# ID: svediakorp-per3780
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,641
# sentences: 319
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


blöder Ebba Elin Wägner: Spanien emokratins innersta grund.
I ' Vad har T ROTSKIJ inbördeskriget löper genom hela Spa- niens urgamla och stolta historia.
Raskrig, religionskrig och dynastiska krig ha uttömt folkens krafter, men ge- nom alla århundraden ha spanjorerna hållit fast vid den övertygelsen att bästa hänt? '
ler å sin sida har sammanträffat med ungerske ministerpresidenten Horthy i Berehtesgaden.
EN V A R M VÄNSKAP odlas mellan Frankrike och Polen, till att börja med markerad genom respektive militär- ledares ömsesidiga besök i varandras hu- vudstäder.
Polske överbefälhavaren Rydz- Smigly blev vid sin ankomst till Paris häromdagen hyllad som en furste.
Här- efter bebådas franske handelsministerns besök i Warschau.
VERENSKOMMELSEN O M NON- I N T E R V E N T I O N - i Spanien har kommit så kångt!
att utfästelser om för- bud mot vapenexport föreligga från fler- talet makter, utom från England och Frankrike bl.
a. frän Sovjet, de skandina- viska länderna, Belgien och Turkiet.
Till- sättande!
av en kontrollkommitté för Ö överenskommelsens nästa steg.
STRIDERNA efterlevnad blir en 100-åriga vande av mötesplatsen kände man sig ten fått utmärkta elevhem, ekonomibygg- nog något undrande: en nordisk kon- nader och högtidssal och den mottager gress under 5-6 dagar på en uppfost- ungefär 90 gossar i åldern 13-18 år av En bild från Albaycin äldsta stadsdelen i Granada.
genom att Spanien länge varit tummel- plats för dödens, d.v.s. vapenfirmornas agenter och att detta folk skall likvidera feodalväldet med massmordverktyg, ovär- diga Don Quijotes ättlingar och alltför farliga för dem.
Det har filosoferats mycket om span- jorernas besatthet av döden, om den dödslängtan som Heliga Teresa formu- ringsanstalt.
Kanske för många av oss, i varje fall vågar j a g säga för egen del, blev just detta den största upplevelsen, Väl inte minst därför att det innersta i settlementstanken, gemenskapen och för- troendet här levde inför våra ögon i allt, smått och stort, i skämt och allvar, i det lekamliga och i det andliga.
Mycket, mycket vore att säga om den- na märkliga upplevelse alltifrån det vi åkte in under äreporten av ljung och till väl ungefär samma slag som vara skydds- hemselever.
Vi kunde följa dem och de oss under mötesdagarna och visst var det en kort tid, men då man har den be- stämda känslan att här finns ingenting som döljes och då det man ser fyller en med glädje och vördnad, då känner man sig berättigad att dra slutsatser och kan- ske t. o. m. att vittna.
» Vi arbeta inte i en straffanstalt men förvisso i en uppfostringsanstalt, yttrade avskedsminuterna då pojkorkestern Spe- lade de nordiska folksångerna, men Tide- Varvets spalter är hart begränsade, och det blir därför bara några antydningar.
Anstalten är relativt ny, sedan 1921, men de båda första åren kan här förbi- gås 1923 kom den nuvarande förestån- daren pastor Vilho Kärävä och med ho- nom undrens tid.
Vilket i detta samman- hang Vill Säga det Självfallna naturliga, Systemfria kärleksfulla samlivet sådant pastor Kärävä i sitt tal på pojkarnas samkväm för kongressen.
Och vidare: .Arbetet ä r vara dagars huvudinnehåll; i dess hägn vill vi göra våra elever be- redda för den förestående livskampen.
Men även fritiden måste användas på ett utvecklande och vederkvickande sätt. » Om man kan tala om en yttre och en inre sida i uppfostringsarbete, så var detta programmets yttre och synliga sida, v a n verkningar vi såg i studierum och verk- - lerade i paradoxen.
» jag dör av att icke vi dö » eller: Hans ytt- min dödslängtan dödar mig.
rande att teologien dödar religionen och pedagogiken uppfostran var mer än ord, (Forts. a sista sidan.)
men man kan tillägga, att den som ä r pedagog ända till genialitet får säga vad han vill.
Anstaltens område utgöres av gammal donationsjord, d.v.s. av finnar odlad men efter Stora Ofreden av ryska rege- ringen till ryska adelsmän utdelad jord såg det var dag och stund.
städer, på åker och äng, i ladogård och trädgård (av finska lanthushållningssty- relsen erkänd som övningsträdgard för sökande till trädgårdsskolor), i kök, dag- ligrum och sovrum, på idrottsplatsen och i högtidssalen.
Innersidan var väl delvis en hemlighet, men kanske man kommer hemligheten på spåren om man använder landshövdingens ord vid kongressens (Forts. å sista sid.) Kulturen .skyddas icke med förstörelsevapen.
* v Arkebusering av civila i Spanien av Napoleons trupper - 1808.
Efter en målning av Goya.
medla i inbördeskriget, främst med tanke fjorton år uppeldat till den erforderliga på civilbefolkningens ohyggliga lidanden.
höga temperaturen av offervilja och hjäl- INISTERKRIS H A R ÄGT R U M I teanda. » RUMÄNIEN, där den avgående Alltså ä r freden, enligt Mussolini, säk- konseljpresidenten fått i uppdrag att bil- rad för Italien och världen, med vilken da ny regering på ett diktatoriskt pro- man vill samarbeta så länge det varar.
gram för » ordningens upprätthdllande » Och Italien skall vidare utveckla sin ska- och med undertryckande av alla våldsrö- parkraft och arbetsförmåga i » Afrikas nu relser frdn höger och vänster.
Titulescu, oändliga territorier,.
den mångårige utrikesministern, har för FÖRENTA STATERNAS MINISTER i i SPANIEN ha under tillfället offrats.
