# ID: svediakorp-per3756
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1936
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,586
# sentences: 526
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI DEVARVET Radikal, politisk Veckotidning.
14 N:r ÅRG.
11 Lösnummer I5 Öre 14 MARS 1936 7-årig bottenskola.
Den milda domen.
Tag hänsyn till 9-årsåldern M och ungdomstiden.
D Obs!
Etiketten Vad har S hänt?
en kungliga propositionen om den obligatoriska 7-åriga bottenskolan har kommit, stödd på sakkunnigbetän- kandet och en allmänt tillstyrkande opi- nion bade från pressen och som resultat av remissen till skolöverstyrelsen, läns- styrelser, domkapitel och andra myndig- heter.
Denna opinion har emellertid haft ett viktigt extra resultat: att departe- mentschefen ej, som han förutsatte i sin diktamen vid tillsättande av de sakkun- niga låtit det sjunde skolåret helt upp- sluka fortsättningsskolan.
Ett fortsätt- d. v. s. 180 ningskoleår på 6 veckor indervisningstimmar - föreslås som ob- ligatoriskt, och ytterligare 2 gånger I80 sådana fortsättningstimmar med statsan- slag till lärarlönerna äger ett skoldistrikt att begära från skolöverstyrelsen.
Detta är en synnerligen beaktansvärd punkt i propositionen.
Man vidgår klart att det varit en &gt;försämring&gt; att slopa ortsättningsskolan även med ett helt folkskoleår som ersättning.
Eftersom fort- sättningsskoleperioderna numera så gott som överallt sträcker sig över två år ef- er den 6-klassiga skolans slut, skulle slopandet ha betytt en sänkning av den normala åldersgränsen för barnens defi- nitiva utträde ur skolan.
Och dessutom: ' ortsättningsskolan har kunnat komma STALINS U T T A L A N D E till represen- tanten för en amerikansk tidnings- trust inledde veckans storpolitiska hän- delser.
Japan varnades däri uttryckligen för att angripa den mongoliska folkrepu- bliken.
Sovjet skulle liksom 1921 komma den till hjälp.
Vidare framhöll Stalin att krigshotet har tvenne härdar.
Den ena i fjärran östern, den andra i mitteleuropa med tydliga hänsyftningar på Tyskland.
HITLER TALADE SEDAN på lörda- gen den 7 mars inför den hastigt sammankallande tyska riksdagen.
Han meddelade att han beslutat bryta Locar- nopakten och att redan i samma stund tysk militär höll på att rycka in i sina gamla kaserner i den demilitariserade zonen, d. v. s. Rhenlandet.
Anledningen till det uppseendeväckande fördragsbrot- tet vore den fransk-ryska pakten, som Hitler ansåg oförenlig med Locarno-pak- Att avvakta uppsägningstidens tre.
månader passade ej ett suveränt folk.
Men han ville ändå ej krig utan hade ett förslag på 7 punkter till fredens befäls- tande.
Frankrike skall slopa sina gränsfäst- Elin Wägner: ningar och å sin sida skapa en demilita- riserad zon, nonaggressionsavtal ingås mellan Tyskland, Frankrike och Belgien på 25 år, vari Holland även skulle få vara med.
Tyskland är villigt sluta luft- pakt och med sina östra grannar ingå KURT SINGER: Carl von Ossietzky Holmströms bokförlag.
Pris 50 öre.
nonaggressionsavtal, även med Lithauen.
som ej fick vara med förra gången Hitler n fredsarbetare kan lägga sin verk- talade.
Sen vill Tyskland komma tillbaka samhet i huvudsak på två linjer, till N.
F. och hoppas få igen sina kolo- Den första är att bekämpa krigssyste- nier.
net, att avslöja militarismen och dess till- EUROPA BLEV SOM V A N L I G T BE- håll i mänsklig fördom och okunnighet.
S T O R T och regeringschefer talade Det stridssättet leder gärna till att man i radio eller parlament.
med namns nämnande går rätt på mili- Frankrike vill ha sanktioner.
England tarismens representanter och deras hand- tvekar.
Belgien bekymrat.
Italien tiger.
lingar, vilka med eller utan de handlan- N.
F:s liv hänger återigen på en tråd.
des vett och vilja öka risken för krig.
Eden flyger till Paris och Flandin fly- Den andra är att arbeta fram en ny ger till London, där N.
F:s Råd samman- atmosfär att ersätta den i vilken milita- träder den 14 mars.
rismen frodas och att med förnuft och ORDINARIE TIDEN F O R K. PRO- hjärta hjälpa till att bygga upp det nya POSITIONERS avlämnande till mellanfolkliga system som skall ersätta riksdagen har nått sitt slut.
Särskilt so- cialministern har avgivit många viktiga krigssystemet.
Båda dessa stridssätt ge förslag, som vart för sig skulle fordra sin sig som självfallna i vår efterkrigsvärld.
särskilda behandling, V i uppräkna: Några av de pacifister som främst in- Förbättrade avlöningsvillkor för kvinn- riktade sig på det mera positiva arbeteL lig befattningshavare i samband med ha- ha redan fatt Nobels fredspris, t. ex. Jane vandeskap och därmed sammanhängande sjukdom i överensstämmelse med Be- Addams och Gustav Stresemann.
inom folkningskommissionens förslag.
Om till- len gruppen synes mig Pierre Ceresole sättande av en central nämnd för gransk- skapare och ledare av den internationella ning av läroböcker, även för folkskolan.
hjälptjänsten, sta i tur att få denna upp Om lag till skydd mot vräkning i arbets- muntran och hjälp i arbetet.
konflikter.
Omläggning av skyddshems- Carl v. Ossietzky, av hela världens pa.
verksamheten i samband med ett succes- sivt förstatligande.
Ändring av hälso- cifister nu korad till den närmaste kan.
vårdsstadgan i riktning av skärpt kon- didaten för fredspriset, tillhörde av allt troll över bostäder.
att döma den grupp som kan kallas anti- Från finansministern föreslås att änk- nilitarister först och pacifister sedan ling och frånskild få familjepension.
Dess- Hen man skall inte förtiga att fastän utom har förslaget på 5 miljoner om dyrortstillägg inom folkpensionerin- han främst brännmärkte militaristisk gen framlagts.
anda och handling, bildade han också en Försvarspropositionen dröjer ännu.
internationell fredsorganisation och arbe- tade för Tysklands inträde i folkförbun- let.
- - H En E E O - - - an måste erkänna att inget land, un- det kontraband som reser med mig der något skede av världshistorien, det har jag i min hjärna.
visat en större respekt för pressen, för Kan det vara rådligt att släppa in en det tryckta ordets makt än Hitlerriket.
man som läst ett nummer av Rundschau Kan ni göra tankeexperimentet, att ni i ett tyskt fängelse?
Hur lätt kan inte eller en dag vid frukostkaffet 1912 hans gift smitta fångvaktare och med- vilket år som helst under Wilhelm II:s fångar!
regemente hade fatt läsa i en tidning, Fem år!
Det var vad Hitler fick för att en svensk sjöman av en tysk domstol blivit dömd till 5 års tukthus, därför att sitt upprorsförsök i München 1923.
Men han vid sin landpermission visat ett num- straffet nedsattes snart till 8 månader .. mer av Rundschau.
Kan ni det?
I så Tyvärr tror jag inte att de protestmöten fall skulle ni väl ha trott er ha fatt till som hållits här över domen mot Jansson livs ett ovanligt grovt och smaklöst skämt kommer att leda till något sådant resul- tat.
Det skulle gå den tyska rättskip- från Köpennickkaptenens hemland.
Men när man 1936 läser om en sådan ningens ära för när.
Det finns nu ett domstolsutslag på att tilldragelse har man ingen anledning att hos svenskarna är densam- gnugga sig i ögonen.
Världsutvecklin- &gt;mentaliteten&gt; nog inte gen har tagit jättesteg sedan 1912 Vi ma som hos tyskarna&gt;.
