ett stort och vackert offer de bringa.
Men att alstra barn sedan kar- leken upphort, det Br osedligt.
Sitt anforande slutade Ellen Key rned foljande ord: ~Karleken och allt hvad till den hor mAste bli reli- gion - darfor ej religionen - och betraktas rned samma djupa allvar sorn.
andra frAgor - a£ etisk betydelse.
Vi kunna dock ej komma ifran att lifvets grund ar det ero- - tiska samlifvet emellan man ock kvinna och visst ar, att det heligavte omrhde, sorn lifvet ager, Br det nya slaktets tillblifvelse och uppfostran.
w I sin ofvan berorda 1888 utgifna brochyr om)) egan- deratt och myndighet D uttrycker Ellen Key samma ideela syn pA iiktenskapets uppgifter, samma fordran pA refor- mers nodvandighet och samma tro pb reformers utveck- lande verkan.
Hon ' sa.ger bland annat harom: wNar en gang alla dessa omdaningar af aktenskapet blifvit en verhighet, niir alla de rnodifikationer af t h k e - satt och kanslor agt rum, sorn nya lagar och daraf for- anledda nya seder bidra.ga att Eramkalla, db skall man se tillbaka pA vAr nuvarande aktenskapslagstif tning li ksom vi nu se tillbaka ph ' andra lagre sociala organisationsfor- mer.
Man aka11 rned styrkans gladje.
kanna, huru den inre enheten vunnit, sedan de yttre banden bortfallit, huru innerligheten p % det aktenskapliga, sorn pA alla om- r %den, stitt i forhillande till frivilligheten.
Man skall med segerns lugn klinna, ' att det var en hogre harmoni, sorn blef fcljden af nutidens alla meningsstrider.
8 ' - ' ' Icke blott fr %n rattvisesynpunkt utan afven frAn den praktiska synpunkten att skapa en laglig form for ett modarnt aktenskap, sA att samhallet ej behofver st8 dar rned risken att utvecklade m&amp;niskor alltrner i sina forbin- delser skola stalla sig utanfor lagen, bor en grundligt reformerad aktenskapslagstiftning rned forsta af riksdag och regering tagav i ofvervagande.
Vi vanta ifrigt pA motioner i denna riktning.
.ANNA LINDHAGEN.
Dagny orh&amp;ller, rned desto mer bemyn.digande kan den fdra den svenska kvinnordrelsenb talan och fl) r densamma kriifva gehdr.
~&amp;numerera d i l r f o ~ ejiilf pB Dagnp ocG verka tor spridningen a£ den i Eder omgifning.
.
D A G N Y 86 Kvinnororelsen i Tyskland.
8L + - ' ' viniiofr8gans utveckling under de sista tio h e n, behandlar den kiinda tyska f orfattarinnan Minna Cauer i en artikel i tidskriften die Umsclum~.
Ehuru iifversikten galler endast den tyska kvinnororelsen, hvil- ken vi iiro vana att anse som ganska efterblifven, erbju- der den dock mAnga intressanta jiimfijrelsepunkter.
De senaste Arei1.s segrar verka i viss mAn ofverraskande och visa, att rorelsen nu arbetar mhlmedvetet ocl; i riitt riktning.
Mest framghgsrik har kvinnororelsen varit inom ~nedelklassen, =ell den har ~ u n u icke Astadkommit en enhetlig, uiiiversell vackelse hos Tysklands kvinnor.
Orsaken ligger nog frarnst i de mhnga sm&amp; staternas obentigenhet f ijr samarbete, olikheten i f (irfattningar ocli bristen pB solidaritet hos den till karaktiir, religion och intressen inliomogena bef olkniiigen.
Krinnornas utbildningsmijjligheter ha i hog grad iikats.
Baden, son1 allticl g&amp;tt i spetsen for liberala bildningsref ormer, upprattade det forsta gymuasiet fiir flickor 1893, och sedan dess ha shdana oppnats i alla stiirre stiider.
Samskolor existera redan och i Sgdtyekland medgifva universiteten kvinnorna ratt till immatrikulatioa.
Af de 2.54 under sista lashet ini- matrikul&amp;acle kvinnliga studenterna idkade 1 I6 rnedi- cinska stuclier.
En stor mangd bereda sig for ofver- larareesamen,.
livilken liltval a ~ m u icke ger mojlighet till nAgon ~notsvarancle anst&amp;llniiig, emedan fortbild- ningsskolan for flickor icke iir genomford.
Denna vackelse lzar 110s medelklas~ens kviniior medfiirt en skiirpt ansvarsk~nsla gentemot de samre lottadc.
I den orgsniseracle vArden oin fattiga och foraldralosa ha kvinnorna gjort sig nyttiga, trots det intensiva rnigstroonde, som forst motte dem.
I ett hundratal stacler finiias kvinnlip funktionarer inom fattigvfirclen, ocli ' flersttides lla de invalts i styrelserna eller tjanstgi5ra son1 inspektriser vid fosterbarnsinsti- tutionerna.
Soin of ficiella f iirinyndare f or faderlosa barn arbeta easa~nt i Berlin iifver 200 kvinnor.
Ph ' kvinnligt ini tiati v ha u &amp; % t t n t s r&amp;ttssliyddsbyriLer fKr kviniior, dar otaliga betryckta faun juridiskt bitrade OCIL I~osti~adsfria r&amp;d.
Trots dettcz deli tyska kvinuans allmannyttiga arbete ocli villighet att stalla sig i sam- hallets tjiinst, har hon dock lAngt ' ifrAn.
nAtt den lik- ' stallighet med mannen och det erkiinnande som med- borgarinna, som den inoderna kvinnorbrelsen satt som sitt m&amp;l.
Den kiimpar forlioppningsfullt for kvinnor-.
nas tilltrade till kommunala ambeten, anst.allning i skoldirektioner, fa.ngelser ni.
111.
Som fabriksinspek- triser ha mAnga nationalekonomiskt utbildade kvinnor gjort sitt iiiflytande gallmile, likas % vid behandlingen.
af industriella lagstiftningsfrhgor, sAsom skydd for arbeterskor och barn, for liemarbetet, inoderskaps- forsiikring In.
in.
Men den egentliga organisationen af arbeterskorna har socia.ldemokratien velat forbeh&amp;lla At sig och vid en nyligen hkllen stor kongress for arbeterskeintressen voro de mest skilda ' riktningar representerade utonl socialcleinok~atien.
Till de mest svhrlfista problem, som upptngits af de vakna tyska kvinaoriia, hijra de, som hsyfta sedlig- lietens evolution.
E n fiirening for)) iiiodersskydd D soker forbattra st&amp;llningen for ogif ta mbdrar ocli utom aktenskapet fijdda " barn.
