# ID: svediakorp-per3785
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,233
# sentences: 401
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Radikal, politisk veckotidning.
14ÅRG N:r 38 Lösnummer 15 Öre TIDEVARVET GENOM.ENGÅVA TILL Blomsterfonden minnet for hem av och en vård avliden åt gamla på ett hedras vac- kert och värdigt satt.
Exp.
Hamn- gatan 10, Stockholm.
Tel. namn- anrop &gt;Blomsterfonden&gt;.
Postgiro Rädda Spaniens barn!
2530.
Vad H har hänt?
ÖJDA BRÖDPRISER har beslutats av Stockholms bageriidkare, som förmodligen komma att följas av hela landets brödframställare.
Skulden lägger man på de statliga digärderna för pris- höjning på spannmål, medan kvarnarna svurit sig f r i a från någon delaktighet i f o r m av högre vinster.
N Y T T A V T A L FÖR L A N T A R B E - T A R N A, berorande c:a 19,000 m a n, har träffats efter Idngvariga förhandlin- gar.
Arbetsgivarna ha gått med på vissa forkortningar i arbetstiden samt löneför- höjningar.
Med 110-210 kr.
p r år f o r årsanstallda och 8-9 öre i timmen f o r dagsverkare.
OSKVA I N L A D E FÖRRA V E C K A N hos interventionsutskottet en skarp protest mot de overfradelser av interven- tionsavtalet, som enligt Moskvas åsikt skett av Tyskland.
Italien och Portugal.
E n våldsam debatt ägde sedan rum i utskottet, särskilt mellan Italiens och Sov- jets representanter.
Italien fornekade de påstådda anklagelsrrna och fornekade aven att det skulle ha besatt den bale- ariska on Ibiza, samt vande beskyllnin- garna i stallet mot Sovjet, vilket ankla- gades for att ha skickat både vapen och manskap till Spanien Frågan skall nu undersokas av utskoftet.
I TIONER NAS FÖRBUNDS FÖR- SAMLING och Råd ha åtskiljts se- dan man bl a. fattat en resolution om att nedrustningskonferensens byrå skall inkallas senast i slutet av året.
Frågan om folkförbundsreformen har anförtrotts åt ett specialutskoft på 28 medlemmar som ämnar sammanträda i december.
H I T L E R O C H H A N S NÄRMASTE minisfrar ha hållit konferens i Berchtesgaden, dar de lära ha beslutat att upphöra med propagandan f o r kolo- niernas återtagande.
Av hänsyn till Eng- land, som man inte vill reta.
OCIALDEMOKRATISKA P A R T I E T i venska Hjälpkommittén för Spanien Danzig har förbjudits av fristatens har utfärdat följande upprop till for- polispresident.
N STÖRRE O E N I G H E T mellan de mån for Spaniens kampande folk.
både österrikiska hemvärnsledarna Till alla demokratiska organisationer!
Fey och Starhemberg ledde i förra vec- kan till hemvärnens upplösning.
For- Inom den svenska demokratin folier bundskansler Schuschnigg tog tillfället i man med stark medkänsla den spanska akt att fullfölja oppositionens forintande.
Hemvärnen förbjödos, frontmilisen, som lyder direkt under försvarsdepartementet, hor fått överta deras befogenheter.
Schuschnigg själv har genom Starhem- bergs fällande praktiskt taget gjort sig till diktator i Osterrike.
E L G I E N ÄMNAR I A K T T A G A full- N M NA S S E arbetare- och bondeklassens forsvars- kamp mot fascisternas och jesuiternas uppror.
Här finnes en brinnande önskan, att demokratiens tappra folkuppbåd till sist skall vinna seger.
Insikten om att det spanska fascistupproret också har farliga återverkningar for världsfreden S D - - S funnit I civilbefolk- ningens I armé.
anledning av artikeln &gt;Mörkrets orga- nisatörer&gt; i förra numret av Tidevar- - vet sänder j a g här några reflektioner också de med utgångspunkt från en fest- lighet i en stad I Dalarna samma kväll luftvärnsövningarna ägde rum.
Den vackra månljusa lördagskvällen drev j a g fram längs den upplysta affärs- gatan i X - på vag till middagen.
Jag gick ner i en frukt- och blomsteraffär för att tillhandla mig en blomma till kvällens värdfolk.
I affären, på väggens perlspon- tade bräder satt ett färskt, vitt anslag uppstiftat, en uppmaning till allmanheten att samma kväll mellan tio och ett på natten inte låta en ljusglimt tränga ut ur bostäderna, slacka all ytterbelysning och varsågod låta bilarna stå stilla i garagen.
Jag visste det ju förut.
den kvällen skulle hela samhallet forlaggas i mörker och utsättas for ett fingerat angrepp från luf- ten.
Anslagets text var lättfattligt for- mulerad, klingade som en kort militirisk befallning.
I det hus där kvällens fest skulle gå av stapeln hade husmodern redan lytt order och stängt ytterluckorna runt hela bot- tenvaningen.
Jag visades upp for trap- porna och upptackte till min förvåning värdinnan stående på ett bord, fullt sys- selsatt med att försöka få ned en rull- gardin, en gardin som naturligtvis aldrig förrän den kvällen varit neddragen Jag undrade om hon gjort klart for sig.
att riskerar man att bli av med hela handen, och bli tvungen att från vind till kallare omvandla sin bostad till en delvis gas- tätt sluten fästning, dar största vikten lägges vid källarvåningens luftskyddsan- ordningar.
Nej, nu skulle vi vara glada och sätta B sammade förklaring som konung Leopold avgivit inför ministerrådet.
C H W E I Z F O R T S Ä T T E R på upprust- ningens väg med den omorganisa- tion av harordningen som enhälligt beslu- tats även med socialdemokraternas medverkan sedan förut 235 miljoner francs beviljats till gränsskydd och luft- försvar.
TREJKEN i P A L E S T I N A har äntli- gen avblåsts efter att ha räckt i nära ett halvt år.
T I L GER L FIRANDE K A Sverige R L XII:s SE- vid Narva AV har i936 hon den kvällen för första gången trädde i aktiv krigstjänst och just då med rull- gardinstofser!
i handen tjänstgjorde i ci- vilbefolkningens arm4 och om hon förstod att om man ger bort ett finger till fan En kamp för personlig heten I norska valrörelsen.
slag av ständig allianspolitik, neutralitet är och den avvisa uppmärk- alla 17 OKT.
en 19 oktober väljer man till Stor- skor.
