# ID: svediakorp-per3783
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,193
# sentences: 378
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tre aktuella frågor, till.
Kerstin Hesselgren v a l d med glans.
Nationernas Förbund.
Vad har V hänt?
ALET AR OVER och kommenteras på andra ställen i detta nummer a v Tidevarvet.
Här vilja vi endast med kursivstil anteckna, att Kerstin Hessel- gren invaldes av Stockholms siad.
En- ligt de preliminära siffrorna fick Kerstin Hesselgrenslistan 13,593 röster.
OTTEN HAR GIVIT MAJORITET AT STAUNING.
På Bornholm, där socialdemokraterna och de radikala till- sammans hade 2 3 elektorer och venstre och konservative 23 har nu lottning verk- ställts och socialdemokraterna fingo det nödiga mandatet för regeringsmajoritet i landstinget socialdemokraterna och de radikala ha nu 38 mandat, medan venstre och konservative ha tillsammans 37.
Dör- med har regeringspartierna majoritet i Danmarks både över- och underhus.
BO HOVRÄTT HAR FORKUNNAT i målet mot den finske revolutionären Toivo Anfikainen.
även denna gång dömde hovrötten till livstids tukthus Antikainens sak var för andra gången uppe i hovrätten.
Sedan hovrät- ten första gången dömt honom till livs- tids tukthus, blev målet av högsta dom- stolen återförvisat På grund av att de vittnen, som Antikainen åberopat icke blivit hörda.
Dessa ha nu hörts men har icke förmått ändra domen.
Målet går nu upp till slutgiltigt avgörande i Finlands högsta domstol.
KORSET RYCKER IN I SPA- NIEN, sedan internationella Röda Korskommittén i Geneve meddelat att man lyckats erhålla sådana förbindelser med de stridande parterna i Spanien att åtminstone en viss internationell Röda Korsverksamhet kan ordnas där.
Parter- na har åtagit sig att på allt sätt söka skydda Röda Korsverksamheten i landet, Den internationella kommittén har sänt 4 läkare till Spanien 2 till vardera sidan Svenska Röda Korset har Skickat 10,000 I ÅBO U nga arbeterskor från en fabrik har diskuterat Folkförbundets hållning till Italien och Abessinien och Sveriges till hela detta problemkomplex.
De ha tillspetsat sina diskussionsresultat i föl- jande närgångna frågor, vilka Tidevar- vet fått till besvarande.
1) Hur kan Italiens kvarstannande i N. F. vara önskvärt?
2) På vilka grunder kan Abessinien för- menas att tillhöra N. F.?
3) Om endast stormakterna ha stöd av N. F. - vad blir då meningen i att småstater tillhöra förbundet?
Dessa frågor borde egentligen ha skic- kats vidare till Geneve, men det behövs inte, ty de innehålla just de problem var- innan den Nyheter och glassgumman kände Kerstin Hesselgren, visade det sig.
Och därför kom hon också in i riksdagen, fast hon inte är partian- sluten och inte lovat partilydnad för framtiden.
När Kerstin Hesselgren lät ställa upp sig, förklarade hon att hon ön- skade pröva om det fanns möjlighet hetsfrämmande idealist, det gick ända att genomföra ett personval även i vår tid.
Den tanken avfärdades inte.
De härstamma nämligen från en man, som sett och upplevat åtskilligt mer som orimlig a ' alla initierade perso- ner.
Det föll inte vederbörande in än vi, och som har ett livslångt praktiskt fredsarbete bakom sig.
Det var den att någon kandidat kunde klara sig På annat sätt än genom att passera gamle arbetarledaren i England, George partimaskineriets stora valskvarn Lansbury, som nyligen yttrade dem på Vi här på Tidevarvet vågade tro en pressmottagning i Stockholm.
att det skulle lyckas vi insågo att Han är nu 77 år gammal, men han är fortfarande på turné genom världen för det fanns risker men de finnas ju att träda i kontakt med statsmän och för- alltid vid val.
Och vi ansågo chan- eningsledare som tillsammans med ho- serna så stora att försöket borde stödjas.
hopp Om framgång togo nom och hans folk vill arbeta för världs- vi risken att kallas förrädare och freden - de må vara engelsmän, japaner, röstskramlare åt högern negrer eller svenskar.
Han har besökt är då över Och det har vi- U.S.A.
där han överlagt med Roosevelt, han har talat kooperation, vilket han an- sat sig att vi hade bättre Omdöme än dessa som utan tvekan förklarade ser vara ett viktigt led i det återuppbygg- Kerstin Hesselgrens val otänkbart nadsarbete som skall kunna trygga och sökte skrämma och hota h e n n e s (Forts. a sista sid.) ' väljare.
Samtidigt säga vi oss att det är en klarare seger för Kerstin Hesselgren och hennes fredspolitiska och socialpolitiska strävanden än även vi hade ansett möjlig.
Vi trodde nämligen från början inte att Kerstin Hesselgren och Fri- sinnade Medborgarföreningen skulle få kämpa sig igenom till seger mot nästan fullständig bojkott i den sto- ra press som Folkpartiets Stock- holmsavdelning förfogar över.
E n så enormt kvinnovänlig press kunde ju för skams skull inte Iåtsa som om J a g t r o r in t e på sanktioner " J - mängd barn, vars hem förstörts under in- land tog initiativet till en ny och rättvi- bördeskriget ha tagits om hand av sär- sare fördelning av kolonierna.
Om Eng- skilda nyskapande organisationer; och land gjorde sig av med sina imperialis- fiska dogmer.
J a g tycker, att experimen- ED ANLEDNING AV DEN tet vore värt ett försök!
INTERVJUN med Tänk, vilka barnsliga trosvissa ord!
Selma Lagerlöf, vågar vi på egen risk Man Såg på en del av åhörarnas ansik- utanför Madrid, Men vad gör vi?
BÖÖKSKA dementera Selma Lagerlöfs påstådda sto- ten, att de voro nästan outhärdliga.
Men ra kärlek till krigsindustrin i Värm- att lämna dem alldeles utan avseende som land Det rimmar inte med hennes var- blå drömmar av en opraktisk och verklig- ma intresse för Ned med vapen-rörel- sen » och hennes mening är inte densam- ma som professor Bööks.
