# ID: svediakorp-per3744
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,140
# sentences: 649
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hygieniska Eleganta Hållbara Tolstojs minne firas folknäring — i Sovjet-Unionen.
säljas av Möbel, sängkläder, Manufakturaffärer hela landet.
A / B Stockholms Stockholm - Liljeholmen Vaddfabrik kung Hovleverantör V a d har hänt?
firats allmänt av den nya ryska staten.
möten, konserter och andra högtidligheter till Tolstojs minne ha hållits över hela Sovje !-Unionen.
Vid Jasnaja Poljano, som efter den nya regimens genombrott för- vandlats till e!!
Tolstojmuseum, högtid- lighölls minnesdagen i närvaro av offi- ciella reprecentanter för vetenskapliga, pedagogiska och sociala instituationer.
Och tvenne studier över Tolstoj, hons liv och arbete, ha med anledning av döds- dagen publicerats i bokform.
.
Tidningen Moskva nyheter ger i en gripande artikel uttryck åt den vördnad » Sovjet-Unionens arbetare » känna för sin gamle » v i den ryktbare författarens stora konstnärliga gärning, samtidigt som vi underkasta hons talrika sociala arbeten g r a n s k n i n g » skriver tidningen.
» vi glädja oss åt att ännu en gång få ur den förgångna kul- turen hämta fram skatter, som stimulera mänskligheten i dess kamp för en ljusare framtid.
en framtid som varken skall veta Pasternak: Tolstoj spelar schack.
av barbari, okunnlighet eller orättfärdigt utnyttjande av människor. » november var det tjugofem år Tidevarvet hänvisar till Hagar Olssons sedan L e o T o Is t O j dog - på essay över Tolstoj, kosmisk u b b e. ett världsproblem som kom- mer gränserna att vittra ner.
D EN STORA HÄNGIVENHETEN ville Knut T e n g d a h l det skulle talas om vid hans bår, men ingen personlig hyllning fick förekomma, när m e d a n den ena talaren efter den an- Stockholms stad i hans eget älskade dra uppträdde i peneraldehatten Stadshus bragte sin nitiske och redlige där nere i Genève och deklarerade sin tjänare, stadsfullmäktiges ordförande, sin ställning till konflikten mellan Italien ochoch sista hedersbevisning och farväl.
Abessinien, kom plötsligt Australiens de- G I F T A KVINNORNAS STALL- legat upp och talade om den dubbla livs- NING skall förbättras enligt ett nu medelskrisen i världen, som består i av- D Frågan om folkdieten måste få inflytande på handels- politiken Vem vet vad som en gång i framtiden kommer att te sig som den viktigaste frå- gan inför folkförbundet Ar 1935: folkför- sörjningen eller det kollektiva u p p t r ä d n - avlämnat förslag av befolkningskommis- sättningssvårigheter för de livsmedel som det mot en f r e d s b r y t a r e ETT faktum är sionen, utarbetat av dess delegation för produceras, samtidigt med att stora mas- i alla fall att frågan om fred Och om mödraskydd.
Flera återstående restrik- sor av jordens befolkning äro undernärda folknäring hänga nära samman.
Och att tioner och olikställigheter beträffande kvinnliga befattningshavare i statens tjänst tas bort, såsom den inskränkning i rätten till anställning, som gäller for befattningshavare med barn under fem ton år i sin vårdnad.
Tjänsteledighet för havandeskap skall kunna b e v i l j s under tre månader mot viss bibehållen lön.
Sjukdom i samband med havandeskap och barnsbörd likställes med annan sjuk- dom.
d. v. s. skall icke som nu förorsaka större I ö n r a v d r a g än annan sjukdom.
kommissionen anser att staten som arbetsgivare i första hand hör följa Hans tal KUNDE kanske ytligt sett verka denna mondiala aspekt på folkförsörjnin- oangående i den politiska debatten, men ren.
detta nya grepp på folkdieten som.
i själva verket hängde det nära samman en fråga som m i s t e bli bestämmande för med dagens politiska fråga.
Ty man har alla handelspolitiska åtgerder, är något.
absolut velat göra Italiens expansions- lika nytt och betydelsefullt som den nya politik beroende på en försörjningskris folkförbundspolitiken.
Nationernas föebunds intresse för folk- och på så sätt försvara den.
och även om ingen av de andra talarna tog upp försörjningen g å r tio Ar tillhaka.
Under w ju tråden i generaldebatten så blev folkför- dessa Ar har hälsodepartementet föran- sörjningen längre fram föremål för den- staltat en serie utredningar i olika världs- na församlings särskilda intresse.
Den delar.
Den senaste och mest omfattande Den ' ' diskuterades ingående i andra kommissio- ä r gjord a v två läkare: Barnet och Ack- nen, och församlingen gjorde sedan ett royd och kallas Folknäring och folkhälsa, den lilla stationen Astapovo, där han som - hämtad ur hennes nyutkomna hamnat under flykten från sitt hem i bok A arbetare e t a r e i n a t t e n finnes Den uppmanade alla Nutrition and public health.
uttalande i frågan.
Boken uppställer sådana grundsatser som kunna underlätta regeringar att pröva de praktiska möjlig- och förbättra de förvärvsarbetande möd- rarnas ställning, men att dessa principer böra bringas även till kommunernas och d e enskilda arbetsgivarnas kännedom.
Årets NOBELPRIS ha utdelats, var- vid kemipriset för tredje gången gick till Nobelpristagarfamiljen Curie, att delas mellan paret Curies dotter irène och hennes man Joliot, sikpriset " " engelsmannen Chadwick.
För litterturpriset fann A k a d e - demien ingen värdig i år.
Och norska Storstinget spar fredspriset till 1936 UPPLYSNINGSNÄMD OCH ETT KULTURRAD, med uppgift att i samråd med varandra sprida kännedom om Sverige i utlandet har tillsatts ni.
regeringen.
Nämnden består av fyra el leer fem medlemmar och har fått stats- sekreterare Knös som ordf. Rådet skall ha högst trettio medlemmar Tjugofem herrar äro hitills tillsatta. '
En — besvara heterna för en bättre folknäring och upp- r a n d e manade för sin del Rådet a t t genom häl- behov?
Vilka Bro en människas närings- vilka resurser finnas som kunna sodepartmentet tillssätta en kommission möta dessa behov?
Hur skall man häst av experter på jordbruk, hygien och eko- kunna förfoga över befintliga resurser för nomi, som skulle ta upp frågan misk och folkhälsosynpunkt nummer.
Sanktionsvägen beträdd.
ur ekono- a t t tillfredsställa behoven?
och lämna en många människor hungra- rapport till församlingen Ar 1936 Den- ännu flera lida av en alltför na nya kommitté av 11 personer samman- ensidig kost D en 18 november var en historisk dag.
träder i dessa dagar i London, och som Hittills, säga rapportörerna, har man Då trädde de hittills oprövade, Sveriges representant deltager generaldi- betraktat produktion, fördelning och kon- samfällda ekonomiska sanktionerna mot rektör Axel Höjer.
forts. å sid.
2.)
en enskild stat i kraft.
Italiens protest- not har icke förorsakat någon avvikelse T T SJÄLVSTÄNDIGT NORDKINA, get i Stockholm som under de senaste veckorna fullbordats.
själva bron är 601 lösgjort från Nankingregeringen och meter lång och anläggningen har kostat bestående av en federation av fem pro- vinser och tre städer - däribland pei- omkring miljoner kronor.
ET TYSKA BLODET och den tyska ping - skall upprättas enligt japanskt en ytterligare skarpt nationell samman- slutning, uttryckt i allmän flaggning.
Och naturligtvis är det ingen som fin- ner sanktionsåtgärderna sympatiska — men sympatisk ä r icke någon form av femtiotvå av krig.
Det är heller inte lätt a t t genom- N.
F:S f e m t i o å t t medlemsstater ha an- skåda deras följder, d.?
denna väg än- från den utstakade vägen.
E slutit ' ' vapen sig till förbundet mot export av nu a r oprövad Men en sak torde Ba- och krigsmaterial, vilket förut rn klar.
Om Nationernas förbund ha- trätt i kraft.
W De finansiella sanktioner- de avstått från varje åtgärd i den svåra äran ha nu fått lagligt skydd, se- ultimatum till Kina.
Japan har förbundit na vidtages likaledes av femtiotvå sta- situation, som det ställts inför, hade det dan bestämmelserna om Nürnberglagar- sig att icke besätta kinesiskt territorium ter, medan femtio stater ’ ha anslutit s i c varit detsamma, som att Förbundet upp- nas genomförande i praktiken utfärdats men håller trupper i beredskap vid nord- till de ekonomiska sanktionerna, som in- löst sig själv och icke längre funnits till.
nefatta dels förbud mot export a v vissa SA länge flertalet stater ännu går in för E n jude kan icke vara riksborgare, har gränsen.
icke rösträtt i politiska angelägenheter valen ENGLAND medförande bibe- och kan därför icke heller bekläda offent- h å l l e n ehuru minskad majoritet för ligt ämbete.
Som jude anses nr och en nationalregeringen.
Varken MacDonald som härstammar råvaror.
behövliga för krigsindustrin, dels denna övernationella instans, som ett för- av importen från sök a t t finna andra vägar för uppgörel- en allmän avspärrning Italien.
.
från De nu vidtagna åtgerderna minst tre helju- eller hans son Malcolm blevo valda.
Men äro alltså s e r än k r i s och våld, så länge måste Nationernas Förbund bereda sig på yt- diska far or,, Har han MacDonald får troligen en plats i under- icke fullt enhetligt genomförda.
