# ID: svediakorp-per3782
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,021
# sentences: 383
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sanningens Ett norskt tjockbottnade stövlar.
personlighet sval.
Vad har hänt?
V A L TILL DANSKA LANDSTIN- G E T - alltså motsvarande vår första kammare - skedde genom elek- torsval för 28 platser den 15 dennes.
So- cialdemokraterna vunno tvenne mandat.
På Bornholm kommer lotten att avgöra.
Vinna regeringspartierna - socialdemo- krater och radikala - även detta, få d e majoritet i Landstinget, liksom de redan ha det i Folketinget.
NORGE HAR AVEN BÖRJAT förbe- redelser till Stortingsval, som kom- mer att äga rum om något mer än en månad.
RIGET I SPANIEN synes efter San Sehastians fall i någon mån ha av- stannat.
Men krigsmentaliteten växer fram allt tydligare och tydligare.
Mun behöver bara se veckans händelser av- spegla sig i veckoreportaget på vilken biograf som helst.
NATIONALSOCIALISTISKA RIKS- PARTIDAGEN i Nürnberg, ärans dag, avslutades pli måndagen efter mili- tära jätteparader och arbetsfrontsuppvis- ningar med blänkande spadar och halv- nakna karlar.
Hitler höll sitt sluttal som återigen bestod i en vidräkning med bol- sjevismen, och vars klimax var att det nationalsocialistiska Tyskland icke kan sluta avtal av något slag med bolsjevis- men.
Att talet icke upptagits väl i Mosk- va ä r solklart, men icke heller England och Frankrike torde vilja gå med på en europeisk frontbildning mot Sovjet.
N A T I O N E R N A S FÖRBUND SAM- MANTRÄDER måndagen den 21 september.
Med föga gynnsamma utsik- ter.
Huvudtemot för förhandlingarna är de förslog till revision av pakten som samtliga regeringar pli anmodan avgivit.
MINISTER ALEXANDRA KOLLON.
TAY har av sovjet-ryska regerin- gen ånyo utsetts till delegerad vid folk- förbundsförsamlingen.
N K.
flödigt att erinra om, att resolutionen i allt vill motsatsen till vad Nationalsocia- listiska Arbetarpartiet påstår att den vill.
Men det har ett rent psykologiskt intresse att se hur sanningspartiet går till väga i sin kamp mot lögnen.
Till en början kan man anmärka att resolutionen gick emot förslaget om le- galiserad abort på sociala indikationer.
Vilken uppfattning man sen bekänner sig till hör inte hit, men i varje fall är Vän- har skrivit ett valflygblad som vi- ' sterförbundet inte skyldigt till vad som sar, hur stövlarna ska användas i san- på Lindholms sprak kallas att vilja göra ningens tjänst.
Skriften handlar egent- brottet till lag.
Anfallet på Folkpartiet ligen om den ruttenhet som döljer sig blir alltså rena lögnpåhittet.
Vidare går bakom Folkpartiets prydliga fasad, men hela resolutionen ut på att finna en re- det anges att alla de andra partierna äro formlinje, varigenom abortfrekvensen likadana och att det är därför de inte kunde minska och de aborter, som trots all social omvårdnad ändå bleve nödvän- våga avslöja folkpartiskojet.
Det är kusligt att läsa de grova för- diga, kunna utföras med minsta risk för falskningar och lögner varmed denna san- kvinnans liv och hälsa.
Resolutionen ningskampanj föres.
Lindholmarna av i önskar straffrihet för kvinnan för att för- dag betyda inte så mycket, men man be- må kvinnorna att vända sig från smuts- höver bara tänka sig den möjligheten att abortörerna, den räknade nämligen kvin- någon Lindholm en gång dikterade vilka norna till folk och deras liv och hälsa sanningar som finge spridas i den aukto- för ett värde.
Det faller av sig själv att resolutionens enträgna yrkande på posi- ritära staten Sverige.
I slutklämmen anklagas Folkpartiet för tiva åtgärder för lättande av kvinnornas att vid valtillfällen vara det » kristliga svårigheter vid barnsbörd icke omnäm- humana Folkpartiet,, men » i vardagslag nes i det nationalsocialistiska flygbladet.
Man kan förstå att detta pjäsk skall vara motbjudande f ö r ett parti som är Nazi-Tysklands andas barn.
I sitt tal av den 9 september förklarar Hitler helt kort och gott att » den nationalsocialis- tiska staten är besluten att öka nationens naturliga fruktbarhet,.
Att det är ett bra mycket enklare sätt att ordna befolkningsfragan kan man förstå.
Men så säg det då rent ut, herr Lindholm, och ge sig inte ut i en lögn- kampanj skodd med sanningens tjock- bottnade stövlar!
o, Signe Höjer: Välj in Kerstin Hesselgren i riksdagen.
» Ingenting kan kraf- tigare framhålla.
för oss betydelsen av sam- tillstånd än de nor- diska ländernas histo- ria.
Nordens fem folk ha en mission att fylla, nämligen att alltfort visa hur de trots sin inbördes olikhet, trots sina sekellånga fejder med varandra kunnat vaxa samman till en enhet och ändå bibe- hålla sin självständig- het.
Det är detta som ger hopp att den idé som Nationernas För- bund så ofullkomligt kunnat utföra i prak- tiken dock till sist skall kunna segra, men då måste den bä- ras upp av tro på dess möjligheter. » Kerstin Hesselgren i Konserthuset den 16 sept.
Lulli Lous.
m en månad går även Norge till val.
om första namn på Venstres lista i Oslo står f. d. bostadsinspektören Lulli Lous.
Fröken Lous är känd och välkänd, icke blott i sitt hemland, utan även för Tidevarvets läsare.
Hennes sociala verk- samhet har gjort henne älskad både av rik och fattig.
I två perioder har hon representerat Venstre i Oslo stadsfull- mäktige.
Hon har i 6 år varit överskö- terska på Ullevåls sjukhus, i 2 år skol- sköterska i Oslo, och anställd som in- spektör vid hälsorådet i 2 ar.
Från 1918 till 1933 var hon bostadsinspektör vid Oslo kommunala bostadskontor.
Hon har i en rad år varit ordförande i Internatio- nella Kvinnoförbundets för fred och fri- het norska sektion, ordförande i Kvin- nernes Landsboligråd, och det är beteck- nande för fröken Lous starka konstnär- liga intressen, att hon en längre tid har suttit som kommunens representant i Fil- harmoniske Selskaps råd.
Norska Dagbladet skriver om hennes nominering, som skedde med överväldi- gande majoritet: » I Lulli Lous har Oslo venstre fatt en av sine rankeste og sterkeste personlig- heter a samle sig om, en fryktløs og ra- dikal forkjemper for venstres bærende ideer.
