# ID: svediakorp-per3763
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,722
# sentences: 420
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Professor Rolf Lagerborg: Pier Gudro: Det heliga Branden i Palestina.
UPPRORET Vad har EN och hur det gång på gång hänt?
strypes i lindan.
ALLT UVERSKUGGANDE är Abessiniens to- tala sammanbrott.
Sedan Italien i medio HÄNDELSEN av aptil planterat sin flagga vid Sjön och Dessie blev intaget, Var yss var Honorine Hermelin i Fin- på inbjudan av Kvinnoför- Nyss Tsana- bundet Unionen.
Men tala offentligt fick Abessi- hon icke, det vankades icke » arbetstill- niens motstånd praktiskt taget brutet.
stånd » för ett föredrag om » Freden och Och det gällde endast vilken dag mar- kulturen ».
Ty se » fred » klingar miss- skalk Badoglio skulle kunna i spetsen för tänkligt i vissa öron: man vädrar upp- sin segerrika här göra sitt intåg i Addis Abeba.
Men Negus Negesti, som tydligen icke ville falla i fiendens händer, Iämna- de redan lördagen den 2 maj huvudsta- den med sin familj och Sina närmaste rådgivare och begav sig per järnväg till Djibouti för att därifrån med en engelsk vigling och international.
om fred, Sarraut talar om fred, Eden ta- lar om fred, Litvinov talar om fred och Det överhetens intensiva fredsskräck - - - Det N.
- De OLKFRONTEN VANN AVGJORD franska valens andra omgång i söndags.
De största vinsterna ha tillfallit kommunisterna, som enligt hittills gjord sammanräkning fått 72 mandat mot förut 10.
Stora guldutskepp- ningar ha blivit den omedelbara följden Socialdemokraterna äro nu i majoritet och komma för första gången att överta SEGER vid militärfråga ».
Då försvarsministern nu tillsätter en kommitté av fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning om planläggning och organisation av det ci- vila luftskyddet, kan detta tyda på att regeringen kommit till samma uppfatt- ning som tidigare Fred och Frihet och Tidevarvet, ehuru parternas utgångs- punkter givetvis äro olika.
Vi hysa intet som helst tvivel om att inte de sakkunniga skola på papperet lösa uppgiften om civilskydd för Sveri- ges kraftverk, industrier, museer och även civilbefolkning och komma att för- DECHARGEDEBATTEN regeringsansvaret.
» Det har sagts att vår värnplikt är mo- derskapet: javisst, och livet ut ha vi att värna våra barn., förande länderna, och, under dem i Fin- land, fick man.
icke knysta om fred; en- dast i de neutrala lyckades fredsupprop se dagen.
Att kvinnorna över all världen (Forts. å sid.
4.)
Meningslöst?
- i svenska riksdagen blev en skarp uppgö- relse med regeringen, där en av konstitu- tionsutskottets sex anmärkningar lades med g i l l a n d e till handlingarna,, Den mot justitieministern f ö r beviljat svenskt medborgarskap åt en finne, som under Ivriga.
men stämningen dämpades tydligt mot slutet av debatt-dagen.
Och N LUFTSKYDDSKOMMITTÉ på varit dömd av finsk domstol.
Försöken fem medlemmar har tillsatts av re- att komma åt regeringen äro visserligen geringen med uppdrag att utreda och planlägga det civila luftskyddet.
Försla- get skall särskilt beröra huruvida det bör ordnas centralt eller lokalt, samt de san- nolika kostnaderna och deras fördelning.
SÄRSKILD STUDENTEXAMEN för och helst även s &amp; småning- om särskilda vetenskapliga befattningar för kvinnor var ett önskemål som biskop Andræ framlade i radio i söndags - i inbördeskriget kämpat på röda sidan En kvinnor et råder som bekant oro i Palestina.
Judarnes talesmän svara: Vi ha kom- i Tel Aviv och Jaffa är, i varje fall mit titt Palestina för att återfinna vart i skrivande stund, belägringstillständ.
I gamla fädernesland.
Vi ha inte skadat Lydda brinna väldiga fruktträdsfarmer.
någon Vi ha inte rövat frän någon Hebron har tömts och befolkningen räd- Tvärtom ha vi skapat välstånd på förr dats till Jerusalem.
I Caifa ha araberna obrukade trakter, som ingen brydde sig utlyst generalstrejk.
O. s. v. O. s. v. om, och givit förtjänstmöjligheter till Än en gång stå mot varandra judar och mänga araber.
Tel Aviv är källa till rike- araber.
dom inte bara för oss utan även för Pa- Och än en gång stä mot varandra olika lestinas araber.
Därför kunna vi ej första förklaringar av vad det är striden gäller.
dessa blodiga demonstrationer.
Varför Arabernas ledare säga: Dessa nya oro- angripas vi, som intet ont gjort?
Som ligheter är ett nytt bevis på arabernas inte begära annat än få leva i fred och vilja att till varje pris värna sitt, obero- fortsätta vårt arbete?
Tänk på allt vi ende.
Detta oberoende hotas av den ju- redan hunnit uträtta.
Tänk t. ex. på att diska inflyttningen.
1930 gjordes det en Tel Aviv är den enda stad i östern som grundlig undersökning av Palestinas har obligatorisk skolundervisning.
jordförhållanden.
Resultatet blev att det Tänk förresten på att vi genom Balfour- fastslogs att varje arabisk familj borde deklarationen ha fatt rätt att kolonisera tillmätas 130 ar, medan då för tiden me- i Palestina.
Tänk på att judar förföljas delsiffran var 98 ar.
Detta godtogs se- i Europa och att de måste finna nya hem.
dan i en samma år (1930) av England ut- Förklaringarna äro som synes olika, färdad » vit bok ».
Men knappt hade den- men under bägge går: Varför gör inte na publicerats förrän MacDonald medelst England något för att värna vär rätt?
ett » korrigerande brev » annullerade Iöf- England skall beskydda oss Varför lå- tet.
Ar 1933 ägde araberna i medeltal ter då England dessa olagligheter påga?
90 ar, medan judarna köpt inalles en och England har det e j Iätt!
Egypten och en kvarts miljon ar.
Nu har siffran för Sudan hotas att slutas i ett järngrepp av arabernas vidkommande sänkts till 70 ar, ä ena sidan Badoglios divisioner, vilka vilket är 60 mindre än det utlovade.
Och vid behov kunna fördubblas medelst svar- ytterligare sänkning förutses.
Det är ta soldater, å den andra Balbos trupper i därför araberna nu resa sig De rädas Libyen- Och nu börjar dessutom ovan för att de skola tvingas emigrera från skisserade oroligheter i Palestinas vilka Palestina.
Värnas e j deras rätt av andra, tätt nog kunna urarta till stor och vådlig värna de den själva.
Med legitima medel brand.
ha de försökt.
Nu måste de tydligen till- Bakom dem ligger nämligen den pan- gripa även illegitima.
Men sin självstän- arabiska rörelsen som länge visat mäl- dighet och sina rättiiheter skola de för- medveten styrka men som det sista halv- svara.
(Forts. a sid.
4.)
- Vår tidningspress protesterade: » Hitler Mussolini talar inte om den, men önskar den.
Men kommer en kvinna hit från Sverige och vill tala om fred och kultur.
då säger höga vederbörande: Stopp!
Det kryssare föras över till Palestina.
Med blir ingenting av.
