# ID: svediakorp-per3797
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,685
# sentences: 394
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer 15 öre TI D EVARVET Radikal, politisk veckotidning.
Elin Wägner.
säljas av Möbels.
sängkläderna och inom hela landet.
A / B Stockholms Vaddfabrik - Stockholm Liljeholmen Kungl.
Hovleverantör Vad I S D.
.
har hänt?
SKOGSKONFLIKTEN.
HAR ÄNTLI- GEN efter fyra månader uppgörelse träffats.
Den omfattar alltså d ena sidan två stora bolag: Stora Kopparbergs Bergslags och Korsnäs sågverks, d den andra c:a 10, 000 skogsarbetare, arrenda- torer och bönder i Dalarna, norra Upp- land.
och delar av Gästrikland och Väst- manland.
Sistnämnda part har vunnit sitt önskemål om särskiljande av uppgörelser med huggare och körare samt även så mycket i riktning mot kollektivavtal som en objektiv utredning därom.
VERIGES POSTVASEN FIRAR 300- ÅRSJUBILEUM.
Anda från begyn- nelsen statligt, idèn från Axel Oxenstjer- na, urkunden upprättad i namn av den 9-åriga drottningen, Kristina, som säker- ligen visste vad hon gjorde.
Inbjudna ut- ländska poststorheter ge svenska posten högsta betyg.
E OLYMPISKA VIN TERSPELEN har gått av stapeln i övre Bayern i d e båda småorterna Garmisch-Partenkir- chen.
Det är underligt hur den svenska allmänheten levt med i dessa tävlingar, hur hela landet lördagen den 15 dennes försänktes i ett saligt rus på grund av att i skid-Maraton-loppet på 50 km.
samt- liga tre pristagare och därtill fjärde man voro svenskar och därtill nyktra och skötsamma sådana.
Gror bragdens ära blott på stridens fält?
CHWEIZISKA FÖRBUNDSRÅDET her med anledning av mordet på Gustloff beslutat att det icke vidare i Schweiz skall få finnas eller upprättas lands- eller kretsstyrelser för tyska na- zistpartiet, vare sig direkt eller indirekt under någon som helst .form.
EN FRANSKE SOCIALISTLEDA- REN LEON BLUM har varit utsatt för ett otäckt attentat då han kom åkan- de häromdagen i en partikollegas bil på boulevard St. Germain och råkade in i en rojalistisk begravningsprocession.
Rik- tigt blodvite.
Gärningsmännen voro otve- tydiga rojalister.
Stor uppståndelse i par- lamentet.
Regeringen föreslog och fick tillstånd att upplösa flera rojalistiska ligor som Konungens drängar (Camelots de roi) och Action fraincais.
Folkfronten hade i söndags ett jättetåg med utgångs- punkt från Pantheon, där Jaurès har sitt sista vilorum.
EGERINGSKRIS HAR UTBRUTIT I FINLAND då de båda svenska re- presentanterna avgått pa grund av rege- ringens vägran att ordna språkfrågan vid universitetet, E SPANSKA VALEN HAR UTFAL- LIT I RADIKAL RIKTNING.
En koalition av samtliga vänsterpartier hat hemfört en stor seger.
Largo Caballero * Spaniens Lenin&gt;&gt;, kanske kommer att låta höra av sig.
Men den nytillträdda regeringen är av borgerlig vänstertyp.
ARSKALKEN AV SOVJET och vice folkkommissarien för försvaret Toukhatchevsky, har avlagt besök i Pari!
och London samt vid luncher och midda- gar haft ingående militära rådplägningar med sina gelikar av samma rang.
S D R D M M e n så fort man i allt utgår från möjligheten av krig blir situationen upp.
och nervänd.
et är svårt att säga huruvida kor- ningarnas rubriksättare äro sanna före- rädare för världsintresset.
sådant det verkligen är.
Men i den mån de företrä- da det ter det sig som ett flyktigt, ner- röst och splittrat ting.
inte ens när Mussolini ställer till krig, förmår han hålla världsintresset koncentrerat kring sin per- ion så länge som ett halvår.
Allt oftare inner man i den utländska pressen den anken uttryckt att den italienska krisen bara är en detalj i den pågående stora världskrisen.
Man tror inte att Mussoli- nis krig kommer att sluta vare sig i en ivgörande seger eller i nederlag för Ita- lien, militärt sett - det politiska neder- aget är väl redan ett faktum.
Troligen blir resultatet till sist ungefär vad Italien kunnat uppnå genom blotta hotet om krig höstas.
Men det blir självklart ändå inte detsamma, eftersom Italien efter det- a krig kommer att vara ett förändrat and i ett Europa, förändrat genom alla skridningar som skett på ett halvår.
Och eftersom Europa inte heller är samma Europa i sitt förhållande till övriga världsdelar, framför allt icke till Afrika.
Folkförbundspolitiken har nu ingått i ett utredningsskede.
Eftersom varje för- arbete i fråga om sanktioner försumma- des under de många åren som gått sen pakten ratificerades i medlemsländerna, måste nu nya former improviseras för de kollektiva, oblodiga straffåtgärderna.
Dessutom finns det en stor inre tvekan nom folkförbundet, och dessa båda fakta gör proceduren vacklande och långsam.
1936 Må människorna välja sin väg.
Längs horisonten.
D respondenter, pressbyråer och tid- 22 FEBR.
dessa dagar har uppstått en diskus- niska.
Nödvändigheten att befria från sion i frågan huruvida kristendomen straff bliver ock mindre trängande, då en kris.
Detta man förvisso känner att straffet icke är är betydelsefullt, då det visar att man mål, utan medel, och att de eviga straf- vaknat, att man icke längre nöjer sig med fen icke finnas.
Vi måste tillkämpa oss en annan livs- liknöjdheten men fordrar utredning och klarhet.
A v diskussionen har emellertid uppfattning.
Finna en ny religion, en ny framgått att de ledande männen inom moral.
Och i den nya religionen måste kyrkan icke gärna vilja inlåta sig på ingå begreppen: godhet, rättvisa, kärlek.
spörsmålen utan g å utanför och omkring Och religionen måtte vara så levande att liksom katten går omkring den heta grö- dessa begrepp, dess begrepp, ingå uti och ten.
De våga icke göra några medgi- prägla det dagliga livet.
vanden.
Denna levande och verkande religion På den vägen vinnes sålunda icke nå- kalla vi kristendom efter vär föresyn i gon lösning.
leverne, gärning och lära, människan Je- Det torde emellertid vara så, att inom sus Kristus, Guds son och sändebud, religionen såsom sådan det f. n. icke är Fredsfursten.
någon kris, Men den formreligion som Men det är ock nödvändigt att &amp; stad- kallas kristendom genomgår däremot komma en klar och tydlig skilsmässa mel- uppenbarligen en svår kris.
Den består lan å ena sidan Fridens män och kvinnor uti ett allt mer växande tvivel på bibelns samt å den andra sidan Våldets män och auktoritet och på några av de kristna lä- kvinnor.
Det är önskvärt att våldet framlägger rorna.
I första hand framträder förso- ningsläran och den därmed sammanhän- sin livsuppfattning, sin religion.
gande Iäran om att Jesus Kristus är Guds Mellan Friden och Väldet reses en mur, enfödde son, avlad a v den helige Ande starkare och högre än skillnaden mellan olika folk och nationer.
Muren heter Avsky.
med kvinnan Maria.
