# ID: svediakorp-per377
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,972
# sentences: 980
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 5.
Stockholm 1 3 F e b r u a r i 1 9 0 8 Rodnktion: -.
I ~ c i l s k t o r o. msvarig utgifvnre: I I 1: a Arg.
banonspris: Svenska Fattigv&amp;rdsforbundef s Barnavards- afdelningar.
attigvhd iir en samhii.llets angeliigeahet.
Barnavird iir det iifven, clia det galler de barn, som sf en eller a n n m orsak saknn den naturliga vilrden,.
sina for- aldrara.
Fattigviird i vanlig niening ar en sltyldighet, son1 san~hiillet ikliider sig utan att i allmiinhet v h t a ersiittning i nl " l.gon forin.
a£ dem, eom komrnit i Atnjiitande af denna fattigvgrd.
Med bnrnen blir forhB11; 2nclet ett helt annnt.
Hvad samhallet gor for clem, det gor det i sitt eget intresse.
13arnen Bro ju nntionens dyrbaraste egandon~, pl " l hvilba cless framtid beror, och dtirfor iir clet endnst sund politik nf san~hiillet att vii1 v&amp;rda clenna ein egendom.
Afven rent elconomiskt sedt torde det viil ocks&amp; vam fordel- ' dctigare att dragn fossorg on1 oc ' h uppfostra ett barn ~ i i, att det blir en frisk och duglig nledborgnre, i stAnd att forsorjn sig sjblf, an atk genoin underlfitenhet hKrutinnan behofva underhRlla en kanske silval fysiskt soin psykiskt uaderwilig vusen.
En sBda.11 underlbtenhet f6raoleder icke blot.t, att barn pB grund af vanvArd v8xa upp till kroppsligen och aud- ligen smga individer, ut.an &amp; Even att ett mycket stort antal spKda harn duka under a£ brist pB omvHrdnad under den tid deras l i f Kr omt: " lligast, under det forstn lefnndsRket.
- Ej mindre 5.n en tiondeclel nf d l a i Sverige fodda barn do innan de uppndtt 1 flrs Alder.
Dennn siffra Br visserligen endast hKlften nf medeltalssiffran for hela Europn, men den synes ju i a11a fall fruktansvardt hog.
Det ar i synnerhet en kategori bland dessa spiida barn, dar den antagit oerhorda dimensioner, naniligen bland de barn, som fodas utoni aktenskapet .. A£ dessa do ungefiir 7 g8nger sA rnAng2 oom bland de burgna klassernas barn ' inom snnima Aldersklass.
Hiir foreligger ju uppenbarligen ett af dessa skriancle n~issforhfillmden, gentemot hvilket samhiillet .niiIste inskrida for att ~~stadkommn en forand- ring till det battre.
RarnavArdsfriigans stora betydelse har ocksA under de sistn Artiondena mer och mer uppmiirlrsan~niats, och.
i Sverige liksotn i cle flestn andra europeiska, liinder ha nyn lagar rijrnnde bwnavbrden triidt i Irraft.
SK datera sig son1 bekan t bhde fosterbnrnslngen ocb lagen on1 w Upp- fostran och skydd At vanartade och i sedligt afseende forsunimade barn, frAn Ar 1902.
Genoni inftjrandet, zf dessa bBda lngar har ju ofztntligt mycket vunnite.
En m h g d af de barn, son1 bast be- hofva ~amhlillets v %rd, .hnr utan tvit ' vel ltornmit under dessa lagars slzydd; Inen det ar oclcsi en mkngd barn, som dessa lagar helt ' u tesluta, niimligen delsl lzro21pslige1z vanv8rda.de Barn - och innan ett bnrr, uppnBtt 2 Ars Alder anses icke sedlig vanvHrd kunna foreligga, - dels alla af en- skild person, t. ex. af sina rnodrar utnckorderacle harn, soin fyllt 7 Hr .. Vidare omfattar lagen ej nl~gra barn ofver 1.5 Kr, och erfarenheten har visnt, huru ofitntligt 1751 just barn mellan 15 och I S Ar Bra.
i behof, af clet skydd, ifr8gavarande lag nfser ntt ~kiinka.
DR l~brtill konmer, att de inojligheter, son1 lagen ger, ofta ej uinyttja.~, i det .. att htgarder for att omhiindertaga barn forsummas, krets- ombud ej utses, inspektionen.
of ver fosterbarn mingen- stiides Br ytterst .. brist£iillig o. s. v.,, f0rstA.r n ~ a n lBtt, att hvnd fr51.1 stntens sida gjorts Kr ldagt ifrHn nog, att har a r.
ett vidstrackt omride for det enskilda initiativet att gripa in. '
.
r ~ t m k a i lii, ~ ell d d u u snskild varksaull~et pii Lmm- vHrdsomrAdet har uppstAtt p % flera hAll och nu i clessa clagar tagit fast form i Svenska Pattigvflrdsforbul~dets l ' iirslag till bnma17 %rdsdclelnil1g,zr.
Ideen till denna verksamhet kr inii~mast hlimtad f r h England, frRn 2 The National Society for Prevention of Cruelty to children&gt;.
Detta siillskap, ' som u tofvnt sin verksamhet nhgot ofver tjugu t~r, har uppnHtt storartade resultat.
Dess verksamhet gftr i alln~ilnhet ej ut p5 att omli,unde~.tnyn barn, ehuru cletta nnturligtvis &amp; Even.
sker, utan fastmer p ?i att tillhHl1,z foraldrarnn att uppfylla sina skyldigheter, antingen genoin r i d och vc ?.rningar eller, dkr detta ej hjiilper, genoin att pA lnglig v#g beifrn urakt- l&amp;tenhet att uppfylla dessa skyldigheter.
Geaom sina tjansteman utofvnr s&amp;llskslpet en noggrann och effektiv ' kontroll of ver sina skyddslingar.
Detta engelslra sallsltap har clock icke end&amp; nujt sig mecl.
att vaka ofver att befintlign lagar tilliim.pas och att cle mojligheter, soni de gifva, verkligen utnyttjns, utan det har afven fortjBnsten af tillkonisten a£ nya sddana.
, The Prevention of Cruelty to Children Acts, sorn antogs Ar 1904, lir namligen indirekt ett resultat nf siillsknpets verksamhet,.
Son1 ett exempel pH den omfattning clenizn verksamhet tagit fortjfiaar utt i15mnns, att ~Sillskapet under Ar 1906 ingripit for ntt hjiilpn icke ininclre an 105,225 barn.
Det iil.
en verksamhet efter dett.a monster, sorn Svenskn.
PnttigvKrdsforbundet plnnlngt, naturligt.vis nned de olilr- heter och afvikelser, son1 foranleclas nf cle i inAngt och n~yclret viisentligen olikn forhbllanclenn i Sverige och Englancl.
Planeii for Svensla FattigvhrclsPiirbunclets bnrnav; lrds- aMelningnr 5r f 01 jnnde.
1 % 11var; je plats, clBr en sc ' lclt~n)) a.f ' ilelning~) bilhs, till- .sii,ttes en styrelse, san~inansstt xf personer, vnlcla: ~f Sven- skn Fattigv~rclsforbu~~dets arbetsu tskott och nf represen- tnnter fijr de stif telser, soni eventuellt nnslutit sig till nfclelningen.
En foresthndare utses och ofverenskoimnel- se triiffns ined en jnrist om hans bistAnd vicl de laglign Atgiirder, sorn afdelniagen kan.
ko~ninn att behofva vidta- ga .. For saken intresserade personer anteckaa sig soin aktivn medlemmar, hvarined forstbs, att de forltlnra sig villiga att utofva tillsyn ofver ett bqrn eller, om sK slrulle erfordras, blif va, dens lagliga form yadal-e.
I) R 11Agoi.1 - niedlenx af forbundet eller icke -.
p.
' ltraffar eller hor talns om ett barn, sorn i sitt hern ' eller innorstiides vnnvhdas, anmiiles det ta till 2 afde1ningen.a.
lTorest8ndarinnan besoker dH heminet och gor sig under- r5ttad om forl~hllandena cliir, s a n ~ foreclrager t saken infor sty- relsen, son1 .beslutar om hvad soin sltall Btgoms.
- Ar det frfiga ' om ett barn, sorn # r fodt utorn iiktenskapet och hvars far undnndrager sig sina plikter, forsiiker ddelnin- g e ~ i form8 hononi bidrags till bsrnets underhA11.
Lyckzts cletta, inbetslas bidraget till afdelningen, soin for siirskildt lconto for llvnrje barn: I&lt;an fadern ej i godo formhs hartill, solrer man p i lslglig vag u t f i det uppfostringsbidrag, som hvarje mor har ratt att fordra af sitt barns far, men af hvilken ratt s % fA begngna sig, viisentligen darfor, att det 5r forenadt med ' sB stora svfirigheter att gora den giil- lande.
Bland de aktiva medlemn~arna utses en till detta.
barns speciella beslryddare, eventuellt till dess lagliga f6rmyndare.
I de fall, dar barnets foriildrar aro gifta, ar det sednare alternativet ju u teslutet.
Under alla forhfil- Ianden blir det ' den nktiva niedlemmens uppgif t att ofver- vnkn och folja det ' barn, son1 blifvit hononi eller henne anfortrott, att lara kanna dess karaktar och utvecklings- miijliglleter 0c.h att stit; t: t sig i fijrl~inddsc ulud iifrigil,, sun1 hafvn cless uppfostran on?
hancl, t. ex. sltolun.
Frainfiir d l t bor 11n.n~ striifvnn clock gii ut 175 att s o h I~jjilpa for- iildrnriia att fylla sina plilrter mot barnet, eller 0111 dc o,i haEva lriinsln for dennn plikt, arbeta for att v&amp;cku clen, och fA dem att inse, att det clock 5r ph dem sorn clenna pli kt hvilar.
De fall, som h6ra till fattigvA~destyrelses eller barna- vkrdsnanincls verksamhetsornrAde, komma naturligtvis ntt ofverliimnas till dessn myndigheter.
Det iir nlimligen forb~indets, nfsikt och forhoppi~ing att kunna fb till stAnd ett godt snn~arbete med cle Itom- inunala myndigheterna, Bamt ntt blifva en f o r e n i n g s l ~ ~ k nlellqn den1, ' I enn sidan och de olika frivill.iga institutio- ner, son1 u tofva barnavc ' lrcleii k clen find ra.
.Genoin ctt sAclant samarbete med sAviil de futtigviircls- styrelser som de ~iilgorenhetsforenin~r, hvilkn iiro anslut- na till.
fattigvArdsforbundet, komn~er anskaffnndet ' at ' cle understod, son1 i en del fall bli e ~ i nodviindighet, ntt viisentligt underliittas.
Ty Bfven om hufvudvikten m k t e konirna att laggaa pA att soka nA hemmen och ofva ill- flytande ph den1 till formAn for barnet, sH niiste det ju gifvetvis forekomma fall, dA barnet ffir tngas clarifrf~n och for liisgre el !er kortnre - tid intag&amp; p i ett bnrnhem eller annanan~tnlt~.
.
Det 5r d5irfor nf synnerligen stok betydelse for fiirbun- det att fh till eitt forfogande anstalter, d8r ett barn Iran intagas, t. ex. tills dess ett lampligt fosterhem hunnit anskd- fns.
I detta sanlinanhailg kan nKmnas, att forbunclct CL arns- kommer ntt verka for uppriittnncle at ' flern sl&gt;lfb hem, sAdann som clet i Stockholg~, d2i behofvet nE sRclann .heni &amp; or sig syl~nerligen stnrkt giillnncle .. ffven ph anclra platser.
1) et 5t soiu synes en stor och nnsvnrsl !t~ll verksnrnh ' et som forbunclet plnnlagt.
Arbetet fijr cless; ~ plnners ma- lisernnde pHg5r rcclnn, och clen 1.5 februnri kiirjar clcn fore tn bsrnnvkrclsnf clelningen sin verksalnhet i Stockholm.
Ktt barnnvhrdsutskott lmr tillsatts och en fiirestAndnrinnn hnr ntsetts.
Forbundet har trKffat of vcrenskon~melse om.
niira samnrbete nled Foreningen far vdlgorenhetens ortl ilande och ined stiftelsen Sm %barnhemn~et-.
Platsernn p: " l stiftelsens barahem ha harigenozn stiillts till afdelnin- gens2 f6rEogande.
Intresset har Bfven frQn allmanhetens sicla varit lifligt, i det forbunclet fBtt inottnga g3.fvorJ dels i form a£ ' storre och i-ninclre penningebiclrag, dels &amp; en en lnildtgkrd beliigen i Stockho1.m.s * liin, d5r ett med iancltbruk forenadt.
hem for pojkar i Hlde~rn 13, 1 4 Hr ltoimner att inrattas.
- Ganska mfinga aktiva nied- lemmar ha£ va an tecknnt sig.
Ehuru utsikterna for verksaniheten shlunda te sig gynsttmma, iir det ju p&amp; samma ghng tydligt, ntt frnnl- gingen dBraf ar i vasentligaste grad beroende af det stijd och det intresse, sorn ko~nnler den till del frbn rtllinin- hetens Isida.
De alctiva medlemmarnas insats ar ju en nf cle viktigaste faktorernn i detta arbete, pb clenna insats beror sK ytterst mycket.
Det ar diirfor att hoppas, att n l h g a - man sAvSi1 soin kvinnor - sorn intressera sig for barnav %rdsfr %gan, skola vara villigs att sorn aktiva niedlenlmar tags en verlrsam del i detta arbete.
&amp; ven de, som ' disponern jiimEorelsevis liten del sf sin tid - ' och dit horg ju i vBra, dagar iif v.en mhnga kvinnor, - kunna genom att ph ofvannamndt siitt Btaga sig ofvervakandet a£- ett enda barn och genoin ntt folja dess ntveckling gora en verlr- sani insats i sanihiillsarbetet.
*))
Till: fragan om kvinnorna och nattarbetet.
.
faktorerila vicl fabriken eller i hein- t, I r inbader ha forflutit, sedan yrkesfarekoin- h5ilsobest~~~inaide 1nitt6ii afg ' af sitt betiinkaade m.ed forslag till)) lag het?
