# ID: svediakorp-per3771
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,818
# sentences: 550
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad för den första Maxim Gorki död regeringen i skölden?
å man nu kan säga, att Sverige fått de.
Vilket även framgår av den nyligen sin första bonderegering, betyder av statsministern offentliggjorda brev- det ingalunda att den första bonden ta- växlingen herrarna emellan.
Folkpartiet git plats vid konungens rådsbord det- hade nog önskat en regeringskoalition Då Vad har hänt?
ta hände väl med Petersson i påboda utan det nya ligger däri, att ett bonde- N Y REGERING HAR TILLKOM- parti för första gången åtagit sig rege- MIT sedan sista Veckovakten skrevs.
ringsansvaret, E N Hr Pehrsson i Bramstorp stats- och jord- bruksminister.
Professor Westman utri- kes-.
hr Janne Nilsson försvars- och hr Strindlund socialminister.
Dessutom Upp- visar regeringen ett starkt inslag av ju- rister och ämbetsmän.
R I K S D A G E N AVSLUTADES FÖRST lördagen den 27 juni.
senare än nå- gonsin.
Herr Lindhagen yttrade därvid som vanligt många tänkvärda saker inför som vanligt tillslutna öron och tomma Konungens uppdrag till hr Pehrsson i Bramstorp att undersöka förutsättningar- na för bredast möjliga parlamentariska underlag, tycks ha inskränkt sig till blott undersökning.
I sina midsommartal frå- ga nu både Högerns och Folkpartiets hrr av mellanpartierna, men ' hade dock i sitt svar påpekat att varje parti borde ha fyra statsrådsplatser, varav framgår att de tillfullo accepterat en samlingsregering.
Vad som sedan tilldrog sig vet man inte men det blev en renodlad bonde- förbundsregering, förstärkt med ämbets- män och högre jurister.
Regeringsförklaringen gav ingen klar- het ifråga om regeringens förutsättnin- Den avled 18 j u n i Maxim Gorki i en ålder av sextioåtta år och fördes under oerhörda heders- betygelser till gra- ven: » Den Store ryske författaren, den geniala konst- nären, arbetarnas hängivne vän för- kämpen för kom- munismens seger, kamraten Alexei Maximovitch Gor- ki. » Ett ändlöst ordförande, varför de ej fått vara med, gar men den nye försvarsministern, hr ty de ha ju ingalunda ställt sig avvisan- tåg av ungdom (Forts. ä sid.
2.)
och arbetare, stu- denter, rödarmis- Elin Wägner ter, mödrar med bänkar sina småbarn pas- EN SVART SLAGSKUGGA över en serade dagen ef- ovanligt vacker försommar är de andliga fosterlandet dödsfallet under belägringstillstånd.
Det upprepde mordgärningar, som skett, framförallt Sala- och Tillbergamorden, som i sin tur uppenbarat så många före- gående brott och en beklämmande menta- litet hos den ungdomliga förbrytarligan.
EX DAGARS AVLÖNAD SEMES- inom industrin har Arbetskon- E n bok av Ivar Harrie som han kallar Tjugotalet in memoriam är den ferensen i Genéve enat sig om.
Den enda fråga där ett positivt beslut fattades svenska essaykonstens väsentliga presta- Kommissionens ordförande, fröken Ker- tion för i år Författareii ä r van att la- borera med begreppet 20-talet särskilt stin Hesselgren lyckönskas TURKIETS BEGÄRAN om UPPHÄ- ur litterär synpunkt men här har han gått av det i Lausannefördraget över denna gräns.
Han anser att den vä- av 1923 förbjudna befästandet av Darda- sentliga och typiska 20-talsreaktionen på nellerna har föranlett en konferens i tillvaron är den religiösa framför den Montreux mellan de 9 fördragsslutande estetiska eller intellektualistiska och han makterna på Italien när, som ej ville söker fånga det karaktäristiska hos dem vara med så länge sanktionerna bibe- allesamman.
Omvandlingen inom svenska höllos Efter åtskilliga differenser och kyrkan under denna period karaktärise- TER VANDE sedan alla gratulerat Turkiet till dess väl- förhållande att ej som vissa andra länder ensidigt upphäva fördrag kom man överens om skeppens in- och utgående i freds- och krigstid.
SANKTIONERNAS UPPHÄVAN- enades som väntat var den engelska regeringen men fick i parlamen- tet av oppositionen hårda tillmälen där- för, såsom putroner och förrädare.
Premiärminister Baldwin måste sedan vila ut på Chequers och småministrarna började tala var och en på egen hand, EN FRANSKA REGERINGEN dröj- icke att ansluta sig till samma uppfattning om sanktionerna som rege- ringen i England.
Polen meddelade N.F.
direkt samma beslut.
De exneutrala sta- terna konfererade och enades om att icke motsätta sig sanktionernas upphävande.
U.S.A.
meddelade samtidigt att det åter- dager exportförbuden mot såväl Italien som Abessinien.
F:s FORSAMLING sammanträdde den 30 juni under ordförande- skap av van Zeeland, som efterträtt för- re förbundspresidenten Benesj.
Mussolini hade inlämnat en skrivelse, vari han re- dogör för Italiens återuppbyggnadsarbete i Abessininen, lovar hålla N. F. under- rättat om dess fortskridande samt utfäs- ter sig att medverka vid en revision av N. F. Negus, som ställt sig i spetsen för den abessinska delegationen, talade på tis- dagskvällen, vilket föranledde stort tu- mult och överljudda protester från de italienska journalisterna, vilka avfördes till polisstationen första gången polis måst ingripa i N.
F:s förhandlingar.
Om de N. Fackföreningspa- Musik, blommor, hyll- rit med om att skapa, den gränslösa god- latset i från ningar Moskva ett helt folk, en hel värld.
het han var mäktig, det djupa vemodet Kanske kände många något av det, på botten. » som Romain Rolland uttryckte i sina av- Maxim Gorki var född i en fattig värld hindrar honom att se att den nya mål- medvetna kyrkan kan bli ett värn mot skedsord till den döde: » Det är icke den i ett arbetarhem i Nisjni Novgorod, sta- store mannen och berömde författaren den som sedan fått hans namn.
Tidigt nazismen som lurar söderifrån.
Då Harrie ser på 20-talet som litterär Som i avskedets stund står mest levande förlorade han både far Och mor och epok intresserar honom denna gång två för min syn.
Det är inte hans märkliga redan som litet barn börja klara nya grupper som kommo in i littera- liv och mäktiga Verk Jag minns fram- sig Själv.
Om någon känt och levat med turen då, icke vad tidigare generationer förallt annat ett ögonblick från förra i de allra fattigastes liv Och strider är åstadkommit under samma tid.
Pär La- sommaren då vi efter en tids samvaro det han.
Under Ofta Otroliga förhållan- gerkvist och Hjalmar Gullberg behand- togo farväl på stationen i Moskva.
Hans den prövade han det ena yrket efter det las betecknande nog i avdelningen Reli- blick Som vilade i min hans tillgivna andra, som barn-passopp Och allt i allo giöst 20-tal tillsamman med Sven Lidman, ögon hans varma djupa rösts hans fasta som bagare Som affärsbiträde och het- och hand med sitt trogna grepp Hela det varma livet.
som likt hans egen hemflod Edith Södergran.
Ungdomen delas upp i två grupper, de Volga strömmnar med mäktig kraft ge- rar han i sin briljanta essay » Religiöst 1920-tal » så, att anpassningsperioden intellektuella, som mest skrevo lyrik och nom allt vad han berättar Och fyller det efterträtts av en offensiv period.
Slagor- essayer samt proletärdiktarna.
De förra med tankar Och bilder denna ungdom- liga entusiasm för den nya värld han va- det: från dogmat till evangeliet, har ef- karaktäriserar han rätt elakt som den fa- terträtts av stridsropet: från evangeliet lang som uppträdde som, förlorad gene- Kyrkan har intet intresse ration, i Sverige emedan en sådan måste till dogmat.
mer av att förlika sig med och foga sig finnas i alla länder, även de neutrala.
Han efter vetenskapen, den har ställt sig på frånkänner de unga kandidaterna rätten en plattform dit angreppen icke nå och att ha » upplevt världskriget, men finner den har imponerat därmed, den har vun- vid närmare granskning att de i alla fall Birger Sjöberg, Harriet Löwenhjelm gonmålare.
När han var åtta år skulle han börja skolan, men fick snart sluta » på grund av fattigdom », som det hette i hans betyg Det ryska folkets förmåga att uthärda (Forts. å sista sidan.)
Naima Sahlbom: nit mark, heter det, från splittrade fien- fått märken av en specifik verklighet, vil- der vilkas tro blivit knäckt av den stora ken präglas av livsmedelsbristen under de besvikelsen.
Man kan icke misstaga sig två sista krigsåren, spanska sjukan, gu- på att Harrie är antipatiskt inställd till laschväldet, denna nya utveckling, vilket dock inte revolutionsdyningarna, fil- (Forts. å sid 5.)
Därefter talade bl.
a. Blum, Eden och ställts som demokraternas kandidat till Litvinov, de två sista f ö r sanktionernas presidemtvalet i höst.
upphävande såsom odugliga varjämte ANTDAGSVAL äga rum i Finland Eden meddelade Englunds beslut att Socialdemokrater- icke erkänna annekteringen av Abes- na hoppas att gå förstärkta U r Valet.
sinien.
Förhandlingarna ajournerades.
ROOSEVELT HAR AV demokratiska med stor majoritet upp- LANTDAGSVAL konventet Fredliga befäst ningar.
an hör Ofta turister Tjeckoslovakien, Som rest i den kompakta tyska befolkningen i gräns- beklaga sig över områdena har den obligatoriska undervis- okunnigheten i tyska språket, som ju före ningen i tjeckiska känts betungande.
världskriget talades överallt i det gamla Tjänstemännen ha förflyttats neråt lan- österrike.
Ja, man hör tvivel uttalas om det för att Iära sig språket och ersatts huruvida denna okunnighet är verklig el- av tjecker, som i stället måste behärska ler en avsiktlig, nog så förklarlig reaktion tyska.
T y varje medborgare har rättig- mot det forna tvånget.
