# ID: svediakorp-per3760
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,306
# sentences: 522
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hur skall samhallet hjälpa mödrarna?
Första September- Rörelsen.
Mötet i A u d i t o r i u m.
På följande sätt, svarar inte avsett att samla alla fredsintresse- il1 kvinna, som fött barn, utgår rade kvinnor över huvud utan endast dem nedkomsten moderskapspen- som hade samma uppfattning för att de- ning med sjuttiofem kronor av statsme- monstrera iden och överlägga om vidare del » så lyder paragraf I i befolknings- ÅSKVECKAN HAR gått i de Stor- arbete på denna linje.
kommissionens förshg till förordning om politiska konferensernas tecken.
Lo- nornas representantmöte skulle kunna Det fanns heller ingen möjlighet att samhällshjälp åt mödrar och barn och i carnomakterna ha sammanträff för att sända ner delegater med mandat tiii Ge- hinna med en principdebatt före det Stora paragraf 5 heter det vidare: Är kvinna i Vad har hänt?
p N a t i o n e r n a s förbunds råd och försam- ling skulle i början på september behandla frågan om åtgärder mot krigs- faran och användande av paktens bestäm- melser mot fredsbrytaren.
För att Kvin- ºTill Trefton- n h e, måste det alltså inkallas till den l mötet, och så kom den att överflyttas till pnledning av havandeskap eller barns- före Påsk för september.
Förberedelser för mötet vid- Auditoriums estrad.
Därigenom blev icke börd för sig eller barnet i trängande be- att förbereda marken för fredsunder- togos i all hast, medan valsedlarna fort- mötet ett helt och fulltonigt uttryck för hov av understöd, må henne tillerkännas handlingar mellun Italien och Abessinien.
foro att välla in i lokalen och rösträknin- den ide det skulle bära fram.
Men de särskild mödrahjfilp av statsmedel.
Möd- Ifdiens delegat, baron Aloisi, fick förhin- gen sattes igång.
(Redogörelse för röst- som gingo in för iden fingo hjälp av pU- rahjälp lämnas i den form, som för varje behandla Tysklunds motförs@.
rnannakommifth samladf ' s Befolkningskommissionen För att kunna bedöma det nya försla- gets för- och nackdelar är det nödvändigt att i likhet med kommissionen skissera upp den moderskapshjälp, som redan nu lämnas av samhället.
Denna handhav- genom ett beslut av år i931 av de s t a t l i e erkända sjukkassorna, vilka utbetalar mo- derskapshjälp vid barnsbörd åt varje kvinnlig sjukkassemedlem, som varit in- skriven i kassan 270 dagar före barns- börden, Som komplettering till moder- skapshjälpen infördes samtidigt bestäm- der på förbider, men anlände slutligen räkningens resultat återfinnes å sid.
5.)
bliken som uteslutande bestod av Väljare, särskilt fall finnes lämpligast, i en eller melsen om rätt till understöd av statsme- till Geneve På onsdagen med beskedet Arbetsutskottet hade att under en dels från Stockholm, dels från nar- och flera poster, dock högst till ett samman- del moderskapsunderstöd för de att han ickc medförde något fredsförslag knapp tid utföra ett överväldigande ar- fjärrliggande orter.
lagt värde av trehundra kronor och e j till kvinnor, som e j vore sjukförsäkrade och utan väntade detta av Geneve.
General- bete och det var icke möjligt att utsända När doktor Ada Nilsson, arbetsutskot- högre värde än sammanlagt tvåhundra som hade behov av hjälp till lindrande av stobsförhandlingarna m d h Frankrike, mötets program och resolutionsförslag tets ordförande, öppnade matet, berätta- kronor för tiden före nedkomsten.
de med barnsbörd förenade kostnaderna .. England och Belgien ha samtidigt börjat före det stora mötets början.
Under en de hon om den entusiasm varmed kända Detta ä r alltså i få ord uttryckt och Det stora flertalet försäkrade kvinnor åt- RAN KRIGET I ABESSINIEN kort morgontimme medan åhiirarna sam- och okända kvinnor givit sitt arbete, givit utan kommentarer en del av arbetsresul- njuta en moderskapspenning av två kr+ växande framgångar för lades i Auditorium gjordes upprop på de sina pengar och framför allt sin brinnan- tatet den delegation inom befolk- nor per dag och uppbär denna moder- Italien, vars härar under häftiga gasan- valda representanterna och en dagord- de tro på att det var en mening med den- ningskommissionen, som bestått av herr skapspenning under 42 dagar alltså grepp trängt fram i linje med Tsonasjön.
ning beslöts.
Det visade sig vid diskus- na rörelse.
Åhörarna svarade med något Ivar Österström som ordförande och med.
84 kronor.
Moderskapsunderstöden åter Abessinien har rapporferat till Geneve sion om denna dagordning att ett mindre- av samma entusiasm och hjälpte så till att doktor Andrea Andreen-Svedberg samt utgå med 1 krona om dagen under högst o m nitton gasanfall.
Italien förnekar icke tal av dem som åtagit sig kandidatur och skapa en stark och oförglömlig stämning.
fru Disa Västberg som ledamöter.
Siff- 30 dagar för de industriarbeterskor, användandet Uv gas, men beklagar Sk?
blivit valda, icke hade gjort klart för sig Alla kände sig som gemensamma sökare rorna torde redan vara kända av de flesta som enligt lag äro förbjudna att arbeta över att G c n h icke tog hänsyn till dess eller veht acceptera att de vor0 valda på efter » vägen till bekämpande av det bar- av Tidevarvets läsare liksom åtskilliga av viss tid före och efter nedkomsten under klagomål över abessinska dum-dum-kulor.
ett bestämt program.
De önskade där- bariska sätt att lösa livets svårigheter de i förslaget skildrade förhållandena, högst 56 dagar.
Från summan 3 0 kr.
Såväl Italien som Abessinien ha under- för en principdiskussion om själva iden som kriget är.
Ovärdigt den mänskliga eftersom de gång efter annan under årens avgår dock 2 kr.
i anmälningsavgift tecknat G e n * v e k u n l p c f i f l av ~ ~ 1925 som om civilskyddsvägran.
Denna situation intelligensens och den mänskliga kans- lopp belysts i Tidevarvet från olika sidor.
kvar star alltså för de flesta 28 kr.
förbjuder användandet av giftgaser.
var icke förutsedd av initiativtagarna som lans omätliga resurser,.
Anledningen till att vi nu framlägga en ULTURFRONT, en sammanslutning trodde sig tydligt ha sagt ifrån, att de (Forts. å sista sidan.)
kortfattad redogörelse för förslaget i sin Modrarna m b t e få snabb mot våld och fascism har bildats i helhet ä r närmast den, att det i en eller och WaCklig hjW.
Stockholm och framträtt med en omfat- annan form inom kort torde komma att Mot denna moderskapshjälp, för vilken tande publikation med samma diskuteras i riksdagen och det bör då vara allts5 utgår statsbidrag till sjukkassorna, Sammanslutningen, vars ordförande är av värde och intresse att ha tillgängligt har befolkningskommissionen att andraga arkitekt S v e n M a r k e I i u s, arbetar ett dylikt koncentrat.
(Forts. å sid.
5.)
efter följande program: Från från K Elisabeth Janstein: Inför valkampanjen i Frankrike.
I) Föreningens uppgift är att samla konstnärligt, vetenskapligt och socialt verksamma personer till kamp för kultur- arbetets frihet och att som led i denna verksamhet skapa en bred, aktiv front mot olika former av kulturfientlig reak- tion.
2) Kulturfront riktar sig särskilt mot nazismens och fascismens förhärli- gande av våldsandan och kriget, förfalsk- ning av rasbegrcppen och rasförföljelse, förnuftets degradering och den fria forsk- n, y. f., vilket på mindre hemlig- ningens undcrfryckande, och hävdor i hetsfullt språk är uttytt » förenin- stället humanitet och internationalism, ra- SernaS och könens likaberäftigande, forsk- gen för kvinnans politiska rösträtt, n; ngs- och yttrandefrihef, fred och kulfur, (Union nationale pour la vote des fem- 3) Inom ramen för föreningens uppgift mes), ger i Mutualite-palatset en bankett verkar varje mediem fullt fritt efter Sin för ungefär hundra damer och ett tjugo- personliga Öl ' ertYRelse och PolifiskU sär- tal manliga politiker.
Vanligtvis går det ställning.
E T NORD,SKA SAMARRETETS så till i valtider, att valkandidaten eller Sfen a f Geijersfam: H Kvinnans politiska rösträtt och de gamla herrarna i Senaten.
u STÄRKANDE även på w ells inleder sin nu till svenska över- satta Försök till självbiografi med att tala om hur svårt det är för en intel- lektuell arbetare nu för tiden att kunna samla sig till en prestation.
Om han näm- ligen intresserar sig för världen omkring sig, är Wells karakteristiska tillägg.
Svå- righeten, menar Wells tydligen, ä r inte bara alla utvärtes förpliktelser, utan ock- så och framför allt att åstadkomma nå- got lödigt inom konst och vetenskap, när man, som Wells, är så utomordentligt upptagen av världsförbättrarbråket.
Onek- ligen dras en del av Welk produktion ner av brådska och hafsighet.
Förkunnelsens förmåga att påverka, i varje fall efter- världen, beror även av formens styrka och hållbarhet.
Wells skriver för sam- tiden.
Han började sin skriftställarbana som journalist och han bekänner sig fort- farande som journalist, en pennans man, Så i kvinnorörelsens historia, att de för vil- ka jämlikheten betydde mest, yrkeskvin- norna, gått in för att tillkämpa Sig Sin rätt, och för det mesta har deras Strävan- den understötts av de radikala partierna.
den akade- hans valagent (detta är ett särskilt yrke, Men Frankrike och Belgien ha kommit miska fronten är syffet med en svrnsk vars psykologi vore värd att studera) in- med en intressant nyhet i kampen för okademisk kommitfe, vilken n), ligen hil- bjuder väljarna till en måltid, enligt den kvinnans jämlikhet: de konservativa Par- DATS med professor Tunberg som ord / Ö- vica regeln, att man lättast kommer till tierna ha där gått in för kvinnans POli- rande.
