# ID: svediakorp-per3768
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,577
# sentences: 415
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
ÖRSVARSUTSKOTTET DIGT!
Betänkandet ÄR FÄR- kommer på kamrarnas bord om fredag och tillstyrker mellanpartierna bud på 148 miljoner.
Socialdemokraterna ha reserverat sig för sina i försvarskammissionen begärda 135 miljoner.
Regeringskrisen rycker allt när- mare.
LUFTBOMBARDEMANG MOT MALMÖ uppbyggt i miniatyr på Bulltofta flygfält blir ett av Barnens dags i Malmö förnämsta nummer om söndag.
F ö r s t a g å n g e n e n f l y g u p p v i s n i n g m e d bom- bardemang v i s a s i Skan- dinavien, säger reklamen.
Tidningen Arbetet varnar f ö r det ruskiga nöjet med den tvivelaktiga motiveringen att det » inte minst ur synpunkten av flygets egna intressen är skäl att reagera emot tillställningar, som under lekens form I låta flyget figurera mänskligheten delaktighet i Nordens ungdom historien av i dag.
Vår En tale til Foran av HENRIK SORENSEN.
den kommende verdenskrig m a Hvad for overerraskelser sitter for ek- Nordens ungdom gjore klar for sig sempel tyskerne inne med nu, når de følgende 4 punkter: gang på gang kan denge neven i bordet l) Bedraget med militarismen som fedre for det måpende Europa?
Og tror noen at Mussolini hadde våget sig på Abbes- landets gode f a r og forsyn 2) og at dettes avlegger forsvar, er fal- sinien uten sitt nye overraskende og hur- tigvirkende luftvåben og denne nye fine påskegassen som får fiendens » hoder til lit 3, At de store saakalte civiliserte stater langsomt at eksplodere »?
ene og alene varetar sine egne interes- Ad punkt 3: ser At disse dessuten er rene rovere Dette bedragerske argument at for ek- og at vi sempel England ikke vil tillate et an- småfolkene må slå dette inn i hodet på grep på Norge.
Vi ser hvad England og dem, inntil verden vakner.
Frankrige har tillatt i Øst Afrika.
Og 4) Og at alle diktaturstater heri des- der hvor disse to staters mest vitale in- og alltid har vart det Över när ver hundra Fogelstadförbundare från sik, från allvaret i föredrag och diskus- och fjärran hade samlats på sioner till den glada samvaron gamla Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogel- kamrater emellan.
stad under Förbundets 11:te årsmöte i pingst.
Detta ä r en i förhållande till skolans utrymmen och till avstånden i landet ganska imponerande siffra.
Men att betydligt flera av de till bortåt 800 uppgående förbundsmedlemmarna och förresten också många utomstående in- tresserade i sina tankar voro med om mötet, det tror sig Tidevarvets red.
kun- na konstatera.
Ty det är inte en, men otaliga uppmaningar vi fått att för all del beskriva mötet så väl, att » en hung- rande skara i Sveriges bygder » matte få en föreställning om vad där sagts och gjorts!
Uppdraget ä r lika stort som svårt.
T y det som är det väsentliga på Fo- gelstad.
friheten att vara sig själv och känna Sig respekterad och lycklig, obe- roende av vilken åsikt eller samhällsställ- ning jag har, gemensamheten i försöken att tränga in till frågornas grund, an- tingen jag kommer från maskinen, kon- torsstolen eller de akademiska studierna, hela atmosfären av värme och skönhet den bör helst Upplevas.
Allt Sluter sig till en helhet, svår att uttrycka i ord, från Den rubrik som stod över mötets hu- vuddiskussion, Vår delaktighet i historien av i dag, kunde med fördel sättas över mötet i dess helhet.
Formuleringen tyck- tes oss först nästan för djärv, sade rek- tor Hermelin, när ' hon på pingstafton hälsade sina skaror välkomna, men nu när vi är här samlade tycks den inte längre djärv utan självklar.
Varje ögon- blick är ju laddat av det vi människor någon gång gått igenom och varit med om.
Livet självt är vår delaktighet i hi- storien.
verre ogsa medtatt Russland teresser ligger: Suez, Nilen, Tunis og Al- gerlig faller tilbake på et mere eller gier förbannelses.
Dödens system Och levande Men att vi anskaffa militärmaskiner för mindre kamufleret militärsystem Hvad for interesser har de store lande explosionerna i Norge.
militære stöttepunkter har for att de i v e r k l i g h e t e n skola kunna Ad punkt 1: Det har många gånger understrukits spela denna roll det har tidningen Det militære krigen krigerkasten eks.
Tyskland innenfor egne grenser.
att Fogelstadförbundet såsom sådant ifråga ingenting att invända emot er et destruktivt begrep, som har forår- Takket vaere de nye våbens aksjonsra- en kamratsammanslutning mellan före- dius.
i saket nærsagt all elendighet i verden.
dragshållare och förutvarande kursdelta- Og vi så, hvordan det gikk Belgia.
sin helhet bör sammanträda till be- Det er i sit prinsipp nedbrytende, ne- gare vid Medborgarskolan inte har handling av frågorna om sanktionerna, gativt og livsfiendtlig, Dets proaram er Efter det vi nu vet, må vi innse og ta några bestämda, fastslagna uppgifter, erkännande av Abessiniens, annektering jo vold död og tillintegjørelse Altså det konsekvensene av den ting, at alle små- framförallt inte i politiskt avseende, att och reformeringen av pakten.
anser Ar- stikk motsatte av Dere ungdommens stater er helt og holdent prisgitt røversta- fylla.
Men för varje gång man får vara gentinas regering, som begärt urtima prinsipp Dere er livet, tene de store.
Og at disse usentimentalt med om ett sådant uttryck för Fogelstad- förbundsmöte i juni.
Frågorna äro för Den militære faktor tilltrekker alltid bare tar egne hensyn.
Det er derfor de förbundets anda som ett pingstmöte ut- er blitt store og forslukne.
betydelsefulla att avgöras endast av rå- voldsmentaliteten, det och tåla icke uppskov.
För egen del Enhver krig er urettferdig og ender i Ad punkt 4: de härliga blommorna, som ordnats med gör, står det allt klarare vilken betydelse vägrar Argentina att erkänna erövringen urett og vold De store statene väl ikkev:; ikke av med sin sådan tydlig skönhetsglädje, till de de enskilda människorna vakenhet eller av Abessinien.
det er en kilde til profit konstnärliga upplevelserna i ord och mu- Forts. å sid.
3.)
Som belegg herpå: Verdenshistorien fra militarisme med sin klimax: Ver- og makt.
R E V O L T E N I PALESTINA har allt- urminnes tider mera kommit att vända sig emot denskrigens 13 millioner falne unge men- Hvorfor tillot man Tyskland oprust- Devinez: den engelska mandatförvaltningen och nesker, og så den störste oprustning ring?
Meget kan vel forklares med det upprepade sammanstötningar mellan ara- menneskeheten noensinne har sett.
ene ord: Hustningskapitalen i store land.
ber samt engelsk polis och militär har ägt Militärmakten er innfiltret med mor- Se normanden Kristian Gleditsch ypper- rum.
