# ID: svediakorp-per3752
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,858
# sentences: 386
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En glädjande endräkt.
Fram för positiva Vad har hänt?
K O N T R O L L ÖVER VAPENTILL- åtgärder!
K r a f t i g a sociala hjälpåtgärder för un- derlättande av mödrauppgiften är det gemensamma krav som samtliga till- frågade kvinnoorganisationer framhållit i sina yttranden över Abortkommitténs for- slag.
De faktorer som hittills försvarat föräldraskapet måste undanrojas och samhället på ett helt nytt sätt fatta sina omvårdande och uppmuntrande uppgifter V E R K N I N G E N föreslås uv regerin- på detta område.
I ett land där man ängslar sig för folk- gen i proposition till riksdagen, Det inne- bär att enskilda fabrikanter måste begä- minskning borde intet barn på grund av ra tillstånd av regeringen för att få till- felriktad offentlig sparsamhet få gå för- verka krigsmateriel, ställa sina handels- lorat, säger Styrelsen för Folkpartiets böcker etc. till kontrollmyndighetens för- kvinnogrupp och framhåller att möjlighet fogande samt att tillverkningsrätten utlänningar inskränkes.
Men kronans Äktenskapets an- seende upprättas.
hjälpåtgärder särskilt för moder och barn.
Även Fredrika Bremerförbundet under- stryker huru de institutioner och andra hjälpmedel, som redan finnas, på många håll och i åtskilliga avseenden torde vara otillräckliga.
Det moderskapsunderstöd, som n u utdelas ä r alldeles för knappt.
Det bör höjas till ett belopp stort nog att åt en understödsberättigad kvinna giva verklig lättnad i hennes ekonomiska nöd inför en barnsbörd och känsla av att samhället vardar sig om henne och det väntade barnet.
Det ä r angeläget att betona, säger styreisen vidare, att olika samhälleliga åtgärder till utökat moder- Styrelserna för Sveriges Socialdemo- att inneha arbetsanställning, borttagande anslutning till Förenta Staternas förslag om kontroll över både handel med och kratiska Kvinnoförbund och Stockholms av den ökade skatteskyldigheten för äkta tervistelse genom kommunens försorg d!
mödrar, samt om fri skolbespisning åt alla barn, fria läroböcker.
läkarvård och lantvistelse.
Hur inte h r Ström tänkt på att föreslå att de fattiga barnaföder- skorna i Stockholm skola få behålla det statliga moderskupsunderstöde!, i stället för o!!
det nu går till kommunen?
- T Y S på K L Londonkommunikén A N D S V A R A D E I med F R E en D A und- GS vikande formulering.
där regeringen vis- serligen betonar sin fredsvilja och sitt gillande UV förslaget till en luftvärnspakt, men inte säger ett ord om sin ställning t i l l Östpakten, den allmänna nedrust- ningskonventionen, Österrikes självstän- dighet eller sitt eget återvändande till N.
F.
Tillsvidare föreslås direkta för- handlingar med Englund.
- Frankrike och Englund ställa sig avvaktande inför Fackliga Centralorganisations kvinnosek- makar, införande av större skatteavdrag tion påpeka, att då det är de sociala orätt- for barn, hostadssubvention för familjer den.
E n orsak ä r finansiella och ekono- miska vanskligheter.
En är oron för vad som kan ske i Österrike, ifall Italien, ge- nom att engagera sig i ett kolonialkrig, måste slappa sin vaksamhet gentemot tyska aspirationer.
En tredje ä r det all- männa europeiska läget, som synes Ita- första frågan tyckes i skrivande ev. fortsatta förhandlingar.
men någon stund kunna besvaras med nej.
Natur- ' dig hänsyn till att i slutet av april börja större förtjusning över svaret ha de inga- ligtvis, ingen vet vad som inträffar ifall regnen, som sedan vara till fram i okto- de av allt att döma skäligen upphetsade her.
Det vill säga att de italienska trup- lunda visat.
V A U N G A D A M E R ha av tyska folkdomstolen dömts till halshugg- ning för spioneri och avrättas i Berlin.
Brottet bestod i utlämnande uv » militär- hemligheten till en polack - kopior uv flygkonstruktioner från Riksvärnsministe- T hövdingarna i Abessiniens mot de bägge italienska kolonierna Erytrea och Soma- lia gränsande områden icke kunna hålla sig lugna utan låta sina, troligen inga- lunda mindre stridslystna, krigare gå löst på en eller annan italiensk förläggning.
riet.
- Avrättningarna verka upprörunde Och särskilt oroande äro med tanke här- på de truppsammandragningar som signaleras i provinsen Tigre.
Det är om- I Tidevarvet meddelandet i förra numret om S.K. V:s av Central- styrelsemöte angående Samarbets- kommitténs sammansättning uteglöm- des den självklara saken att Vänster- förbundets ordf. fröken Kerstin Hes- selgren omvaldes.
Efter Centralsty- relsemötet omvalde Samarbetskommit- tén till sekreterare fröken Elisabeth Tamm samt till kassaförvaltare och sekreterare fröken protokollförande Carin Hermelin.
Vinsterförbundets exp.
: Triewalds- gränd 2, Stockholm, tel. 20 48 42. rådet norr om Tsana-sjön, som styres av ras Seyum, den kände Italia-fiende, som under världskriget pläderade för att Abessinien skulle bemäktiga sig Erytrea och Somalia.
Men, annars förefaller det icke f. n. vara större oro for krig.
Italien önskar nämligen av flera orsaker få bevara fre- inte främst därför I Veckovakten Det ä r all anledning att som perna nätt och jämt skulle hinna föras ned, innan varje krigsoperation måste uppskjutas på cirka ett halvår.
Är då det hela endast en demonstra- tion?
Eller.
som somliga främmande tid- ledning av den nu företagna demokrati- ningar oförblommerat uttryckt sig, en seringen, att man även bland Sovjet- bluff?
Aven denna fråga torde böra be- Unionens sympatisörer ofta jämfört den svaras med ett nej.
