# ID: svediakorp-per3794
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,889
# sentences: 531
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer 15 ore Radikal, politisk veckotidning.
TI D TIDEVARVET l4 N:r ÅRG.
5 1 FEBR.
1936 Elisabeth h Nilsson: Romain Rolland - Åborätten världens världens samvete.
inför praktiken.
Såsom Obs!
Etiketten Vad har hänt?
SKOGSKONFLIKTEN KOMMER NU och antagligen ganska lång tid framåt, efter- som medlingsförsöken definitivt strandat redan på den stora principfrågan om kol- lektiva avtal eller icke i skogsarbetet.
Ar- betsgivareparten, de båda skogsägande trävarubolagen, ha utgivit en diger kom- muniké om den ekonomiska olämplighe- ten för dem av kollektivavtal i sådana skogar och skogsdrivningar som deras Däri må ligga något, men hur lång kom, munikén än var, fanns det ingenting den som motsade vad vi i förra numret n ä m d e om den rekordartat låga betal- ningen till bönderna for deras huggning skjutshållning och körning.
Om något löfte att rätta till detta fel hade.
lämnats redan i början av förhandlingarna.
är det möjligt att denna beklagliga konflikt kun- nat undvikas trots bonde- och arbetare- partens gamla, tålmodiga önskan om kol- lektivavtal.
FOLKPARTIETS MOTION OM AR- BETSFRED kom både som ett lämp- ligt apropos till skogskonflikten och son e t t även i övrigt mycket befogat förslag just i vårt land.
Sverige står alltför ofta rned i främsta ledet ifråga om genom ar- betskonflikter betskonflikter uppkomna förluster.
Genom en lag som gav regeringen fullmakt a f t vissa för samhället och landet betydelse fulla fall &gt;förbjuda tvistande part att vid ta eller utvidga arbetsinställelser&gt;, skull mycket vinnas men säkerligen ingenting förloras för någon part, i reda penningar räknat.
FRANKRIKES HUNDRADE REGE- RING - sedan den s. k. tredje re publiken kom till 1871 har börjat si verksamhet, med Sarraut som chef och Flandin som utrikesminister.
Man undrar nu först och främst om denna dess verk- samhet skall få fortgå i 100 timmar eller möjligen 100 dagar, innan nästa vaktbyte äger rum.
Därnäst undrar man särskilt om utrikespolitiken skall fortgå i ego- centricitetens och militäralliansernas tec- ken -- vilka saker beröras i en särskild artikel i detta nummer - eller om blic- ken skall kunna vidgas till att finna in- tresse även f o r andra landers och folks säkerhet, för den kollektiva säkerheten.
MEDDELANDEN FRÅN ABESSIN- SKA KRIGET äro strategist otydliga och motsägande men fruktans- värt tydliga i ett avseende: som vittne.
börd om det förtvivlans raseri.
med vilket man strider från båda håll, under kamp mot umbäranden och naturens makter under strömmar av blod, under fullkom- lig skoningslöshet.
Det gäller säkerligen en ömsesidig kamp att härda och förhär- da sig till det yttersta.
N GIGANTISK FRAMSTÖT KAPPRUSTNINGEN tar under t- den gestalt över hela världen.
En över- sikt däröver kommer att lämnas i nästa nummer.
Men det väsentliga är frågan Var skall det sluta?
S ATT FORTGÅ, for obestämd Folkpartiets F M E - Revolutionen är inte ett visst partis egen- dom.
Låt oss höja kra- vet att innanför re- volutionens råmärken förbli fria människor.
ROMAIN ROLLAND Europas samvete, ja, &gt;världens sam- fattarinna till En idealists memoarer, lev I sitt förhållande till Richard W a g ner, Mazzini, Nietzsche m. fl.
visar hon ars 70-årsdag infaller i dessa dagar.
Från fädernet har denne diktare och sig mäktig vänskapens svåra konst, mer kämpe fått det revolutionära lynnet kanske främst i sin moderliga kärlek til arv, från mödernet den religiösa grund- den unge Rolland.
I sin skrift Den eviga tonen.
Även kärleken till musiken är Antigone bekänner denne, att hans mor medfödd hos honom.
En upplevelse, som och Malvida von MeySenbug varit inspi- skakar hela hans inre människa under rationskällorna till hans Antigonegestalt Efter återkomsten till hemlandet fram ungdomsåren, är läsningen av Tolstojs kamprop: &gt;Vad skola vi göra ?&gt; I sin gick genom sammansmältningen av hans inre nöd och tvekan, om han verkligen två huvudintressen, musik och historia måste välja mellan kärleken till konsten hans föreläsningar i musikhistoria i Sor- och kärleken till mänskligheten, skriver bonne.
Som helgjuten diktare framträd- han till Tolstoj själv.
Denne svarar den de han också tidigt.
För att i handling unge, obekante studenten - i ett 38 sidor kämpa mot sin samtids moraliska kor- långt brev av den 14 oktober 1887 - och ruption, ger Rolland, liksom hans vänner visar honom att endast den konst har ett under ett tiotal är ut sina verk - hela berättigande, som förenar människorna.
Jean Christoph, Beethoven, Michelangelo inte kärleken till konsten utan till män- m. fl.
- utan att erhålla ett öre i hono- niskorna bör vara drivfjädern i allt vårt rar.
Och vilket mod att fransman handlande.
Dessa Tolstojs ord blevo nen Rolland i en tid, då nationalismen vågor gingo höga efter nederlaget mot avgörande for Rollands ' framtid.
Vänskapen med den då 70-åriga Mal- Tyskland 70-71, vågar göra sin Jean vida von Meysenbug fick även stor be- Christoph till tysk!
Yttre framgång vann han kort for tydelse for hans utveckling.
Tack vare ett resestipendium fick han vistas två år krigsutbrottet, tidigt nog for att ha Rom, där Malvida von Meysenbug, för- (Forts. å sid.
4.)
E vete&gt; har man Iänge kallat den man, de.
tidigare i denna tidning har om- talats, har Svenska Kvinnors Vän- sterförbund och Sveriges Socialdemokra- tiska Kvinnoförbund såsom gåva av frö- ten Elisabeth Tamm, Fogelstad, fått mot- taga cirka 100 tunnland åker prima jord ändamål att denna areal skulle överläm- nas till Kungl.
Maj:t och Kronan for att sedermera uppdelas i fem lotter om cirka 20 tunnland vardera, vilka lotter skulle upplåtas med åborätt åt i jordbruksar- bete kunniga, därtill lämpliga personer.
Denna överlåtelse har skett, och Kungl.
Maj:t har emottagit gåvan.
Ägolotterna äro utstakade och dessas avskiljande från huvudgården håller nu på att verkställas.
De borde således vara färdiga till upplåtelse och bebyggelse re- an denna vår.
ändamålet med denna gåva har varit tvåfaldigt: dels att få den genom lagen av den 4 juni 1926 stadgade åborätten prövad för att därigenom få en på erfarenhet grundad uppfattning av dess fram- tida värde, och dels att i den mån det är möjligt skaffa hjälp åt några arbetslösa, for sådant arbete Iämpliga personer.
Det har visserligen från ledande håll rests vissa svårigheter att få den upplåt- na jorden uppdelad i fem lotter om cirka 20 tunnland vardera.
då m a n har den uppfattningen att denna areal skulle vara alltför liten för en familjs uppehälle.