I Genéve har Folkförbundets dercentralen, rustningskapitalen, lige bok: Foran en ny verdenskrig.
ständiga mandatkommission Påbörjat Og det militære prinsipp tillstreber ver- Alle vet at krigspsykosen Siver ut över n bok om hur man skall förbättra arabfamiljen, har därför blivit intelligen- prövningen av England förvaltning i Pa- densdiktaturet Det ser vi hos de ren- verden fra Midt-Europa.
farliga och odugliga hästar har fal- tare än alla andra hästar och har en så lestina under år 1935, varvid den engelske dyrkede krigertyper, Alexander cesar, som lit i min hand.
Den är icke skriven av djup och trofast tillgivenhet för sin herre Hvorfor lånte vetden tyskerne representanten konstaterat att orolighe- Napoleon og den gale Ludendorff med de er redde for penger til å opruste en teoretiker utan av en engelsk häst- att han lyder honom villigt.
När man terna fortsätta, men att England icke sin siste » totale krig ».
Hvor spebarna med?
Svaret finner Dere i Gleditsch karl Mike Rimington, som varit kavalle- just nu inför oroligheterna i Palestina riofficer i den indiska kolonialarmén och erinras om detta faktum drar man en ämnar vika en tum från sin politik.
blir dratt inn i » avgjörelsen ».
bok.
Samt i verdenspressens sensasjons- följt den till Frankrike under kriget.
Ef- suck vid tanken på hur oändligt mycket N OMFATTANDE STREJK med nya Ad punkt 2: lyst og, at den kan kjøbes ter fredsslutet tycks han ha haft en asyl svårare det måtte vara för en arab a t t har utbrutit inom automo- Det mest spennende nu er om Russland för hästar som blivit moraliskt fördär- först5 sig på engelsmän och judar än Bedraget med forsvaret.
v i ser nu bil- och mefallorbetarfacken i Frankrike.
hvordan det går med Etiopia tross mili- vil fölge kommunismens hellige idé eller vade genom granatchocker kulor, ut- på hästar.
som alle mattning långa sjöresor Och andra Teoretiskt kan ju en människa över- Arbetarna ha ockuperat fabrikerna.
där taereksperten virgins forsikringer om at om det vil militarisere sig frestningar, som följa med kriget.
tyga sig själv om att en människa bör de tillbringat hela dygn sittande utan att » alt forløper planmessig ».
revolusjoner for har gjort.
Om det vil Dessa hästar ha varit fysiskt oskada- förutsättas vara lika mänsklig som en arbeta.
Livsmedels- Och kemiska indu- Alle utenom de sakkyndige måtte j o bygge Det nye Rike på rett Og fred eller de men elaka och farliga, omöjliga att häst.
Men praktiskt går det inte.
v i använda till nyttigt arbete.
Sedan häst- våga inte handla u t frän den tron att strier ansluta sig.
Förhandlingar ha satts vite, at det arme landet var prisgitt over- på flyg O g giftgass?
Mussolini og Hitler vet vi hvad de vil!
skötarna förgäves prövat hugg och slag, människor äro lika tillgängliga för vän- igång men hittills resultatlöst.
for de nye våben Disse våben som kun v i gamlingene som ofret 1 3 millioner svält, smärta och svordomar på dem, lighet och resonlighet som hästar och ha ARBETSTID i ett fler- ongriperen har og kjenner.
Ellers vilde såg man ingen annan råd än att arke- en motsvarande intelligens som tillåter tal viktiga industrier är huvudäm- han ikke turdet gå på.
J. fr. de tyske unge liv til bare nye ulykker burde busera dem som förbrytare.
Men där dem att dra slutsatser om de följder vis- net för lnternationella arbetsorganisatio- våbens konstruksjonsoverlegenhet i dan- på åndelig forsorg nu.
Verdens håp står kom då löjtnant Rimington in.
Hans så handlingar kunna få.
Eller kanhända nens konferens, som började på torsda- skekrigen 1864 tysk-franske 1870. ja- til den nye ungdom, Dere, og til kvinnene.
ärelystnad var att göra folk av även de det inte djupast sett ä r en fråga om mod, gen.
Ordinarie regeringsrepresentanter panernes i den russiske krigen.
Da de i Håpet skal samle sig om snarest å forene farligaste och lömskaste hästar.
Han ha- när det gäller människa kontra människa.
för Sverige äro fröken Hesselgren och Tsusjimastredet senket hele Rosjdest- Norden derpå de små stater i Europa de sitt eget system som ännu aldrig miss- Svårigheten bottnar väl i att vi männi- lyckats, enligt vad han säger i sin bok.
skor äro för intrasslade med varandra.
byråchefen Molin.
venskis flåte ved at deres kanoner bar Som nøitrale Og ukompromiterte fordre Hans tes är att hästar äro godhjärta- Det moraliska fördärvet, svagheten och NORMAN THOMAS UPPSTÄLLES meget lengre enn russernes.
ledelsen i et nytt Folkenes Forbund de djur, kloka och nobla till karaktären fruktan ligger inte bara på den ena si- tredje gången som socialister- gå ut av det.
men omedvetna om sin styrka och därför dan liksom när det gällde Rimington och o g nu under verdenskrigen.
Tysker- eller i motsatt fall nas presidentkandidat i U.S.A.
Partiet nes komplett overraskende rasseren av Det skal uavkontet hevde i Genf rett i Iättskrämda- Farliga bli de först när hans hästar.
Man kan inte tillåta en häst deras rädsla och misstro blivit väckta.
göra sig så förtvivlad eller ursinnig som vägrar sin medverkan till Roosevelts kan- de Brialmontske festninger i Belgia.
An- stedet for vold.
Han stöder sig på araberna i sin vär- en människa kan få lov att göra, så a t t didatur därför att han endast ºlappar upp sett for å være nærsagt uinntagelige.
Det skal ved uforferdet oplysning (er- dering av hästarnas karaktär.
Araben man tappar de egenskaper Rimington för- kapitalismen,.
Tykke Bertha tygget det hele sammen på Nobelinstituttets obre makt og pengemid- styr sin häst genom vänlighet från för- utsätter som nödvändiga: vänlighet, ta- N FRAMSTÖT MOT BYRÅKRA- timer.
Oslo kan nu lett bombarderes fra ler) la folkene få vite sannheten om be- sta ögonblicket.
Hästen ä r medlem av Forts. å sid.
3.)
TISM Och godtycke har gjorts i kriegsskib, som ligger ved Arendal.
draget med militärvesenet og forsvaret.
Sovjet, där kontrollkommissionen och Gå i spissen med hel avrustning og her- folkkommissariernas råd utfärdat ett de- med være de første i verden som setter kret om arbetsrätt för alla, oberoende av alt inn på freden.
social härkomst eller antirevolutionära De skal høitidelig fra talerstolen i Genf släktingar och ett förbud mot » rens- la røverstatene vite, a t de rasserer sine Gummifri Hygienisk, Tvättbar, ningar, och godtyckliga avskedanden vid festninger og går til hel ' avrustning.