BONDEFÖRBUNDSREGERINGEN skulle gått dagen efter valet.
Men det gick inte för dess högste chef skulle ut och jaga.
Regeringen fick sitta kvar tills kungen återkom från jakten.
Det är förklarligt att bli trött på regeringsskif- - 4 i Tidevarvet tog na, när de inte kunde hitta på det vi a g vill hellre bli dödad än döda1 i will rather be killed than kill!
Jag vill inte, att demokratierna i världen sko- la försöka försvara sig med maktmedel mot fascismen, ty intet krig gagnar seg- raren och hans syften.
Men j a g tror, att även de fascistiska staterna skulle kunna befrias från den ångest, som de också kronor.
» De röda » i Spanien gör själva vad de tryckas till jorden av, en ångest som dri- förmå för dem som kriget övergår.
En ver dem till vapen, om till exempel Eng- ten vid 78 års ålder men förmågan att välja rätt mellan dem och harjakt borde nästan höra till de ofrånkomliga förut- sättningarna för att vara monark i ett de- mokratiskt land 1936.
Annars kan rege- ringsskiftena alldeles upphöra.
Och bara hororna bestå En medarbetare medlem att de kunna fä de övriga stater- en dag i veckan före valet en själva, att Beth Hennings och Kerstin med råd och församling och utskott pinas na med sig.
Hela folkförbundspolitiken bunt valsedlar och gick ut På gator Hesselgren inte alls behövde rivali- och plågas i dessa dagar.
har ända sedan första början gått ut på och torg med dem.
Den första som sera med varandra utan gott kunde Ur moralisk synpunkt är Italien redan att inringa angriparen och finna utvägar antastades var en fru vid ett stånd komma in bägge två, stödjande var- diskvalificerat som medlem av N. F., och att solidariskt hjälpa en saklöst överfallen som satt i solen och Iät glassen andra, så vitt man kan se utifrån ä r det snarast förbundsmedlem.
Det första försöket till smälta, medan hon Iäste Dagens Men samtidigt som vi lärde oss dess lust att pina N. F. som förklarar att kollektivaktion misslyckades, och nu Nyheter.
en läxa av denna press gjorde vi det vill stanna kvar på villkor att Abes- skulle man tvingas ytterligare understry- - Vem, frågade hon uppriktigt dag för dag andra upptäckter som sinien uteslutes.
I så fall var det rejä- ka nederlaget genom att böja sig för det förvånad är Kerstin Hesselgren?
styrkte vår tro På framgång.
lade lare och vittnade mindre om förakt för våldets utslag som man inte kunnat för- Medarbetaren fick en Iätt chock.
örat till marken.
Vi talade med N. F. när Japan gick därför att N. F. hindra och jaga ut en förbundsmedlem Sådan herre, sådan dräng, tänkte kvinnor ute i sitt arbete och kvinnor opponerade mot annexionen av Manschu- vars brott är att ha varit militärt under- den och det dröjde faktiskt fem m i - i hemmen och ibland kommo män- riet och Tyskland därför att det inte till- Iägsen.
nuter vågade hejda nästa nen till och uttalade sig oåtsporda.
erkändes fri rätt till upprustning.
Detta vore j u att svika Folkförbundets person.
Men dess rädsla var kort och Den enhälliga mening vi så fingo Men England och Frankrike vilja som (Forts. å sista sid.) obefogad.
Hela stan utom Dagens fram var att Kerstin Hesselgren bor- RÖDA B stormakter inte anlägga de moraliska synpunkter som vore självfallna för med- lemmar av N. F. De vilja återställa sina störda förbindelser med Italien och äro ohågade att avstå från den möjligheten.
Hellre offra de då sina principer och Abessinien, även om det ä r ledsamt.
Det beror på att Italiens härsmakt ä r den påtagligare och mera närliggande faran än Folkförbundets sammanbrott.
Och för dessa trängda regeringar gäller det att klara sig dag för dag.
Men när de sen komma ner till Geneve så är det omöjligt för dem att hitta så rimliga grunder att föredraga Ita- lien framför Abessinien som förbunds- de och skulle bli vald.
Dessa väl- jare kalkylerade inte och de hämtade inte sin visdom ur tidningarna för- nuftigt nog.
De visste vad de visste ändå.
Och vi upptäckte den ena lilla härden för Hesselgrenpropagan- da efter den andra som arbetade på eget initiativ i sin lilla rayon och med storartad framgång om de fingo säga det själva vi fingo bekräftat den tro varpå vi grundat våra för- hoppningar: att Kerstin Hesselgren i de avlägsnaste liksom mera närlig- gande kretsar åtnjuter ett grundmu- rat förtroende Och en jättepopulari- tet Omkvädet var att den som skött sig som hon i riksdagen och i yrkes- inspektionen Och Gene ' ve henne skulle de sätta in väljarna i Nicolai, Maria och Katrina.
vi sade oss att om de begränsa- de erfarenheter v i gjort voro symto- matiska så skulle hon komma in.
De voro symtomatiska och hon kom in Utan att ens av de prelimi- nära siffrorna att döma behöva låna röster från herr Bergvall Och inte pengar!
tryckpressar Och propagan- da eller partivälde satte in henne utan en folkvilja quand méme.
Det kannstöpes livligt och man säger att Kerstin Hesselgren vid de gemensamma voteringarna kommer att sitta där som fri person med 190 röster åt höger och 190 åt vänster om sig.
Och ä n d å ansåg excellensen West- man att hon icke var en nog poli- tisk personlighet för att kunna bli svensk delegat i Geneve i år!
Detta val ger den lärdomen att en personlighet kan segra.
Men a t t det under vart valsystem är så svårt att få fram vid sidan av de stora parti- Kerstin Hesselgren och hennes val- fårorna att d e t endast kan lyckas rörelse inte existerade.
Den måste med ett namn av sådan klang och ju klargöra för de kvinnliga väljar- kvalitet som Kerstin Hesselgrens. '
Så valet Devinez
ur Den 2 6 s e p t e m b e r 1936.
