# ID: svediakorp-per374
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,254
# sentences: 996
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-- p - N: r 47.
Stdck ' holm 3 December 1908.
I 1: a I Arg.
I Praninieratians~ris:, Redaktion:.
- I ~ e d a g 6 r 0. ansvarig utgiiiare: Exptdlt,ion Anr,unnpris:.
.
.
8.r kr.
2: 60 1 ~Iastersarnuelsgei ' 61, en ti.
och Annonnkontor: 16 arc?
per mm.
E L L E N KLEMAN.
3: 601 % 8 8 1: 25 Elnkel spaltl~redd 60 mm.
- Milstersamuelsgaten 61, en tr. Mar~: inalannc,nr under textun, Telefoner: LGsqummer 10 Gm.
~otta~nin~stid 15 mm: s .h8j ' l per g&amp;nq 10: .-: Allm.
6353.
Riks- 12286.
K1.
1-2.
Prenumeration sker s 8.
v ' ~ i Rabal t.
5 ggr 6 ') lo 10 gvr 10 Ole, landsorten som i Stockholm 8.
20 igr 20 0 /,, .r,oSggr 2 0 %.
.
.
,.
Post- och telegramadress: narmaste.
postanstalt eller bok- Annuns b6r va ra inlb m uad D A.B N Y. '
~ t ~ c k h ~ l m.
,.
handel.
Utgitningstid hvarje torsdag.
Stookbolm 1008.
Aftonhldeta tryokcrl.
senast.rn8.ntlag.f.
m..
.
... ...! /, &amp; r ... kr.
4: 60 ... - - 1 - Martina Kramers.
.
= .. or de mfinga svenska deltagarne i Amsterdamkou-.
som: fullmyild.ig medborgare taga del i de utvecklingens gressen ar det sakerligen med en k a d o af gladje stricler som pAgA i he&amp;es land.
Men med kraft och tacksamhet de Bterse de viilbekanta dragen af den mod kampar hon for denna r i t t.
I Internationella rostr~ttsalliansen ar Martina Kra- kvinna, hvars bild h&amp;r framstalles for Dagnys lase- krets, froken Martina Kramers, koii- mers en a£ de tre selireterarne.
.Ron redigerar - dessutom .iIliaii&amp;n&lt; gressens outtrottliga sekreterare.
I den serie af for r6striitten oclz tidskrift h s Suffragii~ch ' r seek- krinnosaken ver.ksamma uthnd- seterare for sitt eget lan ' ds, rveree- ska kvinnor, som har framstalles, nigung vor vr0uve.n. '
Iiiesrecht.
; har h.on sin gifna plats.
S.akert gar Martina Kraipers .en be- ' Den som besoker ett franl- tydande.
insats i r6strattsststr&amp;fvan- mande land,.
halsar meriindels med deia inom det egna Iandet.
: Ocli man kan vara viss aft de hot- siirskild gliidje.
h v a ~ j e fareteelie, som synes verkligt typisk, karak- landska kvinnorna vet.a att begagua sig af politiska situationer, nai till- teristisk fiir den nation, soin Ilan eller hon trader i beraring med.
ffille yppar sig.
DFt i oktober 1907 Afartina Kramers skiinker en verk- den dB sittande regeringeu.
fram- lade f orslag till f orf attnibgsrevision, ligen deilna tillfredsst~llelse.
Det.
ar som om den sega, trygga kraft, som bl.
a. skulle innebgra en grund-.
i sin m8lmedvetenl-iet aldrig fain- lagsiindriiig, hvarigenom kvinnas lande, livilken mhste vara ett ge- egenskap i f kvinna icke -- enligt grun ' dlagen - skulle utgora hinder homgHende drag 110s ett folk med f6r politisk rostratt och va.lbarhet, 3n s4~dan historia som Boll~ndarne, - - -.
.
och ell sgrskildt.
tillsatt.
kominitt6 hijg grad bodde hos denna kvii~ha.
.
ned det lugna vasendet.
.V&amp;r stridbara.
Martini.
- som uttalade .sig for kvinlians ihedborgarratt, s&amp; voro kvin- ' 2n af de hollandska deputerade vid ett tillfiille .under norna fardiga att mota.
det vid dylika tillf&amp;llen alltid.
; ongressveckan kallade heme - skulle alldeles sakert, ippdykande talet 06 .. spr&amp;nget.
ut i det bka.nda;.
' De ' 3111 hon varit med vid Haa.rlems belagring under fri-.
~ublicerade namligen.
en- bok inpehhllaude argumenter letskriget, hbrt till de kvinnor, som vid mannens sida for kvii~dorostriitteu och redogfirelse f6r dess resultat campat mot spanjorerna.
ddet tillAter henne icke att i de lander, dar den blifvit inford.
Denna publika-)) ' ' -.
- -.
,
tion, som tillst&amp;lldes drottning Vilhelmina, parlaments- de tre stora kulturspr~ken och kiinier.
till anpu flCa ...
_ medlemmar, miuistrar m.
fl., vackte ' mycken uppmark- - shsom t. ex. det svenska.
.
Den Interuationella alliansen, som -- sa~nn~anduter samhet och mottogs af press och allmanhet med stort bifall.
Tyvarr intradde ministerkris; forslaget om for- kvinnor frhn s &amp; m h g a olika lander i ge ' mensam straf- fattdngsrevision foll och darmed de hollandska kvin- van for ssamma mhl, ar i och for sig ett faktum, som nornas forhoppning att inom en snar framtid fh sin b6r skanka segervisshet.
Och alliansens ' ~hol1andska se- frhga lost.
.kreternre, Martina Rramers, hdr till de kvinnor, som ge- Fi) rutom sitt arbete for rostrattssaken utofvar nom den lugna, 1nAlmedvetna kraften i sin personlighet ~ a r t i n a Icramers lararinneverksamhet och ar en myc- aro i hog grad agnade att hos andra ingjuta den tro och ket skicklig sprAkil~iinniska, som fullkomligt beharskar den tillforsikt,.
som sB val behofvas i rostriittsr6relsen.
.
.
- A. I&lt;.
.I Reformtankar i skolfragor.
(Forts. o. slut fr. f6reg.
7-en @ - kvindiga befordringsfragan inom Kirpenhamns folkskolor har shlunda nhtt en lycklig liisning.
Intet hinder finnes nuinera for en kviuna att a % till och iued det hogsta ambetet inom stadens folkskolevasen, att bli administrerande skoledirektijr (motsvarande for- ste folkskoleinspektor i Stock holm, den plats, hvilken, som bekant, inaehafves af professor v. SchBele).
Huru togo sig nu dessa af kvinnliga chefer styrda skolor ut i verkligheten?
Ja, ja.g skall be lasaren folja mig, d&amp; jag i minnet fornyar mina omniimnda best %.
Tidigt en morgonstund infann jag rnig hos froken Mathea Hannstrup, inspektris vid Frankrigsgades skole.
Jag kom under en rast.
Barnen lekte trefligt ute pA en val hhllen g k d nied behagliga grona orngifningar.
I korridoren inne i skolhuset, som forresten hade en ganska gamma1 och otidsenlig pragel, stodo nhgra lararinaor i samsprKk nied en hvithhrig dam.
Hon hade redan vid forsta anblicken nhgot vinnande ofver sig.
Hon forefijll lugn och bestamd men p&amp; samma g %ng sh naturligt tillgiinglig och sympatisk.
Jag Lade ej tagit fel.
Det var inspektrisen for den stora,skolan.
Till hennes omrhde hor utom detta.fyra audra skol- hus jiilnte skolkijket.
Under heanes ledning och of- vervakande st&amp; 53 liirare och lararinnor och 1,700 Barn.
Det storsta barnalital en inspektor har p i sin lott Br 2,000, det Br endast en, aom har s&amp; m&amp;nga.
Efter ett par ord f6rstod inspektrisen genast, i hvilket syfte jag ' kommjt, och forde mig utau vidare cere- monier in pB kontoret.
Ytterst tillm6tesgAende sva- iade hon klart och upplysande ph mina frigor.
De r6rde sig om henaes stallning som inspektris och ' de erfarenheter hou hunnit gora under sin femhriga verk- samhet.
Beredvilligt stallde hon till mitt forfogande en he1 del litteratur: skolstadga, undervisningsplan, instruktion for inspektorer och protokollsbocker af olika slag.
Hon bad rnig ursiikta, att jag nlhate sitta ned och gora mina anteckningat i hellnes mottag- ningsrum, hoa hade ej mer an ett till sitt fdrfogande.
Detta ansiig jag som en lycklig omsttindighet.
Ty.
.
jag kom ju darigenom i tillfalle att iakttaga hennes upptriidande son1 chef och den bit ' skollif, soin ut- vecklades omkring inig.
Och jag blef glad bt hvad jag horde oc11 s&amp;g.
Har blef man mart hemmastadd.
Som en klok och god moderlig van behandlade hon alla.
Och det var m h g a som sokte henne.
L&amp;rarin- nor konlmo for att aflamna sina anciennitetsberiik- ningar for en phghende lijnereglering.
Nar det fall sig lampligt s&amp;, presenterade hon oss for hvarandra.
Foraldrar koinmo i ett eller annat areude och likaledes barn.
Allt gick s % naturligt och eukelt till.
Det tyck- tes vara ett riktigt angenamt uppdrag bar att soka inspektrisen.
Inte forrhdde hon en min af trotthet eller otA1ighet utan tyoktes ha god tid for alla, ehuru det nog marktes, att hvar och en fick raskt besked.
Jag forsthr s % val, hvad hon sedan skref till mig med aulediling af nhgra upplysniugar, s o n jag begart., att hon tagit till sin uppgift att fR alla, barn, lararinqor och afven)) Fremmedes, att ktinna sig hemma och val till mods, s&amp; att ~Skolen ikk.e bliver et Sled mall gerne vil bort frar.
Hvad de viirmde en in i sj&amp;ieb, desscz ord!
Just sB hide jag ju taukt ' mig, att en kviuulig skolchef skulle.
kunna ordna sin varld, ' ilf ven i den stort anlagda folkskolaa.
Dtir vilja vi ju sH garna slippa stela typer med yrkesprageln piianlets- drag och upptriidende.
Just dar behofva vi enkla, naturliga och varrnh jartade manniskor.
Jag besokte ocksh frijken Petersen, l: ~.vilkeu sedan 1894 foresthr s k o l a i.
~ i d Dronningens gade, ocks8.
pB Amager.
Den tredje inspektrisen, froken Pretorius, f orut &amp; talld vid Zahleska semina.riet, har sin verk- sandlet forlagd till Vesterbro.
Hon residerar, soin namndt, i det stora skolhuset vid Tietgensgade, en s. k. blandad skola, diir - gossar och flickor g %, ehuru i hvar sin halfva af huset.