Hållbar Stoppbar Kostnadsfri fabrikerna.
rådfrågning.
Begär program Vi de mindre stater er i røvernes KEJSAR HAILE SELASSIE har an- Från 1 juni till årets slut kr.
hender Men vi kan kanskje reise en ver- länt till London, där han blivit vän- densopinion mot dem.
ligt men inofficiellt mottagen.
Og den skal begynne i Norden og av Postgiro dens lyse ungdom.
Kungsgatan 4, Stockholm.
Tel. 231600 FOLKFÖRBUNDSFÖRSAMLINGEN de O m hästar.
EN n metoder på- FÖRKORTAD för EN Åderbråck prenumerera på strumpa.
TIDEVARVET K - J 1544 3:75
Ruth Hamrin: I RIKSDAGEN Den Om utrikesutskott pant- 6 j u n i 1936.
Begåvade barn i särklass?
Elitklasser för särskilt begåvade barn är ett Uppslag som trots den måhända bestickande motiveringen, måste framkalla de allvarligaste i,,- vändningar.
Till grund för det för- banker och prinsar Skytteanslagets utgång i riksdagen i år är symptomatiskt för den försvars- glädje, som gripit kamrarna.
Andra kammaren har förut varit ett visst värn mot detta anslag till frivilliga skyttevä- sendet, I år skilde det endast tre röster på att anslaget beviljats med majoritet, Nu får man visserligen åstadkomma de tre rösterna i gemensam votering som vanligt, men som vanligt går anslaget igenom.
Så nu blir det väl snart order, att varje svensk skall skjuta 30 skott per är på en skyttebana, innan han har gjort Herr Lindhagen slag, som nyligen framställts av kan tillskriva sig en förste folkskoleinspektören i Göte- stor seger vid årets riksdag i och med borg, ligger ett sedan några år på- att vi fått ett utrikesutskott.
gående försöksarbete inom vissa av vi ha visserligen flera utvägar till sam- Göteborgs folkskolor, avseende en verkan mellan regering, riksdag och folk, De faror som hota genom att sko- lans enbart intellektuella uppgifter alltför starkt betonas ligga i öppen dag.
Det finns ju värdefulla mänsk- liga gåvor och egenskaper även utanför den rent intellektuella be- givningen, där man gör orätt i att undanhålla skolans utvecklande och ledande inflytande.
Det betonas ju gång på @ % att skolans uppgift att fostra hela människor aldrig bor- de få träda tillbaka för dess uppgift att undervisa.
Oavsett detta finns det även för skolarbetets egen skull allvarliga in- vändningar att göra.
De intelligenta barnens närvaro i normalklasserna innebär en lyftning av hela klassens nivå till ovärderlig nytta för det hela.
Att skilja ut de olika begåv- ningsgraderna från varandra skulle slutligen innebära en ödesdiger för- vanskning av samhällslivet för vil- ket ju barnen ytterst skola fostras och där de andtigen fattiga och rika måste leva sida vid sida aktuella upp- gifter.
I något ej får sta i kontakt med någon mänsklig varelse.
En tredje utväg interpellationsrätten står också i våra dagar i fara, emedan ett statsråd mycket nternationella Rädda Barnen Union väl kan underlåta att besvara en fram- förd interpellation.
Slutligen måste räk- International de Secours aux Eufants nas med folkopinionen som den viktigaste har i Genéve haft sitt årsmöte.
Där fredsgrundvalen.
Men ingen av dessa utvägar är till- samlades representanter från 12 olika an- räcklig.
Eftersom Sverige viii vara ett demokratiskt land och hävda denna sin ställning gent emot tidens diktatursträ- vanden, bör det vara en angelägenhet av största vikt att riksdagens behöriga in- flytande stärkes genom en effektiv sam- verkan mellan regering och riksdag.
Det är så mycket större skäl därtill som den utrikespolitiska situationen allt mer be- härskande och hotfullt ingriper i Stater- nas inbördes förhållande.
Denna motion har resulterat i att det flera gånger förut ifrågasatta utrikesut- skottet äntligen blivit till.
I det utskott, som behandlade frågan hade herr Berg- man frän folkpartiet reserverat sig mot, att utrikesministern fick tillträde till detta utskott, men detta ledde icke till något resultat.
Experten, herr Reuterskiöld, trodde inte, att utrikesutskottet, även om utrikesministern fick tillträde till detta, när det gäller utrikespolitiska förhållan- uppdelning efter begivning av elev den, säger herr Lindhagen i sin motion, materialet.
Redan i småskolans an- men de äro inte tillräckliga Riksdags- dra klass skulle de mer än medel-.
ordningens bud, att om Konungen prö- måttigt begåvade eleverna plockas var lämpligt, men skall göras ut för att sedan i enkom för dem riksdagen inom lykta dörrar om rikets förhållande till främmande makt, har en- upprättade klasser kunna » avverka » dast blivit en gest och utrikesnämnden är obs.
uttrycket!
den fyraåriga enligt motionären en enastäende kontur- skulle kunna bli någon regering vid si- som dem denne som minister kursplanen på tre år.
Vad man velat lös, oorganiserad bastard mellan rege- dan av den regering, Bland ville vinna med detta är dels att tillför- ringskonselj och parlamentarisk ordning.
själv tillhörde.
stjälpa hela förslaget befann sig både säkra även de särskilt intelligenta Land och folk kunna inte vara betjänta socialdemokrater och högerrepresentan- med en organisation, som ej får förbere- den stimulerande konkurrens, som relsetid, ej får fatta beslut, ej får yrka ter.
skulle förmenas dem i en normal- klass, dels att hindra dem från att leva högt på Sin naturliga begåvning, som kanske i många fall besparar dem även ett önskvärt minimimått av arbete.
Redan när det gäller fördelarna av den planerade anordningen för de begåvade Själva måste emellertid starka tvivel inställa sig.
För det första äro ju dessa barn i regel så- dana, som reagera starkt Och över ett stort område och vilja spela ut sina krafter efter vida linjer.
Den föreslagna uppdelningen måste inne- bära en beskärning av de naturliga områdena för deras livaktighet i alla sina olika yttringar, en inskränkning i stället för en utvidgning av deras möjligheter, då man skulle ta ut hela deras energi på det rent intellektu- ella området Vidare innebär ju den kortare undervisningstiden rent praktiskt att en eftersträvansvärd fördjupning och utvidgning av skol- studierna försvåras Skolan skulle både bli för trång och gå för fort för dessa barn.
Rädda Barnens Första kammaren har avslagit en mo- tion om sparkassor för lantarbetare.
Däremot har riksdagen fattat ett beslut om en utredning om pantbanksrörelsen.
Steget från pantbanken till våra prin- be- Hisnande, än att vi våga ta det kymmer ha vi ju alla, den ene en pant- satt rock, den andre ett pantsatt hjärta.
Nu har emellertid konstitutionsutskottet ömmat för prinsarnas bekymmer och ut- vidgat deras rätt att ingå giftermål med enskild utländsk mans dotter.
