# ID: svediakorp-per3747
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,303
# sentences: 481
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi vilja ha KentaurenTidevarvet på Observatoriekullen inför 1936. är Tidevarvet började sin trettonde årgång som nu snart ä r avslutad, När vi nu, inför 1936, åter våga väd- j a till våra läsare att följa Tidevarvet gjorde vi det i den förhoppningen att den linje Tidevarvet alltid sökt följa mot våld och maktförtryck.
för en upp- lyst och ansvarskännande demokrati även i fortsättningen skulle samla om- under ännu ett å r sker det i starkt med- vetande om de stora svårigheter som fredslinjen innebär i den nuvarande, av kriget märkta situationen.
Vi anse oss ingalunda inneha patent på Iös- kring sig aktiva krafter.
Det nu förflutna året har mer än na- visat nödvändigheten av sam- manslutning mot krig och våld för fred och ratt.
Krigshotet, som de se- ningen av dessa svårigheter.
Men vi äro nu som förr övertygade om nöd- vändigheten att de krafter, som vilja verka mot våld och andligt tyranni.
N gonsin Vad naste åren ryckt allt närmare, har bli- vit verklighet och krigets språk i det fredliga livet blivit alltmera utmanan- de, ja dånar i detta nu över världen.
När Tidevarvet ställde sig bakom kvinnornas resning mot kriget, som ville sätta ett aktivt motstånd mot har hänt?
T T N Y T T FREDSFORSLAG kun- gjordes måndag afton.
England och Frankrike uppgavs vara eniga därom -- E senare har M r Eden inför den brumman- de engelska opinionen icke riktigt velat stå för det.
Det innebar också en verklig s t y c k n i n g av Abessinien och riklig belöning till a n g r i p a r e n Italien.
En storm av ogillande rasar över hela världen.
S V A R A O R O L I G H E T E R ha åter ägt rum i Kairo, där studenterna, med de kvinnliga i spetsen, demonstrerat mot England med stenkastning, eld och brand.
Egyptiska regeringen har bemyn- digat polisen att ge eld mol demonstran- terna.
universitet och högskolor ha stängts jer en prenumerationsblankett för 1936, oanad gradd En stark opinion reage- rade ögonblickligen genom att ansluta för helår sig till den givna parollen.
kan ske på närmaste Kentauren intryck av stralande kraft och skön balans.
Det ä r människan, som re- ser sig från djuret, en varelse fylld av mäktig styrka, som låtit sig fångas i det ögonblick då den överdådigt leker med rymdens båge.
Den plats som är tänkt för Kentauren ä r Observatoriekullen i Stockholm.
där den skulle stå på krönet ovanför stadsbiblioteket och resa sig över den del av staden, där så många av ungdomens läroanstalter äro sam- Laval Mindrevärdeskänslans förbannelse.
K passade på att inbjuda sina kolleger till dra ämnen yttra sig ytterst försiktigt för att man erkänner att därmed försök bör- spår Det ä r inte ofta en intervjuare får radioanföranden där Finlands orientering att icke få hugg p sig, tala här riskfritt j a göras att ställa prohlemen ut från uppleva en sådan atmosfär av lugn och mot skandinaviska grannstaterna under- ut från sin begränsade erfarenhetsvärld.
rätta utgångspunkter Fru Myrdals före- samling omkring en människa.
Madame ströks.
En tät dimma lägrade sig sedan Det flyter också omkring en mängd Ove- drag häromdagen i radio var utmärkt Irène makar bara stolen närmare den öpp- na spisen i hotellvestibulen där en stor derhäftiga påståenden, missförstånd och nyttigt i så fall.
Men hur mycket av affekt och oklarhet brasa flammar, och kryper småleende så komplex i denna debatt.
Avlys den d å Men sedan befolk- vår fjorfonde årgång Prenumerations- avgiften som fortfarande är kr.
6:- postgiro kan bekvämast 1 5 4 4 eller insättas på Prenumeration postkonfor.
och demokratin.
manförda Tyvärr har det visat sig tekniskt omöj- ligt att inom ateljèns begränsande utrym- me istadkomma en fotografi av den nya, våldiga modellen, som når från golv till från tak.
Men lyckligtvis har den setts och fon och London gälla icke mera.
Japan set för form är påtagligt.
Irène Curie Ett konstverk som Sigrid Fridmans kommer den att ses av många andra än begär full paritet Tyskland har kommit av R ä t t e n att arbeta, att välja yrke och Kentaur ä r skapat att stå högt mot luften den extraordinära fyrmannajury med på ett hörn tack vare flottavtalet försörja Sig själv förefaller mig just med vidd och rymd omkring sig.
Det skulptörer åt vilken R å d e t till skydd för med England, och Frankrike kommer tro- som konstnären själv uttryckt det Stockholms s k ö n h e t stadsfullmäktiges n u v ara den allra viktigaste för kvinnor- vill ligen att handla därefter.
vara en meningsfylld skrift i rymden, officiella estetiska rådgivare, för en na.
Ty hur skall man kunna leva ett HEMFÖR NYA PARLAMEN- som tvingar människorna att se uppåt.
gångs skull överlät sin funktion.
Rådets självständigt liv om man inte har lov TARISKA SEGRAR, Eldkorsets re- att förtjäna sitt uppehälle?
Redan i den alltför trånga ateljèn ger (Forts, a s i d, 2,) presentant i parlamentet erbjöd frivillig Det är Nohelpristagaren, M:me Irène avväpning.
D e övriga ligorna följde e / - Curie-Joliot, som deklarerar sin stånd- ter i ädel tävlan.
Onekligen påminnande Elin Wägner: punkt fur Tidevarvet.
Hon ä r en inta- ~- om den 4 juli 1789, då de högre stånden gande uppenbarelse, förnäm i ordets avsade sig sina privilegier.
Men lagslift- bästa bemärkelse med den medvetna människans omisskännliga stil över sitt ningen, vänsterns som sammanhållning nu införes, blir kanske fack skar- vare anspråkslösa uppträdande.
Ett par un- pare än från början var avsett och det derbara kloka ögon ä r vad man fram- återstår att se, hur länge försoningen h å l förallt fäster sig vid i det bleka, smala ler.
ansiktet.
När hon slår upp dem - strå- NORDISKT S T A TSMINISTERMÖTE lande!
Madame Curie förefaller helt har ägt rum i Helsingfors.
Den kvinnofrågan.
den kan var och en få ningskrisen blev aktuell ä r detta mindre hemmastadd på Grand Hotel.
Av det yttre anledningen var ett nordiskt social- yttra sig om ut från sin egen affekt- än någonsin möjligt, ty den har flyttat jäktade intervjuoffrets trötthet och åstun- demokratiskt möte varvid finska rege- betonade inställning, utan kunskap och debatten från skämt- och kvinnospalter- dan att slippa störas märker man på ringen som icke är socialdemokratisk studier.
Även vetenskapsmän som i an- na till ledarna.
Rättvisan fordrar också morgonen av prisutdelningsdagen inte ett kunde man säga Med detta nummer ad Tidevarvet föl- krigsandans framryckningar, sökte vi därmed fullfölja den linje vi alltid ha hållit Det visade sig att den vann och anslutning i hittills förståelse F över Bottenhavet.
och alla dess förgreningar söka samla Irène Curie len på obestämd tid och nära hundra studen- S a k n a svenskarna sinne för monumen- ter ha häktats.
tal konst?
Synbarligen.
Det skulle UPPREPADE LUFTBOMBARDE- annars knappast vara möjiigt att ett verk MANG ha skett mot Dessie.
där som Sigrid Fridmans Kentaur finge stå kejsarens palats bland många andra kvar inom ateljèns skymmande väggar, I byggnader blivit förslört och amerikan- utan att ett allmänt krav restes på att ska sjukhuset beskjutits.
Svår förödelse den skulle flyttas ut i livet, till männi- och många dödade.
Läkare vid sjukhuset skorna.
Kanske sammanhänger den åda- ha sänt ett meddelande, riktat till världs- galagda likgiltigheten för skulptural opinionen, om luftanfallet, men enligt ita- konst med det svenska landskapets egen lienska uppgifter hade flygarna ingen karaktär, som visserligen besitter utsökta aning om sjukhusets existens.
färger men jämfört med exempelvis mån- LOTTKONFERENSEN mellan Eng- ga sydländska landskap saknar linjer.
land, Frankrike och Italien, Amerika Svenskarna ha ett starkt utvecklat sinne och Japan har samlats i London med sto- för färger.
Att det går en tydlig skilje- ra svårighefer i sikte.
De gamla utgångs- linje mellan intresset för färg och intres- konferenserna i Washing- punkterna för människovärdet i all dess rikedom sig medvetet och enigt.
Vi hoppas att vara läsare även i år vilja bistå oss med att göra kretsen kring Tidevarvet a l l t vidare.
(Forts. å sid, 6.)
nära elden att den nästan bränner hen- ne.
medan hon kastar en blick mot det gråfrusna fönstret.
