# ID: svediakorp-per3758
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,104
# sentences: 360
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elin Wägner: I RIKSDAGEN.
Kvinnorna och den ryska IivsstiIen yt är ett ryskt ord som synes kunna med livsstil.
Jag har kommit med i en ny byt, säger den ryska kvinnan och så är allting vordet nytt, hon Byt Vad medborgare i den nya staten.
Aktenska- pet blev en medborgerlig affär, där båda parter hade lika rättigheter och skyldig- heter.
Var och en behöll namn och egen- har hänt?
F FÖRSVARSPROPOSITIONEN skall framläggas nästa måndag.
Budet är 135 miljoner, med 18 miljoner understi- gande försvarskommissionens majoritet.
ITLERS REPRESENTANT VID Hitlers &lt; Seminarierna omändras.
skall nu erhålla samma fasta ställning är avsedd att träda i successiv tillämp ning fr. o. m. Iäsåret 1936-37 och den innebär bl.
a. att folkskoleseminariernas antal bestämts till nio och småskolesemi- nariernas till sju.
Två folkskole- och två Av de småskoleseminarier nedläggas återstående nio folkskoleseminarierna föreslås sju vara anordnade som dubbel- seminarier och två tills vidare som enkel- seminarier, där vid eventuellt ökat Iärar- behov kan inrymmas några extra exami- nationsavdelningar.
Sex studentlinjer äro föreslagna.
Studentlinjen, som hittills haft karaktär av en mera provisorisk be- ståndsdel av seminarieorganisationen undvika » det jäkt, som nu präglar tet inom studentlinjens och bereda mer utrymme åt den praktiska lärarutbildnin- gen.
Förslaget Om nio folkskoleseminarier grundar sig på beräkningar av lärarbe- Ecklesiastikministern pro- som den 4-åriga seminarielinjen och arbe- ut- Det av sakkunniga föreslagna examinationsbehovet som innebär en minskning från 600 lärare till 384 per år har också ecklesiastikministern funnit vara det riktigaste Hänsyn har ändå tagits till det något stegrade behovet Som ett 7:de skolår kommer att medföra.
Elev- numerären föreslår statsrådet till 24 per klassavdelning mot nu i regel 30 Detta ger en examinationsmarginat av icke mindre än uppemot 96 lärare, då vid en des, abort var ej straffbelagd om den ökad efterfrågan på lärare elevantalet vid sköttes på statliga kliniker.
Kvinnan seminarierna lätteligen kan höjas igen till Ribbentrop, framlade på torsdagen i förra skulle också befrias från hushållsslaveriet veckan Tysklands kända syn på Locarno- frågan Bemöttes av Flandin, varpå folk- förbundsrådet enhälligt fastslog att Tysk- land brutit mat Locarnoavtalet.
Tyskland uppmanas dra sina trupper 20 km.
till- baka under internationell kontroll samt acceptera Haagdomstolens utslag, varpå Hitlers förslag vid en stor konferens skulle diskuteras Ribbentrop flög hem och Hitler har sagt nej.
Drar ej tillbaka några trupper och har ej tid till när mare svar förrän det s. k. valet gått av stapeln och han fått fundera ett slag.
Rådet har upplösts och rest hem.
Japan OCH SOVJET SÖKA GÖRA mellanhavande godo med förhandlingar.
Aven mot Tyskland an- sids försonligare toner än som framkom i London.
Molotov, presidenten i folkkom- missariernas råd framhåller i en fransk intervju, att Sovjet skulle med välvilja hälsa ett fransk-tyskt närmande såsom tjänande fredens sak och att Sovjet an- ser en förbättring i förhållandena mellan Sovjet och det nuvarande Tyskland även möjlig.
Helst om detta senare landet återinträdde i N. F. DAVID FRANKFURTER A R STÄLLD för mordet på Gauleiter Gustloff » och icke som den vitgardist, vilken på schveiziskt område 1921 nedsköt ryska sändebudet vorovsky, inför jury som avgav frikän- nande dom.
Tyskarna beklaga att kan- tonen Graubünden, där mordet skedde, avskaffat dödsstraff.
Minimistraffet är dock 15 års tukthus, men hetsen från Tyskland är stor mot Schweiz.
Tillmötes- gående kretsar därstädes vilja förklara Frankfurter sinnessjuk, en schizofren typ, som måste mörda en eller annan.
Alltså skulle man ej behöva förutsätta en poli- tisk bakgrund för det förtvivlade dådet icke att en jude vore särskilt upprörd över nazismen.
Som väl är protestera läkarna mot en lättsinnigt ställd diagnos.
Det vore för enkelt, om man kunde bli av med alla, och beklagligt som reagera häftigt häftigt mot uppenbara orättvisor, ge- nom att förklara dem sinnesjuka.
Ten- densen känns igen.
ARFÖR Så MYCKET BRÅK MED REVOLUTIONER slutet blir j u ändå alltid detsamma, säger Vagabonde, sen hon sett en fältmanöver på film från det nya Ryssland, från den militarisera- de arbetarstaten, med det allra sista i bombplan, tanks, gasprojektiler och kre- verande vilken entusiasm!
otäckstyg av alla slag.
Och oj, i sin egenskap av.
likställig partner i det stora uppbyggnadsarbetet, vilket val be- hövde hennes krafter.
Aktenskapet skul- le, som det hette, inte bara skiljas från JAPAN DAVID FRANKFURTER v kyrkan utan också från köket.
I senare delen av sin bok: Kvinnan i Sovjetryssland skildrar Fannina Halle Ryska mödrar lär sig läsa ti Ilsammans med Sina barn.
äventyren, misstagen och segrarna under må själv vara sjuttio år eller ålder mer och ha dom.
Skillnaden mellan barn utom eller denna våldsamma omvandling.
Det är levt ett helt liv i arbete och träldom.
Att inom äktenskapet upphävdes, skilsmässa hennes mening att den första tidens över- Vara med i skapandet av en ny tillvaro kunde ske på ena Partens begäran.
Ar- drifter och urspåringar rättats till under och skapa om sig själv för den, så skild- betsplikt påvilade kvinnor som män, årens gång.
Kvinnorna ha hallit den rar Fannina Halle de ryska kvinnornas moderskapet ansågs och lönades som en ställning man gav dem som fullt jämn- ärelystnad.
prestation till staten., Samtidigt var mo- ställda arbetare.
De ha satt in sina väl- Redan vid oktoberrevolutionens början derskapet frivilligt.
Kunskap och åtkomst diga reserver av kraft på att tillägna sig kvinnorna antikonceptionella (Forts. å sid 4.)
men blevo tillägga, att detta sällsamt begåvade lärare som skulle Härtill från tvenne reseravdelningar.
Under 1936 kommer att igångsättas tre studentlinjer, nämligen i Karlstad, Linköping och stock- holm de bägge förra manliga, den sist- nämnda kvinnlig.
