# ID: svediakorp-per3778
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,262
# sentences: 432
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vår Herres Kerstin Hesselgren ställer upp sig till rabatter.
V a d har hänt?
EDLING I SPANSKA INBÖRDES- KRIGET har föreslagits av Uru- guay, vars regering vädjat till samtliga en pedagogiska diskussionen har amerikanska stater om ett vänskapligt in- den senaste tiden ganska utförligt gripande.
S T R I D E R N A I ' SPANIEN rasa med sysslat med begåvade och obegåvade barn.
Ofta har då följande synpunkter oforniinskad styrka och ' växande fruktansvärd terror d båda sidor - av- framhållits: a) de begåvade barnen hind- rättningar, plundringar och härjningar - ras i arbetet av sina mindre begåvade men växlande framgångar.
Rebellerna kamrater; b) normalklassens nivå sjun- synas dock nu vara de mest segerrika.
ker, om man därifrån utskiljer de begå- - På båda sidor delta k v i n n o r i vade barnen (såsom ju föreslagits och stor omfattning som aktiva soldater.
prövats i Göteborgs folkskolor; c) de Kanske kommer denna revolution, liksom mindre begåvade barnen kunna, om de franska revolutionen en gång drev fram kvarhållas i samma klass som de begå- den allmänna värnplikten bland män, att vade barnen och jämföras med dessa, framtvinga allmän värnplikt för kvinnor.
mista sin självtillit och sin arbetsglädje INTERVENTIONSFÖRSLAG genom ständiga misslyckanden.
För min del skulle jag vilja vända på har antagits i princip av Tyskland - dock på villkor alt alla krigsmateriel- saken så: a) eftersom det ställes så myc- porducerande länder skola utfästa sig att ket större fordringar på de begåvade icke leverera vapen till Spanien.
Där- barnen, är det visst inte givet, att dessa emot väntar man fortfarande på Musso- hindras av sina mindre begåvade kam- lini, som icke vill ansluta sig förrän även rater; b) en normalklass skulle gå miste s.k. » moralisk intervention » förbjudits, om stora värden, inte endast om de begå- d.v.s. sympatiyttringar, penninginsam- vade utan också om de mindre begivade lingar och utsändande av frivilliga.
- I barnen utskildes därifrån; c) de mindre Schweiz och Tjeckoslovakien ha insam- begåvade barnen behöva absolut inte lade medel stoppats vid gränsen och mista sin självtillit eller sin arbetsglädje, schweiziska regeringen har förbjudil all om man rättar sina fordringar efter de- schweizisk emigration till Spanien i syfte ras förmåga och är angelägen om att ta fram i ljuset de gåvor, som också de har att delta i kriget.
KIROVPROCESSEN AR UPPTAGEN fått.
Med mindre begåvade barn menas här i Moskva.
Anklagelsen g å r ut på M BLUMS att förbindelse existerat mellan Trotski och Sinoviev-Kamenev-gruppen och att Pier Gudro: trotskister med tyska statspolisens hjälp ha smugglats in i Sovjet för att organi- sera terrordåd mot nuvarande regeringen, vilket även skulle ha skett i stor utsträck- ning.
E NORDISKA.
UTRIKESMINIST- RARNA fortsätta samarbetet frdn utrikesmötena i Stockholm och Oslo och » V a r a herre över Medelhavet, det är sammanträffa på torsdagen i Köpenhamn det främsta och ständiga malet för gemensam överläggning om den ak- för min politik », skrev Napoleon till sin tuella situationen.
broder Joseph år 1806, samma år som S V E N S K A AMBULANSENS medlem- denne sändes att tillvarataga dynastiens mar ha nått Nairobi i Brittiska Ke- nya efter en strapatsrik färd, utsatta för bombardemang av italienare, överfall av rövare, svårigheter frdn abessinier, som togo dem för italienare.
En lång sträcka fingo svenskarna, på grund av bristen på kommunikationsmedel, gå till fats.
Trots allt utlöste uppbrottet frdn Abessinien stor sorg frdn de infödda, som ogärna skildes frdn sina svenska hjälpare och, stort sätt gjorde allt för att skydda dem F R A N S K A KAMMAREN HAR ÅT- SKILTS sedan den beslutat genomfö- randet i huvudsak av regeringen Blums stora reformprogram.
Blum uttryckte sir tillfredsställelse med att regeringens löf- ten blivit uppfyllda och lovade använda ferierna till förberedande av nya refor- mer.
Gibraltar sund med Tanger på Marockos kust.
NGLAND OCH EGYPTEN ha efter sex månaders underhandlingar kam mit överens am sina mellanhavanden, son gälla Egyptens självständighet och främst äro av militär natur.
England och Egyp- ten ingå ett försvarsförbund och England vill stödja Egyptens upptagande i N.F.
E Tidevarvet har bett fröken Hessel- gren uttala sig om sin inställning till partiet .och kartellbeteckningen.
Av Agnes Gustafson.
D D Andra-kammarvalet.
De mindre begåvade barnens värde ur pedagogisk synpunkt.
sådana intellektuellt svaga barn, som bru- kar bli kvarsittare eller sättas i B-klasser.
Barn, som ä r så psykiskt efterblivna, att de fordrar alldeles särskild behandling i hjälpklass, är ju ett kapitel för sig.
Om ett barn ej är alls framstående i gymnastik t. ex., så räknas det visst inte som obegåvat.
Kan det inte teckna, inte sjunga, så får det heller ingen minder- värdesstämpel på sig.
Har det svårt för historia, geografi el.
dyl., så tolereras det också.
Men - kan det inte stava, räkna eller läsa väl innantill, då börjar ofta lidandeshistorien.
Då hör det till de dumma, då hindrar det klassen, då börjar förebråelserna, då dödas arbetsglädjen.
- Gode Gud, hjälp mig, så att jag blir sjuk i morgon!
bad en liten flicka i sin aftonbön varje kväll före en rättskriv- ningsdag.
Och säkerligen har Vår Herre fått höra åtskilliga sådana böner.
Om vi lärare prutade av på kurserna, när det gällde de svaga barnen, och inte vore så rädda om vår egen prestige, när det gällde felprocenten i avgångsproven, då skulle de mindre begåvade barnen likaväl som sina andligen rikare utrusta- de kamrater kunna bli till glädje i stället för till irritation.
Dr Rudolf Steiner, grundaren av Wal- (Forts. å sista sidan.)
- Så långt åt vänster som j a g står, säger fröken Hesselgren, skulle det givetvis ha varit svårt för mig att direkt ingå i partiet.
Men den grupp inom partiet på vars lista j a g ä r upp- satt och som även den står ganska långt åt vänster, har icke begärt det- ta av mig.
- Självfallet har detta varit en för mig ofantligt viktig sak, icke minst därför att j a g personligen all- tid stått emot borgerlig samling.
J a g tvingas dock nu att acceptera kartel- Kerstin Hesselgren talar på Internatio- len med högern.