Gå- vogivaren har med erfarenhetens rätt för- menat att arealens storlek måste bero på jordens kvalitet och att denna innebär en garanti for att en så pass liten lott som 20 tunnland är tillräcklig, så mycket mera som man synes ense om den uppfattnin- gen att 20 tunnland väl kan brukas med en dragare under det att for större areal fordras antingen flera dragare eller.
och att lejd hjälp måste anlitas.
lngendera av dessa alternativ anser man kan vara ekonomiskt lönande och slutligen har man överenskommit om att den föreslagna uppdelningen skall ske i enlighet med gi- varnas önskan.
Avgälden är genom vederbörande fast- stäld- Nu gäller det således först bebyggel- sen och penninganskaffningen härför.
Egnahemsnämnden har enligt beslut intet principiellt att invända emot att bevilja lån på vanliga villkor till åborättsaspi- ranter.
Det gäller nu för intresserade personer att anmäla sig för erhållande av en åbo- lott i och för brukning.
För reflektanter (Forts. å sid.
4.)
I Den lille flygaren.
en betydande plats, som upptages av krigsskildringar i biografernas barn- program, har väckt en stark opposition som tagit sig uttryck i de senaste vec- comas pressdiskussion.
Medan de le- dande inom filmens värld forklarat att krigsbildernas förekomst saknar betydelse och inte inverkar på barnen i någon rikt- ning, har föräldrar och uppfostrare häv- dat en motsatt ståndpunkt.
Ett barn, som gång på gång i biogra- fernas veckorevyer, bland bilder från furstebröllop, skidtävlingar eller fotbolls- matcher också får en glimt av den mili- tära verksamheten i Abessinien, måste få den föreställningen att kriget helt natur- Ruth Hamrin: ligt ingår i de storas värld, som fotboll gör det, som bröllop och begravningar.
Det kommer så småningom att vanemäs- sigt godtaga krigsbegreppet, även om reaktionen mot dödandet i början varit häftig och omedelbar.
En sådan begreppsförskjutning har jag &amp; rets motionsflod.
kunnat följa på nära håll hos min fem- årige son.
De senaste månadernas hän- D e t finns flera rekordsiffror i riks- liga huvudtitlar ha ökade slutsummor dagstrycket i år.
En del beror på Den största ökningen faller på socialde- delser har nått honom genom de illustre- rade tidningarna.
I dem fick han s e de de stigande konjunkturerna, andra på partementet och förorsakas av den nya första krigsbilderna: kanoner, tanks, kul- valåret.
Budgeten slutar på 1,167 milj., folkpensioneringen.
Till arbetslöshet sprutor och soldater med gevär.
Av alla den högsta siffra som någon gång före- hjälp har regeringen däremot begärt en- svar på alla frågor fick han klart för sig kommit i en svensk statsverksproposition dast 20 milj., A.
K.
32.
På fjärde huvud- att mänskorna i fabriker gör kanoner och och 111 miljoner storre än den riksstat titelns sista sida - den om vår krigsbe- kulsprutor för att skjuta ner hus och döda varandra.
Det var obegripligt för vi nu lever efter.
lnkomsterna ha kraf- redskap - star 126,041,200.
Det är o honom, och hans frågor blev allt svårare tigt ökat, redan enligt de ansvariga ver- frågan, hur mycket den siffran skall ökas att besvara.
kens egna beräkningar, stigit ytterligare som riksdagskampen i år kommer att stå.
- Sag, hör du, men varför dödar män- genom riksräkenskapsverkets överslag Att den skall ökas, tycks alla vara över- skorna varandra?
Ska dom sen ligga ute alldeles ensamma med kappan och kän- och nått sin kulmen genom finansminis- ens om.
Skattesänkningen på 20 milj. gerna på?
terns optimism.
Genom hans alltför sto- kanske menad som plaster.
Hans ångestfulla och undrande frågor ra optimism, anser oppositionen, som Antalet väckta motioner slår likaså re- avlöstes så småningom av frågor av mera människor likt ytterst ogärna unnar ho- kord.
Det var bara att vänta.
Vi har teknisk natur.
Han hade givit upp for- nom hans goda tur.
Oppositionen har ju valår.
Tidevarvet har varit med o söken att förstå, och lyckats glömma eller räknat ut, att finansministern beräknat att samla, bläddra i och granska omkring tränga undan det oroande och hemska våra gemensamma inkomster till 32 mil- 400 motioner - det var i början av de sambandet mellan död och krig.
Kriget joner mer än de verk gjort, som skola livstid - nu är vi redan uppe i 920.
I var tydligen något som måste finnas, nu gällde det närmast att reda ut hur stora leverera miljonerna.
beröra alla tänkbara mänskliga proces- kanonerna kunde vara, hur många meter Utgifterna visa också rekord.
Samt- (Forts. å sid.
2.)
de kunde skjuta med &gt;så här&gt; stora kulor For vårt gemensamma bästa Ur D h om en enda bomb från en flygma- in skulle räcka för att få vårt hus att flyga i luften.
Eftersom han bestämt skall bli flygare när han blir stor, satte bombardemanget vid Dolo, som han naturligtvis horde ta- las om, ny fart på hans intresse.
Han bytte ut en leksakstraktor mot en flyg- maskin, och började rusa omkring i rum- en och släppa ner bomber.
For att motverka effekten av tidningar- nas bildreportage och samtidigt göra det möjligt for honom att tillfredsställa sin äventyrslust som flygare, visade jag ho- nom p % andra möjligheter att utnyttja maskinen.
Vi lekte om hans bombflyg- an till ambulans, stationerade den vid t tändstickslasarett och därifrån gjorde han sedan sjuktransportflygningar med svåra landningar i obygden.
Han skötte sitt nya flygaryrke ivrigt och exakt, och gick helt upp i leken.
Både uppkomsten och forandringen av den ursprungliga bombflygarleken berod- e på inflytande utifrån, och de flesta barns stora mottaglighet for intryck av alla slag skärper föräldrars och andra uppfostrande faktorers betydelse och an- svar för den uppväxande generationens mentalítet.
F. G. är AB.
Sthlms Tillskärareakademi Drottninggatan 71 A STOCKHOLM Tel. 21 33 IO.
Sveriges äldsta stats- understödda tillskärarskola för herr- o. damskräddare under yrkeskontroll Begär prospekt.
Monster med vidstående varumärke garanteras för god passform.
Begär prislista.
T 2 TI DEVARVET Den Utan dem Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund komma vi aldrig - - - - - därhän.
De &gt;opolitiska, kvinnoföreningar- na utlyste ett opinionsmote på Kon- - Inneh.
: Eva Andén.
serthuset till den 30 januari for att Ledam.
av Sveriges Advokatsamf.
- E - - flera kvinnor skola inväljas i riks- - - dagen.
Skrivelser ska tillstallas par- - - tistyrelserna härom och avskrifter - Stockholms stads Poliklinik vid Kornhamntorg 4 Måndagar,onsdagar, fredagar kl. 9-½10 10 f.m. För havandeskapet och dess sjukdomar.
For medellösa kostnadsfritt.
for andra mot erläggande av 2 kronor.
Stockholms stads sexualhygieniska poliklinik Sabbatsberg.
Mottagningstider: Onsdagar kl. 6-7 e. m Lördagar kl. ½9-½10 f. m.
Läkare: Doktor Gerda Kjellberg.
å Alma Axelssons FÖRLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 Mottager inackord.
även for l ä g r e tid.
tryggt och ogen., välrek.
Tel .. 77824.
~- Per-Einar Fryklöf TANDLÄKARE Sven Rinmansgatan 3, 3 tr. (Norr Mälarstrand 78.)
Mottagn.
kl. 12.30 - 1.30.
6-7 e. m. samt telefon 534246.
Låga taxor.
Kostnadsfri rådfrågning.
Alimonda-Ins titutel 40-årig homeopatisk praktik.
Mottagning 11-2.
