# ID: svediakorp-per3762
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,340
# sentences: 339
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fjärde artikeln o m skall Sverige Första September- lämna N.F.?
Rörelsen Några ord om kritiken samt slutpåminnelser.
Vad har E N hänt?
STOR LÖNEUTREDNINGSKOM- har tillsatts av regeringen med uppdrag att verkställa den översyn av de statliga tjänsterna, som länge be- bådats, i syfte att uppnå en lösning av Iönefrågorna på lång sikt.
Lika lön för män och kvinnor i samma befattning bör genomföras enligt finansministerns di- rektiv och särskilda barntillägg för för- sörjningspliktiga skall tagas under över- vägande.
I kommittén finnes icke e n e n d a kvinnlig ledamot är det ett förbiseen- de av finansministern?
N INTERPELLATION OM regerin- gens ställning till Befolkningskom- missionens förslag har begärts i riksda- gen av hrr Wohlin och Magnusson i Skövde.
Svaret avvaktas med intresse NYASTE TANDVÅRDSINSTI- TUTION, Eastmaninstitutet i Stockholm, har invigts i närvaro av kungligheten och den amerikanske dona- torns representant samt under glad och tacksam medverkan av allmänheten och de debuterande små tandpatienterna.
Stockholmsinstitutet är det femte i Euro- pa som byggts på gåvor av Mr Eastman.
U R HANDELSUTBYTET KRYM- PER SAMMAN till följd av sank- tionerna mot Italien belyses av engelska siffror, som nyligen publicerats i Man- chester Guardian.
Frukt- och grönsaks- importen för årets tre första månader har gått ned till 27 miljoner pund mot förutvarande 247 miljoner pund för sam- ma tid, vinimporten från 59,000 pund till 2,600 medan importen av ost, råsil- ke, konserverad frukt m. m. som under motsvarande period i fjol uppgick till 300,000 pund heIt försvunnit.
Englands export till Italien har minskat i motsvarande grad.
N KRAFTIG SKATTEHÖJNING har i England i form av höjd inkomstskatt samt tullhöjning på te engelsmännens » kaffetull ».
F e m - tio miljoner p u n d utöver föregå- ende års budget måste på detta sätt an- skaffas.
Till sociala välfärdsåtgärder?
Nej, rustningar.
FRAMGÅNG FÖR FOLKFRONTEN är i franska valens första omgång som ägde rum i söndags.
Valda i första omgången äro de som fått abso- lut majoritet.
Omval sker nästa söndag bland dem som endast fått enkel majo- ritet.
Valet gäller minst aderton olika partier och över 4,000 kandidater till 618 platser.
MITTÉ En Vår H En tendensen I dén att tjäna freden genom att kasta et talas mycket om att Sverige bor- icke för mycket.
Sak samma med de in en individuell vägran att delta i de gå ut ur Nationernas förhund.
flesta av de andra staterna.
Detta är ett I och med hr Bagges interpellation i riks- faktum, hur förvanskad sanktionspoliti- krigssystemet ä r angriplig, men den är ett barn av en tid som inbjuder till ytter- dagen angående Sveriges ställning till ken sedan än blivit.
N, F, har saken hos oss avancerat till Men vi skola inte bara skylla allt på ligheter.
Dess anhängare borde därför, en aktuell Politisk fråga och samma tan- stormakterna.
Alla folkförbundsmedlem- synes det oss, ha rätt att kämpa för sin ke ä r uppe i andra småstater som hittills mar, om små eller stora, ha haft samma åsikt på samma plan där andra politiska hört till förbundets trognaste medlemmar.
inställning så tillvida att de sökt skydd idéer och metoder brytas mot varandra.
Erfarenheten har emellertid visat att de Tyvärr kan inte svenska folket bryta upp och fördelar av Nationernas förbund men från den plats i Europa där det bor.
Det varit tröga att sätta in något för att tagits ut till en särbehandling.
Allra först satte försöket in att göra finns ingen plats på jorden där det stärka och utbygga det.
Detta är ingen nyhet, lika litet som det oss löjliga Kvinnor som med entusiasm skulle kunna slå sig ner, och vi kunna inte heller emigrera till någon annan stjärna.
är någon nyhet att ett förbund, vars alla hållit sitt möte och avgivit sin deklara- Vad skulle vi då vinna med att gå ut medlemmar framför allt söka Sina för- tion den 1 september funno sig dagen Vi skulle inte delar, just därför icke kan fylla sin UPP- därpå över all beskrivning Iöjliga.
Det ur Nationernas förhund?
måtte vara särskilt pikant att förlöjliga därmed komma från något av vara pro- gift.
blem.
ty dessa bero icke på att vi offi- Det ä r något märkligt med Nationer- det som för andra uppfattats som en he- ciellt tillhöra förbundet utan på en djup nas förbund.
Mot dem som kasta Sig lig sak.
Många som stämde in i omdö- och ofrånkomlig förbundenhet nationer- Över der, invänder man att det kan ju i met kunde inte förklara vari det löjliga na emellan.
Och den existerar antingen denna dag icke vara för mer än vad de låg.
Men de mera initierade visste att man erkänner den genom att tillhöra för- nationella representanter äro som till- det Iåg i att hela upproret varit onödigt, bundet eller icke erkänner den: samman utgöra denna församling och eftersom civilskyddet här i landet icke Nationernas förbunds gamla fiender ha detta räd, och att det ju måste spegla det var aktuellt.
Om försvarskommissionens ett bra tillfälle nu, så angriplig som för- nuvarande kaotiska och osäkra Europas mening varit avgörande, då hade vi j u bundspolitiken varit särskilt under de se- lynnesskiftningar.
Men hela tiden vet man varit mycket löjliga.
Men som bekant naste upprörda månaderna.
Hjälp få de att Nationernas förbund i alla fall är breder sig civilskyddsanordningarna över också av gamla folkförbundsentusiaster~ något mera än summan av Eden, Flandin, hela landet ändå.
Det sorgliga är att vi som äro så djupt och smärtsamt besvik- Aloisi och Madariaga plus de andra, nå- inte kunnat vara framme och säga emot na, att de ta avstånd från föremålet för got mera än en febertermometer som an- överallt där det diskuteras och beslutas.
sin forna kärlek.
Och svenskarna av den ger Europas temperatur.