Den spänning, het att i kontakten med myndigheterna ' som otvivelaktigt förefinnes mellan de begagna sitt modersmål.
båda nationaliteterna i den unga staten, Under de första åren av landets själv- är emellertid av mycket gammalt datum.
Tjeckerna anse sig som urinnevånare i Böhmen, medan en ständig invandring av tyskar norrifrån ägt rum ända från ständighet ha förändringarna naturligt nog varit påfrestande för den tysktalan- de minoriteten, och det stora stamlandet i norr har på många utövat en stark 700-talet främst till städerna och särskilt till gruvtrakterna i gränsbergen.
Trots tjeckernas sekellånga kamp för befrielse från det tyska överväldet, som efter Habsburgarnas erövring av landet hota- de att förkväva det nationella livet, er- känna objektiva historieskrivare, t. ex. utrikesminister Krofta, liksom republikens skapare, Masaryk och president Benes, det betydande värdet av det tyska kultur- inflytandet.
Men omvälvningen, som upp- höjt tjeckiskan till officiellt riksspråk; har icke kunnat försiggå utan slitningar.
För dragningskraft.
Världsdepressionen har hårt drabbat arbetarbefolkningen vid textilfabrikerna, glasbruken och gruvorna i dessa b e r g s trakter, där den karga jordmånen e j ger självförsörjning.
Industrin har varit in- riktad på export, som nu avstannat, och arbetslösheten har därför varit kännba- rast i de tyska gränsdistrikten.
Trots den statligt organiserade tilldelningen av livsmedel har nöden varit svår.
Den har också utnyttjats av oppositionen, men (Forts. å sista sidan.)
b
T I D E Den V A juli R V E Ur T 1936.
Föraktet för människos värdet.
Vad för den hr Lindhagens första ... tal vid Riksda- gens avslutning.
(Forts. fr. sid. 1.)
Janne Nilsson, framhöll senare att Bonde- förbundet icke ansåg det lyckligt att upp- dela svenska folket i tvenne nationer, den borgerliga och arbetarvärlden.
Det är D e t bör icke anses förgripligt att i avskedets stund yttra något Om vad ganska betecknande att Bondeförbundet kommit fram till denra klarhet just nu.
riksdagen ålderspresident mäktat bör Också helst för bringa freden.
i åtan- En 1928 och 1932 års riksdagsmannaval jäm- te mellanliggande landstingsval ha inga- lunda givit vid handen att denna UPP- fattning förut varit tillfinnandes hos Bon- deförbundet.
Och hur blir det till hös- tens val?
Vad för den nya regeringen f. ö. i skölden?
Regeringsförklaringen omnämn- de förverkligandet av upprustningsbeslu- ke det som förenar oss alla Och jag misstar mig knappast att allt värt sam- förstånd dock i princip kretsar kring problemet: fred på jorden Och människor- Vad ha vi nu i prak- na en god vilja.
tiken kunnat i all ansprakslöshet samla oss om på samvetsfronterna, Såsom kom- plement till vår präktiga upprustning i vilddjurets tecken.
En såsom jag vet spirande opinion på Den serie av mordgärningar i olika nyanser av ohygglighet som under de senaste veckorna utspelats tet, men ifråga om Sveriges utrikespoli- djupen inom de skandinaviska folken om en nyorientering i Nordens utrikespolitik i vårt land har naturligt nog utlöst väg iakttog den fullkomlig tystnad.
till främjande av hela världens fred och en allmän fasa.
Och allmänt ställer tiska Herr Sandler uppges ha blivit ombedd endast på den vägen också av vår egen man frågan: vilka möjligheter finnas kvarstanna, vilket väl innebär att inga fred utåt, har ännu icke effektivt nått för samhället och den enskilde att nya signaler utfärdats, och för övrigt är fram till de nordiska ländernas statsmak- skydda sig mot sådana våldsamma både hr Sandler, envoyén Westman och ter, åtmistone icke i Sverige.
Allting yttringar av en asocial sinnesförfatt- fröken Hesselgren kvar som delegater i tar sin tid.
Riksdagen har således, farligt nog sy- med den förändringen att utri- nes mig, slagit sig till ro med sin till- kesminister Westman, bror till den andre, fredsställelse att ha beslutat en militär ingår i stället för professor Unden.
upprustning.
Ett behov att på samma skyddshemmen tillfyllest, ungdomens Genéve.
fostran i tukt och förmaning eller reformeringen av licensförfarandet för vapeninnehav?
diskussionen i ' pressen har t.
O ' m. dödsstraffets återinförande nämnts Som en ytter- sta möjlighet att avskräcka från att mörda.
H ä r och där höjes även en röst för att » de hyggliga, måtte få lättare tillgång till vapen de möj- ligen blivande Offren, sålunda Det är samma tankegång som låg bakom ett förslag, vilket för inte länge se- mordepidemin före den enskilt håll underställdes denna tidnings redak- tion.
Nämligen att kvinnorna såsom kvinnor skulle beväpnas med skjut- vapen och utbiIdas i skjutteknik för Jordbruket skall stödjas och krisupp- gång planlägga en befrielse från ett så- dant öde har ännu icke hunnit taga man- görelsen med socialdemokraterna upprätt- dom i någon avsevärd handling från hållas.
Dessutom går man in för en » ak- partierna.
Vi äventyra att fortfarande tiv krisberedskapspolitik,, vad det nu be- som småvasaller gå i ledband efter euro- tyder.
peiska stormakters tvångsinställningar i Och vad ha kvinnorna att vänta?
vi kampen om herraväldena över varandra samt gemensamt eller i spridd ordning ha redan påtalat att den avgående rege- over färgade raser i andra världsdelar.
ringen ej behagade framlägga de före- En ganska nedsjunken uppgift således liggande, väl utarbetade förslagen till tycker mången, för det nordiska vikinga- bättre moderskapshjälp och förlossnings lynnet i konflikt med dess påtagliga kal- vård.
Med kännedom om bondeförbun- lelse nu i historien.
dets allmänna inställning till dessa frå- gor har man säkerligen ej mycket att Kommer där- vänta av denna regering.
till att den nye socialministern vid årets riksdag särskilt markerat sin inställning till det enda av befolkningskommissionens * Härefter några ord Om den gångna riksdagens vanskligheter inför fredens uppgifter i vår inrikespolitik.
Den sociala jordfrågans på landsbyg- den grundvalar, dess lagvägar, ligga fortfarande som en fredlös Skugga Över att kunna freda sig mot de allt van- landet De jordlösas problem gräver s &amp; ligare dödliga överfallen från mer el- förslag som framkom och som även gick fortfarande ned i skyttegravarna för rätt ler mindre besvikna män.
~ igenom.
Nämligen förbättrade avlönings- förhållanden vid tjänstledighet för havan- deskap för vissa kvinnliga befattnings- samma land som den sista utvägen Herr Strindlund nuvarande att leva trygg på jorden.
Utan en havare.
socialminister var den ende reservan- tanke på vad livsfarliga vapen i en ten i ett för övrigt enhälligt tillstyrkande skrämd människas hand kunna be- utskottsutlåtande.
Det varslar illa tyda har icke erfarenheten ota- Man påstår att även herr Engberg var liga gånger bevisat deras ödesdigra ombedd att kvarstanna, När han före- makt.
Grunden till de utförda ogärnin- garna antingen de begåtts av pen- ninghunger eller svartsjuka är ett Oerhört förakt för människovärdet.
Märka förespråkarna för den all- manna beväpningen icke att samma människoförakt dikterar förslagen till de oförvitligas förmenta skydd medelst våld eller, som det slag- ordsmässigt kallas, rätten att » sälja våra liv dyrt?, Måhända reagerar ändå det stora flertalet mot tanken på de enskildas beväpning mot sina landsmän.
Men man vågar icke dra ut konsekvenser- na och erkänna, att vad som icke får gälla som mänskliga umgänges- former de enskilda emellan, får icke heller gälla staterna emellan.
Myt- ket av den rådande våldsmentalite- ten skylles nu på att den nu levan- de unga generationen växt upp i det stora krigets skugga.
Människor som fostrats under en tid, när mass- mördande är högsta ära och lag, ha drog att överlämna ämbetet i biskop Andræs händer visste han att åtmistone på en punkt en rörande enighet dem emel- lan förefanns, nämligen i fråga om det uppseendeväckande uppslaget till den kvinnliga ungdomens säruppfostran.
Kvinnorna torde ha all anledning att se upp vid höstens val.
åt alla och orått At ingen.
De anspråks- lösa kraven på laga förpliktelse för de stora jordmonopolen att mot ersättning avstå någon odlingsbar mark med hus- behovsskog till jordlöst jordbruksfolk ha även nu av riksdagen lämnats obeakta- de.
Likaså den smärre arrendatorsklas- sens samt ofullständiga jordbruks frigö- relse trots 35 års bemödanden och löf- tesrika Uppslag i begynnelsen att för- vandla även dessa jordbrukarklasser till självständiga och självförsörjande jord- brukare.
Förhoppningarna äro nu till en tid kan- ske mindre än någonsin.
Den sociala jordutredningens främlingskap för den sociala jordfrågans lagvägar upphör att kunna verka från den 1 juli i år.
Men i stället har samma utrednings ledning stigit tvåmännings in i bondeförbundets svårare att urskilja varför den en- man icke konsekvenserna av upp- skilda mordutövningen är vanhed- fattningen om kriget som en männi- skoförstörande makt och går in för rande D.N.
skriver härom: Ger mun ett lillfinger åt våldet eller att motarbeta dess yttringar i alla nonchalansen f ö r liv och person, då kom- former.
Det är gott och väl att säga mer konsekvensen att dras från samhälls- liv &amp; område in på privatlivets från det att kriget lär människor att mörda.
Och att sedan döma mördarna.
Men allmänna in i det enskilda.
Det är sant.
Men erkännandet av erkänn då icke kriget som den möj- våldet ligger även i de förberedelser lighet, för vilken varje dag skall va- för krig, som skjuta alla andra ra full av förberedelser och alla kraf- mänskliga mål åt sidan.
Varför tar ter Spännas till det yttersta.
TIDEVARVET däremot Ruth Hamrin: RIKSDAGENS fektivitet kan sättas ifråga.
Riks- dagen var inte tillräckligt övertygad där- om för att tillgripa dem mot de sist- nämnda.
