# ID: svediakorp-per3748
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,291
# sentences: 398
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Arbetsfördelning SIBELIUS istället för bojkott.
En annan utväg än fredsförslaget.
e sista förhoppningarna ha omintet- reträtt.
Utrikesminister Hoare tvingades gjorts efter offentliggörandet av att avgå redan kvällen före den stora un- det engelsk-franska fredsförslaget i Ge- derhusdebatten.
Och sedan Abessinien nève, att det första meddelandet kun- skarpt kritiserat planen och Mussolini de vara överdrivet eller oriktigt.
Den icke heller ä r nöjd, har N.
F: s räd under allmänna opinionen, som reagerat kraftigt Mr Edens ledning begravt planen.
emot denna fullkomligt oväntade kapitu- Vad blir nu närmaste steg?
Om sank- lation, har endast fått faktum bekräftat: tionsvägen icke längre ä r framkomlig och Att Italien enligt förslaget skulle tiller- t. '
ex. oljeembargot icke låter sig genom- kännas mycket större fördelar i såväl föras.
Det ä r förklarligt att de offer, de territoriellt som ekonomiskt avseende än krav på solidaritet och gemensamma an- något av de förslag, som kommo fram strängningar som genomförandet av en före kriget och före sanktionerna, nå- sanktionsplan fordrar, inte bara av de del- gonsin innehållit.
Att den nu ifrågasatta tagande länderna inbördes, utan också i styckningen av Abessinien överträffar in- hög grad från enskilda industrier och te bara Paris-förslaget i augusti och människor inom nationerna, måste kän- Femmannakommitténs förslag i Genève i nas betungande.
Kanske fordrar de ock- september, utan t. o. m. börjar närma sig så en särskild grad av sammanhållning Mussolinis egna krav.
och viljestyrka när de skall organiseras Hur har det varit möjligt att England i ett fredligt samhälle, där man icke re- efter de sista månadernas konsekventa dan har tvungits att höja sig under krigets sanktionspolitik kunnat gå med på en si- ahsoliita tving Det är inte nödvändigt dan omsvängning?
Är det av fruktan för att i detta avseende se endast på Eng- Mussolinis krigshot, så får det j u icke land.
Pröve varje nation sig själv.
Kolonialfrågan och med den hela den förbises, att Mussolini har använt lika kraftiga hotelser tidigare, inför tillgripan- internationella jordfrågan kommer här det av sanktionerna.
Har det franska i förgrunden.
F ö r att undvika europeiska inflytandet blivit s i starkt?
Eller har förvecklingar ä r man beredd att utläm- England givit vika för trycket av miss- na ett utomeuropeiskt område till en nöjet från alla dem, som direkt måste makt.
hungrig på jord, utrymme och rå- varutillgångar.
Den italienska synpunk- bära nackdelarna av sanktionerna.
Att det ligger mycken osäkerhet bakom ten, som antydes i Pier Gudros artikel den plötsliga omsvängningen framgår i denna tidning, g i r ut p i att det ena emellertid av den engelska regeringens (Forts. å sid.
4.)
Vad har hänt?
D OMAS MASARYK, DEN STORE DEMOKRATEN, Tjeckoslovakiets förste president, har avgått från sitt äm- bete, åttiosex år gammal.
Framförallt ar hans namn knutet till den tjeckoslova- k i s k a frihetskampen under och efter världskriget.
Landsflyktig, dömd till dö- den för landsförräderi 1915 lyckades han dock att tillsommans med Benes organi- sera den självständiga tjeckoslovakiska regeringen 1918 och valdes då enhälligt till det nya rikets president.
Masaryks politiska testamente är ett uttryck för hans demokratiska inställ- ning: att en stot alltid måste hålla fast vid de ideal ur vilka den framgått och att alla medborgare inom landet måste till- försäkras rättvisa oberoende av deras na- tionalitet.
Ett program som torde ha en viss aktualitet i hans eget land.
Masaryk har tillerkänts hederstiteln Presidenten-Befriaren och skall för hela sin livstid behålla presidentska- pets förmåner.
Hans efterträdare blev, som han själv önskat: Edvard Benes.
ESTNISKA FASCISTERNAS KUPPFÖRSÖK mot regeringen, som avslöjades förra veckan, har bl.
a. haft till följd, att estniske ministern i Stockholm hemkallats och häktats.
Hans namn hade förrkommit på den lista över blivande regeringsmedlemmar, som fa- scisterna satt upp.
E N H E T S F R O N T HAR U P P N Å T T S I EGYPTEN mellan liberaler och na- tionalister för att avskaffa den nuvaran- de premiärministerns diktatoriska välde, återinföra 1923 års författning och ut- lysa allmänna val, samt upptaga under- handlingar med England om de båda län- dernas inbördes ställning.
Som grundval för förhandlingarna har Enhetsfronten godkänt Hendersons förslag av 1930. en- ligt vilket Egypten skall kunna inträda som självstöndig stat i Nationernas för- bund, medan England bibehåller vissa mi- litära förpliktelser samt väldet över Su- dan.
De sista veckornas våldsamma de- monstrationer gällde det förmodade mot- ståndet från Englands sida, men både ut- rikesminister Hoare och Mr Eden ha för- klarat att de inte ämnar motsätta sig en författningsändring.
även om de inte tror att den vore lycklig f ö r Egypten.
P O S I T I V A UPPFOSTRINGSÅTGÄR- DER och mildare straffbestämmelser vid Skyddshemmen, föreslås i Skydds- hemssakkunniges nu avlämnade andra be- tänkande.
En särskild prövotid vid intag- ningen på Skyddshem förordas, kortare vårdtider, starkt minskade befogenheter för ledningen att utdela kroppsaga eller straffa barnen med isolering.
Dessutom mångsidigare och grundligare utbildning för personalen, med tillfälle till senare återkommande fortbildningskurser.