Dess synpunkter kastas ständigt in i dis- stora kategori som i sina hjärtan haft Nationernas förbund svarar mot en kussionen, det har blivit självfallet och kvar en svaghet för vår gamla neutrali- nödvändighet och är det skröpliga ut- modernt.
D tetspolitik, skulle kanske rätt gärna vid försämrade folkförbundskonjunkturer fal- la tillbaka i isolering bakom ett utbyggt militärväsen.
De tänka lika litet på att militärtekniken övergivit defensiven och blivit aggressiv till sitt väsen som de undersöka möjligheterna för neutralitet och försvar i vår moderna värld.
Man bör då bara ha klart för sig vad man gör.
Vad ä r Nationernas förbund?
En upp- gift.
Att springa från Nationernas för- bund ä r att springa ifrån en uppgift.
Men stormakterna kunna tvinga oss till det ena och det andra som vi icke vilja vara med om, säger man.
Ja, det ä r riktigt.
Men det kunna de alltid göra antingen det existerar ett Nationernas förbund som vi äro medlemmar i eller icke.
Ingen kan tvinga oss att tjäna för- klädda stormaktsintressen som gå emot förbundspaktens anda och mening bara därför att vi äro medlemmar av förbun- det.
Vi voro inte tvingade att gå med på sanktioner mot Italien.
Vi gjorde det inte för att tjäna stormaktsintressen utan därför att vi alla ville vara med om att bjuda motstånd mot ett rövarföretag som kränkte en enskild stat och därmed hela folkförbundet.
Vi ville den gången offra något för det gemensamma bästa, något, Dagligt Allehanda, varefter molnen dre- vo vidare ut i landsortspressen.
Huvud- anklagelsen mot 1-septemberrörelsen ha- de sammanfattats i orden: » verkliga fredsvänner utnyttjas av mäktiga poli- tiska krafter, så mycket farligare som de verka i det fördolda,.
En kommentar till denna anklagelse, som verkligen varit farlig om den haft en gnista sanning i sig.
bestods av en försvarstalarinna som från ort till ort spred ryktet att resnin- gen mot gasmasksystemet leddes av Sov- jetrysslands minister i Stockholm.
Den historien måste ju offentligt tillbakavisas, och vederbörande måste hjälpa till att göra slut på den genom att ge en annan tydning åt sina ord.
Däremot föreföll det mindre angeläget att punkt för punkt ta upp Allehandaartiklarnas bevisföring och följa dess väg genom halva citat och godtyckliga sammanfattningar fram till en slutsats som i själva verket torde va- rit klar på förhand.
Så länge papperet i Allehanda och Tidevarvet håller, ligga j u alla handlingar klara och likaså de arrangemang som företagits med dem.
Vi förneka icke i denna uppriktiga dogörelse att bombardemangen efter för- sta september haft till följd en spridning i terrängen.
Det tyckes ligga nära till hands efter de erfarenheter som gjorts att fråga sig, om det är lönt att sätta upp trycket för en ide.
Därför duger det inte Löjet dödar icke, lika litet som tårgas- ett motstånd mot svenskarnas varma att använda som instrument för en stor- anfall.
Men en giftbomb av farligare av- åstundan att söka trygghet i en utvidgad maktspolitik, har aldrig dugt och kom- sikt exploderade litet längre fram i Nya (Forts. å sid.
4.)
mer aldrig att duga därtill.
Varje försök att driva privat maktpolitik via N. F. har misslyckats.
Vad ha stormakterna kun- nat uppnå med hjälp av Nationernas för- bund för sina egna syften?
Nationernas förbund har inte kunnat uppehålla Ver- re- De fem åborna äro utsedda.
saillesfreden åt dem.
När de vilja driva maktpolitik ä r Nationernas förbund dem snarast till besvär, ja, ganska mycket till besvär, som vi ofta ha sett.
Så länge det finns en opinion för Nationernas förbund nog stark för att regeringarna av inre- politiska opportunitetsskäl måste ta hän- syn till den, ligger frestelsen nära till hands att försöka föra maktpolitik bakom Nationernas förbund.
När den opinionen blir tillräckligt upplyst, kan den icke lu- ras, och när den blivit tillräckligt stark kan den själv leda politiken.
Vad Natio- nernas förbund behöver är en förnyelse genom kraftöverföring från dem som tror tillräckligt starkt på förbundets idé.
Äro de inte många nog och ha de ingen kraft, ingen tro och inga offer att ge, ja, då behöva vi ändå inte gå ut ur Nationer- nas förhund, ty då faller det sönder vår hjälp förutan.
Innehavarna av de fem åbolotterna vid heters försorg styckats i fem lotter och Fogelstad i Julita ha i dagarna ut- upplåtits mot åborätt.
Man kan ju be- setts av länsstyrelsen i Södermanland klaga att de nödvändiga formaliteterna bland tio sökande.
Samtliga äro jord- dragit så långt ut på tiden, att våren bruksarbetare, en av dem nu ladugårds- ännu en gång hunnit g å innan åborna förman.
Flera av dem ha även erfarenhe- kunnat ta sin jord i besittning och kom- ter från olika specialområden inom jord- ma under tak.
Men bostadsfrågan kan i detta fall Iö- bruksarbetet.
Den mest långväga har kommit ända från Ådalen, sedan har han sas på det sättet, att åborna få bo i Iä- haft arbete i Uppland och även någon tld genheter tillhöriga stamhemmanet mot varit bland de arbetslösas led.
Annars ersättning i form av dagsverken eller är det sörmlänningar som sökt och kontanter, vilket som befinnes lämpligast fått åbolotterna, i varje fall familjer för vederbörande.
Så gott som hela det som på senare år varit bosatta och haft, område som upplåtits till de fem lotterna arbete i Södermanland även om deras ligger nu i vall, vilket underlättar sköt- födelseort varit förlagd till något angrän- seln, då vårsådden annars står för dörren.
sande landskap.
Det ä r att märka att kungörelsen om I De sökande äro företrädesvis unga ansökan till åbolotterna På sin tid före- eller medelålders män.
Av de nyvordna trädesvis spriddes genom Pressen i södra åborna är den äldste 43 och den yngste 26 år.
Det ä r alltså människor i sina bästa å r och som böra ha alla förutsätt- ningar att skapa sig hem, arbete och ut- komst på sina 20-tunnlands-lotter.