Rådfrågning även pi korrespondens Be är prospekt och frå- gelista.
Leg. läkare.
Adress: Upplandsgat.
16.
4 tr. (hiss) Telefon ' 32 08 99.
Stockholm.
Centralbadets damfrisering rekommenderas Tel. 20 95 92.
V A R V Förstklassig Uno Oldenburg J:or Jur. Kand. Drottninggatan 4, tel. 21 3044.
Alla slags juridiska uppdrag: Rättegån- gar, skilsmässor boskilln.
äktenskaps- förord.
bouppteckn, testamenten.
Generalagent i Skandia Kostnadsfri r å d f r å n i n g dagli- gen 12-1 å Skandias huvud kontor, Mynttorget 1.
Tel. Namnanrop Skandia-Freja Specialitet: (varför avskrifter?)
sändas till de politiska kvinnoorganisationerna.
Beträffande själva saken ha de opolitiska kvinnoföreningarna natur- ligtvis alldeles rätt.
Det är j u själv- klart, att det behoves många fler kvinnor än hittills i riksdagen.
Det är nödvändigt för samhället.
Och att som nu, säga att kvinnorna inte duga, är ju omöjligt att veta, då ett sådant fåtal varit med.
Det är också alldeles riktigt, att det är kvinnorna själva, som ska vara med och verka or sitt medarbetarskap.
Frågan är bara hur det skall gå till.
Det är inte sagt att opinionsmöten och väd- an till männen är det sätt som har den största påföljden.
Männen kunna svara: &gt;kvinnorna na ju rösträtt.
Om de ha intresse, varför skaffa de sig inte de platser nom det allmänna som de önska.&gt; - Detta är såtillvida riktigt, att röst- rätt ger all teoretisk makt.
Men varken män eller kvinnor ska inbilla kvinnorna, att rösträtt är allt, det fordras även förmågan att omintet- göra konsten att förhindra att röst- rätten leder till önskat resultat.
Och därtill en plötslig kunskap att bruka makten.
Det är således berömvärt av de opolitiska kvinnorna - flertalet medlemmar av de neutrala förenin- garna tillhöra naturligtvis även nå- on av de politiska, men att handla som opolitisk ställer si mycket min- e krav, det fordrar ej att stå för åsikt - aft arbeta for de politiska kvinnorna.
Men det forefaller, som om de ginge en lång och besvärlig omväg Då man har rösträtt och vill t kvinnorna ska vara med i politi- ken varför inte gå in i de politiska kvinnoorganisationerna och därige- nom höja kvinnornas politiska in- tresse i stället for att gå till manner h be dem &gt;hjälpa&gt; kvinnorna?
Kvinnornas politiska intresse kan aldrig höjas och utvecklas annat är genom de politiska kvinnoorganisa- tionerna.
Man och kvinnor ska ar- beta tillsamman.
Det ska de, men v I inte hunnit dit an, och vi få ej glömma att de politiska kvinnoorga- sationernas uppgift är oumbärlig Utan dem komma vi aldrig därhän t män och kvinnor arbeta samman Bagarstugan Bagarstugan HORNSGATAN 37 Tel. Sod.
7000 FOLKUNGAGATAN 65,, .,.
733 ' .. 33390 GÖTGATAN 82,.
T Genom radiotal av överdirektör Höijer klargjordes härom kvällen den närmare inneborden av den myc- ket omtalade extra folkräkningen.
Syftet angavs av honom vara det att utröna i s i stor utsträckning som let på denna vag är möjligt varför barnantalet sjunkit så ofantligt lågt som det gjort.
Som synnerligen önskvärt påpekade talaren att belysa den viktiga frågan om den inverkan hustrurnas yrkesverksamhet kan ut- öva på barnantalet och omvänt.
Denna undersökning kommer med all säkerhet och efter vad man redan vet genom förut utförd statistisk be- räkning i mindre skala att kunna på- visa ett samband mellan yrkesarbete och födelsekontroll i riktning av min- skad barnalstring.
Vill man med utgångspunkt av ett sålunda konstaterat faktum sederme- a till varje pris få fram hastigt öka- le födelsesiffror ligger det snubblan- le nära till hands att ganska osym- patiska och i längden även verk- ningslösa medel komma att tillgri- pas.
Man behöver kanske ej ta på all- var det av en ledamot i befolknings- kommissionen framkastade förslaget om dubbel rösträtt for familjeförsör- are, vilket förslag påminner om de Italienska gossar som få rösträtt vid 8 år om de redan då äro gifta och ha barn.
Men det kan ej nekas till att ordet &gt;fortplantningsskyldig&gt;, ännu s i län- ge blott använt i vår tid i tysk fore- slagen lagtext, börjar sväva i luften även här.
Och då har man beträtt farliga sti- gar och vägar.
Och man har allt or litet beaktat den utvecklingskris vi i fortplantningsavseende genom- går i vår tid.
Födelsekontroll genom den ena eller den andra metoden kom förs till användning i bildade och ekono- miskt välsituerade samhällslager där man ej ur religiösa eller mora.
liska principskäl tog avstånd från varje art av barnbegränsning.
Mer man har redan sett hur en viss om.
svängning ägt rum och att i ställe en viss barnökning sker parallell med inkomstökningen.
Födelsekontrollens kunskaper ha gått vidare till andra samhällslager Som dessa äro betydligt talrikare märkes åtstramningen starkare födelsesiffrorna.
Och bristande kun- skap om enbarnssystemets olämp- lighet har kanske bidragit till att de så ofta förekommer.
Men även ifråga om dessa samhällsskikt torde en om svängning hålla på att ske och mat kan vänta att födelsesiffrorna kom ma att stiga.
I fråga om yrkesarbetande och icke yrkesarbetande kvinnor är de vidare uppenbart att möjlighet til kunskap i födelsekontroll Iättare va rit tillgänglig för yrkesarbetande kvinnor a n for de enbart i hemmer arbetande.
Dessa leva betydligt me avstängda a n de yrkesarbetande från vanliga kunskapskällor.
Men lust Ur årets motionsflod.
den nya behand- lingen med d goda resultaten för avmagr.
o reum, åkommor INSTITUT ANITA; (Forts. fr. sid.
1.)
ser, förnödenheter.
glädje- och sorgeäm- Likaså vill motionärerna framhålla, bety- näringslivet folkhälsan krigsberedska- I makrillfiskaren f a r 7 ore kg., kan - en hus- pen samt arbetsfreden och den medbor- (Artikelför- få gerliga trivseln.
fattarens anmärkning.)
Tullmotionerna flöda ymnigare for vart år.
Det står icke till att räkna dem alla Vårt näringsliv.
- tull på tofflor, på hattar, rostat och Statsstödd At näringslivet på alla områ- orostat kaffe, zink, fönsterglas, presen- den är numera en självklar sak.
Frågan ning, kappsäckslås etc., etc. Och tull på är endast, pa vad sätt och i vilken om- utlänningar!
T y så får man ju nästan fattning det skall placeras.
Regeringen benämna högerns stora motioner om har framlagt proposition om inköp av skärpning av kontrollen over främlings- gatsten för statens räkning till ett belopp invasionen i riket och revision av bestäm- av 2 milj.
Ändamålet är att lindra ar- melserna angående utlännings ratt att har betslösheten i stenhuggeridistrikten och i riket idka handel och driva näring m. m. bereda arbeten At en del av de 3,200 ar- (32 och 33, I).
betslösa där.
Det lär redan finnas myc- i riksdagars likalydande beslut.
Man fruk- tar för att en tillfällig riksdagsmajoritet skulle kunna utnyttjas for att skapa.
ett monopol, som folkets flertal skarpt rea- gerar emot - anse motionärerna.