Även om mobilise- ringen av en del av årsklassen 1911 är av kommunistiska regimen med den fascis- tiska.
I båda fallen ä r det diktaturen som färskt datum och ingen av dessa nyut- råder, i bida fallen undertryckes den en- kallade hitintills lämnat Italien, så har skildes frihet för det helas skull.
Finns dock Italien dessförinnan i flera månader det då i själva verket någon skillnad?
gjort förberedelser av sådan omfattning Ja, svarar man från sovjethåll.
Fråge- att de icke kunna förklaras beroende en- ställningen gäller icke för Sovjets del bart på lusten att för tillfället väcka diktatur mo!
demokrati - det hela ä r en skrämsel: aeroplan, tanks, bomber, kul- fräga om utveckling, om vilka mål man uppställer.
Skillnaden mellan den anti- (Forts. å sid.
4.)
demokratiska fascistiska diktaturen och utbildning för alla medborgare mellan och 55 år.
nas åtgärder.
Den borgerliga demokratin har aldrig gått till botten, den har gjort halt inför den ekonomiska likställigheten, inför jor- dens frigörelse från den privata ägande- rätten, inför » fjärde ståndet », den växan- de arbetarklassen.
Bourgoisien har för- behållit sig herraväldet även i de till namnet demokratiska staterna.
I Sovjet önskar man icke utbyta proletariatets diktatur mot en sådan demokrati.
Då ordföranden i Folkkommissariernas Råd, V. Molotoff, lade fram förslaget om författningsreformen inför Sjunde All- ryska kongressen, framhöll han att det framförallt gäller en anpassning av för- fattningen till de förändringar i de eko- nomiska och sociala förhållanden som ernas Råd.
ägt rum sedan år 1918 — det år då den hittills gällande författningen genomför- nför den omläggning av valsystemet, des.
just beslutats i Sovjet-Unionen, Molotoff påminde om den fruktansvärda .. är den största frågan: Skall det kommu- nöd som rådde vid denna tid, en följd av nistiska partiets diktatoriska makt av- världskrig, inbördeskrig och interven- skaffas, en omläggning ske från diktatur tionskrig, och hur en mycket viktig del av till demokrati?
befolkningen, bönderna, satte sig emot Det framhålles från sovjethåll med an- det nya systemet.
företag komma alltför ofta hotats genom det allmän- god vilja.
att det gällde kvin- verska som helst i ministeriet kan För det andra ä r regeringens åtgärd en praktisk handling till upprättande av äktenskapets anseende, som ju annars ställa en ogift kvinna.
nor, t), ge de sig in i så farliga få de väl stå risken.
Men äro verkligen åt dem?
regeringen från kvinnoorganisationer.
anteckna detta uppmuntrande tecken på EN PROVISORISKA 40-TIMMARS- den » demokratiska proletariatets dikta- VECKAN har blivit definitiv i Ita- tur » träder då i öppen dag.
Utvecklin- lien enligt stora fascistiska Rådets beslut.
gen i Sovjet har passerat en period av militärhemligheter som kosta livet, så illa Den ökade ledigheten skall bl.
a. använ- diktatur, som n u övergår i ett nytt viktigt förvarade, att vilken 23-årig maskinskri- das till undervisning i politik och militär- skede, en proletariatets demokrati.
— Och som även i det- sin demokrati.
Italiens planer mot Abessinien.
- Den allmännas tjänst.
relsen kunde alltså nästan aldrig få an- (Forts. å sid.
2.)
Pier Gudro: N — vid flerfaldiga tillfällen har hävdat, när det gällt frågan om anställning i det Sovjet utformar färdigheterna, som till en stor del ä r med barn, effektivare moderskapshjälp, grunden till den sig allt mer utbredande en allmänt genomförd undervisning i begrundar Italiens, på g r u n d av ett förnyat italienskt- etiopiskt gränsintermezzo framkallade, mobilisering av tvenne divisioner, särskil- ja sig tre frågor: avser Italien omedel- bart krig, ä r det hela en demonstration endast, är det början till en aktion på lång sikt?
ta fall framhållits i flera skrivelser till fru Bjerkéns besvär över avskedet, RAR i Stockholms Stadsfullmäktige fosterfördrivningen, det ä r angeläget, att sexualhygien.
om anordnonde av rekreation och semes- samhället går in för kraftiga sociala när den yttrade sig över - den ganska överraskande förklaringen till sitt handlingssätt: att om gifta och ogifta kvinnor skulle vara lika berätti- gade bleve man i regel tvungen att an- ställa de gifta, eftersom de i allmänhet vore de mest meriterade, Länssty- att den oro och ängslan som drivit henne övervägande för att vinna snabbast möj- briker äro undandragna denna uppsikt.
Genève har Sverige genom sitt om- att söka hans hjälp i fråga om abort må liga lösning.
bud vid utskottsförhandlingar inom Ned- försvinna och hon med relativt lugn kan De åtgärder som krävas äro i stort sett: säkerställande av gift kvinnas rätt rustningskonferensen principiellt givit sin bära och föda sitt barn.
HR Det var tydligen en svår konflikt mel- lan plikten att anställa de mest kvali- ficerade och åsikten om att gifta kvin- nor icke böra ha förvärvsarbete.
Regeringens beslut däremot innebär tydligen först och främst ett understry- kande av principen att anställningen skall ske med hänsyn till vederböran- des kvalifikationer för arbete och inte beroende av hennes privata förhållan- den.
Det ä r den linje, som kvinnorna styreisen för må finnas för läkaren att genom samhäl- skapsskydd och underlättande av familje- fa- lets försorg anvisa kvinnan sådan hjälp bildning omedelbart böra tagas under fabrikation av vapen.
En internationell dessutom övervakningskommission bör upprättas.
FREDRlK STRÖM MOTlONE- E t t glädjande avgörande har fällts i den bekanta frågan huruvida ett kvinnligt extra skrivbiträde, anställd hos Länsstyrelsen i Malmö, skulle kun- na avskedas från sin tjänst på grund av sitt giftermål.
Länsstyrelsen hade för sin del beslutat avskeda henne.
