# ID: svediakorp-per3745
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,571
# sentences: 532
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Upptakten Ny tid födes.
Det har varit väldigt till högerns En bok om samvete och stat intressant valkampanj.
J HONORINE HERMELIN.
ust vid början av 1600-talet står plöts- Hemlighetsfulla konst, och du väldige ligt på en scen i England en gestalt, konstnär, som födde Hamlet ur din egen vars ord ännu efter tre drhundraden genomskådande själ, anade du att du ´När jag fört Postsparbankens budgetbok ett år kommer jag att på ett möte med mina arbetskamrater framföra min erfarenhet om budgetbokför ingen.
Jag kan redan nu säga att jag kommer att på det varmaste rekommen- dera idén.
Har jag därigenom ännu ej gjort så stora besparingar, så har det I varje fall varit väldigt intressant. ” Vi förundra G (Ur ett av de entusiastiska uttalandena om Postsparbankens bud getbok för 1935.)
Pris 1 kr.
Postgirokonto Vad E eneralskan Ingeborg Hegardt håller föredrag för högerns räkning om försvarsfrågan.
Liksom den moderna krigföringen utplånat skillnaden mellan försvars- och anfallskrig, har fru Hegardt valt att uttrycka sitt försvarspatos genom att anfalla.
Av ett referat i Ystads Alle- handa ha vi erfarit, att fru Hegardt som 59847. har hänt?
T T OBLIGATORISKT SJUNDE skottavla utvalt internationella Kvinno- SKOLÅR föreslås a v folkskolesak- förbundet för Fred och Frihet, aktionen kunniga, som förorda att reformen måtte Ved med vapnen i alla länder, Tidevarvet bli föremål för proposition till nästa års och den s. k. Tidevarvsgruppen, vilket riksdag.
Den bör helt kunna genomföras allt hon räknar som en enhet, ledd av under en tioårig övergångsperiod.
Just Rysslands minister Madame Kollontay.
nu ör förutsättningarna särskilt lämp- liga, då det minskade barnantalet etc.
Hon grundar sitt påstående därpå, att ett porträtt av Madame Kollontay - jämte gör att det sjunde skolåret kan åstad- andra kvinnors - stått i Tidevarvet med kommas med rimliga kostnader, framhål- inledning av deras arbete i Nationernas ler de sakkunniga.
Merutgifterna beräk- Förbunds första kommission i Genève, nas endast till omkring 1,9 procent av för Montevideoresolutionen (gift kvinnas det allmännas årliga totalkostnader för nationalitet och kvinnors lika rättigheter).
folkskoleväsendet.
Efter ett genmäle av Tidevarvets ut- TATSMINISTERN HAR UTTALAT givare, d:r Ada Nilsson, i Ystads Alle- sig om kvinnornas medborgerliga handa medger fru Hegardt visserligen att uppgifter och framhållit att ingenting sammanställningen mellan porträtt och är för demokratin farligare än fortvaron fredsrörelse var ett misstag, men i stället av en röstberättigad massa ufon allmän- för en ursäkt skriver hon i sitt svar till nu insikter och intressen.
En allmän po- Ystads Allehanda en mening, som är av litisk fostran är ett demokratiskt livsin- den beskaffenheten, att tidningen i fråga tresse.
Men denna fostran kan icke vin- säger sig ha » måst stryka en sats, där nas om man icke kan skänka medborgar- fru Hegardt p i ett insinuant och synner- na en känsla av delaktighet och medan- ligen kränkande sätt angriper ryska mi- svar.
Detta gäller i samma mån kvinnor nistern och Tidevarvet.
Fru Hegardt tycks som män, i lika hög grad unga och äldre.
ha glömt, att tryckfrihetslagen ej till- S och fordra — — — riktning, samma » absolut vederhäftiga och initierade håll », som består henne med underrättelser, även måtte bevara henne för de risker tryckfrihetsförordningen och bestämmelserna för ärekränkning medföra, Dessutom förvåna vi oss över, att fru Hegardt verkligen är så politiskt oerfaren, att hon inte vet, att Tidevarvs- sen, med döden i ådrorna genom den för- giftade värjspetsen, ensam upprätt och levande, sedan a l l a omkring honom fallit i sina egna snaror, måste han dock er- fara hur » det starka giftet övervinner anden » — gruppens största fel är dess hederlighet, vilket gång på gång hindrar oss ifrån att njuta av maktens sötma och framgångens behag.
Vad angår angreppet mot ryska mi- Rashat,ett farligt gift.
nistern vilja vi begagna tillfället att ut- tala vår förundran både över det ovär- Positiva insatser till dess bekämpande.
Det vore önskvärt, att fru Hegardt tog reda på de olika svenska kvinnoorganisa- tionerna, deras aktioner och deras press,.
i n n a n hon yttrade sig därom.
Vi förstå ej varför fru Hegardt - fortfarande en- ligt referatet i Ystads Allehanda av hen- nes föredrag - ej vill be Gud om fred len 3 november och alla andra dagar.
hindra oss från att anse, att Ryssland och dess minister böra bemötas med sam- ma hänsyn och samma hövlighet som an- dra länder och deras ministrar.
Hur kan svenskarna vara så ohyfsade och för- domsfulla?
Äro alla, som umgås med diplomatiska kårens övriga medlemmar för den skull komprometterade?
Skulle Är hennes försvarsvilja så krigisk?
Fast det är hennes ensak, Men var ej fru Hegardt under den tid hon tillhörde riks- dagen med om att bevilja eller avslå stats- anslag till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet?
Hon borde då ha GEN av valen i England har givit erfarit att detta förbund är en av stats- följande resultat: makterna, t. o. m. av högern, understödd F ö r regeringen: Konservativa .................... 387 33 ANKTIONERNAS UTSTRÄCKAN- Nationella liberaler DE även till oljan skulle ha behand- Nationella arbetarpartiet .......... 8 Nationella 3, /, $; Falkfdrbundet den 29 november _ -- 431 men på begäran av Englands och Frank- rikes regeringar har avgörandet uppskju- M o t r e g e r i n g e n:,,,,,.
,,,, 154 tits.
England lär emellertid icke ämna Arbetarpartiet väl Rysslands minister.
som likväl är er- känd för sin framstdende intelligens, göra ' Den i S .............. ....................... .. ....
.
Liberala ......................... Lloyd George-liberaler ............
Oberoende arbetarpartiet ..........
Oberoende ....................... Kommunister .................... — diga och dumdristiga i en politik, som gång på gång anfaller en stor och mäk- tig granne.
Vem har inte sett en stor hund och en liten mops tillsammans, och hur den lilla mopsen skäller och gläfser låter offentliggörande i tryck av vilka för att reta den stora hunden, som har obestyrkta påståenden som helst,.
Fru annat att tänka på Men till sist kan det Hegardt påstår även att hon sagt, att Ma- hända, att den stora hunden blir förargad dame Kollontay varit en av de ledande över att inte få vara i fred och vänder krafterna, ej den ledande kraften i kvin- sig om i all sin styrka.
Hur går det då nornas fredsrörelse, vilket just ej föränd- för den lilla mopsen?