I skolan vid Droimingens gade vczr det visst en langre rast, na.r jag kom, ty jag sAg ej spar af ltirarinnor och barn.
Frbkeii Petersen tog likaledes emot ph ett viinligt och forekommunde siitt.
Af heme fick jag ilfven bidrag till dessa platsers liistorik. '
' 11: r.)
DAGl-NY Frokeu Pretorius fick jag liksom froken Hannstrup skbda i utofvandet af hennes verksa~nhet.
Och mitt forsta goda intryck forstiirktes diirvid ytterligare.
Alla tre inspektrisernrt forefollo nojda med sin strillning.
De hade ej mott disciplinka sviirigheter af ndgot slag.
Sarskildt tycktbs ett godt fijrhhllande rhda mellan kolle- giernn och deras kvillnliga chefer.
En ganska rolig historia hiirde jag, som kan tjana att belysa de hinder, kvinnan har att besegra p % viigen till bfverordnade anstii~llningar.
DB froken Pretorius Br 1906 tillsatkes, bade fore heme en iizspektor innehft platsen i 20 eller 22 P1.r.
En he1 del gamla konservativa larare - och 1ii.rarianor mecl f6ro.frigt - kunde inte genast inse l~mpligheten af en kvinnlig chef.
En af lararna uttalade sig, iippet inot)) nyhetea~.
Efter ett k blef han tillfrhgad, hnr D det gick s med den kvinaliga, che- var, det lakoniska svaret, fen.
~Desvzrre u d m ~ r k e t ~ 13edrande for dem BBds forofrigt.
Det iir gifvet, att frijken Pretorius sijker forvalta sitt iimbete nied fiir- siktighet och takt.
SZI gick hon t. ex. inte ocli horde PA de iildre af liira~epersoaalen, frjrriiu dkssa fordigen nnhCillo d&amp;rom.
Ni-ir jag nu fijljde henne oxnkring i klasserna, mottogs hon af den uppriktigaste belhtenhet.
net lyste till i uttrgcket 110s bAde larare och elever, n&amp;r cle ' motte den goda blicken hos den farstiende k~ wn~an. '
Det iir sannt, att hoga, vackra skolsalar och hygie- niska: f6rhhlltlnden i ofrigt iiro ovkderliga for hidsans bibehlillande 110s liirarpersonal och barn.
I det afse- endet kunde kanske de danska koni~nuneskoler, som jag hade t.illfalle att se, litmna Atskilligt att iinska.
Men s&amp; f s m s dar st % mycket, son1 uppvrigcle brist- f iilliga y ttre fl) rhBllanden.
Dar fauns oeftergifliga villkor for andligt viixande: sol och viirme i. sinnena och en lifsluft, dar alla kunde mdas fritt.
Det iir viktigare, an hvad utanfirr sthende kanske skulle tro, att barn och ungdom fB utftira sitt skolarbete i en jiimn, ljus och glad sinnesstitmning, en stamning, som blott ett harmoniskt f6rhhllande kan Astadkomma, ett humant och af sympatiskt forsthende priigladt um- giruge mellan alla i skolan, frhn den styraude till minsta barn. '
603 h a d som skrefs i den sakeu, niir for n&amp;gra Ar sedan en kommittd tillsattes for seminarieraas ombildande.
Betecknande nog var ifrAn borjan ingen kvinna in -- k d a d i niimnda komrnitt6, och det fastiin vi ha sex kvimliga setniuarier.
Sedermera tillkalhdes froken Sidner shsom sakkuunig och invaldes ' ocksi i kom- mitten efter en afghende medlem.
Vid den tiden framhijll froken Eurdn i en artikel i Aftonbladet vikten af 6kadt kvinnligt inflytande just p % ledningen af kvinnliga seminarier.
I samma riktning skref froken Olander en uppsats i Dagny.
Helt visst trodde sig dessa dalner dii ej kunna gB langre an till att fram- stidla en onskan om en f6restAndarinna vid rektorns sida.
Det kommer mig att tanka p&amp; ofvannatnnda kopenharnnska borgarrepresentan ters diskussion om kvimans anstiillniug pB ijfverordnade platser.
~ K v i n - den er jo, ved den Stilling hon hidtjl indtagit i Sam- fundet og Erlwervslivet, blevet vant ti1 Beskedenhed.
D D k pkpekades vidnre, llurusom ett viceinspektris- fimbete, sonz funnits vid sidan af inspektoren i kom- rnuneskolen, i sjrilfva verket sAsom alldeles ma-kt- och betydelsel6st komnit ur bruk.
, At have to sideord- nede Regenter i samme Stilling, som er foreslaaet, vilde i mange Henseenden vrere en uheldig Ordning.))
I detta yitraude iastil~nmer jag fullkomligt: skolord- ningens uppriltthhllande och ilfvervakande bar ligga i en hand.
Ocll skall kvinnan verkligen kunaa, dgr sii bel~iifves, verkn omdanande, b6r hon h.n fria hiinder.
Slutligen vill jag 1.1.iinvisa till den petitioa, som tillstiilldes seininariekomrnitt6n af verkstiillande ut- skottet for r Sveriges folkskollararinnefiirb1111d) i).
Diir anholls likaledes, att kommittdn ville framkomma med s %dana forslag till stadgetindring for de kvinnliga se- minarierna, att Bkadt inflytande pa ledningen bereddes At kviman.
Petitionarernas ijnskemhl aro: mojlighet for kvinna att kunna bli rektor for ett kvinnligt semi- narium; okadt a.utal kvinnliga adjunkter; och kvinnlig skollakare.
Af 1x10 tiveringen vill jag anftira slutorden: %Pi % samma gang som vi tacksamt erkiiona, hvad de kvinnliga seminarierna utritttat under mans ledning, kunna vi ej annat an hysa den ofvertygelsen, stt det vore r&amp;ttvist och billigt och dessutom ftir kvinnans ' rgtta fostrm for det viktiga 1a.rarianekallet i hiSg grad Det kanske kan forefalla nhgon, s o n om jag tagit saken ensidigt ur den synpunkten: kvinnans liimplig- het pB tifverordnade platser inom skolan m t t e be- visas, itfven p&amp; mannens bekostnad.
Det vjlle jag egentligen ej.
Men det irr ju sB, att mannens dug- I.ighet som chef, pB hvilket omrhde det vara met, har s&amp; pass hafd for rig och anses sB oangriplig, att han ej torde behofva forsvar.
Af manligt inflytande i v k a skolor ha vi viil diirfbr i allmanhet aog.
O C vi vilja visst inte undvara det, l h g t darifr&amp;.
Det r det kvinnliga inflytandet p&amp; lednjngen och andan mom skolan, som vi pA sjna h&amp;ll sakna eller ha for itet af.
Att man liinge klint ett dylikt behof, ilr nogsamt ~ e k a n t f6r litet hvar.
Jag vill endast pAminna om betydelsefullt och gagneligt, att vid narnnda semina- riers ledning och anordning mera utrymrne g %Pves &amp; t kvinnaus egenart.
Endast s&amp; kunna de kvinnliga serninarierna fB sin rirtta pragel och anda och dar- igenoln verkligt gagna foster1andet.r ANNA LINDER.
.
- Kvinnan 0ch det kommunala ~.
(?-en vetof., tid ' lir farbi, dd.
man inom den s. k. rafyer: kla&amp;en.
med farniim likgiltighet ryckte p&amp; ax: lama At nykterhetssaken.
Eller den borde ~tminstone vara fiirbi.
Framstkende medicinska aukto ' riteter, klar- @.
synta sociologer och behjartade pedagoger hafva ta- git alkoholfrhgan om hand, och med ijfverbevisande saklighet hafva de helyst, den fib olika sidor.
De, soin ~ n e d arligt sanningssinne sbkt att tr5iaga in i sporsinllen, llafva mast boja sig for det oafvisliga fak- turn, att alkbh~l~roblemets losning har en afgorande betydelse for folkeizs framtid.
P&amp; tvenne vagar skall detta prol~lem h a s - ge- nom folkupplysning och: lagstifhing.
I vhrt land p&amp;ghr ett genoingripande upply snings- arbete frAn de olika nykterhetss~.llskapens si ' da och e j ininst genonl Centralforbundet f6r nykterhetsundervis- ning, sorn hligen anordnar talrikt besokta fi) relilsnings- kurser i olika delar af landet.
Dessa kurser hafsa medf6rt, att undervisning i alkohologi begynner att infbras i de svenska skolorna i samband med halso- 1ar.a.
MAlet ar, att dessa 8rnnen skola blifva ohliga- toriska i alla skolor.
Jamsides med nainnda folkundervisning loper lag- stiftningsarbetet, och den som rned vaket intresse fol- jer denna del a£ riksdagsfrhgorna finner, att har pul- serar en lifsstrdin, son1 forr eller senare m b t e bryta igenom alla fordtimningar.
Lagstiftningsarbetets losen heter fdrbucl, men icke itt forbud, som kvafver, utan ett forbud, sorn geuoln att liindra det onda bereder nya, rika inojligheter for det godas utveckling.
Af alla de m&amp;nga lagstiftningsfrkgor rorande nyk- terhet for vhrt folk, som sth ph dagordningen inoin den svenska riksdagen, torde ingen vara a£ sh iugri- pande betydelse s o n frlgan om det 7co~m1zzazula vetof., eller, son1 det afvea knllas, det loltnlcc ~etot.
Genoin ratten att ined sin r6st uttala ett veto - jag f6rbju- der - skola svensk man och svensk kvima i j#~nn- sides, likinatig kamp kunila undantranga den fiende, sorn bar ett s % fruktansvilrdt firrdarf till hela vBrt slakte.
Har kallas kvinnan fram att gora sin varnplikt.
bfverallt, dtir det lokala vetot i andra lander gAtt fram till seger, ha kvinnorna modigt och troget st&amp;tt i fram- sta leden.
S&amp; har det varit i vArt grannland Norge, som sedan Br 1894 ager en lag om lokalt veto.
SB har det varit i Amerika - det stora fiJreghngslandet.
i har berorda frihetskamp.
Redan fiir femton Ar sedan - &amp; r 1893 - vacktes i den svenska riksdagen en motion om att det skulle tilllitas alla till myndig &amp; ldw komna man och kvinnor inom Sveriges komnzuner ultt genom mnu.ostPzirng, hvarvid hvar oeh a skulle liga en rost, afgora, huruvida krog- rorelse skulle f B &amp; ga rum inom kornmunen eller ej.
Motionen delade sh inbnga andras ode att med ofor- stPende och likgiltighet afvisas.
Den frambars Ater rned samma resultat Area 1594, 1896 och 1902.
Ar 1907 frankom motionen med det tillggget, stt det skulle erfordras tv&amp; tredjede1a.r~ inajoritet for be- slutets giltighet.