Nästan ovillkorligen framställer Sig ock Sedan ett klargörande sålunda vunnits frågan: Behövs verkligen denna mystik må människorna välja sin väg.
och denna enastbende konstruktion.
Det Svaret på frågan huruvida och var bot torde nämligen icke vara huvudsaken att finnes för det nuvarande onda beror på människan bliver fri från straff for Sina huru detta val utfaller.
onda gärningar, utan huvudsaken torde.
M.
H. vara att hon bliver bättre, en god män- Björka, Växjö, 1936.
I.
För närvarande håller sanktionsutskot- tör närvarande genomgår tet på med att undersöka vilken effekt de hittills vidtagna åtgärderna haft .på Ita- liens finanser.
N. F. infordrar uppgifter från alla sina medlemmar om deras affä- rer med Italien för att så få klart det verkliga läget.
Samtidigt undersökes oljesituationen.
Man har kommit till det förberedande resultatet att Italien kan klara sig ganska långt med sina nuvaran- de.
oljeförråd som ju dessutom ständigt påfyllas, främst genom U.
S.
A.
Om man får tro den franska kvinnliga korrespon- denten m:me Tabouis som citeras så myc- ket i världspressen, så skulle Italiens, re- lativa oberoende av en oljespärr snarast anses som ett skäl för att företaga den.
T y då har N. F. gjort sin plikt enligt pak- ten men ändå inte framkallat krig, efter- som Italien väl ändå inte börjar euro- peiskt krig utan nödtvång.
På det sättet skulle både Folkförbundets och Mussoli- nis prestige vara räddade!
Ett faktum är ju att redan en sådan tydning a v läget med rätta utmanar både hånet och löjet överallt i världen där den cirkulerar.
De som tänka på vad varje dag av fort- satt krig i verkligheten betyder, hur den ökar tyngden av lidanden, förluster, för- vecklingar och psykisk, sprängämnen i världen, ha ingen lust varken att håna eller le.
Men de måste anstränga sig för att hålla fast vid sin visshet att bakom all tvekan, humbug och förräderier är det i alla fall ett systemskifte som sker under motstånd, gnissel och möda.
Heminspektion.
[Forts. å sid.
3.)
Universums byggnad.
Från en föredragsturné i Norrland av fil.
lic. KARIN SCHULTZ.
et är en erkänt viktig samhällsan- gelägenhet att tillräckliga och människovärdiga hem stå alla till buds.
Vårt lands bostadsstandard lämnar, som vid upprepade undersökningar konstate- rats, åtskilligt övrigt att önska.
Även om vi - frånsett enstaka undantag i våra städer sakna slumkvarter, finns dock en obestridlig trångboddhet och man be- höver endast tänka på statarbostäderna i vissa delar av landet för att bilden av en synnerligen låg bostadsstandard skall tydligt framträda i ens medvetande.
D - Vägen till förbättrade bostadsförhål- landen g å r otvetydigt över ökad bostads- tillgång möjliggjord genom ingripande av en eller annan art från det allmännas sida samt utvidgad och förbättrad in- spektion a v bostadsbestandet.
- väl stiga ur då.&gt;&gt; Från Kiruna.
Pall n:r 10 i elektrisk belysning.
Vi pulsar fram genom snöstor- men i de höga drivorna.
Gårdslam- på ett håll, sliter stormen sönder dem på porna lyser över Sunderbyns folkhög- ett annat.
Det är ett företag bara att i skola.
Det är en hel samling hus.
Där mörkret g å genom de hopvräkta drivor- reser sig den massiva huvudbyggnaden i na ner till rektorsbostaden, där matsalen vitrappad sten och för tanken till ett me- ligger.
Hur har de det då, de arbetande deltida kloster, och runt gården skymtar människorna i de isolerade små stugor- vänliga röda träbyggnader.
Mitt på na?
Eller männen ute i skonarna.
.
, som.
gårdsplanen står den stora granen med har långa vägar till sina kojor?
de elektriska lamporna.
Ännu har man Det ar ungdomar från ganska avsides inte helt velat köra julen ut, ty den är liggande trakter, som samlats i Sunder- dubbelt kär i de mörka landsändarna.
byns folkhögskola; där är även några Gästrummet ligger i det nya elevhem- äkta Kanske har de till att börja met.
Det är ett modernt hotellrum i med att finna sig till rätta bland de funkisstil, med garderob - och alkov med över hundra kamraterna.
Det finns de, rinnande vatten.
Knappast hinner jag som efteråt herättat, att de känt sig som dock beundra inredningen, förrän det bedövande de första i elektriska ljuset slocknar.
Efter ungefär denna stojande skara.
Men hur det är en timme tändes det ett tag, men slock- tinar de och snart trivs de så bra, nar åter, och s6 fortgår det hela kvällen.
att flesta a v dem vänder tillbaka till Det är folk ute i snöyran för att leta reda andra årskursen.
på felen, men så snart ledningarna lagats (Forts. å sid 4.)
g so o m Offentliga utredningar a v olika slag ha under de senaste åren sysslat med dessa frågor.
V i erinra om förslaget till bo- stadsinspektion på landsbygden, vilket lett till riksdagsbeslut a v 1935 om fort18 pande bostadsinspektion även på lands- bygden, vilken har börjat att träda i kraft med innevarande ar, samt det förslag den s. k. bostadssociala utredningen framlade i januari 1935 rörande lån och årliga bi- drag av för främjande av bo- stadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer, som även lett till av Det väsentliga i det nya förslaget är en återkommande, fortlöpande inspektion av bostäder och &gt;&gt;boendesätt&gt;&gt; samt att såväl inspektion som ingripande på grund därav skall äga rum, då däremot den gamla hälsovårdsstadgan satte det för- siktigare &gt;&gt;äger&gt;&gt; eller m å s framför an- visningarna om ingripande.
Den fortlöpande primära inspektionen skall överallt åläggas distriktsköterskor- na, som därför i sin utbildning även måste få inrymt bostadshygien.
I städer med mer än 5,000 invånare skall inspek- tionen därjämte ha till sitt förfogande särskilt anställd tjänstepersonal.
b e r - allt skall bostadsinspektionen ledas och Övervakas a v tjänsteläkare.
Den föreslagna inspektionen genom di- striktsköterskorna betecknas i förslaget som en heminspektion och vakning, vilken innefattar jämväl boende- sättet: huruvida man tillåter sig att ha &gt;&gt;finrum&gt;&gt; eller sover i varje rum, hur man ordnar med tvätt och torkning a v s m å - barnskläder, den dagliga städningen samt den personliga renligheten, &gt;&gt;efterssom&gt;&gt; (Forts. ä sid.
4.)
riksdagen beviljade anslag.
Gummifri, Hygienisk, Tvättbar, Samma bostadssociala utredning av- H å l l b a r, Stoppbar.
Kostnadsfri lämnade sistlidna september ytterligare rådfrågning.
Begär Prospekt.
förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan, samt förbättrad bostadsinspektion i städer och stadslik- nande samhällen.
Kungsgatan 4, Stockholm.
Tal.
23 16 00 - -
T I D E V A R V E T I I Tidevarvet har med anledning av fru Eleonor Lilliehööks inlägg vänt sig till den, som i Dansk Kvindesamfunds dis- kussion företrädde framtidssynpunkterna för det husliga arbetet, fru fru Julie Aren- h o l t.
som skriver: I Riksdagen.
T i d e v a r v e t s anmodan om ett svar med och kommissioner äro bra till mycket Mindre- bra äro U Utredningar Om kvinnans .ära, anledning av ovanstående inlägg av Eleonor Lilliehöök ' viii jag mycket gärna tillmötesgå.