Ingen fruktan för att kallas bolsjeviker m. m. m. m. skall rar saken.
FÖRENINGS- OCH FÖRHANDLINGS- FRlHET för privafansfällda samti- digt med frihet från föreningstvång ör två av de önskemål som kommittén för utredning av de privatanställdas arbets- förhållanden framlagt i sitt nu avgivna andra betänkande.
Förhandlingar vid konflikter föreskrives men icke skiljedom.
JUDAR FÅ ICKE KÖPA TYSK JORD enligt ett nyligen fällt domstolsutslag, emedan detta strider emot den nazistiska principen om blod och jord.
Enligt na- zistpartiets program, » som ör gullande rätt », kunna endast Y s k a r vara äga- re till den tyska marken.
K U N G G E O R G AV GREKLAND har återvänt " " sin kungabefattning &amp; ter tolv års landsflykt.
Han hälsades av folkets jubel.
Regeringen Kondylis har inlämnat sin avskedsansökan.
SLUTLIGA SAMMANRÄKNIN- - skall träffa oss direkt i hjärtat, utan att ställde honom vid porten till ett århundra- behöva avklädas någon tidsålders för- de, som skulle genomträngas av ungdom- k I Så enkelt faller orden: ligt oförvillad blick för vad som blott stitution och således el » samhällsfar- » — Tycks, moder, nej det är.
Jag kän- tycks, ej ör, av de mest svindlande ung- lig ».
ner inte fyrks.
T y jag har det i mig domsdrömmar, ungdomskrav av bittraste Kvar står emellertid beskyllningarna som går igenom skenet. » Det ä r omedgörlighet, som skulle skaka män- mot Rysslands minister och mot Tidevar- Hamlet.
När än ridån går upp för hans niskor och institutioner och uthärda allt vet och » Tidevarvsgruppen ».
Vad Tide- drama, skall vi med en stöt i hjärtat få intill döden, tidig eller sen.
varvsgruppen och dess tidning beträffar syn på den spensliga gestalten — » så 1600-talets England hör ju till histo- äro vi så vana vid olika slag av beskyll- olik Herkules!, så ensam bland alla, riens stora nyskapelsetider, mutationsti- ningar, att det inte bekommer Oss något som blott en ungdom kan vara.
Och man der, då under » omstörtning, omstörtning », vidare.
Vi kunna tills vidare nöja oss bereder sig att genomlida hur denna ung- idéerna födas och brottas och tumlar med ned att ha i vår ägo ett papper från fru doms blick obarmhärtigt skall genom- verkligheten, än i solljus och än i mör- Hegardts egen hand.
som är så krän- skada allt och alla, skall slita itu allt ker.
Ett folk sätter sig till doms, en kande att det överskrider lagens grän- sken, därför att den söker trofasthett öp- krönt konungs huvud faller, den nya ti- ser.
Vi önska dock fru Hegardt, att om penhet, redlighet, naturlighet, vänskap, dens första republik blir till, Den nya hon ämnar sprida sin Propaganda i dylik kärlek.
Ensam till sist igen på valplat- tidens demokrati föds, med ett inslag av OSS något så dumt som att blanda sig i svenska kvinnoorganisationers inre ange- lägenheter?
Det tror ingen på allvar.
Tidevarvet fordrar härmed att fru He- gardt gör en offentlig ursäkt till Madame Redaktionen Kollontay.
mande beskickningarna, däribland sven- s k a ministern i Moskva, friherre f. Gyllen- DE " stierna.
FÖRSTA OFFENTLIGA O ' R- SVARSDISKUSSIONEN har ägt rum i radio.
De olika partisynpunkter- 17 ge efter för Laval, utan hålla på sank- no Om graden av upprustning framlades.
Endast hr Lindbergs reservationsvis fram- 4 tionernas utvidgning trots uppskovet.
4 M ED ANLEDNlNG A V KALlNINS förda avrustningslinje fick inte ens ha en 60-årsdag, presidenten för Sovjet- talesman.
1 Rysslands — — — centrala exekutivkommité, 184 framfördes lyckönskningar från de främ- — den urspiungliga kristna folkrörelsens anda: här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man eller kvinna.
En ny statsbildning uppstår därur, Pennsylvanien, utan andlig eller (Forts. å sid.
2.)
som fängslade.
Det var den absoluta äktheten i allt vad hon sade, den oför- skräckta övertygelsen.
att varje enskild människas insats är nödvändig, oumbär- Hör lig i kampen mot hat och nod.
står jag och kan icke annat.
Man har efterlyst Irene Harands poli- tiska program.
Hennes program finns uttryckt i namnet på hennes rörelse mot rashat och mänsklig nöd.
Det arbetet kan bedrivas oberoende av politiska grän- ser, genom enskilda människors överty- gelse.
D:r Ada Nilsson underströk i sitt hälsningstal, att när Radikala Förenin- gen tillåtit sig att inbjuda till möte!
ef- - ter så mycket vidare grunder än vad an- nars brukar vara fallet, hade den ut- gått ifrån att kvällens föredrag Sam- ling mot rashatets förödelse borde väcka intresse långt över partipolitikens et var en förväntansfull och spänt snäva gränser.
Radikala Föreningen är - - D intresserad publik som mötte Irene j u en politisk förening.
När den hälsar Harand från Wien, när hon i måndags Irene Harand välkommen, vill vi därmed för första gången talade inför en större icke beteckna henne som vår politiska svensk församling, v i d Radikala Förenin- meningsfrände i vanlig bemärkelse.
Ha- gens i Stockholm möte i Viktoriasalen.
randrörelsen räknar naturligtvis med att De inbjudningar som utgått till intresse- a l l opinionsbildning har politisk beydelse rade utom föreningens egna medlemmar och syftning, men den är icke partipoli- hade hörsammats med sådan tacksamhet, (Forts. å sid.
4.)
att lokalen var inte bara fullsatt utan överfylld.
En våg av sympati strömmade den unga, naturliga, obeskrivligt behag- fulla talarinnan till mötes, när hon trädde f r a m till talarstolen.
lrene Harands förmåga att gripa sina åhörare har förut skildrats i Tidevarvet.
Vi fick nu själva uppleva henne som ta- lare, en varm, övertygad människa med en vacker röst, ett enkelt uttrycksfullt sprak, gester fulla av liv och energi.
Men det var inte bara hennes upptradande,
2 T I D E V A R V E T TIDEVARVET TIDSKRIFTEN QUO VADIS?
Radikal politisk veckotidning.
MOTTO Individens problem - världens problem REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
Den 30 Nov.
1935 Ur senaste numret Ett Utkommer varje helgfri lördag Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 204842. eget själsliv.
Äktenskapet - individuali= tetens dödsfälla.
Fredspriset - en militär hedersbetygelse?
Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund Vem är hederlig?
Eva Andens Advokatbyrå En tigande mänsklighet.
Helår kr 5 - Postgiro 2681 Losnummer 85 öre genom Pressbyrån i alla tidningsaffärer.
De övergrepp som vår tid i så stor utsträckning gjort sig skyldig till, mot oliktänkande, mot människor av andra raser och nationer komma att Norrlandsgatan 18. för alla tider utgöra ett mörkt histo- Tel. 107575, 107576 är riens blad.
