# ID: svediakorp-per3740
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,089
# sentences: 419
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
F R O N T B I L D N I N G E N FÖR STOCK- H O L M S V A L E T ör klar - och tyder Honorine Hermelin: Giv ett handtag M e d b o r g a r s k o l a n i partifjättrar- — ej ett ung- domsfängelse!
och tidens rovdrift på ungdomen.
på heta strider till den 14 mars.
A ena sidan borgerlig samling mellan högern och folkpartiet.
som sätter in häftiga at- tacker mot den socialdemokratiska ma- enom pressen har meddelats att en joriteten, framförallt mol monopoltenden- stiftelse under amiral Lindmans led- serna och höga skatter.
d den andra en- ning inköpt Gimo herrgårdsbyggnad med hetsfront inom Arbetorpartiet mellan omgivande park, för att där skall bli en Socialdemokrater.
Socialister och Kom- centralpunkt och ett hem för högerpar- munister.
tiets, högerns kvinnoorganisationers och P U R F I N N A R N A I HELSINGFORS ha den nystartade högerns ungdomsrörelses beledsagat urtimariksdagen i univer- kurs- och studieverksamhet.
sitetsfrågan med våldsamma demonstra- Herr Lindman har i en intervju for Sv.
tioner, visslat ut de svenska professorer- D. uttalat sin förhoppning att Gimo skall na samt proklamerat studiestrejk.
I riks- bli » snart nog den konservativa ungdo- dagen gå förhandlingarna om regerings- mens högborg », han hänvisar till gamla förslaget långsamt framåt.
Det saboteras planer på en » högerns folkhögskola, och genom ett oändligt talande.
Men hinner hoppas nu på ett förverkligande av » en frågan inte avgöras till I febr.
när lag- fast organiserad folkbildningsverksamhet tima riksdagen samlas, förfaller det hela.
i nationellt syfte,.
Och Bondetåg planeras över hela landet.
Som en sammanfattning säger herr R A D AVGJORDE förra tors- Lindman, att han tror att Gimo skall bli rätta platsen för vad han » skulle vilja dagen Saarområdets framtid det återförenas med Tyskland första kalla en högerns medborgarskola ».
Herr Lindman nämner också Högerns mars.
kvinnliga medborgarskola.
Och hela hans uttalande ger åt denna benämning en klar belysning.
Man har trott, då man under de sista Aren mött den i tidnings- rubriker som beteckning för strängt slut- na, d.v.s. endast för enrollerade med- lemmar av högerns kvinnoorganisationer tillgängliga kurser, att beteckningen varit en tidningsrubrik, icke ett så att säga officiellt namn.
Nu blir det emellertid klart att så faktiskt varit fallet, ävensom att man inom högerkretsar länge haft som önskemål en Högerns folkhögskola och nu anser sig ha nätt fram till en all- män Högerns medborgarskola.
Det tycks ofrånkomligt, att den så kal- lade Högerns kvinnliga medborgarskola G N.F:S - Oljeledningen från Irak.
F YRA MILJONER T O N OLJA skall kunna transporteras pr år från Iraks oljefält till kusten genom ' den väldiga oljerörsledningen, som öppnades i förra veckan.
Kung Ghazi vred på en kran vid Kirkuks pumpstation och anläggingen var invigd.
Ledningen går genom ett par hundra mil öken- och klippområden och utmynnar dels i Tripolis, dels i Haifa.
Arbetare från sexton länder ha deltagit i anläggningen under ledning av engels- män.
MR LLOYD GEORGE H A R MED S T O R S C H V U N G I N L E T T sin kampanj / ör en N e w Deal.
H a n vill h a ett nationellt industriråd som skall planera och övervaka näringslivets utveckling, Bank of Englands förstatligande, stats- kontroll över järnvägar och huvudnärin- gar.
höjd skolålder 16 år och sänkt pensionsålder 60 år.
Fastän Lloyd George är en statsman utan parti har hans förslag uppväckt så mycket rörelse att det sannolikt kommer att få betydelse.
- - - I P R O C E S S E N MOT SINOVIEV, Ka- menev och deras medarbetare i det s.k. Moskva-centrums oppositionella verksamhet har domen fallit.
Den lyder på 10 års fängelse för Sinoviev som le- dare och hans närmaste män, 5 år för Kamenev.
Det visade sig att dessa bedri- vit sin motagitation t r o t t återvunnet medlemskap i kommunistiska partiet.
Veckovakten betraktats och kommer att hetraktas som en motsvarighet eller motsats, som höger mot vinster - till den första och hittills tyvärr enda skola i vart land, som kallat sig med namnet medborgarskola: den Kvinnliga Medborgarskolan vid Fo- gelstad.
Och då det vidare är klart, att fortsättning kommer att följa.
d.v.s. att namnet medborgarskola, blir samman- kopplat med en partibeteckning, må det tillåtas mig att ta upp till närmare granskning just denna sammankoppling.
Det är i Ar 10 år sedan Kvinnliga Med- borgarskolan vid Fogelstad började.
Jag har under dessa är varit delaktig i varje dags arbete, som där ägt rum tillsam- man med de inalles till över 600 uppgå- ende kursdeltagarna.
Och det är i den djärva tanken att jag under denna tid i någon mån fått lära mig, vad jag inga- lunda visste från början, nämligen vad en medborgarskola innebär, som jag önskar och vågar yttra mig i frågan.
Då Kvinnliga Medborgarskolan vid Fo- gelstad startades, uttalades frän folkhög- skolehåll förvåning över att den icke helt enkelt gick in under folkhögskolans ru- brik eller att inte dess andliga och mate- riella resurser ställdes till redan befintliga folkhögskolors disposition.
Dessa hade ju även medborgarkunskap på sitt pro- gram.
Jag hade då tillfälle att i pressen framhålla, att den uppgift, som Kvinnliga Medborgarskolan gjort till sin, och som principiellt uttryckts som en vilja att » ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor:, av prak- — Karin Kock: Uppgifter för svensk kvinnorörelse.
Några reflexioner med anledning av den aktuella situationen.
Kvinnorörelsen är en kvinnornas ge- mensamma kamp för att höja sig ekonomiskt och socialt, att skapa sig en erkänd ställning som samhällsmedborga- re, att öka sitt inflytande i samhället och att väcka och stärka ansvankändan gentemot samhället.
Ser man på kvinnorörelsen ur den syn- punkten kan den aldrig bli en rent fack- lig rörelse med uteslutande uppgift att främja ekonomiska intressen, utan den måste stå i intimaste kontakt med de vik- tigaste samhälleliga problemen och in- taga m konstruktiv inställning till dessa.