Och valkampanjen sådan den föres tinget i Norge och valkampanjen bl.
a. i Venstres förträffliga organ, Dag- star nu på sin höjdpunkt.
F o r oss här i bladet, ä r präglad av både kampglädje Sverige tilldrar sig valrörelsen i Oslo och beslutsamhet.
Det vädjas med frejdigt mod till de särskilt intresse, därför att den rör sig om ett personlighetsval och sålunda er- stora kvinnliga yrkesgrupperna, som med bjuder vissa likheter med valrörelsen för förtrytelse se Arbeiderpartiets restrik- Kerstin Hesselgren.
I Oslo står f. bo- tionspolitik mot kvinnorna,vilken på sista stadsinspektrisen Lulli Lous som första tiden tagit sig uttryck i påfallande orätt- namn på Venstres lista.
Rent numerärt visor ifråga om befordringar, anställnin- på att genom en allmän insamling låta sett har Venstre icke stora utsikter att gar, arbetsmöjligheter.
måste fördubbla vart intresse och våra forhoppningar, att denna orosanledning snarast matte likvideras på ett satt, som tryggar den fria demokratiska utvecklin- gen.
Det elände kriget vallar ä r fruktans- (Forts. å sista sid.) tillforsakra Stortinget och den norska politiken &gt;Om ni detta vill veta värde.
hur kvinnorna skall garete Bonnevie orientera sina medsyst- rar och bröder också om komman- de stortingsval och kvinnornas chans,, skriver Dagbladet.
&gt;Just chansen.
Den - - borde vara emedan stor denna gång, förstått större än någonsin, Venstre de stromningar som röra sig bland norna, en rörelse som går ut på frigö- relse och samhällelig rättvisa.&gt; &gt;Venstre har placerat en kvinna på punkt om fullt likaberättigande mellan män och kvinnor i samhallet., Det norska valsystemet främjar inte personlighetsval, säger man i Norge.
Men det gör sannerligen icke det svenska Det vädjas till heller, Ändå lyckades det att har i resa ett lejon på det gamla slagfältet få ett mandat.
Men man har räknat med alla, som i en obunden och självständig från år 1700.
Lejonet kortar 35,000 kro- personlighetens makt att samla männi- personlighet se ett värde och som vilja nor, därtill diverse omkostnader i sam- band med högtidligheterna, med jagaren Klar Horn m m Vilket förefaller att vara ganska improduktivt använda pen- Drottninggatan 71 A.
STOCKHOLM Tel 21 33 10 gar både ur svensk och estnisk synpunkt.
Sveriges äldsta och enda statsunderstödda tillsäkrarskola Tillgängliga medel borde hellre gå till de for herr- och damskräddare under yrkeskontroll n u ratande krigens offer an t i l l förhär- Begär prospekt.
Mönster med vidstående varumärke garanteras for god ligande av gamla strider - och till på passform.
Begär prislista.
köpet på ett ojämnt årtal.
A.-B.
Sthlms Tillskärareakademi oss vid ett festligt upplyst bord, väl av- skärmade från det i mörker förlagda samhallet.
För i kväll var det bara öv- ningar där ute.
Men hade det inte varit övning utan allvar, skulle vi inte suttit i husets mat- sal utan i dess källare eller i något av de skyddsrum, vars idealiska konstruktion och inredning så utförligt beskrives i Svenska Röda Korsets broschyr: &gt;Civil- befolkningens luftskydd&gt;.
Att de frånvarande vännerna då blivit ett problem som inte lösts genom ett vac- kert tal har också i broschyren förutsetts.
&gt;Enär förbindelse med yttervärlden är av största betydelse bor i en skyddslo- kal finnas minst en telefon.
Vaktperso- nalen i den yttre gasslussen bör därjämte hava särskild telefon eller radioförbindel- se., Med kännedom om ångestens och skräckens inverkan på våra fysiska funk- tioner förstår man, att lokalen måste vara men &gt;fara för om avbrott sen förefinnes, miste torrklosetter upp- stallas,.
För övrigt ä r denna broschyr en saklig och detaljerad beskrivning på hur man till otroliga kostnader kan konstruera e t t jordiskt helvete - som en följd av att man godtar kriget som uppgörelseform därför att man vädjade till den irratio- for internationella konflikter.
Snart komma alla lättsinniga middags- nella faktor som ar - människan själv.
Valsystemet i Norge har vissa förde- ätare att utan att märka det vara inrin- lar framför det svenska, bl.
a. möjlig- gade av och underkarfade krigets lapar.
heten for dem som icke kunna rösta på Och alla som lydigt dra i rullgardinstof- själva valdagen att avge sin röst i förväg.
sen bereda väg för en genomgående ni- Vi tro att det skall lyckas att genom- Iitarisering av medborgarnas funktioner fora ett personlighetsval aven i Norge och underhosto sig själva och kommande och vi önska dess tillskyndare och dem generationer skräckens och våldets lagar.
Stockholm välja in Kerstin Hesselgren - som arbeta for dess framgång lycka till F.G.
2 T I D E V A R V E T I Europa måste bort från sin ängsliga vacklan.
D e n 1 7 o k t o b e r 1936.
Amerikanskt Humanitetens A krav.
När stora naturkatastrofer drabba ett folk, skyndar all världen till för att söka bidraga till nödens och smärtans lindring.
Denna interna- tionella solidaritet har blivit en oskriven lag och många av Nationer- nas Förbunds åtgöranden ha skett i denna anda.
Ett krig och kanske framförallt ett inbördeskrig kan ifråga om nöd och olyckor som följa i dess spår jämställas med en naturkatastrof.
Men svårigheterna att hjälpa äro här större emedan hjälpen så lätt be- traktas som ett partitagande, även om den icke består i leveranser av vapen, ammunition eller utbildat manskap utan i medicin, kläder och föda, eller kontanter avsedda för dessa ändamål.
Inför det spanska inbördeskriget har världen länge hållit andan.
Rädslan för internationella förveck- lingar drev fram noninterventionsav- talet.
Och vissa stater, såsom Ita- lien, påyrkade en förbindelse från de medverkande staterna att avstå även från civil hjälp och åsiktsuppmunt- ran.