Det ha fatt uppleva så oerhörda ting, att be- längre många av oss som känna sig handlingen av Erik Jansson knappt före- smickrade.
Och om juristerna i Hamburg läste vad som opåtalt får skrivas om faller oss otrolig eller grotesk.
Och vi lever dock i ett land, där den Sveriges regering i nazistisk press och ansvarige av en tidning, som sägas här på nazistiska möten, skulle de missbrukat tryckfriheten, på sin höjd nog modifiera sin uppfattning.
- med nytt, för den gryende ungdomsål- dern avpassat arbetsstoff, medan det sjunde skolåret endast innebär en uttänj- ning - säkerligen välbehövlig - på längre tid av folkskolans kurser.
Ofriheten i det tillämnade sjunde skol- arets kurser träder tydligast i dagen när man besinnar, att i det ojämförligt stör- sta antalet av våra landsbygdsskolor - för vilkas skull förändringen egentligen är gjord eftersom de flesta stadsskolor är av A-typ och redan har sju klasser denna sjunde klass skulle komma att läg- gas till läraravdelningar, där redan två fyra eller sex klasser läser tillsamman.
För de lärare, som redan har sex klas- ser, kan det möjligen tyckas nästan ovä- sentligt att få en till, och för dem som har två bör det ju finnas relativa möjlig- heter att med utbyte reda upp en till.
Men huvudparten av dessa B-skolor är dock utan jämförelse med f. n. fyra klasser tillsamman.
Och dessa skul- le nu bli fem.
Där ligger förslagets sva- ga, mycket svaga punkt, därom är intet tvivel.
Den gör att det t. o. m. måste vara tvivel underkastat, huruvida en så- dan sjunde skolklass, pressad av arbetet med alla de andra klasserna och själv pressande detta, verkligen är något att (Forts. å sid.
4.)
- -.
sådan ... skulle riskera några månader.
Vid domstolen i Stade framhöll åkla- garen som en slags förmildrande omstän- dighet svenska folkets hållning under världskriget.
Olika rättskipning alltså för olika nationaliteter, allt efter deras mer eller mindre sympatiska inställning till Tyskland.
Hur lätt kunde inte pro- fessor Segerstedts artiklar ha kostat Jansson livet!
Med naiv uppriktighet förklarade dom- stolen, att om Jansson varit kommunist skulle domen ha lytt på dödsstraff.
Men hade det inte också varit både det för honom angenämaste och mest konse- kventa?
Jag kommer att tänka pa en strof ur Heines Tyskland, en vintersaga, om hur tullmännen vid preussiska grän- sen leta efter förbjudna skrifter i hans bagage.
Den lyder i Hj.
Den som skriver detta har under den översättning så här: tid Ossietzky skötte Weltbühne mer än en Ni narrar som söka i kofferten dem!
gång reagerat mot den frätande, illu- Där är ej pudelns kärna, sionslösa, skoningslösa bitterheten i hans artiklar och över huvud i hela Weltbühnes on.
Det strider mot hela min livsfilosofi att ro att man kan rycka upp med roten den tyska svagheten för uniformer och gene- raler genom att karakterisera folket som 50 miljoner lakejer som söka en piskas.
Men mycket av denna bitterhet förkla- et kan tyckas det vore ett as ur den speciella tyska situationen.
opersonligt och enformigt arbete Här hade vi en demokratisk republik, att katalogisera många tusen människor, född ur en revolution, som skulle göra men när namn och siffror tala blir ett så- lut på militärväldet.
Tyskland var ett dant arbete intressant.
Katalogiserandet land som offentligt avstått från den makt av dem, som deltogo i kvinnornas vapen- och de möjligheter som ligga i vapen.
ösa uppror mot kriget hösten 1935, har varit ett sådant arbete, där de knapphän- (Forts. å sid 4.)
diga uppgifterna namn, adress och fö- delseår samt de bevittnade personernas namn har talat sitt eget språk.
DA ett mycket stort antal av de över 20,000 avgivna rösterna haft ofullständiga post- adresser och svårtydda namnteckningar, ha endast 18,824 statistiskt kunnat bear- betas.
Vilka voro då dessa, varifrån voro de, voro de unga eller gamla de talrikaste?
Ja.
alla län voro representerade, somliga sparsamt, andra överväldigande talrikt.
Från Gotland fanns blott 7, från Jämt- lands län 36, under det Södermanlands och Östergötlands län hade resp. 2,257 och 2,087 röstande.
Dessa skillnader kunna väl i en del fall bero på organisationen vid spridandet av listorna, men i de flesta bok om Ossietsky.
Men ett uns sanning tigger det tyvärr i orden.
Även i Sverige har man ända in på 1930-talet omhuldat en visa benä- genhet att möta argument med Polisåt- gärder.
Det strider visserligen i hög grad mot den religion, på vilken vår statskyrka är byggd och som officiellt alltjämt även är Tysklands.
För snart 2OOO år sedan stod inför ett forum i Jerusalem en man, som i Tredje riket snabbt skulle ha blivit expedierad för pacifistisk och kommunistisk propa- ganda.
Till en av rättstjänarna sade han: &gt;Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, var- för slår du mig da ?&gt; Inga kättarförföljerser ha kunnat min- ska bärkraften av d- ord.
Ande kan aldrig vederläggas med våld, varken i form av slag, fängelse, kvarstad eller ut- visning.
Skäl kan endast gendrivas med motskäl.
Artur Möller.
Kvinnornas va pen lösa uppror.
Siffrorna tala.
som om D - - Antalet röstande fördelade på de olika länen.
Stockholms stad 3,864 Stockholms län ................. 1,951 Uppsala län 247 Södermanlands län 2,257 Östergötlands län .............. 2,087 Jönköpings län 378 Kronobergs län I87 (almar län 231 7 Gotlands län Blekinge län 507 Kristianstads län 305 Malmöhus län 980 Hallands län 114 1,479 Göteborgs och Bohus län 370 Älvsborgs län 124 Skaraborgs län Värmlands län 214 Örebro län .................... 531 Västmanlands län .............. 729 Kopparbergs län 156 Gävleborgs län ................ 685 Vasternorrlands län ............ 1,1 i i Jämtlands län ................. 36 Västerbottens län 162 Norrbottens län 162 ............... ................... ............. ................ ................ .................... .................. .................. .............. ................. .................. ....... ................. ................ ................. .............. ............. ............... Summa 18,874 jordmånen i förväg varit beredd, där ha fall ligger nog orsaken djupare än så.
I kvinnorna spontant reagerat, när uppro- de fall där deltagandet varit livligast, har (Forts. å sid.
2.)
2 T I D E V A R V E T TI DEVARVET politisk veckotid ning.
REDAKTöR: D e n 14 M a r s 1936.
C a r i n H e r m e l i n.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada N i l s s o n.
Utkommer varje helgfri lördag Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 204842.
Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund Eva Andens Advokatbyrå Inneh.
: Eva Andèn.
Ledarn.
av Sveriges Advokatsamf.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 107575, 107576.
STOCKHOLM E Stockholms stads Poliklinik vid Kornhamnstorg 4 Måndagar,onsdagar, fredagar kl. 9-½10 f.m. För havandeskapet och dess sjukdomar.
För medellösa kostnadsfritt, för andra mot erläggande av 2 kronor.
Alma Axelssons FORLOSSNINGSHEM LINNEGATAN 19 Mottager inackord.
även för längre tid.
Tryggt och ogen., välrek.
Tel. 77824.
TANDLÄKARE Gerhard Löwenhielm Hedinsgatan 9 (Gärdesstaden) Mottagning efter överenskommelse per telefon 61 03 77.
Centralbadets damfrisering rekommenderas Tel. 20 95 92.
Förstklassig Al i m onda - In s t it utet 40-årig homeopatisk praktik.
Mottagning 11-2.
Rådfrågning även pi korrespondens.
Begär prospekt och frå- gelista.
Leg. läkare.
Adress: Upplandsgat.
16, 4 tr. (hiss) Stockholm.
Telefon 32 08 99.