Om färbud mot statsfientlig verk- samhet.
Att Tidevarvets läsare får Arets sista dagens arbetsuppgifter att hålla det vid riksdagsreferat in i juli är genant liv och vårda det ömt.
Låt oss nu i alla fall göra ett försök och tråkigt men det ä r mycket belysan- de för det sätt, varpa riksdagen arbetat att sammandraga den sista riksdagstidens i år En aldrig så riksdagsbesjälad män- niska har icke kunnat följa med i den senaste tidens hetsjakt på frågor och riksdagsmännen själva har inte kunnat hålla reda på besluten, varken vad de av- gjort eller hur de avgjort det.
Den som tagit till sin uppgift att hålla ett vakande öga på vad som sker i riksdagen Och till äventyrs bett om upplysningar av de be- slutande har nogsamt kunnat konstatera, paktens artikel 8 säger klart och tyd- ligt:, Förbundets medlemmar erkänna att Krig undertryckes endast genom att tens säkerhet och ordningen i landet far- liga sammanslutningar,.
Bland mycket undertrycka dess orsaker.
Det ä r den annat ville man också ha en lag mot den första Iärdomen av detta sanktionsex- antimilitaristiska propagandan mot periment vars ändalykt numera synes sä- » nationell viktiga händelser, evad de angå det or- krigsmanskap deltagande i vissa sam- mankomster och skärpt kontroll över mö- dinarie arbetet.
ten och saniiiiankomster.
Socialdemokra- terna hade reserverat sig mot samtliga De politiska flyktingarna förslagen.
Från vänsterhåll framhölls i Till de förslag, som i sista stund he- handlats hör utlänningars rätt att vistas och arbeta i Sverige.
I det sammanhan- get hade riksdagen många motioner att behandla av olika kulörer från den natio- T r e artiklar.
Reformera Nationernas förbund det dagens ivrigaste samtalsämne.
Riksdagen har fått tillfälle att ta ställ- ning till frågan om förhud mot revolu- Kanske även Tidevarvets läsare kunna ha tionärer på grundval av det lagförslag, tålamod begrunda några av förbunds som utskottet utarbetat med anledning av paktens artiklar?
Med hänsyn till som- åtskilliga niotioner från de nationella hö- marvärmen skall utväljas endast tre.
gern och folkpartiet, Utskottet ville ha en lag, som skulle filta sig » mot för sta- Artikel 16: EFTERMÄLE.
Ett bedrövligt riksdagsslut spärr och farböd är bekvämt men onyttigt, Kör så långsamt som behövs!
Pier Gudro; debatten det ineffektiva i alltför långt gående förbud och denna uppfattning hembar också segern det blev i varje fall varken förbud för någon viss per- sonal att tillhöra vissa sammanslutningar hur litet de vetat.
Detta är inte sagt nalsocialistiska motionen, som begärde, eller påbud att upplösa vissa organisatio- som någon kritik mot riksdagens säkert att det skulle införas någon slags bio- ner.
Däremot blev det skärpta lagbe- är reservanter liganden av tomträttslagstiftningen En Observeras bör genomförda sanktio- tillägg skulle få 150 kr.
om året mer än Frågan om införande av dyrortsgra- vad som nu utdelas.
Att 150 kr.
om året deringen för folkpensionärerna h a r blåsts betyder oerhört mycket för den som förut bara liar mellan 200 och 300, begriper upp till orimliga proportioner, tack Vare att det från början var ämnat att bliva ju var och en.
För de gamla och fattiga, den tuva, som skulle välta regeringslas- var det alltså skada att herr Möller var set, Det kan kanske ha sitt intresse att för snabb och att majoriteten i riksdagen återföra den till lite mer riktiga propor- inte ville vara med om ett socialdemokra- tioner, Dyrortsgraderingen hade vid före- tiskt regerande längre.
gående riksdag, då folkpensioneringsfrå- gan i sitt stora sammanhang behandla- des, avslagits av riksdagen.
Nu återkom herr Möller fortare än riksdagen ville med sitt förslag och vad var annat att vänta, än att de borgerliga svarade nej visst kan man, om det passar sig, ändra ståndpunkt, men inte så fort, att det märks för väl.
I realiteten innebär Kungl.
Maj:ts förslag att exempelvis en folkpensionär i Stockholm med dyrorts- säkerhet, fordrar är något mycket subjektivt, det där kan länge dis- kuteras, så kvarstår dock som Positivt faktum att ingen avrustat Och att följ- ker: det räcker e j med att strida mot ett aktligen, som sagt alla bryta mot pak- påbörjat krig, först och främst måste man ten.
Rustas gör det överallt.
och de som inte följa snabbt nog med i galoppen hå- bekämpa orsakerna därtill.
Varför?
Därför att då ett krig väl be- nas Som dummerjönsar.
Med andra Ord: man vill på en gång gynts, avbrytes det endast tack vare ett annat krig, med andra ord genom att yt- ha Nationernas förbund som skall ena Tvek- folken till fredligt samarbete och vild terligare mångfaldiga det onda, sam halvsanktionism (med bruk av eko- upprustning, Och berömmer sig först och nomiska och finansiella medel) slår slint, främst av sina rustningar utan att stan- som v i numera alla veta, och kan ej göra na och tänka efter att här föreligger gro- annat, ty ett folk låter sig uthungras men tesk motsägelse Och att det är Iönlöst ger därför ej tappt, det stiger, genom orda om den kollektiva säkerhet folkför- mycket ambitiösa ledamöter utan mot det logisk invandringskontroll så att endast stämmelser om spridande av lögnaktiga dylika straffåtgärder, i egna ögon upp system, som åtstadkommer, att man un- » med oss i nationalitetshänseende när.
uppgifter, spioneri, störande av offentli- t i l l martyr och spänner därigenom uthåI- der större delen av arbetsterminen ingå- stående invandrare tillätes komma in i ga möten, disciplinupplösande skrifter och l i g h e t och offervilja till det otroliga.
An- ende diskuterar sådana saker som torsk- riket, till de socialdemokratiska motio- militärt deltagande i demonstrationståg.
tingen tillämpar man artikel 16 helt och handel och madrasvadd, vilket visst är nerna av herrar Branting, Ström och fru fullt Och tar de krigiska konsekvenser och arbetsfred.
av både intresse och vikt, men ändå inte Gustafson.
i dessa motioner önskade Trafiklagstiftning som därav följa, eller också bör man för tider framåt lika överskyggande som man utvidga de politiska flyktingarnas T r e stora trafikfrågor har behandlats medge öppet att sanktioner äro odugliga familjepensionering och seminarierefor- möjlighet att vistas i Sverige samt en för- vid riksdagsavslutningen ny motor- att föda annat än ökad misstro och bit- mer, medan man samtidigt hopat alla de bättring i humanitär riktning för dessa trafikförordning, vägstadgan och herr terhet mellan folken.
*) En en- Ofta förföljda nu olyckliga människor.
Leos reglering av den yrkesmässiga bil- stora frågorna till sista veckan.
Men intet folk vill börja krig för att da föredragningslista då upptog faktiskt Mellan dessa motioner den national- trafiken.
Vad den nya trafikförordnin- därigenom göra slut på ett krig!
Tar- fler viktiga ärenden än samtliga dess- socialistiska Och den socialdemokratiska gen beträffar så har den viktiga ting att dieus förslag att beväpna Nationernas förut.
ligger också högermotionerna om säga varje bilförare, Riksdagen har förbund ha hitintills fallit mycket platt till Det ä r ganska försmädligt, att den då- Skärpta bestämmelser för att hindra främ- nämligen släppt efter på maximihastig- marken.
Från och med den etiopiska liga organisationen skulle så påtagligt Iingsinvasionen.
heten i städer och tättbebyggda samhäl- konfliktens första början ha franska och visa sina brister just före en valhöst.
Då Ur alla dessa motioner har framgått len Detta innebär inte, att man får köra engelska statsmän tävlat i bedyranden om måste ju herrar riksdagsmän resa land ett utskottsutlåtande som utmynnar i en så fort man vill utan man skall köra så att krig vore uteslutet.
Nu, på det sista och rike kring och uppfordra, böna, be önskan Om skrivelse till Kungl.
Maj:t med Iångsamt som behövs för att undvika av dessa dagar, har Eden frågat sina - och hota inte minst kvinnorna till anhållan om en utredning för att få bätt- olyckor både för sig själva och andra.
motståndare om de verkligen skulle ha politiskt intresse.
Men undra på att det re tekniska förbättringar av kontrollen Om herr Leos genomdebatterade biltra- vågat påtaga sig ansvaret att för att dör, det politiska intresset, till och med över inresande utlänningar, varvid dock fikreglering är endast att tillägga att hindra kriget i Östafrika, begynna all- hos den bästa, när det mättas ihjäl på bör tillses, att kontrollen blir så anord- förslaget föll mänt europeiskt krig.
det här sättet.
Det borde höra till riks- nad, att den inte försvårar samfärdsel Riksdagen i sin helhet skiljaktiga Detta betyder att folken i gemen be- mellan de nordiska länderna för deras beslut har för övrigt varit för de båda känna sig till det mindre ondas filosofi: medborgare.
kamrarna synnerligen kärt och typiskt på fördraga isolerad förödelse framför all- regering med möjligheter.
till ännu större Om riksdagen alltså inte är nog Stor- sista tiden ville inte vara med rim en män syndaflod.
Vilket må vara mycket inflytande.
slagen att låta förföljda politiska flyk- beredskapslagstiftning- till förhindrande och avslog därför de, naturligt men ingalunda står i överens- I städernas sociala jordfråga domine- tingar fä en fristad i Sverige, så må den av arbetskonflikter stämmelse med den heroismens filosofi rar sedan gammalt » hyresgästernas » eg- i alla händelser inte ha varken herr Bag- framlagda förslaget härom Som motiv nahemsfråga, även den en fredsrörelse som realiter artikel 16 predikar.
Allden- Här har årets riksdag jämte ges skärpta kontroll eller någon sorts mot förslaget anfördes, att nian borde av- stund ju denna, om den verkligen tilläm- i andra lagutskottet gjort en liten fram- biologisk dito Och därmed får man låta vakta resultatet av de förhandlingar om pas, tvingar alla folkförbundets medlem- stöt, som föranlett en ministeriell » utred- sig nöja.
fredlig uppgörelse som redan inletts mel- mar att gripa till vapen för att försvara ning,.
vår nuvarande främlingslag äger för lan Arbetsgivarföreningen och L.O.
