# ID: svediakorp-per3793
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,352
# sentences: 685
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ett förnuftigt förslag.
Vill du förbättra din ekonomiska ställning, v i l l du få e n kär önskan uppfylld.
, Planera din ekonomi med hjaip av.
POSTSPARBANKENS B U D G E T B O K Pris 1 kr.
kall preventivlagens upphävande bli en verklighet?
Man trodde nästan det var lika omöjligt som engelska kungens giftermål, ty sa intensivt älskar människorna sina samhällslögner, att allt förnuft studsar tillbaka mot fördo- marnas tjocka mur.
Emellertid har en enig befolknings- kommission föreslagit ett upphävande av preventivlagen såväl vad gäller strafflagen som tryckfrihetsförordnin- gen.
Kommissionen framhåller med rätta, att preventivlagen såsom hefolk- ningspolitiskt medel är betydelselös.
Det är icke längre fråga om användan- de av födelsekontroll eller icke.
En viss födelsekontroll är för varje folk och individ ofrånkomlig, men som kom- missionen skarpt framhåller, födelse- kontroll är icke liktydig med extrem barnbegränsning.
Men denna fara skall S.
Vad har K hänt?
UNG EDWARD HAR ICKE FÖLJT sin premiärministers och sitt parla- ments, sin moders och sin lärares-ärke- biskops önskan att acceptera det sedvan- liga hyckleriet och dubbelmoralen i sexuellt avseende.
Han har tagit konse- kvenserna av sin självständighet - en monark som även utmärkt sig genom att i början av sin bana personligen sätta sig in i de förhållanden som mdste ut- härdas av de arbetslösa i W a l e s gruv- distrikt.
- Han har förrdragit a t f fri- villigt nedstiga från sina fäders tron.
Det är första gdngen detta händer i Eng- lands historia och det är i världens - ögon det sförsfa s. k. offer som någon- sin lagts i ena vågskålen sonlig vinst i den andra.
mot en per- När nu portarna sld igen bakom Ed- motas, menar man, på ett annat sätt än genom en preventivlag.
Kommissionen har j u också kommit med ett stort an- tal förslag till underlättande av den ekonomiska börda barnen i de flesta fall utgöra.
Det är intressant att i samma dags- tidningar, där förslaget om preventiv- lagens upphävande omnämnes, finnes refererat ett uttalande av den tyske riksbankspresidenten Schacht om hur Tyskland har för litet utrymme till sin stora befolkning men hur en inskränk- ning i befolkningens tillväxt är ett brott mot Gud och naturen, varför Tyskland måste ha kolonier.
Kanske man e j har något emot att slå sig ner i de länder som ej hållit uppe en ohämmad folk- ökning?
Matte nu ej skräcken för en eventuell tysk invandring täppa till riksdagens öron för befolkningskommissionens i stort sett mycket förnuftiga förslag.
A.
N. Ulla Alm: En attack mot likalönsprincipen.
&gt;L TIDEVARVET inbjuder icke till prenumeration för 1937.
D e krafter som skulle ha fordrats f ö r att, pd d e linjer vi hittills följt, fortsätta vårt trettonåriga arbete står icke tidningen till buds.
V i framföra vdrt tack för vad vi ha fått av intresse och uppmuntran, av andligt och materiellt bistånd, förutan vilket Tidevarvet för Iänge sedan skulle ha tvungits a t t upp- V i tro fortfarande fast pd d e idéer f ö r vilka Tidevarvet t och det ar vår förvissning att d e en d a g förr eller skola kräva och få ett pånyttfött Tidevarv som sitt;.
-,, .,, ........................................ Elin Wägner: Fredsmönstring.
D ' et är i en upprörd tid med lågt ba- rometerstånd och snabba vindkast- ningar som Tidevarvet levat.
Många fredsplaner, och krigsplaner med för resten, ha uppgjorts och strandat.
Många politiska program och personer ha varit aktuella, haft sin chance och försuttit den.
Under dessa f å år, ha vi från vår anspråkslösa utsiktspunkt hunnit s e hur politiska kombinationer uppstått och upplösts och hur förhållandet mellan de forna fienderna i världskriget kastats om helt och hållet.
Vi ha upplevt största delen av Nationernas förbunds historia hittills, allt dess teoretiska arbete för sä- kerhet, skiljedom och avrustning och den ständiga slitsamma kampen mellan med- lemmar som inte uppfattat att deras in- tressen till slut äro gemensamma.
Vi ha också sett dess nya stora uppgifter vid sidan av de dagspolitiska klarna och vin- na i betydelse.
Men medan här ligger att medge att den långsamma försäm- ringen av läget, som i början avbröts av mellantider med klarnande internationell atmosfär, under de sista åren gått i snab- bare takt.
När j a g inför uppgiften att skriva den- na artikel, tänker tillbaka på allt detta, på alla åsiktsförvandlingar, anpassningar, och omjusteringar av gammalt hat och gammal vänskap och söker någon fast punkt, kommer j a g till slut att stanna hos Gandhi.
Han är den samtida människa av världsbetydelse som erbjuder en så- dan trygghet.
Hans åskådning är fast förankrad i en tro som sträcker sina röt- ter ner i den indiska religionens urgrund.
Hans handlingar följa därur obönhörligt och utan kompromisser.
Hans program för Indiens frihet är detsamma nu som då Tidevarvet första gången skisserade hans tidigare historia upp till 1924.
Endast så tillvida har han förändrat sig, att han (Forts. å sid.
7.)
Enligt sakkunnigförslaget placeras folk- en Ijusning vid horisonten, ha vi också ikställighet i lönehänseende för män och kvinnor, nu aktuell genom den skollärarinnorna tvenne lönegrader under förberedda löneregleringen inom under- folkskollärarna, de manliga lärarna i 17:e vad vinsten för detta rike blir.
Kanske visningsväsendet&gt; var första program- lönegraden i det statliga lönesystemet, Alma Söderhjelm: tär sig ändd en liten rännil här och där punkten på en lista av önskemål, som de kvinnliga i 15:e lönegraden och - ward VIII till det brittiska imperiet med, dess moraliska standard, så undrar man igenom a v en ny syn pd vad som är akt- Tidevarvet publicerade den 10 oktober i man frågar sig - med vilken motive- ningsvärt även hos en monark - även om år med uppmaning till läsekretsen att ring?
Jo, de sakkunniga ha &gt;icke ansett meddela redaktionen vilka av program- sig böra inga på något principiellt stånd- hans titel är Konung av Storbritannien, Irland och de brittiska dominierna, K e j - sare av Indien.
punkterna man särskilt önskade under- punktstagande till frågan om relationen stryka och stödja.
Det är nedskrivaren mellan manlig och kvinnlig lärares avlö- av dessa rader obekant, hur många som ning,.
Och de vill inte &gt;föregripa, 1936 Sin titel T r o n s f ö r s v a r a r e har i meddelanden till Tidevarvet sagt sig han tydligen ocksd ansett det vara he- sympatisera med &gt;likställigheten i Iöne- Säkert är, att skulle en derligare att icke använda i sin avsägel- hänseende,.
fråga därom den dag i dag är ställas di- seakt.
Med detta dubbelnummer avslutar Tidevarvet sin 14:e årgång.
Stockholms Läns spar ban k G r u n d a d 1862 HUVUDKONTOR: DROTTNINGGATAN 39, STOCKHOLM Eriksgatan 79 Järnvägsgatan 24 Alviksvägen 43 Stockholm Sundbyberg Äppelviken 50 filialer I Stockholms län Insättarnas medel: Egna fonder: Kr.
64.500.000:- Kr.
5,100,000:- S högsta grad b e r ä t t i g a d e.
äro de i tredje alltjämt sidan ?&gt;.
av samma Men mentalitet, vi behärskas av den dock la- Liksom det säges om målare ibland att års lönekommitté för civilförvaltningen, vilken som vi minns tillsattes i våras med felet med dem ä r att de icke lärt sig att finansministerns direktiv bl.
a. att till- teckna, så kunde man om de flesta män- Iämpa lika Iön för lika arbete som all- niskor säga, att felet med dem är att de inte kunna läsa innantill.
Och kan man rekt till den stora folkskollärarinnekåren, män regel.
inte läsa innantill, &amp; kan man ingenting, bleve svaret en mångtusenstämmig dekla- I vad mån är nu de sakkunnigas moti- ty på innanläsningen beror hela vår öv- ration till likalönsprincipens förman.
T y vering riktig och bärkraftig?
Det finns riga ställning till dagens och stundens frågan om lika lön för lika arbete är helt visst arbetsområden och anställnin- företeelser, och i synnerhet till samfärd- för närvarande inte endast aktuell - den gar, där det möter svårigheter att bevisa, seln med våra vänner och fränder.
Ja, ä r brännande.
1936 års Iärarlönesakkun- att det av den manlige respektive kvinn- även Ty de flesta motståndare litterära gräl och och fiender.
tidningspolemi- nigas betänkande med förslag till löne- reglering för lärare vid folk- och små- skolor är nämligen sen den 2 1 november Officiellt och den Iöneställning, som däri föreslås för de kvinnliga folkskollärarna liga befattningshavaren utförda arbetet är exakt lika och således bör betalas med lika lön - lika-lönsprincipens motstån- dare hittar på sådana områden alltid någ- ra undanflykter att krypa bakom.
Men av Iärarlönesakkunnigas majoritet, har på få arbetsfält torde det vara s &amp; över- väckt ett oerhört uppseende och håller tygande klarlagt, att arbetet är identiskt som bäst på att samla kvinnoorganisatio- lika för man och kvinna, som på under- nerna till protest.
(Forts. å sid.
6.)
AVDELNINGSKONTOR: S:t Kan ni läsa innantill?
Tidevarvets postprenumeranter uppmanas att direkt till Tidevarvets expedition, Triewalds= g r ä n d 2, 3 tr., S t o c k h o l m, telefon 204842, meddela namn och adress, så att Tidevarvet i den händelse det i någon form k o m m e r att återuppstå, må k u n n a k o m m a d e m tillhanda.
Redaktionen.
ker stöda sig nästan uteslutande på den oerhörda brist som förefinnes i att läsa det som står skrivet.
Vi leva ju icke mera i den skolkunska- pens tid, när läraren frågade som på min mammas tid: &gt;Vad står det p å trettio- GENOM EN GÅVA TILL tenta uppfattningen, att det högsta man kan nå till inom läsningens område, ä r a t t lära sig orden, d. v. s. att lära sig det man läser så att man kan rabbla upp det utantill.
Men det ä r ytterst få män- niskor som ens läsa på detta Sätt.
De flesta bläddra med ögonen över raderna, så som man bläddrar med handen i en bok, utan att ens ge sig tid att skära OPP den, läser här och där, uppfattar ett och annat mening, och sammansät- ter allt ord till och en enda smörja.
Den intelli- genta innanläsningen: fördjupandet i vad man läser, uttydandet av den skrivandes tanke och verkliga avsikt brister.
I syn- nerhet kvinnor läsa mycket slarvigt.
Det vore bra intressant (Forts. att i ett å sällskap sista sid.) göra kta V BI oms t e rf ond en Syster täcken för hem och vård åt gamla hedras minnet av en avliden på ett vac- kert och värdigt sätt.
Exp.
Hamn- böra finnas i varje hem.
gatan 10, Stockholm.
Tel. namn- anrop &gt;Blomsterfonden&gt;.
Postgiro 2530.
Syster madrasser Skyddsmärket " SYSTERN " garanterar ett stopp- ningsmaterial av ren, vit långfibrig bomullsvadd.
Säljas över hela landet.
Tillverkas endast av: A.-B.
STOCKHOLMS VADDFABRIK Stockholm-Liljeholmen.
Tel. 43 31 75, 43 31 76 Kungl.
Hovleverantör
Stormakternas rövarfred.
Tysk syn på Östersjön.
stersjön och de däromkring beläg- och geopolitiskt helhetsbegrepp, Ostersjöom- rådet som en centralpunkt i den just nu pågående maktgrupperingen i Europa - det är ett par av de ledande synpunkterna I den Östersjöpolitiska studie, åt vilken tyska tidskriften Volk und Reich agnar sitt nionde häfte för 1936.
Redak- tionen anger själv detta arbete, med sina 4-5 mer eller mindre stormaktsinspire- Hela världen s k a k a s för närvaran- rade uppsatser, som inledningen till ett de av en konflikt mellan ett impe- fortgående arbete med Östersjöområdet rium och en vanlig mänsklig kär- som föremål.
Trycket från Sovjetunio- Det är ju för att han nen, Storbritanniens betydande intressen lekshistoria.
är k u n g, denne Edward, kung eller I Ustersjön och folkförbundspolitikens sammanbrott ha, framhåller man, ställt kejsare för 500 miljoner människor, östersjöprohlemet i centrum för den som något så mänskligt kan till den världspolitiska diskussionen.
grad uppröra och sysselsätta värl- Samtidigt som man påpekar Tysk- den, ända i n i den m i n s t a vrå, d ä r lands ärorika medverkan - i kamp inot två eller tre är församlade!
Men det moskoviterna - till upprättandet av de tre självständiga baltiska randstaterna, kanske o c k s å kan s ä g a s, att mitt här Estland, Lettland och Litauen, samt det i vår tid, där man räknar blott med självständiga Finland, tryckes starkt på summor, med väldigheter och makt- d e n synpunkten att små nationer runt komplex, skriver plötsligt historien, Östersjön, fristående från större sam- med ett strålande leende och i jätte- manhang äro en olycka.
