# ID: svediakorp-per376
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,801
# sentences: 713
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G FOR 2LSVENSKAA UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN: DAGNY -- p - N: r 49.
Stockholm 1 7 D e c e m b e r 1908 Bedsktion: 1 Redsktiir o. ansvarig utgifvare: I Expedition l: a Arg.
.
1 Nagot om vara konstnarinnor: VIII.
Sigrid Blomberg.
@ r d e t)) popultirtw alises i allm~nhet icke for ett srnickrande epitet om ett konstverk.
Man d l d&amp;r- nGd beteckna ait det jgenkannes och kiinnes af en] war, a h e n af dem, son1 st8 utanfijr konstnarlig uppfatt- ning, att det esisterar i kopior litet hvarstans och att det finnes att till@ reproduceradt till billigt pris.
Den uppfattaingen har blifvit tamligen @ ugse, att ett konstverk, som i sig farenari de faktorer, hvilka latt gora det till all~n#nhetens egendom, samti- digt nappeligen skulle kunna besitta egenskaper af djupt och bestlkeade konstuiirligt viirde, och att det, pB grund af sin litkomligliet., riskerar att ltitt bli vulgariseradt., d. v. s. sankt frAn den nivB, clet f r h bijrjan intagit.
Men innerst beror det dock ute- slutande pii koastverkets egeii halt, om det forml~r att ~li %lla fargem i den I~lekniagsprocess det oundvikljgen bar att genoingii, d&amp; det efter ett forsta originalupp-.
t.radande kommer allintinheten till miites i form af dika populariserade, d. v. s. billiga, reproduktioner.
0.
.
.
- E n kand ~nusikkomposition, om an al4rig s&amp; oft?
afvefvad p&amp; ett posihiv, kau det oaktadt ha fiirm&amp;a att bibeliAlla sin fascinerande klang genom decennikrna, ocb man kan endast finna nhgot barockt i det .ytt- randet af en af vAra uuga.forfattare, att 8.
~ a r c u s k ~ r k a i n Venedig helt enltelt iir ful, c7li~fijr att mail sB ofta sett deli klulnpigt kopierad pB dhliga tuflor.
.
F % skulpturverk ha val i @ ens lopp blifvit mera ypopularap an Snodroppen, men ingen vill - vlil p&amp;- st&amp; att konstverket i sig diirmed fi-rlorat ett uns af sin sprbda charme och sin - fornama grabie.
Vi lefva ju i ett populariseringens tidehvarf, och- d&amp; konstverken i original iiro .. och &amp; id- komma att f ~ r b l i mer eller.
mindre dyrkopta gl&amp;djealnnen for de allra flesta, sow icke tillhiira Sthe, upper ten., rnhste flertalet for konsten iutresserade hAllao till godo med re- produktioner i fotografi och fargtryck eller, 0111 det galler s ' kulpturer, i gips och terracotta.
Man m h t e diirfor med tillfredsstallelse se hvarje forsok att framstalla goda ko- ' '
.
pior af de konstverk, hvilkas stora, poetiska eller mansk- liga innehhll.
rort niigon strang inom den m8nghiS.f- dade kropp, som kallas allmiinheten, och hvilket dar- for speciellt roner ef terfragan pK reproduktionsomrA- det.
Att] dessa reproduktioner under senare k e n af- sevardt hojts i koustuiirligt afseende, ar ett gladjande faktunl.
Ett a£ .dessa konstverk, som redan hunnit bli i hog grad spopulartr, som ofverallt iniiter oss i foto- grafi och soin snart kommer att uppenbara sig i liten skala i terracotta, (icke den vulgara torr-roda terra- cottan utan ett nytt slag i vacker, varm, grkgul ton), i-ir fr6ken Sigrid Blombergs staty: ~BebAdelseur.
Den framstaller, som bekant, en knabojande kvima; som med slutna 6gon och ansiktet ofvergjutet af inspire- radt allvar, stracker sig mot en osynlig vision.
Det Br in- karnationen af den hemlighetsf ulla, stora och heliga aningen, inottagen i odmjuk, pB en gBng inhtvand och lyftad, sjalsstamning af en benBdad varelse.
Et,t stort allvar, en stor enkelhet och renhet i uttryck och linjer llvilar ofver detta arbete.
Utan en gnista af sentimentalitet, vardigt i kiiaslan och buret af en stilla och stark koncentration, ger det ett ovanligt enhetligt iutryck af kvindigt konstuiirlig styrka.
Med detta arbete llar froken Sigrid Bloinbergs namn i ett slag inforlifvats mad sallm$i,nhetensr konst- medvetande, och konstverket har besthtt prof vet.
Froken Sigrid Blomberg har under flera Qr stu- derat vid konstakademien.
Under uppv&amp;xt&amp;ren i r SmAlands urbygd., s o n hon sjalf betecknar det, xdar inan hade tvB mil till narmaste jarnvagsstation och ansag, att en resa p&amp; fyra mil i slade till en julbjud- bjudning var en bagatellr, vilxte frtikeu Blomberg upp.
FrAn denna barndoms- och ungdomstid i ett af- hhllet landthem har hon alltid berarat en stark attrak- tion for landet och en langtan att en gAng kunpa Aterv&amp;nda dit for att for alltid bosiitta sig ute i na- turen.
Med skulptur sysslade froken Bloinberg egentligen icke alls under sin uppvaxt.
Den enda form af mo- dellering, som hon nBgot agnade sig At, var traskar- ning, d&amp;r hon, utom rent ornamentals former, snidade djur, lmfvuden o. s. v., men f6r leran och modelldr- stocken var 11011 helt och hhllet frammande.
Sina konstuhdiga studier borjade hon, 1ik.t andra a£ V A ~ R kvinnliga konstnarer, vid Tekniska skolau, diir hon under en vinter modellerade, d. v. s, kopie- rade efter gipsmodell, I~aader, fotter o. s. v. Darph foljde intradet i konst.akademien, dhr arbe- tet fortsattes under sju Ar, dock icke oafbrutet.
Fro- ken Blomberg faretog under dessa &amp; r studieresor un- der ungefar tvh hrs tid i utlandet.
I Dresden slog hon sig ned for langre tid, fann en utmiirkt atelier och arbetade ostordt oc11 energiskt, intagen af den originella, liffulla och sympatiska sachsiska hufvud- staden - med sitt kpnst- och musiklif, sin fina rokoko- stamning och sina leende och intressanta omgifningar.
Professor Dietz, skapareil af statyn GAstjuEvenr p&amp; Altmarkt i Dresden och med hvilkeil froken Blom- berg gjort bekantskap, infann sig ibland i llennes atelier, skankai~de goda rhd och uppmuntrande ord.
.Dar pabarjade froken Blom berg ocksii sih f 8rst.a bestallning, en altargrupp till Oskarshamns kyrka, sorn senare utstalldes och for hvilken tilldelades heme kuugliga medaljen.
Under det Ar, s&amp;n foljdc sedan froken Blomberg lamnat koustakademien, grep hon sig an ~ n e d det f6rut niirnnda arbetet: rBebhdelsea)), soin vid en utsta.llning, auordilad af konst.narernas fijrening, forshldes till staten for att inforlifvas med dess smlingar.
Forutom inkopet till stsaten m&amp; nam- nas, att froken Blomberg salt ytterligare tvQ kopior af D BebBdelsen)) till enskilda personer.
DB statyn skulle huggas i marmor, begaf sig fro- ken Blomberg t.ill Italien, till Florens, fiSr att utse nmrnlor ocli ofvervaka arbetet.
Denna vistelse i so- dern blef for froken Blomberg, liksom I ' or s % mAnga, s l viil koastniirer som r vanliga diidliga~, begymuelsen till en standig langtan tillbaka till denna del af jor- den, dar lifvet liksom lefves lattare och konsten alstras under lyckligare och spontauare forhAlla.nden an under en nordligare breddgrad.
Frbken Blolnberg bar ocksA sedan dess allt son1 oftast passerat Alperna och tillbragt lgugre eller kortare tid i Italien, ofta narmast i forbindelse med nAgot arbete, sorn skulle utforas.
Senast var det grafino- numentet for familjen Robss i Goteborg.
.
De skulpturer, som smycka det stiitliga kapellet, aro tvlinne grupper, en pB hvar sida om ioghngen ocli framst$illande r Sorgenr och %Hoppet r.
Sarskildt den fbrstnamnda, tycks det mig, verkar syunerlig ' en vac- kert och intensivt kand.
De tv % sorjaade, en man, st&amp; ende med ansiktet tryckt mot kapellets inur vid sidan aE en pB kn&amp; hopsjunken kvinna, som dijljer ansiktet i hiinderna, visa bBda endast sina ryggar, men dessa ryggar aro i lin jeverkan och riirelse ytterst express; va, och hela iutrycket blir kraftigt och gripande.
.I den andra, &gt;Hoppet&gt;), iir den stAende mannen enkel ocll.
iilnerlig i rorelsen.
Taket kr6nes af en svafvaade figur, r UppstAndelsen r, och inuti kapellet prydes en en dijrr af en sjungande barngrupp i relief.
Det hela ar a£ en enkelt hogtidlig och mycket sthtlig verkaa; ett sallsynt storartadt grafmonumeut, dB man hos oss i &amp; n&amp;het nojer sig med en steu, ett kors eller p&amp; sin hijjd eu - byst af den aflidne.
Endast p&amp; senare tider och undantagsvis har man borjat att pA ett mera monumentalt-skulpturalt satt smycka de d6das hviloplats.
Af de namnda skulpturerna har takfiguren utforts i Rom.
1 S tockliolnl 11ar froken ~ l o i n b c i r for ~ Vasakyrkan skulpterat dopfunteu, - nhgra putti i hautrelief svaf- vande ijfver en snackformig vattencistern., Friiken Blomberg beklagar dock det mindre tillfredsstallande slututf6r&amp;det af detta arbete.
Tiden, sorn tillmatts henne for arbetets fullstandiga utforande, var ytter- ligt knappt tilltagen, huggningen inhste utforas i Sve- rige al ' tamligen dartill ovaua kr ' after, och i det af-
gorande ilgoublicket, d6.
de olika blocken skulle fogas till hvarandra, kom det till synes, att intet a£ m %tten b ungefars, fullt passade, allt hade blifvit gjordt ~ p ett och en hastig och kraftig bortmejsling af en lnassa detsljer blef nodvandig fdr att fA fogarna att passa i hvarandra.