Fyra folk- endast två heljudiska far eller morför- huset genom någon säker konservativ förbundsstater, nämligen Albanien, Para- äldrar anses han vara judisk » bastard ».
valkrets, så att han kan kvarstå i rege- guay, Österrike och Ungern ha förklarat a t t de icke kunna ansluta sig till sank- Dessa kunna vara av fyra olika slag.
ringen.
Ordet bastard har alltså åter kommit till heders tionerna.
vecko ripa nationer erkända neutralitet.
Men heter och uppoffrinpar.
Men den inne- England har efter valen visat sig benä- bär ett försök a t t lämna kriget som u p p pet a t t ytterligare skärpa Tyskland, som står utanför RADIKALA F ö R E N I N G E N det, har förklarat på sanktionerna.
I STOCKHOLM sammanträder måndagen i A 1 BRANTING hor fyllt NO år.
Hon har samma glimt i ögat och samma underfundiga leende som för ett halvt sekel sedan.
Hon må leva!
äs T den efterlängtade VÄSTERBRON, och VÄSTERBRON, Kungsholmen invigdes Konungen - det i onsdags d e n 25 november 1935 kl. 8 e.
m. VIKTORIASALEN, Tunnelgatan 19, Stockholm.
IRENE HARAND talar på tyska språket om samling mot rashatets förödelse av andra stora t r f i k b y g - gäster få medtagas efter anmälan till Expeditionen, tel. 20 40 42.
Schweiz åberopar terligare ansträngningar för att fullkom- na och säkerställa den kollektiva trygg- heten.
Den nu valda vägen är säkerligen icke lätt.
Den betyder även för d e stater, sin, av öv- som enats om sanktionerna, stora svårig-, kampanjen.
görelseform E t t utvecklingsstadium, som folkförbun- världen måste igenom.
sig icke vilja förtjäna Förenta Staterna A sin sida vidtager åtgärder för a t t hindra att blockaden lizard Åderbråck Freika s t r II m p a. skall brytas från det hållet, ett ställnings- tagande som självfallet har stor betydelse för sanktionernas genomförande.
Och Italien?
De å t g ä r d e r n a från N. F.-staterna ha där mottagits med Den 18 november be- stark indignation.
traktas som en » skammens dag », vars påtvungna isolering man Gummifri, Hygienisk, Tvättbar, Hållbar.
Stoppar.
kostnadsfri rådfrågning.
Begär Prospekt.
— Kungsgatan 4,
folknnäringen - ett världsproblem.
(Forts. fr. sid.
1.)
sumtion av livsmedel som ekonomiska företeelser och glömt att det gällde folk- hälsan.
Som det n u är, sa får folk inte sina fysiologiska behov av näring till- Kriget och de.
kristna.
frågan.
Det behövs bara att tillämpa de n klar uppgörelse mellan å ena sidan den kristna ståndpunkten, å den an- metoder att öka produktionen som veten- dra tron på våldet och kriget som ett skapen uppfunnit, så skola vi gå in i medel att hävda rätten, var prosten Gun- överflödets tidsålder, säga de.
De förstå nar Valls föredrag i Fors kyrka på va- fredsställda.
Prohlemet ä r därför att att detta kommer att riva upp stor8 eko- penstilleståndsdagen.
Han påminde om t j ä n a folkhälsan utvecklingen till att nomiska problem, men det skrämmer dem alla de skarpa anklagelser man i dessa icke.
» Ekonomerna börja bli inspirerade dagar hör mot de kristna.
Det är icke men ändå: de som Det finns ingen överproduktion av livs- av folkhygieniska ideal », säga de.
» Snart lätt att vara kristen medel; om det ser så ut, så beror det är den tid förbi då handelsfördrap, tull- bara på dålig fördelning av de existeran- förhöjningar och andra handelspolitiska kulturvärlden finnas kristna präster.
De de förråden.
Det behövs en ökning av åtgärder företogs utan tanke på massor- skaror de nå med sin förkunnelse och sitt inflytande äro icke små, och deras auk- Befolkningskommissionens i da- världsproduktionen av livsmedel, men nas och folkhälsans krav., trots allt — inte liten.
Ja, garna framlagda förslag om att vissa egentligen inte av de billiga standardfö- Säga vad man vill om denna optimism.
toritet är restriktiva bestämmelser för gifta doämnena.
säd och ris, utan av grönsaker så har den i alla fall fått rätt så till vida satte i kvinnor i statens tjänst måtte bort- och animalisk föda.
Ty det ä r inte bara som att både Internationella arbetsbyrån som kan mäta sig med de kristna präster- tagas, bör hälsas med den största det att många människor direkt hungra, och Församlingen i år ägnat ett ovanligt nas och predikanternas om de verk- vi äro vord- tillfredsställelse.
Det ä r ett länge många fler lida under följderna av en livligt intresse At de frågor de uppställa ligen vore en enhet.
Men så fruktansvärt ofarliga, vi kristna!
na närt önskemål, som härigenom vun- ensidigt sammanställd diet.
i sin bok.
Arbetskonferensens diskussion, där V i måste bli farliga igen!
nit beaktande, nämligen att n å g r a Krig ör våld.
Här ä r e j längre fråga av de olikställigheter för kvinnornas “ Ekonomerna inspireras av även fröken Hesselgren yttrade sig A om rätt.
Även ett försvarskrig måste i del, som ännu bibehållits i våra för- folkhygieniska Ideal ”.
svenska regeringens väpnar, fastslog att våra dagar bli våld De tvi forfattarna se mycket optimis- här fanns ett sätt att komma åt arbets- fattningsbestämmelser, måtte för- M a n förlöjligade för någon tid sedan i tiskt på möjligheterna att grundligt an- lösheten genom att verkligen söka sätta tidningarna de svenska kvinnor, som i sitt svinna.
angrepp mot kriget även vände sig mot E n l i g t Befolkningskommissionens gripa och lösa den stora folkförsörjnings- livsmedelsförråden i rörelse och få dem gasmaskerna, fortsatte prosten Vall.
Var- förslag bör staten gå i spetsen för dit där de behiivdes i stället för att lagra för ej i stället försöka förstå deras för- den uppfattningen att kvinna äger tats som en brist hos den kvinnliga och bränna upp dem eller minska produk- visso av flammande idealitet burna sam- hörighetskänsla med alla dem, till vilka rätt att erhålla och inneha anställ- arbetskraften ».
Det räcker att på- tinnen.
e j gasmaskerna kunna räcka!
Men se- ning oberoende av civilstånd och minna om alla de hinder som p i dan på samma gång erkänna: Intet land oberoende av moderskap.
Hon skall olika områden rests mot gifta kvin- Betyder upprustning ekono- torde ännu ha ställt gasmasker i utsikt vid barnsbörd tillförsäkras ledighet nors förvärvsarbete.
miskt uppsving?
Nej!
utan att även anskaffa bombflygplan och under högst tre månader med bibe- Utgående från uppfattningen om Det har sagts så ofta att det är upp- gasbomber.
Men de senare äro anfalls- hållande av viss del av sin avlöning barnafödandet som en hamhälleligt rustningen som varit orsaken till det eko- vapen " särskilt rå och bestialisk kvalité icke försvarsvapen!
och vid sjukdom som sammanhänger betydelsefull gärning finner Kom- nomiska uppsvinget genom att sätta pro- Krig ur våld!
Och därför: de av oss, med havandeskap erhålla ersättning missionen det önskvärt och riktigt att duktionen i gång.
Det förstår ju var och som ej kunna gå den konsekventa paci- som vid annan sjukdom.
kvinnliga arbetstagare erhålla er- en hur farligt det ä r med en högkonjunk- fismens svåra väg, nid de åtminstone er- Men Befolkningskommissionen sättning för i samband med barns- tur, grundad på sådana villkor.
Men en känna: Den väg jag anser mig tvungen stannar icke vid önskemålet om att börd förlorad arbetsförtjänst.
Och konjunktur grundad på livligare efterfrå- att gå för min fosterlandskärleks skull, staten såsom arbetsgivare ensam det framhålles ytterligare att så gan på livsmedel vore något helt annat, den vägen är tyvärr icke Kristi väg.
Barnafödandet är icke en brist hos den kvinn- E liga arbets- — kl^^^ västerländska utan amerikanska kraften.
talaren — internationella maktfaktor.
- - - — skall genomföra dessa åtgärder.
Den länge kvinnorna inom stora delar och det är åtminstone ett hälsotecken att uttalar som synnerligen önskvärt att av det enskilda näringslivet riske- man till en början insett detta.
dessa principer, om de vinna stats- makternas godkännande, även brin- gas till allmän kännedom bland en- skilda arbetsgivare.
Det ä r också tydligt att det steg Befolkningskommissionen här har ra att stå väsentligen utan inkomst under en så kritisk period av sitt liv, som då de skola fylla sin uppgift som mödrar, kunna förhållandena icke sägas vara tillfredsställande.
Det ä r med verklig glädje man tagit, för att f å någon betydelse ur tar fasta Istället för understöd jord- brukarna och inskränkt pro- duktion - ökad efterfrågan: I Folkförbundets andra kommission blev diskussionen i födoämnesfrågan myc- på detta bragelöfte från ket intressant.
Man förordade en helt befolkningssynpunkt, måste f å vitt- Befolkningskommissionens sida.
Ä annan politik än den hittills vanliga, som gående konsekvenser.
Det kan ju andra sidan ä r det omöjligt att gått ut på att lämna penningunderstöd åt icke ur någon synpunkt, vare sig förbise vilka svårigheter det kom- jordbruket och inskränka produktionen samhällelig eller enskild, vara tillfyl- mer att stöta på, när dessa principer för att få upp priserna.
I stället borde lest att det endast blir de i offent- skola genomföras praktiskt.