Samarbete for allas gemensamma basta, det är ett tidsord, som även en bonde- forbundare måste stava på Herr Heiding har besinnat dess kraft på fiskerinärin- gens område och väckt motion om en lag- ändring, så att tillkomsten av gemensam- hetsfisken underlättas (37, 1).
Det är lönlöst for den enskilde fiskevattensdel- ägaren att offra något for fisket, emedan detta i de flesta fall kommer alla tillgodo lika mycket som honom själv Och det vill ju ingen människa!
Därför kräver tiden, dels bildande av fiskevårdsförenin- gar, dels åstadkommande av gemensam- hetsfisken for att inte alla vAra sjöar snart skola stå tomma på fisk.
Fiskerinäringen är över huvud taget av stor betydelse for vår folkförsörjning, men befinner sig nu i ett svårt trångmål.
En utredning om dess ekonomiska läge, begäres i en annan bondeförbundsmotion 36, I).
Denna utredning skulle bland annat omfatta en översikt över fiskets ekonomiska betydelse for vår folkförsörj- ning, en undersökning av priserna for fiskarne, mellanhänderna och konsumen- terna, avsättningsförhållanden, transport- och fraktförhållanden, fiskimporten etc. eller olust ifråga om barnalstring är bägge kategorierna densamma åt- minstone efter min erfarenhet.
Det måste därför vara farligt att grunda ingripande åtgärder på siffror och uppgifter från denna övergångstid.
Möjliggör moderskapet för dem som let så önskar - och det blir alltid Flertalet - men låt oss slå vakt om frivilligheten.
Ty endast det frivil- liga, önskade moderskapet är sam- hället liksom den enskilde värdigt.
A.
N.
önskan att underlätta den dansk-skånska trafiken, råder det intet tvivel om att vid dessa ingångar, där inga legitimations- handlingar erfordras, det även inpasserat åtskilliga tvivelaktiga och föga önskvär- da element., Motionärerna ta även di- rekt sikte på judeinvandringen från Tysk- and och pekar på den enligt deras me- ning förefintliga faran av att dessa få or stort inflytande inte minst på vart näringsliv.
Likaså frukta de för att be- viljandet av svenskt medborgarskap till utlänning sker alltför frikostigt.
(Det sker som bekant numera åt den som bott landet i minst 5 å r skött sig klander- fritt och försörjt sig redligen.)
I motio- närernas kläm ingår dels skärpt kontroll över främlingsinvasionen, dels en centra- lisering av kontrollväsendet, dels ökat passviseringstvång och dels skärpning av straffbestämmelserna for underlåtenhet att fullgöra den stadgade anmälnings- plikten.
(Denna anmälningsplikt är re- dan nu så bjudande, att exempelvis en venska, gift med en utlänning och ut- ländsk medborgare, men bosatt i Upp- sala, inte far resa till Stockholm och handla utan att anmäla sin resa till poli- sen for varje gang!)
Vidare begäres i högerns andra motionskläm en genomgå- ende revision av alla gällande bestäm- melser angående utlännings rätt att vistas i riket, att driva handel eller idka näring, en skarpt kontroll över utländska han- delsresande och en åtstramning i bevil- jandet av svenskt medborgarskap At ut- Iänning.
I samma främlingsskräck har en an- nan högermotion väckts for att begränsa antalet utländska studenter vid vAra uni- versitet.
PA denna begäran har från akademiskt håll redan svarats, att fruk- tan for de utländska studenterna är be- tydligt överdriven.
Sverige har råd att ta emot dem och bete sig hövligt mot dem, det enda man i så fall möjligen kun- de önska var, att deras betyg formule- rades så att dessa hindrade dem att här i landet draga förvärvsmässig fördel av sin avlagda examen.
Mot bakgrund av dessa högermotioner REISEN Modärnast.
Vackraste läge.
Rum fr. 5:50.
Hotell o. Restaurant, Skeppsbron 12, Stockholm.
Dir. S.
A.
R.
A. Vävskolan med mösterritning och heminredning.
Fortbildningskurser: Komposition med provvävning.
Färglära med naturstudier.
Materiallära med handspinning.
Heminredning med planritning och komposition av textilier.
Nybörjarkurser for hemvävnad, yrkes- och pedagogisk utbildning.
Skolhem med billig pension.
Tel. 234.
Sigtuna Vävskola.
Mary van Rijswijk.
Hälsan, viktigast av allt.
Kamfer-inpackning Birger jarlsg, 8 E Yrkesabete yrkesarbete bete.
1 F e b r.
1936 Utkommer varje helgfri lördag.
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock.
holm.
Tel. 204842.
Elegant.
E och REDAKTÖR: Carin Carin H e r m e l i n.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 107575, 107576.
STOCKHOLM D Folkräkning For vårt gemensamma bästa veckotidning.
Eva Andéns Advokatbyrå I Vårda Eder hälsa.
Effektivt behandlas gikt, reumatism, ischias, nervsmärtor, r u b b ningar i ämnesomsättningen m. fl.
sjukdomar enligt Skodsborgsmetoden på E I D A DEPOSITIONS KAPITAL- &amp; Stockholms Fysikaliska Kuranstalt.
TeI.
62 5444.
Humlegårdsg.
18.
Tel. 61 0678.
Moderata priser.
B A N K A.-B.
SPARKASSERÄKNING mot högsta gällande ränta.
Grundat 1865.
Begär prislista!
NORRKÖPINGS STUVLAGER KLÄDESHANDEL Barnhusgatan 4, Stockholm.
Ingen butik.
Alla inköp o. försäljningar pr extra kontant.
Detta orsaken till våra bill.
prlser.
T Elin Wägner: Y Skräcken sitter ordförande.
ör några dagar sedan lästes i tidnin- F gama följande formel för det tyska nationalhushållet: Vi kunna undvara smör men icke ka- noner.
Om någon ville sammanfatta remissde- batten i svenska riksdagen lika kort skulle det heta: Vi kunna undvara barn, men icke ka- noner.
Varpå svaret blir: ja, i så fall får n i också undvara barn.
Ingen har sagt så.
O nej.
Men i en av Stockholms stora dagliga, tidningar stod det om budgetförslaget ungefär så här: inga extra anslag varken åt försva- ret eller befolkningspolitiska ändamål.
I fråga om försvaret är detta beklagligt.
Och för .övrigt: de stora replikerna mel- lan folket och dess representanter, de når aldrig upp till ordens nivå.
Och det är förnuftiga, verklighetsbeto nade, livsbejakande, ansvarsmedvetna framför allt ansvarsmedvetna män som resonera så.
De måste.
Varför?
Eme- dan de äro omgivna av faror och fiender Skräcken sitter ordförande vid deras överläggningar.
Det var skräcken som skötte klubbat vid flottkonferensen innan Japan lämna de den, då de övriga makterna inte villi anta dess formel: en gemensam övre gräns för allas flottrustningar.
Så ä det i kanske ännu högre grad efter Ja pans försvinnande.
De karska engelsk uttalandena om att det egentligen var bra att få fria händer mot Japan som ändå knappt kan rusta mer än det nu gör, d lura ingen.
Inte heller England kan rust mer än till en viss gräns, och som de medgivit Tyskland att på ett visst av stand följa det uppåt i flottstyrka, så bli nyttan av dess egen stegring, ifall de ilia närda Tyskland kan orka följa, mini mal.
Man brukar uppdela jordens lände i de som injaga fruktan och dem som hysa den.
Detta är alldeles säkert fe De angripande, fredsbrytande staterna såsom Japan skapa sig ur sina egna seg rar en fruktan som driver dem vidare till nya erövringar.