Däremot väntar den av statsmakten, övrigt inte giltighet längre än till nästa Den får allt vara bergfast övertygad om aven den obetydligaste medlemmens allra för bebyggelse av städernas egen mark som mest obetydliga intresse.
instiftade tomträtten, vilken i huvudsta- ar Och då får man väl hoppas?
att reg- att det är lagar och påbud, som frälsa Resultat: vartill tjänar artikel 16?
Kan den vunnit lysande framgång, på hän- leringen inte sker i reaktionär riktning.
människorna, som inte hinner hejda sin synstagande till dess fullmäktiges enhälli- Bägge kamrarna togo utskottsförsla- lust att skapa nya lagar, tills han får se, den göra något det allra minsta för det enda nödvändiga, det att undertrycka of- ga framställning 1927 om vissa förtyd- get.
om » fredlig uppgörelse, inte kan uträtta sakerna till krigisk konflikt?
Förbud och spärr är bekväma medel något.
Till de intressantare avslagsbe- terpellation av mig till justitieministern att tillgripa mot alla utlänningar, bär- sluten hör också det om granskning av Artikel 8: har icke besvarats.
plockare och revolutionärer.
Deras ef- Iäroböckerna för att få fram billigare och Samtliga folkförbundets medlemmar bättre sådana Av detta förslag hade väI i varje fall föräldrar med många barn fela mot förbundspaktens fordringar.
T y och små inkomster väntat en del, men det tycks av besluten i riksdagen att döma Red:s anm. blivit helt och hållet ställt på framtiden, ner ännu icke prövats.
Vad innebär dyrortsgraderingen?
fredens bevarande kräver att varje na- tions rustningar, reduceras till det mini- mum som nationell säkerhet fordrar., Som synes liar denna artikel, lika litet som artikel 16, tillämpats i ande och san- ning.
T y även om man medger att vad bundet skall skapa, om man e j inser att arbetet därpå bör begynnas med kollek- tiv solidaritet mot samma förbunds med- lemspakt Artikel 19: Denna artikel handlar om revision.
Men dess formulering ä r underbart olycklig.
Den stadgar att förbundsförsamlingen kan, vid lämpliga tillfällen, uppmana för- bundets medlemrnar till revision av trak- tater som visat sig otillämpbara eller av internationella situationer, vilkas bibehål- lande kunna innebära fara för världsfre- den, Men den stadgar vidare rösten- hällighet.
Det vill säga, den eliminerar bort sig själv, ty hur skulle en dylik ab- solut enhällighet kunna uppnås?
Den som ä r part i målet ä r j u också medlem i för- bundet!
Och kan den tänkas röda mot sig själv?
Och sina egna intressen?
En dylik revision vore dock något högst önskvärt.
Om man nämligen, vill sätta in kraft på att först och främst ut- rota krigsorsaker, Revision är ren och skär utopi säges det ofta.
lagen ger bort det han har påpekas det och de som intet ha, de sätta inga gränser för sina önskningar.
Man kan ju, om man så vill, säga att hela folkförbundet är utopi.
och man kan, om man ser det från annan syn- punkt, ha skäl antaga att man i stället för » gåvor och » förluster », kan tala om Tja!
» byten och .kompensationer&gt;.
Det be- höver ju ingalunda vara så att en med- lem bara ger utan att därför få något som helst igen Det kan gott tänkas att man kan nå en överenskommelse enligt vilken det offras på ömse sidor.
Kanske mer på den ena än på den andra, men dock så att slutresultatet blir att anled- ningen till spänning borttages och fre- den räddas.
Vilket stora syfte väl egentligen borde vara samtliga artiklars stora slutmål.
31 röster för avslag Det kan vara av värde för framtiden att ha svart på vitt på hur det röstades i försvarsfrågan och därför nämna vi de viktigaste siffrorna.
I första kammaren röstade alla närvarande socialdemokrater närvaran- för regeringsförslaget och alla de från den borgerliga sidan för det seg- rande utskottsförslaget 148 milj.
Den
I TIDEVARVET ende socialisten, herr Nerman, avstod från de i att första rösta.
voteringen I andra 31 kammaren för avslag rösta- på hela det nya organisationsförslaget.
Av dessa vore ett 15-tal socialdemokrater, 2 folkpartister och resten socialister och det vill kommunister.
I slutvoteringen säga i valet mellan Kungl.
Maj:t och ut- En finansminister ' Ma ria.
löser student- Trädgården solljus Inte en fläkt genom lovverket, som låg i trängde problem.
iii hägnade detta lilla, paradis.
barnens land.
I rabatter, ramade a v lustigt snirklade buxbomskan- ter, blommade röda och vita pioner.
Bina skottet röstade samtliga borgerliga för i kvinnor liar mera än några andra hade brått söt lukt av honung flöt ge- utskottet med undantag av herrar Sand- varelser haft på vår lott nom den ljumma Djuren lekte det berg i Böle och Ljunggren i Örebro massor av mindervärdeskomplex.
Hela tusenåriga riket, Två ärlor vippade f r a m (folkpartiet) och samtliga socialdemokra- kvinnorörelsen är i grund och botten en längs den räfsade gången utan oro för ter för regeringsförslaget.
kamp mot dem.
den rovgirige som graciöst svä- Huru Iångt hava vi hunnit i befrielse- vade i hasseln över deras huvuden Luften Till sist bör kanske nämnas ett par verket?
Jag vill påstå att Vi stå bra livades av svirret från svalornas vingar frågor, som Tidevarvet tog UPP i sin för- nära målet ty i dag våga vi skratta At De flögo med föda till ungar vilka ännu sta riksdagsöversikt, nämligen gift kvin- det, som tidigare för oss inneburit djup i n t e ville lämna det varma boet under nas beskattning och införande av huslig tragedi.
takskägget Över välvde sig undervisning för flickor.
Med våren följde i Ar, liksom alla andra en molnfri blå himmel stralande fläckfri.
Vad gift kvinnas beskattning beträffar, år i Finland, Iövsprickning, gudomligt I skuggan under det väldiga päronträ- så kanske en minnesgod läsare erinrar vacker blomning och diskussionen om det till synes obotliga studentöverflödet det satt en ung mor.
Det bara huvudet sig, att en motion väckts om, att det av- Bland andra celebra personer och insti- höll hon lutat över några vita små plagg, drag på 200 kr.
som gift kvinna har rätt tutioner förelades Finlands finansminister som hon sömmade med öm flit De iv- att göra i sin deklaration, måtte utgå, riga händerna vilade blott när hon nå- emedan det otillbörligt gynnar dessa s. ter prohleniet till lösning.
Han löste det gon gång lyfte ansiktet för att fånga in- k.
» särskilt gynnade, familjer.
Denna på samma sitt som vi i tiden bevisade a t t trycken från en leende värld, Längst dröj- motion blev emellertid avslagen.
Om in- en katt har 3 svansar.
(Ingen katt har de hennes vakande blick vid det l i l l a bar- förande av obligatorisk huslig undervis- 2 svansar; en katt har en svans mera än net som stultade på gången vid trappan ning för flickor hade en folkpartimotion ingen katt, alltså har den 3 svansar v. till det låga gula huset, Han var i stän- väckts.
Denna har icke behandlats för s .b.)
Alla försörjda fruar blir berö- dig rörelse liksom bina, liksom ärlorna, sig, utan ärendet föll under en av de vade sina tjiiister, på så sätt minskar liksom ekorren Hans ljusa hår lockade kungliga propositionernas avgörande och studentöverflödet v. s. b. meningen är att vid den nya Iäroplanens Mari skall verkligen bara inne i den sig fuktigt kring panna och öron, lem- rörde sig ännu en smula mödofullt upprättande för den 7-åriga skolan in- högre finansen för att kunna räkna ut, marna till viktiga bestyr hela den mjuka starka arbeta denna husliga undervisning - tro- huriivida en femte klassist, en 15 - 16- ligen i fortsättningsskolan.
Den som vet åring, blir försörjd fru eller icke.
D e t ett lilla mästerverk varelsen tycktes bra nära sin skapafinna fullkomningen som vilken ekonomisk betydelse det har om är ju i den åldern frågan mellanskole Plötsligt frös hon till Ett fönster stod en ordentlig utbildning får ersätta dilet- gången eller student, avgöres.
öppet t i l l de gamla låga rummen och tantimen på detta område, hoppas att Huru reagerade Finlands kvinnor för kastade som en svag skugga av ett kors beslutet snart blir satt i verket.
all denna visdom?
Tror Ni det blev Den lilla varelsen nal- Till Slut återstår endast att i denna bombastiska protestmöten med rcsolutio- n, och snart skulle hans summariska översikt av de sista dagar- ner o. s. v. Nej.
En gapskrattade, en sträckta armar möta korsets, hans fot på nas bedrövliga riksdagshistoria nämna, annan smålog.
Allt efter vars och ens att lantarbetstidslagen bifölls av riksda- läggning.
Det kändes precis som när gen efter utskottsförslaget.
Detta be- man ser sin dotter kläda ut sig i niurniors gränsade icke arbetstiden på samma sätt krinolin och kapotthatt, Litet komisk Som regeringsförslaget och socialdemo- litet medlidsamt och mycket, mycket ef- kraterna togo därför utgången som ett terblivet, Jag med min praktiska lägg- nederlag.
ning kände dessutom ett ögonblicks oro för landets finanser.
Vi har i år valår.
Det är naturligtvis förmätet att i sin Måtte nu varje kvinnlig röst gå den man- egenskap av » vanlig människa » drista sig nens parti förbi, mor och barn blott ljuv glädje utan fött att peka ut de beslut från den gångna I studentproblemlösning måste det allt- riksdagen, vilka komma att starkast in- så för vår finansminister bliva improba- en son till delaktighet av det lidande, som är varje människas lott.
gripa i människors liv.
Många av dem tur Tyvärr tyvärr., Anna Björkman komma att skapa glädje, andra bekym- Denna vår gav åt Sverige åter utom mer, betydelsefulla i ett eller annat av- all nordisk fägring, en biskop (obs, nu- seende äro de alla.