&gt;Ur de geopo- litiska, såväl som raspolitiska lagar, som bokstäver inför allas våra ögon, att gälla för Östersjöområdet, kan en befri- världen och dess makt och skatter ande framtidsväg endast föra till ett fas- väger som intet, d å en människa tare samband mellan Östersjöns gran- verkligen strider f ö r sitt liv, f ö r att nar&gt;, skriver t. ex. professor Haushofer.
Men inte nog med detta: Tyskarna få vara en människa bland männi- måste få en ny politisk inställning till skor.
Ostersjiiområdet och dess stater: Raspo- Det återklingar i ens öron ett litiskt har där deras vagga stått, Skåne gammalt ord från R o m s kejsartid, älskar de med den känsla, som den vux- f r å n den tid då olika soldatkejsare ne mannen erfar infiir sitt en gång läm- stred med varandra om världsväldet.
nade harndomshem - och stora möjlig- heter iippna sig till &gt;en väsensmotsva- En av dem utbrister i vanmäktig rande samverkan i ras- och territoriell ilska: Hellre min motkejsare h ä r i politik mellan besläktade bärare av ge- Rom än en kristen biskop!
- D e t mensamma värden,.
De tyska herrarnas språk är kanske nå- var på den tiden då en kristen biskop, var föraktad, maktlös, stod utanför got betungat av nytyska, ras- och blod- präglade uttryck.
Deras önskemål om in- samhället.
flytande i Norden tyckas däremot ifråga Inför dramat kring konungens om klarhet inte lämna mycket iivrigt att person i England bleknar för oss önska.
människor - och radiolyssnare - övriga världshändelser.
F r å n Spa- intet, blott med ett odödligt löje D e n 1 2 d e c e m b e r 1936.
Det mänskliga.
nien rapporteras, eller uppfattas, ungefär blott: &gt;på Västfronten intet, nytt,.
Det är även jämförelsevis f å ord som ä g n a s det faktum att en SO- cialistisk samhällsordning är befäs- och blivit grundlagsatt inom en sjättedel av jordens y t a, rymmande 60 nationaliteter och tungomål och - 160 miljoner människor.
- Betyder detta blott att sensationslystnaden alltid dominerar över allt annat?
.
Eller finns möjligen hos oss alla en omedelbar vetskap att såväl bakom.
tad, Spaniens förbittrade strid för sin anarkism, för frihet gentemot v a r j e tvång - statstvång, partitvång, kyrkotvång - som i S o v j e t s väldiga.
R maskineri av statsledd socialistisk verksamhet, i Englands industriali- serade och moraliserade samhälle r likaväl som i vårt svenska - det) b ä s t a av alla samhällen, kanske - är det dock diktaturernas skuggor Ö na länderna som ett historiskt en fred för vilken rättvisan nu off- &gt;D ras, är stormakternas fred,, skri- ver Ellen Hörup en skarp artikel i i Ar- befaren om &gt;Gangsterfred&gt;.
Denna fred, påpekar hon, bevaras därigenom att den ene mäktige rövaren efter den andre till- låtes anfalla och erövra ett svagare land, genom att tillåta den ena modernt ut- rustade krigsmakten efter den andra att överfalla en värnlös och oförberedd be- folkning med tanks, utrota den med kul- sprutor och kväva den med giftgas samt genom att tillåta rövaren oantastad hem- föra sitt byte.
Händelserna i Spanien, säger Ellen Hörup, ha ställt stormakterna inför ett nytt problem.
Det var icke ett krig mel- lan två länder, det var en revolt mot en författningsenligt vald regering.
Frågan var, vilken hållning de andra staterna borde acceptera under dessa förhållan- den.
Stormakterna valde att ställa sig neutrala.
Återigen var det gangsterfreden de räddade.
Ty det finns ingenting sådant som neutralitet, när det gäller en revolt.
Neutraliteten förutsätter två eller flera krigförande makter.
Men neutraliteten jämställer rebellerna med regeringen.
Detta är ett brott mot två av Nationernas förbunds huvudprinciper.
Hela denna politik bottnar i en skräck fiir det allestädes närvarande spöket, kommunismen och en tro, att Hitler trots allt är det sanna bålverket mot Sovjet.
I kampen för penningintressena råka vis- serligen de imperialistiska och de privat- kapitalistiska intressena i konflikt - där- av de kapitalistiska staternas vacklande politik.
Men: Allesammans ha de trampat hela kon- tinenters befolkning och civilisation un- der sina imperialistiska stövlar.
Sparkat undan allt sådant som mänskliga rättig- heter och människovärdighet, där det stod i vägen fiir dem.
Och så göra de demokratiska stormakterna i alla sina kolonier, fortfarande, lika väl som fa- scisterna.
Folken förstå ännu alltjämt icke att det ligger i deras eget intresse att rätt- visan stället f ö r våldet blir rådande i efter sig.
den mänskliga samlevnaden.
De bekäm- Och detta kan hända - och hän- pa fascisterna i andra länder, men se der!
- var som helst, när som helst, icke att fascismen bara är den logiska mitt ibland oss, h ä r och n u!
konsekvensen av våldets princip, v i l k e n Ty också utgör grundvalen fiir makten i det Guds rike är mitt ibland oss.
egna landet.
De komma att nödgas inse H.
H. det.
den, Kvinnorna i hemmet och samhället finna alltid en vän i Socialdemkratiska Kvinnoförbundets tidning MORGONBRIS Utkommer en gång i månaden.
Lösnummer 35 öre.
som råder: statsdiktatur, partidikta- tur, penningdiktatur, eller moralens Helår kr.
4: -.
Halvår kr.
2: -.
Postgiro 50196. eller fördomarnas diktatur.
D e rå- der jämt och allestädes just så Iångt som de e j f ö r j a g a s av den enda makt som är dem vuxen, den mänskliga: att människor ä r som folk, ä r män- niskor bland människor, och kan å strida för sitt liv.
Inför detta blek- nar högtidligheten, sjunker den mo- raliska förträffligheten, penningsä- kerheten, ledarviktigheten och ' andra makter och väldigheter samman till Redaktion och expedition: V ä s t m a n n a g a t a n 2. '
FRUKTSALT.
Sv.
Eldbegängelse- försäkringskassan, dotterföretag till Sv.
Eldbegängelse- föreningen, stiftad 1882, befriar vid medlems dödsfall de efterlevande från alla bestyr och kostnader för begrav- ningen.
- Försäkringssumma 300 kr.
LAGA PREMIER.
Sveavägen 25, Stockholm.
Tel. 20 22 80, 11 95 20, 11 37 89. kv alitetsprodukt e Finnes till lågt pris.
över- a l l!
, fråga b a r a I parti från l e d a n d e gros- e sister eller di- Vegetabil-Kompaniet, Skänker vigör och håller de i n r e or- ganen rena.
50 &amp; Har v. K. ännu ej hunnit till Eder närmaste affär sända vi pärlande glas för 1:25.
Stockholm Va.
Eder en fl.
franco om kr.
1: 25 insändes.
EN E Q U ISTS KO NTO RSMÖB E LLAG ER.
Malmskillnadsgatan 46 Specialfirma för KONTORSMUBLER och INREDNINGAR SÄLJER - KÖPER - - BYTER RENOVERAR Tel. 21 83 48.
I De utomäktenskapliga barnens försörjning.
N ä r 1934 års barnpensioneringssak- Men för icke mindre än 28,000 av dessa Bostadsfrågans lösning - beror av jordfrågans.
I dessa de stora sociala bostadspro- utfärdas i fall av höggradig hälsofara.
Låt kvinnorna betala det!
en D 2.
Maj iaar rettede - i Anled- kommissions Arbejde - &gt;Danske Kvin- grammens dagar har en av de första S å kom kriget med därav följande bo- kunniga i början på förra året barn - 15,700 på landsbygden och 12,300 blygsamma samhällsinstitutionerna på bo- stadsbrist, minskad byggnadsverksamhet ders Nationalraad&gt; en H e n s t i l l i n g til den framlade sitt betänkande om barnpensio- i städerna - hade denna underhållsplikt stadsfrågans område, nämligen bostods- och ekonomiska svårigheter som lade all- danske Socialminister om, at Moderskabs- ner åt änkors barn, invaliders barn och icke fullgjorts utan vid april månad 1936 inspektionen, i all tysthet passat på att varliga hinder i vägen för ett fram- hjaelpen maatte blive taget op til Be- Den ekonomiska de- handling paa nyt Grundlag i et Omfang föräldralösa barn, för vilket Tidevarvet kvarstod i de flesta fall hela beloppet fylla trettio år.
Att det ä r en beaktans- gångsrikt arbete.
redogjorde i n:r 12 1936, så förutskicka- från 1935 obetalt.
Detta betyder, a t t för värd utveckling som den samhälleliga till- pressionen efter kriget hindrade oss ock- af, har de kommitten, att den snart även skulle icke mindre än på landsbygden 47 % och synen över hostäderna undergått sedan så att tillfullo utnyttja den nya hälso- en Hjaelp t i l Barnet og dets Foraeldre, vara färdig med andra delen av sitt ar- i städerna 51 % av de barn, för vilka den dag 1906, då professor Germund vårdsstadgan av 1919, som medgav ingri- saavel Fader som Moder, i lige Grad bete.
Det arbete nämligen, som avsåg underhåll ä r fastställt, aldrig komma i Wirgin och fröken Kerstin Hesselgren pande även i fall av sanitära missförhål- maatte paalignes alle Samfundsborgere.
att trygga de utomäktenskapliga barnens åtnjutande av detta underhåll.
Härtill startade den av stadsfullmäktige i Stock- landen i allmänhet.
Nu ha vi ju fått ett, I November foretog Dagbladet &gt;Poli- heden tidligere Hjaelp, der jo er rätt i försörjningshänseende.
Detta ar- kommer de barn, och de ä r o inte få, för holm beslutade bostadsinspektionen så- tillskott a v nya bostäder, som möjliggör af Bornehave- (Kindergarten-) pladser i bete har kommitten, som består av fruar- vilka harnavårdsman av en eller annan som en särskild avdelning a v hälsovårds- en helt annan rörlighet och 1936 utfär- Danmark og afslorede en forfaerdende na Olivia Nordgren och Vira Eklund, ad- anledning aldrig blivit tillsatt.
nämnden, varigenom kravet på ordnad dades en kungörelse, som innebär ytter- Mangel paa Pladser i Forhold til Antal- vokat Märta Wikström samt herrarna Vad som framför allt skiljer dessa hostadstillsyn förverkligades - men att ligare skärpta bestämmelser ifråga om let a f Bern, der oigles anbragt.
Dette gav en af Kobenhavns Borg- Bernhard Eriksson och H. Elliot, nu slut- grupper av harn från dem, som enligt det bostadsinspektionen ännu har ett stort ar- de krav, som bostadsinspektionen har rätt til at gentage en tidli- fiirt.
Den har framlagt sitt andra betän- av kommitten tidigare framlagda försla- betsfält framför s i g fiir att på ett effek- att ställa på bostäderna och deras an- mestre Anledning kande i så god tid, a t t man har a l l an- get skulle f å barnpension, är det faktum, tivt sätt kunna fullfölja sin uppgift att vändning.
Under de senare åren har saadanne om, at og Opretholdelsen lignende burde af gere Udtalelse Börnehaver ledning att förvänta, att frågan skall kun- att dessa barn har försörjningspliktiga övervaka att bostäderna befinna sig i ett också en större utgallring av de sämsta paahvile den Del af Storindustrien, der na slutgiltigt avgöras inför 1937 års riks- föräldrar, som inte fullgöra sin skyldig- sunt skick i enlighet med hälsovårdsstad- bostäderna ä g t rum och den pågår allt- beskaeftiger Kvinder.
Mod denne T a n k e g a n g protesterede dag.
het.
Härigenom försättas harnen i ett gans fordringar och tidens krav, det jämt.
Den historik, som ä r fogad till detta niidläge, som nu avhjälpes genom fattig- framgår av de erfarenheter som bostads- - Vad en mångårig bostadsinspektris &gt;Danske Kvinders Nationalraad&gt; paa et Mode i Slutningen af November i en Re- betänkande, g e r en klar och för övrigt vården.
Men det är många olägenheter inspektrisen fröken Elsa Flodin vid ett först och främst kan konstatera är de s o l u t i o n, hvori det b l, a, hedder: &gt;Vi frem- ganska beklämmande bild av hur inner- förknippade med denna iinderstödsform samtal delger Tidevarvet.
Fröken Flodin stora framstegen beträffande bostadshy- hzver, at Udgifterne ved sociale Foran- ligt långsamt som ett socialt reformfiir- för barnen - det är, s ä g e r de sakkunni- blev redan 1910 anställd vid bostadsin- gienen under dessa trettio år.
I den re- staltninger til Stotte for Forzldre maa slag avancerar i detta land, även om alla g a, skadligt ur samhällets synpunkt och spektionen i Stockholm och har alltså en volutionerande utvecklingen på bostads- paahvile det Offentlige, idet det, hvis Ar- bejdsgiverne skal udrede Afgifter til ma- äro fullständigt ense om att det rimmar i hiig grad stötande för den enskildes 26-årig bana som bostadsinspektris bak- området har bostadshygienen förts fram- danne Foranstaltninger.
der komme hele med rättvisa och billighet.
För att hitta rättsmedvetande, att låta barnen till följd om sig.
åt genom samverkan från olika håll.
Vi- Samfundet t i l Gode, vil blive de arbej- trådändan till diskussionen om de utom- av sina föräldrars försummelse eller Oför- - Det första arbetet bestod huvudsak- dare måste med glädje fastslås det goda dende Kvinder, der i sidste Instons kom- äktenskapliga barnens försörjning får måga att fullgöra sin skyldighet falla ligen i meddelandet av råd och anvisnin- samarbetet mellan inspektionen och hy- mer til at betale disse sociale Foretogen- man gå tillbaka till 1895, då en behjärtad fattigvården till last.
gar, s ä g e r fröken Flodin - förbud mot resgästerna, som det aldrig har varit der, enten med Tab af Arbejdsmulighe- riksdagsman, A.
