# ID: svediakorp-per3746
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,154
# sentences: 393
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


riset D, Vad har A hänt?
Tyskland och för livet Östeuropa.
E et stora engelska nybyggnadspro- på ett Sätt, som icke skadats sedan världs- tt uppseendeväckande försök till när- grammet för luftvapnet har varit kriget.
mande mellan Frankrike och Tysk- föremål för ett par artiklar i Sv.
Dag- Samtidigt med utbyggandet av det egna land på bekostnad av det fransk- bladet.
där tidningens Londonkorrespon- luftvapnet har England satt i gång med ryska samförståndet var de politiska dent meddelat siffrorna för de närmaste åtgärder till civilbefolkningens skydd.
som samtal, som nyligen ägde rum mellan Hit- årens upprustning i luften.
Det Var i bekant utsändes redan i somras cirkulär ler och franske ministern i Berlin M, maj i år som regeringen framlade det till alla lokala myndigheter med förhall- Francois Poncet, Den högtidliga kom- program, s ' ~ innebär att flyge på ningsorder angående det passiva skyddet.
munikè, som utfärdades om underhandlin- mindre än två år skall tredubblas.
Detta Sedan dess ha ytterligare publikationer garnas resultat, betonar särskilt den vän- medför bl.
a. en stark ökning av ansla- utkommit och praktiska övningar i viss liga anda i vilken de fördes och de möj- gen till flyget.
År I933 och I934 upp- utsträckning ordnats, Det ä r ett synner- ligheter som härigenom öppnats för de gingo anslagen till c:a 17,5 milj.
Pund.
iigen vidlyftigt system som förordas med båda regeringarna att visa sin ömsesidi- I år äskades till en början 20,6 milj. tätt belägna saneringscentraler, sjukhus, ga välvilja.
Det har från franskt håll pund, och därtill har i samband med den förråd av kläder, t. O. m. framhållits att denna kommunikè senaste utvidgningen kommit ett tilläggs- En handbok rörande luftskydd för hem- r det märkligaste av det slaget som in- anslag om 5,3 milj. pund, vadan hela års- men blir färdig inom de närmaste veckor- ä träffat, alltsedan Briands och Strese- anslaget stigit till nära 30 milj.
Pund.
Men na.
T. v. nöjer man sig med att fram- manns dagar.
detta ä r inte tillräckligt Och flygministern hålla att det av praktiska och finansiella Hr Francois Poncet lär först och sammanträde för behandling av oljeem- har bebådat att behovet redan nästa år skäl icke är möjligt att bygga bombsäkra främst ha försäkrat Hitler å Lavals väg- bargot har nu fastställts till den 12 de- kommer att stiga till 35 milj. pund (när- skyddsrum för befolkningen.
Däremot nar, att den fransk-ryska pakten, som så ADERTONMANNAKOMMITTÈNS från den 29 november uppskjutna cember.
England och Frankrike ha enats mare 700 milj. kronor) eller det dubbla om att kräva oljesanktioner, sedan man mot 1934 Och att man måste räkna med inhämtat Amerikas beredvillighet att minst denna kostnad under följande år rogrammets verkställande har oför- stödja aktionen.
Y K T E N A OM FREDSFÖRSLAG tövat igångsatts Flera av de nya R P surra allt tätare, Frankrike och flygskolorna ha redan börjat kan ett effektivt skydd mot l u f t t r y c k s - illa berört Hitler, ingalunda innebär nå- spIitterverkan uppnås för relativt små got krigshot mot Tyskland.
Den är ju kostnader och husägare och hyresgäster tillkommen som skydd mot eventuella an- få själva ombesörja detta, gripare.
Ingen nation med fredliga av- Sv.
Dagbladet har tagit dessa fakta t i l l sikter behöver sålunda känna sig träffad.
Sin verk- utgångspunkt för en eftertrycklig uppma- - Men Hitler, som vid upprepade tillfäl- England lära ämna förelägga Genève en.
samhet Och i man 1936 komma de alla n i n g t i l l de makthavande i Sverige att len öppet tillkännagivit Tysklands krav följa Englands exempel.
fredsplan redan före sanktionssamman- att vara i gång på utvidgning.
finner väl trots de vän- Flygplanindustrien, som fått order på Om overksamhetens anledning är far- liga försäkringarna anlednig till misstro.
trädet den 12. för högtryck (Forts. å sid.
2.)
GENERAL VIRGIN har nu kommit c:a 2,000 maskiner, arbetar Enligt Manchester Guardian har den hem från Abessinien.
och säger att franske ambassadören ytterligare fram- allt gått efter beräkning.
- För närva- hållit önskvärdheten av att Tyskland ville rande tillskriva sig både Italien och förbinda sig att icke angripa vare sig Sovjet eller Tjeckoslovakiet under de Abessinien segrar på nordfronten.
närmaste fem Aren alltså den tid för K U N G GEORGS AV GREKLAND vilken fransk-ryska pakten gäller.
Hit- första regeringshandling var ge- G Generalskan Hegardts ursäkt har kommit nomdrivandet av amnesti för ett tusental Från generaiskan Ingeborg Hegardt ha utläsas, att j a g ansett Madame Kollontay, politiska fångar.
Bland deltagarna i i sin egenskap av Rysslands minister i vi mottagit följande: marsrevoften har även den gamle u p p Stockholm, på obehörigt sätt velat in- uttryckt sin tillfredsställelse rorsmakoren Venizelos benådats.
över Han att den har Till Redaktionen av Stockholm.
Tidevarvet, blanda sig uti inre svenska politiska för- hållanden, beklagar, att detta mitt utta- tjuguåriga konflikten mellan honom och U t i en artikel i Tidevarvet den 30 nov.
gör Redaktionen mig till före- lande fatt en av mig icke avsedd avfatt- konungahuset därmed bilagts och förkla- ning.
rat sig ämna återvända till Kreta, F, d, för ett häftigt angrepp med anled- Stockholm den 3 dec.
1935. premiärministern generaI Kondylis käm- ning av mitt uttalande i ett föredrag i Ingeborg Hegardt.
pade i det längsta emot amnesti för ve- Ystad den 13 nov.
rörande den fredspro- mål * * nizelos och demonstrationer anordnades paganda.
som för närvarande i vart land Tidevarvet tillåter sig att till detta fo- för att påverka konungen, Men konun- bedrives av sen skara kvinnor, medlem- mar av föreningen Fred och Frihet, vilka ga ett påpekande.
Generalskan Hegardt förutsätter fortfarande ett intimt samband gen valde sig en annan premiärminister.
som språkrör ha tidningen Tidevarvet, (citat ur föredraget), och i vilket utta- m e l l a n Internationella Kvinnoförbundet lande förekom en passus, vari Madame för Fred och Frihet och Tidevarvet.
