# ID: svediakorp-per3753
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,989
# sentences: 367
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En domares ord.
Avskaffa orättvisorna omkring moderskapet.
Många fördomar måste vandra all världens väg.
Men världen blir icke sämre för det.
Haadshövdingn M. Hasselrot, f. d. domhavande i N o r r a Värends domsaga och 83 år gammal har i befolkningsfrå- gan gjort följande märkliga utlalande.
D et torde vara ådagalagt att folk- minskning föreligger och ytterliga- A ena sidan kan man tänka sig att en re hotar.
V a d har hänt?
V A L D A G E N I S T O C K H O L M har nu Det ä r en komplicerad fråga.
allmän minskning i könsdrift gjort sig gällande.
A andra sidan är det möjligt att orsakerna äro att söka annorstädes.
Det första alternativet torde kunna ute- slutas.
Återstår att söka hvar orsakerna finnas.
och att undersöka om de kunna aflägsnas.
Först synes då falla i ögonen den eko- nomiska sidan.
Gör d e t ekonomiskt lättare att f ö d a av magistraten fastställts till sön- dagen den 1 7 mars - sedan regeringen barn.
Många vägar finnas.
Kostnaderna kun- beslutat att de i valdagsfrågan inkomna besvären inte skulle föranleda na och måste bäras.
själv S v å r i g h e t e n att vinna ett intimt natur- någon åtgärd.
Regeringsrutten som ansåg sig vara ligt samlif har framkallat vissa ersätt- behörig instans för besvären ifråga hade en annan uppfattning och nu anses rege- ringen ha begåft grundlagsbrott.
Och h r Lindman har t i l l Konstitutionsutskot- tet ingivit anmälan mot föredragande statsrådet Möller.
OVJET H A R M E D ANLEDNING AV L O N D O N K O M M U N I K E N överläm- S nat ett uttalande t i l l London och P a r i s, vari man starkt tar ståndpunkt för ett helt och odelat genomförande av samt- liga de i överenskommelsen nämnda pak- terna.
Om någon av dessa skulle uteläm- nas bleve avtalet icke någon konsolide- r i n g av freden utan i stället rentav en uppmuntran att störa freden just inom de områden som lämnats utanför.
Ingen uppdelning mellan Ost- och Väst-Europa!
Under förutsättning att Londanavtalet av- ser denna odelade helhet.
hälsas det med tillfredsställelse av Sovjet-regeringen, som hoppas det skall genomföras med fasthet.
ningsformer, alla mer eller mindre ab- norma, vilka kunna inverka på nativiteten.
Ett medel att motverka detta vore att göra det intima samlifvet lätt tillgängligt i äktenskap.
D e t presterliga äktenska- pet med sin lappade men tungrodda appa- rat och sina invecklade svårtydda egen- domsförhållanden är ett hinder.
Hvad kan i dessa tider sägas om ett äkten- skap, grundat icke på ett sakrament utan helt enkelt på en ömsesidig öfverens- kommelse och utan förändring i egen- domsförhållandena.
Inga andra formali- teter än inregistrering hos myndighet vid dess ingående och event.
upplösning.
Af- talet skulle kunna lösas på endera par- tens framställning ulan motivering.
I ett sådant äktenskap skulle sammanlefnaden kunna ordnas.
Gynna intimt samlif inom äktenskapet.
Detta ä r en vigtig punkt vid befolknings- frågans lösande.
Det kan nog icke heller undvikas att begreppet h e m måste revideras.
Utan tvifvel ett godt begrepp med många goda minnen.
Möjlighet bör finnas att bilda hem enligt gammalt begrepp.
Dock måste äfven finnas möjlighet för föräldrar att f.?
barnen helt eller tidvis upptagna i barnhem eller mottagna i anstalter der de fostras.
Ett stridigt och dåligt hem innebär en stor fara för barnen.
Väl skötta barnhem och uppfostringsanstalter kunna kanske gagna landet mer än mån- gen n u tror.
Heriiring mellan barn och föräldrar behöver icke vara utesluten.
Det gäller måhända att icke ensidigt och trögt fasthålla vid invanda begrepp och åskådningar.
Det går nog icke att få tillbaka allt det gamla som syntes godt.
Den obevekliga tiden g å r framåt o c h Med o m - s k a p a r nya förhållanden.
d ö m e o c h vilja till a n p a s s n i n g kan måhända d e t nya blifva godt.
Haf alltid aktning för m o d e r o c h m o - derskap.
Derför fordras en annan syn på hithurande saker än den som n u finnes såsom qvarlefva af den gamla tiden.
Många fördomar måste vandra all verl- dens väg.
Men verlden blifver icke sämre för det; icke sämre om den skänker mo- der och moderskap aktning.
Det har talats om att q v i n n o r I g o d a förhållanden visat sig sakna känsla för skyldigheten att bära moderskapets bör- dor.
Ett är visst, att det hos hvarje qvinna finnes nedlagd en sund önskan att föröka och fortlefva samt att denna önskan så- som nödvändig och i bestämd afsigt ned- lagts af D e n som skapat.
I fall så är att denna omnämnda känsla slumrar i goda kretsar så ä r det dock möjligt att den slumrande åter vaknar till lif.
Det kan ju hända att nativiteten icke återgår till det den har varit.
Må vi emellertid försöka och g ö r a allt hvad vi kunna för att höja fruktsamheten och der- vid samtidigt arbeta på höjandet af de mindre bemedlades ställning.
Vid detta arbete må vi alltid hafva, föra med oss och uttala Aktning, vördnad för Moderskapet o c h Qvinnan.
Vid tal om denna sak har jag icke kun- nat förmå mig underlåta att säga några ord i abortfrågan.
Det ä r alldeles säkert orätt att tillåta abort endast på sociala grunder.
Det in- griper för hart uti ett alldeles obestridli- gen riktigt rättsmedvetande och skulle medföra stor skada i vart sociala lif och uppfattning såsom det utvecklats.
Februari 1935.