Inte i varje fall för hans avresa inträdde ett fruktansvärt den stora allmänheten.
Inom en liten in- tim krets må hon tala, om hon nödvändigt kaos med ett alias krig mot alla, plund- ska.
Det är något besynnerligt med den- ringar av vapenförråd och livsmedelsaffä- på rer och snart stod kejsarpalatset och tok, something rotten in the state of staden i full låga De utländska lega- Danemark.
Händelsen väckte ett vemodigt minne: tionerna undgingo med nöd förödelsen, Vadan italienarnas högtidliga intåg den 6 om en liknande kvinnlig fredsappell och hur snöpligt den stäcktes - i Sverige.
maj snarast hälsades med glädje.
Ridån har gått ned över det abessinska Det kan alltså gå lika på tok till där.
äventyrets första akt.
Men när det nu Och det må jag nu få berätta Om, för att gäller att ardna upp förhållandet mel- lätta på min fosterländska grämelse.
Det var under hösten 1914.
I de krig- lan det segerrika Italien och N.
F. av vars medlemmar icke mindre än 50 sta- ter medelst sanktioner gått in för den nu landsflyktige abessinske kejsarens rätt- kan man vara livligt över- färdiga sak tygad om att andra akten blir minst lika et är nu över ett år sedan vi instäm- spännande som den första.
F:S RÅD SKALL STADGEEN- med Fred och Frihet då förbun- LIGT SAMMANTRÄDA den 11 det i en resolution vid sitt årsmöte om ci- maj men trots allt Iär varken kriget i vilskyddsfrågan uttalade sig mot att läns- Abessinien eller Rhenfrågan bli föremål styrelserna satte i gång » vidlyftiga för- svarsanordningar i förbindelse med pri- för annat än formell behandling.
E NORDISKA LÄNDERNAS och vata kommitteer med mer eller mindre Hollands utrikesministrar samman- militärt och kommersiellt inslag,.
Fred träda på lördagen i Genéve för att ge- och Frihet deklarerade i detta samman- mensamt dryfta de exneutrala Iändernas hang sin uppfattning att civilbefolkning ställning inför den nu inträdda situatio- gens ställning och skydd vid krig bör be- handlas och utredas som en del av vår nen.
Det klara den genomförbar.
Några andra fakta än rent militärtekniska räkna de na- turligtvis inte med, t. ex. psykologiska eller moraliska.
Och alldeles som när det gäller den aktiva krigsberedskapen, kommer man när det gäller den passiva att godtyckligt och bekvämt beräkna fiendens förmåga att skada efter sin egen förmåga till försvar och skydd.
Men när nu så galet skall vara att vi måste genom källarskedet även i Sverige, så är det bättre att vi få en enhetlig utredning, där kostnaderna inte kunna så lätt kamoufle- ras, och genom vilken läget vi befinna oss i kan bli åtminstone något klarare än nu.
Försvarskommissionen lät hela frågan om civilskyddet bero, men det kunde man ju räkna ut att den positionen icke skulle gå att hålla.
Det är meningslöst att Iäg- ga an på krigsberedskap utan civilskydd, man kunde då faktiskt lättare tänka sig civilskydd utan krigsberedskap.
Egentli- gen är det också meningslöst att fatta be- slut om det positiva försvaret, innan frå- gan om det passiva är utredd, men var- för skulle det inte få vara meningslöst?
Konsten har ingen ålder.
- Så länge man har kraft kvar att skapa nya gestalter är man ung val det sedan än står i Prästbetyget, Yttrade fru Clara Pontoppidan en av de beundra- de deltagarna i det uppSkattade danska gästspelet, i en intervju i en stockholms- tidning.
Och det vet man kanske bättre i Sydligare luftstreck, fortsatte hon.
över huvud taget har jag ett intryck av att det sneglas mer i åldersbetyget ju Iängre norrut man kommer.
Men ju äldre man blir, dess mer får man ju att ge ut.
Och ett står fast: Konst har ingen ålder Är det nu så att vi nordbor lägger så mycket vikt vid den » faktiska » åldern?
Ja, man behöver väl bara tänka På den hos oss så alldagliga frågan, » hur gam- mal är hon? » Den kommer ofta fram före alla andra frågor om en ny män- också något förtjusande, särskilt då det gäller återgivande av livet och scenisk konst.
- Det är erfarenhet och kunskap sam- mansvetsad med talangen som når toppen i framställningskonsten och det är detta som skapar och skall skapa scenisk tra- dition.
Det kan ingen ungdom göra, där- till kräves år Allt på sin rätta plats, he- ter det, och att Clara Pontoppidan har rätt i sitt yttrande, att så länge en we- nisk artist känner skaparkraft och glädje i sitt arbete skall den framställa det vill jag gärna understryka.
Det danska gästspelet styrker i hög grad hennes ord - där den äldre artisten med sin sce- niska förfining glänsande framträdde vid sidan av de ungas strålande ungdom.
- - En trädgård med bara vårblommor niska.
Och att denna ovana blir särskilt blir enformig, säger fru Lundequist till kännbar när det är fråga om konstens slut.
Det behöves höstens varma, starka utövare kanske man vågar påstå.
Alltså färger för att ge relief åt den Ijusa ung- den förhoppningen att kvinnorna därige- har fru Pontoppidan satt fingret på en domen - i konsten alldeles som i nom skulle rädda sina själar.
Som nu öm punkt?
missbildas under inpluggandet av det från början för den manliga intelligen- sen tillrättalagdn kunskapsstoffet.
T T RELATIVT BOMBSÄKERT rum för 250 personer håller på att ordnas under Vattenfallsstyrelsen.
För bomber på 500 à 1,000 kg.
tar man inga risker, fast bombskyddet ör det moder- naste i Stockholm.
Om hela personalen tränger ihop sig i rummet, blir det e n kvadratmeters golvyta per person.
Veckovakten.
Ett I - Ja, det vill jag instämma uti, svarar vår egen frejdade skådespelerska fru Gerda Lundequist på Tidevarvets fråga.
Det är ett ord i rättan tid, åtminstone för värt land där man i närvarande stund tycks vara inställd på att låta allt » falla för åldersgränsen », som det heter.
Vem kan inom konsten bestämma åldersgrän- sen utom konstnären själv, som känner sin egen kraft!
Ungdom är något förtju- sande och oersättligt, men erfarenhet, hjärtevärme och vidsynt mänsklighet är självt.
livet '
T I D E V A R V E T I Krigssystemet inför riksdagen.
glömt att den försvarskommission, edan för sedan ha de flesta ner, befriar oss från uppgiften att gå in omoraliskt att vägra fullgöra värnplikten, i en detaljgranskning.
Låt OSS också därest icke sjukdom eller liknande för- som tillsattes 1930, i sina direktiv även ifrån början fastslå att för den, som är hållanden tvinga därtill ».
Av intresse är också en motion från samma håll.
som Den 9maj 1936. fick sig förelagt att taga upp frågan om principiell motståndare till det nuvarande yrkar på en skyndsam utredning om frå avrustning eller fortsatt nedrustning.
Den systeniet och som icke tror på dess möj- gan angående landsättning av trupper politiske skribent eller talare, som nu av lighet över huvud taget att lösa konflik- från luften fyr att om det visar sig er- rent misstag halkar i n på spörsmålet, ter mellan folk och stater, det blir av forderligt för att hindra en dylik fientlig skyndar sig att med några allmänna fra- mindre vikt och intresse att diskutera de landstigning förstärka kavalleriet Motio- ser betäcka sitt återtåg till upprustnin- olika partiförslagens effektivitet.