I fråga om småskoleseminarierna före- slås att tre skall anordnas som dubbel- seminarier med 2 två-åriga linjer, medan fyra anordnas Som enkelseminarier.
Av enkelseminarierna skall två Omfatta vartdera en, 3-årig Statsrådet accepterar de av sakkunniga och skol- överstyrelsen gjorda samstämmiga bera- ningarna av en normal examinatioa av 240 lärare pr år Elevnumerären per föreslås sänkt från 28 klassavdelning Det har sitt intresse att se, vad lärarin- norna säga om saken Enligt Lärarinne- de platser för vilka de genom sin utbild- ning gjort sig kompetenta.
Jämlikheten mellan könen växte som en nödvändighet fram under krigsåren då förbundets tidning har förslaget » den goda egenskapen att vara tänjbart, smi- digt Och lämna en betryggande marginal för eventuella erforderliga utvidgningar av lärarexaminationen.
Däremot är det Europas män engagerade vid fron- mindre tänjbart i motsatt riktning, Gläd- terna och kvinnorna fingo ersätta dem i jande nog har också statsrådet anslutit Kvinnans ställning i voro det allmännas tjänst.
ämbetsverkan Genéve utreder.
Hur star det till med jämlikheten mel- lan könen på arbetsmarknaden?
Hur är det med den gifta kvinnans arbets- rätt?
När och var tillämpas likalön- principen?
Frågor som tragglats till leda.
Den första grundliga undersökningen betsbyrån stipuleras, att dess president för byråns arbete skall utvälja lämpliga personer av olika nationaliteter.
Ett visst antal av dessa skola vara kvinnor.
Löne- principen har man enkelt och lättfattligt formulerat: » Män och kvinnor skola ha över dessa förhållanden i två kontinenter lika lön för arbete av samma värde., har gjorts av Under de sist förflutna tio åren har Europa och Amerika Internationella Arbetsbyrån i Genéve.
kvinnans ställning i det allmännas tjänst Den har inhämtat upplysningar från de undergått en beaktansvärd utveckling.
kvinnorna att inneha skolöverstyrelsen sig till de sakkunnigas mera återhållsamma i jämförelse med be- statstjänst har kommit på olika vägar och räkningar och föreslagit en årlig exami- nation av 384 lärare.
Att det är ett trän- har fått olika omfattning.
Mest svårar- gande behov att förlänga studentlinjen betad har jordmånen varit i länder med till två år för att få ett bättre avvägt ar- gammal konstitution.
Där har man gjort betstempo därom äro alla ense,.
Men den skillnaden på könen att underordna- vad man i all världen skall ha obligato- de tjänster stått öppna för kvinnorna, risk hushållsundervisning för kvinnliga lärare på seminarierna för, det begriper medan högre tjänster och sådana lägre ingen.
Herr Engbergs motivering, att de som varit trappsteg till högre varit för- långt bort boende lärarinnorna måste kunna laga sin mat själva vittnar om om- behållna männen.
Mera smärtfritt har det gått i de län- tänksamhet men är nog lite skrattretande.
der, där statsskicket undergått en radi- Skall de avlägset boende lärarna svälta kal omvälvning som t. ex. i Spanien och ihjäl undervisning eller hur i skall husligt de arbete bete sig?
meddelar Någon å olika Iänderna inte bara om lagar och Den har påverkats av skilda faktorer i Brasilien, där alla statens ämbeten på en sin sida inte heller dessa lärarinnor förordningar utan också om praxis, och när det gäller anställningsvillkor och Iöneförhållanden för kvinnan går ej alltid teori och praktik hand i hand.
Det finns så många kryphål!
Byrån har sammanfattat resultatet av undersökningen i sju punkter Kvinnans rätt till arbete klarast ut- tryckt i teori och omsatt i praktik finner man i bestämmelserna för de internatio- nella verken.
I statuterna för N.
F:s sammansättning heter det: » Alla tjänster skilda länder och har gått fram i två var- andra motsatta riktningar, i ena fallet mot likställighet mellan könen, i det andra mot en differentiering.
I en del fall har kvinnan fått en sämre ställning än mannen på grund av hennes kon, i andra fall har hon fått särskilda privile- gier på grund av sociala och psykolo- giska egenskaper.
I en del fall har man infört Iikarätts-lagar för att sedan förse dem med en mängd undantag.
gång öppnats för kvinnorna genom nya enligt en företagen undersökning var det lagar.
I Sovjetunionen, Tjeckoslovakiet 1932 endast 3 lärarinnor i hela riket, som och Polen har det ansetts vara självklart undervisade i husligt arbete.
Det är allt- så slöseri med tid.
Vad inträdesfordringarna till folksko- att man och kvinna som jämbördiga va- relser hade samma rätt att välja sin UPP- leseminariernas 4-åriga linjer beträffar, gift utåt och det har ej behövts någon så bör dessa motsvara realskolexamen.
vilket man finner riktigt.
Däremot bekla- särskild lagstiftning där.
I de skandinaviska länderna, där kvin- gar man livligt, att inträdet till småsko- leseminarierna är något lägre.
I detta noemancipationen var långt framskriden beklagande har redan småskollärarinnor- nåddes en toppunkt genom lagar, som na själva instämt.
R.
H. inneburo avsevärda lättnader för kvin- nan att inneha statstjanst, i Norge 1912, I de flesta länder har kvinnan samma Danmark 1921, Sverige 1923 och i Fin- i förbindelse med N. F. inklusive sekre- rätt som mannen att bedriva studier vid land 1926, Rättigheterna ha emellertid tariatet skola stå öppna for såväl kvin- skolor och universitet, och det ä r därför beskurits, därigenom att de tillåta undan- nor som män., För Internationella ar- naturligt att båda ha samma rätt att söka tag.
Detta gäller dock inte Danmark ryska folk, som trätt fram på historiens scen för att handla, med möjlighet att till- fora världen något nytt, nu tycks slukas upp av det urmodigaste, mest likformiga och mest sjalsdodandc av alla system: militarismen.
Hur blodigt synd skulle vi vilja hovet.
VENIZELOS, en av förgrundsfigurer- nu i Greklands politiska liv från V 1800-talets sista årtionde till 1935, är död Han dog i landsflykt, såsom det hövdes en de skarpa schismernas och de djärva planernas man.
I sådana länder som Brasilien och Spa- nien, där kvinnans låga ställning och un- derlägsna bildning inte göra henne till en farlig konkurrent till mannen på arbets- marknaden, har man inte tyckt sig be- höva några inskränkningar i hennes rätt till allmänna tjänster.
Sida vid sida med dessa jämlikhets- (Forts. å sid.
4.)
pappor: staten och staden De ha ihop om att ge flickorna i hu- vudstaden en enastående present inte en gammaldags skola för inpluggande av läxor för en viss examen utan ett labo- ratorium där de med hjälp av studiele- dare skaffar sig de nödiga kunskaperna för att uppleva och orientera sig i den värld som är.