Det är n u två och ett kvarts år sedan de båda kvinnoorganisationerna Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund och Svenska Kvinnors Vänsterförbund genom sina representanter fru Signe Vessman och fröken Kerstin Hesselgren överläm- nade till staten det jordområde på sam- manlagt 100 tunnland prima åkerjord, som sedan genom vederbörande myndig- (Forts. å sid.
4.)
TIDEVARVET Ruth Hamrin: I RIKSDAGEN Barn under 16 år få ej Den 2 Maj 1936.
1435-1436 / i utföra nattarbete.
ntligen får en riksdagsreferent nöjet en översikt av färdigbe- Och till och med an- handlade ärenden!
teckna en del reformförslag, som gått Äntligen v i börja med regeringens proposition om igenom!
barns och ungdoms användande i Regeringens förslag avsåg, skiftarbete, att så vitt möjligt hindra att flickor och ynglingar under 18 år användas till natt- Sådant arbete förekom- eller skiftarbete.
mer huvudsakligen inom industrin och inom byggnads- och transportföretagen.
Förslaget innebär egentligen.
att man återställer förhållandena till vad de voro före 1931 ars revision av arbetarskydds- Det har nämligen utvecklat sig lagen s~ att antalet minderåriga, som användas i industrin tjänst minskat men samtidigt tagas i fattigvårdslagen, att barn inte som hittills under alla förhållanden bli försörjningspliktiga mot sina föräldrar och svärföräldrar.
Utskottet har ställt sig välvilligt till motionärens syften och i sin motivering framhållit, att det måste strida mot det allmänna rättsmedvetan- det, att som det hänt, en dotter avkrävts fattigvård till sin fader, ehuru denne gjort sig skyldig till svår förbrytelse mot dot- tern som liten och för denna förbrytelse dömts till långvarigt fängelsestraff.
Ut- skottet anser att de påtalade missför- Ett år har ännu inte förflutit, se- hållandena skulle kunna avhjälpas om dan 500-årsminnet av riksmötet i Arboga, då Engelbrekt Engelbrekt, son valdes till Sveriges rikshiivits- av barn för fattigvård, som Iämnats till man med pomp och ståt firades av deras inte får bifallas då » syn- nerliga skäl » tala mot bifall till ersätt- regering och riksdag, Man firade i ningsanspråken.
Riksdagen beslöt ock ' så Engelbrekt frihetshjälten, som be- att gå in till Kungl.
Maj:t med begäran friat Sverige från utländskt förtryck har antalet av dem som användas i skift- om en utredning i detta syfte en klar och mötet i Arboga såsom det första arbete ökat vilket man Naturligtvis inte och glädjande seger alltså.
Med tillfredsställelse få vi också an- där alla de s.
k. stånden voro repre- avsett.
Utskottet avvek emellertid i sitt utlå- att samma motionärs krav på senterade.
Det betecknades som en tan de från regeringens förslag så till ändring i makes underhållsskyldighet demokratins minnesfest Redan un- vida, att det ville sätta gränsen för yng- mot den andre makens barn också rönt der festjublet höjde Tidevarvet sin lingar vid 16 år för flickor vid 18, Detta riksdagens bifall.
Även för detta krav stämma och hänvisade till historiens blev också efter ganska skarpa debatter ha vi förut närmare redogjort, varför vi oss till att referera utskottets utveckling, som inte blev Så alltige- kamrarnas beslut.
Pojkar under 16 å r Inskränka Utskottet säger sig förstå nom deniokratisk.
De s. k. stormän- och flickor under 18 år få alltså hädan- ståndpunkt efter icke användas i nattarbete.
Ha att det i åtskilliga fall kan uppstå all- nen sveko Engelbrekt, först genom vi verkligen inga andra möjligheter att varliga missförhållanden, därför att den att återkalla den danske konungen tillvarataga ungdomens fritid än att i ene maken enligt nuvarande bestämmel- Erik och sedan, när de omigen be- Skräck för att de skola slå dank och be- ser är underhållsskyldig mot den andre hövt Engelbrekts ' hjälp för att av- driva ofog sätta dem till nattarbete?
Och makens barn.
Men dessa olägenheter bör Iägsna Erik, valde de till rikshiivits- ha vi nationalekonomiskt verkligen inte kunna undanröjas genom ett tillägg till råd att höja åldern för dem alla, pojkar fattig- Och barnavårdslagarna som hind- man marsken Karl Knutsson Bonde.
rar det allmänna att lasta försörjnings- Ett allmänt missnöje bland folket som flickor till l8 år?
bördan på en make eller maka, där » syn- nerliga skäl » tala mot bifall till ersätt- tvingade visserligen herremännen att ningsanspråken.
Som sådana » synnerli-.
låta Engelbrekt och Karl Knutsson ga skäl.
har Svenska landskommunernas dela makten och Engelbrekt tiller- I en Stockholmstidning har i dagarna förbund, vilket yttrat sig i frågan, nämnt kändes ledningen i resningen för att debatterats ett fall, som drastiskt belyser att styvfadern vid äktenskapets ingående avsätta de utländska fogdarna.
Men behovet av en revision av barns försörj- saknat kännedom om hustruns barn före knappt var detta gjort och Engel- ningsplikt gentemot föräldrar och svär- äktenskapet med annan man eller att kra- brekt återkommit till Örebro slott föräldrar.
Det gäller en svärson, som vet på ersättning av styvfadern komme (han hade erhållit Örebro och Närke befinner sig i små ekonomiska omstän- att verka i hög grad obilligt eller betun- digheter men som blivit försörjningsplik- gande.
Utskottet slutar sitt utlåtande i livstidsförläning) förrän han kal- tig mot sin svärfader, därför att hans med begäran om en utredning i detta lades av rådet till Stockholm.
Och d. v. s. svärsonens äktenskap faller syfte och så blev också riksdagens beslut.
den under gamla giftermålsbalken, medan en det var på väg till Stockholm 27 april när han slagit läger för annan av mågarna, som har goda in- Alla oförskyllt - n natten på en holme i Hjälmaren, som komster, inte kan göras juridiskt ansva- rig för sin svärfader, därför att han gift bör hjälpas han blev svekfullt överfallen och sig några å r senare.