Ved opstillingen understrekes og- så sterkt at Oslo venstre vil slå et slag for kvinnenes like rett til å delta i lan- dets styre., Att Lulli Lous star på Venstres lista är kanske symboliskt.
Venstre i Oslo har förut ej haft någon representant i Stor- tinget, men man far livligt hoppas att partiet skall erövra ett mandat när det nu lyckats få en så framstaende kandidat ' som Lulli Lous, som kommer att göra även detta val till ett personlighetsval.
Folkens fredsvilja måste organiseras.
Men utan offer kan det inte ske.
N är Lord Cecil öppnade den stora för Fred, i Brys- Världssamlingen sel den 3 — 6 sept.
kunde han med skäl kalla den för den första i sitt slag i histo- rien.
Ledningen hade haft till mål att samla alla de världen runt spridda organisatio- ner, som var på sitt sätt arbetar för fred - till en gemensam samling.
» Orga- nisera krafterna, förbliv enade och ni rädda världsfreden, var kongressens motto.
Dessa ord stod med jättebok- stäver på olika språk runt väggarna i den stora sal i utställningsbyggnaden i Bryssel där RUP som den populärt kal- las - Rassemblement pour la Paix var samlad.
- - alla hörn och därtill 2,000 observatörer.
Men det märkliga var inte bara att det kom så många.
Det märkliga var hur dessa många voro enade i en enda vilja att bortse från söndrande åsikter och inställningar och ta fasta på allt som kunde ena.
För fredens skull.
Konser- vativa, liberala, socialdemokrater, kom- munister, protestanter, katoliker, judar, araber, indier, societetsdamer från Eng- land och belgiska bönder, feminister, präster, fackföreningsfolk, ungdom av alla slag, f. d. frontsoldater, värnplikts- vägrare, alla var besjälade av detta enda: Freden är i fara, vi måste rädda den.
Kommunister, aristokrater, ekumener, sida vid sida.
Fredsmanifestationer har man upplevat många, men aldrig har man varit med Vid inbjudningen till Bryssel hade led- om ett sådant samarbete.
Sida vid sida ningen efter moget övervägande Satt upp på den stora plattformen bakom talar- fyra punkter som samlingsprogram: stolen satt representanter för den kon- i) hållande av givna fördrag; (Forts. å sid.
3.)
2) nedrustning genom ömsesidiga över- enskommelser; undertryckande av, den privata krigsindustriens vinster; 3) stärkande av Nationernas Förbund för förekommandet av krig genom kol- lektiv säkerhet och ömsesidigt bistånd; 4) uppbyggandet genom Nationernas Förbund av ett effektivt redskap för un- danröjande av orsakerna till krig.
Ett samlande progrom.
Rösta för fred, rätt, humanitet!
Och detta program visade sig verkli- Rösta på K E R S T I N H E S S E L G R E N!
gen vara samlande.
Man hade räknat Just på Din röst kan det bero.
med ett maximiantal av 1,500 delegater.
Låt oss gå fram i stora skaror och komma alla olycksprofetior på skam!
Det kom 4,000 delegater från världens
T I D E V A R V E T Stå fast!
» Äro dessa människor, det tyska fol- ket, världens sjukdom, så vill j a g som ung schweiziska vara sjuk med dem », Den 19 september 1936. skrev en korrespondent till Tidevarvet efter en resa genom Tyskland för några veckor sedan.
Hur bokstavligt dessa ord kunna tagas av e n, ung människa bevisades av ett meddelande redaktionen fick några dagar senare.
Det gällde en annan ung schwei- zare, som tagit samhörighetskänslan med Tyskland och dess lidande så djupt, att Handelstidningen erinrar i en han inte längre ' uthärdade livet.
Han starkt pacifistisk artikel om det hade tillbringat sommaren i Tyskland.
nästan glömda faktum att det vid Efter den vistelsen bröt han alldeles sam- Pinsam tystnad världskrigets slut inte fanns en enda man.
» Han dukade under i kampen med människa som trodde på krigets här- demonerna i världen,, skriver en vän till lighet eller vågade predika det so,, Men nu börjar den gamla religion.
visan igen.
Ty » när man förser mil- joner människor med vapen och lå- ter dem ägna år av sitt liv åt att öva sig i deras bruk, måste man hitta På något att säga för att det inte ska uppstå en pinsam tystnad ».
I Sverige går det än så länge inte att förhärliga kriget eller att smäda freden därför att den försoffar den mänskliga vitaliteten.
Men därför har det mitt i larmet inför valet upp- stått sådan där pinsam tystnad som Handelstidningen talar om.
Den är, både pinsam och underlig.
T y allt vad partierna bjuda och lova sina väljare: trygghet, arbete, frihet, välfärd det hänger ytterst på om det kan bli möjligt för oss att få leva i lugn i en värld som håller fred, Be- folknings- och bostadspolitiken, ål- derdomsförsörjningen, allt detta står och faller med utsikterna till fred el-.
ler krig.
Den livliga striden om mo- nopol eller icke monopol förefaller tämligen överdriven, då man vet att i samma ögonblick det bleve krig i en honom om hans död.
Samma dag artikeln om Tyskland publicerades i Tidevarvet, sköt han sig i sin hemstad i Schweiz.
- J a g känner ingen av min generation som så djupt fattat mina, våra allra in- nersta problem, skriver en av hans vän- ner om honom.
Han bokstavligen käm- pode om Tysklands öde, han älskade det- ta land, kände så starkt att vi tysk- schweizare inte kan skilja värt öde ifrån Tysklands.
Han avskydde att se, hur de flesta schweizare halvt högmodigt, halvt gemytligt upphöja sig till domare över ett folk i kamp och nöd.
Efter hans besök i Tyskland föll allt samman.
Han drog själv konsekvenserna: ' en sjukdom till döds.
» Den som inte simmar med i tidens ra- sande ström, väljer flykten,, skrev den unge schweizaren själv ett par veckor före sin död i en dikt, som han gav någ- ra vänner i deras gästbok.
» Här gäller Om familjens auktoritet.
I håll stegrats till sådan våldsamhet, en tid då statens auktoritet på många att den hotar att fullständigt utplåna den enskilda människan, kan det vara av sär- skilt intresse att undersöka familjens stäiining i sociologiskt avseende.
utomäktenskapliga, likaberättigande för barn födda utom äktenskapet, en refor- merad sexualmoral, införandet av födel- sekontroll o. s. v. Denna rörelse, som uppstod omkring sekelskiftet i Tyskland, blev även internationellt organiserad.