Kvinnorna föra den kampen, därför att de äro övertygade om att det samhälle- liga arbetet måste bli lidande på om hälf- ten av medborgarna utestängas eller själva ställa sig utanför detta arbete.
Män och kvinnor ha olika inställning till problemen, se olika på dem.
reagera olika, och det är därför som bägge par- ter behövas.
Samhällsfrågorna gälla alla, oberoende av kan.
Den svenska kvinnorörelsen har gamla anor, och vi kunna se tillbaka på ett in- tensivt, entusiastiskt arbete under många decennier.
Hur långt har detta arbete fört oss?
Aven om man mången gäng känner sig pessimistisk, då man möter motständet mot kvinnorna i dess mest krassa former, måste man erkänna, att vi trots allt hunnit ganska längt.
Jag be- höver knappast erinra om alla de lag- stiftningsåtgärder som vidtagits under de sista decennierna.
vilka givit oss samma rättigheter som männen i politiskt hän- seende, som givit den gifta kvinnan en helt annan ställning än den hon tidigare hade, som givit kvinnorna möjligheter till utbildning och undanröjt de lagliga hindren för dem att göra denna utbild- ning fruktbärande.
I verkligheten veta vi emellertid att fortfarande stora hinder möta kvinnorna, och v i veta att det är mycket som åter- står, innan kvinnorna fått det inflytande (Forts. A sid.
3.)
tiska skal måste leda till stark koncentra- tion kring ämnet medborgarkanskap - med historisk och psykologisk bakgrund - och belysning av aktuella sociala och politiska frågor.
Det blev då ej tid och kraft till övers fur en folkhögskolas » hu- vudkurs », där folkskolans alla ämnen måste vara representerade.
helst som be- hovet av sådana kurser ju redan var till- godosett genom folkhögskolorna.
Trots att jag ej på länge haft di- rekt med egentligt folkhögskolearbete att göra.
är det mig ett oavvisligt behov att dock i folkhögskolans namn proteste- ra mot benämningen, eller snarare fan- ken: en » högerns folkhögskola ».
Den tycks mig lika upprörande och » likriktat » smakande som » en fast organiserad folk- bildningsverksamhet i nationellt syfte, eller de » akademiska sommarkurser med nationellt program,, som bebådats i sam- band med Gimo-skolan.
- Det har visser- ligen även i samband med denna skola sagts något om, att den skulle vara en motsvarighet till Brunnsviks folkhögskola man menar väl då Brunnsvik i egen- skap av socialdemokratisk folkhögskola.
Men mig veterligen har aldrig vid Brunns- viks folkhögskola, vare sig vid huvud- kurserna, som med sina mänga ämnen är lika alla andra folkhögskolors huvudkur- - (Forts. å sid.
4.)
I Tidevarvet läser jag om de senaste debatterna i befolkningsfrågan.
Från både höger- och vänsterhåll tycks man vara enig i det väsentliga, att tillvarataga barnet och sörja fur att barnrika famil- jers börda lättas.
Det låter förhoppnings- fullt.
Dock får jag en beklämmande känsla vid tanken på hur litet samhället ändå förmår, d i det galler att taga till vara det mänskomaterial V I redan ha.
Närmast med tanke på ett äskande i » trontalet » om I miljon t i l l uppförande av ungdomsfän- gelse.
Vem kan läsa detta, utan att rysa, och skämmas över vår så rosade, höga kultur.
Skall något sådant verkligen be- hövas?
l så fall, kalla det åtminstone vårdhem.
Arhetskoloni etc. Tror någon att straff leder till en för- bättrad moral och giver en sund inrikt- ning till livet!
Misstag!
- Har advokat Hugo Lindberg förgäves.
vidsynt och för- stående, oupphörligt påvisat detta systems felaktighet och det oproportionerliga för- hållandet mellan straff och brott.
Vore det inte klokt, att gå » sakta i hackarna,.
an- gående nativitetshöjning.
Taga ordentligt itu med ungdomsvården, se till vart det bär iväg med våra unga efter slutad skol- gång.
Om de lyckas få arbete, under vilka förhållanden de arbeta?
I vilka lo- kaler?
Varifrån rekryteras den lagbry- tande ungdomsskara för vilken man nu vill bygga fängelse, om ej frän ungkarls- hotell, kaféer och drinkarhem.
Giv hem At de unga.
Det finnes så många kvin- nor, vilka av en eller annan anledning ej fått glädjen alt föda ett barn, men som gärna ville ge sin moderlighet för dessa ungas hjälp och fostran.
För den unge, som varken har hem eller arhete, är det farligare att råka ut för Aterfallsförbrytaren ute i livet än om han träffar samman med denna individ i fängelse.
Förmodar att det är för att skilja de unga från de gamla förbrytarna som det begäres anslag till nytt fängelse.
Men, Ni som har makten i Eder hand!
I som viljen väl, men kanske ta miste om medlen.
Betänken Eder.
Giv i möjligaste mån arbete och glädje!
Ej understöd och förslappning.
Bygg hem där den unge får utföra allt arbete.
sy sina kläder, laga sina skor, sin mat, tvätta och städa.
Fä goda lektioner i ämnen som han har nytta av i livet.
Får lov att vara glad med ett ord, fostras till en ansvarskän- nande, frimodig mänska.
Min tro är: Då behöva vi ej några ungdomsfängelser!
Vi behöva då ej heller sörja för att inte unga friska mänskor vilja föröka sig.
Men, först måste staten giva ett handtag.
ej ett ungdomsfängelse.
Anna Pzl.
Hedén.
En protest mot lösdrivarlagen.
E n beklämmande bild av prostitutions- problemets nuvarande läge och den föråldrade lagstiftning som skickar kvin- nor nästan på måfå till Landskrona, fick man vid Allmänna Kvinnoklubbens i Stockholm möte i Strindbergssalen i tis- dags - då Vaktfrun, fröken Lisa Gustafs- son berättade om sin tioåriga erfarenhet från Landskrona.
Det är ett stort ansvar att beröva män- niskor, som inte är straffbara, deras fri- het för att skicka dem till en uppfostran, som inte kan förverkligas.
sade fröken Gustafsson.
Och att denna s.k. u p p fostran på tvångsarbetsanstalt blir så in- effektiv beror bl.
a. p i att flickorna aldrig kan få klart för sig det rättvisa i ett sy- stem, som griper bara en av två i en affärstransaktion, skickar kvinnan med fångtransport till Landskrona och låter mannen gå fri.
Rent materiellt sett är det val ordnat vid tvängsarbetsanstalten.
Men mänga, av dem som komma dit skulle mycket väl själva ha kunnat sörja fur sin materiella välfärd.