A4an frhgar s i g exempelvis, om under cleniia.
angkende forbud inot kvinnors naranduncle till arbete saimma ticl yrkes ' inspektionen ingentiag utsiittat till: biithe sani thrrr fiirh8ll.anden i,h n ~ ha]:, hvag hri ngnncle.
a E rliltteticl i vissa inclustriells f6retmgs.
~ &lt; o m.
itt6.r so111 bel; ant, utasbetat 1: b: gforslaget pd gruncl a: f kuFg- nrbetspl.atsea.
Hm: rimmar Xiii: Bfrigt clet katego- ligt uppclrag i eulighct ixed den internationella irf ver- 1iske~ p&amp;stbenclet, att fbrhucl mot nattnrbete sankt clod- e1iskornrne1sei.z af iir 1906.
Af bet811kanclet f.ramgi~: ligheten for lr~viimor och barn, inecl det faktnnn, att att fiertalet kommitt6lerla1i16ter stidln sig synnerligen Iiil~ar.i; etensl~z~~:) ei~ 5i.nau intet li#li.l~er oin.att nattarbetet tveksamliia till ~ducln11iAl.sei11ig.I-let-: if.
den shlnucla sknlle aedshtta sarskilclt kvin~: ians fysjlc?
' Det ar kaixk terjstiskt f6r anhaiqpriie nf en speciell i: Er&amp;gasatta 1a.gstiftiri~igslCtg.Sn och s o ~ n stad f iSr cleima upl$kttning dberopas afvei de syiipuakter, soin sl&lt;yclclsln,astiftiiing for kviunor,: ttt cle st&amp;.n.cIigt tala, soh.
ill for kom mitt611 fi: aml.1.8llits a: E representanter for on1 alla eller At mi stone: fle.rtal.et fc~b~: ilcsarl~ete~sk,or inoclicar.
Porkla.ri~~gen.
hartill fir 11slt riaturligt D ' redrilca Hre113er-Forbunclet och ' .Pypografiska K ~ i ~ m o yore - den, att en sAc1an lngstiftning endast med hansyn till ltlubbe~i.
.
En hi,n ko1nillitt61najoritetens 3sikt ef vikaacle barlien knn fh n i p t deriittiganc1e.
Ovedersiigligt &amp; r.
ineuing f ~: aml. %gges i cn utfbdig reservation, li.vari enzeller tic1 ocl-I.
: ingo11: Eosnelmr det lie1 lei:, att kvinnos- kom~iw~: sei: ~~cIct P i h l p n sijker privisa sfiil.
: for genom- nns utsikt att er11fLI.I: i arbcte I) cgrhnsats gellorn in- i ftilxiker .I !tirancl et af clen f 01: eslngna liigen.
De synpunktor foruncle nf ott foibud n !ot (leri~s auviinclai.~c~e aatteti.cl.
Den inskriinkning i ixojligh.eten att fi.una imervatioa en ul~ptnger hro clels de d l 1 1 7 iint g#ngse motiren: far en speaiell skyddslngsti ftoing for arhe- tirbete som fdljden af oh i 1,ngen begransad: fi: ihet ntt s .la, c1r~abl:) m: ithen cle ~Fnb.ri.ksarlje t: ~u.cle ' inodrariie tciskor s; Plsom.
tdct om kviunans swga krqpskon- v .. ~.-,.
uch.
genom ~1.e1.n bonwn.
Lagel 1 kan n ~ h g e n ghng stitution ocl~ l~eniles hemplikter i egei.~slmp af IIUS~TIOI: ocl-I.
uppfostrari~ina, clels en c1etalje: racl bertikaiiig af ffi c11 a1lcle.l.e~ ~uufsatt vei: * l; aiz.
t.il.1.
clen dsyftacle.
fb~: att arl~etzi.
i fa- (let j#mforelsevis obetycllign anti11 a.rbeterskor, so111 0131 e11.11 moi: gBr ut Irk1: l~c~: nrnd, brikm, iii: clettsz .i flwtnlet: fal.l.
ett ojtifzlktigt vittaes- skillle clrnbbns nE elt 1111 gcnomf6rilt f6rLu.d mot &amp; t-; ~rhete.
Det vore or8tl; vjst fiSrneka, akt reserwnten, .i ' borcl att 1.1 e~nmet ocl: ~.
1~arae11 1:) ehof va 1: l.ennes arlxts- sin .Eraimttilli~iilg belnoclar sig utt g8 grizuclligt.
till- fort; jii~. ' ~t.
Sku1l.e nu ilelmn - 1.ht vara genoal en viiga ocl-I.
: lit 111uls ig ?plwttn.ir~g uppenbmligea &amp; I: cljk- viii1men.t lagstif t11ings: t.tg8i: d -- f01: lor: as ell.er f orminski~s ternd af otvif velaktig ~Si.l vilja inot clem, sorn skulle be- 1d.i iifwn barnen.
I .. iclni~dc dMiyii.
ForsOket att shorn riiras af lagen.
Att l: ~an, clet onlit: \ clt, ej lyokas vinna en slags trbst framl: ~.BLLa., eitt flew nnclra omstiindig- ~notsthtclarne iifver till sin dsikt torcle til.lfyllest for- heter kuuna medf6ra forlust eller aedsattning af asbetslonen, torcle iiii.ppel.igen born tagas p B .all.var.
lilaras af reservntionens .sjSilfva iaueborcl.
Under cleu tid, sorn.
.gAtt, sedni-I.
ko~nm.ittBbetfi: ~~- 0111 11&amp; ?synen till cleh 6kade ticl for hemsysslornas Iial~ilet ' off entliggjorcles, .I-1n1: cl.et 11.uuni t bl i f iiremrf 1 skijtande, so111 en begriiusaing at ' arbetsti~mnarna i fa.bri-, for ' $bile mu1.1tl.ig och skri: ftlig d.iskussio~z inom socieilt ken skulle medftjrn, i a&amp;gon lnHn fiir alodraraa mot- intresserade] &lt;retsar 0 ~ 1 7 af clen intensitet att cloma, vagn risken af en speciell .sltyddslagstiftnliig, BterstAr .ll.var~necl sAv&amp;l ~1.z1~1~iiglire soin oppo~~ei~tel: till.
fgr- den stora grqppen af ogifta fabriksarbeterskor eller sliiget viclbdlln sin uppfattujng, 1g.r stsicleu l: ~&amp;rom a.rbeterskor utaa pliliter inot hem och bimi.
Gent emot i~appeligen k o m m a at t af bI %sas, fijrr an i.iksc1agen ffillt clessa sak11a.r ett forbud for nattarbete Iwarje berat- tigaade eller ' har Atininstone ej &amp; nuu bevisats Bga ett clet afgorancle utslaget.
orq sfidant.
blvandningen, att m&amp;nga af dessa arbeterskor Rvad ifrarnn fiir don tiLI.t&amp;akta lagen ha &amp; t a.~if $iro bliEvancle iniSclsar, sakuar all betyclelse, sh 18ag.e SOIU st&amp;1 far sin isikt, fraiiIgdr bl.
a. af en uppsnts om Ii vi11nor.1.1~~ och nattarbetet i Social Tidskrifts f orstw det ej Adkgahgta, att- ' nattnr11,ete i fabrik mera skadnr 1: 1iif te f ijs 8ret.
Artikelf o.rfattare11 f randddler, a tt D en kvinnaus an inlnannens kroppskonstitution.
Vi ha helt Iagstiftning af 1,ar foreliggmclo a r t.
.
.
bilres fsan~st nyligen fAtt en statistilr ofver clet antal kviunor, som i n: f ett 1: le.l t folks behof: if att for sitt fortbest And aga vArt laud syssels8ttas aied industriellt a$tarbete, inen: h; iska lcvi~mor, hustrur och.
inbclrars.
I niista niening en undersCikning utvisnl~cle proportionen mellau arbeter- .heter clet, att i Ty sklaacl och.
Euglancl clodlighetssiff- skor 1nec1 familj och nrl~eterskor utan familj, dary&amp; ran hlancl It viimor och.
bani sjuuki t, sedan fbrbud mot viinta vi &amp; I ~ u.
Behofvet af en dylik utredning borcle kviunlj&amp; inattarlsetc inom inclustrien inforcles.
Hur vara gauskn uppenbart.
fijr clein, son1 frarnfijr all t .vet fijrfattaren, att dct iir just till foljd af clettn fiiic- d j a fiira m~clrarnes och barnens talau: Det sages ' s&amp; ofta, att just nu vore riitta tidpunktan bucl, some.
dddligheten aftngit, eller kan det psvisas, att ~ulcler clen tic1 statistiken omfattar, ingeu annan att illfdra ett forbud mot kvianors nattarbete i fabriker, fii~: ~ndr.ing iatr~clt i cle for industriarbeta~.lde modrars efterso~n p&amp; $in h6jd 4 &amp; 5 proc.
af samtliga kvjnn- t ',, ' ' \
D A G N Y 68.
.
liga industriarbetare skulle drabbas daraf.
Ett sRdant utta.lande innebar, att indnstriens utveckling g&amp;r mot en allf vidstracktare ' anviindning a£ nattarbete.
Re- sonnemanget, att kvinnorna just nu borde uteslutas frhn deltagande i siidnnt arbete, kan ur viss syapunkt framsth som logiskt och lmnaut,, men B andra sidan kommer ett forbud, foruteatt att antagandet om den okade anvandningen af nattarbetet vissr sig vara rned verldiga forhhllandet ofverensst&amp;mmaude, att utestanga kvinnorna frkn allt fler ocln fler industriella arbetsom- riiden.
Exempel frdn utlaudet p %st&amp;s &amp; dagakgga, att in- dustrien anpassar sig efter skyddslagarna for kviunor och att arbeterskorna trots dessa f % stannn kvar inoin sitt yrke.
Att s&amp; ofta varit llandelsen, kan ej bestridas, men det finnes inga siffror, som utvisa i huru mhnga fall kvinnorna till foljd af lagen mAst ltiinna det mera kvalificerade arbete, h a r m e d de f o n t sysselsatts, och nodgats g % till ett enklare och darfor stimre betaldt.
Att fijrbud mot kvinnors tjiipstgoring i fabriker oattelid okar hemarbeterskornas antal, ar allinant k k d t.
Ocksh.
fbrklara ifranla for den nya lagen hiir hemma, att soin rnotvikt mot denuas verkan afven hemindu- strien bor lagligen regleras.
Det vore emellertid orik- tigt att vid detta fijrslag ftista n&amp;gon storre forhopp- ning om trygghet for vAra arbeterskor.
For det forsta veta vi icke nar en shclan lag kan hiuna forberedas och dntagas och for det anclra miiste tillsvidare hvarje lagstif tningsLgiird p&amp; heminduetriens oinrA.de betralrtas som ett experiment.
NQ~lga aro till och med cle, som redan nu aro ohertygade, att alla sBdana fijrsok skola visa sig vara ineffektiva.
St % meningarna om andam %lsenligheten a£ stir- skilda skyddslagar for kvinuor mycket delade, .finnes det daremot en %tg&amp;rd, som af alla ifrare f6r iadustri- arbeterskornas basta enstammigt begares och det &amp; r inf or andet af 7cvi1mlig yr7cesilzspktion.
Viira lagsti f tar e gjorde v&amp;l ntt snarast soka iiviigabringa denna reform och l %ta all ytterlignre specie11 skyddslagstiftujng anst&amp;, till dess att kvinnliga yrkesinspektorer kunde uttala.
sig om arbeterskornas behof och onskningar.
Full- standig.are statistik och grundligare utredniugar an de nu till buds stBende boide dk afven foreligga.
E n skyddslagstiftning, som endast berijr en del af arbetar- stocken, skall i foljd af den odesdigra verkan den dltid i visst hanseende medfijr, ej lampligen tillgripas forr a.n ett oafvisligt behof foreligger.
Och iiigen torde ' rned den orient bring i svenska industrif orhiillanden, I SnBbo " en v ' xer I ' '.
.
.
endast dd den.
rullar Hvar och en, som Iiiser deffa nummer, 3, sj3lf prenumeranf pi Dagny.
M s f a vecka skulle Dagny ha dubbelf s d mmlinga prenumeranfer, om de nuvarande foresatfe sig atf hvardera soka form4 en person i sin omgifning a f f genasf d narmasfe posf- kontor prenumerera p4 Dagny Ldf snobollen rulla!
, (sorn de till yrkesfarekominittBns bet#akande bifog~cle statistiska tabellerna erbjuda, vilja hafda, att i vdrt land finnes ett p&amp; reella grunder livila~lde kraf, soin n8dvtindiggijr, att kvi~lnor nu skyddas mot inclustriellt ~~attarbete.
Tviirtom pekar det riaga antalet a£ i sB- dant arbete anstallda kvinnor i samband lned det out- redda liige, hvari iinnil hela denim frhga betimer sig, p&amp; ett uppskof.
D e n egentliga orsaken, hvarf ar flertalet anbangare till.
lagforslaget ifra for dess genomforande vid inne- varande riksdng, liar i sjhlfva verket ej sP1 inycket rned vbra arbeterskors nuvmande stallning att skaffa.
Fijr- budet mot kvinnans anvandande i industriellt natt- arbete f&amp;r for dem sin st6rst.a betydelse som ett forsta steg mot en gemensam internationell arbetareskyddslag- stif tni ng.
Ett shclant lagstiftniugsarbetes vikt f or de so- ciala striifvandencl ofver hufvud ligger i irppen dag, men det skulle vara en dhlig tillainpning af en stor tanke att ophkalladt af det inhemska behof vet efter- bilda utli~ndska exeinpel och detta s % ' mycket mera, som Asjkterns om foaebilclernas fortriiffligliet iiro syn- nerligen delacle.
En skyddslag, sow mojligen.
kan vara hetingad a£ ~ i s s n ytterlighetsforhhllanden i ett eller flera land, iir darinecl.
ej tillrackligt inotiverad i andrsl land med aindra fijrhAllandea, afven om dess antagande vore deh f6rsta markesstenen pB den internationella arbetare- slryddslagsti£tningens vag.
Pii grund af det bindande aftal om giltighehtid - i har foreliggande fall 12 h -.
som alltid rnhste beledsaga en for flera stater gemensam htgiird, och den respekt for det internationella lagbudet, son1 gifvetvis skulle stracka sig liingre iin till den bestiimcla aftalstidens slut, ' torde en oiGnda~nBlsenlig lag tillkommen i foljd af diploma-.
tisk uppgiirelse bli and&amp; svBrare att afskaffa eller mo- difiera 5in en, som ledde sitt ursprung frAn endast inhemska initiativ.