Det lig- gens område.
Den kungliga Proposition, ger j u i sakens natur, att när alla måste de ryska manövrar, som nyligen hållits Regeringen har avgivit en propo -- som följt i kommissionsbetänkandets arbeta med tänkta fredsbrott, tänkta fien- för att visa de stora möjligheter som fin- sition till riksdagen med förslag till spår, fastslår endast » att meningsskilj- der och tänkta krigsoperationer, deras na % nar det gäller att landsätta från luf- lantarbetstidslag.
Det är väl ingen aktigheterna n u inskränka sig till att gäl- förslag till krigsberedskap också måste ten inte bara tusentals man utan 0ckså som tror, att den kommer att gå ige- la måttet a v de militära anstalter, som bliva i hög grad godtyckliga och tänkta.
nom i år.
Bondeförbundet den- kunna anses behövliga,.
Efter att i sin Svenska folket bör också vara tillräckligt terna », som de kallas, tyckas utgöra samma icke bevågen.
Det var väl principmotivering ha fastslagit, att för- tänkande för att förstå, att det faktiskt verkliga elitförband.
Motionären vill sär- knappast meningen heller.
Men det hoppningarna om en internationell över- närmast är en bluff, när från de politiska Skilt betona, att det inte ar fråga om är valår.
Och det gäller att med alla enskonimelse om nedrustning inte gått i talarstolarna och tidningarna det ena » fantasifyllda skräckmålningar utan verk- till buds stående medel försöka vin- uppfyllelse, att den upprustning, som partiets förslag framställes som så oer- nande ligt allvar ».
Det av är det endast när lik- beskrivningar moderna kri- na lantarbetarna.
Det kan inte för- iakttages hos stora och mindre makter i hört överlägset ett annat partis.
get lämnas från fredshåll, som de bruka nekas att socialdemokraterna för- världen skärpt spänningen och otrygg- Ingendera av förslagsställarna närmar betecknas just som fantasifyllda skräck- summat lantarbetarna och mer tänkt heten och att freden brutits genom kri- sig ens frågan om deras respektive för- målningar.
På att tillfredsställa industrins folk.
giska aktioner i strid mot av staterna slag lämnar någon som helst garanti för Luftskyddsbyrå Och me- Och det misstaget måste repareras.
åtagna förpliktelser, övergår regeringen vår trygghet.
Endast socialistiska par- assistenter Fast det är sent påtänkt.
till att framlägga det förslag till krigs- tiets avslagsyrkande tar UPP frågan, om Nationalsocialisternas bud stannar vid Icke förty kommer det helt visst makt, som den anser tillräcklig för att Sverige över huvud taget kan försvara 188 milj. En krigsmakt till detta pris förr eller senare en arbetstidslag » värna var frihet och självständighet,.
sig i krig mot en stormakt.
Vi citera: anse de skall för det första » förhindra även för lantarbetarna såvida inte Förslaget skall kosta oss 135,336,000 kr.
» Redan det förhållandet, att militärerna ' att Sveriges rike Och dess tillgångar ut- en främmande diktatur tar herraväl- I den allmänna försvarsdiskussionen för själva äro djupt oeniga både om arten av nyttjas till förmån för främmande folk eller stater,, för det andra medverka till det även i vårt land, och det ska v i vårt lands krigsrisker och om militärvä- bevarandet av de andliga och materiella hoppas, att vi bli bevarade ifrån.
Det sig motståndarna med siffran 131 milj. hade varit klokare av lantarbetsgi- Enbart det faktum att denna proposi- sendets organisation är ägnat att väcka förutsättningarna för att den särpräglade tion dragit med sig i runt tal 100 motio- misstankar.
Från de mest skilda håll kultur, som det svenska folket under en varna att förekomma än förekommas medges, att sverige inte kan försvara sig Iång historia skapat, skall fortleva såsom och själva utarbeta ett förslag till Herr Vougt en omistlig beståndsdel av det nordiska gen, möjligen även något längre i krig med en stormakt kulturområdet och därmed även av den arbetstidslag.
Det är inte något till- middagsrast, särskilt med tanke på exempelvis förklarar att inte ens en mi- stora europeiska kulturkretsen,.
Vidare talande i att inte göra några efter- gifter förrän man blir alldeles tvun- den varma tiden, även om arbetsti- litärbudget på 200 milj kr.
årligen skulle anse de, att allt bör göras för ett realise- den blivit något förskjuten På efter- ge oss ett härtill tillräckligt försvar.
Hur rande av det ofta hörda talet om ett nor- gen.
Och varför skulle inte lantar- har diskt fredsblock.
» Men tal är ej tillräck- vore detta också möjligt?
sverige betarna ha en arbetstidslag, när in- niiddagen.
Beträffande en kommande utred- en befolkning på 6 milj. invånare.
Tysk- ligt det fordras allvarliga åtgärder av dustriarbetarna ha det!
Dessutom land På mellan 60 Och 70 Och Ryssland också frågan om blir det alltid större och kanske ning angående lantarbetstidslag vilja vi har bra nära 180 milj. invånare.
luftförsvaret Upptagits.
Det suddas över obilligare fordringar, när det sät- och den kommer förvisso tes hårt mot hårt, än när man kan uttala som ett bestämt önskemål, att Tyskland har enligt officiella uppgifter i såväl regeringsförslaget som i de flesta det tycks vara särskilt beträffande ladugårdssköt- ett flygvapen på över 2,000 maskiner och av de övriga förslagen komma till en frivillig uppgörelse.
Ryssland över 4,000.
Är det under så- för svårt att ta Upp och genomföra i hela Och om fråga?
nu faller, vilket är seln som i stor utsträckning hör dana förhållanden orimligt, om frågan sin vidd.
Herrar Meyerhöffer m. fl.
väjer kvinnorna till och mer och mer kom- emellertid inte.
De yrka på en luft- sannolikt, kommer den nog igen .. Industri och lantbruk äro två skil- mer att göra det även vid större går- ställes: Kan Sverige med nuvarande mi- skyddsbyrå inom socialdepartementet och dar, man lämnar kvinnorna medbe- litära utveckling försvara sig? » anställande av militärassistenter vid läns- d a ting och en arbetstidslag för lant- Vidare citeras ur samma motion herr styrelserna, vilka främst skola ha till Det händer alltför bruket måste givetvis skilja sig från stämmanderätt den som gäller för industrin.
Den ofta att man tillsätter kommittéer Lindbergs i Umeå reservation i försvars- uppgift att organisera I motionen luftskyddet efterfrågas ute nya i skulle omfatta bland annat måste rätta sig efter solen och års- utan kvinnliga ledamöter, vilket väl kommissionen i vilken han säger: I tidernas växlingar, Det gör ju även antagligen beror på, att man invän- bombflygets tidevarv är läget radikalt obligatorisk gassjukvårdsutbildning för detta förslag, men hade man tänkt tar en kraftig kvinnlig påminnelse förändrat.
småstaternas läge har under- läkare och sjuksköterskor, luftskyddets att det skulle gå igenom hade man för att icke säga opposition.
Men gått en försämring gentemot de större upptagande i apotekar-.
ingenjörs- och staterna, som måste sägas vara ingenting arkitektutbildningen, åläggande för stat- måhända nedlagt mera omsorg på för att återgå till lantarbetstidslagen liga, kommunala och enskilda verk att i vad den rör kreatursskötseln, så mindre än katastrofal Freden utrusta och vid krigstillfälle hålla i be- utredningen.