Japan kanske inte fruktar de oljebe- sittande länderna, emedan det räknar med a t t deras snålhet är stor nog att förs.
om spärr mot utlänningar bör nämnas e socialdemokratisk motion av bl.
a. fru Ruth Gustafson med begäran hos rege ringen om revision av lagen om utlär nings rätt att här i riket vistas, i syfte a asylrätten beredes en fast förankring gällande lag.
Från socialistiska partiet föreligger tullmotioner men i motsatt riktning till d ovan omnämnda.
De yrka på upphävan- det av kaffetullen, i stället för den a finansministern bebådade skattesänknin- gen, emedan en sådan åtgärd skulle kom ma de mest fattiga i landet tillgodo.
Her- rar Brädefors och Hagberg yrka också på avskaffandet av margarinaccisen, eme dan denna är en av de krisskatter, som hårdast drabbar de lägsta inkomsttagar detta sammanhang passa vi på ai na.
I nämna om en bondeförbundsmotion, i vil- ken det yrkas att anslag till kommuner för anställandet av skolkökslärarinnor för huslig undervisning i folkskolan endas måtte beviljas under den förutsättningen att lärarinnorna vid sin undervisning an verklige vid flottkonfe-, rensen i London är: S k r ä c k e n. '
arbete D E V A R V E knappast tro det, men vad man ju vet, är att Frankrike gjort hela sin gräns mol Tyskland till en sammanhängande kedja av bombsäkra skyddsrum för militär och vapen Det har sagts att när jordens män väl utrotat varandra, med kvinnor och barn, då blir det deras övermän i att bygga bombsäkra skyddsrum, nämligen de blin- la termiterna, som få sin chance p i jor- den Men Maeterlinck säger i sin bok om termiterna något ännu värre: akta er nänniskor, säger han, så n i inte gör er själva till termiter!
Maeterlinck var i sanning i den stun- den en profet.
Den gängen då jag läste de orden och plötsligt såg den mänskliga termitvärlden för mig, var det väl ännu ingen som ens drömde om 27,000 bombsäkra skyddsrum Paris.
Är denna underrättelse riktig, och det ä r betecknande att den i alla fall cirkulerar så ha vi ju termitstaden redan klar och då kunna vi räkna ut att det cementproducerande Sverige även skall runna göra exemplet efter.
Bara på ett enda år har den nya ter- nitmentaliteten gjort stora framsteg i Sverige.
Det har utbildat sig en särskild jargong för den, lugn, saklig, grå, ful och bombsäker som cement.
Ingen upp- rördhet ingen indignation när man disku- terar flygangrepp Över Stockholm.
O, nej Det skulle tyda på dåliga nerver, v med dåliga nerver menar man nerver som reagera i motsats till andra lednin- gar vilka kallas dåliga om de inte för- medla den ström man släpper på.
Så kan därför en tidning med största saklighet intervjua Ragnar Östberg om vad har säger om Stadshusets farliga läge invid järnvägsbron, som anses bli första målet för ett flygangrepp.
Och Ragnar öst.
berg svarar: .det har j a g inte tänkt på, Det är ett betecknande svar, ty på der tid då Östberg valde ut plats för sit stadshus och undfick iden om dess sil.
huett voro ännu icke ett fredligt land!
och en öppen stads alla hjärnor omställ.
da att beräkna varje handling, företag och id6 ur synpunkten av kommande luft.
anfall.
Tornens och spirornas tid led mo sitt slut, men man hade inte insett det Nu har man insett det.
I morgon komma arkitekternas fantasier att röra sig i der katakombartade stilen och nu skulle vi f!
ett stadshus med en sådan nedgång son n u pryder Norrmalmstorg.
vände smör i stället för margarin.
De re utanför fondens syften än att semester vore skada att vidare utlägga denna hjälp skulle kunna utgå därifrån.
motion.
Vår folkhälsa.
3 T Japan med den olja det t behöver till och ned för att lagra för krigsbruk.
Men let fruktar Kina och det är ett av moti- ten för att det ständigt går vidare in i Kina.
Från Amerika komma ofta under- rättelser om den energi och målmedve- ' enhet varmed Kina skaffar sig en flyg- flotta och utbildar skickliga flygare, och man kan på goda grunder förmoda att Amerika har väl reda på saken.
Japan är lika sårbart som vilken västerländsk stor- makt som helst.
Om Kinas nationalrege- ring bemannar en bombflotta med mär redo att dö för sitt land, så kan den över raska de stora japanska industricentra Detta kanske aldrig kommer att hända men japanerna frukta att det kan hända och då de nu annektera nya provinser Kina lägga de en buffert mellan de kine.
siska flygbaserna och sitt eget land och dess vapenfabriker.
Fruktan sköter säkert klubban även de japanska ministerråden.
Och vem var det som klubbfäste den franska depute.
radekammarens beslut härom dagen att lämna ett anslag på 1,700 miljoner francs t i l l allmänna arbeten för luftförsvaret som det hette i T T: s formulering.
Fruk- tan.
Från Newyorktidningen Current Histo- ry tar jag u. p. a. det meddelandet att Paris redan skaffat 27,000 bombsäkra skyddsrum, vilket skulle räcka för två Barnhem på krutdurk tredjedelar av dess befolknine.
Man vill var rubriken på en artikel i Aftonblade Det höjda familjebidraget för beredan- de av billiga hyresbostäder åt mindre he.
medlade barnrika familjer från 500,000 till 650,000 ä r hittills det mest påtagliga beviset för regeringens intresse för de; &gt;myrdalska frågornas.
Men naturligtvis kommer det m e r I viss man kan också 5 milj. för bidrag till främjande a v bo- stadsbyggandet på landsbygden räkna!
dit.
Denna summa föreslås i motion av herrar Olsson i Ramsta och Osberg skal höjas till 10 milj.
Den som deltagit hälsovårdsnämndernas inspekterande och övervakande arbete,, säger motionärerna &gt;ser att behovet fortfarande är skriaride Dessa osunda bostäder äro ett oting, son snarast möjligt bör försvinna.&gt; Herr Ström och hans partikamrater yrka lika- så, att anslaget till kapitalökning för lå- nefonden för bostadsförsörjning för min.
dre bemedlade barnrika familjer, som re.
geringen föreslagit till 15 milj. fördelade på vissa år, skall höjas till 25 milj. och att lånefonden för bostadsbyggande i stä Vid Stockholms stads skolor för derna skall höjas från 3 till 6 milj. En motion om semesterhjälp åt behö- Husligt te vande mödrar med minderåriga barn ä anordnas Demonstrationskurser i eko- väl värd att uppmärksammas (18, 11) nomisk matlagning 4 ggr.
vardera 1 Den är väckt av fröken Welin, fruarna gång i veckan.
1 dagkurs (kl. 12-3) Ruth Gustafson och Vira Eklund m. f börj.
10 / 2 och 2 aftonkurser (kl. 6-9) Den går i korthet ut på en begäran or börja resp 4 och 6 febr.
Avgiftsfria Närmare upplysningar erhållas och undersökning, om inte medel till en dylik anmälningar mottagas å exp., Kungs- semesterhjälp skulle kunna utgå från de holmsgatan 16 1 tr kl 9 - 1 1 30 och alltmer kapitalstarka allmänna arvsfon- 12-4 (Iörd.
9-2).
Tel. 53 35 57.
Endast i Stockholm mantalsskrivna den, vars egentliga syfte ä r främjande a personer, vilka fyllt minst 18 Ar, vinna barns och ungdoms vård och fostran, D inträde.
denna svårligen med framgång kan bedri- vas av utpinade och sönderarbetade möd.