Mitt föredrag om » Husligt arbete i framtiden,, som Piet Hein så vänligt om- anledning av artikeln » Tag kvin- nans ära ifrån henne » i föregående nummer av Tidevarvet bedes om plats för nedanstdende.
Artikeln ifråga kan med hänsyn till ru- brik och slutuppmaning gälla förhållan- dena i Tyskland, knappast i Danmark, absolut inte i Sverige, Ty var ha vi här de ansvariga personer, organ eller sam- manslutningar som sätta likhetstecken mellan hem hushall Och » kvinnans ära » Vi ha skolkökspedagoger, som kämpa i främsta ledet, då det gäller kvinnans rätt till fri arbetsutövning, vi ha ett husmo- dersförbund, som bland den stora massan av hemarbetande kvinnor söker sprida huslig yrkeskunskapp men framför allt mödrautbildning och samhällsansvar, som kräver praktisk utbildning i skolorna för såväl gossar som flickor, som även spri- der upplysning bland sina medlemmar om döttrarnas Yrkeval efter Iäggning och möjligheter Och slutligen även det har på sitt program: full arbetsfrihet åt kvin- Med Fackföreningarna har gjort Stor nytta, det är numera allmänt erkänt.
Inte bara bland fackföreningarnas egna medlemmar erkännes detta, utan även bland dem som tillhöra motsatta läger och som egentligen i fackföreningarna se något ont och samhällsfarligt.
Men det är någon sorts demokratisk uppfostran som gått även dessa i blodet.
De kvinnliga politiska organisatio- nerna jämföras ofta med fackför- eningarna fast de naturligtvis räk- nas i mycket lägre rang.
Kvinnor och arbetare!
Det är ingen skam att vara någondera.
Tvärtom.
Men frågan är vad den tänker som utta- lar orden, om denna någon erkänt bemärkelsen människa.
De enda kvinnoföreningar som ha något anseende äro högerförenin- garna.
Det är ganska naturligt, ty i deras program ingår som tyst för- utsättning att alltid följa det manliga partiets politik.
Därför må det vara dem tillåtet att för den goda sakens skull bilda en förening.
Dock är man skyldig att till högerkvinnor- nas beröm säga att de arbeta flitigt.
Vad vänsterkvinnornas organisa- tioner beträffar, se männen på dem med mera misstänksamhet.
De för- stå ej att det är i deras eget intresse och till deras egen fördel som kvin- norna utveckla och utbilda sig.
Det dåliga samvetet anar ständigt oråd.
Men tar miste.
Kvinnorna vilja samarbeta med männen, men detta går ej utan att kvinnorna först hun- nit taga fast på sin rösträtt och ' allt vad därtill hör.
Det är alldeles be- fängt att männen, i stället för att uppskatta kvinnornas arbete för att bli dugliga medborgare, bli rädda och tro att det är något rackartyg på färde.
Vi vilja bli samhällsnyttiga med- borgare, som känna vårt ansvar och utöva vår plikt och medbestämman- derätt i samhället.
Om vi för den skull bilda s. k. fackföreningar, så är det icke mot männen utan för samhället.
Det är vår enda möjliga väg.
talar i Tidevarvets sista nummer, syftade endast på förhållandena i städerna, sär- skilt de större städerna, vilket jag ut- tryckligen framhöll i mina inledande ord.
Förhållandena i större städer och på lan- Av Ruth Hamrin.
de dock genom sin möjlighet att skapa förhinder för den städse obotfärdige.
Var säker, att vid denna riksdag kommer inte en enda fråga att avgöras, som har något som helst samband med folkhälsa ökning-minskning eller förbättring utan att den Som inte vill vara med kommer att skylla på befolkningskommissionenl När den sitter, så kan vi naturligtvis ingenting göra.
Det har börjat så vackert!
Befolk- ningskommissionen har redan fått leka skäl både mot semesterhjälp ur arvsfon- så det är så pass olika, att de knappast kan behandlas under samma synpunkter, och jag är ense med Eleonor Lilliehöök däri, att linjerna för framtidens husliga arbete Den av kvinnliga motionärer väckta måste uppdragas med hänsyn till denna motionen om semesterhjälp ur allmänna arvsfonden At mödrar hade tlllstyrkts av Däremot är jag icke enig med henne utskottet efter en utförlig redogörelse för den för trötta mödrar och mot utomäk- skillnad allmänna arvsfondens syften.
I dessa in- däri, att det icke vare sig i Sverige eller Danmark finns » ansvariga personer, or- ter som utgöra stöd för hemuppfostran gan eller sammanslutningar, som sätta - alltså barnavårdscentraler, sommar- likhetstecken mellan hem, hushåll och kolonier, barnkrubbor etc. Till det Be- nare slaget anser ytskottet hör otvi- verkligen riktigt att tvätt, stryk- kvinnans ära » Heter det icke både i ning och rengöring i mindre skala varför Sverige och Danmark att kvinnans plats Sig representera » yrken, som av en man är i hemmet, och kommer icke i båda och därför tillstyrkte utskottet semester- kräver en hel utbildning och koncentration landen angreppen mot den gifta kvin- hjälp för att bereda någon tids vila At nans, mot mödrarnas arbetsfrihet, just dessa.
I kamrarna blev debatten om de trötta fektiva hjälpmedel nu driva dessa enkla från ansvariga personer bland lagstiftare, mödrarnas semesterfråga livlig Den följ- nödvändighetssysslor så i höjden?
Icke kommunala myndigheter, fackförenings- de rakt inga partilinjer.
Högerherr Pehrs- heller den fysiska barnavården kan väl ledare o. s. v. Måste vi då icke ha den son i Göteborg talade för och socialde- kallas ett svårt arbete.
Och barnuppfost- lojaliteten mot dessa ansvariga männi- mokratiska herr Lindkvist i Halmstad ran är väl något, som ligger på oss alla.
både hem- och yrkesarbetande, både män skor att vi förutsätta att dessa angrepp emot.
Alla började i för trötta mödrar och kvinnor.
Den ha vi väl ändå inte bottna i en övertygelse om att kvinnans ytterst vänlig och förhoppningsfull ton - Visst behövde de semester, ingen be- plikt, att hennes » ära », kräver av henne lust att överlåta på experter.
hövde så bra som de, visst var syftet be- Att konfektionen är framtidens lösen att hon ger upp sin arbetsfrihet till för- hjärtansvärt och visst borde en ändring inse väl de f1esta.
Men vad som ej bör mån för sitt hem.
Eller vågar vi, vill vi ske!
Annan kanske de trötta mödrarna förbigås Om vi räkna med ekonomiska verkligen hävda, att bakgrunden för den- gav Upp och då stod man mitt inne i kol- fakta, är det stora ekonomiska värde, som lektivbarnkammaren.
vilken man på sina kvalificerat lagnings- och ändringsarbete na högtidliga appell helt enkelt är man- håll till intet pris ville ha Men men innebär i ett hem, Såvida det e j till slut lig konkurrens om platserna, könsfientlig- men!
Arvsfonden var så liten och anses mest ekonomiskt att bara förslita het eller övergrepp från de makthavande?
dess område redan så stort Den fick för att få produktionen i gång Men där Vi misstaga oss väl knappast däri att inte splittras genom att få nya supplika- är vi ännu inte: Det uppdrivna klädin- tioner i de utarbetade mödrarna Resul- tresse, som kännetecknar den unga sven- är en blandning av båda dessa slag tatet blev alltså, att motionen visserligen ska nutidskvinnan som väl aldrig numera av orsaker som ligger bakom.
i andra kammaren men avslogs i börjar dagen med att utbilda sig till hus Vad jag med mitt föredrag åsyftade var bifölls första.