Fröken Gustafsson berättade ett exempel bland de många.
som » börjar med ett barn och slutar vid Landskrona .. En ung flicka från ett gott lanthem över- gavs av fästmannen, fick ett barn i Stock- holm, ensam i en tom våning, där hon var för svag att kalla på hjälp.
Barnet dog av brist på skötsel och själv var hon nära att förblöda innan det kom männi- skor till henne.
Hon anklagades för att ha lagt ä lönn, vågade icke återvända hem, utan försörjde sig med prostitution och kom till Landskrona.
— Vilket i ett sådant fall verkar meningslöst.
Och vad väntar vid den efterlängtade utskrivnin- gen?
Man stiger rakt ut i eländet igen.
Detta är kanske det allra värsta.
, Fröken Gustafssons synpunkter under- ' stöddes livligt av fröken Märtha Stein- wall.
som också tjänstgjort vid Lands- krona.
Och de önskemål man kom fram till voro: Förundersökning som vid vill- korlig dom; utsortering av de abnorma och asociala: avskaffandet av den nuva- rande behandlingen med omhändertagan- det av kvinnorna på polisstation som om de vore brottslingar, och transport med fängvagnar - 2 dagar mellan Landskro- na och Stockholm på härd bänk - ska- pandet av nödhjälpsarbete och social verksamhet som vid industriarbete i öpp- na marknaden, med studieverksamhet etc. Fru Agda Östlund sammanfattade kväl- len med en vädjan till Kvinnoklubben att så fort tillfälle bjöds, lägga fram kon- kreta önskemål enligt de riktlinjer som kommit fram under kvällen.
Det är allt skäl i att understryka bety- delsen av att opinionen för en ändring i dessa för samhället misskrediterande far- hållanden, förblir aktiv och vaken.
TIDEVARVET Radikal Ett svar från Justitieministern och replik av fröken Tamm.
politisk veckotidning.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
D e n 26 J a n.
1 9 3 5.
Till Red.
av Tidevarvet.
der ärade tidning innehåller den 12 dennes en artikel » Vägar och gen- vägar », undertecknad Elisabeth Tamm.
Jag anhåller att få beriktiga ett par upp- gitter i artikeln och besvara ett par frå- gor.
Förf.
skriver: » På juristmötet i Oslo i somras framlade svenske justitieminis- tern ett förslag till lag angående foster- fördrivning.
Inga kvinnliga läkare och jurister eller representanter för vare sig kvinnosammanslutningar eller mödrarna hade rådfrågats som sakkunniga.
Ett få- tal exemplar av detta förslag distribuera- des privat.
Av vilka till vilka? ».
&gt;Hem- lighetsfullhet har alltid haft motsatt ver- kan mot vad den åsyftar. » Rätta förhållandet är följande.
Nor- diska juristmötet sammanträder vart tred- j e Ar.
Ämnen och inledare bestämmas i mycket god tid, före varje möte.
Såsom ledamot i mötets svenska styrelse före- slog jag för flera år sedan att fosterför- drivningsfrågan skulle upptagas.
När jag åtog mig att själv inleda frågan, ha- de jag icke anledning antaga att j a g vid tiden för Oslomötet skulle vara chef för justitiedepartementet.
I Oslo framlade jag icke något lagförslag.
Men i enlig- het med gällande arbetsordning hade den norska mötesstyrelsen före mötet till samtliga deltagare i mötet utsänt av mig författade » teser », som jag sedan vid mötet skulle närmare utveckla i mitt in- ledningsföredrag.
Före tesernas slutliga avfattande sökte jag tillfälle till samråd med sakkunniga personer.
J a g vände mig sålunda till ett flertal kvinnor med sakkunskap på skilda områden, för vilka jag hade förtroende.
De lämnade alla med stort tillmötesgående sina råd.
Här- vid begagnade jag mig i några fall av ett preliminärt utkast till lagtext i över- ensstämmelse med teserna.
Jag dryftade även frågan med mina på strafflagstift- ningens område speciellt sakkunniga med- hjälpare i departementet och med några få manliga läkare.
För ändamålet till- satte jag två tredjedelar av min semester.
Sålunda rustad höll jag mitt föredrag i Oslo.
Detta uppsattes omedelbart i tryck och utdelades jämte teserna efter erbjudande från mig i 225 exemplar till samtliga deltagare i det åtta dagar senare sam- manträdande läkarmötet i Karlstad, där ett flertal kvinnliga läkare - bland dem doktor Ada Nilsson - voro närvarande.
Samtidigt - i början av september 1934 - utsläpptes återstoden av de i 1,500 exemplar tryckta teserna och föredraget under rubriken » I fosterfördrivnings- frågan » i bokhandeln, där broschyren allt jämt finnes att få för I kr.
Dessutom hava teser och föredrag varit publicerade in extenso i Social-Medicinsk Tidskrift E Den utsuddade gränslinjen.
Mötet mellan regeringen o c h oppositionen vid Arets remissdebatt utmärktes av en p å t a g l i g försonlig- het.
Rondeförbundets och Folkpar- tiets medlarställning kom till uttryck på flera s ä t t, till och med i s j ä l v a tonen i respektive partiledares utta- landen.
O c h fastän högern g j o r d e sitt b ä s t a a t t markera sina reserva- tioner mot regeringens politik, v a r d e t inte fråga om några uppgörelser på liv och död.
Högern riktade sin huvudsakliga kritik mot regeringens monopolplaner, i vilka den s e r ett farligt s t e g mot socialisering, den kritiserade skattebördorna, nedskär- ningarna a v försvarsanslagen o c h regeringens handlingssätt i arbets- fredsfrågan.
O c h man efterlyste den borgerliga samlingen, som e t t värn mot s å d a n a faror.
Bondeförbundets kritik som fram- förallt gällde arbetsfredens behand- ling d ä r h r W e s t m a n b a d rege- ringen l ä g g a m ä r k e till riksdagens önskemål utmärktes d o c k icke a v någon större s k ä r p a, medan socia- listiska partiets huvudangrepp rikta- d e s mot regeringens f ö g a fram- g å n g s r i k a jordbrukspolitik.
I befolkningsfrågan löpte tydligen i realiteten linjerna samman, d å så- väl högern s o m socialdemokraterna ö n s k a positiva insatser.
Att ordva- let ä r olika, betingat av olika tradi- tioner, kanske inte f ö r ögonblicket g ö r så s t o r skillnad i sak.
Statsministern s j ä l v strök g å n g på g å n g under regeringens önskan om samarbete, om en landsgagnelig po- litik utan eftergifter åt klassintresse- na.
Hur denna politik borde utfor- mas med en kombination av själv- ständig fri företagsamhet o c h s a m - hällelig kontroll, tycktes f ö r statsmi- nistern v a r a en klar s a k, nämligen efter d e linjer som regeringen redan ä r inne på o c h som enligt statsminis- terns mening borde p a s s a alla, som uppriktigt ö n s k a s ä t t a landets intres- sen ö v e r d e enskilda partiintressena.