Även guld- och andra metallföremål.
Han har Kollontay inblandades, ehuru icke allde- e n l i g t fröken Eva Fröbergs föredrag i nämligen skänkt staten en samling brons- les i den form, som i Ystads Allehanda Linköping häromdagen skulle ett sådant byster av honom själv, som förvarats i samband existera, vi be få framhålla M Mussolini FÖREGÅR kriget - Sovjet följer naturligtvis med upp- märksamhet Tysklands förehavanden.
Moskva Nyheter påpekar, att Hitler vis- serligen förklarat sig icke ämna angripa Sovjet, men även om han skulle mena allvar med detta Iöfte nämner han försiktigtvis ingenting om sina avsikter beträffande de baltiska staterna.
Vilka omstörtande verkningar skulle det icke ha för Europa framhåller tidningen, om Hitler genomförde sina expansionsplaner åt det hållet!
De baltiska länderna äro dock fullgoda medlemmar av Nationer- n a ~ förbund och såsom sådana ha de samma rätt att påräkna kollektiva skyddsatgärder för sin säkerhet som exempelvis Abessinien De tyska presskommentarerna nämna för sin del rent ut Tysklands intresse a v att hindra närmanden mellan Frankrike och Sovjet-Ryssland.
Ar icke allt detta ett troget återuppre- pande a v förkrigstidens diplomatiska spel, där var och en ur spillrorna a v sprängda allianser mellan övriga stater, söker vinna bundsförvanter åt s i g själv.
i aktuell belysning.
D sen en andra allmänna bostadskongres- hittills sammanlagt 111,5 miljon kr.
be- som på initiativ av Hyresgäs- viljats Härav ha omkring 58 miljoner ternas riksförbund hållits i Stockholm kommit landsbygden tillgodo i form a v helt nyligen, gav en i flera avseenden in- upprättande av arbetarsmåbruk samt för- tressant överblick över de nya linjer.
som under de senaste fem Aren framträtt i den svenska bostadspolitiken.
F ö r fem år sedan ägde den första bostadskon- bättringslån till bostäder.
Till dessa åt- gärder komma möjligen redan till nästa Ars riksdag förslag till vissa förbättringar i lagstiftningen beträffande bostadsin- spektion och hälsovdådsstadga.
Det ä r sant, framhöll socialministern, att förbättringsbidragen till bostäder från början var avsedda som ett av medlen att motverka arbetslösheten.
Nu har ar- hetslösheten gatt ner betydligt.
Men hur skulle den regering se ut, som på varen 1935 inför det förbättrade läget, hade V A N F Ö R E A N S T A L T E N S NYA som peka fram emot en klarare uppskatt- kunnat stoppa verksamheten, hejda för if e n l e Y e r o c h v e r k a r STÅTLIGA byggnad på Norr- ning av bostadsfrågans betydelse.
Bo- bättringsarbetet, avbryta påbörjade före- TELEGRAFSTREJKEN, som igång- sattes på grund a v Tetegrafverkets backaområdet är högtidligen invigd.
stadskongressen räknade bland sina del- (Forts. å sid.
2.)
vägran att underhandla om löneförhöj- Bättre betingelser ha med det stora nya tagare representanter för såväl statliga ningar och som pågott icke mindre än komplexet Skapats icke endast för den myndigheter och offentliga utredningar f y r a månader hor bilagts efter Iångva- direkta sjukvården och de vanföras a r - som för städers och kommuners styrel- för sin finanspolitik och hans ställ- ning inför kammaren ifråga om behand- lingen av de fascistiska ligorna har stärkts genom de ingripanden mot deras möten som på sistone ägt rum.
T T HART SLAG HAR RIKTATS mot den protestantiska kyrkan i riga förhandlingar inför förlikningskom- betsutbildning?, utan läkarutbildningen på Tyskland.
vars kassor beslagtagits av missionen, med den beprövade landshöv- detta område kan bli på ett helt annat vi unna professor rikskyrkoministern, som därefter utfärdat ding Kjellman som ordförande.
Arbetar- sätt tillgodosedd en sträng förordning gentemot kyrkliga nas krav ha d e l v i s segrat: Huvudsyf- Haglund hans I l l i s Q u o r u m som han T E den hållning han intog gentemot London- förslaget om upprättandet av en östpakt för fredens tryggande i Öst-Europa.
Bostadsfrågan pressen av detta slag rum.
Självfallet äro hons lantegendom vid Forli!
Biskopar påstods På denna artikel s k a l l jag icke i vi- att så icke är förhållandet, vilket även de önskemål som då framställdes, långt skänka sina bröstkors av guld, deputera- ifrån uppfyllda.
Det har också sedan dare mån här ingå, än att jag för den från Int, Kvinnoförbundet för Fred och dena skola lämna sina parlamentmedal- dess, genom offentliga utredningar ytter- jer fjolårets Nobelpristagare Pirandello händelse ur nämnda passus skulle kunna Frihet påpekats.
ligare påvisats, vilket Herkulesarbete som återstår innan man kan säga, att bostads- har skänkt sin Nobelmedalj och konun- gen ett antal rena guld- och silvertackor.
å s i k t m å s t e m a r s c h e r a t i l I- stället för som nu efter två år Arbetet frågan ä r löst i Sverige.
Men vissa ten- har omedelbart återupptagits.
denser ha under de senare åren visat sig, L A V A L.
H A R FÅ förtroendevotum s a ni m a n s m e d d e n s t a t, i v i l k e n TT Ier försäkrar visserligen, att ett angrepp mot Sovjet icke kommer ifråga av den anledningen, att Sovjet saknar direkta gränser mot Tyskland.
Men han har bekräftat sitt gamla motstånd emot varje slag av kollektiva säkerhetspakter, d, v. s ser och för enskilda bosladsföreningar, för fackföreningar och klubbar.
Det var belysande.
T y, som det flera gånger framhölls under kongressen, ett effektivt föreningars och gruppers handlingsfrihet tet med strejken, som var att de tillfälliga genom sitt livsverk för Sveriges vanföre- reformarbete på bostädernas område kan och befogenheter.
Han säger sig visser- arbetarna skulle tillerkännas dagtrakta- vård gjort sig väl förtjänt av men vi icke komma till stånd utan att de offent- lipen icke vilja blanda sig i tros- och mente vid arbete utom hemorten, har icke sakna ett liknande erkännande åt Van- liga myndigheternas åtgärder motsvaras bekännelsefrågor, endast skapa v ä r d i g uppfyllts i annan mån än att en Iöne- föreanstalten föreståndarinna fröken av en rörelse inom folket själv, ett inifrån het och lugn i diskussionerna omkring förhöjning med 2-4 öre i timmen bevil- Sigrid Höjer som j u även inlagt stor för- kommande intresse och medverkan.
dem,.