Då sammanjämkningar inte kan mor, gör förresten, att sykunnigheten att få fram en kritik mot nutidens form åstadkommas, har frågan Att dö- även bland yrkeskvinnor är ganska stor för s. k. husligt arbete, som ställer allde- ma av alla patetiska anföranden, bör den les orimliga krav på den enskilda kvin- väl i all rimlighets namn åtminstone ha fallit framåt!
den gärna radikalt, den sportande ungdo- nan.
Matlagning, rengöring, sömnad, Ett mera positivt resultat nåddes ifråga men tar även kroppens krav på rätt kost tvätt strykning barnavård, Pedagogik om fru Nordgrens m. fl.
motion om ett med i beräkningen.
Är det inte restau- krävs av henne, och ju färre av dessa rättvisare tillgodoseende av utomäkten- rangerna som alltjämt vidmakthålla de arbeten som hon släpper ifrån sig eller skapliga barns arvsrätt och deras rätt att gamla husmödrarnas fördomar att bibe- blott delar med andra, dess klarare strå- bära faderns namn.
Motionärerna hade hålla och kultivera komplicerade och min- dre hälsosamma maträtter, som en gång lar husmodersglorian kring hennes pan- med hänvisning till de regler som hos kom till på grund av begränsade möjlig- na.
Man kräver icke kvalificerat arbete Oss gälla för fastställande av faderska- pet inskränkt sig till de utomäktenskap heter?
Den svenska husmanskosten är på av hemmets kvinnor, ty trots all utomor- liga barn, ifråga om vilka faderskapet är avskrivning i många Unga hem där födan dentlig hjälp från husmorsorganisationer- » otvivelaktigt » och framför allt där för- Ofta baseras på olagad eller ytterst lätt- nas sida kan det dock icke hävdas, att äldrarna sammanbo.
Som ovan nämnts lagad mat, som kräver ett minimum av alla dessa olikartade arbetsprestationer hade de också främst tagit sikte på arvs- disk.
rätt Och namn Utskottet hade emellertid Vi vänta alla på » en våg av kollektiv- kan av samma person utföras på ett till- i sitt utlåtande icke velat göra någon som hus », som motsvarar behovet härav i stä- fredsställande sätt.
De ständigt stigan- helst inskränkning utan förordnat en all- der och samhällen.
Men därför behöver de kraven på kunskaper i näringsfysio- sidig, helt förutsättningslös utredning om ej allt vad hemhushåll heter stämplas som logi hygien barnavård och uppfostrings- de utomäktenskapliga barnens rättsliga uppgiften ännu svårare, ja, ställning - måhända säger utskottet: i Och Gud ske lov att de många, många omöjlig att lösa i storstädernas ett- till samband med den allsidiga undersökning av vårt lands befolkningsfråga, som be- hemhushållen på landsbygden, i skogar- tvårumsbostäder.
folkningskommissionen är sysselsatt med.
na, i byarna och stationssamhällena, Ja Det är ett orimligt stort ansvar som Från debatten i kamrarna kan nämnas att även i städerna ha en framtid som heter: lägges på hemmets kvinnor.
Vi måste gamle herr Hammarskjöld uppträdde som tekniska förbättringar, halvfabrikater för- förslagets motståndare han tog be- enklad föda, bättre konfektion, ja, kräva att samhället snarast möjligt er-, folkningskommissionen som sk " ' i st+ kollektiva tvättstugor och storbarnkam- känner sitt ansvar härutinnan och finner mare, tillkomna kommunalt eller på en- utvägar för att kunna taga det på sig.
skilda kvinnors initiativ.
Om detta är Eleonor Lilliehöök och jag icke minst på Alva Myrdals storbarnkam- vårt lands växlande natur- och bebyg- tydligen mycket eniga.
Även hon vän- mare, på allt som kan hjälpa hemmen tar på en våg av kollektivhus, på att alla med det maktpåliggande arbetet att fy- dens hemförhållanden, Annars kunna tekniska hjälpmedel skall bli tillgängliga siskt och psykiskt värna det uppväxande unga kvinnor, som ämna gifta sig med en för husmödrarna i de många små hem- släktet.
läkare i Korpilombolo eller en stationsin- men, väntar på kollektiva tvättstugor och Julie Arenholt.
spektor på linjen Orsa-Sveg fä minder- värdighetskomplex, då de läsa en artikel som ifrågavarande.
Och det vore bra synd, ty just på sådana orter finns sä- kert mycket för varmhjärtade och initia- År det velaktigta åtgärder,som avse att bibehålla Varför skola vi nutidsmän- det Bra mycket sakligare och sundare är ung- fallit efterblivet Kvinnan bör ha frihet på alla kunskap gör även gelseförhållanden borde tas mer hänsyn -
T I D E V A R V E T Agnes Von EN NY ROMANCYKEL.
S tygge belackare och ädla riddare har liga källor vore det meningslöst att för- neka att en sådan social reaktion är för- klarlig och i viss mån aven sund och be- rättigad.
Av HAGAR OLSSON den olyckliga att hon i hennes anda ut- fyllt och publicerat hennes bikt, För- klädnaden är ju rätt genomskinlig i vissa detaljer inte ens eftersträvad och man behöver inte läsa långt i boken in- nan man känner den beska smaken av en personlig uppgörelse På tungan, Läs- ningen av första avdelningen som är skri- ven i jagform kan ställvis verka nästan outhärdlig, sa hätsk och bitter är tonen, så uppenbart orättvis personteckningen, så blottat och naket berättarens förhål- lande till det skildrade.
Teoretiskt kan detta försvaras och även betraktas som en konstnärlig dygd, eftersom den förut- satta författaren av hågkomsterna är en disharmonisk och själssjuk människa, fallande benagenhet for en sjukligt Steg- men läsarens förhållande till bokens själs- rad, monoman ensidighet som kan for- liga verklighet förändras knappast genom i tur och ordning tävlat om att säga sitt ord om Agnes von Krusenstjerna, och man kan fråga sig vilketdera som är minst oangenämt.
Antingen hon fördö- mes eller försvaras ä r det fara värt att ovidkommande omständigheter spelar in och skymmer bilden av det väsentliga: människoskildraren av guds nade.
Kru- senstjerna är otvivelaktigt den enda bland nu levande svenska författare som mäs- terligt behärskar en komplicerad modern människoskildring.
Det fanns ingenting i Agnes von Kru- senstjernas tidigare böcker som röjde vad som komma skulle.
Stilen var visserli- gen utomordentligt klar och ren, och chamen fanns där, men annars var det hela lika oförargligt som vilka flickböc- ker som helst.
Med Tonyserien fann hon klara indignationen och ge den såväl be- sig själv och slog igenom.
Romancykeln rättigade som icke-berättigade vapen i Fröknarna von Pahlen höjde henne först händerna.
Samma egenskap alltså som till berömmelsens tinnar för att sedan, så bjärt framtrader i Strindbergs produk- allteftersom de senare delarna kom ut, tion och väl var den innersta orsaken till störta henne i den moraliska fördömelsens hans samtids upprördhet.
Det ar inte avgrund Den litterara publiken, till vil- bara i detta avseende Krusenstjerna kan ken man i detta fall också får räkna so- forliknas vid Strindberg.
Den monomana cieteten, var skandaliserad.