Den stora svkrigheten vid allt skulptur- arbete!
Alla dessa mellanhiinder, geuoxn hvilka den forsta lermodellen mkste passera, in %an arbetet sthr fardigt for allmanheten och d&amp; ofta, ~ t m i n s t o m i konstnarens egna Bgon, till viss grad f6rvanskadt.
Gipsgjutningen, bronsgjutningen, nlarmorhuggningen och slutligen belysningen Bro fa.ktorer af afg&amp;ande vikt for att ett skulpturverk skall kunna framstB ur sin ratt.a synpunkt, men om hvilka allmanheten lefver i okunnighet och darf8r icke raknar med infor det slutliga resultatet.
Friiken Blomberg har p % senare tiden utfort tv % byster for n ' ya dramatiska teatern, af hvilka sgrskildt, synes mig, den, so111 frainstiiller skidespelaren Tors- low, tir gifveu med synnerligt lif och stor realitet, den andra hterger skhdespelaren Delands frodigrr och humo- ristiska fysionomi.
Vidare har f r6ken Bloxnberg helt nyligen afslu tat en sarkofag till Victor Ryd bergs gra.f i Girteborg.
P % framsidan hojer sig i relief 118gra tradkronor, mellan hvilka breder sig en vattengita lned rDe badan- de barnen,; det hela mycket kiinsligt och sackert komponeradt, om tin Asikterna kunna vara delade, huruvida just sDe badande barnen)) utgiira nhgon va- sentlig ankny tningspun k t till den hellenska skaldens och tankarens graf.
Sarkof agen iir f iSr narvarande sand till Florens far ' att dar huggas i marmor.
Sigrid Blombergs konst ar full af energi och all- var, uttrycksfull i linjerna, enkel och persoulig i upp- fattningen.
Af v %ra kvinnliga skulptorer i6r hon tvif- velsutan den, som har det djupaste greppet p&amp; sin konst, och hvad lion redan gifvit, kanske allra framst i ~BebAdelsen)), borgar for, att hennes konstnarliga krafter kunna nA h6gt och skapa verk, som skola fylla de stora kraE, konstnarinnan sjalf i f6rsta rum- met setter p&amp; den konst hou valt till sin lifsuppgift.
ELLEN LUNDBERC; f. Syblom.
Solidaritet.
ammansluttiing, organisation!
Se dar den form, som nya strafvanden i v L a dagar rndste iklada sig for att 1x3, sina syften.
En enda blick omkring oss oc11 vi se bevis for den sanningen p % alla onlr %den i den utvecklingsg&amp;ng, soxn nykterhetsfriigan, fredstanken och a.lla andra tidens stora rorelser tagit.
Och mer och xner bbrja kvinnorna vakna till insikt om n8dviln- digheten af samling i strafvandet for sina speciella i5nskemAl.
Den sammanslutning, som genom rtistrlitts- riirelseu komrnit till stetud, lir ju ocksii onekligen akt- ningsbjudaude.
Men just darf6r, i den m8n kvin- nornas kraf vuxit i betydelse, har naturligtvis mot- s t h d e t blifvit mera ftirbittradt frAn deras sida som - icke omvandt sig.
Att hvarje tillf alle.
sorgfalligt utnyttjas af motsthndare for att gtira rtistrattsrdrelsen misstiinkt., bindm och skada densamma ar ju ingen- ting att fdrvkna sig ofver.
Och understundom kan man ju ha ett ogement n6je a att lasa.
variationerna ofver temat: Front mot kvinnorna .. Som nar salig Birgitta och Anna.
Maria Lenngren a£ en forf.
griifvas upp f6r detta andam %l!
Eller nar kvinnorna forklaras oviirdiga pB grund af sin - i jamforelse lned man- nen - lkga nloraliska nivR!
Nyligen har en artikel i en rkvianotidning, belyst samskoleflickornas mora- liska underlagsenhe t i jamf or else xned deras renhets- praglade gosskamrater.
Artikeln, som afven inneholl en slang Bt vAra studentskor, har naturligtvis funnit tacksamt; och villigt gensyar i pressen.
I en tidnings- artikel har fralxst~llts en s i ~ ~ n r kombination ik af lunda- studentskoraas plistddda smak for kafelif och absiuth med - kvinnorostriitten.
Det torde i narvarande stund icke finnas nhgon diilig egenskap, som icke an- setts sarskildt imeboende hos den kvinnliga delen af svenska nationen och p&amp; nAgot rnystiskt satt samman- hanga med Bnnu ' icke erh&amp;llna politiska rattigheter.
Men, soln sagdt, angrepp frhn motsthndare aro ju gifna.
Daremot m %ste man beteckna som lika ovanttidt soln beklagligt, niir w principiella anhangare r finna 1i.lxnpligt uppgif va den passiva hiillning till ri5strgtts- saken, de eljes intaga, for att med anledning af en insandare i Dagny under rubriken r ~ r allxnanhetenw h i tvenne af hufvudstadens dagliga tidningar skrifva artiklar innehallande bl.
a;.
den sedvanliga omogen- hetsfrjrklaringen mot kvinnorna i allmanhet.
-- I fos- bighende sagdt, s % ar det ouekligen P begreppsftjrvirring w, den dar omtyckta lnetoden att.
rakna hvarje -- fak- tiskt eller blott supponeradt - missgrepp af en ksinaa.
kollektivt alla svenska kvinnor tillgodo, medan ' man b o k f ~ r maskulina of vertradelser pA individens konto eller mojligen, 0912 syndaren represei~terrrr en viss grupp, ~ gruppexl.
Om nu later klaudret falla pB d e berijrda syftet varit det fullt lofliga att upplysa den enligt dera.s mening forvillade forf.
af insandaren i Dagny eller hennes eventuellt fijrvillade lasekrets, hvarfiir tog man icke dB sin tillflykt till Daguys spalter?
Genom att skrifva i andra tidningar riskerade ju artikelfor- fattarinnorna, att det enligt deras lnening valbehofliga motgiftet icke kom patienterna till del.
PA det satt kritiken kom till synes, blef dess enda innebord: an- gifvande af en ny angreppspunkt p % riistrattskvin- norua - och ett n y t t bevis pO huru illa stiilldt det ar med solidaritetskanslai~ hos kvinnorna.
.
Harmed mii uttryckiigen sagas, att det icke ar ratten till kritik, som p % n&amp;got satt bestrides.
Men kritiken bijr va-1 st % i rimligt forh %llande till den saks dimensioacr, soln kritiseras!
Och man kan pretendera af dem, som kalla sig anhgngare, att de - nar sA ske kau - viilja '.
D A G N Y d e former for sina hsikters fraurforande, soin icke kunua tankas skada sjalfva saken!
Sk ' ulle vi icke k u m ~ koinina d&amp;rl: ~.an att icke giira Berg.
d sandkorn, att icke utfarda kollektiva under- betyg A t Jcvinnorna, f8r hvar g %ng en kvinna fram- trader pB ett s8tt, sorn vi icke sjiilfva gilla, utan i stallet i nnsvarsk87ipsla mot en gemensanl snk betona h a d som enar, icke hvad soin skiljer?
Att stodja det enda organ, Dagny, son1 ~lrljgt arbetar for kvin- nornas intressen och solidaritetsk~i~sla~ns vacknude, fir.
.
Rfvenledes e n uijdvandig sak.
Och till sist!
Gifves det i18gon idd, som segrande brutit sig vag, utan att denna id6 haft f8rkampar sA fyllda af sin uppgift, att de satt densamma friimst af allt?
Ensidighet, of verdrift har m a n tillropat pio- niiirerna, ofta nled bertittigande.
Men hvar stocle i detta n u exempelvis ~ykterhetssalcen, freclsst.rafvandet, om baabrytarne under asbetet stiindigt viigt alla mijj- lign synpunkter for att allticl kuiilm gif vn andra in- tressen det kvantunl hansyn, som minclre entusiastiska freds- eller nykterhetsvanner anse ltimpligt?
Svaret inhste bli, att utan clenaa hangifveulnet for sa.ken, hvars yttringar stundoin klaadrats, liacle dessa,riirelser icke blifvit hvad de n u iiro.
Lht oss behh.lla.
detta fstktum i iniunet, dB vi skarskhda detaljer i kvinno- rorelsea.
Huijs .beriirde darefter i ett hort anfornnde friigan om, extra kommunala nrbeten till lindrande af arbetslosheten, hvar- ef ter diskussion vidtog.
Vid motets Bppnande, fore ildedningsforedraget, redo- gjorde amanuensen Marcus for en at C.
S.
A. verkstiilld undersokning a£ stangniogstiden i hutiker och affarer.
De fiesta ' nffarer i Stockholm oppnas kl. 8; 60 proc.
stangas kl. 9; 20 proc.
ticligare och 30 proc.
(diiribland siirslrildt cigarr- och matvaruaffarer) senare iin kl. 9.
Tolf-fjorton tinlmar tyckes vara den genomsnittliga ar- betstiden eller tiden for oppethbllsnde, men iifven 16 timmar och mer forekommer.
.I nllmiinhet har man kvinn- liga bitriiden i nffarer med laugsta arbetstiden.
Vid forfrdgan har majoriteten af handlandena forklarat sig for Id.
8 sorn stangningstid, men en stor minoritet uttalat sig for kl. 7.
Nast-an alla - aro for lagstadgad stangningstid sorn medel mot den alltfor lHnga nrbets- tid, hvarunder handeln lider.
Utlandet.
. '
2 De franska kvinnorna och forlikningsnamnden i arbetaretvister.
Olilra grupper inom den f ranska kvinnororelsen haf va i dngarne inlamnat en petition till deputeradekammaren nied anhdllan om tillitelse for kvinnor att intrada i for- likningsnamnden i arbetaretvister.
EVA.
N. Foljande onskningar hnfva framlagts: 1.
Att forlikningsniimndens medlarekall bor, utstrac- kns icke endast till arbetsgifvare och kropps- och industri- arbetare af hdcla konen utan iifven till andrn lonta.gare, shorn haadelsbitraden, tjiinare, m. fl.