Men Om någon till varande ecklesiastikministern) med ett Huru annars?
äventyrs skulle fråga mig, vad jag mest kvinnligt universitet.
Även Sveriges kvin- Inte ens den mest efterblivna har yrkat glädes Och ängslas över, så skulle jag nor fingo sig ett gott skratt och kåsörer ~~:~ att äkrar och ängar skola uppdelas Svara den 7-åriga skolan Och den och kuplettförfattare ett lättförtjänt hono- mellan manliga och kvinnliga kroppsar- Otrygghet för Oss alla som vår nya krigs- rar på det förslaget Professurerna och betare sida vid sida hava de bärgat den makt skapat.
rektorsposten i det universitet var natur- skörd som gemensamt arbete givit dem.
Ruth Hamrin-Thorell.
ligtvis på förhand vikna för männen?
Det är således på det andliga området skapade De erkända luften ekorren alltsamman Isländska kvinnor höllo I för en tid sedan ett talrikt besökt möte » För fred fascism ».
Fem mot talarinnor uppträdde och betonade f.ö. till min stora förvåning att den isländ- ska kvinnan varit kuvad är kuvad och måste vara sin vakt mot ytterligare » kuvning ».
Intressant var på att höra hur Arbetorskor nas fackförening som bil- dades för cirka 25 år dan måst kämpa för se- sin Maj-demonstrerande isländskor.
tillvaro och vad den uppnått.
Förut var det kvinnor, som lossade, buro de tynga salt- och kolsäckarna på ryggen, stodo ute i ur och skur och tvättade fisk m. m., stundom för 6 öre i timmen!
Nu ä r allt annorlunda de kvinnor som tillhöra för- eningen ha goda arbetsvillkor och hög gar: ä r ni syskon?
och får den upplys- timlön.
Men man får inte glömma, att ningen t. ex.: Ja, mamma hade mig, in- nan hon gifte sig, eller pappa har fått det ä r dyrt att leva i Reykiavik!
Så talades om den ogifta moderns ställ- honom med den eller den, o.s.v.
Jag har ning, som efter talarens mening måste ytterligare förbättras.
I detta avseende intager Island som i så mycket annat en särställning.
Både samhället och den en- skilde tycks acceptera ogift moder och sett dödsannonser, där den dödes eller dödas utomäktenskapliga barns namn stått bredvid de andras och i dödsrunor som här på Island äro flera spalter långa har j a g inte så sällen läst om den utomäktenskapliga barn lika enkelt och dödes barn, födda före eller utanför äk- naturnödvändigt som legala förhållanden tenskapet, något som man ju i Sverige något som till en början slår oss utlän- omöjligt kunde anse för god ton.
ningar som komma förhållandena nära När j a g därför nu efter snart nio års inpå livet, med häpnad.
Liksom folks av vistelse här på Island, läser recensioner alla samhällsklasser fullkomligt ogenera- av » Salka Valka » i svenska tidningar, de och mycket Omtyckta Samtal Om hit- förefalla mig recensenterna mycket pry- hörande ämnen.
Medan jag under min da!
Och jag förmodar, att många av uppväxt och tioåriga lärarinnetjänst all- mina Iäsare rysa vid tanken på den fri- tid varit van att höra hithörande ämnen gjordhet man kan leva sig till omtalas med den mest hänsynsfulla hem- lighetsfullhet med sorgfälligt undvikande av allt, som kunde kallas intima detaljer, raste fest jag någonsin bevistats var en min flickskolebildade person genast ogift kvinnas bröllopsfest för sin dotter, vid ankomsten till Island utsatt för en som hon ensam uppfostrat Festen hölls blev realistisk upplysningsverksamhet, som jag samma dag dottern i utlandet firade sitt till en början djupt rodnande sökte un- bröllop.
Jag var inbjuden tillsammans med det lilla samhällets honoratiores, fle- dandraga mig.
För den infödde är dessa saker så na- ra tal höllos, mitt på bordet brunno tven- turliga, att det säkert aldrig fallit islän- ne gulnade ljus som dotterns far.
en gift daren in, att man i detta avseende ä r man fader till många barn skänkt » före sin tid, för det är väl vi andra, modem vid barnets födelse!
Hon berätta- som är efter?
Här är det omöjligt att de det själv, enkelt och stilla och hennes hålla reda på alla ogifta mödrar, ity att ögon lyste som två klara stjärnor .. de äro legio.
Naturligtvis måste deras verkliga antal vara mycket stort även fara lurar och en hög mur bör skilja man Sverige jag har bara inte vetat det, och kvinna At.
Jag undrar om förslagets men här får man genast alla upplysnin- upphovsman godkänner konsekvenserna gar utan att be om dem, ofta av veder- därav Kvinnor bör således ofördröjli- börande Själva och inte i djupaste förtro- gen prästvigas och den teologiska fakul- ende utan som vilken som helst annan teten vid det nya universitetet med det upplysning snaraste upprättas.
ingenting så illa att det inte har något gott med sig, och ingenting så komiskt a t t det inte har något tragiskt i sig.
I studentprohlenilösning måste det emellertid även för högvördige biskopen bliva improbatur Tyvärr, tyvärr., Dewe Barn födda inom äktenskapet, k ä n n a vid sina utomäktenskapliga syskon som syskon, alla barn få ju som regel faderns förnamn till efternamn med tillägg av son eller dotter.
Därför händer det inte så sällan, att man i barnslig oskuld fra- Här ovan ses en bild av den första maj-demonstrerande isländska kvinnan.
Fanbärerskan ser åtminstone inte under- ' kuvad ut än.
En av de ledande heter Indiana Garibaldadottir är det inte ett namn som kan inge vem som helst re- spekt?
Estrid Falborg-Brekkan.
T om Hedvalls grav.
enp pilgrim på väg mot ett skönare E aktiv pacifism ämligen oväntat för många kommer land, en pilgrim, som mitt i vägdam- Aldous Huxley en skrift, som met här nere såg varje spår till den full- komligare värld hon sträckte Sig mot - visar helhjärtad tro på pacifism som verk- sådan var Agda Hedwall.
Jag tänker på hela levnadsfärden, när sam kraft, ger skäl därför och ger former jag säger så Men eljest kunde jag vilja för uppbyggande fredsarbete, Politiskt och visa henne just sådan som när hon ibland i det dagliga livet.
Skriften heter: The » What case från for constructive peace. » kom vandrande händerna fullt av med smultronstrån, sin ryggsäck ett ögon- och i are do about (Vad it?
tänker du Ijus eller några kvistar, som hon lika göra för saken?
Skäl för uppbyggande siälvklart som utsökt, ordnat till en har- fred.)
34 sidor.
Chatto &amp; Windus.
Lon- don 1936.
Huxley mot bemöter de viktigaste ningarna pacifismen allt från invänd- de bio- logiska om strid såsom något ofrånkom- ligt i naturen intill argument hämtade från det aktuella politiska läget.
Där- vid stöder han sig på biologiska och hi- storiska fakta, aktuella erfarenheter, psy- kologiska sanningar samt etiska grund- satser, som vår kultur teoretiskt hyllar.
Huxley drar helt andra Slutsatser därav än den i första hand nationalistiskt fär- närmare än vi, utan den sorten, som gör gade politiken gör, är framsynt Samt krä- monisk skönhetsvärld.
under färder små någon fäbod eller Och dessa alla hennes anhaltsbostäder liten vindskammare!
hur kunde hon inte ge ett stänk av helgd och hem åt dem under ett par dygn.
Det skedde med de enklaste medel: en liten hemvävd duk, några ängsblommor i en gammal bunke en liten Ijusstake och så ett osynligt obe: skrivligt något som gjorde att värdfol- - - ket tyckte sig änglar änglar i huset del att kert vi i våra plötsligt grannar upptäcker och vår så man mycket och våra vac- ver och en viss ändamål.
överensstämmelse Slutligen är mellan hans me- mål barn och vårt hus - ja kanske till och inte en krampaktigt bevarad fred för de med i oss själva - som vi aldrig ens rika nationernas status quo utan fred som hade drömt om.
Till den grad ägde hon dröja mycket följd av samförstånd.
Efter en överblick över den ekonomiska och politiska utvecklingen efter Versail- länge innan vi kom underfund med att les skisserar Huxley den politik, som ä r vandrerskan var en av de underbaraste den enda rättvisa och den enda som kan sagoförtäljerskor som trampat marken Hon behövde inte » finna på » - livet uppenbarade sagor för henne, Men först gubbe och främst eller lyssnade ett dammigt hon.
strå.
De förgät-mig- ej-blå ögonen lyste så sveklöst och vän- ligt uppmuntrande, Att ett vördnadens organ som hennes förvärvas endast ge- nom kostbara lidandesprocesser, det stolthet bör aktiva mening in i våra brustna eller tunna ut- se som innefattar både hittillsvarande or- gjutelser Som när en arkeolog lär oss se ganisationers arbetsmetoder och något att en liten helig skärva ler så ä r upptäckte ett stycke hon ur mer.
» Det måste vara något av trossam- en forntida urna, en meningsfylld delaktighet i det eviga, fund, där medlemsskapet betyder anta- heliga Livets mysterium i varje sådant förtroendefragment.
v i tänkte inte ens på hur kunnigt och det det Ty varma vi över- och milda alltsamman, ljus som skimrade fram där vi förut bara känt torka och kyla och död.
Lika litet som vi i förstone anade den- na ytterst sällsynta själsmognad, en gång bar ödmjukhetens namn.
litet tänkte vi kanske på att bakom sät- tet att ordna de små kvistarna eller att s " ' vid berättandet Utesluta och sovra, låg en raffinerad kultur, estetisk och litterär.
Medlen hade ingått i det stummas värld, väsendet var kvar.
Hon gömde allt Som kunnat glänsa och lysa under flärdlösheten förnäma kappa.
Endast när skatterna behövdes, kunde hon helt stilla ta fram dem en efter en.
Hennes väsen hade en grace och en takt som endast benådade ha.
Och man häp- nade, som när man plötsligt får se my- riader stjärnor tändas på en natthimmel, där man förut ingenting varsnat. '
E V A R V E T fosterlandet (Forts. fr. sid.