M. Hasselrot.
M oderskapets ogynnsamma särställ- ning i vårt samhälle kan bl.
a. exemplifieras med det förhållandet, att sjukdom som står i samhand med ha- vandeskap eller barnsbörd ä r under- kastad strängare löneavdrag än andra sjukdomar när det gäller anställda i statens tjänst.
Enligt nu gällande löne- reglementen för vissa statsanställda ut- går lönen oavkortad for » vanliga » sjuk- domar under en tid av upp till 45 da- gar.
Men för sjukdomar i samband med havandeskap och barnsbörd - särskil- da undantagsbestämmelser!
En kvinnlig extra ordinarie tjänste- man måste avstå hela sin lön om hon blir sjuk i samband med ett havande- skap - och i vissa fall även kallorts- tillägget.
Medan statsmakterna nu börja över- väga åtgärder för landet i dess helhet för a t t underlätta föräldraskapet, har ett antal kvinnliga kårsammanslutningar hos regeringen begärt ändring i detta speciella missförhållande, som säkert spelar en väsentlig roll ifråga om fa- miljebildning just för de berörda grup- perna.
Man begär att undantagsbe- stämmelserna måtte utgå ur avlönings- reglementena för saväl ordinarie som extra ordinarie personal.
Därvid framhålles med skärpa det orimliga i att en sjukdom som står i samband med havandeskap eller barns- börd skall sättas i en för befattningsha- varen oförmånlig särklass i förhållande Margarita Nelken.
P A R A G U A Y H A R ANMÄLT s i t t Ut- träde ur Nationernas Förbund som DEN SPANSKA PARLAMENTSLEDA- en protest emot förbundets hållning till MOTEN.
fru Margarita Nelken håller på fredag föredrag i Stockholm om oktoberstrider- na och förföljelserna i Spanien.
Fru Nel- ken, som är konsthistoriker, författarinna och politiker har aktivt deltagit i utfor- mandet av den nya demokratiska konsti- tutionen, framförallt organiserandet av undervisningsväsendet.
Som hon ä r so- cialist föll hon liksom sina menings- fränder offer för kontrarevolutionens för- tyska emigrationen över tyska ham- nar till transoceana länder.
Av 4,836 ut- flyttade voro icke mindre än 3,126 kvin- nor.
Siffrorna tala för s i g själva.
V id folkomröstning på lördag och den frågan tränger sig fram: Skall söndag har schweiziska folket med Schweiz klara situationen?
Kommer lan- 507,000 röster mot 432,000 uttalat sig f o r det att kunna bjuda alla de mot dess vä- regeringsförslaget ning.
till ny h 6 r o r d- sen fientliga tidsströmningarna motstånd som främst innebär f ö r l ä n g - n i n g av v ä r n p l i k t s t i d e n.
Omröstningen över det i höstas av parla- mentet antagna förslaget hade begärts av kommunisterna.
Majoriteten av socialde- mokratiska partiet hade avstyrkt försla- get.
Samtliga borgerliga partier hade däremot röstat för.
I folkomröstningen under världskriget vid Vittorio Ve- undersökning av vem som bar ansvaret mellan 9 och 1 4 år fått var sitt gevär.
för konflikten har aldrig bifallits.
säger Pojkarna fingo defilera förbi den Okände Paraguay, och Folkförbundet har dess- soldatens grav, varvid f. d. frontsoldater utom befriat Bolivia från förbudet mol överlämnade gevären.
Varje gevär bar vapenexport, som numera gäller endast namnet av en i världskriget stupad sol- Paraguay.
Paraguay hade visserligen ge- dat.
nom att motsätta s i g Nationernas För-l bunds medlingsförslag och fortsätta kri- get begått en olaglighet, men Bolivia, M u r a I t, schweizisk läkare och skrift- ställare, skildrar i nedanstdende artikel den schweiziska demokratin och dess sär- drag, de allmänna folkomröstningarna.
stormfloden av de oerhörda po- händelserna i nästan alla europeiska länder ligger Schweiz som en liten ö.
Den ä r långt ifrån oberörd av stormen, den ekonomiska krisen har inte heller gjort halt inför dess gränser och itt i ÅRSDAGEN A V I T A L I E N S S E G E R M litiska Gran Chaco-kriget.
Vår fordran på en neto har firats med att 3,500 småpojkar Veckovakten - tande beröra kvinnor.
Men säger man - något sådant förekommer icke beträffande sjukdomar, som företrädes- vis uppträda hos män.
Kvinnoorganisationerna ha i denna sin hemställan även stöd i 1928 års Lönekommittés betänkande.
där det föreslås att tjänstledighet för de sjuk- domar det här ä r fråga om icke skola föranleda strängare avdrag.
Kommittén ansåg det nämligen icke befogat eller ens logiskt försvarbart att göra tjänst- ledighetsavdraget beroende av sjukdo- mens art i ett fall, men icke taga någon hänsyn härtill i andra fall.
Man måste instämma i denna syn- punkt.
Det enda rättvisa måste j u vara, som kvinnoorganisationerna också fram- hålla, att om sjukdomen ä r behörigen styrkt kunna orsakerna lämnas åsido.
Likaså att det ä r ett samhällsintresse av betydelse att icke staten genom sina egna åtgärder bidrager till stegringen av antalet barnlösa äktenskap.
Kvinnans deltagande i förvärvsarbetet ä r ofta nog en nödvändig förutsättning för att fa- miljebildande över huvud taget skall komma till stand.
De uppvaktande kvinnoorganisatio- nerna mötte glädjande nog stor förstå- else och välvilja hos Statsrådet som ställde i utsikt en skyndsam behand- ling av saken.
Vart går Schweiz?
som gått med på medlingsförslaget var i berättigade medborgarna.
alla fall den » obestridlige angriparen,!
Tidevarvets medarbetare, d:r Alex v. S T O R T K V I N N O Ö V E R S K O T T i den Visserligen ä r det Alex von Muralt: deltogo omkring åttio procent av de röst- följelser, som nu gå våldsamt fram över Spanien och har måst lämna parlamentet.