2.
Att a h, a£ d e n intresserade, sAval kvinnor son1 ' mHn, skola knnna invaljas i namnden och hafva ratt att id sammantriide i forra veckan hade ICvinnornas dis- rostn vid fr8gors afgorande.
kussionsklubb i Stockholm uppstallt arbetslosheten 3.
Att gifta kvinnor skola hafvn riitt att i friigor, som sorn amne for diskussion.
Inledningsforedrag hollos rora deras arbete, pliidera sin sak i n,amnden utnn siirskildt af dl.
dr Axel Raphael, sorn i ett utforligtoch synnerligen tillstKnd f r i n sin man.
upplysande f oredrag redogjorde for arbetsloshetens fram- Petitionen var forsedd med talrika namnunderskrifier.
tradande under olika tider och i olika lander och hvilka forebyggande eller lindrande Btgarder diiremot, som vidta- Rostrattsfrbgan i staten Michigan.
gits och visnt sig effektiva, samt af hr Albert Forsell, poni Staten Michigalls nya forfattning, sorn nyligen vunnit earskildt uppeholl sig vid den nu rbdande arbetslosheten i Stockholm.
Hnn framlade intresuanta statistiska uppgiEter stadfastelse, beviljar ekattebetslande kvinnor ratt att del- angkende arbetslosheten inom olika faclr och namnde bl.
a., tagn i afgorandet af sidana frigor sorn berorn offentliga att inom grof- och byggnadsarbetarefacket ej mindre an medels anviindning.
En deputation af infiytelserika kvinnor, IS proc.
redan nu voro a~betsloea, hvilken siffra p&amp; representerande olika liiger, hade uppvaktat forbundsrtidet och begart att kvinnor skulle beviljas full rostratt p % samma nyAret helt sakert komme.
att .betydligt okas.
villkor sorn man.
Donna begaran understijddes nf en petition .Ef ter foredraget fol jde en kortare diskussion.
Klubben fetttade foljande resolution: Kvinnornas dis- undertecknnd rned 175,000 namn.
Det tal, sorn holls a£ kussionsklu bb u ttalar den forhoppningen, att Stockholms deputa.tionens ordforande, pjorde ett djupt intryck.
Emel- stad mdtte for sin del gora h ~ a d - den ~ h ankommer for att lertid bevil jad.es .icke allmiin rostratt for kvinnor genom den i mojligast storsta utstriickning minska arbetslosheten i nya forfattningen, hvnremot ofvanniimnda bestammelse Stockholm genom att ej iuskriinka arbetsstyrkan vid i om rostratt for kvinnor pil visst villkor och i en viss g %ng varande arbeten och genom ntt marast ingbngsatts bestiimd f raga medta.gits.
ytterligare for kommunen behofliga arbetsfiiretag.
Den kvinnliga rostratten i Australien.
Klubben beslot iifven att satta sig i forbindelse med nndra fareningar och uppmana dem k t gora liknmde ut- FrHn australiska kolonien Victoria meddelas att ofver- talanden.
huset nyligen beviljat kvinnor yolitisk rostratt.
Med detta ' Diskussi.oner om arbet sl.osheten.
, $: *: I: Vid Centralforbundets for Socialt Arbete representant- mote i Stockholm forra torsdagen holls inledningsforedrag af dr Raphael, a£ hufvudsakligen samrna innehiill sorn fore- ghende a£ tons i Kvinnornns diskuswionsklubb.
D: r Gunnar beslut har den kvinnliga rostriitten utstriickts ofver hela den austrnliuka kontinenten.
Som bekant haEva kvin- norm pd Nya Secland och Tasn~anien redan forut politisk rbstriitt.
Dagny 1909. ed det inom kort intraffande Brsskiftet afslutar Dagny sin forsta ArgAng.
For det intresse och den sylnpati tidningen matt fr %n alla hbll rundt om i landet fb vi frambilra ett vordsamt tack, riiknande pA att desamrna oforminskade m %tte komma tidningen till godo under det kommande ket.
Framst pA tid- ningens program stoAr alltjamt det m %l, Daguy satt sig fore, att samla svenska kvinnor 6fver hela landet for att genom den styrka en sammanslutning - hajd ~ f v e r klassintressen och partitaganden - gifver kunna fijra fram kvinnornas sak till allas och hela samhallets basta.
Men for att blifva en styrka, som man raknar med, en rost, sorn hors, mHste vArt lands kvinnor i annu mycket vidare kretsar an hvad hittills varit fallet verkligen forstb nodvandigheten af en sB- dan sammanslutning, forst %, att de alla m %ste kanna sig solidariska med kvinnororelsen i vfirt land.
Detta vfiga vi ocksh hoppas och tro pcS, skall blifva fallet, och darfor vanta vi att fb rakna tusen och Bter tusen nya kvinnor shorn vbra prenumeranter under det kom- mande hret.
Tidningen kommer att inneh&amp;lla artiklar i de for kvinnorna viktiga frAgor, som st % pA dagordningen.
Den aktuellaste af alla, den kvinnliga rostrattsfrbgan, .iir annu o h t.
Starkt, kraftigt och viirdigt vill tidnin- gen h5ifda detta kvinnornas kraf, i hvilket, djupast sedt, alla andra bottna.
Men hvar for sig mhste afven de andra frhgorna foras fram - hafdandet af kvinnans stallning i socialt, juridiskt och ekonomiskt hanseende.
Tidningen ser sig i stind att genom utlofvad bena- gen medverkan af de basta kvinnliga pennor och af de for dessa frhgor mest intresserade personer kunna lamna ingBende och sakrika artiklar i dessa.
Bmnen.
Genom en rikhaltig litteraturafdelning vill tidnin- gen satta sina lasare i s t h d att folja de markligaste foreteelserna pA litteraturens omrsde.
Den intressanta artikelserien ~NAgot om v %ra konst- narinnor~ kommer att fortsatta afven under nasta Ar.
Genom att lbta de sakrika och gedigna artiklar - hvilka det ' program, som &amp; r tidningens, betingar - omvaxla med lattare sbdana af roande inaehAll, vill tidningen vid sidan af sin stora uppgift att vara ett or-.
gan for den svenska kvinnororelsen afven tillgodose den anskan, som mRste forefinnas hos ' en talrik lase- krets, att erhhlla en stunds lattare lektyr.
Som Dagny onskar att st&amp; i n k a kontakt med hela Sveriges kvinnor, irppnas dess spalter beredvilligt f6r shdana spiirsmbl, som enskilda vilja taga upp, och fb vi uppmana eventuella mkdarbetare och insandare att i sHdana fall godhetsfullt vanda sig till redaktionen.
Tidningen utkommer hvarje torsdag i ett l 2 - 9, 16- sidigt haf te.
~ r i s e t pr Br, postarvode inbertiknadt, ilr kr.
4.50; pr halfbr kr.
2.50; pr kvartal kr.
1.25.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker A narmaste postanstalt eller bokhandel.
Annonser mottagas A tidningens expedition, 51 M~stersamuelsgatan,.
Stockholm.
I alla redaktionella angelagenheter torde man han.
vanda sig till tidningens redaktor under expeditionens adress.
Fredrikn-Bremer-Farkundet$.
stipendioinstitution.
I syfte att tistadkomma flere och storre stipendier fr %n All- manna stipendiefonden att utg % till kvinnor inom MalmB- hus Ian har ett upprop utsiindts, undertecknadt af 48 personer representerande olika samhallsgrupper inom la- net.
Till formbn for saken hafva tvenne dramatiska soi- .rber med tombola agt rum b Akademiska foreningen .i Lund och skall med vederborligt tillsthd af konungens befallningshafvande lotterier anordnas % andra orter inom lanet.
festsal i Lund tisdagen den 8: ae och onsdagen den 9: de december.
Foredraget, berorde hufvudsakligen spada barns vhrd.
Det framholls i huru hog grad dodlighetsprocenten bland dessa minskades b flera barnhus genom forbattrad skotsel.
Dr Cronquist meddelar, att riidfrbgningstimmar for spada barns v %rd aro for obemedlade inrattade vid Mjolkdroppen mdndagar och onsdagar kl. 12 - 1.
Foredragen voro nnordnade a£ Fredrika-Bremer-For- bundets Malmiikrets, som iifven, af samma for anda- mblet skiinkta medel, kommer att anordna foredrag i Lim hamn om kvinnlig hygien.
, Redaktiomm.
Om barnaviird ho11 doktor Joh.
Cronquist foredrag I Arbetareforeningens stora sal i Malmo och i Fo1kets.h~~.
f 2.
I I .. I.
4 ' - I n Selma LagerZ6.f: En saga ' om en saga.
' .och Bdslighetens mystik och under l&amp;nga timmar rned for- andra sagor.
Stockholm.
Albert Bonniers forlag, tviflan i sjalen f k lara af stromkarlen, hvilken .stymy:.
.
.
.
.
.
.
.
!
.. pare han sjalf ar.
Men vare sig Selma Lagerlof rBr Selma Lagerlbf har i sin fodelsedagsg&amp;fva till .all:; ig ' i sagdens eller berattelsens form, i flydda tidek ~ p m h e t e a sarnmanftr~t, nhgra, f6rut i kalendrar bch jul- eller v&amp;r.a, bland italienarna eller bland svenskar, dlp tidningar tryckta be&amp;tti.eh&amp;, @ om ' d i t if 6tt nbji att tid.
f6rmAr lion tranga till de djup, dit blott den iikta f o r y a bekantskapen med.
~ r h &amp; t bland dessa BtAr dikten nAr.
den redan ryktbar vordna ri~tobio~rafiska skiis, i hvilken Selma Lagerlof p&amp; sitt dkmpadt inneriiga och forsynta aBtt .. berattar, hur den sagenviirld, .som anda fr&amp;n, barn-.
Folkskolans Barntidnings olika julpblikati6-.
tog.
form i bennes domen fyllt bennes fantasi, slutligen diktning .. Bilden af.
hepnes gamla v&amp;n .. f&amp;irrinnan ner; tidningen Julklappen samt de smA bicker&amp; Adlersparre, ' som rned rAd och ' d&amp;d grep i n, i raita Guldslottet, ' Lilleputt, Trisse och Prinsessan Rosengull, ogonblicket, s k p t a r hi&amp; i vacker belysning.