Helt säkert ha d e upp- STOCKHOLM kallat tusenden och åter tusenden till avståndstagande, i varje fall inför sig själva.
Här och där ljuder ock- Stockholms stads så en enstaka protest uttalad med vid Kornhamnstorg 4 som passar Er och familjen bäst.
sådan styrka att dess röst gör sig Måndagar,onsdagar,fredagar kl. 9 – ½10 f m. IDUN ger trevnad och något av hörd över gränserna a v partier och Inneh.
: Eva Andén.
Ledam av Sveriges Advokatsamf.
Det i alla fall IDUN Poliklinik För havandeskapet och dess sjukdomar.
värde.
Köp veckans aktuella nummer eller For medellosa kostnadsfritt.
för andra mot prenumerera genom postgiro 1235. erläggande av 2 kronor.
Det är bekvämare — och billigare.
Alma Axelssons FÖRLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 Mottager inackord.
även för längre tid Tryggt och ogen., välrek.
Tel. 778 24.
Vid Å t dem som dödsfall rådfråga först önska något bättre!
ARVID HOLMS begravningsbyrå S:t Eriksg.
86 (invid S Erikspl.)
om priser m. m. innan beställning göres.
Tel. 31 88 40 30 89 52 ankn.
bost.
t - TANDKLINIKEN S ö d e r m a l m s t o r g 41 Mottagn.
vard.
10-1, 5-8, lord.
10-5 Annan tid efter overensk.
4077 10 Leg. tandl.
Kostnadsfri rådfr.
Billig tandvård Centralbadets damfrisering rekommenderas Elegant.
Tel. 20 95 9 2.
nationer.
Men i stort sett måste vi erkänna att mänskligheten med för- vånande undergivenhet, med förvå- nande tystnad böjt sig för våldets gärningar, och tigande låtit civilisa- tionen fläckas av brutalt förtryck i olika former.
En människa som vågar sitt liv, sin egendom, hälsa, krafter och a,,- seende för att låta protesten mot vål- det f å röst och bli hörbar, är som en sorts gisslan för vår tid, när den en gång skall bedömas i historien.
När framtiden frågar varför vi tego och ledo skall måhända en sådan gestalt som den unga kvinnan bakom &gt;världsorganisationen mot rashat och mänskligt elände, stå som en av dem vilka räddat vår tids ä r a.
En så-, dan gärning kan aldrig bli menings- lös.
Visserligen är det som hon själv uttryckt det, » stort a t t söka efter Det arbetande folkets bild- sanningen, skönt a t t finna den - journal och veckotidning.
men att förkunna den ä r icke allde- Ris 25 öre.
les ofarligt,.
Men mänskligheten behöver väckas upp ur sin tystnad, sitt hjärtas tröghet av en röst, som vågar uttala de tysta protesterna i ord.
Det ä r ändå till sist d e enskil- d a människornas övertygelse, som skall kunna sätta världen i rörelse och slutligen övervinna förtryckets I MYRORNAS FÖRSÄLJNINGSLOKAL anda och gärningar.
- Bondegatan 94 - Möbler Säng- och Gångkläder, Husge- råd, Kok- och Kopparkärl, Gasugnar och Kaminer Armatur för fotogen och elek- triskt, Antikviteter, Tavlor, Böcker och Prydnadssaker m. m.
Försäljning sker onsdag o. fredag mellan kl. 10 f. m. — 5 e. m. samt lördagar 10 — 12 f. m.
FILIAL: Luntmakaregatan 74.
Affärstid 9 f. m. — 6 e. m., alla helgfria dagar.
Förstklassig.
Alimonda-lnstitutet Folket i Bild Du köper billigt 40-årig homeopatisk praktik.
Mottagning 11 — 2.
Rådfrågning även pr korrespondens.
Begär prospekt och frå- gelista.
Leg. läkare.
Adress: Upplandsgat.
16, 4 tr. (hiss) Stockholm.
Telefon 32 08 99.
Uno Oldenburg J:or Jur. Kand. Drottninggatan 4, tel. 21 3044.
Alla slags juridiska uppdrag: Rättegån- gar, skilsmässor, boskilln., äktenskaps- förord, bouppteckn., testamenten.
out toiletthand fraktfritt.
Sthlm.
FRUKTCENTRALEN Bagarstugan HORNSGATAN 37 Tel. Söd.
7000 FOLKUNGAGATAN 65 73 37 GÖTGATAN 52 333 90 - Luchs ReklamKaffe ’ om samvete och stat.
rekommenderas.
1936 erhålla vid prenume- ration för 1936 Ur innehållet: Arkitekt D. Dahl: Om sportstugor TIDEVARVET gratis Direktör N. Strandell: Frimärksrariteter postmuseet.
I Svenska Assessor G. Leijonmarck: De progressiva inkomst- och förmögenhetsskatternas stor- lek.
under hterstoden a v innevarande år.
, Revisor T. Askelöf.
Den nya folkpensioneringen.
Sekreterare P. Mohn: Japans kommersiel a offen- siv R e d a k t ö r S. Lindhagen: Idrottsåret 1935 Pris för helår kr.
6: -.
Exp.
Triewaldsgränd 2 Sthlm.
Postgiro 1544 Av I Pris inb.
2:75.
' NORSTEDTS Vävskolan med mönsterritning och heminredning.
Tel. 366 Hos bokhandlarna eller från TIDEVARVET i Bonniers.
9:50.
Almanack för alla prenumeranter individuella och sociala frågor i n y belysning.
Tallidens Vilohem Frälsningsarméns Pensionat och Vilohem.
Rönnin e tel. 19.
Rofylld viloort.
Bra rum.
God husmanskost.
Fullt modernt.
Moderat pris.
OBS.!
NARA STOCKHOLM!
Föreståndare Hi.
J o h a n s o n.
Torine Torines Emilia Fogelklou: William Penn.
En bok J. Krishnamurti DJ U R S II O L M RES TILL Rönninge G å r d, Symaskinareparationer av verkl.
fackman.
Beg Husqvarna, Singer fr. 25 kr., lilla elektr.
billigt.
Absolut billigast, med flerårig garanti.
RAGVALDSTR 3.
v. Hornsg 24, Tel. 43 32 82. och Klara N Kyrkog.
29, vid Posten 2 1 63 18 — Nytillträdande Ensamhetens problem långa, hellinne fållade, med hängare, nästan slitliga, passande 1111 såväl köks- som dukar, pris endast 6,50 pr duss Obs 3 duss Kungsg.
70, en kongenial skildrare i Emilia Fogel- klou.
Både boken från 1929 om kväka- ren James Nayler, som också ger George Fox ' och så många andra människon historia inifrån, och den nu föreliggande om William Penn har vidder och djup av kunskap, forskning och inlevelse som gör läsningen lysande och skakande.
Det tycks mig som om Emilia Fogelklou ald- rig skildrat mänskligt liv så levande och närkommande som I boken om William Penn.
Tag t. ex. berättelsen om de unga älskande, som var Penns hustrus föräld- rar, om henne själv och om sonen Springett!