Främst på nrbetsprogrammet stdr samfiirstfind vid ett gott glas vin hk- tiska rösträtt.
Vänsterpartierna förhålla anskaffande av internordiska stipendier, giltigt om detta serveras i en elegant sig med få undantag Passiva eller intaga ett underlättat Utbyte av studenter och krets eller i ett hörn av en vinstuga.
Men i många fall en m + m d e hallning.
okademiska lärare de nordiska rändernu denna gång är förhållandet det motsatta: I Frankrike är det ej, som det en gång emellan samt vissa åtgärder för gemen- nu är det kvinnorna väljarna in spe var, det verkliga kvinnliga Proletariatet, snmma akademiska uppslagsböcker.
som inbjudit deputerade, senatorer Och massan&gt; som star i spetsen för denna PINIONEN FÖR V A R M V A T T E N i ministrar och förena obevekligheten i (Forts. å Sid.
2.)
Stockholms stads hus för de barn- riko familjerna har Verkat därhän att Centern n och H ö g e r n K DEN andra.
nioin-freden iir förbjudet att hålla väpna- fastighetsnämnden principiellt beslutat att De Senare ha fascistorganisationerna På sin sida, däribland E I d k o r s e t, som det skall inforas.
RANSKA V A L K A M P A N I E N S A T T E håller på att övcrgd från vBldsvcrkande allvar i förrn l,ecknn kamporganisation till ett respektabelt FRANSKA Ge Wells och världens omorganisation.
sina krav med den charmanta värdinnans omtänksamhet.
Hittills har det för det mesta varit e de styrkor llföi ' er EN stdende här pd som inte slipar fraserna med tanke p.?
30,000 man, kallas åtgärden försikfigtvis eftervärlden, utan utför sin dagliga tjänst för pfll [mfin oh % ?aforisk tjänsf * m e d för de id&amp;r, han bekänt sig till.
e I I e r utan vapen » Lilla Ententens innan han blev författare, var han en med övrr 2,700 kondidater för 611 ninn- konservafii9t parti.
Valet gäller framför- mrdkmmar, lrlJ ?oslnvien, Rumnnirn Och tid en intresserad Inrare.
Pedagogiken Tjeckoslovnkiet, ha protesterat mot åt- har han inte släppt, då han lämnat Inrar- inrikespo ' ifiska frågor.
stolen.
Hnn har en orubblig tro pA för- VÄRNPLIKT eller obli- gärfien ' ntiftet och möjligheten att påverka män- gaforisk orbrtstjänsi?
har inffirt.7 FolkfrontenF,, [kfr0nfcn med sjtt gcmen- fiska niskor med förnuftssk5l.
Däri liknar han samma minimiproErom Å ena sidan somt i österrike.
Som Iondci ENLIGT S:t Ger- " ' ' dat.
Huv [1&lt;istriden kommer uff sf6 me / - lan den ra&lt;ijka / a-.~ocia / istiska-kommunis- ALLMÄN I upplysningstidens filosofer och uppfost- rare och våra egna 80-talister.
Pedago- gik är hans liv.
» Jag önskade, att jag hade något gift i kroppen, så att jag kun- de bita folk och göra dem galna efter uppfostran,, är ett drastiskt uttryck av honom själv.
Större delen av hans litte- rära produktion är tillkommen för att rättleda den oupplysta samtiden.
Han beklagar sig halvt skämtsamt över att han aldrig kan få klart för sig, att vad som är uppenbart för honom inte är uppenbart för andra.
Självbiografin in- nehåller många kapitel, där den nu 69- årige författaren, inte utan en viss väl- görande självironi, berättar om de besvi- kelser även förnirftigt folk vållat honom genom att vägra att rätta sig efter hans (Forts. I sista sidan.)
telegrafiskt hud, att hennes man under en iitomlandsresa farligt insjuknat.
Hon be- gärde därför pass, men detta kunde en- dast ges, om hennes man gav sin tillå- telse genom franske konsuln.
Mannen Iåg utan medvetande på en plats, 14 timmars järnvägsresa från närmaste franske kon- (Forts. fr. sid.
1.)
kamp Kvinnorörelsen ligger med un- sul.
Efter två dagars misslyckade un- Den 18 April 1936. dantag av en liten grupp i händerna derhandlingar, lät hon i hemlighet föra på den burgna medelklassen och aristo- sig över gränsen i bil.
Lagstridigt men förklarligt!
kratien.
Det har funnits länder, som England, Att fransyskan, vars energi och intel- där aristokratiens kvinnor gjorde gemen- ligens kan ställas utom allt tvivel, och sam sak med fabriksarheterskorna i kam- som står p i en genomsnittligt hög bild- pen för kvinnans rättigheter, en strid, ningsnivå, under Arhundraden funnit sig som i häftighet saknar sitt motstycke.
Det i besvärligheter och trakasserier, vilka liar funnits länder, där den allmänna ut- vid skilsmässor då det gällt rätten till vecklingen förde kvinnans politiska röst barnen, ibland tagit tragiska former rätt med sig som ett självklart faktum.
beror inte direkt på indolens och foglig- I Frankrike liar denna kamp varat i år- h e t.
Hon liar förväxlat den rätt, som tionden, och det är inte säkert, att de familjen och sällskapslivet ger henne, Bakom det norska Stortingsbeslu- reformivriga kvinnorna ens denna gång med laglig rätt och lagliga privilegier nå sitt mål Kampen förs slött ofta t i l l skada för henne själv.
Hon spelar tet om a t t » kvinnor s k o l a på samma villkor som män anställas i statens otaktiskt.
Hur litet man ä n kan ursäkta en oerhört stor roll i familjen s i länge ämbeten » stod, trots allt motstånd, överdrifter så måste nian ändå säga att a l l t går sin gilla gång hon äger ett något av en enhetsfront, Icke en- det inte finns någon anledning för mot- kolossalt stort inflytande på allt skeende ståndarna att ge efter för så loja an- i det ekonomiska och politiska livet, men dast Arbetarpartiet och Radikala grepp.
Detta välavvägda spel, där kam- detta inflytande är helt privat, ett infly- Folkpartiet röstade för.
Även Venst- rarna gömmer sig hakom de konserva- tande bakom kulisserna, och det kan ta- re, Bondepartiet och Högern voro tiva senatorernas nej, kan gladeligt fort- gas ifrån henne från en dag till en annan.
representerade bland jarösterna med sätta.
Det är sjutton Ar sen ett betydan- En viktig orsak till kvinnofrågans lång- namn sådana som den tidigare mot- de antal av de deputerade uttalade sig samma utveckling är också, att den eko- ståndaren Mowinckel, HundSeid, kvinnosakskämpen d r Signe Swens- för kvinnans politiska rösträtt och det nomiska depressionen först sent nådde kan dröja sjutton år till, innan senatens Frankrike, och att den hårda kampen om son.
Partigränserna voro i viss ut- » gamla farbröder släpper in kvinnorna arbetsmöjligheterna först nu börjat där.
sträckning genombrutna.
Nu först förstår fransyskan, hur otill- Beslutet h a r o c k s å v ä c k t uppseen- i sina heliga rum de icke minst i vårt land.
Proble- Siffrorna äro förvånande: Frankrike räckligt stöd lagen ger henne på arbets- räknar 21 milj. kvinnor mot 20 milj. män.
marknaden.
met är även hos oss i princip aktu- Den franska kvinnorörelsen ä r full av ellt även om det icke för ögonblic- Av dessa 21 milj. äro 7 milj. yrkesarbe- ket står på den politiska dagordnin- tande.
Fransyskan står under lagar ' paradoxer: En kvinna kan vara advokat gen, Sett mot bakgrunden av den (Code Napoleon), som äro orimligare än och föra talan inför rätta.
Den ankla- reaktion mot kvinnorna, som härskar i något annat land.
Det finns 23 kvinn- gade, som hon företräder, han må vara i flertalet av Europas Iänder, måste liga hankdirektörer i Frankrike.
Om nå- tjuv eller mördare, har rätt att använda man också medge det beaktansvärda gon av dessa vill resa utomlands, måste sin rösträtt, så länge han e j ä r berövad i att två av de hittills mest kringgär- hon ha skriftlig tillåtelse av sin man för sina medborgerliga rättigheter.
Den ad- att få pass.
Vägrar han eller är han på vokat, som försvarar hans huvud, ä r e j dade, mest traditionsbundna och symboltyngda banorna, nämligen grund av frånvaro förhindrad att ge sin värdig att rösta.
Vid banketten i Mutualitépalatset dis- den militära och den prästerliga tillåtelse omöjliggöres resan.
När ma- öppnas för kvinnorna.
Det förekom dame Curie som genom sitt äktenskap kuterades dessa och andra frågor.
Stäm- även i Stortingsdebatten åtskilliga var fransyska, eller hennes dotter, som ju ningen var som vid de flesta banketter argument emot kvinnorna som tyda också är Nohelpristagare, skall träffa en fylld av eftertanke och sympati.
Man på att tanken på handlingsfrihet, ett överenskommelse,.
bestämma en före- talade i den arbetande kvinnans namn, fritt väljande av yrke och samhälls- dragsresa eller göra upp med en förläg- man talade om nattskift, kortare arbets- insats för kvinnorna, ännu är främ- gare, behöver de sin makes skriftliga till- tid och semestrar.
De deputerade svara- låtelse Även om hustrun har en mera de med löftesfulla senatorerna med för- niande för många.
betydande ställning än mannen, även om siktigare ord.
De voro alldeles för älsk- Ett mångstämmigt rop har höjts hon ensam är familjeförsörjare, måste värda för att säga » nej » åt sina värdin- emot h i n n o r n a s inträngande på den hon foga sig i mannens målsmanskap.
Ett nor.
Detta nej spara de för det avgö- militära banan, bl.
a. därför att det exempel från sista tiden: En kvinnlig ar- rande sammanträdet i senaten.
icke skulle gå att slåss emot kvinnor, E.J.
kitekt.
som sysselsätter 200 arbetare.
fick Men hur förhåller det sig i själva verket?
Samhällslivet undergår f ö r närvarande en alltmera genomgri- Inför valkampan- jen i Frankrike.
Kvinnor på militära befälsposter.
