# ID: svediakorp-per3781
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,408
# sentences: 412
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den fångne Ossietzkys dotter Personlighetens betydelse i vår tid.
Kerstin Hesselgren går ut i valrörelsen.
i erstin Hesselgren hälsades av en varm applåd från det talrika audi- toriet i Vasa Realskola i Stockholm, där hon fredags för första gången stod an- sikte mot ansikte med väljarpubliken.
Ni får inte bli besvikna, sade hon, ty jag är ju varken valtalare eller partimänni- Vad har hänt?
K Femte i reumatism INTERNATIONELLA KON- GRESSEN emot har ägt rum under professor Ingvars president- skap i Lund och Stockholm med ett stort - är bara här man känner och tänker rätt sade Kerstin Hesselgren så har detta orsaker längt ner i själva det nu- tida arbetslivet.
Vår tid karakteriseras av hjordinstinkter, gruppmarscherande.
Men vi skall komma ihåg att vi nu har att göra med en generation som ända - - - - från sina första är i arbetet far syssla med små detaljer, som får stå i ett en- formigt, ensidigt arbete, som blivit van att dela ansvaret med andra, att komma ifrån det egna ansvaret genom den mi- göra en tillämnad reumatologisk studie- fallet efter föredraget var stormande.
nutiösa övervakning, för vilken den är Genom hela anförandet gick en röd utsatt.
Därtill kommer att denna gene- institution i Moskva till internationellt Centrum för dessa forskningar.
Nästa träd av en varmhjärtad och klok män- ration är fostrad i krigets massdisciplin.
kongress skall hållas i England och ord- niskas personliga erfarenhet av männi- Massuggestionen är som ett smygande förande där blir den ryske professorn skor och samhällsföreteelser.
När Kerstin gift i vår tid, fortsatte fröken Hesselgren.
- antal deltagare, från nästan samtliga ska.
Men att det inte var partimän- europeiska länder.
D~ reumatiska sjukdo- niskan utan människan som applåderna marnas medicinska och sociala problem gällde blev allt tydligare, ju längre mö- belystes såsom sammanhanget med diet- tet fortskred.
Kerstin Hesselgren talade och bostadsfrågor Kongressen beslöt att till en andlöst lyssnande publik och bi- Kontschalovski.
NORSKA REGERINGENS SVAR på begäran om Trotskis ut- lämnande innehöll dels ett påpekande av de Villkor Norge uppställt för hans uppe- hållstillstånd dels att Norge redan innan Sovjets hänvändelse anlänt ställt Trotski under skarp bevakning och f, ö. att Nor- Sovjets Hesselgren talade om det enformiga ar- betets inverkan på individens utveckling eller om den svenska ungdomens stor- slagna sätt att möta arbetslöshetstiden och utnyttja sin sysslolöshet till nyttiga uppgifter och kunskaper, eller om vår uppgift att sätta in alla våra krafter emot de hotande diktaturerna då kände alla - ge icke Varit med om de av sovjet an- att hon visste vad hon talade om, att tydda underhandlingarna angående ter- det var verklighet och icke talesätt.
Om allting i vår tid går ut på att sam- rorns bekämpande.
Spanska inbördeskriget Irún la in människor under partibeteckningar och få dem att skriva under på att det har fallit och gått upp i lågor San Se- bastion hotas av samma öde.
Underhand- lingar om stadens skonande uppges dock pågå S A M T I D I G T HAR REGERINGSSKIF- TE ägt rum.
Den förutvarande Iibe- efterträtts av en ar- betarregering med representanter för samtliga fraktioner.
Regeringschef är vänsfersOcialisten caballero som till- sammans med Marxistiska arbetarpartiet kämpar för upprättande av ett Sovjet- Spanien.
Men även representanter för högersocialisterna och kommunisterna, rala regeringen har som arbeta för den liberala demokratin äro med, liksom anarkister och katalan- ska nationalister.
Regeringens närmaste uppgift är stri- dens fullföljande Och jordreformens ge- nomförande.
RANKRIKES FÖRSLAG om nonin- tervention att har nu fortskridit så långt 24 länders representanter skola sam- manträda i London för utarbetande av närmare regler och övervakning Un- der tiden kommer starkare och starkare krav från arbetarmassorna i England och Frankrike på effektiv hjälp åt den span- - ska regeringen.
vilken hindrats att förse Sig med vapen, under det att med rebel- lerna sympatiserande länder t. ex. Portugal - icke tagit samma hänsyn.
- Falska Man har den senaste tiden kunnat läsa i de svenska tidningarna, framförallt de högerorienterade, en mängd uppgifter om strejker, hungersnöd och bondeuppror i Sovjetunionen.
Tide- varvet har med anledning av dessa ryk- ten vår sig till Sovjets minister i Stock- holm, Madame Kollontay, som älskvärt besvarat följande frågor: R bosatt rykten - Casan.
på denna fråga kan jag ge ett lugnande svar.
Det har inte förekom- mit något, » myteri bland två regementen i Rjazan,; intet » uppror i Azerbeidjan » och över huvud taget ingen anledning till ingripande frän militärens sida.
Azer- beidjan är en rik och lycklig del av SOV- jetunionen det är alldeles särskilt - Devinez: Tankar i en lappkåta.
blomstrande.
Också ryktena om strej- äromdagen träffade jag samman ker i Leningrad m. m.
äro fria fantasier.
Hurudan är årets skörd i sovjet?
läkare som stu- på denna fråga kan jag med glädje Och detsamma är förhållandet med upp derat småbarnen vid lekplatserna i Stock- svara, att skörden i år är betydligt bätt- giften att vår » statsministern » ordföran- holms parker och försäkrade, att sven- skarnas förmåga av självständigt initia- re än förra året säger Ministern.
Särskilt den i Folkkommissariernas råd Molotov tiv börjar visa sig redan vid sandhögen i Syd-Ukraina och trakterna omkring blivit häktad, att vår Populäre amiral och plaskdammen.
Då jag nämnde detta Odessa äro förhållandena mycket gynn- Haller häktats, folkkommissarien för för en journalist som tagit emot massor av utlänningar i sommar, fick jag till samma.
Veteskörden överstiger förra posten, Rykow, Radek och Bucharin.
svar: Ja, de kommer hit Och ställer sig årets med 50 procent.
I områdena om- Men vad betyder flottans sammandra- att titta på folk som har det bra.
Man kring Dnjepropetrovsk ha tre fjärdedelar gande till Kronstadt?
känner sig som en lappfamilj på Skansen Det är en alldeles naturlig sak, lika och snart börjar man väl lägga salt i av alla kolhosjordbruk avkastat 13 cent- ner per hektar.
Till jämförelse kan näm- naturlig som att svenska flottan är sam- kaffet och gå med komager.
Sedan mina tankar fått denna inrikt- nas att förra året ungefär 20 procent av lad i Karlskrona, Det är företeelser ning, tog jag fram tre brev från Amerika jordbrukarna endast fingo 7 centner per som systematiskt upprepas.
vilka skulle besvaras.
hektar.