I.)
mens och den moderna dansens genom- garna vid stilleståndet eller motsvarande brott.
Tjugotalets proletärlitteratur kän- stora besvikelse över freden.
Den stora nes igen på att den tillför litteraturen nytt missräkningen över Wilson hade vi i den P &amp; ett ställe i sin bok talar Ivar Harrie om det andliga fäderneslandet i beläg- som hotas av Detta ringstillstånd.
fiender andliga är humanismen.
fädernesland Härskaren där heter Vettet, Ratio.
Nor- men för uppförande och inspirationen till handlingar är, där människovänskapen, filantropien, av författaren betraktad som erfarenhetsmaterial från folklager som kvinnliga fredsrörelsen upplevat 1915, då » den enda heroism som kan erkännas un- hittills väl beskrivits av andra men aldrig han drog tillbaka sitt halva löfte att in- der humanitetsidealets liberala normsy- förr biktat sig självt.
Denna omedelbar- kalla en neutral medlingskonferens Se- stem ».
het betingas därav att folkbildningen nu dan dess hade man levat i misströstan.
Den återblick på 20-talet som boken nått så långt i Sverige att den litterärt tills budet kom om ryska revolutionen ger har blivit bakgrunden för en lågmäld begåvade proletären kan gå direkt in i som bildade en höjdpunkt att falla ned men obeveklig bekännelse av en livs- litteraturen utan att ta vägen över uni- ifrån.
Det var en orimlig lättnad 1918 åskådning Man möter här en enveten versiteten, Utan att ha fått marken be- att man inte mördade vafann längre men vägran att offra på Cesars altare, att redd av föräldrar som ekonomiskt tagit den som Under hela kriget blivit lärd av skänka tidens gud, den auktoritativa na- sig upp ur underklassen in i borgerlighe- sina läromästare att freden för allt i värl- tionalstaten, det offer den begär av sina ten.
Under 20-talet började fotograferin- den måste slutas innan segern Och neder- bekännares mänskliga egenart, deras vil- gen av samhället från helt nya synvinklar laget voro definitiva emedan den a n n a n ja, deras sunda förnuft och rätt till val och nya överraskande bilder blevo resul- logiskt måste bli Orättfärdig, den kunde och urval.
Han deklarerar för sig och inte mera hoppas på en rättvis fred?
hur likasinnade civilister en fullt medveten be- tatet.
I detta sammanhang gör författaren en många punkter Wilson än gav ut åt värl- redskap att söka leva igenom och leva intressant sammanställning av folkbild- den Däremot vågade man kanske fästa över denna mörka tid, hålla den huma- ningsarbetets 20-talsskede.
Han gör den vissa förhoppningar vid det faktum att nistiska traditionen vid liv, icke låta sig träffande anmärkningen att inom studie- kvinnorösträtten genomfördes i en rad likriktas, icke avfalla, icke dyrka tidens länder ungefär vid samma tid som Na- gudara Han representerar något som är farande lever cirklarnas Och föreläsningarnas kvar » en trofasthet folk gent- fort- tionernas förbund bildades, båda delarna modernare än tidens mod, dagens mod, emot det väsentliga liberala idebestån- kunde betyda, att de hittills allenarådan- nämligen oppositionen däremot.
Frihet, det » som man icke finner hos den uni- de åtminstone teoretiskt erkände att tiden människovärde äro två fadda ord som bli- versitetsbildade ungdomen.
Denna har kunde vara mogen för en ny politik.
vit renade genom förnyelsens bad i träl- Det var den också men det kunde man domens och människoföraktets Döda hav.
nämligen tagit mera vid sig över » världs- inte ta hänsyn till i Europa, så länge man Harrie citerar Anders Nygrens smädliga besvikelsen av 1919 ».
Till denna världsbesvikelse kommer var sysselsatt med likvidering av kriget uttryck Om den » beskedliga filantropiens.
författaren igen gång på gång, och till En sysselsättning som under växlande pe- Men i och med att filantropi, till exempel rioder av spänning och avspänning fort- i form av mänsklighet mot judar, är far- for ända tills den omärkligt övergick till Iig, blir den inte beskedlig mer.
förberedelser för ett nytt krig - vilket Om man antar att 1933 gav den stora kelses stund just då och om man över möjligen aldrig behöver bryta ut i annan huvud kan vara med om att fastslå 1919 chocken som Harrie menar, så bör man då freden blev till och 1933 då Tredje form än den det nu har fått i staternas ju ha hunnit sansa sig år 1936, orien- riket blev till som de två mörka år mel- manövrer Och rustningar mot varandra.
tera sig och överblicka vad man förlorat Det låter förstås säga sig att 20-talet var lan vilka 20-talet står som en ljusspa- Och vad man har kvar Harries bok är en ljus parentes, men bättre förstår man rentes.
en hjälp vid denna orientering som är författarens karaktäristik av 20-talet så- nödvändig om oppositionen skall kunna Det är en av fördelarna med denna som den tid som förberedde 30-talet, det kan under be- bok med dess eggande sammanställnin- vill säga diktaturernas tid.
Men ser man formera sig så pass gar och skickliga synteser att man får det så, då markerar inte 1933 någon lägringstillstånd.
För min del vågar jag lust att själv se tillbaka och försöka dra egentlig skiljelinje.
betrakta denna bok inte bara Ur synpunk- Det är en smaksak sig till minnes mellan vilka data ens för- om man ser kurvan falla från och med ten av det intellektuella nöje den bereder, tvivlans och förhoppningars kurva dragit den dag då Mussolini gick på Rom, då Utan också som ett av tecknen att bred- sina streck under dessa år.
vid den mer eller mindre frivilliga under- arbetarpartiet grundbesegrades i Eng- kastelsen under militärtänkandet sker nå- Det vore ju egentligen rimligt om va- land, då Japan tog Manschuriet eller då got annat inom vårt folk, på sidan om penstilleständet i Wilsons tecken skulle Hitler blev rikskansler.
bilda en förhoppningarnas toppunkt från Förresten kan det också hända att man försvarsstrider och valkampanjer helt na- vilken man störtade ned i desillusioner- betraktar den indiska frihetskampens två turligt och spontant, utan propaganda, nas bråddjup nästa år.
Men om j a g för- stora aktiva perioder i början på 20-talet utan att man behöver draga folk vid ha- söker konstruera upp denna tid kan j a g och i början på 30-talet som epokbil- ret vi få väl se ekonomiska slut måste manfråga sig själv om man ge fred och bevara demokrati, nämligen en reglering av territoriella, och monetära förhållanden.
listiska staterna skulle kalla till en kon- ferens där de otillfredsställda staterna skulle få framlägga klagomål och önske- mål och så skulle intelligens och god Vil- ja kunna utarbeta ett regleringsschema- Lösningen skulle innebära uppoffring av ekonomiska fördelar (jämf.
med utgifter för militära ändamål och för event.
krig!)
tänkte vi inte på.
Vi fann nog intresset för våra små angelägenheter så alldeles samt av prestige (en omskrivning för självklart, hur mycket det än blev oss till pacifisterna hjälp.
Det satte melodi och djup och en göra, nu genast?
Förenas Till en rörel- i D Aldous Huxley Det andliga Vid Agda ' I gande av ett särskilt levnadssätt och var- man av följer hängivet och outtröttligt Per- sonligt arbete för saken., Som förebil- der nämnas bl.
a. de första kristna, kvä- karna, kommunisterna, rörelser byggda på levande och verksamma smågrupper.
Huxley föreslår grupper på omkr. 10 medl., som mötas hjälp varje och vecka till öm- dis- inte minnas varken de stora förhoppnin- dande.
kussion, ömsesidig kritik, sesidigt styrkande, något slag av gemen- samma andliga övningar (även viljans rötter i det fördolda måste nås!)
olika grupperna borde dessutom ha sär- De skilda arbetsuppgifter (propaganda, stu- dium av någon särskild detalj av freds- problemet, praktiskt socialt arbete), små- grupperna mötas distriktsvis t. ex. månat- Iigen och utbyta erfarenheter.
Några uppgifter för gemensam aktion antydas, för engelska pacifisters vidkommande främst den att, med uppbåd av de 1 1 milj. fredsröstande, söka förmå regeringen till en preventiv pacifism i den internationella situationen, Slutligen ett par citat.
» Konstruktiv fred måste framför allt vara en personlig etik, ett sätt att leva för individer; endast på det villkoret kan den förverkligas, varaktigt och säkert, i former av samhällelig och mellanfolklig organisation. » Vad kan göras för flyktingarna?
om behandlingen av de poli- flyktingarna, om asylrätten har blivit ett världsproblem Den 2 juli äger en regeringskonferens rum i Genéve sammankallad av den nuvarande folkför- bundskommissarien för flyktingar, Nell Malcolm.
Behandlingen från Frågan Frågan olika länder av de växande skaror av lands- flyktiga, som diktaturerna skapa, står på dagordningen förberedelse till re- geringskonfensen var redan den 2-21 juni en internationell asylrättskonferens som Elin Wägner.
Ett svar på frågan, vad det i själva verket ä r som händer med dessa män- niskor, som drivas fram och tillbaka över gränserna, har givits av en av deltagar- Ellen Hörup i Po- Pariskonferensen - Det värsta är inte, skriver hon, att människor har hittat på, hur de skall ut- rota varandra Pr kvadratmil, så att allt liv i en stad kan förvandlas till död på ett ögonblick genom så och så många ton giftgas och sprängämnen.
Det värsta är inte heller fascismen med - dess sadistiska tortyr och dess lära om råhetens rätt.
Det värsta är att de flesta människor, som varken är blodtörstiga eller hämnd- giriga, r i a eller sadistiska, betraktar bå- de gaskrig och fascism som ett nödvän- Jag kände henne endast under sista hälften av, vägen.
men inte under ung- domen d ' hon med pensel Och penna gav så stora löften, den tid hennes fötter så samlad i paris, på initiativ av enskilda digt ont, som man inte en gång i sitt gärna rördes i dans av bara tindrande eget land bör göra något för att be- intresserade i flera länder.
livsglädje, den tid då ungdomens jubel kämpa.