T I D E V A R V E T Viggbyholmskolan går vidare.
Viggbyholmsskolan *) en av de ut- värde att få slutföra sina studier vid sam- Viggbyholmsskolan och reformskolor, ma skola.
som arbeta i vårt land har gjort Sig Påmind genom ett meddelande att vissa betydelsefulla utvidgningar av arbetet planeras till hösten.
En av skolans bärande idéer är att bringa skolarbetet i kontakt med samhäl- let, lärdomsskolans befriande ur den iso- lering som så lätt blir de teoretiska stu- diernas och deras utövares öde, ett sam- ordnande av det teoretiska arbetet med det praktiska.
De bebådade förändrin- garna vid skolan ligga i linje med denna tankegång.
För det första kommer ett treårigt gymnasium med latin- och reallinje att anknytas till skolans examensfria s. k. medborgarlinje.
För det andra förbere- des anläggningen av en hantverkskoloni, som i närmaste samarbete med skolan, dess ledning och elever skall bidraga att ytterligare praktiskt förverkliga skolans idé.
Vad den första nyheten beträffar, förklarar rektor Per Sundberg vid ett samtal med Tidevarvet, innebär den inga- lunda något avståndstagande från sko- lans principer, där den examensfria under- Den examensfria linjen kvarstår allt- så som skolans kärnpunkt, sammanfattar rektor Sundberg.
Från denna skall det finnas anknytningsmöjligheter till det teo- retiska hållet.
Men icke uteslutande åt detta.
Vi ha också blicken öppen för det praktiska arbetet och vi anse att det både för dem som välja teoretiska studier och skolan redan nu får användas av kommu- manträden, nen och av fester olika organisationer och så vidare.
till sam- punkter Det är på intressant Viggbyholmsskolans att höra några arbete syn- även från elevernas sida kanske sam- manfattas barnens intryck av sin skola allra bäst i den korta mening som en liten pojke med stort eftertryck uttalar: Tänk, andra pojkar är rädda för sina lärare!
Men också ett par äldre pojkar, av allt att döma goda representanter för den mognare grupp som skolan så gärna samarbetar med, berättar belysande si- tuationsbilder från tillvaron på skolan för Tidevarvet.
För den ene har bokbinde-.
riet vid sidan av läsningen haft en verk- lig betydelse under ett par, vad studier- na beträffar, ganska negativt inställda år.
Han medger att bokbinderi ä r ett posi- Viggbyholms- skolan: Utsikt över te- rassen.
Knut Jaensson; Isakson och Hjertén.
T ä r vårens märkligaste konsthändel- vå stora Isaksonsutställningar i följd bortom de olika religionerna, kristendo- men inberäknad.
se i Stockholm.
När man såg den första Från Isakson till Sigrid Hjertén är ste- trodde man knappast att den senare get ganska stort större än man skulle i Färg och Forms lokaler skulle ha kunnat tro.
Den som tidigare endast sett något att tillägga: så starkt var intryc- enstaka dukar av Sigrid Hjertén bevarar ket.
Men denna senare utställning visar i minnet intrycket av någon förfinat och sig vara ännu mera givande.
Renheten ganska säreget.
Hennes retrospektiva ut- i färg, lyskraften och intrycket av sam- ställning i Konstakademin försvagar det- ling kan inte bli större.
Man lämnar ta intryck.
inte så att inte Hjertén är en denna utställning renad, förnyad och målarinna och en konstnär.
Hon har en stärkt.
Det är något mera än att » a obestridlig koloristisk begåvning som thing of beauty is a joy forever ».
Isak- ständigt finner nya kombinationer.
Och sons konstnärliga ambition går i sin stor- vid sidan av Grünewald framstår hon het ständigt utöver en strävan till mäs- otvivelaktigt som den intressantare.
Hon terverk, hans dukar vill aldrig vara pär- saknar den speciella ytlighet och habili- lor och klenoder, dyrgripar att samla.
tet som alltid utmärker dennes produk- I dem innebor medvetet en rörelse, de är tion, men bådas måleri löper överraskan- omgivna, lever och andas i en atmosfär de parallellt.
Och det man kanske fram- av flyktande liv.
Där finns alltid antyd- för allt efterlyser hos Sigrid Hjertén är ningen och det icke slutgiltigt fixerade.
en riktning och en strävan.
Hennes må- Därav i förening med deras uppenba- leri är i förvånande grad artisteri, konsten relse av färgundret denna mystik, denna för konstens skull.
Inför denna oerhörda religiositet, som i den stora renheten och produktion, där man hela tiden anar en underbara färgskönheten fattad sym- dold och måhända fängslad originalitet, boliskt och omfattande alla livsföreteelser blir man förvirrad och, varför inte tillstå ser livets storhet och meningsfullhet.
det, på något sätt besviken.
Kanske har En storhet och meningsfullhet som ä r hon av sin sjukdom tvingats till ett allt- verklig och därför immateriell, omöjlig för Stort beroende av Grünewald i for- men.
Man kan i alla fall inte värja sig att lagra Och låsa in från intrycket att Sigrid Hjertén arbe- Det största tillskottet i denna senare tande helt utan tryck, skulle nått större utställning är de religiösa målningarna, resultat, måhända ojämnare och bisarra- tivt nöje, något som faktiskt gör ens da- gar roliga.
Den andre har haft sporten som självvald och omhuldad sysselsätt- ning bredvid studierna, Men gemensamt för båda är deras frimodiga inställning som verkligen har religion, en religion visningen är en av kärnpunkterna.
Tvärt- betande människor.
Hantverkskolonien som länge varit gentemot lärarna, deras självklara delak- utanför inte bara alla kyrkor utan även om, säger rektor Sundberg, de erfaren- heter vi vunnit sedan skolan fick sin nu- en dröm och ett önskemål för skolan, tighet i skolans problem, som de formu- varande organisation tyda överlag på kommer att förverkligas så småningom lera på avväpnande sjuttonårsjargong.
Taubes arbete » Räte-China ».
Det var Med tanke på det väldiga, fast murade egentligen meningen att boken skulle ut- att dessa principer äro berättigade, Läro- och skall organiskt få växa fram.
Den stoffets psykologiska fördelning på de skall Omfatta snickeri bokbinderi textil- system som examensskolan utgör, måste givas i Tyskland 1933, men den nytryck- o l i k a åldersstadierna, självverksamheten, arbete etc. Början kommer att göras till man erkänna att det är ett både modigt ta upplagan beslagstogs av de nya myn- grupparbetet a l l t detta är av stort vär- hösten med inrättandet av ett snickeri.
och betydelsefullt försök Viggbyholms- digheterna och brändes.
Detta arbete har kommit i rätta ögon- de men icke minst torde medborgar- Genom ett lyckligt sammanträffande finns skolan nu gör: att mjuka upp och anpassa blicket, enär det ju när som helst kan i det efter det levande människomaterialets utbryta ett krig därborta och en känne- linjens goda utvecklingsmöjligheter ha sin nämligen en snickeriverkstad alldeles grund i friheten från examenstryck.
Ar- närheten ledig att hyra.
Den har förut krav, samtidigt som kontakten med det dom av den politiska maktfaktor som he- ter Sovjet-Kina ä r mer än nödvändig.
betet har kunnat föras framåt i en anda använts för tillverkning av träkulor för praktiska arbetet medvetet bibehålles.
av otvungenhet och glädje, inga slag- militärens skjutövningar, men driften har c, H.
Medan vi stirra oss blinda på den italien- ska-abessinska konflikten raka vi dumt skuggor från pressande examensdagar lagts ned nog e j att lyssna till den engelske över- Självfallet är det nödvändigt att des- har fallit över det.
Att skoIan n u ändå husledamoten lord Marleys ord » att det v i l l anknyta ett gymnasium, beror alltså s a hantverkskurser såväl kvalitativt som i är varje tänkande människas plikt att inte på en ändrad ståndpunkt till exa- konstnärligt avseende stå på en hög nivå.
sätta sig in i Sovjet-Kinas spörsmål ».
Den kinesiska sovjetrörelsens utveckling mensväsendet i och för sig, utan på det vi kommer för den skull att samarbeta och kamp skildras av författare, vilka stora värde det innebär för skoIan såsom med Svenska Slöjdföreningen.
Hantverks- nästan alla deltagit i revolutionen.
Många sådan, att de äIdre elever som välja gym- kolonien är inte bara avsedd som utvidg- av bokens belysande dokument ha skri- nasiet kan stanna kvar utöver sitt sjut- n i n g av det praktiska arbete som redan vits mitt under brinnande kamp och av politiskt oerfarna kämpar.
Som bokens tonde år, Detta betyder en god förstärk- nu förekommer vid Viggbyholmsskolan.
karaktär e j tillåtit de enskilda händelser- n i n g av den annars fåtaliga gruppen Den kommer att arbeta inom en mycket na i rådsrörelsens kamp komma i någon mognare elever, de som passerat puber- vidare ram och vill möjliggöra även för slags sammanhängande ordningsföljd, istoriens hjul rullar ständigt vidare.
finnes det i slutet av densamma en kro- tetsårens negativism och isoleringsten- traktens ungdom att få åtnjuta yrkesut- Människor och stater försvinna och nologisk händelseförteckning, Den kine- dens.
När man sett hur de äldre eleverna bildning.
Vi har också inlett samarbete med andra former Och konstellationer se da- siska revolutionens fiender få även plats i många fall kunnat b l i normgivande för de yngre ifråga om en allmän inställ- kommunen i detta syfte och man kan tän- gens ljus Liksom den iranska konsten för Sin många i en av bokens sista av- och forskningen förut arbetade under delningar.
Den slutar med mått- och ning förstår man vilken positiv betydelse ka sig att detta kan äga rum även i form engelsk egid och nu under sovjetrysk så mynttabeller, ett sakregister och sex kar- av kommunala anslag eller stipendier.
På har det också skett med Fjärran Östern tor över Kina och de enskilda sovjetom- en större grupp äldre elever måste f å för skolans gemensamhetsliv.
För dem som detta sätt skulle undervisningen både som journalistiskt verksamhetsfält.