Vi skulle inte använda sådana ord, om det bara fråga om en flott och fyn- dig arkitektskapelse i detta de gentila allmänna byggnadernas förlovade land.
gamla slagit sig Det D e n 28 M a r s 1936. vem skall börja.
är fråga om statsmakterna nånsin blevo tillbörligt tackade för att de togo hand om flickornas högre undervis- ning Möjligen berodde detta på att skolreformen i sin helhet väckte så blan- dade känslor Och rätt snart blev denna förmån som alla andra en självfallen sak och man glömde vad den en gång betyd- Är detta verkligen fosterländskt?
Är det något som vi, vanliga dödli- ga, över huvud taget, kan bli impo- nerade av?
Äro inte dessa herrar Också vanliga dödliga, som genom en tillfällighet eller Om något så- dant ej finns genom utvecklin- gens nuvarande nivå kommit att till synes spela en framträdande roll!
Har det skett något märkligt?
Eller något, som varslar om en ny tid.
Nej, det märkliga och nya i vår tid måste komma genom folkens, de enskilda människornas målmedvetna Och samstämmiga vilja till fred och rätt- vore Men det som är värt att bemärka är att innehåll och form här täcka varandra och bilda en ungdomsvärld full av uppmunt- ran, uppfordran och möjligheter.
Det är spännande dagar, då för- handlingarna föras i London angå- ende Europas öde.
Ivrigt griper man efter dagens tidningar för att se om någon förändring inträtt i läget.
Har England funnit på en ny formule- ring, som kanske bättre skall passa Tyskland?
Har Frankrike på ett märkligt sätt drivit sin vilja ige- nom?
Eller skulle till äventyrs Mussolini ha upptäckt, att han tagit sig vatten över huvudet?
Man av- vaktar utgången av de diplomatiska förhandlingarna.
Det ä r fruktans- värt allvarsamt.
Men är det något så märkligt, som sker?
Att de olika de av nyorientering och självövervinnelse.
ländernas beskickningar flyga om- Stockholms nya allmänna läroverk för flickor som nu tagit i bruk och snart kring, bo på hotell och konferera är det så märkvärdigt!
Det är gott skall invigas glömde en emellertid osökt an- och väl, att de säga sig vilja bevara ledning att med tacksamhet tänka på vil- freden Men hur går det till?
Var ken revolution som ' egentligen skett.
och en tänker på sin vinning, sitt Bäst förstår man det om man sätter lands materiella fördelar bibehållan- de nuvarande förhållandena " mot bak- det av dess erövringar, tid att upp- grunden av dem som voro vanliga för ett rusta och framtida möjligheter och svårigheter vid ett eventuellt krig.
Det kallas fosterländskt med en bi- sats av talet om fred och rätt för skams skull.
Då kunde den flickgeneration som in- gick i skolåldern skatta sig lycklig ifall det i en ordinär svensk stad fanns så många pappor med avancerade åsikter att de kommo sig för med a t t sätta dött- rarnas utbildning på aktier och skapa ett åttaklassigt läroverk som kunde söka statsunderstöd Ganska gripande är det Dessa flickor måste genom sina be- stämmande år få den stimulansen att samhället väntar en samhällelig gärning av dem. '
Det är därför samhället gett dem alla dessa möjligheter att i studierum för olika.
fack utföra enskilt och kollek- tivt arbete av självständig art.
Det är naturligtvis inte säkert att alla ha håg och humör att begagna sig av dessa möjligheter som för tidigare kvin- nogenerationer skulle te sig som trolleri.
Men när man går genom skolan bredvid rektorns sida, och han säger om en flicka sysselsatt med något experiment i det fysiska laboratoriet: pass på den flickas när man n u.
besinnar att papporna tak- hon kommer att låta tala om Sig.
Då för- tiskt lade ner mer pengar på flickornas står man betydelsen av att ett land får skolbildning än på pojkarnas.
En sådan ett dubbelt så stort antal ungdomar.
Ur skola hade emellertid aldrig vidare goda vilket det kan göra urval av begåvnin- affärer och betalade sina lärarinnor då- går Dessutom är det minst lika viktigt ligt även om de gått igenom högre lä- att där blir en bred bas av unga kvinnor rarinneseminarium.
Hade de mindre ut- som på ett så uppfordrande sätt inbju- bildning, fingo de så dåligt betalt att, de- dits att Se Sitt liv också ur en samhälle- ras ievnadsstandard och sociala ställning lig synvinkel Problemet om kvinnornas anpassning sjönk under det rimliga.
De bestodo sina halvseke sedan elever en samvetsgrann undervisning och till samhället och samhällets till kvinnor- övervakning men en torftig och iso- na är långt ifrån löst, det är knappt visa, genom deras samhörighets- lerad existens gjorde dem nervösa, fast, ännu klart fattat och uttryckt.
Det vän- känsla Kan det få någon varaktig det kallades överansträngning och skrevs tar på dessa unga kvinnogenerationer trygghet till följd, detta medlande på den kvinnliga konstitutionens konto.
som efter studentexamen gå ut ur de all- och krusande och formulerande!
Det hörde till skolans rutin att flickorna männa läroverken.
Det kommer att be- Knappast, Och varför är man så smittades av denna Överansträngning så reda dem många svårigheter, större än rädd för att tala rent ut?
Det då- snart de hunnit upp i puberteten, och på de ana.
Men den hjälpen ha de i ala liga samvetet.
Där finns ett Ver- sailles och upprustning i stället för nedrustning, som gör det litet svårt att hålla på den s. k. rätten, när Tyskland inte betalar, utan mobili- serar och bryter fördrag.
Men var- för stanna vid Versailles, och det vi kalla världskriget.
Historien börja- de inte då.
Det har funnits Ohygg- liga krig och orättfärdiga fredsför- drag i århundraden och årtusenden tillbaka.
S. k. seger och nederlag ha växlat, undergång och framgång.
Är det verkligen orimligt begärt av våra statsmän att de ska ta en blick så vis kunde en sådan skola råka i en fall fått som ligger dels i ett gott kun- tillbaka.
Och vore det verkligen nå- permanent nervös överretning, vilken skapsmått, förvärvat utan överansträng- got så kränkande för den s. k.
» äran » skolläkare och opinion räknade med som ning eller kroppslig skada dels i det för- att erkänna att Versaillesfreden lik- oundviklig.
troende som de två mäktiga gamla pap- som alla andra Överenskommelser Nu är allt annorlunda.
När Stockholms porna visat dem, ett förtroende som de var orättfärdig och olycklig.
Det högre allmänna läroverk för flickor nu ha ansvar att visa sig värda både under finns en s. k. fred till, som ingen ta- står där färdigt är den ett verk av två skoltiden och i livet som sedan kommer.
lar om, den med Ryssland och väst- stolta och förväntansfulla och mäktiga Elin Wägner makternas uppträdande mot Sovjet- unionen.