Hennes sätt att all- varligt och tillmötesgående fördjupa sig i samtalet håller varje känsla av brådska borta.
- För oss ä r ju frågan om kvinnornas likställighet ännu mera brännande än hos er, säger M:me Curie, eftersom vi inte har politiska rättigheter.
Men också den ekonomiska självständigheten, som ju spelar en stor roll för de franska kvin- norna, har på senare tid alltmera hotats genom angreppen på kvinnornas rätt till förvärvsarbete.
Kvinnoorganisationerna har dock på sista tiden börjat reagera mot detta - glädjande nog det ä r en stor niidvändighet.
Jag vill särskilt framhålla, fortsätter M:me Curie, att jag med detta inte me- nar att kvinnorna skall ha några sär- skilda privilegier.
Men de skall ha möj- ligheter att ulveckla sin duglighet och genom sina insatser göra sig gällande.
Likställighet först och främst.
Ingen särskild p r o t e c t i o n för kvinnorna.
Där livsvillkoren måste förbättras skall de förbättras för alla - för både män och kvinnor.
Enligt min mening hör också kvinnorna i största möjliga utsträckning (Forts. A sid.
2.)
vi vilja ha Kentauren ...
och F (Forts. fr. sld.
1.)
egendomliga förfaringssätt har på flera håll i dagspressen blivit så uppvisat Den goda viljan.
Sanktionerna och imperialismen.
belyst att vi, åtminstme för närvarande, ingenting ha att tillfoga.
vi föredra a t t Citera några rader ur det omdöme professor Hjortzberg och Anna Lindhagen för fem ar sedan i skön- hetsrådet avgåvo om den tidigare och mindre Kentaurmodellen och som de ut- tryckligen fasthålla inför den nya: vi anse skulpturverket vara av högt örenta Staternas roll ifråga om sank- tionerna mot Italien har från början haft en avgörande betydelse trots att U.
S.
A. står utanför Folkförbundet.
Ju hårdare pressen av de beslutade åtgär- derna trycker på deltagarstaterna.
d- större räckvidd får frågan den stora, utomstående varuleverantörens hållning Tidningen The New Republic som kon- sekvent varit motståndare till Amerikas inträde i N.
F, tar i ett av sina senaste nummer upp frågan om sanktionernas ut- Det är, som statsminister P e r Al- konstnärligt värde.
Det förenar spänstig hin Hansson yttrade i Helsingfors flykt med utsökt balans, Så som gestal- sikter och princip.
om Ett av de starkaste ten lyfter sig upp mot rymden uttrycker skälen för tidningens avståndstagande de nordiska länderna hälsas med den såväl fysisk kraft som andlig strävan.
från N F. har varit artikel 16 enligt vil- glädje.
D e olika ländernas stats- Konstnären har lyckats a t t i rörelsen in- ken medlemsstaterna kunna förpliktas att vidtaga sanktioner mot en stat eller grupp eller utrikesministrar besöka varan- lägga ett rikt symboliskt innehåll.
A r det inte just detta vi behöva?
En av stater.
Ty detta kan ha till följd eko- dra numera oupphörligt, och det suggestion av skönhet och kraft, av strä- nomiska störningar, som befästa fientlig- De sker efter ett utarbetat system.
van uppåt och överdådig glädje?
vi vil- heterna folken emellan, som i sin tur kan förhandla, de tala i radio och ä t a ja se Kentaurens Iinjer avteckna sig mot tjäna till imperialismens stöd, framhåller självklart att samarbetet mellan slutligen middag hos respektive rymden, med full frihet att njuta dess tidningen.
Det gamla fördärvliga ' yste- lands stats- eller utrikesminister.
Vi skönhet ute i naturen.
Vi vilja ha Ken- n~~~ n~~~ allianser Och motsatta intressen får skydd under själva N.
F:s hägn och vilja likväl understryka P e r Albin tauren på Observatoriehöjdens krön världen står inför samma svårigheter som Hanssons yttrande att v i stå som förr.
fria folk vid varandras sida inom Har nu någonting inträffat, som ändrat Nationernas Förbund,.
T y det kun- dessa förutsättningar?
Det är förklarligt a t t man nu gör allt för att undvika ett de ej vara önskvärt, att de nordiska nytt krig inom Europa.
Angreppet mot länderna bildade ett förbund som i är ett av de mest renodlade sin tur slöt förbund med annan eller imperialistiska tilltag, som tänkas kan.
andra stormakter mot annan eller Det är möjligt att den samfällda aktionen (Forts. fr. sid.
1.)
andra stormakter.
Det är naturligt, från övriga stater gentemot angriparen att närbesläktade folk som Nordens arbeta inom de allmänna organisationer- kan ha sitt värde som fredsfaktor, i samarbeta, därom är intet annat än na i fackföreningar yrkessammanslutnin- Europa bl.
a. därför att Tyskland och gar och institutioner.
dess möjliga blivande allierade därige- gott att säga.
Men å andra sidan - Om jag själv arbetar i kvinnorörel- nom avskräckas fra,, sina expansionspla- ligger det något olycksbådande i att sen?
Nej, jag har ju egentligen inte tid ner österut, Europas stater, som ha Nationernas med det, fast jag har talat eller preside- Visserligen k u n n a utsikterna att und- Förbund till forum d ä r bredvid sluta rat vid både freds- och kvinnomöten.
Jag vika ett europeiskt krig synas ganska fördrag och hålla flottkonferenser tillhör bl.
a.
Kvinnornas världskommittè små Ty även om sanktionerna mot Ita- mot krig Och fascism.
ni vet den av M:me lien kunna innebära en varning finns in- och upprätta fredsförslag m. m.
Låt oss hoppas att Nationernas Duchène startade Och ledda organisatio- gen säkerhet att icke Tyskland i ren de- nen Karmpen mot fascismen i Frank- speration vågar sig på att utmana dem.
Förbund skall bli så mäktigt a t t rike har ju kommit i ett något nytt Iäge hållbar fred måste till slut nås på det blir där uppgörelserna ä g a r u m, genom den senaste kammarbehandlingen ett En helt annat sätt än genom sanktioner Men därtill fordras den goda viljan av frågan om ligorna Eldkorset och som störande ingripa i världssamfärdseln hos politikerna, som ä r o enskilda andra liknande fascistorganisationer.
och befästa gruppbildningarna mellan Sta- Men allt det där har hänt så nyligen, att terna, Men det kan vara en övergångs- människor.
jag har svart uttala mig om dess inne- form - ett försök, ett solidaritetsprov.
börd Vi har knappast hunnit följa med Vad Amerika beträffar och frågan om något den sista tiden.
Hur Folkfronten dess möjligheter att upprätthålla sin neu- nu kommer att lägga sitt arbete efter det tralitet, må vi använda detta tillfälle som ändrade politiska läget kan jag inte ut- ett förberedande prov, säger The New tala mig om.
Men helt säkert, slutar M:me Republic, Neutralitet är utesluten om vi Curie, har den haft stor betydelse när fortsätta att handla med krigförande sta- det gällt att bekämpa fascismen och stä ter, Ett villkor för neutraliteten är lik- dess attacker emot.
formiga åtgärder at bada håll.
Ar Ame- C.
H rika villigt att betala det priset?
Det är skäl i att pröva saken under nuvarande situation - trots allt.
Bestå vi inte pro- vet är också neutraliteten ett tomt ord.
Irène Curie och demokratin.
Abessinien
Elin Wägner: Ett ameri- Ny förening kanskt yrkes- " Rädda Barnen " En bok o m Frida Stèenhoff u n d e r de allra senaste åren har Frida Stèenhoff dragit sig tillhaka ur stridslinjen.
Men hennes tankar och krav ha varit i full rörelse bland dagens de- Hon måste ha batter och brottningar.
känt igen dem ofta, även d i de icke ha- de hennes ursprungsbeteckning eller for- mulering När de g a t t ur debattens och in i självklarhetens och fullbordans ske- de hör det ha platt henne.
N ä r hon sett dem dyka upp som aldrig förr tänkt?
ideer och plötsligt vinna terräng där de förr blott funno det värsta motstånd, bör det ha gett henne anledning till en ve- modig spekulation över världens gång Varför ä r det så att ideer alltid först måste ha en kort och farlig preexistens på jorden, riva upp strid, trampas ur och ligga som döda en tid, innan de kunna uppstå till förverkligande?
Det ä r inte alls meningen här att be- klaga Frida Stèenhoff för att hon varit den som fört fram kravet på sexuallivets frigörelse från ekonomiskt beronde, på humanitet och förnuft vid prokreationen, för tryggandet av barnets rätt genom demokratiska lagar, långt innan man var mogen för hennes idèer.
Vemodigt hör det däremot vara för henne att utveck- Iingens linje brutits, att så många för- hoppningar krossats, så många vunna po- sitioner hotats eller förlorats.
Även den som haft fullt klart för s i g vilken del Frida Stèenhoff haft i att angripa stelnade och döda samhällsför- efterlyses.
program.
utgiven till hennes 70-årsdag.