Ti- rådena.
välja gymnasiet bör det ju också vara av komma ett större antal ungdomar till go- den är slut då man på varje orientalisk De utländska arbetarnas förlag i Mosk- do och betyda ännu en anknytning till studie finner tryckortsnamnet London.
va har även utgivit ett par intressanta dag är det Moskva.
De sovjetryska jour- mera skönlitterära böcker: N. Lipmans Belägen i T ä b y strax utanför Stock- samhället för skolans egna elever.
Jag nalisterna ha glupskt kastat Sig Över de kan förresten nämna, säger rektorn, att nyvaknade Iänderna och resultatet före- (244 sidor) och » Heldentat » av Boris holm ligger bl.
a. i några böcker som man på Lapin (146 sidor).
Verlagsgenossenschaft Ausländischer Ar- Författaren till » Mit der Roten Armee beiter in der U.d.s.s.R.
Utgivit på im Fernen Osten » ä r en ung typograf, tyska.
som fängslande skildrar transporten ge- Om Fjärran österns Republik har Otto nom Sibirien och de med excercis och Heller skrivit en kort och lärorik bok på skärmytslingar fyllda dagarna borta i det 56 sidor » Die Rote Fahne am Pazifik ».
fjärran Stretensk, Boken förmedlar en koncentrerad kun- skap om naturmänniskor och politik samt är försedd med en synnerligen intres- sant kronologi över revolutionsårens vik- tigaste händelser.
Bäst är i alla hänseenden » Der Kriegs- herd im Fernen Osten, av N. Terentjew.
Med sina 285 sidor, politisk karta över Fjärran östern och en järnvägskarta över Mandchukuo är det en verklig upp- slagsbok.
Den är försedd med otaliga tabeller och litteraturanvisningar och be- handlar lättfattligt kraftkonstellationerna och kampen mellan de bägge oförsonliga samhällssystemen.
De dunkla imperia- listiska krafternas arbete och respektive länders ekonomiska misshälligheter be- lysas på ett journalistiskt mästerligt sätt En annan något liknande bok fast be- tydligt digrare (730 sidor) och mera specialiserad ä r J.Johanssons och O. för dem som gå den praktiska vägen måste verka befruktande att stå i förbin- delse med båda linjerna att under upp- växtåren komma i kontakt med olika ar- Några ryska böcker på tyska om Fjärran asterns Oro.
H » Mit der Roten Armee im Fernen Osten ' re, men just därför personligare och in- tressantare.
Boken » Heldentat » är utmärkt illustre- rad av Shitomirski.
Den skildrar myc- ket ironiskt den japanske kaptenen Ara- tokis mer eller mindre trovärdiga även- tyr och ger många glimtar från de ja- panska militärernas » romantiska » värld.
I motsats till många av de engelsksprå- kiga böckerna, som tala om Japans gåt- fulla ansikte är den en utmärkt och grundlig lodning i modernt japanskt vä- sen samtidigt som den också är en roan- de berättelse.
J.Harry Walterson.
Till Tidevarvet, Stockholm.
Ärade Redaktion!
Vi anhålla hövligast att Ni i Eder tid- ning uppmärksamma, att en deputation för Förbundet för Människorätt fredagen den 3 april överlämnat till tyska legatio- nen i Finland följande skrivelse, som e j blev mottagen, men som befordrats till respektive kommitté i Sverige.
Djupt upprörd över den dom, lydande på fem års tukthus, som en tysk domstol den 26 februari 1936 avkunnat över den svenske sjömannen Erik Jansson, önskar Förbundet för Människorätt uttala, att en- ligt dess uppfattning straffet icke står i nagon rimlig proportion till ett » brott », bestående i att den dömde av tanklöshet och utan vetskap om handlingens straff- barhet till en tysk arbetare överlämnat två exemplar av en antinazistisk tidning.
Förbundet känner sig fullt solidariskt med de protester, som domen framkallat inom alla läger i Sverige, oberoende av politisk uppfattning, och instämmer i kra- vet på Janssons omedelbara frigivande.
Helsingfors i april 1936.
Förbundet för Människorätt.
T I D E V A R V E T verat av följande.
Dogmatismen och de religiösa illusionernas ogräs håller på att förkväva vetet.
Moralismen, som gjort sig allt bredare inom kristendomen, hotar att ödesdigert hämma hjärtelivet Och idealismen med sin tro på overkliglieter och sin förmåga att suggerera till ensi- diga utvecklingsvägar skymmer undan för blicken religionens närvarande under » En ny En skolpojkes religion. » jordafärd.
I » Människan till hjälp i hen- Moritz var inte så stark.
som han Såg som l4 heter nr av Tidevarvet i hen- ut.
Han hade för stort hjärta.
Hans nes handling ».
patriotiska entusiasm narrade honom kan- Artikeln uppvisar en reaktion mot kris- ske också till mer ansträngande lekar, tendomen av idag till förmån för en ny än hjärtat tålde vid, När han blev säng- religion.
Reaktionen andas ett sannings- patos, som ä r sympatiskt, och en behovs- mellersta Tyskland, i andra akten idsteins liggande sjuk och månad gick efter ma- stämning, som också är sympatisk, San- omgivningar och i den tredje den judiska nad, utan att han kom till skolan, visade ningspatoset och behovsstämningen, som et var i den gamla goda tiden, ar innan världskriget, som händelserna i följande lilla drama för- siggingo.
Skådeplatsen i första akten var realskolan i den lilla staden Idstein i Det bara Artikeln realitet efterlyser personer som ä r lämpliga att åstadkomma en förändring till det bättre.
Sådana personer kan knap- past erhållas ur prästernas teologernas och de troendes kretsar.
Ty dessa ka - ' gorier torde vara alltför mycket beroende av systemet med dess jordiska fördelar.
Men då artikeln frågar efter kända perso- begravningsplatsen vid byn Esch, den allmänna saknaden bäst den stora båda i och för sig under vilken tid som ner, bör det nämnas, att kända personer Alltså först i realskolan, Man hade fri- popularitet han åtnjöt, Den 2 sept, Se- helst ä r allvarliga nog, framstår mot bak- ä r farliga Och att förnyelsen a l l t i d sprin- grunden av nutitidens andliga nöd i en ger upp ur djupen som en eruption av en handsteckning.
Lärjungarna gingo tur- dandagen, då det rådde den egendomliga sedan länge glödande massa.
Beskrivningen allvarlig av relief den kristna Iäran är En religion uppstår inte genom formu- vis fram till katedern, där ritläraren seden, att varje tysk skolpojke vid festen särskilt granskade och bättrade på deras linjer på skolan fick en jättestor kringla, bar en smula schematisk och programmässig.
lering.
Den uppstår i stället genom or- och streck.
Under tiden Sutto de andra en deputation den stora kringlan hem till Den utelämnar vissa betydelsevalörer och i sina pulpeter och förstodo att hålla upp Moritz, De berättade vid återkomsten till begreppsförskjutningar, som gjort, att ritbrädena i knäet snett uppåt till skydd skolan att han såg fasligt gul och mager kristendomen av idag inte riktigt är så där.
Beskrivningen härrör tydligen från undan magisterns ej alltför strängt över- ut men att han sagt, att han nu kände någon kontakt med den ortodoxa kyrk- vakande blickar.
sig mycket bättre och snart skulle komma l i g a konservatismen.
Den har en Iätt un- ganisk uppväxt ur allmänt Och djupt er- farna behov Artikeln önskar härjämte en formulering av moralen.
Det torde böra påpekas, att moral uppstår genom en formuleringskonst, som ä r avsedd att åstadkomma normer och bilda auktorite- derton av ironi, Och den undertonen före- Två av de ledande andarna i klassen tillbaka till skolan.
sutto bredvid varandra, två mycket olika så mycket mer bestörta blevo alla, när faller visst inte vara malplacerad.
Det ä r ju dock fråga om en slags grundstom- men dock besläktade själar.
Den ene rektorn en morgon en vecka därefter till- me i kristendomen av idag.
var en i Tyskland född svensk, den andre kännagav, att Moritz Sonnental var död Frågan ä r emellertid om just en ny Moritz Sonnental, son till rabbinen i den och att skolan skulle följa honom till religion är nödvändig.
Det kan lika gär- ter, som i sin ordning ä r ämnade som medel att hålla folk i schack med.
Mo- ralen ä r däremot inte något naturligt ut- tryck för det instinktiva personlighetsbe- hovet.
Det torde numera vara välkänt, att moralen är relativ.
Den har förden- na sägas, att en ny form av kristendomen samlades i skoIan ä r nödvändig.
Och det därför, att kristen- domen burit med sig genom tiderna något För och tågade därifrån till sorgehuset, där av sin ursprungliga religiösa upphöjdhet skull ingen rätt att vara domare över människors liv och leverne.
Det behöver väl inte sägas, att moralen inte kan g e någon själaro och att den i nödens tider tillfället uppfördes bakom ritbrädena ett det hölls en andaktsstund; till sist sjöng Det är en upphöjdhet som för närvarande samtal mellan läraren Hub och hans en skolkör » Wo findet d i e die mänskligt att döma inte kan överträffas, köksa.
ewige Ruh? » (Var finner väl själen den Frågan är också om en ny religion över huvud är möjlig.
En sådan skulle förut- Vad skall vi ha till middag i dag?
eviga ron?)
sätta en högre uppenbarelse än den, som frågade köksan med dämpad röst.
Det Därpå skedde uppbrottet.
Efter de kristendomen kan sägas ha förutsatt, Och sviker människan.
Det låter moraliskt, när artikeln vill ha en formulering av mo- lilla judeförsamlingen i staden.
Båda graven.
hade en inom kamratkretsen uppskattad fallenhet för sceniska prestationer.
Lärare och elever seele ralen och kräver enkla, klara, bestämda linjer och regler, lätta att fatta.
Det vitt- nar om att signaturen inte ä r fri från moralismen, inte är levande, inte har fat- var känt, att den fjäskige Hub ville be- sörjande följde skolpojkarnas tåg med en sådan uppenbarelse är inte möjlig om tat Jesu kristendoms väsentliga karaktär.
stämma allting i sitt hus, även rörande två lärare i spetsen.
Det var lång väg kristendomen framvisar en oöverträffbar Det ä r att märka, att Jesus avhånar även den ärliga moralismen.
hushållet.