Detta förslag accepterades dock icke.
Sovjet har redan i stor utsträckning sänt livsförnödenheter till den kämpande legala statsmak- ten i Spanien.
Och även i andra Iän- der har en storartad hjälpverksam- het satt in.
Framförallt bör hjälp- verksamheten komma barnen till godo.
Däri ligger intet partitagande.
Kriget fortsätter obarmhärtigare och obönhörligare än förut.
Vintern stundar.
Tusentals hjälplösa små- barn vänta i Spanien på mat och vård.
Att bistå dem är ett krav som ingen kan undandraga sig.
Man må ogilla krig hur mycket som helst och tro på andra möjlig- heter att lösa yttre och inre konflik- ter.
Men när olyckan en gång är där, finns ingen annan synpunkt ä n humanitetens krav att se till att åt- minstone de enklaste fysiska förut- sättningarna må finnas för att Spa- niens barn av i dag som vuxna skall kunna skapa ett lyckligare Spanien.
Liksom i de flesta andra länder har i Sverige initiativ tagits från olika håll till insamlingar för berör- da ändamål.
Vi hänvisa till Svenska hjälpkommittens upprop Vi stryka särskilt under Rädda Spaniens barn!
råd till de demokratiska länderna.
Att Europa just nu befinner sig i ett tillmötesgå Hitlers och Mussolinis önsk- oerhört svårt läge torde alla vara ningar inom måttliga gränser och så be- eniga om.
Det kan vara både lärorikt och intressant att se, hur dessa svårighe- ter betraktas på Amerikas avstånd och vilka lösningar av den komplicerade situationen man där har att föreslå.
Vi återge därför i sammandrag några syn- punkter som framförts av den radikala amerikanska tidningen The New Re- public vara freden.
Varken det italienska eller det tyska folket önskar krig och deras ledare inse helt säkert detta.
Men folken kunna eldas upp till krigsvilja, om de anse sig orättvist behandlade eller ha an- ledning att frukta angrepp utifrån.
Men am man skulle be Tyskland och Italien fastställa sina önskningar en gång för alla och de icke-fascistiska staterna se- Alla icke-fascistiska stater, framhåller tidningen, måste ta ställning till en frå- ga: skall man fortsätta att bekämpa de fascistiska staterna eller genom jämknin- gar tillfredsställa dem och ingå förlik- ning med dem?
Vilken av dessa båda vägar.
kommer sannolikt häst att bevara den internationella freden?
Om endera vägen måste man enas annars är kri- get icke Iångt borta.
Faktum är att de östeuropeiska stater, som söka skydd hos Tyskland och Ita- dan gemensamt skulle komma överens O m lien, använda varje tillfälle att öka sin makt, och de gå fram efter ett omsorgs- fullt utstakat program.
De icke-fascis- tiska staterna ha ännu ej intagit en ge- mensam och fast ställning mot det fascis- tiska blocket.
De ha vacklat hit och dit och följden har blivit nederlag.
inga Och fasciststaterna å sin sida äro osäkra om sitt nasta steg, då de e j veta hur långt de våga gå.
Bluff skapar bluff.
Varje ny situation kan få oanade konse- kvenser säger den citerade tidningen till slut Och därför gäller det för Europa att välja sin väg och att Välja Snart.
åtgärder vidtogos, då Tyskland drog sig ur N.F.
då det beslöt att bygga upp sin Även för den som till det Yttersta vill vilka av dessa de kunde gå in på skulle en överenskommelse på underhandlingens väg kunna komma till stånd O c h freden bevaras.
Ett fortsatt vacklande fram och tillbaka är det farligaste av allt ty det ger de fascistiska staterna en känsla av att de kunna trampa på i förlitande på de andra staternas fredsvilja.
Dessa känna sig osäkra på grund av att de icke veta vil- ket steg motståndaren härnäst skall ta.
arm6 eller då det ockuperade Rhenom- undvika krigets utväg ligger dock den rådet.
England slöt t.o.m. ett flottav- citerade problemställningen i öppen dag.
tal med Hitler.
Formellt tog N.F.
av- Pacifisterna tro att ett bestämt och sam- stånd från Mussolinis angrepp på Abes- sinien, men dess åtgärder voro e j nog kraftiga att förhindra Abessiniens under- gång, fast detta väl hade varit möjligt.
Och vad har gjorts för att hindra befäs- tandet av det tyska inflytandet i öster- rike eller de andra centraleuropeiska sta- terna?
I Spanien ha västmakterna och Sovjet hittills icke understött den lagliga regeringen, vilket de enligt internationell rätt utan anmärkning kunnat göra.
Or- saken till de icke-fascistiska staternas ställningstagande har varit det krigshot, fällt uppträdande vid och genom under- handlingar är en framkomlig väg.
Den som ända Ytterst litar till våldet, misstror denna väg.
Men hur mycket bör han då rädas för kriget?
Tidevarvets Reklam konto.
Vi erinra om att bidrag tacksamt mottagas till Tidevarvets reklam- konto, postgiro 55160 hänvisande till förra numrets artikel i ämnet som Tyskland och Italien slungat ut så samtidigt som vi be att f å framföra snart det blivit tal om skarpare åtgärder.
vårt varma tack för det intresse som Europa måste bort från sin ängsliga redan visats Tidevarvets vädjan från vacklan och inta en fast position.
Det våra läsare och vänner.
finns två vägar att gå.
Den ena utgår från antagandet att Mussolini och Hitler verkligen beslutat att ställa till med ett krig, så snart de känna sig tillräckligt starka.
I så fall gäller att stoppa deras framfart genast genom en gemensam, kraftig, Om nöden så kräver militär, ok- tion.
Detta skulle hindra de mindre sta- terna att driva mot fasciststaterna, vilket beroende nu sker i oerhört hög grad MÖTESPLATSEN.
Sundsvallsgruppen av Fogelstadförbun- det hade tisdagen den 29 sept, ett mycket trevligt möte med inte mindre än 15 del- tagare.
Fogelstadsången gav från bör- jan den rätta stämningen.
Sedan för- eningsangelägenheterna undanstökats och på de fascistiska staternas större pre- stige, som de vunnit genom sina fram- gångar.