H. Göthberg först motio- Man sporger sig selv: Er Bornene Det gäller alltså att för dessa i vissa användande a v en bostad kunde endast svårt att komma i kontakt med, samt även med fastighetsägare.
alene Kvindens?
När det sedan gäller krav och önske- Og: Skal denne paalignede Samfunds- mål är det framförallt ett par saker frö- pligt til Betaling a f Bornepleje langt ud över Moderens fysiologiske Funktioner ken Flodin understryker.
F ö r det första att utrymmena inte får bli för knappa.
vaere en ny af de ofte omtalte Maader, hvorpaa Naturen har gjort Kvindrr min- lopp, som inte utgår efter individuell be- skall öka intresset hos såväl modern Den rumsuppdelning man nu g å r in för, derwertig; erhvervsmaessig Henseende.
hovsprövning.
Detta belopp b ö r Iämpli- som barnavårdsmannen att söka få får icke medföra att rummen bli för små.
Hans.
Det måste finnas rörelsefrihet, utrymme, gen sättas så stort som det genom dom faderskapet fastställt.
I anslutning t i l l den danska lagstiftnin- trevnad.
Även när det byggs för barn- eller avtal överenskomna underhållsbidra- gen i detta ämne föreslår också de sak- get från fadern., k u n n i g a vissa undantag vilka av utrym- rika familjer gäller det att s e till att inte bostaden, samtidigt som rumsuppdelnin- Detta underhållsbidrag, som den fiir- messkäl här måste förbigås.
nerade om a t t den pension, som var fiire- avseenden redan i hemmet missgynnade slagen att utgå till barn inom äktenskap, barn finna en hjälpform, som inte har Därför måste na hjälpform taga med de okända fäder- vars föräldrar voro genom varaktig oför- karaktären av fattigvård.
måga förhindrade att försörja dem, även man genomföra ett system, som lämnar nas barn.
Man hoppas med de sakkun- skulle utsträckas till de utomäktenskap- hjälp efter ett p å förhand fastställt be- niga att denna nya lagstiftning också liga barnen.
Genom en imponerande rad av förslag, motioner, kommitteer och ut- redningar, vilka alla blevo tämligen re- sultatlösa, ehuru de vittna om stort in- tresse fiir frågan, når man fram till 1913 års riksdag.
Dessförinnan bör det näm- - nas, att i synnerhet Hjalmar Branting sumlige fadern inte erlägger, skall mo- Den föreslagna hjälpverksamheten gen genomföres, blir för trång.
E t t annat önskemål som i viss mån varmt arbetade för denna som för andra dern enligt förslaget kunna utfå i för- kommer att medföra kostnader för det reformförslag.
Vid nämnda riksdag väck- skott av det allmänna och understödet te emellertid herr Jacob Pettersson i Sö- har därför fått beteckningen bidragsför- tet icke kan återkrävas av fadern.
Dessa allmänna skulle kunna utbetalas till barn utom äk- endast de ovan angivna barnen utan även vårdsnämnderna redan nu handhava tenskapet och till barn, vars föräldrar barn till föräldrar, vilkas äktenskap ä r uppsikten över de utomäktenskapliga bar- derhåll, som föräldrarna diimts eller en- godo.
De barn återigen, vilka icke ga- ligt avtal lovat att utbetala.
ranterats underhåll f å som förut anlita Förslaget föll, men marken var väl för- fattigvården.
Den viktigaste gruppen av dessa är de utomäktenskapliga barn, vil- beredd, när 1934 å r s barnpensionerings- sakkunniga fingo hand om frågan med direktiv att utarbeta ett nytt fiirslag i ämnet.
Det är detta, som Kungl.
Maj:t nu har att som v i hoppas med det sna- raste vidarebefordra.
Den kategori av barn det här ä r fråga om omfattar främst utomäktenskapliga barn, vars fäder äro dömda eller enligt avtal åtagit s i g att hetala ett visst må- natligt underhåll till barnet.
Denna grupp av barn ar minsann inte liten.
Det är mycket intressanta siffror, som kommit- tén framlägger och vi tiiiåta oss därför nämna några av dem.
Av kommitténs ut- redning framgår, att det vid 1935 års utgång fanns 95,000 utomäktenskap- liga barn under 16 Ars ålder, för vilka barnavårdsman v a r förordnad.
För 57,000 a v dessa levde fadern och vistades på känd nadsvillkor, så b ö r till vara l ä m p l i g t a t t de även f å om hand förskotteringen av dessa bidrag till barnen.
Man har be- räknat, att de sammanlagda kostnaderna för å r 1938 skulle belöpa sig på ungefär 6½ milj. utan.
Men dyrortsgruppering, k a s fader ä r okänd.
Den uppgår till om- kring 22? &amp; av de utomäktenskapliga vis dragas de kostnader, som en del av barnens antal.
Varför ha då inte dessa dessa b a r n nu åsamkar fattigvården.
barn, som med skäl kunna kallas de Bidragsförskott skall utgå för ett barn allra mest missgynnade, medtagits i med högst följande årliga belopp, nämli- kr.
denna nya hjälpform?
Anledningen är, säger de sakkunniga med särskilt understrykande av dessa barns behjär- tansvärda ställning, att en hjälpverk- ringen är Införd en trevlig statistik med anseende till yrken och kön över kvinnorna måste göra sitt inflytande gäl- ordförandena i våra pensionsnämnder.
lande i mycket högre grad, även när det Vi s e där, att icke mindre än 1,033 äro gäller själva byggnadernas uppförande.
jordbrukare, 383 skolmän, 187 kommu- 231 privatan- Bostadsinspektionen kommer ju inte i nala befattningshavare, ställda o. s. v. kontakt med de nyuppförda husen förrän Av de 2,633 ordförandena äro 16 kvin- de ä r färdiga att avsynas.
Men arkitek- nor.
3 skolmän och 13 &gt;yrke e j uppgi- terna ritar huset - i den mån de kvinn- vet,.
I den statistiken åtföljande texten liga arkitekterna kunde göra sig gällan- skriver också författaren: Skulle min tabell till äventyrs komma de här, vore det av värde.
annan betydelsefull faktor ä r den under ögonen på den myndighet i de skil- da länen, vilken utdelar uppdraget som allmänna opinionen - allmänheten siälv pensionsnämndsordförande, torde veder- bör g e sina önskemål tillkänna.
Jag tän- börande icke kunna undgå att lägga mär- g e r närmast på en sådan sak, s ä g e r frö- ke till vilket obetydligt antal kvinnor, som ken Flodin, som när allmänheten, fram- förordnats att föra ordförandeklubban i pensionsnämnderna.
Genom fördelningen förallt kvinnorna, genom sina målmed- av nämndsordförande efter kon har j a g vetna opinionsyttringar framtvingade, också - det skall e j bestridas - helt varmvatten och badrum i husen för de blygsamt velat g e myndigheten ifråga en barnrika familjerna - det var en s t o r tankeställare.
i den mån det utgivna förskot- sammanhänger med ovanstående ä r att dertälje en motion om att det måtte ut- skoft.
Om hjälpverksamheten anordnas och kommun så att staten betalar 3 / 4 och redas, om icke pension av allmänna medel efter dessa riktlinjer, så kommer den inte kommunen 1 / 4 därav.
Eftersom barna- vore skilda såsom ett förskott på det un- upplöst eller vilka ha hemskillnad, till ortsgruppen,300 En g e n 240 i den lägsta ortsgruppen.
Har en mor vårdnaden om flera barn, som har rätt att utfå förskott, så fördubblas icke summorna utan ett av- seger.
- Men så kommer vi fram till det vik- samhet till dessa barn inte kan orga- drag sker.
E t t exempel kan bäst belysa niseras som en form av pensionering avdragsregeln.
En mor får för ' ' t barn tigaste.
Man hade ju stora förväntnin- I lägsta ortsgruppen 420 kr., för tre barn utan måste grundas på individuell be- 600 och för varje barn därutöver ytterli- g a r på a t t standardiseringen av bygg- hovsprövning.
Men en hjälpform, som gare 120 kr.
I högsta ortsgruppen ä r nadsmaterialet, rationaliseringen av ar- garanterade modern ett fast understöd motsvarande siffror 630, 900 och 180. betsmetoderna och förenklingen av bo- så snart moderns inkomst understege ett överstiger moderns årsinkomst 900 i den städerna skulle medföra ett nödvändigt visst angivet belopp, skulle kunna ha till l ä g s t a g r u p p e n, 1,050 gruppen, så i följd att hennes villighet att Iämna UPP- sker också successiva avdrag.
Så ä r i korthet det framlagda försla- lysning om, vem som var barnets fader minskades, liksom barnavårdsmannens att get, för vilket vi har att tacka en kom- mitté, som för övrigt har kvinnomajori- ort inom riket samt hade utfäst sig att uppspåra denna.
Detta och några andra betala ett månataligt underhåll till barnet.
skäl ha hindrat de sakkunniga a t t i den- lycklig framtid till mötes det M ÖBELUNIONEN 30 77.
Tel. 21 REGERINGSGATAN 93 A.
Försäljer Enrumsmöbler, Soffor, Fåtöljer m. m. Avbetalningar från kr.
10: Beställningar utföres omsorgsfullt.
Även efter ritningar.
-.
Vackstanäs Hemskola (Sthlms läns lanthushållsskola) meddelar undervisning i vad som hör till ett lant- hems ordnande och skötsel.
- Kurs I: 1 f e b r.
- 1 5 dec.
med 2 veckors ferier.
Kurs I I: 1 aug.-15 juli med cirka 5 veckors ferier.
- Undervisningsavgift 100: - kr.
pr kurs.
Rum och kost 5 0: - kr.
pr mån.
Fri underv.
o. statsstip.
till obemedl.
o. mindre hemedl.
Prospekt genom föreståndarinnan Ester Alde, Vackstanäs, T V E T A B E R G.
Tel. Södertälje 16 89. tet.
en En liten tankeställare.
I n:r 9 av tidskriften Pensionsförsäk- års riksdag.
att R.
H. förbilligande av bostäderna.
Men - hur manhängande trångboddhetens problem, slutar fröken Flodin.
Då torde man ock- så finna vägen ur densamma.
Häri vilja vi tillfullo instämma: Utan att jordfrågan tas upp i hela sin vidd, s å a t t spekulation i tomtvärden och otillbör- har det gått?
Märks någon sänkning av ligt upptrissande av jordpriserna för- Nej.
Det finns härvidlag hindras, kan bostadsfrågan icke nå sin hyresnivån?
ingen annan råd än att g å till roten med fulla lösning.
de dyra hyrornas och den därmed sam- C.
H. Engelbrekts Barnavårds- och Husmodersskola - VALHALLAVÄGEN 9, STOCKHOLM Tel. 32 46 79.
Understödd och inspekterad av stat och kommun.
(1-årig) omfattande 1) Praktisk undervisning: matlag- ning, tvätt hemvård sömnad, spädbarnsvård småbarnsvård.
2) Teoretisk un- hushållsbokföring, hygien och dervlsning: Födoämneslära, hemvårdslära, sjukvård, barnavårds- och uppfostringslära.
Yrkeskurs i barnavård (6 månader) omfattande praktisk och teoretisk under.
visning i såväl späda som äldre barns vård, uppfostran och sysselsättande (lekskola med Fröbel- och Montessorimaterial), sömnad av barnkläder, grunder- na for sjukvård i hemmet m. m. Ämneskurser (2 månader eller längre) i matlagning, sömnad eller barnavård.
Inträdesfordringar äro att ha genomgått minst folkskolans 8 klasser eller fortsättningsskola.
Anmälan, åtföljd av skol- och friskhetyg samt åldersbevis.
göres hos skolans föreståndarinna.
Husmoderskurserna hörja 1 aug.
och 10 jan.
Barnavårdskurserna börja 1 aug.
och 1 febr.
Mindre bemedlade och obemedlade elever kunna erhålla statsstipendier.
Även friplatser kunna erhållas.
Barnavbrdskursen berättigar till inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen.
Kurs i husligt arbete tvätt,
T I D E V A R V E T I De utomäktenskapliga barnens försörjning.
Bostadsfrågans lösning Låt kvinnorna betala det!
beror av jordfrågans.
en 2.
Maj h a r rettede i Anled- dessa de stora sociala bostadspro- utfärdas i fall av höggradig hälsofara 1934 års barnpensioneringssak- Men för icke mindre än 28,000 av dessa grammens dagar har en av de första Så kom kriget med därav följande bo- i början på förra året barn 15,700 på landsbygden och 12,300 blygsamma samhällsinstitutionerna på bo- stadsbrist, minskad byggnadsverksamhet ders Nationalraad » en Henstilling til den framlade sitt betänkande om barnpensio- i städerna hade denna underhållsplikt stadsfrågans område, nämligen bostads- och ekonomiska svårigheter som lade all- danske Socialminister om, at Moderskabs- ner åt änkors barn, invaliders barn och icke fullgjorts utan vid april månad 1936 inspektionen, i all tysthet passat på att varliga hinder i vägen för ett fram- hjælpen maatte blive taget op til Be- Den I När är kommissions Arbejde - » Danske Kvin- föräldralösa barn, för vilket Tidevarvet kvarstod i de flesta fall hela beloppet fylla trettio år Att det ä r en beaktans- gångsrikt arbete.
Den ekonomiska de- handling paa nyt Grundlag i et Omfang redogjorde i n:r 12 1936, så förutskicka- från 1935 obetalt.