Vår Socialistiska arbetarinternationa- len har från Bryssel lyckönskat den socialdemokratiska partistyrel- sen » till den stora valseger, som be- fäster friheten i Europas nordliga hörn,.
Därtill har den också all an- ledning.
Till vilka reflektioner i öv- rigt ett närmare studium av valre- sultatet än kan föranleda, är det glädjande, att svenska folket klart och tydligt röstat emot fascismen.
De nationella har försvunnit med hela sin representation från riksda- gen och högern har lidit ett katastro- falt nederlag.
De fascistanstuckna partierna har fått ett svar, som kom- mer att ge eko överallt i Europa.
Vi betacka oss för hitlerdiktatur det beskedet har åtminstone givits i lätt begripliga siffror.
Att det inte gått att skrämma väl- jarna åt höger i skräck för socialde- mokraterna ä r dock strängt taget inte så märkligt.
Det var !änge se- dan de upphörde att vara farliga.
Bondeförbundets relativt dåliga frammarsch var en överraskning.
Politikerna hade räknat med en större.
Men det ä r tydligen inte så lätt som man tror att plocka folk in i en fålla, där man inte har annat att bjuda dem än lite färskare och rikli- gare bete för en tid.
Folkpartiet har å sin sida ökat, men den glädje man där räknade på i form av ökade man- datvinster tack vare den borgerliga kartellen, uteblev.
Måtte nu inte so- cialdemokraternas valseger driva folkpartiet ytterligare åt höger!
Vi hoppas fortfarande på en nyoriente- ring av de radikala elementen inom vänstern.
F å r man tro att Kerstin Hesselgrens återval ä r ett tecken därpå?
Att det blir regeringsskifte är re- dan nu klart.
Däremot känner man när detta skrives inte de nya namnen valsiffrorna kan man utläsa myc- ket av intresse.
För det första kan man anteckna en ökning av röstsiffrorna Över huvud taget.
Ar 1932 röstade i runt Ar 1936 hade siffran sti- tal 2,494,741 git till 2,913,223.
Det betyder en röstök- ning på över 400,ooO tusen nya väljare.
Då det ur mänga synpunkter kan vara av värde att ha tillgång till de olika par- tiernas röstsiffror och mandatens fördel- ning på partier, meddela vi en tabell över framtid.
ur Per Albin Hanssons krets.
Man får alltså avvakta och se, om pilen pekar åt höger eller vänster, ty även inom socialdemokratin finnas många pilar.
Socialdemokraterna få nu i Varje fall ett storartat tillfälle att förverkliga mycket av det de gått i bräschen för.
Glädjande nog bli de nu i stånd till att i praktiken omsätta det program, bland annat i bostads- och befolkningsfrågan, för vilket de redan bundit sig inte minst vid riks- dagsinterpellationen i befolknings- frågan förra året.
Åtskilliga andra sociala reformförslag ligga också propositionsklara och vänta.
För- svarsfrågan kallas visserligen » löst » och ingen behöver betvivla socialde- mokraternas lojalitet, när det gäller genomförandet, Men det finns i samband därmed många närliggan- de stora frågor att fatta ståndpunkt till.
Det civila skyddet med dess cementvälde väntar OSS för att taga ett exempel.
Sveriges utrikes- politiska ställningstagande blir Un- der den kommande perioden vikti- gare och ansvarsfullare än någonsin.
Tidevarvet hälsar med glädje den efter valet fördubblade kvinnorepre- sentationen i riksdagen.
D e förut- varande kvinnliga riksdagsledamö- terna, Kerstin Hesselgren, Agda Östlund, Ruth Gustafsson, Oiivia Nordgren borga för kontinuitet i ar- betet.
De skola säkert bliva ett vär- defullt stöd för de nytillträdande och visa dem, till vilka resultat ett ge- mensamt uppträdande och ett ge- mensamt arbete av kvinnorna i riks- dagen kunna leda.
D e yngre nytill- trädande kvinnorna mottaga vi med stora förväntningar.
Deras nya friska krafter och oslitna intresse för det dagliga arbetet behöva Vi i riks- dagen.
R. ff. valutgången.
Valresultatet Mandatens fördelning: Socialdemokraterna Bondeförbundet Högern Folkpartiet Kilbomspartiet Kommunisferna De nationella Vildar Partiernas röstsiffror: Socialdemokraterna Bondeförbundet Högern Folkpartiet 112 (% i l) 36 (- I) 44 (- 9) 27 (+ 3) 6 (- 2) 5 (+ 3) o (- 3) O (- 2) mot 112 riksdagen 1937.
Socialisterna, som räknade 8 man 1936 har minskat med 2.
Kommunisterna som räknade 5 mandat har ökat med 3.
Likadant var det på de borgerligas sida.
Högern fick 1932 58 valda, bonde- förbundet 36 och folkpartiet 24.
Under tiden ha 3 av högermännen brutit sig ur partiet och bildat sin egen » nationella grupp,.
(Ingen av dessa Aterkommer till riksdagen.)
Vidare övergick en hö- german till bondeförbundet.
Ytterligare en högerman övergick vid folkpartisam- manslagningen till detta parti.
Till sist gick en högerman som vilde.
Detta inne- bär, att högerpartiet i riksdagen minskats till 52 och bondeförbund och folkparti vardera ökat till 37 och 25 vid 1936 års riksdag.
Till 1937 års riksdag kommer 36 bondeförbundare, 26 folkpartister samt en partilös, nämligen Kerstin Hesselgren.
Såvitt man nu kan bedöma av de pre- liminära siffrorna kommer minst i0 kvin- nor att inträda i andra kammaren.
Av dessa har högern valt fil.
lic. Ebon An- 1,336,554 dersson, Stockholm.
Folkpartiet har valt 418,569 51 1,471 f. d. yrkesinspektrisen Kerstin Hessel- ' Kilbomspartiet, socialisterna Kommunisterna 375,796, gren, Stockholm, och fil.
d:r Beth Hen- 127,740 96,233 2,830 17,408 26.616 nings Stockholm.