Genom denna kvalificerade majoritet skulle vinnas full visshet, att beslutet vore uttryck for eu stadgad opinion iaoin kommunen.
Andra kainma- ren bifirll nu forslaget med 113 raster mot 69. ' '
Vid innevarande &amp; rs riksdag framlades Bter motio- ner i sainma syfte a£ slval riksdagens nykterhetsgrupp sorn liberala samliagspartiet, och ' mot snmmansatta bevillnings- och lagutskottet: ~ af styrkande bif 6110s dessa nu a % andra kammaren utala votering.
Forsta kamnia- ren afslog utan votering.
Andra kamrnarens beslut gallde, att riksdagen ville i skrifvelse t.ill I&lt;.
M: t anhBlla om framlilggande for riksdagen af forslag till bestainmelser i syfte att afgb- randet inoin kominun om tillsthd till cletaZjhan~de1 med brannvilz sanlt 6fomaljning uf vin oeh 01 matte aga rum yenow u.Zlnzan 01~1; 1 .. ostnilzg nzed lika och direkt I.b ' stratt i huf vudsaklig of rerenastBmmelse med de af riksdagens nykterhetsgrupp m. fl.
angifna grunder.
Nykterhetsgruppen har i sitt forslag fGljande, slut- uttalande: aNar i stads- eller landtkommun frBga uppstAtt, ntt rattiglieter till detaljhandel rned lo,rannvin mB medde- las, Bligger det k. befhde, darest inon~ viss tid skrift- lig aasijkaii inkopmer, undert~cknad af v~.lfrajclade, till inyndig hlder komna.
man och ' kvinnor, som aro medleininar a£ kominunen och svenska medborgare, till ett antal af miiist en tjugondel a£ ko~nmunens ma&amp;alsskrifna fdlkin&amp;ngd, att firrordna om an&amp;illande i koininunen af omrostning rorande den shlunda vackta f rkgan.
I denna omrostning, som sker med slutua sedlar och sorn galler eildast forbud eller icke farbud mot ifrbgavarande uppl %telse af utskanki~ingsrattigheter, iiger en hvar valfr#jdad, myndig man och kvinna, sorn fir inedlein af kommui~en, att deltaga.
Om 2 /, af de i omrostningen deltagande rlista for forbud, trader detta i kraft pi % den tidpuukt, dB f6rut beviljade ' rattigheter upphora.
For ivzfiiraltdc a£ detalj- handel rned briinnvin, d&amp;r sadan handel icke funnits, skall likaledes erfordras? /, majoritet.
FrAgan kau fbrst efter t-re Ar vackas p&amp; nytk.
- - - D, Fbr att kunna vid nasta riksdag frambara ett sam- ladt uttryck for folkviljan har Sveriges nykterhetss&amp;ll- skaps representantforsamling under sisfiidne november ininad utsandt en skrifvelse till alla %ommunalstiim- mor i riket rned begaran om ett uttplande angaende det lokala vetot.
I namnda skrifvelsi sages: w FrAgan om flirsiiljning af alkoholhaltiga drycker # r, s&amp;som reservanterna inom sammansatta bevillnings- och lagutskottet landshafding WidBn, Jausson i Krake- rud m. fl.
framhhllit, ej blott en nilrings- eller skatte- frhga utan en sedlighetsfrhga, sorn pA det narmaste beror den enskildes lif och familjelifvet.
I en sBdan fraga ar allmiln folkomrostning, sorn helt grundar sig p&amp; personlighetsprincipen, den enda principiellt riktiga rostgrunden.
Med hansyn till frbgans ofvan angifua sedliga och for fnmil jelif vet betydande innebbd ar det alldeles silrskildt oratt, att, sHsom nu iif veu ef ter genomftjrande af den f6reslagna andringen i de kommuuala rbtrattsbe- sttlniinelserna mBste blifva fallet, kvinnan 8r i stdrstn utstrackning utesluten frhn att rned sin rost inverka p&amp; kommunens beslut.
n d "
Denna f r l g a ar, son1 man firmer, icke blobt en nyk- tw7aetsfrtiga, utan afven en kuimzofitiga.
Det gliller att inonl ett viktigt omrlide forvarfva At k v i m a n vidgadt inflytande och allman rijst.ratt till oafvisligt gagn f or hela v h t folk.
Ingen sveask k~rinna fk har st&amp; okunnig och lik- gilfig.
Hvar och en ibland oss, sorn ager ratt.
att del- .tags i konimunalstamma., birr om mtijligt narvara nar frhgan behandlas for att genom sin rest bidraga till en utveckling i ratt riktning,, Sondagen den 6 dec.
kommer landet rundt stora opinionsmoten att anordnas till f o r m h for det lokala.
vetot, och framstallaing har afven gjorts till svenska kyrkans prasterskap och de religiosa samfundens pre- dikanter att i sina predikningar namnda sondag ber6ra nykterhetsfrligan och mana till kamp mot rusdryckerna.
Frlgan om det konlinunaln vetot ar i hog grad aktuell.
MA ett ord diirom med ilbud gk u t till ~ i e - riges kvinnor.
INA ROGBERG. '
a De, ryska kvinnorna och undervisningsfragan.
Bref fr&amp;n Ryssland.
ela kvinnororelsen i Ryssland koacentreras for nar- varande i en enda brannande frAga, hvilken icke kjutas At sidan: friigan om hogre zkademisk utbild- ning for kvinnor.
Tack vare det reaktionara undervis- ningsdepartementet med ministern Schwarz i spetsen han- der for narvarande de mest otroliga saker.
En fortviflad strid pAgAr mellan landets bunskapstorstande ungdom och ' de ledande i undervisningsdepartementet, hvilka soka hindra spridandet a£ all hogre undervisning.
Kvinnorna voro de, sorn forst blefvo lidande genom de reaktionara Atgarder son1 vidtogos.
Redan i maj detta Ar forklarade minister Schwarz sig vara emot kvinnors tilltrade till ' uni- .versiteten.
Senare utfardades ett direkt forbud for kvin- ' norna att idka universitetsstudier rned undantag af dem, sorn under de sista tv&amp; h e n studerzt vid universitet.
Genom dennn Atgard iiro for niirvarande tusentals ryska ' kvinnor berofvade mojlighet till hogre utbildning.
Ryska .kvinnoforbundet har emellertid tagit upp frAgan.
I for- - bundets tidning har foranstaltats en enquete i undervis- - ningefrAagm.
Till alla universiteteprofeesorer har utsandts ett cirkular innehalande foljande fyra frhgor: Aro de kvinnliga studen terna tillrackligt for beredda till universi- tetsstudier?
Hafva de Adagalagt onskvgrd flit i studi- erna?
Hafva resultatet af deras examina visat sig till- fredsstallande?
Ar tilltrade till universitet fijr kvinnor: onskvardt och.
af lagen medgif vet?
Mycket fA af de tillfriigade gAfvo ett nekande svar pii .den forsta och fjarde frhgan; till den andra och tredje frAgan svnrades ja af alla, pA ett enda undantag nar.
MBnga uttryckte sin forviining ofver och beundran for de kvinnliga studerandenas flit och plikttrohet.
Deras a.f- lagda examensprof hafva varit i hogsta grad tillfredsstiil- lande.
Flera vetenskapliga af handlingar hade ansetts varda att tryckas i vetenskapliga tidskrifter.
I minga fall aro studentskorna betydligt of verlagsna student erna.
E n ' professor i juridik omtalade, att det ha.ndt i tenta- ' mina, att de manliga studerandena sjalfva insett sin in- kompetens, nar de hort huru skickliga deras kvinnliga kamrater voro.
Professorerna anse, att studentskornas niir- varo vid universitetet ar en nyttig sporre for de manliga.
studerandena.
.
Sidan ar uppfattningen hos auktoriteter i friigan.
Mhnga professorer hafva lagt gig ut for studentsko~na i: undervisningsdepartementet Hitintills har emellertid mi- nister Schwartz visat .sig dof sAval for deras mening sorn for den allmanna opinionen.
Han vidhhller, att kvinnorna ej skola fh studera vid universitetet och att hogre fortsatt- ningskurser efter skolorna aro tillrackliga for ' dem.
Na- - turligen gifva dessa kurser emellertid ingen utbildning motsvarande univereitetsstudierna.
Dessutom finnes sA f&amp; sidana, att endast ett mindretal kvinnor dar kan vinna intrade.
Ingen kan forutsaga, hvad sorn skall Ic~rnma af denna konflikt mellan de framitstrikfvande elementen i Ryssland och en reaktionar byrhkrati.
Ett rykte bar nyligen spridts, att minister ' Schwarz skulle afgi.
h e n om detta vore eannt, ar darmed troligen intet vunnit.
Ministrar af samma typ sorn ban iiro alltid till hands och alltid valkomna i.
kabinettet i S: t Petersburg.
Vid ida an af undervisningsfrAgan ar Ryska kvinnofor- bundet for narvarande ifrigt sysselsatt med forberedelser for den kvinnokongress, sorn tager sin borjan i S: tJ ?eters- burg den 23 december.
Vi hoppas, att de a£ v k a systrar i andra lander, sorn hafva tid och tillfalle att komma till Ryssland, vilja deltaga i denna kongress, sorn ar af den storsta betydelse for ryska kvinnor af alla klasser.
.
ZENI~IDE MIROVITCH. '
Utlandet.
En forelasning vid universitetet i New York.
- Vid oppnandet af de juridiska fore~asnin~arna for stu- derandena vid .Woman ' s Legal Education Society vid uni- ver~itetet i New York den 2 november inledde kamdarn, Mr Mc Cracken, sitt fcredrag rned att upplasa en artikel a£ Mrs Humphrey Ward, diir hon drar i harnad.
mot rost- - ratt for kvinnor.
Utan att vare.
sig instamma eller klandra yttrade darp % Mr, Mc Cracken: bHvad ' som for tillfallet Kr det nodvandiga ar att undersoka i hvad ut- strackning kvinnorna erhiillit rostriitt - och huru detta verkat.
Hvilka framskjutna ansvarsfulla uppdrag hafva gifvits At kvinnor?
Hvar bora kvinnor anstiillas och hvilka Bro deras medborgerliga plikter??
Darpi tillade .ban: &gt;) I en stad sorn v h, ofverfull af inrattningar och vdrdanstalter f6r kvinnor och barn, ar det en skriande .orattvisa, att ingen kvinna sitter i halsov&amp;rdsnamnden eller i skolrAdet e t c ~.
Han anvisade de kvinnliga juris studerandena att ingiende.
undersoka, de lagliga, bestam- melserna anghnde dessa forhAlJlanden och itt ' samla dessa lagar och forordningar till en bok, sorn sedan skulle ut- gora en vagledding i. dessa frAgor.
.
.
.