Man kände ensidigheten är hos henne liksom hos ho- igen varandra i författarinnans illvilliga nom den andra och mindre behagliga karikatyrer och man upprördes av hen- sidan av en häpnadsväckande frisk ge- nes inte blott oförbehållsamma utan ock- nialitet, en psykologisk skarpsynthet och så monomant ensidiga sätt att behandla en träffsäkerhet i analysen som söker Sin sexuella motiv.
I det avseendet har Agnes like, en levande naturlighet i uppläggnin- von Krusenstjerna verkligen gått längre gen av karaktärer och situationer i for- än någon modern konstnärlig författare bund med en satiriskt accentuerad blick jag känner.
Hon har inom ramen av för de sociala och psykologiska samman- några få band inrymt alla tänkbara och hangen.
(Vilken annan svensk forfattare otänkbara former av sexualliv, från de kan väl prestera en så strålande politisk friskaste till de sjukligaste och mest ona- satir som Krusenstjerna i skildringen av turliga, och Över huvud intar sexualdrif- bondetåget?)
Hemligheten är nog den ten en s i dominerande plats i dessa livs- att betydande modern romankonst kan skildringar att luften redan av den anled- födas endast i ett ingenium som i sig för- ningen blir kvävande.
enar de ytterligaste motsatser.
Och Agnes Att ett sådant författarskap mötts av von Krusenstjerna, Erik Gustaf Geijers motstånd och väckt indignation är ganska ättling, har liksom tjänstekvinnans son naturligt och ingalunda något utslag av fått mottaga i faddergåva av livet både reaktionär förhärdelse, vilket man vill mörka och ljusa väsenskrafter.
Det är göra gällande på sådant häll, där man hennes personliga seger att hon förmått framför allt önskar demonstrera att man utlösa spänningen mellan det ljusa och själv är up to date.
Det skulle vara be- det mörka i bred, gestaltskapande konst- klagligt om sådana böcker inte upprörde närlig verksamhet.
sinnena: de är i alla fall sanningsvittnen i Det förefaller antagligt att Krusenstjer- sitt slag och förtjänta av ett bättre ode na i sin senaste roman Faffigadel, som än ett enbart » estetiskt » eller ytligt utgör forsta delen i en ny romancykel, hurrafrisinnat mottagande.
En forfattare påbörjat en vidrakning med sitt eget liv avslöjar människornas laster och de- och sitt eget personliga ode.
Romanen maskerar sin omgivning får vara beredd skildrar Viveka von Lagercronas historia på att mota dessa människors förbittring.
i denna forsta del behandlas endast och det forutsattes att den- Även om indignationen för det mesta är barndomen framsprungen ur tvivelaktiga och grum- na Viveka själv skrivit anteckningarna som Längs horisonten.
Krusenstierna.
denna iscensättning.
Senare övergår för- fattarinnan till att berätta i tredje person och skildringen blir märkbart lugnare, vinner i grace och charm, Och läsaren är förlorad för världen trollbunden av denna lysande stil, denna djärva, levande och rikt fasetterade människoskildring.
Denna författare hör onekligen till dem för vilka intet mänskligt är främmande.
Hon kan vara brutal om någon, hånfull skadeglad, satiriskt förvrängande men å andra sidan påträffar man sällan en så- dan underbar, aningsfylld charm som i hennes skildringar.
I hennes diktnings trollspegel kan man, all ensidig frenesi till trots, få syn på människans gåtfulla väsende i dess skiftande mångfald.
Det märkvärdigaste och kanske djupast fascinerande i denna bok är det som är märkvärdigt i alla Krusenstjernas verk efter det konstnärliga genombrottet: för- fattarinnans hänsynslöst uppriktiga sätt att vara sig själv och ge ut sig själv, sina iakttagelser, sina reaktioner, sitt temp- rament.
Det är här man finner lejon- klon den som ömsom fascinerar, öm- som sargar och väcker motvilja, indigna- tion Få författare förmår så ohämmat skriva ifrån sig ont och gott; det kan bara de för vilka konsten är allt och som låter all annan hänsyn fara, vare sig till sig själva eller andra.
De har för visso intet val: det är elden inom dem som fäl- ler utslaget.
Agnes von Krusenstjerna hör nog till dem som inte har något val.
Kanske kan man säga att hennes eld är starkare i hat än i kärlek I den nya bo- ken är till exempel moderns gestalt, som är skildrad med uppenbart hat, intensivt levande in i de minsta smådrag, medan faderns sympatiskt tecknade figur förblir under vistelsen på ett sinnessjukhus i black och intetsägande.
Alldeles ypper- Spanien, vilket upprätthålles av De gäst- lig är brodern Antonius ' På samma gång vänliga systrarna av Jesu heliga hjärta obehagliga och förtrollande uppenbarel- (Forts. fr. sid.
I.)
På avstånd tyckes man ha bättre över- av lidanden och olust, även om det bär blick av situationen.
General Smuts i på grund.
Sydafrikanska unionens regering har ofta Hitler som helt naturligt ville stärka varit kallad att säga Europa sanningen.
Tysklands ställning utåt förkastade sina I dag tvekar han inte att kalla Mussolinis företrädares politik att försöka vinna ter- hot att svara med krig på oljesanktioner; räng i Europa genom lojalitet och sam- för en jattebluff, » an immense game of arbete Dessa företrädares försök att bluff » varpå man endast kan svara ge- uppnå mera likställighet i militärmakt ge- nom att inta en fast hållning och låta nom att driva kraven på grannarnas ned- Folkforbundet lugnt fullfölja sina plikter.
rustning och begära deras gillande av en Hur det verkligen förhåller sig, var grän- måttlig ökning av den egna militärmak- sen går mellan bluff och allvar, det vet ten, hade visserligen hittills inte nätt någ- väl ingen, inte ens i Italien.
Men då man ra vidare resultat.
Men de hade förbe- iakttar hur redan detta s. k. kolonialföre- rett marken för en första jämkning just tag så absorberat Italien att det omöj- då Hitler lämnade det europeiska samar- liggjort dess deltagande i det politiska betet och slog in på den forcerade upp- Spelet i Europa, så att dess plats som rustningens väg.
Men vad som då sked- Österrikes protektor tyckes ledig att intas de var, att han inledde ett våldsamt rust- av andra makter eller maktkombinatio- ningskede över hela den uppagiterade ner, har man svårt att tro att landet världen och manade fram en ring av för- skulle ha kraft att börja krig mot en folk- svarsförbund, däri även Weimarrepubli- förbundsfront.
Även O m Mussolini räk- kens vän Ryssland nu gick in.
nar på att hans legion av dödsföraktande Därför kan man verkligen med skäl flygare och sjömän skulle kunna anställa ställa frågan om Tyskland verkligen har mycken skada på den engelska flottan.
större frihet nu och en bättre ställning än Det smides många rykten om nygrup- för sex år sedan.
peringar av de europeiska staterna, om Hitler själv svarar på den frågan i sitt Rysslands allt starkare inveckling i den tal vid nazistregimens 3-årsdag: » Den europeiska politiken som en makt- Och tyska nationens ära Aterupprättades förra fredsfaktor.
Sant i allt detta är väl i alla året.
inför världen., Han gör enligt gam- fall att Staterna kring Tyskland mera malt gott språkbruk den tyska äran iden- fruktat än Italien visa en påtaglig ten- tisk med vilande militär makt, det vill dens att söka trygghet hos varandra ge- säga allmän värnplikt och upprustning.
nom överenskommelser Om ömsesidigt bi- * stånd fram till Kanske borde denna krönika innehålla Detta leder en ovillkorligen en jämförelse mellan Tysklands ställning något om vettiga tendenser i världspoli- nu och åren före Hitlers övertagande av tiken.