Socialdemokraterna ha valt fru Agda Östlund, Stockholm, fru Ruth Gustafsson, Stockholm, fru Olivia Furugårdsnazisterna ' ' ' Nordgren, Trälleborg, fru Elsa Johans- Lindholmsnazisterna son, Norrköping, fru Hildur Alfven, De nationella Kopparbergs län.
Kommunisterna slutli- Jämförelsesiffrorna med 1932 års val gen har valt fru solveig Rönn-Christians- ge vid handen, att högern, de nationella son, Göteborgg och kilbomspartiet gått tillbaka i röstetal.
Huruvida ytterligare några kvinnor bli- Högern med ungefär 65,000 röster, socia- vit valda är innan den slutliga röstsam- listerna med 5, ~ x).
Samtliga övriga par- manräkningen och fördelningen skett på tier ha ökat sin röstsiffra.
Socialdemo- de olika listorna, svårt att avgöra, kraterns med upp emot 3133,000 nya väl- Möjligt är att fru Vira Eklund invalts av jare.
folkpartiet för Stockholms län.
Vad mandatvinster och mandatförluster beträffar, bör det kanske anmärkas, att de varierande siffror, som kan möta Iäsa- ren i olika tidningar beror på att parti- ställningen i riksdagen icke var densam- ma efter 1932 års val som vid 1936 års riksdag.
Under den mellanliggande pe- rioden hunno nämligen flera riksdagsmän skifta partier.
Vid valet 1932 valdes 104 socialdemokrater och 6 socialister.
un- der tiden ha två socialdemokrater 6ver- gatt till socialisterna d. v. s. Kilboms- kommunisterna, Vidare har en socialde- mokratisk riksdagsman brutit sig ur par- tiet och gått som vilde.
Kvar står alltså 101 socialdemokrater vid riksdagen 1936
T I D E V A R V E T Tack, vi vill ha bättre teater!
Utställnings= uvertyr.
En säsongen med en utställning av nu- tida En stockholmsk teatersäsong står åter dörren.
För en teaterälskare gives väl knappast en angenämare käns- la än den, när det blåa höstmörkret bör- j a r falla och lamporna tänds utanför rutin och temperament, Ingrid Luterkort vensk-Franska Konstgalleriet inleder spelade vårdat men knappast fängslan- fransk konst.
Till en sådan går man de.
Börje Mellvig har måhända fram- ju alltid med förväntningar.
Och man tiden för sig, men är ännu alldeles för ser också gärna flertalet av alla dessa till outvecklad.
på en hel del händer var övervägande del nya dukar från Bonnard elevmässigheten rent ut pinsam.
till Brianchon.
Men vare sig det nu be- Vid Dramatiska teaterns premiär på ror på att de två intressantaste målar- namnen Utrillo och Picasso - saknas Komediteatern, » Millionärskan », var för- eller det beror på att de representerade hållandet i viss mån det motsatta.
Där fördes ett tränat skådespelargarde i elden, teatrarnas fasader.
För honom ä r den känslan lika stimulerande som den första vårsolen för naturälskaren.
Och säkerligen ä r det inte hans eget fel, om denna känsla under de senaste aren fatt kännas vid ett visst avbräck.
Knappast men där skriade hela föreställningen efter har väl dock Stockholm någonsin upple- en regissörstalang.
Hur skulle det vara, vat en så trist teaterhöst som denna sä- om herrar Alf Sjöberg och Sandro Malm- song.
Vill teatern verkligen fylla de krav en nutida publik kan ställa, måste den gå till grunden och fördjupa sin egen konst- arts natur, i stället för att som nu för- I sjunka i slapphet, självsvåld och filmimi- tation.
quist bytte plats?
» Millionärskan », Shaws senaste nyhet, ä r visserligen i mångt och mycket ett men där s= @ dock så många kvicka för- träffliga och vansinniga repliker, att det samma kunnat räcka att göra aftonen någorlun- Om man bland höstens tre talscenspre- da underhållande, om regin tagit sikte på miärer först nämner Sandro Malmquists att höja stycket i stället för att som nu nya teater med dess föreställning av draga ner det, Scenbilderna var inte » Cirkus Sanger », så beror detta ingalun- bara tråkiga utan också fullständigt miss- da på det svaga öppningsprogrammet visande till sin karaktär och rakt i strid utan på det faktum, att den uppvisade en mot de anvisningar författaren själv gi- verklig regissörsbegåvning, någonting vit spelet hade Alf Sjöberg givit en som vi i Stockholm sannerligen inte äro våldsamt karikerad stil, som fullständigt egen vana att få uppleva.
Sandro Malmquist slog ihjäl verkan av Shawfigurernas måste utan all tvekan räknas bland vårt karikatyr.
Alla lands främsta teaterbegåvningar Att s e vår förnäma artist T o r a T e j e de många skiftande scenbilder han byggt förvränga den tacksamma titelrollen till upp i den tablårika pjäsen var utsökt en ren kasperfigur var beklämmande, vackra och uttrycksfulla in i minsta de- Man hade en bestämd förnimmelse av att talj.
Interiörerna bjöd ögat på njut- i denna rollskapelse hade skådespeler- ningsrika upptäcktsfärder; att sedan ut- skan själv mycket liten del, hon full- rustningsmöjligheterna inte räckte till att följde endast regissörens intentioner.
Olle Winnerstrand hade lyckats bevara sin humor mitt i villervallan, Torsten Winge presterade ett påfallande gott spel, Inga Tidblad gav mjukhet och gränsade scenutrymmet utnyttjats.
Trots natur åt sin unga flicka och Hjördis Pet- de många medverkande var föreställnin- tersson fyllde gott en biroll.
Ivar Kåge gen alltigenom präglad av liv och rytm i var uteslutande dålig i en av Pjäsens rörelser och grupperingar.
Hela insce- bästa roller.
neringen vittnade lika mycket om ett in- Ännu en ny teater har dykt upp i tensivt som kunnigt och fantasifullt ar- Stockholm i höst.
Och en kvinnlig di- bete.
Därmed stannade emellertid förtjäns- rektör söker att Pröva Sina krafter.
Det g e någon föreställning om en engelsk överklass-salong, må varda ursäktat.