Vi kom- man försöka att göra det möjligt för de lig tjänst anställda kvinnorna för ma icke ifrån det faktum, att kvin- undernärda eller illa närda att få vad de nornas ställning i samhället ännu är så osäker, att försöken att underlätta deras oundgängliga insats som bar- naföderskor samtidigt hotar deras ställning som arbetare.
Och man kan med fog fråga, huruvida det denna tanke icke är främmande för överhuvudtaget ä r möjligt att inom Befolkningskommissionen framgår vårt maskuliniserade, kapitalistiska av ett dess yttrande i samband med samhälle konsekvent g e n o m f ö r a de behövde.
Om man lämnade ut mjölk, bröd och fett åt de arbetslösa, så bleve det en naturlig efterfrågan på varan, där- med höjde man jordbruksbefolkningens köpkraft och tvingade konjunkturen i höj- den.
det framlagda förslaget till lag om grundsatser, åt vilka Befolknings- arbetsavtal, där Kommissionen på- kommissionen här givit uttryck.
pekar, att de skyddsåtgärder som Men försöket är erkännansvärt.
hittills gälla i samband med havan- Och kvinnorna komma att med stör- för hela mänskligheten, sedd i ett sam- manhang.
Då vittra gränserna ner till något likgiltigt, då blir det både ynkligt och löjligt med de små nationella folk- deskap och barnsbörd » på intet vis sta intresse följa dess öde.
kunna undandölja det faktum att försörjningsproblemen.
som man försöker vilka hem- och familjebildning un- derlättas.
Samma möjligheter att kunna ha barn måste självfallet till- försäkras även de stora grupperna förvärvsarbetande kvinnor inom in- dustrin och annan enskild tjänst.
Att moderskapet hittills närmast betrak- Vill Ni vara Du köper billigt I itterärt I MYRORNAS I FÖRSÄLJNINGSLOKAL AL - Bondegatan 94 - Möbler, Säng- och Gångkläder Husge- råd, Kok- och Kopparkärl, Gasugnar och Kaminer, Armatur för fotogen och elek- triskt, Antikviteter.
Tavlor.
Böcker och Prydnadssaker m. m.
Försäljning sker onsdag o. fredag mellan kl. 10 f. m. — 5 e. m. samt lördagar 10 — 12 f. m.
FILIAL: Luntmakaregatan 74.
Affärstid 9 f. m.- 6 e. m., alla helgfria dagar.
“ Att inte ha läst någon bok av B.Traven räknas numera som ett tecken på brist- fällig o r i e n t e r i n g i s a m t i d e n s litteratur.
Och detta med rätta ", säger Harry Martinson i Tidevarvet i sin rec.
om B.Travens senaste mexikoroman Dikta- tur, i vilken enligt Ny Tid " Travens härliga berättaretalang firar nya triumfer ”.
Vill NI hå la Er à jour med vad som sker inom den litterära vädden gör Ni alltså klokast i att skaffa E r boken.
Den kostar 4:75 och erhålles i varje bokhandel eller direkt frän Axel Holmströms Förlag Det är oerhörda vidder som öppna sig för Nationernas förbund, när det tar itu med att undersöka folkförsörjningsfrågan lösa med hjälp av bombflottor och arméer som Italien gör det, eller som man be- traktar som ett privat nationellt prohlem i motsats till andra länders problem.
Ve- tenskapen har sagt sitt ord, och det lyder så: jordens befolkning skulle kunna få riklig och rätt näring utan att man be- hövde undertrycka och slå ihjäl varandra bara man använde sig av de möjligheter finnas Här ligger alltså en lösning inom räckhåll utan att krig behöver till- gripas.
Men den ä r icke en möjlighet utan en upprustning av alla mänskliga krafter för att övervinna svårigheter, för- domar.
förstörelsedrift och små tillfälliga intressen.
som Varför se vi inte det positiva, uppbyggande arbetet.
Här är en väg öppnad för människor- na, Det vore väl märkvärdigt om de inte skulle kunna vandra den i stället för att rusa mot förintelse.
Men det ä r mycket betecknande att allt intresse just nu är koncentrerat på sank- tioner, på kriget i Abessinien och på de olika nationella upprustningarna.
Det är nu som om allt hängde på att vi ska kunna trissa upp vår krigsbudget så högt som möjligt.
Den tanken gör folk alldeles vilda av iver.
Och därjämte blinda för det positiva uppbyggande ar- bete som i alla fall bryter sig fram.
Små s kol lä ra ri n norna Människan och förti d spe n sio n e ri n g en.
vid maskinen.
en industriella tröttheten, eller sna- yligen mötte ögat en rubrik i tid- rare otryggheten, har tagits upp av ningarnas spalter: Radikala åtgär- Kerstin Hesselgren i en broschyr O m der för avhjälpande av arbetslösheten psykisk arbetshygien, vilken just nu kom- bland småskollärarinnorna.
Det var en D N mit ut som n:r 10 av Svenska Förenin- gens för Psykisk Hälsovård småskrifter.
Den psykiska arbetshygienen är, som författaren själv påpekar, en mycket ny och ännu trevande vetenskap.
Så myc- första blänkare om Skoliiverstyrelsens omfattande utredning I ämnet, som se- dan några veckor föreligger klar.
Ut- redningen arbetar huvudsakligen med tvenne alternativ: Frivillig pensionering ket mera välkommet bör därför varje för- vid 55 Ar av i tjänst varande småskol- sök att kasta nytt ljus över detta viktiga lärarinnor, eller mindre skolklasser.
område vara.
De synpunkter Kerstin Hes- Om det senare alternativet är uteslu- selgren lägger fram grunda sig på prak- tande gott att säga.
Under många år tiska erfarenheter under hennes mång- och vid otaliga tillfällen har folkskolans åriga verksamhet som yrkesinspektris.
lärarkår påpekat det orimliga i att man Hon pipekar att fastän den tekniska full- komningen av arbetsmetoderna nått allt längre, fastän arbetstiden förkortas och nattarbetet nedbringats till det minsta möjliga, tycks trötthet, överansträngning och nervåkommor vara vanligare förr.
Kvinnan och samtidigt med de nuvarande moderna undervisningsmetoderna som syfta till i n - dividuell undervisning bibehåller och, som i många fall sker, t. O. m. ökar barn- antalet i klasserna.
Motivet till dessa: in påpekanden har ständigt varit kårens am- bition att göra undervisningen mera ef- Varför?
- Det ä r särskilt tre egen- fektiv.
På senare tid har en alltmera be- skaper hos det moderna, mekaniserade stämd föräldraopinion i samma riktning nit arbetet, som äro speciellt påfrestande för nervsystemet, nämligen enformigheten, ar- hetshetsen och mass-samvaron.
Men det finns hjälpmedel, hara vi förstå att be- gagna oss därav.
T. ex. anpassningen efter de individuella anlagen, så att rätt person kommer på rätt plats och så att själva inövningen av arhetet skötes så effektivt som möjligt.
Det ä r detta som de moderna arbetsstudierna åsyfta, fram- håller författaren.
» Det har syndats myc- ket under teknikens barndom, stoppkloc- kan, tidsuret har för många blivit ett nytt pinoredskap, ett nytt slavmärke.
Men samma metoder ha med stor framgång På sam- använts på sportens område.
ma sätt kan man genom klokt ledda ar- hetsatudier få arbetet inte hara bättre ut- fört, utan utfört med mycket mindre trött- het. » Men här gäller framförallt att det miste ske under ett gott samarbete mel- lan människorna i industrin.
Det ä r hara den, säger författaren, som i sitt inre gillar och godtar de förbättringar i det individuella sättet att arbeta.
vilka före- slås eller gemensamt arbetas fram, som kan dra vinsten därav i form av minskad trötthet eller större arbetsintresse.
Och här kommer man fram till en av - de allra viktigaste frågorna.
Den indu- striella tröttheten skulle som genom ett trollslag minskas, om man kunde ge våra dagars människor större trygghet i de- ras arbetsförhållanden.
Allt på arbets- platsen, som befordrar trivsel och intresse far även det en makt över sinnena.
en makt till hälsa.
Arbetsgivarna ha ur produktionssyn- punkt alldeles samma intresse som arbe- tarna.
När de befordra olika slags för- bättringar ä r det inte någon sentimental välgörenhet utan ett direkt led i produk- tionstekniken.
Allteftersom arbetsvetenskapen växer ur experimentstadiet kommer den att kun- na g e en värdefull hjälp i strävandena att befordra den psykiska hygienen inom givit ökat stöd åt kraven på begränsning av antalet barn per klass, Det ä r också a t t hoppas att Skolöver- styrelsens väl genomtänkta förslag vin- ner statsmakternas bifall.
Att i och med sådana åtgärder för småskollärarinnepro- letariatets gradvisa avskaffande rättvisa skulle ske också de äldre lärarinnorna, gör förslaget än mer sympatiskt.
Det kan man däremot inte säga om den föreslagna förtidspensioneringen.
Ut- redningen har tagit sikte särskilt på » fri- villighetens och att avgången skulle ske kulturarbetet.
I under ilet sista Artiondet landstingen ha- den vidlyftiga pressdiskussion som uppstått med anledning av Sigrid de utexamineringsrätten om hand.
Un- der tiden ha vi fått ett överskott av ut- Gillners » Kvinnorna vantrivas » har Af- tonbladet på ledarplats publicerat några examinerade småskollärarinnor, som rör synpunkter.
som synas oss värda att c i - sig omkring tusentalet.
För denna fara tera.
hade allts5 kåren blicken öppen redan De kvinnor som företräda kvinnlig!
tidigt.
Veterligen har emellertid i semi- likställighet och som deltaga i politiskt nariestyrelserna landet runt ingen små- och socialt arbete, äro så få i förhållan- skollärarinna haft säte och stämma och de t i l l kvinnornas stora massa och åtnjuta bland dem så ringa popularitet, framhål- d i r kunnat göra sin röst hörd.