F O L K N Ä R I N G E N SKALL FÅ EGEN MYSDIGHET.
enligt generaldirek- tör Höjers förslag - ett medicinskt nä- ringsråd, bestående ar tio experter.
Detta skall stå i nära förbindelse med Natio- nernas Förbunds hälsovårdskommitté och T DE Pier Gudro: Jät eförsöket - till vad?
Jean Sibelius vid flygeln.
Du härliga människa, det är j u hela stora fång av under du hämtat upp ur det omedvetnas och outsägligas djup.
Det som jag anade har be- sannats: du står i denna stund f ö r m i g som den främste, den ende, den outgrundlige.
Wilh.Stenhammar M an kan fråga sig varför den bio- grafi, som gäller en konstnär, om den ä r bra förmår att på ett särskilt sätt verka stimulerande också p i en lä- sare, som helt ä r lekman på vederböran- de konstnärliga område.
Orsaken ä r måhända den, att hos konstnären sprin- ger människolivets » uppenbara hemlighe- ter,, dess utgångspunkter, dess kraftkäl- lor, dess inre motsättningar och dess till Sibelius 1904. samlande kungsådra i dagen på ett över- omedelbart överty- valdigande, d.v.s. gande sätt.
En bra biografi över en stor konstnär ä r d:r Karl Ekmans över Sibelius.
Av denna sällsamma människa och konstnär, vars musik i dessa dagar omsusar och genomtränger hela världen, ges en levan- de bild.
ofta förmedlad genom hans egna Växlande spår i Italien Devinez och Sovjet-Ryssland.
till ett kungarike.
Det har därefter upp- tagits av Mussolini, framförallt de sista Aren och framförallt i fråga om handel, produktion och finans.
Några bevis för den allra senaste &gt;tillspetsningen&gt; därav må vara nog: Den 16 februari detta Ar infördes en ytterligt sträng importreglering.
F ö r pro- centen av tillåtet importgods uppdrogs gränser, vilka av intet annat land dra- afrikanska krig följas av » det ekonomiska gits tillnärmelsevis så snäva.
Den 28 juni världskriget&gt;, riktat mot penningväldet, kom därtill nya tullåtgärder som ytter- » plutokratin », överallt där den finnes, men ligare stramade åt all import.
När nu i synnerhet mot plutokratien i Europa.
sanktionerna kommo, hade Italien redan Tidningarna och deras läsare intres- sera sig så livligt för diskussioner- na i Genève, ministerkonseljerna i Lon- don och Paris, trupprörelserna i Etiopien, att de förgäta att det finns åtskilligt an- nat i samband med denna olyckliga ita- liensk-etiopiska konflikt, som kunde för- tjäna uppmärksamhet.
Som t. ex. det att den fascistiska regimen, enligt vad den själv förkunnar, ämnar låta detta Och det att fascismen onekligen mycket målmedvetet förberett sig på den isole- ring vari Italien numera lever.
Italien klarar sig L ’ Italia fara da s e själs, det var mottot för dem som för drypa sex decennier sedan enade Italien - självt strypt sin införsel.
I maj 1934 instiftades en s.k. överin- tendentur för valutan.
Och ungefär sam- tidigit förnjöds export av italienska bank- sedlar.
I juli kom en lag angående krigs- (Forts. A sid.
3.)
DETTA NUMMER a v Tide- och ho till MED varvet a v s l u t a s å r g å n g 1935. och N. F. till tjänst med utredningar på nä- Nästa n u m m e r u t k o m m e r l ö r d a g e n ringsproblemens område - i stil med den d e n 4 jan.
1936. hos oss redan utförda s.k. Norrlandsun- dersökningen.
dess arbete för folknäringen uppgift att stå Medicinalstyrelsen Veckovakten (Forts. i sid 4.)
Promenad med en lykta.
E n söndagskväll ä r jag ute och går i beckmörkret på landsvägen.
Det ä r inte så tråkigt som den kunde tro, som motsvarande tid beser julskyltningen på Drottninggatan i Stockholm.
Min hund har j a g med, j a g kan inte s e honom, men jag kan höra hans andetag då han kom- mer sättande från en utflykt utåt gär- dens.
Cyklister utan lykta dyka upp som fantomer, men j a g ä r inte rädd för dem, ty j a g har en lykta själv i handen.
Ilen kastar en svag gul ring framför sig p i landsvägens spar.
Därmed ger den mig en idéassociation över till litteratu- ren, ty j a g har nyss läst samlingsverket » Dikten, diktaren och samhället », där Artur Lundkvist talar om dikten som en inblick i andra världar och en insyn i framtiden, Förresten, alla författarna i denna förträffliga bok begära av diktaren något av det för vilket en lykta kan vara en symbol: tydning, ledning över vägen.
J a g går vidare och tänker på vad jag själv fått av ledning och tydning genom de höstens böcker j a g läst.
Och j a g ser då inte böckerna i en rad bredvid varandra och skiljer på det nöje jag!
ha- de av den ena, eller vad nytt jag lärde av den andra.
utan jag tänker på det allmänna intryck jag har kvar att inför- liva med min kunskap och erfarenhet.
J a g tänker på den bild av samtidens liv som kommer fram då j a g lägger de min- g a plåtarna på varann.
En metafor som Emilia Fogelklou be- gagnade i nyssnämnda bok kommer för mig d. ?.
Hon säger att över vardagens liv välver sig ett stort traditionellt över- gripande valv, en social dikt som håller på att brista sönder.
Men därmed me- nar hon inte alls någon social litteratur utan allas föreställning.
de litteratas och illitteratas, om samhället sådant det var (Forts. å sid.
4.)
TIDEVARVET Radikal REDAKTOR: Carin Irene Harands politisk veckotidning.
Hermelin.
intryck av Norden.
D e n 21 Dec.
1 9 3 5 I ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson Judehatet.