Man föll också i beundran över den utomor- dentliga skicklighet med vilket det be- terna vid den nya teaterns Start.
Pjäs- » Cirkus Sanger » valet var jämmerligt.
Att pjäsen gjort lyc- är billig följetong.
k a med Elisabet Bergner i huvudrollen har förmodligen inspirera!
Eva Lager ström-Malmquist att pröva sin lycka som Fru Lagerströms den 18-åriga Tessa.
många goda egenskaper som skådespe- lerska förslog dock ingalunda för denna bärande primadonneroll.
Av de övriga ä r fru Marta Lundholm på Vasateatern.
v i lyckönskar till hennes mod och före- tagsamhet och kan endast beklaga att de inte motsvaras av samma grad konstnär- lig ambition En svag pjäs, en medel måttig regissör och en hoprafsad en- semble ä r inte mycket att bjuda på när biograferna lockar med försttklassiga och konstnärliga program.
Erkännas skall dock, att den yttre uppsättningen i uppträdande höjde sig ytterst få över » Skolka skolan, var vårdad Eleonor elevstadiet.
S a l l y Palmblad visade hade de Floer, huvudrollens purunga framstäl- lare, pejlade inga djup och var allde- les för omogen för ett sådant divaspel som krävs, men hon visade en sådan naturlig och helgjuten fallenhet för tea- ter, att det skulle förvåna mycket, om vi inte så småningom i henne får en god komedienne.
Karin Schultz.
- Det är barnen som skall ha roligt - 1600-talslandskapen Courbet och Corot.
Dureys små stadsbilder ä r mycket behag- liga, men knappast av större intresse.
Konsthistoriskt intressant ä r en Matisse i mera naturalistisk stil, Nu couché.
Men den mest markanta profilen har utan tvi- vel Braque som verkligen sticker av.
Han minns inte sin barndoms skol- fester!
Då man skickades fram har de franska konstnärernas allra mest säkra smak, utvecklad i en egen, ny stil, för allt folket för att sjunga och upp- opererande med helt nya färgklanger.
inte bara de vuxna.
vem deklamera Dit Dit hörde man själv vit stärkt klänning med stor rosett i hå- ret läste man » I väntan på far » väntan på far,.
Man stakade sig lite här och där, för man hade ju sil hisnande mycket folk framför sig och man stod uppspetad på en stol.
Men det var inte värre än att man fick applåder.
Och ovanpå » Väntan på far, sjöngs det igen och deklamerades igen, så länge som det över huvud taget gick att mobilisera fram några modiga.
Tro- ligen tyckte ens mamma och fastrar och mostrar - pappor ansågs inte heller på den tiden behöva g å i större antal på skolfester - att det hela var förtjusande.
Själv tyckte man att det var hemsk !.
så hemskt, att man kommer ihåg det än!
Men nutida skolfester ä r i allmänhet inte mycket bättre.
Det vet man, sen man fatt egna barn i skolan.
Lite mer tarlatan till flickorna och motsvarande finesser åt pojkarna om man har rad, ' ändrar inte karaktären på de flesta skol- fester.
Som moder ä r man förstås myc- H o v s kyrka.
Hjalmar Grahn.
ket stolt och förtjust över att ens lille knatte därframme slingrar sig fram ge- malarna just nu kommit att framträda Denna » kubism » ä r verkligen ingen hum- nom versernas labyrinter och ser så be- med mindre betydande saker, blir hel- bug eller efterklang.
händig ut i sin maskeradkostym, men den hetsintrycket trots allt inte särskilt starkt.
Skulptörerna, Maillol och Despiau, ä r lille knatten själv är fylld av fruktan och Det finns på denna utställning mycket som vanligt högklassiga, särskilt den se- vånda över de många människorna och som ä r lite likgiltigt, en del (Vlaminck) nare (se porträttet av M:me Pomaret).
den underliga dräkten och tycker inte som verkar schablonmässigt och mass- alls, att det ä r roligt.
Han suckar be- produktion och, egendomligt nog, något låten när det ä r över.
som t. o. m. ä r fult.
Denis ' Circé ä r Hjalmar Grahn i Färg och Form före- Det råder intet tvivel Om att lärarin- ingenting annat än dålig smak och Gro- ter en avgjord utveckling.
Han har bibe- maire ä r både tråkig, ful och menings- Iös.
Som perioden nu är företrädd i Svensk-Franska blir dess totalkaraktär av mellanperiod (jämförd med andra perio- der i fransk konsthistoria från de senaste 100 aren) orättvist understruken.
Till dem som ger den största behållningen hör fortfarande Bonnard i Les chats, det blonda landskapet från utkanterna av Paris och den unga, nakna flickan i mot- sol.
Ett tidigare visat landskap av Mar- quet liksom hans nya marin har hela hans subtila elegans, ett par stora stilleben av Segonzac ä r lika utsökt vackra som hans » symfoni i rött, ä r ful och Derain all- tid lite stel och kylig har några in- tressanta kvinnoporträtt (särskilt L a pe- tite Bohémienne) och ett statligt galleri- landskap, i sin klassicitet en blandning av - - Septembernatt.
Dessa essa nätter i september ä r det omöj- att sova.
Inte under tak ens kan man vara: man måste ut Skönast i årets ring ä r september.
Luft som kristall, frukt, säd, mognad, fullhet - Snart ä r höstdagjämningen inne, men solen star i Jungfruns tecken och Vågen och Skorpionen äro ännu lyckligt långt borta hållit sin säkra smak, sina vackra färger och sin förmåga att ge mättade stäm- ningar, men han har dessutom inslag av starkare färger och visar vad som kallas för kraftigare tag.
Det har blivit en hel skola, dessa Färg-och-form-kolorister.
De förstärker varandra och de har nära nog samtidigt natt den koloristiska full- ändning och utsökthet som man driven av en sorts kanske både onödig och ända ofrånkomlig oro - någon gång kan bli otalig över och någon gång underskatta, men som när perioden ä r slut i själva ver- ket kommer att framstå som en i sitt slag engångsföreteeise, icke återkommande något som man då » inte längre kan göra,.
Verkligt framstående ä r dessutom Grahns teckningar.