Ändå ler tidningen, att de redan därför inte säger man n u: T a g hand om era arbets- kunna göras ansvariga för kvinnliga oar- lösa kamrater och skänk dem det arbete ter eller för kvinnligt efterhärmande av manliga.
Dessutom representera dessa n i själva behöver för att kunna leva!
kvinnor ett s o c i a l t intresse och ett med- Den » frivilliga » förtidspensioneringen levande i mänsklighetens liv, som alltid har också en principiell betydelse av stor är att ta vara på och som skiljer dem räckvidd.
Småskolekåren är stor, om- från den kompakta majoritet vars syn- kring 13,500 i tjänst och ungefär 1,000 krets saninianfaller med privatintressets arbetslösa.
Vid en blivande löneregle- trånga värld.
Att angripa kvinnorörelse och k v i n n l i g t ring kommer givetvis placeringen av den- deltagande i det offentliga livet är en na kår att bliva lägre om avgång ur tjän- uppgift, som är suspekt för en människa sten vid 55 Ar blir vanlig, .in om pen- med intellektuell ambition.
T y det med- sionsåldern finge stå orubbad.
Givetvis för faran att man rasar nedför i de över- kommer man då att resonera så, att efter- vunna fördomarnas värld, och att man hälsas med glädjerop av den gamla som det visat sig att småskollärarinnor- maskulina traditionens anhängare i alla na vilja avgå vid 55 år, kan kåren, mate- manliga läger och av instämmande från matiskt sett.
icke placeras i en lönegrad, kvinnogrupper som njuta av den vunna som varit möjlig om staten kunnat be- emancipationens fördelar och samtidigt räkna a t t få åtnjuta deras tjänster intill av tanklöshet eller inställsamhet mot mannen ha blott en axelryckning fför 60 Ar.
kvinnorörelsen, eller vilkas likgiltighet Det skall också pilpekas, att när pen- mot kvinnligt socialt eller försörjnings- sionsåldern för småskollärarinnor för ett arbete endast ä r ett uttryck för deras tjugutal år sedan i samband med en Iö- egoism eller bekvämlighet.
nereglering höjdes till 60 Ar - alltså Det existerar icke denna motsägelse i samma pensionsålder som gäller för öv- fru Gillner antyder mellan riga inom folkskolan arbetande - ansågs kvinnans in- tresse för offentliga angelägenheter och hennes fyllande a \.
modersplikter och av detta av småskolekåren som en stor vinst sin kvinnliga bestämmelse, framhåller Aftonbladet vidare.
Åtminstone behöver och gör så än i dag.
Och vidare!
Vilken arbetande kvin- denna motsägelse icke existera lika Ii- med full pension.
Bägge delarna låta bestickande.
Man tänke sig emellertid, nokår kommer härnäst att drabbas av tet som den behöver existera mellan mannens försörjningsarbete och hans hur lätt frivilligheten kan förbytas i p i - denna omsorg, som heter tidig avgång.
kulturintresse i vidaste mening.
Där ett tryckning.
Full pension är för närvaran- Antagligen folkskollärarinnorna.
Och så vanvårdande av den kvinnliga uppgiften de 1,440 kr.
per år.
Det ä r icke mycket kommer hela raden av arbetande kvinnor förekommer, beror det på en brist i den att leva på, helst som naturaförmånerna, inom olika yrken att få följa småskollä- individuella k v i n n l i g a karaktären och v i d hostad och bränsle försvinner i och med rarinnorna, antingen de tjäna stat eller tillfälle anda, som även ingenting på inflytande har med av den en tids- an- avgången.
enskilda.
som jag ser saken ä r detta Skolöverstyrelsens utredning visar att icke blott en lärarinnefråga utan en frå- de tjänsteinnehavare mellan 50 och 60 år ga som rör alla arbetande kvinnor.
Det har varit stilla en tid på kvinno- vilka kunde tänkas vilja avgå utgör 142 för nästa Ar.
Nå, säger arbetsfronten, men det blossar säkert man, om någon har råd och u p p till strid om småskollärarinnornas lust att sluta sitt arbete vid 55 Ar och därmed bereda plats för yngre krafter, så ä r väl därmed allt gott och väl?
Häri ligger enligt min mening en fel- för tidiga avgång.
Det gäller då, som för övrigt alltid, att ha blicken öppen för vad avgörandet innebär för den arbetande kvinnovärlden och försöka slå vakt om svarskännande kvinnorörelsen att skaffa.
Och detta vanvårdande förekommer i långt utsträcktare grad hos kvinnor, som i icke alls h a något samhällsintresse.
Kvinnans moderskap varar blott en tredjedel bli bli även utan egen förskyllan icke delaktiga av denna uppgift.
Kvin- nan har både r i t t och förutsättningar att delta i det allmänna kulturarbetet utanför den särskilt kvinnliga uppgiften.
Att va- ra människa för kvinnan innefattar dds, bedömning av denna frågas betydelse.
de värden vi tillkämpat oss på olika ar- däri har fru Gillner rätt, säger tidningen, Först måste man allvarligt reagera emot betsområden.
att väl sköta sin uppgift som kvinna men därjämte något vidare: en mänsklig upp- Elsa Nylin.
att en kår hänvisas till att själv lösa sin gift utöver könets.
Frågan är den vad arbetslöshetsfråga genom uppgivande a v för innehåll man inlägger i det stora be- sitt eget arbete - även om man räknar greppet mänsklighet.
med verklig frivilliphet.
Sedan I923 har småskolekåren oavlåtligt vädjat till de makthavande att icke utexaminera ett så-, dant överflöd pil Ilrarinnor som skedde arhetslivet.
framhåller Kerstin Hessel- gren.
T y - som alla vilka ha med dessa frågor att göra torde få mer och mer klart för sig - det räcker inte längre med det tekniska skyddet mot olycksfall och ohälsa.
Man miste också ta hänsyn till psykiska faktorer.
T I D E V A R V E T 4 William Bredberg.
Hagar Olsson: Karin Boye: I tjänst hos Morgondagen.
EN FRIHETSKÄMPE.
Dr Erik Nyström » just så skall en levnadsteck- vara, att det karaktäristiska ka träder fram, att de olika sidorna I föremålets psyke lie.
tro, begåvning och insats i livet bli förenade i i i i helhetssyn. » CARL BOBERG Häft 5: -, klotb.
6: 50.
D e essayer, som Hagar olsson sam- racs ord: » il faut rester ici, chanter dans VÅRA PSALM OCH SÅNGDIKTARE.
» Man fröjdes åt det innehålls- rika och korthugget märgfulla H. TOMSON Häft.
4: -, klotb.
5: 50.
KRISTUS OCH JAPAN.
Toyohiko Kagawa.
D et finns på svenska en liten studie som om han för första gången grubblade av Maxim Gorkij över Tolstoj, vil- lat under titeln Arbetare i natten, cette nuit. » hålla inte ihop av nåhon sammanbindan- Till modernismen i vedertagen mening ken på ett överlägset sätt bevisar att en bok i litet format mången gång kan Det är brottstyc- räknas ju framför allt de extatiska for- de enhet till det yttre.
ken om Sherwood Anderson och Keyser- mer, som den unga generationen efter skänka mycket mera än de digraste lun- ling, Roland Dorgelés och Gustaf Erics- världskriget fann mest adekvata när det Oscar Lövgren.
K O s m i s k g ub b e.
Hagar Olsson: Arbetare i natten.
ning son, Pär Lagerkvists konungen och Wer- gällde uttrycka dess niinderhrytande och fels Musa Dagh.
Brottstycken - därför nyskapande upplevelser: expressionism.
att de ändå i grunden måste betraktas surrealism, etc. Hagar Olsson är klar- som delar av ett helt: de ä r alla fram- synt nog att lämna denna indelning efter sprungna ur en intensivt enhetlig syn på formsynpiinkter för en väsentligare mänsklig.
Inte på grund av formen.
utan det skrivna ordet.
Jag säger det skrivna ordet, därför att på grund av syftningen räknar hon till uttrycket » litteratur » skulle frammana vil- modernismen också den tunga realism.
seledande associationer.
Hagar Olssons som följde formexperimenten och som ge- intresse giller inte » litteraturen » i dess nomplöjer verklighetens mark på områ- välordnade estetiska fack, skilt från det den, där tilltride förr varit förbjudet eller profana livet och den profana hopen, utan d i r ingen vårdat sig om att gå.
Moder- diktningen endast och allenast som verk- nismens kännetecken är varken att den över dylika ting, och låter s i n a ögons » ofördragsamma, genomträngande elds slockna.
I själva verket lekte h a n med tartaren, » med förvånansvärd skick- lighet, som bara en stor konstnär eller tor.
Den lilla skriften består dels av an- en vis mn förmår ».
Den mest majestä- teckningar som Gorkij fört under en sam- tiska av Gorkijs visioner är den som fån- varo med Tolstoj på krim, dels av ett gar Leo Nikolajevitj´ lilla kantiga gestalt, brev som skrivits under intryck av Leo i grå sliten rock nere bland stenarna vid Tolstojs flykt och död.
Det intryck man stranden.
Han satt med kinderna stödda får av dessa för stunden nedkastade an- i händerna och såg ut över havet, gröna teckningar och detta brev, skrivet under vågor kluckade vid hans fot som om de upprördhet och sorg, ä r nästan överna- berättat för honom om sig själva.
» Him- turligt levande.
Inte förren j a g läst den- len var molntäckt, över stenarna gledo na skrift har j a g verkligen sett Tolstoj för min inre syn, sett den gråa förtor- kede gubben i allt hans majestät, kompli- cerad, full av motsägelser, men unik till molnflockar och bland stenarna tycktes den gamle än ljus än mörk.