.
.
komma sakerligen ocks&amp; i Ar att lifligt uppskattas ak ' Men hvad sorn starkast .. flin&amp;xr intresset &amp; r dock sin stora publik landet ofver.
Det ar sannerligen eh en ny berattelse fr&amp;n Dalarne, somevi %rdigt kan stallas kulturmission.
sA stor, att dess varde icke kan ofver: vid sidan af Jerusalemcykeln.
.
I, Tosen fr&amp;n Stor- skattas, att till ett pris sorn gor dern Atkomliga f.or myrtorpet w bar unga gref vinhan .frAn Gosta Berlings alla sanda ut dessa smie fiirgglada haften rned god8 saga f&amp;tt annu en syster, som, liksom sina fijreghngare, och roliga sagor och berattelser och mhnga ~ g u b b a r i i uppoffrande h~ngifvenhet blir en hjaltinna utan att till alla de sm&amp; hemmens lasliungriga barn.
vidare redogorelse for innehAllet tilliter v&amp;l sjaf ha en aning diirom.
Domstolsscenen i inlednin- gen till bergttelsen h6r ' till ' det mest gripande sorn Sel- knappast Dagnys utrymme, men vi m&amp;ste dock f % ma Lagerlof skrifvit.
Den belilammande torftigheten pApeka D Julklappens w stora f lirgplansch, w Jungfru BlB- ofver det alldagliga upptradet i. '
tingssalen, dar bon- klint och hennes vanner p&amp; vag till blommornas mid- den .. just st&amp; i begrepp att sviirja sig fri f r h att.
so.mmarf est w, akvarell af Elsa Beskow, shsom s8ker; - lamna uppfostringshj iilp till sitt barn, lyses med ens ligen utgorande nhgot at ' det basta ooh vackraste, soni, A.
G. upp,, dB den skygga unga modern i h6gsta firrtviflan nAgonsin ar ritadt fCir barn.
.
till sig bibeln far att ' hindra hans mened.
Ge- rycker nom allt.
" det I&amp;ga 0611 lumpna fAigar man .en skymt, Dag.
Festskrift, utgifven af Sundsvalls I?
: K. af en ren sjal.
Och man tanker rned domaren: P &amp; P.
R..
- Ett litet vackert hafte ligger framfor mig. '
d a, stldalit- $&amp;.
' mitt folk.
Jag skall inte forarga mig Det internationella rostrattsmarkets adls ' kvinnogestalk ofver det, dA det finns s&amp; mycken karlek och guds- gmkd rattvisans bAda jamt tyngande v8gsktllar i baa:.
fruktan hos en af de ringaste~.
den.
aftecknar sig hag och rank mot parmens matta.
Berattelsens fortsattnigg s t k, e j fullt pA; samma guldfond, och en uppghende sols ljusa stdlar.
Det 6~ h6jd sorn inledningen, men .uppenbarar dock i nhgra - den.
lilla f estskriften, som Foreningen for kvinnans nya gestaltor Selma.
Lkgerlafs intuitiva psykologiska politiska rilstratt i Sundsvall i dagarne utgifvit rned blick.
Gamle Erland, sorn ar sA stillsam och tystlb anledning af dess 5-Arsfest nu i december, som bar ten, att man knappt lagger marke till honom, nar det detta symbolistiskt vackra omslag.
Jag vander p&amp; titel- - g k, som det skall, men sorn kommer och stltller allt ' bldet.
En kiinsligt skrifven liten dikt af A.
L.
T., till ratta, om n&amp;got rikar i olag, ar en rned Ingemars- kommer rned en forsynt maning till make, son, far sonerna beslaktad gestalt och lika samvetsijm sorn och bror.
att gifva den kvinna., sorn sthr dem nara, de.
Det ar han, sorn formkr sin son att e r k h n a den den rost hon begar.
I ~1903-1905, fS vi en redo- misstanke f6r delaktighet i ett mord, som han Adragit gorelse af Sundsvalls F. K.
P.
R: s uppkomst och ut- iigi och.
darigenom .framkaUaf en uppgiJrelse, sorn std- veckling.
En tacksamhetsadress till prof essorskan lei i bjirtaste kontrast ' den tilltankta bkdens egoistiska ' Ann.
Margret Holmgren efterfoljes af en flera sidor.
.
: stolthet och Helgas frAn Stormyrtorpet sjiilfuppofiing.
' upp&amp;ande rostrattsenqu&amp;e, dar vi Aterfinna m h g a!
.
~ n n.
u, en st&amp;tlig &amp; mogbgestalt s k p h a r i f~kissen kknda sundsvallsnamn bland de uteslutande manliga .om den rike varmlandsbonden, som skar strangarna af .rleltagarna i enqueten och af hvilka de flesta mea sin fiol for a&amp; ej ' tvingas ' lakt ta; forateget framf6r den %tMrsta sympati uttalat sig for kvinnornas rostrattskraf.
sbelmannen, sbm hki vill.
hedrb:.
.. Bokens andra Att.
namna alla hvar for ' sig af de sm&amp; f ortrflliga bid&amp;.
.fatt,ige, ...,., Selmi.
bagerlofs styrka * ' g6G i denna festskrift, - till&amp;ter mig icke tideh, hurb, spelrnalishistoria.
visar. '
.. .&amp;ter .att - i sagans fantastiska omkl&amp;dnkd &amp; ' en !jj&amp;lgskildriug.
frestaude det an kunde vara.
Roande och omraxlande, Hon berattar dar om den ofvermodige spelmannen,.
sorn ilinehallet iir, bereder det lilla haftet lasaren ett sorn smhingom gripes af.
sommarnattens och skogs- verkligt noje.
Det slutar rned en raskt och trefligt ' ' ' ' i- on ',, s: ' I ', ' M E D dagens nurnrner f0lja prenumerationsblanketter, och fA vi vtird- s a m ~ a s upprnana t vara itisare, att hvar och en matte skaffa minst fern prenumeranter pB den medfoljande blanketten.
x x x x x x x x
' Det ikr mig icke bekant om wDagr finnes att k6pa skrifven adramatisk handling,, benamnd wJus Suffra- giir, hvilken sbledes iir viir andra r~striitti~jiis.
Den i bokhandeln.
Det ar att hoppas, att sb ar fallet, den forsta, ~ N a r begreppen klarnar a£ Frigga Carlberg, ar fortjanar att blifva last afven utorn en trangre krets.
E. redan bekant for Dagnys h a r e.
William James och " Viljan till trou.
(Hugo Gebers fijrlag 1908.
Pris 2: 50.)
ngen ghr siikerw, sade en kvick manniska en g h g of ver det religiosa sjiilslifvets f enomen, grundadt p&amp; om Nobelpriset i litteratur eller invalen i ' svenska studier inte bara af olika tiders och religioners upp- akademien - jag minns inte riktigt hvilketdera det byggelsebocker, utan afven ph samtida, statistiskt ma- gallde; men det gar ju ingenting, ty yttrandet passax terial, sanlladt ur tusentals af religiiisa nutidsmanniskor lika bra om alla lotterier.
Uttrycket r a m mig i hSgen, ifyllda frbgeformuliir.
D Statistik 6fver omvandelser~ nar Eucken fick Nobelpriset och inte William James, - det liter kanske stotande for vhra europeiska oron,.
ty egentligen finns det ingen rimlig orsak hvarfor inte men i grunden bojer man sig infor ett eanningsso- den amerikanske religionsfilosofen fick det likaval sorn kande, som, hur pietetsliist det an kan te sig i sin,a den tyske, eller hvarfor man inte Atminstone lat dem metoder, dock har vorduad nog for det religiosa inne -- dela priset - om det nu niidvandigt skulle vara en hlllet, att glira detta icke blott till fSremA1 for grund- religionsfilosof.
James &amp; r ledamot sf htskilliga pS lig forskning,.
utan erkanna det sorn en realitet af ge -- svenska ytterst imponerande vetenskapliga samfund, nomgripande betydelse och starsta varde for individ t. ex.
Preussiska vetenskapsakademien, han bar heders- och samhalle.
Jag vill harmed icke saga, att James ens i sina.
doktorsgrader f r i n blde engelska och skottska uni- versitet lika sorn sjalfve prof. Retzius eller prof. Mittag- populara arbeten bekanner sig som kristen.
~ a n ' h m - Leffler, och ham ofverghng fr&amp;n en professur i fysiologi.
sagt, att tillvaron.
af en osynlig Gud och en mening i till en annan i psykologi, f r h medicinare till filosof lifvet &amp; r det enda positivt religiose, sorn skulle kunna.
vid Amerikas fornamsta universitet behofver inte ens framdragas s o n facit ur ham skrifter, men jag skulle: i Herbarts och Lotzes djupt vetenskapliga fadernes- vilja saga, att han icke ens direkt bejakar sB mycket.
land farefalla missbankt.
Han ar 66 &amp; r gamma1 och af den religiosa tron.
Och and&amp; ger han mera &amp; n har redan fBtt ire arbeten saf idealisk riktningw och alla rationalistiska professorer, som wmed oerhorda stilistisk fiirtjanst Sfversatta pB svenska - kan man peruker p&amp; huf vudenaw filrfattade fbrsvar for Guds till-.
tanka ut flere nodvandiga kvalifikationer?
Detta nu varo trots det ondas existens, eller alla wen erkand kyrkas sa.gdt utan all kritik af - Euckens val; sjrilf har jag valfodda tjanarew, sorn med hanvisning pH hjartklaf- stor vordnad for dern bBda, sAsom vetenskapsman, farna eller hiiftledens runda senband kunde bevisa hvilkas arbeten hjalpa till att for de vetenskapligt bil- tillvaron af en god och fornuftig skapare af varlden.
dade undanrddja hindren for tro.
Och- Ellen Key Han trot mera p&amp; naturens mlngfald an p&amp; dess en- tycker af samma sktil troligen mycket illa om dem het, mera p l dess fel an pH dess beprisade aanda- bHda!