Nu har emellertid regeringen upphävt be- slutet.
Därmed har en principiellt mycket viktig sak slagits fast, nämligen att äktenskap icke utan vidare kan gö- ras till anledning för uppsägning.
när det gäller icke ordinarie kvinnlig per- sonal.
Som man kanske minns anförde Läns- 6 Men från detta tillstånd av ekonomisk ruin och allmänt kaos har man nu nätt fram till att 96 procent av den samlade produktionen kommer på statliga företag, kolhoser och kooperation och endast 4 procent på den fria företagsamheten.
Jor- den ä r praktiskt taget kollektiviserad, bönderna ha gått in under det socialis- tiska systemet och man hoppas att inom ett par år kunna producera inom det egna landet allt vad som behövs för det tek- niska uppbyggnadsarbetets väldiga be- hov.
Den gamla fötfattningen med sina un- dantagsbestämmelser för systemets mot- ståndare passade icke längre för detta tillstånd.
Av de grupper.
som numera äro utestängda från rösträtt, utgöra gamla poliser och gendarmer och andra » arbe- Det är nämligen icke meningen a t t in- tarklassens fiender » från tsartiden samt en demokrati i borgerlig mening:.
(Forts. i sid.
4.)
i föra
TIDEVARVET Radikal om Tredje Mans Rätt.
REDAKTÖR: Carin Hermelin.
‘ ANSVARIO UTGIVARE: Ada Nilsson En glädjande endräkt.
Flera förslag politisk veckotidning.
Den 23 F e b r.
1 9 3 5.
Regeringspropositionen om Tredje Mans Rätt har framkallat en flod av motioner med olika krav på lagstift- vår ” ur- gamla frihet ”.
Kommitten angående Statsfientlig verksamhet h a r avgivit sitt betän- kande.
Kommitten h a r g j o r t s i g mycken möda a t t fullgöra sitt upp- d r a g och dess uppfinningsrikedom ä r stor i avseende att värna om sta- tens säkerhet och ordningen i landet.
E n mängd lagar föreslås.
T. ex. förbud för » farliga » sammanslutnin- g a r och samtidigt mötesskydd (f ö r d e ofarliga?
), l a g a r angående skrif- ter ä g n a d e a t t undergräva krigslyd- naden, förbud för viss i det allmän- n a s tjänst anställd personal att delta i vissa sammanslutningar o c h främ- j a deras verksamhet, förbud för krigsmanskap a t t delta i demonstra- tionståg och vissa sammankomster m. m. m. m.
M a n h a r icke .varit främmande för tanken, att diktaturen skulle kunna g ö r a sitt intåg i någon form även i vårt land.
Den faran hotar.
Men att den så ohöljt skulle framträda i ett kommittéförslag, hade man ä n d å knappast väntat.
Krigslydnaden o c h krigsmanskapet s k a särskilt skyddas.
M a n förstår vart det pekar.
Det ä r nog inte nazisterna, som ä r o farliga utan s n a r a r e de, som s k a beskydda oss.
D e s.k. S.A.-männen uppstod ju som » salsskydd », d.v.s. mötes- skydd f ö r nazisterna.
Kommitten underkänner v å r a grundlagar o c h vår medborgerliga frihet.
Hur g å r d e sedan med v å r tryckfrihetsförord- ning enligt vilken d e t med vissa för- behåll s t å r » varje författare fritt att över allt v a d s o m är eller kan bliva föremål f ö r mänsklig kunskap ge- nom tryck sina tankar kungöras.
Naturligt och glädjande nog före- ligger emellertid en socialdemokra- tisk reservation emot betänkandet.
I denna reservation förklaras, a t t dy- lika l a g a r ej äro påkallade o c h en- dast skulle leda till allvarliga kränk- ningar a v vårt folks medborgerliga rättsmedvetande.
ningens utformande.
Högern, Bondeför- bundet och Folkpartiet ha framhurit par- timotioner i båda kamrarna.
Ett stort antal enskilda riksdagsmän, bl.
a. social- demokraterna Sigfrid Hansson, Charles Lindley, Georg Branting ha även fram- lagt förslag till fullständigande eller ändring av den föreslagna lagstiftningen, Högern kräver i stort sett en återgång till Trettonmannakommissionens, av Lag- rådet i huvudsak tillstyrkta förslag, samt därutöver ytterligare skärpningar i syfte att göra lagen effektivare.
BI.
a. före- slås sådana ändringar, att skyddet för neutral part skall utsträckas till vissa ar- betsvilliga, nämligen oorganiserade arbe- tare.
som redan före konfliktens början varit vid ett företag och som stanna kvar även efter blockadens utfärdande.
Dess- utom kräves vidgade bestämmelser rö- Hur kommer det nu a t t på med detta betänkande?
Antagligen så, att betänkandet e j föranleder någon proposition till årets riksdag.
I Ar- b o g a kommer riksdagens 500-åriga tillvaro a t t firas med pomp och ståt och Sveriges surgamla frihet, a t t be- s j u n g a s b å d e a v riksdagsmännen och landsortens 10,000 ombud, s o m f å r o a sig på Skansen.
M å t t e det e j bli en begravningsfest.
Vid 1936 å r s riksdag faller socialdemokratiska regeringen.
Eventuellt blir det då en ministär blandad a v socialdemo- krater o c h bondeförbundare.
Men vid andrakammarvalen s a m m a å r bli so- cialdemokraterna s l a g n a o c h d å g ö r a bondeförbundarna sitt länge förberedda återtåg till den borger- liga samlingen i form a v en fram- marsch.
Sedan t a nazisterna vid.
D å kommer betänkandet angående statsfientlig verksamhet och alla an- d r a betänkanden i s a m m a riktning.
Måtte Folkpartiet d å i den borger- liga samlingens hägn inte glömma a t t det s t å r i deras e g e t program: tankefrihet, yttrandefrihet, religions- frihet.
O c h måtte socialdemokrater- n a o c k s å t a fram o c h l ä s a sitt pro- gram.
M å det lyckas dem a t t i tid rädda vår surgamla frihets.