En smula eftertanke här- vidlag borde framkalla mera öd- mjukhet och hövlighet mot Sovjet, dess insats och dess representanter.
Varför ska vi bland alla jordelivets makter utvälja fruktan och penning- begär till att regera oss!
Låt oss inse att det gamla syste- met med kapprustning och privat- egoism måste ramla.
Men inte ge- nom ett allas tekniskt fulländade krig mot alla utan genom en på inre över- tygelse djupt rotad och oeftergivlig folkmening, en genomgripande och vidsynt demokratisk uppfattning.
Den kan bli oövervinnelig.
Men en- dast om den vill bygga sin värld i anda och sanning.
Och i handling.
Det är ingenting, som säger, att inte män och kvinnor gemensamt ska genomföra den nya tiden.
Det vore det riktiga.
Men om männen äro för bundna av traditioner måste kvin- norna börja.
TIDEVARVET Rationell hushållning.
Goda råd av näringsråd vi ha fått ett splitter nytt ämbetsverk, om man n u får kalla det så.
Det är Näringsrådet, och det skall så små- ningom lära det svenska folket vad det bör äta o c h dricka för att folkhälsan skall främjas.
Impulsen till det kom från N.
F:s häl- sokommitté, som för sina arbeten var i stort behov av medhjälpare i de olika länderna, som kunde vara beredda att lämna erforderliga uppgifter och göra lo- kala utredningar.
Det nya verket ska- pades på förslag av generaldirektör Höjer genom K.Maj:ts beslut av den 30 decem- ber 1935 och har officiellt börjat sitt arbete från detta års ingång.
Faktiskt hade man redan börjat en halv månad tidigare.
Nu har rådet fått lov att dis- ponera den betydande summan av 30,000 kronor av margarinaccismedel för sina planlagda undersökningar.
Tidevarvet har för den skull vänt sig till rådets sek- reterare, d:r Ernst Abramson, för att få reda p &amp; efter vilka riktlinjer arbetet skall bedrivas under ' den närmaste tiden och hur pengarna skola användas.
Rådets ekonomi var och är inte lysan- de, berättar d:r Abramson.
I bestäm- melserna står att rådet ej får förorsaka statsverket några kostnader.
Man har därför hittills ' fått klara sig på hoptiggda medel.
Näringsfysiologien är nu så hög- aktuell och näringens betydelse för folk- hälsan så stor, att man kan våga hoppas, att ekonomiskt starka sammanslutningar, som behjärta rådets uppgifter, skola be- finnas villiga att stödja rådets verksam- bet.
Givetvis vore det mycket önskvärt om staten i framtiden skulle finna sig ha möjlighet att lämna årligt bidrag till rå- dets verksamhet, varigenom rådet finge en fast ekonomisk grund.
Trots den korta tid som förflutit sedan rådets födelse har det hunnit prestera åt- skilligt arbete.
En mängd ärenden ha behandlats och yttranden ha avgivits bl.
a. om bättre tillgodogörande av svenska frukter och här, om mjölkens pastörise- ring, om vissa förmalningsmetoder för att sädens värdefulla beståndsdelar skola bättre kunna tillgodogöras, om kontroll a v smör och margarin och vitaminiserat margarin.
Så arbetar man även för en ny livsmedelslagstiftning, ty den nuvaran- de är rätt otillfredsställande.
Längst in ligger en förhoppning om ett statligt la- boratorium.
Först när ett sådant kom- mer till stånd kunna födoämnenas be- skaffenhet undersökas och kontrolleras på ett allsidigt och objektivt sätt, vilket ä r till båtnad för såväl producenter som konsumenter.
Det närmast planerade arbetet gäller en undersökning över den svenska folk- kostens sammansättning.
Man utgår från de uppgifter som socialstyrelsen hop- samlat vid sin senaste undersökning av levnadsförhållandena i olika delar av vårt land och inom olika samhällsskikt.
Re- dan den I april sättes arbetet i gång på Karolinska institutet.
När man sedan a Knut Jaensson: I Smak och mystik.
ritiof Schüldt Fritiof Schüldt för närvarande ut- och Form är ju en kolorist.
Hans kräset avvägda färger har alltid frapperat och hans speciella sär- märke har alltid varit a t t lyckas förläna sina oljor den diskreta nyansering man förbinder med pasteller, överförd i en färgskala som är jämförelsevis mörk och tung.
Hans måleri har siktat och siktar nog fortfarande till en sinnesnjutning av färger.
Schüldt är inte behagsjuk men medvetet eller omedvetet måste han kän- na sig som en bedragare eller klåpare, om han icke skulle lyckas ge åskådaren av hans dukar den njutning som ligger i en ofta raffinerad och alltid strängt be- räknad färgharmoni, där så olika mot verkligheten allt är behag, lugn och sovring.
I hans nu pågående utställning märker man emellertid nya inslag: i ateljebilder- na en orientering mot ett dystrare, svår- tillgängligare behag, i » Fotbollsspelaren » och » Mannen i röd sporttröja, en strävan mot kraft och hårdhet även rent måle- riskt.
Men det utsökta dominerar allt- jämt och dukar som » Röda fabriker, och » Gråväder » ä r så vackra i färgen, att om man ägde dem, man nog ganska lång tid skulle smyga sig in om morgnarna för att se efter om de fortfarande var lika vackra.
Schüldt är kolorist och Isakson, av vars konst en utställning pågår i Svensk- Franska Konstgalleriet ä r det som be- kant inte .mindre.
De är därför intres- Santa att jämföra, ehuru en jämförelse måste bli orättvis.
Men meningen med den är inte att nedsätta Schüldt utan en- dast att få det egenartade i Isaksons konst att falla i ögonen.
Schüldt ä r en kräsen valörmålare av stor kunnighet, en utmärkt representant för vad man menar med en man med smak.
Inför Isakson, en av Sveriges största färgkonstnärer, in- träffar nu det, att man aldrig får ordet utsökt » på tungan och att man om ho- nom aldrig konstaterar att han har smak.
Hans färger påverkar genom sinnena det som ligger bortom dem, hans kolorit är magisk.
En duk som » Stilleben » (nr Il) är i grund och botten religiös liksom hans » Martha och Maria » på något sätt ett isak- kunde vara ett stilleben, d. V. Den ena duken såväl som den sonskt.
andra har en mystik i färgen som utgör själva innehållet och som berör oss nästan på samma Sätt i båda fallen.
Där- av, som jag fattar det, Isaksons:; enare orientering mot religiösa motiv över hu- Han har upplevt och uttryckt det, vud.
om man så vill, gudomliga som kan inne- ho i färgerna.
