# ID: svediakorp-per3784
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,660
# sentences: 296
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har u hänt?
UNDER DE FJORTON DAGAR som förflutit p å grund av diverse flyttningshestyr sedan sista Tidevarvet utkom ha händelserna avlöst varan- dra, icke endast i vårt eget land utan även ute i stora världen.
Vi kunna en- I dast erinra om några f å fakta.
EN NYA REGERINGEN blev en koalition mellan socialdemokrater och bondeförhandare.
Hr Hansson åter- inträdde med större delen av sitt gamla garde.
Bondeförbundet fick f y r a stats- Kommer ingen moralisk, intellektuell rådsplatser.
Den avgående statsministern återgick till jordbruket, utrikesministern eller materiell avrustning till stånd i det grymma åsiktskrig, som hotar att dränka övertog justitiedepartementet hr Schly- ter kom sålunda icke tillbaka bonde- icke endast Spanien utan kanske hela förbundets försvarsminister hr Janne Europa I blod så torde det vara ofrån- Nilsson kunde ingen rubba från hans komligt att aven kvinnorna bli indragna i plats.
Hr Wennerström f å r trösta sig de stridandes leder Ingen skall inbilla med en landshövdingepost.
Likaså ärv- sig att kvinnorna komma att låta sig nöja med det passiva skyddet Som nu sker des en konsult frän bondeförbundsrege- i Spanien dar de dagligen utföra un- ringen, hr Quensel.
bli REGERINGEN TVINGADES der av tapperhet och dödsförakt de aktiva komhattanter.
Skall detta så- helt hastigt att avgå, närmast på framtid ' Vad menar värl- grund av den polisrapport som på inri- lund kesministerns tillskyndan upprättats och dens vari en massa oförvitliga människor, bl.
a. hans regeringskollega jordbruksministern, misstänkliggjordes f ö r kommunistiska tänkesött och propaganda.
Detta i sam- band med den i Tidevarvet förut om- nämnda begäran om registrering f ö r för- bundet för människorätt.
En högerbetonad minoritetsregering med Kallio i spetsen har efterträtt den gamla trots att valet pekade i social- demokratisk riktning.
M E D OANDLIGT SMÅ FÖRVÄNT- NINGAR sammanträdde N.F.den 21 september.
Första frågan var: skulle abessinska delegationens fullmakter god- kännas eller icke.
Stormakterna voro tyd- ligen benägna att köpa Italiens återkomst med det senare alternativet.
Men det blev småstaterna för mycket och abessinierna fingo sitta kvar.
Varav automatiskt följ- d e att italienarna uteblevo.
Sedan kom den spanske utrikesminis- tern del Vayos temperamentsfulla klar- vilka punkter i Tidevarvets nedan uppställda hand- läggande av noninterventionspolitikens skadliga följder f ö r den legala regerin- iingsprogram Vill Ni att vi särskilt skall lägga de gen i Spanien och påvisande av d e ja- scistiska staternas oavlåtliga ingripande kvinnliga riksdagsledamöterna på hjärtat?
till rebellernas förmån Därav följde ingenting Sedan kom de sedvanliga ta- enom det sista riksdagsvalet har an- vill stödja Tidevarvets reklamfond, ge- len om trohet mot pakten, tidslägets all- kvinnliga ledamöter i riksda- nom användandet av medföljande giro- var och rustningarnas mångfald.
Frankrikes utrikesminister Delbos vå- gen ökat från fem till tio.
Aven om an- blankett, där numren på de frågor Ni gade sig dock p å att nämna ordet ned- talet fortfarande ä r blygsamt innebär det särskilt vill stödja antecknas på kupon- r II s t n i n g och Oslomakterna grepo dock en utveckling i önskvärd riktning.
gen för meddelande till adressaten.
Annars kan svaret insändas pr brev genast tillfället och framtvingade ned- Kanske vågar man i denna fördubbling med eller utan kommentarer.
rustningsutskottets tillsättande, där utri- av den kvinnliga riksdagsrepresentatio- visa frågorna för Edra vänner och kesminister Sandler sedan framhöll sär- nen se ett tecken på ökat politiskt in- deles förnuftiga synpunkter.
Men så hor tresse och en allt mera målmedveten sam- andra intresserade och uppmana dem att han också som Sveriges representant hällsinsats från kvinnornas sida.
vara med.
vi hoppas att på detta sätt kunna få kommit in i N.F:s råd, vilket även med- Tidevarvet har med anledning av den- för att Sverige skall vara med och reda na glädjande tendens önskat att mellan kunna ge uttryck åt en stark kvinnoopinion, ytterligare understryka kontakten upp trasslet i Danzig.
den kvinnliga väljarkåren och dess repre- som i sin tur hör kännas som ett stöd GULDBLOCKET SPRACK SPRACK den 26 Och en sporre för kvinnorna i riksdagen.
innebär att sentanter i riksdagen, Bland de aktuella * Frankrike nedskrev francens värde och i frågorna ha vi valt ut ett antal, som realiteten anslöt sig till sterlingblocket.
Tidevarvet för sin del i första hand velat Tro inte att Ni endast genom att del- Holland och Schweiz jämte åtskilliga öst- arbeta för och efter sin förmåga främja.
europeiska stater följde omedelbart efter vi inbjuda nu Var läsekrets att med Tide- taga i riksdagsvalet har Uppfyllt alla med större eller mindre nedskrivningar.
varvet som språkrör ytterligare under- medborgerliga plikter.
Arbetet för d e Men i Tyskland förklarade först riks- stryka dessa programpunkters vikt och krav vi vilja främja måste fortsättas med bankspresidenten Schacht att Tyskland betydelse genom att g e en, flera eller ständigt aktiva insatser, endast, mot erhållande av kolonier och alla av dem Edert stöd.