Reglementeringssysteruet, de prostituera- des stallning, bordellvasenclet, den hvita slaf handeln och a.iidra inorka frhgor clrifvas fram till behandling af upplysta och vicltsynta kvinnor, soin trots hansyns- lijst nlotstAnd striif va att rubba tusenhriga fordomar och ofvervinna likgiltighet och iiih.urnanitet.
Forst efter 1902 har kvinnororelsen i Tyskland ftitt politisk karaktar och vid de senaste valen till riksdag~n ha kvinnorna utvecklat ett energiskt ocln framgAngsrikt agitationsarbete for nasta mAl, kvinuans politiska rirstratt.
H6gre Bn alla dessa reella segrar staller forfattar- innan dock de ideella f Grclelar, son1 rorelsen medf iirt for cle tyska kvinnorna genom att vacka clem, vidga deras spkrets utof ver det e p a hemmet och intressera den1 for de storw sainhallsfrAgorna.
Den-stijrsta vinsten iir, att kvianan nu e r k h a e s som en verklig faktor i.
f olkorganismea.
PRENUMERATIONSPRIS.
D A O N Y utkommer h v a j e torsdag i ett hafte p&amp; 12 &amp; 16 sidor.
Tidtkgens pris, postarvode inberaknadt, gr for lielt &amp; r kr.
4: 50, halft Br kr.
2: 50, ett kva.rta1 kr.
I: 25.
Losnummer 10 iire.
Prenumeration sker ' 8 narmaste postanstalt eller bokhandel.
.
Annonser mottagas &amp; tidningens expedition, 51 Master Sarnuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angeliigenheter torde man hlinhinda sig till redaktdren, froken Ellen Kleman, under expeditionens adress.
HENRIK G A H N S Bor-Lanolin-Tval I-S TANGER.
, BEREDD AF DE FINASTE INGREDIENSER MED TILLSATS ' AF DET FOR HUDEN.
!3A VALGORANDE LANOLINFETTET JAM TE BORAX.
Y P P E ~ L I G ~ H U S ~ A L L S A.L.
T V - -
D A G N Y, tidning.
- far svenska kvinno- riirelsen.
satter som sitt m %l att verka for kvinnornas h6jande i socialt, politiskt och etiskt, s&amp;v&amp;l; om i riittsligt och ekonomiskt hauseende.
D.AG N Y D A G N Y D A G N \ (- inneh&amp;ller origin&amp;rtiklar i kvillno- rorelsens alla brannande frAgor.
D A G N y vill strUva for tillvaratagande a€ kvinnans ekonomiska intressen i egenskap af lantagare s h a l hos staten s o m hos enskilda arbetsgifv&amp;e.
D A G N J (fijljer f regorna for dhgell, meddelar kortare historiska uppsatser, bio- grafier och nekrologer, litterara Gfversikter och litte- verka for kvinnans ~ o l i t i s k a raturamlmalningar samt utliindska korrespondensartiklaL rostratt.
vill &amp; beta for hiifdandet af en genom lugen skyddad stdlning $ir tidning tor &amp; enska kvinno- D A G N Y rijrelsen.
for k v i n m n inom hemmet shval som inom samhallet:, E n episod fr %n Fredrika Bremers ungdom efter outgifna bref skildrad af SIGRID LEIJONHUFVUD.
(Forts. frA.n fisreg.
nurnmer.)
Stockl~.olm d.
4 Deceniber 1830.
Inom 24 hogst 48 tin~mar tror Leuhusen att jag blef forstindig (som man kallar det) Ater!
Rakna 8 ghnger fyratioitta, och det gAr narmare sanningen.
E n qvell (eMer de utlupna S ginger 48) hade jag g i t t tidigt till hvila, litet trott och matt pA denna verlden son1 det stun- dom hander nlig att vara.
Mamma och sgslton- glam- made muntert vid det sena thebordet ett par rum ifrKn mitt.
P5 en, ging blef det en rigtig uppsthdelse.
wBref frin charlotte, bref f r h Charlotte till E ' reclrique !s Jag rackte ut mina hiinder, fick det kara brefvet.
Mamma och systrar snmlndes omkring min sang, jag laste hogt en munter och treflig beskrifning p i Charlottes och Q: s resa deras besak p % Aker, Djula n ~ m..
och konz slutligen till dessn ord: .. w Hvad skall jog saga - dig mera.
min gods Freclrique?
Jo, att Qvicling har ffi sinn likar - att han ar s&amp; god,.
s i Silskvard - och att jag iir lycklig!
Bck, basta Leuhusen, db kunde jag ej lass mera ty jag grat ' af glad - j e. l) F r i n denna stund har ' min omvandelse begynt, och just i dag har jag fAtt vidare bekraftelse p i, huru glad och lugn Charlotte kanner sig.
.
)) Jag kan ej inse)), sltrif- ver hon, ~ h u r u vi skulle kunna gora hvarann nnnat iin lyckligas.
Jag vill ej mer vara oriittvis mot Q. an kapare 5r han andi.
Min b5sta Leuhusen kgnner mig.
Jag behofver s5-.
ledes ej beskrifva, hvilken innerlig gladje Leuhusens till- fredsstallelse nied portraittet fororsakat mig.
Leuhusen -.
sager sig ej kunna tacka mig!
Ack, i dessa ord:)) Jag har haft en lycklig stund, Fred~ique har skiinkt mig ett gladt ogonblick)), - i deesa orcl ligger for lnig en tack, som jag innerligen tackar Gud att ha kunnat fortjena.))
- -------------. --- Bed ej for min jordiska lycka, basta Leuhusen, denna; himmelska daggs nektardroppar har jag langesen forsakat att njuta, blott att jag kunde vara lycklig nog att skiinka dem.
A t andra, vore de afven tagna af mitt eget blod.
Detta uttryck l5ter kanske ofverspiint, men sA kiinner jag det i mitt hjerta.
Jag har liingesen utstakat for Frecl&gt;ika Bremer skildrar 6amma scen i ett bief till Char- lot.te frBn Brsta 90 /,, 1830. mig en lefnadsplan, den jag nu troligen efter nfigon tid skall kunna borja utfora.
Jag skall.
niigon gHng meddela Leuhusen den.
- - - - - - - - - - - - Fredrika Brenier firacle viil den.ia tid sina fiirsta triumfer som f 6rfattarinna, men den lefuadsplau D Lon h&amp;r talar om, liar ej niigot med farfattarskapet att giira.
I ett senare bref 1&amp;1nnar lioh nhgra narmare antyd- ningar diirom:.
Stockholm d.
16 Februari ' 1831. '
- - - Jag skulle ofta finna lifvet en verklig.borda, om jag ej hade den glnda utsigten att lrunna snart nhgot mera verksamt bidraga till att 12th for nigra bland mina medvarelser den tunga lott sorn blifvit cleras.