Hans fall har tolkats som sista veckan framförallt koncentre- en eftergift för Tyskland, vars inflytande rats till Irún på norra kusten, där fruk- i de ost-europeiska länderna växer.
tansvärda bombardemang ägt rum frdn H A R.
I E T T STORT T A L vid militärmanövrerna hyllat rebellernas styrkor.
EN V Ä D J A N TILL P A R T E R N A I italienska armén och dess krigsberedskap, MUSSOLINI S P A N I E N att upphöra med blodba- det hur utgått från diplomatkåren i Madrid, representerande England.
Frank- rike, Italien, Sverige, Norge och Finland samt Holland, Belgien och Tjeckoslova- och föreståndarbostaden, nyligen hållits i Finland, långt tämligen liten men vacker och hemtrevlig borta i Karelen på Hovi uppfostringsan- byggnad, ä r uppförd av en sådan rysk stalt.
När programmet kom med angi- innehavare.
Så småningom har anstal- Diplomatiska propagandaministern Goebbels på sin ita- lienska kollega - mätte de trivas bättre tillsammans än Hitler och Mussolini glor- de på samma plats f ö r tre år sedan.
Hit- Hovi uppfostringsanstalt i Finland.
har EN Manchester på et tredje nordiska settlementsmötet H A R BEVISLIGEN brutit sättet att övertyga en motståndare om mot de villkor norska regeringen att man har rätt, är att slå ihjäl honom.
uppställde för tillåtelsen att vistas i Nor- En kristen caballero som inte lycka- ge.
D å han ej heller för framtiden vill des med sin vältalighet övertyga sin mo- foga sig däri, kommer han att stå under riske granne om Jungfru Marie obefläc- sträng polisbevakning efter särskild ut- kade avlelse stack ett svärd genom hal- färdad kungörelse.
Sovjets begäran om sen på honom för att han inte skulle hans utlämnande har av norska regerin- komma åt att smäda himladrottningen gen ej ännu officiellt besvarats genom att förneka denna viktiga dogm.
N MASSA OVEDERHÄFTIGA RYK- Inkvisitionen kämpade för den rena ka- har från mycket grumliga käl- tolska läran genom att bränna .tusentals lor utspritts med anledning av den ryska och äter tusentals a v dem som bekände förräderiprocessen.
Sovjetlegationen i en annan nyans av kristendom.
Anhän- Stockholm dementerar katego- garna av olika tronpretendenter ha utro- riskt ryktet att minister Kollontay skul- tat varandra för att etablera den kung le ha kallats till Moskva i samband med som de ansågo ha företräde till tronen genom blodets rätt och den gudomliga processen ifråga.
E N T Y S K A PRESSEN har enligt sanktionens nåde, Och nu när det gäller Guardian un- att finna den regim under vilken Spanien der sista veckorna f ö r t en fruktansvärd kan återuppstå till ny blomstring efter hetskampanj mot Sovjet och många av de sitt långa förfall, då mörda fascismens fantastiska uppgifter om revolter och in- och feodalväldets agenter, borgerliga re stridigheter i Sovjet, som man återfin- liberaler, anarkosyndikalister och kom- ner i en del svenska pressorgan, förefalla munister varandra ut från samma ut- att vara direkt inspirerade av Völ- gångspunkt: endast med kniven kan vi i samarbefe övertyga vår motståndare om att vi ha k i s c h e r Beobachter med vissa centra i Warschau och Riga.
rätt.
I P L O M A T I S K A RESOR pågå Stor- Och ' det fruktansvärda blir ännu värre I Paris har tys- ke riksbankschefen Schacht f ö r t Iångva- riga samtal om Tysklands aktuella krav, icke endast rent ekonomiska sådana efter vad det synes.
Men hans attacker mot fransk-ryska pakten ha tydligen förklin- gat ohörda.
- I Venedig hälsar tyska Holgersson som nu är.
i toppform.
Efter kriget i ' Abessinien bättre än någonsin.
. » Vi kunna ständigt på ett fåtal timmar och efter en enkel order mobilisera åtta miljoner man.
Det ä r en fruktansvärd kiet.
Kåren erbjuder sig dessutom att massa, som den fascistiska regimen på F Köpenhamn, fru Bryan Owen, har begärt avsked från sin post f ö r att aktivt ägna sig åt valrörelsen i U.
S.
A.
Kan- ske sammanhänger detta med ministerns nyligen ingångna giftermål med en dansk officer och hennes därigenom - som di- - plomat ändrade relationer till Dan- mark Ty annars kanske det kunde ha ordnats med en tjänstledighet under val- kampanjen?
arför är man blind på det ena ögat?
frågar Nationell Tidning, organ för Sveriges Nationella Förbund, med anled- ning av Tidevarvets uttalande i befolk- ningsfrågan och fredsfrågan.
I befolkningsfrågan anser Nationell Tidning att vi äro inne på samma linjer fast den felaktigt betecknar Tidevar- vet som en socialdemokratisk tidning.
Men sedan vill den också inräkna frågan om ett effektivt civilskydd som ett led i en målmedveten befolkningspolitik.
När vi enats om att det behövs ett inre folk- försvar, en inre skyddspolitik, varför inte också en yttre?
frågar man.
Och om vi vilja göra » det svenska folkhemmets, in- redning så vacker och ändamålsenlig som möjligt, varför då underlåta att göra dess yttermurar så fasta och ändamålsenliga - som möjligt.
På detta Vilja vi svara, att Vi tro icke på möjligheten av ett effektivt skydd för civilbefolkningen med bibehållande av krigets system med dess alltmera fullän- dade förstörelsemedel.
Det är en be- dräglig föreställning att alla skola kunna skyddas.
Och Vi Vilja icke vara med om ett godtyckligt urval av dem som skola räddas, medan de övriga lämnas ut till eld, gift och förödelse.