Alltför radikal för riksdagen var na- mördad av Måns Bengtsson Natt Och Som Tidevarvet i sina motionsöversik- turligtvis herr Paulsens i Arlöv motion Dag, son till herren på det intill lig- ter förut omtalat har fru Nordgren väckt om slopandet av alla hemortsbestämmel- gande Göksholm, Bengt Stensson motion om att sådan ändring måtte vid- serna i fattigvårdslagen.
Han ansåg att varje svensk medborgare skulle ha hem- Natt och Dag, Engelbrekts person- ortsrätt i Sverige utan angivande av nå- Iige fiende- Vi vet ' av historien att är, men låt oss för den skull inte ta gon särskild kommun.
Vidare ville mo- mördaren aldrig blev bestraffad för det för Iättvindigt.
Vi få ej endast tionären, att staten skulle överta 75 % sitt dåd det hade inte heller kunnat leva i minnenas värld.
Vår tid krä- av alla kostnader för den offentliga bar- väcka Engelbrekt till liv, men det ver handling.
Den kräver av sve- navården och fattigvården.
Av allt detta gav upphov till misstankar, att rå- riges folk att under detta skede ska- blev enligt riksdagens önskan intet fattigvårds- och barnavårdsmyndigheter det ej alldeles Var i okunnighet om ogärningen.
Men av allmogen blev på historia, som förverkligar demo- få alltså även i fortsättningen hålla på kratin, men en demokrati, som byg- med dessa ökända processer och utred- Engelbrekt bittert sörjd Och saknad ger på så säker grund att den ej ningar i stället för att vi citera motio- Naturligtvis är Sverige ett demo- » hjälpa fattiga befarar att genast bli störtad.
Den närens förståndiga ord kratiskt land med ett demokratiskt måste bygga på det allmänna folk- och behövande människor ».
Inte heller folk förhållandevis.
Vi missunna medvetandet.
En demokrati som herr Wangsons yrkande om uppmjukning av principerna för behovsprövningen i icke heller deltagarna i festligheter- kan leva och utveckla sig genom sin fattigvårdslagen, vilka nu äro mycket na med anledning av 500-årsminnet egen inneboende kraft.
Det ford- svåra, och om avskaffandet av beteck- av riksmötet i Arboga nöjet att fira.
rar mycken möda och mycken offer- ningen » fattigvård » vann riksdagens bi- Men vi kunna inte undgå att fastslå, vilja.
Det måste bli allvar, Har vår att de, som 1935 firade 500-årsda- gen av mötet i Arboga Och Engel- tid någon Engelbrekt?
Och i så fall motion av herr Wangson, vilken skall gå kunna Vi låta bli att mörda ho- ut på att reglera förhållandet mellan den brekts frihetsverk måste ha vetat att nom?
offentliga arbetslöshetshjälpen och den demokratin inte satt fastare i sadeln i » frihetens stamort på jorden » än att frihetshjälten Engelbrekt inom ett å r mördades genom herremännen.
I Sverige, liksom i andra länder, ha envälde, fåvälde och mångvälde härskat och växlat.
Men det är icke nog med att ena året hålla en gläd- jefest för minnet av frihetshjälten och andra året hålla en sorgefest f ö r, minnet av att han blivit mördad.
Må vi hålla våra minnen i helgd och akta våra förfäders gärning i allt det gott ett tillägg gjordes till fattigvårdslagen föräldrar teckna Försörjningsplikten ~ ~; anledning,, $~ begärt ~ en ~ på
Alfhild Tamm Johan Falck: Försvunnen melodi Sigmund Freud 80 år unge dansken Kjeld Abell, som i september så smått gjorde re- en 1935 volution i den danska teatervärlden, har haft inte mindre framgångar i Norge, där hans stycke » Melodien, der blev vek, Larsen Komedi i 21 Billeder » haft en lika rekordartad framgång.
Månader i sträck har pjäsen erövrat hjärtan och sinnen, och eftersom det ryktats om dess uppförande i.
Stockholm tycks snart den skandinaviska enheten vara fullbordad.
Larsen ä r en ung kontorist.
Det vore synd att översätta hans namn med Me- delsvensson för han ä r ingen bracka.
Snarare ä r han den oförargliga standard- människan,, som fått sitt för alla tider stående exempel i lille Pinneberg.
Han ä r ung och har sin melodi, d. v. s. i varda- gens slit och knåp vid stenogram och skrivmaskiner har han inte upphört att avlyssna livet dess tjusande toner, dess vackra sånger om glädje och skönhet.
Larsen ä r naturligtvis kär.
Han älskar Edith, som har alla för en förtjusande flicka trevliga dygder utom det att hon är behäftad med ett par föräldrar.
När livet leker som vackrast för Larsen och Edith, när de känner sig stå framför grinden till de oanade möjligheternas land, kommer föräldrarna och förklarar sig gärna vilja hjälpa dem med ett må- natligt underhåll och en sängkammarmö- bel, om de vilja gifta sig.
Förslaget ä r j u välment, alltför lockande för fästmön till en fattig kontorist.
Hon övertalar ho- nom, inte mycket, bara en liten påstöt- ning Och Larsen ger efter, inte för sin kärleks skull men för trygghetens.
Och melodin flyger ut genom fönstret Larsen har mist sin charme och blivit en vanlig tråkig karl.
Han går till kontoret som en maskin, promenerar på söndagarna med hustru och svärföräldrar som en maskin.
Larsen, han ä r bara född och ska bara dö, sjunger han om sig själv.
Han går storstaden som en maskin, som ett offer på den egna viljesvaghetens altare, så- dana som honom bryr sig ingen om, han därför att de är djupa utan tvärtom be- friande lättfattliga därför att de är san- ningar.
De mycket förenklade scenbil- der, i vilka stycket skall spela, är också särdeles humoristiska och roande.
En kväll med Kjeld Abells » Melodin som kom bort, verkar stimulerande På fantasin och öppnande på den hjärtliga glädjens slussar.
Stort och djupsinnigt ä r inte stycket, men väl äIskvärt och med en, för- trollande dansk ynde.
allmänna fattigvården.
Principen om sam- hällets hjälpplikt mot alla oförskyllt nöd- lidande bör lagfästas.
Likaså begär riksdagen en utredning om hemortsrät- ten, när det gäller de arbetslösa.
Fru Gustafsons motion om lindring i de mindre bemedlades kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallande- sjuka har också genomgått utskott och riksdag med positivt resultat.
Hon på- talade i sin motion den börda i ekono- miskt hänseende som exempelvis ett med tuberkulos av lärarinnan.