Men nu tiinker jag derpA hvar ging j a g kanner mig for mycket bojd till vemod och det blir biittre ..
Det satt pie hvilket mamma iimnar stalla v8ra nffairar vid arfskiftet, som i host s l d ske, lrommer att satta ' oss syskon alla i tillfalle att mecl frihet och klar.het kuriila handla och vanilla.
Mamma 2mnm taga egendomarne sjelf shorn p i arende och Hrligen betala derfore en viss hestamd summa, son1 sknll fordelas pfi mam.lnas barn.
Maniina har r e d ~ n flera li.r (och det med storsta fram- ging) f6rvaltat Arstsl och Hesslingbyl, och vill fortfara med clenna befattning till dess gdrdarae - mecl formiin kunna siiljas.
Detta anordna.nde # r oanclligt angenamt fijr oss ' alla; och det slrnll lAta mig iiga min stijrsta, verkligaste lef: nadsnjutning, den att gifvn.
Ett climinuendo pH mig sjelf for att l i t a andra erfara ett crescendo, hnr alltid varit en a£ mina siillhetsplaner, hvilken nu mart skall som jag hoppas gb i verkstiillighet.
-- - - I ar makt.
.))
Att Fredrika Bremer e j i nu anfiirda bref sager ett orcl om sitt forfattarskap, berodde visst icke p&amp; n &amp; gon okunnighet daroni B baron Leuhmens sida.
Han tyckes tvartoin gauska tidigt ha blifvit invigd i hem- ligheten.
I aovern.ber skicknr Fredrika Brelner lion0111 l) S k s r r h e t, l) Utgbrd under Brsta.
" r hvarje clam torcle clet vnra at st6rsta intresse att taga k~nnecloin om Parfym eri sdttet f6r en rationell hudvkd.
Detta tillfBlle gifves i cle vardefulla prak- tiska A d sorn erhiillas uti v&amp;r stora bok afhandlande Skihl,ctens 11cn1- L 0 U i S e ligllct.
Boken erhAlles gratis och franko.
' I ' illskrif oss i dag.
Stockholm C.
, ' ' '. '
.
-.
DAGNY 88 Stockholm cl.
7 Jan.
1831.
- - - Rliinga njutningar r: andra bort ifran oss inec.
sin nyutkolma undra dell pii ssmma giing som det portriitt hon mhlat, ocli d&amp; lian den 20: de tackar dar- for, berattar Ban att han ~1hug.t for detta, skaffat sig boken, enicdan Imn)) lc&amp;ode auktorn D.
H a n har afven, med f omojelse D last recensionen i Heimdall.
E n glmg citerar hail.
i sinn brcf F r a n a h verser till den clebuter.aade f orfattarinnan, och en annan g h g,, Fall, lntta suoflock, fall.,.
Fredrika Brenier d sin sida talar oppet med honom om sina litteriixa syssels&amp;ttniugar och planer.
E n g h g, d.
16 April 1831, skrifver hon: vAra unga Ar, men m h g a nyn komma afven einot oes nied vbra alfvarsamn~are da.gar, bland dessa finnas i synner- het mangd af smb hemrnafrojder, smb solskens trefnader, dem man sallan marker p i i den tid dB ejiilen aldrig hblles hernmavid: For mig.
borja dessa nU forst bli kiinnbara - inen ocksc5, trifs jag battre h l r i verlden an jag gjorde forr.
Vid trettio br konlmer man hem frin en ' stor resetour, och dB hvilar man gerna.
- - - Stockholm d.
16 Maj 1831.
- - - Sondag otta dagar sen1) var stor dejeunh hos Brinkman.
Jag stnckars barn var cler son1 en slags b6te noire uJag coresponderar med Herr Palnibl.ad som 5r trH- p % esposition.
B. i sin valmenta anfhdda ifver pre- big och gor glupska tryckfel.
Rlin tredje del borjas med sentefade mig idler snarare proppade rnig pA alla rneni- en For-r#tt son1 lyder s % h l r: skor under namn a£ %la coupable, la coupable!))
blbngen sAg ut som om han ej visste, hvad slags rucoupable, det var, - 0111 jag skulle hanga eller shdant.
For ofrigt I litteraturei~s stora salon w r stor bal.
Vid ljudet af ansiigo sig exellenser och grefvinnor, herrer, fruar, full orchester clansadcs der menuetter, valser, anglaiser, froknar och mamseller nijdgade att saga mig nAgot artigt quadriller, iifven solo och qvarndansar.
Kom sb en.
liten och tackaktigt 6fver mina Teckningar.
Den ena korn efter dilettant och sitg Ijus-slrenet och horde det lustiga vasen- den andra, torftig for det meste i n~ening, on1 an rik i det, - .men hade ingen intrldesbillet, sokte ej heller att ord.
Jag blef sluteligen sA frusen till bide sjal och kropp, truga sig in 11 % festen, men stadnnde blygsamt utanfoy att jag forekom mig som ett slags Nova ZelnblA.
Och dorren, och gjorde (i sitt hjartas munterhet) ett par glad var jag, dA mot l i l ~ ~ k a tre n det elegantma confekt- assembl6es.
En stor praktig herre gick fijrbi, smblog upptbget var slut och vi vande om hem, Atfoljda af vAr vanligt och sade: det var snlllt, liten!
u och gaf en slant.
lilla vard, so111 kom sjelf stormhungrig att Bta middag Fertjust utropade den lilla:)) O, nu ser jag dager att fh med oss, niindre tracktcrad af dess tarfliga innehbll - mig en intradesbillet!
2 hvilket Hedda rent ut sade honon~ koni deraf att hon trodde att alla meniskor skulle ha Biit sjg niatta hos Dettn lilla Eoretal syncs Fredrika Bremer vid n&amp;r- honom.
mare eftertanke hafva kasserat, ehuru det redan var Shngofiiiagarne2) hade forleden thorsdag deras hog trycktl).
Mojligen var det for att f B baron Leuhusens tidsdag.
Vi voro ej der, men dessforutan steg forsam- omdome d k o m som hon, skref af det A t honom, men lingen till 300 personer.
- - - han namner det ej med ett ord i sitt svar (Atminstone Utoln Brinkman nSi.mner Fredrika Bremer i sina e j i det bevarade konceptet).
H a n liordc till dem, p.&amp; bref till f r u Quiding frHn vintern 1830-3.1 bland dem, hvilkas sympatiska f brsthelse lion r a k ~ ~ a ocli r, det ar som ville introducer8 h e m e som forfattarinna i Stock- ej utan betydelse att hon - sksoin foljande brefut- holms s~llsBaps.varld, afven en fru de R.