Men hans avsikter spåras tydligt jats.
De ordinarie arbetarna få 3-4 öres tjänst O m riksorganiseringen av Sveriges Socialministern gav först en översikt när han påstår målet vara en kyrka, förhöjning av begärda 4 - 5 och semester vanförevård över statsmakternas åtgärder i bostads- frågan sedan 1933 och påminde om att o m a v i n r e ö v e r t y g e I s e oc h skall utgå efter ett års anställningstid i
Bostadsfrågan.
Priset för livet.
MÖTESPLATSEN Tråkigt väder!
orts.
fr sid. I) (Forts. fr. sid.
1.)
tag?
I stället må man hoppas att denna hågor för att det civila luftskyddet skall de allmännas verksamhet till bostädernas medföra en militarisering av samhället, förbättrande måtte bidraga till att vi så skriver Sv.
Dagbladet, står möjligheten öppen att anförtro detta ärendes hand- småningom skola komma fram till en all- läggning åt ett annat departement i n mänt accepterad minimistandard för fa- försvarets.
(!)
Det går icke heller att rygga tillbaka för uppgiften av humani- miljehostaden i vårt land.
Socialministern underströk med stort t i r olust inför det makabra perspektivet, eftertryck, att en verksamhet t i l l bostä- att i den mån människosnillet förmått de bevingade svanödlor som flyg- dernas förbättrande icke kan avläsas en- skapa maskinerna börja likna, vårt släkte till E n folkpartiets kvinnogrupp bildades fredagen den 22 nov.
i Uppsala och anslöt sig omedelhart till Svenska Kvin- nors Vänsterförbund Aktionen hade ut- g å t t från den gamla Uppsalakretsen av Vänsterförbundet, då man funnit svårig- heter att vid val få fram kvinnliga kan- didater, om man icke hade närmare an- slutning till Folkpartiet.
Föredrag höllos skydd för följderna av sina egna uppfin- av fru OIga Widegren Och fru Ellen Ha- gen.
Den senare framhöll de stora insatser, som Vänsterförbundet gjort i De engelska flygrustningarna visa hur vårt sociala liv.
dard över huvud taget, På denna punkt gav också professor Gunnar Myrdal i sitt man samtidigt som anfallsmedlen dast i pengar, utan har den allra största '.
'.
betydelse för ett folks hälsostandard, för ningar i farans stund tvingas att söka dess moraliska standard och kulturstan- sig ned till grottinvånarnas bostadssätt.
sv.
Dagbl, lilla m e n i n g, som av- färdar Falukuriren med att den nu föredrag om familjesynpunkter eller skärpas fortfarande måste erkänna Blekinge Länsförbund av Svenska rättare sagt mänskliga synpunkter på den, stora ovissheten beträffande det Kvinnors Vänsterförbund hade lördagen 30 nov.
årsmöte i Karlskrona, varvid att fylla sin den passiva skyddets förmåga r å d a n d e k n a p p h e t e n på m j ö l m e s t bostadsfrågan flera verkningsfulla pape- ett 40-tal medlemmar närvoro.
b e r o r på d e n O g y n n s a m m a v ä d e r l e - kanden.
Han framhöll på nytt det fak- uppgift Förhandlingarna inleddes med styrelse- Låt Oss i varje fall först få klart he- val.
Valda blevo fröken Ebba Holgers- ken.
är u n g e f ä r som en s t a d s b o, som tiska läget, med den särskilt för barn sked r~~ vad det innebär att t$ n~~~ p ' son, Fogelstad, ordf., fräken Maja HA- spänner upp ett p a r a p l y till d e s s och ungdom katastrofala trångboddhet, som vi dragas med här i landet.
Han det civila samhällets inställning på evig kansson.
Jämjöslätt, sekr. samt fröknar- regnskuren s k a l l gå Över.
Faluku- krigsberedskap Vad ä r det för slags na Magda Thulin, Ronneby.
Hedvig på nytt i övertygande ordalag riren anmärker nämligen på att en v i l k a fysiska och psykiska påfrestningar tillvaro vi köpa oss till det priset?
Och Falck Och Ester Jonsson.
Karskrona.
blevo fru Maja Johansson s j u n k a n d e m j ö l k p r o d u k t i o n o c h en det utgör för människor, som tvingas att är livet verkligen värt att leva under alla Suppleanter Nättraby, fr. OIga Herrlin.
Karlshamn, fr. vidmakthållen s m ö r e x p o r t b o r d e f ö r - hela sitt l i v leva i för små och otillräck- omständigheter.
Måste v i icke först prö- Ebba Hellström.
Karlskrona, samt fru Ida Öksnevad.
Johannishus.
Till reviso- anIeda en Iägre tull på fodermedel l i g t differentierade bostäder v i l k e n nöt- va andra vägar för att uppnå trygghet.
rer valdes fr. Göta Andersson och fr. i stället f ö r import av smör.
Det ning på familjelivet.
det innebär, när fa- miljemedlemmarna, och i värsta fall ock- kunskapen i deras gestalt.
som praktiskt Ida Svensson.
Härefter vidtog en livlig diskussion, in- s y n e s, som om F a l u k u r i r e n egent- så utomstdende, aldrig kunna dra sig till- lidit sig igenom svårigheterna har möj- ledd av fröken Magda Thulin över ämnet: Iigen hade ganska rätt.
Förut har baka till ett eget rum utan ständigt måste lighet eller tillfälle att komma till tals.
Är ett kvinnornas vänsterförbund fortfa- man d u m p a t smör till E n g l a n d till leva i tät samvaro med andra människor, Kongressen antog till sist en resolution.
rande berättigat?
Frågan besvarades i orimligt låga priser, nu har man Han påminde om våra senaste bostads- som med erkännande av statsmakternas diskussionen jakande med den motiverin- initiativ uttalade sig för en rationalisering gen, att kvinnorna fortfarande ha många brist på m j ö l k.
V a d b e t y d e r d e t?
utredningars avslöjanden, nämligen att på olika områden att förverk- Måhända att det inte alltid är så den överväldigande procenten svenska av byggnads- och fastighetsmarknaden, önskemål liga.
önskemål som e j alltid tillräckligt barn leva under den standard, som an- för förbilligade bostäder, förbättrad ny- beaktas inom de politiska partierna.
lyckligt m e d s t a t s m a k t e r n a s inbland- ses vara nödvändig ifråga om luftutrym- reslagstiftning och ett snart förverkligan- Red.