Den andra vägen är underhandlingens.
smaka var och höll en sjuksköterskan låtit sig det goda fröken kaffet Margit väl Lindquist ett mycket intressant föredrag om Florence Nightingale, » sjuksköter- skornas drottning,.
Föredraget avtacka- des med hjärtliga applider.
Nästa möte Den bygger på det antagandet att man årsmötet bestämdes till mitten av genom att göra en del eftergifter kunde november.
Kade
Tidevarvets et händer att det behövs ett för- för ' den inhemska filmproduk- tionen.
D å sa @ det ibland, att Ijudfil- men täppt till avsättningsmöjligheterna till utlandet.
Samtidigt har efterfrågan p å svenska filmer stigit här hemma, sär- skilt på landsbygden.
Det bär sig inte att göra storfilmer, men det betalar sig bra att släppa ut många filmer.
Håller man sig exklusivt till de ekonomiska syn- punkterna, är detta resonemang, som i stort sett synes ha varit vägledande för d e senare årens svenska produktion, för- modligen riktigt.
Men eftersom filmens roll som folkuppfostrare och åsiktsbyg- gare ä r enorm, kan vi, som inte tillhör produktionsapparaten, inte nöja oss med sådana synpunkter.
Kritikens skyldighet ä r det att mycket bestämdare än vad nu i allmänhet sker säga ifrån, då svensk fi l m ä r underlägsen utländsk.
Na- tionell självhushållning på filmens gebit ä r ingenting att stå efter å tout prix.
Blir affärsinställningen hos producenterna allenarådande, vilket naturligtvis hotar fler länder än vårt kommer man förr eller senare att tvingas t a upp frågan om sta- tens övertagande av en del av verksam- heten, på samma sätt som när det gäller teatern.
Det beräknas, att svensk film för när- varande tillgodoser en tiondel av den in- hemska marknadens behov.
Redan det talet säger åtskilligt om vilket allvarligt kulturspörsmål, den inhemska filmproduk- tionens kvalitet är.
Detta procenttal torde för övrigt vara i stigande.
Det avser ge- genomsnittet för hela landet; på landsbyg- den ä r procentsatsen högre.
Det f filmkrönika.
Manda Björling Där fröet till rikast företrädd.
Här märks tydligast an- strängningen att åstadkomma kvantitet.
Det anses råda en livlig efterfrågan på genren.
Det g å r inte att vänta, tills man får tag i något roligt.
Här gäller det att producera på!
Vi skalar bort det värsta av typen med filmer som Våran pojke och Alla tiders Karlsson.
Men Släkten är värst, som skulle stå något högre och som till regissör haft en så sympatisk konst- när som den framstående skådespelaren Anders Henrikson, förråder alla denna Kungl.
Högre Lärarinneseminariets 75-åriga tillvaro firad den 8 oktober.
M typiskt svenska filmgenres svagheter.
anda Björling fyllde den 15 okto- Som i så många av våra filmfarser ä r an- strängningen att nedbringa kostnaderna pinsamt tydlig, Man demonstrerar bristen förallt knutet till den märkliga insats i Sveriges kultur- och teaterliv, som hon i på materiella resurser, men mobiliserar början av 1900-talet gjorde som Strind- inga andliga resurser.
bergsskådespelerska i August Falcks Det avgörande ä r inte, att hela handlin- sällskap.
Hon tillhörde den första Inti- gen förlägges inom en och samma villa, ma teaterns aldrig förgätna skådespe- Efter dess upphörande har hon detta arbete i en annan form med utan att handlingen är fånig, att det sägs för dumma repliker, att det inte berättas de Strindbergs-uppläsningar som hon och filmatiskt och att vi riskerar att bli ihjäl- August ' Falck givit över hela Sveriges pratade.
I sin nästa och bättre fars, An- land.
nonsera, har Henrikson haft ett bättre s P e å n a r e å r h a r M a n d a B j ö r l i n g m e d Han har också sitt konstnärliga arbete förenat ett peda- manus att arbeta med.
gogiskt: såsom lärare i tal- och röstvård, bitvis skruvat upp tempot till något, som framförallt för lärare.
Även här har hen- liknade amerikansk farsfart, och bestått nes verksamhet haft något av pionjärar- några verkligt lustiga regiinfall.
Men betets karaktär.
svensk films svaghet för filmad teater När man tänker på Manda Björling gick igen även här, och pratkvarnen snur- kommer något festligt och vackert för ens inre öga Hon har en ungdomlighet, rade öronbedövande.
Därtill kom, att en fräschör, en förmåga att få människor dukens ansikten framträdde suddigt, och gripna och intresserade och glada.
Den talet delvis var svårt att urskilja.
Som skriver detta har mött henne när- pressen har på senare tid påtalat den mast under hennes verksamhet som lä- dåliga fotograferingen i svenska filmer.
rare i talteknik vid kvinnliga medbor- garskolan på Fogelstad.
En fast och varm Denna störde oerhört i Johan Ulfstjerna, punkt i samvaron.
Konstnärlig och mänsk- likaså i alla höstens övriga filmer med lig, älskad av alla.
Måtte hon länge vilja undantag för lustspelet Familjen som var fortsätta med de uppgifter hon valt.
C.
H.
En rundvandring på de svenska filmer, en karusell.
I Stackars miljonärer iakt- s o m vevas i huvudstaden, ger intrycket tog man, hur fotografen motarbetade så stjerna var till stor del röriga, och rekvi- av en kanske stigande kurva men inga säkra filmaktörer som Adolf Jahr och sitan framträdde på bekostnad av män- Ernst Eklund.
Filmbilderna i Johan Ulf- höjder.
niskorna.
De båda senast nämnda lustspelen hade Manda Björling fyllde den 15 okto- fortsatt Flickor Som inte få studera vinterterminen gemenskapen under någon tid.
Det är ju bara nyttigt för en blivande lärarinna.
I arbetslägret var det ansträngande men i alla fall trevligt.
Alla var vi stu- dentskor och de flesta av oss tillhörde de passar för undervisning, Och så just när j a g ä r färdig att börja, slår man igen dörren mitt för näsan på mig.
Ja, och nu kommer j a g i alla fall till dig.
I fjol skrattade Jag nog lite åt ditt suffragettväsen och din kvinnosak, men jag tror jag börjar förstå d i g, utan kamp kan vi kvinnor nog inte hävda vår hade gått förlorad redan vid handlingens rätt.