Min jamforelse kan endask tjana till at ' t ytter- milseplighets, och hvad han predikar, det ar dock ligare understryka den allmanna uppfattningen af hur rindividens ratt att hangifva sig Bt sin personliga tro mycket Nobelprisets utdelande kan bero p % en till- p % sin egen personliga risk,, Det ar egentligen den nu ofversatta boken, ett ur- f allighet, Det var for ett par Br sedan, sorn William James val af, The will to believe, en samling populiir-filosofiska stora arbete w Den ~eligiosa erfarenhetem pH sin van- uppsatser, tillkolnna mestadels under.
ham fysiolog- dring genom de europeiska spr&amp;ken ocks&amp; kom till period i form af foredrag for studenter, sorn ger nhgon Sverige.
Vanlig religionsfilosofi lir ju icke nhgot inblick i James personliga uppfattning.
Huf vudtiteln okandt .i Bostrlims, Vikners och Allen Vanndrus ' rir val vald, ty den rods triden i denna bok iir iole- land, men har kom verkligen nilgot absolut nytt, och mik mot den vanliga uppfattningen, att man ej har de sorn hogdraget frtlga, om nhgot filosofiskt kan kom- ratt att tro det, som icke ar vetenskapligen bevisadt.
ma fr&amp;n Amerika, de m h t e erkanna, att dlirifrhn kan Hur val minns jag inte mitt eget hufvudbry infor komma t. '
o. m. en ny filosofi, namligen den experi- det bekanta yttrande, som tillskrifves bbde Pasteur och mentella religionspsykologien.
Och de so111 tycka det Renan: wLe plus grand m&amp;onge du monde c ' est de hora till god allmanbildning att afsvarja all befatt- croire une chose, parcequ ' on veut qu ' elle .soit vraie., ning med vare sig teologi eller filosofi i vanlig be- Som vi se, ilr detta alldeles liktydigt med H U &amp; @ ord miirkelse, de m b t e verkligen sparra upp ogonen eh om a t t whra efterkomrnande ej skola, ha n&amp;tt bsed- smula, ' nar en fysiologi-professor framlagger ett arbete lighetens djupaste dj ' up, s&amp; hinge de MlIa fa.stmiid deh,
enkla regeln att ej litsa sig ' tro nhgot, sorn de ej ha.
faktum kan medverka till frambringande af detta .. grundadel skal att tro, blott for att skaffa.
sig n k o n faktum, dar skulle det vara en vansinnig logik, sorn .fordel genom att sb l %tsa !s James visar f6ga barm- .pistode, att en tro, som g k fore det vetenskapliga r inte hktighet mot dett.a slags svetenskapligas nit.
s DB beviset, vore den djupaste osedlighet .. s ~ det s$dana m&amp;n)), sager han, ss ' ga oss huru syndigt det pur dogmatisk dlirskap, db man sager, att vbra inre ar att vara kristen p i ' otillrackliga grunder ', sii ar intressen icke kunna ha nhgot sammanhang rned kraf: otillrackligheten i sjalfva verket det ' sista de tanka p&amp;.
ter, som den fijrborgade varlden kan innehhlla?
I an- Det finns for dem tillrackliga bevis, men visserligen i dra fall hafva aningar, sorn stijdja sig pb inre intres- motsatt riktning.
De tro sh fast p i en antikristlig sen, visat sig profetiska nog.
Tank p i vetenskapen varldsordning: kristendomen ar fiir dem fr&amp;n borjan sjalf.
Utan ett trangaude inre behof hos oss efter en dod hypotes.
Hvarfor bry sig sidana personer ideella logiska och matematiska harmonier skulle vi inte om t. ex. vittnesborden for telepatiens varklighet?
aldrig funnit bevis for att sidana harmonier ligga for- Emedan de, som en framstlende biolog sade, hysa borgade mellan denna grofva naturliga varlds alla den isikten, att Bfven om nhgot sidant vore sant, ramnor och luckor.
Men det inre behofvet att tro, sh borde de forena sig om att undertrycka och for- att denna naturliga vBld visar han p % nhgonting, sorn hemliga det.
Det skulle ju gora omintet naturens lik- ar andligare och evigare an den sjalf, ar hos dem, formighet och alla mojliga andra saker, utan hvilka sorn erfara det, fullt lika starkt och befallande som den exakta vetenskapen icke kan utfora sitt arbete !~ nbgonsin det ' inre behofvet efter likformiga kausallagar Pi m&amp;ste l&amp;a kdnna sunningen och vi mdste zclndvika i en facklards hufvud.
Hvarfor kan icke &amp; fven det misstag - detta Br de forsta stora buden for alla, forra vara profetiskt?, Att tron ar nodvandig, db som efterstrafva kunskap, och man kan indela manni- det galler att taga stallniug till unirersum, betona vira skorna i shdana, som f oretradesvis soka sanningen dagars filosof erande naturf orskare, men hvarfor skulle eller foretradesvis undvika villfarelsen.
Naturveten- den endast vara berattigad, nar det galler laran om skapen har foralskat sig i det senare, den har rent af naturens of oranderlighet?
, I ett shdant fall som detta ar det bide klokt och satt oron for att beg % misstag i system, och den har alldeles upphort att intressera sig for sanningen sorn modigt att tro hvad sorn ofverensstammer rued edert shdan.
Blott sanningen sorn tekniskt verificerad in- behof, ty blott genom en sidan tro blir behofvet till- tresserar den.
Hellre forlust af sanningen an riskera fredsstalldt.
Optimism och pessimism aro definitioner mojligheten af ett misstag.
pb varlden, och viira egna reaktioner mot vilrlden I sjalfva verket iiro dock dessa tviflande veten- medverka till att bestamma definitionen.
Dett.a lif tir skapsmitn med deras forntlma agnosticism lika naivt vardt att lefva, db det i sedligt hanseende ar hvad valjande oeh lika dogmatiska sorn de kristna - utan vi gora det till.
Det finns sanningar, hvilkas verklig- att veta det.
Om man sager: sGor intet val, utan het tron ej blott bekanner, utan hvari den afven ar .1 %t frhgan f6rbli oppens, s i ar afven detta, nar det en medbestammande faktor, och i frhga om s %dana gdler frkgor, som icke kunna afgoras ph intellektuella sanningar iir tron ej blott tillaten utan oumbarlig.
Sanningarna bli ej sanmingar, f0rru.n tron gjort dew dartill.
.
grunder, en kanslouppg6relse och forknippad rned D i shlunda beviset ioke ar ffll handen, forran jag samma risk att gh miste om sanningen.
Tro och tvifvel aro bhda aktiva fdrhAllningssatt och forknip- handlat, om jag genom mina handlingar sjalf kan bi- ' pade rned handling.
~ f v e n agnostikern inlhter sig p % draga till att gora universum moraliskt, om tron sjalf en vadhAllning; han hhller pii de ijfriga hypoteserna Br en moralisk handling, jamforlig med att rbsta rned mot tron, likasom den troende ph den religios?
hypo- ett parti, som an ?u ej ar sakert om seger - hvad tesen mot de Gfriga.
Att predika skepticism for oss ger d i vetenskapsmannen ratt att forneka mitt viisens sorn en plikt, tills man funnit bindande bevis for reli- djupast tiinkbara funktion?
Tviflet &amp; r ju sjalft ett gionens sanning, ianeb&amp;r shlunda det pksthendet, att beslut af den mest vidtghende praktiska betydelse, det gent emot den religiijsa hypotesen ar visare och darfor att det ofta ar praktiskt omojligt att skilja battre, att vi lita oss bestammas a£ vhr fruktan for tviflet fr&amp;n den dogmatiska fomekelsen.
Den sorn att den kan vara en villfarelse an a£ vhrt hopp, att forbjuder sig sjalf.
att tro p l Gud, plikt, frihet och ododlighet, han kan milhiinda i intet fall skiljas frln den ar rned sanningen 6fverensstamnlande.
illf far else sorn villfarelse, siiger dock James torrt; den, som dogmatiskt f6rnekar allt detta.
Tron ar be- hvad finns det for bevis for att en villfarelse, fororsakad redvillighet att handla for en sak, hvars lyckliga ut- af en forhoppning, skulle vara s&amp; mycket varre an en gang icke ar pb forhand garanterad.
Det kan, om villf arelse, f iirorsakad af f ruktan?
Det ar detsamma, man s i vill, vara en mycket ~innehhllsfattig~ tro, som om en general sade till sina soldater, att de hellre utan hvarje dogm och hvarje definition; men den borde h&amp;lla sig borta frdn dmbbningen an att riskera blotta tillforsikten att denna naturordning icke ar det ett enda sir.
Eller som om en bergvandrare, sorn .sista ordet, utan blott en symbol, kan vara tillracklig stHr vid en afgrund, hellre riskerar att fastna och frysa for att finna lifvet viirdt att lefva.
Allt hvad .miln- ihjal i snomassorna an att soka efter en utvag, afven niskohjartat behofver ar, att man ger det en mojlig- rned risk att omkomma i djupet.
)) Dar tron p % ett het.
Det.
iir redoboget att forsaka visshet i universella
- ha delgifvit mig sina egua f6rhHllanden ocb intresden, oc6 ja.g llar varit stolt att EA visa mina viinner hvilka prak- tiga, rara, flickor jag haft i mitt hem.
.
Men namn rnig en frojd, sorn varar bestandigt!
Min sista)) solstrble, reste i somras.
Hon eltulle gifta sig.
Nog unnar jag henne all lycka i viiriden, men jag var+ind % nog sjalfvisk att gr %ta, grita, griita, d % jag sbg sista skymten a.€ h e m e pb tbget.
Jag formodnr, att Ni klandrar rnig djupt for min sjalfviskhet.
Af nlla goda erfarenheter jag gjort i den vagen, hade jag emellertid i min enfeld kominit till den ofvertygelsen, att alla wfroknar)) voro anglnr, sorn bara behofde komma in i mitt hem for att valsignelserna skulle spira upp ikring dem, som ogras holl jag pii att siiga.
Darfor nn- tog jag ocksR utan tvekan en valrekommenderad flicka, och nlin fjgrde frok ken^ holl sitt intSg i mitt hen1 i sallskap ined fyra koffertar.