Men ehuru det väsentliga för honom är färgen och hur underord- nad roll formen i jämförelse härmed spe- lar, är den likväl till finnandes, som ut- tryck.
Hos hans modeller finns ofta en skälvande känslighet och en ytterligt fint och lågmält återgiven individualitet.
» Stå- ende modell » t. ex. är en i högsta grad personlig kvinna, Säregen och unik som all utpräglad personlighet.
Utan Cézanne skulle hela hans mål- ningssätt varit ett annat och ändå har denna teknik på ett sätt ingenting att be- tyda.
T y Isakson tillhör det fåtal konst- närer som ger en ny värld, vilken väl har valfrändskap med andra konstnärers som varje människa har det med några andra människor, men som inte har det med Cézanne.
Isaksons utställning ä r en s. k. upplevelse och likväl måste man, om man Vill vara en smula ärlig, fråga Sig: skulle jag verkligen uppfattat hans storhet mens han ännu var helt okänd?
Och man måste tyvärr svara: säkert endast myc- ket bristfälligt, med många tveksamma reservationer.
För det finns kanske ingen- ting som är Svåra ?re att fullt och från början uppfatta än den djupa originali- teten, uttryckt i en redan förefintlig form.
Filmpropaganda.
Då Roman efterlyses Om man vid en färd genom de stora bohusländska stendistrikten händel- sevis skulle avlägga ett besök i något de små » egnahemmen » eller barac- kerna där de vid A.K.arbeten - vistande stenhuggarnas familjer ännu äro inhysta skulle man förmodligen känna sig myc- ket förvänad.
Man skulle träda in i den förvissningen att finna ett hem, smutsigt, utarmat och eländigt.
Man erinrar sig hela galleriet a ' gestalter f ' ' de ' elän- när man står med handen om dörrvredet och väntar att på andra sidan denna dörr möta dessa arma människor- typer livs levande.
Och s~ kommer man das värld in i ett kök där de få kärlen blänker Putsade från den skinande spiseln där golvtiljorna ligger vita och rena, där kvinnor och barn visserligen går i lap- pade kläder, men icke några smutsens Tittar man sedan in i » bästa- trasor rummet » finner man samma Ordning och reda även här.
Jag tror mig aldrig ha funnit så propra svenska hem någonsta- des som man finner just ute i de av krisen hårdast drabbade stenghuggare- distrikten.
Ger man sig sedan verkligen tid att i verkligt behov av att få del av Sten- närmare tänka på detta förhållande för- distriktens kvinnors bittra, sega och står man snart vilken hjältemodig kamp, hlältemodiga kamp Den skulle ha åt- vilket oerhört uppoffrande arbete det skilliga lärdomar att ge oss alla som I: ligger bakom dessa enkla stenhuggare- hustrurs mödosamma försök att trots fattigdomen hålla hemmen i den gamla ordningen.
Sedan fem år tillbaka lig- ger krisens förlamande hand över den klagande faller undan även för de minsta motgångar.
Den som skriver detta har redan vid.
ett par föregående tillfällen påtalat det underliga i att den svenska romanen om bohusländska stenindustrien.
Många av arbetslöshetens och krisårens kvinnor än- dessa arbetarehustrur ha ungefär en femma i veckan att försörja sig och sina barn på.
Några extrainkomster kan ald- rig komma i fråga.
Här ute i dessa väl- diga stendistrikt äro alla lika fattiga.
Ingen har råd att hålla sig med skur- nu icke blivit skriven Årligen vräkes från förlagen ut massor av böcker, goda likaväl som mindre goda, alla med väx- lande mer eller mindre aktuellt innehåll vi ha skildringar av arbetslös ungdom arbetslösa arbetare, arbetslösa intellek- och då blir det i olika kretsar tal som kan tänkas.
Deras bakgrund torde om filmpropagandan och alltid vara den här: U.S.A.
och i övrigt hjälp eller annan hjälp, av vilket arbete tuella ... kanske, jag måste säga att det För närvarande hela världen behöver öka ut sin rust- kvinnorna i städer och vanliga samhällen är mig obekant, ha vi även någon skild- menar man de ' ryska ar det den franska borgerliga pressen ningsbudget med oerhörda tal och det någon gång kunna beräkna en liten ex- ring av den intellektuella kvinnans svå- som är förtörnad över att rysk film får gäller att med alla medel göra åtgärden trainkomst.
Dessa stenrikets mödrar äro righet att slå sig fram nu i modern tid.
allt större plats på biograferna och den ryska propagandan följaktligen allt stör- re svängrum.
Vederbörande blad ha na turligtvis utifrån sin ståndpunkt rätt att populär.
Så får filmen också hjälpa till, helt och hållet hänvisade till det lilla, Men den som i första rummet bort före- i precis lagom tid släpper n~~~ ut en rad snålt tillmätta understödet.
Det vore vigas i litteraturen, den svenska arbetare filmer som på ett till synes oantastligt sätt förhärligar krigarlivet med allt av sannerligen föga förvånansvärt om de hustrun, har ännu icke funnit sin skild- vara uppbragta men det är s å besynner- ligt detta, att det aldrig någonstans ta- las om någon annan filmpropaganda än Sovjets Och ända finns det en annan vi har haft två ganska fruktansvärda exempel på den gående här nyligen och det lär väl komma fler.
Den ena filmen hette tapperhet och lojalitet och sant kamrat- skap det innehåller och som ovillkorligen måste gripa ett hårt tag om all ungdom som ser den.
Det satt en hop redan förut flygvilda pojkar på » Örnens väg » när jag var där och det vore ett under Om inte varenda en av dem rusade hem klockan nio och förklarade: jag vill bli under sådana förhållanden skulle förslöas rare.
Man skulle med en smula god vilja och gå under.
Lämna hemmen vind för våg och icke längre orka hålla det vär- kunna anse dessa rader såsom en direkt utmaning, ett påstående att tiden helt en- sta armodet ifrån sig, stridsflygare!
Gången i den Sortens film ä r den här och man måste medge att det ar Skick- ligt tänkt och gjort: en mycket ung man kommer in som officersaspirant i det va- pen det gäller, jag kan ta flottfilmen.
Han är till en början en liten lymmel, vill inte underordna sig tycker han får för snart kunna bilda sig en uppfattning om liten lön i framtiden, saboterar och bär ett upptagande av detta problem i hela sig åt För att långsamt men säkert fån- dess vidd för landet i dess helhet skulle gas in av andan i kåren, hans ädle äldre komma att löna sig eller ej.
bror predikar, han får se praktiska och slumkvarter, finner man denna kvinnor- kämpa för att uppehålla de fattiga hem- nas kamp ännu mera förvånansvärd.