F i n n s d e t eller f i n n s det inte nå- got j u d e h a t i S v e r i g e?
Den f r å g a n h a r för ögonblicket blivit s ä r s k i l t a k - tuell genom det f ö r e d r a g fru I r e n e Harand från W i e n höll i R a d i k a l a Föreningen i S t o c k h o l m för k o r t tid sedan angående rashat.
Instinkt- m ä s s i g t s k u l l e man k u n n a s v a r a: d e t finns intet j u d e h a t i S v e r i g e.
O c h naturligtvis rene Harand har efter sin hemkomst till besök i Skandinavien varade, kunde jag Wien skrivit en artikel i Gerechtig- ju inte företaga några mera djupgående keit där hon beskriver de snordiska män- studier.
Jag bedömer bara mina värd- niskornas och deras karaktär.
sådan hon lart känna den.
och i hjärtliga ord talar o m, vilket starkt intryck detta möte med Norden har gjort på henne.
Nationalsocialisterna liar verkligen rätt, medger Irene Harand.
nar de säger att nordborna, » die Nordiker », ä r ett folk- slag för sig.
Men de utmärker sig genom helt andra egenskaper.
än dem national- socialisterna påstår att de har.
National- socialisterna försöker intala världen att de människor som växt upp i Nordens » klara, kalla.
rena atmosfär » alltid ä r be- redda att låta vilddjursinstinkterna, som finns gömda hos varje människa, komma till största möjliga utveckling.
Enligt min erfarenhet har man i stället i Norden en uppriktig känsla för rättvisa, som står i den skarpaste motsättning till den bild, som hakkorset framställer av den m o r - diska rasen).
J a g vill visst inte påstå att alla nor- diska människor ä r änglar, säger Irene Harand Under de få dagar som mitt folk efter det sätt, på vilket de reagerade inför mina skildringar och den framställ- ning jag gav av kampen mot rashatet.
Man får ju inte glömma, att de nordiska ländernas innevånare inte direkt beröras av nationalsocialismens rassvindel.
Men när man i Sverige, i Norge och Danmark med alldeles särskild känsla reagerade in- för mina föredrag, så bevisar detta, att de nordiska människorna betraktar världen, inte utifrån en trångsint själviskhet utan från sant mänsklig synpunkt.
Enligt min erfarenhet.
säger Irene Ha- rand till sist, tar man i Norden bestämt och energiskt avstånd från den brutala antisemitismen, därför att man anser det som en löjlig själviiverskattning att sätta f i n n s d e t inte tillnärmel- som i en del a n d r a länder.
Men a l l d e l e s fritt ä r d e t nog inte, s ä r s k i l t i k o n s e r v a t i v a kretsar.
Där f i n n s e t t frö, u r vilket man inte vet.
v a d som en g å n g kan sin egen grupp högre än någon annan, uppstå.
H u r b e h a n d l a s det?
Ju- främmande grupp.
I Norden gäller det d a r n a ä r o nog försiktiga.
l p r e s s, i som självfallet att människan blir be- uttryck, i sätt!
En del av dem ä r o dömd efter sin karaktär.
sina moraliska m y c k e t r ä d d a a t t stöta sig med de egenskaper och sin duglighet.
Varje an- k o n s e r v a t i v a k r e t s a r n a, de ä r o rent nan måttstock blir missvisande och falsk.
r ä d d a f ö r ett h a n d - a v - inte a l l a t a g f r å n radikalt håll.
Det är inte försiktigt - allt a n n a t A sido, ä v e n ligger till grund för all modern syfilis- om det i c k e är f r å n r a d i k a l t håll.
de behandling.
förklaras endast ha åstad- h a något a t t frukta.
kommit en oändlig serie av misslyckan- Ännu ä r d e t inte b e k a n t, om R a d i - den.
Ännu värre blir tonen när det gäller k a l a Föreningen kommer a t t t a nå- beskyllningarna mot Robert Koch, tuber- g o t initiativ med a n l e d n i n g a v » d i e kulosbacillens upptäckare.
Han ankla- Harandbewegung », å t m i n s t o n e inte gas helt enkelt för att ha sålt sin själ!
officiellt, men d e t k a n h ä n d a, a t t om Han stängde in sig i lahoratoriet och pi- s i inte s k e r, d e t k o m m e r e n d a g, nade hela laster med djur till döds för då e t t s a n n i n g e n s o r d v a r i f r å n d e t än att hitta på sin s.k. metod.
» I stället för udeförföljelserna i Tyskland tar sig själ kröp den judiska andans svarta djä- säges, h a d e varit ö n s k v ä r t i tid.
ibland nästan otroliga uttryck.
En vill in i honom. » Beriiringen med giftet Dessutom står det någonstans.
gren av propagandan vänder sig huvud- i hans, eget tuherkulos-serum fördärvade a t t människokärlek s k a l l v a r a av viss sakligen mot den medicinska vetenska- hans blod så till den grad.
att han gick politisk f ä r g?
pen.
Beskyllningarna mot judarna för att ut för att beröva miljoner människor till- » ha köpt sig in i denna för att förfalska hörande hans egen ras deras styrka.
häl- den och därigenom söka förgifta arier- sa och skönhet.
Hela hans upptäckt var nas blod » ha framförallt framställts i Ju- bluff, ty tuberkulos ä r ingenting annat lius Streichers tidskrift Folkhälsan.
Den än en sjukdom i blodet, förorsakad av beryktade utgivaren av hetstidningen der ett oanständigt levnadssätt och osanna Stürmer fortsätter här på ett specialom- tankar.
» Detta ä r den sanna historien råde sin kamp och kommer med vilka om R o b e r t Koch och hur han blev en sjukdomsspridare », upplyser tidningen Frun Häradshövding M. Hasselrot, f.d. löjliga påståenden som helst.