Vid mötet om fredag, som äger rum på National, Regeringsgatan 74, kl. 8 precis, kommer utom fru Nelken advokat Georg Branting att tala om Asylrätten.
- Inträde 50 öre.
till andra sjukdomar.
j u här fråga om sjukdomar som uteslu- - och i så fall på vilket sätt?
Främlingen som intresserar sig för Schweiz, måste först av allt göras upp- märksam på det faktum att vår demokrati ingalunda ä r av rent parlamentarisk art.
Vi ha både i förbundsstaten och i de flesta kantonerna en vittgående direkt demokrati - det vill säga att alla vikti- gare lagförslag först måste genomgå folkomröstningens skärseld.
Suveränen, folket, tillkallas oupphörligt för att av- göra i sakfrågor.
Folket skall icke bara välja, d.v.s. ge sin röst åt den ene eller andre partipolitikern.
Det ä r klart, att om det ä r sant att demokratin befordrar medborgarnas politiska skolning, så upp- nås en sådan skolning förr genom om- röstningar i sakfrågor.
Den enskilde med- borgaren måste därvidlag studera lagför- slagen.
avväga de för och emot som ljuda i hans öron och slutligen bestämma sig.
(Forts. å sid.
4.)
En tredje utväg gives knappast.
Ur yttrandena över Abortkommitténs förslag.
A tt den oerhört stegrade abortföre- komsten i vårt land utgör en all- varlig fara, både ur samhällets synpunkt och för de enskilda människorna fastslås med eftertryck i så gott som alla inkomna yttranden over Abortkommitténs prelimi- nära förslag.
Enighet råder likaledes om t icke bör lämna denna vik- t sitt öde utan på effektivast möjliga sätt ingripa för att motverka de tilltagande aborterna.
A t t den nuvaran- de lagstiftningen därvidlag icke är till- fyllest är man även i stort sett enig om.
Men när det sedan gäller utformningen särskilt den sista punkten har på grund av sin svårbevisbarhet i allmänhet av- styrkts.
Vad de eugeniska indikationerna be- träffar uttala s i s de flesta tillstyrkande, men påpekanden göras liven att denna fråga snarare hör lösas i samband med en vidare utprövning av steriliseringsla- gen.
En stark opposition har de sociala in- dikationernas lagfästande, på sätt Kom- mittén föreslagit, väckt.
Medicinska Fakulteten i L u n d stäl- ler sig för sin del tveksam huruvida det är behövligt eller klokt att införa särskil- da föreskrifter rörande indikationsställ- ningen och framhåller svårigheten att av- fatta sådana föreskrifter.
Den kan icke förorda de sociala indikationerna och in- lägger en bestämd gensaga emot Kom- mitténs motivering på vissa punkter.
Hellre utvidgade medicinska indikationer.
* Karolinska Institutet håller före, att ett fripivande av ratten till abort utan tvivel skulle avlägsna mycket av den ille- Medicinska Fakulteten i Uppsala av det nödvändiga ingripandet gå menin- framhåller den stora svårigheten för lä- gala trafiken med dess medicinska och garna i viss utsträckning isär.
karna att avgöra, när abortframkallning samhälleliga faror.
Men man skulle icke Utgångspunkten för Abortkommitténs förslag, att abortframkallning i och för på sociala grunder skall anses berättigad.
därigenom uppnå någon besparing i nya sig bör vara straffbelagt dock med le- Man kan befara att utvecklingen kommer och värdefulla liv.
Endast under förutsättning att vittgå- galisering av vissa i lagen angivna un- att leda till uppkomsten av abortrådfråg- dantag, har delvis vunnit de tillfrågade ningsspecialister, mot vilkas praktik in- myndigheternas och sammanslutningar- gripanden med lapa medel svårligen kan nas anslutning.
Beträffande de medicin- företagas.
I varje fall hotar en hetero- ska indikationerna, som Kommittén an- genitet vid handläggningen av abortären- sett icke behöva lagfästas, förordar Sty- den, som är kränkande f ö r den allmänna relsen för Statens Rasbiologiska institut rättskänslan och nedsättande f ö r läkar- en närmare undersökning rörande de me- karens anseende.
Svårigheterna vore inte föreningen i ledet av många stora kulturbefrämjande v e r k i v å r t land.
i en tid, när a l l a avstånd o c h a l l a tidsberäkningar plötsligt förvandla- d e s tack v a r e d e n s e g r a n d e tekni- kens landvinningar, uppträdde Sven- s k a Turistföreningen s o m föresprå- k a r e f ö r d e m ä n s k l i g a synpunkterna.
dicinska indikationernas omfattning och avhjälpta med en ev. centralisering av avgörandet till Medicinalstyrelsen, Ett Genom b i l l i g a och välorganiserade begränsning och vilken betydelse en le- a n o r d n i n g a r h a r d e n underlättat f ö r gal bekräftelse av deras innebörd och sådant förfarande skulle dels vålla tids- Dels skulle det bli ännu svå- d e enskilda människorna att tillgo- berättigande skulle få för läkarkåren; och utdräkt.
att bedöma de enskilda fallen, då d o g ö r a s i g vinsterna a v d e n n a full- Karolinska Institutets Kollegium framhål- ä n d a d e teknik.
F r å n d e mest vitt- ler att medicinska indikationer ej böra icke möjlighet funnes att skaffa sig ett skilda livsområden h a r m a n f ö r - undantagas från tillämplighet enligt lagen.
personligt intryck av den hjälpsökande.
Den från skilda håll framförda tanken hjälpts till att medvetet och på nytt Men redan när det gäller de humani- f å träda i f ö r b i n d e l s e m e d d e t egna tära indikationerna, såsom våldtäkt, på principiell straffrihet för fosterfördriv- landets underbara natur.