(Forts. å sista sid.) andra favörer skulle kunna nedlåta Sig Detta kan ske, för den som samtidigt till något så vanvettigt.
Ett par dagar därefter var Mussolini Ve de besegrade och de- mogen f ö r att delvalvera liran, trots att Sedan Toledo fallit med det halvt sön- tersta.
han ristat i sten f ö r tio år sedan att nå- dersprängda Alcazar nalkas rebellerna r a s å s i k t e r.
mer och mer Madrid, där ledningen mo- got sådant aldrig skulle ske.
SPANSKA ÅSIKTSKRIGET blir blo- biliserar varje vapenför man, kvinna och var dag, barn att deltaga i försvaret till det yt- D Finska Denna artikel h a n d l a r om Tidevar- vets existens.
Tidevarvets existens och möjligheter bland de stora svenska tidningarna lik- nar individens i massan och till på kö- Pet en individ, som försöker bana sig sin egen väg efter den riktning och den fart, som den själv valt.
Att dess väg inte ä r lätt och att den har mycket motstånd att kämpa emot, förstår nog alla.
Men man skall varit med i, eller på nära håll sett det dagliga arbetet för att veta vilken grad av kraftförbrukning det betyder.
Men vi ha från första början år 1923 ansett att det lönade sig att söka upp- bringa och att o f f r a denna kraft, i tron på värdet trots allt av att tidshändelser stridsfrågor få bryta sig också genom en radikal och oberoende kvinnlig syn- punkt, så manligt likriktad som pressen annars är.
Under de tretton år som Tidevarvet bestått, har dessutom en annan form av likriktning skett, i det att nyanserna mel- lan de stora ledande borgerliga organen ha blivit allt mindre G.H.T.
då Un- dantagen.
Dess större synes skälen vara och GULDBLOCKET SPANSKA ÅSIKTSKRIGET v i följa inte tidens starka strömdrag och orkaner, som vilja forma sam- hällena efter militära synpunkter.
Vi tro inte på våldets och .den militära organisationens makt att försvara de- mokratien.
v i erfara ju dagligdags att d e t är inte bara fientliga flygmaski.
ner utan också fientliga idéer, som k u n n a kasta sig in i fiendeland över gränsfästningar och luftskydd.
Då vi nu ha att stå emot en långt star- kare suggestion än förr behöva vi ock- så mera stöd av våra vänner, Ha vi hit- tills behövt deras hjälp så mycket mera nu, v i mottaga ständigt bevis på vilket värde kända och okända tidevarvsläsare sätta på ett språkrör för den åsiktsrikt- ning vi förfäkta.
Ska detta språkrör fortfarande finnas, måste vi få krafttill- Skott från våra vänner Tidevarvet har en stor opinion emot sig och måste Stän- digt på nytt söka upp enskilda männi- skor för att nå dem direkt, Med andra (Forts. å sista sid.) Mörkrets organisatörer.
E Ett " samlande handlingsprogram Genom för Tidevarvet att icke nedlägga sin röst, men dess större bli också svårigheterna.
det n stor middag hölls i en av de stä- der som berördes av de svenska luft- värnsövningarna nu nyligen.
Kanske hände detta i flera städer, eftersom så många officiella personer besökte områ- det, men denna speciella middag gick av stapeln samma kväll som flyglarm signa- lerats Festklädda gäster, herrar och damer, slogo sig ner kring ett vackert bord med blåavskärmade ljus, glasen höjdes och alla logo mot varann.
Gudskelov att det inte ä r allvar, men det ä r inte utsiktslöst, lönar sig, kom och hjälp oss, ni frivilliga krafter.
I den riktningen gick också överbefä- lets sammanfattning av resultatet.
Men i skildringarna lyser det fram att luftför- svaret inte bara misslyckades att hejda och hindra de fientliga eskadrarna, men att problem föreligga för Iuftförsvaret, som inte ens teoretiskt kunna lösas.
Den så viktiga mörkläggningen kan inte gö- ras effektiv, så länge det finns en måne på himlen i olämpliga ögonblick, så sade bordsgrannarna till varandra Och så fortgick middagen på övligt sätt.
Men det var allvar.
Ur ren militär synpunkt måste det re- dan ha varit ganska allvarligt.
Läser man tidningskorrespondenserna länge sjöar Och asfaltgator spegla ljus länge vita hus förekomma med fönster som glänsa till när en angripande fly- gare släpper ner en Ijusbomb för orien- tering.
Och dimbildningen ä r till på kö- så på inte heller pålitlig, så länge man inte från Gävle-kriget så märker man redan är herre över vindarna Som skingra den tvärs genom de nonchalanta och cyniska Den Slutsats skildrarna dra av detta ä r kåsörvändningarna, att resultatet måste dock inte den, att här tycks vi vara inne vara ganska oroväckande.
Den anfallan- på ett hopplöst företag.
Nej, man före- de ostmakten har lyckats » över förvän- tan » att åstadkomma förluster och för- virring med sin bombfällning, det far man veta direkt av St.-T:s korrespondent, in- direkt genom andra.
Militären kunde inte slår att våra hus måtte målas grå och man säger att den idealiska fabriken skulle vara en källare ovan jord var- för ovan jord?
utan fönster.
Vi ha här i Sverige på ett år hunnit ha väntat att en sådan första övning skulle gå särskilt bra men den tycks alltså ha gått sämre än beräknat När ledningen planlägger en manöver, ligger det ju i dess hand att avväga styr- keförhållandena planera gången av det hela med angrepp, försvar, mörkläggning och utrymning av luftangripna punkter för att få fram det resultat, som den ur sin synpunkt nödvändigt behöver: för- långt på den utveckling mot vil- ken ' - septemberrörelsen riktade sin pro- test.
vi gå mot källarskedet mot hela tillvarons inriktning efter militära syn- punkter.