Men i riksdagen nella Arbetskonferensen i Genève.
tockholms Frisinnade Medborgar- kommer j a g att vara fullkomligt förening, det frisinnade Folkpar- obunden, då partiet icke har begärt några utfästelser av mig angående tiets gamla Stockholmsavdelning, det eventuella riksdagsarbetet.
numera ansluten till Folkpartiet, har - Vad som särskilt gjort att j a g lyckats förvärva Kerstin Hesselgren som första namn på sin lista till årets varit intresserad av denna kandida- tur, fortsätter fröken Hesselgren.
är andrakammarval.
Frisinnade Medborgarföreningen önskan att f å se, om den gamla libe- som alltid haft starka nykterhets- rala tanken på p e r s o n a l ännu är och fredsintressen, är i jämförelse här an d e.
- Naturligtvis är j a g också utom- med Folkpartiets Stockholmsavdel- ordentligt intresserad av den rad so- ning starkt radikalt betonad.
Enligt överenskommelse g å Folk- cialpolitiska och kvinnofrågor, som partiets båda avdelningar i Stock- n u stå på dagordningen och där j a g holm.- Folkpartiets Stockholmsav- skulle vara glad att få fullfölja det delning och Stockholms Frisinnade arbete j a g hållit på med i tretton år.
Till sist vill j a g också framhålla, Medborgarförening - fram under gemensam kartellbeteckning med hö- att det nykterhetsintresse som ut- gern, medan samverkan med de na- märker den ifrågavarande gruppen delas av mig.
tionella avvisats.
Spelet om Tanger.
intressen som kung av Neapel.
Musso- lini instämmer i mycket med vad hans, näst Caesar, störste förebild sagt och skrivit, men i intet så uppriktigt som i ovan citerade ord.
» Medelhavet, vårt hav, - värmen var- med denna försäkran uttalas har endast ökats med aren.
» Den som äger Etiopien, äger det östra Medelhavet », lyder ett väl- känt så kallat historiskt ord.
Vem kan mäta den betydelse det haft för den plan som färdigsmiddes våren 19341 ökat in- flytande vid Medelhavets ingång - är det ej det som ligger bakom det febrila intresset för vad som sker i Spanien och de upprepade försöken att giva Franco hjälp?
Mussolini är det som befäst Tolvöarna.
Mussolini som gjort Pantel- leria till ett enda soldatläger och sållat flygfält utmed Calabriens, Siciliens och Sardiniens kuster.
Mussolini drömmer nu - efter vad det påstås - om Minorca och Ceuta under italiensk kontroll.
I varje fall drömmar lämnade åt sidan (Forts. å sid.
2.)
- S Helle Cannelin: Kvinnorna i Finlands riksdag.
nkammarriksdagen i Finland består 1906 av 200 folkrepresentan- ter, vilka väljas genom proportionellt val- sätt.
De kvinnliga representanternas antal har varierat mellan maximum 25 å r 1908 och minimum 11 år 1930.
Kvinnorna i riksdagen ha sålunda snarare minskats än ökats under årens lopp, om än icke regelbundet.
Nu synes kurvan åter vara i stigande, ty vid valen år 1933 invaldes 14 kvinnor, vid valen sistförflutna juli 16.
I och för sig är detta antal litet, ty bland de valberättigade äro kvinnorna i majo- ritet, och vi äro ingalunda nöjda.
Men då man jämför detta tal, 8 % av de valda representanternas, med motsvarande re- sultat i många andra länder, är det ju dock ej något att skämmas för.
Men nå- got särskilt skäl att yvas däröver ha vi ej heller, ty det måste erkännas, att vårt valsätt har visat sig relativt gynnsamt för kvinnors inval i riksdagen.
I och för sig har naturligtvis valsättet i Finland inte bestämts med tanke på, att kvinnliga kandidater skulle få det lättare eller svårare.
Men i praktiken är detta slags proportionella val med stora val- E sedan kretsar och små listor fördelaktigare än kanske de flesta andra slags, särskilt ma- joritetsvalen.
Vi ha landet indelat i 16 val- kretsar, vilka välja ett pa förhand fast- ställt antal representanter, t. ex. Nylands läns valkrets 26.
De olika partierna (eller flera partier tillsammans) bilda s.k. val- förbund, inom vilka det uppställes flera särskilda listor.
Dessa listor kunde tidi- gare bestå av ända till tre namn, men nu- mera äro blott tvåmans- och enmanslistor tillåtna och vid de senaste valen användes så gott som överallt blott enmanslistor.
Antalet valda representanter för varje valförbund uträknas proportionellt enligt (Forts. å sista sidan.)
T I D E V A R V E T Spelet om Tanger.
(Forts. fr. sid.
1.)
arbetar Mussolini tydligen målmedve- tet för att ingenting för Italien olämpligt iii ytterligare belysning av den span- skall hända i Tanger.
Och det är hans situationen med dess invecklade vaksamhet och energi på just den punk- sammanhang, ställa vi emot Pier Gudros ten som främst vållar såväl fransk som redogörelse för de utrikespolitiska kom- plikationerna några synpunkter på de engelsk misstro.
rent mänskliga faktorer som spela in, och Dragkampen är nämligen näppeligen p i de inrikespolitiska förhållandena.
Hur ter sig för det första den spanska ett » teoriernas krig », som det så ofta de sista veckorna påståtts Spanska kom- arbetarrörelsen i den politiska verklighe- munister och spanska fascister!
Tja!
De ten?
Den är uppdelad i tre huvudrikt- Denna gång En splittring ifråga om metoder förra tyckas mest av allt likna de anar- och ningar mål som emellertid icke hindrat den D e n 22 augusti i 1936.
Till I valet och kvalet Återigen är det val.
Den mänskliga sanningen och striden i Spanien.
till riksdagens andra kammare.
Som vanligt är det ingen brist på pro- kister Ryssland ägde före sin stora re- volution.
De senare förefalla att vara gram.
Och utmärkta fraser.
» Fred en mångfärgad samling socialt konserva- i Norden » och » nordiskt samarbete tiva, av vilka åtminstone en del äro villi- Eller ga att underkasta sig kyrklig makt.
» Sverige för fredens för folket, bevarandes.
för tryggad god folkförsörjning, för demokratisk väl- Säkert är att Italiens fascister inte känna sig besitta överensstämmelse med färdspolitik, för ett fritt och starkt dessa sistnämnda spanska » bröder ».
De Sverige »!
- Eller » för ett folkvälde, ha en avgjord önskan att dessa.
skola för ett fritt och lyckligt Sverige »!
segra, därför att » de kämpa för ordning », Eller att » de svenska hemmen måste som den italienska folkmeningen tämligen såsom grundvaI för hela vårt sam- vagt lyder.
Men de kalla dem beteck- hälle värnas och befästas ».
Eller nande nog, aldrig fascister, utan på sin » makten åt det arbetande folket ».
höjd » nationella » Och en verklig sym- Eller » folkförsörjning och folkvård ».
pati och en verklig » frändskap, äga de Det är bara en axplockning.
Att modernäringen, jordbruket, även blott för en enda: general Fran ' co.
kommer att omhuldas äro vi förvis- sade.
om, då landets regering utgö- res av bondepartiet.