Eller, hur underbart kommer inte Cartesius ' historia in bland dessa andra unga sökares - dit får man j u också räkna den 22-åriga drottningen av Sverige, Kristina!
- Cartesius, som blev lärofader för den moderna tid », som icke ville låta sig » luras » av dem » som ha till yrke att veta mera än de veta,.
Och över alla manniskoliv spännes samhällslivets stora sanning, att inga förhållanden är så stora, att det inte är människor som i all sin svaghet ger dem innehåll och form, och ingen småaktighet som är utan sin verkan i det stora skeendet.
som en romans, » Briljant upplagd har det sagts om Emilia fogelklous bok om William Penn.
Ja, den är rolig och spännande och djupt rörande, och den har konstverkets förmåga att få verklig- heten att angå en.
Den gör en spräng- fylld av syner och tankar och hag att än en gång pröva en dust.
Honorine Hermelin.
Nyss utkommen!
Arméhanddukar 86 cm.
Oskarsons Lager, (Forts. fr. sid.
1.)
världslig överhet, med samverkan byggd direkt på mångfalden och olikheterna och vad som annars skulle kallats vänner och fiender, utan krigsberedskap, utan kaserner och straffängelser.
Men i Eng- land stiger ur demokratin militärdiktatu- ren, förfärande snart, och konungadömet vänder åter.
Under tiden söker män- niskor och finner varandra, brottas ock- så där med det stora problemet att vara så olika och dock samarbeta, aktivt, ef- fektivt, samhälleligt.
I denna tids historia är det inte minst märkligt att ofta och klart kunna följa de söndersprängande och nyskapande idéerna in till deras centrum, den ensam- ma människan.
Man vet j u på dagen när den nittonårige, tystlåtne skomakarege- sällen George Fox från den lilla byn Fenny Drayton i Leicestershire gick bort från sin släkt och sin verkstad för att finna något äkta I denna värld av sken och lögn.
Vi vet att han sökte under fyra år och känner också platsen där han till sist fann - » det inre ljuset ».
Vi vet om den lysande unge Oxford-studenten William Penn, att han 18-årig för sin övertygelses skull blev relegerad från Christ Church College och hemkommen fick stryk av sin far, amiralen, hårt och många gånger - och vet att så har Pennsylvaniens historia börjat.
Vi har hört den omänsklige Cromwells mänsk- liga hjärta förnimma » stönandet från alla arma fångar » och hans sista suck i storm- natten: » fruktansvärt är att falla i levan- de Guds händer ».
Denna oerhörda tid har fått en skild- rare på svenskt språk, ovillkorligt får man på tungan att säga: den har fatt Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm REDAKTION: Telefon 2048 42.
Mottagningstid la-12.
EXPEDITION: Telefon 20 48 42.
Kontorstid kl. 10 — 12 f. m., 1 — 4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: —, halvår kr.
3: 25 kvartal kr.
I: 75.
Lösnummer 15 öre ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Tidskr.
Quo Vadis expedition Valhallavägen 65, Stockholm.
Fortbildningskurser: Komposition med provvävning.
Färglära med naturstudier.
Materiall ära med handspinning.
Heminredning med planritning och komposition av textilier.
Nybörjarkurser for hemvävnad, yrkes- och pedagogisk utbildning.
Skolhem med billig pension.
Tel. 234.
Sigtuna Vävskola.
Mary van Rijswijk.
Hälsan, viktigast av allt.
Pris 2:5O.
Vårda Eder hälsa.
Effektivt behandlas gil t, reumatism, ischias, nervsmärtor, rubb- ningar i ämnesomsättningen m i l sjukdomar enligt Skodborgsmetoden på Universell gudstjänst Stockholms Fysikaliska Kuranstalt.
Tel. 625444.
Humlegårdsg.
18.
Tel. 61 06 78.
Moderata priser.
Begär prislista!
varje söndag kl. 11,30 f.
ni.
Snickarbacken 6 (intill Engelbrektsplan) Sufirörelsens kyrka för alla.
NORRKÖPINGS STUVLAGER Ingen KLÄDESHANDEL, Barnhusgatan 4, Stockholm.
inköp o försäljningar pr extra kontant.
Detta orsaken till våra butik.
Alla bill.
priser.
I TVENNE FRONTER .. Två böcker om barn.
En röst I tallösa icke-italienska tidningar möter börligt fast.
Och så miste Italien allt vad man stor otålighet över att hiindelser- det tagit.
na e j utvecklas i snabbare takt såväl på Skall Italien nu lyckas bättre?
Skill- krigsskådeplatserna i Etiopien som inom naden är givetvis mycket stor mellan 1895 Italien.
och 1935 Bakom Crispis generaler stod Vad nu den förstnämnda fronten an- en mycket fåtalig minoritet.
Huvudmas- belangar så har, som bekant ännu (me- san italienare voro avoga mot detta för- dan detta skrives) ingen verklig batalj förekommit.
Däremot har marskalk Ba- doglio anlänt till Asmara och därmed be- gynner troligen en period av större in- tensitet.
Säkert ä r det dock ingalunda.
sta Ostafrikanska äventyr.
Crispi kunde ej skaffa annat än en bråkdel av de sum- mor det rätteligen krävde.
Dessutom förstod han inte själv vilka stora uppoff- tära experter.
Att Addis Abeba står sig bäst med guerilla-krig därom tyckas a l l a eniga.
Men oavsett detta, vad for glädje skulle Italien ha av en ur många synpunkter förödande » huvud-batalj »?
intet kolo- nialt krig har någonsin avgjorts medelst en dylik.
Och den italiensk-etiopiska konflikten löses sannerligen ej därav.
T y även om Italien skulle få Negus a t t un- derkasta sig, vad skulle Italien därigenom ha vunnit?
Negus ’ makt ä r begränsad.
Skulle han g e upp, ä r det därför icke sagt att de övriga » ledarne » skulle göra detsamma.- Italiens uppgift måste därför befälhavaren kastade sina halvsvultna.
illa rustade trupper mot etiopierna vid Adua den ödesdigra första mars 1896.
Bakom Badoglio och Graziani står däremot en diktator som är villig att offra allt vad offras kan för Etiopiens erövring.
Och ett folk som för ögonblic- ket är sällsamt enigt.
Men - är det för det första, truts entusiasmen, offerviljan, omsorgen om prestigen etc. regerinqen möjligt att för de många, långa år som krävas, kunna skaffa ständigt mer och mer pengar för den kvarts miljon solda- Och ter som befinner sig i Östafrika?
ringar som behövdes för att » expeditio- Och framförallt säkert ä r det ej att det nen » skulle bära god frukt Och det var kommer stora slag.
Om Italien vill detta därför, i känslan av att vara övergiven och har fördel därav, därom tvista mili- och misstrodd.
som den italienske över, bli att först ockupera och att därpå inom det ockuperade området långsamt bryta allt motstånd.
Och märk väl, i fråga om koloniala krig ä r det detta stadium nummer två som vål- lar ojämförligt största vanskligheter.
Tänk ett ögonblick på Frankrikes under- kuvande av Algeriet!
Det var 1830 som Bourmont landsteg i Algeriet.