Uno Oldenburg J:or Jur. Kand. Drottninggatan 4, tel. 21 3044.
Alla slags juridiska uppdrag: Rättegån- gar, skilsmässor, boskilln., äktenskaps.
förord, bouppteckn .. testamenten.
Bagarstugan HORNSGATAN 37 Tel. Söd.
70 00 FOLKUNGAGATAN 65 73 37 GÖTGATAN 82 333 90 Arméhanddukar 75 cm.
långa hellinne, fållade med hängare, kul bård, nästan outslitliga, passande till toi lett- o. kökshanddukar, bortsäljas till 6,50 pr duss.
3 duss.
fraktfritt.
Oskarsons Lager.
Kungsg.
70, Sthlm.
Generalagent i Skandia Kostnadsfri rådfrågning dagli- gen 12-1 å Skandias huvud kontor, Mynttorget i. Tel. Namnanrop Skandia-Freja Akut vansinne.
Nu ha vi blivit akut vansinniga i Europa.
Det ställs till med strid mitt i hjärtat av Europa strax efter jet militärrevolten i Japan varslar om en ännu mera aggressiv politik på den asiatiska kontinenten och mitt under försöken att lösa den abessinsk-italienska konflikten som retat upp en annan kontinent.
mot oss En strid så allvarlig att trup- perna redan figurera mot varandra på båda sidor om den fransk- tyska.
gränsen, och tankarna redan börja leka med möjligheten att sätta hela den vilande förstörelseappara- ten i gång.
Den närmaste orsaken ä r Hitlers tupp.
Men historien börjar inte där.
Bakom ha vi den fransk-ryska pak- ten den tyska upprustningen, som vi illa så rart ha hjälpt till med genom att sälja råvaror för krigsindustrien till denne notoriske betalningsskol- kare Bakom den h a vi vidare be- fästandet av den fransk-belgiska gränsen, Tysklands utträde ur Na- tionernas förbund, västmakternas vägran att uppfylla sitt löfte att ned- rusta, skadeståndsbråket och så vi- dare bakåt över Versaiilesfreden och kriget och alla förkrigstidens många försummelser och misstag.
Hela tiden ha försök gjorts att skapa en annan utvecklingslinje än denna olyckliga och ödesdigra.
Man gjorde ett folkförbund, försökte få fram solidariteten mellan förbunds- staterna och medels fördrag och pa- ragrafer bestämma dessa.
Man gjorde försök att böja deras suve- ränitet under lydnad för en högre auktoritet.
Men den utvecklingen har varit tveksam och ofta avbruten och hejdad.
Detta därför att ingen för dess framgång ville eller vågade satsa d e gamla metoderna.
Och så hindrade man det nyas växt ungefär som d å man stjälper en-blomkruka över en planta.
Hur ofta har inte vi pacifister fått höra att vårt fredsarbete.
skulle ha helt annan framgång om vi läte bli att angripa rustningarna och ägnade OSS åt andra positiva metoder.
Mer plantan som förtvinar under blom- krukan av brist på luft och sol tyc- ker nog att det vore en positiv sak om den bleve av med den.
Och er läkare som fritt låter en patient ta in en livsfarlig kvacksalvarmedicin samtidigt som han behandlar honon med sina positiva metoder, har inger vidare utsikt till framgång, även on patienten för tillfället blir nöjd med honom.
T y Iåt det vara sagt än en gång med kniven i bakfickan underhand.
lar man illa, man distraheras alltför N.
G. HOLM Juvelerare och Guldsmedsaffär Hornsgatan 87.
Tel. 40 20 24 Specialitet: Pension-, livränte- liv.
och sjuk försäkring Den omtalade nya Fru ukt-behandlingen naturens eget I!!
kemedel mot fir nig och oren hy INSTITUT ANITA Lager av: Guld.
Silver, Double o. Nysiivervaroi Gravering.
Förgyllning.
Försilvring och Reparationer.
Allt till yrket hörande arbete utföres p egen verkstad till låga priser.
Chiropractic.
Ryggskott, Ischias, Neuralgi Thor Holmström mycket av tanken på vem som har längst kniv, vem som ä r skickligast att föra den, har bäst tumme nied de andra grabbarna och största fräck- het att börja.
Det kan naturligtvis med rätt sä- gas att det inte duger att skära alla nationer över en kam.
Diktaturlän- derna äro mera opålitliga vid såda- na diskussioner emedan de äro mera militärt inställda och beredda.
Men kniv i bakfickan, tro på att säkerhe- en till slut ligger i rustningar och lust att se hur långt hotet av dessa rustningar verka, det ha alla.
Frank- rike kan inte undgå anklagelsen att lera gånger under efterkrigsåren ned tillfällig fraingång ha prövat verkan av ett sådant hot mot Tysk- and.
Men nu ä r det Hitler som begått len omedelbart provocerande hand- ingen genom att låta sina trupper iiarschera in i den demilitariserade Rhenzonen i strid med Locarnopak- ens uttryckliga bestämmelser.
Hur skall nu Europa reagera?
Närmast caller den frågan Locarnomakterna nen i andra hand Nationernas för- bund, vars råd nu i dessa dagar sam- iianträder.
Tidningar och allmänhet reta inte om en gemensam skandi- navisk ståndpunkt håller på att ut- arbetas Men eftersom Danmark nar plats i rådet och ofta företrätt Vorden så röra j u alla dessa över- äggningar nära även oss.
Man får hoppas att de skandinaviska rege- ringarna och alla andra regeringar kunna hitta på.
något annat än at inkalla årsklasser och kräva stora försvarsanslag.
Det svåraste ä r att alla ha kriget på hjärnan, även om patienterna Wilhelmsstrasse och Palazzo Vene.
zia äro svårast angripna.
Musso lini måste bära en del av ansvaret för den nervösa och tokiga stäm ning i vilken en sådan kris uppstår Och vad Hitler angår så ä r det j u et allvarligt symtom att han kränker ett fördrag i stället för att s ä g a upp det samtidigt som han föreslår et nytt.
Varje affärsiiian kunde ha s a g honom att om man vill företa en affärsöverenskommelse, så skal man inte börja med att fördärva de goodwillvärde ens egen affär kan ha Länderna omkring Tyskland ha nu den svåra uppgiften att lära Tysk land begripa att man inte utan vi dare bär sig åt hur som helst, at visa styrka och fasthet utan att hot, med krig eller provocera fram del Det villkor för förhandlingar med Tyskland som Frankrike uppges yr ka på tycks vara rimligt: att Tysk land inte under förhandlingstide skall befästa Rhenlandet.
Men ai yttra sig om det eller det ögonblick- liga läget är lönlöst så dunkelt som allt är, så förvirrande uppgifterna så förvirrade alla hjärnor.
Det ka gott hända Tyskland att påstå at detta rimliga villkor inte stämmer nied den militära äran och nied nöd- vändigheteii att sysselsätta all mili- tär, vilket är ett av världens mest iidesdigra problem Krisen har varit väntad länge, men ändå kom den till tidpunkten över raskande, emedan man stod mitt förberedande förhandlingar mellan Tyskland och Västmakterna.
Euro pa står inför en kris som den icke ä r beredd för.
Motvilja mot krig finnes nog så pass som människors avtrubbade fantasi- och känsloliv kan åstadkoninia den.
Men rädsla för krig har systematiskt utnyttja för rustningar, och atmosfären, som ä r förgiftad av tron på våldet, ä r in gynnsam för skapandet av en mäk- tig andlig kraft, som skulle bära di stora tapperhet som offrar allt, även säkerheten eller illusionen om säker het, för att göra slut på krigssyste- Kungsgatan 35.
Tel. 21 04 14 Mottagning 10-1 och efter överensk.
I met Kvinnornas vapenlösa uppror.
?t kom.
Ett skogs- och jordbrukslän den på de gamla och de unga ej stor, som jämtland (med den militära förlägg- men ser man på de röstande från indu- ngsstaden Östersund förhåller sig pas- stristaden.