Lansburys motion i engelska # ar- makten.
Vid Stresemanns död 1929 fruk- lamentet omtalades redan förra numret tade inte Europa Tyskland Som det gör av Tidevarvet Lloyd George gick på sam- nu, ehuru en liten Smula psykologisk ma linje som Lansbury: han begärde en- klarsyn borde lärt det att frukta resulta- träget att engelska regeringen måtte sam- ten av Sin egen alltid klumpiga och ofta mankalla en konferens för revision av orimliga behandling av den besegrade mandatfrågan.
Engelsk.
regeringen a- stormakten.
Men Europas nonchalans i såg inte tiden mogen. '
' ' ' ' det avseendet berodde på samma över- Men man vågar ändå säga att en ny värdering av militär seger och militär syn på kolonial- och mandatproblemet makt Som Tyskland nu Visar.
Weimar- håller på att tränga sig igenom.
Kanske republiken hade i alla fall Ryssland, Ita- går det för långsamt för att påverka lien och Osterrike till vänner då.
Den världspolitiken i tid, men i alla fall.
Kolo- började Vinna sympati och förståelse för nier äro inte längre någon ekonomisk sin Ställning även i England och U.S.A.
fördel för moderlanden, inte ens som av- Själva Frankrike släppte under ledning av sättningsmarknad för dess industrier, det Briand den pant det genom militär be- säges numera allt Oftare.
Kolonialområ- sättning av Rhenlandet och Pfalz höll mot den som skulle verkligen kunna lätta tryc- överfall från Tyskland.
Visserligen mot ket av ett befolkningsöverskott, finnas e j löfte om dyrt vederlag i penningar som mera att få.
Man har lika mycken nytta sedan tvärt bröts.
av goda handelsförbindelser med tropiska Nationalsocialismen, uppvuxen som re- eller subtropiska länder Över vilka man aktion mot förödmjukelser och inre mod- inte övar någon statlig myndighet.
Allt löshet, fick folket med sig På en motsatt dessa är också sant så länge man räknar politik Det är ungefär som när det nu med fredliga förhållanden Men så fort rapporteras att ungdomen i Österrike man i allt utgår från möjligheten av krig, uppsatt monarkiens återupprättande som då blir situationen UPP- Och nervänd.
Då ett mål att leva för.
Redan att svänga behöver man olja och gummi, då behöver Om kursen känns befriande efter en tid man folk till kanonföda åt fienden, då behöver man kontroll över strategiskt viktiga platser för flyg- och flottbaser den också socialt av stor betydelse.
For- Frankrike upprättar nu nya baser inom Bokens utgivarinna bar besökt henne dar se: här har författarinnan briljerat i vad Det är framför allt forfattarinnans på- och fattats av en så djup medkänsla for man med ett Strindbergskt uttryck kunde kalla kärlekshat.
Men å andra sidan har i likhet med hennes den.
Bagge kamrarna biföll emellertid hade föreslagit 2 milj. Vidare har spar- samma Agnes von Krusenstjerna i den fattarinnan har utskottsforslaget.
samheten bland skolungdomen fått en mest forkattrade av sina romaner Frök- franska motsvarighet Marcel proust Om man hade något att säga till om, pic me up med 61,000 kr., hovstaten har narna von pahlen, tecknat en av svenska pejlat de psykologiska bottenskikten hos så skulle man vilja varna de framtida fått sitt och kanslihuset nya möbler litteraturens allra vackraste och renaste en hel klass, en mer eller mindre i upp- utredarna för att framlägga sådana para- Kommunisternas begäran om utdelning lösning stadd överklass, och bragt i da- grafforslag, att de utomäktenskapliga av 10,OOO säckar vete till de hem, vars kvinnogestalter Ju mera man begrundar gen sådant som annars aldrig blir syn- barnen delades upp i två nya grupper fader äro indragna i den stora skogskon- denna egenartade produktion.
hänförd av och att de som fortfarande-bära moderns flikten, blev däremot efter en hetsig de- dess konstnarliga kraft och glöd förbryl- ligt På ytan Ett sådant arbete är av det namn blevo av någon slags andra klass.
batt avslagen.
Staten skall vara neutral, lad och kanske tillbakastott av de mänsk- beska men renande slaget Barnen böra ha rätt att bära antingen sades det.
Om säden behovs, vilket den liga motsatser den rymmer, desto djupare faderns eller moderns namn otvivelaktigt gör så fick man hitta på Från tidigare riksdagsbeslut kan det andra utvägar.
Kunde man inte ta och fattar man vilket mått av lidande Och kanske vara värt att anteckna 3 miljoner anse hustrur och barn i dessa hem för självförbrännande lidelse ett sådant till gatsten för att lindra arbetslösheten » tredje man,, så slapp de att fara allt för konstnärskap gömmer Agnes von Kru- i stenhuggeridistrikten Kungl.
Maj:t illa, tills man hunnit hitta på de nya senstjerna kunde om någon göra till sina hjälputvägarna?
de ord om konstnarskapets hemligheter Ett nyligen fattat riksdagsbeslut anbe- faller en utredning beträffande frågan om Som Edith Södergran lagt i Zigenerskans ej anslag och annonser numera kunna mun: ersatta kyrkokungörelserna.
Trotsigt blickar jag människorna I ansiktet Propositionen om regeringens befogen- Vad veta de att korten bränna het ifråga om sanktionsåtgärder ar n u vad veta de att bilderna leva?
förelagd riksdagen och likaså liar Vår gamla bekant om åtgärder till sockerbets- Vad veta de att varje kort är e t t öde?
Och just för att denna konst ar sådan odlingens uppehållande nått trycket att bilderna lever och korten bränner ar R.
H sina Nordafrikanska områden och Eng- land vid Palestinas Medelhavskust.
För Varje militärt dagsverke som göres här försvåras lösningen av kolonialproblemet.
på samma sätt som den moderna män- niskans ekonomiska och familjebildande intressen gå i sär tack vare dålig anpass- ning av olika sociala fakta till varandra.
fjortonde årgång så komma ländernas civila och militära Lördagen den kunde kvitta mot varandra.
Ur detta för- slag kommer, som en liberal engelsk journalist påpekat, idén om en permanent avrustningskonferens osökt upp på nytt.
Det är bestämt första gången den näm- nes sen första septembermotets resolu- tion om återupptagande av avrustnings- konferensens arbete.
Ännu ett förnuftigt förslag har förre franske.
luftvärnsministern Pierre Cot kommit med.
Han blev, i direkt motsatt utveckling mot våra socialdemokratiska försvarsministrar Pacifist av att grundligt sätta sig in i militärflygets betydelse och har sedan verkat som sådan.
Nu har han lagt fram en plan för ett stort, hela Febr.
1936 - N:r 8 Universums byggnad.
politik i ett alltmera fantastiskt motsats- förhållande till varandra.
Även här be- höves en radikal nyanpasening.
Ett sätt att försöka lösa problemet är (Forts. fr. sid. i.)
naturligtvis att lägga alla resurser man Nästa morgon är det lugnt, snön faller har i vetenskap, pengar och energi på att förbättra förhållandena inom det egna bara sakta, vägarna är nyplogade, och bilen kan köra fram till grannbyn, dar jag landet och öka dess möjlighet att ge Plats i egenskap av astronom till facket skall och bröd åt folket.