Vi men, att fostra sina barn till goda med- » Havets söner », den andra » Örnens väg, och båda var amerikanska och den mest och effektiva och om man kan överblicka resultaten av undersök- bestickande så vill infama propaganda för krigsflyg ningen, får man en utgångspunkt för be- och krigsflotta och militarism över huvud dömandet av hur den svenska kosten fyl- ler fordringarna och var de svaga punk- terna äro.
lor utan dylik frukost bör man ganska Jämsides med detta arbete bearbetar man ett Stort material över kosten rid landets sjukhus och andrastörre anstalter, frän vilka man fått in uppgifter, i avsikt att i sinom tid kunna utge en handled- ning ifråga om kosten vid dessa.
Så pla- nerar man även vissa försök beträffande skolfrukostar på olika orter.
Matsedeln vid dessa bör man eftersträva att sam- mansätta på ett sådant sätt att barnen företrädesvis tillföras stora mängder av s. k. skyddsfödoämnen, varigenom de säkras en minimitillförsel av vitaminet och salter Om barnen stå under läkarkontroll och kunna jämföras med barn vid sko- Sten rikets mödrar.
Har man på närmare håll haft till- kelt kräver en sklidring av svenska ar- fälle studera den arbetslösa ungdom som - betarehustrurs liv under krisen ute i för några ä r sedan befolkade städernas landet gå tusentals fattiga mödrar och voro unga män ensamrna män Utan - a ' borgare Man kan rimligen inte begära dra än oss själva att draga försorg om.
att deras tålamod, deras kraft, skall rik- Vi förslöades och gingo under.
Och så - ka i all oändlighet.
De behöver upp- ser man idag svenska kvinnor med en märksammas och hjälpas.
Hur mycket järnhård vilja och styrka att hålla ut man än talar härom hur mycket som än även under de vidrigaste förhållanden.
skrives Och pratas i denna fråga först Den som själv genomlevt några års ar- den svenska romanen om den svenska betslöshet kan troligen bättre än andra arbetarehustruns kamp kan öppna all- Och vidare Planer?
Ja, Iängre ha Vi ej planerat för den omedelbara framtiden, men att arbete ej kommer att saknas, det ha vi redan sett, säger d:r Abramson.
I förhållande till vad landet förtjänar på en bättre utveckling och ett bättre hälsotill- gripande exempel på den verkliga sjö- andan och det slutar med att han står som alla de andra unga männen och tit- tar fast och tårögt upp mot stjärnbane- ret beredd att dö för The Navy.
I flyg- filmen ä r gången likartad, till en uppskatta dessa kvinnors sega kamp, de- mänhetens ögon och komma alla och ~ a - ras hjältemodiga försök att hålla barnen var att inse nödvändigheten av att den stånd särskilt hos ungdomen äro de nöd- vändiga uppoffringarna även om de i och för sig kunna se stora ut dock av ringa storleksordning.
gammal underofficer som inte kan andas annat än i en hangar blir naturligtvis flygofficer, i sinom tid snärjs han av en underskön dam som vill ha ner honom kvinnans roll dessa fil- på fast mark mer är över huvud taget inte den bästa han begår dessutom ett fel i luften grips av flygskräck och vill ta avsked.
Men slutet blir ändå obönhörligen detsam- ma, när det gäller så går han upp i sitt plan, han kan inte svika sitt vapen och han kan ända inte leva annat än som hjälte i Amerikas stridsflyg.
På detta mänskligt oantastliga sätt sluta båda filmerna, det är det som ä r så skickligt och s å otäckt.
Och så detta: historierna, hopsatta för att entusiasmera ungdom för det s å kallade krigarlivet, rör sig hela tiden i fredstid.
Inte en bild eller en replik, ingenting som ens anty- der vad all denna tapperhet och lojalitet, tidigt inser man betydelsen av att dessa okända enkla kvinnors stotslagna strid, mer än vad hittills skett, kommer till all- E.De v. sonen hela Och rena och deras orubbliga tro lidande svenska arbetarehustrun verkli- på de idéer för vilka deras män.
under gen bringas den hjälp hon behöver.
arbetets goda år kämpade.
Men sam- Willy Walfridsson.
mänhetens kännedom.
I tider som dessa, da viljelösheten och missmodet s % lätt griper omkring sig, skulle mången vara allt detta ordlösa hjältemod går ut på inte en skymt av kriget.
Att örnens väg har som slutmål bomber och gas över kvinnor och barn aktar man sig noga för att visa.
Och att havets söner i realite- ten läras upp i den sköna konsten att förgöra andra havets söner, det finns hel- ler inte med.
Filmerna ä r som ovanligt insmickrande och talföra värvare som måla ut yrkets alla fördelar men hoppa över vad det i själva verket rör sig om att döda eller dö.
B.
A.
Tidevarvet började 1936 sin Lördagen den 28 Mars 1936 fjortonde årgång N:r 13 Pris för hellår kr.
6- Tora Dahl är en författare för vilken stilen blir särskilt betydelsefull.
I emi- nent grad hör hon till dem hos vilka språk och innehåll helt måste samman- smälta, om de över huvud taget alls skall (Forts. fr. sid.
I.)
julfloden förra året fanns en liten vo- skolbildning och yrkesutbildning, som ut- en annan författare Som i Die deutsche få något sagt.
Hennes intresse är helt hungrade ha de kastat sig över alla möj- Kämpferin sysslar med Samma ämne och lym som nog löpte en Särskilt stor inriktat på det inre livet Människor (Forts. fr. sid. i.)
ligheter till kunskap och självständigt ar- i den sydryska kvinnokommunen Artyu- risk att förträngas av utstyrselkraftigare arbete, allt vad miljö heter får betydelse kolleger i tegelstensformat: Tora Dahl, endast i sin återverkan i vederbörandes strävanden har gått en rörelse i motsatt bete och speciellt ha de dragits till så- khina ser ett bevis på att den sanna ryska Bokens yttre skick tanke- och hjärtevärld.
Elsa har haft riktning Detta är fallet i Tyskland dana yrken som ansetts främmande för kvinnan vänder sig från mannen emedan Generalsgatan 8. grå kartong med titel och författarnamn en mor, vars minne spelar en viss roll i 1919 infördes full jämlikhet mellan könen kvinnorna: ingenjörer, mekaniker, chauf- han blivit » ett intellektualiserat djur ».
i svart och rött svarar emellertid ut- 1933 inskränktes den åter.
En hel del förer, De ha gått in i den våldsamma Jag skulle vilja försöka att formulera märkt till dess art.
Den är en liten för- hennes ungdomsutveckling, hon har ar- kvinnliga tjänstemän och lärarinnor ha sportliga tävlan om den bästa arbetspre- denna undran så här: har den ryska kvin- näm sak, med intensitet och allvar i det bete och kamrater, hon upplever en stor under den nya regimen avskedats.
Man stationen som äger rum inom industrien nan varit med om att skapa den målsätt- ytterst dämpade, ja, tyglade tonfallet.
kärlek och dessförinnan en förälskelse a v har gått in för den principen att kvinnan och det industrialiserade jordbruket och ning hon nu ligger i för?