Norrköping (fig. 2), äro de sivt medan Norrköping med dess övervä- ande kvinnliga arhetarstam har en siffra på 1,394.
För det talrika deltagandet i Sörmland far man nog räkna med att kvinnorna där äro politiskt livaktiga och il organiserade.
.
Av röstberättigade kvinnor i hela landet ha 0,86 % del- tagit i röstningen, i Sörmland 2,9 %, alltså mer än tre ganger så många.
Pro- centtalet för hela landet kan tyckas litet, unga i överväldigande majoritet.
Jäm- för.
man Norrköping med en tabell över åldersklassernas fördelning enligt Sta- tistisk årsbok (fig. 4); ser man riktigt, hur starkt det unga inslaget varit ' i Norr- köping.
I Stockholm fig. .3) är skill- naden ej så påfallande.
Den sista sta- peln i figurerna innehäller blott två års- grupper (18-20-åringar) och-ligger där- för självfallet betydligt under de övriga men man måste hålla i minnet att hela östningen försiggick under en tid- rymd av endast 8 dagar.
Den kan alltså endast betraktas som ett stickprov på en latent opinion.
Någon som helst systematisk hearbetning var ju utesluten, ich resultat kunde endast uppträda där budskapet av en eller annan anledning råkat slå ned.
Det är egendomligt.
att se, hur rörel- sen gått fram som en stor hänförelsens våg ofta över små och jämförelsevis obe- kanta platser.
Alla ha velat vara med lär, många systrar i samma flock, möd- ' ar och mormödrar.
Om åldersgrupperingen bland de rös- ande lämnar följande tabeller besked.
Kvinnor av alla åldrar ha varit represen- terade, även en del födda före 1850, na- gon enstaka med h. o. p.
Men de flesta äro de unga, och det är det som gör rö- relsen så hoppfull.
Mycket livligt har deltagandet varit bland den kvinnliga personalen på sjukhusen.
Ser man på åldersfördelningen pa ett genomsnitt från hela landet (fig. i) -:: a 2,000 godtyckligt valda är skillna- - IV 5-årsgrup- perna.
Åldersklasserna fördelning Alla sam- hällsklasser äro represen- terade.
Där återfinnas namnen på ledande kvin- nor i vårt samhälle, och dar finnas de, som blott sällan och vid högtidli- ga tillfällen ta en penna i sin hand.
Då man känner allmogekvin- nans rädsla för att sätta sitt namn på ett papper, förstår man, att detta varit en hjärteangelägenhet.
Lantbrukarkvinnorna äro ej fallna för fantasteri, som rörelsen kallats i dagspressen.
Detta är ej v y - kos - det är den omedelbara reaktionen mot det mänskoförnedrande i krigsbered- skapen.
Etti De Vylder-Widhe.
Till hemarbetande kvinnor.
Riksförbund matiska sluteffekt att efter kvinnornas H usmodersföreningarnas började måndags en succesiva frigörelse och därav följande rättighet till utbildning ' och arbete på i högre teo- retisk utbildnnigskurs fur hemarbetande kvinnor, varvid förhundets ordförande, olika områden, det slutligen återstod fru E e on o r L i I I i e h ö ö k, höll det nästan bara.
det urgamla husliga yrket inledande föredraget där riktlinjerna för kursen drogos upp.
år kurs är en s. k. programkurs, sade fru Lilliehöök den vill ange vilka ämnen vi anse böra upptas i en länge önskad högre teoretisk utbildning för hemarbetande kvinnor och för möd- rar.
Sedan kan man tänka sig den som en längre kurs med mer utförliga före- dragsserier eller som en koncentrerad kurs i likhet med denna, som är avsedd att kompletteras genom självstudier.
Jag vill inte här upprepa den gamla historiken över hemmaproduktion, indu- strialism och kvinnorörelse med dess dra- V, I såsom ett vartill ingen utbildning fanns eller ansågs behövas.
I vårt land är det n u ganska väl ställt med möjligheterna för huslig yrkesutbildning tack vare en rad kvinnliga och även manliga pionjä- rer.
Det gäller att utnyttja dessa.
Dock, någon högre teoretisk utbildning, som upptar såväl det husliga arbetets ratio- nalisering, ekonomi och näringslära som sexualhygien, mödrautbildning och sam- hällslära ha vi ännu ej, och det är en sa- dan vi sträva efter.
Vart och ett av des- sa ämnen kan synas ett studieämne för sig, man kan tycka att vårt program är överlastat Men sedan urminnes tider ha NORRKÖPINGS STUVLAGER KLÄDESHANDEL Barnhusgatan 4.
Stockholm
T I D E V A R V E T Yrkesromaner.
Den lille bagaren.
Filmen H M ugo Swenssons bok .Paul Hoffman, läroverksadjunkt,, är i ordets stränga bemärkelse en yrkesroman: den handlar verkligen uteslutande om en mänskas yrke.
När privatlivet någon gång skymtar fram i bakgrunden, ä r det endast vagt skizzerat.
Själva yrkesskild- ringen däremot är allt annat än vag, den ä r tvärtom synnerligen väl skriven.
Litet torr visserligen, mera avhandling än ro- man, men med en logisk klarhet och reda både i tankegång och stil, som är impo- nerande och gör läsningen till ett.
nöje - för den, som kan låta bli att stöta sig på Paul Hoffmans urkonservatism och ut- präglade självgodhet.
Vi får följa honom från hans första dag som provårskandidat ända fram till pensioneringen, genom en hel rad skolor, i vilka han trivs mer eller mindre, när- mast beroende på om rektorerna ä r hö- germän eller inte.
Där finns många väl- gjorda porträtt a r lärare, dock mestadels så upplagda, att de konservativa ä r präk- tiga karlakarlar och de mera frisinnade intriganter och pratmakare.
Lärjungeporträtt saknas däremot näs- tan helt och hållet, vilket väl beror på, att Hoffman inte ser sina elever som in- divider och växande mänskor, utan en- dast som mer eller mindre dugligt mate- rial till blivande ämbetsmän, officerare och präster.
Pojkar ska få i sig huma- nistisk bildning, och för övrigt ska de lära sig att veta hut, det ä r kontentan av hans uppfostringsideal.
Varje skolre- form avvisas fränt och hånfullt, liksom allting annat som ä r nytt, det ä r bara den gamla, goda tiden, som duger.
En brydsam situation råkar Hoffman ut för, då han får flickor i sin klass.
Dock måste han ju resignera inför detta fak- tum, liksom inför allt annat bedrövligt, som demokratiseringen för med sig.
Och han lugnar sig med den goda föresatsen att t ä n d a vilja i pojkarnas blick och glans i flickornas,.
Att flickorna också skulle kunna ha användning för vilja före- faller honom tydligen uteslutet.
Trots sina avsevärda formella förtjän- ster och e n viss sympatisk redbarhet ef- terlämnar boken om Paul Hoffman ett rätt beklämmande intryck - oavsiktligt, men med all önskvärd tydlighet bekräftar den det högre skolväsendets förnäma av- skildhet från allt verkligt, spontant liv.
Josef Kjellgrens roman &gt;Mänskor kring en b r o behandlar inte bara sina perso- ners yrke, utan kanske ännu mera deras privatliv.
Denna bok ä r således inte i lika hög grad en yrkesroman som Swenssons.
Men om man betraktar den som friståen- de företeelse, måste först som sist konsta- teras, att det är en alldeles utomordentligt bra bok, en av de bästa svenska romaner, som utkommit på länge.
Den har ingen huvudperson, eller rät- tare sagt, dess huvudperson ä r inte nå.
gon mänska, utan en bro.
Västerbrons gradvisa tillblivelse är det centrala i bo.
ken, kring vilket alla händelser rör sig Arbetarna.
som bygger bron skildras dock alla de uppgifter, som vårt program syftar på bildat en helhetsgärning inom de svenska hemmen och göra det alltjämt inom hemhushållen trots industrialismen Och industrialismen har i stort förbättrat förhållanderna i våra hem, och inte tvärt om.