T Ragnhild kända stockholmskor, fröken är tidigt viss att det a r tanken och kul- Lundberg Hotel plazas turen.
icke tron på Jesus som skall fräl- direktör och innehavaren av firman sa människan.
och hon blir en kämpe Svenskt Tenn, fröken Estrid Eriksson, för en objektiv och rationell moral som kom häromdagen hem efter en rekord- artat stormig Atlantfärd från ett besök i hon uttrycker det.
New York.
De ha många stimiilerande upplevelser att berätta om från den jätte- lika, sjudande mångsidiga staden: ut- märkt teater, storartad byggnadsverk- samhet.
sagolika jättehotell, nya ideer p i tusen o m r å d e t Men bland alla an- genäma erfarenheter framträder särskilt.
, en nämligen bekantskapen med det av- a kvinnovärlden, ndiga företagare och fria yrkesutövare.
.
Genom sitt medlemskap i den berömda Zontaklubben - en kvinnlig motsvarig- het till männens Rotary-klubb - kom- mo de båda svenskorna från första ögon- i kontakt med representanter för b de mest skilda yrken och uppgifter.
Zon- taklubben rekryterar sina medlemmar just från de fria yrkenas område.
Dess syfte ä r framförallt att arbeta för renhårighet lojalitet och hjälpsamhet inte hara klubbmedlemmarna emellan, utan I Till en början löper hennes bana kor- arhetslivet överhuvudtaget en inställning rekt med studier i språk och målning till arhetet från den enskildes sida präg- och ett passande giftermål, Men en lad av samvetsgrannhet och ansvar.
Kanske Zontianerna, tack vare de krav gång på nittitalet skriver hon ett drama deras medlemskap i klubben ställer på som heter Lejonets unge.
Det skildrar dem, ä r o särskilt framstående individer.
människor utan skuldkomplex i samband I varje fall mötte de båda svenska rese- närerna bland de amerikanska yrkeskvin- med erotiken, det fordrar ansvarskänsla nor, som de sammanträffade med, ge- och fri Vilja vid prokreationen, och detta nomgårnde denna anda av hjälpsamhet, i en tid d i, som Beatrice Zade säger, man vänlighet och självständighet, blygdes för verben älska och b a d a Den lätta glada, vänliga atmosfären Detta var inledning till en period full verkar oerhört stimiilerande, berättar av arbete och strider, då det ena dramat fröken Lundherp.
Alla dessa människor, mer och kasta ut p l a n r i t n i n g t i l l ett nytt efter det andra såg dagen, spelades och både kvinnor och män.
måste ju vara mycket upptagna och verkligen ha b r å t t samhälle med fria kvinnor och en n y mo- diskuterades, d i hennes stridsskrifter Aldrig skulle man e m e l l e r t i d träffa ral.
blir imponerad av den översikt av lästes i vida kretsar och uppkallade mot- på någon som på minsta vis lät påskina, hennes gärning som fru Beatrice Zade, skrifter som i sin tur tvang författarin- att han eller hon inte hade tid med en bekant som skildrare av den tyska ro- nan till nya skrifter och offentliga upp- främiing.
Jag träffade t. ex. presidenten för världens s t ö r s t hotell, Waldorf- mantikens kvinnor, givit i sin nyutkomna trädanden.
biografi med undertiteln: människan, Frida Stèenhoffs biograf s ä g e r att det var Astoria kämpen verket En s t o r del av Frida ute från mera avancerade kulturkretsar i rande personal, New Yorks elegantaste om värld Mr Boomer med härskar Stèenhoffs garning ligger på det försåt- liga avståndet av 20.
30, 40 å r D e yngre veta ingenting om detta skede som inte ä r dokumenterat och klarlagt, de äldre frestas att trassla till eller glömma sam- andra länder som hon fick sina impulser.
restaurang, s ä r s I så fall kan man säga att hon genom våningarna etc. etc. att stå för dessa idèer och strida för dem, upptagne man bemötte l d a så hade hon hela tiden som en repli- Frida punkt det trygga hemmet och den ofel- s.?
vik- hara sympatien.
Visserligen hade hon Det ä r icke som hennes motsvarighet i Norge för en fru Katti Anker-Möller en Castberg som förskräckligt nog att våra egna s j ä l a r förslöats att vår medkänsla inför andras lidande trubbats av e l l e r nästan helt för- kvävts!
Skola vi n u också bli de oskyldiga har- nens förförare så vår ologiskhets och hjärtlöshets frön i deras s j ä l a r som efter oss skola ärva jorden!
S e vi då e j vart det här hän?
Nativitetens hojande ä r betydelselös om vi kväva själarna i dem som kommit till liv, all barnavårdande verksamhet blir meningslös om vi samtidigt våldföra oss på de tillgångar inom människobarnet som utgöras av medkänsla och förståelse, Låtom oss riva bindeln från våra ögon en annan ägde Och ledde tillsammans med s i n bror en stor kartongfahrik en - det ä r sannerligen hög tid därtill!
Vem vill vara med och sätta in all sin tredje var ledare för ett oljebolag, en tjär- kraft på arhetet att rädda barnen de försäljare inom järn- Och stålindu- strien.
Sa fanns del självfallet l ä k a r e Astrid Landberg arkitekter, hotelldirektörer, möbelarkitek- ter, heminredningsexperter.
Särskilt de - Vilken möda de kvinnliga kolleger- sistnämnda yrkena ligga till största delen na gjorde sig för att vårt besök skulle i kvinnornas händer i Amerika, bli givande, kan knappast heskrivas.
Re- dan när hiten lade till, möttes vi av pac- kar av brev och telegram med välkomst- hälsningar och inbjudningar.
Den 8 no- vemher var Zontaklubbens speciella dag.
den s. k. Zontadagen.
då klubben firade sin sextonåriga existens bl.
a. med en serie anföranden i radio samt en bankett.
Iladiotalen gingo först och främst ut på s och det internationel- betydelse kvinnornas sjävständiga arbetare och blygsamt refererande och onyanserat hyl- lade Det vilar därför något konven- tionellt och opersonligt över hennes bild av denna högst personliga och okonven- tionella människa.
Men Frida Stèenhoff själv har alltid haft ett drag av konven- tionalism och o p e r s o n l i g t som en för- såtligt skyddsfärg i en värld där hon all- tid v a r flgelfri.
Och dessutom ä r tiden en förbindelse ifall det eljest här sig att men så hade hon den lyckan - och har banketten fick man se- så g ö r a Och inte heller ställa vi pro- att leva i en kärleks- och samarhets- dan en utmärkt idè om de amerikanska blemet o m individens krav p i lycka mot gemenskap inom vilken hon var o s å r b a r kvinnornas mångsidighet som företaga- dess plikt till offer på samma sätt ty Det vore emellertid orätt att tro att re.
Där fanns yrken representerade, som v i säkert i Sverige inte skulle k u n n a hitta vi ä r o medvetna om en förbundenhet hon bara stötte på motstånd.
Inom en för en djupare analys och värdering av hennes del i kulturutvecklingen omkring sekelskiftet ännu icke kommen.
Det åter- står att Iösa den vackra sundsvallsdok- torinnans gåta och klara ut varför det mellan individerna som ingen genom en vilje- eller frigörelseakt kan slita sig ur Men det Frida Stèenhoff sa för 32 Ar sedan om nödvändigheten av att anpas- sa samhället för iiatiirens krav på kvin- just blev hon som kom att slunga in så många brandfacklor i den svenska kul- turdehatten.
Likaså att ta reda på om det verkligen ä r s a n t att hon v a r lika lugn och oberörd som hon visade s i g, där hon s a t t med pensel och palett och målade tavlor medan medelklasspöbelns anonyma smädeskrivelser fyllde hennes brevlåda och en viss press fastslog att den smutsigaste förstörelselusta mot allt heligt låg bakom hennes sociala dramer och stridsskrifter.
Tillsvidare har man fått ett intressant och lärorikt stycke kulturhistoria uppord- nad och samlad.
Den börjar i det sofi- anska tidevarvets Stockholm.
Frida Steen- hoff uppväxte i ett hem som v a r ett a v nan att föda b a r n det har i dag en brän- nande aktualitet.
hade man betänkt det ordet för tretti år sedan hade kanske vårt befolkningsläge varit ett annat.
B a r n e t ä r framtidens kapital såsom va- rande framtidens a r b e t s k r a f t det ä r en stèenhoffsk sats från samma tid - som Myrdals nu håller på att försöka pränta i oss.
och som vi först nu ha mognat till att fatta första stavelsen av.
Det paradoxala i Frida Stèenhoffs hi- storia ä r att det var hennes egen socialt och ekonomiskt oåtkomliga ställning inom ett äktenskap där alla hennes krav och pietismens sista stödjepunkter inom de bildade kretsarna, samma kretsar som nu Oxfordriirelsen pA nytt vill vinna för kristendomen.
Själv reagerade hon nt- pativt p i denna starka piverkan.