Man måste med tacksamhet notera att vi fått i klara och tydliga ord från högsta Ort veta den militära synpiinkten på ci- vilskyddet.
Vad militären närmast inrik- tat sina ansträngningar påpå är inte att (Forts. S sista sid.) svaret kräver utbyggning och förbättring Ofantligt Giroblankett medföljer som bilaga '
I T I D E V A R V E T Louise Woods- Beckman död, Valutornas nedskrivning.
Den en 26 september blev en märkesdag Europas ekonomiska politik.
guldblocket genom att D e n 10 O k t o b e r 1 9 3 6.
Frankrike såg sig tvunget att nedskriva francens värde och sålunda upphäva guldinlösningsskyldigheten.
Den franska regeringens beslut hade föregåtts av in- gående underhandlingar med England och Amerika i syfte att uppnå en internatio- nell valutastabilisering.
SA långt kunde man visserligen icke nå.
Men det valuta- avtal, som blev underhandlingarnas re- Så snart utgången av andrakam- sultat, innebär ändå en viktig början till marvalet blivit känd, var det klart, en ny tingens ordning vad penningsyste- slag att liran skulle nedskrivas med om- kring 40 procent.
En nedskrivning av penningvärdet går först och främst ut över dem som ha fixerade inkomster, såsom pensionärer, små ränte- och löntagare, medan de som äga jord, naturtillgångar och fastigheter icke bli på samma sätt lidande.
Deval- veringsbesluten ha därför i regel komplet- terats med åtgärder avsedda att skydda mot oberättigad prisstegring - något som Hitler tydligen icke visste.
Vad det internationella varuutbytet be- träffar bör den påbörjade valutautjäm- ningen innebära en lättnad.
Men en för- ett regeringsskifte stod för dör- met beträffar.
Slag i slag följde på valutanedskriv- utsättning för att detta tillfälle till den Då sprängdes Koalitions= regering att ren.
Det dittillsvarande regerings- partiet hade visserligen vad rösteta- let beträffar gjort vissa vinster, men måste trots ökningen i röster - på 19,6 procent - inregistrera förlusten av ett av sina s7 mandat.
Högern förlorade icke mindre än 9 mandat, i röster 12,4 procent, .medan folkpar- tiet gjorde ansenliga vinster, nämli- gen en ökning i röster på 27,3 pro- cent.
Den socialdemokratiska segern slutligen, med en röstökning på 28,6 procent och 11 nya mandat gav vis- serligen icke absolut majoritet men pekade tydligt ut, var den nya rege- ringsbildaren var att finna.
Hr Axel pehrsson i Bramstorp lämnade också omedelbart in sin av- skedsansökan och uppdraget gick til lhr P.A.Hansson.
Enligt konun- gens önskan även denna gång, bor- ningens väg efter Frankrike flertalet av de nationer i Europa, som ännu hållit fast vid guldpariteten.
Schweiz, Holland, Lettland, Grekland, Turkiet och Tjecko- slovakien ha undan för undan företagit internationella handelns återställande icke skall gå förlorat, är att de konstlade re- striktionerna i största möjliga utsträck- ning borttagas.
M e L d o u W i s o e o d s - B h e a c e r k n m a n aldrig sviktande förkämpe for so- cial rättfärdighet och rättvisa gått bort.
Hon var vid sin död 84 år gammal och hade lämnat höjdpunkten av sin verk- samhet bakom sig ' Men åt de unga ge- J a g gick med min lille pojke på bioma- tiné i söndags, Regnet störtade ner, nerationer som nu gå ut i samhällsarbe- och vi vore båda lika spralligt över tet gav hon ännu under de sista åren sitt evenemanget, Salen fylldes av en glatt varma intresse, gav av sin rika er- förväntansfull kolatuggande församling, farenhet och sitt goda, glada väsen.
Den och entusiasmen var stor och högljudd som fått möta henne i någon av de frå- gor som lågo henne Om hjärtat skall både före och under föreställningen.
Men vad får man sig t i l l livs på en aldrig glömma kraften av hennes osjäl- I en mer eller mindre längtgående devalve- ring av sina respektive valutor.
Tyskland å sin sida skyndade att ge- nom olika överhetspersoner proklamera sitt avståndstagande från varje devalve- ringspolitik.
Den tyska valutan ä r stabil och i Tyskland, denna » granitklippa av ordning, säkerhet och fasthet, som Hit- ler uttryckte det på skördefesten i Bücke- berg, tänker ingen på valutaexperiment.
Tyskland ser i » själva beständigheten en oumbärlig grundval för de internationella förbindelserna och viii därför icke själv införa ett osäkert element ».
Utan bibe- håller sin svårt undergrävda guldvaluta.
Vad Italien beträffar Iät avgörandet - Barnföreställning på bio, glada barnföreställning på en av våra större absolut förkastligt.
J a g var glad att min 4-åring inget begrep, när det rulla- des fram en fars från ett ungt pars bröl- lopsresa.
Ett kyssande brudpar i bil an- Iänder till sitt nya hem, Brudgummen länge ännu i frack - överraskar sin svärfar de emellertid den nya regeringen bil- das på bredast möjliga parlamenta- vänta på sig.
Mussolini tvekade - riska underlag.
Det blev även snart inför en devalvering men i måndagens som kommer från ett härnadståg till vin- tydligt, att den nye, regeringschefen ministerråd beslöts slutligen på hans för- källaren i de ungas hem.
Svärfadern är var hågad att följa majestätets ön- skan.
Men var skulle det förstärkta underlaget sökas?
Till vänster eller till höger och i så fall, hos bonder förbundet - eiier folkpartiet, som av de båda gjort de största vinster- na i valet.
