# ID: svediakorp-per3774
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,704
# sentences: 593
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer 15 öre T I D EVARVET Ra dika I, politisk veckotid tid ing.
N:r ÅRG.
28 Blomsterfonden I Elisabeth GENOM EN GÅVA TILL för hem och vård åt gamla hedras minnet av en avliden på ett vac- kert och värdigt sätt.
Exp.
Hamn- gatan 10, Stockholm.
Tel. namn- anrop Blomsterfonden.
Postgiro 2530.
Vad har hänt?
EGERINGSYXAN SVINGAS GLATT Över kommitteväsendet.
De flesta sittande kommitteer ha fått förständigan- de att avsluta sitt arbete inom relativt kort tid senast till 1 november.
ED FORVANING konstaterar man att Kerstin Hesselgren saknas bland de av regeringen nytillsatta delga- terna till förbundsförsamlingen i Geneve i september.
Hon är visserligen med som delegationens enda expert.
Men detta be- rättigar henne j u varken till säte eller stämma i plenarförsamlingen.
där Sverige hade all heder av hennes senaste av kvin- nor, och även män, över hela världen högt uppskattade inlägg.
- Hr Stocken- ström är väl den som intagit hennes plats.
Men kunde hon icke också ha gjorts till suppleant liksom hr Stockenström och dr Ivar Andersson frdn Norrköping, som väl båda äro i internationella värv tämligen oprövade.
EN BERAMADE TREMAKTSKON- FERENSEN i London avklarades fort nog - på ett fyra-timmarssamman- träde, och resulterade i hövliga inbjud- ningar till Tyskland och Italien att som fullt likaberättigade delta i en femmakts- konferens i höst.
Hövligheten sträcker sig så långt att Rhenlandsockupationen nu endast kallas för &gt;Tysklands initiativ av den 7 m a r s.
NGELSKA REGERINGEN har i parlamentet genomdrivit ett jätte- program för upprustningen.
Labour par- ty, Hans Majestäts opposition, hade tyd- ligen ingenting att invända mot upprust- ningens storlek.
Skillnaden mellan deras och regeringens ståndpunkt är snarast - vilket också framhållits av Oavhängiga arbetarpartiet - att regeringen vill upp- rusta u t a n hänsyn till N. F., medan Labour vill upprusta med ett visst erkän- nande av N.
F:s beslut.
- 64 medlemmar av arbetarpartiet röstade dock tillsam- mans med de oavhängiga e m o t rust- ningsprogrammet.
RITTISKA REGERINGEN är be- redd att delta i rådslag om de kolo- niala råvaronas fördelning bland olika stater, enligt utrikesminister Edens dekla- ration i underhuset på m å n d a g.
Han konstaterade vidare med glädje, att Me- delhavsavtalen om ömsesidigt bistånd nu inte längre behövde hållas vid liv och att man efter sanktionernas upphävande emotser en period av samarbete mellan nationerna.
YSKLAND HAR SKYNDAT SIG att som den första nationen erkänna Italiens ockupation av Abessinien, och re- dan förvandlat sin legation i Addis-Abeba till konsulat.
Hur tänker de till N. F. an- slutna staterna handla?
NBÖRDESKRIGET I SPANIEN har rasat oavbrutet under den gångna veckan med blodiga strider om städerna.
De upproriska trupperna ha frdn flera håll dragits samman mot Madrid, vars livsmedelstillförsel ännu är säkrad men vars fall skulle betyda seger för rebellerna R M D E B T I Tamm lägger upp jordfrågan inför internationellt auditorium.
Anförande vid kvinnokongressen i Salzburg den 19-25 juli.
- ändamålsenlighet hör.
Därför ha äganderätten till jord sedan gammalt bli vit i viss mån beskuren, t. ex. genom rät ten till expropriation för allmänna ända måI o. s. v. Det har inte berott på önskan att inskränka äganderätten, det har sket genom nödvändighet.
Man kan inte tänka tanken ut, hur det skulle kunna gå till om jorden vore uppdelad i små enheter va och en med enskild och fullständig ägan derätt, där var ägare har rätt att leva sitt - liv och färdas fram, men där allenast, oc Elisabeth Tamm.
så alia andra människor äro utestängd därifrån, kanske hänvisade till någon ge ordfrågan är en livsfråga både för fol- mensam plats.
Det förstår man, men ma ken och de enskilda.
Det är visserli- har icke tänkt tanken ut.
Eller tagit kon gen erkänt att så är.
Men endast i så sekvenserna.
måtto att rikedomen kommer från jorden.
Vi vet att man i Ryssland har försök Det gör den!
Men jordfrågan blir en nya vägar.
I Schweiz har man också livsfråga icke endast genom jordens rike- gått delvis andra vägar - så t. ex. äge domar utan genom fördelningen av dessa kommunerna all skog.
Och på vissa håll rikedomar.
äger byarna all betesmark som utlämna dess J Men då man talar om produktionen och dess fördelning kommer man till - synes det mig - att det är ändå inte där jord- frågans tyngdpunkt ligger utan i jord- äganderättens natur.
Rätten att besitta jord måste först klargöras och vad den innebär, innan produktionen kan ordnas.
Rikedomen, d. v. s. livets praktiska till- gångar, kommer från jorden, både de s. k. naturtillgångarna och själva jordens växt- kraft som gör att man kan så och skörda jorden som ger bostäder och hem.
Det har också enligt gammal hävd vi- sat sig att det inte går att överlämna jor- den med helt och hållet enskild ägande- rätt.
Av gammal hävd har den i viss mån alltid varit till en del beskuren.
Det är helt naturligt, ty jorden måste med viss rätt till en del besittas av hela folket.
Del ä r inte bara luft och sol och ljus som alla måste ha sin andel av, inte heller - om man sträcker sig så Iångt - de s. k. na.
turtillgångarna.
Hela samhullet har in- skulle också kunna uttrycka det så, a den i sig själv är omöjlig, därför att all människor ha del och måste ha del i jo: den, vi äro alla beroende av den.
N har emellertid den s. k. kulturen gått mo satt väg.
Den har givit äganderätt me inskränkningar i stället för brukanderätt med vissa fri- och rättigheter.
Man ka kanske tycka att det kan vara likgiltigt tresse av och rätt a f t tillse och övervaka och ge samma resultat.
Men det är di förvaltningen av allt som till jorden och (Forts. å sista sidan.)
Svenska Kvinnors Vänsterförbunds Landsmöte o c h Centralstyrelsemöte äger rum lördagen och söndagen d e n 22-23 aug.
1936 i Stockholm, H u s h å l l s skolan Margaretas lokaler, Norrmalmst.
1.
Lördag kl. 10: Föredrag om Nationernas Förbunds framtida politiska uppgift.
Kerstin Hesselgren.
Efter föredraget diskussion.
Principiella synpunkter och föreliggande förslag inom befolkningspolitiken.
Inledare: Ada Nilsson, Andrea Andreen.
Svedberg.
1936 Svaret på en fredsappell.
- Det var inte bara jag, som kände situationen i Geneve under den senaste förbundsförsamlingen som en tragedi - ela atmosfären var betryckt och det rådde en oerhörd ångest inför krigshotet.
Yttrandet fälles av fröken Kerstin Hes- elgren, när Tidevarvet uppsöker henne med anledning av hennes hemkomst helt nyligen från Geneve och London.
- Vad jag däremot vill framhålla, ortsätter fröken Hesselgren, är att om alla var på det klara med att N.