Studie- och rekreationshemmet vid Oresund.
Plats har begiirts f6r nedansthende artikel, hvilken redogor for den plan till ett studie- och rekreationshem, hvilket den for - detta PndarnM af folkskollararinnef6rbundet tillsatta kommitth utarbetat.
Ett till Dagny tidigare insandt referat af Mdm6 folk- skollar~rinnef6renings mote den 21 Oktober gifver emellertid vid handen, att planen pi % ett studiehem enligt kommitthns hiir gjorda forslag icke sunnit gillande inom alla ftjrbundskretsarna.
g ' atsen kunde sattas som motto 6fver den mdmed- vetna verksamhetslust, som gripit landets folk- skollararinnekhr efter det af riksdagen 1906 fattade nedslhende beslutet i dess IonefrBga.
Knappt hade samtidigt och sorn en forsta verkan daraf en sammanslutning af landets folkskoll&amp;rarinnor bildats, Sveriges f olkskoll&amp;rarinnefiirbund, - f orran f or- slag framstalldes inom.
forbundet om utgifvandet af ett eget tidningsorgan f or f olkskolllirarinnekhren ..
Planen p % en egen tidning ofvergafs emellertid, nar det blef bekant att en gemensam tidning f6r den svenska kvinnororelsen h611 pB att planlaggas i och med tid- skrif ten Dagnys omredigering till veckotidning.
Med Dagnys framtradande i ny gestalt och pk basis af ett vidare program anshgo folkskollararinnorna &amp; hen sina intressen tillgodosedda, i den mhn s %dant kan ske i en icke facklig tidning.
Man enade sig dB om att i Dagny se ett organ for folkskollararinnek&amp;rens ange- lligenheter.
De genom lirsningen af tidningsfriigan frigjorda krafterna inom forbundet har redan hunnit framfora ett nytt stort projekt, ett projekt, sorn visar att folk- skollararinnorna forsth tidens kraf och i tid rusta sig att mota dem.
Vid sommarens Brsmote i ~toikholm framsttilldes i sammanhang m ed f rhgan om f olkskoll&amp;rarinnornas fortbildning forslag om upprattande af ett studie- och rekreationshem for landets folkskolliirarinnor h SkAnes viistkust, hvilken plats f6reslogs pB grund af de nara och latta kommunikationerna med kontinenten, .Kopen- hvilket skulle gora dat Iatt att hamn-Tyskland, erh&amp;lla fijrelbare frhn utlaudet och sorn genom sin narhet till universitetet i Lund skulle mojliggora fijr- viirfvandet af dugliga lararekrafter.
E n kommitt6 till- sattes for utredande af frhgan, och forarbetena inom densamma hafva nu hunnit sh lBngt, att kommitth utsett en lamplig plats for anstaben, en liten for- tjusande idyll vid 0resunds lekande, blHa vatten med lhgsluttande strand, lamplig for hafsbad och solbad mellan de gula sandkullarna p&amp; stranden.
Fet, v&amp;l- skiitt skBnsk jord for tradgiirdsodling i stort, ett 50-tal hektar park, frukttradgkrd - och dartill solnedgbgar sA betagande soxn endast +id 0resund.
Afskildhet frBn hela varlden och dock endast n&amp;gra k t a g eller steg in i den igen.
Denna egendom har man tiinkt sig kunna forvarfva med alla dess formhner och med all denna naturens harlighet p&amp; kopet, om nu blott det nodiga kapitalet kan uppbringas.
Och det .nodiga kapitalet for kop, en omfattande nyrest.aurering af hufvudbyggnaden, uppforande af gymnastikbyggnad, finsk badstuga; bad- hytter p&amp; stranden och badbrygga, utsiktspaviljong &amp; hiigsta strandklinten, omlaggning af trBdgBrd och park, hufvudbyggnadens utsmyckning och moblering, ink6p af bibliotek m. m., heter minst 60,000 kronor.
Hvaraf minst 30,000 mhste vara hopbragta inom deh narmaste tiden, om institutet skall kunna 6ppnas for sina f6rsta studenter och rekreenter v h e n 1909, shsoin menin- gen ar under gynnsamma forhilllanden.
Sbsom redan angifves af namnet skulle institutet hafva en dubbel uppgift, p % en gbng gifva tillfalle till fortbildning och hvila.
I anslutning till platsens na- t&amp;liga betingelser, den fortraffliga jorden, laget mellan tvB stader sorn afsattningsorter, har man tankt sig hela jordomrbdet utlagt till en tr&amp;dghrdsskola for kvinnor under ledning af kvinnliga tradgiirdsdirektorer.
Frukt-, blomster- och kllkstradg&amp;rdsodling.
Darj amte har man darstades tanlzt sig platsen for ett gymnastikin- stitut for kvinnor under ledning a£ kvinnliga gymna- stikdirektorer, en plats, dar olika system.
kunde profvas, lek och idrott, faktning och olika slags sport ofvai.
Dessa tvh uppgifter skulle vara inst.itutets permanenta.
Till dessa skulle sluta sig dess betydelse sorn sprlikinsti- tut.
Krigen Bterkommande regelbundna kurser i &amp; am- mande sprAk, tyska och engelska for nyborjare och fortsattningskurser under ledning af infodda kompe- tenta larare och med tillfalle till tentamen och betyg skola anordnas.
Darjamte har man tankt sig en fortbildningskurs i annat amne - matematik, teck- ning eller biologi, likaledes med tillfalle till tentamen och betyg i amnet.
For att forhindra ofveraastrang- ning i studierna fBr ingen studerande under samma kurs lara rner an ett sprhk och aldrig samtidigt mer an tv % Bmnen.
Efter underghngen restaurering ber&amp;knas, att huf- vud byggnaden i tv8 vhningar med glasverandor, en starre hall till samlings- och f~relasningssal, bib- liotek, tv&amp; storre matsalar, sorn vid behof kunna Sam- manslBs till en, kolisafdelningen i kallarvkningen och 20 B 30 enskilda storre och mindre gastrumskulle gifvaut- rymme for 30-50 studenter for hvarje kurs.
Insti- tutet skulle framdeles hBllas appet Bret om for kvin- nor, icke endast lararinnor, sorn kunna vara i behof af afskildhet och hvila.
Alla dessa anordningar hoppas man skall gora detta, Hem, eftersokt af kvinuor och till en samlings- plats for framforallt de bildningsstrgf vande och fram- synta kvinnorna.
Men darfor anser man ocks8, att ~Hemmeta kan gora ansprBk pi % alla kvinnors stod och intresse for att kunna. '
forverkligas i 6fvensst&amp;mmelse rned den - for att ju alls icke illa hopkomna planen.
vara af kvinnor -- Ph goda grunder vhgar man hoppas, att Sveriges basta kvinnor skola vilja knyta sina uamn till denna nya institution for kvinnor ppB skhnsk grund.
Man har tankt sig foretaget kooperativt.
Andelarma skola lyda i 50 kronor och forrantas rned hogst 6 %.
Sedan 10 % af nettovinsten ' afsatts till en reservfond, skola andelsagame for hvarje h besluta, huru den isfverskjutande vinsten skall anvandas.
Innan inbjudan till andelsteckning4 foretaget utgHr till folkskolliirarinnorna har man ansett, att helst half- ten a£ det erforclerliga kapitalet borde vara tecknat pii annan v8g - shsom rantefritt l %n p i ett 10-tal k eller g&amp;f va af for foretagets syfte behjartade kvinnor och man.
Det torde icke vara underkastat tvifvel, att insti- tutet, grundadt, skall ekonomiskt kuuna bara upp sig sj&amp;lf, betala sina forbattringar och mojliga utridgnin- gar i framtiden rned afkastningen af sitt jordbruk och sin tradgirdsodling jamte inkomsterna for inackorde- ringar och kursafgif ter.
Med uppbjudande sf litet god vilja och euergi bor ett grundkapital ph 30,000 kronor latt mog vara funnet.
Och vhra konstnarer # ro nog kallske villiga att st&amp; oss bi rned en konsert, en soir6, en teaterfiirestallning till formAn f6r studie- och rekreationshemmet i Skhne!
Men de mBste fB veta att deras hjalp och medverkan.
behof vas.
NANNY PALIKKVIST. '
- Litteratur.
Anmu Mu&amp;a Roos: P&amp; sallsamma vagar.
Stockholm C.
E. Fritzes Bokforlags-A.
B.
Redan fijrut har Anna Maria Roos gifvit prof pb sin berattarkonst i trenne af tankedjup och poetisk sktinhet praglade novellsamlingar: '; Tysta djups, den skona prin- sessan Li-Hang-Tses och ~Syster Diones.
Med f6- religgaude arbete har f6rf utvidgat sitt om- Anna Maria ~ o o s.
rhde och nedlagt en skatt af lifserfarenheter, tankar och intryck i en roman, ej den forsta af hennes hand,men den forst i bokform utkomna.
~iksorn i de flesta foreghende berilttelserna ilr hufvudper- sonen afven htLr en kvinna, en ung flicka., hvars utveck- lingshistoria skildras.
Hervor, flickan rned det vackra nor- diska namnet, har starkt syskontycke rned halft sagolika gestalter ur forf: s tidigare diktning, men Br mycket mera individualiserad och realistiskt skildrad.
Hon $ir ett lefvande barn a.f sena tider, hos hvilken bara den veka undf allenheten f Or slaktens tyranni utgbr en makronism - dock ej utan motsvarighet afven i vhra dagar.
Glad och hurtig, Br hon likval invartes kms- lig och skygg, rned allvarstankar pii djupet, rned rikrr g$fvor, for hvilkas utveckling hon for en nilstan hopp- 16s kamp mot en oforsthende omgifning och instangda fiSrhhllanden, ur hvilka hon ej formbr bryta sig ut.
Hur hon tillbringar trtigt framglidande ungdomshr, hur hon till sist genom yttre f6rhhllandens hjalp fAr ~komma u t ~ hvad, hon s&amp; upplefver af mer iin van- ligt markvardiga handelser och hur hon vinner lyckan ' rned den Inan hon alskar, allt detta berattas lifligt och alskvardt, rned ingiiende och troviirdig psykologi i skildringen af hjaltinnans sjiilslif, Bt hvilket forf.
eg- nar stot mycken om sympati, att det blir mindre Gfver for de andra upptradande.
Hos dem f&amp;r man .mest syn p i den utviirtes miinniskan, som dock tecknas rned fasta och sii.kra drag.
Mycken fart och humor praglar skildringen af nBgra roliga bipersoner, sksom H e r ~ o r s garde af besvarliga tanter jamte Bfriga med -- lemmar af kara slakten samt de turistande och flir- tande gasterna pB ett internationellt hotel1 i Schweiz;.