Alldeles enig var man inte och den gamle herr Trygger uppkallade » hugstora minnen, till hjälp för att hindra reformen.
A andra sidan framhölls frän radikalt håll att man borde taga steget fullt ut och tillåta även giftermål med enskild svensk mans dotter.
Så långt vågade man inte Intet giftermål kan emellertid bli av utan att konungen, sedan statsrådets tankar inhämtats lämnat sitt samtycke.
Det där om statsrådets tankar har inte förut statt inskrivet i successionsordnin- gen Det är emellertid grundlagsändring och får alltså stå till nästa riksdag, Allt det här om prinsarnas möjligheter och rättigheter att gifta sig är egentligen bra verklighetsfrämmande Det är bara hurudan prinsessans pappa är Och skall vara som frågan rör sig huru- dan hon är eller hör vara själv har tyd- ligen ingen vidare betydelse.
l ä n k om hon skulle råka vara kraftfull, klok, drif- tig och politiskt intresserad, alldeles obe- roende av sin pappa, hur skulle det då gå.
om gå?
slutna länder från Sverige kom under- tecknad, ordf. i Rädda Barnen, samt re- presentant för Barnavårdsavdelningen av svenska fattigvårds- och barnavårdsför- bundet som anslutit sig till Unionen En givande diskussion angående barns utackorderande i familjer och anstalter gav en vid överblick över olika länders barnavårdsarbete.
Ett nytt uppslag, se- dan 16 år med framgång prövat i Schweiz, var » den lilla familjen ».
Upp- till 1 0 - 1 1 barn frän 2-16 år flickor och gossar, gärna flera syskonpar, sam- lades till ett enkelt, naturligt familjeliv under en Iämplig klok kvinnas vård I vissa fall var det ett barnlöst, äkta par som hade hand om dessa barn.
Denna form för friska och normala barn har sto- ra fördelar, den blir e j dyrare, barnen bli e j exploaterade, de uppfostras indi- viduellt men med samhörighetskänsla och ansvar mot varann.
Utanför Genéve fin- nes en dylik » liten familj,, som är väl värd ett besök.
Unionen har genom sina praktiska ex- perter givit en god starthjälp i barna- värdsarbetet i många länder, där detta arbete tagit fastare form efter kriget När det väl ä r i gäng efter landets be- hov och förhällanden, fortsättes det na- turligtvis av landets egna krafter, En barnavårdskongress kommer i höst att avhållas i ett av de Baltiska länderna och en redogörelse lämnades för den sto- ra kongressen, som i april hölls i athén under Unionens beskydd.
Denna kon- gress enade krafterna i Balkanstaterna i det gemensamma arbetet för kommande generationer.
Årsmötet avslutades med en gemensam färd ut till den underbart vackert beläg- na kyrkogården, till miss Jebbs ga,,.
Det var hon som 1920 startade Unionen, ledd av samma tanke som Selma Lagerlöf ut- tryckte med orden » Rädda barnen det är rädda framtiden ».
Miss Jebb skrev den s, k, Genévedeklarationen antagen som princip av Nationernas förbund.
Häri uttalas varmt och klart mänsklig- hetens skyldigheter mot barnen.
I Genéve hittar nian vänner till Tide- varvet och många som fråga efter frö- ken Kerstin Hesselgren som är särdels populär där nere.
Ellen W. Palmstierna.
__
T Vår delaktighet .. I D E V A R V E T Om hästar.
Folklig kultur.
(Forta fr. sid.
1.)
uppväckthet i någon form måste få för livets ena vinge utan vilken det icke kan (Forts. fr. sid.
I.)
lamod beslutsamhet och sunt förnuft.
är namnet på den nya gemensamma tid- medvetet och omedvetet skrift.
som från 1 juli i år kommer att känslig för motstånd, hat utges av den arbetsgemenskap, som un- i människan lyfta sig i spännkraft Den död Som ä r en genomgångsport till nytt liv, kan rym- mas även i folkens liv.
Den söker icke sitt, utan kan släppa traditionerna och viga sig åt framtiden, Det är, sade lek- och elakhet från människor än från häs- tar och kan inte ständigt reducera det till vad det är: fruktan och sviter av dålig behandling.
Nej, det borde vara övernaturligt goda och kloka hästar som anställdes som överläkare på de sjuk- tor Fogelklou, som om vi just nu vänt hus där människor som genom kriget oss mot de tysta rymderna.
stjärnlösa blivit farliga och odugliga till nyttigt ar- eller stjärnfyllda som om vår tid hade bete toges om hand för att återfå för- troende, goda seder och arbetslust.
Jag icke dagens, men nattens öga.
Hur ofta finner man inte hos ungdo- skall inte här genomgå a l l a stadier i Rimingtons behandling av olika hästar men, inte minst den manliga denna läng- med slags fula och farliga ovanor.
der namn av Samverkande Bildningsför- bunden beslutats mellan följande fem or- ganisationer för bildningsarbete: ABF, IOGT JUF, NTO och SLS.
I tidskrif- ten uppgår den förut av ABF och IOGT utgivna Bokstugan och den av NTO ut- givna Ariel.
Den nya tidskriften redige- ras av en redaktionskommitte av följande Men den allra första åtgärd som han vidtar innan han ens vågar komma hästen nära, den måste berättas.
Det är att ge den elaka hästen i hans spilta godsaker och smekningar med hjälp av en stång troende länder, där de unga tvingas in i sam- som ä r så Iång att hästen varken når Som ett yttersta exempel på den mass- manhangen.
Det ä r en bragdens arbets- att bita eller sparka sin välgörare.
En bindning av människor, som vår tid har löshet som driver ungdomen till främ- häst liksom människor tycker om moröt- Folklig Kultur vill vara officiellt organ för de folkliga rörelsernas fria och fri- villiga bildningsarbete, föra dess talan och tillvarataga dess intressen.
Tidskrif- ten viii även bli ett fritt forum för dis- kussion i aktuella kulturfrågor, där de samverkande bildningsrörelserna genom gemensamt uppträdande, utan uppgivan- det hela.
Rektor Hermelin liknade Fogelstadför- bundarna överallt ute i världen vid små explosioner.
En tid, när man försöker klumpa ihop människor i så stora orga- nisationer och så fasta förband som möj- ligt och inte drar sig för att tillgripa varje maktmedel för att sedan hålla män- niskorna fast i dessa likriktningens för- band visar tydligare än någonsin hur olika rädda människor äro för de där krafter- na, som våga springa ut ur massorgani- tan efter en död för ett mål den heroiska sationerna och vara sig själva.
Men den döden.
Man går omkring och söker sina visar också, att maktmedlen i längden fylkingar, Här i landet sker det under inte håller Det enda som håller ä r för- en ångest, som kanske är större än i de personer: Gunnar Hirdman, ABF, redak- tionsledare; Justus Elgeskog, NTO, vice redaktionsledare; Oscar Olsson, IOGT; Lorentz Bolin, J U F och B.A.