F:s för- ök i Abessinienkonflikten misslyckats, så a r alla lika på det klara med, att man måste dra lärdom av denna erfarenhet ich trots allt försöka bygga vidare.
Tan- en att skjuta upp förbundsförsamlin- gens septembersammanträde var just för- inledd av önskan att skapa ett tillfälle gör regeringarna att uttala sig om, i vil-: en riktning slutsatserna av det gjorda - Kravet på en revision av N. F.- pakten har ju blivit alltmera allmänt och det är särskilt två riktningar, som därvid gjort sig gällande.
Den första går ut på en mera preciserad tolkning av pakten, med tydligare klarläggande av dess an- vändning.
Den andra går ut på att pak- ten i vissa punkter bör ändras - att t. ex. artikel.
16 om de militära sanktionerna hör strykas.
Hur starkt människor över hela-jorden reagerat inför N.
F:s misslyckande visas av den mängd brev och telegram, som fröken Hesselgren fick mottaga med an- ledning av sitt anförande i förbundsför- samlingen den 3 juli, där hon ställde f r å gan till statsmännen, Vad tänker ni göra?
- Vi tilltvinga oss att få kasta en blick i dessa dokument från tre världsdelar, som så starkt visar, vilka problem människor har att kämpa med.
Det är många rö- Strid mot den andliga militarismen.
E n socialt och politiskt intresserad kvinnlig akademiker från en av de mellaneuropeiska demokratierna gjorde ÅT enskilda brukare.
Men det kan åckså för några dagar sedan ett besök på tänkas ett annat sätt som ger all den sä Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogel- kerhet och tillfredsställelse, den känsla stad.
Hon hade för något å r sedan g e av samhörighet med jorden som männ nom en av sitt lands tidningar fatt reda skan känner.
på skolans existens.
Saken intresserade Man har icke förstått eller velat först henne så mycket att hon redan då beslöt att äganderätten till jord eller besittnings- att förlägga nästa års semester till Sve- rätten allifrån början och över huvud rige, för att samtidigt kunna lära känna taget skiljer sig frdn äganderätt fill lös Medborgarskolan.
Och så körde hon en egendom och måste alltid komma a dag i förra veckan med en fart, som göra det, inte bara på grund av a kunde anstå kontinentens autostrador, den endast kan innehas med vissa in sin bil in på skolans gård.
skränkningar, utan därför att dess be skaffenhet är av helt annan natur.
Ma 1 AUG.
Visserligen händer det ju alltsomoftast att långväga besökare finna vägen till Medborgarskolan.
Men denna fil.
doktors besök fick indirekt en särskilt klarläg- gande betydelse.
Hon hade i sin för- handsuppfattning av skolan utgått från en bestämd förutsättning, nämligen att Medborgarskolan skulle vara en rent fe- ministisk skola, en utbildningsanstalt i de stora kvinnosaksorganisationernas tjänst och med dessa organisationer som sin huvudsakliga stödjepunkt.
Hon hade för- utsatt att de svenska kvinnornas goda ställning över huvud taget i samhället stod i samband med en ovanligt starkt organiserad kvinnorörelse - att kvinnor- na alltså här utgjorde någon sorts stat i staten.
Samt att goda kvinnliga medbor- gare skapas genom utbildning av goda feminister, i betydelsen förkämpar för kvinnornas ekonomiska och juridiska rät- tigheter.
Om det alltså fanns en del att invända emot hennes förutsättningar, blev det så mycket mera lärorikt att vid hennes sida, så att säga genom hennes ögon intel- ligenta och intresserade ögon iakttaga hur Medborgarskolan själv vederlade de uppställda antagandena.
Arbets- och nöjesprogrammet unde just de dagar, då undertecknad tillsam mans med den kontinentala gästen besök te skolan, gav mycket starkt intrycket av - - hur Medborgarskolan under det samfällda arbetet mellan föreläsare och kursdelta- gare, ständigt söker nå till djupet av de mänskliga problemen.
Hur den vill ge en all round människo- eller mänsklighetsut- bildning, om man kan formulera det så.
Att något sådant ä r möjligt måste bero just på frånvaron av vissa bestämda och begränsade syften och tendenser.
När människor frän alla slags olika arbetsom råden och livsvillkor kommer tillsamman och när vars och ens sakkunskap, intres- sen och erfarenheter, allvarliga strävan- den och personliga tycken kastas såsom likvärdiga och likabetydande i den smält- degel som en kurs utgör då framgår därur en helhet som just genom sin mångfald är större och rikare än någon uttänkt * enhetlighet&gt; någonsin kan b !i.
- Den som vill lära känna Sverige och svensk medborgarbildning och som med 90 km.
i timmen bilat hit långväga ifrån för det ändamålet, torde vid Medborgar- skolan verkligen böra fördjupa sig i det som är skolans samlande ämne, nämligen Medborgarkunskap med historia och praktisk psykologi, samt belysning av ak- tuella politiska och sociala frågor.
Detta mångskiftande ämne som studeras med skolans fasta lärare Honorine Hermelin och Ebba Holgersson som föreläsare och (Forts. å sid.
3.)
AB.
Slhlms Tillskärareakadami Drottninggatan 71 A STOCKHOLM Tel. 21 33 10.
Sveriges äldsta stats- understödda tillskärarskola för herr- o. damskräddare under yrkeskontroll.
Begär prospekt.
Mönster med vidstäende varumärke garanteras för god passform.
Begär prislista.
T I D E V A R V E T 2 ALLT I MODERN Radikal politisk veckotidning REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a N i I s s on.
Utkommer varje helgfri lördag.
Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund Eva Andens Advokatbyrå Inneh.
: Eva Anden.
Ledam.
av Sveriges Advokatsamf.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 107575, 107576.
STOCKHOLM Gerdas Modemagasin Innehavare GERDA CARLSON Rekommenderar sin affär med de senaste nyheterna för säsongen.
Beställnin ar och renoveringar utföras.
Sorgart.
på lager.
Sveavägen 47 (Hörnet av Tegnersgatan) Tel. 31 0452 Stockholms stads Poliklinik vid Kornhamnstorg 4 Måndagar,onsdagar,fredagar.
kl. 9 f.m. För havandeskapet och dess sjukdomar.
För medellösa kostnadsfritt, för andra mot erläggande av 2 kronor.
Stockholms stads sexual hygieniska poliklinik å Sabbatsberg.
Mottagningstider: Onsdagar kl. 6-7 e. m Lördagar kl. m.
Läkare: Doktor Gerda Kjellberg.
INSTITUT B E L L E Kungsgatan 7.
Stockholm Tel.: 11 2707 Gymn.
direktörerna L. Aronson.
E Öster Urmakare H.U.
LINDBERG Norrlandsgatan 22.
Tel. 2 0 2 6 47: Hörnhuset Lästmakaregat.
intill hållpl.)
Illa slag av reparationer och justeringar under full garanti.lägsta, Obs.!
Obräckbara urglas till lägsta pris.
Stor!
lager av herr- och damarmband.
Snabba, pålitliga cykelbud till Edert för- ogande.
Vi utföra alla slags budskick- ningar under full garanti.
Paketcyklarna Skånegatan 86, Stockholm.
Tel. 40 84 50.
T.
G. Zetterström Kocksgatan 2 9 HERRGKRÄDDERI hörnet Tel. 406199 av Södermanag Vid behov av kostym eller paletå, gå till fack.
mannen.
Förstaklassiga kostymer från 115: C. F. G R A N E R T TAPETSERARE &amp; DEKORATOR Mästersamuelsgatan 34.