Det står myc- ket annat i programmen.
Så mycket, att vi ej kunna trycka av allt.
Alla vilja de försvara freden med krig.
Kanske även inre fred med inbördes krig.
Ett program är oförsiktigt nog att bjuda oss se ut över världs- Då börja vi tänka händelserna.
själva.
o c h ett folk i val, som tän- ker vad månde det kunna ha för följder?
D e partitrogna h a intet bryderi i valtider.
De rösta med sitt » parti » och därmed är allt gott och väl.
Men många ha intet parti, för dem år det värre.
Tidevarvet ropade i föregå- ende nummer på en personlighet att rösta på.
Och Tidevarvet har blivit bönhört.
På en lista står ett namn, som vi alla akta och vörda både som personlighet och för hennes politiska insats, ett namn som vi hellre än nå- gon annan skulle önska att se bland valda riksdagsmän: Kerstin Hessel- gren.
På annat ställe i Tidevarvet har Kerstin Hesselgren själv förklarat, hur hon kommit att stå p å denna lista.
Det ä r en särlista av Folkpar- tiet, dess radikalare del, som egent- ligen i all stillhet, har nästan samma politiska ståndpunkt som Tidevar- vet.
Men Kerstin Hesselgren har e j gått in i något parti, hon ä r alltjämt mot borgerlig samling och för sam- arbete med socialdemokraterna.
Hon ä r och förblir Kerstin Hesselgren.
Vad är borgerlig samling?
Förr i världen var uppdelningen mera en- miskt råd som skall ha överinseende över handel, industri, jord och allmänna verk och inrättningar enligt ett system som förenar socialisternas krav på cen- traliserad styrelse och anarkisternas krav på lokal frihet.
Om detta är den politiska verkligheten hur ter sig då den mänskliga?
v i anföra några intressanta synpunkter hämtade ur den spanske författaren Ra- món J. Senders förord till sin bok, Sju röda söndagar som utkommit bl.
a. på obrutna fronten i striden mot fascismen.
engelska.
Sender är en ännu ung man De politiska linjerna representeras, en- som varit verksam som jurist, journalist ligt The New Leaders engelska oav- och skriftställare.
I en revolt mot Primo hängiga arbetarpartiets tidning defini- de Riveras diktatur har han personligen tion av Högersociolisterna där Prieto upplevat revolutionens väsen.
Han har är ledare och kommunisterna som till- även suttit i fängelse.
sammans kämpa för den liberala demo- Det är ingen utilistisk sanning jag viii kratins bestånd.
Vänstersocialisterna försöka nå med min bok, skriver Sen- under Caballero och Marxistiska Arbe- der.
vare sig moralisk, social eller poli- tarpartiet som närmast motsvarar tisk ja, inte heller någon estetisk san- Oavhängiga Arbetarpartiet i England ning, för vilken unga författare sa ofta kämpa för upprättandet av ett Sovjet- förlora sig i sökande.
Den enda sannin- Spanien.
Anarkisterna siutiigen gå i gen, verkligheten som jag eftersträvar är strid för upprättandet av oberoende lo- sanningen i den levande mänsklighet, kala styrelser.
som utvecklas under konvulsionerna av en I Barcelona t. ex. ha arbetarna redan spansk revolutionsperiod Jag söker den Regeringen har endast i mina gestalters ord och känslor, i luften gripit makten.
att bekräfta deras beslut.
Ett upprop och ljuset omkring dem och söker därav har publicerats som kallar till bildande skapa en moralisk atmosfär, molnig eller av arbetarnas egen regering med sociali- klar, logisk eller inkonsekvent.
Denna verklighet är mänsklig, sublim sering av banker, transportmedel, indu- stri och arméns ersättande av en arbe- och enfaldig.
Och boken vänder sig till tarmilis det skulle alltså vara nästa läsarens känsla mera än till hans för- stånd Ty de djupaste sanningarna måste klyftan mellan ' den socialistisk- kännas förr än de förstas och analyseras.
kommunistiska och den anarkistiska upp- Det är sådana sanningar som människor fattningen kvarstår.
Sjuttio procent av inte uttala eller försöka kläda i ord, ef- Barcelonas arbetare äro anarkister och t e r ~ ~ deras?
~ budskap förmedlas genom en överenskommelse med dem är alltså känslornas skimrande mångfald.
Genom en ofrånkomlig förutsättning för en hel att vädja till känslorna, känsligheten och och positiv arbetarseger.
icke förståndet, vinner jag åtminstone Marxistiska Arbetarpartiet har tagit den fördelen att slippa kallas intellektuell.
initiativet till upprättande av ett ekono- Min bok kan förefalla förvirrad, men Det är i alla händelser logiskt.
ha- lienarne tro nu, efter Etiopiens erövring, på nyttan av » de starke mannen », den Och där allt bestyr Och allt bestämmer Fran ' co synes för dem vara Spaniens kom- mande .diktator.
Därför slösa de sin sympati på honom.
Utan att förresten forska efter vilka doktriner han är tales- man för.
Ty som sagt vad det gäller i all syn- nerhet för Mussolini, det är att vaka över att intet olämpligt sker i Tanger.
Inte från engelsk, inte från fransk, men ej hel- ler från spansk sida engelskt eller marockanskt,, har Nelson » Tanger kan inte vara annat än en gäng sagt.
Förhindrade ett förverk- liga hans tes ha engelsmännen tillsvidare kel.
Höger bondeförbund, liberala varit nöjda med att Tanger står under och frisinnade voro borgerliga.
So- internationell administration.
Men kommer sedan England eller Frankrike alltid på något vis omsams, så att Tanger trots allt tjänar icke-spanska intressen: England måste ju vad som än sker ihåg- komma att Tanger ligger snett emot Gi- cialdemokrater och kommunister icke Tanger ville fransmännen ockupera är borgerliga.
Men nu vet man inte 1919.
Och under dessa Sista två måna- hur det är.
Om man menar borger- der har det flera gånger i fransk press lig=samhällsbevarande eller icke re- Påpekats, att Frankrike gjorde illa i att volutionär, så måste man numera da böja sig för Englands vilja och att räkna socialdemokraterna, kanske stunden nu vore kommen att reparera t. o. m. socialisterna till de borger- misstag.
» Tanger bör vara den fran- liga.
Till Folket höra vi alla arbeta ska motsvarigheten till det brittiska Gi- göra vi alla arbetslöshet finns braltar », framhäves det.
» Tanger bör inom alla samhällslager.
Skulle man vara huvudhamnen för Marockos försvar.
mena marxister och icke marxister?
Endast om Frankrike har Tanger och Eng- Men våra dagars socialdemokrater land Gibraltar, kan Medelhavet effektivt med arrendeegnahem och gemenskap stängas för tyska flottan.
Tanger måste med bondeförbundarna äro icke alltså nödvändigtvis bli franskt .. » braltar.
Frankrike måste försvara sina nordafrikanska besittningars säkerhet och den fria farten genmo Spanien.
Griper Italien till vapen för att för- svara Tangers internationalitet?