Men har ingen av de sovjetryska sän- Det ena var från en f. d. universitets- De hittills föreliggande skörderesulta- debuden under senare tiden återkallats?
stipendiat som bad att få veta om vär ten visar alltså på en gynnsam utveck- - Nej, alla äro på sin post.
Också kooperativa rörelse verkligen var så un- Iing.
dessa rykten äro absolut gripna ur luften.
derbar som det påstods.
» Svenskarna ha nu blivit en ren saga, det mest uppburna folk på jordklotet, där ci- vilisationen nått Sin höjdpunkt.
Jag kän- ner till er från Tidevarvet och ville be er verifiera ett rykte som går här - bre- vet var från Massachussets och som kommer från en professor Jacks vid uni- versitetet i Oxford.
Han har påstått att svenskarna hittat på en ny undervisnings- metod genom vilken hjärnan kan utveck- las .. nej, detta måste jag skriva av på originalspråket: » the brain is to be de- veloped to function spontaneously be- cause of the perfectly developed coordi- nation of all organs ».
Ingen av dessa frågor ha hittills blivit besvarade.
Jag kan inte, jag är alldeles för lite inne i rollen av representant för » det mest uppburna folk på jordklotet ».
Jag har inte ens en teori om orsakerna till att Sverige kommit att inta en sådan sär- en svensk upprustning.
En sådan tanke var outhärdlig för den som betraktade Sverige som » en fristad för socialt rätts- medvetande,, ja, så stod där ordagrant.
Det tredje brevet var frän en ameri-: list och där stod följande bluff?
Eller har den där professorn rätt?
Finns det redan tillräckligt många sven- skar så tränade att hjärnan samarbetar med alla andra organ på ett underbart sätt med påföljd att de kunnat finna en (Forts. å sista sid.) med en amerikansk - - Det har stått mycket om myterier, upp- Folkfrontsregeringens ställning i Frank- ror bland befolkningen och liknande sa- rike hotas härigenom, ker.
Hur förhåller det sig härmed?
L O R D CECILS STORA FREDSKON- FERENS i Bryssel har programen- ligt ägt rum med tretusen deltagare från trettiofem länder Arbetet har försiggått på sektioner.
Resolutioner om fredsupp- fostran och det allmänna fredsarbetets intensifiering har fattats.
I samma anda avhölls ungdomens fredskongress i Genéve med 800 delta- gare.
Rosalinde Ossietzky.
- - Också - - osalinde Ossietzky, den kände tyske fredskämpen Ossietzkys enda dotter, är på besök i Sverige.
Hon använder sina ferier från skolan i England, där hon är till en tids vistelse hos vänner här Och berättar för pressen vad hon vet om sin far.
Det är inte mycket.
- Jag tror han har varit i två koncen- trationsläger, säger hon, Sonnenburg och Oranienburg, men jag får ju aldrig höra något direkt från honom.
Min mor har aldrig velat tala om hans adress för mig, lans dödande.
av rädsla för att jag skulle skriva till Men därmed är icke sagt att vi skall honom.
Jag gjorde det en gång - ett vända OSS mot kollektivismen Såsom så- kort, där fag sade att jag var glad över dan.
Det kollektiva handlandet byggt på att vara ute ur Tyskland.
Men det togs mycket illa upp av myndigheterna och (Forts. å sista sid. min far fick svårigheter.
Nu skulle jag inte göra om det, men jag var så ung då - det är mycket längesedan.
Ett litet leende lyser för ett ögonblick upp det allvarliga och kloka ansiktet.
Den fullkomliga naturlighet och säkerhet med vilken sextonäringen talar, visar att Den är en slags andlig trötthet, som dövar det egna initiativet hos människor- na.
För den som är trött är det lättare att följa en diktator än att ta eget ansvar.
Och i diktaturens väsen ligger att alla måste tänka och handla lika, följa ledaren i ont och gott det är fröet till per- sonlighetens utplanande och ansvarskänsla hon är van att reda sig själv.
Men då och då kommer ändå ett litet drag, som påminner om att det är ett barn man har framför sig, ett allvarligt och ensamt barn.
Fröken Ossietzky berättar vidare att hennes mor, som är engelska, stannat i Hamburg för att vara i tillfälle att skicka de småsaker till sin man som han har tillåtelse att ta emot.
Modern har det mycket svart.
På de tre och ett halvt år som gått sedan Ossietzky en tidig feb- ruarimorgon fördes bort till koncentra- tionslägret, har modern bara fått besöka honom ett par gånger bara fem minuter åt gången och aldrig ensam.
» Efter vad jag vet min mor skriver det eller det har man talat om för mig. » Den unga flickan samlar ihop vad hon kan få veta om sin far, » jag glöm- mer aldrig de två är jag fick vara till- sammans med honom, - - I adore him naturally ».
Efter de sista tre arens oavbrutna vistelse i England faller det sig naturligt för henne att övergå från tyska till engelska.
» Men jag kan nog öva upp min tyska igen, bara jag får till- fälle., Om Ossietzkys nuvarande förhållanden vet Rosalinde inte mer än världen för övrigt, nämligen att han är på ett sjuk- hus i Berlin.
Om sina egna öden berät- tar hon att hon tänker fortsätta skoIan i England, helst vill hon sedan bli skåde- spelerska och har goda chanser att kom- ma in i en stor teaterskola - om hon kan skaffa pengar till det.
Hon har alltså tvingats att tänka sig framtiden utanför Tyskland som hon lämnade - eller blev borttagen ifrån rättar hon sig små- leende - på grund av de trakasserier hon fick utstå i skolan.
- Men min far har aldrig velat emi- grera, han nekade att fly medan det ännu var tid.
Man skall inte lämna sitt land, sade han, där man arbetat och levat - då förlorar man kontakten och vet inte mera vad som händer.
Han tyckte att han gjorde större nytta med att stanna i sitt land - vad det än kostade honom.
Jag kan bara tillägga, att läget i Sovjet har en normal och gynnsam karaktär och att den goda stämningen bland be- folkningen absolut inte ger anledning till sådana påståenden, som tidningarna den HAR VID FJÄRDE riks- sista tiden kringspritt.
partidagen i Nürnberg redogjort Vi uttrycka en stilla förmodan att åt- för sitt fyraåriga fögderi med skärpa skilliga av dessa rykten icke varit all- återfordrat kolonierna lagt fram sin deles ovälkomna för vissa svenska val- nästa fyraårsplan och idisslar sitt sed- makare, och för en gångs skull lnstämma vanliga tema, kampen mot bolsjevismen.
med N.D.A., att Madame Kollontay ler ett mångtydigt leende.
HITLER - lugna vederbörande rörande ryktena om det på tur?
Är det vår särställning bara en I kansk journalist
T I D E V A R V E T Erkko, med.
dr Hiski Mikkonen, mag. Vihtori Laurila.
Delegationen: professor Gunnar Landt- man (ordf.), författarinnan Selma Antti- la, fru Thyra v.Beetzen-Östman, prof.
Striden för människorätten Den 12 september 1936.