Tel. 21 19 29 Specialite: Bekväma soffor och fåtöljer på beställ- ring samt smakfulla gardinarrangemang.
Stilfulla, m o d e r n a Billiga priser.
Kredit Möbler ordnas Möbler tillverkas efter ritning.
A x e l Bolinders Eftr. G la Brogatan 19.
Stockholm.
Tel. 2071 04 G. O. Bageriet Essingebrogatan 8 Rekommenderas.
Varor hemsändas.
5 proc.
kassar rabatt å alla varor.
Tel. 5 3 7 7 5 6.
N.
G. HOLM Juvlerare och Guldsmedsaffär Hornsgatan 87.
Tel. 402024 Lager av: Guld, Silver, Double o. Nysilvervaror FORLOSSNINGSHEM Gravering.
Förgyllning.
Försilvring och Reprationer.
LINNEGATAN 19 Allt till yrket hörande arbete utföres på Mottager inackord.
även för längre tid.
egen verkstad till låga priser.
Tryggt och ogen., välrek.
Tel. 6278 24.
Alma Axelssons Centralbadets damfrisering rekommenderas Tel. 20 95 92.
Klegant.
Förstklassig Al im onda Ins t it utet homeopatisk praktik.
pa] Kina magasinet Handvävda Sida till kiännin gar.
gardiner m. m. Råsiden.
Crepe, Brokad, även A n t i k porslin Bronser etc. Äkta varo Birger Jarlsgatan 12 S t o c k h o I m Låga priser T.67243.
Besök sär-utställningen Birger Jarlsg.
13, 4 tr F I R M A SVEN C A R L O W I T Z MÖBLER och GARDINER Mottagning 11-2.
Rådfrågning även pr DEKORATÖR korrespondens.
Begär prospekt och frå- TAPETSERARE gelista.
Leg. läkare.
S:t Eriksgatan 103 Soffor, Fåtöljer, Stolar,Schäslonger, Bok Adress: Upplandsgat.
16, 4 tr. (hiss) hyllor, Rökbord, Sekretärer, Skåp m. m Stockholm.
Telefon 32 08 99.
Gardinförslag och råd vid gardinuppsätt ning lämnas.
Tel. 330971 Bagarstugan HORNSGATAN 37 Tel. 40 70 00 FOLKUNGAGATAN 65 Tel. 407337 GÖTGATAN 82 Tel. 43 33 90 142 cm.
fel Lakansväv extra rima nå ot noppig, bortsälj.
t Snickeri &amp; Tapetserareverkstad Birger Jarlsgatan 90 Tel. 21 48 02 Hörnet av Odengatan) Inredningsarbeten, kompletterngsmöbler vering och antikbehandling utföres.
ViKSTRöM &amp; ÖSTLUND, Snickare reno Nyarbetarn och reparationer av alla slags möb.
ler.
uppsättning av gardiner m. m. LILJEGREN &amp; SVEDMAN, Tapetserare Råsunda nya 0.88.
Ett patrti Madapalm i god kvalite, 75 cm bred som i handel kostar 55 o 60 öre, endast 0.38 met.
Blekt Babyla- kansväv 87 cm 0.55 Barnlakansväv 105 Råstavägen 4 (Mitt för tidningskiosken cm., 0,75 Oskarsons Lager, Kungsg.
70 Telefon Råsunda 843 Herr- &amp; Damfrisersalonger Stockholm.
Chiropractic.
Ryggskott, Ischias, Neuralgi Thor Holmström Kungsgatan 35.
Tel. 21 04 14 Mottagning 10-1 och efter överensk.
TANDKLINIKEN Hornsgatan 49 Billig Tandvård Tel. 4007 78 Asylrätten.
Specialite Elektrolysbehandling för vårtor och gen.
hårväxt, effektiv be- handl.
för finnar och pormaskar samt för rynkor och torr hud.
Fullständig Damfrisering Innehavare: Eric Hansson Allt inom Herr- och Damfrisöryrket utföres förstklassigt.
D e n 1 a u g u s t i 1936.
Sf ridens innebörd.
Humanismen får ej åter dränkas i blod.
Det berättas, att när Tridentinska yrkomötet år 1545 började sitt, ver icke mindre än 18 år utsträckta airinianträde, så voro utsikterna till n utjämning och försoning mellan katolska kyrkan och de olika refor- matoriska riktningarna ganska goda.
Påven var böjd för att tämligen ångt tillmötesgå protestanternas viktigaste krav.
Enhetstanken un- lerstöddes av tidens humanistiska trävan, i främsta hand represente- ad av sådana andens stormän som Erasmus Rotterdamus och Thomas More.
Den gick ut på ett försök att föra kristendomen tillbaka till dess ursprungliga skick och samman- mälta den med den antika filosofin ör att därigenom nå fram till ett tiskt och religiöst fördjupat allmän- mänskligt bildningsideal, samt SO- ial rättvisa och utjämning.
I Thomas Mores roman Utopia ät han en sjöman berätta om det härliga landet Ingenstädes, där fred och rättvisa härskade, där tolerans rådde, där alla arbetade och ingen ider nöd.
Men utvecklingen blev en annan.
rill det Tridentinska mötet komma även representanter för den nyligen bildade jesuiterurden, humanismens absoluta motsats och fiende.
De ogo så småningom ledningen av nötet i sin hand och gjorde allt vad de kunde för att i stället skärpa mot- sättningarna mellan påvekyrkan och reformationen.
Sålunda fastslog mar uppfattningen om påvens ofelbarhet prästernas celibat, skärselden och avlaten m. m. jesuiterna togo på alla punkter upp kampen mot reformationen och numanismen och med berått mod utan tvekan kastade de Europa ut 15- och 1600-talets förhärjande och ideläggande religionskrig.
När fred äntligen nåddes hade de humanis.
tiska värdena gått förlorade och de protesterande kyrkosamfunden Stel nat i benhård dogmatism.
Den historiska parallellen ligge öppen och klar till det som nu hän der i Spanien.
Bakom den fascis- tiskt färgade revolten anar man je suiternas starka men icke alltid syn liga ledning.
Förgrundsfiguren Gi Robles är uppfostrad hos jesuiterna Dessa ha ej heller nu tvekat att kast, Spanien ut i ett blodigt och brutal inbördeskrig.
Redan nu uppges d dödades antal till 25,000.
Den svar ta och den röda terrorn ty terro följer med nödvändighet i inbördes krigets spår kan säkerligen t varandra i hand.
Det beror på vem som för tillfället har övermakten Vem som än vinner, kommer mänsk liga värden att trampas under fötter na.
Fanatisk stelnad dogmatism kommer att stå kvar.
Den klerikalt färgade ledninge har sökt kontakt med andra fascis- tiska länder, Tyskland och Italien Skulle de svarta vinna i Spanie sprider sig revolten säkerligen ti folkfrontens Frankrike.
Så hetsa man mer och mer fram till en gene raluppgörelse mellan fascism oc T v å konferenser ha hållits i sommar i syfte att göra de politiska flyktin- garnas öde mindre hårt.
Den första var en internationella asylrättskonferensen i Paris den 20-21 juni, Den kom till stånd för att utföra förberedande arbete II regeringskonferensen i Geneve den 2 juli 36 av de 127 organisationer, som ar representerade, var för människorätt, ultur och filosofi.
Hederspresident var George Lansbury, det engelska arbetar- partiets förre ledare, som förgäves för- ökte förmå arbetarna att ta avstånd från rig, som icke var mindre imperialistiskt ärför att det förklarades av Folkförbun- et.