En annan sak ä r att uppfattningen om processionen hade att tåga; judarna fingo upphöjdhet Utan att föreslå några åtgärder till Böhnchen (småbönor)!
var svaret ju icke begrava sina döda inom stadens kristendomen, de kristna trosföreställnin- förändring av det nuvarande religiösa med Hubs tillgjorda uttal.
hank och stör utan hade förvärvat en be- garna och den kristna läronormen är i tillståndet, som synes mig ohållbart, vill Köksan ville retas och upprepade sin gravningsplats vid byn Esch, som Iåg på behov av revidering.
Det torde kunna på- jag helt allmänt säga att det i första stås att behovet i själva verket är så hand inte alls är fråga om formuleringar, fråga, som tålmodigt besvarades för an- en halv mils avstånd.
stort, att om en revidering i överensstäm- ännu mindre om moral, utan i stället frå- dra gången.
Men när så frågan fram- En kärv och ödslig stämning vilade melse med behovet komme till stånd, så ga Om liv ifrån det döda.
Brunskogs prästgård den 7 april 1936. ställdes för tredje gången, tappade Mo- över den ensliga plats, dit det underliga s k u l l e den reviderade kristendomen se ut Birger Svartengren.
ritz tålamodet och röt högt: vandringsfolket förde sina döda till den som en n y kristendom, Behovet är moti- sista vilan.
Det sjöngs, bads och talades Bönor, ditt fä!
Det mystiska ropet, som så oväntat vid graven enligt mosaisk ritual.
Rabbi- att den innebär, dels fullföljandet av den bröt in i skolsalens tystnad, gjorde en nen höll ett tal; den lille handlanden hade enskilda människans inre utveckling fram dråplig effekt.
Det ville verkligen till att här vid den öppna graven en värdighet, emot ett erkännande och omfattande av Gud.
Dels en yttre utveckling: förenan- stå i synnerlig gunst hos läraren för att som det inte märktes något av i vardags- det av alla religioner till ett harmoniskt få förlåtelse för en sådan förseelse.
Men lag helt.
Den fundamentala sanningen ä r ju dels utgjorde de två skyldiga de enda i - Vi judar ha haft en mission att fylla densamma för alla religioner.
Man skall betänka att den yttre formen för religio- klassen, som visade intresse och anlag bland folken.
Gudstanken, tron på en för teckning, dels hade magistern roligt enda Gud, himlens och jordens skapare, elt nyligen besökte ledaren för den nen måste ges i enlighet med varje tids på den även bland kolleger impopuläre alla människors fader, den tanken upp- Sufirörelsen, Shaik ul Ma- och varje folks behov.
Men det ä r endast den yttre formen som skiljer dem åt Hubs bekostnad.
stod först hos våra stamfäder och växte shaik Maheboob Khan och hans deras innersta väsen ä r ett och detsamma.
Moritz var för att vara jude en ovan- och utvecklades, så länge vårt folk var i pare Murshid Ali Khan, Stockholm.
För oss, säger Maheboob Khan, ter sig hela mänskligheten som en enda en- ligt stor och även stark pojke.
Framför sitt hemland.
När israel sedan i årtusen- allt berodde hans popularitet i skolan på den levat som en främling bland folken, der och förhållanden, I en obruten kedja het.
O m någon del därav lider, måste ett strålande solskenshumör.
har det orubbligt hållit fast vid denna tro av Iärare och Iärjungar har sufismen hela mänskligheten lida.
Därför måste Mänskligheten utan sekter.
nutida medhjäl- strålande indier, som med den största Han och hans halvsvenske kamrat.
or- och förkunnat den under tider, då de an- förts vidare från uråldriga tider » från ganiserade skolans fyra klasser till en dra folken dyrkat mycket annat vid sidan mänsklighetens början,, säger Maheboob liten här.
Envar fick skaffa sig ett trä- av den ende levande guden.
Den upp- K h a n, som menar att visheten har funnits v i eftersträva mänsklighetens enande till ett broderskap övervinnandet av gränser och skiljemurar och fientligheter mellan de mänskliga sekterna för att mitt i Spjut, vars Spets var beslagen med bleck giften ha vi ännu, och vi skola hålla fast alltid Mest alltifrån bekant begynnelsen.
har kanske sufismen bli- en tid av stark materialism uppnå har- och glänste präktigt i solskenet.
Moritz därvid under tider av framgång som mot- bar den svart-vit-röda fanan, den andre gång, under smälek och förföljelse.
Så ungefär föllo hans ord, och någon var anförare.
Så tågade de under av- sjungande av fosterländska sånger ut till av åhörarna i alla fall lade dem På min- Wäldchen, den lilla skogen utanför sta- net och sinnet.
den.
Här uppfördes en fästning, som var Sedan gick man in i byn Esch, natur- vit genom den poetiska blomstringstid moni och lycka.
som rådde i Persien På 1100-13-talen, förkunnare i Pir-O-Murshid Inyat Khan inspirerad av de persiska mystikerna På den tiden räknades sufierna till som 1910 tillsammans med Maheboob och Ali Khan lämnade Indien, för att » sprida fritänkare, som hårt beträngda av den då rådande ortodoxien måste förkläda sina kärlekens, harmoniens och skönhetens tankar i poetiska ord.
De persiska dikt- lära till Västerlandet ».
Där stiftade han Islams Khan i London och först efter fredsslutet Flykten undan problemen.
För den som tagit del av Ludwig Le- framför wisohns tidigare arbeten allt den ståtliga romanen » Makarna Crump » Och tjusats av hans mäster- liga psykologiska inlevelse och skarpa in- tellektuella analys, b l i r hans sista bok » Dick Beldens altare », en stor besvikelse.
I denna bok förnekar Lewisohn sitt eget intellekt.
Han gör gällande att det är överskattningen av intellektet som drivit mänskligheten till dess nuvarande kris Och förordar återvändandet till religionen men inte en tjänande brodersreligion, utan en mystisk jorddyrkande religion i kontemplativ ensamhet.
Romanen hand- l a r om ett ungt amerikanskt par som ef- ter diverse irrfärder genom New Yorks och Paris bohemkretsar till sist finner frid På en utfärd till Saharas öken.
Dick har velat bli författare, Rose skådespe- lerska, men ingen av dem duger riktigt för sitt yrke, och därför fattar de beslu- tet att inköpa en gård för ärvda pengar och slå sig På lantbruk.
Ett ganska för- ståndigt beslut i deras speciella fall men författaren upphöjer det till allmän gil- tighet Och tycks mena att alla utövare av intellektuella yrken skyndsamt borde utbyta pennan mot spade och plog.
Var- vid han förbiser, att inte alla har ärvda sin pengar att köpa sig gårdar för.
I analys av det moderna samhället g å r han över huvud taget helt och hållet ur vägen för de ekonomiska problemen, de existe- rar inte för honom.
Han vet om civili- sationsmänskornas neuros, men ä r ur stånd att se några andra orsakskällor till denna än förlusten av religion och jordbundenhet.
Att det i vår tid rör sig ett mäktigt krav efter kollektiv samhö- righet mänskorna emellan, det vill han inte se.
Hans ideal är arabherden i ök- nen, som under loppet av ett år inte ser mer än högst tre mänskor Och dagarna i ända blåser på sin flöjt, utan att bry sig om att tonerna aldrig når fram till en an- nans öra.
I stället för att bekymra oss om hur vi på ett förnuftigt sätt ska kunna omorganisera vårt samhälle, ska vi » bed- j a och avla barn,.
I synnerhet kvinnan bör helt ägna sig åt dessa sysselsättnin- gar.
Författaren hyser den djupaste misstro mot de kvinnor, som önskar göra en insats också på ' andra områden än hemmets.
Att en ung dam, som insett, att hennes skådespelarbegåvning är otill- räcklig, lämnar teatern för hemmet är ju bara bra.
Men att beteckna hennes fall som symtomatiskt för yrkeskvinnan av i dag, är väl ändå ganska orättvist.
Trots sin tydligt deklarerade avsky för fascismen, som enligt hans utsago gått årtusenden tillbaka i tiden, går Lewisohn ett århundrade tillbaka och tycks inte känna sig störd av att ha denna bit väg gemensam med fascisterna.
Man har en känsla av att Lewisohn grubblat sig för- tvivlad På samhällsproblemen Och till sist i ren desperation tagit sin tillflykt till en oklar romantik.
Samtidigt som han ger upp sin intellektuella kritik, förlorar han också sitt konstnärliga grepp.
Av hans förmåga till psykologisk djuplodning märker man inte mycket i denna bok, re- presentanterna för den moderna civilisa- tionen ä r förvridna karikatyrer och de båda huvudpersonerna förblir vaga och blodlösa skuggor, trots alla sina själs-: utsatt för tallösa stormningar.
När det ligtvis till värdshuset för att vila och få verken från denna tid äro till fiöjd härav strider.
Man får hoppas, att Lewisohn klockslag nalkades då envar måste tänka något till livs.
Lärarna hade nu själva skrivna På ett språk, som med sina rika kunde arbetet få fastare organisation, Av ska hitta tillbaka till sig själv och kanske på morgondagen, d. v. På läxläsning.
bort vara mer avhållsamma för att rätt Inayat Khan finnas två arbeten översatta småningom hitta fram till ett altare av F drogo kämparna liksom Odins einherjar kunna övervaka de åt deras ledning an- namnen märkes kanske främst R u m i, vars till, svenska.
I Sverige har Sufirörelsen mera förtroendeingivande karaktär än försonade tillbaka från valplatsen.
förtrodda skolpiltarna, ty en del av dem stora verk Mesnavi (till stora delar över- existerat som en liten grupp sedan 1924.
Dick Beldens.
togo sig starkare saker och mer därav, satt till svenska) innehåller sufiernas Casan.
] an-Erik Holm.
C dast för ett fåtal.
de många stora än de tålde vid.
Hemfärden blev därför gamla visdom.
Nu ä r det olika, säger Maheboob en inte riktigt värdig avslutning på det h e l a, Pojkarna sprungo i förväg och Khan, nu kan och får man tala öppet.
Utan omsvep kan sufirörelsens föresprå- lågo i skogen, jamade och skrämde de kare lägga Ut sin åskådnings innehåll.
rätt bra påstrukna ledarna.