Stèenhoff och nittitalsliberalerna tigt har behållit sin betydelse.
inte längre något samvetstvång i så personligt förfogande haft oänd- utveckla dem vidare och aptera dem på våra fiirhållanden gjorde dem till sina eg- na och v å r a nianhangen.
Inte allt av det som föreföll Biografen har fattat sin uppgift som k Oss u. då ekot av krigets lidande ljuder, eller åtmistone borde ljuda inom varje levande mönniska, då v i uppriiras av det orättfärdiga angrepp som blivit hela världens problem n u måste åter ro- pet höjas R ä d d a B a r n e n Man skulle önska att kunna tala med änglars tungor för att förmå väcka alla Sovande, satta liv i alla indifferenta och få reaktionslosa, ologiska intellekt att rea- gera med konsekvent, sunt förnuft Hör stundar jul, fridens och kärlekens högtid Stralande affärer utbjuda all- sköns härligheter.
Och i ett av Stock- holms största variihiis, där god smak brukar vara förhärskande studsar man tillbaka vid åsynen av ett helt fönster fyllt med spelet om Addis A b e b a F i n n s att köpa å leksaksavdelningen två tr. upp!
På en karta över Abessinien stå utplan- terade stridsvagnar, soldater m. m. och spelregler upplysa om att olika tärnings- kast betyda flyttande av flygplan, strids- vagnar, kolonner.
Man frågar sig hur en dylik leksak kommit till - av hara tanklöshet eller av oförmåga till medlidande.
i fullständig bilindhet för den skada l e k s a k e n skulle Är det inte utgöra för en barnasjäl?
N radikal person att underlåta att legalisera kunde stifta lagar på hennes diktamen.
maken till - när det g i l l e r kvinnor.
för klubben är en känd ad- vokat - det ä r ju inte så ovanligt i v i r a ögon - men så fanns det bland medlem- marna mäklare Och bankdirektörer.
av- delningschefer v i d banker Och affärshus en dam var assistentdirektör för en fabrik och den ansvarslösa barnalstringen, så som tillverkar äggpackningslådor med kunde hon få uppleva att ungdomen hela amerikanska kontinenten till mark- applåderade henne frenetiskt.
Tillsani- nad - hennes man v a r huvuddirektör man med sin syster Ellen Hagen fann hon verksamhetsfält och resonans inom den kvinnliga rösträttsrörelsen.
Ehuru det ä r riktigt som Beatrice Zade påpekar, att Frida Stèenhoff aldrig kunde finna s i g i att inskränka arhetet på kvinnans fri- görelsen till blott och bart arbete på en författningsändring.
Det ä r många föregångskvinnor, som med rätta kunde säga att de icke fått och kunnat uträtta det de bort och velat, där- ung livaktig.
idealistiskt färgad social- Presidenten demokrati vann hon förståelse och för- svar.
När hon började ta upp kampen mot kriget, vilket var ändå farligare för hen- nes rykte ä n angreppet på prostitutionen behov av frihet och sympati voro till- för att de personligt olyckliga förhållan- fredsställda, som gjorde det möjligt för den i vilka de levat tagit för mycken henne att blotta kvinnans erotiska och kraft av dem.
ekonomiska slaveri i äktenskapet och stri- Frida Stèenhoff däremot hör till d e m, för hennes frigörelse.
N ä r Frida som vid sjuttio år med full rätt kunna Steenhoff g a v sig ut p i föredragsturnè säga: m i n a krafter och miijligheter hle- med en ny brandflackla och satte alla vo frigjorda, och j a g har ocksd hriikat da Hon moraliska brandkårer I i alarmberedskap, mitt pund,.
- Alla dessa kvinnor verka genomgå- ende självständiga och säkert placerade i samhället.
De representera ju alla den arbetande världen och ha till allra största delen fordelaktiga yrken och anställnin- gar.
T r o t s att de inte alla gillade Roo- sevrelts politik, måste de ändå såsom del- aktiga i den uppåtgående konjunkturen just nu, g e honom ett erkänslans ord för hans ansträngningar.
- Överhuvudtaget märkte man starkt vilken betydelse kvinnorna tillmätas i Amerika.
De räknas med i affärslivet, det tas hänsyn till dem på ett sätt, som man inte ä r van vid här hemma.
övertygelsen a t t ohederliga metoder för att nå m a t e r i e l l a fördelar är det- samma som misslyckande för mig själv och innebär en örätt och skadande av andra, - det ä r en av Zontaprogram- mets paragrafer.
O m de amerikanska kvinnorna i sin likställighets makt kun- n a stödja den uppfattningen måste man ju s ä g a att deras närvaro i det ekono- miska livet fått en innrbörd utöver den egna framgången.
Casan.
I Napoleons skugga.
Rymd över nässlorna.
Håg komster S o m historislkt berättare äger professor kunde utgå - denna korsikanska familj de ypperligaste med dess otroliga aptit på livet och dess kvaliflkationer + lärdom, kvickhet, psy- överlägsna sätt att ta allt som hände dess kologisk blick och levande stil - men medlemmar såsom något självklart.
Den bland hennes författaregenskaper ä r det populära uppfattningen av Napoleons en som tar priset av alla: en avundsvärd syskon ä r väl den att de var bleka plan- tor som förde ett tynande och osjälvstän- \ italitet, en strålande oförbrännelighet.
Men behöver bara läsa de första sidorna digt liv i det stora geniets skugga.
I i hennes nyutkomna bok Prinsar och yttre avseende ä r detta ju riktigt.
i syn- prinsessor av Corsika för att känna mak- nerhet under Napoleons kejsartid, da han ten av denna vitaliet, och när man i ett for att genomföra sitt kontinentalsysteni enda andedrag läst boken till slut ä r delade ut länder och kronor bland sina man så mättad av liv, så fylld av levan- syskon och u t n ä m n d e dem till konun- dets muntert tragiska äventyr att man gar och drottningar än över det ena än Over det andra landet, ungefär som man gott kan stå sig en tid framåt.
Stimulerande.
det ä r ordet, Men vad utnämner postexpeditörer.
Men att de betyder det egentligen?
Vad ä r det som alla var av originellt virke och att som- gör en bok stimiilerande?
Man kan säga Iiga av dem besatt en kraft och även att det dramatiskt livfulla tidsskede och oberoende av Napoleon ägde chanser att de originella personligheter, de enaståen- spela en betydande roll, därom blir man de öden Alma Söderhjelm skildrar i och övertygad.
då man läser Alma Söder- for sig måste fängsla intresset.
Det av- hjelms bok.
Den enda som inte fick någon görande ä r emellertid här liksom all- Hon upp- tid - gnistan.
Alma Söderhjelm har titel var moder Leitia.
gnistan.
Det är i det avseendet hon höjdes inte till kejsarinna, hon var och så markant skiljer sig från den stora förblev modern, Madame Mère.
Kan- mängden av historiska kompilatorer.
Hon ske kan man ur Napoleons vägran på har den historiska genialitet som förmår denna punkt utläsa en medveten eller levandegöra såväl sammanhangen som omedveten känsla hos honom att Letitia det personligt egenartade, det unika.
Hon var av sådant virke att varje grannlåt.
inte blott sammanställer sitt stoff, hon låt vara en kejsarinnetitel, skulle ha ser något medan hon skriver.
Hon kan missklätt henne.
Om denna känsla fanns ge en vision och hon har blick för den hos Napoleon, så var den riktig.
Den rätta detaljen, den som sprider ett plöts- livskraft som i olika former utstrålade ligt och oväntat ljus över händelser och från denna syskonskara, dessa sköna karaktärer.
Och det märkliga ä r att hon kvinnor och dess praktälskande, njut- därvid aldrig ens i sina populära fram- ningslystna och charmfulla män, och som ställningar förfaller till den lösliga roman- samlad sökte sig utlopp i Napoleons tisering som blivit så på modet nu för måttlösa och ändå så fanatiskt behärska- tiden och gjort de så kallade historiska ile verksamhetsbegär, hade nog sin djupa biografierna så omtyckta När man l ä s e r, osedda källa i moder Letitias otillgäng- Alma Shderhjelm kan man vara säker på liga natur.
Alma Söderhjelm lighetens fasta grund, lika säker som läste man självaste gubben Ranke.
Alma Sö- derhjelm är en lika vederhäftig historiker som hon ä r en fantasifull berättare.
När man i Alma Söderhjelms fram- ställning läser historien om familjen Bo- napartes öden och äventyr får man ett suggestivt intryck av hela epokens liv, av det hetsiga.
livshungriga tempot, det överdådiga livshumöret.
de starka mot- sättningarna de oförmedlade övergån- garna.
Här spelas ett högt spel, med liv med sitt rika persongalleri, sina livfulla och omväxlande scener, sina målande si- tuationsbilder en bok som förmår tjusa lekt och lärd.
Är man fullkomligt obe- vandrad i den napoleonska erans historia kan det väl hända att man på sina stäl- len kan förvirras av den filmatiskt nyck- fulla herättelsetekniken och skulle önska en klarare utblick över sammanhangen.