Det var en representativ församling rån alla länder, som i rättfärdighetens namn krävde att också flyktingar skulle behandlas som människor.
Eller som en nan vid namn Vattel redan för 200 år edan uttryckte det:, En människa upp- ör icke att vara människa därför att hon r driven i landsflykt eller lyst i bann.
Följaktligen förlorar hon inte heller sin ätt att vara bofast på någon plats av jorden, en rätt, som hon fått av naturens and ..
Presidenten för Cataloniens parlament, oan Casanova, föreslog att följande krav kulle debatteras av konferensen: Identi- tetspapper.
Förbud mot utvisning eller tlämnande av anti-fascistiska flyktingar.
Obegränsad arbetsrätt, eftersom asylrätt tan arbetsrätt icke är någon verklig rät- ighet.
Frihet att arbeta politiskt för sitt tervändande till det gamla fosterlandet.
Och slutligen tillträde till asyllandets kul- urella och sociala liv.
Resolutionen som konferensen enhällig1 antog gick ut på ungefär detsamma, eller få ord på att asylrätten bör g e politiska flyktingar samma rättigheter och skyldig- heter som asyllandets egna medborgare.
På regeringskonferensen rörde det sig som så ofta på sådana sammankomster huvudsakligen om papper, och papper blev också det enda resultatet.
I ställe ör att ge varje erkänd politisk flykting som saknar pass, rätt till de identitets, papper, som varje människa behöver för att kunna existera, blev det bara prat re dan vid definitionen: S o m flykting, vilken kan komma i be traktande då det gäller denna ordning räknas envar, som kommer från Tysk and, som har varit bosatt i detta land rom icke ä r i besittning av någon annan nationalitet än den tyska och som varken l e jure eller de facto åtnjuter den tyska regeringens beskydd., Därmed uteslöt konferensen alla dem som den nya nazistiska lagstiftningen gjort statslösa Dit hör alla de, som t. ex levat hela sitt liv i Tyskland men juri diskt hör till en annan nation, fastän d kanske inte har den ringaste förbindels med sitt ursprungliga fädernesland.
Vi dare alla flyktingar, som ännu är i be sittning av ett tyskt giltigt pass.
Även m detta pass icke ger dem det ringaste skydd vare sig inom eller utanför Tysk- and, betraktas de såsom stående under ysklands beskydd och ä r alltså icke be- rättigadge till något annat lands skydd.
Efter att ha sett vilka det är som skall teslutas redan i första kapitlet, övergår nan till andra kapitlet och ser till sin förvåning att d e flyktingar som kommer rån Tyskland och som med sina papper ordning (alltså i besittning av pass) uppehåller sig på främmande territorium r berättigade till identitetscertifikat ..
Möjligen avses här n ä r passet gått ut,, nen det står inte i texten.
För vanliga dödliga star det i kapitel 2 et rakt motsatta mot vad som star i ka- itel 1.
De som har ett pass, vilket inte räknas som pass, anses vara skyddade av etta pass, fastän de inte kan vara det.
Därför får de inte identitets-certifikat.
lär beror det på¨ att de äger ett pass.
I ndra kapitlet är det frånvaron av pass, om utesluter dem.
De flyktingar, vilkas ass blivit konfiskerat av tyska regerin- en, som varit tvungen att fly illegalt ur land till ett annat, far icke certifi- atet, på grund av att de icke har tyskt pass, Allt detta ser mera ut som hänsyn till yska regeringen än som skydd för de yska flyktingarna.
Journal des Nations, om ä r expert på folkförbunsspråket, har också listat ut, att meningen måste ara att dörren skall stå öppen för ett dministrativt avgörande beträffande flyktingar som på illegalt sätt kommit över gränsen,.
Men med den dörren öppen har all rätt ill skydd för de sämst ställda tyska flyk- tingarna blivit beroende av asyllandets förhållande till den tyska regeringen.
T y genom den dörren går också den tyska regeringens påtrykning på asyllandets idministration.
Vilka tyska flyltingar får då detta cer- ifikat, som hela konferensen rörde sig o m Så vitt man kan första kan det u p p nås endast av dem som kommer över gränsen med ett pass, vilket senare under uppehållet löper ut.
Och vad får de ut- valda, som erhålla certifikatet?
De har rätt att uppehålla sig var de vill i asyl- landet, far återvända till asyllandet efter vistelse utanför dess gränser och kan inte utvisas utan att de begått en lagstri- dig handling.
Under alla omständigheter kan de icke utvisas till Tyskland.
Den polske delegaten sade om konfe- rensens resultat: V i har fått ett formu- lär, som är alltför snävt, alltför fullt av juristeri och som inte har något med verkligheten att skaffa !.
Utan land och utan pass, rättslösa och arbetslösa, star flertalet av de tyska poli- tiska flyktingarna efter konferensen likaväl som före.
Det är en stor fråga bolsjevism.
Och i en sådan kom om det inte skulle ha hjälpt dem bättre mer ännu en gång humanismen att återinföra de tunga kedjor, som, en- ligt vad Casanova berättar, ännu finns ideal att dränkas i blod.
Må man därför ha klart för si, kvar i enstaka spanska kyrkor och kloster stridens innebörd och mobilisera up som en symbol for Medeltidens asylrätt.
all mänsklig kraft och insikt och all Den som var förföljd och som hann att fonder av andlig självständighet fä röra vid dessa kedjor, var räddadl Ellen Hörup.
att vrida utvecklingen rätt igen.
Arvedsons Gymn.
Institut Kurserna komma hädanefter att anordnas lika med kur- serna vid Kungl.
Gymnastiska Centralinstitutets sjuk- gymnastiska linje för kvinnliga elever samt medföra en- ligt Kungl.
resolution samma kompetens och rät- tigheter.
Prospekt på begäran genom Doktor J. Arved- son, Odengatan 1, Stockholm.
Sommarkurser i Vävning.
Mönsterritning.
Heminredning.
Växtfärgning.
Hemvävnad: praktisk vävning m. vävteori.
Fortbildningskurser: komposition m. provvävning färglära m. natur- studier, materiallära m handspinning.
Heminredning: planritning m. möbleringsförslag, komposition o. provvävning av textilier Trevligt skolhem.
Billig pension.
Tel. Sigtuna 234.
SIGTUNA VÄVSKOLA Mary van Rijswijk.
T (Forts. fr. sid.
i.)
studieledare, kan ju på ett särskilt sätt kval i helvetet.
Allt detta sker med 16 belysas från grunden, därför att det e j 17-åringar!
En jesuit känner icke kroppslig smärta sker från någon viss partipolitisk syn- Han far aldrig ha en vän.
Han skall all- punkt.
Medborgarskolans schema har vidare tid vara glad och vänlig på befallning.
alltid upptagit ämnet muntlig framställ- Hela hans moralliv är baserat på aukto- de få lyda, ning och välläsning.
I regel är det fru ritet.
Så skapas soldater Manda Björling som undervisat i detta icke tänka.
Jesuiterna kunna, intill en fack.
Vid den nu pågående sommarkur- viss gräns, vara goda psykologer.
De sen är fru Gerda Lundeguist skolans Iä- kunna uppvisa många duktiga naturve- tenskapsmän bland de sina.
Men någon rare i dessa ämnen.