Carin Hermelin höll därefter ett ning.
Den fria konkurrensen regle- me, sängutrymme, allmän bostadshygien, de av hostadssociala utredningens förslag.
med Stort intresse mottaget föredrag om C.
H.
Intryck från Genèvedebatten 193.5. rar f ö r h å l l a n d e n a b ä t t r e automa- Men han framhöll o c k s å att nya toner Efter föredraget följde ett trevligt sam- tiskt.
V i d s ä r s k i l d a tillfällen k a n Kommit i,, bostadspolitiken bl.
a. tack kväm med sång och musik Till sist fram- förde ordfiiranden, fröken Holgersson, e t t i n g r i p a n d e vara a v n ö d e n, men i vare bostadssociala utredningens tillsät- ett hjärtligt tack till aftonens föredrags- tande samt Arets riksdagsbeslut om a l l m ä n h e t icke.
H. stadshjälp At barnrika familjer.
Dag bl, tror, att det beror på Den hygieniska sidan bostadsfrågan 12 e årgången har utkommit.
Den har dåligt väder, att det finns för litet belystes av docent Rolf if Bergman medan blivit kallad Nordisk familjebok för de fier av Hugo Alfvèn, Felix Körling, m j ö l k.
F a l u k u r i r e n och a n d r a m e d arkitekt Sven Och utgivarna Gustaf Nordqvist, Wilh.
Peterson-Berger, inledde diskus- svenska folkrörelserna.
d e m tro att även a n d r a f a k t o r e r in- sionen om smålägenheternas tekniska ut- IOGT, NTO.
Sv.
Bbfg och NOV ä r o Ture Rangström och Ivar Wideèn.
I folkrörelsernas stora avdelning im- minst av allt ensidiga, Boken ä r intres- v e r k a o c h k a n s k e ännu mera.
rustning.
Den mänskliga sidan betona- sant för alla poneras vi av uppgifter om c: a 300 riks- I å r e s kalender skriver dr R. Hercod sammanslutningar av skilda slag.
Riks- des också i fastighetsdirektör G. Dahl- bergs diskussionsinlägg om småstugor- om Den internationella vinpropagandan, dagen 1935 och dess viktigaste beslut fil.
kand. Herman Stolpe om Fakta i sammanfattas av jur. kand.
Ax.
Axelman.
na, där hans intresse för denna verksam- fredsfrågan.
jur. dr Ivar Strahl om Folk- Kalendern ger också ett bra sammandrag hetsgren återigen t~ s~ bevekande ut- pensioneringen enligt 1935 års reform av Nationernas förbunds organisation.
15 tryck.
och fil.
lic. Iwan Bolin om Vilken föda tabeller om svenska folkets alkoholkon- Riksdagsmannen, redaktcir Sigfrid ger muskelkraft.
sumtion belyser på sitt sätt svenska fol- Under rubriken Vägrödjare läsa vi om kets psyke.
Hansson, redogjorde för standardiserings- Maurltz Hellberg skildrad av Jalmar De gängse kalenderuppgifterna saknas rationaliseringsmöjligheter Inom Furuskog.
Ernst Strandman av Mauritz givetvis inte i denna värdefulla årsbok och Enander och Anna Sterky av Hulda Flood.
byggnadsindustrin varvid han framhöll Priset ä r kr, 2: 50 i bokhandeln eller från att ur teknisk synpunkt icke längre någ- Biografier över T i d e n s diktare, fort- Blå Bokens Förlag, Stockholm, ra hinder finnas mot att hygga även un- sätter och Tonkonstens män heter ett av BIå boken är en kalender som kan upp- der den kalla årstiden.
Byggnadsindu- årets nya inslag med porträtt O c h biogra- riktigt anbefallas.
framhöll, sv, Blå boken ... 1936. hjärtligt Wallander.
, ~ strins karaktär av säsongarhete med alla dess olägenheter ur ekonomisk och minsklig synpunkt vore alltså icke ndgon!
ofrhkomlip niidvändighet.
Riksdagsmannen redaktör Ivar Öster- ström talade om Iandsbygdens bostads- problem och vissa traditioner i sättet att ho, som böra hortarhetas.
och byråche- fen Kurt Bergström inledde diskussionen om hostäder och sparande.
Diskussionerna blevo delvis både inten- siva och långvariga.
Vi måste dock iii- stämma med Social-Demokraten, som ef- terlyste det kvinnliga inslaget.
kunna inte hostadsföreningar och fack- Varför föreningar taga några kvinnor med bland ombuden till ett möte som detta ?,, und- rar tidningen.
J a, det kunde man fråga sig, när man såg den övervägande masku- lina församlingen och så betänkte, att olägenheterna och svårigheterna med otillfredsställande bostäder ännu till största delen bäras av kvinnorna.
efter- som det i de flesta fall ä r kvinnorna som utföra b o s t a d s a r b e t e t och tillbringa sin mesta tid inom hostaden.
Men det är inte alltid sagt att s a k -
H a g a r Olsson: Elsa Björkman=Goldschmidt Dikter av Karin Boye.
Jordens plöjare.
K arin Boyes nya diktsamling F ö r trä- gare, eldigare, mera vågsam form.
Mera dets skull ä r mycket olik den före- av äventyrets lockelse, mindre av upp- gående.
Härdarna, och ändå mycket lik brottets omätliga tyngd och rädsla, Nu den.
Så lik och så olik en människa ä r har livsperspektivet djupnat, De tillbaka- sitt eget j a g frdn ett föregående skede.
hållande, de tyngande och kvävande Det ligger åtta år mellan de två diktsam- makterna har visat sitt välde och det har gällt att borra sig fram till de livgivande lingarna.
de två jagen.
Man får häst syn på olikheten om man källorna, låt vara genom berg av besvi- kelse, låt vara genom tyngande skorpa jämför en av de centrala dikterna i den nya samlingen, Trädet under jorden, med av nöd, ensamhet och förtvivlan.
U r en en av dem som uttrycker något av det sådan livsstämning har dikterna i För väsentliga i den förra, Världens hjärta.
trädets skull vuxit fram.
De här spår av I båda dessa dikter ger skaldinnan en den livserfarenhets tyngd som ligger bild av det som för henne framstår såsom bakom dem: de ä r inte så lätta, så späns- tillvarons innersta väsen, livets hjärtpunkt.
tiga och inte så spontana som deras före- I den nya samlingen ä r det ett träd som gångare Men de äger mognadens makt, Något våndas under jorden, under lager av tyn- mognadens fylliga behärskning.
gande mull som utestänger det frdn ljö- Väsentligt och ofrånkomligt talar ur des- s e t och luften.