Och nu miste j a g fråga dig, hur omplantering i svensk jord.
Det fanns är det med studiemöjligheterna hos er, glimtar av luftig poesi i Per-Axel Bran- ners regi.
Men hur kunde regissören låta Sture Lagerwall och Karin Swanström sedan hos er?
driva en så grov flirt med den sämre Egentligen är j u det här förfärligt, jag ä r ju nationalsocialist och nu när j a g publiksmaken?
Och varför skulle filmen vill studera för det yrke j a g valt, måste gå fram som om den trampat genom j a g ändå lämna Tyskland, därför att en syndetikon?
Omdömet filmad teater tyn- tysk flicka inte får studera i Tyskland.
ger denna liksom de andra svenska film- Var så söt och syara på alla mina frå- komedierna.
gor.
Att vilja göra film av Johan Ulfstjerna Hälsningar.
Lisbeth.
visar ända ambition, och ambition präg- lade också utförandet.
Men något ori- ginellare grepp förrådde filmen inte.
Bil- dernas plottrighet har redan påtalats.
Kameran berättade med tröttsam enfor- mighet om möblerna i rummen och tav- lorna på väggarna.
Själva ämnet hade sänkts, genom att filmen handlade om nå- got så tillfälligt som Bobrikoffs mord, 1936-37.
Studentskor som vilja utbilda sig till lärarinnor vid högre skolor och folkskolor, tillrådas U f f göra arbetstjänst och att om möjligt ägna sig åt hushåll eller lantbruksarbete. » Du kan tänka d i g vår förfäran.
Vi har j u i alla fall gått tretton år i skola, tagit examen, håller på med vår arbetstjänst och tillhör Bund deutscher Mädchen.
Vad kan man mer begära?
Vad skall j a g nu göra?
Jag har ju alltid velat bli Iärarinna och alla har sagt att jag har a n l a g för det », pappa har betalat så länge för mig i skolan, det har inte heller alltid varit lätt för honom.
Hushålls- och lantbruksarbete duger j a g dera på allvar och likaså att leva i läger- att kvinnor fick bli lärarinnor,därför att Bund Deutscher Mädchen (en nazistisk organisation, Red:s anmärkn,) alltså var vi så att säga för oss själva och hade riktigt trevligt med varandra, om man undantar några obetydliga misshällighe- ter.
Men en morgon fann vi till vår out- sägliga förvåning följande anslag p &amp; svarta tavlan: » Då för närvarande ett stort antal stu- dentskor studera med avsikt att avlägga akademisk examen för att sedan bli lä- rare i den högre undervisningen, måste tillträdet till detta y r k e för en tid framåt avstängas Av denna anledning kommer preussiska högskolan för kärarinneutbild- ning icke att mottaga några elever under studentexamen och får man ta examen Mot bakgrunden av det bekanta ung- domsporträttet av Fredrika Bremer för kvällen festligt smyckat efter rektor Grauen hälsningstal och intres- santa historik, stod en av seminariets ele- ver fröken Ragnhild Brolinson och ur- säktade sig för att hon kommit till festen för att berätta några minnen, men hon hade låtit förleda sig » för seminariet ä r mig så svåra kärt ».
Sade och log.
» Jag var nog bland de yngsta, för j a g var bara 16 år då j a g inskrevs i semina- riet 1863. » Ja, Tidevarvets läsare tror nog att det ä r tryckfel men Tidevarvet har mycket sällan tryckfel.
» Men nu ä r j a g nog bland de äldsta, för nu blir jag snart 90 år », tillade hon.
Det kan man kalla att förbluffa ett auditorium.
Den svarta silkesklädningen vippade kring hennes smärta gestalt som kring en ung tärna, när hon tog de två trappstegen upp till katedern.
Och vilket tempera- ment, vilken naturlig spiritualitet och vil- ka utförsgåvorl Sedan hon, liksom rektor Grauers nämnt om skolans upprinnelse ur den Lärokurs för fruntimmer som startade år 1859 flödade de personliga minnena.
Allt fingo vi veta om » flickan som gick i f r u Thengbergs pension ».
(Fru Thengberg var en av de första föreståndarinnorna.)
Först var det bekymren för att få kom- ma in: Hon skrev och arbetade nätter och dagar och lärde sig solens och stjärnornas lagar och sprak och problem studerade hon för att komma in i fru Thengbergs pension citerade talarinnan från gamla gulnade Ragnhild Brolinson.
kunna det grova och veta det fina., Men Om någon, som liksom fröken Brolinson.
bodde långt borta på Söder, någon gäng behövde ett lagat frukostmål, fick hon lov att smita in på Källaren Kronan vid Hötorget bakvägen.
Ja, man bara satt och häpnade gång på gång över att så mycket ända har ut- rättats för kvinnor och oftast av kvin- nor på bara 75 år.
Och när man tän- ker efter » vilka som gjorde det », så leda många många trådar tillbaka till K.
Högre iärarinneseminariet och det nu- mera lite ålderdomliga huset med ' pe- ristylen *.
När sedan fröken Brolinson till sist, med glittrande ögon och med djup värme till seminariet framsade sitt tack för allt vad seminariet givit henne Och betytt för henne alla åren igenom, ville applåderna aldrig taga slut.
Under kvällen talade även fröken Ger- da von Friesen, fru Gurli Linder och frö- ken A.
Uggla om sina respektive årgån- många verser och många spi- g a r och fröken Mathilda Widegren visa- de bilder av forna elever det var Sel- rituella inpass av talarinnan själv det blev personliga minnen av ma Lagerlöf, Anna Maria Roos.
Anna Det blev Fredrika Bre- mer tänk att det ännu finns männi- Sandström Ingeborg Walin Och många skor som ha sett Fredrika Bremer och det blev rimmade recept p å krior och om lektorer och professorer som flickorna gjort charader om.
en viss elegans och verkade riktig film Om Iäroböckerna hette det: » Man skall annan av skolans berömda elever hon som enligt kvällens berättelser brukade och inte skrattretande amatörfilmförevis- sätta läxboken på notstället och ackom- ning i Skråköping.
Men de möjligheter, medan T o r Hedbergs drama ger en tidlös pagnera sig själv till historieläxan, fru stoffet gav till att g e filmen udd, en smu- bild av en högtstående människas kamp Alice Tegnér, underhöll än en gång sina la djupare intresse och människoskild- för sin själ.