Hur kan ni förena så många olika verkligt stor personlighet har aldrig ut- gått ur jesuiternas led.
dialekter och grader av utbildning i en Framställningen av denna andliga mi- sådan undervisning?
frågade den utländ- litarism blev så mycket mera gripande ska gästen.
och nära genom den parallell den erbjöd Det bästa svaret på den frågan är nog till det som sker i de moderna diktatu- kursdeltagarnas eget omdöme om under- rerna.
visningen: Så levande, så befriande, så gränslöst roligt, sade man.
Ett skakande bevis på de mänskliga Till skolans plan hor även tillfälliga krafternas kamp mot våldssystemen fick föreläsningar av särskilda experter.
Un- man i fru Mia Leche-Löfgrens skildring der de dagar vi vor0 där var ingen Bor- av arbetet inom Kommitten för landsflyk- dinarie, av dessa föreläsare på skolan.
tiga intellektuella och verksamheten över Det föll sig så, att samtliga gästförelä- huvud taget inom den privata flyktings- sare uppträdde för första gången.
hjälpen.
Den verkar som d e t SOS- Dagen före vår ankomst hade rektorn för Gamleby folkhögskola, Bernhard He- system, genom vilket fartyg i sjönöd signalera efter hjälp&gt;.
Det finns inte gardt, föreläst om jesuitismen.
Intryc- många som med en sakligt vederhäftig ket av hans framställning levde ännu starkt bland kursdeltagarna.
Rektor He- och i formen fulländad framställning kan så gripande gardt har själv tillbringat en längre tid i förena en sådan värme, ett patos som Mia Leche.
Hennes berättelser ett jesuitkloster i Belgien samt i jesui- tiska institutioner i Frankrike.
Han skild- om levande, samtida människor, ungdo- mar och barn, små familjer, vetenskaps- rade hur Ignatius Loyola på 1500-taIet skapade jesuitorden, detta påvedömets män och yrkesutövare, som på grund av andliga soldater och avantgardister och sin börd eller sin åsikt blivit de oskyl- hur orden i århundraden gatt tillväga för diga offren för politiska förföljelser, var att forma levande människor till effek- upprörande.
Vad göra vi egentligen i Sverige för att i någon män utplana spå- tiva verktyg för en enda ide.
Ett sådant mål kan inte uppnås utan ren av grymheten?
Ha vi glömt våra det personliga själslivets fullständiga för- insatser efter kriget, som då tycktes så intande.
Själva intagningsproceduren, självklara och som förskaffat oss ett ryk- med sina långvariga, påfrestande övnin- te för hjälpsamhet och barmhärtighet som gar, ägnade att fullständigt bryta dessa borde förplikta?
Ha vi ens brytt oss om människors inre motståndskraft anger att ta reda på hur flyktingarna i själva vilka metoder den andliga militarismen verket ha det?
Det finns många hjälte- begagnar.
Noviserna få lära sig att som- modiga offer för diktaturernas fasor och na och vakna på klockslag.
De Åläggas många hjältemodiga människor, som ar- flera att tänka vissa bestämda tankar, fast- beta för att hjälpa dem.
Måtte allt.
ställda för varje minut.
Personligheten krafter förena sig med dem.
D E V A R V E 3 T Vi som hört skotten Val barometer.
från Bofors.
ro kvinnor portförbjudna i Bofors?
Och i så fall - varför?
En av Tidevarvets läsare som nyligen besökt Bofors och blivit avvisad uppstäl- ler dessa frågor till besvarande.
Samti- digt finna vi i Nerikes Allehanda ett re- ferat från en lustresa med Ekeby socken- gille och RLF, då färden ställdes över Örebro till Bofors och Karlskoga: .Genom välvilligt tillmötesgående från verkstadsledningens sida blev det möjligt att för alla manliga färddeltagare få bese de i gång varande Bofors verkstäder un- der sakkunnig ledning.
Sällskapets da- mer fortsatte resan fram till Karlskoga samhälle, där skogskyrkogården främst besågs.&gt; (!)
Vi ha också fått upplysning om, att .enligt gällande instruktion endast av- gångsklasser från folkskolan (d. v. s. inte yngre barn.
Red:s anm.) och därav en- dast gossar äga erhålla tillstånd att bese tillverkningen,.
Den lärarinna, som skrivit till oss, hade för sin avgångsklass ' räkning sökt till- stånd att bese Bofors.
Hon hade när- mast tänkt sig en demonstration av jäm- och ståltillverkningen i allmänhet.
Men detta misslyckades.
Hon skriver härom: En skola i Mellansverige är på sedvan- lig sommarupptäcktsfärd i vårt kära, vackra, rika och verksamma land.
I år är det Bergslagen.
Och nu ha vi nått Bofors.
Tänk så många gånger man sut- tit på ä t s o f f a n ute i skolträdgår ' n där- hemma och lyssnat till dånet från Bofors, dånet med de jämna mellanrummen.
- Hörde du?
Vad var det?
Var det åskan?
- Äsch, di provskjuter j u vid Bofors.
Nu står man snart inför upphovet till oväsendet.
Far och mor är med.
De ha under hela färden glatt sig åt sina tel- ningars vakna intresse inför livet.
Vad det har mycket att bjuda dem på!
Arbete och arbetsglädje.
Sinnrika uppfinningar - hjälpmedel till människans tjänst.
Oanade möjligheter vänta de unga.
Nu går, fröken, att begära tillstånd för barnen att få bese arbetet och till- verkningen.
Barnens äventyrshåg är på helspänn och ögonen lysa av nyfiken för- väntan.
Nog har man hört kanonerna från Bofors, men att få se dem!
Och nog har man hört pojkarna från exerci- sen berätta.
Och mystiska vagnar och fordon ha de haft med på manövrerna hemma i socknen.
Nu ska vi se opp!
Men ledarinnan kommer tillbaka: Inga flickor och inga damer få gå med.
Skulle möjligen gått för sig i helgen, då verken stått stilla.
(Just vad vi undvikit.)
Vi se undrande på varandra.
Vad nu?
Pojken, som slutat skolan får vara med, men hans mor får inte ta kännedom om vad han instrueras i.
Och inte fröken heller?
Får d a m e n kanske lov att vara diplomerad ingenjör?
Och flickorna?
Begripa inte sånt.
- Är de möjligen mera klåfingrade?
Eller är det för otäckt?
Nu inte flera frågor Vi vore tack- samma för en förklaring.
För det be- hövs.
.Släppa till våra söner, det får v i.
Det är en mor i sällskapet, en bond- hustru, som inte kan tiga längre.
Hon börjar dra vissa misstankar.
Men vad hjälper det?
När ingen an- nan gör det.
Men - inte var det väl möjligen någon, som fruktade kvinnor- och medlemmarna av den berömda kommunen uppträdde i debatten om bar- navårds- och uppfostringsfragor.
- Det var en verklig upplevelse, säger fru Mia Leche-Löfgren, vilken som intres- serad åhörare deltog i sammanträdet.
Frågorna hade mycket skickligt och bra valts ut av fröken Holgersson, så att de skulle ge anledning till diskussion.
- Det sätt på vilket deltagarna föllo in i sina respektive roller var alldeles förvå- nande.
Många av dem som kommo från landet, voro redan så inne i frågor av pressas ytterligare genom de påbjudna liknande slag, att de ögonblickligen voro helvetesföreställningarna, under vilka den Ett fingerat sammanträde i Komtemåtta med på galoppen, och på ett utomordent- enskilde skall tänka sig in i syndarens skolstyrelse ordnades - helt improviserat ligt sätt gjorde sig till förespråkare för olika åskådningar.