Men.
den gBngen blef det ingen sol- strHle nf, och inte blef hon wlufts heller, det vill jag lofva.
En rner skrymnlande niobel har jag ddrig haft i mitt hem.
13011 syns, hon hors, hon marks, sH det fiir- sliir.
Hon har forut.
innehslft platser i oandligt fornamn, hus, d#r hon varit uppburen, firad, fjssad, beundrad.
E j en dag 1.1.m forut gHtt for hennewtan nojen.
Hon har oandligt m h g a fina vanner, hvars olika forhbllanden naturligtvis intressern mig ofan tligt.
Hon finner mitt hem for tyst, vlra vanor odragligt hvardagliga, vi roa oss for litet.
Ron har trhkigt rned ett ord.
Hon iir musika- lisk, ty hon gnolnr, hvisslar och sjunger slagdangor, ' d&amp; hon hvilar sig friln att meddela rnig alla sina intressanta erfarenheter.
Min lnan och jag kryrnpa ihop dag for dag infor dennn imposanta foreteelse.
.
Vi skammas f6r vSrt stilla hvardagslif, vi tycka det ar futtigt, att vi ej ha sidenkladda mobler, och beklaga, att vi ej ha en sa- long i stallet for vdrt enkla hvardsgsrurn.
Vi vilja al- drig mer namna vAra stackars umgangesviinners namn, Svclr till Viola Bjiirk!
och be om ursakt, att vi ej Iwi sup6 eller bevista nagon Milt bdsta s fi-oken!, - s %dan btminstone en gbng i veckan.
Jag har trottat u t Det var en lllng klagovisa Ni serverade oes i N: o 44 rnig sj&amp;lf rned att forsoka roa min froken, fast hon na- af Dagny, och har Ni verkligen genomgbtt allt det Ni dar turligtvis andti foraktar resultatet af mina anstrangnin- skildrar, sH beklagar jag Er af hjartat.
Det ar syndmat.t gar.
Jag trifa ej liingre i mitt hem, dar jag kanner rnig Ni nlltid lrommit till s % dAliga och taktlosa familjer.
sorn en nolla, och dar jag blifvit en ofverflodig och frid- E-Iade Ni i stallet rgkat p&amp; snalla och valvilliga manni- 16s person.
Hon tar ordet fr %n rnig och utdelar befall- skor (ty sAdann finnas ock), sh formodar ja.g, att Ni rned ningar till mina jungfrur i mitt stKlle; hon bestimmer Er eminenta beriittartalang ej skulle uraktlbtit att dikta hvad mina barn slrola ata, nar de skola.
sofva, prome- eu, Hog Visa, om alla Edra gladti erfarenheter.
Men nera, leka.
- Se dar en del af mina lidanden under de sista m h a d e r n a!
Men Ni skanker troligen min arma Ni.
har tydligen alltid rilkat illa ut.
Emellertid, l i t mig for en stund fB ta Er uppmark- ~f rokeil)) hela Ert nledlidande.
Hvad jag rned detta vill saga ar, att om folk i all- sarnhet i ansprbk.
(Ni har viil a n d i trots allt rattighet att lase en smula, sedan Ni lagt E r p % kviillen.
Hur Ni manhet, de m % nu vara ~froknar, eller husmodrar, aro fick tid att skrifvn den l h g a tidningdartikeln i Dagny, hjBrtlosa, taktlosa, opppfostrade och anspriksfulla, sb re- begriper; ja.g ej).
Alltnog, jag ar ingen, froken,; tviirtom formerar man dem ej genom bittra tidningsartiklnr.
Lif- tillhor jag det af Eder afskydda slaktet husmodrar och vet fSr viil bli deras l~romastare, om de kunna ta emot har (jag i~iistan darrar att tala om det) verkligen sjalf dess lardomar.
Ndgot system eller nHgra paragrafer dern varit nog hjartlos att ha sfroknar, i mitt hem.
Ni kan till efterrattelse Iara ej hjiilpa stort.
Elsa Tijrne har r#tt i, att en hushbllsfroken rned 100 ej tanka.
Er hvilka praktiga flickor l De ha ej likt E r varit sorn)) l u f t ~ men, i stlillet sorn solstrblar, de ha ej kr.
i kontant ion hnr blttre i ekonomiskt hanseende an en haft rang efter katten utan w r i t mina fortrogna viinner.
kontorsfroken rned 1,000 kr.
De 900 &amp; tgb troligen till De ha delat mina bekyrnmer och Kfven min gliiclje, de helinackorderingar, och sen knn Ni v#l rHkna ut., hvem frhgor, om det blott f %r kiinlia, att det afven med l~$insya till dem iiger samlna oforytterliga riitt att v&amp;gn n ~ k o t, soln det icke ens i clron~men skulle falla niigou in att forvagrn det i de obetydligslste prslktiska ange- liigenheter.
D Pijr att k u m a ge en verklig foresttillniag 01x1 denna originella bok liar jag ahsett lnig born ge ett roferat, lnestadels bestAende nf direkta anforanden u r boken.
Och det ligger niig om hjartat, a t t)) Viljan till tro, verltligen skall fB bidraga till julfriden i rnAnga hem i Br.
ForstA mig n u ratt: den a r ingen uppbyggelse- bok i vaalig iuening; det naiaa bejakalldets m8nniskor, som aldrig vetat bvad tvif vel vill saga, de behofva den ej.
Och naturligtvis fir det ingen bok att slba bort en juldagsef terlmiddt-ig 6fver.
Me11 for de mAnga, so111 en gAng sett den vetenskapliga sauningens olnut- lighet i ansiktet och 1-dft ska~nset be dennn om ur- &amp; kt for sin outrotljgn 15ingtan efter mening mecl sitt lif - for d e ~ n kan denna bok bli en gliint af ~ e t t st.ort ljus)).
- TTO ti ?.
mod, men dl1 bar inte b a m rlitt, utan ocksd pZikl a t i vara modig.
)) Verklighetens in- nersta harnionierar ~ n e d de krafter clu ager.))
D u har ditt lif i din egen hand, ~i ditt iure viisens villiglxt eller ovillighet~.
LM oss vhgn ndgot, ~ l b oss t soka vBr lag i ntigot a m a t an i v h a Icanslor, och det.
skall g % 08s alldeles sorn dB, Inan vid uppvaknaildet u r en feberdrom finner sig oinsluten af aattluftens l~eliga stillhet och svnlka.
P LYDIA WA HLSTROH.
.
.
I,
DAUNY - 634 som ' blir nzest ornhnldad eller son1 f I mesta vtllut~~n for resten.
E n hushIllsEroken g8r.
for resten aldrig under i 5 kr.
i mBnaden; mdngen gdng hsr hon myclret mer.
Ni hnr daremot r3it.t i, att vArn sfroknars bora f i sin fritid, dA de fB sk6ta sina intressen.
Detts bor vara till fromnm for bida parterna och ar val alls ej omojligt att genornfora.
Till sist ber jag att f A hemstiilla, l~uruvida det tir ratty ' att i dessa tider, dA den bildade flickan borjar Bter- vanda till arbetet inom hemmet s %som bade mera balso- samt och mBngen gting mera lonande och dK vi hus- m0dra.r s % viil behofva hennes hjalp, h.uruvida det iir ratt, sager jag, att genom tidningsartik !nr sorn Eder ut- s i misstro och misvbeltitenhet A omse sidor.
Vore det ej mera vardigt ' en kvianosakskvinna, (hvilket j ag formo- dar Xi ilr), att i stiillet sBka fiirena de bAda pmterna, sorn behofva l~varandra.
Arbetet in on^ hemmet 5ir ett mycket viktigt arbete, viktigt s t t det utfores nzed system och ordning; husmodern behofver diirfor intelligenta och skolade krafter, till hjiilp, i synnerhet i dessa tider, dB allt fordyras och d&amp; tid mer an n %gonein 5r pengnr.
De unga flickorna behofva hemmen, diir de fh huld.
och sbgdd, en god existens och inycltet darjamte.
Vore det ej en kvinnosaksgiirning, s&amp; gocl som niigon, att s o h till- fora hemmen goda arbetskrafter, att soka Bterukanka ar- betet inorn hemmet, den ara och heder det varit ph god vag att forlora.
Att ptivisa, att en stackars husmoder, som nxlste ta friimmande till hjiilp i sitt hem, 5r i sin fulla riitt att fordra vduta for hvad hon ger, ntt hon knn vara bebjartnd, valvillig, att hon kan vsra en bra miinnisk;, inte bara en buse.
Den giirningen, menar jag, att Elsa Torne hiiller p I att utfora, och &amp; Even om hon kan ta miste i nIgot, sB ar hon vard ett arligt tack frAn alla dem, sorn veta hvad det vill sii.ga att forests ett hem, n. b. om trefnad och ordning dar skola uppratt- h Allas.
OCH HUSMODER.
KVINNOSAKSKVINNA Notiser.
Kvinnrtns w~rstiillmde i koinmuneirs tjiinst.
Sorn bekant ha en del nf stadene namnder och styrelser nf- gifvit yttrande ang %ende hr Kjellbergs motion anghende kvinnans anstallande i storre utstriickning i kommunens tjanst.
Beredningautskottet har nu hemstiillt, att moti- nen tillika med hr Lindhagens motion om fast anstall- ning for rit- och skrifbitraden hos kommunens verk skall ofverlinmas (It den af stadsfullmaktige tillsatta lonereg- lerings- och normalarbetsdagskommitt6n.
Med anledning af.
kommitths tilleattande afstyrker utskottet for niirvarande samtliga frtin namnder och sty- relser inkomna loneregleringsforslag.
Statshders ' tiicl till kvimllig triidgiil.ilsskola.
Fore- sthdarinnan for triidg&amp;rdsskoln~i for kvinnlig uagdom vid Agdatorp i Nettraby socken, Blekinge, Ida Schmidt, har hos k. m: t gjort ansokan om ett statsbidrag for skolans verksamhet af 600 kr.
under 1909.