Vi tro icke att .folkhemmets inredning, kan göras vacker och ändamålsenlig, d.v.s. att vår andliga och materiella kultur skall kunna bevaras och utvecklas, om huvudparten av vara krafter, vår upp- finningsrikedom och vara materiella r e surser utnyttjas för skapande av ständigt nya förstörelsevapen och motåtgärder mot dessa.
Varje medgivande åt ett så- dant system betyder att det civila sam- hället blir allt mindre ändamålsenligt för sitt egentliga ändamål, nämligen det mänskliga livets utveckling och berikande i alla dess former.
v i tro att effektiv trygghet uppnås först genom krigsmaskineriets avskaf- fande.
Därför böra alla krafter inriktas på att utrota kriget, innan det utrotat oss.
T I D E V A R V E T Det är surt sa´ räven D e n 5 september 1936 Nordens syn på en folkför bundsreform.
De skandinaviska ländernas svar på folkförbundsförsamlingens rund- fråga angående en reform av Natio- nernas Förbund innehålla flera syn- punkter av stort intresse.
I god nor- disk enhet ha de tre utrikesminist- rarna gått fram.
Man återfinner i de framförda grundsatsernas enhet- lighet resultaten av gemensamma överläggningar, icke minst från det nordiska utrikesministermötet helt nyligen i Köpenhamn.
Det är framförallt två förutsätt- ningar som i de tre svaren uppstäl- las för en effektivisering av Natio- nernas förbunds arbete.
För det första framhålles som en allvarlig svaghet folkförbundets bristande universalitet.
Som botemedel här- emot framhålles som ett viktigt ön- skemål, dels att de Stater som en gång lämnat folkförbundet skola ' uppmuntras att åter inträda däri.
Dels att regelbundet samarbete måt- te sökas med sådana stater, som stå utanför förbundet.
Erfarenheten har visat att sådana åtgärder icke borde vara uteslutna.
En mycket stark vikt har lagts vid frågan om ett fullföljande av de en gång påbörjade, numera fullständigt förlorade åtgärderna för nedrust- ning.
Detta förtjänar särskilt att noteras.
Den, svenska regeringen framhåller med skärpa det ohållbara uti, att vissa artiklar i förbundsakten på detta sätt ha gjorts till döda bok- stäver, medan andra artiklar tilläm- pas.
Möjligheterna för en allmän minskning av rustningarna böra där- för prövas av N. F. Som praktiska åtgärder föreslås till en början in- ternationella överenskommelser an- gående kontroll över rustningsindu- strin och vapenhandeln.
Med rätta framhålles att förbundsaktens kol- lektiva säkerhetssystem aldrig kan bli effektivt utan den allmänna ned- rustningens förverkligande.
Militära sanktioner böra icke bli obligatoriska i händelse av angrepp mot någon av förbundsmedlemmarna och detta motiveras med att icke ens skattat fått idevarvet har känt sig ovanligt upp- de sista veckorna.
Det har beröm både i Social-Demokraten och Arbetaren, Man är nästan befunnen som en människa, trots bristande partianslut- ning.
Man ä r förstås liten och ung men man har visat kraft och klarhet, man ä r radikal, ja, man vågar tala om både Ni, världens herrar, sluta blodbadet!
ä r nog att fastslå att människor Det et Spanien slaktas som djur, och att genom erövrade bäckar av blod flyta de städernas gator, skriver Irene Harand i Gerechfigkeit om spanska inbördeskriget så kunna vi lämna de överdrivna skräckryktena, vilkas taktik vi så väl känna igen från världskrigets dagar, å t sitt värde Men världen åskådar detta blodiga skå- fred och sexualitet.
Man är till och med införsatt i de s. k. befolkningsfrågorna.
Vilket ju ä r mycket fint sedan professor ä r den mänskliga solidariteten?
var ä r Myrdal lärt oss i sin valbroschyr, att det känslan för mänskliga varelsers lidanden ä r först av socialdemokratin som dessa och nöd?
Med förfäran notera vi djur- frågors sociala innebörd fattats och » vri- plågeri, där det förekommer.
Men ned- ginge den Irene Harand Var dits konservatismen ur händerna&gt;.
Allt detta beröm ' kunde bekommit oss illa om e j det genast varit klart, att skönmålningens enda innebörd var att bilda en verkningsfull kontrast till vår nuvarande ynkedom, förräderi och dylikt, » varmed vi spottat värt förflutna i an- siktet,.
Tidevarvets brott är som bekant, att det icke tagit avstånd från Kerstin Hes- selgren, som vår bön förutan mottagit kandidatur p å en av Folkpartiets listor i Stockholm utan att behöva förbinda sig till partianslutning.
Tidevarvet erkänner att det gärna vill se Kerstin Hesselgren åter i riksdagen.
Likaså erkänner vi villigt, att det varit oss mera angenämt om detta kunde skett genom det samarbete mellan radikaler och arbetarepartiet, som vi alltid sökt främja.
Men nu säger Soc.-Dem.
ge- nom herr Västberg, att om socialdemo- kratiska partiet accepterat en särlista med fröken Hesselgren, hade det säkert visat henne det förtroendet att icke sätta nå- got villkor om anslutning.
Varför; fråga vi då, har socialdemokra- terna behållit en sådan åsikt djup hemlighet för sig själva, trots alla för- sök som gjorts att pejla deras uppfatt- ning p å denna punkt.
Och varför ha de e j gjort fröken Hesselgren ett erbjudan- de?
Var det först när hon blev upp- märksammad på annat håll som hennes värde steg?