In- te ens så betydande sociologiska studier som Mathilde Værtings, Rosa Mayreders och andras ha beaktats i ifrågavarande arbete, vilket borde ändras i en eventuell ny upplaga.
överhuvudtaget väcker detta arbete ön- skan om en vidare komplettering genom Denna uppgift har det förtjänstfulla rundfrågor och redogörelser även från Instltut för social forskning förut hittills icke företrädda Iänder, såsom verksamt i Frankfurt a.
M. i Tyskland åta- numera i Genéve och New York git Sig.
Det nyutkomna samlingsverket studier över auktoritet och familj.
som givits ut på tyska av professor Max Hork- heimer (Felix Alcan, Paris 1936), ä r en Sovjet-Unionen, Kina, Japan, Indien, Syd- amerika etc. Vederhäftiga redogörelser från dessa så olikartade kulturer, skulle på ett värdefullt sätt fullständiga vår kännedom om orsak och verkan ifråga om oppositionen mot familjeauktoriteten.
synnerligen värdefull prestation.
Tjugu- Efter ett århundrade av oanat snabbt fem medarbetare, däribland tre kvinnor, framåtskridande, ha vi råkat in i en pe- ha medverkat till dess fullbordande.
Bland riod av katastrofal tillbakagång.
En sak- det stora antalet värdefulla och intressan- lig, förutsättningslös undersökning av hur ta uppsatser av framstående forskare må detta kunnat ske, måste vara ett tvin- särskilt framhållas ett par.
gande krav.
Och en förutsättning för i artikeln över » auktoritet och sexual- den nödvändiga handlingen.
moral i den fria borgerliga ungdomsrö- Direkt politisk verksamhet har för relsen, av Fritz Jungmann, ä r det förva- nande och förefaller mig beklagligt, att många människor blivit omöjligjord ge- nom diktaturerna.
Men också den veten- man alldeles förbisett det stora histo- riska uppror från de unga kvinnornas skapliga undersökningen av det Som va- rit och av samtidens företeelser kan kan- sida gentemot familjens auktoritet, som ske vara till nytta för framtiden, för att ägt rum under de sista femtio aren.
Så- skapa de instrument, de förutsättningar väl kvinnorörelsens begynnelse som dess mål att Uppnå ekonomiskt och andligt för ett framåtskridande och ett återupp- de oberoende, som det för en människoål- byggnadsarbete som mera tillgodoser der sedan påbörjade försöket, att uppnå rent mänskliga kraven på rätt och rätt- en förening mellan kraven på oberoende färdighet.
och den naturliga Önskan om kärlek, äk- vi Som inte se det yttersta målet i tenskap och moderskop har lämnats full- statens oinskränkta auktoritet utan fast- mer anse den som en fara för kulturen ständigt obeaktad.
Den framträdde icke minst i form av och den mänskliga utvecklingen v i skulle rörelsen för moderskapsskydd och sexu- önska att den period av iakttagelse och alreform, som krävde stöd för moderska- begrundan som föregår handlandets och klar med försvarsbeslutet i våras.
så pet, det inomäktenskapliga såväl som det snart man inte vet i vilken kombi- nation detta nya försvar skall tänkas uppträda.
det liv eller död.
Tyskarna äro förenade förverkligandets period, inte måtte dra alltför långt ut på tiden.
Men f ö r denna förberedande iakttagelse och begrundan är det här omnämnda verket av största Med att för neutralitet av ett öde.
Om du inte viii ta din del av värde.
v i kunna vara stolta över att världen skulle det bli nödvändigt att kommer intet parti undan detta krav, skulden, Om du inte Vill g e dig åt fram- människor ha lyckats skapa ett sådant införa monopol, och svenska folket ty det beror inte bara på oss om vi tiden då kommer du att förtorkad dokument av fri, oberoende forskning skulle inte fråga ett dugg efter om skola få förbli neutrala, trots det svåra tryck, som många länder vi hål- ligga kvar på stranden., deklarera om dess bensin eller kaffe komme från vår korrespondent, som lämnat dessa i vår tid utövar på forskningen.
statsmonopol, bara det finge något la oss utanför alla grupperingar i meddelanden, skriver till Slut: Helene Stöcker.
Europa, så kan det betyda att vi inte Vetskapen om att Ni finns däruppe i alls.
Inget parti kan lova fred och ens få välja fiender eller bundsför- vanter i den strid som kan komma.
Sverige, att N i ännu står på Er post, ännu tror, ännu kämpar, gör mig gott.
Man kan naturligtvis hålla den trygghet gengäld för de bara båg.
Men vad partierna skulle kunna göra vore att klargöra för väljarna, vilka linjer de ansåge att Sverige borde in på för att göra det bästa av sin utrikespolitiska situation och om meningen att trots denna risk neu- traliteten nu som förr är vår enda möjliga politiska väg, men varför ska man inte få jämföra den med andra möjliga vägar?
Sverige kan lika väl som andra stater tän- möjligt rädda sin fred.
Den saken kan dock inte anses kas gå in i en kartell, den idén borde tilltala dem som önska att vår nya härordning skall få någon slags betydelse.
Man kan också tänka sig den väg som Kerstin Hesselgren förordade: nämligen att Sverige och de övriga nordiska folken söka bilda en mora- lisk maktfaktor inom N.F.
men då bör också den politiken diskuteras med de offer och möjligheter den innesluter.
Meningarna äro delade och oklara och efter valen kommer.
man inte att veta mer om folkmeningen på denna punkt än förut, eftersom denna vik- tiga fråga varit tabu.
Statsmakterna kanske få fatta ödesdigra beslut utan att veta om de uppbäras av folkme- ningen eller ej.
Det blir något overkligt över hela valrörelsen.
slå Bleibt fest!
Statt fast!
T I D E V A R V E T Disa Beijer 60 år.
Folkens KATRIN.
En bok om en tjuguåring.
a g tror, att de första tjugo åren i opåräknat och förbryllande ingriper i hans liv och som han e j ä r i stånd de- finiera och finna namn för » låt oss uttalar nog Adrienne Thomas sin egen ' kalla det ' Katrin ».
Inför ett porträtt av Den tidiga ungdomstiden den unga döda Katrin Lentz erfar han övertygelse.
ter sig för henne som den, da människan för första gången denna känsla av sälj- har de största möjligheterna att vara sig sam samhörighet, som under hans sam- själv.
Rent psykologiskt ä r hon aldrig varo med Katrin Boissier, den första ' s i rik som då ty ingen annan ålder in- Katrins systerdotter och i själsligt avse- rymmer så mänga element, s &amp; många ende hennes tvillingsyster, växer till nå- » Katrin » motsatser och skiftningar.
Vad senare got stort och oemotståndligt.