V i skynda oss a t t skriva detta, in- nan kommittébetänkandet och andra antidemokratiska förslag hunnit bli lag.
(Forts. fr. sid.
i.)
I en kulturstat måste i frågan om kvin- nans.
andliga och kroppsliga nödläge i dessa fall andra vägar sökas för att av- hjälpa de påtalade missförhållandena, he- ter det I Arbetsutskottets för Allmän- na Valmansförbundets Centrala Kvin- noråd yttrande.
I fråga om sin upp- fattning härvidlag hänvisar Arbetsutskot- tet till högerns motion i befolkningsfrå- gan.
Styrelsen för Yrkeskvinnors Klubb mo- tiverar utförligt sina krav på hjälpåtgär- der.
Den framhaller att man torde kunna ställa sig ganska optimistisk beträffande effekten av positiva, profylaktiska åtgär- der.
Hittills ha de alltför mycket läm- nats oförsökta, samhället har, trots den ständigt stigande ahortfrekvensen och de ständigt sjunkande födelsetalen i viss mån drivit en politik, eller haft en inställ- ning till moderskapet.
som direkt försvå- rat familjebildning och föräldraskap.
Om det nu inom en snar framtid skulle bli fråga om positiva åtgärder till min- skande av ahortfrekvensen, måste man emellertid beakta att dylika åtgärder, hur snabbt de än införas, blott verka på lång rande begreppet skyddsarhete, som bör anses omfatta även arbete som icke kan anstå utan fara för skada på mogen grö- da och varulager.
Även Bondeförbundet önskar komplet- tering av bestämmelserna om skyddsar- hete och dessutom att de av Trettonman- nakommissionen uppställda strängare be- stämmelserna om behörighet att vidta i t - gärder - » massåtgärd » eller » kollektiv stridsåtgärd ».
skola lagfästas.
Folkpartiet slutligen har även i vissa väsentliga punkter, såsom ifråga om för- bud mot sådana stridsåtgärder som vid- tas för att förmå enskilda arbetare att organisera sig.
anslutit sig till Tretton- mannakommissionens förslag.
De socialdemokratiska motionerna syf- ‘ ta till reglering av skyddet for familje- företag mot kollektiva stridsåtgärder, som beröra arbetsförhållandena vid före- tagen.
Svårigheten att finna tillfredsställande definitioner av såväl neutralitets- som so- lidaritetsbegreppen framträder tydligt i förslagen och därmed vanskligheten över huvud taget att bringa hela detta fråge- komplex in under en lagstiftning.
Diskus- sionen i riksdagen kommer säkert att bli het.
sikt.
Därtill kommer att de, åtminstone vad den mera direkta mödrahjälpen be- träffar, över huvud taget skulle ha föga effekt, ifall icke den havande kvinnan finge hänvisning till dem just i det rätta ögonblicket.
d.v.s. just i den stund, då hon står i begrepp att i förtvivlan över en enligt hennes egen mening på annat sätt olöslig konflikt söka få sitt havan- deskap avbrutet.
Atgärder till utökat moderskapsskydd liksom till underlättande av familjebild- ning höra snarast vidtagas från samhäl- lets sida, varvid man även hör komma ihåg att samhället icke så mycket hör uppmuntra det utomäktenskapliga barna- födandet utan i stället födandet av barn inom äktenskapet.
Även från övriga tillfrågade institutio- ner och sammanslutningar ha kraven på kraftiga hjälpåtgärder varit glädjande enstämmiga.
Kungl.
Medicinalstyrelsen » hyser den bestämda uppfattningen att positiva At- gärder i själva verket ä r den naturliga och riktiga huvudvägen för samhällets in- gripande på detta område ».
Karolinska Institutet anför: » Det synes kollegiet uppenbart att samhället icke på långt när givit föräldrarna och speciellt icke mödrarna det stöd som är erforder- ligt för att föräldraskapet icke för mån- gen skall kännas som en alltför tung plikt., Medicinska fakulteten i Uppsala fram- håller vikten av » åtgärder som leda till förbättrande av nödställda mödrars ofta så beträngda läge ».
Medicinska fakulteten i Lund yrkar på » positiva åtgtärder så långt görligt ».
Statens fattigvårds- och barnavårdsin- spektör framhåller: Samhället - - - » måste antingen genomföra ett storstilat aktionsprogram för mödrar och barn eller öppna laglig väg för förtvivlade mödrar att befria sig från sina foster,.
Svenska Fattigvårds- och Barnavårds- förbundet yrkar p i » de kraftigaste möj- liga samhälleliga hjälp- och skyddsåtgär- der ».
Överståthållareämbetet framhåller be- träffande föreslagna sociala indikationer till abort att sociala och ekonomiska nöd- lägen böra mildras med därför avpassa- de sociala Atgärder.
K.
B. i Östergötlands län förordar so- cialpolitiska åtgärder som kunna tjäna till att motverka aborterna och även Social- styrelsen efterlyser sådana möjligheter i samhällets hand.
Universitetsfrågan På Stor-Finland.
U sentanter och akademiska ledare.
Den med alla medel upparbetade natio- nalkänslan har dessa veckor tagit former, vilka icke endast för de åsyftade objek- ten: landets svenskar, utan även för varje tänkande människa måste te sig pinsam- ma.
Man hånar det parlamentariska statsskicket genom a t t utanför den sit- tande riksdagen oförhindrat uppbränna en pappko, man uppvaktar misshagliga personer med visselkonserter och tjärfyll- d a ägg, man avbränner rökbomber i uni- versitetet.
Tågen äro överfulla av strej- kande studenter, vilka i vita mössor un- der rop och avsjungandet av kampsånger sprida sig över hela landet, för att väcka det lugna finska folket till kamp mot sina fiender: Finlandssvenskarna.
Orkar man objektivt betrakta dessa ungdomar, äro de ej osympatiska.
De äro dock barn av ett folk rom ä r i grunden bra och heder- ligt, sådant vi känna det och sådant det träder även en främling till mötes i f. ex. Sillanpääs verk.