Man får inte bara sti- gäller det ännu mer än för jordbru-, beror dess icke På den militära redskap avdelningar för reparationer, pulera vissa timmar utan komma ihåg att det gäller levande männi- ket i övrigt att inte bara bestämma kraft vi har möjlighet att utveckla, nu röjnings- och räddningstjänst, luftskydds- en viss arbetstid utan att göra en in- lika litet som under de 125 år landet fått övningars hållande i fred etc. skor.
o c h vi kunna inte underlåta Högern framlägger sitt förslag, vars att framhålla det u r lantarbetaresyn- gående utredning med hänsyn till njuta av en ostörd fred.
kostnader slutar på 161 milj. » i den fasta förvissningen att det svenska folkhushål- punkt säkert otillfredsställande i kornas mjölknings-, vilo- och mål- Högsta budet: 197 miljoner kr.
let kan bära de kostnader, som den av fjolårets avtal med det kategoriska tidstimmar Att arbetstiden i ladugårdarna ä r Det kan j u vara Iämpligt att vid en OSS företagna försvarsförstärkningen beslutet: 8 timmars arbetsdag Iörda- lång kan ej förnekas, Här måste an- översikt av de olika partiernas motive- medför, utan att några andra berättigade gar och slut kl, 4, även på somma- ringar och ståndpunkter börja i toppen samhällsintressen behöva eftersättas och ren Det har medfört, att lantar- tagligen införas något arbetssystem med högerledamoten herr Ossbahr, som att vårt folk är berett att bära de bördor betarna få arbeta från kl. 7-1 I och i skift.
Det blir betungande för de endast med 3 milj. hans privata för- och penonliga offer för försvarets stär- från kl. 12-4 och således äta mid- mindre ladugårdarna, för de större Slag till krigsberedskap belöper sig på kande, som tidsläget oundvikligen krä- gå lättare.
T y att kunna 197 milj. understiger det förslag, som ver,.
bör det dag redan kl. 1 1 samt gå miste om militärer anse som ett minimum.
Från högerhåll med instämmande från den mycket efterlängtade kaffe- träffa avtal med korna om ett natur- våra Samme motionär yrkar vidare, att lagen alla kanter kommer sedan en mångfald rasten.
På drottning Kristinas tid åt Iigt förlopp av ändrade levnadsva- om befrielse för samvetsömma värnplik- motioner bl.
a. om bibehållande av rege- tiga måtte upphävas emedan » det är menten, om musikkårer, om smör i stället man visst middag omkring kl. 1 1, nor, är knappast tänkbart.
men hade antagligen också tidigare kvällsvard, och i våra dagar förefal- ler det något snart, att redan då in- taga dagens huvudmål.
Det hade länge Arbetstidslag lämnas av skrämmande på för jordbruket lätta stridsvagnar och fältarilleri.
är främst militär natur. » bygderna bättre
3 T I D E V A R V E T Abessinien och Stormakterna Under rubriken Kollektiviteten och Abessinien har Ellen Hörup i Po- litiken gjort en intressant återblick på den abessinska tragedien och stormak- ternas spel.
Så länge Mussolini endast var sysselsatt med förberedelserna till kriget gick det ännu an, framhåller hon, kollektivitetens sken var någorlunda upp- rätthållet.
Frankrike, England och Ita- lien sörjde för att den blev tillgodosedd vid konferenserna i Stresa, i Rom, i Fem- mannakommitten i Genéve och till sist i det Hoare-Lavalska fredsförslaget.
Allt- sammans var god imperialistisk kollekti- vitet på Abessiniens bekostnad.
Frankrike har för sin del aldrig stuckit under stol med vad det egentligen önska- de.
Det hade träffat en uppgörelse med Italien och ville ha sina villkor respekte- rade.
Italien hade blivit Frankrikes bundsförvant mot Tyskland och fick i gengäld fria händer i Abessinien.
Frank- rikes politik gick ut på att stödja Musso- lini i Abessinien för att upprätthålla alliansen och styrka sin bundsförvant.
bestod Frankrikes taktik i att motsätta sig allt som kunde skada Musso- lini och förhala allting, som kunde hindra honom.
Motvilligt och under ständiga protester lät det sig dragas med i sank- tionerna därför att England krävde det.
Och Frankrike hade rätt.
Englands sank- tioner hade lika litet med Abessiniens rätt och folkförbundspaktens anda att göra som Frankrikes motstånd emot dem.
Englands politik i Abessinien hade många olika syften.
Först och främst att säkra de nationella intressena i själ- va landet.
Italien måste hålla sig på tillbörligt avstånd från Tsanasjön.
An- nars hade England liksom Frankrike ingenting emot att Mussolini fick försöka sin lycka i Abessinien.
Det framgick av alltså Englands hållning i det ursprungliga spörsmålet om gränsstriderna vid Ual- Ual.
På Italiens önskan avskar förlik- ningskommissionen, i vilken England satt, varje försök till diskussion om vilken sida av gränsen det var, på vilken samman- stötningen mellan italienare och abessi- nier ägt rum.
Englands ställning till det abessinska spörsmålet ändrades inte något väsentligt trots Edens misslyckade besök i Rom Det ' märktes tydligt i de förslag som förelades Mussolini i Paris i augusti, i femmannakommitténs rapport den 18 september och i det Hoare-Lavalska förslaget i december.
De gick alla ut på ett och detsamma: att erbjuda Musso- lini så mycket av Abessinien, som Eng- land och Frankrike kunde komma över- ens om.
Sedan Mussolini avvisat alla olika fredsförslag blev det i början av septem- ber uppenbart att en förändring inträtt på krigsskådeplatsen.
Mussolinis härar hade fastnat.
Det uppstod som Musso- lini kallade det, » en nödvändig paus,.
Och Englands politik stod inför en ny uppgift: att hindra ett italienskt nederlag i Abessinien.
Dels kunde England inte finna sig i att s e en vit ras duka under för de svarta, dels hade den engelska regeringen intet intresse av att se Musso- lini störtas efter ett nederlag i Abessi- nien.
Resultatet blev det Hoare-Laval- ska fredsförslaget.
Innan februari månads utgång hade emellertid läget på nytt förändrat sig.
Italienska segerrapporter och meddelan- den om truppernas framryckning ställde England inför en ny situation, rakt mot- satt den förra: faran för en verklig itu- mitten igen.
När det gick dåligt för Mussolini i Abessinien uppstod enighet mellan Frankrike och England och då var allt lugnt i Trettonmannakommitten.
När det gick bra drog England fram olje- ännu en gång få sanktionerna och dem Frankrike undanstoppade lyckades ge- nom att föreslå ännu en hänvändelse om direkta fredsförhandlingar mellan de krigförande.
Men två dagar innan svaren på hän- vändelsen hann komma Abessiniens svar i paktens anda, Italiens svar utan anda alls hade bilden i Genéve åter växlat.
Som på en vridscen gled kon- flikten mellan Kejsaren och Mussolini ut och in marscherade i stället Hitler med sina trupper och besatte Rhenlandet.
Därmed försvann den sista tunna slö- jan av kollektivitet och de bada stormak- terna stod där som Vår Herre skapat dem i all sin imperialistiska nakenhet.