Ungefär för ett århundrade sedan skul- sina arma läsare.
domhavande i Norra Värends domsaga De spekulationer Folkhälsan kommer och 84 år gammal har Tidevarvet motta- le judarna tillsammans med frimurarna git följande märkliga prograniförklaring: och de förslavade kapitalisterna ha grun- med beträffande blandade äktenskap etc. dat sin » medicinska sammansvärjnings äro i trovärdighet ungefär jämställda Redaktionen av Tidevarvet, Stockholm.
mot de mordiska folkens, förklarar Folk- med dess avslöjanden om metoderna att hälsan för sina läsare.
De ha lyckats förgifta det dyrbara ariska blodet.
Den Då jag nu för ännu ett år prenume- över förväntan i sina planer Som verk- har också utförliga råd om hur man skall rerat å tidningen känner j a g en tyg påstås de ha haft många av den motstå fördärvet.
Det sker icke bara ge- önskan att säga att den berett mig hade tyska läkekonstens främsta namn.
Där nom att avhålla sig från kött, sprit och nöje och nytta och att j a g ä r glad att nämnes t. ex. Rudolf Virchow, en berömd tobak, utan med de mest hemlighetsfulla cellforskare » som var motståndare till » natur-hälso-regler », vattenkurer och hafva kommit i heriiring med den.
Bismarck och hade vänner bland judarna » Nordicisn ».
Över försöken att ersätta Jag liar den uppfattningen att qvinnans i själva verket såg han själv ut som en den nuvarande medicinska vetenskapen främsta uppgift ä r moderskapet och att jude ».
Paul Ehrlich, (len förste som bör- med en ny.
nordisk naturhälsolära sätter detta icke hindrar henne att, Inställd med jade använda salvarsan mot syfilis.
be- tidningen till sist som motto och ledstjär- mannen, deltaga uti allmänna uppdrag skylles av tidningen Folkhälsan för att ha na Führerns egna ord ur Min kamp: Det förstört tysk egendom till ett värde a v finns bara en helig mänsklig rättighet - och landets styrande.
Qvinnans fyllande billioner mark och ha drivit miljoner tys- den heliga plikten att bevara vårt blod av nioderckapet gör henne ännu mer läm- kar i döden.
Wasserman, vars forskning rent!
pad dertill.
Allt bör gå ut på att m- derlätta detta.
Goda barnhem hafva en stor uppgift att fylla.
Jag tror att mannens främsta uppgift, ur faderskapet.
(Kurs.
av oss.)
, Mannen och qvinnan behöfva varandra fysiskt och psykiskt.
De fullständiga varandra.
Likaledes tror j a g att ett hem- lif enligt gammal betydelse icke behöfver vara uteslutet.
äfven om någon förändring sevis i s å d a n a former - Nazistisk läkekonst och judehets.
J - Mannens främsta uppgift är faderskapet.
— och utveckling måste ske.
Ingenting star stilla.
Under tillönskan om fortsatt framgång tecknar Högaktningsfullt M. Wexiö december 1935.
Hasselrot.
Ett barn-ett under.
Löwenhjelm varför hon karikerade sina vänner, svarade hon genast: Men det är ingen karikatyr, jag s e r den så!
Ros- witha h a r ofta givit liknande svar.
När hon målade tavlan » De sju dödssynder- na » i form av sju vedervärdiga figurer märkta av allsköns last och ondska frå- gade hennes lärare.
full av sittliche Ent- rüstung, varifrån Roswtha fått dessa idéer: » Barn, vad tänkte du när du rita- de detta? » - Roswitha såg stort på ho- nom med förvånade ögon och svarade: » Nichts! » Ingenting.
Det v a r hara så.
Det är Roswithas mamma som tar emot på utställningen och som berättar om dot- tern.
om vad hon upplevat, sagt och före- En liten oviktig detalj v i s a d e it si: .. därvid 1x1:-a som typisk för Harriet Löwenhjelm.
- » Roswitha ritar på allt Iion kommer åt », berättade hennes mam- ma.
» Jag får lov att gömma undan alla Roswitha Bitterlich fotograferad framför hennes ritningar för att hon inte skall sin tavla » Marionetterna ».
rita på baksidan av dem. » Underteck- Man påträffar då och då musikaliska underbarn, också dansande dito.
men inte på långt när så ofta finner man målande underbarn.
Som ett sådant m i s t e man nor: räkna den 15-åriga tyrolerflic- kan Roswtha Bitterlich - vars utställ- ning just n u pågår i Wien - hur mycket hon än själv lär protestera mot benäm- ningen.
Hela Wien vallfärdar till denna utställ- ning och nian får välja ganska ovanliga timmar för att överhuvudtaget kunna få se något ordentligt.
Roswitha själv går under tiden i skola i Innsbruck, hon är inte alls road av a t t man hängt upp hen.
n e s målningar, som Iion ju hara ritat för r o skull, hon vill inte e n s höra talas om saken.
Under tiden ä r hon allmänna samtalsämnet i Wien och präster och konstnärer, ungdomspsykologer, likare och journalister sysselsätter sig ingående med hennes person.
D e t ä r inte precis vad man väntar sig a t t en 15-åring skall måla, som man fin- n e r på denna utställning.
Den består av, färgglada teckningar, tuschritningar, akvareller och stora oljemålningar.
India- ner, tibetaner, kineser.
Sagofigurer och tyrolerhiinder, helgonbilder och moderna allegorier.
Men det hon tecknar och må- lar ä r sällan i vanlig mening vackert eller harmligt.
Det ä r strävt hållet, med en s k a r p, nästan frän syn på saker och ting Delvis likt ett barn som säger osminkade sanningar h a r a därför » att det ju är så », men delvis likt en vuxen människa vars kritik blivit vässad av bittra erfarenheter.