Herr Eng- berg erinrade i sitt svar om den skydig- het, som redan nu föreligger för varje sö- kande till ordinarie lärartjänst att förete Iäkarbetyg, som garanterar att han och hon är fri från lyte Och sjukdom vilken kan göra vederbörande olämplig som lä- rare, Det nu inträffade fallet tyder emel- lertid på, att det brister och en utredning för att bota dessa brister föreligger re- dan.
Medicinalstyrelsen är Sysselsatt med att utforma bestämmelser i ämnet Och vetet och rädslan själv.
Och när vi ro- tar oss med ekbuffé och barnvagn tror vi, vi slipper undan alla livets irrationella moment och bara har att sätta oss till dukat middagsbord.
Vi anar inte att den gnagande längtan efter var ungdoms me- lodi kommer att ta friden från vårt sinne och sömnen från vår huvudkudde.
Men Edith.
som en gång också kunnat höra sin Larsens melodi, förstår att nå- got måste göras.
Hon, Larsen och svär- föräldrarna ge sig ut att söka den för- svunna melodin.
Naturligtvis finner hon den till slut.
Hon och Larsen vandra lyckliga vidare, medan föräldrarna med bindlar för ögonen trevar omkring i mörkret Melodin lämnade dem för så många år sedan, att nu finns inget hopp om att de någonsin skulle kunna finna den åter.
Abells stycke ä r inte svårare att förstå än att ett barn kan följa med.
Det är fyllt av humoristiska detaljer, av repliker på kornet i betydligt högre grad än vad ovanståendr referat kanske gett föreställ- ning om.
Det finns en skön, omedelbar friskhet över det, som måste tilltala a l l slags publik, och dess ofta på sitt sätt djupa sanningar är inte svårförståeliga barn, behäftad med någon av dessa sjuk- dessa skola vara färdiga dagen har med anledning av hennes hem- ställan begärt en utredning i ämnet för att om möjligt lindra kostnaderna i dy- lika fall.
P å det folkhygieniska området har ett par initiativ tagits, vilka vi hälsa med sann tillfredsställelse.
Riksdagen har dels begärt en utredning, som skulle ta sikte på möjligheten att genom statslån åstad- komma bättre vatten- och sanitetsled- ningar i lantbrukarhemmen, och dels en kan någon med hjälp av ett viljebeslut åstadkomma den på sig själv.
Om faran ' av för stark undanträngning har jag re- dan talat.
Att neuroser och även karaktärslyten så ofta förekomma, ger oss en hänvisning till att individen i samhällslivet utsättes för ett alltför hårt andligt tryck, ett tryck som dess natur i många fall icke utan skada kan fördraga.
Freud har genom ä r Massan.
Och enligt nyaste giftgas- metoder dödas 60,000 Larsöner på 2½ minut.
Då ä r det inte så lustigt att leva.
Varför går det oss galet i livet, frågar han sig.
Varför mister vi så mycket av vårt innersta?
Varför försvinner vår melodi?
Och svaret blir: därför att vi är rädda.
Rädda för friheten, rädda för an- svaret, rädda för mat och kläder, rädda för hustru och barn, för samhället, sam- gorna om regelbunden Iäkarundersökning av lärare och skolbarn, sättet för Iäkar- intygs utfärdande, skolhygien m. m.
Skyndsamhet i frågan utlovades från herr Engbergs sida.
nytta och till rems glädje ör farttäviingar?
Till vad sin psykoanalytiska metod skaffat oss en utväg att förstå orsaken till detta miss- förhållande men något som är av kan- ske ännu större betydelse han har gi- vit oss riktlinjer för uppfostran av det uppväxande släktet som äro ägnade att förehygga det.
Man kan faktiskt hos barn under gynnsamma förhållanden re- Iativt lätt åstadkomma resultat som man vid psykoanalys av vuxna knappast va- Sigmund Freud gat drömma om; behandlingen av de se- D e n maj 1856 föddes i Freiburg nare är i regel synnerligen svar och Iång- Mähren en liten stad i det nuva- varig.
Det har nämligen under årens rande Tjeckoslovakiet, Sigmund Freud, lopp tillkommit rikligt psykiskt material, bekant över hela världen som psykoana- som skymmer blicken för det som varit:; lysens skapare.
Då han var 4 år flyt- tade familjen till Wien, och där har han sedermera levat och verkat.
Psykoana- lysen ä r numera allmänt känd även om rätt få ha insikt om dess verkliga inne- egentliga orsaken till ifrågavarande rubb- ningar, ty inriktningen av livet bestäm- gjort sig förtjänt av erkänsla också från mes, såsom erfarenheten ådagalagt, re- sina motståndares sida.
Även om en del dan i den tidiga barnaåldern.
. '
verkligen - '.
ge uttryck åt den tack- av dessa Den psykoanalytiska metoden jag samhetsskuld i vilken de stil till honom, hord.
Dess första upptäckt var, att de uppehåller mig här icke vid Freuds be- ä r det ingalunda så, att hans upptäckter neurotiska symtomen äro att uppfatta tydande insatser även på andra områden uppskattas i den utsträckning de förtjäna.
som misslyckade lösningar av konflikter har visat sig användbar vid utforskan- Tvärtom har Freud utsatts för en förföl- mellan ur medvetandet undanträngda för det av själen hos friska, sjuka, vuxna och jelse som inom den vetenskapliga världen starkt verkande driftimpulser och undan- barn Den har alltså befunnits äga en numera är sällsynt.
trängande moraliska och sociala tenden- nära nog universell räckvidd.
när det gäl- I början av sin psykoanalytiska verk- Ser.
Hela var kultur har nämligen till för- ler att vinna kunskap a själslivets alla samhet förlorade han en stor del av sin utsättning, att drifter som skulle Störa områden.
Av särskilt intresse är, att vidsträckta praktik.
Talrika vänner och samlivet människorna emellan därför att först genom psykoanalysen rättvisa har kolleger vände honom ryggen, och han de äro för stormande eller äga en antiso- gjorts åt barnets och kvinnans driftliv hade mycket svårt att få sina arbeten cial inriktning böra undertryckas.