Inom kort tid vann han de segrar en otålig fransk folkopinion krävde.
Men vad var där- H Det tiserar.
Men detta är undantag och är som om en massa onödiga och miss- oväsentligheter.
klädsamma omhöljen föll av, och män- I allt väsentligt bär skildringen, även niskan kom till synes, vacker, äkta och då episoderna någon gång snarare ä r naturlig.
Litteraturen har åtskilliga saga och symbol än verklighetsåtergiv- exempel på att just berättelsen om barn- ning, akthetens prägel.
Så full av fina domen lyckats diktaren särskilt bra.
stämningar boken är, a r den inte bara Syndare i sommarsol och E n dag i löst stämningsmåleri utan också skarp- oktober var böcker, som sprudlade av sinnig barnpsykologi.
Man slipper emel- talang.
men de talade alltför tydligt om lertid känslan av att händelserna kommit Sigurd Hoels skicklighet och beläsenhet.
till for att illustrera psykologiska läro- Nu har författaren företagit en utflykt satser (en annan av genrens fallgropar).
till barndomslandet och återvänt med ett Vilket inte utesluter, att författaren tor- de vara förtrogen med de moderna PSY- mästerverk.
gon skriver om sin barndom.
Anders far upptäcka världen på en herrgård på landet och han hör till en stor familj, omgiven av talrikt husfolk.
Miljön ger hans barndom dess särskilda färg .. På landet blir händelserna större, skuggorna farligare och innehållsrikare och stahiliteten i omgivningen fäster in- trycken i sinnet.
Syskonen, tjänarna och för det andra håller verkligen det ita- lienska folkets enighet?
Härmed ha vi alltså nått den » inre frun- ten » som redan ovan antytts och varom i detta nu kanske ännu mera ordas och skrives än om trupprörelserna i Etiopien.
Faller regimen?
Vem kommer härnäst?
— kaos.
uta nför tir levande blir inte orden, då nå- medelålders herre, som sitter och poe- D et ä r något säreget med det im- flytande Krishnamurti utövar i ti- dens liv.
Det kan tyckas vara nära nog omärkligt.
Likväl ä r det djupt betydelse- fullt.
I alla händelser ligger det något anmärkningsvärt i denna påverkan utan oväsen eller åthävor i en tid, då det på snart sagt alla områden råder oro, hög- röstad debatt och bitter kamp.
Det exi- sterar likväl en människa, som, utanför larmet, utan strid och hetsighet, utgör en stark andlig ma^.
kologerna.
Troligen är han mer intres- serad av Adler an av Freud.
Riktigare är det kanske att saga, art Anders före- ter fler sådana konflikter, som Adler be- skriver.
Av barnets sexualliv får man mycket litet, desto mer skildringar av kampen for att havda sig.
Till dessa hör framför allt kapitlet om hur Anders r a f - inte minst djuren sätter varaktiga spår finerat skickligt drar nytta av en b e n - i utvecklingen.
skada.
Typiska barntragedier ä r Anders Hoel går djupt ner i barndomen, till reaktion, då han far en liten bror, och den tid, då dröm o c h verklighet flyter förödmjukelserna innan han lär sig sä- ihop och barnet trevar sig ut i den främ- ga r. mande tillvaron.
Några av dessa första Då brodern dött känner han glädje.
En del av Krishnamurtis föredrag från senare år föreligga nu i svensk tolkning i två volymer: » Trons fångar » och » En- samhetens problem » — den senare just i dessa dagar tillgänglig i bokhandeln.
Att inom ramen av en kort anmälan ge en föreställning om vad Krishnamurti här har att säga oss synes omöjligt och orik- t Ingen sammanfattning eller antydan skulle kunna ge något intryck av den lyftning och inspiration, som lyssnandet till hans egna ord kan innebära.
Men en omständighet bör kanske framhållas.
Något som länge hindrat många att förstå Krishnamurti har varit sättet för kapitel I Vägen till världens ande är Han marker, att det är riktigare att visa hans framställning.
Han talade i början formade till underhara små sagor, där sorg.
Det a r ett av hans tidigaste mö- ofta i bilder, hans språk hade på det hela skildringen har en charm och en doft, ten med konventionerna.
Vid fyra års taget en poetisk prägel, som gjorde, att som gör den oemotståndlig.
Denna pro- ålder ser han, att de stora ljuger och man kunde tro sig ha att göra med en Sa har inte många motstycken I skandi- skryter.
Han lär sig det också Det är människa.
som stod det hårda praktiska navisk litteratur.
Ett sådant mästerstyc- mycket, som skall till för att man skall livet alltför fjärran för att kunna sätta ke är herättelsen om hur Anders skall anpassa sig, skaffa sig ett skal kring sin sig in i de problem det ger upphov till.
Vad säger konungen?
Vad tycker fol- gå till Gud i solnedgången och klaga över ömtålighet, tränga ner sådant, som man I de båda nämnda böckerna visar sig ket?
O. s. v. O. s. v. Så frågas det i systrarna och pigorna men blir uppehål- inte får, kapsla i n minnen, som ä r för emellertid hans språk ha undergått en förändring brev och tidningar.
len på vägen av alla underliga saker han otäcka att komma ihåg.
Steg för steg hän emot klarhet och påtag- fortgår med tragisk nödvändighet ut- lighet.
Det har blivit enklare, direktare, På samtliga frågor skulle man vilja får se.
svara med det mest äktitalienska av allt Hoel liksom identifierar sig med bar- vecklingen till det hårda och förvridna mera koncist.
De, som hittills till följd med i verkligheten vunnet?
Först sjut- ton år senare kunde Algeriet (medelst Abd-el Kaders underkastelse) sägas va- ra erövrat av Frankrike.
Och på dessa sjutton följde dryga femton Ar varunder oupphörligt » expeditioner » fingo kämpa och ofta kämpa hårt - för att få vad ur fransk synpunkt kallades » lugn och Algeriet ro » i landet.
Och dock — — ligger nära Frankrike och omfattar blott 200,000 kvkm.
Etiopien ligger myc- ket långt från Italien och mäter 1,200,000 kvkm.
Att Italien (i norr) trängt in i Etiopien på en front som (fortfarande i skrivan- de stund) mäter sextio kilometer och be- äktitalienskt: Pazienza si vuole.
Man får net och låter berättelsen växa fram ur väsen, som en vuxen nästan alltid är.
av hans uttryckssätt avstått ifrån att taga lov att ha tålamod.
Allting går e j med dennes eget föreställningssätt, utan » VUX- Omärkligt, i regel utan pekpinne, för Hoel del av Krishnamurtis förkunnelse, kunna utan egentliga svårigheter tack vare från- varon av betydande etiopiska truppav- delningar.
Ar 1895, då Crispi satte igång sin » straffexpedition » mot Menelik, er- övrade Italien så gott som hela provin- sen Tigré och ryckte ned till åttio kilo- meter söder om Makallé (d. v. s. cirka tvåhundra kilometer från gränsen).
Men - Italien hade inte uthållighet och fram- förallt inte pengar till att sätta sig veder- vägran att ge den hungrige och utfattige som denna, tänker man på att det ä r en en bit bröd » kittades plötsligt italienar- ne samman.