» Ett praktiserande av icke-vålds mot- och kval genomdallrade hennes väsen, då stånd har på alla berörda den verkan, Det är intet tvivel om att det blir vär- konst Och Paris Och Flandern och litte- att den stora sanningen om mänsklig so- mat till OSS genom levnadsbeskrivningar.
re och värre.
Galenskapen går redan så raturen på skilda språk satte hennes lidaritet framhäves ».
Jag minns att jag då sade, att jag aldrig långt att det finns människor, som ä r strängar i vibration och man även hör- förstått ur vilket lidande den franciskan- födda på denna vår jord, men som för- Siri Leander.
de klangen från hennes eget instrument.
ska glädjen framfötts, förrän jag kom ned menas Så mycket jord som deras två föt- Hade hon gått vidare på den banan, dades.
hade hon tunga bördor på ryg- till Assisi.
Agda nickade stilla.
Föga ter kan stå på.
då skulle hon i dag räknats till de om- gen och hade fått en större förmåga att anade jag då hur mycket hon självvisste Här i Genéve upplevde vi, att en man skrivna och berömda därom känner varsna » ädelstenen i grodan), gudshilden om den saken.
» Det är inte så lätt som under loppet av en enda natt fem gån- jag mig alldeles Viss.
Men kompassen tvärs igenom förfulningar och förvridnin- man tror, att vara solens förtrogne, ger förpassades över den fransk-schwei- visade i annan riktning.
Hon miste sitt gar hur trött hon än kunde vara, till (A.
N,).
ziska gränsen.
Så fort den franska po- liv för att vinna ett större, djupare och döden trött ibland, Men denna sista hälsning » från Assisi » lisen fått honom över, skickade honom enklare.
Andra skola tala om hennes arbete på blir på ett särskilt sätt meningsfylld för den schweiziska tillbaka igen.
Om ingen Jag lärde känna henne först sedan hon olika poster.
Jag ville bara fä dröja vid oss, som hört vandrerskan tala om sin lösning funnits, håller han väl fortfaran- en gång dött döden omärkt, osynligt vaiidrerskan, henne, som ingenting gick sommar-klosterdröm där människor un- de på att passera gränsen, ty hänga i för andras ögon men därefter återupp- förbi, utan som kände igen alla nådens der de enklaste yttre förhållanden i oför- luften kan bara fåglarna.
stått genom att nå Livets källa.
Hon under vid vägkanten, vare sig spåren sto- störd natur skulle beredas möjlighet till Också i Danmark ha vi varit med om hade nog alltid hört dess källsprång sor- do att upptäcka i människobarn, gamla en tid av ensamhet och stillhetsgemen- något liknande.
Det var en man, som la.
Men lidandet bräckte fram en ny och skröpliga till nyfödda små, eller i fågel- skap.
Jag ser därför i denna hälsning inte kunde komma i land.
Var gång djupare åder för detta levande vatten: ungarna, insekterna eller grässtråna.
» från Assisi » också en uppfordran till oss fartyget kom i hamn.
blev han inlåst.
hon inte bara trodde, hon visste Och Den sista hälsning jag fick frän henne alla som stått henne nära att föra den Intet land ville ha honom.
Men han ha- därför orkade hon veckla av en livspe- till 17 juni ville ge ett bud » från tanken vidare de ändå vattnet att färdas på.
riod med alla dess livsmål, liksom när Assis ».
Ack, dur var det vi möttes allra Över vår » Agdeli » skall det inte sörjas, Ingen av dessa människor var förbry- vävaren vecklar samman en färdig väv första gången!
Inte i Guds fattiges hem- det skall tackas!
tare, ingen av dem var sjuk eller smitto och sätter UPP en ny.
Där hon nu fär- bygd, men i hans värld, sådan den Emilia Fogelklou.
farlig.
Båda var exempel på att det finns ström- regeringar, som tillåter slg att beröva si- na politiska motståndare rätten att sätta sina fötter på jorden genom att helt enkelt t a ifrån.
dem deras papper.
Men de var exempel på en sak till.
Att det icke endast är de fascistiska regeringar- nu, som det är något fel med, utan också de demokratiska.
Ellen Hörup påminner om några fakta ur flyktingskommissariens rapport, av vilka det framgår hur emigranterna prak- tiskt taget berövas all sin egendom, hur under de sista tre åren 80,000 människor varit tvungna att lämna Tyskland, hur 4,000 tyskar sedan 1934 berövats sin na- tionalitet, hur tusenden och åter tusenden är Statslösa utan att ha fråntagits natio- naliteten.
Tusentals människor har be- rövats sina pass, fastän de ä r tyska un- dersåtar och t. o. m. de som har både pass och nationalitet i behåll är i prak- tiken statslösa, då alla konsulära och di- plomatiska myndigheter nekar att g e dem erforderliga papper eller annat skydd som tyskar.
Ett av de vackraste orden inom de internationella förhållandena är ordet asylrätt, säger Ellen Hörup.
Det bottnar i samma mänskliga känsla, som gör att man öppnar sin dörr för en nödställd.
Utan att först fråga honom om hans po- litiska eller religiösa trosbekännelse, na- tionalitet eller ras.
Asylrätten ger varje människa, som inte är brottslig eller smittofarlig rätt att söka tillflykt i främ- mande land och där förtjäna sitt bröd, om han hindras att göra det i sitt eget denna rätt existerar icke land.
Men mera.
Ellen Hörup, som är medlem i korn- mitten för Hitlerfascismens offer, slutar med en vädjan till sin regering att bi- draga till den internationella asylrättens upprätthållande, den sista rätt som för- unnats de människor som oförskyllt och orättmätigt mist allt annat
(Forts. fr. sid.
i.)
främst av den underjordiska agitationen norrifrån, för att skapa missnöje och skärpa motsättningarna.
Det ä r i denna situation, som den tjec- kiska sektionen av Internationella Kvin- noförbundet för Fred och Frihet tagit till uppgift att åstadkomma en verklig av- spänning och förståelse mellan de olika folkelementen i landet.
I Prag och flera större städer samarbeta n u tjeckiska, tyska, slovakiska och judiska kvinnor för inre och yttre fred.
Därför ha de främst vänt sig till de tyska gränsområdena, och i industristäderna Gablonz, Reichenberg, Karlsbad m. fl.
ha kvinnorna i massor slutit sig till dem Efter förbundets internationella exeku- tivmöte i Prag i maj fingo de utländska delegaterna tillfälle att besöka dessa trak- ter.
överallt mötte en intresserad publik på 2-3,000 åhörare, och hundratals nya medlemmar anmälde sig, så att en hel rad kretsar på vardera bortåt tusen med- lemmar bildats.
Sektionens ordförande kunde också med stolthet säga: » Detta är vår befäst- ningslinje! » Det är märkligt, att vår September- rörelse omedelbart väckte genklang i Tjeckoslovakien, kvinnorna ha där för- stått att faran från luften e j hejdas av murade gränsfästningar, utan att enda räddningen ä r kampen mot Själva krigs-i systemet.
Efter den katastrofala politiska ut- vecklingen i Europa, som för de små länderna söderut känns som ett överhän- gande krigshot är solidaritet mer än nå- gonsin nödvändig.
Att trots alla påfrestningar denna in- sikt finnes även hos den tyska minori- teten visar ett uttalande av en tysk par- lamentsledamot: » Tjecker och tyskar ha på allas vår fädernejord en gemensam historia och en gemensam framtid.
In- gen kan utplåna den andliga, kulturella Och sociala samhörigheten från historiens blad, så som den framgår ur den histo- riska utvecklingen för Böhmens och mäh- rens befolkning.
Med den tjeckiska ma- joriteten förbinder OSS en orubblig tro- het mot demokratin och en gemensam vilja att stärka och bevara freden., I det arbetet göra kvinnorna i Tjecko- slovakien målmedvetet och tappert sin in- sats.
Naima Sahlbom.
(Forts. fr. sid.
I.)
och de omänskliga förhållanden under vilka många av det stora rikets fattiga innevånare levde under tsartiden, träda ör länge, länge sedan levde det en också i Maxim Gorkis arbeten fram med en folkstam någonstädes, jag en skärpa, som ibland ä r förskräckande, Vet ej Var.
Blott så mycket vet jag att Det är världar av lidande som möta oss tjocka ogenomträngliga skogar på tre si- dor omgåvo det folkets tält På den i dessa skildringar av tåliga ryska kvin- fjärde sidan låg steppen.
nor, som piskas med sina ofödda barn, Det var glada, starka och djärva män- dessa underliga, himmelssträvande ryska niskor, som icke hade behov av myc- Men så föllo bedrövliga tider män med sitt jordiska elände och sin k e t.
.
halvt omedvetna Iängtan efter ett män- över dem andra folk kommo någon- städes ifrån och drevo dem in i skogens niskovärdigt liv.
djup.
Mitt i all nöd glömde Gorki aldrig Där var sumpigt och mörkt, ty det var människornas goda sidor och livets gläd- en urgammal skog, och så tätt hopfläta- jeämnen.
På ett förunderligt sätt har de Voro dess grenar att man icke såg han skådat den mänskliga själen, som himlen genom dem, och att solens strå- a v, MAXIM GORKI.
gång kämpar sig igenom och rätt som det är lar kunde Men bana så sig fort väg de genom det knappast täta lövverket.
föllo blommar upp även i de tyngsta lidanden.
på vattnet i träsken, uppstod en pest- Tänk på den bild han i sin självbiografi stank, av vilken människorna dogo, den U t e i världen ger av sin gamla mormor.
ena efter den andra.
Då började det folkets kvinnor och en riktig människa, god och förtröstan gråta, och fäderna försjönko " att De måste lämna denna skog, full, med ögon för allt som ä r vackert I svårmod.
och lustigt och bra och med en levande och därur gavs det blott två vägar den tro på människornas möjligheter.
ena förde tillbaka dit, där de starka och Maxim Gorki älskade böcker och hela onda fienderna voro den andra framåt, barn sin djupa kunskap skaffade han sig själv in bland jätteträden, som höllo varandra trots de stora svårigheter som restes i fast omslingrade med sina väldiga pre- nar och som kört sina knöliga rötter hans väg.
Hans eget första arbete blev djupt ned i den sega gyttjan.