Men å andra sidan ä r det just den sken- bara nyckfullheten, överraskningsmomen- tet i kompositionen som skänker fram- och kronor som insats.
Man får också stallningen dess tjusning och d e s vitsi- en livlig föreställning om hur stark den ga, själfulla, omisskännligt personliga sig- livsgrund var från vilken en Napoleon natur.
Hagar Olsson.
F örst for han över många hav, och förblir ljum, men Martin behöver ända då han klättrade upp från sin arbets- inte frysa den.
DA de får ett eget barn, i och livsintryck.
Lindblads år a s H å g k o m s t e r, som under ett par år ägnats minnet av ärkebiskop Söderblom, ha denna gång hämtats från det svenska Finland.
Utgivarens grepp h a r visat sig synnerligen lyckligt.
Av bokens 28 medarbetare har endast Sil- Ianpää skrivit sitt hidrag på finska, men han har själv ombesörjt överflyttningen till svenska.
Flera tillfrågade musiker ha avböjt med motiveringen, att deras Ut- trycksmedel är ett annat än Ordet.
Äm- nesvalet har varit fritt men förlaget har plats i fartygens innandöme, såg han på de olika haven och de olika länderna med sina skarpa, goda ögon och upptäckte så mycket, som världsresenärerna före ho- nom inte skymtat under de mänga och hårda Aren i fartygens eldheta huk forma- förbytes välviljan i likgiltighet.
Till sist tycker hunden, att han vill inte behålla pojken längre.
H a n arbetar ju bra, men han ä r alldeles för barnslig., Tullen g å r d den andra i ordningen, ä r rik och präktig där är sockenhar- des intrycken till ord, och hemkommen skänkte oss Harry Martinson två samlin- gar verklighetssagor, som hör till det ri- kaste vi har på svenska.
Man tyckte det var första gången man fick höra o m fjär- ran länder - så intensivt och verklighets- tätt hade de aldrig förut kommit en nära.
Man hade verkligen varit därborta sen net inte ens till skenet familjemedlem, uitan enbart liten slav.
SA följer Nor- &amp;, den onda gården.
En g å r d som förfaller, med mänskor, som förfaller och ä r elaka och grymma inne i en storskogs mörka ensamhet.
Där blir arbetet till sla- svar, och tonfallen ha också blivit u p p veri, örfilarna till misshandel, kölden till rörda vid minnet därav.
En viss tidsbe- isande ångest.
Martins enda tillflykts- gränsning har av naturliga skäl måst iakttagas men den ä r Icke snäv Som ort ä r det ställe, som alla bättre barn Wrede från Runeberg t i l l vantrivs i: skolan.
Men han får inte gå I skolan varje dag, gården behöver hans Här ha uttagits några bidrag till be- arbetskraft.
Inför den vänligt aningslöse handling, vilka möjligen mest intressera ÄIdste medarbetaren är Iäraren framställer han sin inlärda hem- riks-Sverige.
den n u 80-årige skulpturen V i l l e Vall- ställan om lov, väntande på ett nej, Som gren, vilken börjar sina personliga min- han aldrig f å r Till sist en dag rymmer nen a " Runeberg med något så hemtrev- han från Norda.
efter en särskilt grov ligt som skaldens deltagande i en herr-, middag på faderns.
doktor Vallgrens, misshandel.
Dessa olika mänskor, som fått sig ett namnsdag, men slutar med skaldens tra- barns öde anförtrott utan att känna den giska l 3 sista år d ' llan slagrörd vårda- des av doktor V. Runeherg.
vars son som lättaste skymt av ansvar eller intresse.
var en l y c k l i g skulptör, bidrog t i l l att V a l l - ä r - med ett undantag - - skildrade utan gren fick ägna sig åt konstnärsyrket.
Ett hat eller hitterhet.
De ä r förstådda in- par veckor efter Runebergs begravning, ifrån deras hårdhet och dumhet förkla- då Topelius höll högtidstalet, reste V. till Paris för att stanna där i 40 år ras ur deras liv och deras egna bördor Arvid Mörne skildrar folkhögskolans Till och med odjuret Joel på Norda fram- genombrott i Nyland.
Gunnar Castrèn står i denna avståndets och förståendets talar om sin verksamhet som u n d e j o r - försonande dager.
Bara i ett porträtt d i s k publicist, varmed avses hans redak- flammar hatet upp, oförsonligt och out- törskap av Fria ord, ett organ, som under släckligt.
Alla kan få förlåtelse, bara Bobrikoffsperioden måste tryckas i Sve- rige och smugglas över till Finland.
På inte Wilhelm på Tullene.
Han ä r den i några intressanta sidor skymtar enstörin- sin egen förträfflighet stelnade mänskan, gen Eugen Schaumann, Bobrikoffs bane- mänskan utan känslor; han tillfogar andra man.
Helmi Krohns bidrag N å g r a minnen lidande inte för a t t hämnas vad andra av Georg Brandes har kommenterats i tillfogat honom utan bara av översitteri pressen, emedan de däri återgivna bre- och en hjärtats bottenlösa likgiltighet.
ven behandla B:s förhållande till Viktoria Från Norda kommer Martin till ett ål- Benedictsson - ett ämne.
som aldrig derdomshem.
Han ä r enda barnet bland tycks upphöra att intressera - och an- en massa blinda eller döva, halta, sinnes- ses kasta ett sympatiskt ljus över den man upplevt de böckerna - men man hade sett ännu mycket mera än man skul- le gjort om man själv fått göra resan: genom myllret av levande verklighetsde- taljer fick man skilda Martinsons vision av verkligheten bortom tingen, av rym- den, som välver sig likadan över jordens alla folk och skogar och hav.
Man hade mött Sagan - barnets och geniets Saga.
som tyder livets mening.
Meningen: vi får inte stelna.
Utan vandra som världs- nomaden över jordens klotyta.
obekym- rad om nationernas inbillningsgränser.
eller som själsnomaden, öppen mitt bland de tillspärrade, givmild och mottagande, utplanande gränser även här.
Mitt in i en värld av hat och trånghet slungar Harry Martinson sitt ljusa och bjudande budskap: håll din själ levande och öppen.
Han s a sitt kap farväl och lämnade världsresornas brokighet bakom sig.
Man hörde, att han i sitt nästa arbete ville vända tillbaka till den egna barndomen.
Man undrade kanske ett tag, om hans genius skulle bistå honom vid kartläggan- det också av ett kargare och fattigare landskap, där inga äventyr skimrade fram Denna undran var överflödig.
Det ä r inte någon glädjerik vandring tillbaka Harry Martinson företagit.
I detta barndomslandskap växer inga röda slöa eller epileptiska hjon.
födelsevånda Mathilda i det Stora, gripa Brandes´ av och doftande blommor, där blommar en- välskötta, snygga huset går den ensam- Ernst Ahlgren som författare och män- dast nässlorna.
Men i herättelsen om soc- ma pojken omkring bland de skröpliga niska kan väcka sympati.
Det torde icke kenbarnet Mlartins frusna barndom skäl- och gamla - befriad från utsugning bli lätt att minska storheten hos denna ver samma liv som i skildringarna från de och misshandel, men också befrlad från sällsynta personlighet med sitt allvarliga Skärande exotiska världarna, och samma oänd- livet.
omgiven av sjukdom och dödsnär- liga, ljusa rymd välver sig över bägge.
het.
Men det ä r ändå hans lyckligaste en omutlig kvinna, för vilken varje kom- En barnpsykologisk skildring a " hög- tid.
Ty här får han älska för första gån- promiss var otänkhar.
och en man, som klassig rang, en osminkad landsbygdsmål- gen i livet.
Fureståndarinnan, fröken fladdrade ur ett förhållande i ett annat - ning som bittert skär av mot det van- T y r a, blir den första mänska, som visar därtill skrytande över sin oemotståndlig- het - och i sitt hem gentemot sin hustru l i g a, sentimentala hondejoltandet, ett so- honom litet riktig vänlighet.
Mycket ä r till gästers bestörtning spelade rollen a v cialt j ' accuse av omutlig stränghet, en det just inte hon g ö r men det blir i alla mentorn, som rättade och klandrade hen- historia om en vaknande liten mänska, fall ett och annat gott ord, en smekning ne med orden, att hon rakt ingenting för- som från sitt tillbommade fängelse upp- över pannan da och da.
Boken slutar, stod.
En vördnad.
som knappast kan äg- täcker jorden och himlen utanför gallren, då fröken Tyra dör i nervfeber.
en hymn till kosmos, som uppstår på nytt Under dessa vandringar genom skif- ta: att man måste stå upp och handla, nu.
i spegeln av varje nytt, uppvaknande sin- tande händer har Martin utvecklats till genast, Man har nåtts av ett tvingande ne - allt detta ä r Harry Martinsons nyn en liten avgränsad personlighet - en maningsrop att deltaga i kampen mot bok, och samtidigt bildar den en fullstän- brådmogen elvaåring.
som tiger och tän- hårdheten och hjärtlösheten dig konstnärlig enhet.
ker och framför a l l t ser - med sina livs- Någon gång kan det hända, att man Som motto star: j a g frös vid min nyfikna ögon suger ur mänskorna deras Vid läsningen fastnar vid enstaka menin- barndoms h ä r d.