Också han liknade en urgammal sten som plötsligt fått liv, som kände all början och allt slut och som grubblade över när slutet skulle tyg för den moderna människan, där hon begagnar sig av symbolspråk eller (som sitt väsens art. kämpande för livet gräver sig fram ur en del kritiker här hemma försöker få oss Gorkijs skrift är varken pamflétt eller komma för alla stenar, för jordens gräs, » Något bättre om Japan före- natten.
Eller rättare: gräver sig i n i nat- att tro) att den skriver namn med liten panegyrik, den ä r bådadera och samtidigt för havets vatten, för människorna och bokstav, utan att den vågar tränga ända någonting helt annat - ett vittnesbörd världen, alltifrån stenarna till solen.
o c h ligger ej på svenska spraket.
ten, eftersom hon måste igenom den.
En bok att läsa, lära och be- Det ä r också innebörden av titeln: A r - fram till de konflikter, som är olösliga avgivet i hänryckning och förskräckelse havet var en del av hans själ.
Allt runt grunda.
Man kan svårigen tänka sig en betare i natten.
I den ojämförligt vik- inom det bestående.
vil- omkring utgick från honom.
Den gamle inför ett mäktigt naturfenomenen: bättre introduktion till ett stu- tigaste av alla dessa essayer, den inledan- Mot dessa nattens arbetare s i t t e r Hagar ken underbar människa som lever på jor- mannens grubblande orörlighet hade nå- dium av Japan säger de.
» Mörka vägar », lägger förf.
fram sin Olsson upp de diktare.
som alltjämt kam- den! » Man får syn på det hos Tolstoj got fjärrskådande, trolsk som såg djupt Doc. G.
W. LINDBERG syn på det nuvarande kulturläget och d i r - par för att hålla de upproriska och om- som säkerligen undgått ytliga betraktare in i mörkret under honom och forskade i Den Evang.
Missionen.
med också på diktarens plats och uppgift skapande krafterna nere.
Hon kallar dem - det kalla och intiga på bottnen av hans högt upp i den blå tomheten. » Hälft.
1: 50, klotb.
2: 25. i närvarande stund.
idealisterna.
med det namn de gärna ger ande, den smygande nihilismen det hem- Man kommer att tänka på att det ä r I kulturlivet liksom i naturen växlar sig själva.
Och inte utan rätt: deras ideal liga » förnekandet av allt bejakande », allt- Tolstoj som präglat ordet » den himmel- I bokhandeln eller från natten mod dagen, och nu råder natt - finns redan, deras ideologi är den be- sammans mynnande ut i det avgrunds- ska avgrunden,.
såsom motsats till av- » se.
Svenska Missionsförbundets Förlag STOCKHOLM STOCKHOLM C. så sammanfattar hagar Olsson sin kul- turuppfattning.
Tanken ledes i första ögonblicket till Spengler, men vid närma- re granskning försvinner likheten.
Den stående - medan nattens arbetare ännu inte känner annat än mörkret, som ä r de- ras erfarenhet.
och våndan, ur vilken ' de nya idealen en gång skall födas.
analogi med naturföreteelserna och det organiska livet, som ä r det något billiga och djupt angripbara lockhetet i speng- lers filosofi, ä r hos Hagar Olsson bara en liknelse.
I själva verket står hon på säkrare grundval.
Kelturnatten faller, an- I en konkret jämförelse visar förf.
den djupa skillnaden mellan två dikter, av idealisten Jarl Hemmer och modernisten Elmer Diktonius, där grundtemat ä r det samma: flykten mot höjden och fallet ner det övriga är lögn. ») Ur själva denna i djupet.
Idealisten söker tillvarons nyck- intighet växer så bilden av en grandios lar uteslutande i etern; fallet ä r för ho- människa fram.
en ande som genomskå- nom nederlaget, » det döda köttet », » gytt- dat allt och på sina egna mottsättningar jans f a m n t a g Modernisten anar, att lös- - liksom på mäktiga pelare - uppbär ningen ä r att söka i djupet likaväl som diidsmedvetandets tyngd.
i höjden: » v i ä r nästan hos fan, och jag Denna storhet kommer på ett gripan- her: ännu lägre! » de sätt fram i många av de situations- Hagar Olsson ser i den bönen, i av- bilder Gorkij med en snabb och avslöjan- grundens patos, den lösen, som skiller de pensel fångat i ögonblicket.
Tolstoj morgondagens skaror från gårdagens i lyssnar på en hofink och försöker oskick- den pågående nattliga striden.
Då hon i ligt härma dess vissling: » Han satt på sina följande essayer granskar Mörnes stenbänken under cypresserna.
förtorkad, utveckling eller Örnulf Tigerstedts se- liten och gra, och ändå liknade han en naste diktsamling, går hon inte ut från Sebaot som ä r en smula trött och roar dikten som ett fristående lekverk till för- sig med att härma en bofink. » Tolstoj lustelse på lediga stunder, och hennes ser Hagar olsson, då de former, de åskådningar, de värdesättningar, som bil- dar stommen i en kultur, i alltför hög grad börjar motsägas av vad hon kallar verkligheten, d. V. s. de krav och nödrop.
som stiger ur ett småningom förendrat läge hos samhället och den enskilde.
Mot- sättningen har alltid funnits, upprorets krafter har alltid jäst i det fördolda, i tidens » undermedvetna », men i middags- ljuset.
medan en kulturbyggnad stod fär- d i g och fast, var de underjordiska kraf- terna alltför svaga för att rubba jämvik- ten.
Nu har de vuxit sig starka, nu är natten här.
» Om den idealistiska kultur- världen gripits av panik, så är det inte utan orsak.
Vad betyder väl dessa krig, omvälvningar, skärpta klass- och rasmot- sättningar, dessa avgrunder av mänskligt djupa problemet: döden.
Bakom den sto- ra förkunnaren ser man en ensamhet och förtvivlan, fixerad med fruktansvärd klar- het, och en djup, orubblig likgiltighet för allt som inte angår det enda viktiga: Leo Tolstojs fruktan för döden, (1 Be- kännelserna finner man ju också ordet: » Det enda som ä r sant, ä r döden - allt eller mindre än att komma till hotten med tidens nöd, så djupt, så naket, så direkt som det står i mänsklig makt.
Till namn samtalar förtroendefullt med en enkel syfte är inte den estetiska betygsättnin- muhammedan från Gaspra och ställer till gen.
Överallt kommer det fram, att hon honom » barnsliga » frågor om livets me- ser dikten som en del, och en viktig del, av ning, om själen, om Gud.
Förundrad tidens stora födelsevånda och söker dess höjer han ögonbrynen, blinkar ängsligt, väsentliga betydelse i dess positiva eller negativa hållning gentemot världens läng- tan, som är övervinnandet av natten.
Det medelst vilken människan håller sig vid ger hennes litteraturessayer ett djup och liv och icke förintar sig själv. » en vidd och en fruktbarhet,s om aldrig nås Det är underligt: idealisterna, som själ- av den trångt estetiska kritiken.
ännu va gentemot förnekarna och hädarna gör när hon skriver om persiska klassiker.
anspråk på att representera tron, tron på blir den tusenåriga dikten levande för eviga värden, på vilken sida står de, när henne först i det ögonblick hon kan an- de väljer för avgrunden och förnekar den knyta den till ett kämpande här och nu.
yttersta nödens rätt att ropa?
På fruk- och hon kan det!
Det ä r inte utan grund.
tans sida.
Men nattens arbetare, som dy- som Hagar Olssons amling, inledd ker i mörkret för att » genomträngande med ett stagneliuscit skapelsen ur ruttenheten nå fram till dess friska k ä r - kaos, slutar med en uppsats över Firdau- na » - det ä r de som verkligen äger tro.
sis mäktiga dikt om upproret mot Drak- tron på det ljus natten måste bära inom konungen.
Jag kan inte neka mig att an- sig.
tilliten till själva livets grund. '
Mer föra slutorden: än en gång under läsningen a v Hagar » Det ä r fruktan som ä r Olssons essaysamling grips man av den gud´.
Han och ingen annan står bakom segervisshet trots allt, som bär morgon- makten, systemen och värdigheterna.
Han dagens skara ännu genom förtvivlan, så ä r fångvaktaren och bödeln, människans att den med kiplings tappre astrolog vå- fiende.
Mot honom står ingen makt.
Mot gar fråga sie.
honom står tron.
När man läser Konum- för hela den våg av diktning, som rör sig åt det hållet, väljer H a r a r Olsson ordet modernism - ursprungligen ett öknamn från motståndarns sida - och till motto för dess strävan sätter hon Charles Vild- gaboken och lyssnar till gnyet av kos- miska härar, bortom de ändlösa blinda stridernas valplatser, kan det hända att man kommer att tänka på Tolstojs enkla och djupa definition av tro?
: » kraften elände, av arbetslöshet, rättslöshet, för- tryck som plötsligt öppnat sig på vår släta väg mot humanitet och prosperity?
under, detta tryck, detta kval, denna stän- diga tvekamp mellan vitala lyckomöjlig- heter och moralisk förljugenhet?
Vad in- nebär allt detta, om inte de undermedvet- na och undertryckta krafternas uppror? » 1 nuets ideologiska kaos arhetar dikta- ren av i dag.
Han arhetar.
ty hans upp- gift ä r inte att till tidsfördriv smycka li- den ä r både tyngre och nödvindigare.
Det gäller varken mer gift med prydnader, kraftcentrum kan själen - hur den än reagerar - endast vidga sig.
djupna.
ana sina egna matt.