Mycket förkortat skulle man kunna säga Alldeles skilda från skolungdomens tåg återvände den lilla skaran judar, som tydligtvis bättre mindes i vad ärende de A P H gått ut den dagen.
Ludvig De Vylder.
ii
T I D E V A R V E T Första Septem ber-Rörelsens Hur skall sam hället representanter.
hjälpa mödrarna?
Den första rösträkningen till Första i röstetal, inkallades dessutom som supp- September-mötet måste på grund av leanter, den ytterst knappa tiden inskränkas till Vid den senare fortsatta rösträkningen a t t omfatta endast det första tiotusentalet visade det sig att förhållandet mellan de röster.
Man bemödade sig därvid om att tillse, högsta röstetalen 1,000 röster och undergått mycket små för- att ingen trakt av Sverige skulle ensi- därutöver digt gynnas på någon annans bekostnad, ändringar.
Bland dem som erhållit mindre utan att försändelserna från olika de- än 1,000 röster förekom däremot vissa lar a ' landet skulle s ' rättvist Som ligt komma med i första räkningen.
utjämnande av felmöjligheter förklara- mot den ursprungliga.
Resultatet av den des de 80 i stället för 70 personer, I slutgiltiga sammanräkningen framgår av som erhållit högsta röstetalet valda.
De nedanstående lista, som upptar 115 namn femton kandidater, som kommo närmast ordnade efter antalet erhållna röster.
möj- presentantlistan något olika utseende Hesselgren, Kerstin Wägner, Elin Lindhagen, Anna Andén, Eva Myrdal, Alva Tamm, Elisabeth Hermelin, Honorine Wahlström, Lydia Andreen-Svedberg, Andrea Nilsson, Ada Lutteman, Ester (ej närv.)
Waern-Bugge, Elisabeth (ej närv.)
Boye, Karin Signe (ej närv.)
Faustman, Mollie Flood, Hulda (ej närv.)
Widegren, Matilda (ej närv.)
Hagen, Ellen Fogelklou, Emilia (ej närv.)
Hermelin, Carin Leche-Löfgren, Mia Gyberg, Gaby (ej närv.)
Andersson, Kaj Adler, Rut Västberg, Disa Höjer, Signe Stéenhoff, Frida Härner, Frida Tegen, Gunhild - Kjellberg, Gerda (ej närv.)
Brunskog, Gerda Åkesson-Beskow, Ester Sahlbom, Naima Ottesen-Jensen, Elise Nilsson, Anna T. Holgersson, Ebba Hedström, Birgit, Magnusdotter Hermelin, Jane Eurén, Elisabet Stendahl, Greta Alving, Barbro Palmstierna, Ebba Tegnér, Ingeborg Alm, Ulla Lychou, Barbro (ej närv.)
Cardell, Karin von Bahr, Louise Björkman, Maja Markelius, Viola Vall Agnes Nilsson, Karin Röhl, Ester (ej närv.)
Forslund, Fejan (ej närv.)
Johansson, Maja Thiel, Elisabeth Gate, Flory Wedberg, Viran Pallin, Anna Häckner, Erika ~ 10,030 Lamm, Greta 9,865 8,327 8,232 8,228 8,127 7,656 7,503 7,392 7,262 6,663 6,155 6,001 5,957 5,782 5,575 5,344 5,217 5,101 4,637 4,445 4,441 4,257 4,227 4,182 4,170 4,006 3,700 3,588 3,568 3,160 1,3o9 1,2o6 Benner-Andersson, Nina Svenson, Theres 1,276 Fogelqvist, Maria 1,199 Engkvist, Greta 1,196 Wirén, Herta 1,165 Håkansson, Maja 1,164 Klein, Helena 1,152 Bohlin-Alfven, Margareta 1,149 Swartling, Dagmar ' 1,133 Ahlström, Natalia 1,127 Falck, Karin (ej närv.)
1,103 Hasselroth, Hedvig (ej närv.)
1,099 Ehrenswärd, Augustine (ej närv.)
1,080 Wiksten, Elisabeth (ej kallad) 1,080 Dale, Ingrid 1,073 Wikman, Elin 1,059 Nordin, Märta 1,051 Malm, Rut 1,045 Ringqvist, Greta (ej kallad) 1,044 Wanngård, Hanna 1,037 Andersson, Ebon 1,030 Ekman, Augusta 1,023 Schubert-Ström, Agda (ej närv.)
1,004 Jansson, Beda (ej närv.)
1,001 990 Anker-Braathen, Mix (ej närv.).
989 Örström, Ingrid 971 Ringqvist, Inga (ej kallad) Widegren, Olga (ej kallad) 964 Skäringer, Elsa (ej närv.)
962 954 Herrlin, Anna (ej kallad) 3,054 Wallström, Viran (ej kallad) 3,015 2,864, Söderqvist, Agnes .:.
2,847 Fjetterström, Kerstin (ej kallad).
2,753 Wallin, Anna (ej kallad) 2,576 Johansson, Jenny (ej kallad) 2,576 Ärads, Eva (ej kallad) 2,565 Vogel, Anna-Lisa (ej kallad) 2,354, Ringquist, 2,337 Brita (ej kallad) 2,448 Gustafson, Agnes (ej kallad) 2,230 Alexandersson, Sophie-Louise 2,075 Skoglund, Hulda (ej kallad) 2,018 Sporrong, lnez (ej kallad) 2,012 Wickström, Inez 1,964 Johansson, Maggie 1,870 1,800 Andersson, Olga (ej kallad) 1,7o2.
Grahn, Linnéa (ej kallad) 1,700 Blomberg, Elin (ej kallad) 1,650 Danielsson, Ida (ej kallad) 1,607 Allevin, Sofia (ej kallad) I,607 Svedberg, Ellen 1,500 Colléen, Halvi (ej kallad) 1,400 1,400 Bohlin, Anna (ej kallad) 1,354 Karlström, Olivia (ej kallad) 1,323 1,342 Norrbom, Ester (ej kallad) 937 934 921 919 917 915 911 910 896 887 867 856 853 846 838 832 819 806 802 801 796 772 771 770 (Forts. fr. sid.
i.)
åtskilliga betänkligheter.
Den anser vis- föderskor.
Därtill kommer, att den serligen, att ett genomförande av kom- minskning i samhällets kostnader, som ett missionens i december frainlagda förslag avskiljande av de högre inkomsttagarna om fri barnmorskevård till alla kvinnor skulle medföra, blir högst obetydlig.
En och rätt att erhålla anstaltsvård vid för- överslagsberäkning ger vid handen att en- lossning för en dagavgift av en krona dast 1 % av alla födelser torde falla på skulle medföra vissa förbättringar.
Men föräldrar med mer än 10,000 kr.
inkomst.
och vi citera här kommissionens egna v i l l man emellertid undvika, att dessa er- ord » då barnafödandet för samhällets hålla sitt understöd, s &amp; kan man giva ut- bestånd är av avgörande betydelse, an- betalandet en sådan form, att kvinnan själv Ser kommissionen mödrahjälpen jämväl I får yttra sig över, om hon vill ha pengar- böra utgöra ett uttryck för den samhälle- na eller inte de med stora inkomster liga uppskattningen av moderskapet och och förmögenheter ' kommer troligen då finner således den största anledning före- inte att göra anspråk därpå.
ligga för samhället att bereda ekonomiskt Begäran om moderskapspenning för en stöd till bestridande av de med barns- barnaföderska skall göras av läkaren eller börd förenade kostnaderna,.
barnmorskan, som biträtt vid förlossnin- Vi måste alltså ha ett mödrahjälpssy- gen, utan onödig tidsutdräkt.
stem, som lämnar snabb, effektiv och till- racklig hjälp.
De 28 kronor, som nu till- Skrlvelsen från Svenska ' vin- faller den kvinna, som icke är medlem i nors vänsterförbund bär frukt.
Men 75 kr.
ä r inte tillräckligt under sjukkassa medlemmen bestrider j u del- vIs själv sina kostnader täcker inte till- alla förhållanden.
Kommissionen anser, närmelsevis de verkliga kostnaderna vid att i särskilda fall ytterligare hjälpåtgär- ett barns födelse, vi ämnar inte här uppe- der för barnaföderskor äro av nöden.
För hålla oss vid kommissionens motivering denna sin uppfattning har den bland an- för sin i förslaget intagna ståndpunkt, att nat stöd i den framställning, som i april det är olämpligt och opraktiskt att utbyg- 1935 gjordes till Kungl.
Maj:t av Svenska ga eller reformera det nuvarande systemet kvinnors vänsterförbund och Sverges SO- det vare nog sagt, att så är fallet och cialdemokratiska Kvinnoförbund med be- att kommissionen föreslår det nuvarande gäran om tillsättandet av en mödra- systemets upphävande.
Då obligatorisk hjälpskommission med tillräckliga hjälp- moderskapsförsäkring icke innebär någon resurser för att lämna den kvinna, som godtagbar Iösning så Iänge sjukförsäk- väntar ett barn hjälp i rätta ögonblicket.
ringen är allenast frivillig, har kommis- Hjälpbehovet framgår kanske bäst av det sionen i stället förordat, att barnaföder- stora antalet kriminella aborter, som år- skorna skola få ett direkt av statsmedel ligen äga rum de uppskattas av befolk- utgående bidrag för att täcka sina kost- ningskommissionen med stöd av abort- kommitténs siffror till minst 10,000 per nader en moderskapspenning, år.
Det finns också i det förslag, som Alla kvinnor bära få 75 kronor- vi nu redogör för, en sammanfattning Hur stor bör då denna moderskapspen- av den rundfråga till landets läkare om, ning vara?
Ja, kommissionen har gjort huru många, som under en viss månad en beräkning av de extra kostnader, som begärt deras hjälp till abort och vad an- ett barns födelse kan anses draga i ledningen till den önskade aborten var, form av resekostnader för barnafiider- viikm skickats ut av abortkommitten.
ska eller barnmorska, hemhjälp, utrust- Denna kommittés förslag begärde som be- ning åt barnaföderskan gördel och kant medgivande av abort på sociala in- klänning etc. samt Sängutrustning och dikationer, Befolkningskommissionen an- småkläder åt barnet och kommit till en ser emellertid, att kraftiga och skynd- summa av 100 kr.