För den som skriver dessa rader har hen- nes arbeten en märkvärdig likhet med Harriet Löwenhjelms, även om d e sak- n a r den allt förstående och allt förlåtan- de humor som präglade allt vad Harriet Löwenhjelm gjorde.
Men Roswitha har Båda se ansatser också åt det hållet.
med — efter våra vanliga m i t t - kari- kerande ögon.
När man frågade Harriet ritade mycket för att roa sina bröder och j a?
tänker nu särskilt på teckningen ur Bibeln som handlar om när Paulus gick ut i öknen och mötte de 40,000 lönnmör- darna.
Men det är mycket som skiljer deras religiösa framställningar.
Roswitha a r e t t katolskt barn, uppfostrad i ett strängt katolskt land.
Hennes madonnor.
helgon och djävlar ä r för det mesta kon- I ventionellt uppfattade och återgivna.
Harriet Löwenhjelms konst fanns ingen- Men i en av Ros- ting konventionellt.
withas bibliska målningar fanns något som slog mig med en nästan skrämman- de likhet Det var en stor tavla som hon kallar » De heligas flykt ur kyr- kan » och jag syftar nu närmast på Kris- tusgestalten.
D e heliga är inte längre tillfreds med sin boning på jorden.
Kyr- kan har blivit dem för hird.
för kall och för t r a n s.
Högst i den flyende skaran anförd av spelmän och gycklare syns Kristus själv och över honom ett kors omgivet av små flämtande röda eldslå- gor.
Det är det huvudet som har en förunderlig, s p ö l i k likhet med otaliga rit- ningar o c h utkast av Frälsaren som Har- riet Löwenhjelm gjort.
Ansiktet a r smalt Jätteförsöket.
(Forts. fr. sid.
i.)
fabrikernas fullständiga förstatligande, I Egentligen har han väl sedan aldrig bli- december påbjöds iiiventering a v samtliga vid det otrogen.
Men nu ropar han det italienska medborgares samtliga utländ- med större lidelsefullhet än någonsin ti- ska tillgodohavanden.
I augusti 1935 be- digare.
» L ’ Italia proletaria e fascista », v a r den falldes att dessa tillgodohavanden skulle obligatoriskt överlämnas till staten.
Må- definition Mussolini gav då han den andra naden därpå kom dekretet om det för sistlidne oktoher talade till tjugusex mil- Östafrikas skull upptagna » nationella joner italienare samlade på torgen runt » L ’ Italia proletaria » lån », varp8 tills dato tecknats dryga tret- över hela Italien.
tio miljarder lire.
I oktober började man upprepar han och hans närmaste draban- ter sedan i ny och nedan.
Det ä r det samla guld och silver.
Korporativismen, varom så mycket ta- fattiga, råmaterial- och kolonilösa Italien lats och skrivits, liar n u det sista halv- gentemot det rika England först och året begynt i högsta grad omsättas i främst.
gentemot Frankrike.
Holland, Bel- realitet.
Allt noggrannare ordnas var gien, Polen, Tjeckoslovakiet etc. etc. där- medborgare in i den honom eller henne efter.
D.v.s. gentemot alla som ha stör- tillkommande fållan.
Allt mindre blir rö- re utrymme, bättre emigrationsmöjlighe- Allt farligare ter.
helt andra tillgångar av metaller, kol, relse och handlingsfriheten.
» Det fattiga, illa varje initiativ.
Nar nu Italien gatt in i oljor.
bomull o.s.v. krig har de sista » f ö r b ä t t r i n g a r » e j behandlade landet » som n u vänder s i g behövt bli många.
Allt var egentligen m o t » de rika och övermätta », som n u e j ordnat förut.
Staten hade redan lagt sin längre vill finna sig i .orättvisor och för- ödmjulkelser », som vill genomföra en ny hand över allt och alla.
Industriägaren var e j bara förhindrad bestämma om egen fördelning a v världens territorier, men produktion och antalet egna arbetare och framförallt slå sönder Europas karta till dessas löner.
Han fick ej heller bestäm- förmån för samtliga som ha det trångt nia om utdelningen, eventuella kapitalpla- och smått och hittills e j fått utveckla s i g ceringar o.s.v. Och han fick varken im- så som de bort.
portera eller exportera efter eget skön.
Det ä r som synes.
icke små planer.
Godsägaren hade det ej stort annorlun- Och de som tala därom förespå samtidigt da: också han lydde order i fråga om vad a t t hela detta sekel skall behövas för på hans fält växte och den användning deras förverkligande.
Italien går nu i som därav gjordes Och den enskilde rik- spetsen med detta italiensk-etiopiska krig.
mannen måste (som ovan antytts) dekla- Men det ä r hara en allra första begyn- rera vad han hade utom landet och (mot nelse.
Sedan skall branden spridas och obligationer i krigslånet) Överlåta det till av dess flammor skola alla » de tryggas de kurser staten fastställde.
Medan han och hesuttnas olika art a! '
förtryck » iv sina inhemska tillgodohavanden m i s t e brännas bort Och alla de bortglömda, giva en viss (stor) del till samma » natio- de styvmoderligt behandlade frigöras till nella lån » O.s.v.
O.s.v. n y värdighet och ny glädje.
Och solen.
Varför a l l t detta?
Jo, därför att » den fascistiska revolutionen nu går framåt ».
Därför a t t fascistregimen beslutat gripa till vapen mot plutokratien varhelst den finnes.
Därför att den gamla maningen: Roswitha Bitterlich: » De heliga lämna kyrkan » » Proletärer i hela världen förenen Eder,.
nad var med och ordnade Harriet Löwen- och blekt, också det en smula karikerat, n u höjes av Mussolini och hans falang a v Ett av våra men på ett försynt, tafatt, nästan vörd- ultra fascister.
hjelms minnesutställning.
största bekymmer var att så många av nadsfullt sätt, och i sin blida stillhet be- Det ä r ett motto vartill Mussolini för- Harriets teckningar v a r ritade på både härskar det tavlan.