Hittills har man väl tala över ämnet » Universums byggnad,.
trott att de klimatiska förhällandena inte Det ger en ganska egendomlig känsla att vore mycket att göra åt sedan man gjort stå i denna skolsal och tala om världs- sin plikt med att söka ersätta borthuggna skogar Men ryssarna försöker sig på atmosfäriska experiment med syfte att avlägsna dimma och frost som besvära deras nordliga regioner.
Det låter van- sinnigt men det är då äntligen ett van- sinne som inte gär ut på att hitta på verkningsfulla ' mordverktyg.
En (underkommitté till flottkonferensen har kommit med ett förslag som går ut på att de fördragsslutande flottmakterna skulle komma överens om att underrätta varandra fyra månader innan de sträckte kölen till något nytt fartyg.
Under mel- lantiden kunde då deras experter försöka räkna ut om det inte fanns likvärdiga flottrustningsåtgärder som de inbördes 22 Heminspektion.
tare, som sköter sitt uppdrag med brin- nande nit.
Där har man också en högt driven amatorteaterrörelse, och man kun- de inte missta sig på det intensiva intres- se, med vilket den publiken fångade varje detalj i det föredrag om den ryska tea- tern, som jag fick hålla där.
Man skulle vilja nämna Vittangi, kyrkbyn sju mil från Kiruna och järn- vägen, större än en hel del av Sveriges småstä- der, där den enda pu- blika förströelsen reläsningarna Umeå seminarium, där Fogelstaditen lektor An- na Grönfeldt, som är föreståndare för hela Västerbottens föreläs- ningsförbund, härjar bland de mest storslag- na attiraljer vid sin fy- sikundervisning.
Man Sunderbyns folkhögskola huvudbyggnaden, skulle också vilja tala alltets oändlighet.
Det är som om män- om Sandtrask, världens nordligaste sana- niskorna skulle bli ännu mindre och ännu torium, traktens underfulla naturskönhet mer hemlösa.
» Om vi liknar vårt sol- och den fina andan inom foretaget.
Men system vid en liten by i norra Sverige, så det går inte att fortsätta, det skulle fora ligger nästa lilla hy nere i Afrika., Så for Iångt.
isolerade är vi!
Men hos denna männni- Låt mig bara namna Arvidsjaur, den skoskara, som söker utgrunda tillvaron, välordnade kyrkbyn med en viss intellek- växer det så småningom fram någonting tuell atmosfär.
Där besökte jag en för- som bryter isoleringen.
Vi känner intui- middag Sveriges första skolhem, vilket tivt, att alla tänkande varelser är ett ge- kom till å r 1922.
Numera har de flesta mensamt uttryck för de eviga idéerna, för större norrländska samhällen sådana skol- vilka tid och rum ingenting betyder.
v i hem, som underhållas av staten.
De tar ar alla delaktiga av den Tanke, vars Omät- i regel emot fyrtio barn, hälften gossar lighet övergår rymdens, och det är i lju- och hälften flickor, och skötes av en före- set av Tanken snarare än i stjärnornas ståndarinna jämte ' en assistent och ett ljus vi skingras och åter stretar framåt köksbiträde.
Barnen, som kommer från fattiga, avlägsna hem, är lyckliga att våra ensamrna vägar Man träffar ofta underbar föreläs- vistas i skolhemmet.
Här blir de om- ningspublik.
Ibland är det den ödmjuka, sedda, de får nya kläder, de gamla blir som med vidöppna sinnen lyssnar till lagade, de får äta sig mätta fyra gånger livets under, ibland är det den intellek- om dagen.
I de prydliga sovrummen har tuella som viii veta och utforska, fråga de var sitt skåp för sina tillhörigheter, hur och varför.
Det finns många plat- och på nedra botten får de rumstera om Eller ' ' vilja man skulle Europa omfattande civilt flygnät utan de luckor eller dubbleringar i linjer som nu runa är ett oer- föreligga, billigare och mera rationellt.
hört vaket sam- * hälle.
Jag und- I förra numret av Tidevarvet uttalade rar Om man kan en korrespondent från ett möte i Köpen- hamn den fromma önskan att kvinnans verk, Vet ni av, ära mätte tagas från henne.
Det vill att han redan säga, en utlevad och hindersam form av vid seklets bör- huslig ära.
I likhet därmed skulle man jan lät grunda vilja frambära den hjärtesucken att man- nens ära måtte tagas från honom, där både manlig och den existerar som en överlevad och tyn- kvinnlig ung- dom?
Vet ni, gande form av militär ära.
skolhemmet med Vi behöver nya hedersbegrepp både för att mödrarna i sina invånare.
Kiruna sedan kvinnor och män.
lika lång tid till- Om en ny syn på vad som utgör en na- baka har möj- tions heder vittnar en artikel i Manches- lighet att lämna sina små ifrån sig i trev- i stora samlingssalar, Med praktiska ter Guardian med anledning av tronskif- liga barnträdgårdar?
Vet ni, att samhäl- bestyr inom hemmet får de hjälpa till, tet i England.
En mening i densamma let har spårvagnar, där alla arbetare åker men de har ändå trots läxorna god tid gratis?
over till sånger och lekar och naturligt- lydde så här: Efter en tids stagnation har det åter V i s främst skidåkning.
Även andra episoder får man uppleva » Under våra forna privatkrig medan blivit fart i brytningen i världens (så när V i skapade vårt imperium, ha vi ofta be- som På ett ställe i Sydamerika) enda När jag en morgon klockan fem gått tvivelaktiga handlingar.
Nu då en dagbrytningsgruva; från nyåret arbetas resa från Malmbergets station stod där ny tid går in, måste vi betänka vilka det i tio fulla skift per vecka.
Uppe i en gumma och grät strida tårar, medan offer vi måste göra för allmän fred och berget sprängs det i Pallarna, jättesko- hennes grove och litet vårdslöse son köp- allmänt bästa och för att utplåna gamla porna sveper sina tusentonslaster ned i te sin järnvägsbiljett.
Jag tyckte, att jag vagnarna de elektriska loken rullar sina skulle velat trösta gumman, men vad bittra orättvisor Det blir Offer av natio- hjul med ringande varningsklockor, och i skulle jag kunnat säga, som fyllt tomhe- nell högfärd och nationell suveränitet, ja, gruvhyttorna står matsäcksboxarna äter ten?
Hon ville ej stann och se tåget gå, t.o.m. av nationella besittningar,, sida vid sida.
Det är en sådan lust och utan gråtande försvann hon i den mörka fart, att bergbanan nästan dansar av kalla vinternatten.
jag sökte upp Sonen, fröjd uppför hela hundrametersstignin- han var skogsarbetare hade bott hos mo- gen- Men vackrast är det på kvällen, då dern nu några vintrar och haft det bra, bergjätten upplyses av elektriska lyktor men n u i vinter var det stört omöjligt och strålkastare.
Forst klockan halv ett Det gick inte att komma fram i det ett blir det mörkt, då slutar kvällsskiftet.
par meter höga snötäcket, som till på I Kiruna och Malmberget bor förelä- köpet Iåg på ofrusen mark.
Till slut sarna som gruvbolagets gäster på dess hade han måst uppge hoppet, de hade stora hotell.
Detta ger föreläsningsverk- samlat sina sista slantar - » biljetten samheten ett gott stod.