Och vad vi alldeles särskilt vill trycka på, ä r att livet i hemmet och hem mets, barn- och ungdomsvård samman hänger med samhällets liv, dess barna- och ungdomsvård.
Det kan inte nog ofta påminnas om, att vi fick en demokratisk författning utan att samtidigt tillämpa de demokratiska principerna i hem och skola med avseende på samhällsansvaret, son i ett demokratiskt land vilar på envar.
Det börjar väl numera i vårt land an- ses självklart, att kvinnan såväl som man nen hör välja yrke efter läggning och an- lag, och att samhället bör vara så inrät- tat, att det underlättar hennes möjlighet att förena yrke utom hemmet med äkten sitt jobb och i sitt hemliv i den fallfär- diga baracken på Söder Mälarstrand Vi ar också göra bekantskap med deras fa- miljer inte minst med deras arbetslösa införvanter.
Vi lär känna en rad indi- rider och samtidigt en grupp som ä r för- enad av ett gemensamt öde.
Arbetarna känner glädje och stolthet, medan de byg-: er sin bro, de är med om att skapa fram något nyttigt och viktigt; inte bara eko- nomiskt, utan också själsligt ä r de hund- na vid sitt arhete.
Men den dagen då won är färdig och inviges med musik och högstämda tal, har de inte längre någon andel i den.
Det är slut med deras gläd- e; deras tankar går redan mot en oviss ich kanske arbetslös morgondag - ba- racken rives, och de måste söka sig ut it olika håll för att få rätt på något nytt jobb Och hela tiden, medan de bygger oron vet de, att detta är det trista slut, som väntar.
Denna vetskap är bokens mörka grund- melodi Men Josef Kjellgren ä r ingen aggressiv anklagare, utan en stillsam och objektiv sanningssägare.
Och mitt i var- dagens grå blommar idyllen.
Bland ar- betarna finns det fyra, som idkar musik, ich en kväll börjar var och en i sitt rum spela på sitt instrument, tonerna förenar sig genom barackens tunna väggar, och ill sist går de fyra oavbrutet spelande ånga människor ha fullt klart för sig, pa vilken punkt man inte skall börja för att komma åt krigssystemet man skall inte börja med att nedrusta, man skall inte börja med att ge anslag till fredsupplysning, man skall inte börja med att uppfostra barnen.
Det första ä r farligt, det andra onödigt och det tredje närmast skrattretande.
Så där i allmänhet kan man gå med på uppfostran - på alla möten och i diskus- sioner och i intervjuer och sådant.
Men när man väl kommer till de konkreta fal- len, då tycker de flesta, att man ä r bra löjlig.
Som tror, att det betyder något i formandet av ett litet barns framtida in- ställning, om han inte får leka med tenn- soldater eller skjuta med ärtkanoner.
Tvärtom säger de kloka - och jag för- modar, att sådana som landshövdingar och nationalekonomiska professorer, som i det här.
fallet äro mina färskaste san- ningsvittnen, anses besitta lite allmänt förnuft -- förbjud dina barn att leka med krigsleksaker och förbjud dem att spela soldater, så gör du dem till offi- cerare på stat!
Vilket du väl anser vara det mest krigiska som finns.
Barn funderar så lite på själva inne- börden av en lek.
Bryt inte den gamla slentrianen, för då framskapar man en trotsinställning - det ä r väl så man me- Eld som ägnar varje ledig stund åt sik och heroiskt intensiva studier och som nar många förståndiga riktiga att säga, Och där ä r den resignerade, arbetslöse urmakaren Lagergren, som går då han tvingas in i ett hårt nödhjälpsarbete, som hans krafter inte rår på.
Där finns både småborgerliga och upproriska typer, tröttkörda arbetsdjur och spänstigt vitala naturer, Inte heller en del de ungdomsarbetslösa saknas av dem glider hopplöst På sidan livet, nedan andra genom självfunna syssel- sättningar lyckas rädda sig igenom vänte- idens tomhet.
Så blir tvärsnittet genom baracken till ett tvärsnitt genom den svenska arbetar- dassen av i dag.
Ett stycke tidshisto- ria och tillika, bortom aktualiteten, en mänskoskildring.
av bestående värde.
Jo- sef Kjellgren har förut mest framträtt som lyriker, och nian märker lyrikern också denna roman.
Hans stil blommar och ever, i en absolut egenartad, individuell tonart Men den är samtidigt enkel och klar och blir aldrig sökt.
Han faller hel- ler aldrig för frestelsen till lyriska avvik- ningar - handlingen löper i en fast linje parallellt med brons växande.
&gt;Mänskor kring en bro, ä r en mogen bok av en klok och sympatisk mänska och en mycket begåvad författare got sådant som abessinske kejsaren var ett begrepp för pojken, mycket mindre att det täckte en verklighet.
- jo Vi fick låna näsdukar och så hand vi på oss dom.
- Näsdukar?
- Ja, det var gasmasker, förstår väl mamma, det s a Rolf att han hade Vi hade skolfest i julas också.
Och del höll på att bli ytterligt komplicerat.
Bar- nen i klassen skulle föreställa olika yrken och en ödets nyck ville att min unge ut- valdes att bli officer.
Vi fick i läxa att Jan-Erik Holm skap och hemliv i stället för tvärtom, som hittills varit fallet.
Men den natur- liga reaktionen mot att yrkesutbildade och yrkestränade kvinnor lämna sitt yrke vid hembildande har gjort, att man här stundom generaliserar liksom man tidi- gare gjorde med konstaterandet av att kvinnans plats var hemmet.
Man glöm- mer hur mänga kvinnoyrken, som äro intresselösa och mekaniska, som kommit till efter en kort kurs eller efter bara praktik, och att många yrkeskvinnor, som e j äro med intresset bundna till sitt för- värvsarbete, gärna byta det mot arbete i det egna hemmet, om det är dem eko- nomiskt möjligt.
Full frihet för kvinnorna att välja så långt det ä r dem möjligt blir väl ändå den rätta lösningen av problemet, och den frihet, som kvinnorna begära, och det är väl ändå lyckligt, att det alltjämt finns kvinnor, som välja hemarbete ?.
T y hur Dala-Demokraten är Dalarnas största och mest spridda tidning.
Läs den.
Lek och allvar.
Prenumerera / - skulle annars familjeliv bli möjligt i vårt vidsträckta land med sin spridda bebyg- gelse.
Men ha vi konstaterat, att den hemar- hetande kvinnan ingalunda ä r en kvinno- typ på avskrivning i vårt land, utan i lika hög grad som yrkeskvinnan kan anses re- presentera den moderna kvinnan, da måste vi också planera för hennes fram- id och se till att hon håller jämna steg ned den icke hemarbetande i fråga om yrkeskunskap, kulturintresse och sam.
hällsansvar.
Vår kurs syftar härtill Traditioner äro ett folks rikedom, me traditioner kunna också vara hämmande Till de hämmande traditionerna hö kvinnans bundenhet inom hemmet och hennes därmed följande obenägenhet ai följa tidsutvecklingen och de stora frå- gorna.
Vi önska här en radikal nyinställ ning.
Dels måste den hemarbetande lö sas från den starka bundenheten, dels h många hemarhetande kvinnor, som e j ä r intellektuellt bundna till ett yrkesarbel stora förutsättningar att kunna organ sera sitt arhete så att de få tid och mö, lighet att sätta sig in i tidens stora frå gor och- uppehålla i hemmet ett levande kulturintresse.
Till de hämmande traditionerna hi också den känslosamhet, med vilken hu!
moderns kärning i hemmet ofta omfatta Vi gjorde klokt i att alldeles släppa der na gamla husmoderslyrik, som ä r full- komligt otidsenlig, ty de känslomoment hemgärningen främst innebär, den vår- dande kärleken till man och barn, de finns inom alla hem, vare sig makan och modern arbetar inom eller utom hemmet Det ä r med förhoppning om att denn kurs skall bidra till en förnyad uppfatt- ning om den hemarbetande kvinnans upp gifter och ställning i det moderna san hället, slutade fru Lilliehöök, som ja härmed hälsar de närvarande kursdelta- garna och inbjudna välkomna och för- klarar kursen öppnad.
och.
vi.
en riktiga världen omkring oss är så långt ifrån välment och enfaldig att man nu sväljer just d e ingredienserna med förtjusning uppe på vita duken.,.