Ja, för det första bör man naturligtvis avvakta att någon verkligen hotar densamma.
För det andra har Italien tillsvidare haft nog av ett krig, som för resten ännu ej är avslutat.
För det tredje känner sig Ita- lien ingalunda förvissad om Tysklands eventuella samförstånd.
Tyskland och Italien tyckas ju för när- varande gå vackert hand i hand.
Inte marxister.
Tidevarvet, liksom fröken Hessel- gren, vill inte h a någon tudelning a v svenska folket, var den än går.
Tide- varvet vill h a fram personligheter vid ett val.
Vi vilja inte h a n å g r a minst när det gäller att understödja Francos ansträngningar.
Men, ändock, än så länge är samarbetet främst vilande på taktiska skäl och bestämmes från fall till fall.
Dessutom det är inte från Italien Tyskland väntar kredit och kolonier, utan från Englund.
Och om Berlin då och då visar lust att reta London, stöta det ofrån- komligt vill det ingalunda.
Hitlers gamla dröm om vänskap med England är den säkraste fredsgarantien intill nästa politiska tvärvändning eller jordskalv.
Och den stora hämskon på Napoleons lärjunge.
Pier Gudro.
» Tanger bör förenas med det spanska Marocko », säga de ultranationella och de monarkistiska i Spanien.
» Om Tanger fortsätter att administreras internatio- nellt, måste Spanien ha främsta posten inom denna administration », svara repub- ord, som förvilla oss, vi vilja helt Iikanerna.
Italien Vill så i sin tur ha sitt ord med i enkelt h a samling kring Kerstin Hes- selgrens namn.
laget.
Brittiskt, franskt eller spanskt samtliga dessa tre eventuella lösningar äro för Italien lika absolut » otillätliga ».
Icke brittiskt, ty då har ju England hela Medelhavsingången i sin fasta hand.
Icke franskt, ty att det drar upp till konflikt med Frankrike tror numera vart barn i Italien.
Icke spanskt, ty med Spanien
I T I D E V A R V E T ~ 3 I I ~ Dagmar Dahl * lVem löser vår Sunderbyrörelsen In memoriam.
ri1ken Norrbattens-Kurirans ' % -- fällda redaktion ej har höga tankar Och mest skrcrttair ' t * Orn menings1ös och fjmtig. "
(Citcit ur nämnda tidning).
Om O v ä n t a t kom budet.
För 05s Fogel- stadförbundare som haft glädjen att personiigen känna Dig star ditt minne som en lysande stjärna.
Du var var tjä-, riande syster, alltid, redo att bistk.
Strål- ögd gav du och gav av din rika varma Själ.
Din ljusa livstro bar dig genom livet säkert ensam om sin uppfattning av det över döden.
Minnet förpliktar.
den kallar Sunderbyrörelsen.
Den, mm s.
R.
Nordiska lärares Fredsförbund, som ä r en samorganisation av Svenska sko- lornas fredsförening och motsvarande lä- raresammanslutningar i Norge, Danmark och Finland, har haft sin sjunde studie- kurs på Södra Sunderbyns folkhögskola nära Luka den 31 juli t. o. m.
5 augusti.
Den första kursen av detta slag hölls I924 i Roskilde och dylika kurser har se- dan hållits med 2 Ars mellanrum alter- nerande i de fyra anslutna länderna.
Cir- ka 125 lärare och lärarinnor hade hör- sammat ' inbjudan, därav ej mindre I n 36 danskar, vilka utnyttjit anledningen att samtidigt resa och se sig om i nordlie gaste Skandinavien.
i, jämförelse med vad som varit fallet vid föregående kur- ser, hade ovanligt många finnar kommit tillstädes, då Iäget för dem denna gång var synnerligen lämpligt.
Platsen för mötet var den bästa tänk- bara.
Södra Sunderbyns folkhögskola, som utan tvekan kan Sagas utgöra ett verkligt kulturcentrum i bygden, har rym- liga, tidsenliga lokaler, en över Förväntan härlig trädgård med stor blomsterrikedom och goda grönsaker, som .kursarna, i rikt matt fingo njuta av.
Bäst av allt deltog i förhandlingarna under mötets 6 dagar, kunde e j undga att känna djupt arbetena för Segern, det trägna arbetet allvar inför tidsläget.
Ibland präglades för att övervinna nederlaget.
uttalandena av en Viss Pessimism inför Rektor N.
J. Nordström, Sverige, tala- tidens stora krav pil uppfostran, men man de manande ord om Kristendomen som fick ocksil en stark känsla av att det sil fredsfaktor.
Inställningen till problemet krig eller fred bestämmes av vars och ens mycket mer galler för de ungas fostrare livsiskådning, sade talaren.
Kriget och att hålla malet klart och att hälla sam- krigsmentaliteten kan ej ändras genom man om detta mai.
p tt fredsrörelsen har sociala, ekonomiska och politiska refor- motvind just nu, betygades av flera ta- mer.
Man maste gå till de faktorer, som lare och bekräftades väl också av den be- kunna påverka sinnesarten och främst handling man ägnade detta möte i trak- bland dem står kristendomen.
Ofta far:; ya På sitt skuldkonto det den ej rar tens högerorgan.
Det i rubriken nämnda då likhetstecken sättes mellan är blott en liten brakdel av det Spaltlånga kristendom och en ofta förvärldsligad han, som detta blad ansåg sig böra kosta kyrka.
Historien Visar, att kyrkan mariga gan- på en nordisk Iirarekongress, som sam- lats för att dryfta den allvarligaste av ger motverkat verkligt kristna rörelser.
Grundprinciperna i Kristi lära äro rätt- tidens stora frågor.
Det hedrar ortens färdighet, barmhärtighet och kärlek, men tidningar av motsatt färg, att de beredde krig betyder Asidosättande av rätten, det plats för langa sakliga referat dag för ger ej rum för barmhärtighet och kärlek, kan ej förenas med krigsmentaliteten.
dag under kursen.
Den kan ta hand om krigets offer, men den kan ' ej ta vapen i hand.
Ingen freds- Skol-.
kvkm kdamb.c. (.
StraVan kan lämna ute kristendomen, men Skolans ansvar i arbetet för mellan- det skall vara en kristendom, som är liv folklig förstdelse var ämnet för ett före- och ej blott lära.
drag av Seminarieforstander Chr.
Höjrup från Danmark, Skolan har ansvar, sade intetnationdit s m m b.
t e ocb ta,aren, men det ligger i sakens natur, att akiljedom - Wadltioner fr&amp;n verkan ej visar sig förr än den genera- &amp; rbylon * over ämnet Fredliga metoder att av- tian som skoIan påverkat, är vuxen.
I ~; n ~ ~ ~ målande exempel belystes, hur Bismarck; byggde På den uppfattning, soiii skapa- historik.
Av en hällristning frarngar att des av Mommsen m.
fl., då de predikade, man 3000 Ar f. Kr.
betjänat sig av skilje- att handlingens,,, än, sasom caesar och ~~~~l~~~ varit de verkligt betydande i domsförfarande i st. f. krig i det gamla jämförelse med ordets män som Cicero Babylon.