Skaldinnan her om för- s a dikter - en vilja harmande för trädets skull.
Hon åkallar dränkt i en mognads dop och född till en d e makter som kan frigöra det fångna, mognads makt.
lösa det bundna, skänka det växande sol- Denna vijia har i den tuktade och säkra ljus och frihet.
I Härdarna var det elden formen funnit sitt adekvata uttryck.
som var världens hjärta.
Icke det växan- Så mörkt dramatiska tonfall har Karin de, men det brinnande.
Elden behöver Boyes dikt inte ägt förr.
Aldrig har hon intet förbarmande, den ä r med sådan lidelse tolkat de omätta dju- stark av sin fiendes styrka.
pens krafter i människan, i kosmos, Nu själv en kamp, lysande kamp - söker hon ursprungshemligheterna.
Lyss- Det var onekligen eldens genius som skänkte Karin Boye de bästa dikterna i de oförglömliga: Havet, I Härdarna rörelse och som gav hela samlingen dess fria, rörliga och djärva anda.
Den- n a diktsamlings själ var brinnande, Den nya samlingens själ tillhör det växande, det som kan utestängas och förkvävas, som ä r utsatt för tusen faror, köld, mör- ker, gift, kedjor, men som till gengäld b ä r inom s i g förvandlingens under, på- nyttfödelsens kraft och den outsinliga källan av en djup, bidande tillit, en me- ningsfull vila.
A l l t ä r b ö r j a n Här finns strofer, där det levandes och växan- des hemlighetsfulla förvandlingskraft ge- staltats med innerlighetens sällsynta och fullkomliga klarhet.
Den som en gång läst eller hört dikten Ja visst gör det ont - Karin Boye läste upp den här under författarmötet - skall nog inte glömma den och förvisso inte härnäst s e med blinda ögon på vårens under: - - E n vardag i mitten av maj stod l y s s n a r.
till dejorna i kungsherrgården.
tioåring, liten, förkrympt och under- ' Men Sigrid sitter vid hans sida och grå- ligt klädd på en kungsherrgårds grå jät- ter.
teträda och tiggde och bad befallnings- * något arbete.
Mos Martinsons berättelse börjar en Vad som helst, vad som helst, in- tid då Vårt land var f a t t i g.
Kvinnorna gen hetalning, bara litet mat, j a g kan i soldattorpen födde många barn, och man Om - iigga i lagårn, g e mig vad som helst, tiggde han.
Han hade vandrat i tre dar och in- genting ätit sen dagen förut då han fatt en nygräddad brödkaka av en kvinna där han bad om vatten.
O c h befattningsman frågade inget mer, redan tidigt måste de stöta ut dem ur boet - ty mindre, nya ungar ville ha sitt.
Hushålla nu, så n i slipper svälta i vår sa rotebonden, när han kom med mjölsäckarna.
Och modern svarade all- tid ett och detsamma: Det gör detsamma i vilken ändå Det var så vanligt med en liten männi- man börjar svälta om våren eller hösten.
skospillra som kom och tiggde om livet, Så kom det sig att de små pojkkräken och aldrig blev det just något bråk om måste ut Och Ofta såg föräldrarna aldrig mera till dem.
Det var inte så dem, ingen kom och fordrade dem till- i radio på den tiden haka, små pysslingar uppe frdn skogs- att de efterlystes torpen som trots allt.
till varje pris, häng- tvärtom det blev till att lirka Och ljuga de fast vid livet.
De tycktes i regel vara för att inte skolrådet skulle omornas var oxfösare var hemåt två gånger En gång de droppar som helt enkelt måste spillas leva eller d ö a l l t efter som liten grabb, då han stolt kom hem Och försvinna till mor med sparad slant, knyckta kaffe- egen förmåga hönor och ärligt förtjänat byxatyg.
Sen Det ä r en sådan liten livsdroppe och blev det inte av på en tid, nästa gång hans häckafärd genom livet som Moa var han 40 år och gift.
men då fanns i Martinsons bok Rågvakt handlar Om inte modern mera, Till rotebonden hade nar till orden som ligger gömda i havets Han blev oxfösare.
det var det jobb som hon kommit en gång med ett knyte un- e v i g a dova b r u s, Lyssnar till krafter- blev honom ålagt som första betalning der armen och sagt att hon skulle till för livhanken och det namnet fick han be- en son, Men det visste ju oxfösaren att hålla livet (och boken) igenom.
trots att det bara var uppdiktat för att det skulle Men under hud och blod och innanför han knogade sig upp till fördräng och själv kunde lösa in sig på ålderdomshem- ta sig bättre ut.
Han visste inte ens var märgen hon dött eller Var hon låg begraven, flyttar sig tungt?
tungt fångade havs- met på gamla dar, Det ä r ganska beteck- örnar, nande att hjälten i boken inte ens har ett vinghreda, som aldrig släpper sitt byte.
namn han är och förblir oxfösaren, Det som fängslar mest hos Moa Mar- Hur vore ert tummel en gång i havets Förmodligen v i l l Moa Martinson därmed tinson ä r att hon lär en att se, ger en vårstorm?
säga att han endast var en av de många en verklig kontakt med jorden och j o r - Hur vore ert skrik, när solen glödgade i den stora kedjan av världens rågvakt dens p l ö j a r e inte ur fågelperspektiv gula ögon?
som bokens sista ord anger: på världens utan genom stora och ibland skrämman- na i människoväsendets urgrund: I Just denna djupens farliga närhet skän- ker diktarens solbön och soltro dess star- ka patos, Rädda, sol, vad du skänkte!
- det ä r den ständigt upprepade bönen i denna diktsamling.
Rädda det som blommar, som växer och gror och skju- ter i höjden.
rädda det som lever och dör rakt!
Tidens ångestfulla trädor går nya plöjare och varje år kom- de närbilder.
Det ångar ur nyplöjd jord mer junis frost som förr.
- Mot slutet Och av arbetssvett kring djur Och män- får han dock ännu en benämning - Mor- niskor, man känner lukten av en tidig när landsvägarnas hjulspår bror.
Men det var först sedan Sigrid höstfrost knastrar under fötterna och jordens plö- jare avtecknas mot en isgrön himmel.
Men Mon Martinson kan också g e kon- Harriet Löwenhjelm skrev och ritade en takt med barndomen Hon vet så pre- kom in i hans l i v.
.