Det frnmg8r drag skola visa - pb tal om vinterns triumfer just af ett bref till baron Leulmsen att denna fsu iir Amalia for lionoln betonar, 11ur litct h011 bryr sig om en popu- von Helvigs syster fru de Ron f. von Imhoff.
For denua laritet af a m a n halt.
dam, som delade.
sin beromda ' systers litteriixa intres- .. Stockholm d.
4 Jan.
1331. sen ocli fann lifvet andefattigt i de Stockholmskretsar - - - Jag ' (post scriptuni, min gode Leuhusen&gt; tar holi tilllibrde, var upptackten a.f Fredrika Bremer ett.
alla dar emot complirnenter och granlBter ofver mitt for- lika stort fynd som for Brinkman.
O&amp; den nafa be- fattarskap, hvilket ty verr nu mera ingen valsignad anonymitet kan holja - det roar niig ej -- tvertom.
roringen mellan h e m e oc11 Bremerska familjen vittnar Nhgra hjertliga ord f i r jag viil ibland hora som skanke det f6rhAllandet, att Hedda Bremer p h h r e u 1831, d&amp; mig gladje.
Jag skref och skall aldrig skrifva for annat hon skulle resa till Berlin for att behandlas for nerv- an det hoppet att vacka n %gra glada och trostande frossa, skulle f6lja med fru de Ron, som d&amp; reste u t kiinslor i mig likstamda sjalar.
- - - till sin sjuka syster f r u von.Helvig.
I helt annan ton an d % fr %gn ar om henues e p a I) Det s a k a s i de exempl&amp; jag sett, men nhgra h d v a tyd- ' - &gt;) ' t liga spBr af ett Boytskuret blad mellan yttre och inre titelbladet och krket hnr 11 ' blsd i st. f. 12.
For uppl.
2 (iifren trgckt 1831) lmr tydligen foretalet ddrig tryckts (titelbladet samman- hanger dar med arkets elfte blad, i uppl.
1 lned dess ursprungli- gen tolfte).
D. v. s. den 8: de maj.
Shngforeningen, som Fredrika Bremer enl. bref till sin syster a£ 2 " 1,, 1831 tillhtirde.
Hon hade dH pH en a£ dess soirber blifrit mycket uppmiirksammad.
l) MEDAR-BETAKE I D A G N Y.
Bland de framstaende kvinnliga pennor, som stiillt sig till tidningens forfogande, markas bl.
a.: Gertmd Adelborg, Sigm Bergman.
Hilma Borelius, Emilia Broom&amp;, Frigga ca; lbeug, Lotten Dahlgren, Ellen Hagen, Kemtin Hesselgren, AnnMargret Holnzgrcn, Kerstin Hard af Segerstad, Anna H o j e ~, Sigrid Leijon- tbdJ Gurli finder, Anna Lindhugcgen, Agda Montelius, Anna B. IIZoos, Anna Rylande~, Hilda Sachs, ma Soderbarg, Elna Tenow, Lydia Wahlst~om, Anna W7zitZoek.
..
D A G N Y triumfer, talar Fredrika Rrenler, d&amp; hon k o ~ n i n e r i n p&amp; ka.pit.let om sin vans lidandell och sorg.
DB vjsar hon oWrbeh&amp;llsamt att det rlir sig.
om dhgot, som lig- ger henne om hjtirtat.
DB baron Leul~usen en gang klagat ofver att; ingea f6rstSr djupet nf bans saknad och 6nskat sig ~ k a l l och lika u i i j d ~, svarar Fredrilwl) ~Siikert hnr due kiinnt och tiinkt mnorlunda dagen efter sedan du skref, och varit nojd att ha ffitt denna ekorjn mcn smiirtfulla g 3 v a etE ?&gt;&amp;digt hjerta utan hvil- ken du ej varit sb lilsltnd eller sb vtird ntt Ilskas.
&amp; veil jag llar onslrat mig kall och liknojd illen den ticlen iir forbi; - jag vill vara vnrm, I&lt;ii.nslig, vill njuta och lida, vill vara barn, Blska s,A.som ett sidant och hoppas - - - - -.
- - - ') Oclateradt bref, skrifvet ~nellnn 34 / 2 och 12 /, 1831.
89 - son1 ett sSdant och sist, ung eller ganmlal, insonzna sorn ett sAda.nt i min evige faders armar.
Harnsligt glad ar jag ofver att $5 snnrt fH se dig, -- och jag skall kalla dig en sten, om du ej iir.
nojd att h a ett hjerta, son1 kan gliidje sig af att gifvs mig gladje, son1 mtiste ksnna n&amp; gon tillfredsstiillelse, dB du, ser dig vara sfi troget och.
.
innerligt afhBllen af oss alla och isynnerhet a€ Fred.
B.
Fred.
B. reser om en timma ined sin sota mor till Arsts for att Ynra der, ss om hus och hen1 skola m. n ~.
pA ett par dagar.
Peppnrlzakor, ost och griffeltaflor och stickstrumpa I r hela mitt ba.gn.ge.
Lefve ett latt knyte och ett 15tt hjerta!
Det sednare har jag ej fullt., men skall fH det dA jag ffir vallronina dig.
Dato har jag ingen redn p % .. Strunt deri!
.
(Forts.) kvinnans politiska Freclagen den 14 februari sainniantriidde Stockholms- foieaingen i Laucltbri~keakndemie~~s l~orsal under d: r Lydia.
Walhstroms ordforandeskap.
Seclan en del stadgeandringar vicltagits, shorn bl.
a. orden ~ o c h val barhet~ naturligen in fist insltju tas snmt Arsafgiften hojts till 1 kr., 1Mmnacle orclforanclen niigra - lneddelnnden frail den sista tidens rost.rattsr6relse.
N@ f orenin gar 11 afva bildats i Gislavecl, Markaryd, Osthsmmnr och Enlropiag.
Vidczre reclogjordes for cle i riksdagen viickta motio !~erim for kvinnans politiska, rostriitt saint omniimndes f roken Stael von Holsteins utltomna broschy r om ilfdlsr~~n.usknyeI och kvimms stli1lnin.g iqlo~rb dktensknpet samt att fru Bugge-Wiksell snart lro ?nmer att utgifva en broschyr om IC~i~znnns .. konzmzmnEn .~albcrrl&amp;.
Illire€ ter redogjorde f roken \ Vhi tloclr for centralsty- relaenliitet i GBfle, betonande hvillzet gliidjande intryck cletta mote gifvit af ett etarkt vKsaii~e o c l ~ viclgadt in- tresse for rostr5ittsrorelsen i Sverige.