Yrkesskotdirektören.
rar, bör en sådan hemställan inte gå läng Husmödrar!
I Anna Karenina-filmed Av Ragnar Hyltén Cavallius.
H Hollywood har gjort ett ärligt försök alt höja sig under ett diktverks krav på att bli återgivet i anda och san- ing.
.Anna Karenina, i talfilmsversio- en står oändligt över den sentimentala d-, rum- och meningslösa stumfilm som smyckat sig med det Tolstojska mäster- verkets titel.
Den nya upplagan är till att börja med n utmärkt vackert uppsatt film.
Stor- artad ä r den stora balen där Anna dan- ar mazurka med Vronsky, likaså festen gardesofficerarnas mäss i Moskva och kapplöpningen, där Vronsky rider ikull.
n rad experter har tydligen stått inspel- ningsledningen till förfogande.
På uniformer, dräkter och interiörer a r nedlagts ett utomordentligt arbete med imponerande resultat.
En fläkt av et stora, det riktiga&gt; Ryssland drar förbi -- i bilder, i utanverk.
Den yttre atmosfären har en yttre sannfärdighet.
Men med den inre Sannfärdigheten står et inte lika väl till.
Allt vad pengar och helt nyligen.
Det framgick av artikeln att Stockholms stad givit anslag till ett barnhem för 1,600,000 kronor och tagit t en tomt strax bortom Liljeholmen.
Men omställd som man nu ä r att tänka sig faran från luften, så kom man plöts- ligt att erinra sig att barnhemmet skulle komma att ligga över den gamla järn- ägstunneln som av militären användes till upplag för explosiva ämnen.
Artikeln illägger: o c h oljor,, men man behöver u inte tro att militären lagrar dynamit och bensin ihop.
Varpå, säger artikeln nan beslöt vänta med byggandet till des de militära myndigheterna uttalat sig on &gt;faran för ett fientligt bombardemang kan vara så stor,.
Men de som fortfarandi hålla på att den utsedda tomten skall an rändas resonera fortfarande som så, en- sakkunskap kan ge, finns där också Det är bara slave, som felas.
&gt;Den ryska själen, känner inte det nyktra och barnsliga folk som kallas yankees.
Hur vore det också möjligt.
Det förnäma Ryss- land på 1870-80-talet med dess noncha- lanta överdåd jämsides med benhård for- malism, den utsökta belevenheten med den tatariska vildheten lurande där bredvid, innerligheten hos en Lewin, det charm- fulla lättsinnet hos Stipa Obolenski, världsmannahållningen hos en Vronsky, det skall egentligen ryssar till för att återge sådant på det levande sätt som Tolstoj målat det.
&gt;Anna Karenina, är en samhällsskild- ring kring ett tragiskt kvinnoöde.
Vem tycker sig e j ha en gång sett och känt Anna Karenina, en femme de femmes, omskimrad av ljuv sinnlighet, i början av berättelsen en världsdam, själfull och älskvärd varm och uppriktig, moder och älskarinna, mot romanens slut ett passio- nens offer, en utstött och en martyr.
I hennes casus står individuellt lyckokrav mot obönhörliga samhällsfordringar typiskt 80-tal - men där finns också en glimt av den söderbergska Gertruds öde: Annas kärlek och Vronskys karriär äro fiender av begynnelsen, passionen är mannen innerst en börda.
Romeo kan vi inte tänka oss gammal - Vår frejdade Garbo spelar Anna.
Hon är flickaktigt vacker och älsklig mera än hon är farligt kvinnoskön, och hon sak- nar den lugna djärvheten hos en världs- dam.
Hon är inte r a s s i g nog.
Ej hel- ler får tragiken mot slutet tillräcklig vild- het, tillräckligt med uppslitna nerver, tå- rar, uppflammande lidelse som omvandlas i dödsbeslutet.
Men detta senare är ej hennes fel utan manuskriptförfattarnas.
Det felas en kris i rollen, därför faller den mot slutet.
Men Garbo spelar med rollen med finhet dessa reservationer och innerlighet.
Hon är helt artist, har inga billiga poser och choser och hon fängslar, alltjämt med sin säregna, besjä- - - - - lade artikeln, att &gt;om fara för ett fient- skönhet.
Frederic March har den ligt anfall mot huvudstaden skulle före- giften att levandegöra den högadlige gar- ligga kan man ju förflytta till desofficeren Vronsky.
inte någon billig säkrare ställen Ett luftanfall riktas sä- löjtnant och älskare, utan en ridderlig kert också mot många andra sårbara världsman, en kvinnokarl i den gamla jag punkter och åtskilliga andra ställen i hu- höll på att säga goda meningen, ämne till vudstadens närmaste omgivningar kunna en brigadgeneral, äregirig och överläg- sen ' March saknar halvtoner och alltså vara lika osäkra, om kriget skulle nyanser, han spelar enkelt och varmt; rasa men det räcker inte.
Och inte heller han Halvbelagt barnhem på krutdurk, det gör ett högadligt intryck.
Karenins framställare, Basil Rathbone, är ungefär Sveriges läge Ar 1936.
Men då säger man: remissdebatten hade väl har på samma sätt förenklat sin uppgift.
Tolstojs Karenin är ett äkta barn av Men just därför anledning att röra sig om det ortodoxa Ryssland.
rygghetsproblemet!
Här inte bara en odräglig minister.
Men jag svarar: varken segrar som Ja- utan en man med en övertygelse, en män- pans eller bombsäkra termitstäder och niska som lider.
ligt Vår krigsberedskap.
Högerns samvete har bjudit den att inte invänta den bebådade omorganisationer av militärväsendet.
Partiet har velat hej rusta oss med bombsäkra rum och gas- da &gt;förvittringen&gt; inom den nuvarande masker och fruktan kommer att följa oss Organisationen och hålla den l i v s k r a f t i g och för det ändamålet begärt 18 milj utöver försvarsminister förslag.
Detta liar i förbigående sagt inte väckt större uppmärksamhet man går ju i väntan: dagar - annat än med avseende på Got.
land, vars krigsberedskap stärkts.
Av hö.
gerns 18 milj. skall något över 5 gå til höffer skulle vilja ha det till sina egna anskaffande av bomb- torped- och fjärr.
inglingar?
36 herrar från högern anse, spaningsplan.
med kand motivering från många före- Det frivilliga skytteväsendet har rege.
gående riksdagar, att all upplysning för ringen lämnat utan anslag och prompt reden är onödig.
kommo motionerna.
Bondeförbundet yr- Det är ganska intressant att i försvars- kar på, något över 242,000 och i en an.
nan motion, underskriven av samtlig; horgerliga partier yrkas på något över 226,000.
Nationella gruppen vill h; masken punkter.
Dolly Obolenski var en genom- studerad typ, men miss Sullavan har inte - ministerns huvudtitel upptäcka hans in- ställning till de samvetsömma värnplik- tiga.
För en revision av lagen har hans underordnade militära myndigheter i hög grad ömmat, men fått till svar att stats- rådet först vill invänta följderna av den 470,000.
Utrikesministern tycks icke anse, ai det ä r så helt med den berömda svensk fredskärleken, inte mer i varje fall än ai han höjt anslaget till upplysningsarbet för freden till 20,000 kr.
Herr Meyerhöf- fer yrkar givetvis avslag, dock med e ganska förbluffande motivering.
Förr h vi inte ansett att något upplysningsarbet behövts, heter det.
Vissa händelser under den senare tiden ha emellertid visat os: att ett anslag till upplysningsarbete fä freden till ett väsentligt större belopp skulle ha en stor uppgift att fylla.