Den behöver det kostade over trettio kronor!, - och nu i dessa tider, då statsbudgeten kniper åt var han på väg till Uppland, där han om de kulturella anslagen Man blir im- bott vissa tider, och där han kanske kun- ponerad när man hor vilka verkliga upp- de » få någonting ».
Jag tog upp några offringar som på många håll göres för kronor ur portmonnän, » till lite kaffe,.
att hålla föreläsningsverksamheten vid Karlen blev genast mycket uppspelt och makt.
Det ar inte alltid anslagsbehovet såg en ljusning i sina bekymmer.
» Hon kan utläsas proportionellt efter antalet är ogift, hon, kan jag förstå! » - » Jaa » besökare.
svarade jag dröjande.
» Nej men, då kan Det är många platser man skulle vilja vi väl träffas flera gånger ' Om jag får nämna.
Där ar Holmsund i Umeå skar- namn och adress kommer jag och hälsar gård, där föreståndaren är en ung arbe- på. » Slutet gott, allting gott!
överskatta fullständiga för skulle brister (Forts. härutinnan fr. sid.
1.)
kan göra luften i lä- Pris för helår kr.
6:- Från riksdag släktaren genheten dålig » Allmänna arvsfonden är en tämligen Märkas bör vidare att i det nya försla- med den get till hälsovårdsstadga § 8 mom. 12 skapades nämligen i sammanhang med (förutvarande mom. 6), som handlar om den nya arvslagen av 1928, varigenom tillsynen över vissa offentliga lokaler, så- kusiner och avlägsna skyldemän uteslöts fra ' arvsrätt Där inte närmare arvin- som kyrka skola teater biograf fattig- vårdsanstalt o. s. v., bland dessa lokaler gar finnes och intet testamente tillfaller även inbegripes en helt ny kategori, näm- medlen allmänna arvsfonden » för främ- ligen fabrikerna.
Den nuvarande lag- jande av ungdoms vård Och fostran » Fröken Wellin har vid årets riksdag in- stiftningen lägger som bekant, med un- givit en motion med begäran orn utred- dantag för vissa livsmedelsfabriker, in- ning huruvida från allmänna arvsfonden spektionen beträffande säväl » ohälsa i medel skulle kunna utgå till semesterhjälp arbetet, som olycksfall inom fabriksarbe- åt behövande mödrar med minderåriga .barn.
Utskottet hade tillstyrkt den be- tet i yrkesinspektionens händer.
gärda utredningen men fyra socialdemo- över detta nu föreliggande förslag har krater i utskottet hade reserverat sig, så Allmänna arvsfonden - de ansågo det behjärtansvärda syftet bor- de tillgodoses på annat sätt.
På vilket annat sätt var det egentligen ingen som ville säga ut, förrän mot slutet av den rätt livliga debatten i lördags, då sillénkommunisten hr Hagberg i Luleå förklarade att han komme att rösta med garna gå isär på vissa särskilt Omstridda punkter är ej att förvåna sig över Och reservationen för den summa man kunde sista ordet torde kanske ännu ej vara få från arvsfonden skulle ändå bli så liten.
Han ville hellre hoppas på att sagt.
Det är särskilt ifråga om distriktskö- Kungl.
Maj:t till ett annat år skulle kom- ma med en proposition Och ett anslag » på terskornas nya uppgifter som reservatio- en eller annan miljon,.
Om vi skulle vara så blygsamma att vi ner framkommit Centralstyrelsen för sveriges Läkarförbund har nedlagt en be- skulle begära bara 50 kronor var till stämd protest mot utredningens förslag 200,000 arbetstyngda mödrar, så skulle att heminspektionen i städerna lagts i redan det bli 10 miljoner kronor.
Det är faktiskt uppfriskande med en händerna På en distriktsköterskeinstitu- kommunist då och då!
Förutom fröken Wellin var även fru tion Det kan väl även sättas ifråga Om ej Östlund uppe och talade för motionen.
den föreslagna formen av fortlöpande, Hon tyckte att något var bättre än ingen- d. v. s. regelbundet och obligatoriskt åter- ting, och sedan hr Hedlund i Ostersund kommande inspektion av så ingripande talat for landsbygdens mödrar, som inte art som den föreslagna, Iätt får något kunna skicka sina barn till barnkrubba.
odiöst över sig och ställer alltför stora var man ledigt och lätt inne på kollektiv barnuppfostran, som hr Hedlund tyckte fordringar beträffande takt och Omdöme man inte alltför mycket skulle uppmuntra.
på den utövande inspektionskären.
En Det var riktigt uppbyggligt höra herrar- effektiv bostadskontroll torde kunna fås na tala barnavård Hr Skoglund instämde med hr Hedlund, fram på annat sätt.
Den andra svårigheten med distrikts- men hr Kilbom försäkrade att den barna- vård som bedrives av Hyresgäströrelsen sköterskan är att, som även läkarförbun- det befarar, hennes sjukvårdande uppgift 0. a. varit av mycket välsignelsebringan- kommer i skymundan för de nya sociala de art och inte alls behövde stå tillbaka för någon annan form.
kraven.
» Men det är tyvärr riktigt, som har har Yrkesinspektionen slutligen kan ej gå med på att det blir bättre hygien på fabri- sagts, att de privata initiativtagarna Iäg- ner mera Omsorg på sina barnavårds- ga kerna om tillsynen over hygienen bindes vid samarbete mellan yrkesinspektionen centraler än staten på sina » Hr Carleson fann till sist att Arvsfon- och lokala hälsovårdsnämnder och av ar- bete redan förut oerhört betungande dens bestämmelser måste ändras innan tjänsteläkare.
Den kvinnliga yrkesinspek- man kan f å något ur den för Semester- tören som ju står i särställning genom behövande mödrar När man slutligen att ha hela landet med alla olika arbets- skred till röstning röstade 85 av kamma däribland de 5 kvinn- grenar, där kvinnlig arbetskraft användes, rens ledamöter under sin inspektion, framhåller i sin in- liga - for utredning och 62 for avslag.
laga, att då det beträffande » ohälsa i I Första kammaren hade majoriteten arbetet, är av vikt att få rådgöra med en röstat för avslag, så det blir för utskot- läkare, är det i de allra flesta fall specia- tet att söka sammanjämkning.
Men det sista ordet om arbetstyngda lister av olika Slag, exempelvis ögonlä- kare for belysningsfrågor, som långt mödrars semesterhjälp har, skall vi hop- mer än en tjänstelakare är av nöden.
Och pas, icke ännu blivit sagt i riksdagen.
Det därjämte behövs erfarenhet i industriell är med tillfredsställelse man konstaterar hygien att rådföra sig med, vilken erfa- att frågan blivit väckt.
Fru Nordgrens motion om utredning renhet en tjänsteläkare icke rimligtvis kan erhålla under en 8 veckors special- beträffande de utomäktenskapliga bar- nens rättsliga ställning bifölls av båda kurs härför.
Den kritik som framförts kan säkerli- kamrarna och skall väl så småningom gen tagas hänsyn till inom ramen för det utmynna i laglig rättvisa även åt dem.
föreliggande förslaget så att den efter- Men någon ny Epa-utredning blev det längtade förbättrade Och utvidgade bo- inte - fast det är ett kärt ämne för stadsinspektionen Icke måtte förfela sitt många herrar i riksdagen.
ändamål genom vissa opraktiska anord- Elsa Svartengren.
ningar.
respektive myndigheters och sammanslut- ningars yttranden börjat inkomma.
Man torde ur dem i allmänhet kunna utläsa en stor tillfredsställelse över en ny etapp på bostadsförbättringarnas väg.
Att menin- -