Det roliga var just deras förmåga att krypa in i skinnet på de människor de skulle foreställa, deras humor och vältalighet.
Och frånvaron av all blyghet.
Och så det märkliga sam- förstånd och det goda samarbete som rådde mellan kursdeltagarna och deras lärare, framhåller fru Leche-Löfgren till sist.
Det var verkligen en märklig upp- levelse.
Lägger man därtill att kursen och dess gäster genom fru Leche-Löfgrens före- drag om Ellen Key och fru Signild Hell- hagens om Fredrika Bremer fick lära känna ett par svenska föregångsmänni- skor, vilkas aktualitet ännu är slående, både när det gäller freden och kvinnofrå- gan, så bör ju en främling ha fått en viss föreställning om vilka problem vi här i Sverige ha att arbeta med.
Men också vilka framgångar som organisationsför- måga, rättskänsla och hängivenhet ha vunnit i det svenska samhället.
- -.
I säger Ä - GÖSTA EKMAN begeistrad om sin turn6 i FOLKPARKERNA FIB ’ s medarbetare intervjuar Gösta Ekman och hans sällskap i Sundsvalls Folkets Park.
En lång, intressant artikel, som ger många roliga och karakteristiska glimtar från vår teater-idols nya turne och från det sjudande teaterintresset ute i landet.
+ Känner Ni BIFFEN OCH BANANEN, Ritolas ostyriga idrotts-svenskar?
Ni träffar dem varje vecka i en strålande rolig serie i FIB, den nya populära vekotidningen.
FOLKET I BILD KÖP EDERT exemplar I dag - na -!
- d Medborgarskolans arbete utövas inte endast i föreläsningssalen utan även på ett mera festligt plan.
Av stilen och inne- hållet i en kamratlig fest kan man dra många slutsatser.
Om sommarkursens lördagstillställning är endast att säga, att den var första rangs.
C.
H. venska Kvinnors Vänsterförbunds landsmöte och c e n t r a l s t y r e l s e möte ä g e r rum i Stockholm lördagen och söndagen den 22-23 augusti l 936.
Det fullständiga programme1 tillkännages i nästa veckas nr av Tidevarvet.
- varvet om P r e m i e r i n g e f t e r d ö - d e n har det påpekats f ö r oss, att del postuma upptagandet i fascistiska partiet sker p å begäran av vederbörandes efter- levande och a t t det för dem innebär den materiella fördelen av ökade pensioner.
Borgerlig samling är beslutad i Gävle- borgs län mellan Högern, Bondeförbundet och Folkpartiet.
De nationella uteslötos på Folkpartiets bestämda begäran.
Även i Örebro län gå de tre borgerliga partierna samman under gemensam kar- tellbeteckning, medan de nationella även här på Folkpartiets begäran avvisats.
I Hallands län har Bondeförbundet av- böjt erbjudan om allmän borgerlig sam- ling, men inlett underhandlingar om val- samverkan med Folkpartiet.
I Gotlands län har Bondeförbundet in- bjudit till borgerlig samling och Folkpar- tiet accepterat, på villkor att det far ge- mensam underkartellbeteckning med Hö- gern.
I Malmöhus län föreligger förslag om borgerlig samverkan fastän definitivt be- slut ännu icke fattats. '
I Kristianstads län har Folkpartiet av- visat Högerns och de nationellas fram- ställning om gemensam borgerlig kartell och beslutat gå fram självständigt.
I motiveringen till beslutet hänvisas dels till socialdemokraternas åtgärd att av- böja samverkan med kommunisterna vid Arets val.
Dels till Högerns åtgärd att för sig låta inregistrera partibetecknin- gen Svensk Samling, en beteckning som döljer partiet.
Slutligen påpekas att tidi- gare borgerlig valsamverkan i länet inte visat sig vara någon vinstgivande taktik.
Folkpartiet i Kristianstads län har tre listor.
På den första av dem ett kvinno- namn, fröken Lisa Thomson på tredje plats.
Arbetarepartiet i Kristianstads län sät- ter sin kvinnliga kandidat, fru Blenda Björck på fjärde plats.
Nationella Förbundet i Kristianstads län: Två listor, ingen kvinna.
Högern i Malmöhus län går fram med tre listor, av vilka den tredje upptar ett kvinnonamn, fröken Elsa Eriksson.
på tredje plats.
Arbetarpartiet i Malmöhus län har en lista, där fru Olivia Nordgrens namn åter- finnes åpå ’ fjärde plats .. I Uppsala län gå socialdemokraterna fram med en lista.
Ingen kvinna.
Socialdemokraterna i Medelpad ha lika- ledes en lista.
Ingen kvinna.
I Västerbotten utsända socialdemokra- terna två listor utan kvinnonamn.
.Efter framställning från olika h å l l överväges emellertid en särskild kvinno- lista.
Socialdemokraterna i Hallands län: En lista.
Ingen kvinna.
Socialdemokraterna i Östergötalands län: En lista med en kvinna, fru Elsa Jo- hansson på fjärde plats.
Folkpartiet i Örebro län har fyra Iistor där ett kvinnonamn, fröken Aina Montell erhållit fjärde plats på två och andra plats på en lista.
Bondeförbundet i Hallands län går fram med en lista.
Ingen kvinna.
- Vi skräddarsy Eder kappa med två provningar f ö r 30 kr.
FORSMANS, Upplandsgatan 25.
Telefon 32 30 92.
Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad Kurser i medborgarkunskap.
Bra bi I liga beprövade överl äg sna Historia med statskunskap, psyko- logi, kommunalkunskap, mötestek- nik, diskussioner över aktuella po- litiska och sociala frågor Gymna- stik och sång.
Lind &amp; Green ENEQUISTS Rå konservering Höstkursen på tre 25 sept ' - 17 okt.
1936, ännu några platser kvar ' Stipendier kunna sökas.
Begär prospekt hos Rektor Honorine Hermelin FOGELSTAD - JULITA Malmskilnadsgatan 461 Specialfirma för KONTORRSMÖBLER och INREDNINGAR SÄLJER- KÖPER-BYTER-RENOVERAR Ellen Carlsen Hft.
2: -.
I alla boklådor.
Wahlström &amp; Widstrand Tel. 21 83 48 NORR Kö PI N GS STUVLAG ER KLÄDESHANDEL, Barnhusgatan 4, Stockholm.
Ingen butik.
Alla inköp o. försäljningar pr extra kontant.
Detta orsaken till våra bill.
priser,.
Gironr 1544 r i d e ~ a r r e t började 1936 sin fjortonde i r g h g.
TIDEVA-RVET - Lördagen den 1 augusti 1936.
.
.
Tredje rikets historia.
Jordfrågan lägges upp h (Forte.
fr. sid.
1.)
inte.
Man har förbisett att man genom lagfart och fastebrev samtidigt överlater at det enskilda godtycket att bestämma värdet av jorden och dess tillgangar, av allas tillgingar.
Man later jorden för- vandlas i gängbart mynt och genom gång- bart mynt kan jorden förvärvas.
Man överldter dt de enskilda jordbrukarna att bestämma jordvärdet, d.
Y.
s. att speku- lera i jord, att spekulera med ndgot som alla äro beroende av och alla sdledes mdste stödja.
När penningvärdet sjunker stiger jordvärdet och när jordvärdet siiin- ker stiger penningvärdet.
i övergånqen mellan höKkonjunktur och Idgkonjunk- tur blir det alltid en krasch for de jord- brukare som just då spekulerat i jord och hunnit fd del av det sjunkande penning- värdet.
lordbrgket förbereder sd att säea under högkonjunkturen et1 nytt nöd- läge för jordbruket.