.
mörker V i l a r tungt gång en bok om Konsten över dessa dikter, Det tvingar t i l l en prövning av våra värden, Karin Boye D å när det ä r värst och inget hjälper, har prövat i anda och sanning och hon brister som i jubel trädets knoppar, har f u n n i t undret som övergår a l l t för- d å när ingen rädsla längre håller, stånd: livet självt, levandet, växandet faller i ett glitter kvistens droppar, blommandet, Detta är det väsentlign, gliimmer att de skrämdes av det nya, det dyrbara.
det som framom a l l t skall glömmer att de ängslades för färden - värnas.
känner en sekund sin största trygghet.
Något bundet ä r där ofta i dikternas vilar i den tillit som skapar världen.
rytm och d i k t i o n, något av en tårlös Detta ä r den centrala upplevelsen i ökenvandrings aldrig befriade minnen, den nya samlingen: v i l a r i den tillit som Men djupt inne förnimmer man den le- skapar världen,.
I grunden var det sam- vande värmens pulsslag, och innerst det ma djupa tillit till livet som kom till ut- osårbara: tilliten och den värnande öm- tryck i Härdarna, men i en ungdomli- heten, För trädets s k u l l, för livets skull, att ä l s k a.
När hon hunnit litet över mitten var hen- nes ämne uttömt, men utan att låta sig störas fortsatte hon i stället med K o n - sten att jaga Det var kanske inte så cis och så riktigt hur allting ter sig för smått och enkelt folk, vad som ä r konstigt och vad som blir viktigt, som t. ex. när den tioårige oxfösaren fick del av Kristo Pino Historia.
Nu visste han hur all- fulländat ur kompositionssynpunkt, men varliga de mest vardagliga ting kunde det blev så!
Moa Martinsons bok gör in- vara.
Ibland duvor, som den helige an- tryck av omvända förhållandet Hon bör- de.
och nu en tupp, en galande tupp; j a r med konsten att jaga, d. v. S. att - och mitt i får hon nog av det, slår om och skriver om kärleken För oxfösaren var den inte lika med Par- ningsleken mellan könen - den hörde till som en mindre viktig del av livet och arbetet - utan den kärlek som ä r utan mål och som inte söker sitt.
En liten nyfödd jäntunge läggs i hans onaturligt starka armar en gång när han på äldre leva.
arbeta tuppar som oxfösaren alltid tyckt vara Livet ä r alltigenom frdn stort till smått från tupparna, ormarna och duvorna och ända upp i de högsta himlarna något som hänger ihop inbör- ena skränhalsar.
des.
Han såg sig själv i den väldiga kedjan.
Men som en dimmig figur, utan all betydelse som en jordig klump bara bland glänsande eviga duvor, evighets- betonade tuppar, vassa törnekronor, tunga dar kommit till hustruns släktingar.
Det träkors, lamm och vajande liljor, allt av blir den lilla flickan, Sigrid, som sedan betydelse för Gud.
Oxfösare kanske får fram det ur oxfösaren som var roligt, Gud inte räknat med i den kedja han ut- varmt och gott, allt det som rätteligen sträckt frdn jorden upp till sig., - Man borde tillkommit hans egna ungar.
Men lär också känna en viss knapphändig men de åren hade han aldrig tid tillövers för obönhörlig hederskodex ur oxfösarens sådant.
och förresten, kärleken går sina liv.
Det finns saker man inte får göra egna vägar!
eller vara.
Det går inte an att vara snål Det gör den också för Sigrid som har en hård strid med sitt eget oroligt krän- gande hjärta, innan hon och Varglasse och deras gemensamma pojke kommer ihop.
i Sigrid känner man igen Sally i Mårbo.
Det ä r samma tappra och ore- och ogin t. ex. men ännu mindre att fjäska för överhet.
J a, och man måste smaka starkt någon gång förstås, men man kan klara sig frdn det genom att låta förstå att man en gång i vilt rus och obändig styrka varit nära att slå nå- gerliga, rätlinjiga och osmidiga sort kvin- gon fördärvad och alltså måst svära att nor av härdigt svenskt virke, med starka låta bli.
Och till slut känner man sitt moderliga känslor, oslipade manèr och m i t t av trälande.
Går det för långt eller storvulen h å g som ä r Moa Martinsons övas det oväld då säger man ifrån egna I denna boken hamnar Sigrid på plötsligt och omedgörligt.
Oxfösarens liv från vaggan och till grif- sin rätta plats i livet, åtminstone lämnar!
vi henne d ä r Morbror blir gammal, ten, frdn närkeskogarnas vidd till å l d e r nästa hundra å r han går i barndom och domshemmets trängsel, ä r ett stycke a v, när han skall till att dö ä r han åter den vårt lands och vårt folks historia.
l i l l e tioåringen som skryter för mor och Moa Martinson Rågvakt.
Bonniers
Två äkten- Jag har skapsböcker.
väntat på Engelsmännen kan glädja sig åt att hos dem äktenskapet a r omhiildat genom en lagstiftning, som ä r ännu konservati- vare än v å r I Det oheliga äkta ståndet förtäljer A.
P. Herbert med omsorg och omständlighet och icke utan indignation.
påå vad sätt det heliga äkta ståndet häg- nas.
Den enda orsak till skilsmässa, engelsk l a g känner, ä r endera makens äk- tenskapsbrott.
Förefinnes icke sådant kan det fingeras.
I Herberts fall reser mannen till Brigh- ton och låter sig överraskas med en för ändamålet förhyrd kvinna på ett hotell, men innan skilsmässan vunnit laga kraft, begår hustrun verkligt äktenskapsbrott.
och eftersom ena partens otrohet upphä- ver verkan av andra partens, så att äk- tenskapet vid ömsesidig otrohet förblir oupplösligt, och domaren i boken dess- utom icke finner skäl begagna den rätt han i sådana fall äger att efter diskre- tionär prövning skilja makarna, går des- sas redliga bemödanden att ordna om sitt äktenskapliga liv p i ett tillfredsstäl- lande sätt, ohjälpligt om intet.
Herbert utsätter detta abderitiska rät- tegångsförfarande för mordisk och upp- sluppen drift.
Stundom irriterar han ge- nom den svada.
som kännetecknar de flesta engelska humorister och som ä r ett fel hos de sämre bland dem.
Med sina försök i den moraliska och sentimentala genren övertygar inte författaren.
Figur- teckningen håller sig konsekvent på ytan.
Men de tekniska detaljerna i ett invecklat skilsmässomål lär vara fullt korrekt åter- givna och de ger dessutom ett tacksamt stoff åt en berättare vilken likt Herbert förstår att ta vara på poängerna.
Det oheliga äkta ståndet kan således rekom- menderas som en underhållningsbok, som ger en del fängslande kunskapsstoff på köpet.