1 4@3-taletS Grekland ingicks I i, ~ var dock den tillgång, som ligger däri, att rektor och fru Hallbäck och deras med- lärare vid skoIan e j sparde,, agon,,, öda för att göra vistelsen,, id skolan så rik och angenäm som,,, öjljgt för deltagarna =, A och att de ocksa vor0 helt besjälade av intresse för de strävanden, omkring vilka mötet samlats, och som enligt mötespr6- grammet,, ille lägga huvudvikten pg upp fostrans inriktning på en sannare freds- mentalitet.
Norrbottenskurirens redaktion var hblt envar som har förmaga att se och fatta djupare skall första, att min metod är logisk eftersom kaos har sin egen logik.
Till ledning för dem, som ha svart att dra konkreta slutsatser ur boken vill jag emellertid säga ett ord om min egen ställning.
Enligt mitt sätt att se, bero de anarko- som fram- syndikalistiska fenomenen träda så starkt i Spanien - på ett över- skott av vitalitet hos människor och massor, det övermltt av handlingsvilja och översvallande livskraft, som utmärker övervitaliserade människor och samhäl- len. '
Försök att genomskada den enorma klyftan mellan vad de spanska revolutio- närerna offrat och offra och vad de vun- Iiit.
Se pa skillnaden mellan deras inne- boende krafter och deras förmåga att an- vända dem.
Saken har mariga sidor, men vad som mest intresserar pig, säger Sender, är den generositet, den uppoffring och hän- förelse som kan utverklas och som ibland gränsar till det sublima.
Han fortsätter: Om någon skulle fraga mig vad anarko- syndikalism egentligen är utöver den yt- liga politiska betydelsen, hänvisar jag honom till min bok.
Om någon skulle vara dum nog att fraga mig om anark &amp; syndikalism är bra eller ddlig rycker jag på axlarna och erbjuder min bok.
Om någon frågar: Tror n i att anarkosyndi- kalismen är en avgörande faktor i spansk politik?
* - kommer jag att svara ja.
Den ' kan inte förbigås varken nu eller någonsin.
-;::;: p v, na e:;:?
tids moral- problem?
I Valbarometer.
ValfOrbcreUelserna piga nu med full fart.
Borgerlig samling är beslutad i Stock- holm mellan högern och folkpartiet - bondeförbundet har först i dagarna fatt en avdelning i huvudstaden - men na- av nordiska bokförlag för nä- tioneiia förbundet har på folkpartiets bc- gon tid sedan utlysta pristävlan om det bästa svaret i bokform Pi.
frågan: i Kan i vdr tid uPPställas en objekfiv mo- Stockholms / än, där folkpartiet och bon- Och varpd kan denna i sd fali grun- deförbundet gå med gemensam underkar- das?
har väckt uppmärksamhet väri- tellbeieckning, i ~ ~ l / än, ~ K~~~~ ö h ~ ~ den över.
Bokförläggare Johan Hansson b i Natur och Kultur, det .svenska förlaget d ~ ~ ~ ~ ~ e ~ ~ ' ~ bland de tre inbjudarna, berättar att för- tOs på folkpartiets begara,,, i Väsfernorr- fragningar redan inkommit fran snart londs län och Got / ands län.
sagt alla länder, icke endast frän Sverige, I fyrstadskretsen i Skane få ' vm de Norge, Danmark, Tyskland, England och Frankrike utan även från exempelvis nationerla vara med i valsamverkan med A " ~; ö ~ ~ ~ a ~ ~ p ha " visat,; k ~ ~ ~ ~ ~ Den Pe " '.
gä~~~r~~~a~~~ärk~n " - " a " ", l.e~~: " ~:ö~~~~~~, ", stort intresse för upPSlaget.
Sal,,hda har man redan garantier för att de prisbe- Iönta böckerna komma att utgivas i ett flertal länder utom de inbjudande.
En hel rad manuskript på olika sprak ha redan kommit in berättar hr H~~~ son, som f. ö. ocksa Personligen kan,, itt- na om det världsomspännande intresSet för planen.
Under den jorden-runt-resa som hr Hansson helt nyiigen företagit, bragte han pristävlingen pi tal i intres- serade kretsar och möttes av aväntad förstRelse, icke minst i Asien.
Kanske Osterlandet framför an&amp;a föntår och uppskattar betydelsen av själva iden bakom denna pristävlan.
I inbjudan till pristävlan erinras om hur i vår tid &amp; hävdvunna värdena på snart sagt alla områden och inte,,, inst det moraliska synas underga en genom- gripande Omvandling ' Samtidi @ uppen- barar Sig från skilda hall, särskilt bland tänkande unga människor, ett nytt intres- se för de moraliska ' roblemen Och deras m: i: yi ~ ~ tionella förbundets repr-entanter, om partiet ' Ore anhångare av ett dan ' kra- tiskt statsskick ' Sedan frågan besvarats med jat förelågo icke längre nagra be- tänkligheter ' 1 Södermanlands idn gå samtliga bor- gerliga Partier var för sig och i Göteborg har folkpartiet avböjt samverkan med högern.
Folkpartiets bhda avdelningar i Stock- holm ha enats om att gå fram med två listor.
Den första av dessa upptar direktör John Bergwal [Och fi1.
dr Beth Hennin &amp; ?s som resp. första och andra namn.
Den andra listanr uppsatt av Stockhohzs Fri- sinnade Medborgarförening - Folkpar- tiets första Stockholmsavdelning - upp tar som första namn fröken Kerstin Hes- se ' gren ' FolkPartiet i Södermanland: fYra listor * varav den fjärde upptar fröken Hedvig Hasse ' roth a ' andra ' lats ' ' T~~~~~tua~~~~ " t " l i ~ f a a ~, l ~ i i " ~ ~ ~ ~;, ", ~ m ~ ~ ~ ~ ' ~ s ~ ~ f ~ och motivera sådana av i möjligaste mån icke som förut sagts, endast på den hallbar art Och belysa moralpr0h1emet i första ' Var tid skall ha gjort tidens ungdorn Och " Folkpartiets Iistor i Vbsternorr ' and ' Gävleborg, Skaraborg, Jönköping, Kal- samhället en tjänst ':; itä " ~ ~ ~ ~ n, O, ~ ~ ~ ~ ~ f ~ o ~ ~ K ~ 6 m 2; m;; fe $:; ~:;; e ~ ~; ~ ~ ~ ~ ~ i ~, " s ~ ~ ~ ~, a ~ r ~ f. Kr.
A.
H. Windnes, Norge, och docent, fil.
dr möjligen längst nere PA slutet.
Bondeförbundets listor för Stockholms Ruin, Finland.
görande betydeLe för ben kommande kommit i närmare berhring med det gre- Hans e ' bästa skrifterna belönas med tre Södermanland ' ' ödra Och ' O r r a Ka ' - folkmentaliteten.
vi glömma gärna för- kiska.
Under medeltiden var det vanligt.
mar, Västernorrland, Västerbotten och I Talaren nämnde en hel del konkreta pris: I:sta pris Kr.