Frankrike satt i Trettonmannakommit- tén och förklarade Mussolinis brott mot pakten för en bagatell, likas8 hans gas- anfall mot en oskyddad befolkning och bombardemangen av Röda korsets sjuk- hus och ambulanser.
Men när det gäll- J e Tysklands brott mot Locarnopakten var det minsann inga bagateller.
Eng- land, som inte var granne till Tyskland, fann detta resonemang närmast komiskt.
Men i Trettonmannakommitten drog England fram oljesanktionerna igen.
Och Mussolini svarade slutligen på femman- riakommitténs hänvändelse om fredsför- handlingar: ja, direkta förhandlingar mellan erövraren och den besegrade, ingen inblandning av Folkförbundet, in- tet vapenstillestånd, förrän Abessiniens motstånd var brutet, förhandlingar utan- för Genéve kanske i Ouchy.
Folkförbundets aktion till förmån för Ahessinien kan nu betraktas som avslu- tad.
Prisgives Abessinien ä r därmed ännu en gäng även Rätten, Pakten och Folk- förbundet prisgivna.
Den kollektiva sä- kerheten, den odelbara freden, sanktioner mot fredsbrytare, alltsammans ä r bara tomma ord sa länge de icke grundas på en lag, som alla respekterar.
Och den internationella rätten sitter fortfarande, liensk erövring av Abessinien.
Så bör- där den alltid har suttit, i spjutstångs jade spegelfäkteriet i Trettonmannakom- ände.
för margarin, om skeppsgossekåren och Popularisering av krigsmakten Motio- Mellanpartiernas bud, för att fortsätta Om det frivilliga skytteväsendet.
närerna Vill i detta senare hänseende, att denna summariska översikt, stannar vid det borde finnas lagstadgad skyldighet 148 milj., alltså samma siffra som för- för varje värnpliktig att från det han svarsommissionens majoritetsförslag.
fyllt 21 år tills han fyllt 52 skjuta 30 För denna summa och med den organi- skarpa skott å frivillig skytteförenings sation som de folkfrisinnade och bonde- förbundarna föreslagit, anse de, » att för- skjutbana.
Varför just 30?
svaret erhåller den effekt, som ingiver Arméns andliga vård förtroende till dess uppgift att hävda Bland dessa specialmotioner kunna vi sveriges självständighet ».
Det blir av de inte underlåta att särskilt nämna en.
Det partipolitiska förhållandena att döma gäller den andliga vården vid armén.
Den mellan detta förslag och propositionen, är kort och saklig, och motionärerna taga som striden kommer att stå eller kom- sig noga i akt för de stora orden.
Men promissplattformen kommer att byggas.
detta kan dock inte dölja en cynism, som Socialdemokraterna ha givetvis intet eget borde ligga uppenbar inte minst för de utarbetat förslag utöver regeringsförsla- statskyrkopräster, som undertecknat mo- get.
Det intressantaste inlägget från det tionen.
I motionen yrkas bland annat på hållet ä r herrar Vougts och Brantings att det redan i fredstid bör ordnas » en m. fl.
förslag att demokratisera vår krigs- Väl genomtänkt plan med väsentligt ut- beredskap.
Popularisera den med andra ökat antal präster för att träda i funk- ord.
Detta skall främst ske genom ett tion vid mobilisering, vid vilket tillfälle nytt system för officerskårens rekryte- dessa Pastorer böra bliva fastare knutna ring och vidarebefordran, genom krigs- till den militära tjänsten,.
En snabb domstolarnas avskaffande och krigsla- och effektiv utryckning av prästerna, garnas reformering, genom en utvidgad med andra ord.
Ä r det bättre för de befogenhet för M. O. och genom införan- värnpliktiga utan denna påkallade and- de av demokratisk undervisning och upp- liga vård?
Ja, åtminstone borde det fostran i militärskolorna.
vara ärligare och manligare det är ju ett epitet, som motionärerna själva bruka Äntligen &amp; avslagsyrkande älska att genomföra det sant mänsk- Socialistiska partiet liksom kommunis- liga företag, som ett krig utgör, utan att terna yrka från något skilda utgångs- åberopa de gudomliga makter, som bor- punkter avslag på regeringspropositio- de ha föga med våld att skaffa.
nen.
I synnerhet den förstnämnda motio- Kvinnorna i egen lustgård et måtte vara farligt påfrestande att komma till en bemärkt plats i mit- ten av östergötland.
Sigrid Gillner i Norrköping och biskop Tor André i Lin- köping famla båda efter skyddande fi- konalöv och vilja placera män och kvin- nor i var sin väl inhägnade lustgård.
Skada att de inte .var med före åtminsto- ne Evas skapelse i den gamla Eden och kunde viskat vår Herre i örat, att han skulle väntat med kvinnan och i stället först planterat en särskild lustgård för henne.
De tycks nämligen båda genom egen erfarenhet veta, att samvaron är farlig.
Sigrid Gillner har skrivit en hel bok om detta, och biskop André lär ha talat i radio söndagen 3 maj.
Tyvärr eller kanske dess bättre hörde jag inte radiotalet, men Svenska Dagbla- dets referat den 5 maj och tydliga för- tjusning över » särskild kvinnlig student- examen, ett speciellt kvinnligt universitet samt tjänster och ämbeten med tillträde endast för kvinnor, ger uppslag nog till en tankeställare.
Tror verkligen biskop Andre att detta projekt skall harmoniera med vad » Skaparen hade i tankarna, då han i begynnelsen skapade man och kvin- na,.
Tror man verkligen, att dessa skil- da bås skall » förena två röster i harmo- ni: mörk klang och ljus, kraft och ton- fägring »?!
När skola vederbörande skil- jas, och när skola de åter släppas ihop?
Iängre Eller borde och man inrätta kanske manslandskap gå ännu ett steg och Sofie lazarFeldS, resa till Norden.
Det kvinnolandskap, mansstäder och kvinno- städer.
Givetvis finge då kvinnorna skaffa sig byar och städer i ödemarker- na, ty de som finns färdiga, äro ju » för- värvsområden som uppfunnits av den manliga företagsamheten,.
J a, kära, goda svenska män med lik- nande beskyddarmentalitet!
J a g tror, att ni bli bönhörda över hövan, om ni fortsätter som hittills.
Jag tror, att kvin- Fru Lazarsfeld på sin rådfrågningsbyrån sofie Lazarsfelds besök i Norden växer ut till allt större omfång.
Redan äro tre föredrag anordnade i Stockholm, ett i Göteborg, tre i oslo.
Betecknande för hennes förmåga som psykolog Och före- läsare &amp; de vida Områden som föredra- gen omspänna Inledningen göres i Ra- dikala Föreningen på fredag den s maj fru Lazarsfeld talar över ämnet Själslig Jämvikt-internationell fred.
jämvikt iniernationell fred.
På Iörda- gen är hon av ett par psykologiska Och pedagogiska sammanslutningar inbjuden att tala offentligt i Ateneum över ämnet Hur lär j a g mig förstå Och leda mitt barn måndagen kl. 8 tlar vid omnämnt aula om möte i Stockholms Patriarkatets nya neuroser.
flickläroverks Även i Oslo kommer hennes kunskaper På olika specialområden att tas i anspråka Som kommer att taga undantag till och med inbjudare stå såväl kvinnoföreningar som Den uppburna talarinnan Och psyko- får använda er manliga intelligens på att uppfinna ett nytt sätt för tillträde till logen av Alfred Adlers skola har i flera nen har en utförlig motivering, vari bland jordklotet.