Kollektivism och individualism.
Det är egentligen två riktningar som kämpar med varandra, kollekti- vism och individualism.
För närva- rande är det efterdyningarna av kol- lektivismen som härska.
Socialis- men hyllar kollektivismen.
Socialis- men är i många fall nödvändig och bringar mycket gott med sig.
Den är inte farlig i sig själv, som den ofta anses, men den har en fara med sig, den nämligen att jämna vägen för diktaturen.
Man har förundrat sig över att diktaturen kunde få fot- fäste i ett land, där socialdemokra- terna hade makten.
Och det före- faller besynnerligt, fast det egentli- gen är rätt naturligt.
Socialismen gör inte bara rättvisa åt alla, den ut- plånar också individualismen.
Den har sinne för mångfaldens rätt.
Och det är nödvändigt.
Men den respek- terar inte personlighetens rätt och blir på så sätt sin egen motsats.
Den kämpar för de många, men har ej känsla för betydelsen av att de många äro enskilda personligheter.
Därför har inte heller vår tids so- cialism förmått att genomföra de- mokratin, den åstadkom endast att kuva individualismen, så att diktatu- ren hade fritt spel.
Hur går det sedan?
Kanhända en världsbrand!
Men sedan!
Blir det en ny socialism som i sin tur skapar en ny diktatur.
Eller låt oss hop- pas att där finns så mycket demo- kratisk personlighetsanda kvar den gamla liberalismen i ny radikal form att den kan hejda männi- skornas blindhet för diktaturen.
Och göra rätt åt de många enskilda.
Socialismen har gjort mycket gott.
Men dess stora fara, ligger i dess bristande förståelse för att de många enskilda ej alla äro lika och ha olika gåvor, som ska komma till sin rätt i denna världen.
Den saknar Iibe- ralismens personlighetskänsla.
Zachris Castrén häradshövding Helge fil dr Johan Helo riksdagsman Reinh.
Swentorzetski fil.
dr Felix Iver- sen professor Albert Lilius författarinnan Hagar Olsson fru Siviä Ragalin HeL singfors stationsinspektor E.F.
Rautela mag Matti Salonen författarinnan Katri Vala, mag Karl H. Wiik, rektor Laurin Zilliacus, herr Vilho Virtanen.
(20 bor- gerliga Och 8 socialdemokrater.)
Målet mot förbundet komer ånyo före den 22 september.
Förbundet har under sin korta tid re- dan hunnit taga vissa initiativ I en skri- velse till presidenten i slutet av förra året föreslog det att amnesti skulle heviljas i landet.
Förbundet var den enda Organisa- tion i Finland, som anslöt sig till den svenska aktionen för Janssons frigivan- de och vände sig med en protestskrivelse till tyska legationen i Helsingfors.
Före riksdagsvalen anordnade det ett stort möte i Konservatoriet till förman för Ytt- randefriheten, varvid riksdagsmän från Olika demokratiska Partier deklarerade sin ståndpunkt till yttrandefriheten och un- dantagslagarna.
E t t drastiskt exempel på hur de reak.
tlonära krafterna ända långt uppe i den fria Norden söka omintetgöra de- mokratins instrument, är den sega stri- den som statt om det nybildade Förbun- det för Människorätt i Finland.
Förbun- dets korta historia kan uppvisa ändlösa trakasserier från de framstegsfruktande elementens sida.
I början av år 1935 bildades i Helsing- fors en kommitté mot dödsstraffets infö- runde.
På hösten 1935 överlämnade den- na kommitté till riksdagens talman en adress där 127,000 medborgare gåvo sina underskrifter mot införande av döds- straffet.
I samband med denna åtgärd framkom tanken på att bilda en ständig organisation med humanitära strävan- den och i november 1935 grundades av intresserade personer Förbundet för Män- niskorätt i stil med det internationella förbundet med samma namn.
I december inlämnades papperen för inregistrering till myndigheterna men inregistreringen dröjde och det blev snart uppenbart att man sökt förhala frågans avgörande.
Under tiden satte de fascistiska och den yttersta högerns or- gan i gång med en hetskampanj mot förbundet, vilket man stämplade som ett kommunistiskt företag.
Några- månader senare erfor förbun- dets medlemmar att statsminister Kivi- mäki själv anhållit om inregistrerings- papperen för att studera dem.
Myndigheternas förhållande till förbun- det begynte väcka allmänt uppseende då ju dess uppgift är av humanitärt slag och dess främsta strävan är att arbeta för det demokratiska tänkesättets stär- kunde och utbredande, såsom stadgarna säga.
I slutet av augusti meddelades styrel- ligt och detta nya tillägg till lagen har väckt mycken osäkerhet bland jurister.
Av synnerligt intresse var Detektiva Centralpolisens (politiska polisens) utlå- tande till justitieministeriet om förbundet.
Ehuru förbundets styrelse och delegation är sammansatt av borgerligt och social- demokratiskt sinnade personer, påstår polisen, att det sfiftats i enlighet med Kominterns senaste kongressbeslut och endast är en filial av Komintern och ut- gör ett maskerat kommunistiskt företag.
Som bevis tager polisen en f. d. kommu- nist som tillhört delegationen !.
Personen i fråga har för ett tiotal år sedan deltagit i kommunistisk verksamhet och blivit dömd härför, men sedan 4 år tillbaka befinner hon sig på fri fot och ingen, icke ens polisen, har haft någonting att an- märka mot henne, sedan hon återfått fri- heten.
Numera är hon medlem av so- cialdemokratiska partiet och ingen har någonting att anmärka mot hennes ' upp- förande.
Till yttermera visso anhöll hon redan i juni om befrielse från medlem- skapet i delegationen och vid åtalets väc- kande var hon alltså icke mera medlem av den.
Polisens anmärkning är ett rent svep skäl.
En ensam kvinnlig » kommunist » i sällskapet kunde dock icke åstadkomma någon revolution.
På det att läsaren må nå en inblick i förbundets sammansättning publicera vi här namnen på styrelsens och delegatio- nens medlemmar: Styrelsen: professor Väinö Lassila (ordf.), lektor O. von Schoultz (vice ordf.), mag. K. Nickul, fröken Greta Klärich, riksdagsmannen Cay Sundström, Mikko Ampuja, Mauri Ryömä, red.
Erkki Vala, fru Maissi sens ordförande, prof. Lassila, från Hel- singfors ridstuvurätt, att justitiemini- steriet väckt åtal mot förbundet.
Enligt de för ett par Ar sedan gjorda tilläggen till föreningslagen, kan nämligen justitie- ministeriet i händelse det antar, att en förening i framtiden kan börja verka lag- stridigt, väcka åtal mot föreningen före inregistreringen och på detta vis få dom- stolens utlåtande om det ar skäl att in- registrera föreningen eller ej.
Detta till- vägagångssätt har man under senaste tiden begynt använda mot bl.
a. nya fackliga avdelningar, talkörer o. dyl. Att domstolen skall döma vad som kommer att ske i framtiden är ju högst besynner- Kerstin HesseIgren taIar Halme, Fredagan den 11 september kl. 8 mien ' Ämne Stockholm Demokrati och e. m. å Musikaliska Akade- socialpolitik.