Det kunde varit en svor sig i sin allra tidigaste ungdom.
sidor av samma papper!
- Fru Bitter- direkt kopia efter Harriet Löwenhjelm.
I fråga om det konstnärliga utförandet visor till en stolts jungfru.
M e n i detta lich berättar vidare att » Witha » oftast målar och ritar för a t t komma ifrån ä r det kanske orättvist att jämföra 15- fall kan man nog inte gå in på någon starka intryck - ibland i rakt motsatt åringen med en färdig människa mellan djupare jämförelse då Harriet Löwen- riktning.
En gång tog föräldrarna henne 20 och 30.
Men om man ser på de saker hjelms starkaste diktperiod kom i ett se- med till en cirkus.
Det tyckte hon inte som Harriet ritade då hon var i Roswi- nare stadium.
alls om.
När Iion kom hem satte Iion sir: thas ålder finns mitt i släktskapen vissa att rita tre ovanligt vackra kyrkor.
vilka stora olikheter.
Harriets styrka var att hänger på utställningen.
En gång var uttrycka rörelse - både andlig och hennes farmor och pappa av olika mening kroppslig - Roswithas styrka ligger me- om en av Roswithas ritningar.
som hon ra At det dekorativa, det monumentala.
just hull p i med.
Hon släppte då den Jag föreställer mig därför att Roswitha teckningen, men i stället började Iion ge- kommer att kunna gå längre - ja.
hon nast en mycket egen målning (också den liar i vissa fall redan g j o r t det - i att visas) som hon kallar » Förbannelsen » och måla själbara tavlor.
Under det att Har- som föreställer en gammal bondkvinna riet egentligen stannade vid en viss form hyttande med handen åt sin sim.
av fulländad skizz, av högst konstnärligt Roswitha liar många ritningar ur hi- utkast.
Bådas fantasi är bizarr och men den svenska flic- beln, vilkas ämnesval starkt påminner om mångskiftande, Harriet Löwenhjelms.
D.v.s. det är det kans gick egnare och djupare vägar un- fantasirika materialet som tjusat dem bå- der det a t t flickan från det katolska da, inte alltid bibelns allvarsord.
En av Österrike har tagit mera intryck från le- Roswithas målningar visar Petrus som i gender och sägner.
vredesmod hugger av örat på Malchus.
Tillslut ännu en sak som de ha gemen- D e t ritade hon för d e yngre bröderna samt: deras dikter.
Roswitha skriver som särskilt gladde s i g åt det ymniga också — både dårdikter, där hon beru- blodet som sprutade i kaskader.
Harriet s a r sig med ord - och enkla innerliga som slutligt resultat, lysa över en helt ny mänsklighet varinom endast producenten har medborgarrätt och alla » kapitalistiska driinares ä r o ofrånkomligt bannlysta.
Det ä r en egendomlig historiens ironi att medan detta förkunnas i Italien, så g å r Rådsryssland varligt men otvetydigt bort från vad i dess revolutions ungdoms- dagar proklamerats.
Roma dec.
35.
- Hon ä r i alla fall Pier Gudro.
ett underbarn!
ut- ropade en av besökarna.
- Ett barn - och ett under!
svarade plötsligt en ur hopen.
Elsa Björkman-Goldschmidt.
Ett intressant ämne för spekulation ä r ' vilken verkan denna litteratur får på en publik som till stor del består av över- klass.
Det borde g e ett nytt perspektiv p i svenska folket.
Nere i de djupa skik- ten ä r det vanvårdat och värnlöst.
Men när man nu lär känna dem inte hara som (Forts. fr. sid.
1.)
de tar sig ut frän överklassens synvin- eller vid olika tider honom närstående ma väsen ständigt velat bjuda stora fam- (Forts. fr. sid.
1.)
kel utan inifrån, så får man en helt an- nen.
Men man var e j säker på om det (Forts. fr. sid.
i.)
vänners ord.
landet har lika s t o r rätt till erövringar nan verklighet över deras lidanden, för- Hur vid och ända harmonisk blir inte ända e j låg ett hemligt gäckeri bakom - och är: alla dessa dikter om samhället ödmjukelser, deras längtan till befrielse, som det andra, och att det hittills mindre kretsen dragen kring gossen Janne Si- Det blonda haret föll oredigt i testar över som ligger i orden: » den gamla karva lycka, självaktning.
deras uppror mot gynnade bör ha försteget framför dem, hans pannan.
Ögonen skadade som genom ett goda tidens, eller » den gamla svenska sitt öde.
Inte bara att man ska vara fat- som redan rikligen försett sig med ko- belius: med de båda hemmen fromhetens resp. friheten, » den lyckliga mors i Tavastehus och farmors i Lovisa matt dis, men när fantasin begynte sitt tig, utan man ska också bli utskälld om lonier.
barndomen », » den trygga föräldra- man g i r på dansbanor och super sig full.
— och alla de karaktärsfulla kvinnliga oroliga spel, djupnade blicken och blänk- Såväl i England som i andra länder vården ».
ifall diktare en gång varit med anförvanterna (man anar intuitionen och te med blå glans.
- Sidan tedde han sig om att bygga denna sociala dikt, om Som om man inte behövde någon befriel- har man tagit upp idén om en revision se, utlösning, tröst i livet!
Mycket nyttig beundran bakom tioåringens komposition för mig - - - störtande med huvudet vårt samhälle över våra huvuden, så ä r i hör Vilhelm Mobergs skildring av den av kolonialväldena, syftande till en mera gengäld den unga falangen av diktare i » Faster Evelinas liv i toner,!
), med barn- före i ett hav av fräsande ideer. '
förkättrade dansbaneungdomen kunna bli rättvis fordelning av deras tillgångar.
Sinnet för umgänge med människor, för högsta hugg med att krossa sista rester- för präster, pedagoger och barnavårds- domstidens inlevelse i svensk dikt I diskussionen har framkommit den tan- na därav.