T r o t s h r Hamrins påpekande a v - -.
.
den skiljelinje, som g å r mellan bor- gerligt o c h socialdemokratiskt och d ä r han och statsministern stå på v a r sin sida, f i c k man av remissdebatten det totalintrycket att gränslinjen ä r g a n s k a utsuddad.
behandlas olika mot alla andra?, Mitt svar är: På grund av kommitténs utomordentligt starka sammansättning har jag ansett samma arbetsmetod höra användas som alltid tillämpas av lagbe- redningen och ofta av andra särskilt be- tydelsefulla kommittéer inom justitiede- partementet.
Jag har därför utverkat Kungl.
Maj:ts tillåtelse för kommittén att innan densamma avger sitt betänkande infordra utlåtanden från de sakkunniga institutioner den önskar höra.
Redan in- nan fröken Tamms artikel var publicerad hade jag hos kommittén förvissat mig om att även Fredrika Bremerförbundet och vissa andra kvinnliga sammanslutningar skulle beredas tillfälle att taga del av kommittéutkastet och yttra sig däröver.
Ingen intresserad har hittills förvägrats erhålla del av detsamma.
Med anledning av en uppgift i fröken Tamms artikel kan j a g tillägga att kom- mittén haft att utreda frågan fullkomligt förutsättningslöst och icke erhållit något som helst direktiv.
Vad fröken Tamm - som säger sig hava » haft förmånen att följa frågans formella behandlingr - åsyftar med uttalandet » En förut officiellt beslutad utredning är synbarligen bort- tappad *, förstår jag icke.
Huruvida nå- gon proposition i ämnet hinner föreläg- gas Arets riksdag ä r i denna stund omöj- ligt att säga.
För en departementschef ä r det oöver- komligt att söka beriktiga alla oriktiga uppgifter i pressen i frågor som beröra hans ämbetsutövning.
Men jag har icke velat underlåta att efter förmåga svara en så aktad författarinna i en så aktad tidning på hennes uttryckliga frågor.
Stockholm den 14 januari 1935 K. Schlyter.
Då Justitieministerns ovanstående meddelande i huvudsak bekräftar, vad som framgår av min artikel, far j a g till Justitieministern framföra mitt tack för de upplysningar, som lämnats.
Ett par sakförhållanden bör j a g kanske ock- så klarlägga.
Den utredning, som i min artikel åsyf- tas, ä r professor Bergendals uppdrag i december 1932 a n utreda vissa straff- rättsreformer, varibland fosterfördriv- ningsfrågan särskilt nämndes.
Justitieministern citerar ur min artikel, att jag skulle haft förmånen att något föl- j a frågans formella behandling.
Men här hade ett tryckfel insmugit sig.
Min for- mulering var nämligen ej sa blygsam, att den hänförde sig till en enda fråga utan: » att något följa frågors formella behand- ling ».
Meningens innebörd blir därige- nom en annan.
Att jag kallat kommitterades prelimi- nära betänkande för » förslag », ej utkast, beror på referatet i dagspressen.
När sammandraget av detta utkast publicerades, meddelade sig Tidevarvets redaktion pr tel. med justitiedepartemen- tet för att hemställa om ett exemplar.
Därifrån hänvisades till Medicinalstyrel- sen, utkastet var nämligen av den art (preliminärt), att det ej förekom i bok- handeln.
Medicinalstyrelsen återigen sva- rade, a t t utkastet endast förelåg i en så begränsad upplaga, att det ej kunde de- las ut.
Enda sättet vore att försöka få låna ett exemplar av någon, som erhållit detsamma.
Först fjorton dagar efter att pressen meddelat till vilka utkastet remitterats.
» de sakkunniga institutioner » vilkas ut- latande Kommittén önskar höra, förekom min artikel i Tidevarvet.
Elisabeth Tamm.
Från riksdagsläktaren emissdebatten vid 1935 års riksdag gick av stapeln den 17 januari.
I Andra kammaren, där man tycks vara mera talträngd, fortsattes den även dagen därpå.
Kvällstidningarnas löpsedlar for- sökte med stora rubriker övertyga sven- ska folket om att något uppseendeväc- kande hade hänt på Helgeandsholmen.
Vilket alls icke var fallet.
Det hela flöt lugnt och ganska trögt.
Ett par som jag sökte på läktarna, men icke såg till, var makarna Myrdal.
Det var synd, ty för dem måste man säga att remissdebatten 1935 var en verklig suc- cès.
Nästan alla talare voro mer eller mindre ingående inne på befolkningsfrå- gan och Sveriges sjunkande nativitet, måste man säga.
var en av de stora fra- gorna i bada kamrarna.
(När j a g ser igenom några årgångar av Tidevarvet finner jag att det ä r f e m år sedan d:r Ada Nilsson i en serie artiklar under ru- briken Varför vägra Sveriges kvinnor föda barn visade på en hel del av de so- ciala missförhållanden som riksdagen först n u fått ögonen öppna för.)
Lindman, Hr som i Andra kammaren inledde debatten, klandrade regeringen i senare delen av sitt tal bl.a. därför att skatter, som i fjol framhölls såsom tillfäl- liga - den extra förmögenhetsskatten - n u tenderar att bli permanenta.
Medan utgifterna stegrats på olika områden är vårt försvar satt på den allra hårdaste svältkost.
(Etthundranitton och en halv miljoner kronor.)
Vad gagna våra sociala omsorger, vad glädje ger oss vara naturtillgångar, om vi icke våga hoppas att våra egna kom- ma att utnyttja dem!
Att värdigt begå de forpliktande minnena vore att inte glömma vårt folks frihet, förklarade hr Lindman.
Hr Statsministern: Det skulle glatt mig om samma intresse visats vårt folks be- varande under gångna tider - och inte bara en klass '.
Hur skall den, som un- der hela sin uppväxt varit vittne till de stora svårigheter familjeförsörjarne haft att kämpa med, ha mod att bilda familj?
Vår allvarliga befolkningsfråga är ett so- cialt problem, som avhänger av de so- ciala möjligheter vi kan skapa för tryg- gad existens, inte bara för dem som nu leva utan också för kommande genera- tioner, för att ge At släktet den känsla av omsorg som uppmuntrar familjebild- ning och släktets uppbyggande.
Här omnämndes också den bostadsso- ciala utredningen, som föreslagit att 30 miljoner skulle avsättas för en lånefond för att skapa bättre bostadsfastigheter för barnrika familjer.
Hur en arbetareregering deklarerar sitt förhållande till militärbudgeten måste all- R
Gör moderskapet skyddat Uppgifter för svensk och aborterna försvinna!
kvinnorörelse ...