Utom dålig svenska innehåller denna mening ur en stor daglig tidning även en hel del sanning.
Vi äro alla mer eller mindre vettskrämda och ur gängorna och ta till benen inför verkligheten så fort vi kunna.
Detta ä r vår stora olycka på vil- ken film- och vapenindiistrien båda för- tjäna.
Men sen ä r det frågan om,,man sär- skilt längtar efter det välmenta och en- faldiga.
Det blir väl individuellt.
Som- liga tycka om det, andra tycka att det ökar deras börda.
Man vill ha något som drar tankarna bort frän morden i Japan och abessinska kriget.
Men helst då något som på nå- got vis lyfter över verkligheten genom att behandla den överlägset och besegra den, och sådant finns sannerligen att få under denna säsong.
Det gör en verk- ligen tacksam att fa lämna en bio med den högtidliga känsla som alltid inställer sig vid mötet med stor konst.
En kort stund är man osårbar och fylld av gläd- je.
Att möta Garbo ansikte mot ansikte som Anna Karenina ger denna känsla.
Av en ytterligt tidsbetonad roll har.hon skapat en tidlöst tragisk gestalt.
På ett helt annat sätt besegras verk- ligheten i filmen: Hertigen önskar natt- kvarter, som skapats av den franske re- gissören Jacques Feyder.
tillsamman med Francoise Rosay.
Det finns väl inte mänga så otäcka historier i världshisto- rien som den som handlar om s p a n j o r e r nas regemente i Holland.
Att kvickt och festligt och överlägset berätta en episod därur, det ä r ett mästerverk.
En spansk hertig med sin trupp och med tross av.
inkvisitor, dvärg och apor annonserar hotfullt sin ankomst till en liten holländsk stad.
Stadens styresmän fattas av panik i vissheten om att plundring och blod- bad äro oundvikliga.
Borgmästaren, som förut varit nog så morsk och hård mot hustru och dotter, lägger sig nu i för- skräckelsen på lit de parade och spelar död.
Men borgmästarinnan som ä r en överlägsen dam, överlägset spelad av Francoise Rosay, samlar stadens kvinnor och gör upp en plan för mottagandet.
Klädda i sina underbara rubenska dräk- ter tåga de charmanta damerna emot hertigen och möta honom vid stadsporten.
Sedan förlöper kvällen och natten i gäst- frihetens och trevnadens tecken.
Span- jorerna komma förträffligt överens med holländskorna, ja, borgmästarinnan vin- ner själva hertigens favör.
De enda som ha tråkigt äro borgmästare och råd ef- tersom de inte få vara med.
Hela filmen ä r ett vanvördigt skoj med dem.
På mor- gonen avtågar hertigen och hans folk .med blomsterprydda lansar.
Staden ä r oskadd och har fått skattefrihet på ett är.
Borgmästarinnan vinkar ett majestä- tiskt farväl åt sin hertig och ger sen den dumme borgmästaren hela äran av den lyckliga utgången.
Tänk om det funnes en så klok kvin- na i varje stad också nu för tiden.
Devinez.
Också i BIå Hallen öva tillsammans något om: &gt;Vem k a n väl stilla s t å när kungen ropar, gossar Kask och bröstgrannlåt gan på ... skulle vi också helst ha.
Då blir jag.
inte med, för j a g bli bagare.
vill inte bli bagare ...
Vi traskade hem, djupt bekymrade, medan tårarna tillrade.
Hur skulle vi nu göra?
Skulle han.
bli officer eller skulle han inte vara med?
Det var så tråkigt så!
Då kom pappa med ett förslag.
Medan pysen sov, gjor- de han en stor fin ugnsgressla, lika hög som den lille bagaren själv och minst lika fin som en sabel.
Hembiträdet sattes att sy en gräsligt hög och styv bagarmössa och till slut koktes det karameller,, som naturligtvis bagaren skulle få bjuda sina kamrater på.
Och tänk det lyckades över förväntan!
Inför ugnsspaden, mössan och karamel- lerna försvann officeren, sabeln .och kasken som en dimfigur, han talade inte ens om dem.
Det var precis lika förtju- sande att vara bagare.
Och det var myc- ket stolta föräldrar, som bevittnade hans ohestridliga framgång på scenen!
* Härom dagen kom min lille bagare in och frågade: mamma, vad gör en löjt- nant för ' nånting egentligen?
Bosses pappa ä r löjtnant, vad gör han om da- garna.
- Har du inte frågat Bosse?
- Jodå, han säjer att han exercerar, men de vet jag inte, vad de är.
Vad skulle ni svara?
- Om ni sagt, att han skjuter och övar sig med sabel och kanoner för att kunna döda andra män- niskor, så kallas det vulgärpacifism.
Och om ni hållit en Iång utläggning om at!
han ä r offer för ett felaktigt system och att han måste lära sig att försvara landet i händelse av krig, så hade han - pojken - inte gett sig till tåls med det.
Han ville veta ordentligt, vad en sådan person och niadrasser, rnattpåläggning utföres gör om dagarna och varför han gör det.
Barn är logiska och besvärliga för vuxet väl och billigt folk.
H.
R. JOHNSON 21 Döbelnsgatan 21 Tel. 1031 05.
Rita Omstoppning av M öb e.
trevligt de olika modellerna, som visades mellan föredragen.
Både herr-, dam- och barnkläder visades - alla konfektions-, produkter i hög klass.
Meningen med uppvisningen var att visa klädkulturens höga ståndpunkt i vårt land.
Den sociala klasskillnaden i fråga om kläder finns inte längre - ofta kan endast fackmannen avgöra om det ä r konfektionssytt eller inte.
Fabriksarbe- taren och hans chef här samma slags klä- der och kontorsflickan ä r lika modern och elegant som chefens dotter.
Det var en mångfald olika modeller i Det finns hos- Pub!
Ja, vad Ni än för tillfället råkar önska Er, så passar vårt slagord in.
Det ligger mycket mera bakom detta det finns hos Pub " än - vad man föreställer sig första gången man ser det Och inte nog med att det finns hos Pub - det finns också i bästa kvalitet, största tänk- ' bara sortering och till priser, som äro överkomliga för var och en.
PAW U. BERGSTRÖMS A.-B.
T I D EVARVET Giron:r 1544 T i d e v a r v e t började 1936 sin f j o r t o n d e årgång.
Lördagen den 14 Mars 1936 7-årig bottens skola.
(Forts. fr. sid.
1.)
föredraga framför ett jämförelsevis mera fritt fortsättningsskoleår.
Det finns i propositionen ingen anty- dan om tanke på extra lärarkrafter för detta sjunde skolår, utom i fall av alltför stort sammanlagt barnantal eller i fonn av en manads e x t r a t i d n i n g för B2- skolor för att under denna tid kunna skilja några av dess 7 klasser åt.
Man har avvisat tanken att samman- hålla de tre första klasserna i en lärar- avdelning som småskola och därmed låta folkskolans klasser fortfarande bli fyra.
Motivering är att en slidan småskola, som måste ha stora svårigheter att un- dervisa nybörjare ihop med två andra klasser, skulle bli ett svagt underlag för folkakola och fortsättningsskola.
även möjligheten att taga in nybörjare en- dast vartannat år avvisas, därför att detta skulle medföra en ojämn fördelning av klassantalet.
Men säkerligen ligger här i närheten en möjlighet till det bästa utnyttjandet av det tillagda sjunde året.
Man kunde inskränka överhoppandet av nybörjar- klass till vart tredje är.
Och detta i sam- band med alt klass 3 fördes till småsko- Ian.
På så sätt skulle småskolan av b- typ ända aldrig få mer än två klasser tillsammans Folkskolans B2-avdelningar skulle komma att omfatta tre eller fyra klasser, B2-avdelningarna en eller två.