Det befanns att hr Hansson ögon- blickligen föredrog att som bunds- förvant engagera sin f. d. partner från kohandelns dagar, nämligen bondeförbundet, som Villigt accepte- rade inbjudan.
Allt under livliga applåder från det slagna högerpar- tiet.
Vi ha nu fått bevittna, hur samma parti, som för tre månader sedan i god sämja med övriga borgerliga partier fällde den Hanssonska mini- stären på dyrortspensionerna och som sedan i valet fortsatt att be- kämpa socialdemokratin genom att gå i borgerlig valkartell i övervägan- de antal valkretsar, förenar sig med socialdemokraterna om regeringsan- svaret.
Och hur det utan vidare i re- geringsförklaringen accepterar löftet om dyrortsgraderade folkpensioner, mot vilka det förut vänt sig.
Ett så- dant handlingssätt torde vara något hittills fullkomligt okänt i svensk politik.
Regeringens uttalande i regerings- förklaringen att det är den gemen- samma insikten i vissa näringslivets och folkförsörjningens spörsmål som bidragit till att » övervinna motsätt- ningen i den allmänna inställningen till samhällsproblemen och undan- skjuta dessa motsättningar, så länge de icke av omständigheterna tvingas fram till aktualitet » gör knappast saken bättre.
c.
H. Louise Woods-Beckman ägnade sig i met kunde saklöst strukits, en del var sin samhälleliga verksamhet kanske fram- plakat full och river sönder tapeter (här reagerade 4-åringen, som fått smäll på tassarna för samma sak).
I saligt sam- förstånd fortsätta de båda herrarna or- gierna, tills de äro kapabla att tapetsera rummet med djuraffischer och slåss med lejon och då och då vräka de i sig en whisky and soda för att bättre se om » jellonet är verkligt ».
Till slut fortsät- tes bilresan och kyssandet.
- Är det » humor » att mata ungdomen med?
åt tre stora fragor nykterhet föra " ' kvinnosak Och fredssak.
Den första post som den unga amerikanskfödda fru Beckman intog inom det sociala arbetet var som ordförande i Vita Bandet.
Då hade hon redan tillsammans med sin make Ernst Beckman fostrat upp åtta barn Inom rösträttsrörelsen gjorde hon en stor insats, och arbetet mot den regle- menterade prostitutionen räknade i hen- ne en av sina mest trofasta och aktiva anhängare.
Hon såg alltid klart i deras olika förgreningar, de stora linjer hon valt att följa - arbetet för människo- rätt och mänsklig lycka åt alla.
Hennes minne som samhällsarbetare och människa skall tacksamt bevaras.
Ä r man kanske alltför lättsårad, när En lång journal handlade till hälften man reagerar mot en Max Fleischer- rar i Japan, U.
S.
A., England o. s. v., där forslades vidunder till tanks över oländiga marker där riktades mynningen av jättelika kanoner mot en där arrange- rades luftanfall, där knallades och sköts.
ungarna Den barnsliga glädjen glädjen som utgångspunkt.
Kvinnor i Iöjeväckan- de Max Fleischer-skepnader stå upp och tala om kärlek mellan människorna, vandra omkring med fredsstandar och hamna naturligtvis rakt i ett slagsmål på som många fler ingridienser i sketchen, allvarlig men vrålade ut sin förtjusning under de ' gam- la tramsiga men oförargliga styckena, där folk ramlar utför trappor och krossar porslin försvann, det var ett Slags hetsig spänning som grep åtminstone de äldre av barnen.
Krig och krig, tidningarna och filmen äro ett eko av världen om- kring oss men låt oss för all del slippa det i våra barns söndagsnöjen.
är inte fredsarbetet en alltför sak för att få vidröras av en Max Flei- scher?
Varför dessa långa program?
En tim- mes underhållning är nog för barnen.
Och iåt oss få en censur, som ser till att barnprogrammen befrias från krigsjour- naler och osmakliga farser!
E.
De V.
T I D E V A R V E T Hagar Olsson: Den förändrade återkomne.
N ä r Ebbe Linde a r 1924 gav ut den lilla diktsamlingen med det muntert förhoppningsfulla namnet Bräsch kunde man inom svensk lyrik för första gangen efter Lagerkvist konstatera en ny gene- rations ton.
Senare har ju efterkrigsti- dens modernister ryckt fram pa hred front såväl inom lyrik som prosa, skurit manga lagrar och inte alltid undgatt frarngingens olater (bland vilka den kan- s k e mest fatala ä r att hemfalla at ett - uppenbart avnjutande av den egna stilens svällande behag).
Men var fanns nu Ebbe Linde?
Det sag länge ut som om han nöjt sig med att ha gjort bräschen!
Efter att ha tagit sig en grundlig fun &amp;, are kom han 193o ut med en kriminal- psykologisk studie Brott och straff, och den har följts av tre tunna volymer: tva dramatiska försök och en samiing besyn- nerliga skisser och utkast, kallad u r den mag; ska kitteln.
E n sparsa,,,,,,,, der an- språkslösa former framträdande produk- tian som vittnat om författarens lust till nya vägar och experiment och framför allt om djupgaende psykoanalytiska StU- dier, men som knappast övertygat om hans konstnärliga gestaltningskraft.
I ett a avseende har denna produktion " arit märklig: Man har hela tiden vetat att väg, inte mot perif * författaren var sien utan mot centrum av sin person- iighet.
Det ä r där vi nu möter honom.
Den nya samlingen Dikter III ä r ett verk av, den förändrade aterkomne,, för att an- vända ett av författarens egna ord.
Han har kommit ater sadan han var i Bräsch, sådan haii i grunden alltid varit - ' hen med så mycket rikare mänsklighet, sa mycket djupare insikt, sa mycket mera pa diktsamling som denna.