Kring hufvudhandlingen slingra sig som rankor rned blid och blom rundt en pelare fargrika naturbeskrif- ningar, skildringar af land och folk, en rikedom a£ fangslande id6er.
For dessa senare fA bokens mBn&amp; skor vara f6rf: s sp&amp;kri) r, hvarfar de latt falla offer for svagheten att lAta sina anforanden svalla ut till sm&amp; foredrag.
Mhnga problem vidroras mer eller mindre i sammanhang med handlingen.
- Ett ar det, som f %tt en knapphgndigare behandling a.n dess vikt for be- rattelsen egentligen f ordrade.
Det uppsthr uamligen en konfiikt mellan de alskande, emedan rhans vill ega henne helt f6r sig sjalf och begar att ahon, ska.11 af- st&amp; bHde f r h sitt konstniirskap och frhn sin hkare- verksamhet i fattiga hem.
Det ar f r h mannens sida ett ej ovanligt kraf, som har sin djupaste grund i sjalf- viskhet och underkannande af kvinnans manniskovarde.
Och problemet blir val kvinnofrAgans sist och svbrast losta.
Forf, afgirr saken ppB ett n&amp;got lattvindigt satt genom hjaltens plotsliga omvandelse, orsakad af en tillsammans rned Hervor genomghngen diidsfara ..
Men man vhgar ej vara s&amp;er ppB att sinnesandringen skall vara eller p&amp; att ej Hervor i sitt blifvande aktenskap skall af sin kfirlek och vekhet, af fruktan for mannens outtalade missnoje, smaningom dragas bort fr&amp;n sin kallelse.
.
D A G N Y %08 Lifliga och vackra aro n a t u s i l d r i n a r n a frAn eget och frhnmande land.
Mest intimitet hvilar dock ofver Stockholmsbilderna, son1 verka ined det h.emvandas hela behag.
Hur lefvande friskt beskrifves ej den ' utfard, dB Hervor och hennes van Greta draga ut A t Nacka i den unga, spadgrona.
vixen for att mhla hvit- - sippor i spirande g a s!
Andra g h g e n ser man sta- - den i hijstslask under lnulen himmel eller i morka kvallar ued: lyktsken och eu ghng Nationalm~seums tysta salar med marmorstoder och gamllt taflor.
Ett sagolandskaps hanforande skimmer hvilar 6fver slut-.
scenen p&amp; det liafomflutna, Capri, ' liksom slutorden - baras af sagornas lyckotro:)) Intet &amp; r s8 fagert, att det icke kan vinixis, intet &amp; r s&amp; fjarran, att det icke kan nhs B. AIVVA UP~STRON. '
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Den gamla herrgiirds- .allen, ~f Gustaf af Geijwstanz.
- Erotikon, lustspel i fyra akter, af Per Hallstronz.
- De dofve, a£ N. Selancle~.
- Indiansommar, af SigfZd Sizocrtz.
- En saga om en - saga och andra sagor, a£ Selma Lagwlof.
- Hiirskare.
TvB dramer on1 makt och vanmakt, af Svcn Lirlwznn.
- Barbarskogen.
Beriittelse i klasskampens tecken, sf K.
- G. Ossian-ATilsson.
- df serien Svenskar: Selma Lagerlof, af Jolu~n Mo9.tensen.
-.
En moders dagbok och andrn be- ratteiser, af ' ~Wut72ilda Roos.
- Bonniers miinadshaften, N: ris 10 och 11. '
.
Wahlstrom k Widstrand, Stockholm: Syner 1 natten och andra.
noveller, af Jaie Gcmandt Claim.
- Den vita duvans samfund, skAdespe1 a£ Harold Gote.
- Svenska ton- - sattare under nittonde Arhundradet, af L i ~ m Lager-.
bielke.
- Valgorare, af Jenny E~igclkc.
- Lille Trotts afventyr, af Andri Lichtenbevga .. Ofvers.
af Ingegerd La- gerstrorn.
- Hugo Gebers ftirlag, Stockholm: ~ k t e n s k a ~ e problem, ts d Gabriele Rezdcv.
- Af serien: De storsta rn %r ' l&lt;esrnannen: VIII.
Spinoza, a£ 0.
H. Dumvaltt, och IX.
Svedenborg, af B n s t Li&amp;-xZald.
- Enkronasbibliotek: Profeten, a£ Auy.
LzcncZin.
- Skeppsbrutna jiimte andrn ber %ttelser, af fMaria Rieck-MiiZZer.
- Bland falt och angar.
Berettelse for barn och ungdom, sf AnzamZa Ir ' e~fstedt.
A.
B. Gnndbergs bokhandel, Btockholin: Driimmen.
13n siillsnm beriittelse.
I o. 11.
- Form, af Fyvn Klcen. '
,.
: C.
E. Fritzes Bokftirlags A.-B., Stockholm: PA sallsamma vagar, at Annu Mue.ia Roos.
: Evang.
Posterlands-stiltelsens fbrlngs-expedition, Stoclrholrn: Cru- cifixus, sf Runa.
- Briiderna ValdCs, af Ebbn Ramsay.
- Hindukvinnor, a£ Jolha9me Blauenfclclt.
Bernynd.
i5fvere.
- af Ida Grnnquist.
- Borgfroken, af LM.
Lenk.
Bemynd.
ofvers.
af E.
131-n.
- Rikdsherrens hustru, af 1M.
Ra- diger.
Bemyncl.
Gfvers.
f r i n originalets sjiitte upplaga.
- - Mara, af B. Uhnen.
Remyncl.
tifvers.
af E. WillBa.
- Nar de unga togo vid, a.f HHis G ~ m e -.
Franqois Coillard, nf A-e v. K - Till uppbyggelse.
Korta be- traktelser for morgonmdakten, a£: E.
D. Hciimc~n.
- Varde.
ljus.
.Nordisk missionskdencler.
Utgifven nf A. Kolnzodin.
- Frideborg.
Folkkalendc~.
Utgifven a£ B. Waclstviiaz.
- Kampen om en sjal.
Ofvers.
f r h engelekan.
Af Edith Hinkley och Marie L. Clwistlieb.
- Han ar viir frid, a£ M. v. 0.
Bern.
tifvers.
sf Elisabeth Taube.
- Mot ljuset.
och lifvet, a£ Srcd Tybviq.
Bem.
Bfvers.
f r h norsknn.
- Brutna striilar, af Jacob Paulli.
Aukt.
6fvers.
nf Abew, ham Altlrh.
- Allting nytt.
Ett budskap till nnga kristna af G. Campbell Morgan.
Bem: tifvers.
af A. Anderberg. '
, hush&amp;Uningsskola. '
Ins %nd litteratur.
.
Eft foredrag om.
Rimforsa landt- redrika-Bremer-Fijrbundets samkvamskommitt6 i Stockholm hade den 25 november nnordnat sin f 6rsta samkvamsaf ton for vintern, vid hvilken froken Gertrud Adelborg hall e t t intressant foredrag om star- tandet af landthushtillningsskolan vid Rimforsa samt det forsta arbetshret.
Den 23 oktober 1906 var det som forslaget om ett dylikt f6retag fijrsta ghngen fram- kastades, och redan ett l r darefter, den 1 november 1907, kunde skolan borja sin verksamhet.
Att foreta- get sA raskt kunde siittas i gAng berodde sum bekant i ganska stor grad pL den hjalp som erholls i form af shval statsunderstod som enskilda bidrag.
Till grundandet af skolan lamnades namligen ett statsanslag pL 2,500 kronor, afvensom ett ytterligare anslag pB 4,000 kronor for det forsta arbetshret; fjorton hus- hkllningssiillskap bidrogo med sammanlagdt 3,900 kro- nor.
Lokal och omrhde erhijll skolan gratis af konsul Ekman, som inkopte Rimforsa turisthotell och stallde detsamma - till f oretagets disposition.
Darmed f 6ljde 10 tunnland jord till landtbruk samt ungefar 3 tunn- land ang.
Efter detta korta omnamnande af den f6rst.a star- ten lamnade froken Adelborg en liff ull beskrifning ofver arbets- och dagordningen p&amp; Rimforsa.
Man fick vara med om lektioner, matlagning, stadning och diskning i skolan och hela srnhbrukets krafvande skot- sell ladugbrden och korna., grisarna och honsen, god- .. metodiska upplaggande, sk6rd o.ch: hoberg- selstadens ning, mjolkens separering, tjarnaudet af smoret och ystning.
Plojning ar det enda arbet.e, som eleverna icke utfora, p % grund af att detta arbete ar val an- strangande och afvenledes svhrt att medhinna, d % s l ' gycket annat finnes att- utratta.
En femtedel a£ ti- - den fijr kursea, hvilken ju hittills varat ett och halft hr, men som hiidanefter skall ~ a t t a s till tvh hr, till- bringas vid smkbruket.
Slojd och somnad, att v5ifva och spinna, baka och tvatta, allt f&amp; eleverna efter hand satta sig in i.
- Dar- till kommer den teoretiska undervisningen -- kemi, fy- - sik, fildoiimneslara, botanik, samhallslara, pedagogik, nz.
m., - hvilken dock s % mycket som mbjligt forbin- des med praktiken.
Skolkoket samt den darmed forenade husmoders- elevkursen har visat sig siirdeles tillfredsstallande, Och rjfver allt har arbetet g&amp;tt med lif och lust.
Froken Adelborg slutade med att uppdraga nlgra .linjer for den verksamhet, som man tiinkt sig skall opnas for eleverna, nar de lamna skolan.
Vid de tillamnade s. k. lansskolorna vore i hogsta grad liimp- ligt att kvinnoi finge komme med som larare, afven.
shsom ledare vid r landtbruksveckorna B, kvinnliga kon- - sulenter, skulle man iifven kunna tanka sig lampliga shsom rhdgif sare At de landtbrukande ' kvinnorna.
&amp; - ven som forelasare skulle de frAn skolan utghgna eleverna kinna vara verksamma.
.
Det in tressazlta foredraget mottogs rned lifliga applkder.
Froken Lilly Engstronl uttalade darp % ett tack till fr6ken Adelborg fdr den personliga insa ts hon gjort vid skolans startande saint det arbete 11.011 alltjamt nedlagger pB detta foretag.
Frdken Ei~gstrdm menade, att detta vore en sak som froken Adelborg glolnt att namna i den annars sB sakrika redogdrelsen., Darefter vidtog t6drickning och en stunds angenain sainvaro i i ~ n a n samkvarnet u pplbstes.
.
.
F r h allmanheten.
K1im Viola Bjomk!
Nyligen laste jag i en tidning en artikel om kvinnans uppgift.