- Knut Jaensson - Och mammor gör sitt allra bästa in- för dessa barnfester.
Men felet ä r be- de gör det mindre för att bar- nen skall ha roligt än de själva.
Barnen ska se söta Och snälla ut Och visa sina framfötter Med det resultatet att de b l i stela och trumpna och uppstyltade, så man känner inte igen dem!
Man önskar att alla som ha med barn Och barnfester att göra skulle få se dok- tor Schischkins » Kottarna » Tidevarvets läsare vet säkert att den teater- Och dokto ' rn samlat en skara med småttingar Omkring sig som han le- ker, sjunger dansar Och spelar teater med.
N u har rörelsen utvidgats Och folkskoledirektionen i Stockholm har gi- vit doktorn en lokal inne i staden, där han kan få öva sig med sina små kam- rater.
De första senior-kottarna har fatt små junior-kottar att roa sig tillsammans stämt att barnkära narna röda, och vid muren där vildvinet med.
I förra veckan invigde man den nya klänger blomma de gula rosorna än.
så står jag vid hamnen, där ån når lokalen med ett litet samkväm, där kot- tarna roade gästerna - och sig själva i havet.
Vid de röda bodarna ligga alla lika hög grad.
Några mer omedvetna, sommarbåtarna bundna.
Inga måsar fria och öppna artister har nog aldrig inga svanar.
En lykta sprider sitt dall- uppträtt!
De verkade precis lika opå- rande sken över hav och land.
Allting verkade av den stora skara åskådare, med den berömda dansösen Carina Ari i sover.
Allt ä r tyst spetsen, som trängdes i salen, som om de Längst ut på Piren, där den ensamma lekt ensamma i en barnkammare.
De bänken star, ä r det ljudlöst och stilla.
stojade och lekte, spelade balalajka och J a g stannar.
- Havet badar i stjärnglan- gymnastiserade, sjöng och läste verser Högt däruppe och djupt därnere med samma Omedelbarhet.
Blev de tröt- sen.
skimrar Cassiopeas dubbla w. Jorden ta, så slutade de och satte sig på golvet, kom de av sig, så började de på nytt.
sover.
Andas ut i kosmos.
Jorden ä r Och dessemellan hurrade de för varan- en boll i rymden, och j a g ä r på den sidan dras prestationer.
som vänder sig från den närmaste Sol- De dansade folkdanser dessa små poj- stjärnan och vilar sig i de fjärran solar- kar och flickor precis som dessa skall Därute spänner septembers blåa dju- natt sitt valv över jorden.
Plejaderna glittra.
Högt i rymden dallrar Spiea i Arcturus, septembers egen Kronan.
stjärna, flammar och skiftar färg.
I Vin- nas milda sken.
på nor Allting ä r enhet, oänd- dansas.
Inte prudentligt Och stelt utan med glada gester och strålande ansikten tergatans mitt flyger Svanen tusen lighet, ä r kosmos - inte bara solen och Och högst, högst vår lilla trånga jord.
har roligt och inte bara ä r dockor i dal- ljusår borta.
Vart?
Farväl alla sköna nätter i Jungfruns mas- och kulladräkter.
upp stralar Vega och Capella.
i n can- didum.
tecken.
Farväl september!
Skön ä r du.
Mycket av kottarnas charm ligger sä- - J a g går utmed an.
Vattnet mumlar i Överjordiskt skön.
Evighet ä r du.
Evig- kert i att de får hållas Och inte a l l t i d natten.
Pilarna doppa sina grenar i det het.
Och - » ich liebe Dich, oh Ewig- exerceras fina raka leder.
t i l l lydnad Och deras Och tystnad egen fantasi Och rinnande silvret, där stjärnorna Spegla.
I keit ».
får spela fritt inte bara mammans och Ellen Michelsen.
frökens.
Och så något som är förtju- halvdunklet längs med stigen lysa rön- sandel De slipper en massa krams om- kring sig.
Ridåer och skynken och un- derliga kläder.
Barn tycker visserligen om att klä u t sig.
Men de tycker inte om att hålla reda på en massa saker, som andra klätt på dem.
Att styra släp och hålla fast kronor på huvudet och inte tappa käppar och gevär och sådant det tycker barn ä r mycket påkostande.
Och hela deras kraft och intresse går åt - -
fjortonde årgång.
Lördagen den 26 september 1936 Penningens härskarställ- ning över ungdomen.
- N:r 3 6 Det står i " Jag tror inte tidningen: på sanktioner ".
O m det moderna kriget.
Rebellerna i Utvecklingen har i yttre avseende un- det spanska inbördeskriget har fått sär- har på sistone förts en rätt livlig diskussion, vars dyningar även natt der de senaste decennierna rusat i väg skilda order om hur kvinnor och barn sko- pressen, om kvinnornas val av levnads- med en rasande fart.
Levnadsstandarden la behandlas.
I Toledos borg, Alcazar, har de uppmanats att under inga förhållan- bana och deras möjligheter inom olika har höjts i likartad måtto inte minst för den frige kvinnorna och barnen i borgen yrken.
Inte minst har de akademiska att få utlopp för industrialismens alster.
utan tvärtom ställa dem i främsta linjen studierna varit på tal, både i detta och Hela det svenska folkets levnadsinställ- för att försvara regeringsstyrkornas ak- andra sammanhang, och framtidsutsik- ning är tillräckligt riktad på det mate- tion I staden kan man dock märka en terna på den akademiska banan har ven- riella välståndet för att just de synpunk- växande förbittring bland civilbefolknin- gen mot de militära chefernas omänsk- tilerats ganska grundligt.
tema skulle behöva särskilt framhållas liga uppträdande, heter det i telegram- met, i det de inte tvekar att på detta sätt Tyvärr måste det sägas, att de anför- som avgörande vid ett yrkesval.
Det Det som skulle betonas för den ung- offra kvinnor och barn.
da diskussionerna i allmänhet givit ett ganska negativt resultat, En del syn- dom, som står i begrepp att välja sig En annan spansk tidning meddelar, att överste Arranda har svarat nej på Ma- punkter har framförts, mot vilka man in- en levnadsbana är väl främst, att de skall dridregeringens förslag att låta de kvin- stinktivt reagerar med en förhoppning, göra reda för sig vad de vill få Ut av nor och barn, som befinna sig bland de att ungdomen inte alltför mycket lyssnar sitt liv.