2,m: - Jämtland 5ro klara och synas även vara fall av framgangsrikt skiljedomsförfaran- 2:dra &gt; &gt; 1,ooO:- kvinnofria.
Om IIagOn till Slut skulle be mig klar- de under den, mörka, medeltiden.
Un- Socialisfiska partiet i Stockholm sätter göra min egen Stallning till anarkosyndi- der 13Wtalet och början av 14Wtalet 3:dje 500:- blev en kraftig nedgang i strävandena att vartil ' kommer gängse honora ' i fom av upp hrr Kilbom, Arvid o ' sson samt Ture kalismen som politisk företeelse, hänvisar på fredlig väg lösa mellanfolkliga kon- royalties ' oversättningsrätten honoreras Nerman den seiiare för närnarande i jag till vad jag redan Sagt.
Den Sats Jag Första kammaren - samt pA fjärde plats driver, är opolitisk: Människor, alltför flikter.
Den verkligt mörka perjoden i efter överenskommelse ' fröken Anna-Stina pripp.
räckte sf, ända till slutet Manuskripten * soiii kunna insändas pa uppfyllda av mänskliga ideal, drömma Om detta amende För Göteborg Aterfinnes hr Albin Sfröm och av 1700-talet, varefter många exempel pa svenska, norska, danska, engelska, tyska frihet, om \ det goda, om rättvisa eller franska, böra Om möjligt vara ma- soin socialisternas första nariiii ' Kvinna- kan konstateras ge dessa begrepp en känslofärgad och in- skiljedomsförfarande skinskrivna och skola ätföljas av namn namnet på saväl denna lista som partiets dividualistisk innebörd.
En människa, fram till katastrofen 1914.
Detta betydde doek e j fndstankens Och adress i föneglat kuvert, soiii för- listor i Guvleborg, Kalmar m ' fl ' län " som bär på en sadan dröm, kan som en- antingen placerat längt iier eller Obefint- skild person hoppas pa respekt och loja- bankrutt, sade talaren, utan visar fast ses Il ' Ed samrna signatur soin manuskrip ligt.
litet från sina släktingar och vänner, men mer det oundvikliga behovet av att ar- tet ' Tävlingstiden utgär den 1 jan.
1937.
De nationella i Stockholm ha som för- om han hoppas På att härmed kunna för- beta för skiljedom.
överlärare lngvard hrjelsen fran Dan- ' risnämnden beräknas ha slutfört sitt sta iiamii fil.
dr Rütger Essh Och fröken ändra själva samhdllef, gar han under i mark talade om Fo / kfdrbundefs insds f &amp; arbete senast den 1 april samrna " ' NOra Toru ' f.
I östergöt ' and * B ' ekinge hjältemodig och steril upproriskhet.
Ingen människa kan erbjuda mänsklig- intellektuellt samarbete.
, ~~l~~~~ h t - De prisbelönta manuskripten publiceras Och A ' vsborg Ear partiet fram Ined tVa Manuskripten sändas listor * i Skaraborg med tre ' heten allt hon äger och förmir och,sedan #) a&amp;, att N.
~: organisation s endast är pa höste ' 1937 * till ett av Socialdemokraterna i Söderman ' and ha vänta allt tillbaka.
Samhällen byggas den ram, inom vilken det, som är hela med piskrift ' Moralpristävlan ' institutionens mal, skapande av folkfred, följande förlag: Bokför ' aget Nafur Och en lista med fru " len S " edberg pa fetnk inte på individernas dygder men på ett skall utgöra innehället, Men för skapa,+ Kultur, Stockholm, Johan Grundt Tanum plats, i Jämtland står fru Anna Lindqvist- system, som kontrollerar bristerna genom de av folkfred skall] OM) - arig tradition Forlag, osl0p Södefström " Os För ' f ' gs- PeterSon pa femte8 meda ' Malmö ' istanS att begränsa varje enskilds frihet.
Själv- kvinnonamn aterfinnes ännu längre ner.
fallet utformas detta På olika sätt under brytas.och suveränitetsbegreppet hos fol- aktiebo ' ag * Helsingfors.
feodalism, kapitalism eller kommunism.
ken ersättas av solidaritetsbegreppet.
Livlig diskussion utspann sig kring äm- Men - l i t anarkosyndikolisterna utforma Talaren gav en redogörelse för orga- av kunskap i hithörande fragor och av en net Skoluppfostran och folkfred som in- sitt eget system och, medan de Vänta Pa nisationen, varefter han uppehö11 sig vid fredsmentalitet bland ungdomen.
leddes av rektor Hdkon Wergeland fran att det skall uppnås, fortsätta sin drom arbetet inom sekretariatet i Geneve för Norge.
Kraftigt underströks skolans be- om det märkliga samhällstillstand, där intellektuellt arbete och särskilt vid dess Anna ' Nui.w OCb .n ' &amp; - tydelse som fredsfaktor och skapandc av alla människor skola vara Oegennyttiga pedagogiska sektion, varifrån undersök-, nad.tag genom l2 1iindeL Fröken Anna T. Nilssons spner1igen fredsmentalitet.
Praktiska vinkar gam som Franciskus av Assisi, modiga som ningar verkställas av vad som inom r+ Spartacm och framstående begåvningar spektive länder är gjort pa uppfostrans roliga Och medryckande ski1dring av sitt Om ämnets inflätande i undervisningen i och undervisningens område för skapande härnadståg till statsmän och historieskri- de olika läroämnena.
Man finge dock ej som Newton och Hegel.
vare i 12 länder för att få nagot om göra sig skyldig till övertro pA undervis- Bakom denna dröm finns en mänsklig Fredsrörelsens historia i de historiska ning utan ständi @ tillvarataga tillfällen sanning av stor högsinthet och offervilja, ldrob8ekerna väckte stormande bifall och till fostrande paverkan.
säger Sender till sist.
Ibland jag vid- resulterade i att Nordens lärares Freds- håller det - är den absolut sublim.
Är förbund vid sitt föreningssammanträde, - * Ii * g m m d OCb effek- inte detta nog?
som hölls i samband med kursen, beslöt tl * Fiimakydd * -: Objektivt och sakligt och kanske just att stödja framställning i saken till N. F. och Fichte.
~å denna mentalitet bygger o c ~ ~ ~ ~ att ~ skoIan ~ v har i s en a av- det rornerska folket omkring 2 &amp; ' " ' ' ' - - ' I - &amp; ~
Tidevarvet började 1936 s i n fjortonde årgång Lördagen den 22, augusti 1936 Inte bryr sig kamraterna om kvarsittar- nas omöjlighet i skrivning och räkning.
De skattar dem högt för andra.
egenska- per.
Närt.
ex. en deputation skulle skic- Vår Herres ra butter.
pojkarna kas för att gjort.
klara så ut var något alla rackartyg ense om som en (Forts. fr. sid.
1.)
dorfskolan i Stuttgart, kallade de mindre begåvade barnen för klassens värmekäl- lor.
Och han har rätt.