Personer med behov att tro på framåt- skridandet kan måhända hämta tröst av upplysningen, att engelsmännen först 1857 kunde erhålla skilsmässa endast ge- nom parlamentsbeslut.
f Mourois Greppet om lyckan ä r pro- blemet inte äktenskapets upplösning utan dess bevarande.
Två makar, högt kulti- verade människor, har passerat medelål- dern under ett långt och Iycklig, samliv.
DA dottern, deras enda barn, skall gifta sig.
rörs en gammal oroskälla upp på nytt.
Mannen ä r inte far till barnet Hustrun har förtegat för honom, att hon vid deras första sammanträffande hade en älskare, med vilken hon inte omedel- hart bröt En begravd lögn så mänsk- ligt ursäktlig och så väl motiverad i hen- nes dåvarande livsläge, förgiftande för dem båda så länge verkliga förhållandet blir ouppklarat, Nu, då ett erkännande ä r nödvändigt, kommer det fram, att man- nen känt sanningen sedan länge.
Tilliten makarna emellan ä r för starkt vuxen för att hotas av denna isolerade synd ur det förflutna.
Ordlöst återtar deras lycka sin dagliga gång I N Fia Ohmans nya resebok: Över kontinenter och hav är en författare skrivit en gripande bok där man tydligt märker att en stor upplevelse ligger bakom, är man i allmänhet mycket spänd på hans nästa arbete.
Man undrar nämligen ovillkorli- gen: är han en stor skapande konstnär, eller ä r det hans upplevelse som var så stark att den förmådde göra boken gri- pande.
Ett typiskl exempel på det sist- nämnda ä r väl Remarque.
Det var upp- levelsen Kriget som hos honom var så intensiv att den trängde sig fram till en bok - och en bok om vars förtjänster man här inte behöver orda!
Men efter de båda krigsböckerna kom aldrig mera någon bok Remarque lär ju själv en gång ha utropat, när hans antagonister lät sprida ut att han aldrig varit vid fronten: J a g önskar att det vore sant, för då vore j a g ju en stor f ö r f a t t a r e!
(Här- med skall emellertid inte vara sagt att det e j också vill konstnärlighet till för att kunna ge levande uttryck åt det starkt upplevda.)
Detta var en lång inledning men det j a g ville komma till ä r följande: vid läs- ningen av Arvid Brenners förra bok K o m p r o m i s s kände man något av sam- ma märkliga upplevelses starka vingslag.
Och man var därför undersam inför hans nya novellsamling J a g har väntat på D i g Skulle han hålla måttet även utan ett stort bärande ämne?
Jag tror att man oförblommerat kan besvara frågan med ja.
Arvid Brenners noveller är väl komponerade och skrivna med ord som man lyssnar till.
Hans män- niskor i novellsamlingen J a g har väntat på D i g har just den verklighetsprägel vilken i Kompromiss, kom en att tycka att man känt Peter Werner personligen, och det vill säfa ännu mera i den knappa form som novellen ger.
Han har lyckats att sätta sitt finger på det gnisslande och oäkta i livet, han blottar det obarmhär- tigt, men det ä r ett visst försonande mänskligt drag över hans gestalter som gör att man här, som så ofta i verklig- heten, avstår från att döma i känslan av att det i alla f a l l är synd om männi- skorna Bäst ä r den första novellen varav bo- ken fått sitt namn: Jag har väntat på Dig, Den ä r bra, men hemsk, En ung man, han kallas Allan rätt och s l ä t t har setat inne och kommer ut igen efter s å Ar.
Han var egentligen inte medveten om någon skuld, Om någon har skuld, så var det samhället, som gjorde dylika spel möjliga, ja, tolererade dem så länge de Livet i provinsen Pèrigord, på urgam- l a herresäten med deras krenelerade torn och deras hägn av lummiga kastanjeträd, sykomorer och åldriga konventioner, har en hart när feodal prägel.
Svårigheterna för de båda makarna är.
till icke ringa del.
av konventionell natur Själva fri- gjorda.
tänker de inte på att vägra en ganska långt gående respekt för fördo- marna hos andra.
Hur avlägsen än den- na värld kan synas oss är dock dessa människors konflikter mycket väsentliga- re och mera farliga än dem vi mött i Herberts aktuella storstadsskildring vil- ken.
det samhällssatiriska stoffet och den tragiska utgången till trots, i grunden lir så hjärtans beskedlig.
Maurois verkar kanske trång i sin syn Intrycket ä r dock snarast en felsyn, or- medeltidskaraktär.
sakad av miljöns Maurois opponerar inte, men hans mänsk- liga vidsynthet ä r inte begränsad a v de å Perigord.
sociala murarna i p Det ämne, Greppet om lyckan behandlar.
ä r i själva verket ett djupt allvariigt och för högtstående människor allmängiltigt problem: helheten i samlivet mellan två människor.
Försmående yttre händelser och rekvisita, heskriver Maurois med be- undransvärt fin psykologi de inre förlop- pen.
Hans stil ä r ett finstämt och käns- ligt instrument för att återge händelser i själar.
denna stil ä r visserligen inte ny- skapande men ett fullödigt prov på den franska prosakonst, som lång tradition.
förädlat A.
P.
Herbert: Det oheliga äkta ståndet.
Norstedts förlag.
Andrè Maurois: Greppet om lyckan.
Ge- h e n förlag.
Sten i of Geijerstam anger i företalet a t t den är en fullt själv resor som hennes under snart sagt alla ständig fortsättning på hennes föregående breddgrader föra med sig.
Varför föll bok Ensam runt jorden.
Då var det hu- hon inte offer för kinesiska sjörövare vudsakligen skildringar från Indien.
Cey- lon.
Birma och Java.
Nu är det Kina.
Ja- pan.
Stilla oceanen samt talrika platser i Amerika som inspirerat författarinnan t i l l meddelsamhet.
Att ens räkna u p p alla de omåden d i r det beundransvärda, gi- gantiska eller sorgliga i natur och kultur kommit henne att fatta pennan vore här av utrymmesskäl ogörligt.
Man får be- gränsa sig till att ange en och annan detalj.
Fia Öhman har sett så orimligt mycket av de världsdelar, där vårt släkte fått sin hemvist, och detta e j minst genom sitt mod och sin företagsamhet.
Man måste häpna över att denna till synes fragila lilla svenska dam stått ut med och kunnat taga sig fram genom alla de strapats- och riskfyllda moment sådana lyckades.
Han var en spelare, som var allt spelat för högt Och förlorat, det Andra spelade lika högt men hade tur Och förlorade inte.
Om han vunnit Skulle Marianne inte ett ögonblick ha föraktat honom för själva spelets skull.