Måndagen den 14 september kl. 8 e. m. å K.F.U.M., Jarlsgatan 35, Stockholm.
Ämne: Kvinnorätt och Birger kvinnoansvar.
Tisdagen den 15 september kl 8 e ' m ' å Södra Latin, Skara borgsgatan 14 Stockholm Ämne: Folkhälsa och arbetsglädje.
Onsdagen den 16 september kl. 8 e. m. å Konserthusets stora
T I D E V A R V E T Om Frihet en.
Axel Holmström.
: Böcker.
Fängelse och straffarbete.
konstnärsroman Theodore Dreiser har kallat sin stora » Geniet » Bred och mäktig flyter hans hymn till skönheten, n bok om svensk politik och vissa den kraftfulla handlingen, det geniala nationalekonomers oklara initiativet.
Eugene Witla heter bokens maximer, om universell rättrådighet och huvudperson, konstnär och evig dyrkare nationalekonomisk vetenskap har givits av de aderton årens skönhet.
Lika frisk, ut på Bonniers förlag av » Gunnar Lind- ny och djärv som hans Penselföring är, lika rikt och kraftigt svingar sig hans liv ström,.
Det är i dessa tider ont om försvarare från avsats till avsats, till utsprång med svenska av friheten.
Det är med odelad glädje man tar del av en så intelligent gräns dragning mellan politik och vetenskap, som boken » Om Friheten, ger.
Boken börjar med en historisk återblick över föreställningar om människan som en va- relse, av Gud tilldelad en naturlig rätt till liv, egendom och frihet från förtryck.
Både antiken och kristendomen ha haft utrymme för en sådan grundåskådning, såsom då Antigone riktar till Kreon, statsmaktens representant, de ord i vilka hon mot hans stadganden vädjar till » gu- dars eviga, oskrivna lag » och då Augusti- nus utbrister: » tag bort rättvisan och vad bliva väl staterna annat än stora rö- varkulor?
Författaren belyser härvid det faktum att då en sådan syn på det mänskliga livet tagit sig uttryck i relativ individuell frihet, ur de diverse former av slaveri människor älska att försätta varandra i, har omedelbart en materiell blomstring ägt rum, Det europeiska 1800-taIets bor- gerliga rättsstat, som man nu i vild yra raserar, synes honom ett historiens stör- sta bevis för detta orsakssammanhang!
Efter att ha analyserat några former av svenska politiska angrepp mot den ekonomiska friheten och klarlagt dess konsekvenser utbrister Lindström i följan- de profetiska pessimism: » Liksom den ekonomiska tvångshus- hållningen torde komma att beledsagas av andlig ofrihet ty varför skulle sta- tens omvårdnad endast omfatta underså- tarnas materiella spis och lämna den vida viktigare andliga å sido torde det materiella förfallet draga det andliga med sig och det är svårt att se hur för- fallet skall kunna hejdas.
Ju längre ned man kommer på det sluttande Planet, desto osannolikare är det att motverkan- de krafter skola framträda.
1800-talets liberala rättsstat, det mäk- tigaste instrument för mänskligt framåt- skridande, som funnits sedan antiken, är till synes hopplöst spolierad.
Först se- dan mänskligheten sjunkit till stenålderns nivå och sedan äter en tid hållit på att slåss med stenyxor i stället för med röst- sedlar, lär den vara färdig att börja en kulturutveckling, liknande den, som i våra dagar nått sin avslutning., Boken slutar med ett » Tillägg » i vilket det moraliska ansvaret hos yngre natio- nalekonomer » inför statsingripanden, som hota med en sänkning av hela vår mate- riella kultur, efterlyses.
allt vidare utsikt.
Witlas marsch ser skildrat med het, som ibland gaste laget, men mot höjderna har Drei- en minutiös noggrann- kan tyckas vara i dry- där flödar över av iakt- tagelser, psykologiska fullträffar och Ut- sökt detaljarbete, som sakta men Oför- störbart murar upp Eugene Witlas märk- liga livsöde.
Olyckan i hans liv är att han ingått äktenskap med fel kvinna.
Icke så att hon av begynnelsen är fiende till hans arbete, vilket hon tvärtom efter sitt matt tror sig första och verka befruktande på utan bara det faktum att hon är otill- räcklig, aldrig kan komma utom sin b e gränsade sfär.
Genom att omgärda Eugene med vardaglighet trygghet ObIi- gatorisk svartsjuka, ett gott hem och god mat tror hon sig ha skapat den rätta atmosfären för en konstnär att leva i.
En hamn av lugn och trygghet att vila ut i, sjunka ner i efter flykten i de högre rymderna.
Under tiden drömmer Eugene om evig flykt i dessa rymder med en ung kvinna som äIskar honom på det sätt ha,, begär, Som Själv vågar svinga sig med, och med villkor för hela samhället, inklusive den oppe på väggen sitter det ett litet fönster som släpper in sparsamt med ljus.
på Långholmen har man under de senaste aren gjort dessa fönster större.
Straffarbetsfångarna måste använda fångkläder.
Det enda dessa fångar tillåtes ha som tillhör dem själva är tandborsten.
» Ej må han förskaffa sig eller mottaga underhåll, beklädnad eller annat utöver vad honom av straffanstalten tillhanda- hålles. » Så står det i Lag angående verk- En straffarbetsfånge således ej ta Nej, det har jag inte sett, men jag tror nog att den utdelats.
På måndagen och följande dagar i vec- kan upprepade den orolige fången samma fråga och fick samma ovissa svar.
Fån- gen kunde till sist inte tro annat än att hans hustru rakat ut för någon förfärlig olycka.
När han på torsdagen fick till- sägelse att gå ner till direktörn var han säker på att han av direktörn skulle få meddelande om att hans hustru var död.
När han kom in till direktörn sa denne: som fick årets nobelpris, särskilt freds- och litteraturpriset är jag mycket intres- serad av.
Allting kan vi tala om, men inte så- dant som händer ute i världen, ja, det var det svar den gode pastorn gav mig.
Hans tjänsteplikt förbjöd honom att besvara m i n fråga på nyåret kunde jag tala om för pastor Ehrnberg att jag lyckats ta reda på vilka som fatt de två nobelprisen.
Fängelsefångar som ha tidningar be- höva aldrig leva i denna ständiga pinan- de okunnighet om vad som händer i den politiska, litterära och kulturella världen, En gång då jag besökte Ivan Oljelund på Langholmen, talade jag om för ho- hustru Det men har hon kommit skriver ett om brev en kongress från er nom kungen att och jag talat under med dagen honom varit om oppe petitio- hos emot en blomma, ett äpple eller något och jag kunde därför inte lämna fram nen för Algot Rosbergs frigivning.
annat.
Han får endast lana böcker ur brevet till er.
NA, vad fick du för svar frågade fängelsets bibliotek.