Den lille Martin för- hemligheter.
Livets snålhet har lärt ho- gar och tänker: hade det här inte kun- lorar tidigt sina föräldrar och blir soc- nom små förklarliga oarter - han kan nat sägas enklare.
Ja, där finns kring- kenbarn - han gAr under klubban till ljuga litet, förställa sig litet.
dra på sig liga meningar, som man har svårt att minsthjudande, den som v i l l ha honom ett fromt leende, han är inte så värst arbeta sig igenom.
Men oftast ä r det för minsta kommunala ersättning får ta modig.
Men trots a l l ödslig kyla som så att man efteråt glömmer krånglighe- honom.
Det ä r mycket praktiskt för en omgett honom har hans själ inte frusit ten - och en lysande skarp bild har et- han står öppen Och vaken Och lyss- sat sig in i hjärnan, Harry Martinson bonde med ett sockenbarn - han får sig t i l l en liten tjänare, som han kan påbörda nande gentemot livet - till och med har ett så absolut egenartat sätt att s e hur mycket arbete som helst utan att g e gentemot mänskorna.
och tänka, att han också måste uttrycka något annat än maten och det nödtorf- Och det ä r det som ä r det underbara sig med absolut egenartade vändningar.
tigaste i klädväg.
Han får sig en liten med denna ofta ohyggliga skildring - Och med a l l a sina sällsamma bilder och slav.
som han kan behandla efter behag.
att den ändå till sist säger j a till livet.
liknelser ä r hans stil kanske den mest Genom tre gårdar går Martins ensamma Inte ett ödmjukt ja till niänskolivet så- expressiva, som skrivits på svenska.
väg.
Den likgiltigt vänliga, den Iikgil- dant det ar, men ett ja till att det går vi tjusades av Harry Martinsons ord- tigt ovänliga och den onda garden.
Hur a t t indra, så att det blir mänskorna vär- bilderböcker från avlägsna länder.
Men inte atmosfären i dessa tre gårdar, d ä r Det ä r en livsvilja som härdats och denna skildring från vårt eget land, där dessa tre världar återgiven!
Man får provats och köpts för ett oändligt dyrt han tvingar oss att med nya ögon se på andas in den, lukta sig in i den, uppfatta pris.
och man tar emot det som en för- en värld som åtminstone delvis var oss allt sinnena kan uppfatta och det som ä r kunnelse.
bekant redan förut - den griper oss ännu När man läst slut boken och sitter djupare och närmare.
Harry Martinson är fördolt för dem.
På första stället.
Vil- näs, går det an.
Så länge folket där ä r där trolltagen av dess vidunderligt djup den store, ständigt på nytt överraskande barnlöst, visar de ett slags animalisk väl- lodande mänskoskildring och dess visio- trollkarlen, det unga, ljusa geniet i svensk vilja gentemot det främmande barnet.
ner av rymd hortom allt smått liv, så litteratur av i dag.
Inga goda ord eller smekningar, välviljan blir ändå det starkaste slutintrycket det- Jan-Erik Holm.
sammans med sin älskade hund Piddel.
Det iivervägs allvarligt om hennes upp- tagande i g ä n g e t vars medlemmar an- n a r s bara är pojkar - det skulle j u vara övermåttan intressant med en indianska i gänget Men då nimbusen omkring M e d ratta ar Artur Lundkvisl prisad, lig motsvarighet till Inga Karlsson.
Mirjam skingras - när allt kommer om- för sin förmåga att dricka in verk- frid Valilberg och Inga Karlsson blir för- blir lignet med alla sinnen (inte bara synen) lovande och skall, då läsaren lägger igen kring är hon kanske en judinna!
det en het strid om henne, Ett par av paj- och a t t tyndigt och iriskt ge sinnesiiitryc- buken, med sakerhet gifta sig.
k e n litterar iurm.
tiaii kan ucksa återge be ar namligeii myci&lt;et priiktiga män- k ~ n rilstar a trots allt alltjämt för henne.
en atmosfär nied vad den ryniiner inte iliskor, solll giir vana vagar rakt fram, nien en och annan skriker - zigenariinge bara av y t t r e intryck utan aven av inre vardagens hjaltar, kan man gott kalla - judeunge!
efter henne, Och sa i r wrhligliet.
I iiuvcllsamiingen Hininieis- dem eftersom nian inte riskerar att stöta ' hon frnn schlesien.
Kanske frdn den de- t3rd Iilins ett par kortare berattelser.
ti,riatiaren med en banal fras.
Inga / Icn, soni inte längre hijr till Tyskland7 Ilarlll3St langrc prosadikter, där atmosta- I \ arlssuii, vilken furfattaren beskriver ren ar lan1:istiskt skickligt langad och nied niycken umhet, är med all sin nog- ' Hon hojkottas p ' girden.
Och hon skri- st.iiiiiiiiigens intensitet lylrer skiidringen grant angivna vanlighet e t t monster lur ver I sin dagbok Min pappa har till betydande dikt.
Jag syftar framst en ung anspråkslus flicka i fattiga fur- ocksd riistat för Tyskland efter kriget., Pa Genomresa där den grå tonen over hallanden.
aldrig knotande, alltid glad nicd Men då Miriam trots g l ~ p o r d och en landsortsstad I regnväder får en idngt och vhtiiig.
James Larssons furharligande av dessa ga liver- ho,kottninp visar sip Sills,,nt renha- vidare betydelse an intryck från en resa - grådaskigheten klibbar vid människor- nianniskor sker uppenbart fullt program- sättningar, som i år dominerar bland barnböckerna * lindrar man ovillkorligt: rig.
besluts slutligen hennes upptagande i na själva på samma sätt som de våta matiskt, Deras dygdrikhet presenteras gänget Det kan gå på ett ut om man löven vid kupèfönstret och exercis- med ganska stark arrogans mot annor- Har vi så få egna författare som kan är grabb eller j ä n t a säger Heiner, det skildringen i krigarlivet är så härligt, en lunda, modernare, funtade.
så mycket skriva för barn, så att allt detta utlands- enda som betyder något är om man upp- obarmhärtig men strilande bild av kul- erkannande är denna apoteos över an- för sig r e n h å r i g t - Och 67:ans alla lektiv animalism.
språkslösheten förtjänt av, att den är kram måste importeras?
I de Iängre berättelserna ar enstaka si- modig.
Det finns många upprorsstigar, Ett av nämnda undantag utgör Vi i ungar enas i allehanda intressanta Och dur i samma grad inspirerade.
Det ar som ar bekvämare fur en författare än 67:an av Lisa Tetzner (Axel Holmströms storstilade företag - Boken, som har snarare styrkan i några sådana stäm- trivialitetens kungsväg.
Och vill James förlag 2: 75), som avgjort är en av ju- ett inbjudande omslag - två trevliga ningsbilder, som biter sig fast, an man- Larsson i något impertinent ton deklare- lens roligaste Och bäst berättade barn- pojkhuv uden p assar för barn i alla niskornas upplevelser.
Artur Lundkvists ra, att vad världen behöver, är snälla och böcker, dar det inte endast berättas lustig- åldrar från 8 år Likaså samma förfat- begåvning ar uppenbart Overvagande ly- förnöjsamma personer av typen Inga Till och med i en sa bra historia Karlsson, så må han göra det.
En tret- heter, men skildras levande, individuella tarinnas förut till svenska översatta Hasthandlarens döttrar fäster Iäsaren tioårig Inga Karlsson med 125 kronor i barn Det händer en hel del hos Vi i barnböcker Fotbollen Och K o m med sig mindre vid de båda flickornas egen- månaden, skall, om hon kommer över bo- 67:an en skara käcka barn, färdiga till ut i världen, artade öde a n vid de första sidornas in- ken, troligen inte dela hans tro.
allsköns skoj, men dock med hjärta för Åhlèn &amp; Söner utger i sin serie barn- levelse i hästhandlare Liljas gistgivare- Inga Karlsson, vars sätt att läsa fram- medmänniskors trassligheter.
En liten böcker (å 1: 50) flera nya mest över- gard.
- Denna synpunkt kan verka este- ställes de boksynta till föresyn, skall an- främmande, föräldralös flicka - så mörk- sättningar - Djungelbarn n,, Edyth tiserande, Artur Lundkvist är emellertid, tagligen inte förstå boken, vilket väl bör hyad och svarthårig, så att 67:orna för- Kaich st^^^^^ (övers.
fr. engelska), vilka aspirationer han än själv må ha, i kännas smärtsamt för författaren.
Den något mera boksynta njuter av mycket i söker inbilla sig a t t hon är en indianska Med 76 något ojämna teckningar.
Det allra högsta grad konstnär.
Människoskildring i nivå med denna ly- den: den originellt humoristiska karsk- gör en dag sitt inträde i kretsen, till- är djurbarnen själva, som i denna syn- neriigen innehållsrika samling berättar om sande miljöskildring presterar han inte.
teriseringsförmågan framför allt.