Jag liv ä r det väsentliga, det giltiga .. » I dessa ord i sin sista roman - å r än kan skänka allt bleknar inför intensiteten i den unga människans inre Något sådant menar tydligen liv.
Adrienne Thomas.
Och ingen har val heller med djupare gripenhet tecknat den unga flickan än hon i sin bok om Katrin - Forts. fredsvilja fr. sid.
1.)
servativa aristokratien som Lord Lytton Förbunds principer, kring de fyra punk- och Lord Cecil, fackföreningsinternatio- terna i Lord Cecils program. » nalens ordf. de Brockere och den franske Advokat Branting hade deltagit i för- kommunistledaren Cachin där satt ut- beredelserna till kongressen, men var för- präglade intellektuella Som Professorerna hindrad att närvara.
Ward, Amerika, och Langevin, Frankri- ke.
Där satt den franske pastor Jezegrel, Yrkes- och intressegrupper särskilda uppgifter.
den ekumeniska rörelsen ärkebiskop Söderbloms gode vän och Arbetet vid kongressen fortsattes i sekreteraren för det ä r kärlek och därtill något mera, medarbetare.
Där var kväkaren Noel olika kommissioner, där särskild vikt la- det representerar både hans egen känsla Baker från England och presidenten för des vid det kommande arbetet i olika och det i flickans väsen som väckt den.
fackföreningarna i Ryssland Schwernick.
länder för varje särskild yrkes- eller in- Det ä r hon för sig, det ä r han och hon Där var representanten för lndiens Na- tressegrupp.
Där var en särskild kom- gemensamt och dessutom något som lig- ger över och utom dem båda Då flic- tionalkongress Yrishna Menon, represen- mission för konst och vetenskap med Lentz.
kans mor slutligen, i ängslan för den ka- tanter från de färgade folkens internatio- I » Katrin!
Världen brinner!, träder tastrof hon förutser, avslöjar hans fa- nal, från Kina, Abessinien, Spanien.
ännu en ung Katrin oss till mötes.
dersskap, finnes endast en utväg att Kvinnorna var talrikt representerade.
I början av Katrin Lentz dagbok ägnas skiljas.
Om omstörtningens följder i vi- Kvinnornas Nationalråd genom Henny namn som Aldous Huxley, Piscator Gertrud Woker, den kända schweiziska kemisten, en kommission för jordbruk, en för ekonomiska frågor en för uppfostran, Forchhammner från Danmark och Ba- ronne de Boel från Belgien, den senaste en av kandidaterna till presidentskapet efter Lady Aberdeen, Där var ledaren av kvinnornas avrustning skommitt^ Miss för flygare, för fackföreningsfolk, för kvinnoorganisationer för kyrkan för ungdomen, för f. d. krigsdeltagare.
Varje kommission avfattade en rapport över de olika problem, som blivit belysta, Dessa Dingman som också är en av förgrunds- figurerna i det internationella K.F.U.K.
Där var madame Duchéne, ledaren av världskommitten mot krig och fascism och den engelska liberala mrs Corbett- rapporter skall tjäna som grundval för en liknande studiegrupp i fredsfrågor i de Olika länderna.
Betala för freden - Moster Disa.
et finns några människor med en förmåga att älska - inte bara några få och sina närmaste utan älska många med en varm personlig kär- lek.
Till dessa utvalda hör Disa Beijer Ellen Key yttrade en gång att högst tolv personer kan en människa orka med att verkligen älska.
Detta gäller kanske de flesta av oss, men det gives lyckligt- vis strålande undantag och bland dem ä r Disa Beijer.
Det är inte bara sina små kindergar- tenbarn, den ena generationen efter den andra, som hon omfattar med en aldrig sviktande kärlek, det ä r också deras pap- por och mammor, som införlivas med den ständigt växande skaran av hennes per- sonliga vänner.
Det ä r nu tjugotre år sedan Disa Bei- jer började sin gärning som Birkagår- dens älskade » Moster Disa » Hon hade i flera å r arbetat i de s. k. arbetsstugor- na bland barn i skolåldern, d i hon fick en obetvinglig längtan att t a hand om småbarnen, de ofta sorgligt försummade små under skolåldern.
Denna längtan drev henne att p i nytt sätta sig på skol- banken, och hon gick igenom Fröbelin- stitutet i Norrköping, där hon bl.
a. vann vänner för livet i sina själsfränder Ellen och Maria Moberg.
Omedelbart efter den avslutade kursen i Fröbelinstitutet startade Disa Beijer på eget bevåg en barnträdgård i en lokal som hon fick låna av Birkagården; ett par rum som annars har använts till bibliotek, Birkagården hade då inte börjat någon småbarnsverksamhet, och man kände ' sig ännu tveksam inför upp- giften.
Men det dröjde inte länge förrän man med tacksamhet införlivade Moster Disas barnträdgård som en frisk och le- vande gren i Birkagårdsträdet Att det var en osviklig instinkt som lett Disa Beijer i hennes val av livsgär- ning det märkte man snart.
Det blev ge- nast en levande kontakt mellan henne och d e små en glad och förtrolig vänskap som stått sig åren igenom, och samban- det sträckte sig också till mödrarna som kände att här hade de fatt en god vän och hjälpare, en som verkligen förstod deras små, både i deras svårigheter och glädjeämnen och som även förstod det tunga, som en vuxen kan ha att bära på.
Och Moster Disa gladdes åt sina barn, som hon gör än i dag.
Aldrig har väl någo haft så underbara ungar som hon, aldrig har någon kull varit mer förtju- sande än just den sista, och aldrig har det funnits mer underbara pappor Och mammor än dem hennes barn ha!
För vart å r ä r hennes glädje och förundran över detta lika ny.
Visst har den väl ofta medfört lidande till Moster Disa, denna hennes förmåga a t t leva sig in i sina medmänniskors liv.
Kanske ä r det just rädslan för detta lidande som avhåller många av oss andra från att riktigt släppa till oss i varm medkänsla.
- När papporna varit arbets- lösa och mammorna sjuka och överan- Det - några sidor åt hennes svärmeri för en man omkring de fyrtio - en i hennes ögon hög ålder Från och med hennes möte med den ' blonde Lucien i oberprima försvinner han symptomatiskt ur berät- telsen I den yngre Katrins historia blir förhållandet omvänt, där råkar den tro- fasta tillgivenheten för en jämnnårig barn- domsvän i skuggan av den siutiigen allt annat dominerande känslan för en man, som vad åldern beträffar kunde vara hen- nes far.
Att denne, Nicolau Isemann, verkligen ä r just detta, ä r en omständig- het som först pli bokens sista sidor av- slöjas för de båda kontrahenterna.