Dh y rkesfarekommitths of vervagande flertal stallt sig tvekande till lampligheten att inf ora f 6rbud mot kviunors anvandande i industriellt nattarbete och dess- utom frHn kvinnohiili och det icke minst frhn arbe- terskornas eget hojts protester mot ' elt forhastadt for- bud, borde ifrkgavarande lagforslag dtlrmed vara-dtimdt till uppskof for vidare utredning ocll profning.
Ett motsatt f~rhhllande skulle ge kvinnorna anledning att rin bittrare kanna saknaden af lagenlig makt bakom sitt ord.
AXIANNE TRORSTENSON.
.
.
.
.
I - I I I
" Med fetstil. "
Arhundradet?
Formodligen har detta tilldragit sig for hundra Br sedan i en a£ de barbnrstater, dar mannisko- handel var en lika alldaglig foreteelse soin vkr tids sko- auktioner.
Nu har man naturligtvis vandt upp .och ned p l notistunnan och varit nog lycklig ntt f&amp; tag i denna godbit, som man utsmyckat rned ett par nnmn p&amp;mhf&amp;.
Nog kunde man vara frestad att tanka sd och icke vid hvilken e n he1 del fattighjon och barn gingo mera 5gna den bedrofliga notisen nAgon tanke.
En trost under klubban, agde nyligen r u m i Edestad, och skildras af en brefskrifvare till B1.
L.
T. pA fol- ar ju ocksH att veta, att, om nhgon sanning legat dari, sk ulle vAra fortraffliga tidningar, som eljest rora upp jnnde siitt: himmel och jord for ldngt mindre an 88, och anordna n e t.
var en festdag i forsamlingen - ty ett 20-tal lhnga diekusvioner om ySfvens skagg, genast ha tagit fattiga, utslitna, sjukliga och orkeslosa stackare, s-&amp;viil om saken.
hand sorn barn frAn 5 Rra Alder, shldes 9, ~ f f e n t ~ l i auktion g Men torhiinda aneilg urklippsren, att alla kommen- till den miustbjuda,ndo.
Att auktionsforrirttareus-kom- tarier voro onodiga, eftersom den upprorande tilldragelsen .muualordfilrandens vid dylika tillfallen visade hjart- talar f6r sig sjiilf ett tillrilckligt tydligt spr&amp;k.
Och sH loshet och,spetsfundigheter var i stil rned ti~lsttillnin~eu har det jn h h d t i en barbarstat, det hela kan vara oss bekriiftns allmant.
Den stacksrs varan hade till storsta delen sliipats kon~plett likgiltigt!
Edestad lhter ju visst icke s&amp; litet f r a m for beskkdande och h r ordforanden borjade skandinaviskt, men ar icke namnet fingeradt, sd m&amp; det raffliren w ined lofprisande a.f hvarje uytt rutropw.
vara hiindt i nA.gon afkrok af Norges fjallbygd.
Dock Barnen slumpades bort for 20, 25, 30 &amp; 40 kr.
styc- l l t ' se - haadelsen skildras af en brefskrifvare till B1.
L.
T.
Kan icke detta mojligen tydas som Blekinge ket Dr &amp; r. S&amp; kom m a n till de iildre, och n u gallde det for lans tidning?
.
Hvad sa.ger Cohrs atlas?
Jo, i Sverige finns ett Edsta ordforanden att pressa ned priset sh mycket sorn m6j- och ett Edesta, men om detta senare Br liktydigt rned ligt.
En 70 &amp; r gamma1 man, blind sedan 20 hr, gick Edes.tacl, dKrom liimnar han intet besked.
On~ojligt iir under klubban.
H a n s gamla vkrdariuna ~ p e ~ u l e r a d e, men vjlle h a 1 0 eller 1 2 kr.
i mhnaden.
H a n %slogs det likval icke.
Ty - penuan viigrar nastan att nedskrifva borts firr 96 kr.
ilrligen.
Guinman liunde inte riikna det - dylika fasaviickande aulrtioner lam icke vara o i h trodde, att 96 kr.
pr Ar gjordo mer i mAnaden nhgonting ovnnligt i vkrt svenska land!
Det ar inte sant!
slrola tusen varmh-jiirtnde ' kvinnor a n hon haft farut.
Sjiilf liar gumman i iattighjalp 3 iifver allt Sveriges land med ell mun utbrista, medal1 kr.
i m h a d e n.
E n 70 Ar gainma1 staclrare, sol11 s j d f liar 3 kr.
i blygselns rodnad till deras hecler briinner nler iin en i d n n d e u i unclerstod, var spekulaat p % sin 90-Ariga kind.
XA.got sS.
ornanslrligt kan icke i vir tid vara till- moder och aille h a S l a.
i mAnaden fijr modern; men lfitet i Sveriges lag!
Visserligen ha vi hort nlgonting db ville ordfdrauden lysa rned sin 1.agltunskap och fBr- ditAt, men det var i gamla tider, def ar ju, kkste ju klarade for dottern, att enligt lagen var det heuues vaxa forbjudet for liinge, I h g e sedan.
Ingen skulle hellre vilja ofverbevisas on1 att st % ar skyldighet att fGrs6rjn modern utan nkgot bidrag frBn iia den, soin h5r tager sig fore att ' s5ga s&amp; hogt, att det forsandingen, jay det kunde till och med.
hnn Blagga h e m e.
Men dB ett m u ~ n m e l hiirdes bland publiken, minde horas anda u p p ' i riksdngshuset: I S~erige idkas blef l ~ n n rniinsklig och sblde modern till dottern fijr a11.
i dug ~~tdnniskohanclel!
Och alla rikets fiider veta det, 6 kr.
i m~iuaden.
Och under ordformdeus d a i g a och 1Ata bruket friin hedenhos gh vidare slaktled efter lynne och sutisigheter fortsattes auktionen tills va.ran sliilitled.
Men alla Sveas dottrar sitta rned forbittring och se p&amp; elBndet och fh diirtill horn hur en a£ dessa w.1: sluts Rld.
rfaderr djiirfves fiirklara, att de icke onska nilgo11 Y: ?t: ros tratt.
Tryckt med fin stil, har deima notis svhrligen Adragit Och nu skall det fr&amp;,qas alla de Sveriges kvinnor, sig niigon n k m r a r d uppmarksanihet i en ticl, d i all- son1 iinnu tveka on1 sin formhga att utratta .nilgot godt n1iinhete1-1 blifvit van att proppas rned rln, mord, osed- i statens.
och samhallets tjanst, om de icke kunde be- lighet,.
bedriigerier och rymningnr, allt i spaltliinga ar- sluta sig for att liigga bort sfi onodiga skrupler?
Hiir tiklar med feta rubrilrer och spawad stil.
Det " var viirdt ar ett ' fall, son] viidjnr till deras fioaste kviunliga kansla, att rned stor stil Bnyo infora den for Dagnys liisekrets.
och sk.dsna finns det nlinga.
Tro de, att addana on~ansk- Visserligen en mycket ful historia, skall man silga, liga fattigvHrds1aga.r lange skola blomstra i den stat,, dar men hvnd kommer den egent.ligen oss vid i det tjugonde de fd ndgon bestammanderatt?
Tro de annu, att kvin- en af hufvudstadens storre, mest spridda tidningar kunde innn i januari lnhnad a£ ngdens Ar 1908 sfi-.
spaltfyllnad lass foljande urklipp ur ett lends- ortsblad:, E n omansklig auktion, I
nan hvarken har riitt cller skyldigl~et att gora sin insats i snnlhiillet likn viil so111 i hemmet?
OcB: ~llu cle kvin- nor, son?
~ ~ n t i n g e slnppt n eller ined ironisk ofverliigseahet se nejl pH wrostriittskvinnornm, 111h de icke Iiingre f6r-: iktn denn: ~ smaln linjes t: q) pra strii,Ev: u~.
M i ii€ \ re~i clc fylkn sig till clenl i t&amp;taancle lecl.
Sverige behijfver den1 alla!
MEDARBETARE I DAGNY .. 131nacl cle fi: u.nls tiienclc kvjnidiga pennor, soiu s t d l t sig till tiduingens f isrfoganclc, markas 1.d.
a.: Gcrh ' ztd Ac7eZbo1y, S i p e Berparz, Hi7wa Bowlius, Bniliu &amp; oonz&amp;, F~igycb .C ' CG~-Z~~I: Y, Lotien Duhlywz, B / / ~ H Hcbgen, ILer.stin HesseZgrerz, Ann-nfilrg~.et Holmg~wa, ICerstin Xh.d cq Seyo.slud, Anna H o j e ~, Sigrid Leijon- lmfcnt7, Gzwli Linde~; 8 ~ 1 2 0 .L i d m p r z, Agch nfo~ztohzls, Awcc II f. Roes: A.lzr2c6 X y 7 a d c, Sc~cii .. ~; I: [ih (b 8ii~kl " D~?
) ' t~, .i !hcb %h0 / 1i, L v J (~ ' l ' kj ?l. ?~h ' ij / / l.
; ~ n.9212~~ ' kVld70~7i:.
Till svenska kvinnor!
, de kvinnliga egen~lca~per, soin vi hoppns nog slrols blifvn till gagn foi stat, och kom- forlnignn nf sparsaml~et.
Det iir ickc sQ myc- ket clen form af sparsnmhct, eoln best.5r i fijr~nliga k t undvarn, hvillren clet har; rir fragn om, ehuru nrbetnnclc Icvinnor i allt for stor utstriickaing rnRste ofvn cleinxi dygdens pnslsivn sic7aJ utan clen epnrs: zlnhet, som koinmer lhngt ~necl S J ~ H meclel.
Den kvinalign rostrii.ttsrijrelse i Sverige kuncle ur clenn: ~ synyunkt f6rtjiinn ett siirskildt knpitel.
hlecl huru smR medel bstacllcoms ickc clen stora mi-~aspet itionen, son1 en utliindsk ticlning nyligen betecknnclc son1 ett; jii.tte- \: erk!
.
Fiireningarnas liliso~n.
PJnnclsfi; reningc~ls drygn, ar- bcte m: " istc: iihen utt ' Br,zs mccl Gi ringu omkostnnder som lnijjligt, dA clc nzeclel, s o ~ n in fly tt.~ genom 3rsalgit ' ternn,, Bra mycket smLP1.
13vt~rje Iolrnlfijrc~ling bestiin-~mer sin Arsxfgift, men for ntt ingen nf ekonornislia ekiil mQ ute- stiingas, ' iir den sntt ~nycket lAg, vnnligen ti11 ' 75 ore.
Af deilnn afgift erhA.l.ler Lanclsf6reni11ge fijr nlln sinn utgif- tcr 25 ore pr 51: och pr nwcllen~.
DA en innnlig plitikcr en gAng hi3rdc dett: ~ omtdas, frdgnde hall mecl ett uttryck xf clen meet- oiniesliii~~nlig: i forvhing: s h u r by~r ni er; .t fijr ntt f R det att r i i c k n?
~ s \ - nret blef, att 1: vinnomas entusiasin fijr sin sali ii.r a3 stor, att sH godt som nllt srbete giires utnn ersiittning, och i cle f, ' i fall, cliir sAclan.
gifves, ticlier deli 1: nnpy: tst cle inecl rw- betet forbnadna direlita lrostnnclernn .. illen iifver en vies g r h s forslhr 1ivi1,rl; an spiirka~nhet cller ei-Itusi: ism, dH tzrbetet och cle d3rniecl fijrenncle ouad- gliugliga, utgifterna viixn i sb llnstigt tempo soin nu.
Rege- ringens viigrdn ntt viickn pr0positi01-I 0111 ro~t~riitt och veil- barhet for kvillnorna vid inne \ lnrande r i k s ~ h g 11nr blti11cl ann: it till fijljd, tltt agitationen ijfver hela 1: zndet inAste bcclrifviis stnrk: ire; rin Eon .. S&amp;rsliil~lt mc ' ste livinnora: ~ vicl: I I ' ~ C ~ U energiskt solnlnnrens ny \ wl till Andr: t ki: m1~11nre11 I ' iir: kt t unclerstoclja \ d: zf ri ksclngsrr1iii1, som vi1,ja 1ira: f-:.
.
-- - -.
-.
.
_.
.
.
- - _ _ __ - _: * .. _ _.
- _.
-.
Xztar och en, --.
.
.
tigt verks for ntt cle sveaslm kvianorlia snnraet iniSjligt erhA1.h politiska riittigheter i sixmmn utstr5ckning och 11 % sammn villkor sol11 de sve~~slccz nliinnen.
En: mnan sicln nf vbrt arbete, som behijf \ rer frii111j: ~s genom rikligs meclel, iir upplysningsve~lteamhetcn bl.
: ~ncl kvinnornn.
Aled en ifver, som ofvertriiffat cle 1,jusastc fijrhoppning~r, hnfvn Icvinnornn omfattat tixnlten ntt i tic1 forviirfvn cle liunsli-aper och d e n 1~21nn vicl offentlign nnge- liigenheters l~ancll~nfvnncle~ som giiin det rnojligt, att der: ci insnts i clet offentlign lifvet i vcPtrt~lancl mH IdiEvn 88, clt~glig och sA kvinnligt egeunrtacl soin nliijligt.
1 Stock- Lurid, Ul~p~itli~, Norr- ho111-1 och GGtoborg, i l&lt;arlskro~~n, kiiping ocl~ PA iinnu, flern sliillen iiro sammanhiiagandc socinlpolitiskn 1: nrser och ijfningur redan i g3ng eller uncler f6rberedelse.
Bestiillningnr ph enlto111 fiir lokalf~re&amp;n- garna uppriittacle socinln v: ~~~dringsbibliotek foreliggn frin 25-30 fiire~~ingnr, under det att folkbilclni~~gsforbu~~clet i brist pA elronomiskt unclerstod enclast lrun~mt uts8,nda fyrn.
Skull dennn, ltlst att lBrn, dettn 1.ifliga iiitresse for saml.~iiilleligs nngeliigenheter af brist ph meclel icke kunnn t i l l ~ a r i t q p s?