Men sådana dessa ungdomar nu äro, lönar det e j att söka - diskutera med dem.
D e svara med hat.
De äro gripna av den tidsepidemi, som i något växlande former hemsöker hela Europa och som hos dessa sammanfaller med deras egen nationella uppvaknings- period.
Av Ragna Ljungdell, Helsingfors.
Några stycken scenens ungdomar, snart sagt vilken genomsnittsmänniska som tröttnat på sin ofrivilliga ar- som helst skulle kunna råka ut för, men betslöshet, slår sig tillsammans och spe- som hon av skyddsinstinkt döljer för an- att lämna landet, när den behagar.
F. ö. att gemensamt hävda den » vita tanken » lar teater på egen hand.
Med ekonomisk dra.
Människolivets lugna boningar ä r finns det ju också en finsk överklass.
mot Östern, utmynnar det förras brev, uppoffring skaffar de sig uppföranderät- ofta byggda invid randen av osynliga av- ten t i l l en här aldrig spelad pjäs, de över- grunder.
Kommer den ur alla synpunkter att bli en vädjan, just nu gemensam för alla la,,- Författarens brutalitet ä r emellertid en- så mycket att föredraga för landet i dess dets svenskspråkiga: Är det fosterländskt sätter den själva, de inöva den utan an- nan ledning än varandras råd och kritik, dast skenbar.
Plötsligt mörknar scenen, helhet?
att d r i v a en vidsträckt medborgargrupp och slutligen hyr de för två kvällar en pjäsen avbrytes, och nar ljuset sedan tän- blott på grund av dess modersmäl till de- egen teater och inbjuder den intresserade des.
Aterknyter handlingen.
där den bör- Ett särskilt intresse har den på folk- speration?
Oförtäckt svarar A.
K.
S.
att allmänmheten.
Man måste beundra dem.
I jade.
Det hela var bara ett skrämskott, mötena n u ånyo uttalade jämförelsen mel- de svenskspråkipa n u böra överge sitt ett samhälle, som ingenting gör for att ett slags motsvarighet i fantasi till Ibsen- lan finlandssvenskarna och judarna.
Det modersmål den finska kulturen till gagn, uppmuntra och skydda den unga talan- filosofien i » Vildanden »: rör inte vid san- Sen.
har de haft styrka att själva träda ningen.
ni vinner ingenting.
gör bara er är ett memento till de svenskspråkiga, som Tanken på genienskap är instinktiv; fram och stå för s i n sak.
själv och andra olyckliga!
- Måhända.
så heredvilligt anslöto sig till Lapporö- riktig.
Men en livsduglig samling är moj- De sju unga komma från olika håll.
Tre Sanningens ängel bär förvisso ett hart relsen.
Säkerligen många av en i och lig endast på frisinnad, radikal, icke-na- av dem, Ingrid Eklundh, Gunnar Strååt huggande svärd.
Men den lyfter dock och Gunnar Sjöberg, ä r från Dramatens blicken mot rymden, som den osargade.
för sig aktningsvärd strävan till enhet tionalistisk prund.
elevskola.
som de lämnade i våras, Gun- bekväma lögnaren aldrig får skada!
mellan de bägge folkelementen.
Men en Av de agerande vill man främst nämna nar Sjöberg som premiärelev.
Under förening mellan två slags nationalistiska Sjöberg, en otvetydig scenisk be- Tyngst väger argumentet, att den finsk- sommaren har herrarna turnerat i par- Gunnar och reaktionära element är ohållbar.
Förr språkiga kulturen bör ha rätt att för s i g kerna, medan fröken Eklundh spelade en gåvning, som gav sin resonörsroll med eller senare rikta de sig mot varann.
Här- ensamt disponera över ett universitet, ung flicka i Skansens » Bröllopet på Ulv- överlägsen säkerhet, utsökt replikföring Margit Andelius och Berta Hall och samlad, uttrycksfull mimik.
Berta på erbjuder brevväxlingen i pressen mel- världen.
Det är rimligt.
Men häremot h a r utbildats i Julia Håkanssons teater- Hall fängslade i hög grad intresset ge- lan det svenskspråkipa Aktiva Student- står det historiska sakförhållandet att studio, den förra har gjort sig känd som nom sin sanna och levande tolkning.
Hon förbundet och det finskspråkiga Akatu- svenskarna nu en gång existerar.
Varför recitatris, den senare har deltagit i flera behärskar sitt ansikte och den mjuka minen Karjala-Senra ett lika belysande e j göra det bästa möjliga härav?
Kul- riksteaterns turneer.
Maj Wendel hör- stämman.
men plastiken röjde en hel del som beklämmande exempel.
Baserande turen är ju bl.
a. resultatet av en inveck- som elev vid Stadsteatern i Häl- brister.
Håkan Jahnberg spelar med fin borg och har sedan bl.
a. kuskat om- och rik känslighet, hans uttrycksmöjlig- sig på den vit-röda frontuppdelningen lad process av förståelse och ömsesidig kring med Nils Ekstam, och Håkan Jahn- heter ä r goda men behöver utvecklas.
uppskattning.
Kan den finskspråkiga berg slutligen lyckades redan som ama- Gunnar Strååt hade tydligen hamnat i kulturen i längden vinna på att dödligt tör viii en offentlig föreställning besegra fel rollfack, i varje fall verkade hans ut- såra den svenskspråkiga, att göra e t t den stränga Stockholmskritiken, medan brott icke övertygande.
Måhända krö- livsdugligt befolkningselement till en död hans vidare öden lett honom via Karin nes den ärliga strävan han ger intryck Swanström till Lilla teaterns ordinarie en- av med större framgång inom något an- barlast for landet?
nat gebiet.
Margit Andelius har intelli- semble.
Besinningsfulla röster höjas även på Den pjäs de valt var ett starkt skåde- gens och kan ge snärt åt en replik, men finskt håll.
Häribland märkes undervis- spel a v J.
B. Priestly, » Dangerous cor- fördärvar ibland nyanserna genom att — ».
bita ihop tänderna.