Denna nya litteratur reser sig nämnder.
Ivar Lo-Johanssons Kungsga- Lenngren, Tegnér, Atterbom, Runeberg, tankeutbyte och vänskap, tycks djupt för- ken, att England t. ex. skulle kunna av- mot föräldrarnas auktoritet, mot fadern och med skolgången i en bundet med Sibelius ' väsen.
Det ger en i himmelen och fadern på jorden, det pa- fan skulle heller icke skada dem.
Rydberg Det ä r beklämmande att gång på gång stå kolonier eller portugisiska kolonier finskspråkig skola, där den tidiga ung- särskild innerlighet åt hans världsmed- triarkaliska samhället ä r inte värt fem öre få fastslaget vilka vanvårdade marker vi köpas för att ges At Italien.
Men detta är domsvänskapen knöts med en rysk gosse, borgarskap i konstens rike.
Man kan mer - tillsvidare.
ha inom vårt kultursamhälle.
Men däri ju i själva verket ingenting annat än en Det ä r de genomskådande barnen som som ' delade sorger och vedermödor un- nämna vänskapen med Albert Edelfeldt ligger också stimulansen av olösta u p p styckning av andra länder alltså ingen skriva dessa böcker, de obarmhärtiga, gifter, nya möjligheter.
Att där finns s i - der timslånga förtroliga tankeutbyten ', och Werner Söderhjelm, med familjen bestående lösning.
stundom orättvisa och - såsom i Agnes Och hur djup blev inte, förankringen i na- Järnefelt - Aino Järnefelt blev hans ma- von Krusenstiernas fall - de hämnd- dana att upptäcka och lyfta upp i dagen, Det måste emellertid finnas en annan det får man en känsla av mitt i allt elän- turen, både skogsbygdens vid Tavaste- ka - och kanske främst inom kretsen giriga, hatfulla barnen.
För att inga il- det.
Människor som lider så a v att ha utväg!
Att jorden frigöres från monopol Kajanus-Sibelius, för- lusioner skola gömma sig kvar på någon hus och havskustens vid Lovisa, i barn- Gallen-Robert det fattigt och att förödmjukas.
de äro och spekulation, de yttersta orsakerna till domens skräck och tjusning, med skol- evigat genom Gallens ryktbara tavla punkt, så präntar hon i oss att en över- skapade till något bättre och högre.
krigiska förvecklingar.
Bestående fred ' Man lät fantasin flyga ', stedotters barndom ä r lika förfärlig som När j a g analyserar den optimism j a g kan uppnås endast när jorden och råva- pojkens samlarvurm på naturalia och un- ' Symposion '.
en backstupojkes.
Därom må vederbö- der den unge jägarens dagslånga strövtåg säger Sibelius om dessa ' seanser ', ' tan- rande tvista eller komma överens.
Det här g e r uttryck åt, märker j a g att det rutillgångarna frigivas, så att en arbets- i skog och mark.
Men innerst och slut- ken spela.
Vågorna gingo mycket höga.
som framför allt är betecknande för den ä r Gustav Sandgrens bok » Du bittra fördelning mellan nationerna kan avlösa bröd » som sprider ett skimmer över hela ligen blir naturen för honom musikens Livet passerade revy.
Vi diskuterade de nya litteraturen ä r att den skrapat bott- genren.
Den gör det, fast j a g säger mig den ofredsstiftande bojkott, som kallas mest olikartade frågor, men alltid i en op- nen av den svenska fattigdomens urgrund.
att den icke ä r helt karaktäristisk för självförsörjning, och ömsesidig hjälp får väldiga klangbotten.
Moa Martinson, Harry Martinson, Eyvind Vid femton år upphör tvärt både skol- timistisk och revolutionär anda.
Det gruppen.
D ä r finns inte barnens vedergäll- träda i stället för ömsesidig kamp.
Johnson, Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johan- ningshat mot de vuxna.
Han kan s e att pojksintressena och jägarströvtågen.
Mu- skulle banas väg för nya ideer på alla son, Josef Kjellgren, Gustav Sandgren även barn kunna fela och svika och be- omriden '.
siken griper Sibelius ' med en makt, som och flera med dem ha nu som efterföljare reda sina föräldrar sorger och missräk- satirer i sagans form har han en som Vi svenskar har skäl att erinra oss det till Martin Kock och Dan Anderson lyft snart förträngde alla andra intressen '.
ningar och ger dem sitt ansvar också att heter » Det lilla fälttåget » och ä r en blo- Då tar han fiolen med på sina sommar- hand.
som från mycket tidig datum givit in detta skikt i litteraturen.
bära.
Där finns rymd och ljus och för- dig saga om den misshandlade barnasjä- En viktig och tapper kollektiv litterär vandringar ’ för att närhelst inspirationen Siheliiis ' tonskapelser en hemvist i vårt soning över barndomen mitt i allt elände len.
Han har dragit u t konsekvenserna gärning ä r därmed gjord.
Dessa förfat- och fattigdom.
Han är icke korsfäst på av småbarnsmilitariseringen i vissa stater kom kunna ge den uttryck i toner.
Un- musikliv: uppskattningen och vänskapen tare veta i första hand allting om statar- der somrarna i Sääksmäki ’, fortsätter han mellan honom och Wilhelm Stenhammar.
och indiistriarhetarbaracker.
om slit, hun- barndomsupplevelsernas kors.
Skildrin- och skildrat hur barnen i ett stort rike gen av den fattiga kvastmakarfamiljen utföra ett fälttåg mot ett mindre land och att berätta, ' valde jag helst som estrad Sibelius säger därom: ' Vi funno varandra ger och stryk och annat våld och miss- som aldrig kan betala hyran och därför besegra det fullkomligt.