Nilsson, SLS.
så starka tendenser för, nämnde rektor mande förebilder, när de inte finna dem ter och att bli kliad, det slår aldrig fel de av någons egenart, kunna starkare än hur elak han än är.
var för sig hävda sina meningar och in- Hermelin den italienska adunatan eller här.
allmänna mobiliseringen i höstas, när 20 Men pacifismen?
miljoner människor, män, kvinnor och ä r den icke ett mål för dem som läng- barn, alltså hälften av Italiens samtliga ta efter bragder?
Nej, ty de fatta den innevånare inom en enda timme på en och icke som en världsräddning.
Men även samma dag förfogande sig till mobilise- vi som kalla oss pacifister äro ofta mera ringsplatser av olika slag för att ta emot splittrade inom oss själva än vad vi tror.
Sedan, när bekantskapen framskridit tressen.
så långt att hästen tillåter närmande, Folklig Kultur utkommer med tio 48- äter ur handen och låter sig strykas av sidiga häften årligen (1936 från aug- handen, då gäller det, dels att ta reda dec.)
i samma format som nuvarande på hans känsligaste ställe och så var ABF:s tidning.
För andra halvåret 1936 En häst bör få blir Prenumerationsavgiften kr.
1: 50. det ä r han skenar för.
se och nosa på allt han ä r rädd för, Postgirokonto 50585, adress Sveavägen därvid försvinner rädslan.
Rimington har 152, Stockholm C.
Observeras bör, att pre- sina uppgifter såsom krigförande, män- Den som skryter med att behärska nå- svårt att förklara varför hästen later leda numeranter på Bokstugan och Ariel utan nen som soldater och organisatörer.
gon annan, det må vara ett barn, en sig av människan och arbeta åt henne vidare erhålla den nya tidskriften.
kvinnorna som deras ersättare i fabriker kvinna eller en man, en nation eller ras, och aldrig annat än då han ä r förtviv- och förvaltning.
Detta visar vart vi ha kommit, vilka maktmedel som kan an- vändas mot ett folk, en den mest genom- gripande organisation som är tänkbar.
Och dess mentalitet sträcker sig ända ner till barnen i de spädaste åldrarna, ända ner till 1- och 3-åringarna, som kunna skrivas in i de militära organisa- tionerna.
Detta system hotar verkligen att bli ett dödssystem.
Barndomen och ungdo- men är den tid, då människans spelkraft vill sträcka sig över ett helt, stort, oänd- iigt skiftande strängaspel.
Och just den tiden samlar man deras krafter att in- riktas på en enda sträng, som blir den enda giltiga, tillåtna, respektabla, den enda som kan skydda människor från att bli utskrattade och förhånade och för- följda.
Det är det mest infernaliska sätt att förverkliga dödssystemet, att uttorka de mänskliga krafterna och föröda livets fria spel.
han i hästens ögon äro så så beskaffade att hammar majorskan på Ekeby ur Gösta Berling och Karl Asplunds Hjältarna.
skräckens och som dör med en vision i na att se Och att lyda Men den som har lust kan roa sig själv med dem.
ögonen.
J a g ska bara sluta med en undran.
Vad angår oss vetenskap och konst?
Vad för godsak borde sitta på den där Redan när programmet för pingstmö- stången som skulle stickas över fransk- tyska gränsen, över rysk-finska gränsen tet skickades ut och det blev känt att och över gränsen mellan dig och mig.
professor Wilh.
Grönbech i år skulle Devinez.
komma tillbaka till Fogelstad, förspor- des i de djupa leden av Fogelstadförbun- krafterna, men kraften hos en levande dare en glädje, som visade hur helt han människa kan den inte upplösa och på- vunnit sina åhörares hjärtan och be- visa i samma ögonblick jag ser ett väsen tagna åhörarna i de ögonblicken u p p den har ristat in domen över sig själv.
lad vägrar att lyda Han tror att linser- Varför dödat du?
För att jag är så rädd för att dö.
även människan!
Vi söka en form av den heroiska död, Här finnas tusende möjligheter till som är en helt annan än den hysteriska Jämförelser med människans sätt att ske- hållit dem sedan i fjol.
Professor Grön- bech talade i är, på sitt eget oändligt mänskliga satt återigen om ett stort äm- ne: Vad angår oss vetenskap och konst?
Det är ett spörsmål som dagligen ställes, framhöll han, och även när det inte for- muleras ligger det och gror i själens De båda konstnärerna gåvo av sin un- derbara konst med en stralande frikostig-!
het som tydde på att de liksom de djupt levde livets verklighet Människorna och historien.
D i s k u s s i o n e n om Vår delaktighet i, historien av i dag, som sträckte sig över två dagar, blev en utomordent- litg intressant inventering och belysning av våra mest aktuella Problem som män- niskor kvinnor, medborgare, världs- borgare På samma gång personligt u p p levat och som något levande är vetenskapen och äkta och med de stora linjerna dess realiteter satta tillsidan och verklig-!
ögonen lade inledare och dis- heten träder fram.
T y i den levande män- kussionsdeltagare fram sina synpunkter.
niskan finns ingen skillnad mellan delen Det nordiska samarbetet, som markerats och det hela människan verkar som hel- redan genom att de fyra nordiska länder- het sa långt lanken kan nå och ut i oänd- nas flaggor hissats på gårdsplanerna, ligheten Ett enda ögonblicks upplevel- framträdde även i diskussionen, där både se kan innebära l i v eller död för en män- danskor Och norskor deltogo som inleda- djup som ångest och tvivel.
Mot denna verkliga likriktning i alla Professor Grönbech tar sitt auditorium niska kan lära mig att icke frukta dö- re och med diskussioninlägg dess manifestationer, den glädjeförstö- med makten hos en talare som man helt den men samtidigt göra livet oerhört Det första inledningsanförandet hölls rande makten i världen, som håller på att enkelt tycker om.
Ifall nu de enkla ord, dyrbart för mig.
De båda sakerna stri- av fröken Elisabeth Tamm som uppe- tränga sig fram överallt, är det som vi inte emot varandra liksom lycka och höll sig vid våra uppgifter i politiken.
med vilka referenten söker återge ha vår uppgift att fylla ett förbund hållet i hans föredrag icke tillnärmelse smärta icke utesluter varandra utan ge- Vi människor är så beskäftiga med att utan yttre organisation men med sin inre vis kunna förmedla till alla de okända mensamt innesluter livets verklighet.
ordna i n oss i ämbetsverk och stater, sty- kraft, de enskilda människornas spräng- Vår kultur karakteriseras av att vi går relser nämnder och kommitteer och uppdragsgivarna det starka ljus, som inne- der kraft i olika situationer.
Nuet och döden senare på pingstaftonen talade lektor Emilia Fogelklou, inför ett djupt fängslat auditorium om Nuet och döden.
Hon vi- sade på hur ett nytt dödsmotiv allt of- tare framträder hos de skapande konst- närerna, hos diktare och dramatiker.
Det ä r döden som en skapande livsform i ett stegrat historiskt drama.
Döden skall icke komma till envar med förskräckelse, utan envar skall stiga mot döden som mot sin största gåva Enligt denna syn denne talare alltid förmår kasta över det på randen av världen.