Denna sista Katrinbok ansluter sig sa nära till den föregående, att den, om den också mycket Väl kan läsas fristående, kan betraktas som en fortsättning av denna.
Temat, den unga flickans reak- tion inför mäktiga upplevelser, ä r gemen- samt för dem båda.
i denna Sista bok inkommer ett nytt motiv: den mognade mannens erfarenhet av en känsla, som dare bemärkelse får vi i denna bok veta rätt litet.
Men något ensammare än den unga Katrin, då hon efter avskedet från Nicolaus står och ser efter det med ho- nom bortilande taget, finns inte.
Man kan undra över att författarinnan gjort dessa två till far och dotter.
det skulle skett för att motivera den ka dragningskraften mellan fjortonårin- gen och den erfarne, rätt världströtte mannen i fyrtioårsåldern, ä r inte troligt.
En kärlek av denna beskaffenhet mellan två så rikt utrustade, på en gång ensam- ma och intensiva naturer ä r ingen osan- nolikhet, som tarvar ett blodsband som bidragande orsak och det vet säkert Adrienne Thomas.
Liksom hon också Vet hur främmande barn och föräldrar kan vara för varandra något som för Övrigt kommer till synes i hennes skild- ring av förhallandet mellan Katrin Lentz och hennes far och mor.
Har hon genom den omedvetna fysiska släktskapen, som i detta fall verkligen tycks i viss mån betinga den själsliga, endast velat göra förhållandet mera svar- strängda, då har livet inte varit så lätt för Moster Disa.
Men en stor lycka har i alla fall blivit hennes lott, en glädje som hon mycket ofta givit uttryck åt.
Och hennes barn hålla fast vid henne å r efter år De förstå kullarna äro nu vux- na män och kvinnor, men flera av dem hålla ännu samman med henne och var- andra i Disa-ringen », som är en fort- sättning på de yngres » Tomteklubb » Några av Moster Disas forna » älskade ungar, äro nu medarbetare i irkagården löst och komplicerat?
Eller har hon ve- lat få ännu ett exempel På den känslor- nas Parallellism som karakteriserar hela denna bok och som förlänar den en stor del av dess kultiverade charm?
Katrin älskar - eller tror sig älska - Hubert, medan hon så småningom helt kommer att behärskas av hängivenheten Nicolaus, som i sin tur utan svårare Inre slitningar uppehåller förbindelsen med en kvinna som i många år stått ho- nom nära.
Denna siutiigen utvecklar gentemot sin unga rival en ömsinnad takt star- - för som ledare i ungdomsklubbarna, Den andra egenskapen som gjort Mos- och en moderlig omtänksamhet, som ter Disa till den sällsynt goda uppfostra- aldrig sviker.
re hon är, ä r hennes stora barnslighet.
Naturligtvis kan denna bok i betydelse kunnat sig med boken Om den unga flit- Tack sig vare genom att hon med åren en s~ rädda stor och fond föra av e ka j mäta Som genomkämpade världskriget och Ijus barnslighet, har hon utan ansträng- sedan e j tyckte sig ha mera med livet att ning kunnat möta barnen på deras egen skaffa.
Den boken var e j en roman, den Boken mark.
Hon har med liv och själ gått in var en människa, intet mindre.
i deras lekar.
Hon har också sörjt med Om Katrin Boissier är en roman en dem över gemensamma svårigheter och roman av den själfulla Och intelligenta fel, som de tillsammans föresatt sig att Adrienne Thomas ännu påverkad Och in- hjälpas åt att b l i fria från Ja ibland spirerad av den underbara personlighet ha de kommit överens om att » hjälpa som en gång fick liv under hennes penna, - Gud » genom att försöka särskilt snälla.
- Inte har att förtro sig till Moster det vara månde och inte vara alldeles Catherine Lentz.
det varit svårt Disa om vad har någon än Signild Hellhagen.
- Bidrag till Harandrörelsen Disa.
Inte ens om somrarna har Moster Disa velat vara fri frän sin barn.
Så gott som alla somrar har hon haft hand Om - en stor del av dem på en sommarkoloni.
Kanske ha de och hon njutit av tillvaron allra mest då trots sjukdomsfall och an- dra saker som kunnat stöta till.
Nu ä r Disa Beijer sextio ar, men vi hoppas att hon ska stå bi ännu länge.
Barnen behöver henne, och hon behöver dem Det finns minsann inte så gott om sektioner av Int.
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
öppningsmötet inleddes av de båda presidenterna, Lord Cecil och den franske luftfartsministern Pierre Cot.
P å väggen darebefordrats t i l l värmekällor i var tid, att vi kan ha råd dition att undvara Moster Disa.
Elsa Beskow.
i Wien.
Iing som man länge känt behov av.
Det- ta arbete skall ske genom att på alla håll medborgaren måste betala till fredens or- ganiserande, likaväl som vi alla genom våra skatter betala till kriget.
disciplin! » bakom estraden fanns en jättevärldskar- Söndagen den 6 sept.
var anordnad ta, där varje land blev belyst i tur och en stor gemensam gudstjänst, där sju ordning när de olika representanterna präster från olika länder och trosbekän- blev uppropade för att tala om hur stor nelser tjänstgjorde en andakt mättad deras delegation var och hur mänga or- av en kärlekens tro på den goda viljans - ganisationer som sänt Ombud.
35 län- der Voro representerade, 750 nationella organisationer och 40 internationella hade sänt delegater.
Organisationerna repre- kraft till fred Eftermiddagens stora » Peace Festival » på Bryssels stadion var i samma mån präglad av viljan att ena.
Frän alla Belgiens hörn, från Frankrike senterade tillsammans flera hundra mil- och Holland kom extratåg till denna fredsfest.
10,000 människor, folk av Många voro de som, själva förhindrade olika stånd Och klasser samlades på Sta- joner människor att närvara, hade sänt sympatihälsningar, däribland Gandhi, Lord Lansbury, Ro- main Rolland, Selma Lagerlöf.
Liksom Lord Cecil Englands bloc- dion till denna märkliga fredsmanifesta- tion, som varade i fem timmar.
Då un- der en paus nigra folkfrontare började stämma upp Internationalen bemöttes Fritiof Nansen och Hjalmar Branting till detta av deras kamrater med ropen tterligare bidrag ha influtit som svar Genéve att i denna nödens tid hjälpa till till sina med uppbyggnadsarbetet efter kriget, så hade han nu för att fortsätta traditionen svenska vänner kallat Fritiof Nansens fru och Hjalmar Transport från föregående redovisning Kr.
242: Brantings son.
Fru Nansen, som sedan N.
S, 10:- 5:- makens död e j lämnat Norge, hade ge- M. F. 10:- nast hörsammat kallelsen.