Människosjälen en sten med hänförande vacker utsikt från första stund (1902 i Helsingfors).
bruk av människan, De äro också stolta miste flytta från stuga till stuga ä r in- är förrådd, dödad och styckad a v de on- över sjön, - Där gav j a g ändlösa kon- Jag mötte hos honom en förståelse för över att de lyckats finna ord för allt tim och självupplevd, men där ä r sam- da makterna, vill han säga, men också a t t detta.
De ha oförbehållsamt lämnat ut sig tidigt perspektiv över den.
Där ä r allt den skall uppståA igen som Kristus upp- serter för fåglarna.
Lovisanejden ver- min konst, som j a g e j blivit bortskämd själva, vilket man kan konstatera om man kade lika inspirerande på mig.
Vid v i r a med i Skandinavien d i seklet var ungt, slår upp samlingen » Ansikten » med dess infångat, liven solskenet.
vilket ju icke stod.
till ny gudomlighet.
Harry Blomberg erkänner i sin bok: gör mörkret mindre verkningsfullt.
För- seglatser stod j a g ofta med fiolen i fören och då j a g senare slog in på vägar, där ofiirhlommerade självbiografier.
» Här ä r fattaren ä r på en gång den lille pojken » Det brinner i snön » nästan med smärta och fantiserade för havet '.
också många av mina tidigare anhängare sanning.
sågverk, verklighet,, säger Ey- Hans » som fått sanningen till lekkamrat » och svårighet att det inte finns någon an- Sibelius ’ ungdomstid omfattar även det hade svårt att följa mig, hade j a g oför- vind Johnson p i ett ställe i » Här har du men han ä r också en mogen människa nan väg till människosjälens räddning än ditt livs.
Han som de andra är för benä- » Så det var ända den som genomskådat illusionen om staden kristendomen.
verkliga lärjungeskapet hos en vän oclh änderligt medhåll hos Stenhammar.
Som pen att s e ner på all litteratur som inte ä r tuktomästare.
Denne vanns, sedan den ledare för Göteborgs orkesterförening var sanning om sågverk, jag minns att han och rikedomen och därför är bortom hat Törnekrönte som blev mitt öde och inte Hi- Sokrates, fast det skulle varit så mycket och avund och naiv härmningslusta.
21-årige studenten definitivt gett ämbets- han städse redo att gå i elden för mig för inte så många år sen påstod något storien ä r bitter som barkbröd, men för- mindre besvärligt », ungefär så säger hans mannabanan och juridiken på biten för - på sin tid den ende svenske musiker som lät som om det inte skrivits romaner fattaren kan konsten att ända skänka lä- legendariske iidemarkspräst.
att helt ge sig musiken i vild, i en av i ledande ställning, som j a g kan säga förut om annat än herrgårdsbyggnader Ernst Norlind slutligen gömmer sig in- saren befrielse och glädje.
och siindagar.
Men det får man överse * te längre hakom någon diktad gestalt.
Finlands främsta kulturpersonligheter och detta om.
- En vän som få en säll- med.
Där äro många böcker i årets produk- Han ä r hara Ernst Norlind, som miss- skaparen av dess musikinstitut.
Martin synt förnäm personlighet - -. '
Det ä r betecknande för gruppens vär- lyckats i det som varit hans ambition, som Wegelius.
De sidor i d:r Ekmans bok, Sibelius ' segertåg över världen, person- dering, av sina upplevelser att både John- tion som falla utanför den grupp j a g talt om.
De skulle naturligtvis alla behövas förlorat det han mest älskade, som bru- som behandlar Wegelius person och hans igen och i och med sin musik, tillhör j u son och Sandgren räknade ut som barn för att ge medelmåttet, tvärsnittet av det tit med hela sitt liv, som i boken Jag blev betydelse i allmänhet och för Sibelius i också hans biografi och till detta ä r i den att Vår Herre och djävulen gått i kom- som nu sysselsätter författarna.
Men det en eremit, helt rättframt berättar hur han, synnerhet, hör till de särskilt intressanta.
föreliggande boken fogad en synnerligen panjonskap för att ställa det riktigt ur- går över min förmåga, och j a g ska hara sedan hela hans gamla liv dött och blivit djävligt för de fattiga.
En av dessa mäk- nämna tre av dem.
» Pär Lagerkvists » I till intet, fick uppleva Gud.
Och av den unge studenten vid musik- intressant och värdefull förteckning över tiga gudar kunde inte ensam ha åstad- Devinez.
den tiden » kan bilda en övergång från institutet anför d:r Ekman en talande kommit det helvete man pinades i.
Det hans samtliga verk, omfattande 13 tät- de tidigare nämnda, ty bland sina tids- skildring.
som givits av en jämnårig jour- blir därför kelt naturligt en befrielse, då nalist och kritiker: ’ Någonting egendom- tryckta sidor.
P i bokens sista blad talar tron p i Gud och djävulen försvinner.
ligt vinnande låg över den spensliga ge- Sibelius själv om musik, om Beethoven Sandgren berättar hur härligt det var d i han förstod att det inte finns en åldrande stalten.
Det var som om hans rättfram- och Wagner, om den nyss förgångna ti- cyniker till Gud som pinar oskyldiga.
dens polyfoni och om ' den röda traden ' i Hoppet gryr och livet blir uthärdligt då sitt eget liv, komponerandet.
Med vörd- det går upp för honom att han inte be- höver lasta eller frukta en högre makt.
nad minns man 70-åringens ord: mitt ar- För backstugans son ä r tanken på » en bete har samma tjusning för mig nu som evig sammetsmjuk bottenlös död, ståen- de bakom allas liv som en fast och tro- när jag var ung.
gen fristads ljuv och befriande.
Detta Honorine Hermelin.
ger att tanka på En- bok om SIBELIUS.
Arbetsfördelning Promenad med en lykta.
istället för ... - - - - - - ~ ~~.