Och han fick förr Fången talade då om i vilken ångest Oljelund.
endast låna tre böcker var tredje vecka.
och oro han levt dessa dagar.
Då invände direktörn: holmen låna nästan så många böcker de önskar.
Under de tre första månaderna får straffarbetsfångar ej ta emot besök.
Efter tre månader får de » emottaga besök av maka.
föräldrar, barn, syskon eller andra närstående där ej ordningen eller säker- kan därigenom äventyras eller besöket anses eljest ver- ka skadligt. » straffarbetsfångar får i allmänhet e j skriva mer än ett brev i månaden.
Det enda skrivmaterial straffarbetsfångar all- tid får ha i cellen är en griffeltavla.
Om straffarbetsfångar skriver om an- nat än rent personliga saker censurerar fängelsedirektören i allmänhet breven.
Här är prov på ett censurerat brev skri- vet på Langholmen 1909 av Algot Ros- berg: heten inom straffanstalten _Det kunde jag inte ana att ni som brukar vara så lugn kunde bli så orolig för ni ej fick ett brev.
Nej, direktörn har aldrig själv varit fånge Därför kan direktörn inte sätta sig in i fångarnas stora lidanden.
Direktörn började så läsa opp utdrag ur brevet.
Till sist ha han: ja, ni kan ju förresten få brevet.
Brevet innehöll strängt taget ej annat från kongressen än som rörde fången personligen.
straffarbetsfångar far inte ens ha ett fotografi.
En dag kom direktörn in i cellen till mig och sade: Det har kommit ett fotografi av er mor.
straffarbetsfångar får egentligen inte ha fotografier, men ni kan fä ha det några dagar och titta på det, sen skall jag hämta det och förvara det tills ni blir fri.
den om här.
Ja, det är inte lämpligt att tala om Oljelund var fängelsefånge.
Han be- hövde därför bara vänta ett par dagar så fick han en tidning med en utförlig skild- ring av samtalet med konungen.
Om morgnarna sätter fångarna ut sina nattkärl på golvet i korridoren.
Hand- räckningsfångarna går sedan och tömmer dem.
Det kan då inte undvikas att de spiller ut något på golvet.
En stund se- nare gick handräckningsfångarna och kastade fångarnas bröd på golvet, på samma golv som nattkärlen tidigare statt och sedan sattes middagsmaten på sam- ma ställe.
Detta och mycket annat snusk skildra- de politiska straffarbetsfångar i före- drag, tidningsartiklar och böcker när de blev fria.
Då förstod vederbörande, att man kunde sätta opp en liten hylla på vilken maten kunde placeras.
Genom den kritik som de politiska fan- garna här i landet riktat mot fängelserna har under årens lopp en hel del förbätt- ringar införts.
Staten hade makt att bura in oss i sina straffanstalter.
Men vi förde även där en ständig kamp för att hävda vart män- niskovärde.
Men det räcker ej med små förbätt- ringar.
Den som av erfarenhet vet vad fängelse och straffarbete är instämmer energiskt i ropet: Töm fängelserna.
I november 1908 åtalades professor Knut Wicksell för ett föredrag om Tronen, altaret, svärdet och penningpå- sen.
Med anledning av åtalet skrev Wicksell den 10 nov.
1908 till mig: » Jag hoppas åtalet och diskussionen därom skall göra gott i Nå vrå EI- Fångens brev sedan det passerat censuren.
jest är det ju ej så trevligt vid min ålder Men tiderna tyckas på nytt vara sådana Vintern 1909-1910 utdelades breven Direktörn glömde antagligen bort det, att man ej kan vara hederlig karl utan Utan att göra anspråk på att vara ett till straffarbetsfångarna på Kronohäktet han kom aldrig och tog fotografiet.
att ha suttit i fängelse.
:, geni visar William Seabrook i boken på Langholmen varje söndag.
En del På söndagarna brukade inte befälet Professor Wicksell dömdes av Stock- livets varje söndag.maste Någon gång kunde jag därför fotografiet på mitt bord När gelse för hädelse.
till ju breven innehålla något om den rörelse någon konstapel ibland kom in i cellen två månaders fän- Dessa två månader satt Wicksell av i som de dömda tillhörde, ja, som de levde och såg porträttet var han mycket för- Ystads Kronohäkte.
Första gången jag träffade honom efter och kämpade för.
Då brydde direktören vånad över att jag fick ha ett fotografi.
sig ej om att lämna fram breven.
På sön- Straffarbetsfångarna skall inte få veta hans frigivning sa professor Wicksell till dagseftermiddagen frågade fången en någonting om livet utanför den lilla mig: trånga cellen.
Julafton 1909 när en av konstapel: Ja, inte tycker jag det skulle varit så dium av alkoholmissbruk, då han var fullt farligt om jag skulle suttit i fängelse på det klara med sin egen undergång.
Likväl hade han tillräckligt hade med för- son, i parlamentet och på Pall Mall un- där manliga patienter bara får dansa med resten av mitt liv.
Härtill svarade jag: der nästan hela sjuttonhundratalet.
sköterskorna och kvinnliga endast med Ja, så kan professorn säga därför stånd och krafter kvar att be sina vän- Det är inte supandet som gör en till vaktarna och läkarna promenaderna att professorn är gamma och mätt på ner, att de för Guds skull skulle vara drinkare.
Jag har druckit i åratal tap- hyggliga nog att få honom internerad pa pert och med nöje, så ofta jag hade lust.
Och sällskapsaftnarna där det fuskas vilt livet Ja, det är klart att de unga Amal- ett ställe, där det vore honom fullkomligt Då var det som om någonting hade i bridgen, kanske värst av sköterskorna!
theamännen ej kan ta saken på samma omöjligt att ens se skymten av en flask- brustit inom mig, och jag förlorade her- Och Seabrook har naturligtvis mycket sätt.
raväldet över mig själv.
Jag började att berätta om sina medpatienter både på profesor Knut Wicksell var en såll- etikett.
Sitt tillstånd tecknar han på föl- bli tvungen att dricka, trots att jag inte ville.
Jag kunde inte sluta när jag ville.
de lugna och oroliga avdelningarna, bl.
a. synt harmonisk människa och sådana jande sätt.
I stället för att vara ett nöje blev dric- hur alla skrattar åt en liten man som tror människor finner sig alltid tillrätta här » Så Iänge man dricker när man vill och kan låta bli när man det viil, är man kandet en fasa för mig.
Jag hade inte sig vara Napoleon, men värst gapskrat- i livet.
De kämpar alltid mer för andras inte alkoholist, hur mycket man än dric- kommit hit därför att jag drack myc- tar från sitt hörn en annan som är över- deltog energiskt ker eller hur ofta man ramlar under bor- ket ... eller för mycket.
Jag var här all- det.
Den engelska överklassen gick i ett deles som alla de andra, därför att jag så gott som konstant halvrus, från far till hade förlorat herraväldet över mig själv. » Och så skildrar Seabrook hur han på egna klassen, skall då nationalekonomen asylen eller det » psykiatriska sjuk- ropa ja och amen förutsatt att krassen i fråga är tillräckligt ' stark ' för att dess huset » som det numera heter emotionella inställning skall vara rele- en radikal behandling, som givetvis genom efter- åt inte tycks honom utan sina komiska Om Friheten är en allvarlig bok.