Tyvärr har hennes ningsminister Manteres slutanförande i ner », översatt till » Tala är silver — Till Tidevarvet, Storkholm.
riksdagen, En finskspråkig förgrundsge- Det avhandlar prohlemet » Sanning eller små anletsdrag ingen möjlighet att göra inte sanning? » Det för OSS in i en familj Kan det tillades en dansk Læserinde a l stalt säger till en fanatisk språkfrände: och dess allra närmaste vänner.
alla del- Tidevarvet i Anledning af 2 Artikler » Ni erbjudes en lag, som garanterar ägare i samrna firma - en krets » Olika värden » at henlede Bladets Læ- E r fullständig finskspråkig universitets- som helst i en bekväm miljö, i krets ett vilken lugnt sere den) paa (saafremt en dansk, de ikke usedvanlig allerede fængslen- kender undervisning.
Vad vill Ni mer av landets och behagligt liv.
Men med hänsynslös nder de gångna januariveckorna har kiga intelligensen.
det i Finland Öppet sagts ifrån, att d e svensktalande ej ha någon del i landets framtid, liksom de ej heller spelat annat än en negativ roll i dess förflutna.
Det ä r inte bara upphetsad och omogen ung- dom som sagt det.
Det ä r folkets repre- Teaterungdom tar saken i egen hand!
och tanken Överklassen har räd 1918 och hetonande nödvändigheten av, åsa ».
Onkel, giv oss bröd!
de Bog -- om Rusland, nemlig » Onkel, g i v — Det er en Forf., hvis Ord man med stor Tillid giver sig ind under.
En Expert, som qua Høn- se-Specialist bliver sendt till Rusland för at bibringe Landet noget af Vestens Er- faring paa dette særlige Omraade.
Men - tilmed et værdifuldt Menneske, hvis In- teresse og Indsigt strækker sig langt ud over Dagen og Vejen.
grelleste det arme Rus- land udhungret, forpint og blødende un- der den Svøbe, som Kommunismen synes at være for alle de, der ikke er kommet svenskar? % Den tillfrågade tiger.
Han har ej panna att säga det man ofta dessa tider hört uttalas t. ex. i järnvägskupéer- na: Svenskarna bort från landet!
Och varför?
Universitetets fullständiga förfinskning brutalitet låter författaren dem avslöja sig för varandra, de står där med sina idyllen slites s t y c k e n, fylls av hat och förakt mot varandra och den mest förtvivlade av dem begår självmord.
Och ända ä r det på det hela taget ingen- ä r blott en etapp.
Bakom skymtar pla- nen på Stor-Finland.
Man misstänker, att landets svenskar e j kunna vinnas som på- litliga element i uppslutningen kring detta mål.
Länge har ju Akaterminen Karjala- Senra o. a. studentorganisationer arbetat för ett aggressivt förverkligande av det- t i n g särskilt fasansfullt som kommer i dagen, det är händelser och känslor som indenför dens Rammer.
Og det synes, som om det er Sulten, der pisker Folket frem til Masse-Suggestionen.
at kun rette.
den- ne Form för Regering er den eneste Trods alt er Forf.
dybt greben a f den saa ofte besungne russiske Sjæl, dens barnslige Storhed, dens store kunstne- riske Kraft.
— Hvad maa der ikke kunne joriteten vägrar att tro att dessa två om- bygges a f dette herlige Menneske-Mate- naar alle Fem- riale engang i Fremtiden, ständigheter kunna förenas.
Samma majoritet förklarar vidare, att Aars-Planer er overstaaet?
og De bliver Arne Læs Ströms Bog, den e j vill komma åt den svenskspråkiga befolkningen utan endast den svenska rigere paa Kundskab om det store, hær- bedende hver en Sta- överklassen, Häri talar en gammal bit- terhet, som åtminstone förr varit berätti- tion og møder den Fremmede med de gri- ta mål.
Drömmen om Stor-Finland, som på ett intimt sätt ä r sammanknuten med strävan till kontakt med den gamla kultur ur vilken Kalevala härleder sitt halvt mystiska ursprung.
ä r vidsynt inriktad och rätt utnyttjad intet ont i och för sig: tvärtom.
Det ä r den speciellt finska va- rianten av den nationella storhetsdröm, som under en viss period varit aktuell för varje folk.
Samma tanke omhuldas även i vissa av de finskspråkiga kultur- som det ännu ej rätt förmår uppbära.
kretsar man högaktar mest, och vilka sträva mot dess realiserande på helt och hållet andlig och kulturell väg.
Men ett ä r säkert: den kultur de sällsamma Ka- ne att förneka sitt modersmål, reser sitt huvud i trots.
Det skedda föröder myc- ken kraft, som skulle använts till positivt uppbyggande arbete.
os Brød » af Arne Ström.
Äktfinnarna fordra, » att varje svensk- språkig landsman både här och i Skan- dinavien skall öppet erkänna sig vara finne,.
Man står förvirrad en stund in- nan man begriper tankegången.
Ett s ~ dant resonemang blottar antingen en full- komlig obekantskap med i varje fall en yngre generation, eller svenskspråkig också en skrämmande inskränkthet.
Ty det de » fordra » ör ju redan - oavhängigt för handen.
Det av alla » fordringar » är så klart, att man aldrig ens reflekterar därpå, att man känner sitt samband med landet, med sina finska bröder och finska spraket.
Lika säkert, som a t t man det oaktat erkänner svenskan som sitt mo- dersmål.
Men den fanatiska finska ma- — dens Mængde Men vem ä r det, som nu främst blir lidande?
Jo, den fattiga svensksprå- gad.
Form, ser staar vid bende Ord: » Onkel, giv os Brød ».
Elna Salomonsen.
vackra i de levalasångerna flödat ur - den äger det finskspråkiga folkelementet i närvarande stund icke.
Därför ä r det e j välbetänkt, att så uteslutande nära det med en tanke, Bittert berör det skedda även den yng- re svenskspråkiga generation, som kän- ner sambandet med bada språkgrupper- na, som därför ej heller skulle önska ett isolerat svenskspråkigt universitet, eme- dan detta fjärmar de båda språkgrupper- na från varandra.