Men skyll då varken kvinnan varit ledare för en rådfrågningsbyrå i uppfostrings- och äktenskapsfrågor i annat belyses Sveriges ställning i förhål- Wien.
Det berättas hur försiktigt möd- lande till grannarna.
Vi hämta därur eller några talande siffror.
Våra försvars- rarna i början kommo med sina små barn än var det ett, än ett annat hos bar- kostnader ligga för narvarande obetyd- ligt under grannstaternas Norges, en så föredömlig situation mer betryg- nen som de inte fingo någon rätsida på Danmarks och Finlands tillsamman- gande för oss än stormakternas villovä- Men så småningom började mödrarna tagna.
Vi har 122,6 milj., de ha tillsam- gar.
Med våra egna obetydliga rustnin- tala med fru Lazarsfeld i sina egna ange- mans 133 milj., deras ytområde är dub- gar göra vi ingen värdefull insats i hi- lägenheter.
Slutligen sände de också dit helt större, deras landgräns mer än dub- Storien.
För egen del bliva Vi i Samma sina män.
Det kom män som hade för- belt längre, deras sjögräns likaså.
Även man vi öka våra rustningar försatta i ett lorat en vän, eller som ville vinna en om vissa förskjutningar ägt rum sedan ännu otryggare läge.
Fortfarande är Jag kvinna, det kom män som vantrivdes i Sitt 1934-1935, då ovanstående siffror gäll- övertygad om, Skriver hr Lindhagen, att arbete, som inte kom tillrätta med sin de, så belysa de mer än tydligt godtyck- ett Svar På stormakternas tal från vår karriär.
Med ett ord, alla slag av mänsk- ligheten i beräknandet av ett lands krigs- sida med en tillkännagiven isolerad av- liga bekymmer drogos inför Rådfråg- beredskapsbehov och styrkan av den pa- rustning och grunderna för densamma ningsbyråns erfarna och vänliga ledare.
nikstämning, som visserligen alla bestri- skulle skänka oss en vida Större trygghet De ämnen fru Lazarsfeld kommer att da men som kan på några undantag när och Större tillfredsställelse än genom ett tala över vid sina föredrag i Stockholm utläsas ur samtliga här refererade mo- efterliknande av stormakternas villovägar äro alla högst aktuella.
Då hon dess- tioner.
gar.
utom förfogar över erkänd vältalighet och ett varmt människointresse emotses En ljusglimt i detta kompakta militära En konstruktiv fredsplan hennes uppträdanden i Sverige med för- mörker a r herr Lindhagens motioner, efterlyses.
Som borde läsas både en och två och tre Alltså yrkar herr Lindhagen att för- väntningar- gånger utav hans riksdagskamrater.
Han svarsfrågan och fredsfrågan omsider frågar i sin inledning om Vi år efter å r måtte sammanföras till ett odelbart pro- som vilja göra rent hus med det nuva- med armarna i kors Skola anamma för- blem, att i sådant syfte överväges en all- rande systemet är det av underordnad Svarsbudgeter Såsom ett oundvikligt öde, sidig konstruktiv plan till en internatio- Vi tro icke på de Och vi i vilket det ej kan komma ifråga att för- nell rättsordning för alla världsdelar, betydelse.
djupa sig.
byggd på rätt, sanning och fred samt e j vägra att inordna Oss under det Vidare redogör motionären för Tysk- på rustningar och folkförbundskrig, att R u t h Hamrin.
lands och Frankrikes konstruktiva freds- därvid även överväges förslag till en in- Planer för att rädda sina intressen och gående revision av det nuvarande folk- ifrågasätter om icke tidpunkten ar inne förbundets idéer och organisation och för Norden att framträda med en freds- slutligen att dessa överväganden ske i plan.
» Genom vår lycka att e j kunna samråd med Nordens övriga stater för utöva maktpolitik äro vi i tillfälle att framläggande av en gemensam fredsplan, kunna överblicka situationen vidare och riktad till staterna och folkförbundet, föra fredsplanen ut över världen.
Det ä r I sin andra motion yrkar herr Lindha- Plikt och kallelse för Oss att då bland gen bl.
a. på att anslaget till bombflyg- annat erinra om det aktuella sammanhan- plan avslås » i vilken del av försvaret en get mellan den vita rasens annexionshe- isolerad avrustning redan n u är på sin mödanden och de färgade rasernas exi- plats i den mån sådana redan anskaf- stensberättigande., fats » samt att studenternas värnpliktstid förkortas.
Vår insats i hisiorlen.
Nu är alltså högen av riksdagsmotio- I kapitlet om den isolerade avrustnin- gen motiverar motionären sitt envisa fast- ner om vår krigsheredskap genomgån- hållande vid denna föraktade ståndpunkt.
gen Det är en beklämmande lektyr.
En mindre stat med ett sådant läge som Accepterar man våldet som en riktig och rättfärdig skiljedomare ä r det givetvis Därigenom gjorde vi en insats i histo- av vikt och betydelse hur många bomb- r h.
vi komma med ett budskap till plan, jagare och regementen denne do- alla, som längta efter fred.
Bleve icke mare är tillförsäkrad. '
För oss andra Jenny Jenny Johansson.
Sverige bör svara på stormakternas våld- år
f j o r t o n d e årgång Lördagen den 9 Maj 1936 Det heliga upproret.
(Forts. fr. sid.
I.)
hade en gemensam sak att bevaka, den tanken upprann liksom nyss inför hos många myndiga och krigshotet modiga kvinnor, också hon en oförfärad kvinna i Finland - Hon har Iängesedan - - gått till det tysta ingen kan förtänka mig en minnesgärd Den fredsvädjan hon uppsatte gick ut på en generalstrejk: kriget borde berövas all kvinnlig tjänst och hjälp.
Icke ens till de sjukas vård borde kvinnorna läm- na bistånd.
I stället för att kappas om att bispringa de sårade må kvinnor- na med en massresning väcka männens besinning.
Om icke, så få vi kvinnor vår andel i skulden för döden och nöden, för lemlästning och elände för utarmade Iän- der och skövlade hem.
Nu vore kvin- nans ödestimma kommen: må kvinnosa- kens ledare söka och finna vägar till ett samfällt veto mot kriget.
Det har sagts, att vår värnplikt är moderskapet: javisst, och vi bära på moderns ansvar, vår plikt är livet ut att värna våra barn.
Mot den plikten svarar en lika helig rätt: låt oss vägra vår ömhet och vår älskogsfamn åt män, som låta barnen förgöras.
så formade sig i sammandrag det upp- rop jag medtog i januari 1915, då jag reste över Torneå för att trycka en bok i Stockholm.
Uppropet var nedskrivet på silkespapper, som gömdes på bottnen av från Schweiz, ett upprop till kvinnarna i alla land - Du kommer igen för sent.
Schweiz-uppropet gläder; men idén blir j u banal I ostympad helhet går det Ingenting tas in, som på något sätt kan tydas som » prisande av lagstri- dig handling ».
Eller får utgivaren böter eller fängelse.
25.1.35, Också Stormklockan har svi- kit.
Att personligen slå mig i slang med dem skulle måhända ha hjälpt; men med veckoskriftens ringa spridning och ännu mindre anseende hade vinsten varit ingen, 23.1.15.
Tanken att exponera i Sve- rige var så olycklig som möjligt, En ma- ning i Din anda är ett helgerån.