Eftei: att hafva genomg&amp;tt motesprogrsnin~et och redogjort for hdllna foredrag och diskussioner, nleclclelacle.
froken Whitlock cle.
nrbetslinier, sorn uppdragits f6r den niirmaste framticlen: att ~ e r k s a m t deltaga i vaiagi tationen irlsrnndande son~mar till forn~iln for de rik~dn~skwnclidnter, so111 upptagit kvin- nails politiska rostriitt; att vcrka for i n d at 1; vinnor i skolrAc1, fattig \ rirdsstyrelser och hiilsovirdsniim nder; at t srbeta fi5r den giftn ltvinnans rgtt till siite och stiimma i fstt.igvArdsstyrelse samt i clennn frhga, interpellera riks- dagen; att genoni kurser i sociologi och annan upplys- 31ingsverksanlhet bereda kvinnorna for kommancle upp- gifter; att genorn pelmiagebidrag (se upproyet till Svcriges kvianor i foreg. '
numrner at ' Dago y) niojliggorn en kraf- tignre agitation.
Diirefter oEvcrliii~~n: ~cles orclet At mra Coates-Hansen, son1 i liflign drag i: eclogjorde for den rost~Rttssttic1, som pigAr i England.
EEter ntt under en tidrymd: rf ' 70 Ar hafva fiirt en hard kamp,for sin sak h: de cle engelska kvinnornn enclust kornmit sK 15ngt, atl tidningarna t.ego i11,jal d l: ~ cleras opinionayttringczr.
DH besloto en grupp ungn lrvinnor ntt leda in rorelsen i ett nytt skecle, sii: ~tt alien icke skul1.e kzwrta ignoi1era.s.
Det var i Rlanches-.
, ter, som kvinnornn fijrstn gAngen sokte fA framstiilla en interpellation .till ordforanden vid ett pAgAende politiskt mote.
Det heln resultera.de i, att ' mias Christabel Yank- hurst, som framstiillde interpellationen, blef utburea; nKr hon b6rjad.e tala till folket utanfor, blef hon arresteracl ocli domd till ses dagara fiingelse.
Miss Pankhurst a r dotter till den franistAende juristen, clr Pankhurst, sorn agnade silt lif At ntt kiimpa for kvinnornas lagliga r5t- tigheter, inan kau siledes saga,: itt hon upptagit sin faders verlz.
Senare sandes en deljutstion, bakom hvilken stodo 200,000 kvinnor, till prernierrninistern Campbell-Banner- inan.
Det vnr ett par glansande tnl, som hijllos +f de kvinnlign deputeracle, och Campbell-Bannern~an svara.de i ett briljant anfornade, sS gynnsamt for kvinnornas onsk- ningtr, ntt cle nWstan trodde att ha11 iin~nade framliiggn cleras sak i parlninentet, men, soul rnrs Coates-llun~en sncle, -)) jag stod enclast och viintade p i clet mew, son1 sltulle koinnia .- och det ltoni)).
- ~ R u t s och, sK kommo alln ' de kiinda motskiilen.
Nu borjiicle clen belrantn taktik, sorn nlltjiimt pHgar, att kvinnorna vicl ' fyllnaclsvnlen motarbetn nlla dt: kandi- clater, som tillhora clet liberala regeringapartiet, oberoende: ~,f om clc fiirklaru sig vilja nrbetn for kvinnans rostriitt.
Kvinnorn: i tro den1 icke liiiagre, sh lgnge cleras parti icke tager up11 salten .i pnrlsmentet.
En he1 clel kmdida.ter hafw blifvit ~petadea pA dett.a sdtt.
Efter att 11afv,z skildrat de bekanta upptriidcna i och utanfor pnrl~mentet Eramholl ~ n r s Goatee-Hansen, att clessa.
lrvinnor, soln arrcsterats, aldrjg uppfort sig pb nigot mot det alln~iinnn lugnet storande siitt, men att nmn kom- menclernt ut ridnnde polis, besatt pnrlamentet mecl en he1 polisstyrlz: ~ oc11 behancllat kvinnornn sHsom verklign upp- rorsmnhre.
Vid en hHkti~ng, son1 foretagits p R grund: xf sotillborligt t a b at Irvinnorn: ~, frAga.de polismhststren vid forhoret,, hvad de CIA sngt.
votes for \ \ hrnenw, svnrnde poliskonstapeln inecl honnor for sin fijrmia.
RIrs Coates-: Ramens foredrag, som tolkncles a€ froken Kerstin Iiesselgren, tnottogs nled stort intresse och bifalls- y ttring: u..
.
.
p ' iibo ' / en ' ixer endast dii den rullar Hvar och en9 sorn laser (detta numrner, 3r s / illfprenurnera~tpd Dagny.
Niista vecka skolle Dagny ha dubbeit s9 rnitlga prenurneranter, -- om de nuvarande fiiresatte sig att hvardera soka fiirmi en person i sin omgifhing att genast d narmaste post- LBt snobolien rulla!
kontor prenurnerera p6.
D a g n y.
.
.
.
- I
D A G N Y 90 ' Engelska rostrattskvinnors bidrag till en fond for agitation vid fyllnadsvalen .. Vid ett m6te, sorn nyligen hhllits i London, faste for- ehingens skattrnilstare, Miss Bertha Mason, medlemmarnas uppmLrksamhet p % ett upprop, som foreglende veclra inta-gits i women ' s Franchise)), oc11 hvilket inneholl en uppmaning till insamlandet a£ en fond af 5,000 guineer.
Nar hon slutat sitt tal, ofverliimnade Mrs Fawcett mecl detsn~nmn 50 pund och den ena medlemmen efter den andra lofvade bidrag.
Det hela gick sB snabbt, att Miss Mason p&amp; mindre iin tjugo minutei lrunde tillkiinnngifva att 96 pund 16 sh.
tecknats.
Hennes meddelande, att endast 3 pund 5 sh.
fattades i 100 pund, hade till foljd att denna summa tecknades innan motet upplostes.
Samma afton iigde ett samkriim rum, db ytterligare omkring 143. pund tecknades.
Snnln~anlti~gdt blef vo pA.
denna enda dag 250 pund tecknade.
Det ar ingen obetydlig summa, som har si2 snabbt kunde uppbringas.
I svenskt n ~ y n t utgijr ' det ungefiir- ligen 4,550 kr.
For vBra forhillanden en etor summa och dock endast en liten forsvinnande del af de 5,000 guineas, sorn satts son1 m %l.
Huru myclcet 0th huru snabbt kornma penningar att inflytn pK det upprop, sorn Aterfinne~ i Dagnys forra nummer?
De, sorn vilja frarnja en sak, mdste iit ' ven gora det i bandling.
Foreningsmeddelanden.
Bostadsinspektion i England.