Det poänger, blir fullständigt botad.
finns ingen av de mänskliga konstarter- na, som har en sådan makt även för vårt » Om han på socialpsykologiskvägtrott livs väl och ve, som statskonsten.
Ett allmänt mördande blir slutsumman sig finna att en viss klass (t. ex. fastig- föranleda den att eftertrakta försämrade Har konstapeln Sett om posten utde- är mindre än fän- lats i dag?
sin positiva kärlek hjälpa honom att nå idealens tinnar.
Det tragiska skedet in- träffar, när Eugene på höjden av makt och ära verkligen träffar denna Unga kvinna, som dock genom hustruns rasan- de, förtvivlat oresonliga motstånd aldrig blir hans.
I ensamheten efter denna för övrigt med mästerskap skildrade episod, börjar Eugenes egentliga ' kamp, hans egen sinnesfrid.
Här har Dreiser med små medel lyckats genom- föra Eugenes dialektiska tankeprocesser på ett rent glänsande sätt och höja ro- manen och hela dess idé dit där man verkligen förnimmer vingslagen av ett av centralaste problem.
Här Om nå- gonsin ar man böjd för att bedöma bo- ken med den ganska vanliga satsen » en stor roman om ett stort ämne,.
För det är tillfullo Dreisers ypperligt genom- förda roman.
Asyl (Nat.
o. Kult.
6: 25) hur det kan gå när en på sitt område begåvad man krossas under tyngden av en annan stor börda, alkoholismen.
Seabrook, känd ge- nom flera äventyrliga reseskildringar, be- Den tortyrkammare för kropp och själ känner att han hade kommit till det sta- som den hopplösa fattigdomen i en hopp- löst fattig miljö utgör, kräver emellertid mer än tankens ljus över orsakssamman- hanget för att försvinna.
Dess besvär- jande kräver människor med öppet visir och vilja att samarbeta för en frihet, Som föder lyckliga livsformer.
Man vet ju att även 1800-talets rättsstat bestod sig med en bakgård i samhället liksom antiken ägde saluförda människor som arbets- maskineri.
Lindström tangerar på sista sidan i sin bok det problem, som en gång löst, måste föra den äkta friheten ett jättesteg fram- åt till samhällets oanade utveckling.
100-talets författare i nationalekonomi voro vakna för problemet.
Att Lindström säkert äger noggrann kännedom om vad som i första hand bygger murar mot det sagolika välstånd vår tids människor kunde fordra av sin maskinkultur och sin reproduktionsförmåga visar följande fra- g a till professor Myrdal: traffarbetscellerna.
Straffarbetscellerna fångarnas bästa vänner här i landet, den uppoffrande, oegennyttige pastor Ehrn- berg kom in och Önskade god jul, fråga- de jag honom: av den politik som förnekar friheten.
Bett Crafoord-Lundström.
Med mild bestämdhet, som inte tål någon som helst opposition då den genast övergår till obeveklig stränghet, leds han av lä- karnas sköterskornas och vakternas för- Professor Wicksell tygad om att det är han som är Napo- opinionsrörelsen för amaltheamännens uppriktighet leon!
Med en som sådan det som verkar bara sällsynt brukar höll, frigivning.
fördömde I de han många fängelseväsendet föredrag han och då vara tillfinnandes i den stora självbekän- straffsystemet.
En känd, nu avliden stockholmsläkare nelsediktningen lägger Seabrook fram hade en gång häktats, Då jag efter hans fakta och detaljer som sammanfogade av frigivning träffade honom var han myc- hans lediga hand bildar ett nog så in- ket upprörd häröver.
tressant underlag för studium av asylmen- taliteten vilken han tillfört en touche av välbehövlig vardagssyn i motsats till den skräckstämning Och mystik som bru- kar råda kring dessa människovrakspill- farna händer till de kalla baden, inpack- rornas vårdhem ningarna, slöjdlektionerna, dansaftnarna Johan Falck.
sätta T mig a mig i fängelse som är som vetenskapsman en vanlig för- och brytare, sa han till mig i den mest in- dignerade ton.
Radhusrätten hade satt honom på fri fot.
Åklagaren överklagade detta i hov- rätten och yrkade på att han åter skulle häktas.
Doktorn begärde pass för att resa till
fjortonde irging.
Lördagen den 12 september 1936 ' ~lllllllllllllllllllllllllllll~lllllll~lllll~llllllllllll~~~llll~~~~~ betydelse m i en Tid - D (Forts. fr. sid.
I.)
(Forts. fr. sid.
I.)
individernas medvetna och ansvarsfyllda för andra folk okänd metod att navigera medverkon är grunden för oli demokrati.
svenskarna genom tidens bränningar?
Antagligen äro dessa fragor alltför to- Till den internationella Radikala kon- Demokratin ger rum för bdde samarbete kigt och Iättfärdigt formulerade.
vill gressens fest förra söndagen i Köpen- och individuell viliestyrka och den gör man lösa den gåta Sverige erbjuder just hamn hade piet Hein skrivit denna säng: ingen skillnad mellan människor av olika nu, maste man underkasta det en under- sökning med de modernaste och grundli- kön, raser eller klasser.
Kerstin Hesselgren framhöll,, idare den gaste sociografiska metoder som stå tiii v i lever i en Tid, hvor Fred betyder Strid.
fara som vart nuvarande valsystern utgör buds.
Samma metoder som använts för att avslöja söderhavsfolken eller med vil- og Guld og Traditioner ikke galds en det drar at partibanden och tvingar ka man kunnat fastsla att skogsarbetar- Hvid.
folk att gd i flock.
Man fdr finna Sig i nas samtalsämnen i nordvästra delen av ott rösta pd en lista och icke Pd en per- U.
S.
A. röra sig tiii 23 % om porno- Hvor Djavren spil ' er Jazz, mens Doden brygger Gas, Son.
Ju större grupper, dess längre grafi.
D~~~~ undersökning skulle göras av Og EinSteinS V a r s f e Mareridt er daglig- listor och dess större svarighet att rösta dags.
på rätt människa.
I siälva verket är det utländska specialister, men dem skulle man helst vara bekant med, sh att man Vi mangler Varemangel ju ett tecken på värt folks självständig- kunde fa följa den i dess olika faser.
Från hetskrav, att så minga listor Slungas ut uppsättandet av frågor, insamlandet av Og franger fi1 Behov.
svar, bearbetningen av dem till uppställ- Nuturens gamle E ' hed inför ett val.
er narmest Hverken-Og.
Men om listvalet är ett brott emot det ningen av shtsatserna.
Tänk att en dag fa veta vad 6 miijo- Bag Krigskoncerners Fl0g ideai l,i ser i personvaiet sd ar kar- ner urinvånare i världens lyckligaste land stoar Verden rejst idag tellen det i ändd mycket högre grad.
hade svarat p i sädana fragor som dessa: ti [Kampen om to iige store Nederiag.