Hvncl viclganclet och Eorcljupnnclet xf-detta upplysnin ' gstt~bete innebk for ltvinnornn s j i i h a och fiir i iippon dag.
v h t lands f r i ~ l ~ t i lig&amp;r d Ile svenslii kvinnorna ha under rijstriitt~nrb~tet visat en vidsynthet, f~: aintidstro och ~~ppoffringsfiirn~Otga, son1 bs- riittignr tron, ntt de nu vilja ekonomislrt, stodjn sitt eget verk uncler cless snabba utveckling.
Slculle cle ut %t arbetmde i111a11d oss viljn skiinlta rorelsen en cliigs czr11e.t~- f6rtjKnst3 Vilja de f &amp; kviano~r, soin iign storre egna rnedel, understiicljn vAr salz mecl nigot rikligare tillmiittu sum- mor?
1h1 ej hvczrje lrvinns, som betralitnr kvi~monliie riistrIttskarnp som en rattfiirdig och ssmhiillsgagnande sak, lorsakn nAgot for ntt hjiilyn sitt 1c6n och sitt, land?
1 ' E~~glancl striimmn.
vicl hvarje mBte frivillign gifvor in till belopp, son1 fiirefalla oss nasprKkslossre nordbor svil.~cllancle.
Vlirt land iir visserligen ej rikt och i etort -.
.
- -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- - -.
- - - -.
.
.. -.
.
- - -.
- - -.
.
.-.
.
--, -.
.
.
- .- som iaser vikten, zf att vi kvinnor just nu erl-Alla ett kraftigt spriik- rtir ftir ltisningen nf den just nu briinnnnde friigan, v d r polifiska r o s f r a f f, bor sjdf prenumerera 115 Dagny och soka f6rmfi minst en blmd sirla.
Lekm1.a: ~t,t eCira cletsamma.
clera bestlimma, till hvilket arbete hennes Bidrag sliall anviindas, och det skall lojalt blifva iakttaget.
Bidra.gen ltunna antingeu iasandas till Dagnys rednk- tion, sorn goclhetsfullt Atngit sig att- mottaga och redo- visa far .de insAnda medlen, eller till ordforanden i 11 %- waste lokalforening fijr kvinnans politiska rostrltt.
I form fnllet inflyta bidragen direkt till LandsEoreningens Irasea, i clet senare fordelas sunmian nlelian Landsfor- scclt iiro vAi-a k v i ~ n o r fattiga, men m?
; lclcet ltunna vi dock golin, 0111 anlien ligger oss vnrrnt om hjlrtnt ..
Ingen kvinna, son1 i sitt inre %.r mecl om Itampen for kvinnor- nns r l t t och.
landets vK1, bor tveka att visa sitt intresse ge- nom ett aldrig FA ringa bidrag.
De sin&amp; s u m d o r m fr5n .cle 1: nr " lngn vasa till afsev&amp;rcla beloyp ocli lm &amp; h e n stor betyclelse son1 opinionsyttring.
De west energiska och vnri-r~nst intressernde bijra ej stannn vicl den egna penning- '; i.r iG~gon kvinna framfijrnllt ifrig fiir cn starkare cli- gen bostiimmes.
relit ngitdion, cn: mnan i synl~erhet ' ofve.rtyg: tcl om vik- Beslut ICr gelinst och hnnclln raskt!
Det iir dl: r tuu; \ I cn vtvecklid upplys~li1igsvcrk~~7,1~11~et, lea11 11vnr.
kvinnors s; rk och Svcrigcs iikade l&lt;ultorkral~t clet giiller!
Fr&amp;n Ryssland.
den f6rst: ~ Uinnin i nnleclning i ~ f Viborgsmauifestet med- clelar forf.
det manifest, som den Rysku Pofeningens .I.
' iir kvinni \ ns riittighoter AIoskvnkomlnitt6 tillstiillde den forstn Ilun~:: i~~s es-cleputeradc, nii.1: domcr.~, som.
lyclcle pi!
trt: ~n, ' lnaclc.rs: fiingelse och 16rl.usten af 211121, derus politiska f ssnn ~nedborgsmnda och itfi .rBttig !~eter fallit ..
Det t ~ en C L ~ uncler folltets oforritter sli5ilfvzu1de riittfKrclighetsk %~~~jlc~ fylld: ~ mmifestet .vi ttilnr 0117, utt de ryska kvinnorna, .- en- clast likstiillcl: .~ .med miinnen, niir det giiller cloden - k&amp;nna .sig soli.tl: ~rislra mecl elmi i lmnyen fiir Rysslands Erihet.
VAgar man hoppw, att det samhllle, som skull byggns uyp pR ' l1ysslancls 1111 blocldriinktn gruad, sliall h d v a full likstiilligl~et och plats vid, ' maanens sida for dessir mod ig; i livin110r 3, 13huru clen uf Finlnncls lancltili~g nntn.gnn fijrbuclsla.gcn iclce %nnu hullnit Blil: v: ~ sanktionerncl n: f lnndets regent, sliynda vi s t t l.yclc~nsl; n cfir: t iinskn systrflr i snleclning.
af ffarbuclstan kens seger.
Vi, som nf clnglig eri ': ~lmliet vctn, hvilliet hincler rus- clryckseliinclet ntgijr i nllt ni.bet.e fijr i.mli.nskligl~etens h6j-.
- - - - -.
-.
.
- -.
- - -.
.
.
- -.
.
- - -.
-.
- -.
-.
-.
-.
.
.
.
Ju storre spri - -.
.
.
.
.
.
.
. '
.
-.
.
.
-.
-.
.
.
.
- - -.
Finlnnds lcvinnor l m d clel.
V i se clki ett tecken pA; att Irvinnans cleltngnncle i clet politislm 1i: fvet betydcr storre mojligheter ntt f5 rtittf&amp;rcligl~etens ocli iniianisko- Iciirlekens kraf genomfiircla i v&amp;rt samhiille.
Diirfijr t a c h vi Ec1e.r fijr ett godt eseinpel i striden for det r5tta.
For IiLvitn 13z~nclets Centralstyrelse: % h / r r t ~ I l+etlid,.
&amp; d i e Rnthou,, - - - - - -.
0 riI f..
- -.
.
-.
- -.
.
-.
-.
.
.
.
- -.
.
.
.
.
-.
- - - -.
Sekl:.
.
-.
.
- - - -.
.
-- -- - - - - - - --.
-.
- -- Uagny erhAlIller, mcd clesto nler bemyncligsndc knn cten forn den svenska kriifvn gcllijr.
PI-ciiumcrern kvinnorijrelsens tnl: i~i ocli fat: ~lensmrin: ~ cl !irfor sjtill: p i D: igny OGII \ rerIi: .~ fijr ~lwi~11ringc11: I!
tlen.
i ' Ecler omtfii !niiig.
Ungkarlsskatten.
@ evillniagsutskottet hnr nu ahlagit herr Erlanssons motion om ungknrlsskatt.
Det kan icke dekns, att ordet ungl&lt;nrlsslrntt har nKgot Bomiskt ofver sig.
Af- gjordt komiskn iirn iifven cle exklumationer, so111 man i tidaingnraas insiindnre ffir Iiisn fr %n do hotacle ung- ltarlarna - bestiimda pRstKenden, att de iclie genom ailgou ungknrlsskntt lBtn drifva sig in i iiktenskapet, patetiaka forklaringar i kiirlekens namn, wtt det iir etiskt mera beriittigadt s t t forblifv; ~ ogift iin att gifta sig, niir man icke triiffat den ratta.
nl.
in.
d.
Men afven ung- lrrrrlsskatt iir ju dock en skatt, ' nsgontiog som hor till det elronomiska, icke till det moraliskn cller etislrn om- riidet .. Ena g h g e n foreslds sockerfabrikorer, andra gAngen ungkarlar som liimpliga skatteobjekt, dii nu olyclrligtv.is stegriogen i statens ut.gifter fordrar motsvarande okning i inkomster.
Hvad h n h a vK1 de individer tiinkt, eon1 kiinnt sig i dubbelt afseeade hotczcle, de, hvilka vatit bKcle sockerfabrikorer och ungknrlar?
Dessa i beveka.nde ton gjorde frnmstkllningar, att vissa lategorier af de staclrars ungkarlarna hnfva allt for sinA inlrornster, och att der: i.s stMllniag icke tAl vid 11l " tgoa fijrsiimring, hnfvn dock mycliet litet s t t gorn mecl beskattningsfr8.gms principiella inme- borcl, utnn hiirn till nfloningsfrfigornas gebit.
Ungkarls- skatten bor 141, soin all annnn inkomstsltatt vara pro- fJ, D A G N y, tidning for svenska kvinno- - rorelsen, sat.ter son1 sitt ink1 att verlta for 1wiinlor.nas lliijande i socialt, politiskt och etiskt, s8viil som i rattsligt och.
ekonoiniskt hanseeade.
D A G N V vill verka for kviimans politislm rostrHtt.
D A G N y ii; tidning for svenska kvinno -- - rorelsen.
Forening en Dagny.
Vid E ' oreningen Dngoys extra sanmantriide ', clen 11 februari i La~zcltbrul~sakaclewiens~ horsal beslots .att icke registrern foreningen, dA dettn icke vore erforderligt for foreningens lagenlign stallning.
Omredigering slredde nf de redan antsgna paragrafer i stadgsrnn, hvillts berordes af ofvann %mnda beslut. '
HENRIK G A H N S gressiv oqb sAledes icke eller endast i rjnga ' gmd drabba de smti lont$garnst.
I en tidning, cl5r ofvanniimndn motion o~ntalas under rubriken premiering Ht familjeforsiirjare)), pApekas ntt herr Erlansson icke faststiillt, ifall hnn nneer att de ogifta kvinnorna.
skoln drabbas a f)) ungknrlsskatten *.
Det iir evArt att inse, lnvnrfor det icke skulk vara, likn beriittigadt - eller ob&amp;ilttigadt - att de betala clylik skatt sorn nndra skatter.
SH lange kvinnoraa icke hafvst politisk rostratt, ar emellertid deras skyldighet ntt betstla skatt till st.aten problematisk.
Huru viljn, motstAnclaraa till Iminnnns rostriitt - Eonz allticl Bro anhiingare af hsiktcn om hennes skatteslzyldighet - forklara det logislrn sammanhanget nlellan: 1: o) hennes skyldighet att betala skatt till staten, 2 0) att hon icke har riitt att deltaga i vd af riks- dagens ledamoter, 3: o) grnncllngens ord ' i frkgn om skntt till etnten: Srenska folltets urgamln rztt att sig sljiilf be~ltatt~n till- komn~er riksdrrgen nllenn. '
3.
Kit siitt, ett enda, ntt med 11,evaraclt anseende for logiskt tiinlrande reda sig ur clilemman f i n n e ~ - at.t iclie riikna kvinnorm till svenska folket.
A.
K.
D A G N y strafva for tillvaratagaude ' ill af k v i ~ ~ n a l ekoaolniska ls intressen i egenskap af lijatagare sBviil 13.0s staten som 1.
m enskildn arbetsgifvare.
D A Q N y f6ljer frhgorna for dagen, ineddelar kortare historiska uppsatseim, l ~ i o - grafier och nekrologer, 1itterHra ijfversikter och litte- raturanmalningar sam t utlanclska k.orrespondensartiklar.
D A G N - ill arbeta far l~iifdandet af en genoln Zcqen sltyddad stallning for kvinnan inom hemmet sbval son1 inonn sam ballet.
Liiknrchjiilp i t arbeterskur.
Mot ' en afgift nf 10 cents om Aret lrommer kvinnornas Facltforeningsforbund i Chicago att Ht nrbetcrskor, soln tillhora faclzforeningm., anordna tillflille till lKkareundel~soIrl1il1gar och 1ii.lrnrehjii.lp.
Forbundet.
hnr utnbmnt d: r Rachel S. Knrros, son1 sin 18kare .. D: r Iiarros lromnler att anslH tre dagnr i veckan for desea konsultntioner och kon~nier ntt iigm e n.
siirekild - uppmiirks,zmhet At de sjukdorn~fa~ll, son1 liunna nl~ses uppkommit genoln arbetsforhHlla~~dei~a.
.
BEREDD.
AF DE FINASTE INGREDIENSER MED TILLSATS AF ' DET FOR NUDEN SA VALGORANDE LANOL~NFETTET J A M TE BORAX.
YPPERLIG NUSNALLSTVAL.
- -
En episod fr&amp;n Fredrika rerners ungdom l) lEedaii den 8 juni skrifvcr 1~redril; a Brenler frHn Slocklioli~~ Pebinn Jilkob,?)
sow - ej h n n a t oss under hela d e m a nit cle .rnBra Bellecue park hyrt ol ' ver eonlmmen en lilen tMck campngne.
.
.
heter] ills ~ ~ ~ ilr i grannskapet ~ ~ ~ sorgligs ~ ticl, ~ h a r l writ, for ~ rnalnrnil ~ son1, en son, for oss -: i.f det stora Inge111arsho1:, bel8get i qvarteret Kr&amp;khvil: ~n (horribelt,) Fabian Jakob Wrecle, kusin och vti.11 till Predl.ikn: Bremer.
nam~i) och ages: tf frn BorgrnRstarinnan IJanc1tberg.~.
stallat I Skaf7 bet ar makt.
l ?r 11 \ wje darn torde clet vara nf storsta iiltresse att taga khnnoedom om sattet for en rationell hudvbrd.
Dettn tillfillle gifves i cle vlirdefulln pralr- tiska, r !~d som erb&amp;llas uti v&amp;r ntora bdk afhandlande Skiinhetens heni- ligl~ot.
BoBeiz erIiMes grntis och franlio.
Tillskril!
oss i dag.
Parfymeri L 0 U i @ e Stockholm C.
I I
so111 en bror.
Vi liii honom ntt tnc1i.a f 6 t mycket .. VAr August iir nu Kfven hiir.
.
En kort tic1 clerefter erhBll jag h l l h ~ s e l l brefj0 ~ aom frAntog oss allt hopp att i Ar fR se Leuhusen p b Arstn.
Rlin biista Leuhusen, det vnr ett sorgligt bref, som vi- sade m i g Leuhusens hiilsa s8.
f&amp;svagad och sinne sA dystert; jag hnclc ej .nlocl ntt sB saart besvara det.