» Alltid väckte han väl- diga, fantastiska förnimmelser och impul- ser hos mig,, säger Gorkij.
Det egenartade med Gorkijs skrift är att han så öppet framlägger sina person- liga reaktioner, sin motvilja, sitt lidande, sin gränslösa vördnad, och att han sa intimt skildrar dessa små drag hos Tols- toj - hans röst hans händer, hans bond- ska grovkornighet, hans motsägelsefulla prat - utan vilka en gestalt förblir mer eller mindre livlös för ens inbillning.
Man får ett omedelbart intryck av hur utom ordentlig denna personlighets makt var - » hur mycket liv denna man hade inom sig, hur omänskligt klok, hur hemsk han var », för att använda Gorkijs sällsamma ord.
själva den tolstojanska läran ä r för Gorkij inbegreppet av alla den ryska nationens brister: den dunkla förkunnel- sen att man inte skall motstå det onda är den urgamla ryska passiviteten, inmängd med mongolisk fatalism, som är fientlig mot västerlandet och dess outtröttligt skapande arbete, och det man kallar Tolstojs » anarkism » är i grund och bot- ten bara ett uttryck för den slaviska stats- fientligheten.
För Gorkij själv givs ingen annan paroll än det oböjliga, verksamma motståndet mot livets onda, derför ter sig för honom hela Tolstojs lära som en ata- vism en kvarleva från det förgångna.
Men samma man ser in i Tolstojs blick och fattar att och ' iipptog » om i sig alltså innebörd ».
.
Samma man gråter som ett övergivet barn vid b diid: » Men nu känner jag att jag ä r över- given, jag skriver under tårar aldrig någonsin har jag gråtit så tröstlöst, så förtvivlat så bittert. » - När en sådan människa går bort grå- ter onda och goda.
liksom när solen skinit över dem går ned.
» vad kämpar, vad fanor mot oss kunna stå, när för oss sina banor planeterna gå ».
Karin grunden under oss.
Hans ande omfattande i mänsklig medve- tenhet.
Hos honom kunde allt mänskligt finna sitt hem, ont och gott, tro och otro, fiende och vän.
Han kunde uppväcka motvilja och hat - men älska eller hata betydde ingenting för honom, det var en lek med ord.
Han var.
Inför ett sådant de båda avgrunderna Boye.
som (U r Arbetare i natten.
Natur och kul- tur 1935.
Med benäget tillstånd från förlaget.)
.
T I D E V A R V E T 5 Bra böcker för ungdorn!
Ungdomsteatern .Det afrikanska krigets Endast för germaner!
återsken i Osterrike.
Gerda Ödman, Nationalsocialismen som världsåskådning.
A Den ena Med fotografier och Signe samt H. Wranér.
teckningar av Brita Ellström, Aino Masolle Moj Lindman och Maja Synnerligen.
et frågas ofta i den offentliga kussionen världen över, hur det kristliga Österrike kan p i därhän gilla den italienska erövringspolitiken, dis- kan den Heliga Stolen inte ikläda sig en propos förklaringarna från auktori- just roll, som skulle kunna tolkas som kyr- tativt håll angående den positivt att kans inblandning i statliga angelägenhe- kristna inställningen hos nationalsocialis- och ter.
terna, kanske det icke vore u r vägen att man stöter sig på Påvens tystnad gent- Att katolska präster utdela välsignel- citera ett och annat ur ett föredrag, som emot en politik, som dock öppet strider sen till soldaterna, när dessa skickas till hållits denna höst i ett s. k. övningsläger emot d e kristna morallagarna.
Afrika, ä r inte detsamma som något slags (Schulungslager).
I dessa övningsläger Tidningen Wiener Reichspost, det offi- ställningstagande till krigets berättigande för NSDStB (Nationalsocialistischer Andra samlingen Dramatik for de unga av Aino Nordlund Ulrika Widmark, Margit Lagerheim-Romare (germanska).
utesluter den andra fullständigt, ufon någon som helst möjlighet till kompromiss.
Den kristna och den marxistiska äro båda liberalis- tiska, då de äro individualistiska.
Den germanska fromheten är ingenting annat än en vördnadsfull hållning inför harmoniens och det skönas lagar .. Si- dana människor, som icke omfatta eller eller icke, framhiller der Reichspost vi- Deutscher Studentenhund) utbildas stöt- på grund av sin mindervärdighet i ras- dare.
Kyrkan kan inte överge män- brigader för den troligen denna vinter hånseende satser, måste icke avsöndras kunna omfatta Detta v i äger r a tros- för niskorna, när deras fosterland kräver av stundande kampen om den tyska själen, övrigt redan rum penom sterilisationen, dem a t t d e skola vara beredda till det i Rosenbergs anda och med Führerns som man lugnt torde kunna beteckna som allra svåraste, nämligen att ge sitt liv - medgivande och goda vilja.
mord.
Den nationalsocialistiska världsåskåd- då mer ä n någonsin behöver de all sin Överhuvudtaget bör enligt Führern hela ningen är endast bestämd för den ger- inre kraft.
Naturligtvis hyser kyrkan NSDStB utbildas till en stötbrigad med manska rasen, icke såsom kristendomen också kristlig medkänsla med abessinier- utbredande av den nya världsåskådningen för alla raser utan undantag.
na, och vill inte göra d e enskilda ansva- på sitt program.
Denna nya världsåskåd- Artikel 24 i partiets program omnäm-, riga för kejsarens politik.
Med sorg ning återfinnes framlagd av Rosenberg i ner endast » positiv religiositet ».
Då kris- tänker kyrkan också på hur dess mis- hans Mythus des X X Jahrhunderts.
Och tendomen varit den vanliga religionen i landet, användes uttrycket kristendom för sionsverksamhet försvåras genom Italiens nationalsocialismen är enligt Hitler en lättfattlighetens skull.
krig, men den kan inte lösa en smärtsam världsåskådning.
F. n. är också NSDStB Skolning i politisk världsåskådning be- konflikt genom ett ensidigt handlingssått.
den viktigaste partiorganisationen, öv- tyder.
att den omedvetet slumrande ras- som skulle kunna åsamka den förebråel- ningslägren underhållas ur partiets kas- själen kommer till medvetande.
Det måste ser för partiskhet.
sor och de s. k. Schulungsreferenten ha bli en kamp med konfessionerna, men na- turligtvis icke med användande av vild.
Denna argumentering ä r säkerligen i ett sårskilt läger erhållit personlig ut- Konfessionerna komma ändå att dö ut.
ganska skicklig.
Alen för oss protestan- bildning av de ledande männen inom par- Vi taga icke blott avstånd från de ter kvarstår ändå frågan om inte påven, tiet.
Det är ur en sådan referents före- hundra olika arterna kristendom utan även utan a t t vara kallad därtill, skulle drag som nedanstående är hämtat: från kristendomen i och för sis, över- » Det finns i våra dagar tre världs- huvudtaget från konfessioner, vilkas an- ha kunnat göra sig själv till medlare i D ciella regeringsorganet, hade nyligen en anmärkningsvärd artikel om Kyrkan och kriget, d ä r man försökte förklara och rättfärdiga påvens hållning.
Tidningen uttrycker till att börja med sin förvåning över att protestanter, socialister och till och med gudsförnekare, som ju alla prin- cipiellt förnekar påvedömet som religiös institution, nu plötsligt väntar att Vatika- nen skall göra slut på ett krig.
vars ut- brott Folkförbundets rent världsliga makt.
, inte kunde hindra Folkförbundet, som aldrig tänkt på a t t upptaga påvedömets andliga makt i sin organisation.
En all- varlig debatt om detta har aldrig ägt rum, varken vid Folkförbundets grundande eller senare i Genève.
Så mycket oftare har emellertid saken tagits upp av ledande katoliker.
Men detta har inte framkallat något gensvar varken i världspressen el- ler i Genève.
Problemet ä r helt säkert alls inte en- detta krig.
Jag känner också österrikiska åskådningar i Tyskland: den kristna, den hängare äro valutaskojare och förrädare kelt.
Men det är intressant att se, hur katoliker som är av denna åsikt och som marxistiska och den nationalsocialistiska folket.
Även sådana kristna.
som ha en ärlig frågan nu på nytt tas upp i den från Rom påpekar att alla kristna kyrkor svikit på vilja att tjäna folket det finns nämli- gen dylika - måste bekämpas, t y deras inspirerade artikeln i Reichspost.
denna punkt.
Även flertalet evangeliska villfarelser äro skadliga för folkgemen- Pius den XI har upprepade gånger, kyrkor har ju hittills tegat.
Alen artikeln skapen och onaturliga då de härstamma framhåller tidningen, också med anled- i Reichspost är betydelsefull kanske fram- från en främmande ras. » ning av det aktuella världsläget, uttalat förallt därför, att den antyder Vatikanens Talaren bemödade sic för övrigt om sin förkastelsedom över det orättfärdiga beredvillighet att p i uppmaning av de att vara saklig och poängterade då och kriget och även besvurit statsmånnen att stridande parterna åtaga sig skiljedo- d i.
a t t han icke gav uttryck i t sin pri- upprätthålla freden.
Men att i varje sär- marrollen.
Om den redan delvis genom- vata mening utan att detta var den offi- en nyligen på Svenska världfredsmis- skilt fall bedöma, vilket krig som ä r orätt- brutna sanktionskedjan inte kan tvinga sionens förlag utkommen broschyr ciella inställningen, alltså Führerns och mot — Avskriv krigs- kristendomen - I vist eller hur freden skulle kunna säkras Italien till eftergift, så skulle möjlighe- med ovannämnda titel redogör kyrkoher- de John Woxström i tretton korta men in- genom förlikning eller eftergifter, d tensiva avsnitt för sin k a m p mot rust- vara påvens uppgift endast om ha Den som har tagit upp ningsindustrien.
skilt anmodats av d e berörda ma en sådan kallelse och gjort den till sin, a t t uppträda som medlare eller sk finner snart vilken kompakt massa av mare.