Och sin tillvaro i djungeln också över leo- Åtskilliga av berättelserna - de som inte fastan författaren i det till kritikerna rik- nas människan bakom den berömda sig- pard- och lejonungars och andra viIda är rent lyriska eller skizzartade hand- tade inledningskapitlet uttryckligen un- naturen G B, står nog oförminskad ungars liv härskar omma föräldrars upp- lar (litet programenligt ibland) om dunk- danbett sig sådana synpunkter (han vill kvar när det gäller pseudonymen Ernst fostrarnit Det är minsann en hel del la drifter.
som får utlösning eller förblir bli fattad som moralist), måste man prisa som djungelbarnen måste lära sig innan innestängda.
Vad som händer dessa män- hans krumeluriga och infallsrika stil, som Ahlgren.
Med spänd förväntan flyttar man sig de är färdiga medborgare i djungelns ri- niskor.
griper i några fall, i andra fall han har så mycken möda att pressa ner till bidraget av den Iärde och fine kän- ke Många intressanta detaljer berättas lämnar det en skäligen oberörd Djärva till den banalitet, programmet fordrar.
naren a v grekisk litteratur, Emil Zillia- om noshörningen som står och lyssnar uppslag hjälper inte, när människorna är Med ännu ett hiskligt brott mot James Larssons undervisning för recensenter cus, som behagat överraska med en ba- till Tcigionankondogräset = priset som så schematiskt tecknade.
Novellsamlingen Himmelsfärd ger un- måste man till Slut fastslå en smickrande närmar sig Om gatell om ett seglarmissöde, Jarl Hem- talar om när en fiende mer inleder med ett lärt bidrag om Min Opakin den märkvärdiga antilopen, som i gefär samma intryck som större delen av likhet med Fridas visors sångare.
Fram- net men blir snart åter sig själv och lå många hundra år levde i Afrikas mör- Artur Lundkvists dikter: en ovanlig be- för allt i förmågan att använda banala ter skalden komma t i l l orda.
Han skild- kaste skogar, innan människor anade gåvning, som ännu inte i sitt författar- fraser och banala miljöer i poesins tjänst om honungsfåglarna och skap pressats till något livsavgörande liknar James Larsson Birger Sjöberg.
I rar sitt tidiga intresse för svensk dikt, dess tillvaro Hans beundran för Levertin övergår till babianerna enade med människan kring allvarligt.
en mottaglikhet.
som inte be- Sorgerna dit ej nå finns både Den första står i bara frisk O c h spontan naturupp- gång jag såg d i g Bleka dödens minut kritik av något som han kallar hans ly- ett honungskalas i djungeln, vartill ho- leverse utan även en smula eklektiskt Och Frida i vårstädningen.
riska Schmelz Hans beundran för Bo nungsfågeln gjort inhjudan.
Om allihop näring ur skönlitteratur Och teori hämtat Bergman Visar sig vara av det håIlbara några särdrag, roligt berättade Helt lyc- Om skönlitteratur slaget och befästes genom att han kom- kad är kanske inte jagformen J a g En judisk tragedi av.
Gunhild Tegen mer i åtnjutande av dennes protektion, berättar som lejon och som snäll liten har sitt intresse redan därför, att den Hemmer hade som gymnasist sänt h o - fågel i ungefär samma ton.
Och stun- sorgerna dit ej nå är en refräng- lär vara det första filmmanuskript i bok- nom sina alster till bedömande och Berg- dom alltför oförtäckt mänsklig, T, ex. stump till en känd gammal dansmelodi form som utgivits i Sverige " filmtag- man, som annnas kastade då flodhästen förklarar uppkomsten a " Inga Karlsson är kontorist med en lön na vi alla är skulle Vi utan tvivel ha gläd- Det är ett poetiska petitioner i papperskorgens, sitt namn hippopotamus, av 125 i månaden.
Hon var en av alla je av a t t se, hur en del av det litterära gav honom betyget Ni h a r utan tvivel ord som är bildat av två grekiska ord: vackra flickor på tjugu år Om hennes material ser ut med vilket filmmännen det röda poetblodet i Era ådror Ber- hippo, som betyder häst och potamus, utseende vilket utan tvivel var mycket arbetar O c h pröva våra ej krafter på I alla fall kan man tel Gripenbergs bidrag är expressivt.
som betyder f l o d betagande heter det bland annat att hon uppgiften att tänka filmatiskt på sam- Hans farliga äventyr impregnerar honom tveklöst anbefalla boken åt 10-12-årin- hade vardapsklara blå ögon.
livsbejakan- m a sätt som det tjusar Och uppfostrar med ett Iivsvarigt hat, som däremot är gar med intresse för djurvärlden, de röd mun och stomatolvita tänder.
Hen- den teaterintresserade att läsa pjäser I Katten Buster av Annik Saxgaard be- Sillanpää främmande, trots a t t även han nes mor är änka.
Inga försörjer modern.
med tanken Inriktad på ett sceniskt fram- tillhörde de vita.
Den senare vill dock rättar en liten kolssvart norsk katt glada vardagarna går Inga till kontoret.
om förande.
Publiceringen av filmmanuskript erkänna, att de vitas grymhet ej stod de och sorgliga äventyr ur sitt liv, mest av söndagarna i kyrkan.
på kvällarna hål- av denna klass kunde kanske Också bidra det förra slaget, Litet vanskligt är det rödas efter.
hon på med ett till att höja fordringarna hos publiken Jakob Tegengren berättar om stor- ju alltid a t t låta djur tala människoord, Ibland träffar hon någon väninna Till Och därmed också indirekt Och långsamt socken, hemorten för två österbottniska Men den här lilla katten t, o m, skriver söndagsmiddag har familjen Karlsson att uppfostra producenterna I liknande skalder, Franzèn epigonen Choraeus och med en blyertsstump i tassen på ett skriv- kåldolmar.
När Inga behöver romantik, Pedagogiskt syfte (men icke i något an- den pietistiske Lars Stenhick.
President- boksblad Oavsett detta är han en rik- läser hon H j ä r t a t som brann.
Med stor nat) skulle man vilja ha på senare år an- skan Ester Ståhlberg skildrar sist en tigt trevlig katt leksam och smeksam sörjer james för att vända svenska normalfilmmanus tillgäng- kväll med en n \, Mathilda Wredes vän- dyrkar sin lill-husse Björn och lever ingenting hos hans hjältinna är annat än liga för den bokläsande allmänheten.
ner, betecknande nog en genom denna så intensivt glädjerikt, som kanske bara banalt Om också även lekmannen i Gunhild en glad kattunge kan göra det.
Illustra- fångfilantrop bättrad mördare.
, Framemot mitten av boken presenteras Tegens filmförsök urskiljer åtskilliga Andra bidrag skola fängsla andra, In- tionerna, av E. Norelius, är ypperliga, En vi för Valfrid Dahlberg, som är expedit (troligen lätt avhjälpta) tekniska brister, rolig bok för åldern 6-8 Tuss är huvudpersonen av Else Hin- i en kemikaliehandel med en lön av 235 är helhetsintrycket, att En judisk tragedi tet lämnar någon likgiltig.
Anna Björkman.
locka en regissör.
Stoffet hämtat zelman (översatt av Gerda Marcus) är kronor i månaden.
men i övrigt en man- borde från judeförföljelserna i Tyskland, är i en rätt rolig historia om en pigg tysk och fur sig dramatiskt, och av författarin- pojke, som under pappa handelsresandens nan på det hela tapet levande gestaltat.
sjukdom ensam grejar hans arbete.
med Teckningen av ett par av personerna, frejdigt mod kuskar iväg utåt landsvä- särskilt den judiske vetenskapsmannen, gen med hunden Tuss bredvid sig på är uymärkt Denna allvarliga behandling vagnsättet Åker genom skogar och byar av ett aktuellt prohlem läser man med och tar upp order på specerier och mo- esse, och man skulle gärna.
trots dess våteer Han klarar saken präkiigt.
ålipa natur eller snarare just därfor, trots en del äventyr och Inckelser bort ka, att ett sådant problem toges om från pliktens väg och återvänder stolt och hand a v filmen.
lycklig nied stora order - en verkligt Sten af Geijerstam.
framgångsrik handelsresande, Fast fråga är tänker han om inte Tuss, som med sin otroliga slughet och påpassligliet r i d - dat honom ur mången knipa.
har sin dry- ga anpart i framgången.
- En trevlig pojkbok för åldern 8-12.
Med ett par illustrationer av E. Norelius.
E. H-r.
Barnböcker.
Tre svenska författare.
Val- I risk - obarmhärtigt ~ en Om ler livet omsorg korsstyngsbroderi Larsson
analys av den homoerotiska karaktären Mindrevärdeskänslans av ett samhälle vars män samla sig i starka mansförbund.
medan kvinnorna lämnas utanför, har ett aktuellt och kus- ligt intresse.