Aclr, att de iiclla oc11 gocla inenislrorne pii jorden lniste sA n~ycket licla!
- och att man skall varn dijnad att s: $ alldeles intet Itunna gora for att liaa clem!
- - - Jag har en tic1 bortHt arbetat flitigt pb det portriitt, son1 jag sist skref om, men h r visst icke lycltats siZ som jag 6nsknt clet.
Tlikhet i blicltens omma och inner- lign uttryck tycli.a vi oss czlla finna.
&amp; tin bBsta .TJ~uhuson slrall b&amp;st clonama cleronz.
- - - Vi lefva nu innerligt gladt och trefligt pB v h t gai.111: ~ gocla Arsta.
Vi ha mycket stokat och stiillt, ernbellerat rummen, clrnperat gardiner, hKngt opp oljetaflor, inen alt bar gndt for sig mmtert och lustigt, tack vare i synaer1.1et clen glada.
och raska August.
Fruntimrens i huset fingrar 11 % Bnnu hiskeligt mycliet att, gBra, och minst sjutton synblar blistra i knpp med Irlockpen (le1ns 1rnitplx-u hela clagen igenom.
' I.
' ill de fijrs ta clegarne: .LII noveinber.
slrnll alt wr: i Gircligt, och I~.vart stygn, zf 11uk.et- term pi " l brudkliiclaingen iir utr5krxiclt jeinte ticlen, s o ~ n clet fordrar.
1 ': fi.irg; " lr iiftol~s, dk sccltin 1B11gc re11 &gt;&gt;Soln g i t t 11er i \ resterns skyir)), elk vj~~c ' l: ir~w so~ll~l: it o d: ~ i1aa11 sctl; dell hlicln rn; " li~: .in)) H; lk bergets g r i h tvl) p 8fi s; .~kt: i ri1: 111ii U I J ~ J)) " Arsta (1.
9 Augusti 1830 ~ i u t e t af ditt bref g d mig ett gladt hopp att du ej skall siitta dig enaot den plan soin naamnm, syskonen och jag liingesedan uppgjordt.
Dell iir ' son1 fiil.jer.
Min biista Ileuhusen, clu i n h t e komrna hit, snarare flyttn hit ocli inecl clen sotn, iilskvKrcle Hinrika,, pb det ntt cl&amp; du sH- lunda hiir clin 7her1zlrefizncZ med clig, clii alldeles for en lKng tiid mitte glomma bort att du har nfigot a m a t hen1 iin Arsts.
oss ' kssta en blick pB clet lif clu skulle hiir for,.
Dl1 lralmer mamrnn, clu k8nner oss, vi iiro en lyck- lig ocli enig famille, vi liR11a: d clig, sjelfva profvacle af sorgerim, skoln vi vii1 forsti ntt lefva ~necl en vida hKr- clue profvacl v2n.
DA cli vill vam; ensam, sltnll ingea stijra dig - -- ---.
Asnu on sak, som gor Leulausens niirvnro 115r nllcleies ~lijclviindig!
Du vet, Liist: ~ Imhusen, ntt jag under cle lyckliga c1ag: ir jag gasseracle pi, B-jiirnii bGr,jncte vAr gorla Loaises portraitt i minintur.
Denna ebauclle iinannr jag ~ i u i~clievera, p: " 1 (let: itt enligt min evigt s: lliniide .viins iil~sk: ~n hennes portr: .t.itt lnKtte iigm: ~ f tlen hon mest iilskat 1.15 j o r c h.
Leul~ujen skull 1~ist;; i mig 111ec1 rAc1, och mecl dessn snmt det kl; vn minnc; jag bibehiller; LE deili~ii Hlskviirdtl qvinna, misst.rijstar jag ej om ' att lyclrns - - --, i r e t n cl.
30 sop.
1880.
Den i: d e september, clilgen 118 jng viintnclc att jnecl min nanmmn och mina syslion fh se I.leul~usei~: mliindn till drsta, stod jag i spisen ocli griiicld: xde gar@ (for en viss person, Ban t.iinkn!)
bi triidcl .nf en ny lromnien hus- I~bllsiuumsell, I~recl och t.jock, beskecllig och tafntt-, son1 sack vicl hvartanl~: it orcl: d o,; jag tnclinr clet - jo, snygt clet -- jo, vnclrert clct~, och gjorcle ingcnting hvar- Ben snygt eller vaclrert.
\ ' i~g~~nrne ~ ~ O I I I I I I O, mor och syslion Iiommo men ingcn rleuht~een!
- J: lg lemna.de b: kverliet och Anctt feck - ~ j o snygt, jo ~: lckert (let)) - st; jelpa clew a l l e s a m ~: ~ ~ (gorhwn) n~x i episen, om s i tiicktes hcnnes behiinclighet,.
w - Jag llar 5nnu e; j tackat dig, biista gocla, Leuhiisen, f6r dint1 vdlsignelsea oher mig.
l&gt;b clu onskal mig cle~l ntk Irunna biclrngti, till eller gora mdras s#llhet-, has du Bnsltat mig den ends gliiclje, soln; jug efterstriifvar, deli endit, t6rhknda, som jug med ett eldigt och djupt kiina- ligt hjiirta uta.11 furn kiln njut: z, den encln som jag nnser viirclt att lefva for.
I clettn oiignbliclt iir tilt ornkring inig viinligt, elnclt och iincld lungt .. hlla hiir iiro lyckligb och glncla, v~ I N vinter ute 111en vHr iniw - - - Nasta sBnclag, biistn Leuhusen!
tvA &amp; gar efter i iif \: erlnorgon skall Charlotte gifta sig!
!
Hu!
.
Jag hoppas: itt tdlamodspHsei~ mKtte 1igg: i fiirborgncl i vigselringen.
-.
- - - - A, - - Ilreta cl.
1 ' 3 nov.
1.830 - J ' ng .l.fifvndc ntt sliicka clig en fawillie- inblning, tror jag.
I ' M iir clun~t ntt 18fv: r. Ja.g 17; ir gl: icl el5 - bladet h: ir v2.nclt sig,; jng iir trfilrig, ledsell ocll snriigd; mcltrn anlag till ntt portraitera: Ch: irlottc y: w hiir nyss - nu .iir hon l~ortn.
Vi haclc brdlop, Ijus, krolrnner, vinclrufvo~: och gladn iinejgten fullt medborgerligt ansvar.
- - - -.
.
- - - -.
-- nu - jag tyclrer nu att nlt m ~ i ~ k a vattviilling, r ntt nu fiir mig likt systerkal) ilre eller rofvnre,.
o h alt 1s: tperi: tit iir n ~ o r k t och hostlrulet.
Nyss slogs clet oljn i lif- eller i-ofveri Br ju gucllost och sfskyviirclt .- - - vets sillsallttt, nu oses det Bttika.
Undrn ildgon sen ntt Jag iir beclrofvnd, trosta niig, siig mig om niojligt .. nilgot gladt om Leuhusen.
illnil blir surogd!
Freclrique.
Svnger - jag tycker ej om clet orclet, - clet lBter (Forts.) L y d i a 1Vcd1,1st~iim: EPi k G u s t a f G eij er.
andrn sidm hnr clet ocksH i ett par f; dl 11iinclt henne att I och som ' hon bort P.
A. Korstedt o. soner, Stockholin 1907. forbise: antycln ingy, soln C ~ C S S ~ gifvit, Mecl ofvann91nncln bolc lmr den svenska allmiinl~eten tags vara pi.
Ileanes eget koato stkeucle oegent- fiitt en i god meniag populiir G-eijer-biografi.
Seclan Ercl- Jtimte nR.grn inanas biografislra teckning fiir tio Kr sedan utkom, hizr en inblicl: i Geijers personliga utveckling viisentligt under- liittnts genoni af trycket utgifna bref oc11 nateclminga,r,.
so111 belysa clen.
Erdmnnns bok gsf yttre milj~sk ' ilclrin~, t. cs.
af de Silfverstoll~eskn litteriira t6cirklarnn, clen gnf biogmliska dntn, samlacle till en konturteckning, ocll clen gnf en.
sympatisk bild a£ bjiiltens karnkter i clet hela, sympntisl; men: ibstrnlrt, i clet clen icke tog Iliinsyn ti 11 oli lsn utveclrlingsgrncler i c1enn: i.: rlycli: t I \ ' izl.~ lstron~s I~iogrdi iir l: \ ngt ininclre pittoreslr, minclre rik 11: ".
detdjer, men ger ' hvacl Erdmnnn icke gifvit, i clet den dels - fit- rninstolw tillniirmelsevis - placernr Gei-jer .i hans aniZl,; !yr, af - xnclr: i,: t ' 6rfattnro.
.ii h: en om clessa iim si, vli,l v; ild: t.
iniljij: clels ger en 1,P~ngt koncisnre ocll lronlrretnre karaHters- soln cle nf.
Vecluls skildring: ~.f Cleijer och Vcttcrluntls bild.
BI: m har hittills vicl Lehancllingen: I [Geijer utgKtt kariiktctri~tik af clerl svensk: ~ ~ly~: ornnlltikcn, verka dc o ' org: t- f r h clw; jiinzfiirelecvis klnra forestiillningen om Geijer i niskt ooh cliirmeci o: li6rclulu.ktigt.
1 ctt d ~ e t c, sonz: f. ii.
sin mogimd och cliirifran hiimtat belysningen 6fver den rlijer sA ~nycken s,jiilfstiindig nppfuttnil~g, fiirv: ' l,nitr clcnm fiign Iiiincle zmye Geijer.
%L Ljunggren, son1 wlat 1Bsa bckviirnligl~ets !~tgiircl.
Ile 1Ang: t citnten af Gei,jkr s,jiilf den Llifwnde historikern i iireminnet ijfver Sten S t g e.
iiro cl5remot fullt pt " l sin 1,l; zts i ctl populiir fr: ~tmstiill~~i~lg S; " 1 Schiick, som liiser 1.81.2 Rrs penlmf6rfuttnre i clc eon1 clennn, eoin just; hnr till syftc ntt stflln liirarcn: IN- tidignstc studentbref \ wl.
I-liir i Lyclin ' \ V: ihlstronis biografi ailrte not itnsilrte lnecl clen tecknncle personligheten.
h t t titlarim, pd G.ei; jers latinska ~fhnndli~lgnr iiro Rtcr- Iijrjit for forstn gAigen ~rsringarnn i Geijers nndligatill- viist att inecl nHgon tyclligllet frnmtr5da, mecl sA pass gifniz encliist p i svenska, cliirom iir intet ntt eiiga, efter- stor tycllighet, som det pB specialforslr~~ingel~s nuvnrsnde sorn 1tis: tren clock fbr vetn., att cle voro skrifn: ~ p; i. latin.
st~tnclpunlrt var mojligt.
~ i i r e m o t Br clet ~nindre rilitigt ntt 1A.h 15s; zren tro, ntt Forf.
liar just i frAgcz om clet psykologisk: ~ skicliligt Amnlih van Helvjgs dikter till Geijer yoro sfrifnu yh .begn.g~.~nt clet foreliggancle matel-idet, och i clettr~ nEeeenclc .svenskn.
iix biogrnfien ett f~rstahandsnrbete.
SA ock hvncl betriif- Sin bnrndom, hembygcl och: t ' amiljekrets h r Geijcr far Geijer son1 statspolitiker b5de fore och efter,) nffallet,,.
sjiilf 115 ctt otifvsrtriiffligt siltt skildmt, liknsil historien Det iniirkes godt, ntt fiirf., clb hon 1151- foljer bled sin 0111 sin foretit tKHan i Svenske akademien.
Hiir lmr forf.
hjalte, riir sig 115 ett h e m e sjiilf viilbeknnt omrQde.
I ' Auga siikert- gjort biist i nlt elldnst citere.
Brefven frill Borstlt stuclentticlen opylysa om deli unge studentens asgorcl- och 1iircl.a resoneninug uldviker ho11 emellertid.
k ' ranlstiilluingen i det hela glir ett viilg6rancle intryclt ning 0~11 ge en inblick i 11; lns henzajukn, hnns Ronee~u- af veclerhiiftighet, verlrlighetssinne och motvilja for fraser, s \ - Srmeri, hnns musik-entusi: is~n, OcksA betrkffande Geijers och clessn egensknper.
11n ocks; i fort forf.
lycldigt forbi jiisniagsticl, den ticl, clA ha11 enligt sitt eget uttryck siiktc itskilliga blindskiir, som 11011 eljest skulle 11 % strnndnt yd, sitt sjiilf, citerill: fiirf.
Geijers egnn ord.
M e n hon till- diir 11011 nbrn~rxst foljt mclra.
S, ' I i fr8ga oln filosofien, liiggcr en nf honom sjiilf icke: tntyclcl, elAencle riktig fiir-.
... forko1 ' taclt och l i i s l ~ r t htergifven efter Syblixus, soin just niodi~l (om orsa.kerna till p1Bgsernhete.n uf clennn kris.
ej i en Pare sig liitthendterlig eller: tl~sol.ut tillforlitlig Jag anflir hennes ord hiirom: w .$.Even.
1ycka1.1 hitr sinn kiilln.
I !ijrsiktighet ' en kunde dock lliir writ iinnu storrc.
furlig: ~ sidor, oc11 e n gl: d burndom inom en stor sliikt Xfven i en del n11dr; t fall 11nr fiirf.
: f6r gocltroget: l.nsl.utit k6pes nlltflir 1Ctt pH bekostnd aE indiviclens oberoencle sig till tviirsjilrra p5stimden nf foregbngare i 5rnnet.
a och sjalfupl~fostr: ~~~.
Oliidjen nf ntt f A vara i fred iir ' ' ' Platssiikande fZi sina annonser inforda i Dagny for halfva vanliga priset eller 7 ' / 2 ore pr mm.
' enkel spalt- bredd.
,
icke lattforv8rfvad bland en myllrande massa mostrar och fastrar, grandonklar och kusiner, dar h a l l efter Irvall gAr At till namnsdagsfirningar, diir alla veta hvad alla gora, diir man laser hvarandras korrespondens och skrif ver bref i kompaniskap och diir man h %ller fnmiljerAd afver alla individens goranden och IAtanden.
Det g %r alltfor latt att i dylilra kretsnr I %ta sig.
turnmas ihop iifveri till en 1ifsAskAclning och att siga vi i sRdana fragor, son1 i lif- vets kriser errdast kuqna losas a£ ett jag, oskyddadt och ohindradt af fan1iljeAskAdning och familjekonvenans.