Vad det är de vill söka.
Om de belägrade lämna staden, överste Ar- till de visas råd De ekonomiska syn- söker bara det materiella välståndet eller randa har tillsatt en speciell avdelning, punkterna på valet av yrke har varit så om de v i l l sträva att utveckla sig som in- som har order att skjuta på alla fluk- tingar.
pass dominerande, att man önskar, att divider.
Om de söker det verksamhets- * de unga skall ha kraft att göra revolt fält, som fortast möjligt ger dem en bra Att de brittiska dominions avgjort gått mot den alltmer krassa syn på livsmöj- utkomst, eller det, där de anser att deras emot London ifråga om Abessiniens be- ligheterna, som vår tids mogna män och personliga gåvor har den största möjlig- handling i Geneve.
Då man på lördagen kvinnor lägger i dagen.
Här uppträder heten att komma till användning och gjorde en hänvändelse till en mycket an- för ve- tenskapliga studier, därför att de i all- mänhet inte ger bättre löneförmåner, ar- betsmöjligheter och befordringsutsikter än vanlig ordinär skolutbildning.
De ä r med andra ord en dålig kapitalplacering.
Man frågar sig ovillkorligen vad är det ni väntar av edra studier?
För den, som har ett någorlunda spänstigt tanke- liv, måste det ju kännas som ett privile- exempelvis akademiker och varnar gium att få tillfredsställa sin vetgirighet.
Varför skulle detta privilegium ytterliga- re belönas med flera företräden?
Aka- demiska studier betalar sig själva för dem, som förstår att utnyttja de,,,, De betalar sig genom ett fördjupat intresse för det levande, genom gåvan att skilja mittén och England en enstämmig dem, att det senare alternativet väl kan vara värt några år av släp och slit och förklaring mot Abessiniens representa- uppoffringar, därför att det ger livet ett tion, så svarade dominion-ministern: Nej, j a g ä r icke den vite man, som ni så mycket rikare värde.
Och påpekas får till att kasta en svart utför trap- vilken risk det är att utan vidare slinka in på en bana i hopp att det med tiden porna!
skall erbjuda sig någonting annat och bättre, Dylikt är nästan alltid bedräg- Om den danske ministerns barndom.
liga ungdomsdrömmar, Livet är i all- Stauning berättar själv i » Ord Och bild » om sina barndoms- och skolar.
mänhet ganska njuggt med sina chanser - 1880 blev j a g satt i en av Köpen- det gäller att gripa dem, just när de hamns kommunala skolor, säger han.
bjuds.
Kanske skulle det finnas flera bästa välmening offrade mina föräldrar nöjda yrkesutövare, om de synpunkterna I kr.
i månaden på denna skola i stället observerades.
Den nuvarande inriktnin- för att sätta mig i den kommunala fri- skolan där undervisningen var på det gen har knappast skapat någon allmän stora densamma.
Båda voro fattig- livsglädje och tillfredsställelse.
folks skolor, men man upprätthöll ända Naturligtvis står inte valet alltid fritt, en klassindelning även på detta område, hela att ten.
Kvinnorna måste reagera mot den pappor voro självständiga alltmer övertagande ekonomiska synen t. o. m. på de ideella värdena.
Lika litet som vi vill erkänna våldets makt, lika litet bör vi foga oss i penningens härs- karställning, Självfallet bör varje män- junkturväxlingar.
niska ha en ståordnad ekonomi, men vi måste Sätta Stopp för den allmänna krassa materialismen.
Vad har den gi- för att klara sig i ' de nya skepnaderna.
vit människorna?
De små kottarna hade inget annat att Hur är det Hamlet säger: » Jag skulle hålla reda på än Små ljusblå tröjor och korta blå byxor.
Det duger till både drottningar och balalajkaspelare och folkdansare och gymnastik.
kunna låta stänga in mig i ett nötskal och likväl anse mig för konung över på rymder ».
Skulle man inte också kunna vända om förhållandet och säga: hantverkare eller något sådant de kunde sina läxor litet bättre och voro litet bättre klädda än vi andra som kommo från riktigt fat- tiga hem.
Mer än 12 kr.
i månaden kunde inte mina föräldrar betala i hyra.
v i Voro därför hänvisade till de äldsta och säm- sta husen.
Det var vägglöss och smuts, och därför flyttade vi alltsomoftast.
Jag minns hur j a g gick med min mor för att efter annonser finna en våning.
Vi hit- tade till slut en i Kresten Bernikowstræ de.
Medan min mor förhandlade med värden upptäckte jag att en bräda var lös i golvet.
Jag tittade under den och fann en öppen avloppsledning.
Min mor hade under, tiden betalt två kronor på Ja, det var en så trevlig barnfest, att » Jag skulle kunna vara herre över hela hand för våningen.
Men hur mycket vi än talade om avloppet ville inte värden vi måste till slut man önskar det kunde bli kottar av alla jorden och likväl inte äga mer, än att det lämna igen tvåkronan rymdes i ett nötskal » lämna den i sticket.
små barn!
Tre aktuella frågor .. (Forts. fr. sid. 1.)
bärande idé.
Under dagarna före för- samlingen hette det dock att detta var vad man helt kallblodigt ämnade göra De senaste underrättelserna från Genéve visa att det blev Svårare än man trott att genomföra denna neslighet.
De abessin- ska delegaternas fullmakter ha inte kun- De a ' Negus under- nat underkännas tecknade fullmakterna äro giltiga för in- nevarande möte och den abessinska de- legationen får alltså sitta på sin plats i församlingen.
Fullt så lätt som man trott blev det alltså inte för Italien att trium- fera.
Kejsar Viktor Emanuels delegater ha icke förmått köra ut Haile Selassies.
Tvärtom anses nu en italiensk delega- tions ankomst utesluten.
Den sista frågan av de tre är den svå- raste att besvara.