Isoleringen blodskam kvinnans minderårighet eller ning - med undantag för det a v kvack- på d e n e g n a t r å n g a fläcken h a r upp- eljest åsidosättande » a v kvinnans salvare utförda ingreppet - innebär j:t h ä v t s - m a n h a r i v a r j e f a l l försökt handlingsfrihet blir man mera tveksam; den radikalaste Iösningen, framhåller fa- kulteten och skulle säkerligen icke stöta upphäva den antingen d e t gällt rare » grovt - lantbefolkningen, d e n trots a l l a kom- munikationer av m å n g a anledningar kanske m e s t bundna, eller stadsbe- folkningen, m e d dess n ö d t v u n g n a avskildhet från naturens u p p b y g g a n - d e krafter.
alltmera m e d v e t e t l e d e r ö v e r i e t t utnyttjande a v friluftsliv, v a n d r i n g a r o c h resor s o m e n o v a n l i g t människo- v ä r d i g f o r m av nöje o c h rekreation.
G r u n d v a l e n för d e t t a a r b e t e ä r T u r i s t f ö r e n i n g e n s a r b e t e ä r p r ä g - d j u p t demokratisk.
Upptäcktsfär- lat av d e n äkthet i känsla o c h stil, d e r n a i naturen s k o l a i c k e l ä n g r e s o m säkert ä r e t t a v d e viktigaste v a r a förbehållna e n p r i v i l e g i e r a d momenten i allt uppfostringsarbete.
människogrupp.
U n g d o m e n, d e kor- D e t ä r i bästa m e n i n g kultiverat.
ta semestrarnas o c h s m å lönernas P r o p a g a n d a n likaväl s o m d e prak- f o l k skola ä v e n v a r a d e l a k t i g a a v sitt tiska åtgärderna, f r å n d e n v a r j e år l a n d s naturliga glädjeämnen.
lika g l ä d j a n d e årsskriften till d e n M a n vill inför T u r i s t f ö r e n i n g e n s förstklassiga tidskriften, vandrar- h ö g t i d s d a g uttrycka den förhoppnin- hemmen, billighetsresorna står i d e n g e n, a t t d e t a r b e t e d e n u t f ö r till för- g o d a s m a k e n s tjänst.
D ä r i g e n o m l j u p a n d e o c h berikande a v svenska uppnås förbindelse m e d d e n inifrån; folkets samhörighetskänsla m e d na- k o m m a n d e uppfattning h o s o l i k a turen o c h d ä r m e d till m å n g a männi- människor, s o m g ö r d e t o m ö j l i g t f ö r s k o r s personliga utveckling, m å t t e d e m a t t tanklöst f ö r g r i p a s i g på na- v i d g a s o c h lönas m e d y t t e r l i g a r e turens under o c h som å a n d r a s i d a n f r a m g å n g.
på samma organisatoriska svårigheter som de ovan påtalade, vilka synas vara ovillkorligt förenade med en legalisering i vissa fall av ingreppet.
Ett fullständigt upphävande av kriminaliseringen skulle självfallet avskaffa många av de missför- hållanden.
som äro en gemensam följd av den nuvarande lagstiftningen och den steg- rade fosterfördrivningsfrekvensen.
Men de behjärtansvärda lättnader, som skulle vinnas i enskilda fall skulle säkerligen köpas till priset av kanske våldsamt steg- rad abortfrekvens med fullståndigt ode- läggande konsekvenser för vårt lands be- folkningsfråga.
I denna punkt delar fa- kulteten Kommitterades allvarliga betänk- lipheter.
Men fastän fakulteten behjär- tar den stora faran i den tilltagande fre- kvensen av aborter av kriminell natur, avstyrkes ända på det kraftigaste en le- galisering av fosterfördrivning på social indikation.
ende och djupgripande sociala reformer vidtagas vill emellertid kollegiet tillstyrka att ekonomiskt nödläge kan få motivera en legalisering av abort.
Kollegiet erkänner visserligen nödvän- digheten av att möjlighet till legalisering av ahortframkallning på sociala indika- tioner förefinnes men godtar e j exempli- fieringen.
önskar en snävare formulering, samt ett annat prövningsförfarande.
Styrelsen för Sv.
Provinsialläkar- föreningen har med stor tvekan yttrat sig, då åsikterna inom kåren äro skif- tande, framförallt beträffande de sociala indikationerna.
Styrelsens tvekan är så mycket större, som förslaget innebär att fosterfördrivning under vissa icke defi- nierbara betingelser skulle legaliseras un- der direkt medverkan av den kår, inom vilken principiellt så olika meningar före- komma.
Man vill lämna osagt huruvida läkarna mer än någon annan yrkesgrupp äro ägnade att bedöma de sociala indi- kationerna, Då styrelsen dessutom har starka tvi- vel beträffande resultaten i önskad rikt- n i n g a v den föreslagna lagstiftningen a,,- styrker den förslaget i föreliggande form.
* Styrelsen för Sv.
Lasarettsförenin- gen understryker de nästan oöverkom- lipa svårigheter som prövningen av de sociala indikationerna måste medföra f ö r läkarna.
Styrelsen vill endast tillstyrka att svårt ekonomiskt nödläge, vilket ej på annat sätt kan avhjälpas samt att utslä- pade mödrars anhållan om abort hör bli indiktioner - icke fara för » social ring- aktning ».
ett system av tecken, liknande notskrif- tens, med vilket man kan uppteckna alla dansrörelser - från skurgummans enkla, tafatta rörelser t i l l den mest invecklade Fokinskapelses alla skiftande nyanser.
Den fria danskonstens förespråkare ha tagit till sin uppgift att bekämpa en myc- ket utbredd vanföreställning.
Nämligen den, a t t det skulle ligga något speciellt feminint i utövande av konstnärlig dans.
Bland män anses ju i regel manligt ut- har fört hennes lära vidare, modererat övande av konstnärlig dans som något » äckligt », för mannen onaturligt.
Man och fördjupat den.
Den fria dansen fördes ett stort steg påpekar här, dels a t t den konstnärliga vidare genom Jacques Dalcroze.