Klandret av krigsförberedel- Individer som segt - — den fart som nutidsmånniskor vant sie att kräva.
Och allting går ej att utan vidare schematisera in under klara knall- rubriker.
Läget ä r i själva verket fort- farande sa pass förvirrat att man tvekar na » kommentarer.
Och författaren, en så frän och ironisk karl eljest, har utsökt känsligt träffat barnets naiva ton.
In- för hans förmåga att med minnets och intuitionens hjälp fatta och återge den att ens göra några allmänna påpekanden tidigaste barndomens till synes Varför skulle de ned och dö i de svartas land?
Vad skulle det tjäna till?
Varför fick man inte i stället gå mot Tyskland?
SA hette det överallt.
Men, trots dessa protester rik- tades föga kritik mot regimen som sådan.
För det andra kom Englands bestäm- finner sig cirka hundratio kilometer från gränsen, betyder följaktligen mycket litet, da opposition.
Och i harm over vad ita- oavsett a t t detta framträngande skett lienaren kallar » den¨ rikes och övermättes " Ett konstverk utan vank och lyte ” TORGNY SEGERSTEDT i G H T.om AGNES von KRUSENSTJERNA FATTIGADEL 9: 50 nialt.
Ibland tycker man, att Anders ordnar sina reflektioner litet för säkert.
Vid en och annan iakttagelse undrar man, om den kan vara ett barns.
Det är nog mera ovanligt, att en sexåring noterar pigans hemliga kritik över klädningstyget på jul- aftonen.
Någon enstaka gång.
det är flock, som episoden med den dränkta Sigurd Hoel: Vägen till världens ände.
killingen ger.
Historierna om utomstå- Goda Hoppsud- ende ä r delvis en smula ovidkommande, den.
Bonniers.
till och med den i och för sig så goda historien om Embret och Gorine och de- ras felslagna kärlek.
så flyk- För det första: det ä r inte minsta tvi- tiga, i själva verket djupa och väsent- vel om att italienarne till en början voro liga intryck frestas man ta till ordet ge- öppet motvilliga.
serna tystnade.
Men JU sig dagen lång, ha dessa sista månader uppgivit all sin tidigare kritik.
Många av dem ha inrullerat sig som frivilliga.
Flera intaga i detta nu mycket framskjutna digare nimbus.
Förr var det ofta så att många höllo på Mussolini men e j på re- gimen.
Nu är det i stället tvärtom, För det femte: vad av det här antyd- da kommer visa sig bestående?
Enighet För det tredje sluta antifascisterna nu eller kritik?
Självförglömmelse eller själv- Kollektivism eller indivi- upp jämte de andra.
Den napolitanske bevarelsedrift?
socialisten Labriola, som i åratal levt dualism?
Hat eller tacksamhet?
Roma, november 1935. landsflyktig och på mångfaldiga sätt out- tröttligt arbetat mot fascistregimen, har Pier Gudro.
hor) för att erbjuda sina tjänster.
Den åldrige f. d. konseljpresidenten Orlando att försäkra om sin solidaritet.
- n i n g, som säkerligen vore värd att lära känna närmare.
Delar av boken kan nog även av huvudpersoner- med utbyte läsas nas jämnåriga.
Sten af Geijerstam.
Nowakowski är polack, enligt uppgift fortsatt sin oppo- en blandning av vetenskapsman, journa- vudpiazzan.
I städerna öppnas byråer för insamling av guld- och silverföremål, vilka äro besökta från morgon till kväll.
Överallt upprepas: det gör detsamma om vi få svälta.
Vi ska ' igenom!
har skrivit direkt till Mussolini för att he- tyga sin önskan att få » vara nyttig » ock- så han.
Märkligare ännu.
liberalen Fran- cesco Nitti, har likaledes skrivit för Signild Hellhagen.
Läs nära nog oundvikligt i en barnskildring och hans bok Godahoppsudden skildrar tre polska poj- kar och deras upplevelser hemma och i skolan.
Eftersom vi här förs till främ- mande förhållanden, tänker v i mer än i na torna sig, ju större blir lusten att » slå platser såväl inom Ostafrikas trupper som Hoels bok på de nationella egendomlig- sig igenom,, att hålla ut trots allt.
I bergs- dess civiladministration.
heterna.
De polska pojkarna visar en elan byarna offra kvinnorna sina örhängen För det fjärde: regimen klandras som i glädje och sorg, i kärlek och hat, som och broscher Och vigselringar.
männen sagt mindre än tidigare.
Men Mussolini åtminstone inte är nordisk.
Nowakowski sina krigsmedaljer i en stor skål på hu- personligen tyckes förlorat något av ti- gör inte Hoels djärva och geniala försök med ett brev, vänt sig till den italienske ambassadören i Belgien (där Labriola gelse som denna.
Zygmunt Nowakowski: mer England vi- sition, som i många år haft detektiver hak list och romanförfattare, sade sig » mena allvar », ju större och större oro kom till synes.
Det är sant att i Italien råder dysterhet och oro.
Men det ä r också sant, att j u mer svårigheter- kanske ha glädje av att höra en iaktta- den vanskliga skildringen av en sådan utveckling framåt.
Senare delen av boken kallas Bygden och handlar inte huvudsakligen om An- ders.
Från Anders liv under dessa se- nare barndomsår, från sexårsåldern och fram till de egentliga barndomsårens Slut, fäster man sig vid den intensiva be- lysning av pojkmentaliteten i de år före puberteten, då pojkar trivs i hjord och R U M, Hans att tränga ner i spädbarnsåldern.
pojkar ä r litet äldre och boken redan därför vanligare.
Hoel har han utan tvi- vel öst ur egna upplevelser.
Äktheten är även här ovanligt påfallande.
Hoel låter oss se på Anders omgiv- ning med Anders ögon.
Nowakowski har genomgående en annan skildringsmetod.
Han har härigenom vunnit en fördel: möj- ligheten att teckna fristående porträtt utanför barnet-huvudpersonen.
En hel del av bokens typer.
särskilt pojkarnas familj och några av deras skolkamrater, omöblerat är utmärkt givna.
Skildringens ton är ömsom överdådig humor, ömsom påfal- med i n a c k o r d e r i n g, vegetarisk lande men inte osympatisk sentimentali- k o s t, e v, blandad, k a n erhållas tet.
Som helhet ger Godahoppsudden en hos änkefru.
både rolig och intressant barndomsskild- Svar till ” Trevnad ” Tidevarvets exp.
ring, ett gott prov på en författarbegåv- Av Anna T. Nilsson.
.
Lilla Nygatan 4 Stockholm.
Tel. 11 38 09.
Postgiro 5O990.
" En bra vävbok " (Sv.
D) Hemmets vävbok Av Elisabeth Wærn-Bugge.
Elisabeth Thorman skriver om boken: Bland de talrika svenska handledningarna i vävnad måste fru Elisabeth Wærn-Bugges Hem- mets vävbok tillerkännas en rang- plats.
En sällsynt kunnig, klar, praktisk och smaksäker person för ordet.
203 illustrationer.
8:e: e omarb.
uppl.