Om för närvarande ett samma åtgärder till stöd för blivande och mycket stort antal barnsbörder icke med- nyblivna mödrar i ekonomiskt nödläge för så stora extra kostnader, så beror det skulle minska antalet av dessa aborter uteslutande på att det icke finns några undersökningen har nämligen visat, att möjligheter att bestrida dem och detta ett stort antal av de kvinnor, som ansökt faktum utesluter ingalunda deras nödvän- om abort tvingats därtill av ett ofrånkom- dighet.
Det ä r värt att påpeka det fak- tum, vilket även framhålles i förslaget, att ingen särskild hänsyn tagits till de extra kostnader, som barnsbörden bety- der för kvinnor med förvärvsarbete i form av minskad arbetsförtjänst.
100 kr.
anser sig inte kommissionen av statsfinansiella skäl kunna förorda utan stannar vid 75 kr., ett belopp; som bör täcka större delen av kostnaderna.
Då moderskapspenningen avser att täcka vissa engångskostnader, så bör den dess- utom hava karaktären av ett fixt belopp, icke av ett bidrag per dag.
Vilka kvinnor skola då komma i åtnju- tande av denna moderskapspenning?
Ja, därvid bör naturligtvis övervägas möjlig- heten och riktigheten av en övre inkomst- gräns.
Det nuvarande systemet med mo- derskapshjälp genom sjukkassa tar föga hänsyn till inkomsterna.
Ingen aldrig så förmögen kvinna kan hindras att gå in i en sjukkassa och därigenom bliva berättigad till det statsbidrag, som utgår för moder- skapsunderstöd det bör kanske särskilt understrykas, därför att kritiken från vissa håll mot förslaget satts in just på den punkten, att alla kvinnor skulle bliva berättigade att utfå dessa 75 kr.
Detta utgör nämligen kommissionens förslag.
Moderskapspenningen skall nämligen, an- ser den, vara ett uttryck för den samhäl- leliga uppskattningen av moderskapet och bör därför i princip utgå till alla barna- ligt ekonomiskt nödläge.
Kvinnor i ekonomisk nödläge kunna få UPP till 300 kronor.
För att hjälpa dessa kvinnor föreslås alltså en utbyggnad av moderskapsunder- stödet, kallat mödrahjälp.
Vilka bör komma i åtnjutande av denna hjälp?
Först och främst måste fastslås, att sam- hällets skyldigheter äro minst lika stora mot den gifta kvinnan i hennes nödläge som mot den ogifta.
Sedan skall mödra- hjälpen utgå uteslutande efter behovs- prövning från fall till fall.
Den skall vi- dare utgå med ett belopp av högst 300 kr.
Med denna summa bör även en kvin- na totalt utan tillgångar kunna f å uppe- hälle och vård under en tid av minst fem- ton veckor, vilket anses vara förhållande- vis tillfredsställande.
Av denna summa skall minst 100 kr.
reserveras till tiden efter nedkomsten man har vid denna uppdelning beräknat att modern skall kunna amma sitt barn minst 6 veckor.
Då framställning om mödrahjälp göres, bör det dessutom utrönas, hur kvinnan ämnar förfara med sitt barn efter nedkomsten.
Det synes nämligen vara ett naturligt krav, att hjälpen bör givas under den förutsättningen, att sambandet mellan mor och barn upprätthålles.
Mödrahjälpen kan dels lämnas i form av Iån, dels som bidrag utan återbetal- ningsskyldighet vilken form som skall användas bör emellertid fastslås vid be- loppets beviljande.
Sådan mödrahjälpen utformats, anser kommissionen sig dock i vissa fall böra föreskriva återbetalningsskyldighet av fa- dern till statsverket.
Denna regressrätt bör i princip gälla såväl gift som ogift.
Hur skall nu denna moderskapspenning och moderskapshjälp organiseras, vem skall handhava den och vem skall utföra behovsprövningen?
Statens familje- Och barna- nämnd skall sköta mödra- hjälpen Efter att hava diskuterat och förkastat såväl fattigvårdsmyndigheter som andra kommunala organ samt länsstyrelse och landsting, anser sig kommissionen vilja förorda ett Centralt organ för handha- vandet av mödrahjälpsärendena.
Detta skulle utgöras av en särskild nämnd, Sta- tens familje- och barnanämnd, sorterande under socialdepartementet och bestående av fem ledamöter och fem suppleanter, samtliga förordnade av Kungl.
Maj:t på en tid av tre är.
Medicinsk och social sakkunskap bör vara företrädd inom nämnden och av ledamöterna bör minst två vara kvinnor.
Till nämndens förfo- gande bör stå en kanslichef.
Som lokala organisationer anser kommissionen att barnavårdsnämnderna äro mest lämpliga.
Men då kvinnorna under nuvarande för- hållanden uppenbarligen ha alltför litet inflytande inom dessa nämnder och denna verksamhet i utpräglad grad är till för- mån för kvinnorna och därtill av ömtålig natur, så förordar kommissionen, att det för mödrahjälpsärendena skall inom var- je barnavårdsnämnd finnas en särskild föredragande och denna skall vara en kvinna.
Till denna befattning bör di- striktsbarnmorskor och distriktsköter- skor lämpa sig synnerligen väl.
Som ett förmedlande organ mellan den centrala
Lördagen den 18 April 1936 Krigssystemet Första September-Rörelsen nytt system för N:r 15 måste avlösas nu ett I sammanlevnader mellan i redan lagd.
folken.
Grunden Vi kräva till detta att Nationernas nya system för- är H.G.Wells I världshistoria kommit till.
Som j a g nämnt, har han också gjort direkta för- sök att vinna ledande statsmän för sina ideer.
bund nu inlöser sina högtidliga löften och (Forts. fr. sid.
l.)
(Forts. fr. sid.
1.)
Wells energi, målmedvetenhet och sä- Fyra inledningsanföranden höllos Det Alving.
Vid sitt konstituerande Samman- yttersta nödfall enlighet med förbunds- ord.
Sådana besvikelser fick han upp- kerhet på sig själv kommer fram i hans första av doktor Naima Sahlhom om: träde hade Representantmötet delat Upp pakten tillämpar ekonomiska sanktioner leva under kriget, då det brittiska gene- sega motstånd mot att låta sin begåv- » Det krig vi inte acceptera », det andra sig på fyra utskott med uppgift att hand- mot blick den hotar fredsbrytare en förbandsmedlem som i detta med ögon- krig, ralitetet inte riktigt ville följa hans tek- ning tvingas bakom en butiksdisk.
Man av fru Signe Höjer om » Mödrarnas lägga fyra olika grupper av frågor: Genom att i den nu aktuella situationen niska anvisningar, vid fredsslutet, då han vägrar att tro hans egna förklaringar, världsuppror », det tredje av yrkesinspek- Resolutionsutskottet Ordf. dr Andreen- fasthålla vid solidaritetsprincipen för N. av inte sin rådfrågades favoritidé angående om en mellanfolklig utformandet att turen gjort det mesta.
I själva ver- trisen Kerstin Hesselgrenom » Nationer- svedberg; Utskottet för internationella gripa sig a ' med det samorganisation, 1934 slutligen då han ket är historien om hans strid för bild- nas förbund och vi,, det fjärde av fru samarbete: Ordf. dr Naima Sahlbom; ut- F. möjlighet säkra världsfreden i förhoppning att kunna leda in Rysslands ning och andlig självständighet ett im- Elin Wägner: » Vad tänker du mänsklig- skottet för fortsatt arbete inom landet: större problemet Avrustning är en förutsättning för världs- och U.S.A:s behärskare, Stalin och ponerande mänskligt dokument, som gri- Ordf, fru Agnes Söderquist; Utskottet för het ?,.
fred kräva att den ajournerade av- per just genom det helt osentimentala Föredragen bildade tillsamman en slu- andra åtgärder till krigets bekämpande: rustningskonferensen snarast inkallas, Roosevelt ' rande världsstaten, A ' H. Wells tankebanor gjorde ett besök hos rö- framställningssättet Biografins första ten helhet.
Först kom det faktiska ut- Ordf. fröken Anna Lindhagen.
del, vilken a r den avgjort bäst skrivna gångsläget för kvinnornas revolt genom Dessa utskott sammanträdde till över- återupptar ett fördrag sitt om arbete verklig Och nedrustning genomdriver med dessa båda stormän och fann dem ytterst äIskvärda men absolut omöjliga att på- Wells medger själv, att han i fortsätt- en redogörelse för det moderna krigets läggningar efter den gemensamma lun- internationell kontroll som ett första steg verka.
ningen som vanligt haft för brått!
karaktär och dess krav på att vi måste chen.
Något mer än en översikt av de I självbiografin får v i veta, att Wells skildrar hans oroliga ungdomsår fram till finna oss i en hela livet omfattande krigs- problem som uppställde sig kunde knap- mot universell avrustning.
I krav vi här framföra Och den re- redan som 18-åring kom fram till några det litterära genombrottet under de sista beredskap som del av en normal livsplan.
past medhinnas.
Endast resolutionsut- volt vi gett uttryck åt äro vi ei ensamma för honom typiska inställningar: den re- åren av 90-talet Kvinnorna revoltera häremot, medvetet skottet var under tvånget att framlägga I senare delen får man några roliga eller omedvetet och framkalla en befolk- ett färdigt resultat av sitt arbete.
Efter I Bryssel sammanträder i denna stund den ligiösa skepticismen, socialismen (han socialdemokratiska kvinno- torde dock vara en ytterst osäker parti- porträtt av författare och statsmän, Wells ningskris.
Men de böra också ta reda en långvarig diskussion beslöt detta ut- på och stödja alla försök som göras ge- skott med överväldigande majoritet att kommittén Och på Kronborg äro de nor- man och förhånar hänsynslöst » klass- mött Det är kanske ovisst, om de alltid diska sektionerna av lnternationella kampslitanian »), fördomsfriheten i sexu- är lika riktiga som roliga, ty Wells hör nom folkförbundet eller på annat sätt, att förelägga representantmötet det resolu- skapa en ny ordning.
Om de till och med, tionsförslag som iitarbetats av en förbe- Kvinnoförbundet för fred Och frihet sam- e l l a frågor.