När (Forts. fr. sid.
1.)
och den ställning i samhället, ekonomiskt här gives oss till samling kring positiva och socialt, som vi sträva efter.
Vilka äro mål.
den framstfiende Moskva-läkaren d:r A. Genss beslöt att använda en del av den två månader långa semester, vilken han i egenskap av » vetenskaplig arbetare » har rätt till, för ett besök i Sve- rige, hade han tänkt sig att tiden skulle räcka till att se åtskilligt av landet.
Men han hade inte varit många timmar i Sve- rige förrän han upptäckte att han haft turen komma rakt in i en brännande dis- kussion om befolkningsfragan och abort- problemet.
Och sedan hade han inte tid för något annat.
D:r Genss har själv tagit aktiv del i organiserandet av mödra- och spädbarns- varden i Sovjet-Ryssland och innehar en ledande post på detta område i Moskva.
Som han dessutom noga följt med utveck- lingen även i andra länder, är det natur- ligt att han vid den mottagning för pres- orsakerna härtill?
Reaktion?
Kvinno- Jag kommer därför tillbaka till frågan, fientlighet?
Allt detta säger ingenting.
varför kvinnorna icke kommit längre än så länge vi e j känna till de verkliga or- de gjort och till att de reaktionära ten- sakerna till denna reaktion.
denserna kunnat f9 spridning inom så Om vi någonsin skola komma fram till stora grupper av vart folk, även bland vårt mål, miste vi tränga bakom de enkla kvinnorna själva.
I vilken mån äro orsa- fraserna och gripa oss an att undanröja kerna att söka i institutionella förhållan- de faktorer som hämma utvecklingen.
Det den, som vi måste sträva att förändra, räcker icke att endast Protestera, att och i vilken mån äro de att finna hos oss opponera, att kräva jämställdhet och lika själva?
Jag syftar icke med det sist- rätt.
Protester.
opinionsmöten, resolu- nämnda på några » kvinnokönets natur- tioner, äro visserligen många gånger nöd- liga uppgifter, eller på någon » biologisk vändiga.
Vi ha under de senaste åren tragedi.
utan på den hos kvinnorna allt- D:r A. Genss.
Och som han jet innebär ingalunda att vi gillar den, genomför- Straffriheten framförde s i n a synpunkter både mänsk- säger han.
ligt och intelligent, blev det av särskilt des först av politiska skäl, därför att intresse att lyssna till vad han hade att straffet verkade som en klasslag.
Vi visste själva inte hur frigivandet i läng- saga.
Jag vet vilka människor som arbe- den skulle verka.
Till en början steg tat med abortfrågan i alla länder, sade också antalet aborter alldeles natur- d:r Genss, men Sverige är det första ligt förresten, då de förut illegalt utförda land jag träffat på, där justitieministern ingreppen undan för undan kom in i den själv tagit upp problemet.
— För övrigt offentliga statistiken.
Men d e t är en- är det alldeles särskilt den låga späd- dast genom att t a bort kriminaliserin- barnsdösligheten i Sverige — omkring gen som man kan få veta orsakerna 5 % mot ungefär 1 2 i Sovjet de tek- till a t t aborterna begås.
Och endast niskt välutrustade sjukvårdsanstalterna på den vägen kan man effektivt be- — — — — haft tillfälle att konstatera detta i flera fall, då en enig kvinnoopinion gjort sig hörd över hela landet.
Protester och opinionsyttringar äro utmärkta vapen, men de få icke användas i onödan.
De kunna lätt förlora sin slagkraft.
Den nuvarande situationen har medfört en viss andhämtningspaus, b l.
a. genom den förbättring, som inträtt i det ekono- miska läget.
Vid den nuvarande riksda- gen kommer arbetslösheten att spela mindre roll än förut.
Det är sådana frå- gor som jordbrukskrisen, tredje mans rätt, befolkningsfrågan, vilka komma att få den största betydelsen.
Läget är såle- des nu ett helt annat än för ett år sedan, då arbetslösheten gav ett välkommet tiv för mången att gå till attack mot kvin- nornas rätt att arbeta.
Befolkningsfrå- gan däremot ligger på ett helt annat plan.
När barnen få knapphetsvärde, återver- kar detta på kvinnornas ställning.
Det finner man av de motioner som framlagts vid riksdagen och i vilka man från hö- gerhåll varnar för restriktiva bestämmel- ser mot gift kvinnas förvärvsarbete utan- för hemmet, förordar att självförsörjan- de kvinnor beredas tryggare anställning, påpekar vikten av effektivare moder- skapsunderstöd m.m., önskemål som vi känna igen från otaliga kvinnomöten.
I en sådan situation som den nuvaran- mo- jämt förefintliga inställningen till arbete och samhällsproblem, som i många hän- seenden binder dem och försämrar deras ställning på arbetsmarknaden.
Det är ett helt komplex av faktorer, uppvuxna ur gamla traditioner, som skapa denna bun- denhet.
Kvinnorna ha ej ännu blivit » fullvuxna » individer, som känna sin för- måga — liksom sin begränsning och som våga taga det ansvar som påvilar dem.
Det ä r mycken likgiltighet och loj- het som måste övervinnas, egoistisk iso- lering inom den egna familjen, en upp- fostran i hem och skola som alltjämt hos många kvinnor skapar en mindervärdig- hetskänsla vilken präglar deras arbete det behövs även uppfostran av männen, så att de icke som nu ä r fallet på grund av förutfattade meningar försöka hindra kvinnorna från att få sådant arbete som ger dem möjligheter att utbilda och träna sin förmåga till självständighet och ini- tiativ.
Människorna växa med de upp- gifter de erhålla.
Dessa två faktorer, institutionella för- hållanden och kvinnornas egen inställ- ning, förena sig och skapa de mänga all- varliga komplikationer som uppstå, då kvinnorna vilja kombinera äktenskap och moderskap med förvärvsarbete.
En av de viktigaste orsakerna till att kvinnorna ej erhållit den ställning på arbetsmarkna- - - och den organisationstalang man möter här, som väckt doktorns intresse och be- undran.
Han nämner sjukhuset S:t Gö- ran med dess talangfullt gjorda moder- nisering, mönsteranstalten Welanderhem- met, arkitekt Markelius påbörjade, tek- niskt intressanta kollektivhus, arkitekt Wallanders H.
S.
B.
- l e k s t u g o r.
— Det är områden där vi måste lära av er, säger han, och vi också komma tillbaka om och om igen.
Men fastän det kämpa dem.
Vi se nu med varje år antalet abor- ter sjunka.
Det förs en ytterst noggrann statistik.