Hon talade K. w. E.
M, 5:- om Nansen, » som hatade kriget, som en- summa K ~ 272:-.
dast en tapper man kan hata det » Om Beloppet har från Tidevarvets exp.
vi- Nansen varit här i dag hade han sagt: på Harandrörelsens vädjan Det framtida arbetet går ut på att i alla länder få till stand en liknande fredssamling som den i Bryssel, en sam- I världen anordna kongresser för gemene föresatt: att rädda Nationernas Förbund man, som den i Bryssel; genom fredsom- ur krisen och genom Förbundet Organise- röstningar, som den i England; genom en ra världsfreden.
gemensam världsfredsdag; genom att varje medlem i anslutna organisationer Representation från Norden.
erlägger frivilligt en » Peace-Penny » - en fredspenning - som möjliggör allt detta Norden var representerat av tillsam- och mycket annat.
Varje enskild män- mans 79 delegater.
Danmarks Norges niska måste känna att hon tillhör denna och Sveriges delegationer valde som sina stora rörelse.
Det engelska slagordet: ledare de tre ordförandena i dessa lands » pay for peace, innebär att den enskilda - så sammanbiten liten barnunge i längden kunnat förskansa sig mot den solvärme som strömmat emot honom från Moster Ashby.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred Och Frihet var representerat A av lla tillsammans flera hundra kvinnor.
hade samlats för att förena sina krafter i gemensam kamp för det mål som var Ordning innebär förstår den Som varit med om stora folkmöten i Frankrike och Belgien.
Samma » disciplin » och goda vilja till enig samling behövs nu i de skilda Iän- derna, när det gäller att organisera fol- kens fredsvilja där.
Var och en måste offra något av sin personliga inställning till dessa frågor för det helas bästa.
Det ä r inte fråga om att underordna, men Harandrörelsens expe- stä fasta och enade kring Nationernas att samordna, på samma sätt som vi i
f j o r t o n d e årgång Lördagen den 19 september 1936 Tidevarvets Filmkrönika - N:r Det lyckliga Sverige.
lat om människor, som man inte skulle tolerera, om de varit böcker.
Med fog kunde man numera tala om filmer, som man inte skulle finna sig i, om de varit böcker.
Vi lägger nog all- mänt fortfarande i mycket högre grad un- derhållningssynpunkten på film än an- nan konstutövning.
Eller riktigare for- mulerat, vi låter hellre underhålla oss av svag film än av t. ex. dåliga böcker.
Även den, som kräset väljer sin läsning och redan kände kampens närhet, och sce- nerna på pansarskeppet, där regissören (Med anledning av Devinez artikel Tan- verkligen lyckats suggerera fram den kar i en lappkåta, Tidevarvet n:r 34.)
stämning av revolutionsgryning, som väl » Ach, sie sind aus Schweden, sie sind var avsedd att brinna genom hela berät- glücklich! » telsen.
Det är långt borta i en gammal under- bar stad mellan höga skimrande alptop- Den mycket omtalade Gulliver-,ilmen par, på en smal stig längs vinklädda mu- handlar om en rysk pojke, som efter läs- rar som dessa ord når mig.
Jag vän- ningen av Gullivers resor i drömmen upp- der mig till henne som är älskvärd nog åven att säga dem och skakar på huvudet.
Jag lever Gullivers resa till Lilliput; ner rynkar förströelse på näsan genom åt obetydlig a l l sköns teater, förljugen fin- här får vi, &amp; revolutionsfilm.
Den nye söker göra klart för henne, att det lyck- - Gulliver tar parti för de underjordiska romantik och flack banalitet på vita du- fabrikernas förtryckta folk, då de gör re- ken.
Det är ung- Ar detta kanske ett tecken på att film- volt mot som sina hjälper behärskare domen, de svaga och för- Med Gullivers hjälp triumferar för kultiverade nöjen, ännu är så häpet revolutionen Det gamla samhället utsätts för en förtjusta över ett tekniskt flott utförande av en missroman eller en driven fotogra- uppsluppen och blodig drift, som fram- fering av ett pekoral?
vi njuter ännu, för allt går ut över konung, hov och ar- mé.
Filmen har således diktat om bo- Det filmen finns är vidare ung kens tema i revolutionär riktning.
Men en smula primitivt, av att om man anmärker, att temat försvagats och i ständig rörelse.
vilken gäller med film sina ingen föreskrifter fast kulturtradi- binder genom en sådan aktuell turnering, bör tion, det när man ha reda på att domprosten Swifts vår smak.
Vedertagna normer existerar ännu inte, Uppfostran ger inga hållpunk- mästerverk vimlar av våldsamma angrepp mot samtida, och att det är vår okunnig- ter.
Denna brist på konventioner, som i het om dessas innebörd, som gör, att vi viss mån är en styrka, ger emellertid endast märker sagans allmänmänskliga den dåliga smaken fritt spelrum.
Nu vore det orimligt att fordra, att betydelse.
Försvagningen i filmversionen bland det otal filmer, som årligen produ- ligger i stället däri, att pysslingarna flertalet skulle vara mästerverk, gjorts till karikerade dockor.
Swifts me- Men jag undrar, om inte filmlavinen pre- tod att med minutiös noggrannhet återge senterar en konstnärligt Iägre medelnivå de mänskliga egenskaperna oförändrade i miniatyrformat är oändligt mycket verk- an bokfloden?
vår filmsäsong har börjat bra med fle- ningsfullare och oändligt mycket elakare.
Emellertid var den ryska filmens doc- ra filmer med allvar och mening.
Två ryska: vi från Kronstadt och Gul- kor till stor del fantastiskt roliga!
Spe- liver.
Det anmärks ofta mot den ryska lets bästa docka var Kungen (som måste filmen att den tagits i propagandans tala till sitt trogna folk med hjälp av en tjänst, Den underbaraste film jag sett sprucken grammofonskiva), och därnäst var dock den ryska Vägen till livet, som den koloratursjungande Hovsångerskan.
cerat, - den vanliga kortaste vägen från Malmö till Stockholm utan ta vägen över Göte- borg Och Falun i stället Då kommer man genom Dalsland.
Det är en sträcka som som kunde lysas upp av intelligens och sist såg tigt som den.
det var ryska.
folket Förändringen därborta lika torde fat- sen dess inte vara stor.
- Min fru ser på mig förargad.
Så lämnar hon mig åt mitt öde.
den lindrigt larviga titeln, En gentleman kommer till sta´n, lovar.
Handlingen rör sig om en ung man från landsbygden, vars mindre vanliga öde är att drabbas allt av barn i en fröjdades väldeliga!