H ' ii~eningen nP k h n o r i stntens tjSnst hade den I1 februari ett talrikt besolzt snmmantrHde pR Hushhlls- skolans lokal vid VHstra Tradghrdsgatan, hvarvid stadgar antogos o c l ~ den p&amp; det konstituerande sammnatradet i noven~ber valda interimsstyrelsen omvaldes utom sekrete- raren, froken Berta Kbersner, som undanbedt sig fiterval.
Ordforande ' i styrelsen blef froken Elin Rheberg och ofriga styrelsemedlemm,zr Bro: fruarna Gertrud Tornell och Karin Sjoquist samt f roknarna Gerda Runaquist och hgeborg Lofstrom.
Till revisorer utshgos froknarna A.nna Holmerz och Aina Hu bendick.
Bland de Brenden son1 under samma~ltriidets lopp behandlades elnottogs rned eiirskildt intresse och stor t.illfredsst~llelse redogorelsen for stntskontorets ingfiende kritik ofver loneregleringskomitkns fijrslag anghende de kvinnliga statstjfinarna.
Oher bostadsinspektionen i Liverpool lamnar grsskrif- ten Hozcsilzg-u11-to-dnte foljande meddelanden: I&lt;vinnliga bostadsinepektorer finnas for de distrikt, dar clijdligheten bland dibarn visat sig storst.
De gifva modrarne skrift- liga instrulrtioner om, huru de skola skota sina burn och gifva.
dem.
rAd angiende naringsforhBllanden m. m.
Under en ' nlhnad gjordes 1,869 sAdana besok.
De besoka %Even skolbarn, porn lida af lindrjgare opasslighet, shorn forkyhing, hufvudviirk, ogoninflarnm.ation samt bistA med r i d och foranstalta vid svdrare fall lakares tiillkallande.
U tom dessa sfnmiljebesok * bl.efvo under Bret 18,000 smutsiga och osunda bostad,er inspekterade.
. '
E1rh.
Mollaild skrifves: Sedan ministerkrisen blifvit en verklighet har losningen af den kvinnliga rostratts- fdgan blifvit mera oviss an n8gonsin.
Emellertid, om intet aanat vunnits, sA har Atminstone frigan tagits upp och diskuterats sHviil i pressen sorn i allmanhet.
De E1~ * edrikiL-Rre111el -- Fiirbundets sti pendier.
22 st ipendier oliks politiska partierna hafvs blifvit nodsakade att pre- pi2 tillsammanlagdt omkring 5,700 kr.
b belopp ett pA cisera sin stiillning till saken.
Det romersk-katolska par- 500 Br.
och de ofriga vii,xlancle mellan 200 och 400 kr.
tiet har visat ~ i g delvis gynnsamt stiimdt.
En kommitte ha funnit 70 s ' ijkande, af hvilka ltomma pH universitets- af fen1 personer tillsattes for att ofverliigga ' och uttsln studiestipendiet ph 600 kr.
9 frAu Uppsala och 5 frfin sig on1 de tilkmnade forfattningsiindrisgarna.
TvH .af Lunds universitet.
Fiir ofrigt iiro stipendierna bundna dessa forklamde sig for allmzn rostrKtt, grundande sin liinsvis och aaslagna till genomgRende af kurser i sjuk- Rsikt pA ett uttalnnde af S: t Thonms af Aquino natt vArd, gymnastik, huslig ekonomi, tradgArdssltotse1, slojd, nlla born deltagn i ststens styrande, emeclnn detta iir ett bokbinderi, fjiiderfkskotwl, vid follrsbolliirarin~iesemi~inri~~~r, 111eclel att bevara fredens.
A£ clessn tv&amp; var den ena och 1andthusbAllningsskoln m. m..
Det iir nu 20 5.r sedan endast for allmiin rostr8tt for man, d&amp; daremot den dessa stipendiefondes borja.de skapas.
nndra onsknde rostratten grndvis tilldelad kvinnorna.
.
Z ' iircni~~gea f i r kvinl~nlls politi~kn~ riistriitt Kr bildad i Enkijpiag efter foredrag sf dr Lydia Wnhlstriim.
51 kvinnor ingingo genast i foreningen.
Med Eakopings- fiireningen, son1 anslot sig till Landsforeningen, riiknnr denna nu 118 fijreningnr.
P5roliisllillgi~r i folk~kol+n.
De genom Fredrika- Bremer-Forbundets forsorg anordnade foreliisningarna vid Matteus folkslroln togo den 1 3 febr.
sin borjan for ter- minen med ett foredrng i hpgienisk barnavi ' ird af doktor Inez Laurell.
Under vixen kommn jltterligare fyra foreliisningar ntt hhllas, hufvudsakligen i praktiska iim- ' nen siisom henmlets hygien och fodoiimneslara.
w - w The Men ' s I~cngue for WO: IICI~ ' S Snffrsgc i Engla~id, sorn bildades for nAgot ofver ett Ar sedan, lar vara stadd i stadig tillriixt.
Rfedlemmarntt saga, ntt de tro: ~ a t t den storeta tjiinst vi kunna g&amp;a kommande generationer, - 5r att gora det till en mojlighet fiir man och kvinna att arbetn sida vid sida till ~Rmhallets gemensamma bktn,. '
I Min~~esoti~~, U.
S.
A., finnes en Skandina~iisk Riist- riittaforening under preeidentskap nf Mrs Jenova Rlttrtin .. Foreningen iimnar siinda ut talare till alla delar: ~ f Fiirentn Staterna for att dymedelst verka for den kvinn- liga rostratten.
symboliserar den evenska kvinnorijrelsens m&amp;l: Dag-ny eller Ny dag for den svensks kvinnah: fulls medborgarllga riittigheter och fullt medborgerligt aosvar.
.
...
- -. -- ', ',
Prijfva Litteratur i rOstMttsfr8gan.
- Damernas Mnsikblad Skrifter zctgifna af C ' ent~alutyrelsen i Landsfiireningen f&amp; kvinnans ' politiska rostratt: N: o I, Till Regeringen frBn svenska kvinnor N: o 5, Anna Whitlack: Hur b6r den svenska ingifna skrifvelser i RtistrattsfrAgan kvinnan bereda sig for den politiska 1905-06 .. .....
.:.
................. (-: 50) -: 25 Oi rtSstr#tten?
................................ s 11, Gustaf A. Alden: Hvilka svenska r 6, Lydia Wahlstr6m: Lilrdomar a € den kvinnor 8ga kommunal r6str %tt?
kvinnliga r6striittsrSrelsen .. ................ -: 1 ((pr 1,000 ex.) .............................. 6: - 7, Nhgra mnnliga inliigg i den kvinnliga Pris pr Ar kr.
6: 50, ' 1, &amp; r Ann Margret Holmgren: Str6dda intryck frhn den internationella kvinnortistriltte r6strBttsfrhgan ........................... -: 1 1 kr.
4: 30, ' 1, Ar 1; r.
2: 25.