Detta betyder, a t t för värd utveckling som den samhälleliga till- pressionen efter kriget hindrade oss ock- de kommitten, att den snart även Skulle vara färdig med andra delen av sitt ar- bete.
Det arbete nämligen, som avsåg att trygga de utomäktenskapliga barnens rätt i försörjningshänseende.
icke mindre än på landsbygden 47 % och i städerna 51 % av de barn, för vilka underhåll ä r fastställt, aldrig komma i Härtill åtnjutande av detta underhåll.
synen över hostäderna undergått sedan den dag 1906, då professor Germund Wirgin och fröken Kerstin Hesselgren startade den av stadsfullmäktige i Stock- Detta ar- kommer de barn, och de ä r o inte f å, för holm beslutade bostadsinspektionen bete har kommitten, som består av fruar- vilka barnavårdsman sa- av en eller annan som en särskild avdelning a v hälsovårds- na Olivia Nordgren och Vira Eklund, ad- anledning aldrig blivit tillsatt.
vokat Märta Wikström samt herrarna Vad som framför allt skiljer dessa Bernhard Eriksson och H. Elliot, nu slut- grupper av barn från dem, som enligt det fört Den har framlagt sitt andra betän- av kommitten tidigare framlagda försla- nämnden, varigenom kravet på ordnad hostadstillsyn förverkligades men att bostadsinspektionen ännu har ett stort ar- betsfält framför s i g för att på ett effek- heden tidligere Hjælp så att tillfullo utnyttja den nya hälso- en Hjælp t i l Barnet og dets Forældre, vårdsstadgan av 1919, som medgav ingri- saavel Fader som Moder, i Iige Grad pande även i fall av sanitära missförhål- maatte paalignes alle Samfundsborgere.
I November foretok!
Dagbladet » Poli- landen i allmänhet.
Nu ha vi ju fått ett tillskott a v nya bostäder, som möjliggör en helt annan rörlighet Børnehave- (Kindergarten-) pladser och 1936 utfär- Danmark og afslørede en forfærdende dades en kungörelse, som innebär ytter- Mangel paa Pladser i Forhold til Antal- ligare skärpta bestämmelser ifråga om let a f Bern, der øigles anbragt.
Dette gav en af Køpenhavns Borg- de krav, som bostadsinspektionen har rätt mestre Anledning til at gentage en tidli- att ställa på bostäderna och deras an- kande i så god tid, a t t man har all an- get skulle få barnpension, är det faktum, tivt sätt kunna fullfölja sin uppgift att vändning.
Under de senare åren har saadanne gere Udtalelse Børnehaver om, at og Opretholdelsen lignende burde af ledning att förvänta att frågan skall kun- att dessa barn har försörjningspliktiga övervaka att bostäderna befinna s i g i ett också en större utgallring av de sämsta paahvile den Del a f Storindustrien, der na slutgiltigt avgöras inför 1937 års riks- föräldrar, som inte fullgöra sin skyldig- sunt skick i enlighet med hälsovårdsstad- bostäderna ä g t rum och den pågår allt- beskæftiger Kvinder.
Mod denne Tankegang protesterede dag.
het.
Härigenom försättas barnen i ett gans fordringar och tidens krav, det jämt.
» Danske Kvinders Nationalraad » paa et Den historik, som är fogad till detta niidläge, som nu avhjälpes genom fattig- framgår av de erfarenheter som bostads- Vad en mångårig bostadsinspektris Mode i Slutningen af November i en Re- betänkande, g e r en klar och för övrigt vården.
Men det är många olägenheter inspektrisen fröken Elsa Flodin vid ett först och främst kan konstatera är de s o l u t i o n, hvori det bl, a, hedder: » Vi frem- ganska beklämmande bild av hur inner- förknippade med denna understödsform samtal delger Tidevarvet.
Fröken Flodin stora framstegen beträffande bostadshy- hæver, at Udgifterne ved sociale Foran- ligt långsamt som ett socialt reformför- för barnen det är, s ä g e r de sakkunni- blev redan 1910 anställd vid bostadsin- gienen under dessa trettio år.
I den re- staltninger til støtte for Forældre maa slag avancerar i detta land, även om alla g a, skadligt ur samhällets synpunkt och spektionen i Stockholm och har alltså en volutionerande utvecklingen på bostads- paahvile det offentlige, idet det hvis Ar- äro fullständigt ense om att det rimmar i hög grad stötande för den enskildes 26-årig bana som bostadsinspektris bak- området har bostadshygienen förts fram- För att hitta rättsmedvetande, att låta barnen till följd om sig.
Det första arbetet bestod huvudsak- trådändan till diskussionen om de utom- av sina föräldrars försummelse eller oför- äktenskapliga barnens försörjning får måga att fullgöra sin skyldighet falla ligen i meddelandet av råd och anvisnin- gar, s ä g e r fröken Flodin förbud mot man gå tillbaka till 1895, då en behjärtad fattigvården till last.
med rättvisa och billighet.
okända fäder åt genom samverkan från olika håll.
Vi- dare måste med glädje fastslås det goda samarbetet mellan inspektionen och hy- resgästerna, som det aldrig har varit danne Foranstaltninger der komme hele Samfundet t i l Gode vil blive de orbej- dende Kvinder, der i sidste Instans kom- mer til at betale disse sociale Foretogen- der, enten med Tab af Arbejdsmulighe- Man spørger sig selv: Er Børnene Det gäller alltså att för dessa i vissa användande a v en bostad kunde endast svårt att komma i kontakt med, samt riksdagsman, A.
H. Göthberg först motio- även med fastighetsägare.
nerade om a t t den pension, som var före- avseenden redan i hemmet missgynnade alene Kvindens?
När det sedan gäller krav och önske- slagen att utgå till barn inom äktenskap, barn finna en hjälpform, som inte har Og: Skal denne paalignede Samfunds- Därför måste na hjälpform taga med de Okända fäder- mål är det framförallt ett par saker frö- pligt til Betaling a f Børnepleje langt ud vars föräldrar voro genom varaktig oför- karaktären av fattigvård.
over Moderens fysiologiske Funktioner måga förhindrade att försörja dem, även man genomföra ett system, som lämnar nas barn.
Man hoppas med de sakkun- ken Flodin understryker.
F ö r det första skulle utsträckas till de utomäktenskap- hjälp efter ett på förhand fastställt be- niga att denna nya lagstiftning också att utrymmena inte får bli för knappa.
være en ny af de ofte omtalte Maader, hvorpaa Naturen har gjort Kvinder min- i erhvervsmæssig Henseende Hans.
liga barnen Genom en imponerande rad lopp, som inte utgår efter individuell be- skall öka intresset hos såväl modern Den rumsuppdelning man nu g å r in för, derwertig Detta belopp b ö r lämpli- som barnavårdsrnannen att söka få får icke medföra att rummen bli för små.
av förslag, motioner, kommittéer och ut- hovsprövning.
Det måste finnas rörelsefrihet, utrymme, redningar, vilka alla blevo tämligen re- gen sättas så stort som det genom dom faderskapet fastställt I anslutning t i l l den danska lagstiftnin- trevnad.
Även när det byggs för barn- sultatlösa, ehuru de vittna om stort in- eller avtal överenskomna underhållsbidra- gen i detta ämne föreslår också de sak- k u n n i g a vissa undantag vilka av utrym- rika familjer gäller det att s e till att inte tresse för frågan, når man fram till 1913 get från fadern., bostaden, samtidigt som rumsuppdelnin- års riksdag.
Dessförinnan bör det näm- Detta underhållsbidrag som den för- messkäl här måste förbigås nas, att i synnerhet Hjalmar Branting sumlige fadern inte erlägger, skall mo- Den föreslagna hjälpverksamheten gen genomföres, blir för trång.
varmt arbetade för denna som för andra dern enligt förslaget kunna utfå i för- kommer att medföra kostnader för det E t t annat önskemål som i viss mån En liten tankeställare.
I n:r 9 av tidskriften Pensionsförsäk- ringen är införd en trevlig statistik reformförslag.
Vid nämnda riksdag väck- skott av det allmänna och understödet allmänna i den mån det utgivna förskot- sammanhänger med ovanstående ä r att med anseende till yrken och kön över te emellertid herr Jacob Pettersson i Sö- har därför fått beteckningen bidragsför- kvinnorna måste göra sitt inflytande gäl- ordförandena i våra pensionsnämnder, Vi s e där, att icke mindre än 1,033 äro dertälje en motion om att det måtte ut- skott Om hjälpverksamheten anordnas och kommun så att staten betalar 3 / 4 och lande i mycket högre grad, även när det redas, om icke pension av allmänna medel efter dessa riktlinjer, så kommer den inte kommunen 1 / 4 därav.
Eftersom barna- gäller själva byggnadernas uppförande.
jordbrukare.
383 skolmän.
187 kommu- befattningshavare, 231 privatan- skulle kunna utbetalas till barn utom äk- endast de ovan angivna barnen utan även vårdsnämnderna redan nu handhava Bostadsinspektionen kommer j u inte i nala ställda O. s. v. tenskapet och till barn, vars föräldrar barn till föräldrar, vilkas äktenskap ä r uppsikten över de utomäktenskapliga bar- kontakt med de nyuppförda husen förrän Av de 2,633 ordförandena äro 16 kvin- de är färdiga att avsynas.
Men arkitek- nor.
3 skolmän och 13 » yrke e j uppgi- vore skilda såsom ett förskott på det un- upplöst eller vilka ha hemskillnad, till I den statistiken åtföljande texten i den mån de kvinn- vet,.
derhåll, som föräldrarna dömts eller en- godo.
De barn återigen, vilka icke ga- de även få om hand förskotteringen av terna ritar huset Man har be- liga arkitekterna kunde göra sig gällan- skriver också författaren: ligt avtal lovat att utbetala.
ranterats underhåll f å som förut anlita dessa bidrag till barnen.
Skulle min tabell till äventyrs komma Förslaget föll, men marken var väl för- fattigvården.
Den viktigaste gruppen av räknat, att de sammanlagda kostnaderna de här, vore det av värde.
beredd, när 1934 års barnpensionerings- dessa är de utomäktenskapliga barn, vil- för å r 1938 skulle belöpa sig på ungefär En annan betydelsefull faktor ä r den under ögonen på den myndighet i de skil- da länen, vilken utdelar uppdraget som 5,300,000 milj. utan.
kr.
med Men härifrån dyrortsgruppering, får givet- opinionen allmänheten själv pensionsnämndsordförande, torde veder- sakkunniga fingo hand om frågan med kas fader ä r okänd, Den uppgår till om- 6½ en del av bör g e Sina önskemål tillkänna.
Jag tän- börande icke kunna undgå att lägga mär- direktiv att iitarheta ett nytt förslag i kring 22? &amp; av de utomäktenskapliga vis dragas de kostnader, s, ämnet.
Det är detta, som Kungl.
Maj:t barnens antal.
Varför ha då inte dessa dessa barn nu åsamkar fattigvården.
g e r närmast på en sådan sak, s ä g e r frö- ke till vilket obetydligt antal kvinnor, som Bidragsförskott skall utgå för ett barn ken Flodin, som när allmänheten, fram- förordnats att föra ordförandeklubban i nu har att som v i hoppas med det sna- barn, som med skäl kunna kallas de pensionsnämnderna.
Genom fördelningen allra mest missgynnade, medtagits i med högst följande årliga belopp, nämli- förallt kvinnorna, genom sina målmed- raste vidarebefordra.
av nämndsordförande efter kon har j a g Den kategori av barn det här ä r fråga denna nya hjälpform?
Anledningen gen kr, i 240 mellangruppen kr i den lägsta och ortsgruppen 360 kr, i högsta 300 vetna opinionsyttringar framtvingade, också det skall e j bestridas helt om omfattar främst utomäktenskapliga är, säger de sakkunniga med särskilt ortsgruppen, Har en mor vårdnaden om varmvatten och badrum i husen för de blygsamt velat g e myndigheten ifråga en tankeställare.
det var en s t o r barn, vars fäder äro dömda eller enligt understrykande av dessa barns behjär- flera barn, som har rätt att utfå förskott, barnrika familjerna tet icke kan återkrävas av fadern.
Dessa nadsvillkor, så bör det vara lämpligt att allmänna avtal åtagit s i g att betala ett visst må- tansvärda ställning, att en hjälpverk- så fördubblas icke summorna utan ett av- natligt underhåll till barnet.
Denna grupp samhet till dessa barn inte kan orga- drag sker.
E t t exempel kan bäst belysa av barn ar minsann inte liten, Det är niseras som en form av pensionering avdragsregeln.
En mor får för ' ' t bar ' I lägsta ortsgruppen 420 kr., för tre barn mycket intressanta siffror, som kommit- utan måste grundas på individuell be- 600 och för varje barn därutöver ytterli- tén framlägger och vi tillåta oss därför hovsprövning.
Men en hjälpform, som gare 120 kr.
I högsta ortsgruppen ä r nämna några av dem, Av kommitténs Ut- garanterade modern ett fast understöd motsvarande siffror 630, 900 och 180. redning framgår, att det vid 1935 års så snart moderns inkomst understege ett Överstiger moderns årsinkomst 900 i den Seger.
Men så kommer vi fram till det vik- tigaste.
Man hade j u stora förväntnin- manhängande trångboddhetens g a r på a t t standardiseringen problem, Då torde man Ock- nadsmaterialet, rationaliseringen av ar- så finna vägen ur densamma.