Från Satakunda til lSavolaks.
illanpää har i Människor i sommar- Jan står på Stettiner Banhof i Berlin låtit sin berättarkonst likt en och skall ha biljett hem.
Resebyrån är strålkastares sken sväva över ett finskt stängd, trots att det är en tid, då den landskap under några högsommarnätter.
borde vara öppen, och jag vänder mig Stämningen de trolska, outgrundliga dag- Sillanpää tiii en interpreter för att få besked.
Sam- tidigt med mig står tre danskar där, som är lika illa ute.
interpretern hjälper dem tiii rätta, artigt, men utan entusiasm.
Så är det min tur.
Jag är svensk och skall * * stora roman Silja där skildringen ljusa vemodet hos den nordiska sommar- natten, egendomligt besläktat med bokens Unga kvinna, dock grep ännu starkare.
Scenerier Och personer glider fram i lju- set, förtonar eller går över i varandra i ett maner, som förefaller halvt filmatiskt, halvt musikaliskt.
Husen, människorna Och djuren stiger fram ur landskapet utan at ' någonsin riktigt avsöndra sig från det Motiv ödestrådar tvinnas samman löses upp, skymtar och försvinner.
Det är hela människolivet, njutning och strä- van, dunkel morddrift och ljus idyll.
Nå- gon föds, och någon dör.
Allt är gjort med utomordentlig konst.
starkt Och varsamt Men skickligheten människorna är halvt opersonligt, nästan mytiskt återgivna.
Sommarnatten griper starkare än de.
Man minns intensivt skildringen av en gård, som vaknar på morgonen, men man har svårt att komma ihåg, hur bokens människor ter sig eller vad de upplevt.
Man njuter många sidor av Människor i sommarnatten som mu- sik.
Ibland reser sig intellektet och Iäng- tar från stämningsmåleriet till särpräg- Vad är orsaken till denna beundran lade människor och deras öden, för allt svenskt?
Frågar man dem, vad de egentligen vet om Sverige, så märker man snart, att det är ett nästan ingen- I motsats till Sillanpää har joel Lehto- ting.
De vet att Stockholm är en vac- nen hittils varit Okänd för rikssvensk - " - godhet, fick skådespelaren fram det vä- ker stad, att det ligger rödmålade hus sentliga hos karaktären och typen.
på landet här, att vi har midnattssol om midsommar och att det hor lappar i En annan amerikansk film bör fram- Lappland.
Därvid stannar det.
- Men hållas.
Den håller åtskilligt mera än vad två saker känna de till och ha de reda av de viIda barnen, vi från Kronstadt larna, att slutet mattades åtskilligt och det.
Där råkar han ut för storstadsmen- är med allt allvar i uppsåtet inget prov att man över huvud taget lätt tröttas av taliteten med dess benägenhet för flabb- på de bästa sidorna av sovjetrysk anda ett sådant utsökt mekaniskt lekverk.
Men grin.
En flicka, som han blir kar i, vi- gang är sällan befares av turister, så den bör ha sitt intresse, och för fem år sen, när jag till n i kommer från Sverige jag trodde ... liga Sverige är en illusion.
Vi har vis- Han hade trott, att Vi Voro danskar serligen intet krig haft, och härifrån be- höver ma,, av politiska skäl inte emigrte- alla Och nu flyger handen tiii mössan, och jag blir bemött som vore jag en ra, men sverige är det oaktat ett land med mycken fattigdom, med stor klass- prinsessa - medan de andra står där skillnad och med en mycket hög sinnes- undrande.
så det blir jag Som måste ta hand om dem.
sjukprocent I det vackra Prag bemöttes jag på det Hon tror mig inte.
Mina ord vinner ställe, där jag i sommar bodde, ohövligt alls intet gehör.
Till sist blir hon arg.
Jag har rubbat hennes cirklar, och det ända tills dagen före min avresa då jag får jag inte.
Sverige är i hennes fantasi förrådde min nationalitet.
Man visste då ett ' Eldorado: i verkligheten måste det inte hur man skulle bära sig åt för att stryka över, och hade jag inte dragit mig alltså vara så Det är i stället jag som undan i tid, hade det säkert gått med det är något fel med, Då råder jag henne, att när hon kommer till Sverige mig soni med Gustav Vasa vid Västerås för hon har aldrig varit här, inte resa riksdag.
Fjärde dagen förstås.
hade en så speciell tendens som att vilja Man kan anmärka, att dockorna var åt- av ett lika oväntat som ofantligt arv.
Han visa, hur Sovjetryssland gjort människor skilligt bättre än de levande skådespe- tvingas in till New York för att övertaga och sovjetrysk film, Den är en berättelse från revolutionens dagar om Kronstadts är matroser, som propaganda för sovjet den dålig, eftersom den förhärligar kri- garandan och gör det på ett mer än lov- ligt Primitivt sätt, Fienderna framställs som idel fega stackare, vilkas enda till- 35 - Goethe skall visst någonstans ha ta- missariens färd ut tiii Kronstadt, då man att vi, som ännu gör befinner anspråk sig på i att barndomen, ha smak tryckta!
konsten på TIDEVARVET.
Halvår: 3: 25.
Kvartal: I: 75. på: Lagerlöf och Greta Garbo.
Det är de som betyder Sverige för dem, och det är dem de älskar.
Det är faktiskt dessa båda kvinnor som lyft Sverige till den höjd där det i dag i utlandets ögon be- finner sig.
Nornorna var oss bevågna i de ögonblick de lät Garbo och Selma Lagerlöf födas här!
För deras skull har de därute glömt att vi hade hög valuta under kriget.
De ha också glömt Ivar sar sig vara tidningskvinna utsänd för * att skaffa förlöjligande stoff om hans ori- Kreuger, även om de förlorat sina pen- Medan Vi från Kronstadt närmast ginella person.
Då han till och med tän- gar på honom .. .Eller, även om de inte väckte ovilja, och Gulliver roade, lycka- ker dela ut sin förmögenhet till småbru- glömt den senare, har de omgivit också des den stort anlagda amerikanska filmen kare, är han nära att bli inspärrad som honom med ett romantikens skimmer.
För sanningens skull ville man gärna Louis Pasteur i hög grad gripa.
Filmen sinnessjuk.
För all del, det slutar i allo ger med den fulländade rappa amerikan- lyckligt, och möjligen förverkligar hjälten ge dem i händerna en sådan bok som generation blik, trots att finska även författare han hör och till en att äldre hans mest berömda roman ödemarkens barn; som nu översatts till svenska av Bertel Gripenberg avslutades redan 1920.
Ödemarkens barn räknas med rätta till bredd, inlevelse och djärv realism torde den för övrigt ha få motstycken bland folklivsskildringar även i andra länder.