Häft.
2:50, inb.
3: 75.
ligt.
Och det räcker inte a t t bara ta avstånd i tysthet och tänka, att j a g tyc- Ra s h at, ett fa rl i g t g i ft (Forts. fr. sid.
i.)
tisk och den stödes av människor tillhö- rande olika politiska fronter.
D:r Nils- ' son påminde om att Radikala Gruppen av Svenska Kvinnors Vänsterförbund, till vilken Radikala Föreningen i Stockholm ä r ansluten, inför det senaste riksdags- valet som sin uppfattning uttalat, att den ekonomiska krisen sammanhänger med bristen på respekt för andliga och mora- liska världen Den har upprepade gån- serna ker j u liksom i alla fall alla inte andra så uttryck Judeförföljel- för ras- svenska böcker N det 1914, då de båda tillsammans beteck- tränger två tanke- bokdiskens vackraste ef- ger gått in i kampen mot ras- och klass- förtryck, liksom mot orättvisor könen emellan.
Vi måste därför känna oss i hjälpsamma och tänka på andra men egentligen fel, Säger hon, man borde all- djupaste samklang med Irene Harand, i nästa ögonblick får de höra, att det ä r tid ha ett positivt namn, den borde i som med all sin håg och all sin kraft gått en berömlig gärning att visa en kamrat stället ha hetat för människokärlek och in i striden för vissa fundamentala, and- den största ovänlighet.
I en annan mänskligt välstånd Men nu ä r det för liga och moraliska värden.
Utan respekt tysk skola hade lärarinnan kallat fram ett sent att ändra, Rörelsen kom snart nog - för dessa värden, måste enligt vårt för- menande, allt politiskt handlande i läng- den bli meningslöst Man hör ofta den satsen präglas, fort- satte dr Nilsson, att den politiska striden fordrar den kalla lögnen det medvetna 3 hat måste bekämpas med aktiva insatser.
ä r man slutat Olle Holmbergs ge- Irene Harands rörelse, som startades Iigen emedan hon var upprörd eller ner- vös sin skolväska och alla hennes gre- efter nationalsocialismens seger i Tysk- digna översikt Viktor Rydbergs Ly- jor, pennor, böcker, kautschuk etc. sprid- land i februari 1933 räknar i Osterrike des ut över golvet.
under pulpeterna.
omkring 28,000 anhängare.
därav om- Den ena lyder så här: vilken outtömlig Kamraternas första impuls var att hjäl- kring 3,000 judar.
I Polen har rörelsen kalla Viktor Rydberg ä r och kommer att på henne med att plocka upp det.
Men i omkring 3,500 anhängare, i Schweiz finns förbli for a l l litteraturhistorisk forskning, nästa sekund hejdade de sig: Hon var ju en avläggare och överallt i hela världen Och h u r intressant är det inte att fördjupa sig i hans diktarpersonlighet Och tanke- bara ett judebarn!
Ingen av klasskamra- har Irene Harand anhängare, som läser värld Den andra är: Det arbete Olle tema rörde ett finger för att hjälpa hen- hennes tidning och följer hennes outtrött- Holmberg här utfört vittnar om hög grad ne, hon fick ensam krypa omkring och liga arbete.
Själv kallade hon från bör- av kunnighet och outtröttligt nit, något A ena jan sin rörelse Världsorganisation mot som ä r väl värt all beundran.
Hans bok samla ihop vad hon tappat.
åt en Och var Som är in- sidan lär vi barnen att de skall vara rashat och mänskligt elände.
Det var måste anbefallas judiskt barn till katedern för att inför att allmänt kallas för Harandrörelsen rätt klassens övriga barn demonstrera tecken och slätt - efter sin grundare.
Det kan- i dess ansikte på den mindervärdiga, ju- l i t e r litet förmätet, säger Irene Ha- diska rasen.
Barnen fick själva tala om rand, men j a g har ju inte hittat på det vad de såg Efter omkring tjugu minu- själv.
ters förhör kunde de inte komma med Den som hör henne upplever också en beljugandet, det avsiktliga misstänklig- några flera upptäckter.
- Jag för görandet.
Och väl sker det ofta - men del, sade då lärarinnan, ser också därmed ä r icke dess nödvändighet bevi- falska judiska blicken.
- Barnet, sad.
dittills hade hållit sig upprätt, föll tresserad av en av vart lands största tänkare och diktare, som samtidigt var en omutlig, rättssökande, sanningskär före- gångsman i striden för tankefrihet och dogmernas död.
Man kan beteckna verket Som en väl- d i g syntes av Rydbergsforskningen i n t i l l vara dagar.
Hit har den kommit, här föreligger resultaten, Boken pejlar i ytterligt ringa grad okända djup eller vi- sar ett personligt ställningstagande, en originell tankegång.
Med behärskning Och en förnämligt Jämnilytande stil har författaren efter sin förmåga tolkat och min av dessa sällsynta människor, som så ab- framlagt ämnet, den solut glömmer sig själva, så helt går Nu har Olle Holmberg den lilla egen- som upp i den sak de känt sig uppfordrade heten att alltid umgås mycket personligt med sina objekt.
Ofta ger detta goda vid att arbeta för att de t, o, m. kan tala om Irene Harand utvecklade därefter.
lik- dessa ord samman av förtvivlan.
- Som sig själva, enkelt och självfallet, utan att n a ett språng framåt i hans författarskap.
fektfullt bröt av mot mycken ung svensk okonstnärlighet och schablon.
Hans sista kan separat knappast på- räkna samma intresse s o den ~ föregå- ende.
Den är visserligen levande Och mänsklig, men den når icke upp till den förras suggestiva bildverkan och ordmu- sik, distinkta känsla och uttrycksmedel.
Det inlagda avsnittet F o l k v i s a: Sagan Om Johanna ä r mycket skickligt gjort Och av god stämningsverkan men måste ändå betraktas som ett splittrande av kompositionen.
Det a r mig inte bekant om Eyvind Johnson ämnar fortsätta denna romanse- rie t i l l en m ä k t i g Norrlandscykel då man givetvis måste spara sina anmärkningar till dess verket föreligger i helhet.
Men då man n u får det styckevis och delt syns åtminstone för undertecknad Eyvind Jolinsons sista bok visserligen vara en god exponent för den av honom inslagna vägen men knappast i nivå med mycket av hans föregående produktion.
Förra Arets debutant Irja Browallius visade sig vara en författarinna med hu- mor och hjärta.
Hennes sista bok Josef gipsmakare (Bonniers.
5: 25) innehåller resultat tröttande författargenerationen sällsynta unga som hon gjorde det vid sitt föredrag i bekant, fortsatte fru Harand, finns det i störas varken av högmod eller falsk blyg- kommer att höra till dagordningen.