Tingen reser sig område han behandlar då må man be- ständigt som väldiga krafter och tar oss tänka att det levande livet i sina mest fångna Det är teknik.
Vi går ut ifrån skimrande former aldrig liter sig in- att tingen är som de är.
Det är veten- fångas i tidningsprosa Men till all lycka skap.
Men livet fortsätter att vara, någon ordning måste det ju vara.
Men när vi upprättar konungatroner, regerin- gar och riksdagar skall vi bara kom- ma ihåg att detta allt är människoverk och att vi inte behöver bli så imponera- lever det ändå att skapa.
Livet är evigt nytt, varje dag de av det själva efterst.
Här ligger en Professor Grönbech talade om hur den är en skaparedag det ä r livets allra fara.
Ty Vi låter oss förslöas och välter undersökning av verkligheten, som är ve- största och innersta hemlighet, som icke över allt ansvar på våra egna skapelser.
Det kunde vara tid på att upphöra med tenskapens uppgift, nu fört fram till en kan infångas i någon teori.
analys som nästan kan kallas en upplös- Vi utgår ifrån att det finns en realitet.
ning av verkligheten.
Ibland reser vi oss Punkt.
Slut.
Och vi försöker komma un- i opposition mot detta, som vi tycker, derfund med den.
Men diktaren, konst- sonderanalyserande av allting från män- nären och mystikern anar, att det finns ä r döden icke en nedgångens dal, utan niskan själv till naturen omkring oss och något som ä r verkligheten som är livet, historien i vilken vi medverkar.
Men i det allra högsta.
Konstnären kan bara det praktiska livet kan vi dock inte ett fånga en liten del av detta, men hans enda ögonblick undvara vetenskapen.
stora upplevelse är, att i denna lilla del Vår tillvaro skulle snart bli till kaos utan ryms en hel värld.
Hur mycket större den.
Vetenskapen är inte annat än det och märkligare måste inte så själva livet konsekventa, klart genomtänkta och ge- vara?
nomarbetade uttrycket för de realiteter, Vad vi upplever som, ångest är ett som vi kallar krafter och lagar det famlande efter livet * skarpaste uttrycket för en realitet, som vi kan se i det minsta och det största.
Den som efter denna framställning Men varför händer det ändå, att vi längtat efter att omedelbart få uppleva ohjälpligt känner en oro och ångest inom dcn stora konsten fick sin önskan un- dessa realiteter?
derbart uppfylld.
T y fru Gerda Lunde -- Vetenskapen räknar inte skönhet och quist läste på pingstdagens och annan- stämning till de krafter den har till upp- dagens kväll saker av Björnson av Frö- gift att undersöka.
Den går fram ge- ding till pianoackompanjemang kom- nom analys och nar in till de innersta, ponerat och utfört av fröken Elsa Sten- det just nu få å r efter ett ohyggligt världskrig och kanske med ett hotande världskrig framför OSS.
Politik, sade fröken Tamm, har en då- lig klang, därför att vi använder den till våra egna intressen.
När den blir gam- mal och förlegad kallas den historia den får litet patina över sig, vi försonar
på TIDEVARVET.
fjortonde årgång Lördagen den 6 juni 1936 så a r den personliga friheten.
Vi är vana vid att alltid utgå från en materiell Svensk N:r 22 Från Känner Ni till MOPP?
rikdagsläktaren utgångspunkt, högsta värdet.
från Men produktionen värdet ligger som i det att hemslöjd.
omsätta produktionen i för människan nyttiga ting, utgå ifrån människorna, från ed denna Mopp menas inte det konsumtionen.
Detta är målet för all osvikliga putsmedlet för parkett- ekonomisk verksamhet och det borde va- golv, inte heller någon ny jazz eller cock- ra kvinnornas uppgift.
När produktio- tail.
Mopp ä r en målare helt enkelt; han id sin inflyttning i City vid Norr- malmstorg förra året ordnade För- nen ställs upp som det viktigaste, blir är artist, » mahlender Künstler » ett på kontinenten högst omodernt yrke efter- eningen för Svensk Hemslöjd en stor ut- ställning, den som nu öppnats är numro allt en kamp om särrättigheter.
Alltid som det fordras en utpräglad heroisk- två en vårutställning, Ijus och exklusiv.
på bekostnad av konsumenterna.
Kunna spartansk läggning man skulle nästan I hemslöjdssnickeriets allra nyaste stil- vi däremot skilja ekonomi och politik säga dumdristighet för att sälla sig och en del ideal härskar nu det Ijusa träet, natur- kunna vi skapa ett samhälle för rätt och till dess utövare.
Mopp färgen endast intonad i den svaga guld- fred, där den enas rätt inte trädes för andra besitta emellertid detta över- mod och vid den stora utställning som färg som träfernissa i sig själv har.
Det nyss ägt rum i Wien väckte sagde Mopp finns ett mörkt rum och en helmörk mö- nära av den andres krav Jordens frigörelse ä r ett av huvud- utan tvivel det största intresset.
bel, en biblioteksmöbel i svartflammig I Mopps pass Står namnet Max Oppen- björk.
Härinne mot allt det mörka har villkoren förskapandet av det rättsam- heimer att läsa, men för sina vänner och ett bord dukats till lunch med sjögrön hälle vi eftersträva.
sin publik ä r han endast Mopp.
Och glasservis från Stockholms glasbruk, lö- pare och tabletter i linne sydda med olika Människolivet ä r det första Och stör- Brockhaus stora nya lexikon har legali- bottnar och infällda, knypplade spetsar.
sta, utifrån den utgångspunkten kan allt serat benämningen.
Där ä r han uppta- Utom östergötlands knypplade spetsar till lösas.
Men då får man inte, som man gen under bokstaven M=MOPP.
stor del från Vadstena knyppelskola så gärna gör följa minsta motståndets målare är Mopp känd som en skicklig fot- ha f. o. här i da,!
fått komma till sin lag, sade fru Björner, d, v, s, utgå ifrån fiolspelare och en god sportman boll och » Leichtatletik ».
fagra rätt på en plats?
där man kanske att så och så ä r det, alltsa måste det Mopp berättar om sitt liv.
Han ä r född inte på ett århundrade sett knyppelspets: vara så och alltså måste vi försöka an- i Wien, där hans far var författare.
Re- som botten i små graciösa solfjädrar, Märta Måås Fjetterström står som hen- passa oss därefter hur hårt det än känns dan vid fem års ålder började han rita ne vanligt är, för det största flertalet av i stället för att se oss tillbaka och Och måla » ochOch det har jag sedan hål- utställda ryor, och flossamattor.
Hon står tänka igenom om inte hela systemet bor- lit på med i hela mitt liv » Säger han.
ju också som vanligt är för det mest de göras om.
» Det var aldrig någon tvekan för mig fulländade och för de tändande idéerna Kanhända ha vi den upp- vad jag v i k bli ».
Musiken?
» Jo giften just nu, sade fru Björner till sist, visst spelar jag gärna fiol, så mycket inom ryornas konstart.