Kriget gjorde honom till i n - helt säkert till dem, som utan alltför sto- n u börja omfatta strejktanken, så är det- redande kommitté.
Men innan dess hade lade alla enade i samma vilja att av- ternationalist, Hans klara, orädda för- ra psykologiska gåvor gärna bedömer nuft reagerar numera konsekvent och folk ensidigt efter hur de passar till hans ta ett uttryck för den mänskliga viljan ordet disciplin i meningen » vi resa oss skaffa kriget.
I alla länder resa sig just nu kvinnor hänsynslöst mot » de väldiga, barnsliga egna synpunkter.
att leva, att sträva för sig och de sina, mot källar- och gasmaskdisciplinen » änd- ' " ' " ' Vi ' ' de internationella andas fritt och se utan fruktan mot him- len Inledningsanförandena utmynnade i en samfälld vädjan till kvinnorna att på bredast möjliga front kämpa mot det fega accepterandet av kriget, riva upp den falska tryggheten, ställa människorna in- för verkligheten och söka komma själva krigssystemet till livs.
Ordförande vid förhandlingarna voro utom dr Nilsson fröken Kerstin Hessel- gren och fru Disa Västberg Som sekre- terare för mötet fungerade fröken Elisa- beth Tamm och som protokollförande sek- reterare fru Ulla Alm och fröken Barbro rats till system vilket kan tolkas som om tyngdpunkten något förskjutits från den individuella vägran att vid ett givet till- fälle använda sig av skyddsåtgärder till oppositionen mot systemet och mot de åt- gärder som det nödvändiggör.
Resolutionen antogs sedan av represen- tantmötet och upplästes inför åhörarna som på nytt församlats i Auditorium.
Den hade följande lydelse.
i här närvarande, genom fri om- röstning utsedda deltagare i Kvinnornas Representant- möte Ned med vapnen i alla länder, göra följande utta- nämnden å ena sidan och föredragandena lande: och barnavårdsnämnderna å den andra En djupt otidsenlig och dödsmärkt anser kommissionen att man lämpligen våldsfilosofi går nu till attack mot de bör kunna välja de av länens barnavårds- krafter som börjat bygga Upp en världs- förbund anställda barnavårdsombuden un- politik, grundad på rätt och solidaritet.
der förutsättning, att deras ställning för- Med alla sina maktmedel Vill den tvinga statligas.
hela mänskligheten med i krigshetsen De Vad kostar denna hjälp?
moderna rustningarnas karaktär gör per- Slutligen: hur mycket skulle denna mo- spektivet av ett krig med var dag ohygg- derskapspenning och mödrahjälp kosta ligare.
samhället och varifrån skola pengarna ta- Livet förtvinar i krigshotets skugga.
gas?
Kommissionen svarar på den först- Det moderna krigsväsendet griper in och nämnda frågan: vi anser, att vårt förslag förvrider hela samhällslivet, pressar ned om moderskapspenning till alla, kvinnor dess andliga och materiella nivå.
Luft- kommer att kosta staten 4,400,000 och att skyddsanordningar äro ägnade att för- mödrahjälpen (vars omfattning givetvis dölja sanningen om civilbefolkningens öde är mycket svår att uppskatta) räknad och vänja medborgarna vid tanken på efter 10,000 fall om året efter 200 kr.
krigets oundviklighet.
Vi och de tjugu- per fall kommer att draga en kostnad av tusen kvinnor som sänt oss vägra att dri- 2,000,000 kr.
På den senare frågan: var- vas in i krigsmaskineriet.
vi resa oss ifrån pengarna skola tagas, lyder svaret: mot källar och gasmasksystemet.
Vi tro Kommissionen har utgått från att kost- ej heller att vi kunna skapa trygghet ge- naderna för dessa förslag skola täckas nom att hota med bombanfall.
Den tan- genom en särskild skatt till familjehjälp ken griper omkring sig i kvinnovärlden vilket naturligtvis ej utesluter att hjäl- att det är meningslöst att föra Iivet vi- pen finansieras på vanligt sätt med stats- dare Om tillvaron skall präglas av krigs- medel.
förberedelser länder med vapnen abstraktioner, som vi kalla nationer,.
Alldeles storartad är Wells i sin redo- Den moderna reaktionen i form av natio- görelse för sina erfarenheter av äkten- Och på varje punkt käm- nell isolering i ekonomiskt och kulturellt skap Och erotik Han har förts fram ge- rättssamhälle befriat från krig.
avseende och bojkott mot utländskt och nom egna upplevelser till tron på fri kär- med lösenordet i aIIa na vi framhärda pa för ett * främmande har inte förmått rubba honom, Hans övertygelse är, att vad världen främst behöver är organisation och att en förnuftig organisation måste vara in- Hans världssocialism bety- der ternationell ett nedbrytande av ekonomiskt klass- Tiden rider fort och denna resolution har redan hunnit b l i ett dokument Som historiskt belyser den situation i vilken den skrevs Mycket har inträffat sen dess och i vissa delar skulle den i dag formu- leras annorlunda.
Men dess aktualitet Det mo- har ökats snarare än minskats, derna kriget har visat sitt rätta ansikte och förbrända och förgiftade lik av abes- sinska kvinnor och barn vittna om vad den moderna hjälten förmår.
I Sverige er- lek, varmed han väl huvudsakligen me- nar, att giftermålsbeviset inte skall vara något köpekontrakt och äktenskapet inte ett äganderättsförhållande.
Berättelsen om hans båda äktenskap är gjord med en nobel öppenhet och storsinthet, som skillnad men också av gränser mellan fol- nog har få motstycken.
ken.
Det är klart, att han skall vara Över huvud taget bidrar till det starkt Lusten att leka med tennsol-, sympatiska intrycket av denne trägne ar- fredsvän.
dater hängde Iänge i även för honom, om betare i idéernas vingård hans stora är- man får tro självbiografin, det utgör lighet Han erkänner oförbehålllsamt hans gränslösa förvåning, att kriget inte nyktert och utan pose dåliga handlingar Det och, vad som är Iångt svårare, han till- gjort slut På den även hos andra står även sina mindre vackra motiv.
Han är Också klart att Hitlerregimen skall ger också sina misslyckanden oförbehåll- Även i Sovjet- förefalla absurd väldet ser honom han till sin besvikelse en ny samt till pris, liksom han med naturlig maskerat nationell avgränsning; Ryss- glädje inregistrerar sina framgångar.
övrar civilskyddet ort efter ort och man accepterar de åtgärder som föreslås utan att dra i betänkande uppgiftens orimlig- het och de samlade kostnaderna även för de allra nödvändigaste åtgärderna, var- med menas skydd för broar, kraftverk, land är, säger han, på väg från världs- Och han är inte rädd att underkasta sin sjukhus, officiella byggnader och museer.
egen idébyggnad kritik och revision.
Om man tror att en revolt mot källar- Därmed är naturligtvis inte sagt, att Det är något Ovanligt systematiskt med och gasmasksystemet är det rätta svaret På denna utveckling, då föreligger upp- Wells kamp för sin världsstatside.
Han H.
G. Wells misstror sig själv Och sina ideer.
Han är tvärtemot åtskilligt cock- giften även i dag sådan som resolutionen använder sig inte år för med att att Iägga ropa upp ut den stora Han po- sure, som begåvade autodidakter kanske formulerade den.
pulära framställningar av olika veten- ibland har benägenhet att bli, och han skapsgrenar, som skall förbereda sinne- vacklar inte i övertygelsen om det berät- tigade i sina reformkrav.
Det ä r inte na I sådant uppfostra syfte människorna har t. ex. hans i rätt bekanta anda.
hans natur att släppa taget.
Ärlig själv- som ett led i det internationella sam- prövning kan förmå honom att byta posi- arbetet för Carl von Ossietzkys fri- tion men inte att g e upp.
givande hade ett stort antal politiska ställning till frågan om fredspriset åt Omdömena om wells är olika I varje sammanslutningar samt freds- och kul- Ossietzky.
» Friheten, icke utmärkelsen turorganisationer på onsdagskvällen an- är det väsentliga,, sade fru Löfgren.
Men fall hör han till de få Som gett sin tid ordnat ett möte i Viktoriasalen i Stock- hon slutade med en varm vädjan att även levande impulser.
Han är åtskilliga steg holm.
Sverige måtte sluta sig till kampen för före tiden.
Jag faller för frestelsen att Den enskilda människans modiga kamp Ossietzkys befrielse.
Ty, sade hon, det använda ännu ett citat, det karakteriserar emot våldet fick genom de olika anföran- finns något hos människorna, som alltid fyndigt och vackert wells och den typ av dena en stark belysning.
Fastän våldet kommer att vörda dem, som satt in sitt liv människor, han tillhör: » och dock äro vi för närvarande firar triumfer, skulle vi i rättens kamp mot våldet.
Efter ett anförande av pastor Berndt till för det hela vår skara att gå aldrig ha nått fram till den frågeställning mellan krig och fred, som nu råder, fram- Sörenson antog mötet, som var talrikt för långt i de mera trögfotades ögon,.
höll redaktör Allan Vougt, om inte indi- besökt, en resolution.
Sten aj Geijerstam.
viduella fredskämpar som Ossietzky gjort sin gärning.
Mötets huvudtalare var fru Mia Leche Löfgren, som gav en gripande och välta- lig skildring av Ossietzkys liv en av de få tyskar som redan före världskriget kämpade mot kriget.
Fru Leche Löfgren beskrev hur Ossietzkys mod att leva som han lärde » den överensstämmelse mel- lan liv och lära som kännetecknar hjältar och martyrer, förde honom till fän- gelse och koncentrationsläger där han undergått en ohygglig tortyr.
Ossietzky fördrog den i det längsta med ro.
Han skämdes bara, säger ett ögonvittne, över att hans händer alltid skakade och han sökte dölja dem i ärmarna.
Enligt andra ögonvittnens utsago skall Ossietzky nu- mera vara kroppsligen fullständigt ned- bruten.
en invalid, åldrad i förtid Kam- pen för Ossietzkys frigivande har nu på- gått i två år i ett flertal länder.
Avsikten med mötet var icke att ta socialismen.
För Ossietzkys frigivande. '
nöjer