Men är det ej ett fel att lägga tredje kless till småskolan?
Mig förefaller del tvärtom förutsatt att småskolans lä- rare aldrig får mer än två klasser att ar- beta med på samma gång.
Tredje klassen faller i 9-årsåldern Jag tror att alla lärare som haft alt göra med barn i denna Alder kan omvittna att det är en ömtålig och särskild åldersperiod.
9-årsåldern kommer med något av före- bud till den själsliga puberteten,, säger Charlotte Bühler.
Och säkerligen ha många av vår folkskolas lärare känt svå- righeten att foga in de små ömtåliga 3-klassarna med de härdiga och vetande- hungriga 10-11-åringarna och de krä- vande sjätteklassisterna.
Hur mycket mera organiskt skulle det inte vara att sammanföra 4:de och 5:te klass, och så 6:te och 7:de.
3:dje klass kunde på detta sätt få en slags särställning, fortfarande under små- skolans hägn.
Det är att hoppas att många skoldistrikt kommer att begagna sig av möjligheterna och uppmaningarna ifall propositionen nu blir lag att på denna punkt göra försök och vinna erfarenheter under den 10-åriga över- gångsperioden.
Ett annat område, där försök och erfa- renheter vore av allra största vikt, är ut- nyttjandet av de 360 timmarnas fortsätt- ningsskola utöver det första obligatoriska aret.
Strängnäs domkapitel ställer här frå- gan, huruvida det icke skulle vara möj- ligt att för ett senare åldersstadium an- ordna kurser i medborgarkunskap.
Man skulle vilja tillägga: Icke endast för med- borgarkunskapens skull, men för ingen- ting mindre än en väckelse i mänskliga och samhälleliga frågor skulle man öns- ka, att inom varje socken funnes en så- dan allmän, för hela ungdomsåldern öp- pen, frivillig fortsättningsskola.
Med en fast lärare, manlig eller kvinnlig, och med bistånd av folkskolans lärare inom vars och ens älsklingsämne,, skulle en sådan skola kunna ge korta kurser i olika äm- nen.
Och viktigast av allt, den skulle i den mottagligaste och på sätt och vis viktigaste a t människolivets åldrar kun- na ge impulser och näring för ett and- ligt uppvaknande i den rätta tiden.
Dei vore väl något att arbeta för!
Honorine Hermelin.
N:r 11 små demonstranterna.
Jag, som legat sjuk en tid, svarade söm- nigt: &gt;Jag önskar, att jag kun- de få bli frisk snart., N e j, mor, inte sådant där, så far man inte önska,, svarade min son litet indig- nerat.
&gt;Vad önskar du dig då, Lill-Jan ?&gt; frågade jag halv- sovande.
&gt;Jag önskar, att alla män- niskor får ordentligt betalt för sitt arbete,, sade en liten allvarlig röst emot mig.
&gt;Och så önskar jag, att Sve- rige inte bygger något bombflygplan&gt;, tillade rös- ten ivrigt.
Stora famnen fick min son.
lan var klar- vaken.
mina livsandar hade raknat.
Jag kände mig frisk igen, steg genast upp och klädde mig.
O, ni visa, gudomliga barn, sprungna ur Skaparens: get hjärta!
Ni vet ej, att ni skall fost- ras och ledas av vuxna dårar och vett- villingar.
Det är ni.
som skulle hjälpa och leda oss, stackars vilsegångna, &gt;sto ra&gt; människor!
&gt;Nu skall ni få ordna ett eget litet de- monstrationståg idag,, sa ' jag till Jan och min ej 3 år fyllda unga dotter, som blevo ivriga och hänförda.
Vi inbjödo ett par små kamrater att deltaga.
Deras föräldrar voro fredsvän- ner, så jag behövde ej riskera åtal för vilseledande av ungdom&gt;.
De fingo själva ordna taget.
1 barnkammaren plitades och skrevs.
Så kom den lilla skaran.
Flickorna först, bärande &gt;standaret&gt;, fastsatt på en &gt;stång&gt;.
Sedan pojkarna med små sven.
ska flaggor i händerna.
De sjöngo &gt;Vin- tern rasat ut&gt; och tågade runt i hallen Sedan stannade de framför far och mor Deras ansikten voro allvarliga och hög.
tidliga.
Vi stego fram till &gt;tåget&gt; och avläste standaret.
Med trygga, barnsliga tryckbokstäver stod där: &gt;Vi önskar, att alla människor får or- dentligt betalt för sitt arbete.
Vi önskar, att Sverige inte bygger nå- got bombflygplan.
Vi önskar, att det aldrig blir krig.
Vi önskar, att alla sjukdomar skall fly bort från jorden och in i det mörka.&gt; Sedan sjöngo de den ena vårsånger efter den andra, allt med samma inten- siva allvar.
Vi stora kände oss hels tiden mer än högtidliga.
Där stodo vå- ra små kära i sitt livs början och ut- talade fritt och enkelt önskningar on att få leva ett liv i sann och djup mänsk- lighet.
Åsikter och tankar, som det ta- git år för oss att kämpa oss fram till kändes för dem självfallna.
&gt;Förutan at I bliven såsom barn Sådana höra Gud rike till., Det satt en klump i min hals hela tiden.
Den fick inte gå upp i ögo- nen och bli till tårar, för det skulle bar nen ej förstatt, det hade stört deras all varliga glädje.
Det lilla tåget vandrad åter sjungande in i barnkammaren, där det upplöste sig, och demonstranterni fick uppfriska sig med varm choklad.
Men min man och jag kände, att vår hem upplevat en av sina många vackra och lyckliga dagar.
Vi glömmer den e och det gör nog heller inte de fyra bar nen.
Då vi på hösten själva gingo med det ändlösa demonstrationståget av vux- na &gt;mot kriget för freden,, stodo våra små utanför hemmets grindar och sågo med spörjande ögon efter far och mor lyste och vinkade, då de fingo syn pi oss.
Det var ett stort ögonblick, då des sa tretusen människor vandrade framåt burna av en stark vilja, en stor tanke Men jag tänkte med rörelse och gripen het på det lilla taget, som långt tidigare på vårens första dag med flaggor och standar vandrat framåt och önskat fred broderskap och kärlek åt vår mänsklig het.
Och jag förnam med jublande styr ka sanningen i de trosvissa orden: Vad ungdom vill och ungdom dröm mer, skall varda verklighet en gang!
du dig?, Jag D et var 1:sta maj, och min då 5 årige son och jag stodo utanför vårt hem i Kiruna och sågo det länga kmonstrationståget ringla fram.
&gt;Varför göra de så där, mor ?&gt; &gt;Jo, de önska sig något, ser du.
1:sta maj är människornas önskedag.
Det de önska sig, skriva de på flaggorna, som callas standar, för att alla skola se det., Och så läste vi tillsammans, vad som stod dem, och jag förklarade ordens inne- börd.
&gt;Få de, det de önska, mor ?&gt; &gt;Inte alltid, men ibland.
Men det Iö- nar sig i alla fall alltid att riktigt önska en god sak, ser du, för då kanske del går som man önskar till slut., I: sta maj ett år senare vaknade jag på morgonen vid att en ljus vänlig röst sa- de: &gt;Glad l: sta maj, mor !&gt; Det var Jan, som stod vid min huvud- gärd och lyste över mig med sitt ansikte &gt;Det är önskedagen, mor.
Vad önskar En bok om Ossietsky.
Prenu merera på TIDEVARVET.
för helår kr.
6:- Pris Från riksdag släktaren Den av folkpartiet framlagda motionen om tilläggsmandat väckte även i år till iv en lång och ganska hetsig debatt.
Att det proportionella valsystemet nog skulle tåla vid någon korrigering framgår tyd- ligt, när man undersöker vad de olika partierna fick &gt;betala&gt; för varje mandat vid valen 1932.