Den ä r så rik, mangskiftande, pendlande fritt mellan uppsluppet skämt, gaddig ironi och bitt- raste allvar.
Och ända hemlighetsfullt enhetlig, sasom all konst som ä r fram- sprungen ur personlighetens levande kär- na och buren av temperamentets fria rytmer.
Att läsningen av dessa dikter verkar sa uppfriskande och pB ett Sätt förlösande beror utan tvivel p.4 att dik- tarens temperament har en spännvidd som ä r mindre vanlig pA svensk botten.
Han äger hemliga insikter, han kan vara mjuk, lyrisk, vemodig, han finner ord för skönheten i världen, för kärlekens mystär och försoningens hemlighet, men han för- lorar aldrig ödets harda rygg ur sikte och han sammanblandar inte perspekti- ven.
Han tuktar sin egen stil.
Hans dikt har gadd och aldrig ett spar av sen- timentalitet, varken öppen eller maskerad.
I början av samlingen finner man tv5 dikter som man gärna ville citera: Män- niskan och Tapetgubben.
De hör till dem som kommer att s t a sig.
hn enas mörka patos och den andras awäpnande charm kontrasterar effektfullt mot var- andra och bada ha ä r djupt karakteris tiska för sin upphomman.
Gällde det att välja skulle man väl ta ut Människan med dess stora, enkla resning och dm grym- ma mildhet.
Men det bjuder emot att citera den sa här i förbigående.
I en efterskrift diskuterar författaren Blyrikens kostymeringsfraga,.
Han mo- tiverar där en del yttre nymodigheter i fraga om interpunktion, rubriker etc. som han kommer med och ursäktar sig sam- tidigt för sin satsbyggnads grammatiskt- logiska karaktär.
Teoretiskt anser han nämligen att lyriken ä r betjänt av eti SOKARE.
D enna tid liknar andra mörka och. '
.
.
oroliga tider däri att här findas manga enskilda och många små grupper av människor, som inte offra at tidens etiska skäl, av skäl burna av människo- kärlek icke i dådlös räddhåga utan med nigot av den tro som enligt Jesu ord försätter berg, dristar sig att lägga re- volvern ifrån sig samtidigt med att den gudom våldet u ' an längta Och vänta efter visar sin tjänarevilja, gör det mänsklig- en ny uppenbarelse av kärlekens makt i heten den största tjänst som nu kan g &amp; världen och människornas ofrånkomliga ras.D sanihörighet.
DA man satt soin ahörare Men förbundets medlemrnar liksom alla v i d det arsmöte Förbundef för Kristef pacifister veta att bakom denna deklara- SarnhäUsliv nyiigen höll i Södeitälje, tian höriar svarigheterna pa allvar.
Om Inaste mall ovillkorligen tänka Pa s h detta är min tro, vad skall jag göra i karna som gingo Och vantade i lm dag9 i en världs i ett land * där majorite- talets England Pa ett lösenord, soin km- ten är Overtygad att freden gagnas bäst de samla dem Och ett budskap * som skulk genom de militära maktmedle ' s Stärka ' - ge dem svaret pa deras fragor.
de?
Vad skall j a g svara PB den invänd- sa kom George Fox, det han sade dem ' ingen att pacifismen fönvagar ett lands var ingenting " ytt, nien kraften i hans ' lagkraft Och därmed automatiskt ökar Imakt Och deras lust att föwissning Om a11as enhet genom det v81dsdiktaturemas stycke av det gudomliga de aUa buro i hugga in sa fort en blotta visar sk?
Hur Om sank- sig?
var sa enorm att de sma sökargrup skall jag stäl ' a mig till r f a &amp; a!
n perna som genom ett under flöt0 ihop tiii tioner eller icke, da j a g vet att sanktio- en mäktigt framvällande vag av enhet.
ner kunna föra till krig * Och att i andra Det ä r inte lätt att karakterisera en och oförfalskade föredraget.
problemen, man ari,etar överallt och där- med gör man sin plikt.
T y därmed luck- rar man upp jordmanen, samlar mate- rial och förbereder psykologiskt den stund da folkens livsvilja skall sia upp Som en eld eller ta gestalt som en män- niska.
Da $kall atla kringliga fragor inte vara S a krangliga mer.
T y det blir fredsfol- ketasom stäiier upp fragorna sa som de själva vilja ha dem, De komma att g a över pa offensiven.
De komma att bli för starka för att inte längre förlamas av föreställningen att folken bakom vilds- diktaturerna äro orörliga, opaverkbara I ' &gt;Det ä r min tro att om ett folk av kongress i Cambridge, visade det Sig att pä pacifismen.
Historien bevisar att det i stället varit tvärtom.
Nyare forskare framhäva mer och mer att kristendomen Fredspolitik och Upp # ' UStniIlCJ.
; &gt;;:: i;; C:,;:; ym:;; zd;: första överflödande styrka var förrunnen, sökte kristenheten skydd under staten och maste da ocksa tiiiata församlingens medlemmar att g a i krigstjänst under sta- ten, vilket förut varit omöjligt.
Staten blev föremal för kärlek och dyrkan i stäl- let tör Gud, som professor Siegmund- Schulze uttryckte det i sitt Södertslje- föredrag.
Luther var pacifist sa länge han var ung och förtröstansfull, han in- grep gang p &amp; gan; för att avstyra krig eller fd dem att sluta.
Fredsvilja och kamplust äro inga motsättningar, de höra ihop och maste höra ihop om paci- fismen ska n &amp; sitt mal att fA bort krigs- tillstandet i världen.
- stor fara, da han inte i större utsträck- ning gett efter för dessa frestelser.
pa den vägen, rakar man nämligen in i en sjufalt värre förkonstling än den man ve- lat undga, Ebbe Lindes sSrka är just det öppna och ärliga uttvcket, det friska man överallt brottas med dessa fragor men ingenstädes ä r färdig med svaret.