Men Hennes konst ä r den novellistiska stäm- Fogelstadförbundet på söndagen, varför Tyskland förordningar som förhindrar samhet.
det har lätt den nackdelen med sig.
att Men vad kan vi här i Sverige göra för diktaringenierna reduceras till författa- hon måste sätta in all sin kraft i arbetet att judiska barn får tillräckligt med rens egen nivå och att läsaren lider av att stödja henne i hennes stora uppgift?
mot hatet och nöden.
mjölk, förbjuder apoteken att sälja Iäke- hans ringa veneration för skapandepro- Hon utgår ifrån, att det organiserade medel till judar o. s. v. Men här vill j a g Man måste naturligtvis bekämpa antise- cesserna, hatet mot andra raser och mot olika tän- berätta något, som visar att nationalso- mitismen var den visar sig.
Självfallet Eyvind Johnson har i år fortsatt att se kande ä r till skada lika mycket för dem cialismen och tyska folket icke ä r iden- behövs därtill organisation.
Men även det som d:r Andrea An- sina barndomsminnen genom sitt konst- som hata, som för dem som hatas.
Ju- tiska begrepp.
Det händer att kristna goda måste ju darna får just nu utstå det fysiska lidan- medborgare nattetid i hemlighet skaffar dreen-Svedberg framhöll i sitt tacktal till närliga temperament Och har samlat stu- dierna under titeln Här hor du ditt liv det av detta hat.
Men den moraliska ska- mjölk åt de judiska barnen - väl vetan- fru Harand - kunna organiseras.
(Bonniers, 5: 75).
Boken bör givetvis dan faller på de kristna.
Och j a g skulle de att de därmed utsätter sig för de allra Irene Harand berättar att hon i tusental foras samman med förra årets hu var tro att begreppet moral har en viss bety- största risker.
J a g vill säga E r en sak: skaffat små billiga sparbössor av papp, delse även i det tjugonde Arhundradet.
Dessa människor ä r hjältar!
där det står: En slant varje morgon för våra vänner.
som vilja hjälpa vart land.
Hon skildrade några små vardagliga jag bekämpar antisemitismen, därför avhjälpande av nöden.
En slant varje På dem får intet huvudhår krökas och till situationer, som säger mycket om den afton till rashatets bekämpande.
v i för dem får intet ovärdigt ord ropas., att den är en skam för kristendomen värld av hat och fruktan i vilken man nu var del tillsvidare starta med några sa- - Och alla dessa vilda människor lyda står det som motto för Irene Harands låter tusenden och åter tusenden av barn sparbössor det blir en ständig sin härskare, vi europèer kunna gå lugna- tidning, Gerechtigkeit.
Om bara de sty- re här i Addis Abeba än i en europeisk växa upp.
En liten flicka i en tysk skola rande ville komma ihåg, säger hon, att påminnelse Om att vi inte får bIi något huvudstad krigarna vi möta på gatorna tappade av någon anledning förmod- tiga Och en handling som kan komma till hälsa OSS ' med Vänliga ord.
Man kan d e t i alla tider har funnits människor, tänka sig vilka uppträden med stenkast- som genom att skaffa syndabockar har praktisk nytta C.
H. ning och glåpord, som skulle förekommit försökt avleda uppmärksamheten från i en europeisk stad vid liknande tillfälle!
obehagliga misförhållanden: Om de bara - Men det ä r förfärligt att krigsut- ville lära av historiens förföljelser.
Man brottet e j gått att hejda, och domen måste bli hård över den man, som for sin egen kan mycket v ä l slå ned ett folk eller en äras skull e j skyr att spilla 10,000-tals ras, Men därmed har man inte kommit människoliv.
Man frågar sig vad följden åt det ondas rot, bara åsamkat världen skall bli i Europa.
J a g tycker det ser en stor skuld Rashatet - och just nu mörkt ut.
- - kanske i alldeles särskild grad antisemi- tismen - ä r som ett gift.
Det sprider sig, det gör människor blinda och om- - dana dömeslösa.
Under inflytandet av denna Krigare hälsa oss med vanliga ord.
narkos kan man såga av armar och ben r ett brev från en svensk sjukskö- utan att märka det.
När man vaknar upp terska i Ahessinien, vilket välvil- igen är det för sent att ändra vad som Iigt stillts till Tidevarvets förfogande, ha v i hämtat följande belysande ögonblicks- skett.
bilder.
Det hjälper inte världen ur dess nöd - J a g ä r glad och tacksam, säger att skylla på judarna allt det, som vi av hrevskriverskan, att ha fått förmånen att vistas i detta land under dess mest in- en eller annan anledning inte är nöjda tressanta och kritiska tidsperiod, och ef- med, krig och orättfärdiga freder, för- ter 10 års hofasthet här liar man j u inte giftade brunnar, arbetslöshet, storkapita- kunnat undgå att fästa sig ganska djupt lism eller bolsjevism.
En effektiv fördel- vid hade land och folk. '
Det a r ett egen- ning av världens tillgångar så att alla domligt, stolt och sympatiskt folk.
och människor tillförsäkras ett människovär- fast vi ju kanske allt för väl känna till U digt existensminimum det är det verk- dess svagheter, måste vi ändå i vissa sa- ker rent av beundra det.
Tänk bara, dessa vilda krigare, som på sin härskares hud komma instorman- de till huvdstaden från landets mest av- människor som inte har tilräckligt att lägsna delar.
De äro upfyllda av hat och förakt för de vita och de glädja sig som äta.
och kläda sig med.
grymma barn över att få tillåtelse att Hela världen går samma olyckliga ut- kämpa mot dem.
Men vid stadens grän- veckiing till mötes, som Tyskland, om Vi ser mötas de av sin kejsares utskickade, inte sätter in ett motstånd av all var som hälsa dem: A l l a vita människor, som n i möta i min huvudstad, de äro kraft, bekämpar den hjärtats och hjär- nans tröghet, som tillåter rasförföljelser- na att breda ut sig.
Ni svenskar har ett härligt land, sade fru Harand.
Bevara det, passa upp när ni ser tecken till be- liga botemedlet mot nöden och med nö- den måste också hatet försvinna.
Vi får icke nöja oss så länge det ännu finns gynnande förföljelser.
Det ä r inte ofar- ningshildens.
Hon far situationerna a t t värma och lysa, och så har hon en präk- tig styrka i sin lyhördhet för olika dia- lekter och ordens Slagkraft.
Replikskif- tena i hennes böcker har ofta en befrian- de festlighet och godlynthet som inte ä r utan dramatisk prägel.
Historien om den hederliga lilla italienaren, gipsmakaren Josef är kanske inte särdeles märklig eller betydande, men visar dock att för- fattarinnan håller sina intagna positio- ner.
Johan Falck.
- Det ä r ett härligt land detta, med stora rikedomar, underbart klimat, evig grönska och ljuvlig värme och det ä r en stor orättvisa om inte Ethiopierna skola å behålla sitt eget land, som de ägt se- dan urminnes tider.
Och finge de tid på sig.
skulle de väl cokså kunna lägga man- ken tlil och rätta till många missförhål- landen, som nu äro radande.
Kejsar Haile Selassie ä r ju också en framståen- de personlighet, som j u börjat ett fram- gångsrikt reformarbete.
Jag sitter och ser genom mitt fön- ster på de små söta, blodröda fåglar, som alltid lysa liksom blommor i var trädgård vid denna tid a v aret, och j a g önskar, slutar brevskriverskan, a t t de kunde flyga med en hälsning hem ..,