Det kan väl aldrig vara så att rönnbären ä r sura.
som en Från fredsfronten.
svenska Vänsterförbunds Kvinnors samarbetskommitté har genom sin ordförande avsänt följande telegram till fredskonferensen i Bryssel den 3-6 sep- de finansiella och ekonomiska sank- tember: tionerna kommit till hel tillämpning Svenska Kvinnors Vänsterförbund vill bland förbundsmedlemmarna under Lika härmed uttala sina varma sympatier för de senaste årens konflikter.
litet vilja de nordiska regeringarna Kongressens strävan att ena olika folk, skänka sitt stöd åt förslaget om re- klasser och raser i arbete för fredens be- gionala överenskommelser om mili- varunde Stockholm den 2 september 1936 tära sanktioner, d. v. s. ett system med militärallianser.
Kerstin Hesselgren.
Tanken på ett bibehållande av vår gamla neutralitet måste ofrånkom- ligt förbindas med kravet på allmän avrustning.
I det nuvarande Europa torde ett isolerat svenskt försvar knappast kunna påräkna större be- tydelse.
Hela utvecklingen driver hän mot blockbildning och militärallian- ser där neutraliteten är en dröm, icke en verklighet som varje land själv- ständigt kan bestämma sig för eller icke.
Det skall med tillfredsställelse fastslås, att den svenska regeringen i sitt svar beträffande N. F.-refor- men så starkt framhållit nedrustnin- gens nödvändighet för att en kom- mande utveckling skall kunna gå i samförståndets i stället för katastro- fernas tecken.
ett normalt uttryck för mänsklighetens ut- veckling, England har visserligen protesterat mot brutaliteten i krigföringen från båda sidor, och har begärt att » de bland civili- serade folk gängse krigsreglerna skola att använda Men civilisation i samma andedrag som begreppet krigsregler!
Krig är barbari, krig är en företeelse, som inte har minsta spår av samman- hang med cicilisation Och kultur.
Det ömsesidiga mördandet människor emel- lan ä r uttryck för en bestialitet, som vi måste skämmas över, från vilket håll blodsutgjutelsen än må framkallas.
Det måste vara möjligt för Folkför- bundet att omedelbart ingripa för att för- hindra inbördeskrigets fortsättande.
Det ligtvis kan det det vara möjligt den fa- scistiska eller den demokratiska eller kan- ske t. o. m. den bolsjevikiska tanken skulle kunna understödjas och stärkas genom att det ena eller andra partiet segrade i striden Men mänsklighetens Även om inbördeskriget skulle medföra någon fördel för den ena eller andra medborgargruppen, är det ett avgrunds- djupt brott att eftersträva eller hoppas på en förstärkning av den egna makten skors död.
Ingenting i världens styrke- förhållanden kommer att ändras, om in- bördeskriget slutar oavgjort.
Om ett avgörande hade kommit efter ett par dagar, hade man kanske betrak- tat alla dessa Offer av oskyldiga männi- skoliv som en oundviklig katastrof.
Men massmördandet förlänges i veckor och oupphörligt höra vi om nya offer och nya våldsdåd.
Tidningarna meddela torra siffror, endast de människor som inte äro alldeles avtrubbade kunna tänka sig in i vilket hav av tårar, vilka outsägliga tra- gedier som dölja sig bakom dessa siffror.
Smärtan hos en enda moder, som blivit berövad sitt barn, ä r lika betydelsefull som vilken pompös och teatralisk krigs- förklaring som helst från det ena eller andra partiet.
Om statsmannen X eller statsmannen y vågar sitt liv är det hans sak.
Men det ä r en svår synd att vilja förverkliga sina egna åsikter och sina egna antastliga ideer genom att gjuta strömmar av människoblod.
Den som betraktar förhistorien till det spanska kriget kan, om han vill vara rätt- vis och inte avgöra vilken av de stridande parterna som har den största skulden till vad som nu händer.
Men j a g är övertygad om, skriver fru Harand, att en fredlig intervention från Folkförbun- dets sida i Spanien skulle höja förbundets sann
T I D E V A R V E T Om hat J a g sitter och läser i Ord och Bild en artikel om Elin Wägner.
Den är skriven av Karin Boye, bra skriven, klar och översiktlig.
Karin Boye letar fram och söker följa de trådar som g å r genom alla Elin Wägners böcker.
Hon visar hur Elin Wägner kommit fram till sin posi- tiva pacifism, och om denna finner j a g på ett ställe följande ord: » Ur andens segrar föds ny ande.
U r våldets segrar föds hat, och ur hat kan inga motsätt- ningar lösas, ur hat kommer nytt väld, och så fortsätter cirkeln,.
Och på ett annat ställe står det, att det ä r omöjligt och.
under Kvinnornas En gång var det icke hat mellan mig och den där andra.
Då möttes vi i en vacker blick, ett trofast handslag.
Det var varmt oss emellan, var liv.
Men nu sveper från denna samma människa över mig en blick kall som en pust frän glet- schernas isar.
Och allting fryser och blir stelnad fasa.
Varför?
Hur kom det dithän?
Det sägs, att människor allra längst in ä r sina fienders vänner!
Hur gick det då till, att det som var en hälsobringande fläkt från Paradisets äng blev en isig pust från dödens port?
yrkesverksam het enligt 1930 års folkräkning.
företett en vinnoarbetet har under 1920-talet glädjande utveckling.
De stora framsteg, som gjordes under för- krigstiden, ha, som 1930 års folkräkning utvisar, fortsatt även efter världskriget.
Hela antalet kvinnliga yrkesutövare har nämligen stigit från 965,600 till 1.091.700 eller med 13 %.
Som jämförelse kan näm- nas, att de manliga yrkesutövarna endast ökat med 8,2 % en tillväxtkvot, som ungefär betecknar den naturliga öknin- gen av yrkesutövare på grund av öknin- gen a v befolkningen inom de arbetsföra åldrarna.
Fördelningen på de olika näringsgre- narna har både för män och kvinnor ge- nomgått följande förändringar: B a r a en enda gång går vi under Vinter- för våld och tvång att skaffa sig tillträde till livets väsentligheter.
gatan.
B a r a en enda gång får vi vandra Här stannar jag.
Faller i tankar.