.
~ o k a n d e t eEter den egna personligheten iir nu visserligen en uppgift, hvars moda.
ingen undgh, sorn vill bli ntigot hilt, men den kan vara mer eller mindre plagsarn, och det ar forklarbgt, om den bkf forenad rned siirskild smiirta hos Geijer, sorn med alla hjiirtefibrer var bunden af de vordnadsviirdaste och inest konserverande af alla tradi- tioner - slaktkarlek och lokalpatriotism - och.
cletta pa en tid, dA forstAelsen mellan olika generationer var sA myclret storre an den liu at-.))
K&amp;nslolrrisen 1816 f8r sin tillborliga plats, och Geijers forhhllande stalles i s i ljus dager som nlojligt, utnn att det and % kan nndvikas, ntt han hilr ter sig nigot klumpig och primitiv bredvid Anna Lisns och Amalias ejalsfinhet.
.
.
Med den utforlighet, sorn iigsas At Geijers forhallande till Jiirta och &amp; t saffallets~ z; eP.kningar inom Uppsala-kretsen, .fijrnirnrnes det som en tomhet,, att s % ytterst litet - fr8n- uedt det som sages om Ge (jer och Jdrta - sages.
om Geijers intellektuella stallning inom samrna Uppsala-krets fiire s affallet D.
Kapitlet s hem och viinner ar fyndigt nog ' insatt niirn~ast fore det on1 ~affallets, men det ger, som rubriken anger, endast en teckning af Geijers hem- lif, a£ hans personliga f6rhAllande till sina vanner och deras omdomen om honom.
Sarskildt Atterbonl blir lidande pa denna lucka i framst.&amp;llningen.
Man ser ej, ntt just han, iifven frinsedt den omilda kritiken i Litteratur- bladet, hade sgrskildt stora skal att taga sig " ~ a f f a l l e t ~ nara.
I det hela i r dennm Geijerbok b&amp;de.forvAnnnde fyllig och forvinande korrekt, det senare tack vare den veder- hlftighet och urskiljningsformtiga, som gor ' den ovmligt fri fr&amp;n det i spopulara,) arbeten alln~ant r&amp;dande och iifven i - itminstone efter viktualievikt,) tungt .. vagande)) .-)) vetenslmpliga~ arbeten iblnnd motande Met: omdomen Bgnade att inbilla lgsarea, att han vet hvad i sjiilfva verket hvnrken han eller forfattaren vetn.
HILMA BORELIUS.))
Ett " tea-party " med mrs Marion Coates-Hansen och mr Hansen.
T t e iir det yrviidkr med bitande ksll vind, snail hvirflar, 1 gopar stundom sorn ett.
hvitt moln liinga marken, dnnear u p p och faller ned igen dfver redan hvita gntor.
Det iir vinterviider att bjuda fr5ndiagnr pA, kan- slre just ej a£ det nllrit biista, men dock s % att de i hvjlket fall sorn hllst f i, respekt for v %r norcliska vinter.
I clet efter engelsk snmk inreddn egna hem, ' cliir en af lednrinnorna il-roin rostr6ttsrijrelsen shorn viirdinna gijr les honneurs, hade vi eamlatu for att gtira bekantsknp mecl de eagelska g#sterna, mrs Coates-Hnnsen och hennes m a n.
Brnsczn flammade inbjudande, visserligen icke i en engel&amp; .stoves, me11 i den storx, gnmmaldsgs kakel- ugnen och lrring den sutto vi i lrrets alldeles son1 i Eng- l a d, dh de viintade giisternn intriidcle.
Det vsr en liten fin, spiid dam, sorn gled in sh injukt och tyst, aft det just icke med detsamma rann en i in net, att ph henne passti in ocdet ssuffrngettes, hvilket ju hiir kanske icke hnr en SA god klmg.
Enkel och obesv5ra.d fBljde mr Hansen henne, ensam i vAr frunti mmerslrrets, hvil ket - inom parentes sagdt -- tycktes passa honom mycket vkl.
Det var icke sv %rt att f A mrs Coates-EInnsen at.t tala olrl den sak, som hon gifver sitt stora intresae, och for Ilvilken hon arbetar lned en intensitet och en energi, om hvilken I I ~ I I fAr en god forestiillning, enclast genom att hora heme t d n, Rrlnn fijrstir med clets: tmma, att har ickc 5.r c t t pRverknclt och uppagiteradt intreese, utan en djupt liggande ~Evertygelse, son1 har blifvit till en lifssalr for hende.
Jag friigade, niir hon forst hnde bijrjat intressera sig for rostriitten.
Hon snde, att 11011 miucTes icke, niir, ' hon borjade, men i ett aktivt arbete hade hc,n ju icke tagit del forran pB de senare hen.
Och sR talnde hon ridare, liffullt och medryckande: sJag mins, niir jag var liten, sex, sju &amp; r gammal, hur min far sade mig on1 niigonting, att det behofver du icke 18ra, dtirfor att du &amp; r flickn.
Jag hade genast den tanken: Ja, men jag vill lara mig det, hvarfor skall jag iclre hnfva nytta for det.
Ocn sB har det alltid vnrit.
Jag I&lt;unde iclte forst&amp; att det skulle vara skillnad, diirfor att jag var lrvinnn.
Man talar om vA.r: ~ hem, v8ra barn, ar clet icke just for den1 vi behiifva kunsknper, iir det ej.
fijr att icke vAra barn skola ringnktn osc .sotn vi bora varn likstillda lnecl vilra mans.
Hon.
talnde varint och ifrigt riled dessa enkla, godrt skiil, soln man icke tycker att nfigon pH allvar skulle viljn soka, gendrifva.
S i kom talet in pA clet mera vklcl- samma sstt, pb hvilket de engelska suRragetterna soka clrifva frnnz sin sak och hennes nnsilrte blef allvarsarn- mare.
e V i rndste, * fGr att gora oss horda, men clet ar icke alla af OW, Kfven 0111 vi se att det iir vagen, som k u m a t.rada fram pH det sBttet.
Jag kan det icke.
Jag skulle icke vilja gH ined en sandwich board)) pH gatorna.
Men jag iir glad att det finnes dem, son1 vilja och kunna., Och e5 ltomrner beriittelsen om alla cle lijften, som gifvits kvinnorua och Eon1 svikits, om huru inlnnen ' taga deras hjalp vid d e n, utaa att sedan gorn aAgot for dem, om huru deras bill)) pratas b o r t ~ i parlamentet; och om man 51-1 aldrig sR niycket beklagar ocll ogillar den vdldsainma
taktik, soni tagit sig form i suffragettupptriidenn i Eng- land, knnske man dock forstiir den1 p,S, ett nnnat siitt, niir inan lior den mjulra kvinnorijsten tala om, huru kvin- norm dar behsndlats.
Och niir jag vKnder mig till mr Hansen, sager han med allvnrlig rost: svi iiro niHngn miin i England, sorn Stfi pb kvinnornas sidas.
Sjiilf har han sokt att f % siitta upp sin hustrus namn, soin kandidnt till stadvfnllmHktig i stiillet sig sjiilf. '
n e t vnr, nKr billen om den kommunala valrstten iinnu e j slut- behandlats.
Det lruade naturligtvis icke goras, men, sorn han sade: smin hustru vet och forstRr mera om dessa saker iin jag, och skulle kunna utrattn mycket mera godt iin jag *.
Niir man sedan horde mrs Coates tala om, huru st ' aden byggt och ordnat for sinn fattiga, sA s8g nlan ganska ~ $ 1, att hade en lrvinnn, varit nied, sPL hade det clar, eoin sR mHngenannorstades - varit mera pmlrtiskt ordnadt och ej sA svtlrt stallt for dem, sorn redan hade det svdrt nog forut.
Det ar tillriickligt att siiga, att diir fanns en vattenkraii for alla hush~llen i det storn huset .. &gt;&gt;Ansvarskanslan och kvinnans rostratt &gt;&gt;.
Under denna rubrik har i Stockholms Dagblad fore- konimit en artikel stalld till Dagny af Sigrid G-n.
Ordningsnumret VIII angifver, att den utgor ett led af de m h g a i denim frRga insanda artiklarna.
Att vidare forlanga deiisa polemik lar viil icl !e af ntigondera parten anses onslr ' vardt, och Sigrid G-n sager sjalf, att hon for sin del anser dislrussionen afslutad.
Hvad vi for vAr del sAeom ett sista yttrande i saken anse oss bora framhHlla iir endast att Sigrid G-n misstagit sig, nKr hon tankt sig att ett geaniale frAn hennes sida icke skulle int.agits i Dagnys spalter.
For en diskussion, diir saken belyses fr %n alla sidor, kornmer alltid Dmpy att stA oppen och, nrtiklar under rubriken rinsiindtr mottagas naturligtvis, dB daremot redaktionen alisett sig i vissa fall kunna for- ' - sN5r jag nasta g h g Hr rned pa ett offentligt mote, slrall jag sittn bredvid talarstolen med min stickstz~mpa)), sade mrs Coates-Hansen lcende, men dock pH fullt allvar.
)) h !T.an siiger ju {fit oss att vi skola hiilla pB med att stickn.
strumpor.
Jag stickar allticl.
niin mans strumpor.
Till en basar, som vi nu snart skola inordna for ntt samla in pengar till rijstrattsrorelsen, och till hvilken all?
vi rostr5ttslivinnor skola bakn och lnga alla m8jliga goda saker, akall jag 8fven skicka en nf mig stickad strumpa, sorn skall ligga i en .glnsnsk, pH hvilken skall st %: s W2e prol; e~: binl stoclciwg, 1206 for sales.
hfra Hansen log sitt fina leende och hennes - man s&amp;g pA henne med en ljus, glad blick, soin vitt- nade omt at.t clet icke tycktes vara nagon dAlig sak att.
varn gift rued .en af dessa mycket omtalide engelska rost- riittskvinaor.
Och sA tillade han: d e t finns ingen, sorn kan stoppa och lnga sB bra, sorn min hustrus. '
EEA.
behAlla sig ratten att refusera en artikel.
Att vi icke onslrat tiga ihjal saken bevisas va1 af att vi .bem.ott den- samma i n: r 3 af Dagny.
Ett siitt hscle naturligtvis varit att l %ta Sigrid G-ns artikel inflyta samticligt med vAr gensnga, och hade vi ju dB undgiitt den beskyll- ning, sorn nu framkastnts, att Dagny skulle vara ett organ .for blott x&amp; organisernde)).
Hvad darnled me- nas Br oss icke fullt lrlnrt, dock framgRr val daraf den att vi icke skulle vara villiga att gora .oss.
meningen, till sprhkror for skilda gruppers Bsikter och intressen.
Att sA icke ar fallet tan att Dagny just vill gifvn olika AskHdningnr tillfiille att framkomma och bryta sig mot hvarandra, under det att tidningen s t 8 r pB sin egen sjiilf- standiga uppfattnings grund, hoppns vi att Dagnys hgll- ning till fullo akall konzma att utvisa.
.,.
I RED.
PRENUMERATIONSPRIS.
DAGNY utkommer hvarje torsdag i ett liafte pB 1 2 5L 16 sidor.
Tidningens pris, postarvode inberhlmadt, ar ftir helt %r kr.
4: 50, halft Ar kr.
2: 50, ett lrrartal kr.
1: 25.
L6snummer 10 6re.
Prenulneration sker A narmaste postanstalt eller bokllandel.
Annonser mottagas P1 tidniagens expedition, 51 Master Samuelsgatnn, Stockholm.
I alla redaktionella angeliigenheter torde man htinvaadn sig till redaktiken, friSken Ellen K l e m m, under expeditionens adress.
.
.. Rijda Borsets kvinnofijrening borjnde den 6 - 7 februari rned grupp I1 sitt arbete for Hr 1908 samt.fort- satter sederniera hvarje torsdag och fredag t. o. m. den 2 -- 3 april.
I april anordnas darefter liksom foreg %ende fir en forbandsvecka.
Arbetet under vintermanaderna 190 ' 1 10-1 1 olrtober till 5 -- 6 december har som vanligt omfattats rned stort, intresse.
Bidra.g till verksamheten mottagas rned storsta tack- samhet gfven af icke f6reningsledam8ter.
At intresserncle liinisas upplysningar under arbetsdagarna i Sjukskoterske- hemmets hus 66 Kammakaregatan n.
Is.
I sainma hus forvaris Kvinnoforeningens forrkd.
~ v i n n o r k vid posten petitionera.
Kvinnliga post- foreningen hnr till regeringen ingif vit en sltrif velse rned nnledning a£ de otillfredsstallnnde aflonings- och befor- dringsvillkor sorn genom loneregleringskommissionens for- slag skulle tillkommn de.
kvinnliga posttjiinetemannen.
.
I sitt nu ttfgifna ut- Dt: 1~c1nstiill.a: ~ t t i fiirduget till liinereglering for ~ ~ u s t - I) c kvil~rliga s~i~~s ' bitl * iiile~lab.
verket ~nbtte i sta,llet for de af lo~ieregleringskommissionen lhtancle ofver loneregleringskommittBei~s forslag i frAgtt .I ' iireslagnn tre &amp; lclerstillagg c?, 200 lzr.
efter 3, 8 och 9 &amp; r om fnstare nnstiillning for lrvinnligk bitriidcn hos statens .uppftirns fysn Rlclerstilliigg B 200 lir.
att utgA efter 3, 6, inyncligheter nttnlar stntslzontoret ntt, diirest kommitte- 9 och 1 2 fir for shv81 livinnliga postexpeditorer som lrvinn- rades f6rela.g koinnle att godkiinnas LZf s tntsnlnk term, liga forsta postexpeditorer samt att genom fixerade be- .clessa bitradens stiillning icke kolnme dtt bli forbiittrnd i stiinlrnelser de kvinnliga tji.instem %nnens befordringsriit.t tilln@nlelsevis den ornfattning, som 8fverensutLmmer mecl sHvii.1 till forsta postexpeditors- som postmiistnrtjanster forhalandenas och en rKttvis tidsandas kraf.
Statakontoret afstyrker clarfor loneregleringakonim~it- m: " ~tte betryggas.
.