Pacifismen saknar ännu det samlande lösenordet för dagens handling, det ord som skulle förma att ena alla de olika grupperna i en mäktig och segerrik of- fensiv för freden.
Men man brottas med enheter, hopklumpade av en annan sorts mulerats av ordföranden doktor Beskows Fra ' de rapP ' Jiter M) m avgavos vid människomaterial än det som bildar de av kyrkoherde ThYsell.
En av de Se- KrSet Samhällslivs arsmöte fran ung- s. k. demokratiska folken.
naste formuleringarna ä r gjord av dr J. domens världskongress för fred i Geneve Om pacifism och svaghet i minga ögon och Jnternationella försoningsförbundets sr ett och detsamma, sa är det,, agot fel Lindskog Och ' yder sk rening av det slag skalden skildrat i dik- Pa denna exklusiva fraga vill jag fram- hålla, att de Björling-reminiscenser man ten med detta namn: e otvivelaktigt kan spara i somliga av des- B ä r du inom dig hetsen s a dikter ex. i rubriker som, för mods och de kantiga utskjutande planema?
minne,,,,, ärldssnigels brakryggD - .har du våningar och hyllor adagalägger att författaren undgatt en.
sidan motstandslöst accepterande av an- gripares ' ch erövrares politik lika säkert för till krig?
Kan jag ga ihop Ined vi1ka allierade som helst, när det gäller att be- kämpa kriget, även sadana som djupast inne inte äro pacifister?
Vad Inenas med att visa sin tjänarevilja, @ vad sätt skall det ske7 Pacifisternas situation just nu ä r SIA- en &amp; lik denna sökarnas situation.
Vad gäller Förbundet för Kristet Samhällsliv så ä r det inte sfi, att det söker sin prin- c i ~ s t a n d ~ u n k t.
Den ä r klart pacifistisk, direkt grundad Pa förbundets uppfattning av vad som ä r kristendomens diupaste mening.
Den har upprepade ganger for- frigjord konstnärlighet, Sa aterkommer mera okonventionellt uttryckssätt; han man icke med mindre man .tömt själenD hänvisar bl.
a. till Björlings agramma- och varit med om en genomgripande var- tiska formsprak.
Utan att här vilja inga med tusen grunk Som beskäftiga gnomer flyttar?
...
Stryk ut alltihop1 Siöfaglar driver pa vattnet9 träden ä r nakna och bergen eviga.
L a t deras stilla hand fara över ditt ansikte.
3 Genom stridskrafternas överförande medelst flygmaskincr och fallskärmar kan När Iiisenordet kommer för de skaror striden förläggas till fiendens omride - b a k o m fronterna.
- Bilden visar fall- som brottas med problemen skall det kanske visa sig att innehallet ä r välbe- skärmsövningar vid en rysk fältmanover.
kant.
Mahända blir det bara den över- Om a ?lutning,pa k.n ' tora ryska fält- Samtidigt har den ' yske delegaten Lit- manovern i Ukraina har marskalk vinov hillit ett uppmärksammat anföran- tygande kraften Och vissheten s ' ~ blir Vorosjilov hallit ett stort folktal i Kiev, de i Geneve, där han förordar förbunds- ny ' Den kraft som gör att fredsviljanp där han poängterat det ryska folkets och pakter mellan de olika staterna som det uttryckt i handling, aldrig kommer att dess ledares fredsvilja samtidigt som han hästa medlet fiir närvarande att trygga kunna misstagas för svaghet utan kännas försvarar rustningarnas nödvändighet.
freden.
igen som en kraftyttring vilken inger re- - Vi far inte glömma, säger han, i Sovjetrepubliken, säger han, är fort- spekt Och besegrar bide de ljumma Och uppbyggandet av var socialistiska stat farande av den Asikten att en fullständig de fient ' iga.
att skapa ett skydd för vart nydanings- avrustning är den bästa fredsgarantin.
E.
W.
arbete.
Sovjetrepubliken har först av Men denna maste genomföras universellt, alla gatt in för avväpning och vi skulle om den skall bli ändamNsenlig.
gjort den fullständig, om dess id6 occep Sovjet önskar alla staters upptagande Svenska Kvinnors Medborgarförbund terats av d e kapitalistiska staterna.
Men i folkförbundet, säger Litvinov, men han det göra de aldrig, och om ndgon anfai- vänder sig mot den stat, som trotsar för- och Svenska Open-Doorgruppen anordna ler oss, mäste vi e j blott vara beredda att bundets vädjan om att respektera den in- gemensamt möte fredagen den Oktober försvara oss utan även vara mäktiga nog re freden hos andra folk, som underhal- att föra detta försvar ej pd vdrt utan pd ler agenturer i andra länder och blandar kl ' 7t45 e ' m ' a Arstaklubben ' Sma ' ands- fiendens omrdde.
sig i dessa länders inre politik, som arga- gatan 20.
Anföranden av nyvalda h i n n - Det förra kriget var förfärligt, ett nytt niserar och finansierar uppror där och liga riksdagsledamöter: Fru Agda öst- blir ännu grymmare.
Föres det p i var lämnar det militärt stöd.
lund, fru Rut Gustavsson, läroverksad- mark, ödelägges vart materiella och and- Den stat, som betraktar människor av junkt B~~~ H ~ ~ i ~ ~ och ~ k in- ~ ~ ~ liga nydaningsarbete.
Detta far aldrig andra raser som .lägre,, hör e j samman terpellationer ' fattande även tesup&amp;.
Bilietter A Kr ' I ' 50 inne- ske.
Det skall och bör föras pA dens med folkförbundets höga universalitets- mark, som ä r den anfallande, och härtill strävanden skola våra rustningar göra oss mäktiga.
s - ' ~ ~
Tidevarvet och framtiden Mörkrets organisatörer.