10 Georg Stjernetedt: Den svenska kvinnans ' kongressen i K6penham ................ rtittsliga stsllning ............... (-: 76) -: 6 (Prenumcration &amp; hvarje postanstnlt och bokhandel samt frhn Red.
Kungs- Fbreningens far kvinnans .politiska r-st- Gustaf A. Alden: Svenska kvinnans kom- gatan 13, Stockholm.
munala rattigheter och skyldigheter -: I (ratt i Stockhohn flygblad: Lydia Wahlstr6m: Den svenska kvinnor6rel- N: o 1, Natanael Beskow: Till frhgan om kvin- sen .....................:.
........ !-: 45) -: 4 (nans politiska r6stratt ................. -: 05 ~ r i d a s&amp;ellhoff.
.
.Hvarf6r skola kvinnorna 2, Anna Whitlock: B6r den svenska ~onsg&amp;rden.
vanta?
....................................... --: 1 (kvinnsn erhiilla politisk rbstrtltt?
... -: 10 Allt hvad son1 beh6fs f6r h6ne P. Dahlbilck: Allman r6stratt f6r man och s 3, Hilma Borelius: .Hvarf6r tlr motsthn- ghrden, Litttratur, Kyckllngfoder kvinnor enligt hr Lindhagens forslag -: ' 1 (det mot kvinnans politiska r6strtitt Hiinsfoder, Aggk1.-maskiner ocl oberattigadt?
.............................. -: 10 Sigfrjd Wieselgren: Om kvhnans politiska.
andra Redskap forsBljes af N: o 4, Lydia WahlstrBm: Principerna f6r r6stratt ...............................
.: ..
.
.
.
.
.
_ Rosehi / / Fabrik, Norrktiping.
kvinnane rKstrBtt ........................ -: 10 Ragnhild Modin: Br6llopet ph Ensillre (-: 25) -: 1: Sveriges Honstidning l,50 pr Br porto 25 Ore.
Of vansthende skrifter kunna rekvireras frhn Po~.eningem for kvinnans politiska rostriitt expedition Ltlstmakaregatan 6, Stockholm, som hhlles 6ppen kl. 3-6 e.m. hvarje dag, eamt dessutom onsdagar kl. 7-1 /, 9 e. m., for 1908 soln innehAller ett 70-tat aE de basta mest roande och Iattspelta Musikalier och %r en intressant Musiktidning.
-. '
-. '
' ' _.
Kemisk Tviitt, 1.-B.
Nyu BI&amp; - Hand, - Stockholm.
Praktiska Tradggrds skolan for kvinnor Z Agdatorp b6rjar 9: e sommarkursen d.
1 april Kurser i matlagning och konserre ring Bro f6renade med tredghrde kursen.
Staten har anslagit mede lill en frielevplnts.
Prospekt ocl vidare upplysningar nleddelas a fraken I. SCHMIDT, Karlshamn - Stipendium. '
Stipendium.
Frdn IQ * eclral7ca Bsienzea * - PiSr-.
Frhn F~lecZ~ * ika-B~ * e) ~zem * - FiSrri- bumlets allnziimza stipemZie- B~ncZets ccltnzanna stipendie- fomZ utdelas f6r Ar 1908 ett sti.
foncZ utdelas far Br 1908 ett sti- pendium B fyra hundra (400) kronor pendium A sex hundra (600) kronor till kvinna, sotn 6nskar utbilda sig till kvinna, som idkar studier vid Wimans for bil ?lioteksverlisamhet, sarskildt universitet.
A9zsiikningar insiindas till Fre- med afseende pA folkbibliqtek.
Juridiska Byri,.
J7il17coe * for sokande ttr, att vnrs drika-Bremer-F~rbundets stipen- samt under minst tvA iir hafva dienamnd, Stockholm, i n n a n 15 Fastighets-, U t h y r n i n s- och ~tirstUran~sb~f varit manbalsskrif ven inonz Stoc7c- februafJ 1908, htfoljda af vidi- nlerade ~fskrifter a€ kunskapsbe- stad.
7~oh1zs (Inneh.
Bertha Wiman) A~zsiS7cnirzga~ insrindas till Fre.
tyg, prast- och Iakarebetyg.
Stockholm, Regeringsgatan 46 Stockholm i januari 1908. drika-Bremer-F6rbundets stipen, Kontorstid 10-4.
Stipendieniimnden.
dienamnd 61272an 15 feb~ ?.iaW Allm.
Tel. 217 63.
1008, htfsljda a € vidimerade af, skrifter af kunskaps-, prgst- och Iakarebetyg.
skilda 8tockhol1n i januari 1908. hemlauad inat till afhimtning.
Stipendien&amp;mnden, sLs 6nesser.
Biblioteksgatan 9.
Bikst.
70 23 A.
T.
69 83 B. '
For mindre hushill samt en- att beakta: Kvinnliga juridiska b y r A n W a l l i n g a t a n 12.
- A.
T.
188 86.
Lediga plat ser inom alla o n d d e n af fijr kvinnor lampligt arhete nnnonseras f ordelakti- gast i Dngny, hvilken, som tidning f6r svenska kvinnororelsea, torde erhklla, den mest vidstfickta spridning landet rundt.
Boutredningar, Inkasseringar, Fiirlikningar, Rltteghgar, ~gendomsfiirsil~~~igar ~ff~rsiiiverl&amp;telser, ~ e g h ~ handlingars a uppsiittadde, Juridiska uppdiag af alla slag, Kontorstid kl. l / ?10-4. '
sokas p4 alla platser i landet och erh4lla.
fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm- C.
P 1 a t s s 0 k a n.d e sina annonser inforda i Dagny far halfva,.
vanliga priset ruer 7ll2 are pr mm.
!nhal spalt-.
bredd.
Vardinna bildad ocli pralrtisk mecl gocla referenser sbkes at ' en1rem: in alt I moders stiiille uppfostra en fyra- $rig Aicka sntnt att forest5 ett LATS som hushhllerska sbkes lktipinanshetn i lanclsostsstad.
till 1 npril hos biiltre ungherre Fnllstiincliga ansokningar lnotsev a f Norrlandsl; s, iir kunnig i mat- ~nBrIit P l&lt;; iiSprnanshern~, u~lcler adr.
lagning och allt som till ett bus- 3.
Gwmzelii Bnnonsbyrli, Stockholm, hUl htirer.
Srar till ~Plikt: rogen~, F. v. b. Hun-IlegArdsgatm 9. p ~ ~ D I N EPLATS N sokeenf yngre dam me 1 basta relr.
om koin- petens far dylilr verksani het (Mat.
lagn.
etc).
Vnna vicl sl; rifgijrom81, vid barns uppfostr.
o, onclervis- ning.