Hon skulle ha beundrat honom Men nu hade han förlorat, Och Marianne hade skurit ut ho- I nom ur sitt liv och tagit en annan.
nom, Detta ty var det den var centrala egentligen punkten för Mariannes hos ho- l mellan Batavia och Hongkong?
Samtidigt togs den norska ångaren Solviken, vil- kens kapten efter kapandet dog av sina s å r Hur har hon undkommit andra sor- ters gangsters nit i och för utpressning?
Fia Öhman har en mängd vänner och bekanta strödda över jordytan.
Med sär- skild glädje drar hon i boken fram dem som äro svenskar.
Och det är riktigt ro- ligt för läsaren att höra hur landsmän har det under de skilda luftstrecken.
Man gläds med familjen Gustafson i Salt Lake City.
Dess huvudman var en gång sko- makare vid Surahammars bruk där för- fattarinnans bror då var disponent.
Som tidningarna överallt intressera sig för be- römda globe-trotters blev det bekant att Fia Öhman var i Utah.
Genast fick hon brev från familjen Gustafson med hjärt- ligaste inbjudan.
Hon fick tillfälle stu- dera en lycklig svensk omplantering till mormonernas landamären.
Där förekom- mer som bekant ej längre något mång- gifte.
Julen på Stilla h a v e t ä r ett stäm- ningsfullt bevis att bokens realistiska återgivande av fakta alls inte utesluter en djup och innerlig vibration inför vackra och poetiska i livet.
Det var på japansk lyxångare Fia Öhman den fingen firade julafton.
En mängd jul- strålande eklärering.
musik och allsköns firande måste förvåna nordbor granar trott sig överträffa okristna i hög- som tidlighållandet av den kristna glädjefesten framför alla.
Boken ger några utförliga sidor om fyra märkliga kvinnor: japanskan Jone S u z u k i samt amerikanskorna Katherine det en i skulle som han spelat H a n kommer ut Och möts av en gammal, halvt förgäten ungdomskärlek som väntat på honom, som ä r god mot honom.
som vill dela Sitt hem med honom allt utan anspråk på kärlekslön.
Och hon bjuder honom på en fin kvällsmat, varmt bad, rena pyjamas och på sig själv Allt låter så riktigt, så osjälviskt.
Men det gnisslar ändå.
i.
hen- Tingley Mary Baker melodi triumf japanskan enbart Jane Addams Och dens rikaste personer.
Tingley Och Eddy leker Solvejg och Peer Gynt snärjer hon voro både finans- Och religionsgenier honom fastare och fastare och Allan har ingen kraft att värja sig.
Han gör ett svagt Jane Addams genialitet låg på det socialt försök han ringer t i l l Marianne det organisatoriska området.
Författarinnan har värdefulla upplysningar att ge om är som ett nödrop men så snart Ma- dessa kvinnors arbete, inhämtade i de rianne känt igen hans röst lägger hon ner Två av dem träf- luren Allt tätare och tätare slingras han miljöer, där de verkat.
hon penonligen.
Läsaren far en fast med rosenbojor - det ä r anilinskära, fa?
aning Om deras fullkomligt oöverskådliga hektiska pappersblommor med parfym- inflytande doft - som binder friheten säkrare än Angående feminismen i Japan nödgas fängelsemurarna.
Ett annat exempel på en trött männi- man förnya reflexionen att denna även där tycks vara ödesbestämd Japanskor- skas tafatta och misslyckade frihetskamp ä r novellen Stanna hemma,.
Här ä r det na ha sedan tusentals å r uppfostrats till inte Iängre en människa som snärjer och underdådighet och lydnad.
Ingen har lärt surrar fast, det ä r döda ting, vana och dem något annat.
Hur har då emanci- allt vad som innefattas i ordet f ö r s e n t,.
pationen nått dem?
Halvt omedvetet Det snedvridna som här angrips är för- vandra de mot moderna ideal och vand- äldrars krav på ogifta döttrars sällskap ringen ä r snabb Inom industrien Och och omvårdnad; tills de, när dottern inte bankväsendet göra de sig bemärkta Som längre har något eget liv att leva, helt äro de redan l i k a t a l r i k a som sina manliga kolleger.
Som läkare ha de enkelt lägger sig ner att dö.
Sista Dansen är en styvt gjord skiss nått tusentalet.
som snuddar vid en stor och skrämman- Av Stort intresse ä r även att läsa om de fråga Arbetslösheten, och i B a r a en rnternational House i New York City.
dröm, skildras en fattig kontorists snöp- Dess mål ä r att förbättra förhållandena liga försök att smita iväg till fantasiens för manliga och kvinnliga studeranden av lockande rike, tills verkligheten hugger alla nationaliteter.
honom i hampan och återförpassar ho- När man läser Fia Öhmans skildringar nom till sin karga domän.
Novellerna har man en känsla av att vartenda ord ä r Hustru Marie L e h m a n n A v r e s a, och sant.
Hon skriver precis vad hon sett En barndom tar s l u t ger flyktiga och och varit med om och e j en bokstav där- ' träffande bilder frånn våra dagars Tysk- ut Hon håller fjärran alla fantasiens ingar for att förstora det stora land.
De svagaste i samlingen ä r de no- ut veller som enbart behandlar förhållandet eller förminska det lilla i syfte att göra mellan man och kvinna.
Där har förfat- dimensionerna mera sensationella.
Hon taren knappast lyckats att inom novellens vet att dylika försök äro obehövliga.
snäva ram få in tillräckligt av liv för att verkligheten ä r redan i sig själv tillräck- de skall verka fullt övertygande.
ligt fantastisk för att gott kunna kallas Arvid Brenner liknar en målare som osannolik.
Inför denna författarinnas målar naket, han ser och återger alla böcker kunde Oscar Wilde säkerligen modellens brister, men han ger också de haft skäl beklaga lögnens f ö r f a l l, men vackra försonande skiftningar som kan många värdera den nyktra exaktheten i uppstå i leken av skuggor och dagrar på en tid.
då otillförlitliga meddelanden från exotiska länder blivit som dagsregn, ända mänskligt kött och blod.
J a g har väntat på Dig, ä r en bok därhän att man hör frågas: K a n något man skall läsa, vara sant, fast det ä r t r y c k t?
Arvid Brenner: Jag har väntat på dig.
Läsaren däremot börjar fantisera inför Tiden.
allt det underbara en reseskildring kan E.
B.
G. trolla fram för hans inre syn.
Kontinen- ter och h a v med sitt intressanta, skif- tande innehåll kommer honom att ånyo tandläkare till intet?
Frida Steenhoff i