Detta som förut mer än mannens varit förbi- kan ske, antingen så att de undanträngas sedda.
ur medvetandet, med viljans hjälp behär- På 80-Arsdagen kommer till Freud att skas eller slutligen genom » sublimering ».
framlämnas en adress författad av Tho- publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Skedde detta, så avfärdades de vanligen av kritiken ' med ett överlägset leende.
Stormen hade börjat lägga sig.
då i Med sublimering brukar man mena en in- mas Mann, Romain Rolland, Jules Ro- Tredje riket ett häftigt angrepp blåstes riktning på socialt oantastliga syften, vilka main, H.G.Wells, Virginia Woolf och upp.
Vid den stora bokautodafén i Ber- gadtagas av det medvetna jaget.
Man kan Stefan Zweig.
I denna framhålles, att lin 1933 brändes hans skrifter på bal.
t. ex. i vetenskaplig verksamhet ofta skönja Spåren av en i barnaåldern som otillbörlig ansedd nyfikenhet.
En kirurg vilken med hjälp av skarpa instrument intränger i en medmänniskas kropp i syfte att hota henne för en sjukdom har därvid tillfälle att i sublimerad form om- sätta såväl sin vetgirighet Som sin agg- ressionslusta.
Erotiska tendenser som icke fått utlopp, kunna många gånger omvandlas i religiösa svärmerier o. s.
Y.
Den Uppfostran Som ä r gängse i de Freud blivt vägvisare och ledare för två Detsamma har i vår upprepats i Leipzig.
generationer inom förut oanade regio- Orsaken till att Freud blivit så förföljd ner av den mänskliga själen.
Han har torde till stor del vara den att han icke förmått tränga fram till sanningar, som dragit sig för att vid sin undersökning synts farliga, emedan de avslöjat ting, ingående beröra sexualiteten såväl från som förut ängsligt undangömts och bragt dess fysiska som dess psykiska sida.
Han ljus i vad som varit mörker.
Överallt har han uppdagat nya problem och före- tagit ändringar i bestående värden.
Som sökare och upptäckare har han öppnat nya områden för andliga forskningar och hade nämligen funnit, att rubbningar inom sexuallivet spela en avgörande roll vid neurosbildningen, och att förtegenhet och undertryckande av tankar och fanta- sier icke spela den minsta rollen Vidare förtjänat även sina motståndares erkäns- upprördes människorna starkt av hans civiliserade samhällena har icke någon la genom d skapande impulser han gi- betonande av det omedvetna själs- verklighetsbetonad inställning till drift- vit dem.
Även om kommande tider skulle livets oerhörda betydelse.
Den mänsk- livet.
Man förutsätter mestadels, att im- modifiera eller inskränka det ena eller liga egenkärleken kände sig därigenom andra resultatet av hans forskning kränkt.
På samma sätt som man i gam- Herr Johan Bergman, som interpellerat pulser kunna undertryckas eller sublime- kommunikationsministern om hans in- ras hur hög grad Som helst.
Men så är icke förhållandet.
För att kunna sub- utredning om hur man häst och mest ställning till det bråk och den onykter- effektivt skall bekämpa ohyran, som bli- het, som av referaten att döma brukar bli limera fordras, att sexualiteten till Stor vit en verklig plåga framför allt i stor- vid vissa idrottstävlingar har likaledes del är fri.
Sublimering kan ej genom fått svar.
Herr Leo var icke beredd att städernas lägenheter.
uppfostran framtvingas och icke heller som ett medel i den kamp mot dessa oordningar, som även han ville föra, till- Smittorisken i skolorna.
gripa förbud mot vissa fester utan trodde ingripa med förbud.
Herr Bergman som Slutligen vilja vi nämna ett par inter- att ökad upplysning var den säkraste vä- tydligen anser, att faromomentet vid fart- pellationssvar av mera allmänt intresse.
gen till ökad nykterhet och goda umgän- tävlingarna på allmänna vägar redan nu Herr Gardell i Gans, som ä r bondeför- gesseder.
är tillräckligt stort att motivera förhud bundare på Gotland, framställde för en Vidare gick herr Leo in på frågan om för dessa tävlingar, tillät sig att undra tid sedan till ecklesiastikministern en frå- ett eventuellt förhud för farttävlingar, om om det absolut måste inträffa en eller g a om denne ämnade göra något med vilka samme interpellant uppkallat ho- flera olyckor, innan Vederbörande anse anledning av det tragiska fallet i en got- nom.
E j heller i detta fall var han be- restriktiva åtgärder vara nödvändiga, landsskola, där en het skolklass smittats redd att under nuvarande förhållanden Den som sett aldrig så litet av dessa ' vansinniga fartpåhitt, är onekligen böjd att fråga, om inte den praktiska betydel- se de ha, kan åstadkommas på något Biljetter a 1: depeschbyråer.
an- kr.
i Dagens Nyheters aldrig mer skola de frågor Sigmund la tider trodde, att jorden, människornas Freud ställt mänskligheten inför, bringas boplats, var världens centrum, varifrån till tystnad.
Den kunskap han nått till man kunde överskåda universum och där- kan i längden icke åter fördunklas.
I för stöttes tillbaka vid upptäckten av att adressen framhålles alltså, att Freud jorden endast en liten obetydlig pla- är
fjortonde årgång Lördagen den 2 M a j 1936 net bland otaliga andra himlakroppar, reagerade jaget vid insikten ' om att.
så Första September- Rörelsen.
Pris N:r 17 råden färdiga och utlinjerade.
För första att säga icke vara herre i sitt eget hus.
Freuds upptäckt av de omedvetna drift- impulsernas betydelse för människans psyke var det j u som i grunden skakade denna uppfattning och bragte honom i konflikt med åtskilliga filosofer och psy- kologer, med vilkas uppfattning om själs- livets väsen hans åsikter icke passade in.
(Forts. fr. sid.
I.)
När han slutligen även vågade sig på att krigsberedskap med tillhörande civil- betrakta vissa religiösa handlingar och skydd Man måste låta dem gå Sin ban bruk ur psykoanalytisk synpunkt, var tillsvidare med sin upprustning, sina mattet rågat Erkännas måste att det dåliga anse- skyddsrum och gasmasker, och under tiden söka andra positiva uppgifter i fre- ende, som Iänge vilade över psykoana- lysen, ingalunda berodde mest på Freuds dens tjänst - ungefär sådan är den tan- kegång man hör bland fredsvänner.
egna skrifter utan på villomeningar, som Ja, man kunde frestas att tillägga om utspriddes av personer utan tillräckliga kunskaper och utan grundlig utbildning i svenskarna: ske dem som de vilja.