Är inte det ungdomssinnlig, övergående natur.
Allt skulle utestängas från statens ämbeten haft tillfredsställelsen att klara sig där samhällsideal det nya Ryssland för sig detta har författarinnan velat skildra in- eller på sin höjd ges underordnade och med glans.
Även de icke yrkesarbetande uppställt en typisk produkt av en tid då uppsattes av Washingtonkonventionen an- ifrån och endast inifrån, med ett sprak i lägre betaIda platser I det katolska Och husmödrarna tyckas ha smittats av ratio- manligt tänkande, manliga värderingar, tagits av de internationella ämbetsverken.
överensstämmelse med just den människa konservativa Belgien fastställdes 1934 naliseringens och organiseringens anda, manlig hänförelse för och tro på maskin- Art. 37 i Internationella arbetsbyråns an- det här gäller en ung flicka, begåvad, angående statstjänster, att de i möjligaste att döma av de försök Fannina Halle be- kulturens välsignelser dominerat?
Man ställningsvillkor tillämpar konventionens känslig, självständig i tanke och vilja mån skulle besättas med män.
rättar om.
Tolv fruar i samma hyreska- ska inte låta sig alltför mycket bestäm- bestämmelser med några nödvändiga U n - men begränsad genom oerfarenhet och sern dela upp arbetet så att två göra upp- mas av att ryssarna prövat ett annat eko- dantag, i det varje kvinnlig tjänsteman trånga yttre förhållanden.
Befordran Detta sätt att skildra innebär ett expe- Det är ofta svårt att klarlägga kvin- köpen, två laga maten, två sköta barnen, nomiskt system än det vi leva i själva.
har rätt till sex veckors tjänstledighet nans möjligheter till befordran med hän- två tvätten och två ha ledigt för studier Det gör visserligen en bestämd skillnad före och efter en förlossning med full lön riment med stora risker.
Vill man fängs- visande till lagparagrafer, ty rätten en- och utbildning.
Ett uppslag som varken mellan Ryssland och övriga stater och och dessutom fri Iäkarevård, om hennes la vår tids romanläsande allmänhet, far ligt lag är inte detsamma som d e s om- här eller i Amerika kommit Över diskus- man kan ha rätt att tycka att den skill- lön eller hennes Och mannens samman- man inte driva det så långt som T o r a sättande i praktiken.
I de länder, som sionens stadium.
Som författare, målare naden är till Rysslands fördel om man lagda löner e j överskrider ett visst be- Dahl här gjort.
De allra flesta läsare ha olika bestämmelser för könen, prakti- och skulptörer ha kvinnorna visat samma vill, men de privatkapitalistiska och de lopp.
Dessutom har hon, om hon ammar förlorar tålamodet Det blir för litet seras i allmänhet den regeln, att kvinnan energi och intensitet.
De slå Sig gärna kommunistiska staterna äro dock barn sitt barn, rätt till två halvtimmars extra skeende, för mycket reflexion och fram- här me- ej avancerar längre än till en viss given på monumentalkonst och tävla med sina av samma civilisation.
Den ryska revo- ledighet Per dag.
N.
F:s sekretariat har för allt för mycket drömmar nas då vanliga sömndrömmar.
Den mo- gräns Principen om olika befordrings- manliga kamrater i djärv hand och ambi- lutionens fäder ville ha kvinnan med som ungefär samma bestämmelser.
Flera länder som t. ex. Argentina, Bra- derna psykologin har visserligen väckt möjligheter börjar numera övergivas t. ex. tiösa ämnesval.
Det man får veta om kamrat i sin nya stat och det hedrar dem.
i England där den förut varit regel.
ock- deras prestationer hör till det intressan- Men att gå så långt som att underställa silien, Kuba och Spanien ha strikt följt vårt intresse för drömmarna, men den sin lära kvinnans prövning, det föll dem konventionens bestämmelser, andra ha har också gjort oss kritiska på vad skön- så i Frankrike har man vid post, telegraf taste i boken.
och telefon i stor utsträckning gått in för Ingenting är omöjligt för kvinnorna när inte in.
Det föll inte heller kvinnorna in.
gjort det mer eller mindre, somliga åter litteraturen i den vägen kommer med.
de besluta Sig att göra något, inte ens Men om kvinnan har full laglig, teo- tvinga kvinnan att själv betala vikarie för Man frågar sig alltid, om det verkligen är lika befordringsmöjligheter för könen.
att vara precis sådana som det nya Ryss- retisk och praktisk rätt att vara med om sig under barnsängstiden.
Det skulle en dröm eller en mer eller mindre om- lands skapare och ledare tänkte Sig dem att tävla mot ett mål och hon inte varit vara värdefullt om det funnes allmängil- stuvad vakenfantasi man får till livs Skall ett arbete värdesättas efter dens och behövde dem.
med om att ställa upp detta mål är hon tiga bestämmelser för dessa fall.
Vissa Symboliken blir, åtminstone denna bok, sällsynta förmåner, som tillförsäkras gifta alltför påtaglig, då den inte någon gång kön som utför det eller efter arbetets I denna ljusa tavla som författarinnan då likställd i djupaste mening?
i båda fallen verkar värde?
Frågan verkar i all sin enkelhet målar skymtar som en skugga men Den misstanke jag här gett uttryck åt, kvinnliga tjänstemän förtjänas att omnäm- är alltför dunkel olöslig Så långt har man dock kommit knappt mera en undran om kvinnorna in- står inte i någon motsättning till det fak- nas Dessa förmåner, som äro särskilt den irriterande Det är på det hela taget lätt att peka att kvinnan i de flesta länder inte alla nerst inne trivas och äro nöjda i denna tum att kvinnorna med hänförelse kastat stora i Frankrike innebära bl.
a. möjlig- för all del i Statstjänst avlönas lika nya värld.
De ha fått ett mål att arbeta sig in i arbetet nya Rysslands åter- het till förtidspensionering av mödrar och på svagheter i en bok, som hela tiden av rättvisa och tilläggspensioner för mödrar med barn- går fram på en enda, mycket ömtålig med mannen Om de internationella äm- för tillsammans med männen, ha lärt kän- uppbyggande.
skildringslinje.
Tora Dahl har väl heller betsverken som hävdare av kvinnans lika na sin kraft och förmåga.
Kan kvinnan frihet åt folket,.
behovet av bröd, varor, rika familjer.
inte tänkt sig att hon med denna bok rätt är förut talat I Frankrike infördes önska något mera?
Ja, till exempel per- kunskap åt dessa miljoner, var så påtag- skulle erövra världen.
Men hon har väl 1928 lika lön vid post.
telekraf Och telefon.
sonlig lycka.