Frå- i de djupa skogarna p å jorden, får vi b o g a r mig själv: vad ä r hat?
vid havets stränder hur kan vi föröda En av de finaste och bästa människor denna korta stund med hat?
Vi som livet förunnat mig att möta, Arnold Nor- skulle vara en öppen famn mot livet, hur lind, förebrådde Jag en gång, att han inte har vi bara blivit till en spärrad gräns?
jag Vi Vet, att allt vad vi ger kommer tio- gått med i ett demonstrationståg.
tyckte han var feg.
Arnold svarade: j a g dubbelt igen, och att ett till kärlek om- kan inte, j a g stöter på hatet.
När j a g vandlat hat skulle göra jorden till ett s e n talade med honom om revolutionen i himmelrike.
Sahara kunde förvandlas till Tabell 1.
Ryssland, och om att allt snart skulle bli en lustgård, skönare än Semiramis var Fördelningen nytt och bra därborta, sa han, att histo- en gång, för folkens krigsbudget ett enda på rien våld.
går långsamt, och att han inte trodde med å r bara.
kriget?
Varför slutar vi d å inte upp sar sig vara alldeles ogrundad.
Annars hade ju antalet manliga yrkesutövare icke kunnat stiga eller stiga så betydligt som det gjort.
Det är j u ingalunda så, att antalet arbetstillfällen ä r konstant, och att någon nytillkommen kvinna » tager bort » en plats, som annars hade tillfallit en manlig arbetare.
Nej, näringslivet har förmågan att utvidgas och har också gjort det: Det ä r nära 300,000 nya arbetstillfällen, som ha skapats under de 10 åren.
Den återgivna tabellen säger tyvärr ingenting om hur de kvinnliga yrkesut- övarna i socialt avseende fördelas och om i detta avseende måhända några ändrin- gar ha inträtt.
Är det arbeterskorna, av manliga och kvinniiga yrkesutövare på olika näringsgrenar (i 1000).
Manliga yrkesutövare Och likväl: detta hat nerifrån-upp, Det sägs, att man i grund och botten från de fattiga till de besuttna, klassha- ä r sin fiendes v ä n.
.
Är det så, komme tet, detta förklarliga och naturliga hat då det Under som har makt att vända det vad ä r detta mot det där andra; hatet som förvillat sig och blivit avigt rätt igen!
och föraktet från dem som allting ha mot dem som intet ha, hatet uppifrån och ner.
Det hat som sköt sönder arbetargårdarna i Wien, det som sände ' Franco och Mola in i Spanien, när det visade sig att ar- 1920 1.
Jordbruk m. binäringar .., 808 II.
Industri och hantverk 656 III.
Handel och samfärdsel 261 IV.
Allmän tjänst, fria yrken Husligt arbete VI.
F.d.yrkesutöv.samt övriga 172 Undret som förmår källorna att springa fram på nytt, och ökentorkan att t a en v, ände.
När jag slutat Ord och Bild tar jag fram Elin Wägners sista bok, Vändkor- betarnas fabriker kunde gå Den rike mannens hat (och förakt) mot Lazarus.
Detta omänskliga, djävulska hat uppifrån Och ner set.
Där sker det.
Särintressena offras.
Samhörigheten segrar, Katastrofen korn- mer icke.
Hatet och söndringen kommer icke å t att spela ut sin sista trumf.
Och detta hätska, ofruktbara strind- Kan detta då icke ske klasserna emel- bergshat från människa till människa, lan?
Länderna emellan?
I mitt liv?
Och Detta som bara föröder, förtorkar och i ditt?
Ellen Michelsen.
bryter ner.
% % % 251 166 1930 110 64 I91 197 % % % 1920=100 242 96,4 % 186 172 89 206 121,7 % 155,6 % 138,9 % 107,3 % 100,5 % 198 a) i absoluta tal.
I. II.
IV.
1.
II.
III.)
IV Funktionärer 1920 1920 1930 439 8.677 20.458) 5 .452 37.142 10.094 19.962 41.929 30.103 28.607 3.490 143 17,4 0,2 04 3,9 22,3 ”) 62,3 Medhjälp fam.-medlemmar Arbetare 1930 Självständiga 1920 1930 1930 21.250 32,639 133.912 140.719 52.800) 106.517 30.056 13.069 36.292 191.791 b) i % av hela antalet inom varje näringsgren.
8,5 7,0 5,7 16,l 6,6 20,6 87,7 13,5 75,7 57,1 ') 33,8 76,5 166,104 1.994 1,2 Den sociala uppdelningen inom närinpgm III (handel och samfärdsel) företogs för 1920 års folkräkning endast för 92.220 kvinnliga yrkesutövare i stället för 1 1 0, 4 1 4. ')
Yrkesgrupp butikspersonal har I överensstämmelse med klassificeringen vid I930 in folkräkning förts över till kalegoria arbetare.
Tabell 3.
D e gifta kvinnornas yrkesverksamhet i Stockholm samt Övriga städer över 30.000 invånare den 31 dec.
1930.
~ _ ~ _ Manliga Kvinnliga yrkes- utövare III IV.
yrkes- utövare _ ~ Därav _ 81.416 31.279 7,791 59.289 19.954 50.949 16.489 _ Gifta I % utövare 11.037 3.297 Stockholm.
Förändringarna äro som man ser i stort sett de samma för män och kvinnor: de återspegla förskjutningarna i närings- livets struktur.
Hos kvinnorna ä r dock tydligen minskningen i jordbruket något större, liksom även ökningen i närings- grenarna Il-IV hos dem ä r mera fram- trädande.
Tillskottet av kvinnlig arbets- kraft inom dessa yrkesområden har dock i endast obetydlig utsträckning kommit från jordbruket: till övervägande del har det tagits ur de resurser av kvinnlig ar- betskraft, som tidigare varit oanvända, men nu ha frigjorts för förvärvsarbetet.
Även i annat avseende ger tabellen tyd- ligt besked: Den populära föreställningen, att den kvinnliga yrkesverksamheten för- siggår på bekostnad av den manliga, vi- förändra lande 18,000.i den sociala någon grupperingen, mån kunde tänkas som här redovisas.
Siffrorna få därför tolkas med stor försiktighet.
Förändringarna i den relativa fördelningen äro trots den väldiga absoluta ökningen e j särdeles stora.
Arbeterskornas andel har stigit, under det att de självständigas undergått en minskning.
Medan förskjutningarna inom den tredje näringsgrenen-av nämn- da orsaker äro mycket vanskliga att be- Fördelningen av de kvinnliga yrkesutövarna efter social staiining.
111.1) fulla arbete därpå, som orosstiftarna inom alla nationer nu åstadkomma, för att un- derblåsa hatet och hetsa människogrup- perna emot varandra.
I Spanien gjutes oskyldigt blod, ni, världens herrar!
Gör ett slut på detta.
T a g e r samman till det befriande dåd, som hela mänskligheten nu längtar efter., ja, som den helt enkelt fordrar.
1920 98,9 113,0 130,0 117,3 106,8 96,6 741 Kvinnliga yrkesutövare 1920=100 Tabell 2. sen anseende och göra det möjligt att uppnå e t t för alla parter tillfredsställande re- sultat.
De olika folkgrupperna skulle lätt kun- n a försonas med varandra om politikerna ögnade sig åt försoningsarbetet med samma energi som nu offras på kriget och om den del av mänskligheten, som vill bevara freden, offrade samma lidelse- 1930 det ju i själva verket rätt besvärligt att bestämma, till vilken social klass det ena eller andra yrket skall räknas.
Äro verk- i mästare, lokförare, affärsbiträden bokhandel och mjölkbutik att be- trakta som funktionärer eller som arbe- tare?
Detta ä r tydligen icke så lätt att avgöra gränserna mellan klasserna äro i alla fall delvis mycket flytande.
En sär- skilt tungt vägande ändring beträffan- de butikspersonalen ha vi sökt korri- gera genom att Överflytta denna yrkes- grupp i enlighet med 1930 års folk- räkning till kategorin arbetare.
I jordbruk med binäringar har (enligt tabell 2) antalet medhjälpande familje- anhöriga sjunkit mycket kraftigt, medan ökningen av arbeterskor från 8,5 % till 13,5 % ä r starkt iögonfallande.
Aven de självständiga uppvisa en ansen- lig ökning.
Mycket betydande ä r öknin- gen av de självständiga kvinnorna inom industri och hantverk (grupp Il), där den relativt sett utgjorde icke mindre än 150 %.
Funktionärerna kunna likaledes notera en, om även mindre, uppgång, medan å andra sidan antalet industriar- beterskor visserligen företedde en abso- lut stegring med c:a 7,000, men relativt gick tillbaka från 8.7 % till 75,7 %.
Inom tredje näringsgrenen handel och samfärdsel ä r förhållandet något pro- blematiskt, då som ovan påpekats u p p delningen vid 1920 ars folkräkning ä r ofullständig, och inneslutandet av de fe- ~ ~ ~ _ ~-~ _ _ ~ Manliga Kvinnliga yrkes- utövare yrkes- utövare ~ Därav gifta Ogift i % liga yrken- utövare 55.979 10,850 14,3 77,678 14,935 2,257 15,4 övriga städer med över 30.000 invånare som uppvisa den största ökningen?
Eller ha kvinnorna mera sökt sig till kontors- platser (» funktionärer ») eller kanske startat egna ' affärer blivit självstän- diga?
Att kasta något ljus över dessa förhål- landen ä r avsikten med följande samman- ställning.
Uppdelningen har skett i själv- ständiga (företagare o. s. v.), funktionä- rer (kontorspersonal, sjuksköterskor o. s. v.), arbetare och medhjälpande familje- anhöriga.
Tabellen omfattar näringsgre- nar I-IV, för 1920 endast I-III Jämförbarheten mellan siffrorna för 1920 och de för 1930 försvaras tyvärr ge- nom att några ändringar i klassificerin- gen av vissa yrken företagits.
Ibland är som döma helst sakna jämförelsepunkter.
vi för fjärde gruppen Mer än några hälf- ten inom denna näringsgren består.
av funktionärer, vilket j u denna yrkesgrupps vara naturligt.
natur på grund av förefaller De gifta kvinnornas arbetsproblem har i och med den ekonomiska krisen samt befolkningsfrågans aktualisering börjat spela en betydande roll bland de samhäl- leliga frågorna.
Hittills har man dock saknat några mera ingående uppgifter om omfattningen av de gifta kvinnornas för- värvsverksamhet.
Det ä r av denna anled- ning mycket glädjande, att 1930 års folk- räkning sökt fylla denna brist.
Vidstående tabell tabell 3 omfattar visserligen endast Stockholm samt övriga städer Över 30,000 invånare, men torde trots denna begränsning med önskvärd klarhet be- lysa förhållandena i fråga.
Som man kan övertyga sig om, utgöra de yrkesverksamma gifta kvinnorna nu- mera en ansenlig del av den kvinnliga förvärvsverksamheten.
Mest utpräglat ä r detta förhållande i Stockholm storstä- derna äro ju alltid före i utvecklin- gen, Bortsett från det kvantitativt obe- tydliga jordbruket med binäringar det gäller väl här övervägande fiskerinärin- gen best5 i Stockholm de kvinnliga yrkesverksamma till c:a 1 / 4 del av gifta, medan andelen inom ' andra samt tredje näringsgrenen ä r något lägre.
E j utan vikt och intresse ä r den omständigheten, att den kvinnliga yrkesverksamheten i sin helhet i Stockholm inom näringsgrenarna III och IV kommer mycket nära den man- liga.