Men törs man så ge vika?
Riskera vi den psykoanalytiska metoden.
Freud och hans närmaste Iärjungar ha därför fått inte alla att ta skada till våra själar om lov att bilda en sammanslutning, » Die vi resignera inför och vänja oss vid det moderna kriget?
Internationale Psychoanalytische Vereini- Rätt vad det är har dess råhet och blinda mekaniserade gung », som fordrar bestämda, alls ej lätta kompetensprov av dem som önska grymhet förenats med vårt medvetande inträde.
Denna åtgärd, nödvändig som som möjlig, som trolig och under vissa den är för att skydda den Freudska sko- omständigheter försvarlig.
Men då tor- kar tron på människan ut Och därmed lan från s. k.
» vilda psykoanalytiker », har försvinner tron på en mening med livet emellertid ådragit den en annan beskyll- lusten att se livet fortsätta och kraften ning, nämligen för sektbildning, Just i att sträva för en bättre framtid.
De vär- vårt land har nyligen från läkarhåll ett häftigt angrepp gjorts mot psykoanalyti- den fly som man ville bevara bakom ett kerna utan att man tagit hänsyn till skill- försvar * naden mellan på området väl utbildade Deltagare i den svenska abessinienam- och kvacksalvare.
Av dessa rader framgår att än i dag bulansen ha skrivit hem till de sina att strid står kring Freuds namn.
Emeller- de efter anfallet på nyårsafton söka tid har i detta hänseende mycket föränd- skydd i djungeln hos lejonen, tigrarna rats under de sista åren, och de flesta och de giftiga ormarna, då de höra sur- erkänna, att psykoanalysen representerar ret av italienarnas maskiner.
Människan ett stort värde, även om de till en viss ä r mera skrämd för bröder av samma grad reservera sig.
I själva verket har religion och civilisation än för de vilda psykoanalysen under sin korta tillvaro djuren.
Det underliga ä r inte att några cirka 40 Ar - verkat befruktande icke få människor reagerat mot en sådan ut- blott på medicin och pedagogik utan på veckling och sagt att de inte finna det alla områden som beröra det mänskliga lönt att leva i en sådan skräck och en själslivet.
U r de iakttagelser som vun- sådan värld.
Det underliga är att reak- nits under analyserna har en särskild tionen inte är mera mäktig och stark och vetenskap, den psykoanalytiska vetenska- förenar tvärs över alla gränser offren f ö r pen eller vetenskapen om det omedvetna samma vanvettiga system.
psykiska, utvecklat sig.
Freud utnämn- Då nyligen ett förslag framkom att des 1926 till hedersborgare av Wien och förena den skandinaviska halvön med erhöll år 1931 Goethepriset.
För en kontinenten medelst en bro kom genast svensk känns det smärtsamt, att Nobel- den militära sakkunskapen fram och på- priset hittills undanhållits honom.
De pekade faran ur strategisk synpunkt av officiella utmärkelser han fått äro icke ett sådant företag.
Den hade alldeles många, men så mycket talrikare äro de rätt.
De militära synpunkterna äro ett bevis på aktning och beundran som hinder för utvecklingen till större när- strömmat till honom från vänner och lär- mande och samarhete mellan folken.
Om jungar.
Vid den nu stundande högtids- däremot vetenskapens uppfinningar kun- dagen komma från hela världen tankar de få användas i fredens och samarbetets att ga till den gamle vise mannen i Wien, tjänst i stället för som nu i krigets, så och många äro de som önska, att han skulle den ena stora spännande uppgiften ännu länge må få stå i spetsen, för den efter den andra kunna uppställas och psykoanalytiska rörelsen.
lösas.
A I f h i I d T a m m. dessa uppgifter ligga ju på många om- - - gången har frågan om mänsklighetens försörjning tagits upp genom Nationer- blickar nas förbund alla i jordens ett sammanhang resurser som jämförda över- för helår kr.
6- De fem åborna Från riksdagsläktaren äro utsedda.
H. med människornas behov och deras svå- (Forts. fr. sid.
I.)
righeter att under nuvarande förhållan- den få dem tillfredsställda.
Vi ha också Och västra Södermanland förutom möjli- bättre vapen än någonsin förr mot sjuk- gen Post- Och Inrikes Tidningar.
Det dom och bättre insikt om vad som faktum att det ögonblickligen anmälde nas med hälsovård.
Inom de demokra- sig tio sökande endast från det område, tiska samhällena erkänner man som rik- som begränsas av socknarna Julita, Väst- tig metoden att med psykologisk insikt ra och Östra Vingåker i väster, samt O m skor skrev en gång G. Wells en liten intressant bok, som Ture Nerman översatte till svenska.
Wells råkade nämligen få utsikt över folks skor från ett fönster i gatunivå och det gav honom stoff till en längre samhällsfilo- sofisk betraktelse.
» De svenska skofabrikerna se med be- kymmer på framtiden om ingen ändring följa varje mänsklig oefterrättlighet fram Floda Flen Och Oppunda i öster - så- sker », försäkrade hr Åquist i Örebro i till dess ursprung och lösa den med klok- lunda endast södra och Västra Söderman- lördags.
Fabrikationen av läderskodon i het och godhet.
Ja, man försöker också land - bevisar bättre än några teorier Sverige har sjunkit från 1930 då man att så småningom med den metoden er- med vilket intresse och vilka förväntnin- tillverkade 7,600,000 par representerande sätta andra äldre or,, mera barbariska gar åborätten i praktiken tagits emot av ett värde a ' Omkring 94 miljoner kronor till 1934 då man tillverkade omkring metoder, vi ha börjat an de möjlig- dem det närmast vederbor.
6,900,000 par till ett värde av bara heter som finnas fördolda i samarbetet Hur många blivande åbor månde det 65,700,000 kronor.
Det lät ju väldigt och sammanlevnaden och det ömsesidiga finnas i hela Sverige, om de finge tillfälle sorgligt.
Man tänkte på Wells bok och utbytet mellan människor, så snart man att ge sig tillkänna och om innebörden undrade Om svenska folket nu blivit så förmår använda den nya kunskapen om i åborätten verkligen bleve allmänt känd fattigt de sista åren att man in e hade råd att hålla sig med skor som fast människans väsen.