Den speglar en in- ställning, som blivit mycket allmän under det sista året.
Att den dock icke delas av det officiella Sverige förstår man gagn.
Och borde det inte framhållas för sedd dominion-minister att inträda i den sanktioner Under kriget av vad Italien-Abessinien.
slag de vara månde.
inträf- därav att Sverige nu kandiderar för att det väsentliga från det betydelselösa, ge- nom förmågan t i l l självständigt tänkande och många omständigheter spelar in, som där varje indelning var meningslös, och det var alltså inte få fattiga föräldrar efter logiska grunder.
Inte minst det det för en utomstående är omöjligt att som betalade 12 kr.
om året för att få se sista torde vara av oskattbart värde för bedöma.
Men låt oss inrikta våra krafter sina barn bland fattigfolks överklass.
I oss kvinnor då det gäller hävda oss på att inte utan yttersta nödtvång låta min klass fanns det sålunda barn från som självständiga individer, vetgirighe- penningen fälla den utslagsgivande så hem Som voro litet mindre fattiga, deras ten och forskningsglädjen kan följa oss i alla situationer i livet, och för dem finnes ingen lagstadgad pensionsalder.
Den som på allvar fått tränga in i en studie- gren, får med sig ett stort startkapital och ett kapital som inte beröres av kon- (Forts. fr. sid. 1. världsfreden, i Japan, Kagawas hemland och nu har han natt Stockholm.
Här har han mottagits av samarbetskommittén för fredsfrågor och kommit i kontakt med framstående representanter för svensk ekonomisk politik.
Den konferens som Kristet samhällsliv hållit har också fått besök av George Landbury Där smittade han alla med sin tro på den kristna för- samlingens möjligheter att skapa bättre sociala och internationella förhållanden.
- » Om blott kyrkan i olika länder gjorde ett modigt uttalande för den kristna fredstankens förverkligande, Skulle både Hitler, Mussolini och Amerikas president rätta sig därefter., George Lansbury kan precisera sin ståndpunkt i korta, klara ord - han vet också vad han skall säga till Stockholms pressmän och försåtliga frågor bringar honom inte för ett ögonblick ur fattningen.
Det kollektiva säkerhetssystemet har inte verkat så som vi en gång hoppades och trodde.
Det har tagit maktmedel i sin tjänst?
som j a g anser förkastliga.
Jag har gång efter annan protesterat mot Halvår: 3: 25.
Kvartal: 1: 7 5.
fade den tidpunkt, som fordrade ett abso- på nytt inta en rådsplats och därmed på- lut ställningstagande för eller mot sank- taga sig ett ännu större ansvar för Folk- tioner.
J a g tog avstånd Och avgick från förbundets handlingar Och beslut.
min post som ledare för Labour party, då Fullt så kategoriskt som de unga folk- jag En inte omröstning, fick partiet som med då mig.
företogs av förbundskritikerna på fabriken kan man nog inte formulera frågan.
Stormakterna Brittiska föreningen för Nationernas För- bund visade, att majoriteten på 11,5 milj. ha mest att säga till om i Folkförbundet röstade för sanktioner.
Majoriteten till men de f å också betala därför i form av trots tror jag inte på sanktioner.
Jag tror ett ansvar under vilket de formligen knäa endast på underhandlingar utan varje för närvarande, Det är minsann inte slag av tryck och våld.
låt oss komma ihåg, att krig kommer bara småstaterna som anse sig ha allt aldrig oförskyllt över människorna ur att frukta av ett europeiskt krig, det- rymden.
Det har orsaker som vi kunna samma gäller också stormakterna, i för- kontrollera Och upphäva.
om nationer- sta hand England och Frankrike.
nas krafter i stället för att uteslutande De nordiska staterna äro inte medlem- syssla med rustningsfrågan ville vända bara för att åtnjuta sig till att undersöka, hur man skall kom- mar i Folkförbundet ma tillrätta med de ekonomiska orsa- skydd.
Vi äro också där för att hjälpa till med att rädda och nyskapa förbundet ker, som leda till krigen, befolknings- tryck, råvarubrist, handelsspärr, valuta- och vi böra framhärda med denna upp- svårigheter o,s,v.
J a g önskar, att England och Amerika i gift så länge ännu några möjligheter fin- samverkan med de skandinaviska länder- nas.
Det kan naturligtvis tänkas att det- na ville t a initiativet till en världskonfe- t a första Folkförbund förfaller till den rens, vid vilken representanter från alla grad att just de som hålla fast vid folk- nationer ville grundligt diskutera igenom förbundstanken måste Iämna det, Men detta program, Är inte våra mänskliga möjligheter så stora, att vi då kunde där stå vi inte ännu.
Vad angår det skälet för utträde att komma fram till ett nytt och bättre Na- tionernas Förbund, vars alla krafter in- medlemskapet i Folkförbundet medför riktades på att undanröja krigsorsakerna.
vissa faror, så behöver man bara tänka George Lansbury har varit konsekvent efter hur ställningen skulle vara utanför i sina handlingar och han är konsekvent eller i en värld utan något i sina tankar, Hans ståndpunkt leder Folkförbundet Folkförbund alls.
fram till en nationell avrustning.
Ett land, förklarar han, som av- rustar och därmed inför hela världen på det enda godtagbara sättet förklarar, att ännu mera barbariskt Och ödeläggande det icke vill kränka något annat lands Det säkraste sättet att försvara våra intressen, skulle stå starkt inför världs- kvinnor och barn, har den engelske pre- opinionen och g e just det exempel som miärministern sagt är att göra Oss be- redda till anfall Anfall betyder att n~~~~ världen nu behöver.
För antingen måste effektivt mörda kvinnor O c h barn i andra civilisationen göra slut på kriget eller länder också kriget på civilisationen.
Det enda tillskott i arbetet, som den civiliserade Han ä r mycket litet patetisk, George världen hittills givit är att göra kriget Lansbury.
Det han säger är klart, kon- cist och faktafyllt.
Det ä r skamset att Sverige, som den gamle socialisten och fredskämpen sätter så stor lit till, skall t a emot honom dagen efter en valstrid, i vilken alla varit pinsamt tysta om hans -