Om sådana barn får tillräcklig uppmuntran, om de ej pressas till att mäkta det för dem Omöj- liga, om deras valhänta försök skattas lika högt som de duktigares prestationer, så är sådana barn ofta de gladaste och mest hjärtevinnande man kan få se.
Jag har varit lycklig nog att i en folk- skola arbeta i en parallellavdelning, till vilken ej hört någon B-klass.
Alltså har jag fatt behålla mina » dumma » barn, ut- ökade med några kvarsittare.
Och inte ett av dem skulle jag ha velat mista.
Så mycket har de betytt.
Det är oerhört intressant att följa det rika samspel som kommer till stånd i en klass, sammansatt av de mest skilda be- gåvningstyper.
Det kan inte vara an- nat än nyttigt, att barn lär sig hjälpa och uppskatta varandra.
Ginge det inte lättare, tror Fröken, om Fröken frågade så här i stället?
kan en av mina mest be- gåvade pojkar säga, när han tycker jag inte lyckas hjälpa en av de små krakarna riktigt på traven.
Räck inte upp hand, han kan ju inte tänka då!
kommer en be- fallande stämma, när en av de svagaste ska fundera ut en sak.
Vackert!
kom- mer det med kläm, ofta följt av applåd, när ett ljus gatt upp för en liten stacka- re.
Och då lyser vederbörande, skall jag årets slut kr., 2: 50 Kvinnorna i Finlands riksdag.
(Forts. fr. sid. I;) sak: Pelle skulle vara ordförande, för han var så fin på att prata, När någon antalet röster som tillfallit förbundets alla skulle väljas till materiel-försäljare, så listor tillsammans skulle det bli OIIe, eftersom han var den Vilka kandidater inom förbundet som ärligaste av allihop.
Och när ordnings- sedan bliva dessa representanter beror gen bli vald, e j blott tjäna till lockbete.
man skulle utses, så blev det Kalle, trots åter på de röster, respektive listor fått Vid detta val var det fem kvinnor, fyra hans oräkneliga stavfel, för han var den Då tremanslistor användes.
fick den för- borgerliga och en socialdemokrat, vilka klämmigaste av alla.
Och hur har inte sta kandidaten på listan en hel röst, den fingo flera röster på sin lista än någon pelle, som är så fin på att prata, roat OSS allesammans med sina lustiga påhitt Hur har han inte strävat och arbetat för att få sina kråkfötter mera lika bokstäver.
Och hur har inte hans ögon strålat, när andra en halv Och den tredje en tredje- del Och namnen kombinerades på många olika sätt sinsemellan Genom skickliga arrangemang kunde partiledningen på förhand i ganska betydande grad inverka Bidrag till Harandrorelsen.
manlig kandidat inom samma valförbund, och av hela antalet röster som tillfallit valförbundet har den kvinnliga kandida- arandrörelsens vädjan till sina an- ten fatt ända till 30 %.
Men många kvinn- runt om bistånd för liga kandidater fingo ett litet antal röster, det fortsatta arbetet har glädjande nog hängare världen han fått ett berömmande ord av Fröken.
på utgången och detta gäller ännu då I Rudolf Steiner-skolorna brukas inte tvåmanslistor användes.
Men väljarna kvarsittning.
Dr Steiner ansåg, att ett ha i allt högre grad fordrat Och fått en- barn skulle gå i den klass det tillhörde manslistor Och då får varje kandidat helt efter åldern såvida det inte var psykiskt enkelt en röst tillgodo för varje streck defekt, då det fick tillhöra hjälpklass tills- som dragits på hans eller hennes lista.
vidare, Den andliga utvecklingen sker ju Alla ha säledes teoretiskt samma chanser ofta språngvis och därför kan ett efter- att bli valda.
Detta gör, att man ej på blivet barn senare komma i fått sina kam- förhand behöver underhandla om » val- bara platser,, vid vilka strider kvinnorna rater.
Det är med barn som med växter som- vanligen ha svårt att draga det Iängsta liga utvecklas så hastigt, att man nästan strået, utan blott om vilka kandidater dag för dag ser förändringen, Andra som uppställas.
Men det räcker ej med att få kvinnor står i knut så länge att man till sist frestas att undra om där verkligen finns in som kandidater, de måste få ett till- något liv.
Men så en vacker dag börjar räckligt antal röster på sina listor.
Tills- Skott och blad skjuter vidare äro de kvinnliga väljarna män- det sig.
röra fram med sådan kraft, att man kanske nen kan man ju mindre räkna på väljarna äro ingalunda överallt mogna vunnit gehör även i Sverige.
Tidevarvet att rösta för kvinnorepresentation.
Tills- har för vidare befordran till Harandrö- vidare äro i stort sett de största städer- följande relsens expedition bidrag: i Wien fatt mottaga nas invånare bäst, jordbrukarbefolknin- Kr, 100:- s, C. w 10:- gen i landets norra och östra delar sämst K.
N.
A. och s. H-n » 20: ur denna synpunkt, och detta gäller alla P.
K.
» 15:- partier.
» 5: E.
B.
Alla partier hade vid valen i juli kvinn- » 10: E.
Ö. liga kandidater och alla ha även nu kvin- B. w 5:- nor med i sin riksdagsgrupp, om vi un- L.
L. w 5:- S.
H. w 2:- dantaga två dvärgpartier, småbrukarpar- E.
M: w 5:- tiet och folkpartiet, på en man var.
En G. s.
» 5:- del partier hade kvinnliga kandidater i » 10: A.
N. nästan alla valkretsar, en del hade Iäm- R.
S.
» 50:- nat flera av sina valförbund utan.
Detta Summa Kr.
242: är naturligtvis huvudsakligen respektive 2oo: ö. sch.
Av kvinnliga partiledamöters förtjänst eller så fel, ty något särskilt motstånd torde Fru Harand har såväl i ett personligt blir överväldigad, Det är i högsta grad pass tröga att ge sitt förtroende åt kvinn- kvinnliga kandidaters uppställande ej i brev till Tidevarvet som genom tidnin- gen Gerechtigkeit uttryckt sin tacksam- spännande inte bara för Iäraren utan ock- liga kandidater, att dessas antal av rent allmänhet möta, ehuru man inte kan lita het för den hjälp som de insamlade med- så för barnen själva att lägga märke till säga.
utveckling och uppvaknande.
Barn förstår att sätta värde på också En av mina små flickor var som sovan- annan begåvning än den intellektuella.
de de tre första åren Arbetet var det inte så mycket bevänt med.
Hennes ljusa därför så gripande talade doktor Gunnar lockar gjorde, att hon alltid blev utkorad Bellander från Kiruna om Gaskrig och till Lucia.
Det var liksom hennes insats gasskydd. '
Utan att vara ens en aning av i klassen.
Mer kunde hon inte åstad- agitator fick doktor Bellander sin åhöra- Men nu, fjärde aret, har hon rekrets att inse det outförbara och orim- komma.
liga i att söka skapa ett » effektivt » gas- Plötsligt vaknat UPP.
Hon lyser av in- skydd.