Häri vilja vi tillfullo instämma: Utan betsmetoderna och förenklingen av bo- städerna skulle medföra ett nödvändigt att jordfrågan tas upp i hela sin vidd, så pen och 1,200 i den högsta gruppen förbilligande av bostäderna.
utgång fanns 95,000 utomäktenskap- visst angivet belopp, skulle kunna ha till liga barn under 16 Ars ålder, för vilka följd att hennes villighet att Iämna UPP- sker också successiva avdrag.
av bygg- Slutar fröken Flodin.
Men hur a t t spekulation i tomtvärden och otillbör- har det gått?
Märks någon sänkning av ligt upptrissande av jordpriserna för- så ä r i korthet det framlagda försla- hyresnivån?
Nej Det finns härvidlag hindras, kan bostadsfrågan icke nå sin barnavårdsman v a r förordnad.
För 57,000 lysning om, vem som var barnets fader a v dessa levde fadern och vistades på känd minskades, liksom barnavårdsmannens att get, för vilket vi har att tacka en kom- ingen annan råd än att gå till roten med fulla lösning.
C.
H.
Ort inom riket samt hade utfäst sig att uppspåra denna, Detta och några andra mitté, som för övrigt har kvinnomajori- de dyra hyrornas och den därmed sam- betala ett månatligt underhåll till barnet.
skäl ha sakkunniga a t t i den- hindrat de går Nu återstår bara att hoppas att det års riksdag.
R.
U.
Ny vardag.
trots dessa konstnärliga brister ger boken en sällsynt klar och sann bild av den politiska utvecklingen i Tyskland från fredsslutet fram till Hitler.
Gläser är inte marxist; nazismen är för honom inte » den beväpnade kapitalismen » utan en ånga eller man kan säga flertalet, d e bästa tyska författarna, med folkrörelse med djupa rötter, Sammansatt Thomas Mann i spetsen, har officiellt av ärlig idealitet och djurisk råhet.
Han tagit avstånd från T r e d j e Riket och för- ger förklaringen till hur drömmen Om lagt sin verksamhet till utlandet.
Emi- det tyska folkets enande och kravet på grantförlagen i Amsterdam och Zürich social nydaning kunde sammanblandas och icke längre S. Fischer eller Rowohlt med utarmade småborgares hätska för- är numera representativa för tysk litte- bittring och ängsliga kapitalisters speku- ratur av i dag.
De flesta av dessa lands- lation till den fantastiskt Oenhetliga en- flyktiga författare har föredragit a t t sä- het, som 1933 bröt fram som en ödeläg- g a sin mening om de senaste årens ut- gande veckling i form av historiskt-biografiska I handlingens mitt står tysk-amerika- romaner, som uppvisar en eller annan nen J o h a n n Caspar Bäuerle, en överty- gad demokrat och anti-preussare, vilken analogi med samtiden.
En a v d e f å som direkt behandlat na- efter november-revolutionen återvänder tionalsocialismen är E r n s t Glöser, vars från Baltimore för att njuta sitt Otium i stora roman » Der letzte Zivilist » nyligen hemstaden Siebenwasser, förvissad Om överflyttats till svenska.
Ernst Gläser a t t med republiken en ny vann europeisk ryktbarhet redan med begynt i hans fosterland.
sin debutroman » Jahrgang 1902 » Denna sen följa hans gradvisa desillusion, ända ryktbarhet torde närmast vara a t t tillskri- tills Bäuerle en marsdag 1933 står på va hans djuptlodande och vederhäftiga torget i Siebenwasser och ser hur s. A.- En tidsroman.
osef Kjellgrens » Skott i Vattenlinjen, herättelser ur svenskt huvudsakligast om sjömän i främmande hamnar.
i inledningen avger författaren en Sorts bekännelse till posi- tivismen, till livs- och arbetsglädjen trots allt - som känns äkta och på sitt Sätt gripande.
M a n Väntar att finna mera av denna anda i berättelserna som följer, men här ä r det som om det » allt » vilket han så frejdigt trotsat i sin programför- klaring hotar att kväva honom; det är inte mycket av ljust livsmod i arbets- skildringarna.
Kjellgrens figurer är lost tecknade - de skymtar förbi som konturlöst skisse- rade skuggor - det är svårt a t t få na- got riktigt grepp om dem.
E n allmän miljö- och stämningsskildring är hans styrka, man glömmer inte arbetslöshetens amgrå färgton i berättelsen » Vintervand- ringa (och det vill ju inte säga så litet när man betänker hur mycket som skri- vits i det ämnet i världen) den har na- got tovigt grått i grått med ett blodrött inslag i väven över s i g - » vem köper e t t p a r unga armar, vem köper frisk pri- m a arbetskraft?, Det ä r väl med avsikt som författaren inte kallat sina berättelser för noveller - de har inte heller den strama formfull- ä n d n i n g som novellen kräver; det är Iösa skisshokshlad, samlade från en jäktad och orolig livsresa.
Men man vill gärna läsa mera a v Josef Kjellgren.
Josef Kjellgren arbetarliv I Arvid ' Brenners » Ny Vardag, finns mycket av det som Josef Kjellberg sak- nar.
Brenners figurer äro både tydligt utformade och val modellerade, de står framför en som verkliga människor som man kan riskera att mota livslevande på sin väg.
Han skildrar de tyska emigran- ternas liv i Stockholm och bokens Många » jag » storm Frid på jorden.
En ung tysk arbeider orket ikke na- sverige.
landflyktighet til Umulig å få arbeide, man vet jo hvordan det er, alle har nokk med sig selv Så satt han på sitt rum og skrev, og det er allerede bok nr, 2 som har fått titeln: » Fred på jorden » Ironisk?
Naturligvis.
Boken begynner i 1910, men ikke lenge efter er vi midt i 1914.
Det er en liten snekkerfamilies liv vi f å r fölge gjennem årene fremover, Snekkeren kommer til fronten, blir bragt hjem såret til hustrun og den lille sön- nen, så kommer efterkrigstidens pinsler.
- Men dette har v i da hört om för?
Ja- visst har vi det, Det er ikke förste gang forfattere skildrer menneskeliv som for- Läsaren får skygge.
Men har vi hört det nokk?
tidsanalys, mindre hans kvalitéer som stilist och mänskoskildrare; detta gäller hela hans produktion och icke minst den senast utkomna boken, som även den gått ut i flera upplagor på talrika sprak.
Romanen handlar om nazismens till- växt och genombrott i en mindre väst- tysk stad.
Stilen är ibland svulstig, handlingen alltför konstruerad och de agerande personerna delvis mera tidsty- per än mänskor av kött och blod.
Men det sies for ofte?
S e r det ut i verden idag som om menneskene skulde lært no- g e t av den tiden?
Denne boken, skrevet av en » ulærd, männen misshandlar Och hånar den so- mann på 2 5 år, virker gripende og inn- cialdemokratiska borgmästaren?
trycker en narrkåpa över hans öron och tvingar trengende fordi han har levet sig helt inn i de mennesker han skildrer.
Den virker honom att dansa medan selvoplevet fra perm til perm.
Og den runt Omkring vrider sig av skratt har en bærende ide, en lysende röd tråd var detta - dessa mänskors skratt åt gjennem det hele: kampen mot krigen.
- den hjälplösa mannem Det skulle Bäuerle Boken avsluttes i 1933, Hitler har netop aldrig glömma Med det skrattet mör- fått makten, og forfatteren kaster ut e t dade de Tyskland .. På bokens sista sida Atervänder Bäuer- svevende spörsmal, blandet med håb Og frykt: » Er det han som skal bringe oss, barnbarn, le till Amerika Han med har sin förlorat dotter sitt Och hem- sitt nå- fullkommelsen?
Fred på jor- människorna land.
Men, säger han till sig själv » låt Stefan Thiem, är e n ibland dem med det inte din sorg drunkna i hat, kväv ' för- Med sin hjälte hoppas för- undantaget a t t han är till hälften svensk: bannelsen! » han har en tysk far och svensk mor, är fattaren, a t t det riktiga Tyskland trots alltså hemmastad hos svenska släktingar allt en gång kommer a t t återuppstå.
och i svensk mentalitet.
På det viSet vi- Ernst Gläsers kloka, klarsynta bok är ett sar han Stockholm sett både inifrån och bevis för a t t detta Tyskland ännu lever, utifrån, vilket g e r en ganska säregen be- i tyska mänskors inre.
Endast de som begivit sig utanför gränserna kan av- lysningseffekt.
Något av detta tvåsidors-seende finns lägga vittnesbörd därom.
Men vi vet, a t t också i hela Stefan Thiems åskådning också innanför Tredje Rikets gränser Han har ingenting av ensidig frälsariver finns det sådana mänskor, och att d e - med klara ögon ser han fel och för- drömmer om att f å uppleva den dagen, tjänster hos olika Världsåskådningar.
Han då d e inte längre är dömda till stumhet.
har en egenskap som blir mer och m e r, lon-Erik Holm.
efterlängtad ju mer den i våra dar råkar Ernst Gläser: Den siste utan Uniform.
i glömska, omodernitet och vanrykte - Nordisk fredssångbok.
Kriget riget har otaliga gånger blivit be- sjunget i dikt och ton, under det att fredens bok haft få och ofta dåliga tol- kare.
En mängd fredsdikter ha varit bedrövliga pekoral, och därför hälsar man med glädje den nordiska fredssång- bok, som utgivits på Gleerups förlag.
Samlingen, som innehåiller ett hundra- tal sånger - en hel del med nya, vackra originalmelodier - har säkert en stor uppgift att fylla som föreningslänk mel- lan de olika fredsföreningarna ute i lan- det.
Sångerna äro rätt olika till illder och värde.
Gripande i sitt slag är Anna Ma- ria Lenngrens fredsdikt (med mel.
av Alice Tegnér).
Redan hos denna nyktra 1700-talspersonlighet arbetar s i g freds- tanken fram.
» Nära » frågar hon, » flyr de grymma villors här som hatets av- grundslåga när, bland jordens åbor mina bröder » den.&gt; Vel ligger der ironi i hans spörs- mål men at den skulde bli så besk så skrikende Som den lyder i vore ören i 1936,det hadde hverken han Signe eller nogen Svanöe Petander.
Paul Immendorf: Frid på jorden.
(Till svenska av Johannes Edfelt.)
Tiden.
4:50.
Den starkaste dikten är kanske Bes- kows » Vi längta » som i underhart sköna ord tolkar människornas vackraste dröm, drömmen om fredsriket.
Melodi (av Alice Tegnér) och ord äro innerligt för- bundna med varandra, så att de bilda en harmonisk enhet.
En sak önskar man: att det funnits fler representanter för fredstanken bland den yngre generationens diktare.
1920 års lönekommitté gör häpnadväckande förslag.
En attack.
(Forts. fr. sid. 1.)
Folkskollärarinnor- som åren gått, det rättfärdiga i likalöns- visningens område.
na ha samma utbildning som sina man- principen övertygat allt flera och kvin- liga kolleger både vad utbildningens nornas organisationer vuxit i medlemstal och slagkraft.
Också tiden har mognat längd och innehåll beträffar, de ha sam- för ett genomförande i praktiken av Iika- ma tjänsteställning, samma antal under- lönsprincipen.
visningstimmar, samma tjänsteansvar och tämligen obefintliga befordringsmöjlighe- ter, de undervisar liksom de manliga lä- rarna oftast i samklasser, pojkar och flic- kor om vartannat, och i folkskolans alla olika skolformer från A-D finner vi manliga Och kvinnliga lärare lika antal.
till ungefär Likställighet tillämpades un- der 1800-talet.
Vad är naturligare då, tycker man, än a t t dessa befattningshavare oberoende av kön avlönas lika?
arbetskraften Det tillvägagångssätt som 1028 för års fördelning Iärarlöne- av kommitté föreslog är verkligen häpnads- väckande fräckt.
Vi vet och beklagar att rekommendationen på sina håll har följts.
Men så skett har det varit i brott mot behörighetslagen och i brott mot grund- lagens stadgande om &gt;förtjänst och skicklighet&gt; (inte k ö n!)
som enda be- fordringsgrunder.
När n u 1936 års lä- rarlönekommitté säger sig inte vilja &gt;fö- Behörighetslagen och lika- regripa&gt; resultatet av lönekommitténs för lönsprincipen.
den civila statsförvaltningen utredning bl.
a. om &gt;lika lön&gt;, så ä r detta en un- Vid iöneregleringen 1918 fann s i g då- danflykt.
Likalönsprincipen är redan sen varande ecklesiastikministern Värner Ry- mer än 10 år genomförd i statsverken, den föranlåten att medge, att de kvinn- och det resultat man säger sig vilja av- liga lärarna i jämförelse med de manliga vakta, kan i konsekvens med nu gällande var &gt;verksamma med enahanda uppgift princip och givna direktiv förutskickas: och med samma anspråk ställt på deras det kan inte gärna bli annat än förslag arbete i avseende å såväl arbetets kva- om ännu konsekventare genomförd d i k a litet som dess kvantitet,.
Och 1923 års lön&gt;, varvid det nu felande sista ålders- Behörighetslag, som gav kvinna tillträde tillägget för kvinnliga befattningshavare till statstjänst på samma villkor som man tillerkänns dem.
vissa undantag som är onödiga att repetera i detta sammanhang - at- följdes 1925 av en Iönereglering för sta- tens befattningshavare, varvid riksdagen heslutade lika lön för man och kvinna i samma tjänsteställning.
Därmed blev likalönsprincipen erkänd och gällande för tjänstemännen i den ci- där - med Det var också vad som skedde hela 1800-talet igenom, Från och med 1859. då kvinnorna först fick tillåtelse att bli Iärare i barndomsskolan, fram till 1906 hade m a n l i g och krinnlig Iärare att upp- bära samma om än blygsamma lön - vila statsförvaltningen.
några hundra riksdaler om året, bostad, Emellertid - den lärarlönekommitté, en smula kofoder och vedbrand.