I översikten för de övriga städerna uppmärksammas dels det stora avståndet mellan manlig och kvinnlig yrkesverksam- het inom handel och samfärdsel, dels de genomgående med ungefär 5 % lägre siffrorna för de gifta kvinnornas andel.
Tendensen ä r dock tydligen överallt den- samma: ökning av den kvinnliga yrkes- verksamheten i allmänhet, ökning speci- ellt för de gifta kvinnorna.
Detta är framtidens perspektiv.
Heinz G.Tonndorf.
f j o r t o n d e årgång Lördagen den 5 september 1936 på TIDEVARVET.
Halvår: 3: 25.
Kvartal: 1: 7 5.
N:r 33 jan undrade om man kunde lämna allt, kom det från den obegriplige Kärävä: Kan ni ansvara för era så ansvarar jag för mina.
Ja, vad ska man välja att vidare tala om!
Att utgångna som de bokstav- ligen kallades pojkar, nu senast 15 st., (Forts. fr. sid.
1.)
Men det ser ut som om längtan att dö och längtan att döda vore djupt sam- mantvinnade här.
Heliga Teresa, och San Juan de la Cruz som voro villiga att dö tusen gånger för sina medmänni- skors frälsning voro samtida med Filip II som med ett enda dekret utfärdade en dödsdom över hela det nederländska fol- ket, män, kvinnor och barn, och med her- tigen av Alba som for i väg för att åt- minstone partiellt verkställa domen.
Spaniens historia ä r alltså en historia om ett folk som gjort upp sina mellan- havanden med våld Men det är också en historia om hur maktlöst våldet är och hur det hämnar sig.
Det var naturligtvis en stralande se- gerdag när Ferdinand och Isabella 1492 ryckte in i Granada och Alhambra sedan de sista morerna avtågat.
Att de bevil- jades fritt avtåg är för övrigt ett bevis på att sederna voro mildare då och att militära hedersbegrepp ännu existerade.
Men med dem som tvingades att fly och med dem som fallit i striderna försvunno människor som bättre än några andra sina orimliga monopolbestämmelser och det spanska väldet föll.
Lika litet kunde Spanien med hela sin härsmakt och sina inkvisitionsdomstolar återinsätta den katolska kyrkan i de Iän- der som avfallit.
Men som belöning för sitt regemente i Spanien har den skördat ett hat från befolkningens sida som är en av de starkaste drivkrafterna i inbör- deskriget och tar Sig än rent vidriga ut- tryck, än barnsligt okynniga uttryck.
slutligen har den blodiga pacificerin- gen av spanska Marocko snabbt slagit tillbaka på så vis att Spanien nu får blö- da under marockanernas kulor.
Den upp- rorsgeneral som tagit sig det Oheliga före att slakta sina landsmän med ma- rockanska trupper får måhända riffkaby- lerna i ryggen, vem vet.
Det talas så mycket om att varken fronterna eller stridsmålen äro klara och att folk slåss på orättsida för något som de inte riktigt har klart för sig vad det är.
Men under denna förvirring finns i alla fall grundorsaken klar: Spanien lider under följderna av ett långt vanstyre, kyrkan och feodalherrarna vilja inte god- villigt släppa sin makt och sin rikedom, de Sätta sig till motvärn och ta utan skrupler utländsk hjälp.
Det nya Spa- nien har varit för otränat, för okunnigt, för oenigt för att hittills etablera sin makt mot de fruktansvärda fienderna och De gudstjänster och andaktsstunder om söndagarna som pojkarna tillsammans med övriga vid anstalten deltaga i är inte regelbundna, ibland en kort stund på morgonen, ibland vid kvällsteet och ibland en gudstjänst i deras egen hög- tidssal eller i det lilla enkla sockenkapel- planen eller på åhörarläktaren, som san- gare, musikanter eller som medlemmar av världens enda » korkorkester » eller rätt och slätt som pojkar, att de under allt detta var hyfsade, vanliga, artiga och hjälpsamma, det ska bara enkelt sägas men aldrig glömmas.
Man måste också få omnämna den fin- het och kultur som vilade över allt.
Att skönhetsvärden utnyttjas bar hela anstal- ten vittne om och ordningen stod över allt beröm.
Eller varför inte om den förut nämnde landshövdingen, som ledde pojkarnas kör och orkester och som sjöng förstått utnyttja den spanska jordens möjligheter.
De hade suttit inne med ett bevattningstekniskt, arkitektoniskt och konstnärligt kunnande som försvann med dem.
intill denna dag har minnesmärken få någon ordning på reformarbetet.
De fem år som förflutit sedan kungamakten och militärdiktaturen föllo ha förnötts i strider och parlamentariska gräl, när folkets fattigdom och landets Iägervall let, som ligger ett stenkast från grin- darna.
söndagarna användas också till idrottsövningar och tävlingar.
också över vardagarna vilar största möjliga fri- het och omväxling och frågan: » Vad ska visor i bastun och törs man tala om det slog kullerbytta i pojkarnas till- fälliga bäddar på den nya fina logen!
Men landshövding Arvo Manner i Vi- borgs län är en väl och vida känd och av deras skicklighet statt kvar som en gäckande utmaning vilken nya genera- tioner aldrig kunnat ta upp.
Nu förstö- ras som bäst under luft- och flottbom- bardemang dessa oersättliga värden.
Det är väl ett led i Europas förstörelsemani att inte ens vittnesbörden om gångna epokers ouppnådda skicklighet och ska- parkraft ska få sta kvar.
Visserligen skapades i exaltationen efter segern mot morerna det spanska i stället skulle fordrat arbete av alla i stil med det som skett i Sovjet.
Den bor- gerliga republiken kunde inte skaffa sig respekt och om man inte begriper något annat så kan man åtminstone fatta det, sedan man i dessa dagar läst den förste presidenten Alcala Zamoras bedrövliga cirkulärartikel i världspressen.