Den borjade rned ett citat ur en af Conltesse de Noailles romaner: ~Kvinnorna, dessa jorciens prinfiessor ha ingen a.nnan verklighet an den mannen skanker dem, ingen annan h jalp eller fijrhoppning, en drottning, son1 icke langre behagade sin page, skulle i och fiir sig icke liingre vara drottning.
r~ Och sedan foljde en skildring af affarskvinnorna, son1 nere p % gatan - det var vid 5-tiden - trotta och grAa cch notta gingo frlin sina banker och kontor.
De stodo sig verkligen sl.att i jamforelse rned de omnarnnda ~jordens prinsessor~!
Och i span- ning lilste jag vidare, vantande en losning p % frA.gan om de svenska kvinnornas drottningskap, pagerna och allt det dar.
Jag kom ihAg en berattelse af Comtesse de Noilles om en ung fransk flicka i ett kloster, som fick sin page och drottningskspets upphojelse ' och huru hon skiftesvis njot af den religiosa och den jordiska kar- lekens extaser.
Uppriktigt sagdt hade jag verkligen tyckt att berattelsen var riktigt omoralisk, men det var val sl, att jag icke begrep b6ttre.
Lenah har ju tagit just denna forfattarinnas uttalande till utghgspunkt for hvad hon tankte om kvinnans uppgift.
Nlgon riktig tillampning p&amp; svenska forhhllanden af den ' franska forfattnrinnans- Hsikter korn det emellertid icke till i ~ e d a h artikel, s men i stallet blef det ett lofprisande af just Er lifsgarning, Viola Bjork, ~ a t vara t en hjalpreda rned famnen full a.f fattarinnor eller doktarer eller ens lararinnor?
Det Br forfarligt!
# r det nbgon, son1 knn saga niigot praktiskt yrke, dar de bli ordentligt betalade och behandlade ?- I en sfidan dar faslig, modiirn pjiis, ar det nhgon son1 sager:, Det enda siitt, hvarp&amp; en kvinna kan an- standigt forsorja sig Br ntt vara vanlig mot en karl, som har rbd att vnra vanlig tillbaka.))
Det kan val icke vara det, som ar andemeningen i hvadeLenah sager om kvin- nans uppgift?
Men det tycker inte ja.g.
Det ldter sh socialistiskt, fast jag borjar nog tro, att bAde gbtillhanda- froknarna och kontoristerna skulle bilda &amp; dana dar fack- foreningar.
Fackforeningarna aro ju s l maktiga s&amp;, och kvinnorna s l vanmaktiga hvar for sig.
Det har Ni, Viola Bjork, riktigt bevisat.
Bra roligt vore det., om nagon som forstod det modarna lite bgttre an jag, ville yttra ' sig om saken i Dagny.
TBNT VENDLA. '
1 ' E tt utlktande af Hogsta domst olen.
ogsta domstolen har nu afgifvit sitt utlltande rorande tillsattcande af praaterlign tjanster och i detta sam- manhang ' uttalat sig for att gifta kvinnor skola hafva ratt att afgifva rost vid prastval.
Alltmera tyckes i sjalfva verket den uppfattningen nu ingl i allmanna medvetandet, att afven kvinnorna hafva ratt att deltaga i afgorandet af de angelagenheter, som ordnas af staten och samhallet.
Att diirvidlag ingen skillnad kan och fAr forefinnas mellan gift och ogift kvinna bor val ocksl borja stH klart for en och hvar.
Hogsta domstolens utlbtande i denna riktning kan halsas slsom ett gladjande tecken p l a t t s l ar forhbllandet, och man vbgar hoppas, att den uppfattningen afven skall framkomma p l nndra omrhden, niir det gilller for kvinnorna storre och betydelsefullare frlgors afgorande.
arbete for andra, men ocksd rned delaktighet i en fnmiljs Val af c3entralstyrelsemedlemmar i Stock- holms F. K.
P.
R. Foredrag af d: r Gulli Petrini.
oden och stlende i kontakt rned hem och barn# - fast hon tankte sig att de alltid sknlle vara slakt rned fnmil- jen.
Med gladje tankte jag p %, att den utvagen, att hjalpa till i familjer, star d l oppen for s % mlnga - las bara alla annonserna i tidningarna. -- och jag tyckte, nar jag sedan i en annan tidning s8g om de kvinnliga kontoris- ternas misar, att jag ville ropat till dem allihopa:)) Stanna inte vid kontorspulpeten, gln in i hemmen och blifven lyckliga.
D Men nu kommer Ni, Viola Bjork, och sager att frok- narna i familjerna aldrig veta hvad ro och trefnad vill saga; att de komma efter husdjuren i rang och knappt fA n %got betaldt.
Ni hai tagit ifrin mig mill sista illu- sion.
Hvad ekall man va1 rekommendera for arbete At sina sm % kvinnliga vanner, nar de icke passa till for- Stockholmsforeningen for kvinnans politiska rostratt sammantradde mhndagen den 30 november under .ordfo- randeskap af d: r Lydia Wahlstrom i och for val af cen- tralstyrelsemedlemtnar.
D: r Wahlstrom inledde motet rned att till froken Anna Whitlock, som sett sig nodsakad att afsaga sig ordfo~andeskapet i Landsforeningen fr. o. m. nasta %r, rikta ett varmt tack for allt hvad hon under de glngn ' a iren utrattat p % denna post, pbpekande hvilken oersattlig forlust rostrattsrorelsen gjorde med froken W: s afglng.
Froken IVhitlock svarade, framhlllande den gladje det varit for henne att st % i spetsen for det lif- aktiga arbete, som karakteriserar rorelsen.
Daref ter skreds till val a£ cen tralstyrelsemedlemmar.
D: r Wahlstrom och froken Signe Bergman omvaldes och nyvaldes froken Axianne Thorstenson.
Dessutom beslots inviljande a£ tv % suppleanter i utskottet, och .fi ' ddes fru Ezaline Boheman och friherrinnan Ebba Palmstiern ' a: .. '
EEter en kq~&amp; redogorelse for planen for nBsta termins sociala kurs, hvilken kommer att utgoras af forelasningar of ver aktuella frhgor i svensk socialpolitik, hijll d: r Gulli Petrini foredraget for aftonen:, Om mans och kvinnors.
politiska rnognad w., Talarinnan gjorde en lzort ijfverblick af ' den under- visning, sorn meddelas i skolorna.
Staten gifver genom folkskolorna gossar och flickor samma utbildning, hvilken dock ar ganslm bristf8llig.
NAgon politisk bildning er- hhlles naturligtvis ej i folkskolorna.
Den hogre under- visningen har staten, hvad flickorna betraffar, ju ej i nlgon m l n sorjt for forr an pb senare Ar, db de privata flickskolorna erhhllit statsanslag.
I dessa skolor meddelas numera undervisni,ng i politiska och sociala forhbllanden.
For realskoleexamen fordras kunskap i dessa amnen.
GBr man nu till sjalfva folket, kan man ej saga att det politiska intresset hos mannen i allmanhet rundt om i landet kan betecknas s %som sardeles stort.
Valrorelsen uie i bygdernn har ej visat nigon storre lifaktighet.
Sta- dernas arbetare daremot, i den mbn de kommit ofver strecket, hafva Adagalagt ett lifligare agitatoriskt intresse.
Att mannen, och t. o. m. riksdagskandidaterna sjalfva, understundom aro mycket okunnign i politiska fr %gor, belyste d: r Petrini genom att omtala att vid ett tillfalle en kandidat icke ens vetat, att allman och lika rostratt for man och kvinnor afven betydde rostratt for de gifta kvinnorna.
En sardeles sroandb okunnighet var, nar ett par valman i en .Norrlandssocken forklarade sig amna -.
\ %lja lansmejerskan till riksdagsman.
For kvinnornas politiska intresse forefinnes den svB- righet, sorn ligger i att bryta med Arhundradens traditio- - ner, och att det icke faller af sig sjiilf att de skola syssla, rned politiska frlgor, som ju forhhllandet ar rned miin- nen, som iiga ratt att rosta.
Forhlllandena, sorn drifvit.
: ut kvinnan pa arbetsmarknaden och dar stallt henne sorn kamrat rned mannen, underlattar emellertid en frigorelse.
pb detta omrAde.
Det blir naturligt for, kvinnan att resonera- rned sina manliga karnrater och bilda sig egna lsikter.
Genoin sin verksamhet ut %t fh kvinnorna iifven en praktisk kannedom om en del lagatiftningsfrKgor, som Darmed kommer intresset ' pB det narmaste berora dem.
af att hafva ndgot att sags vid sldana frlgors afgoranden.
Att den kvinnliga 1 Det politiska intresset vaxer darmed.
rostrattsrorelsen fAtt en s i hastig utbredning visar val iifven att kvinnorna ej aro omogna for politiken.
Men innan kvinnorna verkligen kunna blifva af nb- gon betydelse i det politiaka liget, mhste tvd fordomar bort, slot d: r Petrini,.
den, att mannen kunna allting, och den, att kvinnorna ingenting kunna.
Det intressanta foredraget mottogs rned lifliga ap- pl %der.
son och Amanda Hauge samt frokn.
Ingrid Nilsson (iifven centralstyrelsens ledamot) och Hilma Normann och till revisorer frokn.
Tyra Johansson och Frida Dahlgren.
Frijken.
Ingrid Nilsson holl darpb ett intressant och sak- rikt foredrag om kvinnororel~lens strider och framgingar undek senaste irhundradet.
Foreningen har nu, i likhet rned ' ofriga foreningar for F. K. I- '.
R. landet rundt, be- slutat att rekvirera sparbossor for insamlande af niedel till verksamhe ten. '
, Notiser.
.
.
,.
.
Rtistriittsriirelse~r.
Forelzing for kvinnans politiskn rost- rutt ar bildad i Glommerstrask, Norrbottens lan, efter foredrag af fil.
d: r, fru Gulli Petrini.
Foreningen, sorn ar den 132: a i ordningen, har anslutit sig till Landsforeningen- - Sonclagen desz 22 nov.
holls i Arvidsjaul~ foredrag a£ doktor Glxlli Petrini om kvinnans politiska rostratt och proportionella val.
Salen var till trangsel fylld af en.
intresserad publik, hvilken gaf sitt bifall tillkanna genom lifliga bravorop och applhder.
Efter foredragets slut ut- bragtes ett fyrfaldigt lefve for kvinnar~s rostratt.
Tolf nya medlemmar antecknade sig for intrade i foreningen.
StrbmstadsfiZreninge) ~ fiir kvi ?znans politiskn rostratt hsde forra lordagen Brssammantrade, dA till styrelse for nasta Br vclldes: Fruarna Elisabeth Crafoord, Trina Hans- ' - ' - Kvinnor i kommll~re~ls tjiinst.
I ofverensstammelse med den motion, sorn ' under den minnesrika debatten i Stockholms stadsfullmaktige i vhras i anledning a£ kam- rerareplatsans besiittande inom halsov8rdsnHmnden vacktes a£ d: r Knut Kjellberg, hafva nu stadens hamnder och styrelser i sina framlagda statforslag uttalat sig om kvin- nors anstallande i kommunens tjanst.