Johan Ulfstjernas förned- klasskamrater med musik.
Och .flickor- ring, hade omsorgsfullt försuttits.
Stac- ring och slutliga förlösning, då ungdoms- na, som i Sin ungdoms vår här vandrat kars miljonärer hade övertagit en del elden i hans sinne tänds på nytt och vär- med armarna Om varann på unga flickors kvicka poänger från den bok, den byggde mer honom till hans stora offer, blev inte andäktigt Och lyssnade Och på (en berättelse av Erich Kästner), men huvudsak i filmen som i dramat.
Det var helt enkelt en strålande kväll, i filmversionen hade historien om mötet niskoskildringen även i övrigt saknade och den, som trott att den spontana gläd- mellan olika klasser och miljöer till hälf- psykologisk fördjupning.
jen inte skulle kunna höra hemma i en ten förlorat sin mening, därigenom att i huvudrollen var heller inte idealisk.
Han så gammal ärevördig institution fann att personerna inte fått den psykologiska ut- grep stundom, men agerade alltför ener- gestaltning, som kunnat göra deras reak- giskt gubbe och diktare utan att riktigt och bestått under ett halvt sekel och mer.
tioner vid sammanstötningen trovärdig.
få något sammanhang över figuren.
Och till detta kom också medvetandet om Det blev en banal och smått sedelärande Spelet i de svenska filmerna är genom- att allt det vackra Och Sanna som i dessa historia, vars uddlöshet framträdde sär- gående ojämnt I de mera farsbetonade dagar skrivits Om Sveriges Iärarinnekul- skilt i det tuggummiutdragna lyckliga produkterna överdrivs det ohejdat.
En slutet.
I Familjen som, var en karusell amerikansk farsaktör kan chargera våld- tiska idealism, varom Harrie skriver i snuddade man vid en satir av social hum- samt men han kan också konsten att an- sin bok Farväl till 20-talet, först spirat, i bug och hyckleri, men utnyttjade inte vända små medel, och hans regissör de unga flickors hjärtan, som mellan lek- skulle aldrig tillåta ett sådant enformigt tionstimmarna.
i den gamla peristylen denna tacksamma möjlighet.
Inte heller filmatiseringen av äventyret grimaserande som Thor Modéen, ända medan drömde kamratskapet Om framtiden växte, Och tillsammans diskuterade blev annat än menlös muntration på det ansedd som en av de komiskaste av Vara vad den fordrade av dem och vad de Elsa Svartengren.
något högre planet.
Den franska kome- många filmkomiker, gör sig skyldig till ville ge.
dins lätta och något litet lättsinniga grace (i Annonsera och Släkten ä r värst).
En en i paris utkommande tidningen Frau offentliggör ett brev från ren ung tysk studentska till en släkting i Frankrike, där den unga flickan bekla- g a r sig över att hon och hennes jämn- åriga stängas ute från studiebanan.
Bre- vet kan vara ett nyttigt giv akt även för oss med sin skarpa belysning av vart till synes tämligen oskyldiga särbestäm- melser för kvinnor kunna leda.
Kära Tante Marie, står det i brevet.
Du kanske hörde att jag tog en bra stu- dentexamen.
Sedan fullgjorde jag mitt halva år i arbetstjänsten, Du vet att jag hade glatt mig åt det, j a g tyckte det var riktigt bra att hinna lära mig litet hus- Den Sveriges Iärarinnekultur spirat.
60 ar.
Muntrationsgenren ä r som vanligt tal- Efter teet, som serverades av semina- man ånyo i den gamla peristylen, och en Gösta Ekman mindes av kamratskap och vänskap som prövats citeras.
Det var ju här, som denna prak- rollbesättning som Birgit Tengroth i Agdas roll i Johan Ulfstjerna ä r uppen- bart orimlig.
Man minns med glädje några rollprestationer: Adolf Jahr och Nils Wahlbom i Stackars miljonärer, Ka- rin Ekelund och Ruth Holm i Familjen ' som var en karusell, Karin Swanström i Släkten är värst (trots överdrifter), Winnerstrand i Äventyret och Hjördis Petterson (i en liten roll) i Annonsera Över huvud ' saknar svensk film inte bra skådespelare.
Om det inte görs märkliga skådespelarinsatser, beror det på att det inte ges verkliga tillfällen till människostudier.
Och detta beror när det gäller de ambitiösare filmalstren, på frånvaron av regissörer.
Jag vet inte, om det skall betecknas som en brist i de ma- teriella eller de andliga resurserna, men svensk film har fortfarande klent med S. Gm.
regissörer.
fjortonde e år gång Lördagen den 17 oktober 1936 Rädda Spaniens barn!
Vettiga kläder.
En ' n utomordentligt kvalificerad och ro- vägledning i frågan om stan- dardisering och klädkultur gav fru Else Kleen vid Yrkeskvinnors Klubbs i Stock- holm sammanträde i tisdags, där hon ta- lade om Vettiga kläder.
Fru Kleen fast- slog de svenska klädernas höga standard .och belyste konfektionens stora insats härvidlag.
Den svenska klädkulturen torde för övrigt vara något nästan ena- stående i världen.
Att fru Kleen hade ett och annat önskemål om ytterligare förbättrade klädvanor gjorde endast före- draget så mycket mera uppfordrande.
Hennes sakkunskap och i bästa mening pedagogiska grepp på ämnet möttes av den 00-hövdade åhörarskarans livliga intresse och omedelbara gensvar i form av spontana åsiktsyttringar om de före- visade kläderna, Dessa voro från Saléns och vunno allmänt gillande.
Och detta med rätta!
Sedan klubbarna av yrkeskvinnor i olika städer slagit sig samman till ett Yrkeskvinnors riksförbund, har Yrkes- kvinnors Klubb i Stockholm, som förut utgivit medlemsbladet y.K:s klubbnytt, på nytt visat sin livaktighet genom att förvandla detta jämförelsevis anspråks- lösa blad till en flott månadstidning, be- nämnd Yrkeskvinnan, organ för Yrkes- kvinnors riksförbund.
Redaktör: fru Ce- lie Brunius.
Introduktionsnumret, som just nu utkommit, är innehållsrikt och smakfullt och vittnar Om aktivitet och målmedvetenhet inom yrkeskvinnornas sammanslutning.