De span- ska valen ha utvisat seger än för reak- vi nu finna på? » är mycket vanlig, även om den som ställer frågan alltid vet råd Under kongressen var arbetet det nödvändiga i ladugård och på äng utbytt mot städning, matlagning och ser- vering och för övrigt deltogo pojkarna i möteshandlingar och underhållningar så mycket som möjligt.
vi använde gos- sarnas sovrum och så snart vi gått ner högt aktad person.
Och för både pojkar och kongress med de förra ä r han gammal vän var det tur att han hade tid att tillsammans med sin fru stanna alla dagarna ut.
Nå, men frånsidan, må man väl säga.
Varför var dessa pojkar på upp- fostringsanstalt?
Ja, det var det vi inte visste och fick inte veta heller.
Det var Spanien blöder.
Demokratins innersta grund.
(Forts, fr. sid.
i.)
öppnande: » När människan är som högst är hon ett redskap i Guds hand ».
Medarbetarna som inom parentes sagt aldrig väljas på pappersmeriter utan på grund av personlig lämplighet och föreståndaren ha ett intimt samarbete.
Med eleverna talas inte om deras före- gående och ' ordnings- och förhållnings- regler givas aldrig till nykomna, De väl- komnas och tillhöra sedan hemmet, och dess lagar och sedvänjor får de söka sig fram till så småningom.
I måltiderna deltaga alltid några lärare och medarbe- tare och minst en måltid varje dag äter föreståndaren tillsammans med pojkarna, Frukt och grönsaker från den egna väl- diga trädgården inga som stor bestånds- del i matordningen, så Var t. ex. tomater daglig kost.
utöver komma för att fira jul » hemma » och skri- va brev och hälsa på när de kan, att poj- karna säga Okko (tänk om det var Okkil) =gubben till sin föreståndare, när det så kan falla sig, att de kalla husmor mamma och sköterska och biträden tant.
Eller om hur rökklubben där förestånda- ren bjöd på tobak och som höll samman- träde efter var måltid kom att avskaffa rökningen eller om att pojkarna som uppassare eller försäljare, som skoputsa- re vid riktiga skoputsställ, på idrotts- tion, än för radikalism ända till dess de för att äta frukost i det ståtliga tältet vid personligt samtal med föreståndaren nu i vår gåvo utslag för vänsterpartier- eller på gräsplanen framför infunno sig jag fick reda på att över hälften var av världsväldet.
Men det var byggt på na.
Det tragiska är att detta inbördes- pojkarna för att bädda och städa och iag domstolar hänvisade, andra av barna- de eröv- krig skulle bryta ut just när borgerliga tar deltagarna till vittne hur detta blev vårdsmyndigheter och några på grund av principen att roffa och suga rade kolonierna.
Moderlandet hade ingen- radikaler, anarkosyndikalister, socialister gjort, Att » kansliet » med de många fin- missvård O. d. ut och kommunister enats om att försöka ar- beta på en enig front och innan den nya fronten hunnit visa om den dugde till att sätta i gång det nödvändiga reformar- betet .. Att olyckan skedde nu, det kan handeln med de sydamerikanska kolo- man inte ens skylla ' enbart på upprors- nierna, moderlandet kunde inte uppehålla generalerna och deras anhängare.
Och ting att ge tillbaka i utbyte mot det guld och de produkter det tog eftersom de driftigaste, företagsammaste och skickli- gått människorna utrotats med morer, judar och protestanter, andra länder togo ska marken inte stängdes dagarna i ända Att svårigheter finns förstår var och vande man sig vid, och när någon i bör- en och att tillrättavisningar förekomma.
T. ex. vad pastor Kärävä kallade natur- liga straff: Om någon är otacksam kan inte heller på deras motståndare, fast de han få viss indragning av kosten naturligtvis genom att hålla landet i evig inte så mycket! » Och man tror honom.
oro med strejker och terrordåd givit ge- Slarv med arbete kan medföra ökat ar- neralerna en förevändning att gripa in bete och som den icke doktrinäre han är för att återställa ordningen, som det så någon gång för de yngsta en risbastu.
skärande heter.
Emellertid hade intet kroppsstraff utde- Nej, detta var ett försök från diktatur- lats under hela detta år varför man väl » men staterna att genom överrumpling etable- ra fascismen i Spanien, flytta fram sin front och skaffa sig en bättre position.
Det kanske inte blir uppklarat hur myc- ket som gjorts av regeringarna och hur mycket av lösa element som operera i periferien överallt där kupper är att göra och fördelar att Vinna, men varje utbrott av oro i Europa kommer från samma håll Under inbördeskrigets första tid före- kom enligt pressen att en högre Officer som låtsades fortfarande tjäna sin lag- liga regering begagnade sig av sin auk- toritet att kallblodigt kommendera sin trupp i ett bakhåll där den enligt över- enskommelse mellan honom och rebeller- na blev nedgjord.
På så vis har hela spanska folket lurats i ett bakhåll.
Landet förödes, folket ut- armas och förvildas.
Det blir väl mest hat som man kommer att så i höst.
Men det är väl ingen som betvivlar att an- svaret i någon form blir utkrävt av dem som satte i gång detta blodiga drama, vars slut vi inte skönja men vars verk- ningar aldrig kunna bli annat än elände för det sköna, underbara Spanien.
Elin Wägner.
här kan tala om undantag som bekräfta regeln.
Kanske går det lättare i Finland och man ska inte döma.
någon sade un- der mötet att finnarna tålde inte hårdhet men med godhet kunde man få dem hur långt som helst.
Förmodligen är det till- Iämpligt på andra än finnar.
Man må kalla allt detta kristendom, helt säkert var det så Man skulle också kunna säga och säga det just i denna tid demokrati i sin finaste form och med det som är och blir demokratins livsnerv, förtoendet Förtroendet drivet ända till vågsamhet, men med livet som vinst.
Ebba Holgersson.