Hvimlors deitthgnade i fa~tti&amp;h * ilsyrket.
Vid Faktig- t6ens forslag och.
frnmstiiller ett amat., enligt hvilket v, ' lrdsforbundets styrelsenlote fokrn %et vacktes af kyrko- l~vnrje extra kvinnligt bitrade med ell tj8nstgoringsskyl.- Ilerde A. F. R.unstedt i Gijkhem en motion om kvinnors dighet a£ minst fyra timmar clagligen A iimbetsrummet deltagande i fattigvhrdsarbetet, Hsyft.nnde ntt i den nyn slzulle under benalnning kontorsskrifvare uppfijras Aoorcli- fnttigvhdslagen f A inforda b.est %mmelser om.
at-t i hvarje narie stat med 16n, tjiinstgoringspengar och hlc [erstillii&amp; fattigv~rdsstyrelse nAggon kvinnlig ledsmot sliall invkiljas.
samt h a ratt till semester och pension.
Motionen uyptogs vid det i forra veckan hAllnn Fattig- Ii,.
M: t J I R ~ skso~n biilmg till- bestridande af kost- ~Ardsforbundsmotet till behandling, sedan FattigvArdsfiir- nadernn for grundnnde af en skola for ~~tbildande nf bundet afven inhkm tat Fredrikn Bremer-forbundets ~nening Iiirari nnor i landthush8llning, h i 4 ken slrola Kr forlngtl i frAggan.
l ?reclrikn Rremer-forbundet hacle pa det lif- vid llimforsa i ste ergot lands lKn, tilldelat Fredrika-Brcmer- ligaste forordat att fattigvArdsforbundet gjorde allt hvad Fijrbundet ett statsailslag af 2,500 kronor nlot skyldighet goras kunde for att beredn kvinnor sate och stainma i de for forbunclet att till landtbruks.styrelse~~ksstrele af-gifvn redo- styrelser som pa lnndet hnndha fattigvtirden.
Vid motet gorelse for anslagets nnriindning.
beslots att i skrifveIse till den k. liolnmittb son1 for n5r- v,zrnnde iir sysselsntt mecl utarbetancle af forslag till ny fatt.igv&amp;rdalag gorn en hemst&amp;llan on1 att icommittken w Atte ta uncler omprofning huruvida i lsgen ej borde inflyta Riksdagen.
stnclgnnde om att vid vnl af fnttigvPlrclsstyrelse ekall till- s e i att ~ n i n s t en leclamot iir kvinnn.
Valfritt civilaktenskap.
I den k. propositionen till inilc-.
Vidtue behndlncle motet den sorglign £regan om den vxrnndc-.
firs .rili~d: tg roi.nncle Ins 0111 iiktensknps ingl " lellc1e Eiirc- iimu fijrekommnnde bortcczikt.io~ze~~i~~ge.~t~ 0.f fatti !la.
.
sll ' ls, ntt ~necllem~n: ir at: svens1; a 1iprk: m liiir i riket, hvilka vili: ~ Diskussionen ' om clenna friiga inledcles af kyrkoher~lo inecl hvnrnndrn ingb iiktenslap, lnA fh nfslutz,z sitt iiktensknp ill- Tor borgerlig ~nyncligl.let eller med kyrldig vigsel i ' clet fall, ilii.
I ' inclfors, son1 frnnzholl vikten nf ntt 1Ggot gjorcles frill1 sAvii.1 mnnnen soin kvinnnn inom kyrknn BegAtt Herrens hclign fiir1) unclcts sids for ntt stiifj: ~ clet itnnn florernnde, nesliga 1.1attvnrt1 ellel.
: if prlist inom liyrlifin Ktnjii.tit l~oiilirmations~i~der.-: ~v~ktio~~ssystemet vicl ut: zclzorclernnclet nf fattiga.
!l.
' alaren \ - isnil15 o c l ~ ali denne f n n n i t s beredtl alt, efter nnclerghgeii ko11- I ' iircslog ntt fijrbunclet skulle 110s re.geringen giira hem- .firmiltlon, I ' fi.
tilltl.ii.tle till nnttrarcler~.
1 i: iI ' i ' iga fa.11 ~liilll, enligt, Jell 1;.
propositionen; iiktbnslinpet l.~iir i i-iliet afslutns inf6.r.
Imr- stiillan 011-1 att - vederborande f i ~ t t i g ~ f i r d relser ~ ~ t y skulle gerlig.
.11.1~ ' 1i~lighet.
Aliiggns att i sinn officielln beriittelser ofver fattigvb~clen: Ihn fijreslngiin lagen skulk trii.cl: a i ki: nft cleii 1 jnnnc ?i: i 1.909..
rec1ogBra for huravicla ut.aclrorderingen nt ' fattiga skeclde 0 genonl.
bortauktionering till clen minstbjudande.
mirig+ andra kammaren lmr 11r El-lnnsson fr: rinlnyt .f~rslag nom sktdle man fK kLlnedom on1 hvilkn komnzuner sorn.
om I skntt 1 ' 1 ongknrlnr, utg: \ eacle eseinpelvis i en viss p1.o- finnu begagnnde sig a£ systemet och dessn skulle btmin- cent af inbornsten for d e ~ n, som ej vicl 30 &amp; rs hlder ingdtt stone kunna i pressen briinnnliirlias for sitt tillv8gagAngssiitt.
%ktenslap.
Soin Bckant har Bevillniagsutskottet redan afslagit Lnndshofding W i d h instiimde till fullo n ~ e d br IJincl- densnminn.
Men clennn motion hacle i sitt siillskap en nlinnn motion, som fors i frign om I~ehofvet: ~ f cle f6rhatlign auktionernas griper 1: " lngt djnpare .i clettn mydiet nllvn.rlig: t socinln prob1en.i.
afska~mcle, men ans8.g ej hr I; inclfors forslag vara 1ii.m p-: Dell 11 y vnlcle C) stersunclsrepresentnnteil lir SzdBn tar nildigen ligt, allclen~ltund den nyn lagen ' helt siikert ekulle lzomrnn sikte pii frdgan, hnruvicln jcke FnmiljeftirsiSrjnpe bLir: ~ erht~llx mern betnlt 311 ogifta.
Hal) phvisar.
huru ~nycket storre utgifter - ntt fiirbjuda dylilca nuktioner.
ramiljef6rs6rjare liar an den ogifte, och att hall cl~rfijr i en H r Liildfors replikernde.
Man Irunde inte veta hur ell skild tjilnvt redan nu d r a s t mses btrra hn mera betnlt.
Sammn liinge clen nyn lagen s l i ~ l l e lQta viintn yi ' i sig och under princip bor g3lla i stdens tjlinst, hvartill konmer ntt faniilje- tiden ficli forhrPllandet opfitnldt fortfara.
IZonimitt en viin-.
Fijrsorjnre geno11.1 att uppfostra l i p niedborgare gora sig shrskjldt ' t d e s e j ' hn sitt forslag fiirdigt forriin vid niista Brs borjan, hvarfijr lagen nog kunde droja # nnu ett par Ar.
Fortroendelnnn Ernst Blomberg understri5k bellofvet: ~f itgiirder fiir missbrukets utrotancle och erinra.de om den ohyggliga reclogijrelse fiir en clylik nuktion so111 nu sennst gRtt gelloin pressen.
Vi Htergifva p H nnnan plats i ticlningen en nrtikel i anleclning af clenna auktion.
fijrtjiinta af fosterlawlet.
Wails tanke &amp; r d&amp;rf (Sr, ntt nlls statetj %nnre, man och kvinna, gift och ogift, borde bn en like grundl6n, tillriicklig f6r en nn- stiinclig bitrgning, men ntt sedan diirutlifver sknlle tillkoml-~~n Alclers- eller clyrticlstillfigg smnt f6r ' fnmiljet ' tirsijrjarc familjeun- clerstocl.
I-Ian framstMler e~nellerticl icke direkt yrlrsnde hbrorn, utan heinstiiller endust on-] tillsiittande af en kolnlnittt5 for n ~ r i m r e ' utreclning xf frkgan 4 hlir mtydt syfte.
.
Vi bterkomil~n till snken i en nrtikel i ett foljande nummer.
~ ftigt och Yi (b~kriftcn AT?
?jl (e~de u ski-ifuer 6 silt 1: stn febr~i.nri.in lrrlmer O M 1.c~gny: a Det &amp; I- en gEdiZji: att se ~ M J I krn ~u&amp;lrr~edvetet dele tccger fictl p d sin zy~pgift ' nlt v w a orgnu f&amp;r den s~; ensli.a Icvinnoriirelsen.
Dell hnr den rattn)) ensicligltet~, som ti,.
m ?dciin&amp;y om nmu d l zltrtitln nd,gont.ing.
- - Xgenttigen iir ensidighet ickc clel rtitta ordet, ulmz ealtet, iutemitet.
h e ~ nlt.
ItimZrn rlelr.
, f i K ~ z rrtt btifua intressmzt och wed ' imzvdxlancle ime- 1let tila detlcc vi s p i m i .Dqny, och [let k o ~ ~ i ~ ~ iclce 11626.
- Det fmrzsltilles en ugq~mcming till 1ivi,moscdce ?bs viinucr i hkerige cctt p A en mdnacl slcaffd 10,000 abowze) t, / er.
Det iir mjckct men henz vet, med en sb kmflig ocA verksnm orgadsation, souz c7e svenska r6st ?.2lttsforeniv~g+rna, kamiie clet lcna 6yc7cns~.
Tri kzsma enclast zcttala den f6rl&amp;oppniug, ntt Ny2&amp;1zds har riitt, niir den zdtqcker sill bsikt om Avnd - Lla~zcl.
ccdrn - riistrzitts / fire~ziItgnr) zr~ hcnna glira for D q n p.
.))
-.
D A G N Y.
78 N u utkon~nict: Social Tidskrifts Januarihafte, Slwiftcr rdgiftza af Cernt9.uZrrtyrelseta i Landsfiil.eningen for kvinnans politiska ~ostrutt: InnehKll: Earl Llndhagen.
Socialn f rigors Bc- N: o 1, ' l ' ill Rmegeringen.
frhn svenska kvinnor N: o 5, Anna Whitlock: Ilur b6r den svenekn reclning.
ingifna skrifvelser i 136strlttsfrAgan livinnan bereda sig f6r den politiska M.Marcus.
livirmorna ocll nattarbetet.
1905-06 ........................... (-: 50) -: 25 rtlstratten?
................................ -: 05 Erland Nordenskliild.
v h a museer och r 11, Gustaf A. Alden: Hvilka sgenska 6, Lydia Wahlstrtlm: Lllrdomar FB den folkbildningsarbet et.
kvinnor zlga kommunal r6strfittl kvinnliga r6strllttsrUrolsen.
................. -: 10 Fritz HenrlRsson.
Den indnstrielln (pr 1,000 ex.) ..........................: ... 6: - r 7, Nlgra manliga inliigg i den kvinnliga freclsidhs framsteg.
Ann ~ a r g r e Holmgren t: Str6dda intryck f r h rUstriittsfrigan ........................... -: 15 Cud !.
de Vplder.
Egna l.~e~n i Torne- den intcrnationella kvinnor6strBttg d~11ell.
-.
10 Georg ~tjerns ' tedt: Den svenska kvinnans kongressen i K6penhanl ................ rrittsliga stlillning ............... (-: 75) -: 60 Rxel herman.
R. F. 13e.rg - 1.
G i t t e ~ a t ~ ~ Svensk.
social litterstur Foreningens far kvillllans politiska r&amp;&amp;- Gustaf A. Alden: Svenska kvinnans kom- 1882-1207.
Stiiclerna som ar- mnnnla rgttigheter och skyldigheter -: 10 betsgifvnre.
Arbetsaftal och ratt i Stockholm flygblad:: Den svenska kvinnortlrel- Lydia Wnhlstrtlm kollektivnftai.
De ~nk.ste.
N: o 1, Natanael Beskow: Till frKgan om kvin-.
sen ...............................
! --: 45) -: 40 12evy.
- J~iskiissio~~snfclel~~ii~g.
nans politiska r6stratt .................. -: 05 Frida Steenhoff.
HvarfBr skola kvinnorna A.ftZehz&amp;ngen f6aa, jos * i %rwfoaDm.
B - 2, Anna Whitlock: B6r den svenska vanta?
....................................... -: 10 Swen Brlsman.
Motiveripgen nf kraf- kvinnan erhllla politisk r6striitt?
... -: 10 vet pfi den oflirtjantn v$irdesteg- D 3, Nilma Borelius: Hvarf6r ar motstin- P. Dahlbiick: Allmiin, r6strBtt f6r man och ~ - i n g m inclragande s till saml~li ?llet.
kvinnor enligt hr Zindhagens fdrslag --: 10 dst mot kvinnans politiska r6str8tt Gustaf Johansson.
Den nor rliinclskrt oberlittigadt?
.............................. -: 10 Sigfrid Wieselgren: Om kvinnans politiska; ~rrcncleFriI.gnn.
N: o 4, Lydia Wahlstr6m: Principerna ftrr rastratt ........................................ _.
_ lohan Hansson.
Jordviirderefor~ner i kvinnnns r6striitt ........................ -: 10 Ragnhild Modin: BrBllopet p i Ensillre (-: 25) -: 15 IGmacls.
, OE~nnst~Kende skrifter kunna rekvirerae f r i n Poreningens fiil.
kvilanans politiaka rostratt expedition Notiser.
- Litteratur.
LBstint-ikaregatan 6, Stoclcholm, som hllles 6ppen kl. 3-6 e.m. hvarje dag, Arsprenumeration 5 kr.
50 tire.
samt dessutom onsdagsr kl. 7- ' /, 9 e. m. r,ltisnulnmec 60 lire. '
' ' La!
TANK!
Us!
,, DO,!
s k.01 an for kvinnor Stipendium.
Fr An .P1~ecZs- %7c;; a-H~~e11ae.1a-.Z~ii~~-; i Ili~cmZets allnzlinna st$pencfii.e- fbntZ utdelas for fir 1908 ett sti- Ell vickelserop till deli sofvande penclium: " I sex hnndrn (600) kronor kristenheten I) iisj: ~r 9.e som~.nfirk~~ rscn d.