Landtbruksstyrelsen hemstiiller ocksh att k. m: t mitte tilldela fijrestAndarinnan for den ifrhgavarande skolan det begarda anslaget under villkor att hush %llningssiillskapet inom orten tillskjuter n h s t enahanda belopp fijr samma iindambl, att en fri- elev skall a.ga htnjuta undervisuing i skolan, ntt lsndt- bruksstyrelsen skall iiga meddela erforderliga foreskrifter rorande skolans verksnmhet Hfvensom utofva inseendet ofver densamma samt att * det skall hligga foresthdarin- nail a t t fore utgbngen af 1909 afgifva redogorelse till landtbruksstyrelsen ofver skolans verksamhet.
Mt~jblo~nma iifverr iriistu &amp; r.
Den s. k. Majblomman kommer afven 1909 att forsaljaa till formin for samma andam %l sorn i fjol.
Programmet for forsaljningen p i 1 maj blir i hufvudsak lika med det i Br tillampade.
\ Foreningsmeddelanden.
Den fiiilgslrde modern - Sindings lronstverk - har tjanat sorn motiv for en a £ fru Helen Sjostedt forfattad dikt, hvilken af herine upplastes sBsom prolog vid en af F. I.
.
P.
R. i Goteborg den 22 sistlidna november an- ordnad musiknlisk-dramatisk sonrk.
-- Denna prolog, tryckt H kartong och ined en fint utforil reproduktion af samma konstverk, bar nu u tgifvits af Goteborgsf oreningen, och tillhandahBlles mot 20 ore pr exemplar sf foreningens sekreterar?, froken Hildur Oijer, Goteborg.
Profexemplar sandes mot 20 ore i frimiirken.
Den vackra bilden torde lnlifva en lamplig jul- och nykrshiilsning frdn och till rostrattsvanner landet rundt.
Srurdsvslls El.
K.
P, R: s fern-&amp;mfest.
Den 10 ' de- cember firade den kvinnliga rostriittsforeningen i Sunds- vall 5-Ars-dagen af sin tillvaro m.ed en ansltiende fest p I Sundsva1l.a teater.
n e t omviixlande programmet upptogs af sting, nmsik, deklamation, plastisk d a m sarnt en pjes, forfattad for tillfallet och benamnd Jus Sufff~sagi, hvilken Iterfinnes i den festskrift, som utgafs samtidigt.
och hvilken vi omnamnt p % annat stalle i tidningen.
Den vackra festen afslntades rned en tabl %.
Esliifs BE '.
K.
P.
R. hade torsdagen den 1.0 d: s arran- gerat sin forsta offentliga forel&amp;sning under verksnmhets- Iret.
h e r amnet D ArbiitB ' formedling D holls fSredrag af herr N. Skogh, forestAnda.re,vid Malmii arbeteformedlinga- anstalt.
Tal.
gaf att borja med en kortare historik ofver arbetsformedlingaidens utveckling och darefter nligra sta- tistiska uppgifter rorande dylika anstalters verksamhet i v %rg dagar, siffror, hvilka tydligt visa behofligheten at ' desammns upprattande i tBtt befolkade trakter.
Harefter of vergick tal.
till de planerade arbetsformedlingsanstal- terna i Sldnes storre semhallen och namnde darvid Es- lof sorn en af de phtankta platserna.
FrAgan var till yttermera aktuell inom orten, d % ko- pingens kommunalfullmaktige f. n. hnfva arendet under behandling.
Foredraget var besijkt i f ett 100-tal personer, diiri- bland Atskilliga kommunalfullmaktige.
EIL ny P.
K.
P.
R. bilqades i Mjellby, Blekinge, den 13 dec.
efter foredrag af fru Augusta Tonning.
Till ord- forande och centralstyrelsemedlem valdes froken A. Ros- sich, till centr.
suppleant fru Anna Olsson.
Fiireningen anslot sig till Landsforeningen.
, Breflkda.
: En uf ~.ost~.uttsfii9.eni ?zgens arbete lijtigt inti-esswnd nzedlmz an- modas uppgifvtt sin ndress for redaktionen i och .far korrespon-.
.
.
Red.
af Dagny.
.
dens.
.
- 11 FRAGOR o c SVAR.
~ I I!
I Hvar kan man prenumerera p H Dagny?
I landets alla-postanstalter och boklBdor kan man bestiilla huru m b g a ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa st3llenP Ja, ifall man .Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gUra det.
Hvad kosfar Dagny, ' i postanstalter och boklttdor?
.
Dagnys postprenumerations- och bokliidspria tir kr.
4: 50 fur I /,, 2: 50 far ' 1, och 1: 25 for ' 1, Br Hvilka villkor erhdlla pren umerantsamlare H Dagny?
I Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhlller en prnvision af kr.
1: - fur hvarje helllrs-, 50 Ore Fur hvarje hdftrre- och 20 61-0 £Or hvarje kvartalsprenumerant.
I (Huru skall httllande - - 3 man fdrfara fdr denna provisions er- ' Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gbr man tillviiga pA ett a£ ftiljande stitt: 1) Antingen: instindandet aF prenumerationsafgiften med afdrag a£ provisionen besttiller man det behtifliga antalet ex. (hur mllnp som helst, men alltirl minst 5) direkt frbn Dagnys exp., Stockholm, som under sa~nlarens adress i ett och samma paket eilnder alla bestiillda ex. Samlaren h a r d i att ornbesOrja utdelningen, till de samlade pre- numeranterna.
2) E l k: Man prenumererar A narmaste postkontor (ej an- ' norstiides) firr de earnlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begiir postens livitto b samtliga er- lagda afgift.er, tillsttiller cm detta kvitto, db vi omglende pr postanvisning sLnder sa n~lrtren den stadgade provisionen.
eno om Hvar, och till hvilket nris kan man nummervis ldsa Dagny - -?
- - - - - I sttidernas tidningskontor 11ch cigarraff ilrer samt lies C ag- nys kommissiontirer i landsc~rten.
Pris 10 Ore pr nnmmer.
Litteratur: Skqij ' tcr tdgifkb c4f C ' L ~ I.
~) - C ~ ~ S ~ i ~ ~ / a ~ ' ~ C ~ ~ ~ S C ~ P s Z f o j l ~ fOtl ~ n k.&amp; %nm@ ingcn poliliska vostrutt: N: o I, Till Regeringen fr5.n svenska kvinnor ingifna sksifvel- ser i Rostrat tsfrligan 1905-1906 .......................... -: 50 D 1.1, Gustaf A. AldBn: Hvilka svenska kvinnor aga komnlu- nal rSstratt '?
(pr 1,000 ex.) .................................... G: - D T TI, Mathilda Stael von Hol~tein: Bfhlsrnn~skapet och kvjn- naris st Zillr~ing inom Bktenskapet enligt giillande svensk ratt .. ................................................................... -: 50 r IV, Anna B. Wicksell: Om kom~nilnnl ri5striltt for gifta kvinnor.
............................................................ -: 10 Ann Margret Holmgren: Stradcla intryck frln den Interuatio- nella kvirinorostrfittskongrevaell i Ktipenliamn ......... -: 10 Po~.eni~agen.s, fiir Icuimc~ ?zs politivkcc rostvutt li Stockl~ol~n % Jygblacl: N: o 1, Nntanael Beskow: Till frhgan om kvinnans polit.iska.
rijstriitt ............................................................... -: 05 D 2, Anna Whitlock: B6r den svenska kvionan erllhlla poli- tisk rUtrtriitt?
...................................................... -: 10 r 3, Hilnla Borelius: Hvrtrftir &amp; r motstlndet.
mot kvinnans politiska rustratt oberattigadt?
............................... -: 10 D 4, Lydia Wahlstrtim: Principerila ftir kvinnans rfiatratt ... -: 10 D 5, Anna W11it.lock: Hur btir den svenske kvinnan berecla sig for den politiska rostratten?
........................... -: 05 D 6, Lydia IVahlstrdm: Liirdolnar af den kvinnliga rtistr5tts- rorelsen .. ............................................................. -: 10 D 7, N&amp;ra manliga inliigg i den kvinnlige rostriittsfrQgan ... -: 15 D 8, .Lydia WablstrGl1.1: Hogerkvinnorna och clen nnvarancle ~ituationen ......................................................... --: 05 Minneslista ......................................................................... -: 05 Georg Stjernsteclt: Den svenska kvinnans riittsliga sta.1lnin.g ... (-: 75) 7: - 60 Giistaf A. Ald4n: Svenska kvinnans ko~nrnuuala riittigheter och.
.
skyldigheter .. ....................................................... -: 10 Lydia Mrahlstr6rn: Den svenska kvinnororelsen .. .......
.:.
......... -: 45 LZagnhil d Modin: Brollopet pH Ensillre ................................. -: 25 Hildn Sachs: Kvinnornas rostriitt.
Svar till herr Adoll Hall- gren ................................................................. -: 25 Anna Kleman: I&lt;vinna.ns rnedborgarratt .............................. -: 25 Karl M.
Lind: Kvinnornas rtietrattskraf .............................. -: 25 Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras frail I ?.
K.
P.
B: s i Stockholm expedition Lllstlnakaregtita~: 6, Stock-.
dessutom holm, som ' hhlles 6ppen hvarje dag kl. 3-5 e.
~ n samt ~nsdagar kl. 7-8 e.
111.
Vid rekvisition af ininst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lamnas 25 proc.
rabatt.
- Alla skrifvelser rbrande expeditione-1 adresseras: DAGNYS SI; XPEDITION, MusmoaBerskoPan i Karlstad -, &amp; jar sin 4: de Ilrokurs den 26 Januari 1909.
Undervisning meddelas i fiidolmneslara, hiilsoliira, matlagning, sjukvird, siimnad m. m.: Ref.:: I:, andsh6fd i ngsknn Fvtb E m m a Dyc~sc?
?,, Froken .TJa ATowby, - 8 STOCKHOLM.
1- - Stockholm.
- (Plal~sokande jci sina annonsm injorda i Dagny for hnljva priset eller 7?
ore Iz pr mm.)
-.
NUERBISS ' INGSVAX vfif- och U handarbetslararinnas6ker phts for vBren.
Hogsta betgg frBn H. V., ~ 1 STDO 3 DOTTER, med rann vi skrif- och especlitionsgoroin afven fullt hemmastadd i vlifna samt villig ntt deltpga i huulig goron~ill, onskar plats pA nyhret god familj.
Svar till ~l ' riistdotter under adress S. Gum: elii Ann011 byrA,; Jthlni f. v. b.