T y den fria människan ä r nu en gäng så konstruerad, att hon hur gärna hon än annars använder det andra spraket - när man vill tvinga hen- -
Sovjet utformar Italiens planer mot Abessinien.
Amerikansk vardag.
sin demokrati.
L iksom samtidens största roman, Drei- sers » En amerikansk tragedi., slutar också Helen Carlisles bok » Livet bär mig » med den elektriska stolen.
Det ä r inte den enda likheten.
Emellertid skulle man önskat bort den elektriska stolen ur He- len Carlisles bok.
Just därför att man förut under läsningen upprepade gånger känt sig påmind om Dreiser, frestas man att också jämföra slutet, och det blir knappast till favör för » Livet bär mig ».
De sensationella händelser, som hopar sig på bokens sista sidor, verkar - fast det kanske inte alls förhåller sig så - oorganiskt ditsatta för att förhöja den dramatiska effekten.
I varje fall fram- går de inte med någon logisk nödvändig- het ur handlingen, och författarinnans kraft har inte räckt till för att göra dem fullt trovärdiga.
Om detta slut inte varit, skulle boken framstått som ett fulländat mästerverk.
Den ä r statlig nog ändå.
Med ovanstående jämförelse ska inga- lunda göras gällande, att Helen Carlisle söker gå i Dreisers fotspår.
Men hennes utförliga, sakliga och verklighetstrogna skildring av amerikanskt vardagsliv före- ter en stark släktskap med Dreisers.
Och bakom hennes vardagliga mänskors öden skymtar ett samhälles anda och struktur.
Helen Carlisle låter sin huvudperson Mary, en nästan helt obildad kvinna ur småborgerlig miljö, som inte har någon aning om litteratur och knappast om or- tografi, själv berätta sin historia.
Ett riskabelt experiment, men författarinnan genomför det hela vägen med osviklig stilsäkerhet.
DA boken börjar, ä r Mary en blyg och rätt enfaldig liten flickunge, som dröm- mer om Mannen, och hon får honom ock- så, en som snällt beskyddar henne och later henne föda fyra barn på fyra ar.
Men sen omkommer Frank genom en olyckshändelse, och Mary måste ensam sörja för sina b a r n Det ä r svart, men hon klarar det.
Hennes krafter växer med svårigheterna.
Hon har inte tanke för något annat än sina barn, och hon gör hela tiden sitt allra bästa.
Någon intelligent kvinna ä r hon knappast, trots sina många erfarenheter når hon aldrig fram till självständigt tänkande, hon ser sociala missförhållanden utan att dra slutsatser.
Och hon förmår inte göra nå- got effektivt för att rädda sonen Danny, (Forts. fr. Sid.
i.)
sprutor, lastbilar, sjukvårdsmaterial, lä- gerutrustningar etc. etc. ha skickats till Massua och till Mogadiscio redan sedan (Forts. fr. sid.
1.)
sistlidne oktober.
Den nyutnämnde » över- spekulanter och präster de viktigaste.
kommissarien för det italienska Östafrika » Men rent siffermässigt äro dessa katego- förre kolonialministern general De Bono rier en ganska liten del av den stora väl- nådde Erytrea den tolvte januari.
jarmassan - omkring 2 miljoner av 91, eller cirka 2,5 procent.
Statens fiender minskas.
Och - som Molotoff uttryckte sig - .konstitutionen måste vara ett ut- tryck för den radande sociala ordningen, samtidigt som den skall vara ett vapen till försvar för denna ordning,.
Rent tekniskt innebär författnings- ändringen också en ytterligare utvidg- ning av rösträtt och valbarhet, så att den med få undantag praktiskt blir lika och alltså en viktig utjämning bl.
a. allmän av skillnaden mellan bönders och arbe- tares ställning.
Vidare införas direkta val i stället för de hittills gällande indi- rekta av andra och tredje och fjärde gra- den.
För varje gång det väljs, alltifrån representanter till bottensovjeterna, ' över räjongernas, distriktens, guvernementens styrelser och ända upp till de självstyran- de republikernas styrelser och Sovjet- Unionens gemensamma kongress kom- mer hädanefter den stora allmänheten att släppas fram för att direkt lägga sitt in- flytande i vågskålen.
Om man betänker Återstår då att söka ett svar på det att det kommunistiska partiets medlem- tredje spörsmålet.
Härvidlag förefaller mar i Sovjet-Unionen utgöra endast om- det som man borde svara ja.
kring två procent av hela befolkningen F ö r att förstå såväl fråga som svar framstår denna förändring som en viktig måste man emellertid veta något om Ita- inskränkning av partiets diktatoriska liens ställning därnere.
Det var genom makt, helst som valen hädanefter skola fördraget i Uschali 1889 som Italien säk- vara hemliga.
rade sig vad som nu kallas det italienska - som med dåliga anlag i blodet driver sin undergång till mötes.
Men hon gör vad som står i hennes makt, för Danny, lik- som för dottern Beatty, som heller inte kan komma på rätt bog med tillvaron.
Och hur Mary, fast hon i många hänse- enden aldrig övervinner sin småborger- liga inskränkthet, ändå som karaktär växer sig allt starkare, ä r övertygande framställt.
Anda fram till slutet, där Danny av- rättas som mördare, och brodern Artie, i stället för att bli en vanlig, duktig ar- kitekt, visar sig vara ett geni, som ska- par en ny, banbrytande amerikansk bygg- nadsstil - ända fram dit ä r det vanlig, verklig, enkel vardag författarinnan åter- ger.
Och hon återger den så, att man läser om dessa små, skenbart obetydliga händelser med andlös spänning.
Och ef- ter att ha halkat över det melodramatiska slutet, bläddrar man tillbaka i boken och börjar läsa den igen, på nytt fängslad och gripen.
översättningen, av Elisabeth Krey-Lange, ä r utomordentlig.
sig gällande I rampljuset, mimiken var fullkomligt misslyckad och förtog ordens verkan i stället fur att understryka den.