Gråblått mot gråsvart eller i vitt och att vara upplösande krafter, dödskrafter, hellre som jag en gång i Italien kom över ' grått strimmad botten synes vara denna för att inte allt skall stelna till och med- vårens färger.
ljusgrönt lyser också intill föra den verkliga döden.
mitt nöje målningen är mitt liv ».
gult och grått.
Fröken Eli ingebretsen från Oslo lade Redan år 1911 utställde Mopp i Mün- Fru Maja Julinder, förr tillhörande östergötlands hemslöjd, deltager med ett i sitt både spirituella och fängslande an- chen.
Det började bra eller illa hur man tjugutal mattor i utställningen, hon an- förande upp kvinnornas undanskymda vill ta det Affischen som Mopp tecknat M rologer och på sjukhuset rakade Mopp att få läsa härom.
Han var själv övertygad en äkta Amati sporten sig av ett par stora flossamattor plats i samhället och skildrade den för- till rad.
utställningen Den föreställde blev nämligen en blödande konfiske- yng- av det egentligen helt blygsamma mön- sterval som ger små, enkla strödda mo- våning det väckt, när de länge uppdäm- krafterna, nämligen kvinnorna i hem- liga motiven få emellertid inte flyga allt- met, inte som en störtvåg strömmat ut för fritt omkring, de bindes in under en från hemmen och in i samhället, då den tiv över en rätt blek botten; de små liv- bred och trygg ytterbård.
Greta Ahrbom har till sist komponerat en stof och mäkta lysande röllakans- matta, som mot en tomatröd botten ä r storblommigt mönstrad i rött; gult och grönt.
Det har ja inte varit så ofta man sett röllakan storblommigt, det är Över- raskande men ingen tråkig överraskning.
Eva Schmidt.
da I i n g, högst romantiskt och konstnärligt uppfattad, men myndigheterna vädrade en pacifistisk tendens och den var före kri- get nästan lika skrev Simplicissimus manssamhälle där de värden som ä r dyr- inte att se blod.
» åtminstone inte målat! » bara för oss knappt noterats.
Rösträt- Berlin firade Mopp sin första stora tens genomförande var inte slutstriden, framgång och fick sina första motstån- det var bara en av förpostfäktningarna.
dare, vilka ju ofta följa framgången i ' bygger på förtroende fritt och ansvars- fyllt givande, människovärdet Som mål Och icke som medel om den var ett så stort misstag som det från Olika håll i Påstås äro V i icke då i färd med att göra ett ännu större?
T y när demo- kratin får stå för egennyttan, falskheten, a r j a g var barn hörde jag ofta och " icke utan en viss tjusning talas om I skottet, men under mina å r på riks- dagsläktaren har jag aldrig träffat på det.
Orsaken ä r mycket förklarlig: det hemliga utskottet avskaffades nämligen redan 1 9 2 1 och ersattes då av en 16- mannakommitté som vi lärt känna såsom utrikesnämnden Lärt känna, ä r kanske Iite för mycket sagt, eftersom man mera sällan fått veta vad den uträttar.
Det ä r den nämnden som hrr Lindhugen och Engberg fler än en gång velat avskaffa för att i stället få ett utrikesutskott.
Men riksdagen har ofta och upprörd sagt nej.
Men den som inte ger sig ä r hr Lindha- gen.
Han har lika ofta kommit igen med sin motion där det bl.
a. heter: » I varje varje annat s. k. kulturland, där Parlamentet icke avskaffats, lär numera finnas ett or- dentligt parlamentariskt utrikesutskott.
Den svenska utrikesnämnden är en ena- stående konturlös, oorganiserad bastard mellan regeringskonselj och parlamenta- risk ordning.
Land och folk kunna väl ej vara betjänta med en organisation som ej får beredelsetid, ej får fatta be- slut, e j far yrka något, ej, underställes riksdagsmotioner i utrikes ärenden, ej eljest står på något sätt i kontakt med sina kommittenter i riksdagen, e j får välja ordförande, ej får föra protokoll och praktiskt taget e j får yppa något av vad som förekommit. » Och si!
Denna gången höll Konstitu- ner fram t. O. m. genom den ton av svart tionsutskottets majoritet med hr Lindha- och grått som annars ä r förhärskande gen.
Att utskottet kommit på bättre tan- De som känna Strauss finna hos porträttet Mopp mästerligt.
Mopp har här läm- kar framgår av utlåtandet i år: Insikten Om de utrikespolitiska frågor- nat sitt spetsiga dissekerande maner och nas allt mer ökade betydelse för vårt målar i breda soliga penseldrag Det man sedan Iägger märke till är hans lands vidkommande har under senare år Utvecklingen inom har till följd, att riksdagen framdeles allt oftare torde siken och fört penseln efter takten.
De ge alla ett starkt rytmiskt intryck som komma att få taga ställning till betydelse- fulla utrikespolitiska problem- Särskilt åtminstone för lekmannen är av stor ver- Det är en atmosfär av melodier för riksdagens medansvar i utrikespoliti- ken och för beredande av möjlighet för omkring kan dem.
regeringen att komma i bättre kontakt Och nu?
med riksdagen, har bristen på ett riks- MOPPS ansikte får ett eftertänksamt ut- dagens eget organ för utrikesfrågor varit tryck och man får plötsligt en känsla av hindersam.
Utrikesnämnden som icke att man sett det förr.
Men var?
Jo, äger avgiva redogörelser till riksdagen Visst, i hans tavlor!
Isaac har alltså rätt i sin teori att en konstnär alltid målar i n något av sitt eget jag i sina modeller.
Iägga sin uppfattning av Iäget och av Men i så fall har MOPPS inslag inte varit riksdagens sannolika ställningstagande, fördärvbringande Det gä !ler att välja ä r varken legalt eller faktiskt i stånd att sin porträttör!
lämna riksdagen den vägledning, som Elsa Björkman-Goldschmid !.
eljest genom riksdagens utskott är möj- ligt i andra frågor vilka föreläggas riks- med utgångspunkt från sin mångsidiga dagen och givas i form av utskottsbetan- kanden utarbetade efter ingående Och och mångåriga erfarenhet inom det sven- grundlig utredning.
ska arbetslivet den klyfta, som ännu rå- Naturligtvis fanns det även nu reser- der mellan vad som kallas manligt och vanter inom utskottet, men inte så många.
kvinnligt.
På sitt medryckande, konkre- herr Bergman var i övrigt med om försla- ta sätt framställde hon några av de upp- get, men ville inte vara med om undan- gifter som närmast vänta kvinnorna i tagsbestämmelsen för detta utskott att nyheten kommit ut 48 timmar för tidigt.
Men han kunde ändå inte låta bli att de- mentera.
» Underrättelsen om min död anser jag ännu så länge vara betydligt överdriven », skrev han och hade roligt åt repliken.
När han tillfrisknade och läste igenom nekrologerna fann han att han hade mind- re motståndare än han trott.
Slutet på de flesta dödsrunorna löd sålunda: » Han dog ännu e j trettio år gammal.
Den bästa liden Iåg ännu framför honom., Och detta sista visade sig vara sant.