Me eftersom medlen tidigare ha fördelats bland föreningar, s o m till viss del h bidragit till den pågående krigshetsen så yrka vi avslag.
- Kanske herr Meyer- Anton Dvorak-afton Om Dvoraks liv och verksamhet.
Ragna Ljungdell.
Duetter och solosånger a v Dvorak.
Viran Wallström och Barbro Hermelin .. Accompagnatör: Filip Peterson.
Julita templarlokal, torsdagen den 6 febr.
1936, kl. 8. e. m.
Entré 50 öre.
~
TIDEVARVET Giron:r 1544 T i d e v a r v e t b ö r j a d e 1936 s i n f] fjortonde d e årgång ing.
Lördagen den 1 Romain Rolland.
Al Allianser (Forts. fr. sid.
1.)
skulle kunna få världshistorisk betydelse under kriget.
1912 utkom den första biografin över honom, 1913 fick han Akademiens stora pris.
Vad det betydde att Rollands stämma strax efter krigs- utbrottet gjorde sig hörd över krigsdånet och kanonlarmet med krav på fred mellan folken, förmår den nuvarande generatio- nen knappt föreställa sig.
Mitt under världskrigets moraliska vansinne försöker han spänna en rymd av andlig samman- hållning och fred.
Vad han tänker o c h tycker har han un- der och efter världskriget om och om igen visat i tal och handling.
Ett par år arbetade han dagligen 6-8 timmar I Röda korset, katalogiserade och skrev brev för att svara på förfrågningar om landsflyktingar.
Ar 1916 fick han Nobel- stiftelsens fredspris - ett av de få fall då man av fullaste hjärta kunde glädjas över valet, men han behöll inga pengar för egen del, allt gick till arbete for lind- rande av den stora nöden i Europa.
Trots det vågade ingen författare eller förläg- gare offentliggöra hans ord de Aren!
Efter kriget har Rolland oavlåtligt klimpat för förverkligandet av sina etiska och politiska ideal.
Med obönhörlig skär.
pa pekar han på de faror, som följa kri- get i spåren, hatet och krigshetsen, som också spåras i fredsfördragen, och söker 1932 få till stånd en enhetsfront av alla krigets motståndare.
Demokrater, alla dags pacifister och socialister, t. o. m syndikalister och anarkister skulle förena sig i en gemensam front mot kriget.
Fa- ran växte, men detta Rollands rop hör.
sammades blott av f å Nödvändigheter av sammanhållning utan hänsyn till me- ningsskiljaktigheter insågs bara av några ' senaste kungörelsen i fragan: Denna gick som bekant ut på en skärpning av kon .trollen över de intyg, som lämnades til de värnpliktiga, vilka ville göra civil värnplikt.
I en tablå Över antalet sam vetsömma värnpliktiga kan man för öv- rigt utläsa, att antalet värnpliktiga son av etiska skäl välja civil tjänstgöring har väsentligt sjunkit under senaste året Från 274 år 1933 till 86 1935.
Man kan tala även om en inre krigsbe- redskap, även den i viss mån beväpnad Högern föreslår i båda kamrarna en för budslag mot statsfientlig verksamhet.
At gärder som möjligen skulle kunna godta gas under lugnare förhållanden förslå icke nu, nu måste man enligt motionärer na tillgripa den extraordinära åtgärd som ligger i en lagstiftning vilken stad gar omedelbart och ovillkorligt förbud mot anslutning till sammanslutningar med statsfientligt syfte eller att delta i sådan sammanslutningars möten.
Ett effektiv straff skulle bliva följden.
Nationell gruppen har en motion i samma riktning direkt riktad mot kommunismen, medan kommunisterna vill, att samma förenings församlings- och yttrandefrihet som till erkännes övriga svenska medborgar också skall gälla för manskap och under befäl inom armen.
Hur skulle det var att försöka göra staten sådan, att de inte finge så många fiender?
- R.
H.
D en gamla allianspolitikens avgjort främsta företrädare i våra dagar, Frankrike har ofta som försvar för den- na sin inställning och för sina envisa krav på garantier från främmande mak- ter för sina gränsers okränkbarhet bru- tat lancera sig som den överfallna och ' örorättade nationen par preference.
Fransmännen ha då tydligen med sin tända prat- och gestikuleringskonst obs Lavals överrumpling av Hoare - lyckats få världen att läsa det bekanta ordstävet e n gång är ingen gång, som e n gång är en vana,.
Efter att under ett århundrade ha ut- delat icke så få krigsförklaringar och börjat vad man numera kallar oprovo- cerade anfallskrig&gt;, fick Frankrike verk- ligen år 1914 för första gången på ett sekel självt mottaga en krigsförklaring.
Orsaken var och är av alla känd: Landet befann sig i en fast militärallians med Ryssland, som då råkat i krig med Tysk- land.
Och bättre förekomma än förekom- mas, resonerade tyskarna.
Hur förhål- landet mellan dessa två stora Europari- valer Frankrike och Tyskland, utan den- na tyska krigsförklaring skulle ha utveck- lat sig under det europeiska krig, som i övrigt redan börjat, det överlåtes åt en- var att själv bilda sig sin uppfattning om.
Emellertid ha fransmännen som sagt under efterkrigstiden suggererat fram för - tills det var för sent!
Den lärdom vi borde ha fått av kriget var att inför varje annat folks lycka och olycka känna som inför vår egen.
Men endast få av samma betydenhet som Rolland handlade efter det måttot.
Så har Rolland sökt stödja det indiska folkets frihetskamp genom sitt verk om Gandhi, så har han följt det väldiga uppbyggnadsarbetet i Sovjet- Ryssland med levande intresse och så sent som i somras försökt lära känna del genom ett besök där.
För denne kämpe mot våldet i världen tycks passiviteten .hos dem, som slappt låta föra sig till slaktbänken, som en, förbrytelsernas förbrytelse,.
Mot värl- dens fega bekvämlighet kommer han att föra krig till sitt sista andetag.
Denne andlige revolutionär fastslår klart och bestämt nödvändigheten av jäm- likhet bland människorna, men han tar tillika avstånd från den fanatiska trång- heten hos den revolutionära riktning, vars horisont är inskränkt av den ekonomisk: materialismen.
Han förklarar i sitt se- naste verk Femton års kamp *): Revolu- tionen är inte ett visst partis egendom.
Låt oss höja kravet på att innanför revolu- tionens råmärken fä förbli fria männi- skor., Helene Stöcker.
Anmäld 24 aug.
1935 i n:r 31 a Tidevarvet NORDISK TIDSKRIFT I INTERNATIONELLA PROBLEM Redaktör: PAUL MOHN.
I.
- för Aktualitet bibliotek - och Kontinuitet studiecirklar.
Utkommer fr. o. m.
1936 med 10 st. 32 sid. nummer.
Pris 5:- pr helår - 0bs.l Bibliotek och studiecirklar 20 %.
Expedition: Lilla Nygatan 4, Stockholm.
Telefon: 11 38 09.
PRENUMERERA!
Använd vid rekvisition postgiro nr.
50990. på TIDEVARVET.
Pris för helår kr.
6- N:r 5 (Forts. fr. sid.
1.)
ill jag hänvisa: för närmare Upplysnin- Av Nils Simonsson.
MELLANFOLKLIGT SAMARBETE Objektivitet - el ler koll I e ekti ivi t et.
PARA PACEM Oumbärlig Febr.
1936 Prenumerera sig själva och andra en bild av det ofta iverfallna folket och som följd härav in- riktat sin utrikespolitik dels på att fordra garantier av andra stater för gränsernas okränkbarhet och dels på att ingå milli- ärallianser med så många länder som möjligt I dessa sina strävanden har det också haft god framgång: gränsgaran- tien bär som bekant namnet Locarnopak- en; och militärallianser ha i tur och ord- ning kunnat avslutas med bl.
a. lilla e n tenten Polen, Ryssland och nu senast i somras Italien.