HiilsovArdsnamnden har s %som rsitt upptagit forste stadslakarens utl Atande i hans skrif velse till halsov8rds- niimnden betriiffande frhgan om hvilka tjanster och be- fattningar 8 kommunens stat, som bora kunna besattas rned kvinnor.
Enligt hans formenande bora nlgra pria- cipiella hinder icke uppstillas mot att besiitta hvilken sorn helst sddan tjiinst eller befattning rned kvinnlig inne- hafvare, d % sAdan sokande finnes, sorn i skicklighet och lamplighet i ofrigt priifvas and ' ra sokande iifverliigsen, samt nlgot lagligt eller annat hinder icke finnes harfor.
.
For.
ernhende af en tempSorar losning f6reslAs emellertid att tilltrade icke bor forvagras for kvinnor till foljande befattningar, namligen: kamrerare, amanuens, distrikts- lakare, lakare Ht barnafoderskor, iifverlakare, underlakare och amanuenser vid sjukliusen, obdudent, organist, poli- kliniklakare, besiktningslakare, bostadsinspektor, bakterio- log, vaccinator.
Betriiffande afloningsforhbllandena bor s % l h g t sorn mojligt tillgodoses den fordran, att samma arbete bor betalas lika, vare sig det utfores af manlig eller kvinnlig befattningsinnehaf vare.
For tjanster eller befattningar, sorn i staten aro uppforda med arfvoden, bora beloppen ut.gA lika till man och kvinna.
Betraffande liter sidana tjiinster, hvilkas innehafvare uteslutande skola agna sig At tjanstens skotande eller icke kunna ha annan namn- viird verksamhet,, synas dock nAgra modifikationer i af- seende p % likstalligheten i lonevillkoren aga fog for sig.
Likaledes bor lonen sattas hogre for gifta man iin fo; ogifta man eller kvinnor.
Stipendier fiir sjukskiitcrskor.
Svenska nationalfiir- eningen mot tuberkulos utdelar afven under l r 1909 stipen- dier- till sjukskoterskor for utbildning i tuberkulosvArd.
Kurserna borja den 1 i hvar och en af mhnaderna janu-.
ari-maj och september-november.
Ansokning gores senast den 1 i manaden ngrmast fore den; d % kursen skall begynna, till Nationalforeningens styrelse.
Svensk sji~kskiitersketid~ri~~g.
Med nasta %r borjar Sveilsk s jukekotersketidning sin forsta hrglng.
Tidningen ut.kornnler rned 1 2 num.mer om hret, hvilka distribueras i forsta veckan p % hvar m %nad.
Profnumret har redan for en tid sedan utkommit, och sorn det framglr a£ an- malan afser tidningen att verka for sjukskoterskekbrens hojande genom skarpta fordringar ph sjukskoterskornas utbildning.
Ett annat mH1 iir solidaritetskanslans star- kande inom khren.
Genom opartiska och sakrika redogo- relser vill tidningen sprida kannedom om forhhllandena pB tie olika arbetsfalten inom sjukvlrden sarnt lamna upplysningar om 6; j ukvhrdens oli ka grenar.
Tidniagen redigeras af sjukskoterskan froken Estrid Rodhe.
.
- Pir kapitaliSter - sarskildt fruntimmer, har det l h g e varit et j onskningsmil att kunna ofverlamna vHrden a sina vardepapper och skotseln af sina affarer i t nigon person ellel institution, som med absolut sakerhet fdrenade punktlighet och nog grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris.
billighet.
En sidan institution ar Nyheter i bokhandeln: Julgiifvan.
Illustrerad jultidning Broderna Valdes.
.
A£, Ebbu Ranz- say.
Haft.
0: 75, kart.
1 ' kr.
for hemmet.
Pris med stor, vacker gratisplnnsch 1 kr.
Missionsfaltens hjaltar.
Af J.
C. Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning Julkarfven.
Illnstrernd jultidning Lnnzbert.
Del-I Asien, haft.
1 (Lllla Nyga f an 2 7, expeditionstid 10-4), kr., del I1 Afrika, haft.
1 kr.
for barnen.
Pris .l5 Ore.
som under garanti af Stockholms EnskiIda Bank Ptager sig vHrd oct Frideborg,illustrerad folkkalender Slagen och dock segrare.
Af D. Forvaltning af enskilda personers och ' kassors vardepapper.
Alcock.
FiSrsta delen, haft.
1: 50, fur 1909.
Red.
Pnstor B. Wcd Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerai kart.
1: 75, klotb.
2 kr.
Andra strijlr~ Kart.
1: 25, klotb.
2 kr.
obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupongei delen, haft.
2: 25, kart 2: 75, Varde Ijus!
Nordisk missionska- och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No klotb.
3 kr.
lender f6r 1909.
Red.
Profes- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenter Yara.
A £ E. Ulwen.
Haft.
1 sor A. Eolwzodin.
Kart.
1: 25. i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam.
kr., kart.
1: 25, klotb.
1: 50.
Korsblomman.
Kristlig M e n d e r nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
for 1909.
Red.
Pastor Efi .. Rildsherrens hustru.
Af M. Riicli- Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen Rang.
Kart.
1: 25, klotb.
2: 25. gel .. I&gt;el I, haft.
1 kr., kart.
underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna ii in.
1: 50, klotb.
1: 75.
Del 11, haft.
teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som Till uppbyggelse.
Korta betrak- 1 kr., kart.
1: 50, klotb.
1: 75. inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen telser nf Kyrkoherde E.
D. att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- Heiinzan.
Haft.
2: 50, v. b.
3 Borgfroken.
En beriittelse a£ delningen deponerad inteckning genom underliten f6rnyelse skulle Margadha Lenk.
HLft.
1: 25, kr., klotb.
3: 50.
Forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenorn uppkommen kart.
1: 75, klotb.
2 kr.
Mot ljuset och lifvet.
Af Pastor skada.
Fml.
Ifybving.
Haft.
0: 60, kart.
Hindukvinnor.
Af Johanne Blctuen- Fiirvaringsafgift: 50 ore for fir per 1,000 kronor af depositio- feklt.
HBft.
1 kr., kart.
1: 26.
0: 85. nens varde, dock ej under tvP kronor.
Han ar v i r frid.
Beriittelse af Nar de unga togo vid.
1.
Skil- ill. v. 0.
Haft.
2 kr., kart.
2: 50 dring ur folklifvet af Hillis &amp; ccnc.
Heft 1: 50, kart.
1: 75, klotb.
2: .75. klotb.
2 kr.
Syrierns sing.
A £ TVillicl.r~z Allen KnigtA.
Med 20 fina original- Majdagar.
Beriittelser for barn hufvudvark, hamorrojder m. fl *.
obe och deras viinner aE A-dw.
illustrationer a£ .Folke Hoving.
hag foreko~nlrln ofta i farenine Bikt illustr.
sf B&amp;a E1lstron.c.
Hlift.
1 kr., kart.
1: 25, klotb.
med trog afforing.
Ett mycket verk H ~ f t.
1: 26, kart 1: 50.
1: 75. samt meclel till lindrmde harsl - Stockholm.
- hsr Salubrin visat sig vara, d: 9, clel Brutna strilar.
d f Jdcob Pc~zcbli.
Den eviges vagar f i.
fl.
bergttel- ser af Anna H-) sz P~einitz.
anvancles pA s#tt, s o n enligt bruks.
HiiTt.
1 kr., kart.
1: 25, klotb.
Med m h g n ill. Hiift.
1: 26, anvisningen befunnits lindamlls, 1: 50. enliga, men for att botmde skall Crucifixus.
Skildringar af 22unn.
kart.
1: 50. kunna iiga rum fordras att Iefvs Haft.
1: 28, kart.
1: 50, klotb.
Mors lilla solstrile rn.
fl.
berat- (Platssokande f6 sina annonser.
bforda .i rationellt och iakt tagn lakares fore telser ' for barn.
Af Anna H-&amp; 1: 75.
Preinitz.
Rikt ill.
Haft.
1 kr., Dagny for halfva priset eller 7 ' /, ore pr mmj skrifter.
Salubrin, t.illhandahhlle~ Ropande roster.
Lefnadstecknin- i Parf ym-, Speceri- och Fargaff Zirer kart.
1: 26. gar af Pastor Hjalnzav.
Lyth.
ORRESPONDENT, n~askinskrif, Partilager 110s Gcijev &amp; C: oJ # to&amp; Med 2 portratt.
Haft.
0: 75, verska och svensk-engelsk ste holnz.
kart.
1 kr.
nograf, som fly tande skrif ver t y s k ~ Eranska och engelska samt %gel HUSHHLLSSKOT~ORI Intres Eyang.
Fosterlands-Stiftelsens Porlags-Expedition, Stockholm 3: 9 l r s kolnmerciell erl ' arenhet, s6kel: serad och skicklig liirarinn~ mst&amp;llning B bank, bruk eller storre rned ntnlLkta vitsorcl frln £Ore, kontor, nu eller till nylr8t.
Svnr glende verksal-nhet, sanlt ~iied siir till ~Sevieuse~, Gurn~lii Annons.
skild fallenhet att hancllecla elever, ORE s T ~ D A ~.
I EBXFAT ' ~~ NN byr8, Stockho: m, f. v b.
RINGEN \ lid Karlskrona hligre Bnskar till nghret anst8llning i hus.
h. %llsskola, helst pie landet.
Ehuri~ Iiiroverlr for flickor blif ver ledig ~ t tillrradns t vid niisla lBs&amp;rs bdr L G BTLDAD FI,ICKA a£ god kompetent iifven i tifrigk iimnen.
familj o n s k a ~ plats son1 siill.
6nsksr den sokande dock foretrii .. jan, och.
8ga hugade sokande at1 ~ k a p och hjiilp.
Ar giirnn behjalp.
desvis plats som lararinnn i tvtitt till styrelsen ingifva sine af kom.
lig med liixlaening och b a r n e n ~ (glnnsutrykning inbegripen), viif.
petenshandlillgar s n n t ~ p! %st- och skutsel.
Svar till 3 E.
J. Familje.
nlng och eventuellt gymnastik lhkarebetyg htfoljda ansakningar medleln 8 under adr.
S. G11111adii Svar till D-d - 113, 1Csrlskog: t p. r £Ore deli 10 nastkom.
decembcr, L6n 2,000 kr.
jiimte fri bqstad.
rlnnonshyrA., Stockholm, f. \ I.
1).
lisrlskrona dell 28 okt.
1908.
Magplagor, Kemisk Tvgtt, 1.-B.
Hya BIQ Innd, PL A TSSOKA NDE --- K F u " - - - LEDlGA PLATSER.