Men det är inte bara jordbruket som kommer i nödläge, så gör även alla de, som lanat jordbrukarna pengarna till spekulation.
Förlora göra alla medborgare, ty samhället maste trä- da hjälpande emellan, sa att jordbrukarna kan bruka sin jord.
Det är ett mycket opraktiskt system.
Varför använder man det?
Därför att det anses som nägot särskilt att äga jord '.
även om den är belastad med skulder det säges ur praktisk intill takåsen synpunkt vara fördelaktigt, därför att man sköter bäst det man, äger,, och det har kommit en klang av poesi över jord- bruket.
Den pwsin tror jag inte sä myc- ket p &amp; Den kan finnas, men kärleken till jorden kan inte ligga i själva lagfarts- brevet, i ett papper, men väl kan den uppsta genom rätten att år efter år f å bruka jorden.
Det att man älskar jorden m b t e ligga i känslan medveten eller av sambandet mellan stof- omedveten tet och anden.
Den bör man kunna f a pa annat sätt än genom spekulation.
Det förnekas i allmänhet.
Och varför?
Jo, därför att i äganderätten till jorden lig- ger nyckeln till all rikedom.
Och pen- ningen ger makt, penningen styr världen.
inte vill man släppa jordäganderätten, penningen och makten.
- - - - Därmed är icke sagt att det är jordbru- karna som äga makten, men att makten ligger i jorden och att den enskilda jord- äganderätten äger makt att förvandla jor- den i gangbart mynt, d. v. s. spekulation själva fa de pengar, men skänka bort makten och bli dess slavar.
Finns d i intet annat sätt genom vilket man kan - N:t 28 besitta jorden och pa ett sätt som ger a den trygghet och tillfredsställelse, sol äganderätten kan ge, den samhöright som människan känner med jorden oc dess årstider!
Givetvis!
Folket kan äg sin jord gemensamt och upplåta dt jorc brukarna att bruka jorden med ärftli och förylterliK besittninKsrätt pd obi gränsad tid och mot drlig avxäld.
En s!
dan besittningsrätt har äganderättens ail fördelar - utom fåfängan - men ini dess nackdelar, kravet på pengar oc möjligheten till spekulation.
(Jag sägf inte att det har någon betydelse om dä finns en minoritet, som äger sin jord.
Det måste finnas en majoritet i samhä lets hand som brukar jorden och besittc den sä langt möjligt ä r i jordelivet.
E majoritet som besitter jorden utan a kunna förvanska den genom spekulatioi Och det är en sådan jordreform jag trc vår tid behöver.
Hur skall den ga till?
Ar den prat tiskt genomförbar pa fredlig väg?
J: Jag tror det.
Genom att staten, folke varje folk när jordpriserna äro låga ir köpa jord och utlämnar den pa sådan villkor!
Att staten utlämnar sin ege jord på samma sätt.
Skogen sköter san hället bäst, allt under förutsättning a fria samhällen.
Skulle nagon fraga mi om det vore rätt, skulle jag obetingz svara ja.
Frågar man mig om en såda jordreform är möjlig, maste j a g säga a det möjliga, det riktiga alltid en gan varit omöjligt.
Man talar så mycket om produktionei Vi kan ocksä tala om produktionen, 1 ska bara inte läta oss förvillas dära!
Vad är produktionen?
Den kan var människornas levebröd och ge uttryck fi deras bättre jag!
Den kan också öppn möjlighet för deras benägenhet att äg och skapa, en förrniga att med alla medi och tekniska produkter försvara denn äganderätt.
Man talar mest om de prc dukter, som användas till livets uppehällt det s. k. jordbruket och dess produkte Man säger att jordbruket inte bär sil det är det ena det andra är att p vissa håll förekommer överflöd, pa andi håll underskott.
Vad det första beträ far är det min rxrtygelse att fluktuatic ner i priser visserligen kan förekomm, men att det, om jordbruket bär sig elli inte, beror huvudsakligen pa om jorde är skuldsatt eller inte, om den blivit ai vänd till att bära skulder eller skörda Där ha vi Aterigen spekulationen som vi - BESOK D E FJWRDE I N T E R N A T I O N E L L A TEATERFESTSPE LEN MOSKVA och L E N I N G R A D 1-10 september pris frdn kr.
259: - (inkluderande järnvägsre- sorna Leningrad-Moskva-Leningrad, elva da- gars hotelluppenåll, måltider, avgifter till teatrar och rundturer, guider, visum etc.).
Populära elvadagars turer Stockholm-Leningrad - Moskva-Stockholm från kr.
243: OBS.!
-.
Direkt båtförbindelse Stockholm-Le- ningrad den 17 aug.
med S / S Kastelholm.
.Prospekt och upplysningar genom ALLA S T U R R E R E S E B Y R Å E R och I N T 0 U R I S T Vasagatan 8.
Stockholm.
Tel. 1 I 63 83.
11 63 96.
A ven i utlandet har man emellanåt visat sig benägen att acceptera den 2fficiella tyska förklaringen till national- jocialismens genombrott - att det sked- de som genom ett under.
Och man har vant sig vid att, med mer eller mindre sympati, i Fiihrerns person se en med mystiska andliga krafter utrustad över- människa.
Regissören Hitler har förstatt att inför hela världen dölja både sitt pri- vata jag och den historiska bakgrunden till sin rörelse bakom en dimma av reli- giösa myter.
En allmänt uppmärksammad och nu också i svensk översättning utkommen bok, &gt;Adolf Hitler, en diktators liv, av Konrad Heiden, åtager sig att skingra denna dimma.
P å ett synnerligen in- struktivt och alltigenom objektivt vis gei den en skarp psykologisk analys av Fiih- rern och hans närmaste män samt en ut- tömhande historik över nazismens ut- veckling och seger.
Konrad Heiden äi närmast radikal demokrat - hans initie- rade skildringar av konspirationer och in- triger i det bruna högkvarteret låta emel- lertid förmoda, att han pa ett tidigare stadium måste ha stått dessa kretsar när- mare än nu.
Hur har Hitler kunnat få denna enorma makt över det tyska folket?
Heiden sva- rar: * Hitlers år i nöd i Wien och hans folks elände under efterkrigstiden - hane fåfänga kamp för att vinna kamraternas uppskattning och hans folks oförstädda försök att vinna de europeiska folkens uppskattning - detta är verkliga paral- leller ...
I båda fallen blir resultatet en längtan efter en ideologi, som kan rätt- färdiga en själv., Mentaliteten hos det Tyskland, som förlorade världskriget, och hos mannen Hitler, som inte lyckades göra den bor- gerligt-konstnärliga karriär han dröm1 ha jorden som säkerhet eller utgangs- punkt för att framställa sina tekniska produkter, med vilka de ska kunna för- värva än mera jord och än mera makt.
Men jorden är icke till f ö r att bära skul- der, utan f ö r att ge människorna bröd arbete orh hem.
Under andra förhållan.
den lönar det sig icke.
Och vidare - det råder en felaktig fördelning av jor- dens produkter.
Den beror delvis p s då- lig organisationsförmaga, pa den mänsk- liga dumheten.
Men den beror ocksa pa människornas oförmaga till samarbete.
im, äro intimt besläktade.
Intill sitt tret- tionde år hade Hitler inte den ringaste iramgång; om inte en världskatastrof in- träffat, skulle han ha gatt under i Wiens isyler.