Tysta och av den berömde författaren Korolenko orörliga, som om de vore av sten stodo utdömt såsom odugligt och Gorki beslöt dessa träd hela dagen i ett grått halv- att aldrig mer skriva en rad, ett löfte mörker Och tycktes Om kvällarna när som han också höll i två år.
Men efter lägereldarna flammade upp- sluta sig än- nu tätare omkring människorna.
något å r av resor genom Ryssland tog Och ännu hemskare var det när blås- han på nytt upp sitt författarskap, och ten for över trädens toppar och hela blev så småningom medarbetare i ett par skogen brusade dovt, som om han ropa- tidningar.
När han var trettio å r publi- de hotelser till dessa vilka dolt sig i ho- cerade han sin första bok.
Och därefter vann han snart världsberömmelse.
Gorki var revolutionär och hans idéer förskaffade honom vid olika tillfällen un- der tsartiden fängelse och polisövervak- ning.
I den nya arbetarstaten togs Gor- ki från början med i det uppbyggande arbetet.
på grund av sjukdom han nom gravsång undan för sina dem.
fiender Och eller likväl sjönge voro en de starka människor och skulle nog kunnat upptaga kampen mot fienderna, som be- segrat dem, men de fingo inte gå under i striden, ty de hade ett heligt arv att bevara som skulle gått förlorat med dem döden Och därför sut- to de de där rusat och mot grubblade under de långa Om och skön var han, och sköna människor äro också alltid djärva.
Och han talade sålunda till sina stamförvanter: Icke kan man med tänkande hejda en rullande sten.
Den som ingenting gör kan icke bli hjälpt.
Varför förslösa vi var kraft i grubbel och veklagan?
Låtom OSS bryta Upp och tåga genom skogen den matte väl ha ett slut som allt här i världen!
seså, framåt!
Låtom Oss gå!
De blickade på honom och sågo att han var den starkaste av dem, då hans ögon strålade av kraft och levande eld.
Så må du föra oss an!
sade de.
Och han förde d e m.
.
.
Det var en svår och mödosam väg!
Mörkt var det och vid varje steg öpp- nade träsket sitt glupska, stinkande gap för att uppsluka människorna och träden spärrade vägen likt en väldig mur.
Allt tätare blev skogen, allt mattare de- ras krafter.
Och då började de knota mot Danko och sade, att han, den unge och oerfarne, fört dem vilse.
M e n Danko skred käckt framåt, utan att låta sig för- brylla Men så en dag bröt ett fruktansvärt oväder löst.
Det blev så mörkt i skogen, som om alla nätter som förflutit sedan den uppstod, slutit sig samman i den ..
Fruktansvärd var vägen och de utmatta- de människorna förlorade modet.
Det gamla Danko blickade på dem, för vilkas skull han burit så många mödor och han såg att de voro som vilda djur.
De trängdes omkring honom, men på deras ansikten syntes intet spär av ädelmod och han kunde inte vänta någon skonsamhet a v dem.
Då sjöd oviljan upp i hans hjärta, men som han hade medlidande med dem, slocknade hans vrede strax i g e n Han älskade dessa människor och trodde att de skulle gå under utan honom.
Och hans hjärta flammade upp i en brinnande önskan att rädda dem och föra dem in på en bättre väg och i hans ögon glödde strålarna av denna mäktiga eld!
Vad skall jag göra för människor- na?
ropade Danko så högt, att han över- röstade åskan.
Och plötsligt slet han med egna hän- der upp sitt bröst, ryckte ut sitt hjärta och höll upp det högt över sitt huvud.
Det flammade så klart som solen och hela skogen tystnade, upplyst av den- na människokärlekens stora fackla, och mörkret flydde för ljuset och föll skäl- vande djupt, djupt inne i skogen, i träs- kets smutsiga gap.
Och människorna stodo där, förstena- de av häpnad.
Kommen, ropade Danko och störta- de fram till sin anförareplats, hållande det flammande hjärtat högt i vädret och upplysande vägen för de andra med dess sken.
De drogo efter honom, fulla av läng- tan efter det nya och liksom förhäxade av trolldom.
Då brusade återigen sko- gen och skakade sina toppar, men dess brus överröstades av de framåtilande skredo alla framåt, uppeldade av den un- derbara synen av det brinnande hjärtat.
Även nu dogo alltjämt många men de dogo utan klagan och tårar Danko ila- tidningen » Femmes, hämta vi föl- de alltjämt i spetsen, och hans hjärta det flammade och brann.
jande dialog mellan två reporters: Och se, plötsligt delade sig skogen Jag tänker Iåta skicka mig till Lon- don.
Jag vill se det.
framför honom och låg bakom honom som en tät, svart massa.
Men Danko Vilket det?
Det är ett till- och alla som voro med honom döko ned Kröningen förstås England.
Fra,, fälle, som nog inte kommer tillbaka.
Vid I ett hav av solljus och ren, av regnet Georg V: s kröning 1911 lekte jag ännu uppfriskad steppluft.
Ovädret stod där VIII:s bakom dem, över skogen och här stra- hade länge lidit av tuberkulos och träsket utsände sin giftiga pestånga .. med stenkulor, och för Edvard kanske även av andra skäl maste han Och de blevo svaga av det eviga grubb- egen skull hoppas jag, att jag är för lade solen, här doftade Steppen, här glitt- sedan lämna Sovjet under flera år.
Han landet Och tänkandet fruktan upp- gammal för att se hans efterträdare be- de gräset av regndroppar Och älven bosatte sig på Capri.
Efter sin återkomst stod starka ibland armar, dem och Och ångesten förlamade närdes deras av 1928 började han emellertid på nytt med- arbeta i olika tidningar, samtidigt som han fortsatte sitt eget författarskap.
Den nya statens inställning till Gorki uttrycktes vid hans grav å de högsta myndigheternas vägnar av presidenten för folkkommissariernas råd, Molotov: Gorki var djupt och innerligt förbunden med oss, människor av hans egen tid, vilka han skänkt så mycket, sin litterära begåvning och sin obegränsade hängiven- het för arbetarnas sak.
Han kämpade f ö r den mänskliga friheten, medan han ständigt visade oss exernplet av ett be- undransvärt och helgjutet liv.
stiga Med den naturliga begåv- skimrade i guld Det var afton och kvinnornas snyftningar, som jämrade sig spel, som engelsmännen ha, blir det nå- över liken av dem, som träskgiftet dräpt, got magnifikt.
Tidningarna genljuder re- och gräto Över de Redan i skräck bävan ville och de gå till dan av förberedelsernas ekon.
Imperiets pärer och deras damer har satt fart på levandes öde .. fienden Och överantvarda sig själva Och klädesindustrin.
En skicklig hantverkare sin frihet i deras våld, och av lutter döds- kan inte väva mer än 5-6 meter sammet ångest räddes ingen mer för ett liv i träl- i veckan och så behövs det bortåt 20 Men då uppträdde Danko och meter till en enda galadress!
Och 200 dom .. hermeliner till en enda mantell Juvele- han ensam räddade dem alla.
Danko Var en man av denna stam.
Ung rarna arbeta också för fullt: man förgyl- ler hela karossen.
Pengarna rulla men det där vet n i ju lika bra som jag Jag har faktiskt inte ägnat det stor uppmärksamhet.
Det ä r en helt annan sak i den engelska pressen i dessa dar, som etsat sig in i mitt medvetande.
Nej, vad då?
Det är historien om den kvinna, som om hon inte blir benådad, blir hängd för Till kyrkan, mord på sina små tvillingar.
En god gärning att hänga henne, marsch!
i D eltagarna ett kristligt gymnasist- och studentmöte äro samlade till korum.
Det ä r en strålande vacker kväll.
Södermanland visar sig från sin allra vackraste sida.
Den lilla sjön ligger spe- gelblank och solen kastar sina sista strå- lar över den lilla skaran.
Det ä r mest unga pojkar i åldern 15-19 år.
Man sjunger gemensamt psalmen » Härlig ä r jorden och medan flaggan firas ned ljuder Stenhammars: Sverige.
Då, mitt i denna frid hörs plötsligt en ilsken kommandoton ropa ut: Bataljon!
Höger om!
I riktning mot kyrkan marsch!
Så drillas alltså de unga som i en käns- lig ålder kommit dit för att söka efter andliga värden.
Det ä r upprörande att tänka på att militarismen trängt in t. o. m. i den kristliga gymnasiströrelsen.
B.H. Zetterlund &amp; tycker jag.
Kan tyckas så men hör: Hon var olycklig, övergiven av sin man.
Hon hade kämpat till det yttersta för sina små Men s ' drogs det lilla understöd hon haft in: Då gick det inte längre.
Hon borde vänt sig till någon asyl, men hon kunde inte.
Hon föredrog att döda dem.
När man kom för att arrestera henne, fann man i hennes rum en kappsäck med de två små kropparna, en skiva bröd och ett par öre.
Ja, historien ä r inte speciellt engelsk.
Men eftersom, ni älskar stati- stik, så tänk efter: Hur många meter sam- met, hur många små hermelinskinn skulle det behövts för att dessa små ännu skulle varit i livet, för att modern e j skulle bli hängd.
Men den engelska kärleksverksam- heten ä r stor.
Utan tvivel.
Jag anklagar heller ingen, jag bara konstaterar fakta och drar paralleller.
Stockholm 1936. de solens strålar lika röd som blodet som i en varm ström flödade ur Dankos sönderslitna bröst.
Och den döende Danko, den stolte och dristige kastade en blick ut över stepp vidden en glädjestrålande blick lät han glida över det fria landet, som ut- bredde sig framför honom.
Och med ett jublande skratt sjönk han till marken och dog.
Sakta viskade de häpna träden som Danko lämnat bakom sig, sakta viskade gräset, som färgades av Dankos blod- Men uppfyllda av sin glädje och sina förhoppningar lade människorna icke märke till hans död och sågo icke att Dankos modiga hjärta ännu lag flam- mande kvar bredvid hans lik.
Blott en av dem, en försiktig man märkte det, och rädd att något skulle hända, trampade han med foten på det stolta hjärtat Och då sprutade Dankos hjärta upp i klara gnistor och slocknade ..
Det ä r ursprunget till de blåaktiga gnistor som före ett oväder visa sig på steppen (ur GamIa Isergil ».
Gorki: Valda berättelser, del men på svenska 1901.)
I, utkom-