Svar till ~Goclt arbete - God platsa, vidarebefordras af S. Gumsc.lli AnnonsbyrB, Stockholm.
Yid Hogre Elementarskolan for llickor i Helsingborg mstiilles till hiistler~l~jnen .l ?08 en l ?irarinna i svenskn sprAJiet oclj littesatnren, foretriiclesvis pA hogre stndiet, event.
nAgon undervisning i geografi och kristendom pA liigre NG, bilclscl, mnsikalisk flicka, stacltet.
Lon: 1,600 kr.
jiimte som t d a r engelskq onsknr pensionsbiclrng.
Anstikning jMln te lihnplig sysselsiittttnit~g, nt~tingen litkareintyg t-orcle fore den 28 n %stli.
soin siillskap och hjiilp Kt f r ~ n februari insiinclns till eller so111 ~ilrdinnn i hem cl#r sdclan IC97.ut I l ' i~7; tzellJ saknss.
Ar iif ven villig mecl fa1 jn Iiiroverkets rektor.
iuindre ejuk person till baclort.
1 % lirn fiistes mindre ~fseencle.
Vid Sodra K. F. U.
K: s Svar.
till ~Glczdl y n t ~ torcle s$i.ncli~s till Noi: clisk~ AnnonsbyrAn, G o ~ e - ~ u s h &amp; ~ s k u.
r s borg.
tinuas Snnu n0igrz~ elev-ylatse~ N biittre flicka onsknr nu gcniist leclign.
Viclare underrik telser: plnta i familj i Stockholin eller Allun.
Tel. Mnrit~ 5 23. cless niirhet att vnra lbehjblplig med all2 i ett hem f6reko !~1tn: and~ gorot~liil ((' lock ej grtifre).
Ar sfven villig att liitnna Ikd1j8lp At yngre Forming for Leliiin~pnnde af den barn.
S w r till DG.
J.9, Ulfsby: h vi tlz sl: i.fhandeln, p. r.
Stockholm, Goteborg, !i !unnelg: ~txn 25, Sten Stnregntnn 10 ss IT LSKAP.
' Ung dm11 nf &lt;iiecldehr r0id o h wrningar 51 aotl tnmilj, van att resa, er.
ungn kvinnor, sotn resa till ut bjuder sig mot fritt vivre och Imdet snlnt!
ansl; nffar k.oefmd~frit, frin resor, ntt sotn elt goclt och tillfijrlitliga upl: dysningnr O ~ I I cliir o r d ~ ~ n n d ~iill~littl~ e tnedf6l ja iildre stiides erhjuclna phtser.
eller yngre h m, som nu fssrnht OBS.
!
Ej platsanskaffning.
vRren liinnsr resu utomlands fot att stannn niigoa ticl.
Svar till froken 1.
P. Dagt~ys esp.
- U E Vaksamhet, r: ' l 4 Diakonissa, I (frisk till kropp och sjiiil och vii vitsordad, helst frail likartacl fore g$~ende verksnmhet erhMler an stIillning li Gellivnre Mnlmberg fol: itt bitriicl: ~ den enskilcla vlilgoren fijr ung flicka: i.f god familj \ lid gym- heten viil cle fi.ittiges understiid nastikinstitut i T~7sklancl.
yidare jnncle och vhrd.
Hiinvrinclelso ti1 Gellivare Malmfalts Kontor meclclelnr direlitor Vilh.
F. Aherg, Malmberget.
Drottningg.
16, Gafle.
LEDlGA PLATSER.
Elevplats - I FRAGOR o c SVAR.
~ Hvar kan man prenumerera pl Dagny?
I lnnclets alla postanstalter och boklhdor kan man bestiilla h u m mlngs ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera B dessa sf2ilen?
Jn, ifall 111nn Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. sknll man alltid gorn clet.
Hvad kosfar Dagny i postansfalter och boklidor?
Dagnys postprenumerat.ions- och bokl.ldspris # r kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 ' for ' 1, och 1: 26 f6r ' I, Rr.
Hvilka villkor erhBIIa prenumeran fsamlare B Dagny?
Den, son1 sntnlar rninst 5 .prenumeranter, erhliller en provision a.£ k.r.
1: - for hvarje I~eldrs-, 50 ore For I-ivarje halflirs- 0c1-1 20 Ore for hvarje kvnrt alspre~lurnerant~.
Huru skall man farfara far denna provisions er- hdllande --?
Seclan man satnlnt nzinst 5 prenurneranter, gti mgn tillvaga p l ett nf Foljande sBtt: 1) Antinpz: Geno11-1 insikndnndet sF prenumerntionssfgiften med alclrag sf provisionen bestiiller ~ n a n clet behofliga antalet ex. (hur tnAng~ soin helst, men alltid nzi.1 st 5) direkt f r h Dngnys exp., Stockholn~, sotn under s a n h ens aclress i ett och satulna paliet sander alla best %lldn ex. Samlaren has dh att ombesi~rja utclelningen till cle salnlacle pre- ~ ~ n n ~ e r erim ant 2) Ellev: Mnn prenuinererar: " I niirtnaste postkontor (ej sn- ~lorstiides) for de sninlade prenumernnterna, detta under hvars och elis d r e s s, begbr postens kvitto K ssmtligs er- lagda afgifter, tillstiiller oss cletta kvitto, dfi vi olngiende pr postnnvisning s2incler samlnren clen stadgade provi,rionen.
Hvar, och fill hvilket pris kan man nummervis Iosa Dagny --?
I. stticlernas tidningskon tor ocli cig: ~rraffiirer sam t 110s Cng- nys kommisdionbrer i landsorten.
Pris 10 tire pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54. s oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
P o r b ~ ~ n d e t byrh Fredrika- Bremer- Forbunde ts Sjukskoterskehyr&amp; Tunnelgatan 25.
Rilcstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
InnehBllsf3orteckning.
.
- Dagens nummer innehiller: pilitliga och valrekommenderade, ooperationen.
11.1.
Af Anna Brifa.
Bergstrand.
mlskolliirarinnornas Ibnefrlga.
A f Anna Hammardnltl.
onskas for Dagny sival i landsor.
Jlen Key,s flirslag till en ny aktenskapslag.
Af Anita Liiz lz ngen.
ten som hufvudstaden.
Anmalan d .vinnororelsen i Tyskland.
In episod frln Fredrika Bremers ungdom.
Af Sigrid Leijonlzufvu D A G N Y S EXPEDITION, ' oreningen for kvinnans politiska rostratt.
Masfersamuelsg.
51, Stockholm C, ingelska rbstrattskvinnors bidrag till en fond fiir agitation v fyllnadsvalen.
%reningsmedQelanden.
lotiser.
Prenumeration ti, ' Dagny sker ti ntirmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5).
eller bokhandel.
I.