Ar 1910 dansen även för männen ä r mycket värde- öppnade han i Hellerau invid Dresden en full ur kroppskulturell synpunkt, dels att läroanstalt för sin » Dalcroze-metod » och den fria dansen har olika uttrycksmedel, fick elever Iran många olika länder.
Hans avpassade för den kvinnliga resp. för den metod förenar de plastiskt-mimiska manliga naturellen.
U r kroppskulturell kroppsrörelserna med ett inlärande av synpunkt saknas visserligen i den fria Den den musikaliska rytmens element och väx- dansen idrottens tävlingsmoment.
lingar.
E t t citat ur en av Dalcrozes bro- vill dock i likhet med idrotten hygga upp kroppen på ett harmoniskt sätt och skän- schyrer säger ganska mycket: » För det första ä r Dalcrozemetodens syfte a t t ut- ka sina utövare full kroppshehärskning.
veckla och fullända muskulatur och nerv- Frågan Ar.
huruvida man utan tävlings- system för att uppnå en » rytmisk inställ- momentet kan frammana samma vital- ning » genom ett samarhete av kropp och glädje.
som ligger i den fulla kroppsbe- härskningen under en idrottstävling.
själ under musikens inflytande. » Labans bägge mest framträdande lär- Fastän Dalcroze-metoden måste sägas jungar, Mary Wigman och Kurt Joos, ha ha haft ett mycket stort inflytande såväl fört hans läror vidare och utvecklat dem inom danskonsten som inom kroppskultu- i enlighet med sina egna intentioner.
En ren och speciellt inom pedagogiken, kan yngre lärjunge till Lahan.
tysken Edgar man dock säga att den lider av en stor Frank.
även medlem av Jooshaletten.
och brist.
Dalcroze-metoden bygger alldeles f. d. premiärdansör vid Städtische Oper i f ö r mycket på musiken, Dalcroze ville ut- Berlin, har i dagarna kommit till Sverige bilda kroppen och musiksinnet samtidigt för att verka som pedagog och instruk- - kanske har han därvid förbisett att tör vid fru Lalla Cassels institut.
Som kroppen omöjligen helt kan återge musi- bekant har fru Cassel i Sverige verkat ken med sinn uttrycksmedel.
för den fria dansens uthredning.
sådan Kroppen har sina egna rytmer, enk- den utformats av Lahan.
lare, för kroppen mera naturliga än det Nu ämnar herr Frank söka intressera slaviska följandet av musiken.
Dessa olika kategorier a v människor för lek- synpunkter ha utvecklats av den efter kri- mannadansen.
Början göres med stu- get hanhrytande storheten inom den fria denterna i Stockholm - herr Frank skall dansen, Rudolf Laban, bekant genom sina innevarande vecka inför Kvinnliga Stu- fl.
dentföreningen och Studentteatern hålla dansinstitut i Hamburg, Essen m. tyska platser.
Lahan har även några år ett föredrag om den fria dansen, betitlat varit halettmästare vid Staatsoper Unter » Über Laientanz und Theatertanz ».
Ele- den Linden i Berlin och har själv skapat ver från fru Cassels institut skola vid det- flera stora, berömda haletter.
Han har ta tillfälle demonstrera olika dansrörelser lanserat slagordet » Der T a n z an sich », som en illustration till herr Franks före- d.v.s. den absoluta dansen - dansen drag.
Sedan återstår att se om det kom- för dess egen skull.
I många fall har mer att lyckas att intressera den idrotts- man i den fria dansutövningen, sådan La- bitna akademiska ungdomen för denna ban utformat den, rent av slopat musiken säregna och betydeLsefuLLa form av mo- och i stället gått in för » Geräusch », d. v. dern danskonst och kroppskultur.
s. huller- och ljudbeledsagning till dan- Kurt Fröderström.
sen, frambringade endast med sådana in- strument som trumma, tamburin och gong-gong.
Det ä r dock fel att säga, att Lahan helt har velat slopa musiken i dan- sen.
För honom ä r musiken vad gäller den fria dansen endast en hieffekt, dan- sen ä r nog i sig själv och musikbeledsag- ningen endast ett hjälpmedel.
Däri lig- ger naturligtvis en stor skillnad mellan Dalcroze och Lahan.
Lekmannadansen.
Modern kapare av den s.k. fria dansen ä r den berömda amerikanskan Isadora Dun- can.
Hon ville reformera danskonsten genom a t t befria den från dess hindrande attribut såsom t. ex. den hårt åtspända fiskhenskorsetten och tåspetsskorna.
Hon ville även förädla danskonsten genom att återuppta och levandegöra antikens och renässansens framställingar av dans i bildande konst, främst i skulpturen.
Isa- dora Duncan ä r att betrakta som pionjär inom den fria danskopsten, men hon var för beroende av sina förebilder inom mu- siken och skulpturkonsten för att helt kunna frigöra dansen.
Hon kan i viss mån anses ha varit epigon till dessa isa- konstarter i sin dansframställning.
dora Duncans syster, Elisabeth Duncan, S S t y r e l s e n för S v.
S t a d s l ä k a r f ö r - e n i n g e n avstyrker bestämt de sociala in- dikationerna s a m t även de humanitära i vissa delar.
P s y k i a t r i s k a f ö r e n i n g e n s styrelse finner visserligen a t t sociala indikationer i vissa fall kunna vara berättigade, men ställer s i g betänksam mot förslaget a t t anta dessa som ett provisorium i avvak- # an på positiva Atgärder.
E t t sådant pro- visorium kan åstadkomma att de positiva åtgärderna fördröjas eller rent av under- latas.
Styrelsen avstyrker alltså förslaget i vad det avser en legalisering på sociala indikationer, särskilt också för det före- slagna prövningsförfarandet.
Centralstyrelsen för Sveriges Läkar- f ö r b u n d påpekar att den föreslagna lagen lätt måste få tycke av klasslag och framhåller dessutom på det hestämdaste d e stora svårigheter som prövningen a v d e olika fallen måste utgöra för likarna.