UNG, bilclncl Pinska, som I E ' arbets am o h bar~ikiir, med te retiska och prakliskn erfnrenhetc i ett hushfills skdtancle samt \: a vicl handarbete, onekar plnts i gc familj i Stockholt~~.
&amp; tt viinlig betntitancle saint tillfglle att grun ligt eatta sig in i svenskn sljrQkf iir hufvnduaken.
PA Ion fiistes I aA mgcket afseende.
8var emo ses tacksnlnt till n.4illo W.n, EI koping, 1).
r.
1 ' Lundinska kulssn, Xiias 111. m.
Svar till ~Vfiren 1909 D, Kristine- hamn p. r. musil " " I?
{RVISXINGSVAN, !.
fl~c,ha, som genomgAtt S-kl. 11 UNG BILDAD FLICXA god roverk, stikel: till vbrterminen p l ~ 1 - fa~nilj tinskax plats son1 siill- som guvernant.
Stikniide har 111 skap och hjlilp.
Ar giiri~a behj#lp- der elk tid vikarierat vid realskol lig.
med laxlasning och barnens och k: ~.n forete de btista rak.
d&amp; sktitsel.
Svar till DE.
J.
Familje- i f r h och f r h plats i familj.
SVE, Kli] nledlem, under ads.
8.
G u m ~ l i i till ~ S k h n s k a ~ Forsl~~iSllwn, dnnonsbyr8, Stockholm, f. v. 1).
pan.
I - - Forest *.
vicl Fackskolan for hiislig Ekonoini, Uppsala, m. fl.
AnmaIan hllst f8re denna manads slut.
- Prospekt pB b e g i r ~ Tel. 8 12.
JUKSK~~L ' ERSKA mecl flera Iru fifven van vid sinnes-; juka, ijnskar privatvfird eller fast data.
Svar till ~Sjul; ski5terskap, L ' idningakontoret HundegRrclsg.
9.
3 praktik,.
Nancy E n w a l l.
F0. " i~8tffnrlciri ?z ?fn.
Aeseptbok till konditori- och tfbrodsbaliet.
En bok med denna titel och innehAllande 139 recept till ba- L EDlGA PL A TSER.
kelser och tibrod finnes till- giinglig h,os rikets bokhandlare till ett pris af kr.
1: 50.
Ut- gifvarinnan af boken mottager V id 11fcLjomns .73brzent (cl.lii~.ove~-k i balzning sam.t reser 6 9 - fliclro9.
finnes plats leclig f6.r en elever, ~iIiasierancle liirarinna ~incler in- afven p i begaran bort och nied- rtnnd: ~.ncle v5rtermin.
Under~is- delar undervisning.
Bref adres- ~ingstimnen: k ' ristendom t. o. m. rjattc: kl~ssen samt svenska ocll seras till: Utgifvarinnan af re- geografi i ett par &amp; re klnsser.
ceptboken, froken Kr.
Anders- Kompetensvillkor: al: gAngsexamen son, Molndal, p. I-. '
r h Hogre 12irarii1nesen1innriun1 dler motsvnrande.
IIdnen u t g h Rodenstamska: fter 1.,400 pr Ifishr.
Anstikningnr, stallda till Styrcl-; en, kunna insandas till farestfin.
Hudi ksvall.
lnrinnan, Karl Johansg.
16, Gtit e- Husluoderskurs.
SkolkiSkslararin- Iorg, fore den 15 clec.
nekurs.
Sltijdlararinnekurs.
8.
' 1 '.
G.
277714 Sliijd- och Hushillssholan,
och afriga Afpassade mattor, sisom S m y r n a, A r g a m an, Ros= --- mos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, v e h t, B r u s s e 1 m, fl.
i alla kvalitber och storlekar:::::: Engelska ' ~ a g a s i n e t Drottninggatan 3 1 -- O r i e n f a l i ~ k a ' flattor v - - yheter for saisonen i stort urval!
.lliga priser i ~elsvar.uafftl ' ~en, Drottninggatan 2 e Biks.2840.
Allm.
52 08.
D. Forssells SiiileC B C: o Eftr. H.
8. '
' I Succks-Kjolen Succks-Blusar " Cam paniaw " Brabantw Instickade svarta breda rander pa grH fond!
Elegant sits.
Pris 14: 50.
Postforsandes om fram- llngd och midjebredd uppgifv~s.
Spachtel med Tyll- foder!
Fenomenalt pris: 12 kr.
I 3 9 R?
' r u 1 % 1 ' assa.adc julklapp!
~ostforsandes om hals- och brostvidd meddelas s.om har pressens bus1 kvinnliqa vennov till si.
f6rfog; nd6, vill och \ I (a !ltid nagot viil.deftdlt de iimnen, som PA nllvc och hemlmct.
CA 217446 W. Cnmpnnius, Stock7~oZazl 2.
Stina Quints vdilkdinda, of aUa barn ' e fterldngtade julpublikationer Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, Trisse och Rosengull aro nu utkomna och erh6llas i skolor och bokl6dor.
- Till Julen Ullgarn, pA Albert Bonniers f6rlag ul- llnlnit ftiljande arbeten af vAra r kvinnliga farfattare.
ELMA LAGERLOF: En saga om en saga och andra sagor.
Med f6rf: s portratt i fiirgtryck.
3: 50, inb.
5 kr.
ARIKA ' STJERNSTEDT: Gena.
En kvinnoprofil.
3: 75.
ATHILDA ROOS: En moders dagbok och a i ~ d r a beriit telser.
2: to.
ATHILDA MALLING: Manniskoklnnaren.
.l&gt;jns i fyra 2: 25. nkter.
18 memoarverk af stijrsla ilikesse: CTORIA BEMEDICTSSQMI IINS ' .ll A H 1.GlEES).
En sjalfbiografi, u r bref och an- teckningar.
Snmlacle och ntgif- I ~ R nf Axel Lz~ncEc !g~sd.
2: a om- 6: 75. arbetacle uppl.
ALLA MQNTGOMERY- LFVERSTOLPE: Memoarer 111 gil ' na n f &amp; lulh Gmu- dinson.
I.
Barnclorns- och ung- cloiusntinnen.
6 kr., inb.
8: 50.
Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
bestk af flera adla knffesorter sa.mmanblandade samt rostas pB nu Svenskt och Engelskt f6r hand- och mnskinstickning samt till vafnad, tidens f6rntimsta rostningsmaskin i eget ftjrstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste srnak, htigsta aronl eamt mest omtyckta kaffl Hamburgergarn, Zdfir- och Icaster- gnrn, Carmen-, Tuk- och Andalusia- i nmrknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
garn till Schalar.
Oblekt, Blekt Master-Samuelsgatan 10, och Crh~efiirgadt Fiskegarn till (~~ (irnet af Norrlnndsg.)
G n r d i n ~, Gla; nsgnrii, Mnt tvarp, Kaffeaffar En gros c!
en Deta.il.
Mattskedar och finare Vafskedar, allt till legstn priser i KO Wo Karlberg Rxel Hindersons Garnbod, Hiitorget 13.
Hygieniska Skodon Ninas brollopsresa.
tillverkas for Herrari Darner o. Barn.
2: .50, inb.
4 kr.
OES.
!
Prisbelonta af IIrBkt-Re- ARTA STARNBERG: form f6reningen.
Bakom fiirhanget.
En lefnxcls- Sliodon t illverkns iifven efter historin.
3: 50. lnodern fnson.
A !lt arbetc uti6res noggrnnnt iRISTINA NILSSOM:.
I yttersta morkret.
I:; eriitte !ae.
och: if Liistn mnteri: ll.
2: 26.
1 ".
(2 rrst.
%~ettsslsson.
YNA WAHLENBERG: Ett kaffes arom ar till stor del beroencle pet lionstruktionen nf de maskiner, pA hvilkr det ar rostadt, ju hattre maskiner man anvander vid rostningen desto mera fullkomligt utvecklas nromen, under det alla ohillsosamm iimnen aflagsnws.
5 2 Drottninggatan 52..
Fredrika- Bremer- Forbunde t: Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16. byrA tippen 11-4. firbunde fs Sjuksko ferskebyri: Tunnelgatan 25.
Rik~tel.
6s 93. hllru.
tel. 83 11.
- - Dagens nummer innehAller: Nhgot oil1 v i m koi~sti~iirinaor.
VIII.
Sigrid Blolnbcrg A£ Ellen fiudbery, f. Npblonz.
Solijl~ritet.
Af Eva N.
I) iskussio~rcr om - nrbetslGshetcn.
YllaRladninear i afpassade bi- lJtlnndet.
tnr 7 n ~.
~ a c l r k svart; blB, brua Dagn y 1909.
P ~ * ~ I I ~ I ~ c ~ ~ ~ ~ o I ~ ~ ~ ~ I L I I I L r.lndi-a SiLgol *.
A ell.
grA., cstrn god l /, -- lle damche- Sellnit LagerlGf: En sagib 0111 CIL S I L ~ I och viot, 70 cm.
brad, er1iRlies till en- Sigrid Leijolzl~ufu~uZ.
- Folks koli~ns I~arntid~rii~gs j ill puldi dast 4,65.
OHS.!
1,000-tnls liliitl.
kittionex.
Af A.
G.
- Dag.
Festskrift, utg. a£ Sundsvltll, ningar siiljns ztf tletta t,yg 3.rligen.
F. I&lt;.
P.
R. A€ E. Blwlifetyg 2 ' 1, rn.
Vwker, randig ooh ~ c uVlji1.n s till tron.
Af L ~ d i a, I; vnhlstroni eller rutig \ ~elonrfianell, 70 ~111.
Williurr~ d r ~ ~ ~ Lretl, ti11 1,40.
' l ' ngas 7 bitfir, liinl- % ' J %II ~ ~ l l i r ~ i i ~ i l ~ c t e ~ ~,.
nas den 8: de gratis.
Otto 0~liw1: Notiser.
son, G: a I&lt;ungshol~iisbrop~t~~i~ 23 k ' iireai~1g~i1lccIt~~1ii~l~tc1.
A, Stockholm.
1irefl: bdil.
Prenumeration h Dagny sker h nllrmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel: -