Varje kvinna har vid en abort rätt till tio dagars ledighet med full lön, Denna ersättning utbetalas genom sjuk- kassorna, där alla är inskrivna, och efter- som det alltså är fråga om pengar, blir statistiken mycket tillförlitlig.
Den föres yrkesvis och det är intressant att se, att de sjunkande abortsiffrorna är gemen- i många avseenden är så välordnat i Sve- rige, ser man inte på Stockholms gator den barnrikedom, som är så utmärkande t. ex. för Moskva.
Vi tycker om barn i samma för alla yrken.
Varje kvinna som önskar få en abort utförd har att a,,- de är det därför av yttersta vikt att man den, som de eftersträva.
ligger utan tvi- mäla sig på en särskild rådfrågningsbyrå aktar sig för att bygga kvinnorörelsen vel just på detta område.
Kvinnorna ha för kvinnor, där hon blir undersökt.
Om på metoder, som varit nödvändiga under länge ensamma strävat efter att finna bot tänker — Sovjet och innehar för närvarande re- det ä r möjligt - och i alldeles särskild de senaste åren.
Det är fara att man då råkar in i en återvändsgränd, ty man lö- läkarna förmå kvinnorna att behålla sina ser icke problemen med sådana metoder.
Därför behövs arbete av annat slag, och D:r Genss påminner först och främst barn.
Vi är mycket stränga.
säger d:r vi borde känna oss tacksamma för denna om de positiva åtgärderna till förmån för Genss med ett småleende.
Men om inga mödrar och barn som genomförts, t. ex. särskilda skäl föreligga emot aborten, lättnad i läget, som ger oss möjligheter att mera odelat ägna vårt arbete åt po- ledighet två månader före och två måna- blir kvinnan intagen på sjukhus, där in- sitiva uppgifter.
Härmed är dock icke der efter förlossningen med f u l l lön för greppet kan utföras på några minuter.
sagt att det ej alltjämt kan uppkomma kvinnan, rådfrågningsbyråer, barnkrub- De ryska läkarna ha en mycket god tek- situationer som kräva vår vaksamhet, och bor och barnträdgårdar för både städer nik och riskerna ha nedhringak till ett och landsbygd samt andra former av mo- minimum: på 23,000 aborter endast e t t att det ej finns företeelser som måste dödsfall.
Antalet aborter uppgår till om- bekämpas, men ingen torde kunna förneka derskapshjälp.
att läget förskjutits i en gynnsam rikt- Att abort är lagligen tillåten i Sov- kring A på 1,000 personer.
Motsvarande siffror för Tyskland torde vara omkring ning.
Vi miste utnyttja det tillfälle som kord ifråga om födelsesiffror, 40 på tusen grad när det gäller förstföderskor-söka — 15 på 1,000, för Sverige troligen de sam- nande kapitel.
Statsministern förklarade: ma som i Sovjet.
Vi stå just inför e n omorganisation av vårt försvar, Den som vet något om vår försvarskommission vet hur i hög grad delade meningarna äro inom densamma.
VI hoppas, att när vi på att ordna vår försvarsfråga vi skola slippa gå kompro- Det gen, där ingen blir belåten.
re att ta tid och mod t i l l sig för att finna den rationella lösningen, det kan inte vara den rätta tidpunkten n u.
Då är det bättre att hålla organisationen i stånd till man har kommit t i l l klarhet.
Men enligt er statisti- ker, docent Edin, kommer här i Sverige på 23,000 kriminella aborter omkring 92 dödsfall.
Alltså: l Sovjet på 100.000 aborter 4 dödsfall.
I Sverige på 100,000 aborter 370 dödsfall.
Här ligger den avgörande skillnaden mel- lan straffrihet o c h kriminalisering.
- Den sexuella hygienen i Sovjet är fortfarande svag, fortsätter d:r Genss, men vi arbeta intensivt för att åstadkom- ma en god upplysningsverksamhet.
Ock- ka på: Först genom en legalisering av aborten, genom att hela denna fråga fö- res upp från hemlighetsmakeriet till öppenhet och laglighet, kan man åstad- komma en utveckling av preventivmedlen.
Man har också helt andra möjligheter till agitation mot aborterna, än när dessa äro straffbelagda.
Om nu aborterna skulle legaliseras här i Sverige måste staten samtidigt bevilja medel till social hjälp åt madrar och barn.
— En mycket vanlig missuppfattning så ifråga om preventivmedel försöka vi få fram de effektivast möjliga - absolut är den att föräldrakärleken i Sovjet är hoppades regeringschefer storia.
Elsa Svartengren.
säkra preventivmedel f i n n s inte.
95 % avskaffad.
därför att barnen är omhän- tillförlitlighet anse vi vara bra.
I de 5 % dertagna av staten.
Men det är ett miss- tag.
Vi t a r i n t e i n några barn i slutna där det misslyckas, får kvinnan abortera Och här är återigen en viktig sak att tän- anstalter.
så länge föräldrarna lever.
Inte heller är skilsmässorna talrikare hos oss än t. ex. i Förenta staterna.
Tvärtom T y äktenskapet i Sovjet bygger på en mycket sund princip: den romantiska kär.
härför.
men nu har den befolkningspoli- tiska situationen kommit dem till hjälp.
Vi kvinnor ha stora förpliktelser, icke en- dast för var egen skull utan även ur sam- hällelig synpunkt, att tränga in i den fra- gan och att utöva det inflytande vi kunna, var och en på sitt häll, för att detta pro- blem skall lösas i rätt riktning.
Man har anledning att vara försiktig ifråga om de åtgärder som vidtagas, enär de kunna få återverkningar, ej endast på kvinnornas ställning utan även p i äkten- skapsfrekvens och nativitet i en riktning, som man ej avsett.
A andra sidan måste man ta upp alla förslag till granskning utan förutfattade meningar: det gäller även sådana diskutabla förslag som halv- tidstjänstgöring, » mödrasemester » m. m.
Man har icke rätt att utdöma dem, innan man prövat dem grundligt.
Man far i all diskussion kring kvinnor- nas förvärvsarbete utanför hemmen icke heller glömma bort att det existefar ett annat stort problem: hur skall man kun- na förbättra och säkerställa den hemar- betande kvinnans ställning?
Allt detta är frågor som det tillhör kvinnoorganisationerna att diskutera och att ta ställning till.
Göra de icke detta, ä r det fara värt, att man i panikstämning eller i brist på kännedom om och förstå- else för hur förhållandena verkligen ligga till, kommer till lösningar, som äventyra icke endast kvinnornas ställning utan även den befolkningspolitiska utvecklin- gen.
Den betydelse befolkningsfrågan har för kvinnorna och samhället gör a n det är vår skyldighet att taga upp der till allvarlig diskussion.