Vid som tillsattes 1928 och år 1930 framlade löneregleringen 1906 bestämdes av stats- ett betänkande, som a l d r i g blev föremål finansiella skäl en s k i l l n a d i ålderstilläg- för proposition, betecknar ett återfall i gens storlek för m a n l i g och k v i n n l i g Iä- g a m l a fördomar.
Kommittén sökte fram- rare (som protest häremot bildades ome- ställa det så, som om likalönsprincipen delbart Sveriges Folkskollärarinneför- icke blivit genomförd 1925.
Visserligen bund) och vid Iöneregleringen 1918 teoretiskt genomförd - det talas inte skärptes skillnaden ytterligare, i det att Iängre om m a n l i g a och k v i n n l i g a tjänster även grundlönen bestämdes skola utgå utan om högre och Iägre -, men &gt;i prak- med olika belopp för folkskollärare och tiken räknade man med såsom regel&gt;, säger 1928 års kommitté, att de högre be- folkskollärarinna.
i dessa bägge Iöneregle- fattningarna med högre lön skulle förbe- Mot principen ringar ha emellertid Iärarinnorna oppo- hållas männen, de Iägre befattningarna nerat sig, med allt större styrka alltefter- med lägre lön kvinnorna.
hos indianerna i Nordamerika.
L Gina K a u s KATARINA DEN STORA » - kritiken förbytes ovillkorligen i ett stigande intresse.
Läsaren fängslas.
Han kapitulerar rent av inför förfat- tarinnans breda orientering av ämnet, hennes makt över ett brokigt stoff och hennes konstnärliga förmåga att låta händelserna tala sitt eget språk - .&gt; Fil.
lic.
Nils Forssell i Dagens Nyheter &gt;Vid sidan av Stefan Zweigs arbete om Skottlands skö- na drottning står Gina Kaus om Rysslands stora kej- sarinna som en av de mest fängslande historiska kvinno- biografier som på länge sett dagen.
- den liknar när- mast ett ymnighetshorn och överflödar lika frikostigt av rikt orienterande vida perspektiv som av små intima och subtila iakttagelser. » Fil.
mag.
Märta Lindqvist (Quelqú une) i Svenska Dagbladet (under strecket) tier mindre ofta voro hos representanter- na för den vita rasen än hos de ädla, tappra, stolta och tystlåtna rödskinnen.
Om man senare kommer i beröring med indianernas språk och erfar, att ett så pass a l l d a l i g t och enkelt ord som g i f - termål heter Witachpungewiwuladtpoa- gannüng, kanske man inte heller förund- rar sig över att indianerna i vardagslag helst iakttogo en förnäm tystnad.
En amerikansk professor, D.
G. Brin- dianernas förhållanden, Zweig DEN OUTGRUNDLIGA HEMLIGHETEN - tyvärr i negativ plånade från jordens yta?
bli D å skola Männen lyssna t i l l Kvinnan och lyda henne.
Delawarerna förstodo icke genast vad irokeserna åsyftade, och de voro nöjda med att intaga Kvinnans ställning.
Sedan ställde irokeserna till ett stort gästabud och inhjödo delawarerna och talade till deras utsände.
Först förklarade de, att delaware- stammen ord: beträf- meddelar fande dessa i The Lenape and their le- gends, att de bebodde och ansågo som sitt rättmätiga territorium det nuvarande New Jersey.
Själva kallade de s i g lenni lenape, vilket enligt några auktoriteter s k u l l e betyda männen b l a n d män.
Oak- tat detta namn intogo emellertid dessa lenni lenaper under en längre tid en sär- ställning bland de krigiska indianstam- marna såsom non-combattanter eller så- som irokeserna mera hånfullt uttryckte samma och säker på I - lika lön med man i samma befattning och kvinnliga lärarnas inplacering i lönesy- till samma inplacering, som av kommit- som därtill förlorar sista ålderstillägget stemt.
Ombudsmötet hävdar, att de témajoriteten föreslagits för dessa.
näm- - detta senare i och för sig en orättvis kvinnliga lärarna, som ha samma utbild- ligen 17:e lönegraden eller den högre lö- ning, samma tjänsteställning och tjänste- negrad, som kan komma att gälla för d e dast för kvinnliga tjänstemän med sam- bestämmelse, som dock nu tillämpas en- ansvar som de manliga, äro berättigade manliga lärarna.&gt; Ulla Alm.
ma lön som manliga kamrater, men nu av de Iönesakkunniga inkonsekvent före- slas överförd på kvinnliga befattningsha- vare i lägre lönegrad än motsvarande &gt;Zweigs psykologi är överlägsen.
Det ena härledes ur manliga.
det andra så självklart, att man nästan glömmer, att det är hög konst.
- man kan inte undgå att gripas starkt av konstverket, som trots allt bäres av ett skälvande liv Folk- på varje rad.&gt; Redaktör Emil Holmberg i Aho Underrättelser Den bekymmersamma Iönegradsplace- skollärarinneförbund.
ringen &gt;Zweigs bok tillhör de där som man inte släpper sedan man tagit den i handen.
Översättningen - av Hugo Hultenberg - är mer än oklanderlig. » Professor Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- o. Sjöfartstidning » - stor och förnäm konst -.
Kanske har Zweigs män- niskokännedom och djupa medkänsla aldrig manifeste- rat sig så direkt och med sådant patos som här., Fil.
dr Harald Schiller i Sydsvenska Dagbladet Snällposten SKOGLUNDS BÖCKER edra om I icke upphören.
Viljen I un- - skulle vara Kvinnan, med Vi kläda dig i kvinnans långa klädnad och g i v a d i g örringar till prydnad.
När därför 1936 års Iärarlönesakkun- niga &gt;i stort sett utgått från samma rela- Detta betydde, att de hädanefter icke skulle bära vapen.
tion mellan manliga och kvinnliga lärare som de tidigare sakkunnigberedningarna&gt; Vidare sade de: Vi h ä n g a en kalebass med olja och me- - närmast 1928 års lönekommitté gjort -, så är det inte annat än hårklyverier d i c i n på din arm.
Med oljan skall du att påstå, att man inte tagit &gt;principiell rengöra de andra stammarnas öron, så ståndpunkt, till frågan.
Ståndpunkten är att de må lyssna t i l l goda råd och inte tagen och tyvärr tagen mot lika lön.
Det- till dåliga.
Medicinen skall du använda ta gäller majoriteten av de.
sakkunniga.
för de stammar som varit dåraktiga, på det a t t de må återfå sitt förnuft och vän- Minst lika stor uppmärksamhet och en det - kvinnor.
uppmärksamhet av mera smickrande slag I detta namn låg enligt indianska se- da sina hjärtan t i l l freden.
har å andra sidan heståtts kommittéle- der och indianskt språkbruk en dubbel Det tredje budet angav, att delawarer- na huvudsakligen skulle sysselsätta s i g damoten redaktör Conrad Jonssons re- betydelse.
I Notes on the Iroquois säger H.
R. med åkerbruk.
servationsvis framförda förklaring: &gt;Jag Vi giva dig härmed en mortelstöt och är anhängare av principen lika lön för Schoolcraft: lika arbete, och &gt;Jag har tagit mig fri- &gt;Den ärofullaste betydelsen av detta en hacka i dina händer.&gt; Hos de fem stam- I allmänhet har man ansett, att denna heten och djärvheten att placera de kvinn- var fredsstiftarens.
liga folkskollärarna i lönegrad marna och Susquehannock-indianerna framställning är en ren uppfinning av de- hade vissa allvarliga, äldre, gifta kvinnor laware-indianerna för att förklara d e r a s som de manligas.
Herr Jonsson uppger som anledning till i stammen rätt att deltaga i rådplägnin- underlägsenhet på ett för nationalstolt- de hade även bland andra pri- heten mindre sårande sätt.
Emellertid sitt ståndpunkttagande, att j u de kvinn- garna, liga lärarna har samma utbildning som vilegier rätt att I krigstid föreslå att fient- torde delawarernas faktiska neutralitet h a de manliga och samma tjänstgöringsskyl- ligheterna skulle upphöra.
En uppmaning inneburit något vida mer än en beseg- dighet.
Och man är uppriktigt tacksam från dessa kvinnor att låta stridsyxan vila rad stams fredliga hållning.
D e voro för erkännande av dessa fakta, ehuru det kunde hörsammas, utan att stammens trots allt erkända fredsstiftare inom e t t känns en smula bittert att det ska be- rykte för tapperhet led något avbräck.
vidsträckt område på grund av en gam- höva vara en sådan &gt;djärvhet&gt; att göra Det fanns en officiell talare och budbä- mal överenskommelse, Icke minst under det.
rare, vars åliggande det var att över- åren 1777 och 1778 gjorde s i g deras Det må vara hänt, att herr Jonsson inte bringa ett sådant fredsbudskap från kvin- neutrala inflytande gällande.
Man h a r till och med sagt, att om delawarerna d å är tillräckligt Iärarinnornas pe- norna och att underhandla om fred.&gt; Delaware-indianerna själva förklara i tagit parti mot amerikanerna, skulle det- dagogiska kvalifikationer att våga be- sina egna berättelser, att de blivit ut- t a ha betytt fruktansvärda erfarenheter strida insinuationer däremot, lärarinnor- sedda till fredsmäklare på ett ärofullt för Amerika.
Men nu tvingade delawa- na själva är så mycket säkrare.
Det är Sätt, ehuru de blivit bedragna av iroke- rernas neutralitet flera andra med dem icke självförhävelse, när vi s ä g e r oss serna med avseende på ändamålet.
befryndade stammar a t t också, iakttaga Lenapernas framställning lyder sålun- neutralitet.
vara medvetna om vårt lika värde med da: I det s. k. Walam Olum, ett för övrigt männen som pedagoger och uppfostrare.
&gt;Irokeserna sände budbärare till dela- ganska omstritt dokument, där lenaperna Vi t a r med ro risken av en eventuellt warerna med följande tal: skildrat sin historia alltifrån världens Det ä r icke gott att alla stammar skola skapelse, lyda slutorden sålunda: skärpt, konkurrens om lärartjänsterna, &gt;Vid denna tid kommo de vita från skulle likalönsprincipen genomföras.
Och föra krig, ty detta kommer så småning- Ty om a t t medföra ett utrotande a v india- norr och från söder.
De äro fredliga, d e det skall den - förr eller senare.
nerna.
Vi ha nu tänkt ut ett sätt a t t ä g a märkvärdiga ting, vilka ä r o de?, det blir en ohållbar situation, om folk- förebygga detta, innan det blir för sent.
Stackars indianer!
D e fingo snart er- skollärarinnorna efter majoritetsförslaget Må en stam vara Kvinnan!
Vi skola s ä t t a fara, vilka de vita voro, och a t t bland d e inplaceras i den statliga löneplanen tven- henne i mitten, och de krigförande stam- märkvärdiga tingen funnos både eldva- ne Iönegrader under de manliga lärarna.
marna skola vara Männen och de skola pen och eldvatten, samt att de vilda, vita Det skulle betyda, att dessa Iärarinnor sitta runt omkring Kvinnan.
Ingen skall stammarna ingalunda kunde göra an- göra Kvinnan något ont, och om någon språk på a t t kallas fredliga!
komme a t t bli den enda av alla kvinnliga skulle göra det, skola vi alla tala till ho- Greta Rydberg.
statstjänstemannagrupper, som förvägras ta ställnig riktning.
i Göteborgs Handels- o. Sjöfartstidning nom och säga: Varför slår du Kvinnan?
Och sedan skola alla Männen anfalla den, som slagit Kvinnan.
Kvinnan skall icke föra krig, utan hon skall göra sitt bästa att upprätthålla freden.
När Männen runt om henne strida med varandra och striden blir hård, skall Kvinnan ha rätt a t t säga: I Män, vad gören I, att I på detta sätt slån varandra?
Betänken, a t t itet var ha vi kanske en gång under vår barndom varit fångade a v den urskogstjusning, som inte saknades ens i de mest urvattnade bearbetningar och förkortningar av Coopers indianböcker, Vi följde med andlös spänning irokesers, huroners och delawarers oftast blodiga mellanhavanden med varandra och med blekansiktena i Nordamerikas jungfruli- 1936 års lärarlönesakkunniga &gt;Katharina ur en av historiens intressantaste kvinnoge- stalter.
- Det är ingen överdrift att karakterisera ar- betet som lysande., Professor Torgny Segerstedt Stefan Kvinnan och kriget i Iönesakkunnigas Från d e n 1 j a n u a r i 1937 Stockholms tion, som därvid fattades återges följan- de passus.
&gt;Ombudsmötet beklagar att principen lika lön för man och kvinna i samma tjänsteställning - en princip, som riks- dagsledamoten hr Conrad Jonsson i Eskilstuna givit sitt stöd genom en inom kommittén avgiven reservation - ej av kommittémajoriteten tillämpats vid de resp moderskapspenning.
medlemmars barn under 15 år erhålla med blbehällandc av oavkortad sjuk- betänkande Ur den resolu- medlemmar fri vård å sjukhus vård å förlossningsanstalt Sjukvårdsförsäkrade Läkarvård och Sjukhusvård.
nödvändiggjorde ett extra ombudsmöte för Sveriges Folkskollärarinneförbund den 5 och 6 december.
Erkända Sjukkassor utöver hittillsvarande prestationer t i l l sjukvårdsförsäkrade Skydda Eder ekonomisk ERKÄND Stockholms Erkända Centralsjukkassa De Ungas Beskydd genom medlemskap I SJUKKASSA.
Sthlms Sjöunderofficerares Sjukkassa Enighet ger Styrka Sjukkassan D.
G.