(Forts. fr. sid.
I.)
ord, vi måste göra en individuell reklam.
Men till detta räcka inte våra egna re- surser.
Vi ha därför ett rekiamkonto, postgiro 55160 för gåvor, vilka användas till att bekosta utgifterna för tidningens spridning bland kretsar som inte känt den förut.
Vi ha några gånger vädjat till våra vänner att skicka in en gåva stor eller liten, på detta konto och vi ha varje gång fatt så mycket hjälp att vi kunnat klara oss på den en tid framåt.
Nu är det tre år sedan vi sist i Tide- varvet, i samband med att tidningen då bestått i tio år framställde en sådan väd- jan som denna.
Under tiden har kanske reklamkontots existens och behov hunnit falla i glömska, även hos dem som både kunde och ville hjälpa oss.
Och Tide- varvet har kanske under denna tid också fatt nya vänner, som vilja stå oss bi.
Minnesutställning program.
och Stockholmsdebut.
Likställighet i lönehänseende för (Forts. fr. sid. 1.)
skydda civilbefolkningen i största allmän- het, ehuru t. ex. storstadsbefolkningar utan tvivel komma att bli illa utsatta ifall utställningen i det skulle komma till krig.
Det ä r en civil fraga och militären intresserar sig National museum över för att skydda fabriker och järnvägar, Axel Fridell är den Of- inregistrerin- sa att produktion och distribution skall ficiella kunna fortgå någorlunda ostört.
T y har gen av ännu ett namn fienden fatt detta maskineri att gå i sär då kan han hastigt framtvinga ett Sam- manbrott.
Därför försöker man skydda fabrikerna medelst dimbildning så att ar- betet ska kunna fortgå ostört och skydda fabriksarbetarna genom skyddsrum under fabrikerna.
Att försöken gingo en Smula dåligt denna gång blir.
bara en sporre till att söka hitta på bättre dimbildning.
Det psykologiska problemet tas inte med i beräkningen.
Men det finns där ofrån- sektion finns det två grupper: de mera okomplicerade realis- tema s ' ~ alla känner till, och de mera apar- ta mindre populära mystikerna Men sam- ma konstnär kan j u förekomma i bada.
Nästan genom själ- va sitt egentliga Om- råde, grafiken, tillhör Fridell de mindre po- även grafik kan ingå i ring på samma försändelse.
vilja vi inte understryka sammanhanget exakta porträttlikhet är Fridells grafik målningar, akvareller och teckningar som mellan dessa båda saker utöver det inre alltför, subtil för att nå en allomfattande ingår i museets utställning, och det är sammanhang de ha.
uppskattning.
Redan hans tekniska mäs- först sedan man sett denna del av hans Stora öden ligga under avgörande och terskap har det exklusivas karaktär och produktion som man till fullo kan förstå vi vanliga människor känna oss oftast hans motivval och kompositionssätt har inte bara hans stora konstnärliga regis- maktlösa, ty vi ha så litet att kasta i den blandning av originalitet vågskålen.
Men ifråga om Tidevarvet, som i all sin ringhet dock star som en liten individ i de stora sammanhangen, ha vi alla möjligheter, ty vi kunna skapa dess öde.
Ja, det göra vi, antingen vi lämna det at dess öde, eller vi följa och stödja det.
vilar över Europa i detta nu.
De interna t i o n e l l a konfliktanledningarna o c h förvecks l i n g a r n a a n t a g a e n a l l t m e r a hotande karaktär.
för f r e d och samförstånd m e l l a n är d ä r m e d i ytterlig grad försvårad.
Arbetet Men vi har ej rät tat tkasta yxan i sjön.
I Bland avdelningen » De Axel Fridell: Tidningsläsaren.
allas medvetande Som Zorn-etsningarna gjort.
Men om man un- stadsbilder och människoframställningar dantar beställningsporträtten av kända (beställningsporträtten undantagna) blir Men eljes och berömda officiella personer med deras ytterligare framhävt av det stora antal Mörka orosmoln folken män och kvinnor, Den stora minnes- komligen.
Det ä r ut från en rent militär bedöm- Vi upprepa därför enträget vår väd.
ningspunkt riktigt att männen som för- jan: Sänd in en gåva till reklamkon.
svara landet i kanslihuset, i fabrikerna eller vid transportväsendet och luftvärns- tot och gör det snart.
För Tidevarvet blir svaret i viss mån kanonerna först och främst måste skyd- e n mätare på intresset för tidningen das.
Men nu är det ju Så, att när man och f ö r Iäsarnas ö n s k a n att den skall talar om att försvara fosterlandet så tar fortleva.
Därför är d e t av vikt a t t d e n n a vädjan snart får ett svar Det är dock inte bara ett stöd i form av penninggåvor vi eftersträva.
Hur be- tydelsefulla alla positiva insatser från kretsen kring Tidevarvet bli för tidnin- gens ledning framgår av de fråga vi samtidigt sända ut för att få in vara lä- sares mening om några vitala punkter på den närmaste framtidens arbetsprogram.
Frågeställningen är så lagd att det går att lämna svar genom att skriva en eller ett par siffror på girolappens plats för meddelanden, detta till tjänst för dem som vilja ge en gåva och en opinionsytt- Ett samlande Knut Jaensson: k r i t i s k a t i d e r gäller d e t för oss a t t göra till en a l l v a r a v vårt fredsintresse.
Låt oss början grundligt studera d e internationella p r o b l e m e n, ty u t a n v e r k l i g a i n s i k t e r på om allt för l ä t t misstag.