Gentemot saväl den fria fosterfördriv- ningen som mot Kommitterades halvme- s y r ställer styrelsen principen om män- niskolivets helgd, vilken icke får frångås kroppskultur och danskonst annat än på de strängaste indikationer, I sitt svårförståeliga men mycket in- d ä r det verkligen med någon rätt kan tressanta arbete » Der Welt des Tänzers » s ä g a s a t t man väger liv mot liv.
Att har Lahan på ett förtjänstfullt sätt ut- ställa barnets liv mot kvinnans tillfälligt vecklat sin syn på förbindelserna » Tanz » nödställda belägenhet ä r enligt styrel- - » Ton » - » Wort », alltså relationerna mellan dansen, tonen och ordet.
Laban sens mening att frångå denna princip.
Förslaget i föreliggande form avstyr- har skapat uttrycket » Laientanz », på svenska lekmannadans.
I detta begrepp kes och styrelsen förordar ny på vidare ligger naturligtvis a t t den fria dansen b a s lagd utredning.
kan utövas av gemene man - eller kvin- na.
Man vill samla människor till hög- tidliga rörelsegrupper, på tyska » Bewe- Av d e anförda yttranden, samtliga från gungschöre ».
På detta sätt får man fram läkarhåll, framgår tydligt svårigheten a t t dramatiska och plastiska ensembleeffek- genom en legalisering a v vissa social- ter av stor verkan.
Detta den fria dan- humanitära indikationer komma fram till sens utnyttjande a v rörelsegrupper sam- en lösning av ahortproblemet.
Men det manhänger med dess ursprung.
den Ar nämligen i mångt och mycket byggd på framgår aven av dessa yttranden a t t lä- den antika tragediens körer och har myc- karna ingalunda anse det nuvarande till- ket gemensamt med dessas kollektiva ka- ståndet tillfredsställande.
D e t torde då raktär.
Varje deltagare känner sig ut- knappast finnas någon annan utväg än föra prestationer av samma värde, Laien- tanz vill inte framhringa enstaka, klart a t t läkarkåren själv går in för utvidgade lysande dansstjärnor.
indikationer, kräver starka positiva åtgär- Rudolf Lahan har gjort en annan myc- der, kriminaliseringens borttagande och ket betydelsefull insats på dansens om- ställer garantier mot missbruk.
En tred- råde.
Han har uppfunnit den s.k. dans- j e utväg gives knappast.
skriften - » Der Tanzschrift ».
Detta Ar Från riksdagsläktaren Upplysningsarbetet for den internationella rätten.
Henrik IV på Dramaten.
D et var med beklämning man lämnade Dramatiska teatern efter premiären på Shakespeares » H e n r i k IV » T y en mer slätstruken föreställning får man leta efter.
Måhända var det av omtanke om mindre pålitliga besökares teaterintresse som den reserverats för de fasta abon- nenterna!
Visst är, att av den glans, som omspinner skådespelet, fick man ingen- ting.
Skulden ligger I främsta rummet hos regissören.
Man har alltid ett intryck av, att Alf Sjöberg arbetar utifrån i stället för inifrån, att han har öga men saknar sinne och inre fantasi.
De uppsluppna scenerna blev till rena barnsligheter, där- för att det Akta sprudlande humöret sak- nades.
Stridsscenerna var genomgående tama.
verkan av Henrik Percys dödsscen förtogs genom en olämplig placering, och i sluttablån var även den visuella inram- ningen varken vacker eller begriplig.
Pjäsens huvudfigur ä r prins Hinke, den unge mannen, vars iiversvallande tempe- rament söker sig utlopp i ett vilt och överdådigt liv, men som likväl aldrig överskrider gränsen för vad hans natur- liga ädelhet bjuder, och som i allvarets stund står redo med klokhet.
hrinnandr hjältemod o c h blanka vapen.
Hos Lars Hansson saknade man den unga hero- ismen och den framhrytande storhet.
som betager även hans fiender.
Hans finur- liga och veka unga prins genomfördes emellertid konsekvent och levande.
unge rebell och Edvin Adolphsons adelsman Henrik Percy var säkert kväl- lens sannaste gestalt och spelades med ett blixtrande temperament.
som till fullo motiverade binamnet Hetsporr.
Däremot passar ju inte hans korthuggna sätt att tala till det shakespeareska språket, och med förvåning hörde man hur hans r i upprörda ögonblick rullade långt utför Dramatens trappor.
Den odödlige Falstaff fick i Carl Barcklind en god, humoristisk och ge- mytlig tolkning.
men blev av alldeles för små matt.
Varför fick man inte s e ders de Wahl?
Eller Georg Blicking- An- betet for den internationella varför inte?
rätten » så Men sedan man en hel förmiddag hört på allt det ovett som östs över Nationer- nas Förbund, så tror man inte så mycket på någon större generositet för den inter- nationella rätten heller.
F ö r det är väl ändå det man bl.a. sysslar m e d i N.F.
När anslaget.
700,000 kronor skulle diskuteras kritiserade de flesta talare Nationernas Förbund.
Men när sedan hr iksdagens båda kamrar biföllo på Flygs motion om Sveriges utträdande ur onsdagen det av statsutskottet till- Nationernas Förbund var uppe till debatt, styrkta anslaget av 15,000 kronor till fick hr Flyg inga andra än de bada upplysningsarbetet för freden.
I debat- Moskvatrogna Sillhkommunisterna med ten uppträdde samma talare i samma rol- sig.
Detta desto märkligare som j u Sov- ler som under d e föregående Aren: hr jetunionen alldeles nyss inträtt i Natio- Johan Nilsson i Malmö talade för försla- nernas Förbund.
get, hr Lindhagen talade för höjt anslag Hr Branting i Första kammaren fram- och hr Borell talade för avslag » emedan höll a t t ett utträde ur N.F.
kunde med- svenska folkets fredskärlek ä r så djupt föra alltför vittgående konsekvenser, men R rotad att någon vidare upplysning inte underströk också a t t man har rätt att behövs ».