(Forts. fr. sid.
1.)
värt.
Det stolta spanska folket kämpar, lider och dör utan klagan.
Men hela världen vet, hur den medeltidsmässiga ut- sugningen i Spanien vållat en tryckande fattigdom.
Vi förstår, hur inbördeskriget ytterligare medfört svårigheter för folk- försörjningen, vi kunna föreställa OSS, hur kriget lämnar efter sig förödda om- råden.
där tusentals hjälplösa småbarn gå och vänta på mat och vård Dessa förhållanden ha över hela den Civilisera- de världen Utlöst en storartad hjälpverk- samhet.
Det demokratiska Sverige bör med hela sin kraft Vara med i denna aktion.
vi Vädja härmed till alla organisatio- ner och enskilda.
att genom ekonomiska bidrag visa sin känsla för humanitet och demokrati!
Vi vädja till den mänskliga solidariteten!
insamlade medel komma att användas för inköp av kläder, vissa matvaror, me- dicin och liknande ändamål och vad som eventuellt blir över kommer att kontant översändas till internationella Solidari- tetsfonden för hjälp at spanska folket.
Bidrag sändas till Svenska hjälpkom- mittén för Spanien, BOX 581, Stockholm, Postgirokonto 151158.
I. Scenstudions teaterskola.
censtudion i Ålsten, som nu i tre år Scenstudion i Ålsten, som nu i tre år kurser, börjar sitt fjärde arbetsår med en fast och en fristående skola för såväl yrkeselever som amatörer, Ledare för teaterskolan äro dr Per Lindberg och dr M. Schischkin, övriga instruktörer och lärare äro fruarna Ron- ny Johansson, Lalla Cassel och Olga Kost (dans och plastik), fru Anna Frank (säng), fröken Karin Alexandersson (tal- teknik), direktör August Falck (Strind- dr Agne Beijer (teater- historia), tonsättare Hilding Rosenberg, skådespelare Carl Ström, filmregissör Gustaf Edgren m. fl.
Utbildningen kommer att omfatta tre grupper, dramatisk-, regi- samt scenisk dans- och sånggrupp skolan börjar den 17 okt.
Scenstudions barnsällskap Kottarna kommer att fortsätta Sitt arbete liksom tidigare.
Tack vare tillmötesgående från Stockholms Folkskoledirektion har Kot- tarna erhållit lokal i Nikolai Folkskola för sin nya grupp.
För att stödja intresset för barnteater i skolorna, kommer Scenstudion att ordna små kurser på fyra kvällar vardera för ledare.
Därvid skall Kottarna utgöra de- Det står i tidningen: om propagandatrötthet i Tyskland.
Tidningsläsandet i Tyskland lär inte vara så flitigt som myndigheterna önska.
För att återföra människorna till deras plikter, innehålla tidningarna numera propagandaserier, där man i ord och bild får veta hur skadligt de!
är att försum- ma tidningsläsningen.
Nyvigda par sko- la enligt en nyutfärdad förordning få prenumeration för en månad gratis helt säkert sörjer staten för att det blir på en för deras åsiktsbildning nyttig tid- ning.
Att födelsesiffrorna bland de tyska - ämbetsmännen sjunka.
Frankfurter zeitung påvisar med anledning av uppgifter i N a t i o n a I s o z i a I i s t i - sche Parteikorrespondenz, att de tyska beamtrarna trots allehanda at- gärder från statens sida inte få tillräck- ligt många barn.
Och ändå har ju den- na yrkesgrupp de inkomsterna och alltså förhållandevis obetydliga ma- teriella svårigheter, när det gäller att uppfostra barnen, framhålles det.
Staten säkraste monstrationsmaterial.
beviljar dem dessutom vissa extra förmå- ner » de yttre förutsättningarna äro alltså utomordentligt väl tillgodosedda, - och så kommer inom vissa grupper av tjänstemän endast ett barn Per anställd!
Ett beklagligt faktum, säger tidningen.
- Halvår: Kvartal: - N:r 38 Kunskaper först!
En studiecirkel bland lantarbetare.
H 3: 25.
1: 7 5.
Det lyckliga Sverige än en gång.
sa han.
Jag har ju aldrig försummat mitt arbete för läsningen, men nog har jag nr 35 av Tidevarvet läses en artikel tyckt det var roligt.
Det har bara varit under rubriken Det lyckliga Sverige så svårt att komma över några böcker.
en artikel som undertecknad har lust att Till sta ' n är det ju för långt Inte för delvis protestera emot man nu kan bli något annat an det man Här säges ifrån gentemot uttalandes är, men intressant att läsa är det i alla Om Sverige i utlandet att vårt land visst fall.
Och jag minns allt vad jag läst.
inte är så lyckligt.
Det lyckliga Sve på söndagseftermiddagen tittar vi över rige ä r blott en illusion.
Sverige är sett land med mycken fattigdom, med stor klasskillnad och med en mycket hög sin- nessjukprocent ».
Är det ändå inte överdrivet att säga så?
Visst finnes både det ena och det andra.
Men är det inte så att mycket göres för att råda bot på missförhållan- dena?
Och ha vi ändå inte så oerhört mycket att vara tacksamma för i vårt land, då vi tänka på s i många ohygg- ligheter av olika slag i andra länder, som vi hittills varit förskonade ifrån?
Kan man inte säga, att vårt land är i en ganska lycklig belägenhet, då det gäl- ler sociala och politiska förhållanden?
lånebiblioteket är inrymt.
Man kan väl märka, huru olika partier till studiehemmet, som välvilligt förevisas börjat intressera sig för bostadsförbätt- ringar på landsbygden och att ett verk- av vaktmästare Åkes pappa.
På sommarn blir det ju inte mycket Iigt framstegsarbete är i gång.
Och nog för klass- tid över för studier, säger han, dels har ha väl krafter varit i rörelse man längre arbetstid, dels är det mycket motsättningarnas utjämnande.
Folksko- lan som bottenskola, nykterhets- och annat som skall göras då Men nu till hösten sätter vi i gång igen.
Förra Aret idrottsföreningar, religiösa Och andra ideella sammanslutningar bidraga väl i sysslade vi med fackföreningskunskap hög grad.