Kvinnorna böra främst av alla inse dess stora betydebe.
Detta visar hur nära kvinnorörelsen är förbunden med samhällsproblemen över huvud.
Kvinnorna ha redan gjort bety- dande insatser på detta område urder de år som gatt, och många av de socialhy- gieniska problemen skulle icke bringats så nära sin lösning.
om icke tvinnorna känt ansvar inför dessa frågor.
Det ä r visserligen sant att detta är frågor som icke enbart gälla kvinnorna utan hela samhället.
De måste lösas av kvinnor och män gemensamt, men som kvinnor ha vi skyldighet att ta initiativ och att utöva vårt inflytande i så stor utsträckning som det är oss möjligt.
I detta avseende ha vi att följa tid- gare kvinnogenerationer i spåren.
Det måste sägas ifrån att kvinnorörelsen icke far bliva blott en kamporganisation för
att ensidigt främja ekonomiska intressen.
Det ä r icke värdigt kvinnorna och e j hel- ler i enlighet med svensk kvinnorörelses traditioner att göra den - för att be- gagna ett krasst uttryck - till en kamp om köttgrytorna.
Det finns tendenser härtill, och man grips ibland a v en viss skepsis.
när man s e r hur lätt det ä r att samla kvinnorna, när det gäller de egna ekonomiska intressena, men hur svart det kan vara.
när det gäller de stora proble- men i tiden.
En begränsning av kvinnorörelsen till de ekonomiska intressena innebär en stor fara, ty det kan lätt leda till att kvinnor- na splittras i olika grupper med olika ekonomiska intressen.
Den rolidaritet kvinnorna visat sig äga ä r ett oeftergiv- ligt villkor för kvinnorörelsens framgång.
Ännu så länge bedömas vi i vara arbets- prestationer e j som individer utan som » kvinnor », och värderingen av den ena gruppens prestationer blir alltid beroende av värdesättningen av de andras arhete.
I vart konstruktiva samhälleliga arbete finas e j heller några motsättningar.
Det ä r därför ett huvudmål a h ena kvinnorna i gemensamt arbete.
antingen de verka inom hemmen eller utom dessa, på högre eller lägre poster.
Skola kvinnorna nå en självständig ställning och inflytande inom samhället.
måste detta ske genom ramarhete mellan alla kvinnoorganisatio- ner.
Särintressen och personliga hänsyn måste vika för denna stora uppgift.
, Kvinnorna måste också lära sig inse att den ekonomiska och sociala själv.
ständighet som de vunnit i förhållande till tidigare generatloner förpliktigar till an.
svar inför samhällsproblemen.
Det ä r ett förhållande som ofta påpekats, att kvin- norna ha mycket litet inflytande på d e sociala och politiska området.
Det beror till stor del på ett svårövervinneligt mot- stånd, men - det måste öppet erkännas - även därpå att så få kvinnor vilja ta det ansvar och den möda, som följer med det samhälleliga arbetet.
Utan att vi äro beredda att taga detta arbete och detta ansvar, nå vi aldrig det erkännande som ger oss ekonomiskt och socialt den ställning i samhället som vi eftersträva.
Detta är ett av vara huvud- problem.
J a g skulle vilja sluta med att säga, att vi i nuvarande stund måste visa, huru- vida vi äro mäktiga att göra kvinnorö- relsen till något mer än en kamporgani- sation för ekonomiska intressen, som en- dast kräver sina rättigheter, huruvida vi kunna göra kvinnorörelsen till bärare av kvinnornas konstruktiva arhete.
Där- för behövs samarbete mellan kvinnor av olika kategorier i vårt land för ett inten- sivt arbete med att komma till klarhet om de faktorer som äro avgörande för vår egen ställning, för att sedan kunna arbeta på ett undanröjande av hindren - ett arbete som skall inrikta sig på de sociala ' och ekonomiska frågor som äro av bety- delse för kvinnornas ställning på arbets- marknaden samt ett upplysningsarhete som skall väcka kvinnornas ansvar inför de samhälleliga prohlemen och fostra dem till samhällsmedborgare.
Karin Kock.
- niska-medborgare.
(Den har också kal- lats kommunistisk, socialdemokratisk.
fri- sinnad, metafysisk och borgerlig.)
- Att denna medborgarskola kom a t t bli kvinn- lig hörde ju samman med det nyvunna mellan f. ö. jämnbördiga människor - dess vetenskap, dess upplysning skall kvinnliga medborgarskapet.
M e n föga anade jag då - eller kanske och vem vågar säga annat än att även syfta mot sanningen, som gör fri, och den barn lir jämnbördiga med.
j a i många måste veta, att den ä r en helig mark, där någon annan — vilken rikedom av stän- avseenden överlägsna sina vuxna lärare!
anden ligger på lur, färdig att springa digt skiftandr.
nytt och oväntat s l a g som Innerst hör nog skolans makt samman fram — alltid i kamp mot bokstaven, som skulle flöda ur detta förutsättningslösa med vad Linné väl ville g e uttryck åt, då dödar, mot avsikten, som förstämmer, möte mellan människor på fri grund, d ä r man icke på förhand visste något om var- han skrev ovan dörren till den sal, där han som torkar ut.
Låt oss försöka s e för oss Sverige fullt andra, vare sig om yrke eller titel, åskåd- från strövtåg i skog och mark brukade samla sina lärjungar för att för dem uttol- a v medborgarskolor - vilket väl bör ning eller parti, men där i verkligheten ka de naturens under som de mött: - en vara vårt innerliga önskemål - men alla alla slags yrken, titlar, åskadningar och gud ä r närvarande anden lir närvaran- bärande partinamn: högerns, kommunis- partier möttes!
Och även olika åldrar.
de - » numen ad est ».
Detta av ande, av ternas, socialdemokraternas.
folkpartiets, O m också de fullvuxna åldrarna - j a g verkligt fattande och seende, av kraft och radikala kvinnors, bondeförbundets.
Alla räknar närmast som romarna, att full- glädje - som springer fram av sig själv vill kanske, som herr Lindman säger på vuxenheten börjar vid 30 år - varit tal- under det kontinuerliga, koncentrerade tal om Gimo, särskilt inom sin ungdoms- rikast representerade, har ungdomens inträngandet i ett ämne, denna » näring rörelse » utbilda några hundra förenings- speciella flöden dock så starkt kommit för själens levande kärna », för att tala funktionärer och studieledare för varje med, dess heta, eller trötta, ångestfulla som kanske ofta utgö- år ».