Så länge detta icke varit fördomar, okunnighet och vantro, Iian har att forcera, innan det blir möjligt att ens M e n ock- komma till tals med människor.
heten fungerar i verkligheten!
Med intressanta exempel från världs- i fosterländsk-legitimistiska kretsar och missionshistorien belyser och motive- rar författaren sitt ställningstagande, vil- flügl, hade ket djupast bottnar i hans klara uppfatt- talat med större försiktighet.
I praktiken ning av kristendomens grundsanning.
När man just nu genom N.
F:s årsbok är det knappast möjligt menar man.
för får veta, att Sverige ryckt upp på fjärde Österrike att deltaga i sanktionerna mot plats såsom vapenexporterande land, blir Italien.
Man kan nämligen befara att broschyrens sista avsnitt sårskilt aktuellt.
Mussolini utan vidare skulle besätta även Där redogör författaren för sina på ort Nord-Tyrolen f ö r a t t {.?
hela Brenner- och ställe vidtagna undersökningar av ho- linjen i sin hand och därmed säkerställa forsarbetarnes inställning till sitt arbete I transitohandeln med Tyskland.
Vem skul- rustningskapitalets tjänst och för utveck- lingen av den tanke, som ligger till grund le då skydda Österrike mot en militär för det för fem år sedan av förf.¨ tagna ockupation och dess oöverskådliga följ- initiativet till Frigörelsefonden, vars mål der?
A andra sidan ä r man i dessa kret- som bekant är att bistå dem, som på sar naturligtvis fullkomligt medveten om, grund av samvetsbetänkligheter icke läng- Åt dem som önska n&amp;got bättre!
Folket i Bild Det arbetande folkets bild- att varje lucka i sanktionsapparaten starkt förminskar dess verkningar.
Ja, att även journal och veckotidning.
hela Genève vore starkt hotat, om det nu inte skulle lyckas att avstyra det utbrut- Pris 25 öre.
i na kriget.
Vidare ogillar man nästan undantags- löst i Österrike att regeringen &amp; så Kväljes Ni ______ av långt i sin italienvänlighet som att un- varje fritt meningsutbyte i norrlandsromantiken?
dertrycka dessa frågor.
Likaså att den å t e r på * I " Norrlandslitteraturen ä r inte mager; me.
delgoda böcker om landet norr om Upp- land och Dalarna h a r i själva verket blivit så vanliga att man snart kväljes a v över- italienska beskickningens önskan, t. o. m. förbjudit samtliga här visade filmer över Abessinien.
Detta gäller även schweiza- ren Mittelholzers film, emedan den kun- mättnad.
Men det var länge sedan något de » framkalla såg dagen som påminner om Englunds förhållandena bok och som kommer med samma adress.
Ty det är en tid sedan Martin Ko.k och Gustav Hedenvind-Eriksson skrev sina bästa saker ", skriver Carl Elof Svenning i Östergörlands Folkblad o m C.
E. Eng- lunds nya bok Rems or ur Norrland.
Och rec.
s I u t a r med att beteckna boken som “ proletärlitteratur so^ sväller av b ld- skapande kraft ”.
Remsor ur Norrland kostar 2: 75 och erhålles i varje bok- handel samt i Pressbyråns kiosker.
falska föreställningar i Abessinien. » om Wien i november 1935.
Alex von Muralt.
Ett välsmakande fruktsalt.
kom- E t t nytt fruktsalt har i dagarna mit i marknaden.
Utom de vanliga egen- mit i ma skaperna har detta fruktsalt den fördelen att det har tillsatts en smak som påmin- ner om Gravenstein.
Priset är billigt kr.
1: 25 p r fI.
Den firma som för det Axel Holmströms Förlag, nya Med gamla träsnitt samt illustra- partiets.
De vanliga angreppen på kris- tendomen förekommo givetvis också i föredraget (judiska svinerier, läran om arvsynden såsom härledande sig från ju- darnas önskan att besitta världen, den judiska dualismen mellan kropp och själ, livsförnekelse.
mindervärdighetskomplex i rashånseende, det osedliga i kärleken till nästan utan undantag, kristendomens in- ternationalism etc.).
Efter detta föredrag anhöllo två av åhörarna att få lämna lägret då de togo lika mycket avstånd från des XX Jahrhunderts som man i lägret tog av- stånd från kristendomen.
De kände sig är- förpliktade att gengälda talarens Mythus Beundrare Beundrare HARRY MARTINSONS diktning läs hans självbiografiska NÄSSLORNA BLOMMA 6: 75 B O N N I E R S Sjuksköterske- romanen kvinnor i vitt liga förklaring med en lika hög grad a v ärlighet.
Lägerledaren godkände de- av Peter Delius ras ståndpunkt, men sökte under ungefär 1½ timmes kamratligt samspråk, i vilket även talaren ifråga deltog, att hålla dem kvar och omvända dem.
De båda åhö- rarna förklarade, att de dittills hade hål- re kunna fortsåtta att sälja sin arbets- kraft till rustningsindustrien.
Fonden är lit sig till artikel 24 och liknande uttalan- nu snart uppe i 10,000 kr.
en obetyd- den såväl från Führerns sida som andras, lig summa i jämförelse med, vad som på men att de efter detta föredrag ansågo några få månader har kunnat samlas till sig ha blivit förda bakom ljuset.
Man till- abessinienambulansen, men en ambulans utgör ju också numera en viktig detalj i frågade dem &amp; $, om icke det faktum att ett folks krigsutrustning.
Führern anförtrott Rosenberg den s. k.
I varje bokhandel!
I sin broschyr: Kampen mot rustnings- skolningen i världsåskådning inom par- industrin, säger kapten C.
J. Brunskog tiet, hade kommit dem att ana något, om Frigörelsefonden: » Denna fond får an- samt anförde ytterligare några exempel 5: 50 av vilka det tydligt ses vara ett praktiskt uttryck för den och tilldragelser, v i l j a till offer och handling varförutan framgick att Führern helt och f u l l t stod fredsrörelsen är kraftlös. » Det ä r icke bakom Rosenberg och dennes avsikter.
De båda åhörarna tillstodo, att de re- minst för att om möjligt bringa fonden FAHLCRANTZ upp till den summa av 10,000 kr.
d i den dan länge hade levat i tvivelsmål på skall träda i funtion, som kyrkoherde grund av allt detta, och sade sig just dår- Woxström samlat och utgivit en del för vara tacksamma mot talaren för hans av det material, som nu föreligger i den- ärlighet.
I alla händelser ansågo de, att na högaktuella fråga.
En fråga som här i synnerhet artikel 24 måste betraktas så- blir utsatt för den allsidigaste belysning som fullständigt vilseledande.
De fingo genom de hittills oemotsagda bemötan- då till svar, att det ju ofta händer, att man inte vågar tala om sanningen för en den, som författaren ägnat kritiken från såväl högkyrkligt som frikyrkligt och hö- svårt sjuk människa, för att icke beröva som p a s s a r Er och familjen bäst.
gerpolitisk håll.
henne den sista smulan vilja till liv.
Fol- IDUN g e r trevnad och något a v En bräcka har blivit satt i muren.
Man ket är ännu icke moget för den nya livs- värde.
skulle önska a t t många många finge syn åskådningen och skulle knappast ö v e r - Köp v e c k a n s aktuella n u m m e r eller fruktsaltet är Vegetabil-Kompaniet.
på den.
nu utkommen på svenska!
— Det är i alla fall från IDUN
TVÅ Lind blads BÖCKER om unga människor.
H ammenhögs fjolårsroman » Lind- bergs » hade trots sin sympatiska verklighetsprägel avsevärda konstnärliga brister: svag komposition och slarvig stil.
I hans nya bok, » Svenska Apollo », åter- finner man till sin glädje samma friska och rejäla herättartag, som utmärkte de- buten.
Någon språkkonstnär ä r han ju fortfarande inte.
Det är sällan man hej- d a r s i g inför en formulering och tänker, a t t bättre kunde det inte ha sagts.
Det bästa som kan sägas om hans litet ha- nala stil är att man etter en stund glöm- mer bort den, därför att boken ä r så rolig.
Flera a v våra yngre romanförfattare, vilkas stil lyser och gnistrar, kan i stället inte berätta.
Men Hammenhög kan be- rätta.
Hans nya roman är femhundra sidor tjock och handlar om synnerligen vanliga människors vardagsliv - men man kan inte lägga den ifrån sig, innan man hunnit till sista sidan.
så spännande ä r den.
Att själva slutet ä r litet svagt ä r en sak för sig, som emellertid tycks vara regel hos Hammenög.
Han återvänder i den nya boken till samma miljö, som han mera flyktigt be- rörde i » Lindbergs »: kontoret.
In i min- sta detalj får man reda på, hur det går eller rättare sagt till p i ett kontor hur det gått till, ty handlingen utspelas Man blir under de första efterkrigsåren.
lika noggrant orienterad angående För- säkringsaktiebolaget » Svenske Apollos » yttre lokaliteter som dess andliga atmo- sfär.
Kontorsluften slår emot en i hela sin komplett andetomma, grådaskiga tristess, som inte lättas upp av något annat än en oavbruten serie intriger, for- talskampanjer och skvallerhistorier.
D ä r ä r ett vimmel a v figurer, så a t t man i början har litet svårt a t t hålla namnen ' —.
- Stina Aronsons ~ prisromaner.
i sär, men småningom framträder den ene efter den andre i allt tydligare relief.