Tillfrisknad från sin sjukdom började Mopp att arbeta som aldrig förr och nådde fram till den egenartade person- liga teknik som gjort honom så känd.
Un- der denna första tid gjorde han den väl- diga orkestertavlan i Genéve, som mäter kvadratmeter, 5 meter Iång och 3 me- ter hög.
Den omfattar 70 personer i na- turlig storlek alla porträtt.
Den största moderna tavla i sitt slag.
Mopps porträtt äro de som i första rummet dra till sig intresset, Emil Jan- nings tronar som vanligt i sin trygga bredd men utan det glada grinet som vi äro vana att se hos honom.
Leendet finns kvar kring munnen, men ögonen ha ett oroligt jagat uttryck som talar om andra sidor än den jovialiska Richard Strauss ' skära ljushylthet ski- 15 så illa sedd överklistrades Musiktavlor.Rosé-kvartetten främst.
Det blivit allt allmännare.
Hitlers färla.
sista fördämningen brast, i och med den de vita lapparna blevo kvinnliga rösträttens seger.
Men detta en fin reklam, Skämtpressen tog hand var i själva verket högst naturligt i ett om saken » Münchenpolisen tål tydligen Och kvar står vår stora uppgift att göra spåren.
Vid samma tid blev han svårt vår särart gällande, icke minst på det sjuk.
Det var strax före kriget.
Hals- oss med den och finner den ärevördig.
område som nu ä r det främsta av alla, åkomma.
Sjukdonien hindrade hans del- tagande i kriget.
Slutligen opererades Men även där måste vi komma ihåg, at?
nämligen kampen för freden.
han i Bern.
Hari ansågs hopplöst förlo- det ä r vi själva som konstruerat upp den.
Den strävan för demokratin som gått rad och en vacker dag stod under- Politiken har ett fel, den sysslar en- som en röd tråd genom de olika anförm- rättelsen om hans död att läsa i en tysk dast med ting av denna världen.
Först dena formulerades av fröken Ebba Hol- tidning.
Dödsnotisen efterföljdes av nek- den dag politiken sättes i samband med gersson i en fråga Om demokratin, som de andliga strömningarna kommer den att få sitt rätta och vördade namn.
Om världen skall kunna räddas måste det ske genom de andliga värdena.
.Människovärdet rymmer många olika makter Den största ä r rätten och plik- ten att handla.
Det ä r inte alltid så lätt N om att han skulle dö och tänkte bara att något i politiken som hette » hemliga ut- Vid vänder Till årets slut kr.
3: 75., Mot idédebatten om människovärdet och demokratien ställde doktor Ada Nils- son i den personliga upplevelsens mest omedelbara belysning en skildring av den moderna diktaturens yttringar i det dagliga livet, Hon hade för några vet- kor sedan bevittnat dem i Tyskland och utan allenast ger sina särskilda allra helst när det gäller ett fåtal.
likgiltigheten i samhället, förnekar man Italien.
Det oerhörd; mansväldet i sino deras förhållande till sitt arbete: Att ta Visst prydno.
Diktaturen verkar förödande på det på allvar, se i det en livsuppgift för Livets inte enda men kanske största möj- finns allt detta även i en demokrati.
Men de enskilda människornas själar.
Den vilken man underkastar sig utbildning lighet och den får man gå till mötes beror det icke på, att vi ännu icke varit berövar dem deras säkerhet och person- utan att försöka med genvägar, att mål- var och en som människa och medborga- den formen vuxna.
I stället för att slå lighet man ser i deras ansikten en åter- medvetet göra sig duglig även för ledar- re ligger i att misslyckas.
sönder den form, ur vilken vi icke lyc- glans av diktatorns egen kyla och platserna.
Kvinnornas egen misstro till Men vem har sagt att det skall vara lätt.
dess innersta grund och väsen.
statsråd skulle statsråden inte får f å tillträde äga tillträde.
till de andra När utskotten borde samma lag gälla även här och hrr Björkman, Stendahl och Ryd- berg ville i stället reformera.
utrikes- nämndens arbetssätt Så att det skulle passa.
nästa Det är en sak vi inte kan undvara Om kats utvinna allt vad vi drömde skulle rädsla.
Men när det gäller äro de slut- varandra måste bort, liksom deras obe- är Eftersom beslutet vilande det är till en grundlagsändring riksdag.
vi vilja uppfatta oss själva som män- vi i stället söka pressa den på dess ytter- Iigen diktaturens blinda och lydiga krea- nägenhet att själva åtaga sig de krävan- Nå, vad blir det för skillnad då?
Jo, niskor, sade fru Signe Björner och det sta möjligheter.
tur.
de uppgifterna.
Fröken Hesselgren ville grundlagsenligt kan konungen icke över- Åhörarnas reaktion inför denna må- ingalunda förringa de praktiska svårig- lägga med ett utskott men väl med ut- riksdagen däremot lande framställning var ett omedelbart heterna för kvinnorna att göra sig gäl- rikesnämnden med utskott.
Det år det och övertygat instämmande i talarens lande i det manliga samhället, men hon måste som gör Skillnaden så stor slutuppmaning, att vi må akta oss för att framhöll också hur de framtidslinjer hon bli diktaturens lakejer i något avseende.
skisserat redan äro mycket tydligare vudet Men på hr spiken Åkerberg när han träffade den 27 säkert maj, hu- d &amp; arbeta Fröken Marie Mohr från Oslo såg i skönjhara än för bara några årtionden fredsarbetet vår främsta uppgift, förut- sedan.
sättningen för vår delaktighet i histo- Denna antydan om innehållet i de olika rien ty vi iever endast genom freden.
På inledningsanförandena kan möjligen ock- kamrarna tog förslaget, framhöll att den verkliga betydelsen av ett utrikesutskott ligger däri att det samlar en viss krets inom riksdagen Som lär sig litet utrikes- politik den punkten måste vi föra igenom vad så ge en föreställning om efter vilka lin- vi vill utan ett om eller ett men.
När jer diskussionen rörde sig och det ä r hr Det Lindhagen ä r detta efterlyst utrikespolitiska i riksdagen vetande alla det gäller idéer ä r det ingen heder att överflödigt att påpeka att den var både dessa år, Men det kan knappast her- tiga, tåla och lida och allt arbete för livlig och givande.
En tidnings spalter rarna i senaten veta något om efter- ett bättre samhälle måste till syvende äro tyvärr begränsade.
Kanske kunde som de alltid passat på att äta lunch just då.
og sist bygga på det enda viktiga: fre- ovanstående summariska redogörelse än- Jag kommer alltid att för mig själv den.
Fredsarbetet ä r prövostenen på då locka någon läsare att själv ta fatt hur allvarligt vi tar vår delaktighet i på en uppslagsända till en fortsatt dis-.
kalla detta utskott för Lindhagens ut- skott.
Det är ett hedersnamn och ett historien.
kussion om Vår delaktighet i historien namn som förpliktar, Fröken Kerstin Hesselgren framställde av idag.
C.
H. Elsa Svartengren.
Zetterlund &amp; Thelander Boktryckerl-A.-B .. Stockholm 1936.