- - Man är här tröstlöst konservativ.
Och kvinnfolken militärgalna, aldrig.
- Om Branden i Palestina.
Pris för helår kr.
6:- N:r 18 Två själen och motorn.
av de viktigaste val en människa över huvud taget kan ställas inför är valet av livsuppgift, av yrke samt valet (Forts. fr. sid.
1.)
varje fall det första året gått framåt även inom kretsar som av livsledsagare.
I av dessa val infaller i den tidiga ungdo- hitintills varit likgiltiga och samtidigt men.
Om man betänker att individen börjat manifestera en kamplust som är just då sälIan har förtusättningar för Det är ett av de många re- ett sådant avgörande, står det ganska helt ny.
sultaten av den italiensk-etiopiska kon- klart, att alla insatser som kunna göras detta val måste vara flikten.
Den har inom arabisk politik Ver- för att underlätta av värde kat fullständigt revolutionerande.
T y den Det var representanten för psykotek- har stärkt begäret att avkasta allt euro- niska institutet i Köpenhamn, magister peiskt överstyre på samma gång som den Poul Bahnsen som vid Sitt föredrag här- stärkt drömmen O m ett stort arabernas omkvällen i Svenska Föreningen för Psy- imperium.
Det är sannerligen ingen till- kisk hälsovård på detta sätt skisserade fällighet att Hedschas och Irak slutit ga- bakgrunden hans personliga till institutets och sympatiska verksamhet.
fram- rantifördrag och att t. o. m. det lilla me- ställning av psykoteknikens mål och me- deltidslevande Yemen trätt ur sin miss- de, illustrerades bl.
a. med några ganska trogna isolering och skickat underhand- rörande historier om ungdomens tafatt- lare till Bagdad.
Det är heller intet att het när det gäller att välja yrke.
En ung pojke som bestämt sig för att förvånas över att Frankrike på nytt haft murare motiverade t. ex. sitt beslut besvärligheter med syriens nationalister.
bli på det sättet, att » så Iänge jag är ny- Besvärligheter som av allt att döma kom- börjare i yrket rar jag hämta öI åt de ma att leda till att Frankrikes makt i Sy- andra, men när jag blir gammal far an- rien minskas högst väsentligt.
dra hämta öI åt mig,.
En pojke, som För att återvända till Palestina finnas var darrhänt, hade bestämt sig för att Under tiden hade min uppdragsgivare skrivit, att hon haft en aning att hon skulle bli förekommen; men uppmuntran- de var, att det Var Ellen Key.
Om saken alltså var i de bästa händer, så fick jag likväl icke slå mig till ro: Jag borde Vän- da mig till kvinnoklubbarna, Och till Idun eller Ellen Key själv.
- Jag svarar: kniven barberare, skulle vara därför ett att Iätt han och tyckte ledigt rak- in- Kvinnoklubbarna, de äro de bland dess araber tvenne riktningar.
Den bli 31.1.15. värsta - jag har sänt dig av deras pro- pagandakort.
- Intresset för just det Du avskyr är otroligt och främjas av bio- graferna, som förevisa sådant från kon- tinenten, som vi icke få se i hemlandet.
Alma fick del av Ditt konstverk; hon strålade, men visste icke råd.
När min bok om ett par dagar blir färdig, skall jag sända den till Ellen på Alvastra och samtidigt ett brev om Ditt upprop.
Medan tiden gick i Stockholm i sam- varo med landsmän, blev jag småningom smittad av deras hopp och iver; och in- tresset för fredssaken svalnade.
Det he- ter i ett följande kort: olika yrken märkt, att lärlingsförmedlin- gen ofta grep alldeles fel o c h placerade ungdomarna där de inte Passade.
Det behövde kanske inte alltid vara så dras- tiska feltagningar som när en ung flicka blev hårfrisörska och upptäckte att hon inte orkade stå beroende på Plattfot.
Eller när en ung bibliotekarie blev mer och mer nervös i sitt arbete tills det konstaterades att han led av betydigt nedsatt hörsel och, därför endast med stora påfrestningar kunde klara sitt yrke Belysande är även några siffror frän olika yrken som visar hur stor procent unga människor som uppger det en gång vaIda arbetet.
Magister Bahnsen citera - - att dansk de den ganska statistik nära men överensstämde trodde sig veta med den svenska.
Så är det t. ex. bara hälf- ten ungefär av alla studerande vid uni- versitet, som fullföljer sina studier, cirka 30-33 procent av alla som påbörjat en sjuksköterskeutbildning uppger sjukvår- den efter något år - nästan alltid av häl- soskäl.
Det är som bekant ett tungt ar- bete, som kräver ganska stora kropps- liga krafter Vad är då psykotekniken och hur arbe- tar den?
Psykoteknik är psykologi använd magister Bahnsen.
livsuppgif- Och för terna lösningen definierade av de ena representeras av de äldre som hysa strument att hålla i handen, eftersom han lämnade en intressant redogörelse respekt för England och om de också den inte orkade med mera ansträngande dels för själva metoderna, med rent tek- niska undersökningar av handlag, uthål- önska förändringar dock på det hela saker.
lighet styrka etc., dels av den rådgivande taget äro belåtna med brittisk protektion Hur en människa med obeveklig kraft som institutet kommer i till- Den andra av den arabiska ungdomen kan reagera mot lidandet att vara place- fälle att utöva.
och framförallt av den del därav som rad på orätt Plats, kanske de flesta nå- Den livaktiga Svenska Föreningen för vissa verksamhet samlas i den s. k. Istiklal-rörelsen, en gon gång ha bevittnat ute i livet.
Ma- Psykisk hälsovård lät inte tillfället passe- kamporganisation som arbetar ytterst i gister Bahnsen berättade Om den unge ra Utan att ge ähörarna möjlighet att problemen ifråga Inte minst man, som tack vare gynnsamma förbin- delser fått en eftersträvad plats i en upplysande blev därvid den kritik som panarabernas vänsterflygel Denna ungdom den hatar Europa Och bank.
I tre år höll han ut, från I6 till kom fram, huvudsakligen av den innebör- enkannerligen England.
Helt nyligen har 19 år Därefter gick han en vacker dag den att man inte borde experimentera i helt enkelt inte tillbaka till sitt arbete.
I otid med ungdomen, utan låta metoderna en av dess tidningar förkunnat att det är långt bättre att stupa på slagfältet än fjorton dagars tid uppehöll han sig i stabilisera sig först samt att psykotek- fullständigt ansvarsfri ledighet i staden niken föreföll att vara en så obestämd att strypas av Englands och sionisternas 6.2.15.
En Runebergsfest utan like i förgiftade politik.
Och medan de äldre, där han roade sig efter bästa förmåga.
och svävande vetenskap att man svårli- Då lät banken fråga i hans hem vad det gen fick ett grepp om dess innebörd.
Är friheten ansåg jag att mitt uppdrag hade går förbluffande väl iscensatt och varm som allenast på utländsk botten.
Aktu- förhandlingsvänliga araberna diskutera blivit av honom.
Sanningen kom fram.
den i själva verket något mera än ut- vunnet spel.
Stor uppståndelse Men situationen lös- vidgade läkarundersökningar?
Men nu började nya motigheter.
Må ella ideal, motsatta de Dina.