P~~&amp;TDo !~ " ~ !EE, vtau ~ t dell t aga i alla inom ett hem forekom- mnnde g6rom8L1, tinsknr nu genast J U K S K O T ERS K B.
Traneula ~ l l e r 1 j ~ n.
plats att vara 1: tusmo- kommun atiker till beslotadsjuk- ler behjalplig.
NAgon liten loll v&amp;rdsafdelnil~g vid ftirsorjningsin- jnskas.
Svar till ~ 2 0 fir,, SkSller- rrttningen en dnglig, frisk och stark 3ta p. r. sldhrska nled sinne ftir ordning och hKg for sitt kall, hBlst diir- $RIG flickn tinsker den 1 jan.
jiimte riled nlgon vana ntt lecla I: I hushH11s- eller ett hus11All.
Formlnliga ltrnevill- ~krifbitriide.
Kan ock undervisa kor.
Tilltrade p % nyhret.
ReRek- ~yborjare.
Svar snerast till, For- ternnde 11L1vlnde ~ i g for ridare tipplysningar till Disponem!
Xmst ot ' vadr, Sundbyberg, p. r.
- Realskoleexamen S 1 hvarje bokhandel: ' 5 CilaesonJ Uddebo.
YAM.
sjuksktiterska med god&amp; JUKSK~TE ' RSKEPLBTS.
Plats E L r e k.
(Inskar privat plats At sjuk son1, vik.
sjukskoter~ka i Grnn- 1a.m eller herre.
Svar till ~ s j u k - sktra distrikt for tiden 1 dec.
1908 ikoterska~, Stenungsund 11; r;.
- 31 dec.
1909 iir till anstikan ledig.
t kr.
L8n efter 400 kr.
pr Ar s n ~ n 1 \ A af god familj (f6riildra- om dagen for tjiinstgtiring vicl 16s) Gnskar plats s a u siillskap.
eyiclemi; vid anlian sjukdo111 efter dillig och van cleltnga i skrif: irbete.
tifverensk.
Ansbkn.
instindas genast 3etyg finnas.
Svar E.
Hi) gsteilt., till Xhntor V. I ' ioffman, E l g l ~ ~ l t, Imeb p. r. I.~karsryrelsens ordf. S FLlc " ', Efter aflagd Styvelsen.
Med.
d: r A. Bergstrand eller studentexamen eller afgBn, rrBll hogre l a r o v e r k fiir flieko LilJs Institutets Brs- och termins kurser en synnerligen .llimplig ocl tidbesparande fortsattning To intrlde pK kcSp~~~ansbanaxioch bank kontor.
BegRr program.
Ofver 201 firmor ha under 1907 rekrytera sin personal h.Kn Institntet.
Bank kurser.
Filip ltpolmqvist, Fram tidens iiktenskap.
Qfverlii.rare vid Takniska skolan i Stoch holm, larare vid Chalmersskrt iiistitutel ledairnot &amp; f Sv.
Rccisorsanifundet.
VIrterminen b6rjar .den 14 jan.
S.
T.
G.
27 550 Rodenstamska - P.ris I krona.
-- worck &amp; Boty ' esson.
.
SIojd- och ~ushllss~olan, Hudi ksvall.
.
.
Husn~oderskurs.
Skolk6kslarnrin nekurs.
8ltijdliirarinnekurs.
--- OljQnfaliSkattor 4ccIL.ccy - och iitriga Afpassade mattor, s h o r n 3 m y r n a, A r g a m an, Kos- t o r a d m i s t e r K i d d e r m i s t e r Rockmi,$er,.
.
\) e 1 vet, 6 r u S S 1 ~ rn.
fl, i alla kvalitder och storlekar ':::.
::: E n g e l s k a Magas1n.et N yheter for saisonen.
Drottninggatan 31.
Succ5s-Blusar i - s t o r t urval.
Instickade svarta breda rlnder p i gri fond-!
Elegant sits.
,.
I Pris 14: 50.
Poslforslndes om fram- liingd och midjebredd.
uppgifvx.
.
.
Riks; 28.40.
Allm.
52 08.
- 4 Blbfloteksga tan 4.
". '
" BrabantW " Cam ' pania " illiga priser- i.
~el&amp;aruaffllrbn, Drottninggatan 26,.
Spachtel med Tyll- foder!
Fenomenalt pris: 1-2 kr.
lhssande julklapi&gt;!
Postfiirsandes om hak- och brostvidd ineddelas.
- ': \ Itikst.
I05 74.
Allm: Tel. 40 59. '
Errnedlar - fast; i8h6tsfisrs~1; jningal., af fiirstj fverlkt elger rn.
in.
Ufhyr mbbl.
och omtibl.
rum, vhningar, dflrslokaler &amp; sommarnojen - Kontomtid kl. 10-4..
~nskaffar innckorderingar.
.
.
Ullgarn, f r h landets fornimst a fabriker siiljas mot er- Svenskt och Engelskt for hand- ock ggande af 4 % af priset strax mnskinstickning samt till vafnad,: h sedan 12 % i hvarje foljande H~mburgergarn, ZMr- och Icaster, vartal under 2 fir samt garn, Carmen-, Tun- och Andalusia mot 4 % strax och grtrn till Schalar.
Oblekt, Blekl 8 % i hvarje kvartal och Cr6mefiirgndt Piskegarn till G.ardin ?r, Glansgnrn, Mattvarp, lder 3 Ar.
Kataloper och .narmare upplys- Matt skedar och finare VBfskedar, ngar erhBllas mot 20 ore i frim.
allt till lagsta priser i ' RGLAR W. Cnmpnnius, Stoc7cJt,oln % 2.
IANINON.
0.
AKERLU~D, Striimsbro.
Rxel Hindersons Garnbod, Hiitorget 13.
Ett kaffes.
arom fir till stor del beroende p&amp; konstrukt.ionen a£ de maskiner, ph hvilkr det Ar rostadt, ju btlttre maskiner man.anvtlnder vid rostningen mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohllsosamn~.
: iinlnen aflagsnas.
, Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg, S t h a Quints vdkci; nda, af alla barn efterlangtade julpublikutioner Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, Trisse och Rosengull aro nu utkomna och erhillas i skolor och boklidor.
bestlr a£ flera adla knffesorter sammanblandade samt rostas p l nu tidens fornamsta rostningsmaskin i eget forstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, hogsta arom samt mest omtyckta kafft i marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
.
. '
Ka Wa Karlberg.
...
.
.
.
.
Master-Samuelsgatan 10, (hornet af Norrlnndsg.)
Kaffettffar En gros &amp; en Detail.
.
.
~ i d s k r i f t e n.
a ~ l i t t ~ e m ~ '.
-.
~ ~ ~ d r ~ k r i ~ ~ i r e m e r - ~ o r b ~ u r o n t d t e n t i: n ~ ~ a t 54. an.
p9.u lc- iir cn vli~~dc; fi,~ll, Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62, .F~rb; iridttt.s byr % tippen 11-4. tislc ~.&amp;l,qifzi,; as.
' c.
i .dla Erhgor, son1 rols ett lienzs ~ r e d r i k a - ~ m h e ~0 " rbu " dets i.
~ j u k s k i t ~ ~ s k ~ b ~unnelgatan ~rrr ': 25. tvcfizad och.
kEolrc /: cko- .. Riketel.
' 68 98.
Allm.
tel. 82 11. nomi.
Den falier intres -- - seradt cdln lriuligtr och I.
.
sociala spovsnziJ, som intressera kviiinov~rlden, och bjuden d8r- i, ' 1 jar I I te pb en rnyclwn11,et god och zmcli~7~dllande 1ekt.y .. ' ' B %r.
allt jge- ' ' ".
- - lnnehi~llsfiirteeknin~.
....
-.
.
.
...
noln pr#geln ~f sttndt fijl.nuft och %r redan clari,aenom den Biista.
.
.
.
.
a£ alls publikationer for kvinmn och hemmet.
Vackert ' htstgrd -.
.
.
.
.
,.
.
: Dagens.
.. - nummer innehlller: ~ n e d m8ngn bilcler.
.
.
.
.
.
.
~.
- A.
K. Insiiincl 50 ore i frimiirken till Exp.
aF, Mitt Hem.,, .. 2i; drcl~uans- ~ k r t i i!
Kri~neis.
ttcifcirint@lkqr: i, kkolfrt9gor.
A£ Anna Linder.
mnkaregatan 7, Stockholm, sR erhalas bRda nnmren for deceni- ber och d iirj iim te ctt zctnz&amp;kt vaclce9.t, j~ln~mznzc~., s o n eljes t ensam t Kvilin@n oull.dct koinlnunala uetot.
Af Ina Rogberg.
kostar 50 ore i bokhandeln.
!
De.
ryskb-.
- kviniior~~d.
och ondervis~lil~gsfr~gt~n.
Bref frdn .. i ~ f Gor e t t farsok!
Ni inngrar det intet!
.
Rysslar; d. fif- %edide Afiirovitc7~ .. - tJtli !l&amp;ct;, ',.
: 1 3t11dic- oeh rik~eh; ti~nsl~c~nruot vid 6resui1d.
.
I.
Nytt!
Hirbehandling; ell.
gr8, estrn god ' /; - yll ' e.
dn111chc ed galvaniak elelitrisk ~ p p s r a ~ t m t.
viot, 70 cln.
brod, erhfilles till el .raffnll.
Yicl starkt hfi.raPfa11 nn- clast 4,65.
OBS.!
1,000-taJs kliic rsokes h h e t rnikroskopiskt nf ningar siiljns af cletta tyg br1ige.1 are-specialist och son1 stiiller Bludifstyg 2 ' 1, in.
Vacker, rancli agnosen.
Fru 31. von &amp; Iickwitz, eller rutig velourflnnell,~.
- 70 clr imla Knngshol~nsbrogatan 32. bred, ti11 1,40.
Tagas 7 bitar, 1au Tel. Brunkeb.
3441. nas den 8; de grnli~: Otto Oskai son, G: R I&lt;1111gshol111 sbrogatan 2 A. Stockholn~.
ren nu me ratio^ ii Dagny.
A£.
Nnnnt Pnbrzlc~ist.
hntm ?I.
: rri !~ 800s: Ph siillsiun~ni~ viigiw. '
- * 4f Aiick ' Uppstronz, [I I S K I I ~ l i t t ~ r i ~ t ~ i r.
Ett fSredrag om Rimforsu ls~~dtllusl~bllnirg~skola.
P r h ~ i~lln~iinl~cten.
Ett 111 lltmde i f Hiigsti~ iton~stolcn.
61~1 uf cc~itralstyrelsemriedle~n~~~ar i Stockliol~ns K.
P.
It, F5rcdrag nf d: r, Gulli Petrini.
Notiser.
sker narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