Efter en jämförelse mel- lan de sammanlagda röstsiffrorna över hela landet visar det sig att bakom vart och ett av högerns mandat stodo 10,090 väljare, bakom bondeförbundets 9,755, bakom folkpartiets 12,317 (lib.
och fr,), bakom socialdemokraternas 10,006 bak- om kilbomskommunisternas 22,094 och bakom sillénkommunisternas 37,122.
Frågan om korrigering av valsystemet har varit uppe förr i riksdagen och de 1927 tillsatta sakkunniga avgåvo redan 1928 ett förslag om tilläggsmandat.
Enligt detta skulle vid val till andra kammaren först 215 platser besättas i de särskilda valkretsarna var för sig och i huvudsak enligt gällande regler.
Däref- ter skulle, sedan valresultatet i rikets samtliga valkretsar fastställts, återståen- de femton platser fördelas mellan par- tierna på så sätt, att partierna bleve re- presenterade i kammaren i förhållande till de totala rösttalen i riket; dock skulle parti, som icke erhållit någon valkretsvis tillsatt plats, icke kunna deltaga i tävlan om tilläggsmandaten.
I proposition till 1932 års riksdag fram- lades så ett förslag till utjämningsförfa- rande vid andrakammarvalen som grun- dade sig på systemet med s. k. riksman- dat.
Enligt detta förslag skulle av andra kammarens 230 mandat 200 fördelas å de skilda valkretsarna och de återstående 30 fördelas mellan partierna efter deras röstetal i hela riket.
De sistnämnda man- daten skulle besättas med namn från s. k. rikslistor, uppställda i en i lagförslaget bestämd ordning.
I denna fråga stod i onsdags högern och soclaldemokraterna på en gemensam front för bibehallande av det urspung- liga proportionella valsättet och motive rade sitt ställningstagande med att man på den vägen har en säkrare garanti för ett bättre samarbete mellan regering och riksdag en handlingskraftig regering som det heter, medan man .med till- läggmandat skulle få för många små partier representerade i riksdagen.
Småpartiernas och det egna partiets talan fördes av folkpartiets chef i Första Kammaren Hamrin som krävde rättelse och rättvisa i ett längre temperaments- fullt anförande.
I Andra kammaren kri- tiserade bl.
a. hr Olsson i Mora det nu- varande systemet som tvingade till osun- da valallianser och framhöll att press- kritiken ute i landet visade att där fanns större majoritet för förslaget än i konsti- tutionsutskottet Hr Spångberg beteck- nade helt enkelt den nuvarande ordnin- gen som rent kapitalistiskt roffarsystem.
Motionen avslogs i båda kamrarna, men bade folkpartiet och småpartierna hoppas på framtiden.
Sveriges kvinnor kunna ju också ta och begrunda frågan.
Naturligtvis är det allt annat än önsk- värt att vi ha enbart manvalda och en- bart kvinnovalda representanter i riksda- gen, när den nu en gång har upphört att vara endast manvald men om männen icke vilja bereda valbar plats åt kvin- norna på valsedlarna vore kanske denna motion, som minoriteternas krav på rätt- visa, värd att stödja.
(Forts. fr. sid.
1.)
Och ända tillät republikens ledare, om stått som berömvärd både ur patriotisk socialdemokrater, Volkspartei eller cent- och internationell synpunkt.
Men nu rum, den gamla militärkasten att under vann den militaristiska andan i världen namn av Reichswehr ostörd bedriva sitt och Ossietzky fick bära följderna.
Under vackra siden-, angora- och bomullstyger arbete på att återvinna den förlorade ter- centrums regemente kom han i fängelse, som demonstrerades.
rängen och lägga grund till en ny mili- under nazismen i koncentrationsläger.
I Konfektions- och textilindustrien i lan- tärmakt.
Ossietzky fann generalvördnad Sonnenburg och Papenburg har han nu det skötes tydligen av sakkunniga, intres- och lakejsinne långt upp bland den le- levat som Moorsoldat i tre år och offrat serade och framätsträvande människor.
A.-B.
Fasilko i Göteborg hade en de dande socialdemokratien, och så drevs sin hälsa.
Han lär vara bruten nu.
Men verkligt utsökta vinter- och sommarklän- han till en allt oförsonligare inställning.
det faktum att han icke som somliga an- ningar.
Firman J.
A. Wettergrens kap Genom den för Tyskland egendomliga dra låtit omvända sig och sluppit fri b e por och dräkter kunna ta upp konkurren- situationen som gjorde militarismen ille- visar att han dock i sitt elände icke givit sen med en Patou eller en Schiaparelli från Park.
De mönstrade bomullsklän- gal kom därtill att Ossietzkys avslöjan- tappt.
Till Ossietzkys karaktäristik hör, enligt ningarna, av vilka en del voro sydda i de den beredde de olika tyska regeringarna nya skrynkelfria tyget, Bäcke-bölja, voro stora obehag och var en direkt fara för vad författaren till denna bok betygar billiga men tyvärr ganska trista i mo generalerna.
Die Weltbühne åberopasdes att han frivilligt valde att stanna i Tysk- dellerna.
Vidare medverkade firmorna av Tysklands misstrogna grannar, och land medan ännu möjlighet fanns til Eve, Continental, Jawe med barnklä- der och Gunnar Collijn herrkläder när dessa citat komma tillbaka till Tysk- flykt, och att han tog detta martyrium Slutligen kan nämnas att vid samtliga land var det lätt för pacifismens mot- därför att han ansåg att en emigrant 260 svenska konfektionsföretag, som sys ståndare att bland de breda lagren miss- snart förlorar sin auktoritet i fråga om selsätta 17,000 arbetare, av vilka 85 pro- tänkliggöra honom och den.
angelägenheterna i det land han flytt cent äro kvinnor, tillverkas alla kläderna Ossietzky spelade ett farligt spel.
Hade från.
av genomgående svenskt material så när Det är betecknande att det just är emi- det lyckats att besegra den militaristiska som på sytråden och knapparna.
Hillevi S. andan då hade hans gärning strax fram- granter bland Ossietzkys forna medarbe tare som drivit och driva kampen för hans räddning och som lyckats med att göra Elsa Svartengren.
Bland frågan om Nobelpris åt honom till en an.
gelägenhet som väcker intresse och bi- passar Er bäst, fall över hela världen.
ty IDUN ger både värde och trevnad mest a n l i t a d e Jag känner icke författaren Kurt Singer boktryckerier står Doktorerna Einar Wallquist som och har ingen auktoritet eller första skrivit &gt;Kan doktorn komma?
Per Wetterdal, den kände kvinno- handskunskap som kan tas som stöd för läkaren, lärarinnan Stina Palm- dess framställning eller resonemang.
Mer borg, riksbekant för sin goda hand fortfarande bland med svårhanterliga barn, den unga den bild boken ger av Ossietzky nu och de främsta baronessan Ishimoto, en av Japans fordom har skakat mig som meningen är mest kända kvinnor inom aristo- krati och i socialt arbete, och Aske- att den skall skaka alla läsare.
Och blanc greven Gustaf Lewenhaupt öka alla dess dystra sidor har jag funnit er; prispolitik, under 1936 Eder glädje och nytta av IDUN.
som lyser av den enkla, gripande, stora kort l e v e r a n s t i d o c h g e d i g e t utförande g a r a n t e r a r våra kunder.
mänskliga lojalitet och tapperhet som ger Vilken mer veckotidning omväxling än skildras där.
Var och en som läser bo.
stiger, ett Var skara växer, mäktigt STOCKHOLM Prenumerera postgiro 1235 8 kr.
för 1 / 2 år: SKEPPSBRON 40 ken kommer genast att hitta denna pärla I 5 kr.
för 1 / 1 Tel. 20 1602. brus av röster utan tal.
Och fylking ef- T E L E F O N: 231180 (VÄXEL) och att framgent gömma den.
ter fylking viger sitt liv At nya ideal!
Stockholm 1 9 3 6 EIin Wägner.
Birgitta De Vylder-Bellander.
Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
tidevarvets Zetterlund &amp; Thelanders RADIKAL I D U N I DU N