Högstämda avsändandet av en skara ombud till Lon- Härpå fick dels föredragshållaren, dels jag från gamla brevkort få plocka tal, dikter för tidsläget; Valborg Holm- don, ha de yngre radikala elementen tes så att pojken som var en utpräglad frilufts- och hantverkarnatur fick välja några av våra svenska psykologer och rapporterna dag för dag; så återges mest lund, Du minns deklamerade Aina Man- enats Om ett memorandum vari nya » fri- ett hantverk - en sak som borde ha skett pedagoger tillfälle att svara.
Rektor nerheim sjöng så allas tårar trillade De hetshandlingar » utlovas.
Och det » snart, redan tre år till Harold Alm påminde om bristfälligheten levande, hur illa jag skötte min freds- fosterländska idealen ha alltid lätt spel, Psykotekniska institutet i Köpenhamn i det nuvarande systemet där skolbetyg, mission.
mycket snart,.
Och med » fullaste effek- Ett par dagar senare reste jag hem, tivitet ».
grundades för elva år sedan.
Den di- satta efter ja, efter vilka enhetliga 16.1.15.
På tåget, Andan i de sven- Huruvida denna utfästelse kommer att rekta anledningen till dess tillkomst var grunder?
- bli avgörande när det gäller ska bladen förskräcker.
Din unge torde med 2,000 kronor i krigskassa att avläm- en Praktisk erfarenhet.
Man hade näm- att bestämma om ungdomen duger.
Och knappast finna plats annat än genom nas At blivande ajägarea.
Fredsemissa- realiseras får framtiden visa, Säkert är Iigen vid förmedlingen av lärlingar till doktor lakob Billström framhöll huru Brantings tidning, som dock icke är att rien vände tillbaka - som krigspostiljon.
i varje fall att bland arabisk ungdom i den våg av psykologiskt intresse som jämföra med Työmies.
Från Ellen Key kom ett svarsbrev, da- Palestina råder numera en stridens anda mycket sent kommit till vårt land, hade 17.1.15.
Uppsala.
Dessvärre är Du terat 12 februari; det eftersändes från som kan orsaka åtskilligt och som där- Det hette i » Det heliga upproret »: » Bli framkallat en reaktion, som just nu gör förekommen Ellen Key pläderar detsam- Stockholm och nådde oss för sent.
Hon för är väl värd att uppmärksamma.
Det icke moderlighetskänslorna genom detta att psykologin värderas ganska lågt så kränkta, att de leda till massres- Psykologin behöver därför de exakta Ve- ma som uppsats Du i dagens nummer Idun skriver, efter eloger om boken jag sänt; finns nu i Palestina (som f. ö. också i krig ning mot kvinnans rättslöshet, då vet jag tenskopernas stöd.
Hennes heter Det heliga av uppro- Och psykotekniken ret.
DU måste nu låta mig svarva en in- Visst kan Er hustru få sitt präktiga in- Syrien) ett nät av organisationer vilkas icke varifrån frälsningen skall komma .. Vilja vi dana en ny värld, där man icke kan betecknas som en värdefull begyn- gress med anknytning till henne.
lägg publicerat, men endast i ett socia- medlemmar tränas till Ypperliga soldater fortsätter den gamla kretsgången: att nelse, som f. ö. redan hunnit uträtta myc- 18.1.15, Stockholm.
Anknytningen är listiskt organ, i det mycket väl skötta I Palestina räkna dessa samma kvinnor föda och fostra nya liv för att ket i förhållande till sin ålder utförd, det hela redan maskinskrivet och lilla bladet Morgonbris.
Sätt er i kon- fröken Anna gar redan omkring tjugutusen man.
Och Människor vet ofta mycket mer om hur Syster till därtill ha så på det allra sista av dessa vilja att göra slut på det tillstånd, som en motor fungerar än om sin egen själ inkastat på två ställen (Dagens Nyhe- ter, Social-Demokraten).
Ellen Keys in- borgmästaren (15 Floragatan, Stock- århundrade efter århundrade åt deras sade dr Billström.
Därför bör vi vara lägg gör ju frågan aktuell och verkar holm).
Där tas det med förtjusning.
Och dagar, börjat fogas organisationer av modersömhet och modersrnödor givit ett småpojkar som ännu icke slutat skolan.
så meningslöst mål.
Det är vanvett att tacksamma för de försök som göras att snarare till än ifrån låt vara att hon under freden söka fostra ett allt livsdug- Omsätta de psykologiska insikterna i visar sig som den där är av Guds nåde mös påfund att ej föda barn till kriget!
Det är europeiska diktaturländers före- ligare släkte för att låta slagfältens mass- praktiken.
överlägsen alla Oss pygméfilosofer lik- Jag sänder Er senare min lilla skrift om döme som efterföljes av panaraberna!
gravar bli slutet på deras l i v,.
Och Casan.
som våra hulda härskarinnor.
Kriget, Freden, Framtiden - att smugg- ännu kan ingen ljusning skönjas ifråga Pier Gudro om sorgespelets upphörande.
De, som 19.1.15.
Stor besvikelse i morse.
och las in till Finland - ifall Ni icke hämtar den här?
Ni kan resa från Stockholm hoppas, att freden, som kommer att slu- jag som icke fått sova av spänning!
Men 8,38,. kommer så och äter middag kl, tas, måtte bli en verklighet, synas mig Jag hoppas det ä r ett uppskov, vållat av 5 hos mig (låt skjutsen vänta vid hotel- tyvärr sakna goda grunder för sitt hopp., brist på utrymme.
Och likväl börjar jag let och ta min snarrådiga hustru kom tvärt på tan- Allt detta tir som skrivet för dagen och bli orolig; det som tillåtes en Ellen Key sakerna).
ken - det grämde mig åtskilligt, Men går icke för vanliga dödliga.
Också ut- värt sierskan Ellen Key.
Men kvinnors Ellen Key.
jag avhölls av min ringhetskänsla inför Iänningsskapet är till men.
Brevet kom, som nämndes, eftersänt den högt beundrade, - Vi hade ju kun- uppror mot kriget har dock i hennes spår 20.1.15. också i dag besvikelse.
För- gjort sin väg och väller nu fram som en siktigheten här är enorm.
till Finland; och inom den ryska riks- nat skriva till Morgonbris, redaktör och 22.1.15. intet besked vid inlämnandet i gränsen stod då intet att göra.
Att jag bedja henne från Alvastra inbeställa upp- väckelse.
Besannats Och godtagits som går.
I dag fick jag tag i ett budskap icke vände mig genast till Ellen Kev - ropet, Men det hade att besvära samlande lösen har också vad hon skrev om » de värden, som hånfullt nu kallas Ellen Key, Och min hustru led icke av feminina » - där man » blyges att ge dem författarfåfänga.
Vad hon velat hade deras rätta namna.
De äro nämligen - l framförts, och grundligare, mer vidsynt » kristliga » och mer tändande, i det nummer av Idun Åbo i april 1936. j a g smugglat med till Finland - som en tändsticksask.
Gränsen klarades med spänning och strapatser: gendarmer sno- kade Upprepat på tåget körvägen till Karungi spärrades av varuforor, man tog sig fram över stock och sten, i mörker och manshöga drivor; och i handgemäng med rusiga skjutsbönder.
När äntligen ' taget på svenska sidan satte i gång mot diskutera - dessa på slagfälten skola förödas Lindhagen, stadsfullmäktige det Elna Lagerborg - Då bleve det stor glädje för varit fyllning under kängornas halvsulor.
Rolf Lagerborg