- D e t är m o t denna eventuella eller frimodiga inställning till det fram- med Kristen Kold, res a v ett enkelt faktum, vilket kommer utveckling som j a g - hur dumdristigt förliggande livet och det omslutande sam- som svar på en dimmig undran, detta ä r det än må vara eller te s i g - skulle hället. '
Och när tanken stannar vid ung- skolans hemlighet och innersta berätti- vilja uttala en ' protest med hemstäl- domen, där livets, och därför samhällets.
gande, och det är detta som gör att ska- lan a t t sådana, måhända berättigade hemlighetsfulla och omistliga krafter till lans väsen ä r att vara avsiktslös.
- Av- anstalter för utbildning av partimedlem- förnyelse, till bräckande a v döda skal och siktslös, icke i den bemärkelsen att den mar och partifunktionärer mätte kalla s i g död bark kraftigast springer i dagen.
men icke ständigt måste fråga s i g vad just för vad de ä r, men e j lana medborgar- mest ödesdigert kan kvävas eller miss- denna, eller denna uppväxtålder behöver skapets och skolans namn för en tillvaro, handlas, måste man väl med djupaste för att kunna växa andligen och lekamli- där ingendera kan leva, växa och blomma.
hjärtats allvar säga: låt oss ej hemfalla Då kvinnliga medborgarskolan vid Fo- t i l l att inom anstalter för vare sig natio- gen, behöver för att få näring för själens levande kärna och för att ett verkligt le- gelstad startade, var det, som redan sagts.
nella eller andra partiändamdl föra rov- vande medborgarskap matte odlas - för mig ännu mycket oklart, vad en sa- drift på ungdomens villighet och behov eller vad just denna grupp av frågare dan skola egentligen skulle komma a t t a t t g e s i g åt och lyda något som ä r större eller sovare behöver för att lysas upp, bli innebära.
Dess syftemål och valet a v än en människas privata livsmål.
M3 icke genom ungdomsskolors mäk- vakna.
Men den skall vara avsiktslös » undervisningsämnen » var klart.
Och med avseende på hur de krafter, som till dessutom var fullkomligt klar den aspek- tiga form, våra gamla institutioner och äventyrs väckts till liv, sedan kommer att ten, den önskan.
att stolan måtte kunna organisationer för sitt livsuppehiilles skull verka.
Anden måste få blåsa vart den bli en fristad, ett lufthål i denna värld av planmässigt suga i sig den kraft, som vill, annars dör den.
En skola, som är isolering bakom skiljande murar klass- fötts för a t t bräcka deras skal.
Som i var värd namnet skola och e j i stället borde murar, åsiktsmurar, yrkesmurar.
partimu- generation föds från himlen för detta än- heta » anstalt » måste veta a t t den står r a r så att man om möjligt där skulle damål.
som Men må denna ungdomens kraft mitt i den stora, eviga kampen mellan kunna draga ett djupt och fritt andedrag bundenhet och frigörelse.
Dess fakta, endast och allenast i egenskap a v män- vi vet kan och måste kunna brinna med ny låga också i erfarna människors liv heller icke lämnas a t t och handlande förfalla, förskingras, förråas.
Ungdoms- skolan-medborgarskolan ä r säkert som allt viktigt och nödvändigt, svår som en tulipanaros a t t göra.
E t t har den a t t räkna med: anden, som kommer som en vindstöt och allt förmår, men som aldrig blåser in i stängda burar utan a t t sprän- g a dem.
Medborgarskolan i partifjättrar.
(F o r t s.
f r.
sid.
1.)
ser, eller vid de otaliga specialkurserna under somrarna, någonsin stängts en dörr för dem som icke haft medlemskort till en socialistisk partiorganisation.
A t t indu- striungdomen så särskilt sökt sig till Brunnsvik ä r väl snarast ett motstycke till eller en beklaglig följd a v att » de gamlas folkhögskolorna så länge blivit ensidigt besökta av bonde-ungdom.
Låt oss emellertid återgå till medbor- garskolan.
Icke till namnet, utan till rea- liteten.
Måste e j en medborgarskapets skola Innebära kunskapsmeddelande och studium av statens och samhällets sätt att fungera i den tid och på den plats i värl- den där vi står, samt studium a v sam- hällets problem, vanskligheter och möj- ligheter.
Och detta bör väl ske under former, som låter samhällets innersta, mest levande och fruktbärande men ofta skymda och förstörda struktur komma till sin rätt: att vara ett samarhete mellan olikheter - olikheter i anlag.
i yrken, i erfarenheter, i livsåskadning och i poli- tisk övertygelse.
SA, och endast s&amp;, tycks det mig.
kan till äventyrs vidgad med- helst om det borgarkunskap vinnas även sker i en skalas form.
Det förefaller mig som om man i van- liga fall alltför litet uppskattade den makt och den betydelse, som skolans form inne- bär, det må vara barndomsskolan, en ungsdomsskola eller en skola för fullvux- na.
Egentligen ä r denna makt hemlig- hetsfull - om också uppenbar - och svär att precisera.
Den hör troligtvis samman med den solenna, koncentrerade formen for talande och lyssnande, som alltid i någon utsträckning m i s t e finnas inom varje skola och som skapar det man kallar lärjunge- och lärarskap även - - - - - - Folkhögskolornas elevförbunds Stockholmsorganisation håller årsmöte söndagen den 3 februari 1935 kl. 5 e. m.
3 Tobaksmonopolet, Prästgårdsgatan 53, Stockholm.
Efter årsmötesförhandlingar- na är ett samkväm anordnat med omväx- lande program.
sångdanser av Barnscen- sällskapet Kottarna.
uppläsning av frök- narna Greta Wetterberg och Greta Öberg, sång av fröken Barbro Hermelin, musik av kvartetten Synkopen och kapellmästare Gösta Wallenius m. m.
Inträde för med- lemmar av organisationen 1: — krona.
Open Doors konferens i sommar.
Open D o o r lnternalional har i dagarna utsänt kallelse till sin fjärde iniernatio- nella konferens, som kommer att äga rum i Köpenhamn, på Christiansborg slott, den 19 — 23 augusti 1935.
Utom de for- mellt anslutna gruppernas representanter bekant ha v i även i Sverige en så- dan grupp - äga utomstående intresse- rade.
män och kvinnor, ratt att åhöra konferensens förhandlingar såsom gäster.
Open Door International framhåller att försöken att beröva en kvinna rätten a t t arbeta är att vilja beröva henne ratten att leva.
a t t inskränka hennes möjlighe- ter att arbeta ar att ge henne ett falskt beskydd och att begränsa hennes rätt att själv förtjäna sitt uppehälle är en degra- dering av alla kvinnor.
Det är mot dessa tendenser Open Door International riktar sitt arbete, och det blir huviidsakligen frågorna om gift kvinnas r i t t t i l l arbete samt skyddslagstiftning för kvinnor, som kommer att stå pil konferensens dagord- ning.
- som