Lehtonen skildrar en dag i backstugu- sittaren Judas Käkriäinens Och hans fa- miljs liv.
Man kan anmärka att han måst per prestera timme oresonligt för att kunna mycket gå i land händelser med denna för en roman på 479 tättryckta si- dor svara kompositionsmetod.
Men det är en bisak.
Den ytterligt detaljerade det verkliga livets upprepningar och longörer, tröttar egentligen aldrig.
ordet inlevelse tvingar sig fram igen.
Det ä r nämligen alldeles märkvärdigt, hur levan- de Lehtonen kunnat göra minuterna un- och skildra alla de vardagliga och mindre deras väldiga antal, medan den ska berättarteknik, som utvecklats i tu- efter slutkyssen till och med sina kommu- Ivar Lo-Johansons Godnatt jord!
t. ex. vardagliga episoderna från det att den lilla skaran röda utför underverk av per- sen kriminal- och underhållningsfilmer, nistiska planer.
Men dessförinnan har Men Ivar Lo är ingen känd författare, myllrande talrika familjen börjar sträcka sonlig tapperhet à la Buffalo Bill eller berättelsen om den store franske velen- man fått till livs en verkligt frisk och och hans bok är väl knappast översatt.
på sig i badstun på morgonen, till dess - Texas Jack, Slutet visar hur de röda som hämnd för att en hop matroser mo- tats ner i havet samvetsgrant skjutsar en mycket större hop vita samma väg skapsmannen och välgöraren, hans för- tvivlade kamp mot fördomar och avund- sjuka och slutliga triumf.
Någon ensta- ka episod tangerar kanske den billiga ro- Stridsscenerna, som fyller större delen av mantiken.
Men det är bara bisaker.
Fil- filmen, föreföll åtminstone mig övervä- men hör till de få som förtjänar att kal- gande långtrådiga.
Konstnärligt står v i från Kronstadt knappast högt.
Tempot är släpigt.
Några av rollerna utförs yt- terst teatraliskt, Vad man minns med glädje, är nästan bara början: folkkom- tt Sverige har storgods och en ytterst fattig lantbefolkning har de ingen aning om.
Och så länge de inte vet det, eller kanske inte vill veta det, varar fabeln om typ utan fördomar och rädsla för det det lyckliga Sverige.
Under tiden ligger den fattiga, för- passande.
Filmen är typisk för ett visst slag av amerikansk idealism, ett pojkak- summade svenska landsbygden där.
Den tigt patos, naivt visserligen och åtski !ligt torde få ligga där länge än.
Utlännin- garna känner den inte, och här hemma gåpåigt, men avgjort sympatiskt.
s. Gm.
talas det litet om den.
Illusionen om kvick berättelse, som ger satiriska slän- gar åt kapitalismen och framför allt åt dum och falsk konventionalism, och som förhärligar en fri och lycklig människo- las uppbyggande.
Och man lyssnade gri- pen till Pasteurs slutord till de unga lä- karna om vetenskapsmannens plikt att även i en svår tid omutligt söka efter sanningen.
Dess id6 hade gjorts levande » Det lyckliga Sverige, bevaras.
i skildringen av Pasteurs eget liv, där FRUKTANSVÄRD NATURKA- Ellen Michelsen.
striden kring vetenskapliga upptäckter bli- TASTROF har återigen hemsökt samhällena för vår egen skull ålägger vit till ett starkt och dramatiskt verk- Norge.
Genom ett fjällras i Nordfjord oss en Viss disciplin.
Inför faran i den ningsfullt konstverk.
dödades hundra Personer och flera passar Er bäst, nuvarande situationen är denna samling Filmen bars av en stor skådespelar- gårdar och byar förstördes av sjudande enda möjligheten för fredsviljan att bliva prestation: Paul Munis i Pasteurs roll.
vattenfloder ty IDUN ger både värde och trevnad EN nära en makt, som står kriget emot.
Men utan Offer kan det inte ske Och sist är det en fråga om den enskilda människans världssamvete.
Signe Höjer.
Det är-svärt att spela en man av denna andliga resning.
Enkelt och utan konster visade oss Paul Muni denne lärde, som UTREDNINGEN om DE OLYCK- I D U N av Japans mest kända kvinnor inom aristokrati och i socialt ar- bete, skriver just nu en betagande artikelserie om den japanska kvin- nan och japanskt hemliv.
Ni får medicin levde för ett:,sitt verk.
Bara genom den som föranlett fyra dödsfall tycks närmast närsynta liksom världsfrånvända blicken, visa att felet är att söka i det på grund Skänk till " Små Smulor * ' Zetterlund Thelanders tur är de oduglingen fullkomligt Judas, festliga.
som Den helst försoffa- pratar och skryter, när han inte ligger och snar- kar i sina lusiga paltor, och hans skri- kiga men präktiga hustru är humoristiska gestalter av rang, däri givetvis inbegripet att de verkar trovärdiga.
Tack vare Lehtonens sinne för humor och idyll har hans skildring av fattig- mans liv i Savolax inte blivit övervä- gande social svartmålning.
Författaren har emellertid blick för de sociala sam- manhangen.
Den unga baronessan Ishimoto, en och Ur vanföreställningar, denna mark, indränkt växer med råheten.
elände SALIGA FÖRVÄXLINGARNA av vid Maria sjukhus i Stockholm, av personalbrist i onaturligt forcerat tempo bedrivna arbetet.
Till förekom- STADSMISSIONENS UPPSAMLINGSCENTRAL mande av vidare olyckor ha nya föreskrif- Ring 508090, 50 97 37 ter utfärdats om giftiga läkemedels hand- Med en liten gåva av kläder, skor, möbler m. m. är Ni i tillfälle att stödja vår havande verksamhet, bereda arbete åt hjälpbehövande.
Lehtonens att Judas sent på natten sätter i gång gammaldags omständ- liga berättelse lättas också upp av hans mustiga humor.
En del scener ute på stugbacken med ett vimmel av tjutande Och stojande ungar Och vrenskande krea- nöje av den och IDUN Prenumerera 1235 8 kr.
för ½ 3r 15 kr.
för 1 / 1 Tel. 201602.
Boktryckeri-A.B.
Stockholm 1936 postgiro Lehtonens skildring ger otvivelaktigt en del av det finska inbördeskrigets förut- sättningar.
När ägaren till den gård un- der vilken Käkriäinens hör, på kvällen sitter på sin veranda, kommer en gevärs- kula visslande ur mörkret.
Det är ingen händelse, att boken slutar med denna epi- sod och med berättelsen, om hur Judas definitivt övergår till att försörja sig med brännvinsbränning Sten af Geijerstam.