.Maj Wendel är mycket söt och föreföll att ha publiktycke.
hennes typ passade för rollen, stort mera ä r inte att tillägga.
] an-Erik Holm.
Slutligen hade Ingrid Eklundh en kort scen som en besokande dam, vilken av- Helen Grace Carlisle: Livet bär mig.
lägsnade sig före den stora uppgörelsen.
Wahlström &amp; Widstrand.
Pris 6: -.
men man hann dock med tillfredsställelse konstatera hennes naturliga tal.
En talrik och representativ publik hade mött upp.
Bland åskådarna observerades även radioteaterns chef.
Doktor Dymling borde engagera de unga för ett radio- uppträdande.
Pjäsen ä r som skriven för radio, och lyssnarna skulle säkerligen med glädje hälsa ett tillfälle att få höra nya, friska röster och lära känna unga framåtskridande talanger.
Karin Schultz.
betvinga lokala chefers motstånd och göra Italiens herravälde erkänt och effek- tivt.
1924 utökades Somalia med det av England avträdda Giubaland.
Från 1927 började städerna byggas vägar anläggas.
järnvägar dragas, och en del italienska kolonister flytta ned till såväl Somali Ostafrika och därmed också, efter vad man trodde, övervälde över Abessinien Italiens betydande nederlag vid Adua (1 mars 18 %) åstadkom emellertid ett bak.
slag.
Det för koloniala besittningar då för tiden mycket likgiltiga italienska fol- ket motsatte sig regeringens önskan att nedsända tillräckligt antal trupper, rege- ringschefen Crispi tvingades avgå, pro- vinsen Tigre (jfr.
ovan) utrymdes, Abes- sinien kom i stället under Frankrikes så- väl politiska som ekonomiska inflytande.
Intill dess det a r 1906 mellan England, Frankrike, Italien och Abessinien ingicks ett fördrag-.
som realiter ställde Abessi- nien under de tre förstnämnda staternas beskydd och kontroll.
Om icke direkt, så betonas i alla fall indirekt karaktären av protektorat så pass starkt, att denna pakt av 1906 höll på att hindra Abessi- niens, av Frankrike föranledda, inträde i Nationernas Förbund år 1923.
Emellertid, från och med detta just nämnda år begynte Italien på ett helt annat sätt än förr uppmärksamma sina kolonier och först och främst de båda » förstfödda » Erytrea och Somalia.
En av den fascistiska revolutionens quadruvirer, greve De Vecchi sändes som guvernör till Mogadiscio och lyckades så småningom (som ä r det mest utvecklingsmöjliga om- ridet) som Erytrea.
Samtidigt försämrades förhållandet Ita- lien-Ahessinien långsamt men tämligen oavbrutet.
Av vad både abessinier och européer förmäla framgår att de förra ha ett hjärtligt hat till alla de senare i gemen.
Men i synnerhet tyckas etiopier- na frukta, hata och misstro Italienarne: det ä r nederlaget vid Adua som spökar i deras minne.
De ha vant s i g vänta att Italien en dag skall taga revansch för den skymfen.
Italienarne å sin sida minnas j u också de äro i fråga om etio- Adua.
D.v.s. pierna mer än någonsin inställda på att visa sig överlägsna och bestämda på att aldrig göra minsta eftergift.
Resultatet kan e j förvåna någon.
Han- deln mellan d e italienska kolonierna och Abessinien har avstannat så gott som all- deles.
Varor som betydligt naturligare skulle gå över italienska hamnar gå i stället till det franska Giubuti eller till det av England behärskade Sudan.
Konces- sioner givas till exempelvis japaner.
Italie- narne vägras varje möjlighet till dylik » fredlig erövring,.
Samtidigt ökades antalet gränsuppträ- den.
Gränserna mellan de italienska om- rådena och Abessinien har i själva ver- ket aldrig riktigt fastställts.
Därav an- vände sig Italien a t t sakta pressa sina ' örläggningar inåt till punkter, där det på: rund av vattenförekomst ä r lättare hålla soldater: Ualual ä r en dylik samling brunnar som ä r nödvändig för Italien.
om där över huvud skall kunna bevaras en ständig militärpost i provinsen Oga- den, en av världens värsta ökenomräden.
Men Ualuals vattenhål åtrås också a v de i Ogaden irrande nomaderna.
Därav den slitning som till sist exploderade i striden av den 5 december 1934.
Vad vill nu Italien?
Italien vill ha gränserna klart fastställda.
Italien vill ha en neutral zon, som skiljer de ita- lienska kolonierna från Abessinien, d. v. s. ett skyddande band varigenom inga beväpnade få färdas.
Italien vill ha möj- lighet att för Erytrea och Somalia åter- vinna dessas naturliga Hinterland, d.v.s. Italien vill ha en handelsöverenskommel- se, vilken, samtidigt som den bromsar Japans ekonomiska inträngande, gör det möjligt att äntligen kunna vänta effektiv vinning av dessa kolonier som hitintills egentligen blott kostat en massa utgifter: Somalia har förmått göra Italien obero- ende i fråga om bananer, och från sam- ma koloni börjar numera anlända även betydande mängder te och kaffe.
Men rätt utnyttjade i samband med Abessinien - b ö r a dessa ostafrikanska områden kun- na skänka även så mycket bomull, a t t Italien slipper köpa detta viktiga råma- terial från andra håll.
En hel del andra viktiga kolonialvaror a t t förtiga.
Vill Italien sedan ännu mer?
D.v.s. ett verkligt protektorat över Abessinien?
Därom ä r det än så länge för tidigt yttra sig.
Det bör blott till sist ännu en gång påpekas att fortfarande bestar pakten a v 1906 och att denna utom ovan omnämnda paragraf innehåller också den a t t Eng- land, Frankrike och Italien tillsammans garantera Abessiniens status quo.
Och vidare att om Frankrike har intresse a v att bevara den livliga kommersen över Giubuti, så har England intresse av a t t se till att Tsana-sjöns vatten e j eventuellt ledes åt annat hall: det ä r som bekant Tsana som ä r den blåa Nilens upphov.
- Pier Gudro.