D ä r ä r Olle Mattson, en gammal be- kant från Hammenhög tidigare romaner, den godmodige, men lättsinnige unge mannen, som trasslar in s i g i dumma affärer och via spritmissbruk och ännu diimniare affärer får sitt egentligen så enkla liv förstört till en mardröm.
Men den egentliga huvudpersonen ä r Walter, en blyg och dagdrömmande yngling, som spelar fiol och skriver poesi på lediga stunder och har svårt att finna s i g till- rätta i kontorets verklighetsvärld.
E t t litet triangeldrama utspelas inom och utom kontoret.
Walter och hans ri- val Algot slåss också med knytnävarna, när känslorna svallar alltför högt, men dessemellan använder de s i g av ädlare vapen: Algot ä r fotograf, Walter diktare- musiker, de försöker vinna den älskade genom stegrad färdighet i sinn respektive konstgrenar.
Denna skildring av den vak- nande kärleken ä r så fri från sexualitet, att till och med Kristliga Litteraturnämn- den kunde vara belåten, men i motsats till de skildringar denna nämnd propagerar är vacker och sann.
D e n första kar- leken ä r inte alltid så oskyldig, men den kan vara det.
Allting i denna bok förefaller trovär- digt.
Vad man emellertid kan anmärka på ä r att miljön verkar mera fotografe- rad än analyserad.
Författaren gör inget försök att ge den sociala hakgrunden, eller en förklaring till atmosfärens tris- tess.
han endast konstaterar.
Till sist en anmärkning: det finns i ho- ken ett par yttranden, som ställer för- fattarens försäkran, att han var absolut omedveten om någon antisemitisk ten- dens i filmen » Pettersson &amp; Bendel, i en litet egendomlig dager.
Man skulle vara författaren mycket tacksam, om han ville avlägsna dessa vanprydande fläckar ur sin utmärkta bok, innan den g å r ut i nya upplagor.
indblads förlag framträdde under sin grundares tid speciellt med religiös litteratur gärna av pietistisk karaktär.
Nyss avslutade pristävlan visar, a t t för- lagets nuvarande ledning följer traditio- nen.
Man märker dock hur kraven på böckernas konstnärliga halt väsentligen skärpts.
Prisdomarna ha denna gång u t - gjorts av biskop T. Bohlin, författarinnan Jeanna Oterdahl och docenten A. Werin.
Annie Åkerhielms produktion ä r för stor för att ha kunnat undgå ojämnhet.
E t t fel har hon aldrig gjort sig skyldig till.
Lika litet som på sin tid fru Carlén har hon någon gång gästats av tråkig- heten.
Hon har frestat många ämnen.
Tidigare har hennes penna egentligen icke sysslat med religiösa problem, ehuru hennes allmänna inställning, fast hunden vid traditionen, naturligtvis kännetecknat5 av vördnad för fädernas tro.
Hennes roman » Bröderna från Vesseln » äger alla hennes goda egenskaper: klar uppställning, kunnig personteckning.
jämn stil.
Hon bygger denna gång sina typer L den B a r b r o Ljungström g e r i sin debutro- man » Du skall icke ... » prov på en an- märkningsvärt god mänskoskildring.
Hu- vudpersonen, den unga småskolelärarin- nan M a r i t, är skildrad med psykologisk skarpblick och en förening a v ömhet och obarmhärtighet, som imponerar.
Marits svagheter blottas med omutlig sannings- kärlek, och just därför vinner hon i så hög grad våra sympatier.
En ung kvin- na.
som inte vet, hur hon s k a inställa sig gentemot livet, som tvekar mellan livsdyrkan och pingsrörelse, mellan för- nuftsreligion och känslotänkande.
Hon söker frid för sin själ i intensiva stiidier.
i yrkesarbetet, i kärleken, men finner den ingenstädes.
Antagligen kommer hon aldrig att finna den, även om författarin- nan i slutet av boken uttalar sin förhopp- ning att barnet Marit väntar ska skänka henne harmoni.
Kärlekshistorien mellan Marit och den arbetslöse sjömannen Valter är trovärdigt med sinne för psykologiska berättad, nyanser.
De fann varandra i ett bohus- länskt fiskeläges isolering, men då de råkas på nytt i Stockholm känner de båda det obotliga främlingskap, som skiljer dem at.
Därför att de båda ä r ensamma, söker de ändå treva s i g fram till var- andra, med hjälplösa ord, som liksom aldrig når fram till den andres öra.
Till sist per de s i g At varandra igen, två främmande människor, som söker värme och vill g e värme, men ändå hela tiden vet.
a t t deras kärlek bara är en illusion.
Skildringen av Marits och Valters korta satt, förloppet klarlägges genom en skval- lerkonversation efter en middag.
Häri- genom liksom genom titeln, » De oskyl- digt dömda », fråntages visserligen läsaren en del av spänningen.
Stilen brytes ge- nom a t t den vardagligt hållna boken för- setts med en epilog i form av en legen- darisk vision.
Annie Åkerhielm har fått en medtäv- larinna inom släkten i den unga Beth Åkerhielm.
Hennes » Ett brev.
ä r den mest konstnärliga a v romanerna.
Detta lilla häfte a r kvalitativt fylligt, ehuru skri- vet med mycket lätt hand på mjuk prosa.
Det välfunna motivet: väntan på ett brev, som aldrig kommer, ger stadga åt kom- positionen, Ett annat brev blir ödet.
All- mogeskildring ä r en ömtålig sak.
Den förfaller lätt till burlesk eller sentimenta- litet.
Beth Åkerhielm undgår alla över- drifter genom sin blick for det frusna, som förband jordens barn.
Det enkla ämnet har blivit till poesi.
Endast slutet verkar påklistrat.
Det ä r, som om för- fattarinnan i sista stund dragit sig till minnes i vilket ärende hon var ute.
Den roman, som bäst tillgodoser vad man föreställer sig vara förlagets avsikt med pristävlingen, ä r Adrian Wenn- ström » I tredje led ».
Här konfronteras man med religiösa problem inom mis- Många gånger tidigare sionsförbundet.
ha de frireligiösa skildrats med större konst men utifrån sedda och gärna med ironisk touche.
Hur välkommen ä r då icke en En utan lyftiga da samma från dock hans sakan och allvar.
Fattiga förkunnare och tappra predikanthustrur i osäker ställning stanna i minnet.
Att boken lägger större vikt vid det dokumentariska än vid det artistiska stämmer säkert med författa- rens intentioner.
Lindblads pristävlan har ingalunda va- rit fåfäng.
Den utgör upptakten till ut- givandet av rornaner med religiös inrikt- n i n g och litterär accent.
samliv under några jullovsveckor, med Anna Björkman.
dess fattiga lycka och ett omaka Akten- skaps hela molande ångest, ä r gripande tarinnan det vanliga debutantfelet a t t an- och rörande.
Det är bokens bästa kapi- vända för mycket ord.
Och så blir det tel, på en gång stramt och känsligt skri " - litet tröttsamt i längden med d e evigt n a.
Sen försvinner Valter snart auf upprepade naturbeskrivningarna.
Men nimmerwiedersehen, han förklarar sig porträtten av Marit och Valter visar utan visserligen v i l l i g t i l l äktenskap, då för- tvivel, att Barbro Ljungström ä r en god hållandet ska få följder, men lamt och psykolog och mänskokännare och man utan entusiasm, och Marit måste väpna önskar henne uppriktigt välkommen till- sig att möta den dom, som baka.
jan-Erik Holm.
ng som är träffar den ogifta modern.
Porträttet av den primitivt maskuline Valter lir lika livslevande som det av den komplicerade.
sensibla Marit.
D e övriga personerna ä r mera vagt och schablon- mässigt skisserade.
Vidare har förfat- alltjämt den &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B., Stockholm 1 - ARVID SVÄRD: Hams förbannelse 1.
Rob.
6.
» Jag har aldrig läst Fur.
nande.
.
. » » Ingen kan läsa den utan att ha fått ett djupt intryck. » N.
I '.
Ollén I Sv.
M. Häft.
.i —, klotb.
4: 50 hem, där unga beredas för sin insats livet » Harry Alphonce i i Örnsköldsv.
Oskarshamns Nyheter.
ROSA THÖRNE: Häft.
2: - –, klotb.
3: » Det ä r fängslande Häft.
4: 5 0, klotb.
6: 25.
».
.
.
väl värt ett pris a la No- bel .. Tidn.
Dalsland.
» Boken f ö r d a g e n.
.
. » D: r Laura Petri i Sv.
hi.
-.
livsöden, som icke kunna annat än hän- föra och berika. » Dala-Tidningen.
9 4.
E kvinnor.
L L E N KLATT: Alleh.
OLAF BARAAS: Nät skuggorna fly.
Charles M. SHELDON: RobertHardys 7 dagar Häft.
2 50, klotb.
4: —.
» Ingen recension kan giva rätt- visa åt denna skildring., A.
E.
L. i Dala-Tidningen.
G. BRENNING: 10.
Kärlekens honungs- liga lag.
5.
ELLEN KLATT men -.
han ...
En kvinnas bikt.
Häft.
2: 50, klotb.
4: Prenumerera på IDEVARVET Mot våld, mot ras-, klass- och könsförtryck.
För ett demokratiskt, pacifistiskt rättssamhälle.
Pren.-pris: 6:- kr.
pr helår Triewaldsgr.
2, Stockholm Postg.
1544.
SPRID Amelie Posse-Brázdová ’ s broschyr Rekv.
prov:r.
T I D E V A RVE T Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
REDAKTION: Telefon 20 48 42.
Mottagningstid 10 — 12.
EX P E D I T I O N: Telefon 20 48 42.
Kontorstid kl. 10 — 12 f. m., 1 — 4 Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: —, alvar kr.
3: 25. kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
e. m.