Vi kunna ju inte komma förbannelse.
i ifrån att fascismen och nazismen, som säger sig vilja en kvinnlighetens och mo- derlighetens renässans, inte bara organi- serat männen i en sluten värld som de (Forts. fr. sid.
1.)
som alltjämt vidlåder debatten, det ser man av att den kunnat i så hög grad koncentrera sig på fru Sigrid Gillners broschyr.
Denna kan ha sin betydelse mål genom att skapa och underhålla mindrevärdeskänslor hos kvinnorna.
Den hel- eller halvhjärtat tillhöra, men också når också sitt mål kvinnorna ha helt ta från mödrarna de små sönerna.
som anammat dessa synpunkter, de ha accep- de ändå förr hade möjlighet att öva in- som symtom, men lämpar sig inte som grundval för en debatt.
Man kan heller inte med någon vidare verkan ropa efter en kvinnlighetens renässans, när man ä r terat att alla värderingar i samhället gö- ras på schemat: manlig, stark, seger - kvinnlig.
svag, nederlag.
De delta i den manlighetsdyrkan på vilken samhället ä r flytande på Och ställt dem under emotio- Och disciplinärt inflytande av unga ledare.
Vi uppfostra starka, sportträ- män åt kvinnorna vad kunna de d ' e ' så angelägen att samtidigt plocka in så uppbyggt.
I det systematiska nedsättan- många elakheter mot Forna arbetskamra- det av kvinnorna äro de själva med, de ter mitt i sitt patos.
.
anpassa sig efter och överdriva männens Dessutom ä r det ofruktbart att disku- synpunkter och krav.
Det ä r en riktig tanke som föresvävar tera kvinnornas ställning i det moderna samhället om man icke utgår från den fru Gillner när hon begär att kvinnorna industriella omvälvningen som skapat nya söka reda på det värde de ha i sig själva.
svara och hittills alldeles förbisedda pro- Men själv ä r hon under mindrevärdes- blem för kvinnorna och familjemödrarna.
suggestionens bann.
Hon drar därför och icke heller gör något försök att reda felaktiga konsekvenser.
Hon vill att de mera b e g ä r a?
yttrade Hitler åt en k v i n n - lig journalist härom dagen utan att den nellt djupa cynismen bakom detta yttrande gick upp för den devota unga damen.
Nissen pläderar för en avrustning mel- lan könen ett normalt förhållande i stäl- let för detta över- Och underlägsenhets- förhållande som nu råder, med åtföljan- de nevroser.
Men säger han, kvinnor Som angripa männen öka bara deras ut den psykologiska orsaken till spän- koncentrera sig på moderskapet men vill rädsla Och protestinstälining och göra det ningen, främlingskapet och missnöjet mellan kvinnor och män.
Det har i höst kommit ut på svenska en bok, Sexualitet och disciplin, av den norske psykologen Ingjald Nissen som just gör ett försök att gå till hotten med icke erkänna, eller har icke lyckats göra klart för sina läsare, att från detta cent- möjliggör de krigiska utlösningarna Det Men låt oss återgå t i l l Nissen, Han nor att g ö r a han söker den svaga, kros- gör t i l l sin den Adlerska skolans syn- sade typen.
sa uppleva de självständiga värre.
Det här ä r verkligen en brottslig Cir- kel: förändrade sociala förhållanden ha rum g å trådar ut till alla områden och förgreningar av samhället, och att kvin- tvingat kvinnan ut i förvärvsarbete, där- norna därför behöva vara med överallt.
med har hon fått en viss personlig och Hon har icke vågat att säga att kvinnor- sexuell självständighet, den har i sin tur den psykologiska orsaken till kampin- na måste sätta igenom moderskapets mötts av männen med osäkerhet, protest, stäiiningen mellan könen Han anser att plats i samhället, men det ä r ett fel hon kampinställning - se Internationella ar- här bottnar hela samhällets oro, här fö- delar med de allra flesta, även dem som betsbyrån - och ny mindrevärdeskänsla.
Mannen vill helst inte ha med dessa kvin- des den mentalitet som längtar till Och kallas hårda feminister, ä r ganska betecknande att denna bok, som ä r så full av intressanta synpunkter och uppslag icke ens fått stå till tjänst som diskussionsunderlag, j a, mig veter- ligen icke nämnts i debatten.
Onda punkt att tvånget för männen att hålla kvinnorna att den vunna ekonomiska fri- uppe sin spända maktställning resulterar heten heller inte ger dem rätt till ett nor- i mindrevärdeskänslor och nevroser ock- malt sexuellt liv och reagera med nya så has dem.
Många män frukta genom mindrevärdeskänslor Nissen anser att samhällets konf ' ikt- Nissen går inte in på det faktum att vi hela livet att inte kunna bära sin man- fått en maskinproduktion av hemmets liga roll av den överlägsne, den starke, Situation med den upphetsade kampin- ställningen mellan klassers raser Och kön, nyttigheter och en ny stor överbyggnad den oangriplige, De frukta kvinnorna in- på samhället av sociala välfärdsinrätt- för vilka de måste hålla härskarrollen icke k a n Iösas förr än kvinnorna genom- ningar.
Men man måste hålla i minnet uppe.
De äro rädda att icke kunna bestå skådat det manlighetskomplex Som lig- att detta tillspetsat det psykologiska 13.- Sitt manlighetsprov, för vilket den sexu- ger i botten.
Men han lämnar osagt hur I grund de kvinnor som befriat sig från suggestio- get genom att beröva kvinnorna en själv- ella potensen blivit en symbol.
klar urgammal verksamhetssfär och och botten passar alltså förhållandet nen ska kunna hjälpa andra kvinnor till kasta dem ut på arbetsmarknaden där de härskare och behärskare varken män el- samma frihet utan att väcka ytterligare ler kvinnor.
Alla känna vi också den bitterhet hos männen.
De kunna älska måste anpassa sig och klara sig i ett samhälle som mitt i förvandlingarna be- håller stela former och värderingar, ska- pade av män för män.
Kort och förenklat uttryckt ä r Nissens skildring av läget detta: Mannen uppe- håller fortfarande en konstlad härskar- ställning i samhället.
Detta kan endast kvinnotyp som hämnas för sitt öde ge- Och beundra männen aldrig så om de nom att öva terror mot sina män på sla- angripa en maktställning Och en värde- ring som de anse falsk, om de samla vars vis.
Men det finns en psykopatisk typ av några kvinnor kring sig för att ge dem män för vilken det ä r nödvändigt att Iite mera mod så få de etiketten på sig ständigt känna sig överlägsna, ständigt att vara högfärdiga Och separatistiskt in- förödmjuka andra, detta därför att de ställda manhatare s ' ~ inte kunna eller samarbeta lyckas genom en fulländad suggestions- lida av en djup modlöshet, en vild ångest apparat som påverkar alla, män som bakom sin skrytiga agressivitet.
Nissen kvinnor, från det de födas till denna värld.
menar att det ä r den typen av män som Bakom en mängd skick och bruk, moral- fått för stort inflytande i det mansdyr- hud och ceremonier, en massa föreställ- kande samhället, rivit andra män med ningar om vad som ä r naturens egen lag sig i sin överdrivna manlighetsdyrkan och mening, ligger eller har en gång le- och sitt förhärligande av striden som den vilja varje den minsta defensiva åtgärd från kvinnornas sida även Om den bara Vi lever under psy- hjälp från kvinnohåll, bara gat ett härskartekniskt syfte som använ- högsta livsformen.
der sig av suggestionen och söker nå sitt hopaternas diktatur, säger Nissen.
består i att skapa en kvinnaorganisation i ett samhälle genomdraget av manliga organisationer från Ovan till nedan " e ' - ker aIltid Oro i männens läger.
Och omvänt varje Hans den kan tolkas som ett tecken på att kvinnorna börja besinna sig och återgå till hemmen, kan räkna på varm tacksam- het.
Att kvinnorna apa efter männen ge- nom att kvalificera sig för och sköta en i och för sig könlös befattning, det har också fru Gillner för sig.
Men att utan prövning ta över en mans hela åskåd- el- ningsbagage även i fredsfrågan ler i kvinnofrågan, det kallas inte för att ~~ _ -.
~ ~~~~ apa efter.
Ändå har denna osjälvstän- dighet långt mera djupgående och allvar- icke hopplöst, ty kvinnorna ha en bättre liga konsekvenser för individerna och arsenal nu än förr att möta reaktionens samhället.
anstormningar med.
Vi ha fått en histo- Vi behöva verkligen en påyttfödd kvinnorörelse som löser problemet att be- fria kvinnorna från mindrevärdeskom- plexet utan att därför resa männen till än större protest.
Och trots allt ä r läget risk och psykologisk botten för större säkerhet än förr, vi ha lärt oss analys av den manliga inställningen med vars hjälp vi kunna lära oss att ta den mindre se- riöst och sköta den bättre.
Vi förstå också oss själva och vara komplex bättre.
De unga ha det på många sätt värre, men i andra hänseenden bättre än sina föregångerskor pionjärerna.
Elin Wagner.