Här känner hon en tomhet.
ligt, att det var helt naturligt att kvin- Pensionsålder Utanför statstjänsterna har det varit Hennes arbetskamrat kräver inte av hen- norna inriktade sig på de uppgifter som Pensionsåldern är vanligen samma för hoppats på att den skulle na dem för När den ei är lika är vilka den kunde ha något av betydelse Svårare för kvinnorna att få någon rät- ne, genom henne en djupare personlig bjödos.
En målsättning behöver inte vara man och kvinna den alltid lägre för kvinnan, vilket ibland Den har i alla händelser den styrkan att sida på löneförhållandena.
Inom lärare- lycka, och han har ingen att ge henne.
fullkomlig eller ens för mig den riktiga, yrket i. ex. betalas kvinnan i de flesta Detta beror inte på att man har så brått- för att jag dra ut ett stort mått av kan betraktas som en orättvisa, ibland den är något för sig.
Den har nerv som ett speciellt privilegium.
Om kvin- självständighet och en stor konstnärlig länder sämre än mannen.
Detta kan bero om, vilket man kanske trodde i början.
lycka ur min strävan för den.
nan vid den lägre pensionsåldern får full på olika saker I Förenta staterna t. ex.
Det beror på att man så avgörande in- ambition.
Och i sin syftning hän mot det På avstånd kan .man ju bara sitta och inre livets regioner, mot det dolda, inner- välja ' unga män inte gärna lärarebanan, riktat sig på handgripliga ting, på ratio- teoretisera och det är alltid farligt.
Men pension, kan den naturligtvis anses som och därför har man ansett sig böra sti- nalisering, organisation produktion, på är det så att den nya ryska byt inte har ett privilegium (fast många kvinnor med liga och väsentliga, har den något som mulera deras pedagogiska intresse genom konsolidering och försvar av revolutionen utrymme för eller ger tillfredsställelse kärlek till sitt arbete vore nog glada att förtjänar att uppmuntras och tillvarata- högre lön I andra länder betor olikheten och förnekat andra sidor och behov hos mer än åt en del av den ryska människan, slippa privilegieras med tidigare pen- gas.
Signild Hellhagen.
på gammal tradition och är därför svår människan än de som finna utveckling och att det särskilt är kvinnan som än en sion!
), i annat fall måste den anses som gång fått sträcka och tänja sitt väsen för en nackdel för henne och kan hindra att rubba.
Lägre lön har i en del fall och tillfredsställelse där.
gällt kvinnorna över lag, i andra fall blott Man kan inte hjälpa att man stannar att gå in i en manlig världs passform, henne från att nå den högsta graden i gifta kvinnor.
vid denna antydan hos författarinnan och då behöva vi en ny revolution och kanske tjänsten I Sverige är Som bekant pen- sionsåldern inom läraryrket olika för kö- Sverige ha som bekant Statstjänst vill ge den mera vikt än vad hon själv få vi också uppleva den.
män lika lön oavsett kön med det undan- gör.
Man behöver inte gå så långt som Elin Wägner.
nen taget att kvinnlig tjänsteman ej får de) sista ålderstillägget.
För några år Det kan ifrågasättas om Internationella sedan planerade regeringen en Iöne- företagits en undersökning över gifta och Den gifta kvinnliga tjänste- arbetsbyråns undersökning kommer att få mannens i för reglering för utjämning av skillnaden i Ogifta kvinnors lämplighet som lärarinnor hållande till hennes makes några konsekvenser.
Men man slutar Iäs- detta avseende, men förslaget möttes av Och det har visat sig att ett urval efter Om det inte är möjligt för man och ningen med en from suck om att den dag ett så intensivt motstånd från kvinnohåll giftermålsprincipen skulle utesluta många hustru, Som båda inneha tjänst, att få snart måtte vara inne, då yrkesmannen i Den ryska Kvinnans ställning .. livsstilen.
I grått och rött.
I likalön-principen på det Behovet skall ' arbetsplats värdefullaste krafterna den På Samma plats måste antingen fa- yrkeskvinnan inte ser bara den, där vill Utestängandet av den gifta kvinnan miijelivet bli lidande eller kvinnan sluta roffa åt sig kakan utan att de arbeta sida från yrkesarbetet har mötts av våldsam sin tjänst; hon måste ge upp antingen sin vid sida med sakligt intresse för arbetet kritik även från nationalekonomiskt karriär eller sin familjelycka.
I ett fler- och med försörjningsskyldighetens an- dta giftermål Får kvinnan kvarstå i sin tjänst sedan håll.
Kvinnan måste ofta för att kom- tal länder har man sökt reglera dessa svar för ögonen.
hon gift sig?
Detta är inte ett nytt pro- pensera de minskade inkomsterna i hem- förhållanden, Längst har man kommit i E.De V. blem, men det har blivit särskilt aktuellt met själv utföra det arbete, som hon, om Frankrike, där endera parten får förflytt- på senare tider genom trängseln på ar- hon fått ha kvar sitt yrkesarbete, skulle ning till den andre ort, För detta ända- betsmarknaden.
Att tvinga kvinnan till låtit ett hembiträde utföra.
Arbetslöshe- mål äro ett visst antal vakanser reserve- avsked vid giftermål har varit praxis i en ten löses ej på detta sätt den flyttas rade.
del länder t. ex. England, men det är in- blott från en yrkesgrupp till en annan.
Tjänstledighet och andra rät- Inskränkningarna av den gifta kvinnans tigheter havandeskap.
tressant att se att även om regeln kvar- I många länder tillförsäkras de kvinn- står, man efter 1920 t. o. m. i det tradi- rätt till arbete är ett Problem med vitt- tionsbundna England börjat göra undan- gående konsekvenser.
En sida av saken liga tjänstemännen en speciell tjänstle- tag från den i de fall, där det visat sig är att många ogifta kvinnor låta bli att dighet före och efter en förlossning.
Vid den internationella arbetskongres- önskvärt att behålla vederbörande kvar i förkovra Sig i tjänsten, eftersom de veta tjänsten.
I Österrike tvingas kvinna i att de vid giftermål tvingas att Iämna sen 1919 fastslogs det som princip att en statstjänst att ta avsked om makens in- den, och följden blir att de inte kunna stå kvinna i kommersiell eller industriell sig i konkurrensen med männen vid till- tjänst hör tillförsäkras tjänstledighet en komst overstiger ett visst belopp.
Det har starkt ifrågasatts om det ur sättandet av platser.
Dessutom utgör viss tid före och efter en barnsäng och det allmännas synpunkt alltid är fördel- kvinnans såväl som mannens inkomst ofta dessutom tillräckligt underhåll för moder aktigt att tvinga kvinnan att ta avsked vid den nödvändiga grund, utan vilken hem- och barn under samma tid.
I främsta rummet ha de regler, som giftermål.
I Förenta staterna har nyligen met ej kan hyggas och bestå.
att det aldrig kom inför riksdagen.
Kvinnans kvarstående i av de för arbetet tjänst vid Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri
