# ID: svediakorp-per375
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,166
# sentences: 764
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 48.
Prenun~errtionryris: hr .. kr.
2: 50 i / l ' &amp; r ... i r.
4: 50 n ... 8 o: mll /, ... B 1: 25 L6snummer 10 tire.
,, renumeration sker sdviil lnndsorteu som i Stockholm &amp; n8rmste postanstalt eller bok- handel.
Stockholm 1 0 D e c e m b e r 1 9 0 8 Hedaktion:, iMersamuelsg&amp;tm 6l, en tr..
Telef oner: Allm.
6.753.
Riks- 12286.
- I Redaktbr o. ansvarig utgifvare: ELLEN ' L E MAN.
Mottagpingstid.
K1.
J-2.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
s t o c k h o h 1908, Aftonbladcts k g c k ~ i.
.
, Expedition och Annonskontor: Mgstersamuelfwtan 511 en tr. -.
.
Post- och telegramadress: D A (; J n ' T, Stockholm.
1: a Arg, Annoaspria: 15 6rc per mm.
Enkel spaltllredd 50 mm.
hIaqrinalann (, n$; under texten 15 mm: s hbj 1 per ghng 10: - Rabslt: 6 ggr 6 %, 10 g.: r 10 O / o, 20 ggr 20 O / II 60 ggr 65 O / o.
Annons bbr vara inlKm uad.
senast mhndag f.
m.
-.
Effer.
tio ar.
7-en, soin en mkndagsafton i Stockholm beger sig intraffar d e t just d$ att nttgbn af de unga flickorna till I&lt;ongsholmsgatan 26 eller phfsljaude o h - M l e r ctt i ~ f liflig diskussion btfoljdt inledningsfore- clag vid samrna tid, efter att ha vhgat sig uppfor Soder- drag.
Efter den mern sofficiella.
delen af afton- backma, harnuar vid Ksagatan 79-81, motes vid in- sainkvriinet foljer h y o shng, och ej siillan afslutas triidet i nAgon af de namnda lagenhe- det hela med nbgra glada lekar.
Om- term af en hemtreflig och tilltalande s y ~ kring kl. I /, 10 skiijs man At, efter hvad I en f estligt upplyst samlingssal stHr ett det vill synas, mycket belbten med sin dukadt tdbord, och unga kvinnor - ofta afton.
uppghnde till ett 40-tal och diirutofver Den med forh %llandena obekanta - intaga h k under gladt samsprAk sitt fi.8gar sig ovillkorligea, om man har aftout&amp; De gora ett sA godt intryck, haft att gijra ined seminarister eller desea unga, de allra flesta fijrefalln unga kvinnor af 1.jknande kategori.
syrnpa.tiska och behagliga, och inlhter Men p % dijrren till tamhuren laser man sig i samtal med dem, marker man i tydliga bokstafver pb en skylt man en f0rfining i ordets basti me- ordea &gt;Hem for arbeterskor)) - och niug, som hos den besokande bstad- ovissheten skingras med ens.
.
- kommer en kansln a£ rerklig tillfreds- Det var fijr tio Ar sedan, den I ok- stallelse.
tober 1898, som det forsta lilla bem- Snart ar tddrickyingen undinstil- met pb Kuagsholmen oppnades for de kad, bordet dukas af, och en unison forsta tio hyresgasterna.
Tio I r; det shng uppstammes, eller och sjuager nA- ar ju en j#mforelsevis ringa tidrymd, gon vid sainkvamet medverkande till- och dock, hvilken intensitet har ej ut- Gerda Meyerson.
fdlig gast en med lifligt bifdl mottagen vecklats i arbetet pH det sociala lifvets sang.
Foljer s&amp; ett foredrag i niigot omrAde, hur mycket har ej rnedhun- allmrinbildande eller direkt socialt amne, och man nits, hur rnknga reformer af olika beskafknhet ha ej ialittar med gladje den uppm&amp;rksamhet, det intresse, genomforts.
M&amp;nga viktiga sarnhallsfr8gor, exempelvis som bhorarna hlirunder hdagalagga.
Ihuske ar det bostadsfrbgan, vanta dock allt fortfarande pB sin losning, just den kvalle~~, d&amp; vi gora vhrt besok, nbgon sar- men nar man ibland kanner sig frestad att misstr6sta skildt aktuell frhga s o h behandlas, och mahanda vid tanken ph den myckna nod, som i det hanseendet @
annu alltjamt lir r %dande, gBr det godt att hvila tanken vid en institution sfidan som foreningen Hem for arbe- terskor, sorn den 26 november firat sitt tio %rsjubileum och som under alla de Ar som gbtt varit i tillfalle att At mbngen ung kvinna skanka den Iycka och gladje, som ett godt hem bedfor.
For att fijrebygga inneboendesystelnets faror och bereda ensamstbende, foretradesvis unga kvinnor af ar- betsklassen en billig och hemtreflig bostad var det som hemmet pA Kungsholmen grundades.
Redan btskilliga hr forut hade sjalen.
a i detta fiSretag, froken Gerda Meyersson, tillika med n %gra vanner borjat anordna aftonsamkviim och undervisningskurser for arbeterskor, for hvilka tillfallen till bildande forstroelser d&amp; ej voro s l talrika sorn hvad nu for tiden err fallet.
Seifermera uppstod tanken att kunna utvidga.
denna verksamhet och att samla de ' unga kvinnorna i ett for dem an- ordnadt trefligt hem.
Till betryggande af fijretagets ekonomi grundades mreningen Hem for arbeterskor, som genast vann liflig tillslutning, nAgot sorn bidrog d ana att inge styreleen den fijrhoppningen,- att flere s ' d hem for arbeterskor med tiden skuile kunna uppstli i olika stadsdelar i Stockholn~.
Huru har nu denna forhoppning gbtt i fullbordan?
Den 1 febr.
1901 Gppnades hemmet vid Hsogatan, afaedt fijr 24 hyresgaster; hemmet vid Kungsholmsgatan lnar vid olika tillfallen hogst betydligt utvidgats och rym- mer nu 37 personer, hvarjamte man har forhoppning att inom en snar framtid kunna Gppna ett tredje hem for 30 arbeterskor.
Till detta hem hafva stadsfull- miiktige utlofvat ett Lligt bidrag.af 2,000 kr.
Foreningens verksamhet afser ej at.t hanforas till 8 viilg6renhetens~ omrAde, hvarf6r en arbeterska for ett af tv&amp; eller tre deladt rum jamte tillgang till sam- lingsrum och kok betalar en summa af lagst 6.50, hogst 8.50 pr miinad.
Alla rummen aro natta och.
prydliga och tillrackligt rymliga for att bereda tre personer en treflig bostad.
Gemensamma d l t i d e r aro ej anord- nad.e; hvar och en hyresgast f %r efter behag tillredg sin mAltid i kiiket.
Hvarje mBndag hilles turvis afton- s ' anlkviim i hvart och ett a f.
de bAda hemmen,] war- jamte for alla hyres- och samkvamsgaster anordnas julfest och om v %ren en utflykt i Stockholms omgif- ningar.
For att bereda arbeterskorna tillfalle att for billigt pris kunna .vistas en tid p % landet 11a.r fijr dem an- ordnats ett sommarhem, till hvilket bidrag skiinkts af nhgra medlemmar i foreningen ~ e for k arbeterskor.
Det fir en vacker och gagnande verksamhet f6re- ningen efter tio Br kaii se tillbaka ph.
Hur mycken ' hjalp har ej beredts At mknga unga kroppsarbetande kvinnor, Imr mycket a£ varme och solskeli har ej un- der denna tid ingjutits i deras ej sallan enformiga, gladjefattiga hvardagslif.
Men mB till gist namnas nhgra brd om henne, sorn grundat hemmen for arbe- terskor och sorn ined s % mycken hangifvenhet och energi standigt arbetat p&amp; att hoja arbeterskornas stiill- ning i andligt och rnateriellt a.fseende.
Frdken Qerds Meyersons arbete har sorn bekant ej inskrhinkt sig till har berorda vackra och storartade verksalnhetsomr&amp;de.
Sfisom styrelseinedlem af Centralforbundet for Socialt Arbete (C.
S.
A.)
har lnon outrottligt arbetat pB att bland olika samhallsklasser soka sprida social upplys- ning, och hennes foredrag, broschyrer och tidnings- artiklar, berorande olika grenar af det sociala arbetet ha tvifvelsutan bidragit att oppna irgouen p&amp; m h g e n, som dittills stlitt ofijrsthende och likgiltig for dylika fr&amp;gor.
Den erfarenhet hon under sin mAng %riga verk- samhet bland arbeterskorna forvarfvat har gjort henne sarskildt lamplig for ett dyli kt upplysningsarbet e, ocb ~hemarbetsutstallningen~, om hvars ordnailde hon haft fortjansten, har bidragit att kasta ett klart ljns Bfver de arbeterskors stallning, .hvilka mottaga hemarbete, for hvilket de erhiilla ytterst ringa betalning.
Genom sitt mhngskiftande, outtrot.tliga arbete p$ olika omrbden har Gerda Meyerson gjort en rik iu- sats i v %r tids sociala utveckling; och darfor m&amp; efter de tio %r som forflutit sedan det forsta arbeterske- heinmets Gppnande, till henne uttalas ett tack och en onskan om fortsatt framghng och viilsignelse i striif- vandet for medtnanniskors val.
CLARA WAHLSTROM.
Kvinnornas rostratt och landtdagen i Finland.
oktoberhaftet af Statsvetenskaplig tidskrift, utgif- ven ^a£ prof P. Fablbeck, har jag last et.t uttalande kvinnor6strattens inverkan p&amp; land tdagsvaleu i Finland, hvilket kommit inig att oinedelbart gripa till pennan.
E t t lampligare tillf alle att uppfylla mitt 1of te till Dugfiys redaktion, som vanligen onskat min med.
verkan for tidningen, har jag icke kunnat f&amp;.
Ty det i afdelningen 8 Strodda meddelanden~ i oktober- hiiftet af Statsvetenskaplig tidskrift inforda uttalnndet om B e Jilzskn vnlm och kvi~znorostrat~en, undertecknadt af P.
IT., shledes a£ tidskriftens utgifvare, ger mig osokt nilgot att skrifva om.
Efter en ijfversikt af partiernas stallning inom deu landtdag, som hos oss framgiltt ur de seuaste valen 1908, konstaterar P. F. i sitt meddelande endast mindre vasentliga forskjutningar.
Som kiindt uppl8stes kam- maren i vhras, hvarefter nya val phbjodos och for- siggingo d.
1 och 2 juli.
Genom dessa ha suometa- rianerna eller det gammalfinska partie t forlorat f em platser och agrarerna en, medan socialisterna vunnit
DAUNY trey det nngfinska partiet tv8 och svenska folkpartiet en.
EIan anser omflyttningen icke aga.
betydelse i an- nat afseende an att den innebiir em forstarkning socialisternas stidlning.
De tre platser, socialisterna vunnit genom brets va.1, i hvilka deltagandet dock var rnindre tin i de forata valen, utvisa, att socialisternas oerhorda rostirfvervikt vid de forsta valen icke berodde p&amp; tillfalligheter utan Aterspeglar faktiska f6rhUlan- den.
sDet ars, fortsatter 1 '.
F.,)) intressanta lardomar, man haraf kan hamta - forst och framst roraade socialisnsens al7mtinna genesis och for det andra betraf- fan d e kvinnorrzas rostratt.
D Han phpekar, at.t socialismen i norden har ett an- nat ursprung an i. de stora industriliinderna nied de- ras skarpa nlotsattuingar mellan rnasselande B ena si- dsn och stora rikedolnar b den andra.
I Skandina- vie11 liksom i Finland Br, sager han, dess sfader jam- likhetstanken och dess moder oupplysta och omogns hjarnor, i hvilka denna nedlagts~.
Tidens stora drom a sden abstrakta janilikheteui, och i samhallen, dar individen ager stor r6relsefrihet men den inre mogna- den ej svarar emot denna.
fiSrm&amp;n, for den tanken Bfver till socialismen med a11a.
dess lysande forespeg- liagar.
sOch namnda forutsii.ttningars - jag mdste hiir ordagrannt citera P. F. -)) finnas i rikt mHtt i Fin- land - med dess svaga statsmakt, stora borgerliga frihet och nu rijstratt fijr liela den stora lnassan af omogna man och framfisr allt kvinnor.
Ty detta iir den andra lardomen, vi hamta af dessa.
siffror.
Kvinno9-na ~ o s t a ofvervtigande pb socialister.
Harf orutan skulle den of antliga of vervik ten for social- demokraterna icke kunmt kolnma till stbnd.
Men det ar intet fiSrvhansvardt, om man betraktar socialis- mens ofvannamnda ursprung i Finland.
Det ar niim- ligen ingen tankeghg, af hvilken kvinnorna s&amp; ltitt suggerwas sorn af den nhmnda jiimlikhetstanken.
Den utniyntas i slagorden slikhet ar rattvisa~ och ~olikhet as orii.ttvisas, och for dem faller den kvinnliga iateli- gensen till fota afven hos kvinnor med bog bildning.
De namnda slagorden tala namligen rner till hjartat an till forsthdet, och far det ser kvinnan ej alls de orimliga konsekvenser sorn de innebara.
Nar darfisr socialisterna p % sin rostsedel slltta val- sprAket ' lika ratt fijr alla ' o. d., sB taga de kvinnor- nas roster flockvis.
Icke blott arbetarehustrurna och fabriksflickor, utan alla tjansteflickor, butiksbitraden, folkskoll~rarinnor m.
fl., ' folja tanklijst denna lockelse.
' net ar icke riitt att n8gra ska vara herrskap och ha dst bra, medan den stora mangden fhr slapa och slita.
Lika ratt for alla -- det ar rattvisa, och rattvisan ska man fblja.
Det vore obarinhartigt anaat. '
S4 ungefar g8r resonnemanget.
Men det kommer att gora det finska socialdemokratiska partiet stort och starkt, iifven sedan torparefragan genom e n passande arrendelagstiftning blifvit lost och i ofrigt filr arbe- tarna gjorts, hvad med Finlands tillgkngar kan gbras.
Ty s&amp; resonnerar kvinuorna, och de aro flertalet.
Den kvinnliga rostriltten for med psykologisk nodvandighet till en ofantlig f ~ r s t ~ r k n i n af g det socialde~nokratiska partiet D.
Vid lasningen af detta nleddelaiide om oss kvinnor llar i Finland, hiipnar man och frbgar: hvarifrh har P. F. denna k&amp;skap?
Forgafves sirker man nbgra bevis, i stallet fijr shdana finner man en konstmktion af kvinnopsykologi i allmanhet och darefter, ph grun- den af denna, en forsakran, att saken forhh-ller sig sS.
och icke annorlunda.
Det finns knappt nhgot forshtligare &amp; n s&amp;dana med- delanden frbn frarnrnande land for b a r e, sorn icke kunna vara fortrogna med de skildrade forhtillandena.
Den kvinnopsykologi, som ur vissa gif~ia forutsattnin- gar af hvad inan anser kanneteckna kvinnans tanke- eller kanslolif, konstruerar u t, hvad hon (shledes alla kvinnor!)
i ett eller annnaat fall nodvandigt m&amp;ste gGra., iir ock en forsktlig sak.
Vid hvarje landvinning kvin- norna gjort inom samhiillslifvet, ha de haft att kampa emot just sbdana s. k. psykologiska lagar sorn d i n g - dubblat svfirigheterna.
Man m&amp; endsst erinra sig all den psykologiska djupsinnighet, sorn utvecklades t. ex. for att hindra kvinoans myndigblifvande eller systerns lika arfsriitt nied brodern och som forefaller en nu- tida lasare hogst kurios ocll lojevackande, n k dessa sdocuments bumai~~s)) nPLgon g8ng dragas fram ur det dam tiden holjt dem i.
PR grund af den betydelse P.
F: s utsago kan till- matas i Sverige, iir jag radd fijr att detta meddelande om de finska kvinnornas stallning till socia.1ismen snart mbhiinda finge galla som en fastslagen sanning och mad latthet kunde vandas sorn ett farligt vapen mot de svenska kvinnornas beundransviirda rostrattsarbete.
Det ar diirfiSr jag ropar till Sveriges kvinnor etl; gif akt!
samt ber att ocksb f&amp; lamoa nligra upplys- ningar on1 kvinnornas rostratt i Finland.
Det gdler forst och framst, sb mart frkgan gr om rijstrattens utnyttjande 110s oss, att hhlla i ininnet att onzriistningen ar Izenzlig.
Vid valtillfallet har man pS allt vis sokt trygga den rastandes rattighet i det afseendet.
Hvarje bord ar omgifvet af en skiirm, s % att ingen o ' behiirig blick kan utforska, h u m det roda strecket p i valsedeln dra- ges.
Valsedeln hopvikes, innan den afstamplas, och: den rijstande bar sjalf nedlilgga den i urnan.
En val- sedel med na~nllunderskrif t kasseras.
Haraf .faljer mecZ ~zodvandiyhet, att i n g e ~ vet eller ndgonsin komnzer att veta, 73zc9-u kvinnoma rostat.
Det finnes emellertid.
synpunkter, som p&amp; sanno- likheteiis grund kunna omnamnas, och det ar nhgra shdana, so111 hiir skola framhAllas med en upprepad phminnelse om, att nhgra bestamda p&amp;stbenden aldrig kunna s tyrkas med fullgiltiga bevis.
Det statistiska material, s o k insamlats angbeode valen, har iinnu icke fullstandigt bearbetats.
De en- da statistiska uppgifter jag darfijr kuunat fA, aro niigra siffror friin Nylands valkrets. '
D A - UNY 616 Enligt dessa utgjorde vid de forsta vnlen Br 1907 eamtliga rostberattigade i valkretsen 159,336 personer, af hvilka 85,939 kvinnor och 73,397 miin.
Af dessa rostloeriittigade deltogo iualles 116,675 personer i valen, men huru rn&amp;dga a£ dem som voro miin, huru m %nga kvinnor, blef icke antecknadt.
Vid valen i juli 1908 antecknades slskildt, om rosterna afgAfvos af manliga eller kvinnliga.
valjare, ' och siffrorna stallde sig darvid inom Nylands valkrets p&amp; foljande vis: Mannen afg&amp;fvo 52,742 roster, eller 73,2 proc.
af alla rostbera.ttigade man deltogo i valet.
Af kvinnor afgkfvos 55,499 roster eller i procenttal 6 5, ~ Slhr man tillsamrnans de af manuen och kvinnorna afgifna.
rosterna, f %r mail 108,241 roster.
Af dessa a£- gl~fvos 38,957 for socialisternas listor, och ' ur valet Eramgingo 9 representanter for socialisterna.
Om man nu kunde tiinka sig nhgot sA orimligt, son1 att nlln dessa rGster for socialisternas listor af- gifvibs enbart af kvinnor, s&amp; skulle i alla fall ett be- tydande ijfverskott af kvinnoroeter fhtt of verforas till de borgerliga partierna.
Men pB hvem skulle i s % fall valkretsens talrika rnauliga socialister rdstat?
Ty a t t socialismen hos oss icke efvertagits ensalnt a£ kvin- norna, darom talnr mycket kraftigt en ciaglig erfarea- het, inom v k t samhiillslif phnimas vi oupphijrligt darom.
Hela v&amp;r socialistpress ar ett talaude vittnes- bord, och soin ytterligare ett pktagligt, vtilkiindt fak- tun1 kan niimnas den vidt utbredda, stora organisa- tion, som kallade s i p r o d a gstrdet)), och son1 visserli- gen for uAgon tid sedan formellt nppliistes, men thninke- siitt torde icke foriindras genom @ bud.
Det pr~port~ionella valsatt, som hos oss blifvit in- f ordt, f orutsatter en stark partiorganisation och fordrar strirng d.isciplin.
Hvarje rost ijlom ett stort valforbund betyder n&amp;got, lnedan enskildn roster edom valforbun- den helt enkelt fh betraktas som bortkastade.
Och erfarenheteu frhn vBra tv % val har iifven liirt, att sink valfijrbund kommit till korta.
VAra politiska partier ha darfbr nedlagt lnycket arbete p&amp; sjn organisation.
Kvinnorna ha ifrigt del- tagit i detta organisationsarbete.
De ha icke visat sig vara mindre lifaktiga partimedlemmar Lin mannen.
I partiernas valforberedelser och agitationen fore valen ha kvinnorna ifrigt tagit del.
Skulle de inom nhgot parti dragit sig unclan, hade otvifvelaktigt klander horts, me11 intet ssdant har forsports.
Ett tydligt be- vis for att kvinnorna anslutit sig till de existerande politiska partierna miiste vZil det faktum gifva, att intet ssrskildt kvinnoparti bildtlts.
Som ett bevis for att kvinnornas riistriltt.
med r psykologisk nbdvandighet B for till of aatlig forstark- ning af det socialdemokratiska partiet, anser P. F. slut- ligeu valet af kvinuliga representauter vara.
Han sager: sijfven valet af kvinnliga represeutanter iir i detta hanseende liksom for ofrigt i andra (den starka okningen) betecknande s.
Ar 1907 roro af landtdagens 200 representanter, 19 kvinnor, ocli ur det andra valet 1905: framgingo 25 kvinnliga folkombud.
Af okningen komma 2 pB svenska folkpartiet och 4 p % socialisterna ..
Ingen kan p&amp; allvar ' &amp; ataga, att de tvh kvinuliga representanterna.
inom svenska folkpartiet haft niigot att skaffa med socialistiska tendenser hos vdjarna, ty vAra svensk- talande socialister rosta icke rned svenska folkpartiet.
De ha anslutit sig till de finsktalande socialisterna ocli stalla upp ' sina kandidater p&amp; dessas listor.
Hvad betraffar socialisternas tillskott af 4 kvinnliga representanter, m &amp; man minnas, att soeialisternn vid kets val erofrade tre nya platser.
Inom socialisteraas led ar skillnaden mellan miinnens och kvinnornas.
all- manna insikter och kunskaper ofver hufvud taget mindre &amp; n inom andra samh~llslager.
Bristen p&amp; kun- skaper gar sig gallande s % val hos deras ma.uliga som kvinnliga folkombud, Och rnhhsnda iiro &amp; h e n de socialistiska kvinnorna mera energiska an ofriga par- tiers i sina anstriingningar att genomdrif va sina kvinn- liga kandidaters val.
Det ges har hos oss en uppfattning om de - 01ika partiernas styrka i f orhbllande till hvarandra, hvilken uppfattning jag visserligen delar, men for hvilken- jag ju icke kan gifva nAgot annat bevis, a.11 att jag hbrt den uttalas bAde af miin ocli kvinnor, horande till olika politiska partier.
Enligt den antar man, att partiernas styrka i landtdagen skulle vara nara nog densamma, ifall kvinuorna icJce iigde rbstriitt.
I h&amp;iidelse P. F. sagt, att aiir socialisterna p&amp; sin rostsedel s#tta olika riitt for alla)), taga de oJcunni,ya ~oster, floektds, sii hade daremot oeh futtigu mlinnisko~.~ med stod a£ erfarenheten frt~ii ~ &amp; r tvh a val ingenting kunnnt invfindas.
Socia.listernas hiiftiga., hfiasynslose och energiska agitation, deras g1,iinsande laf ten ocli forespeglingar och den allin&amp;nna folkbildningens l&amp;ga standpunkt hafva i vhrt land, dilr allman rbstratt i vid- striicktaste grad blifvit inford, u t a n a t t ens skolplikt k dessf iirinnan existerat, ledt till socialisternas.
~ n a t- stallning i landtdageu.
Men P.
F: s meddelande, att kvinnorna i Finland ofverviigande rosta med socialisterna och att deras riSstratt shlunda fort till en rofantlig forstarkaing af det socialdemokratiska partiets, fiSrblir ett obevisadt pAstAende, som ar foga vardigt en vetenskapsman.
Helsingfors cl.
20 nov.
1908.
HELENA WESTERMARCK; Vaksamhets hem i Sf 00kh0lm far genomresande unga kvinnor.
s edan fyra iir tillbaka liar Eijreningen Va.ksamhet h8r i Sverige verkat far samma mA1, som det stora internationella f orbuudet for den hvita slafhan- delns bekampande satt sig fore, ocli foreningen utgor &amp; h e n ett led i detta interuationella firrbund.
Genom foredrag i olika delar af landet har foreningen verk- '
' samt bidragit till att sprida kunskap om de bedrbfliga forhkllanden och de faror sorn hota unga platssokande kvinnor i utlandet och de stora v&amp;rldsstaderna, och ge- nom foreningens byr&amp; i Stockholm hafva upplysnin- gar och r8d meddelats.
Ett ilnskemiil, som emellertid sedan lange uppstallts inom foreningen i Stockholm, har varit att kunna anordna en tillfallig, billig tillflykts- ort for genomresande unga kvinnor, nAgot i vag med de ~hospizera, sorn finnas s&amp; talrikt i utlandet.
Id&amp; en har nu andtligen kunnat realiseras, och onsdagen den 2 december oppnades ~Vaksamhets hems vid Mo- sebacketorg 6.
Nar man g&amp;tt upp for de tvh trapporna i det tref- liga gamla huset och tamburdorren irppnats daruppe, sl&amp;r genast en stamning af hemfrid och ro emot en.
Till den stora rymliga tamburen st&amp; diBrrarna oppna f r h ett par af rummen, och val inne i dem f %r man en % m u starkare kansla af lugn och hemtrefnad.
Hornrummets hvitlackerade pinnmobel och de hvita, rutiga allmogegardinerna gifva n&amp;got af stamning fr&amp;n prastghrd pA landet - rent, enkelt och gladt.
Men genom fonstret gHr blicken ut ofver den vackrnste Stockholmsvy.
Inramad af husen vid hissbrons slut ligger soin utskuren en bit af det underbma pano- rama, sorn breder ut sig damedanfor Sijders hojder.
De forsta tv&amp; rymliga, vackra rumrnen med tv&amp; baddar i hvardera iiro beraknade for mera bemedlade ensamma kvinnor, sorn frhn landsorten kornma till Stockholm p&amp; genomresa eller nAgon kort tids vistelse.
Priset ar ffij dessa 2 kr.
pr dag.
I de tv&amp; andra, n&amp;got mindre rummen finnas afven tvanne b&amp;ddar i hvardera.
Priset d&amp;r ar 1 kr.
Dessa rum aro afsedda for tjiinstflickor eller platssokande af samma kategori.
Har har man tankt sig kunna anordna annu ett par baddar, nar s&amp; skulle blifva nodvandigt.
Ruminen komma att afdelas rned skarmar.
Innanfor det rymliga kbket ligger t j sillarinnans rum, dar en liten treflig mekanisk mangel, en skiink till hemmet, p&amp; intet satt vanpryder sin plats.
For- utom dessa rum finnes annu ett, sorn bebos af fore- sthndarinnan, froken Thyselius.
Frukostar, bestiende af kaffe och brod, saint, om s&amp; onskas, grbt och kallskuret komnier att mot ett pris af 25, 40 h 65 ore tillhandahA1las.
h v e n t6 pL kvallarna, n k sli onskas.
Nu stkr det nya hemmet fardigt och vantar pQ sins f6rsta gaster.
Att det skall komma att fylla en mission, stir ju klart.
Men far.
att kunna gora detta fordras ocksQ ett verksamt och stodjande iatresse frhn allmanhetens sida i ekonomiskt hanseende.
Att detta icke skall uteblifva, ' kan man va1 hoppas och rakna p&amp;.
Det ka.11 vara p&amp; sin plats att i detta sammanhang nilmna, att en systerfbrening bildats i Goteborg, sorn visat sig sardeles lifskraftig och raknar ett stort antal medlemmar, samt att den i.
dagarna afven bppnat ett hem for genomresande unga kvinnor.
Utlandet.
Den kvinnliga rostrattsfrigan i England.
PA ett af liberala kvinnoforbundet anordnadt mote har finansministern Lloyd-George hAllit ett, i synnerhet i bor- jan, af den kvinnliga rostrattens anhangare upprepade ganger rned lefverop afbrutet tal.
Han lofvade dari, att i regeringens valre£ormforslag skulle upptagas en bestam- melse om kvinnans rostratt.
Om ofverhuset forkastade denna bestammelse, skulle den upptngas p % regeringens program vid eventuell vadjan till valmannen.
En parla- mentsupplosning vore ej s % nara foresthende, gom m %nga tycktes tro.
Tysklands forsta kvinnliga bostadsinspektor.
I storhertigdomet Hessen har, rned anstiillandet af d: r Else Conrad fr %n Miinchen shorn bostadsinspektor i Worms, borjan gjorts till anvandande af kvinnor p i dy- lika poster i Tyskland.
Storhertigen liir sjalf rned stort intresse foljt de i England gjorda forsoken rned kvinnliga bostadesinspektorer samt ifrat for anstallandet af sAdana i Hessen.
Federationen i Schweiz.
1 Schweiz bildades den 10 September i sammanhang meii det d % hAllna federationsmotet i Genbve en natio- nell schweixisk gren af den internationella abolitionis- tiskn federationen.
Hittills har endast existerat en en- skild forening i Genbve, dB Genbve Br den endn stad i Schweiz, dar reglementeringssystemet galler.
PA senare tid har emellertid i hela Schweia en st.ark opinion mot reglementeringen bildats, och sorn forslaget till den nya strafflagen innehAller en del viktigc?, bestammelser i sed- lighetsfrhgor, ansdgs det af sardeles vikt att nu f % till stand en allmiin nationell san~manslutning, sorn kunde verka for en enhetlig agitation i abolitionistisk riktning.
Madame Curie professor i fysik.
Madame Curie, som delvis har aran af att ha upp -- tackt radium, har enligt hvad parisertidningarna berattn, fAtt profesaorsstolen i allman fysik vid Faculte des Sci- ences i Paris.
Hennes utnamning till denna post har vackt allmant bifall bbde i Frankrike och annorstades.
Madame Curie har genom sin vetenskapliga verksamhet lamnat prof pb en outtrottlig arbetskraft, som ' icke lRter afskracka sig af ndgra hinder, och pb en orubblig tro p % sin vetenskttp.
Med en exempellos energi har hon lefvat ett lif uppfyllclt af traget arbete, till dess hon slutligen tillsammans rned sin n u d i d n e man vann %ra och rykt- barhet.
Som bekant har Nobelpriset tilldelats de BBda makarne.
Vgra Zirade prenumeranter uppmanas a t t i god tid under december mA- nad fornya prenumerationen, s A att intet af- brott i postbefordringen skall behofva uppstA.
Vi uppmana afven vordsammast alla vanner och intresserade af Dagny a t t verka for tid- ningens spridning i sA vida kretsar sorn moj- ligt under det kommande- ilret.
/
DAUNY.
.
.
" Agneta Horns lefverne. "
.
U t e v e t af Ellen Fries och Sigrid Leijonhufvud.
ur skall allmanheten kanna det att lter fA se Ellen Fries ' namn, Btta Br efter hennes dlid, p&amp; ett nyutkommet arbete, det tredje i ordningen af hennes posthuma alster?
Sannerligen ar det icke n&amp;got af lifvets seger i detta - hter en plminnelse om att en rik ' ~ c h af fosterlandskarlek brinnande ande trotsar att gifva, nhgot att siiga.
doden och alltjiimt har.
ndgot till oss kvarlamnade. '
lagor At ~ R a n s a t e r ~ skall, sarja for om mojligt annu storre BtgHng l t denna i vlr litteratur absolut ena- stAende bok, sorn genom den inblick den ger i 1600- talets hemlif och hvardagssprAk ocksB for historic- ' undervisningen ar ett fullkomligt sgefundenes Fressens.
Jag har sjalf sett gymnasister vrida sig af skratt At Agnetas tragikomiska upplefvelser i slynhren, och jag har frojdat mBngen fullvuxen med bhde den drhpligt '.
, Alltsedan Ellen Fries i Uppsala universitetsbibliotek pB 80-talet hittade det dyrbara originalmanuskriptet till ~Agneta Horns lefverner, den aldsta kanda sjiilf- biografi af en svensk kvinna, var det hennes lifliga onskan.
att l %ta det komma till allmanhetens kanne- dom.
Niigra utdrag ur den unikn boken trycktes ocksh / Dagny f6r 1886 och spridde stor gltidje bland dess liisekrets, men alla ffarsirk att fd den fullstandigt ut- gif ven strandade p % f hlaggarbetiinkligheter mot det stundom drastiska, gammaldags grofkorniga inuehAllet.
Efter Ellen Fries ' dijd ltlrnnade hennes mor till under- tecknad den med anmarkningar forsedda afskriften, och efter niigon of vertalning hamnade papperen hos den hartill utom allt tvifvel kompetentaste af alla v k a arkivf orskare, Sigrid Leij onhufvud.
Utgifvandet motte nu inte langre nlgon svkrighet; de senare h e n s erfarenhet har for langesedan ofvertygat fbrlaggarnaom memoarlitteraturens popularitet hos allmlinheten.
Och 9 u hoppas jag, - att den publik, som skaffade tre upp-.
burleska humorn och den just genom sin stora enke het rorande skildringen af inrierlig lycka och djup sorg.
Axel Oxenstjernas dotterdotter och Gustaf Horns dotter borde redan genom sin stdlning och sina sliikt- f orbindelser kunna intressera folk, hvartill kornmer, att hon bland sina upplefvelser kunde inrangera sidant som trettiohriga kriget och.
Karl X: s polska falttig.
Men har .finns dessutom.
htskilligt, som b6r kunna locka till och med den historiskt f6ga bildade och foga intresserade allmiinheten, har finng en konkret detalj- skildring, ett sprittande lif,.
ett humor och en kon- centrerad kansla, s&amp;dana man ytterst sallan finner fbr- made i en person.
Om hon lefvat i v h a dagar, skulle Agneta Horn blifvit en diktare af rang; nu blef hennes lefriad i stallet en saga, braiddfylld a£ jubel och ve, tills hon vid 26 Brs Alder som en af shjarta hagt be- drof vat och f orlhten iinchia~ skildrar sina B h jartans h h d a sorger och vedervardighets.
Det var under dB- varmde omstiindigheter naturligt, om hon ftjretrades- '
vis erinrade sig skuggorna; hennes goda lynne och briljanta skildrarform&amp;ga har i alla fall tillrackligt sorjt: for, att ocks&amp; solsidan kommit med, eller som hon ajalf i tiden kallat det: shuru Gud alltid hulpit mig med ett godt t&amp;lamod igenomg6 alla mina vedervar- digheters.
I sjalfva verket hade hon dB 16 1Anga &amp; r kvar att genomlef r a s i denna tunga.
och modosamma varldens, sedan hon forlorat sin enda gladje i lif vet.
Fodd 1629 under kriget i Tyskland och gift 1648 med Jakob De la Gardies systerson, sedermera ofversten Lars Kruus, som afled under polska kriget 1656, lefde ' hon sedan - underbart nog for 16004alets fijrhhllanden utan att gifta om sig - sorn harskarinna till Satuna och F6nb i Uppland, Haringe i Sodermanland och Ljung i 0sterg6tland, forutom g&amp;rdar i Finland och Livland.
Hennes son blef ryttmastare vid Otto Vilh.
Konigs- marks regemente ooh hennes dlittrar gifta rned Karl XI: s och reduktionens bada storman, Fabian Wrede och Klas Fleming; nHgot som modern dock icke hann upplefva, dB hon narnligen dog redan 1672, vid endast 42 Brs Uder, tidigt bruten af alla de vedermodor sorn en svensk adelsfru under v&amp;r storhetitid i regel hade att upplefva.
Det sager sig sjalft, att den forst s&amp; kacka och odygdiga, sedan s&amp; hangifvet alskande och sorjande Agneta Horn, slutligen p&amp; akta 1600-tals- man&amp; forvandlas till en rustande och rifvande herr- ghrdsfru rned landtbruk, spannmhlsaffiirer och om- sorger af alla slag, anda till ornsorgen om de tv&amp; sk81- pund fiskbeu, som tillhorde de b&amp;da sm&amp; dottramas kladningar!
Vi ha redan sett Ebba Brahes str&amp;lande ungdomspoesi forbytt i dylik prosa, s&amp; vi ha ingen anledning att darvidlag forvhnas ofver Agneta Horn.
Ellen Fries hade hunnit skrifva en biografisk in- ledning och afslutning till Agnetas manuskript, men dessa ha nu blifvit vasentligen kompletterade genom Sigrid Leijonhufvuds forskningar i privata arkiv, hvarur framdragits bl.
a. Atskilliga ytterst belysande bref, som i a110 bekrafta den bild Agneta sjalf ger af sina gladjeilmnen och vedermodor.
Af pietet mot Ellen Fries ' arbete har froken L. icke velat insatta dessa bidrag i afslutningen utan sammanfort dem i ' ett till- lagg, forsedt nled hanvisningar till vederbarliga sidor i texten.
PA visst satt ar detta skada, ty jag miss- tanker starkt, att den tankelataste - och storsta -- delen af allmanheten inte kommer att gitta s16 upp detta rned finare stil tryckta tillagg och alltsh kommer att ggB miste om niigra af bokens allra basta godbitar.
Har presenterar sig emellertid i ett bref till Gustaf Horn den omanlige a Sparren w, som Agnetas slakt, B heme till stor.
pl&amp;ga och vedermodas, ville.
gif ta bort henne rned och som hon inte kunde bli kvitt, forran.
hon slangde en slef rned kokande vax efter honom i flere personers narvaro.
Har finna vi i ett skamtsamt, ofverraskande modernt hAllet bref till wmin Agnethinw fr %n hennes unge morbror, Karl X: s blifvande riks- kansler, Erik Oxenstjerna, som hjalpt Agneta att bli af med ~Sparrens och sorn nu i gengald begagnar sili systerdotter sorn postillon d ' amour.
Hiir finna vi ett litet sirligt barnbref f r h Agneta sjalf till den store morfadern, som hon sytt en - w Grespung w At, och forst och sist fb vi en lifslefvande forklaring pA Agnetas fasa ' for sin mycket h %rda wfarbrors-hustru~ i form af ett barskt baimbref fr&amp;n denna sjalf, fru Ebba ~Laienhufew, sorn hon skrifver sig - wvanligen och kkrligenw.
Vi finna ocksh nhgra ur Axel Oxenstjernas - brefvaxling aftryckta bref fr&amp;n magen Gustaf Horn, dar den s,tore faltmarskalken visar sig sorn en om- sorgsfull pappa i detalj styrande med sin dotters: brud- kjortlar af * &amp; ad atlas och oskuret-sammets - nhgon- ting annat &amp; n pH den tid, d6 han var i fhngenskap i Tyskland och hon fick gA wpjaltotw och i, dappota kladerw, sorn hon sjalf sager!
Men nu skall jag inte skvallra om mera af de har- ligheter ~Agneta Horns lefvernew har att bjuda.
Ty- vikr har icke Sigrid Leijonhufvud, trots flitiga efter- forskningar lyckats finna n g o t portratt af forfattarin- nan, men vi se .heme framfor oss and %.
.Korkskrufs- lockar veta vi, att hon hade, och sorn liten och mager rned spelande bruna ogon, tjufpojksaktiga och andh varma, vill jag helst forest~lla mig henne.
Kara Agneta Horn, det &amp; r nog iute m h g a svenska kvinaor gifvet, att sorn du efter tv&amp;hundratrettiosex Br f&amp; stiga upp ur grafven for att gladja sena tiders barn.
.Men ditt minine har ocksb kommit i ' de allra basta .och mest pietetsfulla bander.
Och du ger sorn f&amp; ett koni centreradt intryck af v6r korta storhetstids lycka och sorg, af dess.
sunda.
kraft och mod att lefva, afven nar det var ' so ' m svhrast.
LYDIA WAHLSTROH.
N,ar begreppen klarna.
3 a, s % tror jag ofverskriften fAr lyda till en enkel beskrifning af en storartad fest, som Gbteborgs F. K.
P.
R. anordnat sondagen 22 nov.
i Coldinu- ordens sal.
Ty af allt vackert, sorn bjods, m h t e forst namnas en liten pjgs rned detta namn, enligt programmet b a gatell i tvS scener, forfattad af fru Frigga Carlberg och spelad af medlemmar i Goteborgs I ?.
K.
P.
R., plus en manlig van till fareningen.
D % det val ar forsta ghngen,.
sorn scenen anvandts i direkt agitationssyfte for kvinnans politiska rostratt, kan det antecknas som efterfijljansviirdt for de F. K.
P.
R.: som dktill ha resurser.
I synnerhet sorn fru C. stallt stycket till rostrattsforeningarnas forfogande, och Goteborgs F. .K.
P.
R. amnar lhta trycka det som flygblad.
.
.
SuccBen var obestridlig.
Att tendensen her ' en berattigad plats p &amp; scenen konstaterades iinnu en g h g.
Men det skall liaturligtvis, sorn ' nu; vara tendens i en rolig form, kvick.
o.ch ' sl&amp;ende och full af godt humor .. I stycket gora vi bekantskap rned doktor Brandtzow, som ' tillhor en gamma1 familj ' och har nedarfda be.
grepp om t. ex, kvinnans uppgift i lifvet - akten- skap och ingenting annat.
w Sjalff orsorjande kvianor r lhter i hans oron.
lika onaturligt sorn sjalffiirsorjande blommor.
Hans hustru, f r u Olga, har tagit intryck af sin basta van, froken Karin Back, kvinnosakskvinna, och delar inte mannens Asikter rned afseende p i kvin- nornas stallning.
Dr B. ser o g m a sin hustrus van- skap for froken Back.
H a n ar radd, att froken Backs inflytande skall h a menlig inverkan p % deras akten- skapliga lycka.
Karakteristiskt iir hans yttrande till - Olga: wDu skall inte tanka, det klar dig inte alls, det ar jag, som tanker for oss bhdar.
Dr B: s far dor, och eftersom den gamla familjens principer, ej tilliitit, att hans fyra dottrar uppfostrats till sjalfforsorjande kvinnor och fadern ej lamnat nh- got efter sig, st % de n u alldeles blottstallda.
Deras enda utvag ar att anta Brandtzows inbjudan att bo hos .dem.
Den ena system har varit forlofvad rned en lojtnant, m.ea dh det visar sig, att hon ingen formo- genhet har, bryter h s n forlofningen.
Systraruas an- komst till det Brandtzowska hemmet erbjuder flera mycket roliga poanger.
Den yngsta af systrarna, fro- ken Elsa Brandteow, afbryter viilg-orande ' frkn de andra.
H o n ar anspr~kslos och varmhjartad och vill bli nh- got nyttigt.
NBval, nar d r B. ser sitt forut sii lugna och tref- liga hem vanstalldt af systrarnas nycker ' och inte minst a£ allt bagage de medfort, blir han fundersam.
Sb smhningom blir det klart for honom, att fa- dern beghtt ett fel, d&amp; han ej gifvit sina dottrar till- fiille att sjalfva kunna ta sig fram i lifvet i stallet for att beh.lifva ta emot nldegiifvor af andm.
Och nar ha11 och fru Olga lagga rAd om, h u r de skola kunna sorn bast stalla for de wstackars flickornaw, hittar doktor B. sjalf p&amp;, att froken Back skall tillkal- las.
Hon ar den ratta till att rhdn och hjalpa i detta fall.
r Hon ar @ raktisk och sjalff orsorjande~.
Som sagdt, stycket gjorde succ&amp;, och man ropade energiskt ph f orfattarinnan.
F r u Helen Sjostedts hogstarnda prolog,.
framsagd sf henne sjalf, gjorde djupt intryck.
Den heter %Den filngslade modern)) och &amp; r s h i f v e n till Sindings skulp- tur rned samma aamn.
.
For ofrigt bjtid programmet ph shng och musik af framstBende artister, och millnet af den vackra festen k a n laggas till allt det andra vackra och ljusa, sorn den svenska kvinnoriSrelsen trots allt skankt oss.
UtrzZ6pande .listor f 6 r andelsteck- miny i F6reningen.
Dagng torde god- hetsfultt imsundas till tidningens expedition senast dew I5 december.
Yrkesskola for husmodrar.
id Fredrika-Bremerforbundskretsens Malmo-Lund rned omnejd nyligen h %llna mote i Lund, framlade pastor Sam Stadener de synpunkter, sorn varit bestiim- mande vid utarbetandet af det kommitt6betiinkande rB- rande D yrkesskola for hush %llsgoromS1~~, sorn framlades .vid motet.
Vi Atergifva har hufvudpunkterna i ett kort sammandrag.
Betydelsen a£ att i den kvinnliga uppfostran inginge undervisning i hushilllsgoromAl har sedan Atskillig tid tillbaka borjat ingi i den allmanna uppfattuingen.
Sar- skildt skulle ju allmogehemmens ekonomi gagnas daraf.
K. m: t och riksdagen hafva ocksS rned afseende fast pk den nytta det skulle medfora, beslutnt understodja under- visning i huslig ekonomi, hvilken skulle anordnas af vederborande skoldistrikt.
Den s. k. skolkoksundervis- ningen har utan tvifvel redan Sstadkommit Btskilligt godt, ehuru den k k e p i ett slutgiltigt satt kunnnat losa frSgan.
Bestammelsen, att barnen skola hafva fyllt 1 2 Ar och skola vara uppflyttade i folkskolans 4: de Brsklass, utestan- ger f r i n denna undervisning just de flickor; sorn biist skulle behofvn densamma, de namligen, som pA grund af fattigdom tagas ifrBn skolan rned 3: dje klassen och db, i vanliga fall, annu icke Kro fyllda 12 Ar.
Men afven om forhhllandena kunde sh ordnas, att alla barnen kvar- hollos i 4: de klassen, kan man ifrSgasatta, om barnen i Aldern 12-13 Ar iiro mogna for forviirfvandet af en verk- lig insikt i skotseln a£ ett hems gorom %l.
Losningen pi, frAgan vore utan tvifvel en fortsntt undervisning, hvilket ju afven foraokts inom skoldistrikten, men sorn icke ront n %gon namnvard omfattning, och detta naturligt nog, nar den fortsatta undervisningen icke ar obligatorisk.
Darfore hade nu kommittkn uttalat sorn sin Asikt, att folkskolan krafver en obligatorisk fortsattning af ungdo- mens undervisning och uppfostran, ordnad i yrkeslinjer samt forlagd till nSgon sarskild veckodag.
Denna fort- sattningsundervisning skulle hvila pB ekolplikt till fyllda 16 &amp; r.
Den skulle i nu foreliggande forslag till stadgar for skolundervisningen i sforre stader kunna inforaa Bt- minstone i den form, att det stode skoldistriktet fritt att infora densamma i sitt reglemente.
Forst nar detta sker, kunde frSgan om den kvinnliga ungdomens utbildning i hushhllsgoromSl anses liist.
Sa- kerligen skulle denna fortsattn undervisning och uppfo- stran, dB den efter nagon kort tid inginge i folklifvets vanor, bringa tillfredsstallelse.
K. m: ts kungorelse angiende statsunderstod till un- dervisning i huslig ekonomi utlofvar redan nu understod &amp; t dylik underViking sorn anordnas i skoldistrikt, vare sig i skola eller i siirskild anstalt, rned flickor anda upp till I8 %rs Alder.
.
Emellertid kan man fijrutse, att for narvarande i skol- distrikt, dar den fortsatta undervisningen ligger nere, denna anordning svhrligen 1Ater sig tanka.
I sidana 8kol- distrikt bijr intresset smhingom vackas till tanke for insattande a£ en sarskild 8 Styrelse for ungdomens fort- '
satta uuclervisning och uppfostriln)), hvilken finge till uppgift att eom samhiillets organ omhandertaga denna sak.
En verksam Htgard torde vara att, cllr eB ske-kan, preparera den allmanna meningen genoln inr8tt: ~nde a£ en- skilda anstalter rned sanlma syfte.
Frkn allmanheten,, Do gaallr~, du fria.
9 ~ H v a d de orden innebara borde ju hvar och en hafva klar t for sig a.
Ja, sA kan det tyckas!
Men icke desto ininclre vill det synas sorn om de uppfattades ganska olika.
A. W. 8. ser i dem uttrycket af)) en stormande han- forelse for ratten till frihet)).
For mig ha de orden fore- triidesvis betydelsen af en hyllning for vArt fosterland - clet basta uttryclret sf vAra kanslor for detsamnm.
Och med denna utghgspunkt ber ja.g ffB framstiillu en frtlga, som osokt trangde sig ph nlig vid genoml " asan- clet af A.
\ V.
S. uttalande: ~.
r o clessa vbra kiinslor i minsta mHn beroende af v8r politiska rostriitt och arbetet for dess ernBende?
Skulle namligen dettn vara forhUlandet, dtl anser jag det arbetet pA forhand domdt, sb visst sorn den kvinnliga rostrattsfrigan -- hur betydelsefull den an mi ' i vara - clock blott iir en liten lank i det etora, for oss alla ge- mensclmma arbetet for vArt Iancle biista.
Och kunna vi e; j kanna oss inednnsvariga i detta arbete och besjalade a£ de kanslor, sorn uppbara det, redsn nu under viiatan pA rostratten, sH fruktczr jag, att clet iir ldent bestiilldt med den meclborgaranda, sorn just skulle gora oss be- rgttiga.de till lika medborgarriitt n ~ e d m " annen.
.
k r Bter fdlet det motsatta - och jag vill ej garna forut.siitt.a nligot annat!
- hur Mr det dA mojligt., att den siingen kan skorra i oronen pcPl nigon, sorn annars iilskar den, blott darfor att den Ijuder pA ett opinionsmote for rostratten?
Hvad skulle ofver hufvud taget kunna gifva oss mera niod att fortrostansfullt begara fnlla med borger- lign rattigheter iin just pkminnelsen om vBrt lands ur- gamla frihet, sorn val till markandes varit ej blott en frihet frAn utliindskt fortryck, utan afven en sallsynt stor medborgerlig frihet.
For ofrigt kan jag ej tanka mig nAgot s o ~ n halst politiskt mote .- och politisk ar ju dock frigan om kvinnans rostriitt till sin innebord oaktadt de ledande krafternas erkiin~ansvarda beslut att hBlla den utanfor dagspolikens strider - sorn skulle forlora pA att programmet upptog den sAngen.
Fullt ofvertygad om, att clen uppfattning A. W. 8. gifvit uttryck At.
ej Kr allman inom rostrattsvannernas led, tyckes den mjg dock allt for nlycket iignad att fram- kalla missforstAnd af rorelsen .for att den skulle fH st % oemotsagd i Dagnya insandarespalt.
FREDRIKA.
(Medlem af F. K.
P.
.R.)
.
hied anleclning a£ redaktioiie~~s, znrnarkning, att den af kommittth f o r anordnande a£ ett studie- och rekrea- tionshem for folkskolliirarinnor utarbetnde planen sicke vunnit gillande i n o n ~ alla fiirbundskretsarna~, inodgas jag meddela., att lrommitten af skZl sorn angifves i mill artikel icke mnnzb zitsiincZt sitt fiir.slay till dislcz~ssion inosn dessa, att Atskilliga andringsforslag darforinnm kunna komma att af kommitten sanktioneras.
Att en och annan a£ frBgan lifligt intresserad krets det oaktadt diskuterar den mera 16sligt fijreliggande planeu, knn ju ekdast verka ' gliidjande.
Men att man redan nu, sHsom hJalmoforeningen synes ha, gjortl, fattar afgorande beslut i arendet - innan man vet n,S.got definitivt om plmen eller arbetsresultatet - Br iignadt viicka, nagon hiipnad.
ICorrekt iir det ej.
Det kccn se ut sorn om Malmo-foreningen ville, sb lHngt den racker, forekomma nllt intresse for saken, icke blott inom sin egen krets.
Det kan lyckae.
Ingenting fhr man lilttare fram j vaxlden iin modloshet.
Men studie- och rekreationshem- met sknll.
ocksA fram.
Halsingborg clen " I,, 1908.
NANNY Y A r,nllrv~srl !.
Notiser.
Str~tsanslag till Rilaforsaskola~i.
Landtbrulcsstj~relsen he~nstiiller 110s k. m: t om proposition till riksclagen om ett anslag pA extra stat for fir 1910 af 4; 000 kronor till beredande af statsbidrag At Predrika-Bremer-Forbundets landthush~llningsskola vid Rimforsa for u tbilclande af larnrinnor.
Opi~~ions~~iiitc~~ f i r det lokrda vctot.
13 % de flesh orter i l ~ n d e t hollos under sondagen talrikt besokta opi- nionsn~oten till f6rrni.n for det afven pA Frisinnade lands- foreningens program upptagna nykterhetskrafvet: konl- m u n d t veto i frAga om forsaijning sf alkoholhaltiga dryc- ker.
Samtliga moten antogo foljande resolution, som genom direktor Osknr Eklund skall tillstallas riksdagens nykterhetsgrupp:, Medborgare, samlade till opinionsmote for det kom- munala vetot, instHmma for sin del i andru kainmarens beslut, att riksdagen ville i skrifvelse till k. m: t nnhAlln om framlaggmde for riksdagen af foralag till bestiimmel- ser i syfte att afgorandet inom kommun om tillstknd till detaljhandel rned briinnvin samt forsaljning af vin och 01 m %tte iiga r u q genom allman omrostning af samtliga till myndig Alder komna vallrejdade miin och kvinnor sczmt genoni lika och direkt rostratt i hufvudsaklig ofver- ensstiimmelse rned de af riksdagens nykterhetsgrupp m. fl.
angifna grundernan.
M~~lsma~~skapet iifvcr gift kvimm.
K. proposition om upphafvande af mannens m&amp;lsmailskap ofver gift kvinna kommer enligt forljudande icke, sdeom viintats, att afges till nasta Brs riksdag.
FrBgan skall niimligen utredas i samband nled den revision af giftermiilsbalken som 1ngbyrHn kommer att ta om hand.
Nyn riistriittsforc~ri~qpr.
PA initiativ af kvinnor inom socknen har forening for kvinnans politiska rostratt bil- dats i Rogberga, Jonkopings lan.
Foreningen, sorn redan
rkknnr 55 inedlemrnar, har anslutit sig till lanclst ' orenin- gen.
Efter Eoreclrag a.f doktorinnan Sofi Lindstedt frHn En- gelholm har f6rening for kvinnans politisba rostratt bil- dats i Klippans stationssamhiille i SkAne.
Foreningen har anslutit sig till Lanclsforeningen.
Foreningsmeddelanden.
B ' iire~~iagc~r Dagny anordnas for sina medlemmar i Stockholm ett enskildt mote B Nya HushAllukolan, Vastra TradgHrdsgatan 19, fredagen den 1 I december kl. 7,30.
Fiir tidningen viktiga angelagenheter komma att afhand- Ins.
Det ar att hoppas att foreningens medlemmar in- finna sig s % talrikt som mojligt.
E n enkel tksupe arrange- ras efter motets slut.
a EIL pristiifli~n.
Till fijreningen for kvinnans politislrn rostriitt i Goteborg har en n~anlig medlem 6fverliimnat 350 kr.
for anordnande af en pristaflan ofver iimnet: Hvilken lagparagraf ar den mest otidsenliga och i behof nf snar iindring?))
Prisen blifva 200, 100 och 50 kr.
Fredrika-Rrcmcr-Fii1; b~111dskrctsei Mthnii-Lurid med o~nnejil sammantradde den 26 november i IJund under Kvinnlig leilmnot af E1nlu stads skolriid.
PA kyrko- stamma har seminarieadjunkten froken Valborg Olander ordforandeskap af fru Anna Lewenbagen.
Motet var be- sokt af omkring 200 personer.
invalts i Falu stads skolriid.
Konmitten af den 9 dec.
foregAende Br framlade sitt Kvi~umn i polist,jiiast.
Poliskan~maren i Goteborg betiin kande rorande en ~grkesskola for hush %llsgorom %l s, har tr %ffat ofverenskommelse med cn sjukskote.rskebyr&amp;, hvilket godkandes, och hvari uttalades onskvardheten af ntt denna genom sina skoterskor skall verkstiilla visite- at t dylika skolor blifva alliniint inriittade och h v y i lam- nades en plan for skdana skolors verksamhet.
At kom- ring af kvinnliga arrestanter il polisstationerna.
m i t t h s Lundamedlemmar uppdrogs att soka f % en yrkes- L.
D.
K: s bnsar.
Till formin for Briinninge hus- skola for hushhllsgorom&amp;l inrattad i Lund.
Efter fijr- moderskola har en basar anordnats i Matteus folkskola i handlingarna vidtog ett angeniimt samkvam.
Stockholm.
Nigra af de stora skolsalarna hade vackert BSroni~~gors 9.
H.
K: s Hvilohcm konstitueranile miite.
dekorerats for sitt tillfalliga HndamAl och trappuppgingen var prydd med granar och svenska flaggor.
I den stora PA inbjudan af de kommitterade, hvilka sedan.
ma; j mA- forsaljni~gssalen stod stfind vid st And, fr %n hvilka alle- nad detta Br arbetat pB Astadkornmande af en forming, handa nyttiga och nojsamma saker forskldes.
TvA salar hvilken skulle hafva till nl %l att realisera i d h om ett hviloheni for sjalfforsorjande, bildade kvinncr, holls fre- voro inredda till buffet och)) tea-rooms.
Bland de medverkande marktes froken.
Signe Widell.
dagen den 4 december under ordforandeskap af d: r Ads Affiirerna gingo fortraffligt och stamni ' ngen var den Nilson ett mote i Liikaresiillskapets lokal i Stockholm, basta.
D.
K. X-I.
iinkedrottningen och kronprinsessan hvarvid foreningen S.
B. I&lt;: s Hvilohem konstituerade sig.
hade skankt gAf vor till basaren; hertiginnan af Dalarnn Doktor Nilson redogjorde for kommitths tillkomst och Iat genom ' sin hofdanz gora uppkop.
Basaren in bra.gte fo~arbete, hvarvid hon hade tillfalle att framhAlla froken Valborg Lagervalls initiativtagande intresse, hvil ket lig- netto omkring 2,000 kr.
ger till grund for hela foretaget.
I) c kvim~liga filrlnnceuterlla ha i skrifvelse till apo- Kommittkns stadgeforslag antogs med n9gra smarre tekaresocietetens direktion och centralstyrelsen for Sveriges Gndringar efter en langre diskussion, hvaref ter val a£ sty- farmaceutforbund protesternt mot ett aE kommitteracle i relse vidtog.
Till styrelsemedlemmar valdes: d: r Ada lonefr9gan afgifvet forslag, enligt hvilket nu gallande Nilson, froknarne V. Lagerydl, L. Palander, H. von He likstallighet mellan de kvinnliga och de nlanliga farma- denberg, B. Wiman, E. Rheborg och G. Meyersson, sam; ceuternas loneformher skulle upphiifvas.
Kommitterade till suppleanter: froknarne.
E..
Kleman, hf.
Levin och A.
ha namligen foreslagit att kvinnans maximilon borde ut- Josephson.
- gora 2,750 kr.
eller 750 kr.
nlindre an den for manlig apotekare foreslagna.
Gentemot de hHrfor aaforda skiilen, B5rc1ii1iger~ Piir kvi~u~or i statens tjiilist valde ' vi 1 att kvinnan i regel icke i r familjeforsorjare ssmt att sitt Arsmote i Stockholm froken Elin Rheborg till ord.
kvinnans lefnadskostnader understiga mannens, invandes forande, fruarna Gertrud Tornell och Karin Sjoquist Sam k att kvinnan oftast har mor, spskon eller andra anhoriga froknarna Ingeborg IJofstrom och Berta Koersner till sty.
att forsorja samt att kvinnan mer iin maimen forstar att relseledamoter.
Suppleanter blefvo froknarna Theresc.
-)) riitta munnen efter matsacken)), d. v. s. har storre mo- Folin och Elin Carlsson, revisorer froknarna Aina Huben- ralisk kraft till materiella uppoffringar.
Sjalfva lefnads- dick och Anna Holmerz.
omkostnaderna torde i hufvudsak vara desamma.
Vidaxe redogjordes for de olika verkens forslag till Darjarnte forklaras forslaget vara en krankning a£ loneregleringar.
En deputation hade uppvaktat finansmi- giillande forfattning, d i enligt denna kvinna, som aflagt nistern och darvid gjort en forfri.gan, huruvida nAgot lone- de for apotekareexamen stadgade kunsleapsprofven, skall regleringsforslag skulle forekomma vid n8sta Ars riksdag.
erhiilla enahanda rgttigheter, soin tilllromma manlig far- Nu meddelades, att finansministern uttryckt en forhopp- maceut.
niilg om, att man skulle hinna framlagga nkgot forslag i frhgan.
_ 0 Till Bagnys laselerefs i landsorfen.
Son % .Dagny iins7ca~ vnra ett enande band meZZan Sveriges 7~vimos * samt 7 z a ~ tiZZ sitt.
) 7ze %Z ntt tiZZvcwatccga allas intg-essen p&amp; sJdZda platsev, fd vb 7hRrmed uppmana v&amp;a Zit- sar$nnoo * i Znndsorten att de, fiir att zcnderldttn demna v d r wppgift, viZZe till tidmimgens re- ~ dakt6om insdmdn s&amp;dccna motises; som zct6fvo- Zo7cnZint~-esset innelzdlla saker af vikt f o kv6a- moriirelsem i dess helhet.
%
' FRAGOR o c SVAR.
~ Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla poetanstalter och boklBdor kan man bestiilla huru minga ex. som helst.
Skal / man alltid prenumerera 1 dessa sta / / en?
Ja, ifall man 6nskar endsst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gtira det.
Hvad kostar Dagny i postansfalter och boklddor?
Dagnys postprenmnerations- och boklddspris tir kr.
4: 50 far l !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 fdr ' 1, Sr Hvilka vlllkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeran ter, erhaller en provision af kr.
1: - far hvarje hellre-, 50 61 % for hvarje half are- och 20 tire for hvarje k~art~alsprenumerant. '
Huru skall man f6rfara f6r denna provisions er- hdllande?
Sedan .man eam ' at ntinst 5 prennmeranter, ghr man tillvrga p i ett af foljande sgtt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag a£ provisionen bestaller man det behtifliga - antalet ex. (hnr mlnga som helst, men alltid minst 5) direkt frBn Dagnys exp., Stockholm, soin nnder samlarens adress i ett och samma psket sander alla bestiilldn ex. Samlaren har dB att ombesdrjs utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenulnererar i narmaste postkontor (ej an- norstades) ftir de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adrese, beqar postene kvitto i samtliga er- lagda afgifter, tillstaller c,ss detta kvitto, d l vi omghende pr postanvisning etinder sa mlaren den stadgsde provisionen.
Nvar, och fill hvjlket nris kan man nummervis losa I stadernas tidningskontor 1x91 cigarraffarer samt lies Cag- nys komlnissionarer i landsc rten.
Pris 10 (Ire pr nnmmer.
Nyheter i bokhandeln: lulgifvan.
Illustrerad jultidning Broderna Valdes.
A t EBbu Rum- for ' hemmet.
1-5s ined stor say.
Haft.
0: 75, kart.
1 kr.
vaclier gratisplansch 1 lir.
Missionsfaltens hjaltar.
A£ J.
C. LamBert.
Del I Asien, h %£t.
1 Julkarfven.
- Illnstrerad jultidning kr., del I1 Afrika, hiift.
1 kr.
for barnen.
Pris 15 Ore.
Frideborg,illustrernd folkkaleildei Slagen och dock segrare.
Af D. Alcock.
Forsta delen, haft.
1: 50, for 1909.
Red.
Pastor B. Wad knrt.
1: 75, klotb.
2 kr.
Andra stronz.
Kart.
1: 25, klotb.
2 k r delen.
haft.
2: 25, knrt 2: 76, Varde Ijus!
Nordislc miseionska, klotb.
3 kr.
lender for 1909.: Red.
Profes, eo1: A. Kol~nodiw ..
Kart.
1: 25 Mara.
Af B. Ulmlz.
Haft.
1 kr., kart.
1: 26, klotb.
I: 50.
Korsblornman.
lCristlig kalendei for 1909.
Red.
Pastor Efr Ridsherrens hustru.
Af M. Riidi- Rang.
1Cart.
1: 25, klotb.
2: 26. gel:.
Del I, haft .. 1 kr., kart.
1: DO, klotb.
1: 75.
Del 11, haft.
Till uppbyggelse.
liorta betrak.
telser ~f Kyrkoherde E.
D, 1 kr., kart.
1: 50, klotb.
1: 78.
Heiinzan.
H&amp;ft.
2: 50, 11. b.
E Borgfroken.
En bertittelse af Margadha Lenk.
Haft.
1: 25, kr., klotb.
3: 50. kart.
1: 78, klotb.
2 kr.
Mot ljuset och lifvet.
Af Pastor Pvetl.
Tybriwg.
Haft.
0: 60, kArt, Hindukvinnor.
A f Jolzan.ne Blazlen- 0: 85. felclt.
HBB.
1 kr., last.
1: 26.
Han a r v8r frid.
BeriMtelse d Nar de unga togo vid.
I. Skil- a !.
v. 0.
Hnft.
2 kr., kart.
2: 5 (1 dring u r folkljfvet af Hillis klotb.
2: 75.
Gmne.
Haft 1: 60, kart.
l: 76, Syrierns sing.
A £ ~l ' i ?llict~u &amp; !elz klotb.
2 Itr.
li ' lzigtl~ Med 20 finn original.
Majdagar.
BerRttelser for barn och cleras v&amp;m~er af A-dcv.
jllastrationer a £ Polke Hoving Bikt illustr.
al ' B ?itu Ellstvom.
Haft.
1 kr., kart.
1: 25, klotb.
I: 75.
Haft.
1: 26, kart 1: 50.
Brutna strllar.
Al Jkkob IJuzclli.
Den eviges vagar 111. fl.
berlttel- ser nf h~nc6 .IT-m Pveinitz.
Hnl ' t.
1 kr., kart.
1: 25, klotb.
1: 50.
Mecl mlngn ill. Hlirt.
1: 25, kart.
.l: 50.
Crucifixus.
Skildringar af &amp; f,rtc6.
IrlBft.
1: 26, kart.
1: 50, klotb.
Mors lilla solstrlle 111. fl.
bertit- 1: 75. telser for barn.
Af Anna H-m Pvcinitz.
Rikt ill.
Haft.
1 kr., Ropande roster.
Lefnaclstecknin- gar af Pastor Qjcclwzar fijtl~ kart.
1: 25.
Med 2 portrlitt.
Haft.
0: 75, kart.
1 kr.
Euang.
Posterlands-Stiftelsens Borlags-Expedition, Stockholm 3.
Alla skrifvelser riirande expeditione ' l adresseras: L EQIGA PL A TSER.
DAGNYS XXPEDITION, STOCKHOLM.
Vikariat.
H .&amp;T DO ' I ' TER, med w n n vi P strif- och expeditionsg6rom ilfven fullt heminnutadd i vsfno \ !id Mi~jo9.ncis 1~Zc~1ze~~tar.lu1.ovcs.k plats ledig for en I&lt;arierimcle llirarinna nnder in.
s e n t villig att deltaga i huslig st undai~de v8rtermin.
Undervis.
Dagny for halfva priscl 11 i n,os#rnnen: I&lt;ristendom t. o. rn.
Efter aflagd - - - eller 7 ' 1, ore pr mm.J gtiroinlll, onsknr plats ph nycSret eji iitte lilassen saint sveneka och god fa milj. Svar till nl ' r8stdotter N U E R V I S G S viif- och u$er adress S. Gum: elii A1111011: ograii i ett par] $$re klasser.
ha~~darbetsliirariim sbker plats byrii.,; ithlm f. \ I.
b. ompetensvillkor: nfgmpsesamen eller k u d e n t e x a m e n eller afgi ' Lni ftrr vRren.
Hogstn betyg fr&amp;n fl.
V.: 1.1 i.
ill1 Hogre l %rarinneuemiiiariu~l~ Lundinska kulsen, H#Bs nl.
m. ell ler motsvarnnde.
Iltinen u t g h frdii hogre liiroverk fiir flick01 bilda.
Institutets Brs- och termins ND ElEVISSINGSVAN, ~nusil e f ter 1,400 pr I#&amp;.
Svar till ~VKren 1 9 0 9 ~ Kristine.
~ kurser en synnerligen I#m] slig oct flicka, son1 genomgAtt 8-kl. 1 hamn p. r. Ansokningnr, stiillcla till Styrcl- tidbesparande fort~tit tning i ' oi roverk, stjker t i l l vSrtermincn pln~ n, kuuna insli.nclas till f f i r e s t h intrade pb kopmnnsbanaii~ch bank OlXI&lt; .. ESPONDENT, rnnskinskrif so111 gnrer-nant.
Soknnrle har 1.11 .rinnan, Karl, Johansg.
16, G6tc- kontor.
.Begar program.
Ofver 20 (der e !i tid viknrierat vicl ~.ealskol lrg, fore den 15 clec.
verska och svensk-engelsk s t e och 1; a.n forete do basta rek.
d '; i firmor l ~ a under 1907 rekryters 8.
T.
U.
27714 nogrsf, som fly tande skrifver t.yslin, ifrBn sin-personal frJn Institlitet.
Bank.
ocl1 f r h plats i fan~ilj.
Svr franska och engelska snmt Bger kurser.
till ~SkAnska *, Forsmollnn, Kli] 9 &amp; rs koininerciell erc ' arenhet, stilrer pan.
Filip Holmqvist, J I J K S K ~ ElZS ~ T KA.
T r a n e ~ l ~ o mstiillning R bank, bruk eller stdrre vid Telinisk~l.
s k o l: ~ i ~ Stool; ~ k o ~ n u ~ n stiker n till beslutad sjnk- 6f \ * crliir: 1ro kontor, n u eller till nyAret.
Sver i11stit.u tet ho1111, liira~re vitl C: h: ~lmcrsskt~.
rclsafclclning vid fbrsbrjningsin- lcclamol; rif Sv.
I: cvisors~~lt~ful~clct.
Lill ~Se9.iaese~, Gumiclii Annons- ttningen ' on cluglig, frisli och stwk Vdrterrninen biirjar den 14 jan.
Pyrt, Stocklio~m, f. v b. oterska mecl shine for orclniug S.
T. Ci.
27 550 11 11Qg fiir sitt ka11, ll %lst diir- U N G BILDAD PI~ICIIA nf god mte ined n5goa vana att leda Rodenstameka familj dnskar pints son1 6911-; husllK11.
ForrnG~liga Ionevill- 3kap och hjiilp.
iir giiraa behjitlp- r. Tilltriicle pb nyAret.
Reflek- .ig med laxlaming och bctrnens wncle 1rfi.nviiinde p i g for vidare Hudiksvall.
3kdtsel.
Svar till BE.
J.-Familje- - St.ockholm.
- ply sningar till Disponcpzt Zw~st nedlemn under adr.
S.
G ~ u n ~ ~ l i i Husiilodersknrs.
Skolkijkslarnrin won, UcZdebo.
.
.
4nnonsbyrb, Stockholm, f. v. b. nekurs.
Slojdllirarini~elrnrs.
u 1.
Jlickos- finnes .l " d v i Realskoleexamen 2 U K I H.emisk Tvittt 61.-B, Hya Blh Hand, SIYd- 0th HushillssRolan,,
DAUNY 624 S m y r n a, A r g a m an, Kos- rnos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e h n i n s t e r, R o c k m i n s t e r, el u e t, B r u sse I m, tl.
i alla kvalitder och storlekar::::: Engelska M a g a ' s i n e t.
Drottninggatan 3 1 -- Orientdiska Mattor P - - - och otriga Afpassade mattor, sisom Ivy heter f6r saisonen Succes-Blusar 1 stort urval " C a b paniaw lnstickade svarta ' breda rander pfi g r i fond!
Elegant sits.
Pris 14: 50. post for sand: ^ om fram- llngd och midjebredd uppgifvs.
illiga priser i Pelsvaruafi %ren, Drottninggatan 2 t Riks.
28 40.
Allm.
52 08. torkholms au$lad.
" Brabant " Spachtel med Tyll- foder!
Fenomenalt pris: 12 kr.
.I.
' assctndc jzJElnpp?
Postf6rsandes om hals- ocli brostvidd meddelas s o n hnr pressens bus; kuinnliga 2; ~121201- t.ill si ftirl ' ogande, vill och r~ nlltid nlgot vu~~cleficllt - 1 Ullgarn, Iandets ftirn#mstn RGLAR frbn fabriker saljas mot er- Svenskt ocli Engelskt 16r ha~1.d- oc: h d, IANINON.
0.
AKERLUND, Cnmpmius, W. ~nnekinstickning samt till viifna Hamburgergarn, Zhfir- ocli ICaste ~ r -, Stoc7dt,oZn&amp; 2. garn, Carmen-, Tiirt- ocl.1 hidalusi gxrn till Sc11wla.s.
Oblekt, Blel kt och CrQmefiirgaclt Fiskegarn t i ill Gardinqr, Glansgwrn, Mattvar Matt sliedar och finare Viifskeda allt till Iiigsta priser i ar till stor del beroonde p % konstruktionen af de maskiner, p % hvilkr Stromsbro.
Rxsl Hindersons Garnbod, HGtorget 13, det nr rostadt, ju battre nlaskiner man anvander vid rostningen desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under.
det alla oh$ilsosammr amnen afliigsnns.
.
ggande af 4 % at ' priset strax: h sedan 12 % i hvarje foljande ~nrtnl under 2 fir snmt mot 4 % strax och 8 % i hvnrje kvartal ider 3 3.r.
h ' atalogcr och niirmare.
upplys- ngar erhhllns mot 20 ore i frim.
&lt; Ett kaffes arom Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
Stina Quints vdlk&amp;~da, of alla barn efterldngtade bestfir naf flera # dl&amp; kaffesorter sammanblandade samt rostas pti nu tidens fornlnlsta rostningsmaskin i eget fiSrstklassjgt rosteri.
OBS.!
lEenaste smak, hogsta aronl samt mest omtyckta kafft i mnrknaden.
Till landsorten mot efterkrnf.
G julpublikationer Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, Trisse och Rosengull ciM nu utkomna och erhillas i skolor och bokl4dor.
Ke We Karlberg Master-Samuelsgatan 1 0, (t i m e t af Norrlsndsg.)
Kaffeaffar En gros Et en Detail.
U iclvkriften mitt Hein t tiski &amp; r ~, ~ ~ f i; i a ~ R ~ I I c ~ L f rAgor, so111 ~: or: iL ' ttlt,ems twyJizutl 0c; l.
1; lolcc~ clco- 120) 11i.
Den fol; iel: intreu- seraclt d l c h 11i.di&amp; och ' sociala spihmdl, so111 intressern kvil~no \ - iirlden, o ' c1.l bjuclen clfir-.
jdinlte pB cn 9wyckcnlr.ct ad oclr, zrndc9.7litllanclc Iclcty-.
Fredrika- Bremer- Forbundet: Drot fninggatan 54.
~ bppen 11 - 4.
Allm.
lei.
48 16.
Rik~teli 27 C2.
F i i r b n n d c ~ hyrh frediika-&amp;r&amp;ner- ~6r ' bundets Sjubk6terskeby1: a ": Tunnelgatan 2 5..
: Rikstel.
ti8 98.
Allm.
tel. 82 11. '
I.
Hlir nllt ige- ' noin prilgeln RZ stmclt, j ' ij ?w.
!.ff 0 ~ 1.
1 21- redan dBrigeno111 (Zen busta af alls publikationer fijr kvinnnn oc11 hernnlet.
Vackert utstyrd nlecl m h g n bilder.
Insiind 50 Giro, i frimiirken till l h p.
a €, Mitt I-Iern~, liarduans- 11iaknreg~t: tn 7, Stockholin, sH erhAllas bRda numren for decem- ber och tJArjiin1 te ett ?etntSi ?.kt vnc; kwt jtbZ.mwr~r~ ' ~e~~, s o n el jest ensamt kostar 50 6re i bokl~nrldeln.
InnehBllsfa~teekning.
Dagens nummer innehhller: Efter tio &amp; r. A€ Clara Wal~lstronz.
Kvisnort~ns riistr~tt och lundtdagen i l ?inlrtnll.
Af Helena Gor ett forsiikl Ni kngrar det intet!
' Wester nzn~ck.
\ ' i~ksi~lnl~cts 11c11i i Stockholm fiir genomresrtnde m g a kvinnor.
Hygieniska Skodon [Jtlsai \ ot.
,, - - lverkas fiir Herrar, Darner o. Barn.
ell.
grfi., estra.
god ' 1,-ylde cla~nch~ ~ A ~ I I H.OI * IIS C ~ I L lefveraco.
AE Lgdin.
PValtlstriim.
~ i o t, ' 7 0 cm.
brnd, erhklles till er OBS.
!
Prisbelonta nf llriikt-Re- # iir bcgre1) l) cri klal-1111 .. Af Sigr~e TVoll.te~.
clnst 4,66.
OM.!
1,000-tals kliie rm foreningen.
Skodon tillverltas iif ven efter ningnr sMljas a£ cletta tyg 5rlige.r Y ~ ~ k ~ s s k o fiir l i.
~ Ilus111iidra.r.
Rluslifstyg 2 ' 1, 111.
Vncker, rmdi od ern fttson.
Allt arbete utrores lioggrannt ellcr rutig velourfimell, 70 c ~ r R.
h ~ ~ l l ~ ~ i i i ~ ~ l ~ e t o a.
bred, ti11 1,40.
Tagas 7 bitar, 1R1r Yotiscr.
h nf biistn mat erid.
den 8: de grali3.
Otto Oskal. '
1 Grist.
Pettsrasso~z.
nas son, G:: L Kungshol~nsbrogatan 2 Piircnin gsiile tl.d~li111d~11 52 Drottninggatan 52.
A, Stockl.~olln.
-.
sllr -- - ' renumeration ti Dagny sker ik n8rmasfe postanstalt (Tid-.
= ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
' - ' I