Den borgerliga samlingen är för mig Är n i lycklig?
en fullkomligt missvisande form av sam- Om inte, varför da?
ling, och ett uttryck för en felaktig UPP vert Land sin Ravnekrog!
Och hur skulle man inte halla andan, drining av samhäi ' ef.
Gronsen mdsfe gd när undersökningen nalkades sin fullbor- Hver Mand sit Verdenssprogf mellan vänster och höger icke mellan dan, och man väntade på lösningen av Hvert Folk sin Mur om Fcedreiondets en sammanslagning av (I I [&lt;I olika dsikts- den förbryllande motsägelsen mellan Var Tegnebogl rikt,,ingor inom det borgerligu omtalade lycka och våra låga födelsetal.
- - en som gär förbi ett bokhandels- fönster och ser en bok med den underliga titeln:) Salka-Valka), undrar kanske vad det är för nagonting.
Det är en isländsk roman av Haildor K. Laxness i svensk översättning fran dansk Ovenättning.
Den utspelas i ett isländskt fiskeläger, som hela Aret här- jas av rakalla stormar fran havet.
Elän- diga timmerstugor utgöra bostäder för människor men sprit och Frälsningsarme äro de enda solfläckarna i de fattigas dystra tillvaro.
Jag har nyligen sett en:: ri ' i ~~ti.
:: ~r~~~r, salka [&lt;ig-, Nigon invänder kanske,, som det bru- ret G ena sidon oclt orbetarvärlden d den andra, Här ha vi ocksa goda traditioner kar heta i föredrag och predikningar, att att upprätthålla, fortsatte fröken Hessel- man får besvarade alla frågor om Sve- rige och dess undantagsställning på myc- gren.
Jag glömmer inte, vilket intryck ket enklare sätt, blott genom att följa det gjorde på de amerikanska deltagarna med de olika politikernas argumentering i arbetskonferensen i Washington för fle- i valrörelsen, eftersom den är upplagd ra år sedan, när Herma,, Lindkvist och kring tvisteämnet: vem ha vi att tacka von Sydow kunde st2 pa samma Platt- " ö ~ ~ ~ ~,, ille, " jag syara att jag form.
Man häpnade.
Vi är i det avse- menar fullt allvar med vad jag skrivit endet lyckligt lottade.
Men det gäller att ovan om Sverige som studieobjekt och vura pd sin vakf ernot s / agorden, t y under att en sbdan genväg tiii lösningen av ett deras, makt är det iätt att glida över i högintressant problem förefaller för Iätt- en känsla av fiendskap emot, den andra sidan).
Fröken Hesselgren slutade med att ut- trycka sin erkänsla för det förtroende som visats henne, genom att hon uton att behöva ovge n8gra förhands / Öften blivit UpPSatt På Medborgarföreningens lista.
Det är inte att jag anser mig själv vara nagon personlighet, som kan fordra en säntällning, nej, langt därifrän, sade $ v: i ~ ~ bara svenska folkets handlande och .humör som är av folkpsykologiskt intresse utan i lika hög grad denna beundran för OSS, detta wom- me en %&amp;de&gt; som lär ha varit lösenor- det vid de franska arbetarnas strejk i varas.
Den tid är förbi da vi jämte alla andra neutrala vor0 föremål för förakt, därför att vi inte genomlidit kriget och gett Prov pa fönniga av hjältemod och seghet.
Den tid då vi försökte försvara oss med, att vi i ajla fall svultit och magrat,, agra ar och förlorat många sjömän som offer at minor och u-batar.
Det tidspsyko &amp; !iskt intressanta är att IA hon.
När jag är glad över att denna grupp vagat sig Pa ett Penonval, sa är det helt och hallet därför, att jag däri ser ett erkännande av det personliga ansva- ret, av personlighetens betydelse i vdr tid.
Inedan den.
' ammanbitna heroisme ' Och offerdöden fortfarande officiellt predikas Det Pider am at Aand er Aand Og " er Oi.
En god kvinno en god somhbllsmed- i diktaturländerna, sa medge folk i de P i e t Hein.
iem var ämnet för fru Ruth Hamrin-Tho- länder där man n&amp;ot sa när far tycka re / / s ffiredrag vid Frisinnade Medborgar- vad Inan vik att dip1omet fra ' dodens föreninRens valmöte i Maria Folkskola i och lidandets skola inte har samma vär- de mer.
Värdet av trygghet och fred intresse för Sverige vara ett hoppfullt har stigit.
Men stigande värde beror pa tidens tecken.
Alldeles oavsett om sen det lyckliga Sverige är en illusion eller ej.
utlandet.
överstathallarämbetet vägrade stigande efterfragan.
Devinez.
Om detta är riktigt sä skulle ett världs- honom pass då det låg ett häktningsyr- kande i hovrätten.
Han gick då till en högre ämbetsman Och bad om hjäiP för Stockholm på tisdagen.
Med ungdomlig rell.
Och kom ihag, för att bli en god att fa ett Pass.
Da ämbet~mannen för- schwung och klarhet lade fru Thorell kvinna, maste man bli en god samhälls- klarade att han ej kunde hjälPa tog dok- upp det aktuella problemet erövran- medlem och för att bli det maste vi torn ur västfickan OPP ett litet Papper det av medborgarrätten för kvinnorna, lära oss att vidga blicken och intresset och sa: besvikelsen över att de inte omedelbart utöver de egna angelägenheterna.
- sa snart det kommer en polis Och lyckades omskapa samhället, ansvaret Med sin sakliga och belysande fram- lägger sh hand på mig tar jag detta Och som faller på de unga generationerna.
ställning, som synbart djupt fängslade jag finns ej längre.
Men som den expert pa riksdagstryck, ahörarna, gav Ruth Hamrin-Thorell ett Jag har berättat detta Om Professor som fru Hamrin-Thorell är, kom hon med gott handtag i den riktningen.
Och sä- Knut Wicksell Och Om läkaren för att visa en rad av bevis på vad kvinnorna i Sve- kert var det m h g a, som tog fasta pi3 hur O l i k a människor tar fängelsestraff.
riges riksdag faktiskt redan uträttat ifra- hennes uppmaning, .som jag med äng- ga om positiva samhällsreformer.
lars tungor ville lägga.
p i Ert samvete,, Det jag här skrivit Om tillhör en för- Ungdomens befrielse fran lösdrbarla- att komma ihig sitt medborgerliga an- gången tid.
Fran 1906 till 1920 satt det om svar på valdagen.
C.
H. gen, genomförandet a " principen alltid politiska fångar i de svenska fän- samhällets ekonomiska ansvar gentemot gelserna.
Just nu finns det ej nigra poli- moderskapet, borttagandet av frukttullar- na en sak som påtagligt kommer bar- Med anledning av ~ P P ~ P - tiska fångar här i landet.