Man erkänner åt- och spridd!
skor blivit mycket billigare.
Det berättas att när åbolotterna först O. nej då.
Förresten var det där inte minstone teoretiskt att detta väsen till sin grund är detsamma öster och väster norr förklarades till ansökan lediga någon hela tillverkningen, det var bara skinn- eller söder om de politiska gränserna, hade yttrat att han j u gärna skulle söka skodon.
Sen tillverkas även några hund- ehuru man ännu inte vågat pröva den » för att göra den förre jordägaren en ra tusen » skodon med överdel av spå- nadsvara » - en tillverkning som också tjänst ».
Den starka efterfrågan som åbo- sjunkit.
Men införseln har ökat!
formeln i den mellanfolkliga politiken.
* lotterna sedan rönte visar att de sökande Det var den skon som klämde.
Man - bland vilka den tjänstaktige mannen ville ha tull - mycket högre tull på skor, Då representantmötets utskott samla- när allt kom omkring aldrig befann sig mest damskor, skor av vitt tyg och av Och av imi- des efter sina hastiga överläggningar på - rätt fattat åborättens idé.
Nämligen sammet från Tieckoslovakiet terat silverskinn från Tyskland.
eftermiddagen den 1 september, befanns att ge dem som söka ett fast arbete och När debatten var slut kunde de sven- det att ett av dem avrådde från bildan- ett eget litet jordbruk möjligheter att er- ska skofabrikanterna se ljust på fram- förr det av någon ny organisation, och det andra föreslog att bilda en liga för in- bördes hjälp och stöd.
De som ansågo en organisation överflödig, hoppades väl att kvinnornas resning mot källar- och gasmasksystemet skulle genom andra kunna föras vidare från den ena gruppen till den andra och från land till land ge- nom blotta kraften i dagens entusiasm, De andra tänkte mera På nödvändigheten av att rusta sig för att uthärda de prak- tiska konsekvenserna av sin övertygelse i det dagliga livet.
En rörelse behöver både de stora en- tusiastiska manifestationerna och det tysta, trogna, tappra arbetet.
Kanske känna vi just nu starkast nödvändighe- ten av att ur denna väldiga grupp av röstande på nytt söka människa efter människa med ett stort tålamod.
Men vi som voro med i första september-rö- relsen kunna därför aldrig glömma eller förneka den erfarenhet vi fingo om vad en uppflammande hänförelse kan förmå Den erfarenheten har givit oss en aning om hur det kan bli en gång, om en stor våg av livsvilja och offervilja bryter upp ur folkdjupen och sopar bort krigsma- skineriet.
O m det en dag går upp för folken att de måste gemensamt gå till detta befrielseverk i stället för att rusta sie till att förgöra varandra hålla och bruka sin jord utan bekymmer för alltför tyngande skuldsättning eller vräkning.
Man får hoppas att icke åbor- na bli tvingade att bygga lika dyrt som de, som inneha egnahem, vilket översti- ger de nödvändiga kostnaderna för ett väl byggt och med goda utrymmen för- sett småbruk med flera tusen kronor.
Hur går det då för de fem sökande tiden, för tullen kommer att höjas från 50 öre pr par till 1:5o .. Som skall tagas ur de kvinnliga skoförbrukarnas flickor När det alltså har ljusnat i Örebro vågar jag med gott samvete köpa de där söta mockaskorna på Finska utställnin- gen med fyrkantig klack och tå, som j a g vid debattens början med svidande hjär- ta nästan beslutade mig för att avstå Men de var faktiskt nästan lika sota som socialminister Gwens - fast re- som icke fingo någon av de upplåtna geringens var guldbelagd pa klacken m,,, åbolotterna?
sig bör, och säkert från Paris.
Sedan vi så hade begåvats med en ny Ja, det ä r att hoppas att staten tull ville hr von Seth och de andra ung- eller privatpersoner ställa mark till svenska herrarna att det också skulle bli förfogande för fortsatt kolonisation.
För-.
förbud på införsel av utländska studen- delen med dessa åbolotter ä r ju att be- ter.
Men utskottet hade begärt utlåtan- sittningsrätten praktiskt taget har ägan- de från socialstyrelsen och kanslersäm- derättens alla fördelar, men inte den betet vid rikets universitet, och kanslers- nackdelen att de fordra kapitalinvesterin- ämbetet hade i sin tur begärt och erhål- lit yttranden från de större akademiska gar för själva jorden.
Vidare kan jorden konsistorierna, från Uppsala och Lund, inte bli föremål för någon spekulation, då från Karolinska institutet och tandläkare- staten kontrollerar varje överlåtelse av institutet m. fl.
Av dessa yttranden, med lotterna.
Flera stora gods kunde säker- vidhängande statistik, framgick klart och ligen utan olägenhet överlämna jord till tydligt att de ungsvenska herrarnas far- hågor betydligt överdrivits.
Ar 1935 staten för sådan upplåtelse och även från studerade vid våra universitet endast 65 kronans jord kunde sådana avstycknin- utländska studenter, av dessa voro 2 / 3 gar ske.
från våra nordiska grannland.
Utskottet Aborätten borde lämpligen ersätta ar- ansåg därför att frågan icke hade någon renderätten.
Själva det förhållandet att större aktualitet, vadan motionen avslogs.
I samma motion hade även yrkats på jord utarrenderas betyder ju att en jord- strängare praxis vid beviljande av svensk ägare har mera jord än han själv förmår medborgarrätt åt utlänningar som stu- att sköta, vare sig det gäller den enskilde derat vid våra universitet.
Till den punk- eller staten ten återkommer riksdagen i ett större sammanhang närmare midsommar, då ett stort antal motioner kommer att behandla främlingslagstiftningen.
Sedan höll man på en rundlig timme och diskuterade huruvida man skulle skriva till K.
Maj:t om utredning be- träffande trafikundervisningen i skolorna.
Hr Pettersson i Hällbacken hade i motion föreslagit kammaren en dylik åtgärd, men då Nationalföreningen för trafiksäkerhe- tens främjande redan ingivit en sådan skrivelse yrkade utskottet på avslag.
Ska ' vi skriva eller ska ' vi inte - ja, det blev många talare och det tog som sagt tim- men.
- Och så undrar man över att Nationernas Förbund inte kommer ur fläcken!
ifrån eIsa Svartengren.