1. nysil.
t; ill kvinna, soln iclkm: stndiei: vid: LI!
lferrnan K u f t e r, Iiyrl; ol~crcle ' l i ~ ~ r s i c r rnndlagning och konserve universitet.
i Xiiricll.
l ' ris 3 kronor.
ring iiro Siirci~fitle met1 trR {lgiIrcI~.
Ansiik: ~t.I.j~ytt insiinclns ' till Fre- viic: l; t I&lt;n~ * sen.
St fiten Ilnr n~lslngil; n~etlel cl~: iIca-B.re~~~er-Fii~: I~~~~~~lets 13t: ~sI) ete, so111 i ' .I.
' yd&lt;l: 11~11 stipew stol-1; nl~l) seentle.
.I-liir l ~ c l ~: ~ ~ ~ t (i l l l l.
z c s ~ i 1 ' rielt .. vl) l: 1l; s.
' I ' rospekt dieniimnd, Stockholm, imamz I d cl: ~.gens ~nesl:: ik t d i n f rt " lgn &gt;Social- Y~O: LI * C I I ~ J I I ~ ~ S I I ~ 111ecli1,el: is I I ~: ~ ~: ~ i ft4aa~ttffaai I 9 0 8, 5.hiiilj (l: ~ af vii1.i- demokratien och den kristna kyrkiln~.
r ' rnlw I. SCHMIDT, Karlshamn, merntle nl ' ekrifter nf kunsknpsbe- r.1) enn: ~ L01; s fi~a~nt,~~iidn~lclc ii.r ~ I I t; yg, l~riist- och liiknrebetyg.
L; illtlragelse nI!
stor vikt.
hlnn k: in Btockholrn i janunri 1908..
o1n8jligen ignorern ~lensnmma.
.
.ro Stipendienamnden.
1 ?1-: " Ln; k ' ~ ' c ?f ' %~ * i7i; tt.
fi1elN~r-.Tc ' iir- Hlrchenblatt f. d. reform.
Schweiz.
d l w i h r c h stipenrlie- ~ l k t lipger n: ' .got storslnget i 7~orsedct.r.
clettn fa1tth.g inot Rlnm~nons herrn- f ' oazcl utilelas for Ar 1908 elt sti.
viilde.
n e t ar en miilztig botpre- pendium L!
fyra hundra (400) kronor PA grnnd a ' f $in npph.iukancle di kan for kyrknn.
D Berliner Zeltung.
till kvinnn, son1 Bnskar utbilda sig vi lysann till defrnktmsvii,rclt f6r bil ?lioteks1rerksa11111et,, siirskilclt sinak och sin antiseptiskn egonskap ntt oskadliggbra icke enclast ba.kte- 11drda anklngelserl~n af en kyrknns ~necl nfseende pS folkbibliotek.
Vi117~01~ ftir soknncle iir, ntt vnra rierj utan rifven cleras giftiga pro- Die Hllfe.
officiell: ~ representa.n t!
D B.
W i m a n s D ~ C A clenna storslngna bok i s: mt n~icler minst t v i fir lwfva clnkter, vinner Salnbrin nllt stlirre inner st: ^ uppskaka nlla miit- vsrit mmtalsskrif vcln .ilao,n St0~7i; - fiirbrnkning sorn munvatten.
tle~: r~s Juridiska Byri, Till lindrande och hafvande tii, tillfredsstlillda., kkdla och frusns I&amp;olnzs stad.
Fastighets-, Uthyrnings- och Ansii7mi1zga~~ insiindas till Fre.
af tandvark har Salubrin ofta kristna ...
.
D Forsiikringsbyra anvlindts.
For att gdra nytta s&amp;- dri ka-Brerner-P6rbundets stipen Schweizerisches Protestantenblatt.
(Inneh.
Bertha Wimnn), Man lim tryggt pAstA., att ' en clienii~nnd i7zncrn 26 febaDzruaDi \ 7 %l i enn son1 i nnclrrt 11Bnseenclet Lol; soin denna aldrig forr blifvit I.
') OS, btfoljda aF vidiineracle af- blir Sal~tbrin nnvandas pK lanlpligt Stockholm, Regeringsgatan 46. skrifven inoin en kristlig bekiin- skrifter af bunskaps-, priist- och siitt och rtf llimplig utspiiclning.
Se Kontoretid 10-4. h8rom i den brulisai~visning, som nelses lager.
.
.
* Weu~s Montagsblatt.
kknrebetpg.
- Allm.
Tel. 217 63. rnedf6ljer hvarje originnlflaska med.
aEtt uncler hnr intraffat, en bok Stockholn~ i januuri 1908.
Stipendieniimnden.
Saluhrin!
Sahbrin tillhandahblles med innehkll.
r !luau-Hofstedt, ky rkoh.
i Parfym-, Speceri- och Fargaffiirer.
Partilager 110s Geijer &amp; C: o, Sthlm.
b e miste.
Stipendium.
Tandernas ~onsg&amp;-den.
Profva - Damernas ~ n s i k b l a d for 1908 smn innel.irP.ller ett 70-tal sf de basta mest roande och lattspelta Musikalier och i.ir en intressant Musiktidning.
Pris pr I /, i r kr.
6: 50, ' 1, &amp; r lx.
4I 30, ' 1, i r lir.
2: 26 .. Prcliurneration R hvarjje postnnstalt och bokhaudel samt frien Red.
Kungs- gatan 13, Stockholm.
1 Allt hvad som bel~afs for 11611s- gkrden, Littt~atur, Kycklingfoder, Honsfoder, AggkL-maskiner och mclra Redskap farsiiljes af l ?osehifI Fabrik, Norrkoping.
Sveriges Hbnstidning 3,50 pr Ar, porto 26 6re.
Kemisk Tvatt.
A.-B, Hya Blt - Hand, - Stoclrholin.
Lediga platser Prenumerantsamlare I DAGNY sokas pA alla platser i landet och erhAlla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C..
inom alln omrAden af for kvinnor lampligt.
arbete annonseras fordelaktigast i Dagny, hvilken, som tidning fijr svemka kvinnororelsen, torde erhdlla den mest vid~ltrackta spridning landet rundt.
.
.
D A G N Y Barnrnorsketjansten i Skelleftei stad ' U X G D.AM nf god familj, ran ntt resn, erbjud ?r nfigon iildre ellei yngre data, sorn nu irarnht vfiren iimnar resa U ' ton~1mcls for ntt stanna en ticl, att mot fritt vivre och fria resor medfijljn som ett godt oc1.1 orclnande ~~esstillskap.
8 ~ a til1,Fro.
r ken S.
P. under adr.
Dagnys exp.
knngorcs hiir~~~ecl ledig.
J,on 500 Br.
om Aret.
Ann1iiluingar till tjiin- sten &amp; oh jiimte tj3nstebet yg ocb ofriga hnncllingar, stikm~dena yilja iberopa, itlsandas och stBllas till Wlgistraten hiirstiides fore clen 31 uti denna mbnacl.
Skellefteh clen 8 jan.
1908. flicka onskar plats son1 B ILDAD l~nsmoclersh jiilp och siillskap, giirna diir skrifgorom81 forekonzma, .Dagens mest brannande friga: t. ex. V~RDIRBII.
Yngre huslig darn, musik., ordningsiilsk.
o. glndlynt, soker plats i aktadt hem.
Svar till ~ A r b e t e 24,) under ndr.
S. Guln~lii Annonsbyrh, Stockholn~.
I landets alla postnnstalter och boldldor lfan man bestiilla huru m h g a ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera d dessa sfallen?
N y f f i bokhandeln!
bruk, 110s btirnc~sl16fding e. d.
~r ocksh villig llnfva hand om eller undervisa barn.
Svar till # Elin D, Svenska Telegrambjdme AnnonsbyrH, GMeborg.
Nvar kan man prenumerera pd Dagny?
och Kvinnans stallning in- om aktenskapet.
Ja, i!
' all man Oi~~linr endast 1, 2,.
3 eller ' 4 es.
skall ~ n n n ullt.icl gore det.
ffvad kosfar Dagny i posfanstalfep.
och.
boklddor?
Dagnys postpren~l~nerat.ions- och boltlldspris # r kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 for ' /?
och 1: 26 ' for ' 1, fir.
.
f f vilka villkor erhiVIa prenhneranfsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeran ter, erhhller en provision af kr.
1: - for hvarje IielHrs-, 50 ore for hvarje l: ~nlfks- och 20 iire for hvarje kvartalsprenumerant.
Nuru skall man fiirfara fiir denna nrovisions er- hdllande?
Sedan man sarnlnt wzinst 5 prenumeranter, gB m ?n tillvgga pB ett af f6ljande s ~ t: Pris 60 ore.
FLICKA, lned go&amp; bet.yg fmi!
I.)
Anti~npz: Genom ins8nd: indet aF prenunlerationsafgiften husllBllsskola, onskar plats 1 ~ N v a r och en, son1 vill hMrska, ~ n e d afdrag af provisionen bestaller man det behoflige clglilr eller familj pd landet, ' helst vill helst utofva sin mnkt 6fver antalet ex. (hur mAngn som helst, men alltic2 mi.]
st 5) direkt i sodra Sverige.
Svar tacbsamt dem, som iiro hono1n niirmnst, frdn Dagnys esp., Stockholm, soln uncler ssmla.
ens d r e s s till DJ.,, LBngedrag.
n~ecl hvilka han tillbringar sitt lif, i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Snmlaren.
lned hvilka ha11 liar] nest ntt gora har clh att ou~bestirjn utclelningen till de sau-llacle pre- JUI&lt;GYMNdST och sjukskoter- och 110s hvilks hvarje motstf~ncl n~mermterna.
ska Bflsltar ansttillning gennst mot 11nns mynclighet oftast m5ste 2) Ellw: I \ lnn prenumererar 9 narmaste postkontor (ej an- i familj, 5, sjukhem eller att med- komm+ i stricl rned Bans enskilda norstiicles) for cle salnlade prenurnernnterna, dettn uncler fdjn utomlands.
Talar engelslra tyckon.
D J.
Stuart Mill.
I I V R ~ S och ens adress, begar postens Bvitto h samtlign er- och nfigot fransla Svar till ~Cloydn ~ S a m m a kvinna af hvilken mall lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, CIA vi olnglende emotses t.acksamt under ndr.
8.
Fo~: clrrtl., att hon soln inoder och pr postanvisning sander salnlaren clen stadgsde provisionen.
Gumzlii Aiznonsbyrh, Stockholm, mnka skall genonI barnens fostran f. v. b. Nvar, och fill hvilkef pris kan man nuntmervis Iosa skapa utmtirkta mlin och kvinnor iT flicka af god familj, s o n ge- Ht nationen, hon hinclras nf sin Dagny?
E ' nomgAtt en l&lt;nrs i sjukt~ArcI, fonnynclnre, mannen, att nedliigg: ~ -- I stiidernns tidningskontor och cigarraffarer samt hos Cag- onskar plats hos liilrare eller i sin rost i urnan vicl val af lag- n ys koinnzissioni~rer i landsorten.
Pris 10 ore pr nutnrrier.
privat, till 1 febr.
Svnr till D K D, stif tare.
Skam ofver cien man, den riks- \ ' iktoringatans postkontor, Gijte- Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras: dag, den regering, som.
mots8tter borg.
sig ett sB rattfardigt kraF, som DAGNYS EXPEDITION, ARDINNA.
Plats som vardinnn upph %frnnde aF mannens formyn- for ung Bnkeman eller nng- dareskap o h e r hustrun.
D STOCKHOLM.
herre, sokes af bildnd, huslig, or- En svensk man.
dentlig, sparsam flicka, kunnig i ~ E h d a s t i iikte~iskapet forekom- allt tco111 fordras for ett hems sko- mer onnsvarig fijrvaltnings- och talde.
Betyg och ref. frRn fore- dispositionsriitt 6 h e r annnns egen- - Fredrika-Bremer-Fiirbundet: Drottninggatan 54. gtencla plats.
Svnr till ~ 2 7 A ~ D c, l 0111.
Iduns exp., Stockholm, f. v. b.
Den svensks .~ktenskapslngstift- Rikstcl.
27 62.
Forbundets bgrB tippen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. ningen upplnuntrir direkt ~ntinnen Fredrika- Bremer- Forbunde ts Sjukskoterskebyro ": Tunnelgatan 25. till inglende a f iiktenskap for eko- Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11. nomisk vinnings skull.
13ar en S ' v - Hid SoEelunds Sinnessloanstalt Stromsholm, blifva l: a sug.
i Br pletser ledign for tg5nne liirarinnor med undervisningssk ylciighet for anstaltens bildbnra patienter.
An- ~okaingar, Rtfoljda nf kunskaps- ~ c h liikarbetyg,.
torde fore 15 febr.
insiindas till ordF. for aastalteas styrelse under adress Molntorp &amp; Kolback.
kvinna formiigenhet Br ett gifter- mAl mecl h e m e (let enklnste sattet att gorc?
; sig fri f r h ungkarlsskul- cler oc.11 fA trkndt rorelsekspital utau ri-inte- eller hterbetdnings- skyldighet.
Dari har fbrfattarin- nan fullt Mtt.
En fortrnfflig skrift, soln bor ltisas a£ alla siviil v %nner som motstiindare till kvinnans po- I .. B. litiska rostratt.
Dagens nwmmer innehdller:.
.
Svenska ~atti~vilrdsforbindek Barnavkdsafdelningar.
Af Ellen A fiellus.
Till frdgan om.
kvinnorna och nattarbetet.
Af Axianne Tor- Aktiebolaget Ekmans Forlagsexp.
stenson.
~Med fetstils.
Af St. Gmve.
. '
Annonsfiirmedlare Till - svenska kvinnor.
Ungkarlsskatten.
Af A.
K. piilitliga och valrekommenderade, En episod frln Fredrika Bremers ungdom.
Af SigridLe~onlzufvud .. onskas for Dagny sival i landsor- '.
Lydia Wahlstriim: Erjk Gustaf Geijer .. A£ .Hiha Borelius.
Ett w tea-party w med mrs Marion Coates-Hansen.
och mr Hansen.
ten som hufvudstaden.
Anmalan i A£ Eea.
D A G N Y S EXPEDITION, Notiser.
.
Mas fersamuelsg.
5 I, Sfockltolm C. Ri ksdagen. '
Prenumeration.
a Dagny sker a narmaste postansfalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
.
.
I -