Utan att hli nen till godo - de under senaste fiks- de förfrågningar be vi f &amp; er- atalad kan man nu bedriva fredspropa- dagen genomförda förbättringarna i inra om, att det är fill&amp;fef att ganda i lika kraftiga ordalag som man utomäktenskapliga barns stäilning - det- p &amp; en valsedel stryka namn, förr burade in oss på straffarbete för.
ta är endast nagra av de frågor, där " o. m ' u I ' u ii O ni e Och nu behöver den manliga ungdomen kvinnorna tagit initiativ och bidragit till men för att valsedeln icke skall ej komma i fängelse för att de,, agrar del- en lösning i positiv riktning.
anses vara märkt, är def bäst NU ha vi en möjlighet att välja in taga i statens mordövningar, Nu har de Kerstin Hesselgren, vars namn är knu- stryka eft rakt streck over var- rätt att i stället utföra civilt arbete.
tet till många av de ovannämnda initia- je namn för sig.
Axei Holmström.
tiven IBt ass göra det, sade fru Tho- - - - - f I tzi i ~ ~ a s rsova sötts med Valka, oläst, eftersom den endast skildrar det som är &gt;fult och råttr.
Det är alltsi inte fint nog att skaffa Sig kunskaper om männi- skor, som inte äro fina och aldrig kunna bli det under de förhallanden, som bjuda dem sprit och religion som enda tröst.
Lat yara att Halldor Laxness målar i mörka färger.
De äldre författarna skildrade endast de ljusaste sidorna, där- för är det rimligt att nu även de allra mörkaste fa komma fram ') Salka Valka, är en hjälteroman, men hjältinnan är inte någon vek, verklighets- främmande liten kvinna, som erövrar alias hjärtan med sitt leende.
Hon är ett ~ ~ ~ ~ ~ ~ t ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ho; ~ ' för sin existens och sitt män,,iskoVär- de.
Hennes ideal är att bli oberoende av andra människor, aldrig bli en utfat- Hvad gavner Korn 0g Kulz tig, förfallen, smutskastad kvinna som Et Komma Og ef Nui er Stoffet, der skal sfoppe Verdensgai- hennes mor.
Salka Valka växer upp i försvarsställning till sin omgivning och i dens Hut.
Med krigerigske Fredstegn romanens senare del möta vi henne, där - hon står stark och ensam, ren och fin- er lorden ta ?t besfroet.
känslig under masken av svordomar och p e Goleste skal leve, omedelbar spetsfundighet - ekonomiskt ism fOr de blir fsdt.
självständig i sina grova arbetskläder.
og BOrn vii faU kun fas, Då är det som den unge, kommunistiske agitatoren kommer till Oseyri och vinner Foik er for lid ' for srnu ' ' henne för de nya ideerna - och för sig Og nu hm faktisk Sforken fanet Mund- själv.
Hon förstar redan fran början att kun, Paa.
hon inte kan behålla honom, så djup är klyftan mellan deras uppfostran och ka- ~ ~ e i ger den raktär.
Men ~ för första gången ad Dogmer gaa i Grusl trotsiga Salka Valka efter för sina käns- 1 L~~~~~ yder B~~~ lor - utan beräkning, utan tanke på att af Livefs Lov og Videnskobens vingesus.
den man hon hänger sig åt inte är hen- ne värdig, är henne moraliskt underläg- Lad ramie Stukkufur sen, trots att han är en idealist.
Pa og hver forvitret Mur!
hösten da flyttfåglarna ha gett sig iväg Tiibage efter Skreddet biir dog det der till soliga länder och den räkaila höst- stormen har börjat ännu en gång, står daer: Salka Valka ute p i strandbaten och tar Et Li " me!
Tingen bioffet ' avsked av sin bristfällige vän.
Hon gAr for St ' og Fruser fri * hem fattigare och ensammare än nagon- en Fremfid v m d at siaas for, sin.
Klok och kallt beräknande gär hon en Tid - af leve i. försakelsens väg.
över kusten flyga de vita masarna -) vinterns fådar, de, som Lad Vevet gaa i Msi!
Lad Guldet blive S0lv!
H - s, k.
Till ' vi lever Salka VQIka.
Fogelstadför- Tankar i en lappkåta.
I 11111111111111111111lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll~ 1 I Personlighetens Kvartal: 1: 7 5.
- N:r 34 ' " - ZUlellUnd &amp; Thelamden BO * vye * ~l ' l-A.-B .. BtOCkhOlm 103L % viit; a bundet och dess, vanner, am F ogelstadförbundets stipendiekassa ön- skar nu ' ter göra sig pamind hos sina medlemmar.
Som alla veta bildades kassan därför att Förbundet kände att det i huvudsak var pa dess offervilja det be- rodde, om Medborgarskolan skulle fa möjlighet ~ ~ ~ att ~ utdela ~ stipendier e i tillräck- ligt antal.
Det beslöts att medlemsavgif- ten i kassan skulle vara 10 kr.
per är, men att en grupp Fogelstadförbundare skulle kunna sluta sig samman om ett t medlemskap * Mer än tusen kronor ha hittills inkom- mit i avgifter, men enligt styrelsebeslut skall kassan nu tömmas för att tillgodo- se dess syfte, att ekonomiska förhållan- den aldrig matte bli avgörande för del- tagandet i en kurs el1er icke.
Styrelsen vädjar därför om påfyllning pä kassans girokonto 10476.
Den vän- der sig till kassans medlemrnar att be-, tala ", in ~ sina ~ e avgifter e, " och.
o dessutom c, till alla dem som utan att vara medlemmar vilja nu som förut stödja kassan med en gåva.
lade sina ägg p l de nakna klipporna i våras,.
.Salka Valkas är dock inte bara en rc- man om en kvinnas öde.
Den är först och främst en social roman, som skildrar dragkampen mellan arbetsgivaren och den vaknande arbetarklassen, som genom fanatiska ledare gör de första famlande försöken att slita sina fjättrar.
Visserligen finns det m h g a romaner, där råheten har första platsen, men Iä- saren bör skilja meiian om författaren- endast söker utlopp för egna, smutsiga tankar, eller han är gripen av stark med- känsla ~ med dem, vilkas ~ livsförhållanden är &gt;smuts&gt; i ett städat kultursamhälle.
En sådan författare är Halldor Laxness.
Han.
ä r inte förespråkare för nigot sexualevangelium i likhet med många andra unga författare.
Han har andra och viktigare intressen.
Att hans roma- ner ha blivit ss populära pa Island inom alla kretsar beror dock inte minst pä hans originella stilkonst, som till en del går förlorad i översättning till främman- de sprak.
Det behöver inte alls vara nagon sprak- lig okunnighet f r h översättarens sida, då ett yttrande av en isländsk fiskare förlorar allt det typiska och från förfat- tarens sida mästerligt verklighetstrogna genom att översättas till högsvenska från ett annat främmande språk.
Gun- nar Gunnarsons översättning till danska har den stora förtjänsten att vara gjord av en man, som behärskar bokens origi- nalsprak, känner till den miljö den skild- rar och själv är författare.
O d d n Y Ciu dm u n s d b t t i r. '