I artikeln nämndes också, att .Dalsland skulle vara särskilt framträdande vad fattigdomen beträffar.
Och en utlänning, som skulle resa till Sverige, tillråddes att inte ta kortaste vägen från Malmö till Stockholm utan hellre över Göteborg och Ludvika.
Då skulle hon komma genom Dalsland, en sträcka, som sällan befares av turister (enl.
förf.)
och då skulle hon få se liksom förf.
för fem år sen att folket vore lika fattigt som det ryska.
Vad är nu orsaken till detta omdöme om Dalsland?
Såsom dalslänning måste jag säga, att jag inte känner igen be- skrivningen.
Har aldrig märkt, att det ä r någon särskilt stor fattigdom där.
Jag har tyckt mig märka, att människorna står sig gott i det lilla landskapet.
Såväl på slätten med de större jordbruken som i skogsbygden med skogen som den för- Studiecirkeln fotograferad på förstugubron.
nämsta inkomstkällan.
Befolkningen le- ver anspråkslöst och sparsamt, där råder uppdrag inom verksamheten.
Början hade och arbetarrörelsens historia enligt A.
B. gjorts genom ett erbjudande från Social- F:s studiekurs.
I år ha vi tänkt fortsätta tämligen Stor jämlikhet, praktiskt taget demokratiska Ungdomsförbundets bokin- med Kooperativa Förbundets kurs i kom- inga torpare och statare utan småbrukare och bönder med större eller mindre går- samling till styrelsen för den på gården munalkunskap.
En av de unga arbetarna själva Ernst dar.
Boningshusen äro kanske ej så sto- bildade avdelningen av Svenska Lantarbe- tareförbundet att få mottaga och förvalta i Brusarp, åtog sig ledarskapet för cir- ra som på många andra trakter.
Aven ett litet bibliotek på femtio böcker av keln.
- Och hade inte han tagit det, hade den förmögne bygger i regel ej Större än olika slag, facklitteratur, skönlitteratur, det inte blivit något av, säger vår före- vad som behövs, och även den rike lever svenska arbeten och översättningar.
visare.
I det här distriktet är vår cirkel enkelt.
I många gamla grå stugor äro Med fackföreningens styrelse som or- förresten den första, som fått lokal av människorna också konservativa och rädda för förändringar på sin gård.
Men ganisatör hade saken snart varit ordnad.
arbetsgivaren, berättar han vidare.
Att det är mycket arbete med läxorna vid bruken i Dalsland är det en glädje Man valde en kommitté på tre personer med uppdrag att sköta om de löpande talar han också om, men han är säker på att se de många präktiga egna hemmen.
I gångna tider ha krigen farit illa fram ärendena.
Ville arbetsgivaren, gårdens att det har stor betydelse att utvidga ägare, möjligen upplåta en lokal?
Ja, sina kunskaper.
Kanske inte minst ifråga med Dalsland, och i slutet av 1860-talet rummet i den för tillfället obebodda lilla om fackföreningsrörelsen och därmed var där nödår.
Det dröjde, innan folket flygeln p &amp; en av utgårdarna ställdes gär- sammanhängande frågor, där mariga hämtade sig, men emigrationen till Ame- na tillförfogande.
Den är för övrigt övergrepp och missförstånd från båda rika kom till hjälp.
Många sände hem både centralt och bekvämt belägen.
Här sidor nog ofta har sin grund i ömsesidig pengar och många återvände senare för konstituerades » studiehemmet » i all en- okunnighet och bristande insikt.
att inköpa gård i hembygden.
Välstån- kelhet.
Ett bord flyttades in, en bänk, Nu gäller det alltså bara att fortsätta, det har sedan med den nya tidens intag där böckerna lades upp, stolar fick var utvidga bokförrådet och försöka få allt ökat betydligt.
Men detta märks inte alltid från kupé och en själv ta med sig de kvällar man fler intresserade.
samlades i rummet.
Det är en av de tusende små virvlarna fönstret på taget.
Bergslagsbanan går Och så delades uppdragen ut.
Den I6- i folkrörelsernas stora ström ännu tyvärr genom de minst natursköna byg- derna i den eljest så vackra Dalslands- årige Åke blev vaktmästare med åliggan- fylld av pionjärskedets krafter, det att städa och elda i rummet samt för- Casan.
naturen.
Men lämna järnvägen, bo t. ex. på ett av de utmärkta pensionaten, gör vara nyckeln.
Ragnar, som själv deltog i därifrån utflykter till landskapets olika själva studiearbetet, skötte utlåningen och delar!
Den, som så gör, finner nog, att bokkatalogen.
Fackföreningens medlem- bygden inte är sämre lottad än andra mar fingo låna gratis, för utomstående, landsdelar.
Man kan kanske t. o. m. ffi och däribland kommo först och främst stifta bekantskap med en del av vart kvinnorna, stadgades en obetydlig avgift per lånad bok.
lyckliga Sverige.
Hildegard Blidh.
Läser fruarna och flickorna också?
Ja, för all del.
En av de kvinnliga gästerna på skör- dekalaset lämnar själv besked.
Hon är mjölkerska och redan mormor.
Men hon har aldrig släppt sin ungdoms lust att läsa.
När jag var ung, berättar hon läste jag allt jag kom över.
Så länge jag kun- de se om kvällarna satt jag ute på bron och läste ända tills min far kom och sa åt mig att gå in för ögonens skull, äromdagen var jag med om ett skör- dekalas på en stor gård i norra Småland.
Skörden hade kommit in tidigt och bra och alla kände sig med ovanligt gott samvete kunna avnjuta festen och den lediga eftermiddagen.
Nittio gäster hade infunnit sig, män och kvinnor av alla åldrar från den 76-årige torparen i Etterlycke till den lilla trädgårdsflickan Ingrid.
som med sina fjorton år för första gån- gen deltog i en fest för vuxna arbetare.
De flesta voro så intresserade av böckerna i bib- lioteket.
Och ef- ter middagen, när några av gästerna samla- des framför bokhyllorna, be- Huset där rättade tre av de unga kör- drängarna om ett lånebibliotek, som de startat på garden och om hur detta i sin tur dragit med sig ett begynnande stu- diearbete, som redan givit mycken glädje och av vilket man ännu väntade sig stora resultat.
Det framgick snart att de alla tre mer eller mindre voro bärare av förtroende- I -