V.
Stockholms Arbetares Sjukkassa Stockholms Murares Sjukkassa om Sjukpen av 1. dag.
FULLSTÄNDIG FÖRSÄKRING i ERKÄND SJUKKASSA omfattar: till såväl medl.
som barn under 15 är.
å förlossningsanstalt.
Nu utgående avgifter kamma på grund av d e utökade förmånerna att från 1 jan.
förhöjas med visit, Idgt belopp (c:a 10 á 15 öre i mdn.)
I vilken den lyser och drar till sig blic- ligga skatter gömda for fredsarbetarna, karna Gandhi själv tycks ha funnit att han bland annat den som kallas hoppfullhet Fredsmönstring.
efter Greggs framstallning av hans lära Men vad tjänar dessa författares offer behöver understryka vissa delar därav, av kraft, intelligens och vilja till, om de (Forts f r sid 1) lärt mera tålamod och vishet och att hans hör med frågor och svar mellan paci- måI vidgat sig långt utöver Indiens po- fisten och hans motståndare och a r bra Iitiska frigörelse.
Kanhända nås icke det som en katekes att titta i Men man bör också läsa Huxleys roman Eyeless in målet under Gandhis Iivstid De tysta Gaza, på svenska Blind i Gaza, för att få förberedelserna äro icke så intressanta den gripande bakgrunden till hans abso- nyheter som en gång hans kampanjer luta pacifism, hans tro på möjligheten mot engelska varor, skatter och monopol att nå och komma överens med motstån- och det brittiska imperiets reaktion dar- dare, hans starka krav på att pacifismen Men en gång skall det säkert b l i skall börja inne i människohjärtat och emot visa sig i den dagliga umgängelsen lika- uppenbart att det är Gandhi och hans väl som den strävar att finna uttryck i vidgade skaror av medarbetare som ge- politiskt handlande I romanen får man nom att ge sina liv for det indiska folket, följa en Intellektuell engelsman av Al- for utplånande av kastskillnad, okunnig- dous Huxleys typ på hans törnbeströdda vag innan han tvingats fram till tron på het, fattigdom och mindervärdeskänsla, alltings djupa enhet under orons och lyft upp det till frihetens plan det förödmjukade och vanmäktiga Tyskland efter fredsslutet hörde och läste man en hel del om Gandhi Nu får han betydelsefulla rad varmed Milton beskri- kanske inte nämnas där Men nu bör- ver Simsons elände i fångenskapen jar vanmaktskänslan krypa över segrar- &gt;Eyeless in Gaza, at the mill, with sla- gruppen i Europa, nya grupper av män- ves&gt; Den hjälte han beskriver så, är att citera komma den till världsberömde insikt om att kriget, professor for skapsman, utåt sett en son fri av oheroende en härskareras engelsk och veten- be- niskor ty han formulerar den nu igen på nytt 6 punkter.
Den forsta lyder .icke-våld i ej a r mänsklighetens lag och oändligt star- kare och högre än den råa styrkan&gt; Den andra &gt;endast de som ha en levande tro på kärlekens Gud, frömå folja denna lag och stödas av den&gt; Det ser ut som om denna punkt 2 vore på väg att bli pacifismens nya motto Iiksom den var det under kristendomens forsta tid Pacifismen, driven ut i orim- Iigheten, måste soka sig till djupa kallor och höga foredomen, måste krava av sina arbetare långt strangare disciplin, långt större hängivenhet och mod, långt större konsekvens i det egna Iivet än vad de hittills presterat motas av gensvar?
Så kommer jag då fram till att avsluta denna artikel med att ännu en gång till alla de tidigare vittna om overtygeisen att historien vänder sig till kvinnorna nu Driva deras flertal med strömmen, utan opposition mot den riktning händelserna ta, utan att orka med någon aktion var i sin stad och i sitt land, utan att enas i gemensam handling tvärs over gränser- na så ha de ett ohyggligt ansvar De sig också oerhört om de tro att de i längden vinna och behålla männens beskydd, beundran och tacksamhet ge- nom att motståndslöst följa den nationa- Iistiska politikens signaler I alla länder.
Nu glöms de nästan jämt när det gäller varldens oden, och ibland kommer det fram något som mest liknar fientlighet missta befriats ur tillvarons ångestfulla menings- S å blir det också på ett sjalvklart kens förlikning.
Mottot på boken är fol- förenas i de två pacifism och kristendom och förakt.
Allen, författaren till Anthony, Malinowski från London, a r &gt;ett super- patologiskt fenomen&gt; och att ingenting just n u är viktigare än att söka lösa pro- blemet hur man skall avskaffa det Och de ställa tränade hjärnor och ny entu- siasm till forfogande Därvid sker det * VIS Men han trälar i i k v a r n e n med de andra slavarna En fånge med utstungna ögon har det inte bättre än han, det får man klart för sig, sedan man följt hans inre Iiknar Simson däri att han bryter ner templet över sitt hurud liksom av sig själv att Gandhi och hans Det templet är här inte bara det vikto- metoder bli aktuella igen rianska England som, fastän d e t stor- mats av så många forfattare, i dessa da- v den lit eratur har jag här egent- världsskandal av kung Edwards A, Iigen bara några få anglosachsiska stick- historia göra en Det ar också det antiviktorian- prov att komma med Många av Tide- ska och protest England mot som det byggdes gamla, upp det varvets läsare kanna antagligen redan glädje ' är trots om tänker du Huxleys ordning som Världen med dag, och ha haft nu den lilla broschyr hjälp, den Iivsform som förenar rikt saken Den What har are formen you going av ett to slags do about för- mänskligt vetande och skickligt utnytt- it?
jande av naturkrafterna med den mest hjälplösa manskiiga tafatthet i gestalt- n i n g av det egna ödet och av samman- levnaden m e l l a n människorna Fast Hux- ley utlämnar den engelska intelligens- och bördsaristokratien totalt, och utan för- skoning visar deras kvinnors hopplöst trasiga öden, så är nog denna kulturkri- tik inte så farlig för hans goda rykte som det försök han slutligen gör att komma med ett positivt föeslag till en annan Iivs- stil, en som förargar imperialisten och kommunisten Iika mycket Ty förargar, vår hälsa och Näringsfysiologins senaste rön denskursen författad av dr Edith Klarin och f r ö k e n Margareta Bruns kog.
I kursavgiften ingår b o k e n Vår hälsa och vår föda av Henry C. Sherman.
Begär närmare upplysningar om d e n n a k u r s från Kooperativa förbundets korrespondensskbla Stockholm och vår Namn Adress över kursen Vår hälsa föda.
Tidev.
12 / 12.
(Sändes i öppet kuvert, frankerat med 5-öres frimärke.)
skyddade inte sina söner, de läto sig i stället glorifieras for att de släppte ut dem i krigets helvete, ve och förbannelse over dem!
Detta förakt kan bli orättvist och g å till overdrift, därför att det inte be- kymrar sig om hur kvinnorna fått en så- dan underlig uppfattning om vad som a r den sanna kvinnligheten Men därför ha inte kvinnorna ratt att förneka sin del i skulden till det tillstånd som nu är Man kan inte två sina händer, aven om man inte funnit upp eller personligen brukat bombflyg och gas vard for det populära damhotellet Små- landsgatan 20 i Stockholm, en omtvckt klubb med trevliga lokaler och en inte mindre omtyckt restaurang - öppen for allmanheten - i samma fastighet - Därtill foranledd av den allt storre efter- frågan har Årsta nu utvidgat sina loka- ler TiII restaurangen har fogats två vackra sällskapsrum med tidningar och tidskrifter, och en ny stor hörsal med till- horande två klubbrum har inretts 1 tr upp i samma hus Den vackra och på- hittigt utnyttjade salen, som kan rymma 150 personer, blir säkert en valkommen i i som i sitt det finnes ingen Gud&gt; Den kan i alla fall komma in I detta sammanhang med det kapitel som framställer Kristi abso- luta ståndpunktstagande mot krig och våld och driver kyrkorna och kristenhe- ten mot väggen.
Ännu en bok skulle jag vilja fasta upp- marksamheten på Det a r Roden Bux- tons The alternative l o war Han kallar engelska närmare bestämt f ö r statsmän, for oss, som varken äro stats- eller engels- man, mycket värdefullt att få studera ett så klart upplagt, genomfört och motive- rat program till omorganisation av värl- den efter förnuftets och rättvisans grun- der En nödvändig förutsättning för po- skapa en sådan förutsättning genom att visa varför det nuvarande tillståndet är ohållbart och hur det skulle kunna för- vandlas utan krig Idén finns uttryckt i Nationernas förbunds pakt, artikel 19, detta a r en kommentar till den Roden Buxton rör inte vid det känslo- och tros- underlag som måste vara nödvändigt för att på allvar acceptera ens som hand- Iingsbas hans program for ett nytt Folk- förbund som fördelar jorden och dess till- med gångar rättvist mellan folken, utan att ge foretrade åt någon ras eller något rike Han talar mera som parlamentsledamot och ekonom än som kväkare, vilket han dessutom är.
Hans program är en an- klagelse mot de n u härskande imperierna a r själva motpolen till den uppfattning och en uppfordran till dem Men man får klart för sig att även småstaterna borde som Hitler utbasunar i Mein Kampf Gregg anser namligen inte att en leda- göra upp liknande program åt sig, be- re skall vinna anhängare genom en pro- sinnande s % på att även av dem kom- mer att krävas insatser a ' mod ' vilja och paganda som raknar med manniskornas dumhet och svaghet, ej heller att ett folk intelligens skall slå sig fram mot makt och härlig- ppellen till samling för fred har het på andras bekostnad med våld eller hot om våld Gregg har I stället sökt ofta gått ut från kvinnor Om vi oversatta Gandhis vapenlosa strategi till ta med endast de sista årtiondenas histo- vasterlandska forhållanden och upptagit ria, kunna vi tänka på Jane Addams Den Gandhis heroiska fordringar på männi- skorna Han kom till Indien med en rik som skriver detta minnes henne särskilt kännedom om vasterlandska strejkmeto- i Haag for 21 å r sen och for 14 år sen der och fick dar en ny syn på den va- då hon som president for Fred och fri- penlösa kampens möjligheter och måI En het ledde internationella kvinnoförsamlin- vapenlös arme kan vinna mycket mer an gar i deras strävan att finna ord och ut- avslå attacker från arbetsgivare eller till- tvinga sig battre arbetsformåner, j a, till tryck för viljan till rättvis fred, grundad och med mer an a w a r j a eller genomfora på en ny ordning I varlden, just det- en politisk kupp Den kan till sist, om samma som Roden Buxton nu talar om den offrar allt, erövra det värdefullaste Emellertid har det fallit sig så att denna av allt, förutan vilket ingen seger ar om några slutgiltig, namligen motståndarnas tillit artikel kommit att handla och villiga medverkan till verkligt freds- mäns appell för fred Det gör detsamma varifrån fredsappellen kommer.
huvud- slut och bättre ordning Detta kan I dessa dagar tyckas som saken a r att den åter och åter tages UPP en frammande och oangående förkun- av nya människor i nya, battre variatio- nelse, men det är just rustningarnas full- ner på samma tema Har, i de böcker komning och krigens och inbördeskrigens vanvett som ger den en bakgrund mot vilkas innehåll endast kunnat antydas, E n författare - att diskutera det stora problem som lig- makt.
h a r talats till dem ha kvinnornas tillflyktsort för många av Stockholms makt en liten cirkel, men ha ingen makt Styrelsen med ordf fru Gerda Lind- Den andra av Nichols böcker a r hans att gora det allra minsta for att skydda blom spetsen, samt fröken Elsa Gull- svar till &gt;dåren säger hjärta: sina käraste, då de komma utanför den- berg Inredningsexpert, kan lyck- som samarbetar Huxley och själv direkt proklamerar sig som Gandhis lärjunge är den amerikan- ske juristen och journalisten Richard Gregg som utgivit Den nya maktfaktorn, The Power o f non-violence Denna bok studeras i d e n n y a korrespon- Sänd mig prospekt i alla situationer Säkert har Gandhi och hans inflytande del i att denna uppskakande bok inte slu- tar i odslig fortvivlan utan i ett tappert försök till nyorientering Andlig suvera- nitet och ledarskap kan övas från den mest beroende och ringa yttre position, det är inte första gången i världshisto- rien som detta hant vår föda Tidens förlag har enligt min mening på svenska fått en olycklig titel och ett olyckligt omslag Atminstone fick j a g en falsk föreställning om innehållet av att se boken Den a r inte bara en skräck- skildring av det moderna kriget Den a r också ett lysande försök att från kristen utgångspunkt klargöra pacifismens sak Boken synes närmast rikta sig till den engelska medelklassen men ar lika nyttig for alla klasser och alla lander En svensk läsare kan ju komplettera den med att studera den nyutkomna Krig eller kultur, andra samlingen, redigerad av dr Stig idé´, en teori, någonting att hänvisa till.
tron på den mänskliga enheten och icke- en Och Roden Buxton tillhör dem som roka våldets makt att stå upp mot våldet Det var ett stort antal Fogelstadför- bundare, som den eleganta hissen vid Drottninggatan 31 förde upp till Kvinn- I i g a Kontoristföreningens nya, ståtliga lo- kaler dar Stockholmskretsen av Fogel- stadförbundet hade möte den 5 december - Sedan kvällens ordförande, Barbro Hermelin, hälsat a l l a varmt välkomna och protokoll från föregående möte upplästs, överlämnades ordet till Kerstin Hessel- gren som lovat tala om Nationernas frö- bund av i dag.