Det verkligt nya var hr Reuter- fordra ett kraftigt ingripande från N.F.
skjölds förslag a t t man till ett annat år i konflikten mellan Italien och Abessinien.
inte skulle begära anslag till upplys- E.S.
ningsarhetet för freden, då i denna for- mulering ändamålet ä r för vagt angivet, Vid Fogelstadförbundets utan i stället till upplysningsarbetet för Stockholmskrets möte den internationella rätten.
Så ruggig och illa medfaren har alltså om lördag fredsduvan bLivit under sitt flaxande i har på grund av fröken Holgerssons sjuk- dom en ändring i programmet företagits.
den svenska riksdagen att herrarna inte D:r ADA NILSSOS inleder en diskus- längre vilja taga ordet fred i sin mun.
sion över ämnet Hor fosterfördrivning straffas?
Hr Lindhagen sade något om att » här Duettsång av Viran Wallström och skall man stå och tigga vartenda år », och Barbro Hermelin.
det ä r sannerligen vad han fått göra.
Blir T e eller kaffe a I: - kr.
det lättare för herrarna a t t tillstyrka ett Lokal: Södergården, Göitgatan 37, I tr. Tid: Lördag 2 mars kl. S e. m. anslag som begäres för » upplysningsar- berg, som kan konsten att skapa aukto- ritet kring sina figurer.
Rent misslyckad var Rune Carlsten som kung Henrik.
Denne skådespelare.
som har både fantasi och förmåga till drama- tisk inlevelse, lider av ett sjukligt begår a t t göra sina gestalter pinsamt patolo- I » Kvartetten som sprängdes- giska.
absolut blir scenen på poliskontoret onjutbar genom herr Carlstens spel, och Henrik IV gör han till en hysterisk kä- ring (ett av kvällens sparsamma glädje- ämnen var onekligen.
nar Douglas talad?
om hans » kungliga hållning »).
Sådant.
herr Carlsten, ä r stillöst och ovärdigt en arbetare vid landets främsta scen.
Karin Schultz.
(Fort,.
fr. sid.
I.)
Det förekommer i Schweiz ofta att folket samt ansvar och deltaga i landets ledning Förbundsrådets i en omröstningsfråga vägrar att lyda som likaberättigade.
sina partiledare och, enligt den allmänna medlemmar uppdelas omsorgsfullt på de uppfattningen, bedömer Inget riktigare än olika områdena och språkgrupperna.
Overläggningarna.
försöken att komma dessa.
Då man praktiskt måste räkna med en till rätta med de med-edsvurna, sökandet stor arme av principiella nejsägare, blir efter en för alla antagbar lösning är vårt denna omröstningsdemokrati i själva ver- ödeshetonade livselement, som vi inte ket mycket konservativ.
Stora och djär- kunna undslippa.
Naturligtvis medför va beslut som ett parlament någon gång detta också nackdelar.
Storlinjiga Iös- kan våga sig på, kommer det schweiziska ningar, som diktaturstaterna kunna kosta folket i sin helhet knappast att ta.
A på sig.
istadkommas inte p i denna väg.
andra sidan får man inte förbise att vart Vad som uppnås är mestadels kompro- schweiziska Förbundsråd, regeringen i misser, vad de enskilda grupperna tycka Bern.
visserligen inte utgör någon aukto- är ungefär halvriktigt, och som inte ut- ritär styrelse, enär den väljs av parla- löser någon stormande hänförelse.
Om mentet och är ansvarig inför detta, men det Absolut Rätta mången gång förhind- i alla fall är en mycket stabil makt.
Prak- ras på denna väg, så har man ä andra tiskt taget är varje politiker, som inträ- sidan garantier mot alltför ödesdigra ex- der i Förbundsrådet vald på livstid.
Det periment.
förekommer endast frivilliga avsägelser inom denna högsta magistrat.
Inte hel- En diktatur med någon sorts totalitets- ler k a n regeringen störtas genom miss- strävanden måste obönhörligt stranda troendevotum från kamrarnas sida.
Här- även på Schweiz ’ religiösa uppdelning.
igenom få centralmyndigheterna och cen- Vi ha visserligen på papperet en tämli- tralförvaltningen en mycket stark ställ- gen stark evangelisk majoritet.
mot vil- ning.
ken står en avsevärd, mycket aktiv ka- Otvivelaktigt göra s i g redan nu starka tolsk minoritet - framförallt omfattande strävanden gällande i Schweiz att in- skränka folkets makthefogenheter.
Parla- urkantonerna St. Gallen, Fryburg och Wallis.
Därtill komma 18,000 judar samt mentet praktiserar det sättet att undan- den praktiskt starkaste gruppen av reli- draga från den farliga folkomröstningen giöst-kyrkligt indifferenta.
Varje försök vissa avgöranden, särskilt sådana som att upphöja någon av dessa bekännelser gälla skatter och Iönefrågor.
Man till- till statskyrka måste betyda Schweiz griper härvid den s. k. klausulen om sprängning.
De i ett sådant fall mindre väl utomordentliga och brådskande åtgärder.
tillgodosedda eller undertryckta religions- Vänstern protesterar häftigt och talar, samfunden skulle sätta sig till motvärn med viss juridisk rätt, om övergrepp mot författningen.
Men regeringspartierna med en helt annan intensitet och helt an- dra medel än t. ex. katolska kyrkan och åberopa sig, enligt min åsikt med rätta, bekännelsekyrkan i Tyskland har gjort.
på grundsatsen, Statens bästa kräver det, Mycket påminner faktiskt om utvecklin- Det ligger i schweizarnas natur.
Vi anse att motståndet i Tyskland varit alldeles gen i Österrike.
Men det finns en stor skillnad, framförallt att inte ens i sådana för lamt.
Gifta kvinnliga läkare få lämna sjukkassorna.
G Gifta kvinnliga läkare i Tyskland äro efter den I januari förbjudna att ha sjukkassepraktik.
Patienterna börja knorra.