Till alla f r e d s v ä n n e r har i s a m a r b e t e för Nationernas, förbund u t g i v i t s e n k u r s i ridet göra vi t j ä n s t för m e d Svenska föreningen Internationella frågor Författad av fil.
kand. Herman Stolpe Paul Mohn o c h sekreterare Kursen kostar: för deltagare i cirkel kr 2:- för enskild Studerande kr 5:- och förfi- ter utan också hur väsentligt hans strävandena att förebygga fram- kallade aborter i överensstäm- melse med det av befolknings- kommissionen på initiativ av Svenska Kvinnors Vänsterför- bund Och Sveriges Socialdemo- kratiska Kvinnoförbund utarbe- tade förslaget.
(Tidevarvet nr 5 och 7, 1935, samt nr 15, 19.76.)
5.
Försörjningsbidrag från det all- männa åt barn till änkor och in- valider samt föräldralösa barn i enlighet med föreliggande för- slag (Tidevarvet nr 12, 1936.)
6.
Avrustningsarbetets återuppta- gande i enlighet med det Undén- ska förslaget i Genéve,såsom ett skydd till dem, som representera foster- Hans konst ger en verklighet annorlunda led i arbetet för bekämpande av landet, så måste detta bli olidligt både än ytans realism men den har samtidigt för » försvararna » och dessa som ytterst den minutiösa detaljtrohet som så ofta den samhällets militarisering som pågår i hela världen, skulle försvaras.
Eftersom skyddsåtgär- finns inom den surrealistiska konsten derna måste begränsas och koncentreras, och inför Fridells senare målningar (från 7.
Brytande av jordmonopolet, på börjar man med det viktigaste.
Men det » saklighets-perioden) kan man komma vilket monopol ytterst den eko- viktigaste är icke mödrar och barn, det är att ett ögonblick tänka på Salvador Dali, nomiska klasskillnaden vilar genom nya äganderättslagar till verkstäder och järnvägsstationer, Men det sensationella ä r helt främ- lades romantiker och om man tar ter- detta för gemene man bilden av de an- men i vidsträckt bemärkelse, utan snäv höriga där hemma.
Kunna nu foster- stilbegränsning skulle han med en mo- landsförsvararna inte hinna utsträcka sitt dern beteckning kunna kallas surrealist, Krya kåsörer ha gjort entusiastiska in- mande för Fridell, Tragiken, grymheten, jorden, med ärftlig och förytter- tervjuer med de herrar som så beteck- det skärande groteska och hemlighets- lig besittningsrätt på obegränsad nande kallats » mörkrets organisatörer » i Iivet framträder i hans konst tid och mot årlig avgäld, som Han är ut- hindra spekulation och låta jor- och dessa ha förklarat sig nöjda, som de lågmält och utan bitoner ju måste Oss synes det tydligt att de- sökt och egenartad och stor på samrna dens produkter komma alla män- ras främsta framgångar bestått i att ha sätt som Aguéli och Isakson inom må- niskor till godo.
framkallat belåtenhet hos landshövdin- leriet, (Tidevarvet nr 28, 1936.)
gar, beundran och flaggning hos civilbe- * Svaren insändas fortast möjligt till folkningar och förtjusning hos skolpoj- Ivan Ivarson i Färg och Form ä r s v i r Tidevarvet, Triewaldsgränd 2, 3 tr .. kar som fått » stupa som flugor » på lek.
Men icke heller en sådan framgång är att bedöma.
Han går fram på färg-och- Stockholm Uppgiften för mörkrets or- form-kretsens robusta linje och hans må- Redaktionen kommer sedan att sam- att förakta.
manställa och bearbeta dem, varefter ganisatörer består till en del i att fram- lartemperament är således besläktat med resultatet publiceras i Tidevarvet .. kalla illusioner hos folk, så att de fort- Sven Erixons och Amelins.
Samtidigt sätta att uppfinna dimmor, att släcka finns det i hans kolorit anklanger till Kyl- ljus och dra ner gardiner, cementera berg och i Kristusbilderna skymtar, fullt osökt Isakson skyddsrum och krypa ner i dem.
synbar, Hur stor är den framgången i verklig- heten, bortsett från den officiella gläd- jen?
Det skulle vara roligt att veta om den yttring av protest och vedervilja vi fått från en av de berörda städerna är ensam i sitt slag.
Vi tro det icke.
ännu obestämd och man avvaktar.
Så småningom kommer väl Ivarson själv att tydligare urskiljas bland kretsen av de målare som betytt så mycket för honom.
Begär prospekt från Kooperativa förbundets korrespondensskola S t o c k h o l m Sänd mig gratis prospekt över kursen i Internationella frågor \ Namn: Adress: konst ning som appellerar t i l l konnässörerna, är grundad i en av mystik genomlyst Det drag av mystik som så ofta finns verklighetsuppfattning.
Fridell är med insmugglat i hans grafiska landskap, andra ord vad som för 100 ar sedan ka \ - nu aktuell ge- nom den förberedda löneregle- ringen inom undervisningsväsen- det.
2.
Tillräckliga och hygieniska bo- städer, i första hand åt alla fa- § med flera barn som e n fortsättning på den verksamhet som genom statsmakternas be- slut redan inletts.
3.
Kostnadsfri förlossningsvård ge- nom barnmorskor eller på för- lossningsanstalter av olika slag för alla kvinnor enligt be- folkningskommissionens ' förslag.
(Tidevarvet nr I och 15, 1936.
) +b Regelbunden hälsokontroll innefattande även tandvård för alla nyblivna mödrar, späda barn, barn i förskolåldern och skolbarn.
4.
Särskild mödrahjälp efter be- hovsprövning åt havande kvin- nor och nyblivna mödrar i eko- nomiskt nödläge, såsom ett led i (Sändes I öppet kuvert, frankerat mad 5-öres frimärke.)
Zetterlund &amp; Thelanders Stockholm 1936 Denna färgprakt ä r \