Hennes gripande men av optimism burna foredrag gjorde ett starkt intryck Ordforanden gav uttryck å t åhörarnas tacksamhet Senare samlades vi till tesupé i den med levande ljus upplysta matsalen, då vi också fingo njuta av fröken Dagmar Grills sång samt två pianosoli, spelade av fröken Camilla Rasmussen Sekreteraren Nichols Hur skall icke lämnas sten pd Adverse, den heter Bloodlust och a r en Föreningen Årsta sten och Dåren sade i sitt hjärta.
Den vidrakning med de amerikanska krigs- har under sin tioåriga tillvaro hunnit Vaxa forstnamnda av dem, som utkommit på mödrarna som svider likt vitriol De sig in i det allmänna medvetandet såsom själva verket historia Huxley själv MÖTESPLATSEN.
na cirkel Och då ä r det egentligen en vanmaktig makt, fast många aro så nöj- da med den Det skulle de inte vara, om de besinnade att deras ansvar inte slutar vid ytterdorren, om de visste att vad varlden behöver a r att de gora bruk av sin makt, for att gora kriget omöjligt och for att hjälpa till att bygga upp en ny varld som bar spår också av deras såsom önskas till det vackra resultatet var meningen och a r meningen att värl- den ska bli fri från hatets, krigets och orattvisornas forbannelse Svårt att saga om det a r lattare for kvinnorna att hitta denna visshet darfor att de aro mindre fångna i krigsvasendet De aro kanske bara bortkollrade på ett annat satt an mannen, forvirrade och lamslagna av andra suggestioner och en annan form av fruktan Men ar det så att de ha det lattare har, så mycket mera ansvar och storre skal att de ta itu med sin uppgift, medan de Bnnu ha någon mojlighet dar- hand.
som invänder att ingen kvinna a r färdig att trada till denna uppgift bara darfor att hon a r kvinna, har alldeles ratt For de kvinnor som villa vara med om att omskapa varlden, a r det lika nbd- vandigt som for man att soka stod i en till djup overtygelse De miste tro att det Elin Wägner.
.
.
.
men snabbast “ bland dem som förmedlat intryck från dagens kämpade Spanien är dock mr FRANK PITCAIRN, som i virvlande fart fått tryckt sin &gt;Reporter in Spain&gt;.
(Stockholms-Tidn 15 / 11 1936) Frank Pitcairn: Spanskt Frontreportage utkommer i dagarna på ARBETARKULTURS Förlag, Jakobsgatan 22, 2 tr., STOCKHOLM.
Mästerliga ogonblicksbilder av en driven socialt vaken och vidsynt journalist som delat milisens vedermodor i forsvaret, av det spanska folkets frihet mot C a 150 sidor - Pris 3 kr fascismens legoknektar och-generaler --- - - BESTÄLLNINGSSEDEL ex av Frank Pitcairn &gt;SPANSKA FRONT- Undertecknad rekvirerar REPORTAGE&gt; att sandas pr postförskott under adress: Namn Adress Postadress.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
...
...
.
.
.
A i den av socialdemokratiska partistyrelsen utgivna tidskriften SA P- I N F O R MAT I O N Under är 1936 ha medverkat bl.
a: 24 nr pr år Per Albin Hansson Arthur Engberg Henning Leo Rickard Sandler Per Edvin Sköld Ivar Vennerström Gustav Möller Karl Schlyter - Pris kr.
3: - Prenumerera för 1937!
Sänd beloppet till SAP-Information, Svesvägen 68, Stockholm.
Postgiro 59248 Inbundna årgångar för 1936 kr.
4 -, häftade kr.
3:-.
Pärmar kr.
0:75.
Kan ni läsa innantill?
(Forts. fr. sid.
I.)
den snärjande fråga, som professorer kan använda med sina lärjungar att plötsligt låta en hemlig fråga gå runt och en var besvara den konfidentiellt: vad vet ni egentligen om det, som ni talar om: Hitlers senaste kraftprov?
Spanska krigets ställning för ögonblicket?
Fin- Iändska presidentkandidaterna?
- allt detta som alla uttala sig så bestämt Om och giva sig sken av att behärska.
Jag är säker på att det blev bra luriga av- handlingar, och, fruktar jag, t. O. m. tom- ma papper .. Människorna tolka vad de läsa till sin egen menings fördel.
Ett exem- pel: I denna tidning publicerades för någ- ra veckor sedan en artikel från Finland.
där j a g skrev att finländarnes tyskentu- siasm hindrar oss till och med att se klart på rasproblemet i Tyskland och att taga det parti som vore det enda naturliga på grund av den rasförföljelse som vi svensk- finländare äro utsatta för i eget land.
Men j a g lade mig samtidigt vinn om att söka förklara vilka orsaker som drivit oss att i alla väder och under alla regi- mer nästan blint taga parti för Tysk- land, vi äro genom en lång tacksamhets- skuld bundna till Tyskland, bland annat emedan våra vetenskapsmän, ingenjörer, läkare o. s.
Y. där nästan alla fått Sin ut- bildning etc. etc. Fick j a g inte ögonkrök ett brev där man förvånades över att j a g » klandrade » att våra ingenjörer, läkare etc. fått sin utbildning i Tyskland!
Och det var inte en enkel person som skrev, utan en högt kultiverad, högt placerad man, klok och politiskt ganska opartisk.
Alltså: h a n hade inget annat fel, än att han inte kunde läsa innantill.
Det finns rakt ingenting som det syndas så myc- ket mot på nåden, som med innanläsnin- gen.
I synnerhet vi damer synda i detta avseende t.o.m. mer än vi kan hoppas få nåd för.
Liksom inom den historiska forsknin- gen, så ligger innanläsningen till grund för livsforskningen, d.
Y. s. samfärdseln bland människor.
Hur mycket skulle inte vara annorlunda, om folk hörde och läste rätt!
Tänk hur mycket Vi kunde slippa av dessa dagliga felaktiga bedömanden och oriktiga återgivanden!
Innanläsnin- gen är nämligen avgörande för hur refe- rutet göres, i historisk vetenskap liksom i sällskapslivet.
Innanläsningen - i vid- sträcktare mening omfattande den munt- liga traditionen, det v i l l säga de rykten som berättas, Härom också bara ett exempel, Jag har hört från två-tre all- deles säkra håll att fru kom in i en salong iklädd elegant toalett och åtföljd nanläsningen och innanörat.
om uttryc- ket tillåtes, som skötes dåligt.
Om vi kvinnor mest synda mot den historiska metodens läror med avseende å innanläsningen och referatet, så synda karlarna i stället i ett annat moment, det är mot citatets placering.
När j a g i Säll- skap hör alla dessa herrar tävla om vem som kan berätta den bästa anekdoten, och när de sålunda fullständigt vettlöst och utan att på något sätt knyta ihop sina anekdoter med konversationens sam- manhang eller skapa detta sammanhang genom en text, det vill säga genom att ge en inledning, och placera anekdoten som ett belägg till denna, så tycker j a g alltid att j a g hör » Sven Dufvas fader var sergeant », » O du schöner Augustin,, » Jag längtar stenarna, j a g längtar marken,, » Jag är Titania luftens dotter, - etc., allt radat efter varandra.
Eller kanske snarare att j a g hör historiska citat från gamla riksdagsprotokoll ihopblandas med utdrag ur veckotidningar radade opp efter varandra, utan någon förklaring eller av- brott emellan.
Anekdoten är sällskaps- livets citat, den bör placeras för att be- lysa eller styrka det man berättar.
An- nars hänger den i luften.
Svenska herrar kan förfärligt mycket citat, utantill, men de har inte mycken aning om hur de skola använda dem till andras och Sin uppbyggelse.
äro vi underkastade fysiska lagar eller andliga strömningar - det är den stän- diga tvistefrågan,.
ingen tänker mycket på att vi äro underkastade historiens la- gar, Genom världsalltet flyter och har alltid flutit en bred flod, som ibland bru- sar fram med yrande skum och ibland verkar så lugn att man skulle tro den vara ett stillastående vatten, och p å vil- i&lt;en vi färdas alla i våra s,,, ~ eller större, gemensamma eller ensamma simpla ekor eller lyx- och motorbåtar.
Alla skall vi en gång b l i historia, inte bara de som veckotidningarna utmärka som » bra karl » eller » vacker flicka var dag » utan även den minsta av oss, och kanske minst uppmärksammade, ty våra historiebildan- de väsensegenskaper äro så förborgade, att ingen kan därom spå i förväg, och förefaller som ett lotteri, där en osynlig hand i hugskottets tecken fördelar nitar och vinster, Borde inte denna visshet vara nog för att kunna driva oss till lite mer god fost- ran, när det gäller tillämpandet av de la- gar och krav, som fordras för att förbere- da vårt historieblivande?
Om vi något mera tänkte på just vår uppgift i den fram- tida historien kunde det kanske också vara av Hon sin kom chaufför.
in, stannade Det så väckte länge precis skandal.
att ägnat att förädla vårt vara och väsen, hon övervar det medicinska föredrag som hennes frånskilda man exekverade, steg sedan opp och gick ur salen ostentativt Men - en i svenskt kulturliv.
en 13 december firas på Musik- het, med säker smak och ungdomlig iver skildrar de musikaliska upplevelser hon årsminnet av Fredrika Andrée-Stenham- haft.
mars födelse en av de stora svenska Efter grundliga studier i utlandet samt uppträdanden i olika städer blev Fred- rika Andrée knuten till Stockholmsope- ran, där hon sedan stannade och där hon uppträdde sammanlagt nära tusen gån- ger.
Hon gifte sig med operasångaren Oscar Fredrik Stenhammar.
Därmed knöts förbindelsen mellan två märkliga musikbegåvade släkter.
Oscar Fredrik Stenhammar ägde en hög tenor och var mycket musikaliskt begåvad.
Han var broder till komponisten Per UI- rik Stenhammar, vars son Wilhelm Sten- hammar som komponist och pianist vun- nit ett namn, buret långt över Sveriges gränser.
Även från den Andréeska sidan ström- mar en rik musikalisk ådra till.
Fred- rikas syster, Elfrida Andrée, domkyrko- organist i Göteborg, var en märkeskvin- na och en föregångsmänniska.
Trots de Den 13 december firas på Musik- - Fredrika Andrée-Stenhammar.
sångerskor som fyllde sin samtid med hänförd beundran.
Ännu i vara dagar, då det personliga minnet av den sköna stämman och den charmerande männi- ~~~~ hennes väg tillkämpade en plats som en av våra främsta kompo- sitörer och musiker.
För henne, som skapande och icke endast utövande mu- siker, var hennes kvinnliga kön ett svårt Elsa Stenhummar (Foto: utanför Gerda sin moders Lundequist.)
barndomshem i Visby.
skan endast bevaras av några få står en möjlighet öppen till ett personligt intryck av Fredrika Stenhamrnar: näm- Iigen genom hennes brev, skrivna till för- äldrarna och till systern, Elfrida Andrée, samt bevarade av hennes dotter, Elsa Stenhammar.
Det är en mänsklig utvecklingshistoria historiens en dröm dom en syn är bestående.
en episod och den bevarar åt eftervärlden inte bara äran av enastående charm som möter oss i och ryktbarheten utan också vår Samfärd- dessa välskrivna brev på svenska eller sel med människorna och det insignium tyska, från den unga studerande flickan I Leipzig, dit föräldrarna sänt henne, från vi satt över vår egen vardags personlig- den mogna och uppburna sångerskan vid het Kungliga Operan i Stockholm.
Alma Söderhjelm.
» Jag är här räknad bland sångerskor- na nu och erhåller smicker på smicker öfver min röst, öfver att j a g är från Sve- rige och öfver min likhet med Jenny Lind », skriver Fredrika, då femtonårig, till sina föräldrar från Leipzig.
» Tron dock icke, goda Föräldrar, att j a g der- öfver är stolt eller har för stora förhopp- ningar, nej, j a g vet ganska väl att allt står i Guds hand och att j a g snart kan förlora den röst, som nu alla som hört mig sjunga här har så stora förhopp- ningar p å.
.
Det ödmjuka och förtroendefulla för- valtandet av de gåvor hon fått, genom- lyser många av Fredrikas brev, samtidigt spekt för oss själva.
Livet är så kort- följd detta av behövdes chauffören.
någon För tid, att Jag kontrollera fick emel- lertid reda på att chauffören var deras gemensamma son, och att fadern behöv- de hans hjälp för att ordna vissa saker bakom kulisserna som ingen annan för- stod.
Sådana felaktigheter Stergivas varje minut i sällskapslivet - det är in- En musikalisk ådra oss handicap.
Otroliga äro de utslag av sam- tidens fördomar, med vilka man stenbe- lade hennes väg.
Men hon sprängde för- domarna.
Ända in på sin ålders dagar bevarade hon en kraft och glöd i känsla och tanke, den som mött henne aldrig skall glömma.
De Stenhammar-Andréeska traditioner- na ha fullföljts Fredrikas dotter, Elsa Stenhamrnar.
är främst känd som grun- dare och ledare av Elsa Stenhammars- kören i Göteborg och dess efterföljare, den vittbekanta Konserthuskören i samma stad.
En sak är det som särskilt griper, när man förunnas att möta Elsa Sten- hammar under utövande av hennes konst som musiklärare eller körledare: den djupa känslan av kulturansvar - under » tjänandet av musikens höga konst,, som hon själv uttryckt det - den starka önskan och förmågan att göra ama- turerna, de vanliga människorna på olika vägar meddelaktiga i musikens glädje och allvaret i dess tjänande.
Musikhistoriska museets Fredrika Sten- hammars-dag på söndag blir säkert mera än blott en minnesfest.
Den kom- mer att kasta sitt ljus över en intressant och ännu levande musikalisk tradition, uppburen av en rad fängslande svenska som - -