Genom dessa sina föråldrade strävan- len, sammanhängande med att Frankrike nom sina egna gränser är ett partiernas ich de täta regeringsskiftenas förlovade and i avsaknad av inre lugn och trygg- hetskänsla, har landet beklagligt nog kommit att i hög grad motarbeta, ja, tid- vis sabotera, de nya, löftesrika tendenser som äntligen arbetat sig fram i vår värld ich vår världsdels politik, och som sär- skilt under det nu tilländagångna brei skjutit så stora skott.
T y alltmedan Frankrike trampar vidare de gamla föråldrade hjulspåren, som sanning borde kunna förskräcka, så ha ett antal andra stater i Europa och världen lyckligtvis e j lidande av förföl- jelsemani eller annan inbillningssjuka ärt sig att lugnt blicka utanför den egna trånga intressesfären och börjat syssel- rätta sig med tankar även om andras om allas trygghet och säkerhet.
Och vad h upptäckt på denna sin utblick över världen är först och främst, att just der gamla allianspolitiken lyckats i rikt mått bevisa sin oförmåga som föregiven freds faktor och sin rätta karaktär av - låt vara ofta ofrivillig vidmakthållare och utbredare av kriget, icke minst i vår egen världsdel Europa.
Framför allt borde Frankrike efter 1914 veta och känna, at allianser betyda krig, långt mera än fred Folkens och statsmännens blickar h: nu vidgats och deras tankar mognat til att inrikta sig på något vida högre och större än dessa i sanning tvetydiga och tveeggade allianser, nämligen på den kol lektiva säkerheten, den kollektiva freder den kollektiva alliansen om man så vill Här ha för första gången öppnat sig ut sikter - ty längre än till utsikter ha det kanske ännu inte kommit - för e allians i enbart fredens intresse.
Me utsikterna äro ljusare än någonsin.
T på allt flera håll ha människorna på re- lativt kort tid hunnit utvecklas och mogna till insikt om krigets förbannelse och är damålslöshet för alla, om fredens väl- signelse och ändamålsenlighet för alla.
De första stapplande stegen på ett praktiskt prövande av denna väg ha allt så tagits under det nådens är 1935, som nyss nått sitt slut och som därigenom nå historiens blad kommer att stå som ett stort märkesår, den kollektiva fredens fö- delseår Alla äro barn i början.
De fredliga sanktionerna mot 1935 års freds- störare Mussolini - ty det är han och - ar till ovan nämnda förbund6 represen- inter fröken Kerstin Hesselgren och fru Signe Wessman, för ansökningar till Länsstyrelsen i Södermanlands län.
I och för bebyggelsen förmodar jag att fröken Elisabeth Tamm gärna s t i r till tjänst med råd och anvisningar.
För att, emellertid denna upplåtelse kall kunna skaffa hjälp åt arbetslösa, för jordbruksändamål lämpliga personer lir det ju av vikt att åt dessa, vilka sä- kerligen icke hava överflöd på penningar för anskaffande av för jordbruksdriften nödvändiga inventarier m. m., skaffa me- del härtill, vilket även torde bliva möjligt enligt vad från auktoritativt håll uppgivits.
Man har i diskussionen om jordbrukets framtid bärighet och det allmännas för- sörjning ofta fallit tillbaka på den tanken att Ahorätten kan innebära en lösning på ordfrågan och dess problem.
Lagen om åborätt är snart 10 å r gammal, men en- igt förljudande ännu ej prövad och del år från kvinnohåll som den tanken reste im ej erfarenheten kan giva belägg föl huruvida nyssnämnda förmodan kan hålla streck.
Malmö den 28 januari 1936.
Elisabeth Nilsson.
icke det italienska folket som ursprung igen framprovocerat och startat detta infallskrig mot Abessinien - beteckna dessa första stapplande steg.
Och även om de ännu ej lett till avsett resultat och även om de över huvud taget icke skulle comma att göra det denna första gång så utgör detta ingalunda något hinder för att, den nyfödde telningen skall kunna växa sig stor och stark med tiden, blot han vårdas med tillbörlig omsorg och kärlek av sina många fäder och faddrar.
Den man, som Europas och världens blic kar nu framför allt rikta sig mot och önska som speciell vårdare av det ny födda kollektivbarnet är Englands unge utrikesminister Anthony Eden.
Må han påtaga sig det kanske ej alltid så lätta men dock så löftesrika och stora värvet och må han, som har åren för sig, få till Fälle fullfölja det med den seghet och sin nesjämvikt, som är britten medfödd - det är den bästa önskan man kan bring Europas numera efter fred längtande föll på det nya året.
MÖTESPLATSEN Det var höd stämning när Fogelstad förbundets Stockholmskrets mötte upp på Kvinnliga kontoristföreningens lokalt den 25 januari.
Trots kvällens jobspost att Kerstin Hesselgren insjuknat och I kunde tala om Sanktionerna i Genév blev kvällen i alla fall genomlyckad tack vare fru Hedvig Petersons gripande och intressanta föredrag om Judarnas historia och sionismen.
Under det gemytliga tesamkvämet si nare på kvällen underhöll Barbro Herm lin med sång och Greta Wetterberg de- klamerade, så vi frös av spänning.
- Mi Bo i DJURSHOLM TOMTER VILLOR SKOLOR SKATTER LÅN PO fri o. e g e n grund med g o d a v ä g a r och med ledningar.
Från 5 rum och kök, såväl n y b y g g d a som äldre.
Erkänt g o d a skolor.
Sänkta terminsavgifter.
Blond d e lägsta i Sverige.
Byggnadskreditiv och lån o r d n a s på förmånliga villkor.
D JURSHOLMS AKTIEBOLAG [Stadens fastighetsavdelning KONTOR: SLOTTET.
Tel. Diursholm 327.
[Efter kontorstid 1741 Tomter v i s a s på b e g ä r a n.
Även Söndagar.
Y Il Sam ä et SUNDSVALL Daglig morgontidning Startår 1900 en a v de allra främsta bland Norrlands när- mare SO nyhets- tidningar.
N y Sundsvalls indu- s tr i d i s tr i k t är Norrlands mest folkrika trakt O D e n mest s spridda spridda a tidnin- a därstädes är Samhället t Landets, ledande firmor a n n o n - tesdeltagarna beslöto att sända blommor Tidevarvets redaktör ' som även av dom var förhindrad närvara.
Det en fin och symbolisk vårbukett må tro!
kvällen gick f. ö. i gammal välkänd Fo- gelstadsanda Och vad som menas med gissar säkert alla Fogelstadförbun- landet runt, som får den här lilla hälsningen genom kvällens ordförande Braathen.
ill tjänst för dem som ännu inte tillfälle att insända prenumera- savgiften för 1936 medföljer e n giroblankett.
v. E Eld beg äng el se- försäkringskassan, dotterföretag till Sv.
Eldbegängelse- föreningen, stiftad 1882, befriar vid medlems dödsfall de efterlevande från a bestyr och kostnader för begrav- igen.
- Försäkringssumma 300 kr.
LÅGA PREMIER.
Sveavägen 25, Stockholm.
Tel. 20 22 80, 11 95 20, 11 37 89.
T I D EVA RVE T Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
REDAKTION: Telefon 20 48 42.
Mottagningstid 10-12.
EXPEDITION: Telefon 20 48 42.
Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 1544 PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: -, r halvår kr.
3:25 kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter Stockholm 193b Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
D