Problemet är mer ett psykolo- tresse, hon svarar och berättar, hon tar giskt än ett praktiskt problem.
Det gäl-, med sig massor av böcker och bilder till ler främst att fä människor att tro på Hon är livlig och gasskydd även om denna tro är falsk.
geografilektionerna.
Det var det intryck en åhörare fick, fast, glad.
Och kamraterna säger, fulla av föreläsaren ej uttalade satsen.
häpnad: Tänk, vad Kajsa har tagit sig!
Det som hjälpt henne liksom flera av Sista dagen behandlades i närvaro av en stor publik av traktens befolkning äm- barnen, är framför allt eurytmien (ryt- net Gränsproblem i en diskussion som inleddes av seminarierektor och misk rörelsekonst enligt dr Steiner).
överlärare K.E.
Sandström, båda från Blyga, skygga barn, liksom bundna i sin Haparanda.
' Bägge inledarna voro ense egen kropp, lösas genom eurytmien ur därom att problemet vid vår nordgräns sin stelhet.
I de vackra rörelserna till ej är ett politiskt problem utan ett prak- musik eller dikt träder deras väsen fram.
tiskt språkproblem och att skolorna i De lever med i glädje och andakt, glöm- dessa bygder böra vara tvåspråkiga.
Dessförinnan hade tidigare påpå dagen mer sig själva lär sig behärska sin kropp rektor Honorine Hermelin hållit sitt före- övervinner sin skygghet och blir glada, drag om Demokratiens livsvillkor, vilket frimodiga barn, som lättare kan ta itu av mötesordföranden, överlärare Ingvard med svårigheterna.
Tenertz Nielsen mötets klimax Till N:r 31 ligt instämde.
Detta föredrag var i sin helhet återgivet i ett föregående nummer av Tidevarvet.
Den fullkomligt eniga uppfattningen, som tog sig uttryck vid kursveckans slut var det, att den givit rikt utbyte i form av kunskap och goda impulser för kom- mande arbete på samma gång den varit en verkligt rolig vecka under glad, otvun- gen samvaro, vid vilken gammal vänskap stärkts och nya vänskapsband knutits.
Frida Härner.
En blandad klass med många skilda begåvningstyper blir rik Och skiftande livet sjäIvt De intellektuellt begå- vade barnen ger färg och glans at klas- sen och väcker problem, som blir intres- santa för allesammans att försöka lösa.
Andra barn har fatt gåvor av annat slag.
De är duktiga i sport och gymnastik, de ritar bra eller hör kanske till Frökens duktigaste hjälpredor.
Svagt begåvade barn har ofta en rik fond av hjärtats vär- me.
Ej sällan är lyssnandets gåva i hög grad dem beskärd.
Det märker man all- Som taktiska skäl ej kan tävla med de man- liga kandidaternas.
Tvärtom måste ett partis kvinnor i en valkrets i de flesta fall koncentrera sig kring en enda kvinn- len representera för henne och hennes på det manliga initiativet därvidlag eller deltagandet i agitationsarbetet för kvinn- liga kandidater.
Av de valda riksdags- kvinnorna äro 8 borgerliga och 8 social- lig kandidat för att ej rösterna skola demokrater.
Det socialdemokratiska par- splittras.
Blott Om partiet får riktigt många riksdagsmän vaIda i samma val- tiets riksdagsgrupp är den största och den omfattar 83 medlemmar.
Bland kvin- krets kunna kvinnorna riskera uppstäl- norna märkes vår enda f. d. kvinnliga re- landet av flera egna kandidater.
Det är geringsledamot Miina Sillanpää, de s+ betecknande att männen Ofta på förbe- redande möten yrka på flera kvinnliga kandidater, medan de i valtekniken in- försatta kvinnorna fordra att få ha blott cialdemokratiska kvinnornas ledarinna,.
som denna sommar fyllt 70 år Agrar- partiets riksdagsgrupp är därefter den största och består av 53 medlemmar, av medarbetare: Jag skulle vilja omfamna Er, kära, utmärkta svenska människor, och tacka för hjälpen, som just nu är mera välkommen än någonsin.
Det är första gången sedan vår rörelse grundades, som en nordisk, icke-judisk tidning bistått oss.
Till alla i Sverige, som förstå vår kamp mot rashat och mänsklig nöd, ännu en gång innerligt tack!
Tidevarvet åtager sig gärna fortsatt förmedling av bidrag till Harandrörelsen, per postanvisning eller på giro 1544 kunna insändas till vår expedition, Triewaldsgränd 2, 3 tr. Stockholm.
vilka en, som då har större utsikter att verkli- dem två kvinnor, folkhögskoleförestända- rinnan Tilda Löthman-Koponen och bond- Den politiska sidan av valutgången fal- deles särskilt vid religionsundervisningen, värdinnan Aino Luostarinen.
Svenska ler utanför ramen av denna framställning.
folkpartiet har 21 representanter, däri- bland en kvinna, föreståndarinnan för Högvalla seminarium i huslig ekonomi Elsa Bonsdorff.
Samlingspartiet, den egentliga högern är representerat av 20 personer av vilka två äro kvinnor, fil dr Kaino Oksanen och sjuksköterskan Kyl- likki Pohjala.
Vårt yngsta parti, som egentligen brutit sig ut ur samlingspartiet, den nationalsocialistiskt färgade s. k. fosterländska folkrörelsen IKL har 14 re- presentanter i riksdagen, bland dem en kvinna, samskolerektorn Hilja Riipinen.
Framstegspartiets, vårt liberala parti, riksdagsmannaantal nedsjönk till 7, men av dessa äro två kvinnor folkskolelä- rarinnan Mandi Hannula och seminarie- Gustafson.
lektorn Helena Syrjälä.
De kan öppna sina hjärtedörrar på vid gavel och enkelt och ödmjukt ta emot på ett sätt som många av deras mera kri- tiska och förståndsmässigt inställda kam- rater e j så lätt gör efter Jag tycker det är med elitklasser som med de underbara rabatter man ser i planteringar.
De står där så prydliga och välputsade.
Alla blommor är prakt- exemplar.
Visst är det vackert och ståt- I Vår Her- ligt.
Men det är konstlat.
res egna rabatter, ängarna, där är ett myller av färg och form, där är en bland- ning av högt och lågt Men av allt till- sammans blir det ett färgspel och en samklang, som gläder oss in i själen Tacka vet jag Vår Herres rabatter!
Agnes Det må blott omnämnas, att någon mera betydande förändring i de olika partier- nas styrkeförhållande icke skedde So- cialdemokraterna hade den största f f a ~ - gången 5 nya mandat.
Dessa erövrades dock e j från högern, som tvärtom vann ett par platser, utan från de minsta vänster- betonade partierna av vilka framstegs- partiets grupp minskades med 4 perso- ner, småbrukarnas med 2 och folkpartiets med 1.
Det är att märka att de vaIda representanternas antal ej direkt motsva- ras av antalet väljare ty vår vallag gyn- nar de stora partierna, medan små par- tiers röstresurser i flera valkretsar lätt helt kunna gå tillspillo.
Helle Cannelin.