Det är typiskt, att han vid krigs- Itbrottet faller på knä och tackar Gud - ty kriget betyder befrielse för de miss- lyckade.
Men inte heller under krigel utmärkte han sig.
Som soldat var han gott genomsnitt, icke mer.
Först eftei iredsslutet, da ett helt folk genomled sam- ma utveckling som individen Hitler, be- friades den geniala begåvning, som dit- tills varit bunden inom honom.
Stunden war kommen för alla tiders propagandisi och Iöftesmakare.
Krig och inflation hade upplöst ett sam.
hälle utan att ett nytt skapades.
FrAn alla klasser löste sig stora skikt av d e klasserade.
Arbetare utan arbete, för- bittrade över uteblivandet av socialiserin- gen, utarmade borgare, förbittrade övei demokratin, som de gåvo skulden för sin proletarisering - alla vor0 de utkastade ur sitt en gång givna sammanhang.
Där.
till en ny generation ungdom, som aldrig känt till något sammanhang - den bil.
dade en deklasserad klass för sig.
AIIi dessa enskilda individer ledo av minder.
värdeskänslor och vor0 förenade i der stora mindervärdeskänsla, som tryckt dei tyska folket sedan Versailles.
De väntade alla pa ett under.
Ock undret gavs dem fran himlen.
En mar stod upp och lovade dem allt vad de läng.
tade efter.
Samtidigt befriade han den fran deras mindervärdeskänslor: Sjiilvi hade de inte skuld till nagonting, utar endast judarna.
Kriget hade de inte för.
lorat, utan vunnit - endast judarna!
dolkstöt hade förorsakat den olycklig: utgangen.
Dessutom vor0 de, utan e g e ätgörande, genom sin blotta existens, de högst staende folket pä jorden.
Och man.
nen, som förkunnade undret, var sjäh en av dem - en missnöjd, deklasserar Skleiner Mannx Han ' var deras egen spe gelbild.
Det var inte underligt, att dc allesammans lyfte armarna mot honom.
De som först fylkade sig omkring hos nom vor0 de rotlösaste bland de rotlösa frikarernas medlemmar, unga borgars6 ner, som kriget fördärvat och gjort til äventyrare, som inte mera kunde oct önskade utöva något annat yrke än kri.
gets.
Mordet på värnlösa motstånäart upphöjdes till hjältedåd i fosterlandet: tjänst.
Kärntruppens mentalitet - för, evigandet av en ytterligare förråad krigs anda - satte sin prägel på hela rörel, sen.
Och i allians och rivalitet med riks värnet (den enda grupp i Tyskland, son fört och för en hard och verkligt konse kvent klasskamp) är det dessa äventy rare, som nu behärska Tredje Riket.
Hitler vann folket med sina tändandi ord.
Men han hade hela tiden god hjäll av mäktiga samhälleliga krafter: ekono misk av den decimerade metallindustrin, som hoppades på rustningsuppdrag, mo- ralisk hjälp av militärerna, den könserva- Svaret ...
(Forts. fr. sid.
I.)
* ande uttalanden av tacksamhet mot den rom talat och förhoppningar om att fre- len måtte bevaras.
Där skriver t. ex.: n engelsk präst och nedkallar Guds väl- rignelse över den, s o m sa modigt vagat: e röst At vad miljoner rättskaffens och ippriktiga människor känna, oberoende iv ras och färg,.
Representanter för fredsorganisationer i England och öster- rike ha sänt instämmande brev, där de, land annat ge uttryck ät de förhoppnin- qar världen fäster vid de skandinaviska länderna och deras roll i kampen mot kriget.
En holländska meddelar, att hon skickat en artikel om talet till holländska reformerta kyrkan i Syd-Afrika, varifran hon kommer.
Talet utsändes in extenso i massupp- laga genom kvinnoorganisationernas ned- rustningskommitte i Geneve, samt åter- gavs likaledes i sin helhet av den halv- officiella lourna1 des Nations samt de schweiziska kvinnoorganisationernas tid- ning Le Mouvement Feministe.
Att det f. ö. omnämnts i tidningar över hela värl- den framgår av en del av breven, där brevskrivaren nämner i vilken tidning han läst referatet.
En man i Brooklyn blev Sa inspirerad av orden .varför föda barn till en d osäker och hopplös världs, att han skrev en enaktare pä uppslaget, kallad Vdgrun att Idta sig födas.
Pjäsen som kan ge en hel del att tänka på, slutar med att de unga själar, som tvekat att träda in i världen, lova varandra att strejka sa länge, tills deras blivande föräldrar gjort världen bättre och säkrare att leva il Kanske är det ingen tillfällighet att de engelska rösterna äro sa talrikt företräd- da i denna brevskörd.
Pröken Hessel- gren berättar, hur allmänt man i Eng- land möter känslan av besvikelse och skam över att England inte lyckades upp- fylla sina föresatser och a w ä r j a kata- strofen.
Kanske är det ndgot av sarad stolthei ä imperiets vägnar.
Men ocksä en stark ansvarskänsla bland menige man inför det brittiska väldets handlingar i konflikten.
Det finns i denna breda opi- nion mycket som påmmner om den sven- ska nationens allmänna hällning inför Kreugerhistorien pa sin tid.
Varje uttryck för vad dessa människor själva känt, allt som stryker under deras önskan om att komma ut ur det nwaran- de hopplosa läget, blev därför godtaget.
Kanske var det ungefär som den engelske ' prästen skrev: .Måtte er modiga och öppna kritik likt en brinnande fackla fa tända eldar av an- I N. F. i fjol, bade vid Arbetskonfe- rensen och Folkförbundsförsamlingen, hai man ocksa tagit upp fragan om närings- behovet, man har tillsatt en särskild kom.
mission, man har vänt sig till lantbruks.
institutet i Rom för att undersöka förhal.
landet mellan produktion och behov.
Mer svars- och pliktkänsla i varje kristens man har glömt att det Krundläggande äi hjärta, och lysa vägen i arbetet för rätt- uppförande: brutal,, edat, ordnandet av besittningsrätten till jord Hur och när skall Tyskland finna vä- visa och fred ..
.
* all rikedoms källa, och all fattigdoms här.
gen ur sin fangenskap?
Den fragan kan komsi, den som börjar krig och slutei inte heller Konrad Heiden besvara ..
Men fred.
Låt O S S först ordna rätten att be.
- sitta jord, så att produktionens fördelning på alla människor e j blir förhindrad.
g oss främja en ny besiftningsräti fill j o n genom äganderättslagar.
som Iåtcr jor.
dens produkter komma alla människor tili godo, IBt oss bruka mcn ej missbrirkc I I tiva var ~~a~ " neno~~v,4u~~~,o,lalreme, han gott m.
T I D E V A R V E TII Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm REDAKTION: Telefon 20 48 42.
Mottagningstid 1G12.
EXPEDITION: Telefon 20 48 42.
Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1 4 - e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helar kr.
6: -, 1 alvar kr.
3: 2 !b kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 (Ire ANNONSPRIS: och Spanion - av Gustav Johansson.
Populär ~ broschyr om folkfrontens program och strävanden i dessa länder.
Pris 15 öre.
V x e n tiii goda bostäder.
Ny aktuell bostadsbroschyr.
inne- hållande kommunisternas program for bättre bostäder.
Pris 25 öre.
Rekvirera fran Arbetarkultars mrhg Jakobsgatan 22 A, 2 h.
STOCKHOLM,