I Die Deutsche Kämpferin skri- ver en insändare att den nya tvångsför- ordningen inte bara träffar de kvinnliga Inkarna utan ännu mera de fattiga pa- tienterna, som inte ha rad att gå t i l l pri- vatläkare.
Särskilt ifråga om kvinno- sjukdomar samt hud- och könssjukdomar f i n n s det mycket få kvinnliga specialister och nu bli de ytterligare utestängda.
Men just i sådana fall är det många kvinnor som dra sig för att gå till en manlig lä- kare.
I vår sjukkassa, skriver patienten, tän- ker vi låta flytta över oss på en ung kvinnlig Inkare (inom parentes sagt rent arisk, lång, blond och smärt), men jag vet tillfälligtvis att hon också gärna skulle vilja gifta sig.
om hon inte vore rädd att därigenom förlora sitt levebröd.
Just i vårt fall rör det sig om en allde- les särskilt framstående kvinnlig läkare, som gjort stora insatser och har en mångårig erfarenhet.
Vad är i sådana fall meningen med Führerns ord: Det gemensamma bästa går före den enskildes bästa?
När det just är de fattiga patienterna som blir mest lidande.
Schweiz kommer säkert, sitt visen lik- mätigt.
att långsamt men organiskt an- passa sig efter det nuvarande världsläget.
De starkt fascistiskt färgade .Fron- terna&gt; komma inte att uppnå sitt mal, erövrandet av makten, men många av deras fordringar bli säkert uppfyllda.
Socialdemokratin blir inte krossad, ja, den kommer säkert att genomdriva att de fattiga och hjälpbehövande få en ganska dräglig ställning.
V i r a socialdemokra- ter befria sig för övrigt för närvarande - ävenledes långsamt och betänksamt fall regeringen ensam, utan det ur fol- från den mera vänsterradikalt färgade kets allmänna val framgångna parlamen- De mest överhängande problemen för ideologien.
Deras partidag har nyligen tet avgör.
närvarande i Schweiz härröra emellertid Det förefaller troligt, att denna utveck- ur den ekonomiska krisen.
Exportindu- strukit diktaturparagrafen från partipro- grammet och anslutit sig principiellt, om ling kommer att ytterligare stärkas och strin maskiner, ur, siden, mejeripro- få sitt uttryck i vissa författningsrevisio- dukter - lider redan sedan många år un- också med vissa förbehäll, till principen ner.
Men hur de önskade revisionerna der de isoleringstendenser som gjort sig om det militära försvaret.
Den praktiska än komma att utfalla.
är det emeller- gällande i deras forna marknadsländer.
konsekvensen av denna åsiktsförändring tid säkert, att det schweiziska folket Miljardkrediter ligga infrusna i utlandet, drogs visserligen inte omedelbart, då par- inte kommer att låta sina demokra- framförallt Tyskland.
Även från det tiet avstyrkt ett förslag, som förlänger tiska grundsatser rubbas.
En operation, numera ganska djupt skuldsatta hotellvä- militärutbildningen frän 65 till 90 dagar.
som skulle borttaga dess gamla rättighe- sendet höras klagorop över att de betal- Avstyrkandet skedde emellertid förgäves, ter, kunde sluta med patientens död.
Av ningskraftiga utlänningarna nästan helt då det schweiziska folket vid folkomröst- flera anledningar.
Framförallt p i grund uteblivit.
Schweiz ä r otvivelaktigt ett av ning med stor majoritet antagit förslaget.
Man får väl tro, att om intet oförutsett av Edsförbundets starkt federalistiska de dyraste länderna i Europa, även om struktur.
Kantonerna ha i stor utsträck- starka prissänkningar beträffande såväl inträffar, den schweiziska statsvagnen ning bibehållit sin kulturella och politiska livsmedel som löner, hotell och pensioner utan särskild elegans eller storlinjighet.
egenart.
Vad som än händer, kommer vidtagits.
Valutaförsämrande åtgärder men med instinktiv säkerhet kommer att det att kvarstå en Genève-Republik och framkalla emellertid oföränderligt skarpa rulla fram genom de stora svårigheterna i nuvarande tid.
Den övriga världen kantoner som Graubiinden och Bern kän- protester från ansvarigt håll.
kommer kanske att göra sig litet löjlig na sig helt och hållet som självständiga Man får väl dock tilltro schweizarna över vår betänksamhet.
Men vi uthärda stater.
De ha visserligen överlåtit en del så mycket sunt omdöme att de skola inse detta och visa pi.
att våra metoder åtmin- av sin självhärskarrätt på Edsförbundet att Schweiz inte i Iängden ostraffat kan men någon sorts centraldiktatur skulle de förbli en » pris-ö.
Man kommer - inte stone ha det goda med sig, att de inte aldrig underkasta sig.
Vem skulle för- på diktaturens väg utan genom ett lång- alstra den inre spänning, som med vissa resten utöva denna diktatur?
Om Basel- samt förhandlingssystem och ett oändligt mellanrum visar sig frambringa de mest fruktansvärda inbördesstrider i våra borna försökte göra det skulle Zürich upplysningsarbete - att söka åstadkom- opponera och omvänt, och Graubündarna ma en sådan allmän opinion att massorna grannländer.
Alex von Muralt.
skulle under alla förhållanden utgå ur ta på sig de nödvändiga offren och för- gemenskapen och grunda en egen liten sakelserna, Därvid komma naturligtvis alpstat.
dessa offer att fördelas så rättvist som möjligt och onödig hårdhet att undvikas.
Därtill kommer naturligtvis den inveck- I allmänhet är det f. ö. snarare represen- lade frågan om de olika folkstammarna tanterna för organisationer av alla slag, och de olika språken.
Schweiz ' blomstring de som leva av att företräda de olika in- beror på att tysk-schweizarna, de italien- tressena, som opponera sig mot medgi- ska och romanska folkelementen inte bara vanden mera än folket själv.
Folket ii- leva tillsammans utan också ha gemen- ter i allmänhet tala med sig.
- -
